Min partner har inte svenskt medborgarskap - kan vi låna pengar gemensamt för att flytta till ett hus i Sverige?

2018-08-10 i EKONOMI
FRÅGA |Min partner är Schweizisk medborgare och vi planerar att flytta ihop här i Sverige inom ett par år. Kan vi låna pengar gemensamt till ett hus innan hon flyttat hit? Där jag bor idag får vi inte plats så detta måste förberedas innan hennes flytt.Hur går man i så fall till väga på enklaste sätt?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Jag utgår från att ni funderar på att ta ett lån från en svensk bank för att köpa huset. Då finns det inga regler som hindrar någon utan svenskt medborgarskap att ta ett lån här. Ett bolån regleras genom avtal med banker. Förutom viss lagstiftning, kanske framförallt lagstiftning som är till för konsumentskydd så gäller avtalsfrihet. Banker kan alltså ha olika villkor för att de ska bevilja ett lån. Det finns med andra ord ingen regel som hindrar dig och din partner från att ta ett gemensamt lån för att köpa en bostad. Däremot kan banker välja att inte ingå låneavtal med er av olika anledningar. Som jag förstår det bor ni, eller i alla fall inte din partner, i Sverige nu. Det kan vara svårt att hitta en bank som beviljar bolån till en utländsk medborgare som inte är bofast i Sverige och som kanske inte har någon inkomst eller några tillgångar i landet som kan användas som säkerhet. Eventuellt kan det bli lättare av att ni tar lånet tillsammans förutsatt att du bor och har en inkomst i Sverige. Eftersom detta handlar om avtal som kan se väldigt olika ut beroende på vilken bank man lånar pengar från och som dessutom måste förhandlas fram, så kan jag inte ge er mycket mer hjälp än så. Jag rekommenderar att ni kontaktar olika banker som ni kan tänka er att låna pengar från och frågar dem hur möjligheterna ser ut för dig och din partner att ta ett gemensamt lån. Det finns också företag som hjälper privatpersoner att leta efter banker med lånevillkor som passar dem. Vet ni inte var ni ska börja i sökandet skulle ni kunna ta hjälp av ett sånt företag. Jag hoppas att du och din partner kan hitta en bra lösning så att ni får möjlighet att flytta ihop. Lycka till!

Får god man kräva insyn i mitt privata konto?

2018-08-01 i EKONOMI
FRÅGA |Får min god man se vad jag gör på mitt privata kort konto?har just nu bara 700kr/vecka stående Jag har ett servicekonto där jag vet att hon ser alla överföringar men hon nämde att hon inte kunde se privatkontot men jag kan ha misstolkat för det är jag bra på:))
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis har en person som har en god man kvar sin rättsliga handlingsförmåga. Detta innebär att du som huvudman har full förfoganderätt över dina egna bankkonton. Gode mannen måste alltså ha ditt samtycke till alla större rättshandlingar som inte berör den dagliga hushållningen. Från transaktionskontot har den gode mannen rätt att göra uttag samt verkställa utbetalningar från utan huvudmannens, dvs. ditt, samtycke. Gode mannen har dock inte rätt att göra uttag från huvudmannens privata konto. Dina privata medel är de pengar som du som huvudman själv använder och är inget som måste redovisas vare sig till god man eller till överförmyndare. Gode mannen förvaltar inte kontot och ska därmed inte heller redovisa hur pengarna på kontot använts, och behöver därmed inte se hur det privata kontot används. Vänlig hälsning,

Ska misstagsbetalning återbetalas?

