Måste man betala en skuld?

2020-07-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag och min familj har bestämt oss för att flytta till vårt hemland och detta är akut. Hur gör man med fakturor som är obetalda?Kan man "makulera" bort fakturan eller måste man betala dem? Vad händer om man inte betalar dem?Faktura på tillexempel Klarna och lån som man har tagit
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Om du har ett lån eller är gäldenär (den som är skyldig) i ett fordringsförhållande så innebär det att du har en förpliktelse gentemot borgenären (alltså den som äger skulden). Ett fordringsförhållande kan uppkomma på olika sätt, t.ex. genom ett köp eller genom att du tar ett lån från en bank. Om du tagit ett lån så sker det genom att gäldenären (den som tar lånet) utställer ett skuldebrev till borgenären (i det här exemplet banken) där denne förpliktar sig att betala borgenären den summa eller den sak som skuldebrevet dikterar. På skuldebrev är skuldebrevslagen tillämplig. Fakturor är en form av fordran som skuldebrevslagen också är tillämplig på. En faktura kan uppkomma t.ex. på grund av ett köp eller en prestation som utförts av en näringsidkare. Gemensamt för dessa fordringsförhållanden är att de är bindande, innebärande att du som gäldenär är skyldig att prestera enligt fordran (1 kap. 1 § skuldebrevslagen). Du som gäldenär är alltså betalningsskyldig för det som du förpliktat dig att betala. Om du inte betalar en skuld så kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (1 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Isåfall så kan kronofogdemyndigheten eller domstol utfärda en exekutionstitel (3 kap. 1 § 1 st. p 1 och p 8 utsökningsbalken, men det finns flera andra saker som också kan utgöra exekutionstitlar. Det gemensamma är att de omnämns i utsökningsbalken 3 kap. 1 § som grundande för verkställighet). Med hjälp av denna kan sedan borgenären ansöka om verkställighet, vilket innebär att myndigheten utmäter dina tillgångar för att driva in fordran (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Sammanfattningsvis: om man förpliktat sig att ersätta någon för en prestation eller annars ingått i ett fordringsförhållande som gädenär så är man skyldig att betala beloppet. Om man inte gör det kan borgnären med hjälp av myndighet utmäta dina tillgångar. Jag hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

När preskriberas en fordran?

