|Hej! Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte riktigt förstår vad du menar med "gäller lagligt" men jag tolkar din fråga som att du undrar över dina möjligheter att använda dig av pappret hos bank respektive kronofogde. Det framgår inte helt klart om pappret är ett skriftligt avtal mellan er eller om din fru intygar att hon gjort ett ensidigt muntligt åtagande. Skillnaden borde inte ha någon praktisk betydelse eftersom även ett ensidigt åtagande i det här fallet torde ha avtalskaraktär och muntliga avtal är bindande. Det är inte nödvändigt att skriva ner ett avtal för att det ska gälla men om man inte har gjort det kan det ibland vara svårt att bevisa vad som avtalats. Ett egenhändigt undertecknat intyg fungerar utmärkt som bevis. *Vad har avtalet för betydelse?* Om flera personer gemensamt har en skuld till någon kan den betalningsberättigade (borgenären, t ex en bank) välja att kräva ut _hela_ skulden av vem av de betalningsskyldiga (gäldenärerna, dvs du och din fru) han vill. Den rätten är dispositiv vilket betyder att gäldenärerna och borgenären kan avtala en annan ordning, alltså att borgenären bara kan kräva ut en viss summa/andel från varje person. Det avtal ni har slutit ändrar ingenting i denna del eftersom inte någon borgenär är avtalspart. Du kan inte skydda dig mot en banks anspråk på betalning med intyget. Vad gäller _din och din frus interna förhållande_ ska skulden enligt huvudregeln i slutändan delas lika mellan er. Om endast en av er blivit tvungen att betala en gemensam skuld till sitt fulla belopp har den av er som betalat allt rätt att i efterhand få hälften av vad han/hon betalat av den av er som inte betalat något. Denna rätt kallas regressrätt. Se 2 § skuldebrevslagen här: https://lagen.nu/1936:81#P2S1 . Ni kan disponera över regressrätten genom avtal. Din fru intygar att så har skett och ni har gjort avsteg från huvudregeln. Om du blir tvungen att betala någon av de aktuella skulderna har du full regressrätt mot henne, men hon saknar regressrätt mot dig. Om hon inte vill betala något kan och bör du använda intyget som bevis för din fordran mot din fru i en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om du i stället föreläggs yttra dig över en ansökan om betalningsföreläggande som din fru riktat mot dig kan du bestrida betalningsskyldighet och åberopa intyget som bevis för att hon inte har någon fordran på dig. Hoppas jag lyckades svara på dina frågor Med vänlig hälsning

Anna Eriksson |Hej, Skillnaden mellan ett köpeavtal och ett tjänsteavtal är precis som det låter att köpeavtalet gäller köp av egendom av olika slag, både fast och lös egendom, medan tjänsteavtal gäller olika sorters tjänster och arbeten. Exempelvis så är det ett köpeavtal när jag köper ett hus, medan det rör sig om ett tjänsteavtal om man betalar någon för att renovera sitt hus. Det finns givetvis en gråzon och det gäller då främst så kallade blandade avtal dvs. avtal som både innehåller köp av egendom och köp av tjänst till exempel ett avtal om leverans och installation av en värmepanna. Man får då se till vilken del som utgör den dominerande delen av avtalet. När man tittar på om det rör sig om en tjänst ser man bland annat till om utförandet av tjänsten kräver särskild kunskap eller utrustning och man ser även till värdet av varan respektive tjänsten. I exemplet ovan med värmepannan ansåg domstolen att avtalet skulle klassas som ett köp. I köplagens 2 §, https://lagen.nu/1990:931#P2S1, anses en beställning av tillverkning av en vara som ett köp så länge inte beställaren (kunden) tillhandahåller en väsentlig del av materialet. Med vänliga hälsningar

Hampus Johansson |Hej! Byggingabalken har idag i princip ingen praktisk betydelse. Den var däremot viktig förr när jordbrukssamhället såg ut på ett annat sätt än vad det gör idag. Några bestämmelser kan än idag ge uttryck för allmänna principer och detta kan vara en anledning till varför balken ej upphävts i sin helhet. 12 kap. 2§ i nyss nämnda balk är en av dessa bestämmelser som fortfarande har visst intresse. Detta beror på att lagbestämmelsen är i princip överensstämmande med allmänna rättsprinciper gällande vem som ansvarar för skada på omhändertagen egendom, till exempel i en situation då någon hyrt ett svin av någon annan. Vänligen