2018-07-26 i EKONOMI
FRÅGA |För en månad sen fick jag 4.100kr i utbetalning ifrån ett okänt företag (jag har inget gemensamt med de) den 25 juni som jag inte visste vad de kom ifrån men eftersom jag har många olika jobb antog jag att det kom från något av företagen. Pengarna trodde jag alltså att jag hade rätt till och använde därför upp alla. Nu, en månad efter har jag fått ett mejl där de vill ha tillbaka pengarna och har nu upptäckt sitt misstag men pengarna ör redan förbrukade. Har jag en skyldighet till att betala tillbaka de iallafall eller får de stå får sitt misstag och acceptera att de är borta? Det har ju liksom gått en månad utan att jag hört något och därför spenderat pengarna. Vad väger den månaden som gått utan att de hört av sig rent juridiskt? Gynnar det mig? Hur gynnar det mig att jag är privatperson och de näringsidkare?
Roksana Jurenczyk |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline. Det du frågar om kallas på juridiskt språk för "condictio indebiti". Det finns inget riktigt lagstöd utan det är rättsprinciper och rättspraxis som styr. I svensk rätt är huvudregeln att pengarna ska betalas åter, se exempelvis NJA 1999 s. 575. Det finns dock undantag från denna princip. Domstolen har tidigare kommit fram till några riktlinjer som kan påverka bedömningen. Det krävs god tro hos mottagaren, det vill säga vara omedveten om att betalningen är felaktig. Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen, exempelvis förbrukat pengarna. Partsförhållandet kan vara avgörande, banker som hanterar pengar har normalt sätt strängare krav på sig. Om det går för lång tid innan mottagaren krävs på betalning så kan betalningen gälla ändå, i rättspraxis har det ansetts gå lång tid mellan två näringsidkare när det gått nio månader, se NJA 2001 s. 353. I och med att saknas tydlig lagstöd och hela principen byggs upp av rättspraxis är det svårt för mig att göra en bedömning i det här fallet. Jag råder dig därför att ta kontakt med en sakkunning eller våra jurister. Vänligen

Inkomst CSN

2018-07-18 i EKONOMI
FRÅGA |Räknas medicinsk invaliditet och ärr ersättning som inkomst för CSN?
Elin Forsberg |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!CSN räknar normalt sett dina skattepliktiga inkomster som inkomst. Ersättning för ärr och medicinsk invaliditet räknas inte som en skattepliktig inkomst, varför ersättningen inte ses som en inkomst enligt CSN. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Alternativ till att köpa in sig i lägenheten

2018-08-09 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska få hjälp av min sambos mamma att skaffa en bostadsrätt där vi kan bo med våra gemensamma barn. Med andra ord så köper sambons mamma en bostadsrätt och står som ägare till 100%, hon lånar på banken osv. Vi ska då betala alla kostnader, dvs avgift ca 4000:-, amortering ca 2000:-, ränta ca 2000:-. Tanken är att jag och sambon ska dela lika på alla dessa kostnader, dvs ca 4000:- var. Jag känner mig osäker på om det blir rätt att jag ska betala kostnader som ökar min sambos kapital, ett kapital som jag sedan som sambo inte har rätt till. Min sambos mamma kan ge lägenheten som gåva till min sambo, eller så kan sambon ärva den, och då har jag inte rätt till hälften trots att jag har betalat för det (4000:- i månaden). De har även diskuterat att sambon äger 10% och hens mamma 90% av bostadsrätten. Bostadsrätten skaffas ju för ett gemensamt bruk men eftersom det är någon annan som står som ägare så är det inget som vi delar på vid eventuell separation, antar jag, om sambon sedan ärver/får den i gåva.Hur borde jag göra i en sådan situation? Jag vill inte bli "lurad" men vill göra rätt för mig. En följdfråga: kan jag köpa in mig med exempelvis 20% där jag betalar insatsen till 20% och betalar för 20% av ränta och amortering samt 50% av månadsavgiften? Då blir det 400:- + 400:- + 2000:-= 2800. Men då vid bodelning kan min sambo i alla fall kräva hälften av det, medan sambons mamma kan ge sambon i gåva resterande 80%. Det hela känns krångligt. Hade vi ku
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sambors bodelning finns i Sambolagen (SamboL).Det är korrekt som du säger att i en eventuell bodelning ingår bara saker som du och din sambo äger. Din sambos mamma äger lägenheten den kommer då inte att ingå i en bodelning. Om någon av er äger en del av lägenheten kommer den delen att ingå och delas lika mellan er (3 + 4 § SamboL).I övrigt är din fråga mest ekonomiskt inriktad, men jag kan säga följande:När du betalar din månadsavgift betalar du ju 1000 kr som används för att amortera på lånet och på grund av vad som konstaterats tidigare kommer du inte kunna få tillbaka dem. De kan ses som den avkastning som pengarna skulle fått om de satt i fonder eller liknande. Posten "avgift" kan också vara meningen att gå till detta (men det kan jag ju inte veta). Slutsatsen blir i alla fall att du betalar en avgift som du inte kommer kunna få tillbaka en eventuell bodelning. Ni kan se det hela som att ni bor i en hyresrätt.Det ända som bör vara avgörande är skillnaden mellan de kostnader (dvs ränta och avgift för att vara med i bostadsrättsföreningen) och hur mycket du betalar. Den skillnaden är vinsten som din sambos mamma gör (det kvittar om pengarna används för att amortera eller inte eftersom det är en typ av sparande). Nästa fråga är då om den vinsten är rimlig eller inte, men det kan inte jag avgöra utan det är upp till er.Kan du köpa in dig i bostaden?Du kan köpa in dig i bostaden förutsatt att den/de andre/a ägaren/na tillåter det. Då kan ni fördela kostnaderna som du föreslagit. Det stämmer också som du säger att vid en bodelning delas den delen du köpt in dig med varför det kan vara relevant för din sambo att köpa in sig lika mycket.Jag vill avsluta med att säga att det finns inga lagregler som reglerar vad du frågat efter och vad jag säger lutar sig till stor del på juridiska principer och ett allmänt försök till likadelning av kostnader. På grund av det finns det inget som hindrar er göra som ni vill. Det är bara bodelningen som är lagreglerad, men även den går att frångå genom eller samboavtal.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan en utländsk person, utan svenskt personnummer, stå som borgensman för lån hos en svensk bank?

