Är en domare som tidigare dömt i ett brottmål jävig om hen senare dömer i en vårdnadstvist med samma part?

2020-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man i är en vårdnadstvist, och är dömd för brott mot motparten, och det tas upp i tvisten, och det är samma domare som dömde i brottsmålet, som i vårdnadstvisten? Kan det vara tal om jäv?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När anses domare vara jäviga?Domare anses vara jäviga om:- de själva eller någon närstående är part i målet, - de är motpart till någon av parterna i ett annat mål, - de fattat beslut om samma sak i en annan domstol eller på en myndighet, - de varit ombud till någon av parterna i samma mål eller - någon särskild omständighet föreligger som rubbar förtroendet för domarens opartiskhet i målet, rättegångsbalken 4 kap 13 §.I ditt fall är det egentligen bara den sistnämnda grunden som skulle kunna ligga till grund för att domaren är jävig i målet.Får samma domare döma i två mål som rör olika saker där samma part deltar?Enligt ett rättsfall (NJA 1993 s. 571) föreligger inte jäv som huvudregel bara för att en domare dömer i två olika mål där en och samma part är inblandad under förutsättning att det rör sig om två olika saker, det vill säga att det är olika frågor som berörs i respektive mål. Om det däremot finns någon särskild motsättning mellan domaren och parten på grund av något som hänt under den tidigare rättegången och parten upplever att domaren är negativt inställd till honom på grund av det kan domaren ses vara jävig i vissa fall. I det nämna rättsfallet rörde det sig om en situation liknande din fråga, nämligen att domaren tidigare hade dömt i ett brottmål och nu skulle döma i en vårdnadstvist där samma man var part. Högsta domstolen kom i det här fallet fram till att det inte rörde sig om jäv.Rättsfallet ovan kan möjligtvis vara en indikation på att domaren i din fråga inte bör ses vara jävig. Men om domaren under rättegången skulle uppvisa en negativ inställning till mannen i vårdnadsmålet och detta kan antas bero på den tidigare domen skulle en jävsinvändning kunna framställas av mannen för att åtminstone få det prövat.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

vad ska man göra när man fått hem böter från polisen?