2020-04-28 i Preskription
FRÅGA |Hej Jag har fått ett dödsbokrav postat till mig. Min mamma gick bort dec 2017 och fick en skuld postad till mig nu.Jag kontaktade Visma ang detta och dem säger att en specifikation skickades ut i samband med hennes bortgång, jag har dock inte mottagit den. Fick betala skulder till en hel del andra inkassobolag som inkommit så jag tycker att det är lite märkligt.Nu till min fråga: Skulderna jag fått är från min mammas gamla vårdkostnader, hur lång är preskriptionstiden på dem? är det 2, 5 eller 10 år?Tacksam för svar
Fredrik Holmström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag förstår din fråga så har du fått ett betalningskrav från ett vårdbolag avseende tjänster som din mor nyttjat före sin bortgång, och du vill veta ifall denna skuld, eller fordran som det också kallas, är preskriberad. I detta tolkar jag in frågan ifall du behöver betala denna skuld, trots att du inte explicit frågar efter detta. En skuld kallas som ovan nämnt för en fordran, och i det fordringsförhållande som föreligger här så är din mor gäldenär (den som är skyldig) och vårdbolaget är borgenär (den till vilken gäldenären är skyldig). En borgenär kan kräva in en skuld till betalning när förfallodagen löpt ut, eller om inget förfallodatum är avtalat, när denne så vill. Däremot finns det en gräns för hur länge en borgenär kan vänta med att försöka kräva in sin skuld. Detta är preskriptionsfristen. Huvudregeln när det gäller preskription är att en fordran preskriberas efter 10 år (2 § preskriptionslagen). Från detta finns dock ett undantag, nämligen att preskriptionstiden i konsumentförhållanden är 3 år. Detta innebär att borgenären inte kan göra gällande en fordran som är äldre än tre år om borgenären är en näringsidkare och fordringsförhållandet har uppstått i relation till en konsument. Däremot har en borgenär möjlighet att förlänga preskriptionsfristen för att kunna göra gällande en fordran utöver denna fastställda tid. Detta kallas ett preskriptionsavbrott (5 § preskriptionslagen). Detta kan en borgenär göra genom att ett skriftligt krav ställs till gäldenären, men preskriptionsavbrott sker även genom att gäldenär t.ex. erlägger ränta, amortering eller erkänner fordringen på annat sätt. Borgenär kan även få till ett preskriptionsavbrott genom att väcka talan i domstol. Av det du har skrivit känns det logiskt att detta är vad vårdbolaget vill åstadkomma här. Huruvida denna fordran är preskriberad eller inte är lite oklart. För att avgöra detta behöver man veta när fordringsförhållandet uppstod. Detta är troligen när din mor fick vård av bolaget. Har den specifikation som Visma uttalat sig om inkommit inom tre år från detta (alternativt tre år från det senaste betalningsföreläggandet ifall en sådan förekommit) så avbröts preskriptionen i och med detta. Om det betalningsföreläggande du fått nu (2020) inkommit inom tre år från det tidigare betalningsföreläggandet så har preskriptionen återigen avbrutits. Viktigt att poängtera här är att det är upp till borgenären att bevisa att en preskriptionsavbrytande åtgärd har vidtagits för att denna ska vara giltig. Av praxis (NJA 2016 s. 332) så räcker i regel inte att endast att borgenären kan visa att ett kravbrev skickats till. gäldenärens folkbokföringsadress, utan det krävs åtminstone två. I ditt fall är det alltså relativt svag bevisning som borgenären har, om inte andra omständigheter också talar för att preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits. Jag kan tyvärr inte ge ett fullständigt svar på ifall denna fordran är preskriberad eller inte, eftersom jag inte har all info och exakta datum. Avslutningsvis så rör detta sig ju om ett dödsbo, och det bör således poängteras att du inte är betalningsskyldig för din mors skulder. Däremot kan dödsboet gå åter om det finns obetalda skulder i detta och boet trots detta skiftats (21 kap 4 § Ärvdabalken). Eftersom du är dödsbodelägare och din mors egendom har, beroende på situationen delvis, tilldelats dig så kommer du bli skyldig att återföra egendom till boet för att kunna erlägga betalning för skulden. Hoppas detta besvarade din fråga!

Förmånsrätt i konkurs

2020-06-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Vi är ett antal personer som hyrt var sin hylla på en loppis för att sälja saker. Nu har detta företag gått i konkurs. Vi är då några som har pengar innestående. Enligt konkursförvaltaren finns inga pengar att hämta, men det är ju VÅRA pengar. Vi tycker då att detta är stöld och funderar på att göra en polisanmälan. Hur än man tänker så är det VÅRA PENGAR som försvunnit och använts till att betala deras skulder. Vi har inte gett något tillstånd till detta. Företaget hade bara ett konto som användes till allt. Borde man då inte haft ett konto där VÅRA pengar gick in. Man hade även barn anställda och har då löneskulder till dem. Vilken prio har det att betala deras löner framför att betala ut VÅRA PENGAR? I ett större perspektiv är ju detta döden för alla som driver sådana ställen. Finns ju ingen som vill hyra hyllor på loppis om man vet detta.Har ni några råd hur man driver detta vidare?Med vänlig hälsning
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom företaget inte kan fullfölja sin förpliktelse har ni rätt att återfå erlagt belopp och således har ni varsin fordran mot företaget, så långt är allt riktigt. Förmånsrättslagen (här) dikterar i vilken ordning borgenärer (alltså den som innehar en skuld mot någon) ska få betalt vid utmätning eller konkurs. Era fordringar är inte beskaffade på sådant sätt att ni har varken särskilt eller allmän förmånsrätt. Era fordringar är enligt 18 § förmånsrättslagen oprioriterade, och har lika inbördes rätt, tyvärr. Detta innebär att ni är sist i kedjan och har lika rätt till kvarvarande pengar i proportion till fordringens belopp. Om konkursförvaltaren säger att det inte finns pengar så innebär detta att de som har förmånsrätt fått allt belopp som fanns i bolaget. Det finns tyvärr ingenting man kan göra åt detta. Det är risken med att ingå avtal med aktiebolag, eftersom det inte finns personlig ansvarighet för bolagets skulder (vanligtvis). Lönerna kommer gå före enligt 12 § förmånsrättslagen. Att ta saken till rätten hade nog inte varit värt det, då lagen talar sitt tydliga språk. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Hur kan jag kräva in en obetalad skuld

