Förälders rättigheter när det föreligger gemensam vårdnad

2016-10-09 i Barnrätt
FRÅGA |Om man bor på samma adress och är gifta och har ett barn, hastigt vill en skiljas, tar barnet och flyttar till sina föräldrar som bor i en annan kommun vilka rättigheter har jag som övergiven förälder innan skilsmässa och ev vårdnadsbeslut tagits?
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vårdnad av barn regleras i 6 kap Föräldrabalken (1949:381). Av 6 kap 1-2 §§ framgår att de som har vårdnaden om ett barn ansvarar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Enligt 2a § ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.Vårdnadshavarna har i enlighet med 6 kap 11 och 13 §§ rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. När det föreligger gemensam vårdnad får inte en av vårdnadshavarna ensam ”fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.” Detta betyder att en förälder inte kan flytta med barnet till sina föräldrar i en annan kommun, om den andre föräldern inte samtycker till detta. Om personen trots detta flyttar med barnet så riskerar denne att dömas för egenmäktighet med barn, vilket följer av 7 kap 4 § Brottsbalken (1962:700). (Denna bestämmelse är dock endast tillämplig om barnet är under 15 år, vilket inte framgår av din fråga). För att på egen hand kunna ta beslut om barnets boende krävs ensam vårdnad. När båda eller en av makarna i ett äktenskap (med barn under 16 år) vill skiljas, följer av 5 kap 1-2 §§ Äktenskapsbalken (1987:230) att äktenskapsskillnaden ska föregås av en betänketid. Denna betänketid ska enligt 5 kap 3 § löpa under minst sex månader. Trots detta har föräldrarna alltid rätt att ansöka om ensam vårdnad i enlighet med 6 kap 5 § Föräldrabalken. Detta är visserligen mycket ovanligt när föräldrarna fortfarande är gifta. Normalt sett anses det även efter äktenskapsskillnad vara till barnets bästa att barnet får en nära och god kontakt med båda föräldrarna, vilket innebär att gemensam vårdnad är det bästa alternativet. Vad du kan göra är att kontakta en advokatbyrå som är specialiserad i straffrätt och barnrätt, om du har för avsikt att gå vidare med ett enskilt åtal gällande egenmäktighet med barn.

Svårigheter att komma överens om barnets boende

2016-10-08 i Barnrätt
FRÅGA |Vi är separerade med gemensam vårdnad. Vi kommer dock inte överens om hur vi ska dela upp veckorna - vem som ska ha barnen vilken vecka. Det som passar honom, passar inte mig. Och vice versa. Hur gör man då?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Barnets boende regleras i 6 kap. 14 a § föräldrabalken (FB) (1949:381) se här.Föräldrar med gemensam vårdnad ska besluta gemensamt om frågor av viktigare karaktär som berör barnen, såsom exv. boende. Ni kan avtala om det skriftligen och få det godkänt av socialnämnden. Det förutsätter dock att avtalet är det bästa för barnet. Föräldrar som inte kan komma överens om boende för barnen kan vända sig till domstol för att få ett domstolsbeslut i frågan. Det krävs enligt 6 kap. 14 a § FB endast att en av föräldrarna för talan för att domstolen ska ta upp ärendet. Domstolen skickar sedan utredningsbegäran till socialnämnden som utreder vad som är det bästa för barnen. Socialnämnden utreder ett antal förhållanden för att avgöra vad som är barnens bästa. Denna bedömning tar särskild hänsyn till att barnet inte far illa eller att barnens behov en nära och god kontakt med båda föräldrarna tillgodoses, om ena föräldern brustit i sin plikt att planera så att det nämnda tillgodoses kan detta spela en negativ roll för den förälderns del vid en bedömning. Socialnämnden kommer att samtala med er regelbundet i utredningen och även med godkännande från Er ta in information från personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med barnen, såsom exempelvis förskolelärare. Barnen kommer få tala och uttrycka deras vilja i utredningen, detta ska iakttas i förhållande till barnets ålder och mognad. Avslutningsvis bereds föräldrarna tillfälle att lämna synpunkter innan utredningen skickas in till domstolen.Du kan kontakta din kommun för att få samarbetshjälp under sakkunnig ledning att nå enighet i frågor som gäller boende och att träffa avtal om boende enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen, se här. I mål om boende kan domstolen besluta att ge socialnämnden i uppdrag att i barnets intresse föra samarbetssamtal för att nå enighet mellan föräldrarna, målet kan förklaras vilande av domstolen så länge samarbetssamtalen har en positiv inverkan enligt 6 kap. 18 §. Domstolen kan enligt 6 kap. 18 a § även besluta om att uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa, inom fyra veckor ska medlaren lämna en redogörelse på vilka åtgärder som vidtagits och huruvida samförståndslösning uppkommit.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Barns rätt att välja boende