2020-08-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag frågar åt en vän som har hamnat i ett dilemma. Min vän körde bil och körde för fort (tror det va en 50-väg) , han krockade in i en stolpe. Ingen blev skadad förutom hans bil. Nu gör polisen en utredning angående vårdslöshet i trafiken. Han har fått hem ett brev med alternativet att antingen betala boten eller överklaga. Vad kan han konkret göra? Om han överklagar vem betalar rättegångskostnaderna om han förlorar? Kan tillägga att det fanns 4 vittnen till händelsen och jag tror om jag har förstått rätt, att de har meddelat att de tycker att han körde för snabbt, men räcker det som bevisning? de kan ju endast uppskatta farten med ögat. Om han däremot betala boten, är det någon form av "erkännande" som polisen kan använda för deras utredning?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att en person har kört bil för fort och krockade i en stolpe under färden, och i samband med detta blivit tagen av polisen som nu inlett en förundersökning om vårdslöshet i trafik. Jag ska försöka besvara dina frågor i olika steg nedan.Vårdslöshet i trafikBrottet vårdslöshet i trafik innebär att man som bilist brister i sin omsorg och varsamhet i trafiken och på grund av detta orsakar en trafikolycka, så som att köra in i en stolpe. Straffskalan för detta är dagsböter (1§ lag om straff för vissa trafikbrott). BevisningJag har svårt att förstå om polisen stoppade honom på plats eller om händelsen kommit till polisens uppmärksamhet först efteråt. Det kan vara så att vittnenas upplevelse av körningen kan räcka som bevisning för att han har kört vårdslöst. Det är väldigt svårt för mig att säga när jag inte vet mer om ärendet. Jag skulle dock utgå ifrån att polisens utredning i stort är klar om de har skickat böter hem till honom. Om han väljer att inte acceptera boten, så kommer polisen att överlämna ärendet till åklagaren som stämmer in åtalet till tingsrätten. Där får han själv också möjlighet att lämna in och åberopa den bevisning som han önskar. Domstolen får då göra en bedömning om bevisningen räcker. Vad kan han göra? Som jag tolkar din fråga, så har din vän inte godkänt boten av polisen än, utan har fått möjlighet att göra detta. Alternativet till detta är att ta ärendet till tingsrätten i rättegång. Om han inte erkänner gärningen ska han inte betala boten, utan begära att ärendet går till tingsrätten för att avgöras i rättegång där. Det finns inga rättegångskostnader i brottmålsförhandlingar, utan staten betalar detta oavsett om den tilltalade blir dömd eller inte. Om den tilltalade dock har en offentlig försvarare, kan den tilltalade bli återbetalningsskyldig för hela eller delar av kostnaden för den offentliga försvararen om man blir dömd. Dock endast om man tjänar över en viss summa pengar. Blir man dock frikänd betalar staten hela kostnaden för den offentliga försvararen. Om han betalar boten är det ett "erkännande", och ärendet kommer då avslutas hos polisen och han kommer lagföras för vårdslöshet i trafik. Erkännandet, betalningen av boten, är således det sista som händer i utredningen hos polisen innan ärendet avslutas och det förs in i belastningsregistret. Utredningen är huvudsakligen klar när föreläggande om böterna skickas ut, och hans erkännande skulle då avsluta ärendet i princip. Men om han godkänner boten, och sedan ångrar sig, kan han ansöka hos tingsrätten om att undanröja boten, men detta är inte att rekommendera om han inte erkänner brottet då det är svårt att få en godkänd ordningsbot undanröjd. Det krävs att det inte kan anses vara en giltig viljeförklaring eller att det uppkommit ett fel i utredningen (59 kap. 6-10§ rättegångsbalken). Så erkänn inte och betala inte in boten, om han vill få ärendet prövat i domstol. SammanfattningsvisVärt att betona är att utgångspunkten är att det inte ska "kosta" en misstänkt person mer att begära att ärendet prövas av domstol. Detta skulle strida mot rättssäkerheten och varje persons rätt till en rättvis rättsprocess. Om han dock begär en offentlig försvarare, kan han bli återbetalningsskyldig för en del eller hela kostnaden för denne, om han dömds och har ekonomiska medel för detta. Om han inte vill erkänna brottet kan han få det prövat i domstol genom att inte betala och godkänna böterna och begära domstolsprövning hos polisen. Där får han då möjlighet att själv åberopa bevisning som han anser ska ligga till grund för domstolens bedömning. Har han frågor kring detta borde polisen kunna svara på detta åt honom. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Rätten att inte straffas två gånger?

2020-08-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en person fejkar sin egen död genom att iscensätta sitt eget mord, och personen som då "mördar" åker fast och sitter av sin tid, vad händer då? Får den som åker dit då utföra dådet på den som fejkade sin död? Den kan ju inte bli bestraffad två gånger för att ha mördat samma person?Får man ens fråga såna här Shower Thoughts?Mvh
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en person som oskyldigt dömts för ett mord som ej ägt rum (och sedan avtjänat det straffet) då får fullgöra brottet och döda den som iscensatte sin död utan att straffas för det. Man ska inte straffas två gånger för samma gärning Det är riktigt som du säger i den fråga att det inte är möjligt att straffas två gånger för att ha dödat samma person, mer precist kan man säga att man inte ska straffas två gånger för samma gärning. Principen kallas på latin för ne bis in idem och härstammar från den romerska rätten. Den kommer till uttryck bland annat artikel fyra i sjunde tilläggsprotokollet till europakonventionen som gäller som svensk lag. Bedömning av ditt exempel I ditt exempel så har emellertid personen som först dömdes (till en början) faktiskt inte dödat någon. Personen kan då bli fri genom att begära resning hos högsta domstolen (HD). Detta förfarande regleras i rättegångsbalken (RB) 58 kap. Om resning beviljas ska HD skicka målet till den tingsrätt som först dömde personen. Om det är uppenbart att personen är oskyldig kan HD i vissa fall direkt ändra domen (58:7 RB). När personen är satt på fri fot har han eller hon antagligen rätt till skadestånd för den tid som han eller hon satt felaktigt frihetsberövad. Om personen efter att han eller hon blivit frisläppt skulle döda den person som iscensatte sin död skulle han eller hon kunna dömas för mord precis som vilken annan mördare som helst, rätten att inte straffas två gånger för samma gärning (ne bis in idem) aktualiseras inte eftersom det inte rör sig om samma gärning. I det första målet hade ju personen de facto inte dödat någon, han blev felaktigt dömd. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vad innebär att i beslag tagen narkotika ska förverkas?