Jennie Svensson |Hej! Som jag har förstått det hela så är ert avtal villkorat, dvs att din före detta sambo får ta över lägenheten Förutsatt att hon tar över lånet. Om du vill ha kvar din del av lägenheten så torde du kunna häva överlåtelseavtalet eftersom din före detta sambo ej uppfyllt sin del av avtalet, alternativt kan du kräva Att hon skall uppfylla sin del. Hälsningar, Jennie

Karin Hellander |Hej! Då det handlar om ett så pass stort köp som en restaurang som det gör antar jag att ni skrivit ett handpenningsavtal innan ni lämnat den. En handpenning är en säkerhet som säljaren ofta kräver för att få någon slags säkerhet om köpet av någon anledning inte blir av. Huvudmodellen i ett handpenningsavtal är att säljaren lovar att inte sälja till någon annan under en viss tid, medan köparen bestämmer sig. Skulle köpet nu inte gå igenom är handpenningen förverkad, beroende på vad som står i avtalet. Hur som helst har säljaren rätt att använda handpenningen till att täcka kostnader och förluster som säljaren får genom att köpet inte går igenom. Det kan vara sådana kostnader som mäklare, annonseringskostnader eller förlust för att säljaren nekat en annan köpare som gav ett högre bud under betänketiden. Skulle det efter detta finnas kvar pengar så beror det på vad som står i avtalet om den summan går tillbaka till dig som köpare eller inte. Skulle det vara så att det inte finns något skriftligt avtal så är ändå principen om handpenning så väl utbredd att samma regler kommer gälla. Säljaren har alltså fortfarande rätt att täcka sina kostnader med den. I Sverige råder avtalsfrihet och sådana avtal är vanliga och rättspraxis erkänner dem. Tyvärr kan jag inte ge dig ett bättre svar än att om ni inte lyckas lösa finansieringen, vilket kan bli svårt om ni inte får lån så kommer handpenningen ni betalat troligen gå helt förlorad. Hoppas allting ordnar sig. Med vänlig hälsning

Frida Larsson |Jag tolkar din fråga som att ni inte diskuterade villkoren som innehöll bestämmelser om den fortsatta användningen av tjänsten. Villkoren som företaget hänvisar till verkar ha formen av standardvillkor. För att ett standardavtal ska göras gällande som en del av avtalet måste det inkorporeras i avtalet. Det kan ske genom att standardavtalet * Ingår i eller bifogas övrig dokumentation * Hänvisas genom en referensklausul * Har använts av samma parter i tidigare avtal Utgångspunkten är att parterna ska inkludera standardavtalstexten i sitt avtal eftersom de därigenom uttryckligen har accepterat dem och haft möjlighet att ta del av dem. Om det är ett vanligt standardavtal, som man typiskt sett kan vänta sig, behöver man bara referera till det. Om det är ovanligt räcker det oftast inte med en enkel referens, utan det krävs att hela avtalet bifogas eller t.o.m. ett särskilt uttryckligt meddelande av motparten att standardavtalet accepteras. Om det i standardavtalet förekommer särskilt betungande eller överraskande villkor ska dessa framhållas särskilt för att bli en del av avtalet. Sådana klausuler utgörs av ensidigt upprättade standardavtal som försätter motparten i väsentligt sämre position än vad denne skulle ha haft enligt dispositiv rätt. Den vanligaste formen av sådana klausuler är friskrivningsklausuler. En sådan klausul måste bringas till motpartens kännedom innan avtalsslutet för att bli en del av det enskilda avtalet. I detta fall skulle jag anse att det är svårt att få detta till ett särskilt betungande villkor, att ha ett formkrav på uppsägning medför inte något större besvär för köparen. Frågan är om det är oväntat. Detta kan det vara om det var undangömt på ett ställe i avtalet där man inte väntade sig att det skulle vara eller skrivet med mycket liten stil. Kravet är att det med svårighet gick att ta del av. Några sådana uppgifter har ni inte uppgett, varför det kan vara svårt att få igenom detta. Om avtalsvillkoren är oskäliga med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalats tillkomst eller av omständigheterna i övrigt kan de jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36§ Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätten område. Om ert företag är i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet kan det tala för en jämkning, det beror bl.a. på företagens storlek. Frågan uppkommer dock igen om detta är ett oskäligt avtalsvillkor, något som ur min synvinkel verkar tveksamt.

