FrågaAVTALSRÄTTAvtal18/06/2011

Om fullmakter och handlande i strid med fullmakt

1. Vilken är den vanligaste typen av fullmakt och kan en fullmakt begränsas? Kan vem som helst vara fullmäktig? Vad händer ifall jag agerar i strid mot en fullmakt ? 2. Vad händer om jag tex köper något av någon som saknar fullmakt eller handlar strid mot en fullmakt? 3.Och vad innebär det att jag mot en fullmaktshavare kan betala berfirande verkan? Är det viktigt eller något som bara jurister behöver bry sig om?

Lawline svarar

Hej! 1. Det är svårt att säga säkert vilken den vanligaste typen av fullmakt är då fullmakter inte registreras el.dyl. Ställningsfullmakter, dvs. att jag p.g.a. min ställning som exempelvis butiksbiträde i en butik har rätt att sälja butikens varor ses dock allmänt som en väldigt vanlig typ av fullmakt. Muntliga och skriftliga fullmakter är också relativt vanliga. Det finns inga hinder för ex. en omyndig att vara fullmäktig då denne själv inte är en del av avtalsförhållandet utan endast är en slags mellanhand mellan fullmaktsgivaren och tredje man (t.ex. en köpare eller säljare). Så därav kan man generellt säga att alla kan vara fullmäktig. 2. Om du som tredje man köper något av en person som saknar erforderlig fullmakt så blir inte den som faktiskt äger saken bunden vid det köpet då ingen fullmakt funnits. Det blir ju här ett fall då en person A säljer något denne inte äger till B där C är den rättmätige ägaren. De personer som köpet blir emellan är istället dig (B) och personen som sålt föremålet utan fullmakt (A). Den som sålt vad denne inte äger (A) kan här göra sig skyldig till brott enligt 8, 9 eller 10 kap. Brottsbalken beroende på omständigheterna kring försäljningen och hur personen i fråga fått tag i föremålet i fråga. Du (B) kan eventuellt, om du vet om att personen säljer något denne inte äger, göra dig skyldig till häleri enligt 9 kap. 6 § Brottsbalken. Om du som fullmäktig handlar i strid mot fullmakten, eller rättare sagt överträder den befogenhet/behörighet du fått via fullmakten blir resultatet olika beroende på vad för slags fullmakt du har fått. Jag kommer nedan redogöra för muntlig, skriftlig och ställningsfullmakt och resultatet om du överskrider den befogenhet/behörighet du fått i dessa men jag ska först klargöra några begrepp: Behörighet och Befogenhet vid skriftliga fullmakter: Gällande skriftliga (även kallade självständiga) fullmakter kan huvudmannen utöver vad som står i fullmakten ge särskilda inskränkande föreskrifter till fullmäktigen som inskränker dess behörighet. T.ex. kan man i den skriftliga fullmakten ha skrivit att fullmäktigen har rätt att köpa en bil till huvudmannen, men sedan ger huvudmannen fullmäktigen särskilda instruktioner muntligt om att bilen inte får kosta mer än 100 000 kr. Fullmäktige överskrider då sin behörighet om han köper en cykel istället för en bil, men sin befogenhet om han köper en bil för 200 000 kr istället för en för max 100 000 kr. God tro: Detta är då tredje man (dvs. den som blir ”drabbad” av fullmakten, typsikt sett en säljare eller köpare) inte insåg eller heller hade någon rimlig anledning att inse att ett visst förhållande förelåg, ex. om jag säljer en sak till A och A inte insåg eller hade någon rimlig anledning att inse att jag inte hade rätt att sälja saken till henne så var hon i god tro avseende att jag inte hade rätt att sälja föremålet. Om överskridande av befogenhet vid muntlig fullmakt: Muntlig fullmakt kallas också 18 § fullmakt och här anges i 11 § 2 st. Avtalslagen att om fullmäktige i dessa fall överskrider sin befogenhet enligt fullmakten så är inte fullmaktsgivaren bunden vid avtalet med tredje man. Det spelar i dessa fall ingen roll om tredje man var i god tro avseende att fullmäktige hade befogenhet att företa den aktuella rättshandlingen eller ej. Om överskridande av behörighet vid skriftlig fullmakt: Om man överskrider vad som rent faktiskt står i fullmakten (ex. köper en cykel istället för en bil) stadgas i 10 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen endast är bunden av vad fullmäktige företar inom fullmaktens gränser. Huvudmannen är därmed inte bunden vid rättshandlingar som fullmäktigen vidtar som inte faller inom fullmaktens gränser Om överskridande av befogenhet vid skriftlig fullmakt: Om fullmäktigen överskrider särskilda inskränkande föreskrifter som huvudmannen givit fullmäktigen stadgas i 11 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen inte är bunden vid rättshandlingen om tredje man inte var i god tro avseende att fullmäktigen hade rätt att företa rättshandlingen för huvudmannens räkning. Trodde tredje man (i vårt exempel om bilen; säljaren) att fullmäktigen hade rätt att köpa en bil för 200 000 kr för huvudmannens räkning är alltså huvudmannen bunden vid avtalet. Trodde säljaren inte att fullmäktigen hade sådan rätt att avtalet inte gällande mellan huvudmannen och säljaren. Om överskridande av behörighet vid ställningsfullmakt: Här har fullmäktigen rätt att förta handlingar som faller inom dennes behörighet genom tjänsten eller dylikt. Företar fullmäktigen andra rättshandlingar som faller utom tjänsten (ex. att butiksbiträdet börjar ge bort alla varor gratis eller tar kassan och ger bort pengarna) så är inte huvudmannen (butiken) bunden vid dessa rättshandlingar gentemot tredje man. Om man som fullmäktig gör så att tredje man lider skada (exempelvis genom att tredje man får sälja bilen igen till ett sämre pris till någon annan) p.g.a. att man överskrider sin befogenhet eller behörighet kan man som fullmäktig bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man enligt 25 § Avtalslagen. Detta gäller dock enbart om tredje man var i god tro avseende att man hade rätt att företa rättshandlingen och alltså inte om denne visste eller borde ha vetat om att man överskred sin befogenhet eller behörighet. Skadestånd gentemot tredje man bli aktuellt vid osjälvständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; muntliga fullmakter) Om man som fullmäktig gör så att huvudmannen lider skada kan man bli skadeståndsskyldig gentemot denna enligt uppdragsrättsliga regler som jag inte kommer redovisa för här. Skadestånd gentemot huvudmannen blir aktuellt vid självständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; skriftliga fullmakter och ställningsfullmakter). 3. Att man mot en fullmäktig/fullmaktshavare kan betala med befriande verkan innebär att jag som tredje man kan betala till fullmäktige och då inte vid ett senare skede kan bli tvungen att betala igen till huvudmannen. Min betalning till fullmäktige befriar mig alltså från framtida betalningsskyldighet, vilket givetvis är väldigt viktigt för alla som handlar med någon genom fullmakt. Ingen vill ju behöva betala för samma sak två gånger! Hoppas detta besvarar dina funderingar kring fullmakter! Vänligen,
Fanny OlssonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Avtalsrätt och Avtal? Vi hjälper dig till fast pris!

Avtalsgranskning4995 kr

Få ett avtal granskat av en utbildad jurist. Avtalet ska vara på svenska och får vara max 7 sidor långt. Juristen granskar avtalet och återkopplar till dig med skriftlig feedback. Vid behov i form av förslag på ändringar, tillägg och justeringar, samt rådgivning.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning