Lagen om redovisningsmedel och principen om condictio indebiti

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min fråga berör lag (1944:181) om redovisningsmedel. Som jag förstår det så ska mellanhanden i situationer där denna lag tillämpas, ha redovisningsskyldighet för att separationsrätt ska föreligga. Min fråga är: ifall man gör en misstagsbetalning till en privatperson som egentligen skulle till en annan privatperson, har man då enligt denna lag separationsrätt? För som privatperson har man ju ingen redovisningsskyldighet. Eller ska man använda sig av principen Condictio indebiti?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om redovisningsmedelLagen om redovisningsmedel tillämpas då någon mottagit medel för annan persons räkning och då med redovisningsskyldighet. Medlen kan bestå av pengar eller annan fungibel egendom (generisk egendom som mäts i mått och vikt, exempelvis olja). Lagen blir tillämplig först vid insolvens, då den som är ägare till medlen vill separera dessa från exempelvis en konkurs hos den redovisningsskyldige. För att separationsrätt ska föreligga vid en sammanblandning av egendom, krävs att den som innehar medlen avskiljer dem från annan förmögenhetsmassa som tillhör denne. Detta avskiljande måste ske utan dröjsmål för att beloppet eller den fungibla egendomen ska vara förbehållet huvudmannen, det vill säga den rätte ägaren och därmed inte ingå i en konkurs. Lagen är även tillämplig om ett belopp avskilts senare (dock högst 3-4 dagar) om den redovisningsskyldige inte var på obestånd när beloppet avskildes. Principen om condictio indebitiPrincipen om condictio indebiti innebär att en felaktig utbetalning som huvudregel ska gå åter. En felaktig utbetalning kan bestå i att någon betalat en skuld som inte finns eller betalat en för stor penningsumma. Om man därmed, som du beskriver ovan, gör en utbetalning av misstag till fel person, är denne person skyldig att återbetala pengarna enligt denna princip. Dock tillämpas principen om condictio indebiti med vissa undantag. För det fall att mottagaren av betalningen förbrukat medlen i god tro eller annars har inrättat sig efter betalningen, kan detta räcka för att den som tagit emot en betalning ska ha rätt att behålla pengarna. Det brukar uttalas i rättspraxis att det är av betydelse om den ena eller andra parten förfarit oaktsamt i samband med utbetalningen, vilket förstås då kan bedömas till dennes nackdel. Det är den som felaktigt utbetalat som har bevisbördan för att mottagaren inte var i god tro angående betalningen. Att vara i god tro innebär att mottagaren inte insett eller borde ha insett att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Bedömningen av om god tro föreligger görs objektivt utifrån vad en person hade kunnat tro utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Att annars ha inrättat sig efter en betalning avser situationer då mottagaren fått en för stor penningsumma utbetald till sig. Hur mycket beloppet som betalats ut skiljer sig från det korrekta beloppet kan påverka bedömningen. Om mottagaren saknat vetskap om hur beloppet beräknades eller enbart fått en uppskattat siffra för hur stor utbetalningen kunde tänkas bli, kan mottagaren ha rätt att behålla penningsumman. Endast i de fall man insett eller borde insett en feldebitering (exempelvis vid fakturor) ska man bli återbetalningsskyldig på grund av omsättningens intresse.SlutsatsSom huvudregel ska den felaktiga utbetalningen återgå enligt principen om condictio indebiti. Om mottagaren var i god tro och inrättat sig efter betalningen eller om den som utbetalat förfarit oaktsamt i samband med betalningen, slipper dock mottagaren återbetala och kan därmed behålla pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Handräckning vid utebliven leverans av vara

