Hur får jag tillbaka mina pengar när företaget har gått i konkurs?

2021-12-02 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Jag har betalt 15 000 sek till en klinik för att utföra 12 st laserbehandlingar för att bli av med håret. Den dagen som jag skulle betala sa peraonalen att deras Swish fungerar inte och att istellet betala till hennes privata. Jag accepterade att betala till hennes swish om jag får ett kvitto, och det fick jag. 4 st laserbehandlingar är utförda, medan 8 st laserbehandlingar är kvar. Problemet är att kliniken har gått i konkurs. De sade i början att de ska öppna en ny klinik eller ändra ägaren och att de ska fortsatta med de behandlingar som står kvar. Nu, de svarar dem inte telefon eller sms. Jag har ett bild på swish betalningen, ett bild på kvittot, och röstinspelning på ett telefonsamtal med personalen (där hon säger att de ska öppna kliniken). Kan jag få tillbaka en del av mina pengar? De behandlingar som inte är utförde motsvarar 10 000 :-. Jag har jobbat hela sommar för att spara dessa pengar.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga ska vi kika i konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Jag kommer först beskriva vad som händer när ett företag går i konkurs och vilka som har rätt att utfå något ur konkursen. Därefter kommer jag koppla an det till din fråga.Konkurs - vem får betalt?När ett bolag går i konkurs sker det oftast för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med pengar i företaget för att betala alla skulder som bolaget har (1 kap 2 § KonkL). Vem som utfår något ur en konkurs bestäms av en särskild ordning som regleras i förmånsrättslagen. I första hand ska konkurskostnader betalas av konkursboets tillgångar. Därefter ska borgenärer med så kallad särskild förmånsrätt få betalt (4 § FRL). De som har en särskild förmånsrätt har någon form av säkerhet kopplad till sin fordran mot bolaget. Det kan t.ex. vara en bank som lånat ut pengar till bolaget och som därför har en panträtt kopplad till lånet.Därefter får borgenärer med så kallad allmän förmånsrätt betalt ur konkursboet (förutsatt att det finns några pengar kvar) (15 § FRL). Det kan t.ex. röra sig om arbetstagare som har ett krav på att få ut lön eller annan ersättning på grund av anställningen (12 § FRL).Slutligen får så kallade oprioriterade fordringar (alltså fordringar utan någon säkerhet kopplad till sin fordran) betalt om det finns någonting kvar i konkursboet att betala dessa skulder med (18 § FRL). Det är tyvärr sällan så att det finns medel kvar i konkursboet som kan användas till att betala de med oprioriterade fordringar. Vad gäller i ditt fall?Du skriver att du har betalat direkt till personalens konto och inte till företagets konto. Eftersom du dock har betalat för en tjänst som tillhandahålls av företaget och inte av personalen privat, så skulle jag tolka situationen som att du har ett avtal med företaget och inte med personalen personligen. Jag skulle gissa att konkursförvaltaren (som har till uppgift att se till att så många som möjligt får ut så mycket som möjligt ur konkursen) skulle jobba för att få in pengarna du swishat till personalen tillbaka till företaget. Det är ju faktiskt företaget som ska ha dessa pengar och inte personalen privat. Därför tolkar jag situationen som att dina pengar tillhör företaget, även fast du i egentlig mening har betalat till personalen. Din fordran är då tyvärr en sådan oprioriterad fordran och du kommer troligtvis få svårt att få tillbaka dessa pengar ur konkursen. Kan du få betalt på annat sätt?Vissa banker har en policy som kan ge dig viss eller full täckning för din förlust i och med att företaget har gått i konkurs. Detta är inte någon lagstadgad rättighet utan en förmån som vissa banker erbjuder sina kunder. Jag tror dessvärre att de flesta banker endast tillämpar denna förmån när kunden betalat med bankkort. Jag är inte säker på om detta villkor gäller när betalning sker över swish.Jag råder dig dock att kontakta din bank för att undersöka om de erbjuder någon sådan förmån. Du har då eventuellt en chans att få tillbaka pengarna - kanske åtminstone en viss del - av dessa från banken.AvslutningSaknar banken sådan policy eller är den inte gällande i ditt fall så finns dessvärre inte så mycket mer att göra. Chansen är då väldigt liten att du skulle få ut någonting ur konkursen. Det är såklart jättetråkigt. Men ta och kontakta din bank och se om de kan hjälpa dig.Jag vill också här kommentera det du skriver om att de har lovat att öppna ny klinik och har bevis på det. Det finns alltså ingen skyldighet för dem att öppna någon ny klinik om de väljer att inte göra det. Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

När försvinner en skuld hos inkasso?