2020-08-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag är åtalad för narkotikabrott.Hade 3,12 gram kokain samt 0,66 gram cannabis.Min fundering är vad följande betyder:"Särskilda yrkanden""Det yrkas att i beslag tagen narkotika förverkas från *mitt namn* enligt narkotikastrafflagen paragraf 6"
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet särskilda yrkandet avseende att i beslag tagen narkotika ska förverkas enligt bestämmelserna i 6 § narkotikastrafflagen (NSL) innebär helt enkelt att du inte får tillbaka den narkotika som beslagtagits från dig. Enligt 6 § NSL ska narkotika som varit föremål för brott enligt narkotikastrafflagen förklaras förverkad om det inte är uppenbart oskäligt. För dig kommer det att innebära att narkotikan förverkas gör att du inte får tillbaka den och att den i förlängningen kommer att förstöras. Att åklagaren tar upp det som ett yrkande är för att åklagaren måste begära att det beslagtagna inte ska lämnas tillbaka. Och du har i teorin rätt att motsätta dig förverkandet och begära att få tillbaka det beslagtagna efter rättegången (även om du sannolikt inte skulle nå framgång med en sådan begäran).Sammanfattningsvis innebär det åklagaren yrkat att den beslagtagna narkotikan inte ska lämnas tillbaka till dig. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste man ange hela personnumret på personen man vill stämma?

2020-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejSedan EU reglering ges inte 4 sista siffror av folkbokföringen Rätten kräver hela personnumret för stämningHur gör man?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga. När det kommer till frågor om stämningsansökningar är det rättegångsbalken (RB) som man främst vänder sig till. En ansökan, en anmälan eller en annan inlaga i rättegång ska innehålla uppgift om domstolen samt parternas namn och hemvist (33 kap. 1 § första stycket RB). Vidare ska en enskilds parts första inlaga i rättegången (för dig är denna första inlaga alltså själva stämningsansökan) innehålla uppgift om partens person- eller organisationsnummer (33 kap. 1 § andra punkten första punkten RB). Det är alltså obligatoriskt att man både skriver in både personnumret från en själv samt den andre parten i stämningsansökan. Skulle det vara så inte man inte har den andre partens fullständiga personnummer kan man exempelvis använda sig av hemsidan ratsit för att ta reda på de fyra sista siffrorna av personnumret. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Vem får besluta om husrannsakan?

2020-08-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejVem får besluta om husransakan?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB). En husrannsakan får förordnas (beslutas) av åklagare, undersökningsledare eller rätten (28 kapitlet. 4 § RB). En polisman får även besluta om förundersökning om det är fara i dröjsmål (28 kapitlet. 5 § RB). Således ska det föreligga en fara för att bevismaterial eller annat som kan vara avgörande för utredningens fortskridande kan förstöras eller röjas.

