Frågor & Svar

Hej, Jag är ordförande i en samfällighetsförening för vägarna i området där jag bor. Samfällighetsföreningen omsätter ca 580 .000 kr per år. Vi hade föreningsmöte i år den 3 maj. Endast styrelsens medlemmar deltog vid föreningsmötet (stämman) trots att kallelse gått ut till alla medlemmar. Paragraf 15 i dagordningen som skickades ut som bilaga i kallelsen var: Fastställande av budget och avgifter. Även årsredovisningen bifogades i kallelsen. Strax efter årsmötet har det kommit till min kännedom att föreningen från och med i år blir momspliktig. Detta innebär att styrelsen anser att avgifterna från och med i år ska höjas med ca 12% från 1 500 kr per år till avrundat 1 700 kr per år. Min fråga handlar i första hand om stämman var beslutsför att höja avgiften (uttaxeringen)? Paragraf 14 i stadgarna, Kallelse till stämma: I kallelsen ska anges vilka ärenden som skall förekomma på stämman. Ärende framkom enligt ovan i paragraf 15. När jag läser vidare i stadgarna finner jag paragraf 13: Om stämman skall godkänna uttaxering skall styrelsen bereda medlemmarna tillfälle att från det kallelseåtgärd vidtagits ta del av debiteringslängd, utvisande det belopp som skall uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning ska ske. Styrelsen är överens och vi skulle helt enkelt vilja föra in i protokollet från stämman att stämman beslutade om att höja avgiften till 1 700 kr per år på grund av att vi blir momspliktiga. Ser du några formella hinder till detta? Peter

Hej! Får man måla en egen tolkning av Frida Kahlo och sälja den?

Kan man anmäla ett företag för att använda någon annans familjenamn (efternamn) som företagsnamn? Om ja, hur ska man då gå tillväga vid en sådan anmälan?

Kan en person med dubbel medborgarskap (svensk och icke EU) som är permanent bosatt i sverige, avregistrera sig (ej folkbokförd) och sedan köra bil med hens internationella körkort?

Till min bostadsrättslägenhet hör en terass vars trädäck är i stort akut behov av att behöva bytas. Jag har förhört mig bakåt i tiden och trädäcket lades av den fastighetsägare som ägde fastigheten innan ombildning till bostadsrättsförening genomfördes. Ombildningen skedde år 2008, vilket alltså innebär att trädäcket är äldre än 15 år.. Vissa delar av trädäcket är ännu i gott skick, medan det på andra ställen är murket. Man kan se att det kan bero på att det har stått krukor på platsen där det murkna träet finns. Det är svårt att nu i efterhand avgöra när krukorna har stått där? Före eller efter ombildningen? Trots att vissa delar är i gott skick uppskattar jag att hela trädäcket behöver bytas eftersom de ju är hela plankor som måste ersättas. Till saken hör också att det är plåt, just ovanför träet, som är fastsatt i den tegelmur som löper runt terassen. Plåten måste ha monterats dit i samband med att man la trädäcket. Om man ska byta trädäcket måste man alltså också byta plåten, och plåten ingår, förmodar jag, i föreningens ansvar. Trädäcket ingick alltså i köpet då den första medlemmen köpte bostadsrätten. Stadgarna säger att det enda bostadsrättsinnehavaren ska göra är att skotta undan snö samt se till att inte avrinning förhindras. Hur ska man se på trädäcket, är ansvaret att byta ut det mitt eller föreningens? Tack på förhand.

Är det lagligt att fiska med Gäddsaxar?

Hej jag undrar om kronofogden har rätt att göra utmätning av mina lösa egendomar och ta min dator för 8000 (när jag köpte den för 2 år sedan) och bor i en bostad med hjälp av bostadsbidrag och socialens riksnorm plus kostnad för resterande hyra och bredband? Jag är 19 år och bor ensam i en 1:a. Är arbetslös men söker praktik och är villig att jobba.

Hej! Jag har en granne som precis renoverat sin garageplats. I samband med detta så lät han mäta upp sin tomt. Han upptäckte då att muren som står mellan oss som är 12.7 meter lång, till 6 meter står på hans tomt, dvs 6 meter av 12.7 meter står på hans tomt. Resterande del står vår bådas tomt, alt något mer på min tomt. Muren har stått där sedan 1965. Förmodligen är den byggd på detta sätt pga ett tidigare samförstånd mellan grannar, eftersom om att den sträckning på 6 meter (som står på hans tomt) hade stått på min tomt, så hade jag knappt kommit in på min bakgård. Grannen har vid denna upptäckt sagt till mig att han föreslår att vi river muren och drar om den korrekt, dvs att de 6 meter som står på hans tomt läggs på till hälften på min tomt och till hälften på hans tomt. Förutom att detta låter som ett ganska så märkligt förfarande, så skulle detta leda till en stor olägenhet för vår tomt, och han vinner just ingenting. Det är "principen" som han uttryckte det. Jag vill i min fråga försäkra mig om att samtyckeslagen måste väl gälla här, eftersom en majoritet av muren står på vår bådas tomter. Det borde ju knappast kunna vara så att samtyckeslagen gäller till 40%. Den gäller, eller inte. Det innebär ju i så fall att han inte kan gå vidare och söka bygglov utan mitt aktiva samtycke.