2018-07-27 i EKONOMI
FRÅGA |Kan en utländsk person utan svenskt personnummer stå som borgensman för lån hos en svensk bank?
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är rakt och enkelt, och det är att en utländsk person inte kan stå som borgensman för lån hos en svensk bank. Svaret regleras inte exakt i någon specifik föreskrift, utan detta är helt enkelt bankernas egna regler.Om du vill veta varför svenska banker inte tillåter utländska borgensmän utan svenska personnummer eller var detta regleras, så rekommenderar jag dig att ta kontakt med din egna bank.Hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt varm och härlig sommar,Med vänliga hälsningar,

Samtyckesförbehåll på engelska?

2018-07-19 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Vad kallar man samtyckesförbehåll (inom aktier) på engelska?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ett aktiebolag med samtyckesförbehåll i bolagsordningen krävs bolagets godkännande för att en aktieägare skall kunna överlåta sina aktier genom köp, byte eller gåva. Samtyckesförbehåll brukar kallas för "consent requirement" på engelska.Med Vänliga Hälsningar

Vad gäller om en felparkeringsavgift getts för felparkering på privat mark?

2018-07-14 i EKONOMI
FRÅGA |Hej,Parkerade bilen för lastning av en soffa i samband med flytt, gick upp i lägenheten med en kompis och kom ner direkt, under den tiden (3 minuter på boten pga klockslag, i praktiken kan det röra sig om 2 minuter och några sekunder) så fick jag en p-bot och såg att p-vakten tryckte på sin maskin när hon såg att vi gick ut från trappan. Bilen med släpet var ställt på Q-parks parkeringar som gick parallellt med vägen, ville inte ställa mig på vägen för att förhindra trafik att passera utan ställde mig på Q-parks parkering som har markering för parkering, då jag hade släp var jag ju tvungen att ställa mig på flera markeringar. Har överklagat det hos Q-park och hänvisat till NJA 1981 s. 323. De står dock fast och vill inte undanröja boten. Skall jag driva frågan vidare till domstol (de ansöker om det) eller borde jag betala boten?
Dana Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom du fick en p-bot från Q-park, och eftersom det är hos Q-park som du överklagade beslutet (och inte hos polisen) utgår jag från att det handlar om parkering eller av- och pålastning på "privat mark". Därför är det lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering som blir tillämplig i ditt fall ( se LKOP). Skulle det handla om kommunal mark skulle du ha överklagat beslutet om p-bot hos Polisen, vilket du inte verkar ha gjort i ditt fall. Jag utgår därför från att LKOP är tillämplig. Jag antar att du undrar vad som sker härnäst och om du behöver agera. Innan jag går in på detta ska jag dock först beröra själva av- eller pålastningsfrågan. När är det tillåtet att stanna för av- och pålastning? Enligt 1 § LKOP får Q-Park ta ut en kontrollavgift (p-bot) om du parkerat i strid mot förbud som gällt på Q-marks område. Detta gäller alltså om du faktiskt parkerat där. Det är visserligen så att parkeringsbot bara kan ges om du och din kompis "parkerat" där, och så länge det inte finns några skyltar som säger annat om av- och pålastning är det tillåtet att stanna för av- och pålastning. Men du måste i så fall kunna bevisa att ni faktiskt stannade för att lasta av eller lasta på en soffa. Omständigheterna är något oklara för mig, så jag kan inte uttala mig särskilt om det går att bevisa något, bara att ni måste kunna göra det rimligt att en soffa skulle lastas på eller lastas av och att detta skett inom rimlig tidsrymd (jfr RH 14:85). (Det är alltid bra om det finns bildbevis osv.) Du kan särskilt kolla upp dessa rättsfall som nämns nedan: - Du måste kunna föra fram en omständighet som är ägnat att stödja ert påstående om att det inte var en parkering. Av- och pålastning är en sådan omständighet. Se särskilt Svea hovrätts mål nr FT 4565-08 och RH 14:85 för att få mer information om vad som menas med detta och hur detta bevisades i de fallen. - Tiden är en viktig faktor. 