2019-10-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag har betalt (swish) för en vara en privatperson skulle skicka till mig, men jag har ännu inte fått varan. Personen sa att han skulle skicka varan förra onsdagen (och det är nu torsdag veckan därpå).När jag försökt kontakta säljaren svarar han inte. Hur ska jag gå tillväga? Det skulle ju kunna vara så att posten slarvat bort paketet, men då borde ju säljaren ändå svara på mina försök till kontakt.Kan man anmäla sådant här?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olika handlingsalternativI syfte att få den vara du betalt för kan du ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten i enlighet med 3 § lag om betalningsföreläggande och handräckning. Om varan skulle ha skickats sedan en tid tillbaka men detta inte skett kan du alltså vända dig till Kronofogdemyndigheten med en skriftlig ansökan (9 § LBfH). Vidare information om vad ansökan ska innehålla hittar du på Kronofogdemyndighetens hemsida. Det kostar 300 kronor att ansöka, men dessa 300 kronorna kan du begära ersättning för i din ansökan.Du kan givetvis också välja att göra en vanlig polisanmälan på Polismyndighetens hemsida om det visar sig att det handlar om bedrägeri. För att förhindra att en liknande situation uppstår i framtidenVad som gäller vid köp av varor mellan privatpersoner regleras av köplagen. Enligt köplagen har du en så kallad detentionsrätt, vilket innebär att du som köpare har rätt att hålla inne din betalning tills dess varan ställs dig till handa eller ställs till ditt förfogande i enlighet med avtalet (49 § KöpL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskriptionstid avseende konsumentfordringar

2019-09-20 i Preskription
FRÅGA |Hej!Hur lång är preskriptionstiden på utebliven betalning av en samlingslokal gällande en privatperson?
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Preskription och dess innebördTidsfrister för preskription av fordringar regleras av preskriptionslagen (1 § preskriptionslagen). När en fordran (skuld) preskriberas förlorar borgenären rätt att kräva ut sin fordran, det vill säga borgenären saknar rätt att kräva betalning efter att fordrans preskriptionstid löpt ut (8 § PreskL). Preskriptionstid för konsumenterOm betalningen avser en tjänst eller vara som en näringsidkare tillhandahållit en konsument för huvudsakligen enskilt bruk, är preskriptionstiden tre år från fordrans tillkomst under förutsättning att preskriptionen inte avbryts dessförinnan (2 § andra stycket PreskL). PreskriptionsavbrottEtt så kallat preskriptionsavbrott får som följd att en ny preskriptionstid börjar löpa (6 § PreskL). Preskriptionsavbrott kan ske genom att konsumenten erlägger betalning, amortering eller att konsumenten på annat sätt erkänner för borgenären att betalning ska ske eller att fordringen existerar (ett sådant erkännande kan vara både muntligt och skriftligt). Vidare sker ett preskriptionsavbrott om konsumenten får ett skriftligt krav från borgenären om att betalning ska ske (exempelvis en faktura). I de fall borgenären väcker talan mot konsumenten eller annars åberopar fordringen gentemot konsumenten i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten, inträffar också ett preskriptionsavbrott (5 § PreskL). SlutsatsOm du inte hört av företaget på tre år, inte diskuterat skulden med företaget, varken erlagt betalning eller fått skriftliga brev eller krav från företaget och företaget ej väckt talan mot dig vid domstol på tre år, kan företaget inte kräva dig på betalning längre. Om däremot något av ovanstående exempel på preskriptionsavbrott har inträffat, löper en ny preskriptionstid om ytterligare tre år från den dag då preskriptionsavbrottet skedde (6 § och 2 § PreskL). Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är annars välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Skuldsanering

2019-10-28 i Skuldsanering