2016-10-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag är 14 år. Jag bor med min pappa i Österrike och min mamma bor i Sverige. Har jag rätt att flytta hem till min mamma för jag mår inte riktigt så bra här nere?Tack på förhand!
Adrian Nylén |Hej!Det finns sedan 2006 ingen specifik ålder för när barn har rätt att bestämma vilken förälder de helst vill bo hos. Enligt 21:5 § Föräldrabalken ska ett barns vilja beaktas (utifrån barnets ålder och mognad). Om ett barn motsätter sig ett beslut om boende ska domstolen endast verkställa beslutet om rätten finner det nödvändigt för barnets bästa, vilket också framgår av 21:5 § FB.Hoppas detta besvarat din fråga!För ytterliggare information skulle jag rekomendera Caisa Carlssons svar på en liknande fråga: http://lawline.se/answers/barns-ratt-att-sjalv-bestamma-boende

Delad eller ensam vårdnad?

2016-09-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag har 4 barn som bor med mig på heltid. Nu ska deras pappa (som dom inte har kontakt med) flytta till Spanien. Han är inte villig att ge mig enskild vårdnad för barnen, vilket kommer att ställa till stora problem med tanke på att det mesta ska godkännas utav båda vårdnadshavarna. Min fråga är: Kan/får en vårdnadshavare flytta utomlands hux flux och ändå behålla vårdnaden? Jag som mamma får ju inte ens byta lägenhet utan hans medgivande, eller ta med mig barnen på solsemester utan att han godkänner det? Jag kommer inte heller att få öppna bankkonton eller göra passansökan/idhandling utan hans medverkan och underskrift på plats. Tacksam för svar mvh Helene
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt 6:13 föräldrabalken (FB) kräver delad vårdnad av barn ett långtgående samarbete mellan föräldrarna då i princip alla beslut ska tas gemensamt. Således kan det, precis som du skriver, bli problematiskt om den ena föräldern flyttar utomlands. Trots att pappan till barnen flyttar utomlands kommer han att behålla vårdnaden, den försvinner således inte automatiskt för att han flyttar utomlands. Dock kan överföring av vårdnad i enlighet med 6:5-6 FB bli aktuellt. Överföring av vårdnad kan ske genom avtal eller dom. Om du och barnens pappa inte kommer överens om vem som ska vara vårdnadshavare till barnen kan du alltså vända dig till domstol och ansöka om ensam vårdnad. Vad beaktar domstolen vid ett avgörande gällande vårdnadsfrågor? Barnets bästa kommer alltid i första hand vilket stadgas i 6:2a FB. Vad som är barnets bästa är en svår fråga och varierar från fall till fall. Som huvudregel brukar man dock säga att det bästa för barnet är att ha god kontakt med båda föräldrarna. Således föredrar domstolen gemensam vårdnad. Det är bara om båda föräldrarna vill ha ensam vårdnad eller om det inte ligger i barnets bästa att ha gemensam vårdnad som man dömer ut ensam vårdnad till en förälder. Som grund för bedömning av barnets bästa kollar man bland annat om en förälder kan ge sitt barn omvårdnad, trygghet och god uppfostran och i övrigt klarar av att förstå sitt barns känslor och behov. Rätten beaktar också föräldrarnas förmåga att samarbeta rörande frågor som rör barnet innan domstolen beslutar för ensam eller delad vårdnad.Utifrån samtliga omständigheter gör domstolen en bedömning i det särskilda fallet varför det gör det svårt för mig att bedöma hur domstolen bedömer i ditt fall. Men som ovan nämnt är huvudpresumtionen gällande vårdnadstvister att det bästa för barnet är att vårdnaden är gemensam. Således talar det för att det krävs relativt mycket för att en förälder ska få ensam vårdnad. Möjligen är en förälders flytt utomlands tillräcklig för att domstolen ska utdöma ensam vårdnad, men självklart tas andra aspekter också med i bedömningen. Flytten kan troligen inte ensamt utgöra en grund för ensam vårdnad, såvida barnets bästa kan garanteras på annat sätt. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till! Med Vänliga Hälsningar,