Tor | Vad jag förstår så har du betalat en anmälningsavgift som företaget har åtagit sig enligt avtalet att behålla om du inte betalar in resterande delen av summan innan ett visst datum. Detta behåller dem inte som "skadestånd", utan det kan ses som en slags deposition där du åtar dig att fullfölja avtalet mellan er. Dessa 600 kr ger dig rätten att åka på reseledarkurs och ger dem rätten att behålla dem om du väljer att inte fullfölja avtalet. Det kan ses som en trygghet för företaget, då de kan ha utgifter vid planeringsstadiet. Sedan ska du erlägga en betalning innan ett visst datum. Detta kan ses som att du väljer att fullfölja din del av avtalet. Efter detta är det företaget som ska fullfölja sin del av avtalet (att utbilda dig). Det står i avtalet att om inte denna betalningen erläggs inom ett visst datum ses resan som avbokad. De kan då troligen avboka den resan utan att förlora de pengar du skulle ha erlagt vid ett fullföljande av avtalet. Detta gäller även om du endast betalat en liten del av avgiften, då det står "om betalningen uteblir", anses detta innebära hela betalningen. Då borde du ha rätt till den del av betalningen som är erlagd ( förutom de 600 kr). Väljer du att betala denna summa är resan bokad. Vill du sedan inte åka på resan får du kontakta företaget för att se vad som gäller, om du har möjligheten att få tillbaka något, eller inte. Det kan inte jag svara på. Troligen gäller särskilda regler om du blir allvarligt sjuk osv. MVH

Daniel Jessen-Winbo |Hej, Din fråga aktualiserar det som inom juridiken kallas inkorporering av avtalsvillkor i köpeavtal/standardavtal. Svaret på frågan är delvis beroende på ifall dina kunder är konsumenter eller andra näringsidkare. Om jag börjar med vad som gäller så är den allmänna regeln att man ska göra det så tydligt för kunden som möjligt och göra villkoren så lättillgängliga för denna som möjligt. Helst ska man därför bifoga och hänvisa vilket Högsta domstolen uttrycker i Nja 1975 s.545. dock ska det räcka med enbart hänvisning under förutsättning att villkoren är lättillgängliga för motparten. Skulle villkoren vara betungande eller oväntade för motparten krävs enligt Nja 1979 s.401 att de klargörs. Men som sagt hänvisning till lättillgängliga villkor räcker och en länk (vid internetbeställning) får anses uppfylla detta krav och jag tycker även det känns konventionellt vedertaget vid den mesta typen av internethandel. Betydelsen om dina kunder är konsumenter eller näringsidkare spelar i ditt fall roll på vilka krav det ställs för lättillgängligheten. En näringsidkare anses ha större kunskaper och möjligheter att ta reda på villkoren än vad än konsument har. Men direkthänvisning på ett kontrakt torde ändå vara fullt tillräckligt även gentemot konsumenter. I svaret bortser jag från frågan om villkorens skälighet och ifall de skulle kunna ogiltigförklaras för att de är oskäliga, vilseledande eller betungande. Man skulle här kunna ifrågasätta ifall artiklarna med vanliga frågor skall vara ”ett krav” att läsa. Detta eftersom villkor normalt inte stadgas i sådana artiklar samt att eftersom dessa ändras under tiden blir det svårt att hålla koll på vad kunden kände till vid köpetillfället och vad som tillkommit efter. Lämpligare vore det då att ha allmänna villkor att kunden godtar förändring av dessa. Som sagt hör klargörandet av villkoren ihop med vilken karaktär villkoren har. Villkoren som ställs skall vara lättillgängliga och det gäller t ex med hänsyn till vilken rubrik de ligger under. Man skall med andra ord med hänsyn till rubrikerna kunna förvänta sig vilken typ av villkor som ställs med hänsyn till vilken rubrik de ligger under och inget helt främmande kan där tas in utan att det klargörs. Hoppas jag har klargjort vad som gäller! Med vänlig hälsning