2021-09-07 i Preskription
FRÅGA |Hej jag undrar hur länge kan en skuld vara i inkasso kan skulden försvinna om 10 år?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finner vi i preskriptionslagen (PreskL).En fordran preskriberas efter 10 årPrecis som du nämner i frågan preskriberas en skuld efter 10 år (2 § PreskL). Det innebär att man inte längre kan driva in en skuld efter det att preskriptionstiden gått ut.Preskriptionstiden kan dock avbrytas genom att inkassobolaget skickar ett skriftligt krav eller en påminnelse till dig (5 § PreskL). Om du alltså får ett krav på att du ska betala fordran eller en påminnelse om att betala fordran börjar en ny preskriptionstid att löpa från dagen då kravet eller påminnelsen skickas till dig (6 § PreskL). Det finns också fordringar med en preskriptionstid på 3 år. Detta gäller endast fordringar mot en konsument som avser en vara eller tjänst som en näringsidkare har tillhandahållit konsumenten för enskilt bruk.SammantagetEn skuld preskriberas alltså normalt efter 10 år. Sker dock ett avbrott genom ett krav om betalning eller en påminnelse börjar en ny 10-års period löpa innan preskriptionstiden löper ut. Detta kan alltså ske flera gånger vilket gör att en fordran i princip aldrig preskriberas om inkassobolaget löpande skickar betalningskrav eller påminnelser.Det som avgör om en skuld försvinner efter 10 år är alltså om inkassobolaget har skickat ett krav om betalning/påminnelse innan preskriptionstiden löpt ut eller inte.Skulden kan alltså försvinna efter 10 år, men har du fått krav om betalning eller påminnelse innan preskriptionstiden löpt ut så förlängs tiden med 10 år till.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

På vem ligger bevisbördan när jag bestrider en faktura?

2021-05-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Om ett företag skickar fakturor som jag inte har beställt, som jag sedan bestrider fakturor. ligger då bevisbörda på mig eller företaget som påstår att jag har beställt varor ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestrida fakturaEftersom du inte har beställt något från företaget ska du givetvis inte betala fakturan. Du ska då bestrida fakturan. Du meddelar då företaget att du protesterar mot fakturan och att du inte tänker betala den. Du talar också om varför du tycker att fakturan är felaktig, dvs på grund av att du inte har köpt något av företaget och att det därför inte finns ett avtal mellan er.Du säger att du har bestridit fakturan redan vilket är jättebra. Det är dock viktigt att du har skriftligt bevis på att du har bestridit fakturan. Har du alltså bestridit fakturan via mail räcker det. Har du dock gjort det via telefon skulle jag rekommendera dig att även bestrida fakturan via mail så att du har ett skriftligt bevis på att du gjort det. Det är inte du som behöver bevisa att en fordran mot dig inte finns, utan det är företaget som har bevisbördan på att du har en skuld till bolaget.Om företaget trots ditt bestridande tycker att de har rätt till betalning är det upp till företaget att driva det vidare. Bevisbördan ligger även då på företaget att bevisa att du gjort en beställning.SammantagetDet är alltså förteget som har bevisbördan för att fordran existerar. Det du ska göra är att skicka ett mail till företaget där du bestrider fakturan. Har du redan skickat mail har du gjort vad som ankommer på dig att göra.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar

Måste jag betala tillbaka felaktigt utbetald semesterersättning?