Barnets rätt till umgänge

2016-10-08 i Barnrätt
FRÅGA |Vad har boendeföräldern för skyldigheterMot umgängerföräldern
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Barnets umgänge regleras i 6 kap. 15 - 15 c §§ föräldrabalken (FB) (1949:381) se här.Vid sidan om barnets vilja i 6 kap. 2 § tredje stycket FB, finns en ytterligare definition av barnets bästa uttryckt i 6 kap. 2 a § FB vilken beskriver barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som den inte bor tillsammans med genom att få träffa föräldern eller genom annan kontakt, enligt 6 kap. 15 § FB. Resekostnader för barnets resa till "umgängesföräldern" ska bekostas av "boendeföräldern" om inte de ekonomiska förhållandena starkt talar emot detta. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar att se till att barnets behov av umgänge med en förälder som den inte bor tillsammans med tillgodoses så långt som möjligt. "Boendeföräldern" ska lämna de upplysningar om barnet som kan främja umgänget. Barnets behov av umgänge med mor- och farföräldrar ska också beaktas. Ett barn har aldrig en skyldighet att umgås med en förälder eller mor- och farföräldrar om de begär det eller erhåller en sådan rätt genom domstolsprövning. Umgänge kan avtalas skriftligen och godkännas av socialnämnden om den bedömer att avtalet är i enlighet med barnets bästa. En förälder eller socialnämnden kan väcka talan till domstol enligt 6 kap. 15 a § FB om umgänge med barn utan att det rör vårdnadsfrågan. Domstolen beslutar då efter utredning från socialnämnden om hur umgänget ska se ut utifrån barnets bästa.Som huvudregel gäller att barnets behov av umgänge ska ges stor betydelse och att samarbetssvårigheter är ett starkt argument för en överföring av vårdnaden eller boendet till den andra föräldern (jfr. rättsfallet NJA 1989 s. 335). Därför bör föräldern som barnet bor med undvika att brista i sin plikt att tillgodose umgänge med den andra föräldern så långt det går.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Kan man adoptera syskonbarn?

