Joel Dahlquist |Hej och tack för din fråga! Ideella föreningar är ett spännande ämne för jurister, eftersom det är ett av få svenska områden som saknar rättslig reglering. Till skillnad från andra organisationsformer som exempelvis aktiebolag eller ekonomiska föreningnar, finns det alltså ingen lag som du kan titta i för att få svar på din fråga. Istället får man helt förlita sig på olika former av principer och jämförelser (exempelvis med lagen om ekonomiska föreningar), så det är inte konstigt att du inte har så bra koll. I frånvaro av lagstiftning regleras många av ramarna för en ideell förenings verksamhet i dess stadgar. Hur, när och vilka utlägg som skall ersättas är frågor som kan regleras i detta dokument och därför beslutas om av föreningen. Helt generellt kan sägas att urustning som behövs för verksamheten samt representation i enligt med vad som normalt anses rimligt är saker som i ideella föreningar brukar berättiga ersättning. Skatterättsligt så gäller det som kallas för "god redovisningssed" även i ideella föreningar. Alla utlägg skall därför verifieras med kvitton och all utbetalning från föreningen bokföras i redovisningen. Har du fler frågor kring hur du skall arbeta i bokföringen med din förening bör du söka svar hos Bokföringsnämnden (bfn.se). Det är också de som definierar vad "god redovisningssed" är. Om du är intresserad av att fortsätta driva din verksamhet som ideell förening, eller för den delen övergå till ekonomisk förening, kan jag rekommendera en kort och överskådlig bok som heter "Organisationernas rättsliga ställning" av den före detta juridikprofessorn Carl Hemström. Den ger en bra översikt kring de juridiska regler som gäller för dessa typer av föreningar och används som introduktion på juristutbildningar. För de mer ekonomiska frågorna finns ofta böcker om föreningar på de hyllor i bokhandlarna som innehåller handböcker för egenföretagare. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt dig!

Cajsa Hansen |Hej! Lagstiftning saknas i fråga om ideella föreningar vilket gör det svårt att svara på din fråga. I dylika situationer får man främst vända sig till praxis på området/inom den bransch föreningen verkar. Frågor om medlemskap och utträde ut föreningen torde dock vanligtvis regleras i föreningens stadgar vilka regler i så fall blir gällande. Angående bevisbördan kan generellt sägas att den som påstår något också har bevisbördan för detsamma. Att reklamera medlemskapet torde inte vara möjligt då jag inte skulle se det som om du har köpt en tjänst/vara genom att gå med i den ideella föreningen.