2020-02-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat som konsult åt ett företag i ett och ett halvt år som är skyldig mig strax över 200 000kr. De har haft det lite tajt ekonomiskt ett tag, men eftersom jag har en personlig relation med ägaren och fått ungefär varannan faktura betald i tid, så har jag fortsatt arbetet trots uteblivna betalningar. Jag har precis avslutat vårt samarbete eftersom deras skulder till mig blivit för höga.Min fråga är nu, går det att säkerställa att jag får in de pengar som företaget är skyldig mig? Vad händer om företaget går i konkurs och/eller låter mina fakturor förbli obetalda?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så har du utställt kundfordringar till en kund som inte har betalat dessa fordringar (vilket är en sorts skuld kan man säga). Du vill då veta vilka åtgärder du kan vidta mot denna kund för att få betalt. Betalningsföreläggande:Du kan under vissa förutsättningar ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten enligt 1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (här). Enligt 2 § samma lag är en förutsättning att fordran är förfallen till betalning. Enligt 5 § skuldebrevslagen är tidpunkten för betalning antingen den ni avtalat om, eller när du kräver återbetalning ifall ingen tid avtalats. Ansökan ska göras skriftligen, du måste ange yrkande och grund för betalningsföreläggandet, fordringarnas belopp, förfallodagen för fordringarna samt vilken ränta som begärs (9-11 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om kronofogdemyndigheten godtar ansökan, så kommer din kund att delges och föreläggas att yttra sig angående ansökan inom högst två veckor (25 & 29 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Där kommer din kund erbjudas möjlighet att bestrida ansökan om de tycker att den är felaktig (31 §lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om din kund bestrider fordran kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33-35 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Annars så kan kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Utmätning:Beslutet om betalningsföreläggande är en exekutionstitel, och denna kan användas för att driva in skulden (1 § utsökningsbalken) (UB) (här). Då ansöker du hos kronofogdemyndigheten att de verkställer den exekutionstitel du fått (2 kap 1 § utsökningsbalken). Verkställighet får göras med grund i ett betalningsföreläggande som du i detta scenario beviljats (3 kap. 1 § 1 stycket 8 punkten utsökningsbalken). Denna utmätning kan då ske på olika sätt, t.ex. genom exekutiv försäljning (8 kap. utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kommer då utreda vilka tillgångar som är utmätningsbara (4 kap 9 § utsökningsbalken) och med vissa begränsningar som hittas i utsökningsbalken utmäta de tillgångarna. Eftersom jag inte har så mycket uppgifter om hur företaget ser ut så blir det svårt för mig att bedöma vilka tillgångar som kan komma att utmätas. Några begränsningar är: Egendomen ska tillhöra bolaget (4 kap 17-8 § utsökningsbalken).Ekonomiska enheter får inte separeras (4 kap 6 § utsökningsbalken). Utmätningen ska ge ett försvarligt överskott vid försäljning (4 kap 3 § utsökningsbalken). Konkurs:Går företaget i konkurs så blir du en borgenär i konkursboet. Det innebär att du tävlar med andra borgenärers rätt till ekonomisk kompensation ur boet. Då upphör utmätningsförfarandet och konkursförfarandet tar vid (4 kap. 9 b § UB). Då blir istället konkurslagen tillämplig (KonkL) (här). Till konkursboet kommer då företagets all utmätningsbar egendom att höra (3 kap. 3 § konkurslagen). Vem som har bäst rätt till egendomen i konkursboet bestäms av förmånsrättslagen (här). Enkelt uttryckt så har du en oprioriterad fordran, förutsatt att du inte har begärt pant eller liknande säkerställande av betalning av din kund (18 § förmånsrättslagen). De som har förmånsrätt har således rätt till egendomen i konkursboet före dig, och du med alla andra borgenärer som är oprioriterade delar på resten i förhållande till hur stor fordran var. I många konkurser brukar det kunna sluta så att de oprioriterade borgenärerna får tillbaka en liten del om någon alls av sina fordringar. I ett pågående mål så kan man även begära kvarstad ifall det finns risk att motparten kan komma undandra sig från att betala skulden (15 kap 1 § brottsbalken). Huruvida så är fallet här har jag svårt att bedöma utifrån den information jag har. Sammanfattningsvis finns det rätt många olika scenarion som kan spela ut här, men jag hoppas att detta gav dig lite vägledning angående vad som kan komma att hända!