2016-10-07 i Barnrätt
FRÅGA |Min dotter är ensam vårdnadshavare till två små barn. Deras far avsade sig vårdnaden av deb äldsta dottern för ett år sedan och när nästa barn kom sex månader efter var han ej intresserad av vårdnad för henne heller.Min fråga gäller om hennes bror kan bli vårdnadshavare med henne genom adoption .VänligenLouise
Sara Bengtsson |Hej, vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att adoptera betyder att man blir barnets nya förälder, vilket innebär att man är barnets vårdnadshavare och förmyndare. Reglerna om adoption finns i 4 kap. Föräldrabalken (FB) https://lagen.nu/1949:381#K4P1S1 . Tillstånd till adoption ska endast ges om det är till fördel för adoptivbarnet samt om sökande har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det. Dessutom ska tillstånd till adoption ges om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Detta stadgas i 4 kap. 6 § FB https://lagen.nu/1949:381#K4P6S1 . Tillstånd ges av allmän domstol, som har till uppgift pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Har barnet inte fyllt 18 år ska även yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd och socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnet är folkbokförd, se 4 kap. 10 § 1 st. FB https://lagen.nu/1949:381#K4P10S1 . Laga domstol, dvs. den domstol som har rätt att pröva adoptivfrågan, är domstolen i den ort där sökanden (brodern) har sin hemvist, 4 kap. 9 § FB https://lagen.nu/1949:381#K4P9S1 .Vad gäller adoptivföräldern framkommer av 4 kap. 1 § FB https://lagen.nu/1949:381#K4P1S1 att en man eller kvinna som fyllt 25 år, eller i undantagsfall 18 år, får adoptera ett adoptivbarn med rättens tillstånd. Ett presumtivt adoptivbarn som är över tolv år får inte adopteras utan eget samtycke, 4 kap. 5 § 1 st. FB https://lagen.nu/1949:381#K4P5S1 . Detta blir dock möjligtvis inte tillämpligt i detta fall eftersom du skriver i din fråga att barnen är små. I 4 kap. 5 a § FB https://lagen.nu/1949:381#K4P5aS1 stadgas vidare att den som är yngre än 18 inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke. En förälder som inte är vårdnadshavare har rätt att yttra sig men har, enligt gällande rätt såsom RH 1997:20 här inga legala möjligheter att förhindra adoptionen, se 4 kap. 10 § 3 st. FB https://lagen.nu/1949:381#K4P10S3 .Förutsättningarna för att moderns bror i detta fall ska kunna adoptera de två barnen finns beskrivna ovan. Brodern måste för det första vara äldre än 25 år, föräldrarna måste ge sitt samtycke och domstolen ska inhämta yttrande från socialnämnden, pröva adoptionsfrågan samt ge tillstånd för detta. Om något av barnen är över tolv år krävs dessutom dennes samtycke till att adoptionen äger rum. Svaret på din fråga är alltså att moderns bror kan bli vårdnadshavare genom adoption i detta fall, om domstolen ger sitt tillstånd. Konsekvenserna av detta juridiskt kommer dock bli att brodern blir ensam förälder till barnen, vilket jag förmodar inte är tanken. Det enda sättet för systern och brodern att få gemensam vårdnad av barnen är med hjälp av en gemensam adoption. Detta är dessvärre inte tillåtet i Sverige då det endast är makar som kan adoptera gemensamt se 4 kap. 4 § FB https://lagen.nu/1949:381#K4P4S1. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur bedöms vem som får vårdnaden alternativ blir boförälder?