Anna Gustafsson |Hej och tack för Din fråga! I Sverige finns det ingen särskild lag som hanterar ideella föreningar, men Skatteverket lägger ut allmän information på sin hemsida. Ideella föreningar bör ha stadgar som reglerar föreningsmöten, styrelsen och revision. Styrelsens har som huvudregel inget personligt betalningsansvar för föreningen, men det finns undantag. Om en ansvarig person (t.ex. styrelsemedlem) lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket eller låtit bli att betala in skatterelaterade avgifter så kan personen bli personligt ersättningsskyldig. Personligt betalningsansvar föreligger bara om föreningen är årsredovisningsskyldig, vilket jag återkommer till nedan. Det är främst revisorsregler som hanterar Ditt ansvar. Revisorslagen (2001:883) https://lagen.nu/2001:883 rör revisorers ansvar generellt, t.ex. så säger 19 § att alla revisorer skall arbeta enl. god revisorssed och 32 § säger att en revisor som handlar orätt kan varnas eller till och med bli av med sin revisorsauktorisation. God revisorssed innebär bland annat att revisorer skall arbeta självständigt och opartiskt. Den lag som främst är relevant för Dig är Bokföringslagen (1999:1078) https://lagen.nu/1999:1078. Enligt 2:2 § Bokföringslagen är ideella föreningar skyldiga att upprätta en årsredovisning i tre olika situationer: 1) när föreningens tillgångar överstiger 1,5 miljoner kr 2) när föreningen är moderbolag i en koncern 3) om föreningen bedriver näringsverksamhet. Om den ideella förening Du arbetar för är skyldig att upprätta en årsredovisning så gäller Revisionslagen (1999:1079) https://lagen.nu/1999:1079. Enl. Revisionslagen 6 § skall Du som revisor lämna in en revisionsberättelse efter avslutad granskning av föreningens räkenskaper. Enl. 7 § skall det i revisionsberättelsen göras påpekanden enligt god revisorssed. Det innebär påpekanden som en opartisk och självständig revisor skulle anse det korrekt att nämna, t.ex. felaktigheter i räkenskaperna. Enl. 29 § så skall revisorn anmärka i revisorsberättelsen om han/hon funnit någon försummelse hos en person i företagsledningen (föreningens styrelse) som kan ligga till grund för personligt betalningsansvar (nämndes tidigare). Personligt betalningsansvar för styrelsen föreligger vid "skattefusk". Enl. 30 § skall en förenings misslyckande att fullgöra sina skatterelaterade skyldigheter skrivas ned i revisionsberättelsen av revisorn. Enl. 32 a § skall en kopia av revisionsberättelsen skickas till Skatteverket, när "skattefusk" enl. 29 § föreligger. Du som revisor är skyldig att trots tystnadsplikt lämna uppgifter till åklagare/polis vid förundersökning i brottmål om de ber Dig. Ditt ansvar regleras i 37-40 §§ Revisionslagen. Du kan bli skyldig att ersätta ekonomisk skada som Du bidragit till genom att inte följa Revisionslagen. Enl. 40 § kan Du dömas till böter eller högst 6 mån fängelse om Du lämnar oriktiga uppgifter i Din revisionsberättelse, om felet är grovt kan Du dömas till högst 2 års fängelse. Som tidigare nämnts kan Du enl. Revisorslagen bli av med din revisorsauktorisation. Sammanfattningsvis så är Du skyldig att i en revisionsberättelse påpeka skattebrott. Denna regel gäller endast om föreningen är skyldig att göra en årsredovisning. Om du inte nämner skattefel i Din revisionsberättelse riskerar Du att bli av med Din titel, ekonomisk ersättningsskyldighet, böter och även fängelse. Om Du påpekar för styrelsen att skattebrott har begåtts i Din revisorsberättelse så har Du endast följt några av reglerna i lagen, Du skall även skicka in en kopia till Skatteverket för att vara skyddad. Vänliga hälsningar

Carl-Henrik Brännberg |Hej! En bostadsrättsförening utgör en så kallad ekonomisk förening. Enligt 8 kapitlet 2§ Årsredovisningslagen (se https://lagen.nu/1995:1554#K8P2S1) ska styrelsen lämna årsredovisningen till föreningens revisorer senast en månad före ordinarie föreningsstämma. Enligt 7 kap 4§ lag om ekonomiska föreningar (se https://lagen.nu/1987:667#K7P4S1, även kallad ”föreningslagen”) ska sådan föreningsstämma hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Ni ska alltså senast fem månader efter räkenskapsårets utgång ska ha lämnat årsredovisningen till de revisorer som - om inget annat framgår av era stadgar – utsågs vid förra årets föreningsstämma/årsmöte (enligt 8 kap 1§ föreningslagen, se https://lagen.nu/1987:667#K8P1S1) så att de har tid att granska den innan föreningens medlemmar ska ta ställning till om den ska fastställas eller inte (enligt 7kap 4§ 2 stycket 1 punkten föreningslagen, se https://lagen.nu/1987:667#K7P4S1). Vänliga Hälsningar

Anna Eriksson |Hej, Konsumenttjänstlagen (KTjL) är tillämplig vid köp av tjänst mellan en näringsidkare och en konsument. Enligt 1a§ KTjL, https://lagen.nu/1985:716#P1aS1, är endast fysiska personer att betrakta som konsumenter vid tillämpning av lagen. KTjL blir därmed inte tillämplig. Varken Köplagen eller Konsumentköplagen blir aktuella med hänsyn till att de rör köp av lös egendom och de inte omfattar köp av tjänst. Man får istället falla tillbaka på avtalslagen bestämmelser och se till avtalets utformning. Eventuell tolkning eller utfyllnad av avtalet kan vid tvist komma att ske med stöd av vedertagna avtalsrättsliga principer. Utgångspunkten är då det avtalets ordalydelse, vid skriftligt sådant, samt den gemensamma partsviljan. Det är därför att rekommendera att ha ett skriftligt avtal som tydligt reglerar parternas mellanhavanden, försök täcka in situationer som kan bli ett problem vid eventuell tvist. Till exempel: * vad som händer om tjänsten inte utförs tillfredsställande samt vad som menas med tillfredsställande, * vilken påföljd ett eventuellt dröjsmål ska berättiga till * Hur stort priset ska vara * När betalning ska erläggas * Respektive parts ansvar * Är det aktuellt med några garantier? Jag hoppas Du har fått lite hjälp på vägen! Med vänliga hälsningar