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej En tidigare arbetsgivare från vilken jag avslutat min anställning september 2017 skickade ett brev till mig som hävdar att de betalat för mycket semester ersättning 2017 och att de i slutlönen inte justerat felet. De vill således att jag ska betala dem ca 8500. Är detta rimligt? Måste jag betala dem detta?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har arbetsgivaren betalat ut för mycket semesterersättning till dig år 2017, och har först nu skickat ett brev som förklarar detta. Det är alltså först nu arbetsgivaren gör anspråk på att du ska återbetala det felaktigt erlagda beloppet.Frågan aktualiserar regler om så kallade "misstagsbetalningar" (inom juridiken kallat condictio indebiti). Några lagar som reglerar detta saknas och svaret står istället att finna inom doktrin (juridisk facklitteratur) och praxis (se rättsfallen NJA 2011 s. 739 och NJA 1999 s. 575).Condictio indebitiCondictio indebiti behandlar situationer där någon har betalat ut pengar för en skuld som inte finns eller när någon har betalat ut ett för stort belopp. I detta fall har alltså din arbetsgivare betalat ut mer semesterersättning än du egentligen hade rätt till.Som huvudregel gäller att den som av misstag har gjort utbetalningen har rätt att kräva tillbaka det felaktiga beloppet. Under vissa förutsättningar har man dock som mottagare rätt att behålla pengarna, nämligen om den har förbrukat medlen i god tro eller annars inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär att du som mottagare måste ha insett eller borde ha insett att den erlagda betalningen varit en misstagsbetalning. Bedömningen utgår ifrån vad en person rimligen borde förstå. Om du exempelvis har fått en mycket högre summa än du normalt skulle fått, och som borde gjort att du reagerat, så kan du alltså anses vara i så kallad ond tro.Beträffande att man "annars ska ha inrättat sig efter betalningen" så avses att man ska ha använt pengarna genom att exempelvis ha betalat räkningar, betalat av lån etc, utan att man vet om att man har fått för mycket betalt. I sådana fall slipper mottagaren normalt sett betala tillbaka det felutbetalda beloppet. Sammanlagt måste det alltså göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Högsta domstolen har dock uttalat att det är viktigt att mottagaren ska känna sig trygg efter att ha mottagit pengarna. Man ska alltså inte behöva gå runt och oroa sig för att behöva betala tillbaka pengar man fått utbetalt (se NJA 1994 s. 177).I bedömningen beaktar man också tidsaspekten. Har mycket lång tid förflutit mellan misstagsbetalningen och återbetalningskravet är det mycket liten risk att du behöver betala tillbaka pengarna (se NJA 1989 s. 224). Exakt hur lång tid som avses är dock inte klarlagt. Det ska dock framhållas att majoriteten av de rättsfall som har behandlat misstagsbetalningar har fallit ut till betalningsmottagarens fördel. Mottagaren behövde alltså i dessa fall inte betala tillbaka beloppet.SammanfattningMot bakgrund av att misstagsbetalningen skett år 2017 och återkravet har kommit först nu så kommer du med högsta sannolikhet inte behöva betala tillbaka beloppet. Jag utgår också ifrån att du har inrättat dig efter betalningen. Arbetsgivaren borde alltså ha reagerat fortare och har nu försuttit sin möjlighet att kräva att du ska betala tillbaka den felaktigt utbetalda semesterersättningen.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad händer med mitt lån till ett företag som går i konkurs?

2021-11-05 i Konkurs
FRÅGA |Om man har ett aktiebolag där man tagit privat lån till företaget och företaget går i konkurs vad händer med lånet ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL). Konkurs När ett företag försätts i konkurs så avvecklas företaget och samtliga tillgångar som finns kvar i bolaget ska användas för att betala företagets skulder (1 kap 1-2 § KonkL). Problemet för fordringsägare (dvs de som har en skuld mot företaget) är dock att många får ut väldigt lite eller ingenting alls ur en konkurs. Det finns nämligen en särskild prioritetsordning som anger vilka fordringsägare som får betalt ur konkursen. Denna ordning finns i förmånsrättslagen.FörmånsrättslagenDet är alltså i denna lag som det framgår i vilken ordning fordringsägarna får utdelning i konkursen. Till att börja med ska konkurskostnaderna, t.ex. konkursförvaltarens arvode, betalas. Sedan får fordringsägare som har en säkerhet kopplad till en skuld utdelning (4 § FRL). De har då en så kallad prioriterad fordran. Det kan t.ex. vara en bank som har pantsatt viss egendom. Det finns ofta en del fordringsägare som har sådan säkerhet och har därför rätt att få utdelning ur konkursen före andra fordringsägare. Även arbetstagare som har en lönefordran har rätt att få utdelning ur konkursen (12 § FRL). En förutsättning för betalning är givetvis dock att det finns tillgångar i företaget kvar som kan delas ut. De fordringsägare som saknar sådan säkerhet har en så kallad oprioriterad fordran. Det är dessa som får utdelning sist ur en konkurs. Ofta finns dock ingenting kvar till dessa efter att fordringsägare med prioriterade fordringar fått urdelning. Om det dock finns tillgångar kvar efter att konkurskostnader och de prioriterade fordringarna har betalats, får alla fordringsägare med oprioriterade fordringar inbördes lika rätt (18 § FRL). Tillgångarna delas då upp utifrån hur stor skuld man har i relation till övriga fordringsägare. Man räknar då ut en viss procent som man har rätt till av de resterande tillgångarna. I ditt fallOm du har lånat ut pengar till företaget och ställt en säkerhet till det lånet i form av t.ex. ett pantbrev, så har du en prioriterad fordran. Då har du ganska goda möjligheter att få utdelning ur konkursen. Har du dock inte ställt någon säkerhet för ditt lån så har du istället en oprioriterad fordran. Sannolikheten för dig att få betalt för denna skuld ur konkursen är då tyvärr ganska liten. Eftersom jag inte vet något närmare om förhållandet kring lånet så kan jag inte göra en närmare bedömning än såhär.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur ska jag gå tillväga för att få tillbaka depositionsavgiften?