10 min. har ansetts rimligt för att lasta på beställda varor som skulle hämtas i en butik, se NJA 1959 s. 349. I Svea hovrätts mål nr FT 4565-08 ansågs 6 minuter vara rimligt, utifrån omständigheterna i fallet, att bära matvaror till bilen. Finns det inget som talar för att parkeringsvakten kan bevisa att ni varit borta från bilen i mer än 10 minuter, talar det därför till er fördel. - Det är ändamålet med stannandet som avgör. Om ni t ex skulle ner med soffan och inte lyckats att ta ner soffan är inte avgörande; det är tanken som avgör (NJA 1961 s. 468). Vad som händer härnäst Just nu har du överklagat p-boten hos Q-park. Q-park står fast vid parkeringsvaktens beslut. Om du nu väljer att inte betala p-boten måste Q-park inom viss tid påminna dig om p-boten och om du då inte betalar kan Q-park vidta åtgärder för inkassering (enligt vad som gäller enligt Inkassolagen) (se 8 § LKOP). Alltså kan de t ex vända sig till Kronofogdemyndigheten efter att de påmint dig om p-boten. Du kan dock skriftligen bestrida ett betalningsföreläggande som ett inkassobolag (Kronofogdemyndigheten) ställer ut mot dig. Och Q-park får då (och endast då) överväga att väcka talan i domstol, om de fortfarande anser att de har rätt. De kan inte börja väcka talan i domstol, innan alla steg i 8 § LKOP är avklarade. Om Q-park väcker talan mot dig kan det hända att du måste stå för deras rättegångskostnader om du förlorar målet. Du kan därför beakta att detta blir ett s.k. "förenklat tvistemål", eftersom det handlar om "mindre värden" (i ett juridiskt sammanhang). Vid "förenklade tvistemål" finns det vissa begränsningar kring hur stor ersättning den vinnande parten kan få. Man utgår ifrån 18 kap. 8a rättegångsbalken; endast vissa rättegångskostnader får ersättas då, t ex rättslig vägledning under en timme, ansökningsavgift till domstol, resa i samband med sammanträde, vittnesbevisning. Ersättningen kan på så sätt i de flesta fall begränsas till 2000 (jfr Hovrätten för Västra Sverige Mål nr FT 1517-18 (dom från juni 2018), RH 2006:22 och Svea hovrätts mål nr FT 4565-08). Du kan dock därvid beakta 18 kap. 6 § rättegångsbalken, att i fall parkeringsvakten kan bevisa att det inte alls handlade om på- eller avlastning kan det hända att domstolen anser att man bort inse att en sådan invändning om av- och påstigning saknade fog och därför borde man stå för alla kostnader. Sammanfattning Du kan avstå från att betala p-boten och då blir Q-park tvungen att väcka talan i domstol. Det är som nämnts så att vid förenklade tvistemål kan den vinnande parten endast ersättas vissa rättegångskostnader. Detta innebär att om du skulle förlora målet skulle du inte behöva ersätta alla de rättegångskostnaderna Q-park kanske lider. Du kan också välja att betala p-boten och därefter själv väcka talan i domstol om att få tillbaka pengarna. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Hör gärna av dig om du har fler frågor. Du kan också exempelvis ringa till Lawlines telefonrådgivning eller boka tid med en av våra jurister som kan vägleda dig vid en "eventuell" rättegång. Med vänliga hälsningar,