Martin Fridh |Hej, Regelverket för hur en ekonomiskförening sköts och styrs är delat emellan flera normkällor. Främst gäller lag (1987:667) om Ekonomiska föreningar, vilken är en speciallag som reglerar föreningarnas struktur, ekonomi, medllemmar och förhållande till utomstående. Vid sidan av dessa tillämpliga lagregler har medlemmarna att iaktta innehållet I föreningens stadgar, vilka är en förutsättning för en förenings existens. Dessa är utan undantag bindande för alla föreningsmedlemmar. Då varken lagen eller stadgarna reglerar en uppkommen situation anses intern praxis accepteras som en normkälla. Slutligen gäller majoritets- och likhetsprincipen. Det vill säga majoritetens röst avgör en oreglerad fråga, samt att föreningen ej utan stadgestöd kan utsätta enskilda medlemmar för olika behandling. Nu till problemet, enligt lag (1987:667) om Ekonomiska föreningar är det medlemmarna som på stämman skall ta de viktiga besluten och det krävs naturligtvis att du är medlem för att ha rätt att tillträda. Enligt lagen skall dock inte din ålder ha någon inverkan, se https://lagen.nu/1987:667#K7P1S1 Då jag inte har tillgång till föreningsstadgarna, eller föreningens praxis (där frågan kan regleras) kan jag ej gå vidare I mitt svar. En föreskrift om krav på myndighet för att närvara på stämman kan dock kanske vara ett brott mot den grundläggande likhetsprincipen. Med vänliga hälsningar

Hanna Rehn |Hej, I 7 kap 10 § Lag om ekonomiska föreningar anges, som du skriver i din fråga, att ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. Detta innebär att stämmoordföranden själv kan föra protokollet eller tillse någon annan som gör det, detta kan också vara någon utom föreningen, en icke-medlem. Innehållet i protokollet regleras 7 kap 10 § 3 stycket punkten 1-3. I protokollet skall anges röstlängden, vilka beslut som tagits på stämman och, om röstning skett, resultatet av denna. Protokollets innehåll regleras således av vilka beslut som fattas vid stämman och dessa utgörs i sin tur av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna (se mer 7 kap 13 §). Lagen säger inte något om vad som skall gälla vid avvikande meningar. Dock bör en rätt till reservation till protokollet anses föreligga för de som är röstberättigade och det är också så det fungerar i praktiken. Lag om ekonomiska föreningar kan du hitta här https://lagen.nu/1987:667 Med vänlig hälsning,

|Hej, Tack för din fråga. Till skillnad från de andra associationerna regleras inte de ideella föreningarna av någon särskild lag. Det är istället föreningens stadgar och i viss mån även praxis som anger hur föreningen skall skötas. Ibland kan ledning i hur vissa frågor bör regleras hämtas från lagen om ekonomiska föreningar (FL). Det faktum att det saknas lagstiftning på området innebär att det i stor utsträckning är helt upp till den ideella föreningen hur den sköter sin förening. Det torde därför vara möjligt för en förening att neka sina medlemmar tillgång till de nya stadgarna. Detta kan tyckas underligt, men det kan nog antas att området är ganska självreglerande. En förening som, trots önskemål om detta, inte låter sina medlemmar ta del av stadgarna torde ha svårt att behålla sina medlemmar. Detsamma gäller för möjligheten att neka utomstående att ta del av stadgarna. Vissa föreningar är bokföringspliktiga, och dessa torde inte kunna neka exempelvis en myndighet insyn i stadgarna om det finns behov av detta. Med vänlig hälsning