Varför ifrågasätter banken var mitt sparande kommer från?

2019-08-29 i EKONOMI
FRÅGA |Vilken laglig rätt har en bank att neka amortering av lån med hänvisning till Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt utan att ange relevanta paragrafer eller motivera sin tolkning av reglerna? Har en bank laglig rätt att ifrågasätta en annan banks accepterande av medel (tex lön från arbetsgivare) baserat på samma lag som ovan, och tvinga en kund till samtycke att ge fullständig kontohistorik långt tillbaka i tiden för att bevisa att det går att spara en del av lönen, en historik som kan innehålla känsliga personuppgifter som skyddas av GDPR och banksekretessen? Finansinspektionen vill att vi ska amortera men banken hindrar oss utan att ange relevanta och rimliga skäl, förutom att det framgår av bankens agerande att lönearbete numera anses som skälig grund för misstanke om penningtvätt, du ska inte kunna spara något av din lön tydligen, och dessutom tvinga oss till samtycke att lämna ut känsliga personuppgifter i kontohistorik som är skyddade genom lagar som GDPR och banksekretessen. Handlar detta förfarande från banken egentligen om att komma över data, "den nya oljan", som ska göda Artificiell Intelligens, data som banken annars inte kan komma åt?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på det EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism. Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Kan banken neka amortering? Jag tolkar frågan som huruvida banken kan neka en kund att göra extra amorteringar av lån utöver det som redan fastställts i avtal. När en extraamortering ska göras handlar det oftast om större summor som ska användas för att lösa ett lån till viss del eller i sin helhet. Banken får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en transaktion om banken inte har tillräcklig kännedom om dig som kund för att utifrån det utvärdera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism (3 kap. 1 § penningtvättslagen). Detta innebär att banken har en juridisk skyldighet att ta reda på var pengarna som du avser att amortera med kommer ifrån. Lämnar du inte tillfredställande svar har banken rätt att avvisa din förfrågan om amortering. Hur behandlas dina personuppgifter? Banken får behandla personuppgifter i syfte att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen (5 kap. 2 § penningtvättslagen). Detta innebär dock inte att banksekretessen bryts. Banken får fortfarande inte lämna ut uppgifter om dig eller om ditt engagemang i banken till obehöriga parter. Vad innebär detta? Banken har all rätt att neka dig att ingå affärsförbindelser men även att utföra enstaka transaktioner om du inte kan framställa tillräckliga bevis som styrker pengarnas ursprung. Detta eftersom bankerna enligt lag har väldigt högt ställda krav på sig i kampen att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Är pengarna enbart sparade medel från överskott av lön kommer du inte ha några problem att bevisa varifrån de kommit. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Måste banker basera beslut på kreditupplysningar vid ansökan om lån?

2019-08-09 i EKONOMI
FRÅGA |Hej. Min skuldsanering avslutades i juni förra året. Under det gångna året har jag varit tvungen att söka lån. Jag har försökt stärka mitt förhållande till min bank (där jag varit kund i >10 år) och frågat om lån där, men fått avslag utan motivering och utan att kreditupplysning tagits. Min bank förvaltar också mitt pensionskapital. Är det så att många kreditgivare för egna register om personhistorik och förlitar sig på dessa i första hand och är det lagligt?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en fråga av mer ekonomisk karaktär, snarare än juridisk karaktär. Det är mycket möjligt att banker för egna register om sina kunder, vilket inte heller är olagligt. Banken har ingen skyldighet att bevilja dig lån. Banken är inte heller skyldig att basera ett beslut om avslag av låneansökan på en kreditupplysning. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Varma lyckönskningar,

Motpart hävdar större skuld än vad som muntligen överenskommits

2019-07-21 i EKONOMI
FRÅGA |Har lånat 250000kr av en gammal vän.Har nu åtebetalat den summan genom måntalig betalning sedan 2011-03-28.Har aldrig skrivit på något med honom.Nu påstår han att jag är skyldig ytterligare 96000kr + ränta och har skickat vidare till KF och nu ligger det hos Tingsrätten och fick besked idag om tid för rättegång.Vet inte vad jag skall göra då vi hade en muntlig överenskommelse om lånet och det har hela tiden rört sig om ett lån på 250000kr.Vad kan jag göra?? Tacksam för svar
Hashim Mohammed Ritha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen som du beskriver är bekymmersam. Svaret finner vi genom att se på hur domstolen arbetar och vad de kräver för att döma till din motparts fördel.I grund och botten handlar det alltså här om en bevisbedömning. När målet kommer upp i rätten kommer domstolen göra en bedömning av omständigheterna. För att din motpart ska få rätt i domstolen krävs det att han kan "göra sannolikt" att det finns ett skuldförhållande mellan er på det belopp som han hävdar. Att enbart referera till att det skedde en muntlig överenskommelse för flertalet år sedan lär inte vara tillräckligt för att domstolen ska döma till hans fördel. Det krävs mer bevisning än så, exempelvis dokumentation eller flertalet oberoende vittnen som kan styrka din motparts påståenden. För din del gäller det att du beskriver dina sakförhållanden, dvs. hur stort du anser att lånet var och varför den ska anses återbetald. Det går även bra att få fram dokumentation (t.ex. kontoutdrag från så långt bak du kan) eller vittnen som kan styrka dina påståenden. Det ska tilläggas att muntliga avtal är giltiga i juridisk mening, men som du säkert kan förstå är de svåra att bevisa. Det är denna relativt höga tröskel din motpart måste ta sig över. Det lär därför bli svårt för din motpart att vinna detta mål utan en ansenlig mängd bevis som kan styrka förhållandet.Jag önskar dig lycka till och hoppas att du fick ett behjälpligt svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig igen eller skriva en kommentar om något var otydligt.Vänligen,