FRÅGA |Min särbo vill ansöka om skuldsanering. Skulderna har hon dragit på sig är genom mycket dyra blancolån, minst 500-600 000kr. Hon har kabel-tvabonnemang, lån på TV:n. Och lånat till möblemang m.m. Dessutom har hon en privatleasad bil. Tankkort på kredit osv.Undrar om man får behålla den privatleasade bilen, möbler, kreditkort m.m. OM hon får skuldsanering?Hon har fast arbete.Mycket tacksam för tydligt svar!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om skuldsanering och beviljande av skuldsaneringSkuldsanering, det vill säga att en fysisk person helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen, regleras av skuldsaneringslagen (1 § SKUL). Kronofogdemyndigheten är den myndighet som prövar ärenden om skuldsanering (4 § SKUL). För beviljande av skuldsanering krävs att följande förutsättningar är uppfyllda- Gäldenären (den skuldsatte) ska ha sina huvudsakliga intressen i Sverige, (6 § SKUL), vilket innebär att personen i fråga antingen måste ha hemvist i landet, arbeta här eller ha skulder som härrör från landet. - Gäldenären måste vara kvalificerat insolvent. Kvalificerad insolvens innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid (7 § SKUL). Av ett rättsfall från Högsta Domstolen (NJA 2010 s.496) framgår att för det fall gäldenären kan betala sina skulder inom 15-20 år, är gäldenären i fråga inte att anse som kvalificerat insolvent och därmed inte berättigad till skuldsanering. - Beviljande av skuldsanering kräver utöver ovanstående även att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Vid denna skälighetsbedömning tas hänsyn till omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsaneringen (9 § SKUL). Hur en skuldsanering genomförs och vad som omfattas Efter beviljande av skuldsanering upprättas ett förslag om skuldsanering av Kronofogdemyndigheten tillsammans med gäldenären (25 § SKUL). Förslaget innehåller en femårig betalningsplan av vilka skulder som ska omfattas av saneringen, vilka belopp gäldenären ska betala, planens längd och när den löper ut samt när och hur gäldenären ska betala (29 § SKUL). Skuldsaneringen innebär därmed att gäldenären betalar en andel av sina skulder under några år och under dessa år lever på ett existensminimum. Vid tidpunkten då skuldsaneringen är färdig och betalningsplanen har löpt ut, är gäldenären helt skuldfri från de skulder som ingick i skuldsaneringen. Exekutiva åtgärder vid skuldsaneringVad det gäller exekutiva åtgärder, i form av att egendom tas i anspråk, kan detta enligt 42 § SKUL ske om skuldsanering är avgjord genom ett beslut som fått laga kraft, samt att utmätning sker för en fordran som omfattas av skuldsaneringen. För det fall utmätning sker tas hänsyn till ett så kallat beneficium, vilket innebär att kläder och andra föremål som används för personligt bruk, möbler, husgeråd och annan utrustning som gäldenären använder för yrkesverksamhet och pengar upp till ett visst förbehållsbelopp inte ska tas i anspråk (5 kap. 1 § utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten gör därmed en bedömning av om gäldenärens olika tillgångar är av skäligt värde och faller under någon av undantagen från utmätning som anförts ovan. Det kan exempelvis hända att föremål som tjänar uteslutande för gäldenärens personliga bruk, som faller under ett undantag från utmätning, har ett oskäligt värde och därmed kan tas i anspråk. Det görs en helhetsbedömning där skälig hänsyn tas till eventuell familj och vad familjen brukar och behöver. Möblerna skulle sannolikt omfattas av undantaget från utmätning om de inte är oskäligt dyra och TV-apparater brukar också gäldenären få behålla om den inte är oskäligt dyr. Bilen råder det större osäkerhet kring. Det är upp till Kronofogdemyndigheten i slutändan att dra gränserna för vad gäldenären och dess familj med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet behöver i sin vardag och vad som därmed kan undantas från utmätning. Det går därmed inte att utifrån de omständigheter jag fått information om i frågan, dra några säkra slutsatser kring huruvida egendomen kan komma att tas i anspråk. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Separationsrätt vid utmätning

2019-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hejsan. Kronofogden har gjort en utmätning på min bil som stod parkerad hos min bror, då han har med dom att göra men inte jag.Min bror har även tagit kopia på mitt kvitto som bevis att det inte är hans bil, då också bilen står registrerad på mig som ägare... Men även då hävdar dom att dom har rätt att ta min bil. Hur är det möjligt? Hur kan jag strida och bevisa detta mer, än det som gjorts?