2021-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ha en hund på prov i en vecka innan beslut för eventuellt köp. Jag betalde ägaren en depotionsavg på 2000kr som skulle betalas tillbaka till mig om jag lämnade tillbaka hunden. Samma dag som den kom fick jag lämna honom då de ljugit om precis allt ang hunden men de vägrar betala tillbaka min depositionsavgift. Gjorde en polisanmälan men efter samtal med polisen tyckte de jag skulle höra med en jurist hur jag ska gå till väga för att få tillbaka min depositionsavgift.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du och ägaren har formellt sett ingått ett avtal som innebär att om du lämnar tillbaka hunden ska du få tillbaka depositionen. Detta avtalsvillkor är följaktligen rättsligt bindande (1 kap 1 § AvtL). Eftersom ägaren dock inte vill ge tillbaka depositionen på frivillig väg kan du ta hjälp av Kronofogdemyndigheten. Hos Kronofogdemyndigheten kan du ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande.Du skickar då in en skriftlig ansökan där du skriver ett yrkande (t.ex. "Jag yrkar på att få tillbaka depositionen om 2000 kr"). Du ger i din ansökan också information kring skuldförhållandet samt bevisning på att du har rätt till pengarna. Om du t.ex. har ett skriftligt avtal med säljaren så bifogar du givetvis det. Du behöver alltså skrapa fram någon form av bevisning som styrker att du har rätt att få tillbaka depositionen. Kronofogden skickar därefter ett betalningsföreläggande till motparten.Om motparten dock invänder mot kravet, dvs säger att de inte finns en skuld, så kommer Kronofogden dock inte kunna göra mer, utan då är det tyvärr domstol som gäller. Om motparten dock accepterar skulden så är skulden i sig otvistig och då kan kronofogden fatta ett beslut om att fastställa skulden och därmed börja driva in skulden.Processerna i domstol är ofta långdragna och kostsamma. Det rör sig om en summa på 2000 kr som du kan vinna i en eventuell process och troligtvis skulle rättegångskostnaderna överstiga 2000 kr. Jag skulle därmed inte råda dig att gå till domstol, eftersom du troligtvis inte kommer att tjäna på det, snarare tvärt om. Mitt bästa råd till dig är därför att kontakta Kronofogden i första hand och försöka få hjälp av dem. Så försök samla på dig så mycket bevis som möjligt för att styrka varför du har rätt att få 2000 kr från ägaren.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag få tillbaka pengar från ett företag som har gått i konkurs?