condictio indebiti

2019-07-16 i EKONOMI
FRÅGA |Hej Frågan gäller angående felaktigt utbetalning av lön. Min svärmor är från Chile, kan väldigt lite svenska men kan arbeta, för några månader sedan slog hon sig i armen så kraftigt att efter ett läkarbesök fick hon sjukskrivning från sin läkare. i och med att hon fick ett läkarintyg gick hon med detta till sin närmaste chef och gav han läkarintyget. det hade gått två -tre månader fick hon ett brev från sin arbetsplats där de sa att hon hade mottagit två felaktiga utbetalningar från sitt arbete, detta eftersom min svärmors närmaste chef "glömde" att meddela detta till sin löneavdelning och skickade en korrigering för två månader. Min svärmor handlade i god tro då hon inte är insatt så bra i svenska systemet. hon har använt en del inte allt av pengarna och nu kräver företaget att hon ska betala tillbaka. jag har kollat lite på Lawline angående det här frågan men det verkar gälla för ett fall där man har mottagit under en längre period pengar från sin arbetsgivare.Kan företaget kräva tillbaka pengarna om de har gjort fel?
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principen som aktualiseras är en civilrättslig regel som går under namnet condictio indebiti. Condictio indebiti är en princip som innebär att den som har gjort en felaktig betalning ska få tillbaka beloppet från den som mottagit det felaktigt betalda beloppet. Utgångspunkten vid felaktiga utbetalningar är således återbetalning, men precis som du skriver är det olika från fall till fall då det finns undantag från huvudregeln.Du skriver i att hon varit i god tro då hon inte har förstått, det ställs dock inget krav på kvalificerad ond tro för att återbetalning ska ske. Det räcker med att mottagaren "borde" insett betalarens misstag. När arbetsdomstolen har prövat mål om återbetalning har de fäst vikt vid om arbetstagare haft anledning att närmare granska lönebeskedet, och därefter om arbetsgivaren borde ha insett att lönen var felaktig genom att se över lönebeskedet. Vid en god tros bedömning tror jag därför att det skulle bedömas som att hon borde ha insett att utbetalningarna av felaktiga då hon inte arbetat under perioden, och att hon haft anledning att se över lönebeskeden när hon fått lön trotts sjukskrivningen.Hoppas du fick svar på din fråga!

ställt en gratisfråga, men inget svar. och nu tycker ni att jag skall betala, vilka jurister!!

2019-08-27 i EKONOMI
FRÅGA |ställt en gratisfråga, men inget svar. och nu tycker ni att jag skall betala, vilka jurister!!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar att du inte fick svar på din gratisfråga, men tyvärr kommer det ibland in fler gratisfrågor än vad rådgivarna hinner besvara. Jag tolkar din fråga som att du inte vill betala för en expressfråga. Om du vill ha juridisk rådgivning är det kostnadsfritt att ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Om du vill kontakta någon i Lawlines ledning kan du skicka ett mail till info@lawline.se eller ringa 08-533 300 04. Vänligen,

Problem med bank

2019-08-01 i EKONOMI
FRÅGA |Jag undrar varför man inte kan lägga in en parkeringböter ....fick en den 11 och hade 8dagat på mej .men skulle betala den som idag med by nr och OCR längst upp på lappen men gick inte..
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår din fråga är den snarare teknisk än juridisk. För att få reda på varför det inte går att lägga till betalningen råder jag dig att vända dig till din bank. Är det så att du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss igen.Vänligen,

Måste enskild egendom sättas in på mitt eget konto?

2019-07-17 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Väntar ett arv (pengar) från min farmor där det står att det ska vara enskild egendom. Måste kontot där pengarna sätts in på vara mitt konto? Alltså vara registrerat i mitt namn?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rent juridiskt finns det inget krav att pengarna sätts in på ett konto i ditt namn. Däremot finns det en risk att de förlorar sin karaktär av enskild egendom annars. Om du t.ex. sätter in pengarna på ett gemensamt konto du har med sambo/make som ni redan har pengar på, då finns risken att pengarna sammanblandas med andra och att de inte längre ses som din enskilda egendom. För att vara säker på att pengarna fortsatt är din enskilda egendom (och tillfaller dig i t.ex. en bodelning), är min rekommendation att du sätter in dem på ett konto som endast du står på.Vänligen,

Kan banken neka mig att göra en utlandsbetalning?

2019-07-11 i EKONOMI
FRÅGA |Kan min bank neka en utlandsöverföring till annan bank, för att köpa bostad privat bara för att de vill ha papper på att det är det jag ska göra med mina pengar?.. Med betoning på MINA.. Jag har sparat de och det är ingen annans en mina pengar.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida din bank kan neka dig som kund att använda deras tjänster. Detta är en fråga som är starkt influerad av Penningtvättslagen.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om på vilket sätt du använder bankens tjänster och produkter?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har därmed en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Den information som inhämtas av kunden behandlas konfidentiellt och omfattas av banksekretess.Kan banken sätta stopp för din utlandsbetalning?Av det ovannämnda kan det konstateras att bankerna idag har högt ställda krav i arbetet mot penningtvätt och terrorism. Banken är inte skyldig att släppa fram din utlandsbetalning och banken kan komma till detta beslut vid minsta lilla misstanke om brott. Det handlar i grund och botten inte om varifrån pengarna på ditt konto kommer ifrån utan snarare vad pengarna kommer att användas till. Ska pengarna därutöver skickas till ett land som banken klassificerar som ett högriskland, till exempel krigshärjade länder, kan banken neka en utlandsbetalning på den grunden. Om du kan bevisa vad pengarna ska användas till genom exempelvis köpekontrakt eller annat avtal så ska det inte vara något större problem för dig att utföra denna utlandsbetalning.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,