Placering på anstalt - ungdom

2020-08-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En ungdom till mig ska placeras på anstalt. Personalen på häktet säger att de inte vet om han blir placerad på ungdomsavdelning. Vilka är hans rättigheter? Han.kan inte heller gå klart gymnasiet på anstalt.
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Sitter man som intagen på anstalt regleras ens "vistelse" av fängelselagen, och det är också den lagen jag kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga.Allmänt om anstaltInledningsvis kan det vara bra att känna till att grunderna för arbetet med de intagna på anstalt ska utformas så att varje intagen bemöts med respekt för sitt människovärde (1 kap. 4 § fängelselagen).Kriminalvården, den myndighet som sköter anstalterna, ska också utforma anstalts-verksamheten så att man hjälper den intagnes anpassning i samhället. Man arbetar också med att motverka att den intagne får skadliga följder av att vara frihetsberövad. Detta gör man genom att i den utsträckning det går och finns möjlighet ha verksamheter som förbereder den intagne på tillvaron utanför anstalten. Kriminalvården. gör också en "plan" för den intagne när den kommer till anstalten. Där går man igenom vilka behov och vårdåtgärder man tror är lämpliga, och den intagne får också möjlighet att själv vara involverad i utformningen av planen (1 kap. 5 § fängelselagen).Placering på anstaltHur man avgör vilken anstalt en intagen ska placeras på beror på en mängd olika faktorer. Det kan delvis bero på vad för brott den intagne har begått, och/eller hur långt straffet är. Men ålder, behov av sysselsättning och vård är andra faktorer som kan spela in. Då du inte nämner något om detta kommer jag därför bara kunna ge generella svar kring hur man väljer placering på anstalt.En intagen ska placeras så att hen inte utsätts för mer övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt i relation till upprätthållandet av säkerheten. Man tar också hänsyn till den intagnes behov av sysselsättning och omvårdnad i den mån det är möjligt (2 kap. 1 § fängelselagen). Intagna får dock inte placeras så att de vistas med någon av motsatt kön (2 kap. 2 § fängelselagen).Om ungdomen du känner är under 18 år får hen inte placeras med andra personer som är över 18 år, om det inte är för hens bästa (2 kap. 3 § fängelselagen).Anser man att det finns risk för att den intagna rymmer eller fritas, eller fortsätter att ägna sig åt brottslig verksamhet kan den intagna placeras en s.k. säkerhetsavdelning. Där är det hög grad av övervakning och kontroll, och blir man placerad på en sådan avdelning ska det beslutet omprövas minst en gång i månaden (2 kap. 4 § fängelselagen).Gå i skolan på anstaltEn intagen ska ges möjlighet till sysselsättning. Sysselsättningen kan bestå av arbete, t.ex. inom tvätt, verkstad, plåtindustri och liknande arbetsuppgifter. Men det kan även vara brott- och missbruksrelaterad verksamhet eller utbildning (3 kap. 1 § fängelselagen). Väljer man att sysselsätta sig med utbildning kan man antingen om man inte gått klart skolan läsa så att man blir färdig, men man kan också lära sig ett yrke eller läsa på högskola.Som sagt, detta är mycket generella svar men jag hoppas att de varit till någon nytta. Du är alltid välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Preskription av verkställighet

2020-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om det finns någon borte gräns för att kräva verkställande av en dom som inte följs?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tidsgränsen för att kräva verkställande beror av preskriptionstiden, och kan därför se olika ut beroende på vad domen handlade om. Jag kommer att gå igenom preskriptionstiden för begäran av verkställighet i civilrättsliga mål.Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter tio år (Preskriptionslagen 2 §). Detta gäller vid "vanliga" fordringar, till exempel för betalning av en skuld. Man kan alltså i dessa fall begära verkställighet inom 10 år från det att fordran uppkom. Det finns olika specialregler för andra typer av fordringar. Om en fordran gäller skadestånd för brott kan den inte preskriberas före tiden för åtalspreskription av brottet har gått ut (Preskriptionslagen 3 §).Ansökan om verkställighet görs hos Kronofogden gällande skulder och dylikt, men ibland hos tingsrätten, gällande exempelvis familjemål.Hoppas du fick svar på din fråga!