2021-04-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej jag fick rätt av ARN i mars 2020 att företag X skulle betala tillbaka pengar till mig, men inget hände, liksom för flera hundra personer. Nu hör det till saken att företaget gått i konkurs 2021 04 14. Hur går man tillväga även om det förmodligen inte finns pengar kvar i skojarföretaget.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beslut från ARNTill att börja med vill jag framhålla att ARNs beslut inte är rättsligt bindande. ARNs beslut utgör istället rekommendationer, vilka många företag visserligen väljer att följa. Företag kan dock välja att strunta i rekommendationerna utan rättslig påföljd.Konkurs När ett bolag går i konkurs sker det vanligtvis för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med pengar i bolaget för att betala alla skulder som bolaget har (1 kap 2 § konkurslagen). Vem som utfår något ur en konkurs bestäms av en särskild ordning som regleras i förmånsrättslagen (FRL).I första hand ska konkurskostnader betalas av konkursboets tillgångar. Därefter får borgenärer med särskild förmånsrätt betalt (4 § FRL). Det är exempelvis borgenärer med panträtter som har särskilt förmånsrätt. Därefter får borgenärer med allmän förmånsrätt betalat ur konkursboet (om det finns medel kvar) (15 § FRL). Det kan exempelvis röra sig om arbetstagare som har en fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen (12 § FRL).Slutligen får så kallade oprioriterade fordringar betalat om det finns medel kvar för att betala dessa skulder (18 § FRL). Det är dock sällan det finns medel kvar för att betala borgenärer med oprioriterade fordringar. Din fordran är tyvärr en sådan oprioriterad fordran och du kommer därmed troligtvis inte att få någon utdelning av konkursen.Kan du få betalt på annat sätt?Om du har betalat med ett bankkort kan det hända att banken har en policy som kan ge dig viss eller full täckning för din förlust. Detta är ingen lagstadgad rättighet utan en förmån som vissa banker erbjuder till sina kunder. Jag råder dig därför att kontakta din bank för att undersöka om de erbjuder en sådan förmån. Du har då eventuellt chans att få tillbaka pengarna, eller en viss del av dessa, av banken.Om banken alltså inte har någon sådan policy och inte kan betala tillbaka dina pengar så finns tyvärr inget mer att göra. Du kommer därmed gå miste om dina pengar på grund av att bolaget försatts i konkurs.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Skillnad mellan fastighetspantbrev och inteckning

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har en fråga som jag har svårt att förstå. Om jag t.ex. tar ett lån från banken så kan jag pantsätta min bostad som säkerhet, och som bevis på detta så får jag ett pantbrev. Vad är inteckning för något? Vad är skillnaden mellan inteckning och att pantsätta en fastighet? Tacksam för svar!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i Jordabalken (JB).Precis som du säger så vill banken ofta ha en säkerhet i utbyte mot att ge ut kredit. En vanlig sådan säkerhet är en så kallad fastighetspant, vilket regleras i 6 kap JB. För att banken ska få en giltig säkerhetsrätt i form av fastighetspant krävs att banken fysiskt får pantbrevet från fastighetsägaren. Om pantbrevet är ett datapantbrev krävs istället att banken registreras som panthavare (6 kap 2 § JB).För att få ett pantbrev krävs dock att fastighetsägaren ansöker om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet fastighetsinskrivning enligt reglerna i 22 kap JB (6 kap 1 § JB). Fastighetsägaren gör då en inteckning i fastigheten på ett visst belopp och som bevis på inteckningen får fastighetsägaren då ett pantbrev (22 kap 5a § JB). Pantbrevet är alltså ett bevis på inteckningen, vilket är det som överlämnas till baken som säkerhet för en fordran.Man kan också göra flera inteckningar i fastigheten, och därmed utfärda flera pantbrev till flera olika kreditgivare. ExempelMan kan till exempel ansöka om en inteckning om 200 000 kr och då får man ett pantbrev på 200 000 kr inom 200 000 kr.Om fastighetsägaren senare vill upplåta ytterligare en panträtt i fastigheten ansöker ägaren om en ny inteckning. Säg att fastighetsägaren då ansöker om en inteckning på 500 000 kr i syfte att upplåta fastighetspant till en andra panthavare. Då får den andra panthavaren ett pantbrev på 500 000 kr inom 700 000 kr (eftersom 700 000 kr är värdet på sammanlagda inteckningar).Fastighetsägaren kan senare upplåta en tredje panträtt i fastigheten. Säg att fastighetsägaren ansöker om en inteckning om 100 000. Då får ägaren ett ytterligare pantbrev, då på 100 000 kr inom 800 000 kr, osv. Ju fler pantbrev man har upprättat, desto högre blir alltså det intecknade värdet på fastigheten, men samma panthavare behöver inte äga samtliga pantbrev. En inteckning behöver alltså inte motsvara värdet på endast ett pantbrev. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,