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UtsökningsbalkenUtsökningsbalken reglerar verkställighet i form av utmätning (1 kap. 1 § utsökningsbalken). Lös egendom får utmätas om gäldenären har egendomen i sin besittning och det ej framgår att egendomen tillhör någon annan. Bilen presumeras alltså tillhöra din bror eftersom han vid utmätningstillfället hade bilen i sin besittning. Det ska räcka att, med hjälp av bevis, visa att du är bilens riktiga ägare. Uppvisande av kvitto samt det faktum att du står som ägare i fordonsregistret borde räcka för att din bil inte ska bli föremål för utmätning (4 kap. 17 och 18 § UB). Om bilen mot förmodan ändå blivit föremål för utmätning trots att du eller din bror uppvisat kvitto, ska Kronofogdemyndigheten, om skäl finns, förelägga dig att inom en månad från det att föreläggandet delgavs dig, väcka talan i saken mot sökanden och din bror (4 kap. 20 § UB). Det framgår av rättsfallet NJA 1983 s.410 från Högsta Domstolen att det bör krävas sannolika skäl för tredje mannens äganderättsanspråk för att Kronofogdemyndigheten vid utmätningen av den lösa egendomen ska vara skyldig att förelägga tredje man att väcka talan enligt lagrummet. Det räcker alltså att du som tredje man framför sannolika skäl för att bilen tillhör dig. För det fall bilen redan har sålts, gäller ovanstående om din rätt till betalning motsvarande bilens värde istället (4 kap. 21 § UB). SlutsatsHör av dig till Kronofogdemyndigheten och påtala att du är bilens riktiga ägare samt att du har bevis för ditt påstående. Då ska de utreda saken närmare och om skäl finns, förelägga dig att inom en månad väcka talan rörande saken. Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är annars välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Bestridande av faktura på grund av överlåtelse av betalningsansvar

2019-08-09 i Fordringar
FRÅGA |HejJag vill bestrida en faktura från Telia och behöver hjälp för vad jag har rätt att kräva eller hur jag ska gå tillväga.Detta gäller bredbandsavtal och i avtalet framgår att månadsavgiften betalas i förskott, men inget annat.Jag har betalt in månadsavgift för 190415-190714 i maj månad. 190614 registrerades ett överlåtande av vårt bredbandsavtal, som trädde i kraft samma dag, då vi sålde vårt hus.Redan här har jag betalt inte för en månad mer än datum för överlåtelsen.I juli får jag en faktura för månadsavgift fram till september. Egentligen ligger jag redan på +409kr för en månadsavgift och när jag skriftligen påpekar att jag inte är betalningsskyldig för kommande period så kräver de att jag ändå betalar och att en justering görs på kommande faktura. Men då avtalet är avslutat finns ingen nästa faktura utan endast deras korrigering. De menar att jag ska ligga ute med ca 1500 kr för deras felfakturering, vilket för mig känns helt orimligt även om det inte är stora summor. Vad kan jag kräva av dem för att hantera detta?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör betalning av faktura och vad du har rätt att kräva och hänför sig därför till vad som kallas fordringsrätt. Detta regleras av 3 kap. skuldebrevslagen (analogt tillämplig) och allmänna fordringsrättsliga principer. Jag tolkar din beskrivning av händelseförloppet som att du betalat 409 kronor (motsvarande en månadsavgift) för perioden 15 april - 14 maj, ytterligare 409 kronor för perioden 15 maj - 14 juni och utöver detta ytterligare en månadsavgift för perioden 15 juni - 14 juli. 14 juni registrerades en överlåtelse av bredbandsavtalet som trädde i kraft samma dag. Jag utgår från att företaget godkänt överlåtelsen av bredbandsavtalet från dig till en ny betalningsskyldig fysisk person och om detta är fallet är du inte längre betalningsskyldig gentemot företaget från den 14 juni och framåt. Om den sista månadsbetalningen enligt ert avtal skulle erläggas efter den 14 juni, har du alltså rätt även att återfå denna enligt principen om condictio indebiti (felaktig utbetalning ska gå åter), eftersom företaget varit underrättat om att du ej längre varit betalningsansvarig vid denna tidpunkt. Om du med hjälp av exempelvis kontoutdrag eller liknande kan bevisa dina utbetalningar för ovanstående månader samt kan visa på att betalningsansvaret har övergått till en annan fysisk person, ska du alltså inte behöva betala företaget mer och kan därmed bestrida fakturan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,