2016-09-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga. Jag och min man har varit tillsammans i 7 år men gifta i 1 år. Vi har ett barn på 8 månader och funderar på att separera. Min man är aggressiv och kan försöka gå till attack vilket han gör framför vår dotter, vilket jag tycker är otäckt. Jag och min dotter brukar oftast vara hos mina föräldrar dels för min man tycker det är skönare för honom att sova utan oss när han ska jobba samt för att mina föräldrar hjälper mig med barnet och de har varit delaktiga sen hon föddes. Vi bodde hos dom första 5 veckorna. Jag och min man kommer inte överrens över något. Jag är mammaledig och har ett år kvar i universitet som jag ska fixa senare samtidigt som min mamma tar hand om barnet. Nu påstår min man att han kan ta ensam vårdnad bara för han har ett mer välbetalt jobb och för att jag inte är klar med skolan. Om vi skulle skilja oss så är det mest optimala att jag och vårt barn bos hos mina föräldrar då vi redan är där så ofta och barnet mår bra av att vara där samt att pappan till barnet kan komma och umgås med barnet där vilket är en neutral mark där bråk inte sker. Min mans familj träffar vårt barn 1 gång varannan månad och han hotar att han ska ta barnet och bo hos sina föräldrar och lämna barnet med dom medan han jobbar 100%, min dotter kommer ju må jätte dåligt, jag får panik över detta. Hur går det till? Vem har rätt till att vara boföräldern för ett barn på 8 månader och kan han bara få vårnaden och ta barnet ifrån mig? Jag har offrat allt vilket inte han har
|Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det rör frågan vad som praktiskt kommer att ske rörande barnet efter skilsmässan. Enligt 6 kap 2a § Föräldrabalken ska barnets bästa vara vägledande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vad som anses vara barnets bästa varierar från fall till fall. Klart är dock att den ena föräldern inte får vårdnaden om barnet enbart på grund av att den föräldern har bättre ekonomi. Vid avgörande av vad som är för barnets bästa ska samtliga omständigheter vägas in i bedömningen. I svensk rätt är förhoppningen att föräldrarna så långt som möjligt ska kunna ha fortsatt delad vårdnad efter skilsmässan. Enligt 6 kap 5 § Föräldrabalken kan dock rätten på begäran ge vårdnaden till en av föräldrarna, om ingen av föräldrarna vill ha gemensam vårdnad måste rätten ge vårdnaden till en av föräldrarna. En anledning till att ge en av föräldrarna vårdnaden kan vara samarbetssvårigheter. Vem som får vårdnaden beror på barnets bästa. I vissa fall kan det anses vara till barnets bästa att få bo kvar på samma ställe, detta kallas för kontinuitetsprincipen. Är det så att en förälder hindrar den andre från att umgås med sitt barn kan detta tala emot att den föräldern ges vårdnaden, denna princip kallas istället för umgängesprincipen. Generellt kan sägas att på grund av din mans aggressiva uppträdande samt att det är du som primärt har tagit hand om er dotter talar detta för att du skulle tilldömas vårdnaden. Jag kan dock inte med säkerhet säga hur rätten skulle resonera. Detta på grund av att samtliga omständigheter ska tas i beaktande för att komma fram till vad som anses vara barnets bästa. Tilldöms den ena föräldern vårdnaden kommer barnet att bo hos den föräldern. Har ni gemensam vårdnad kan rätten besluta om vem av föräldrarna som ska vara boendeförälder, se 6 kap 14a § Föräldrabalken. Det som jag skrivit om ovan gällde vårdnaden, men är tillämpbart även då boendeförälder ska bestämmas. Detta på grund av att barnets bästa ska vara avgörande i båda fallen. Enligt 6 kap 15 § Föräldrabalken har barnet rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Bäst vore om ni kunde komma överens gällande umgänge själva, men går inte detta kan rätten enligt 6 kap 15a § Föräldrabalken besluta om umgänge mellan barnet och föräldern.Sammanfattningsvis kan sägas att det är svårt att säga vem som skulle få vårdnaden om er dotter alternativ bli boendeförälder eftersom att detta är en bedömning från fall till fall. Är det så att ni inte kommer överens får ni inför rätten framföra olika omständigheter gällande varför det är för barnets bästa att bo hos just er. Det är som sagt barnets bästa som ska vara avgörande. Föräldrabalken hittar du här.Hoppas att detta svarade på din fråga och lycka till!Vänligen

Samarbete i gemensam vårdnad

2016-09-26 i Barnrätt
FRÅGA |Min dotter har separerat och dom har en son på år och har gemensam vårdnad. Pappan anser att han kan göra som han vill den veckan han har pojken och vill överhuvudtaget inte han nån kontakt alls med mamman.Vad är de som gäller
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller vårdnadens utövande finns regler om detta i 6 kap Föräldrabalken (1949:381). Av 11 § framgår att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Därefter gäller det att i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. När barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska detta enligt 13 § gälla föräldrarna gemensamt. Är föräldrarna inte överens kan beslut ifråga om sådant som har ingripande betydelse för barnets framtid inte tas, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Föräldrarna kan endast ta egna beslut ifråga om den dagliga omsorgen och om sådant som tillhör den faktiska vårdnaden. Det kan handla om vilka kläder barnet ska bära, vilken mat barnet ska äta, vilka sovtider som gäller och andra liknande förhållningsregler i hemmet. Av din fråga framgår inte hur gammalt barnet är, men det gäller som tidigare nämnt att ta större hänsyn till barnets önskemål i takt med barnets stigande ålder. Viktigt att notera är dock att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad boende och umgänge, vilket framgår av 6 kap 2a §. Kommunikation mellan din dotter och barnets pappa är alltså en förutsättning för att den gemensamma vårdnaden om barnet ska fungera. Föräldrarna måste ha en förmåga att kunna samarbeta i frågor som rör barnet. I annat fall kan din dotter ansöka om ensam vårdnad hos tingsrätten. Tingsrätten får då göra en utredning/prövning av barnets bästa. Målet är alltid gemensam vårdnad, men om tingsrätten skulle besluta om ensam vårdnad innebär detta att föräldern själv kan få rätt att bestämma i juridiska frågor utan den andra förälderns medgivande. Trots detta har båda föräldrarna rätt till umgänge med barnet. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh