Vad gör man om man blivit utsatt för dubbelbestraffning?

2020-12-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej vad gör man om man utsatts för dubbelbestraffning dvs. straffats flera gånger för samma sak och dessutom tack vare detta förlorat mycket stora ekonomiska medel "miljoner" ?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Sverige är det inte tillåtet med så kallad dubbelbestraffning. Har en dom vunnit laga kraft får alltså frågan återigen inte tas upp till prövning. Detta framgår av principen "ne bis in idem", som betyder "icke två gånger i samma sak" och som återfinns i 17 kap. 11 § 3 st rättegångsbalken. Det finns vidare även ett förbud mot dubbelbestraffning i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Vad kan man göra om man blivit utsatt för dubbelbestraffning?Till att börja med kan man överklaga domen. Kan domen inte längre överklagas kan man ansöka om resning. En ansökan om resning är en begäran om att en dom som har fått laga kraft, dvs. en dom som inte längre kan överklagas, ska prövas på nytt. På Sveriges domstolars hemsida finner du den blankett som behöver fyllas i och ytterligare information kring resning. Om alla de inhemska medlen är uttömda kan man istället söka sig till Europadomstolen. Domstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. Anser man alltså att staten har brutit mot de mänskliga rättigheterna och mot konventionen (och alla de inhemska medlen är uttömda) kan man som enskild klaga hos Europadomstolen. Att målet tas upp till prövning hos Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Däremot kan den klagande få skadestånd för att dennes rättigheter har kränkts.Blankett för dig som vill ansöka om resningJag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga!Önskar dig en God Jul!Hälsningar,

Vad är en treskodom?

2020-12-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har börjat rättegång mot min ex .Tingsrätten skulle ringa mig men kunde inte nå mig.Fasr jag gav rätt nummer.Jag fick protokollet men förstår inte riktigt vad det betyder.Advokaten från motpartiet yrkade trekodsdom.Det står så här."Tingsrätten konstaterar att det saknas förutsättningar för att meddela Jan Jansson tredskodom då han inte förelagts att inställa sig till dagens sammanträde vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas."MvhAndre
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag uppfattar din fråga som att du undra vad en tredskodom är.AllmäntNär en tvist hamnar hos tingsrätten (TingsR) har båda parterna, inom ramen för domstolens handläggning, en skyldighet att medverka till att målet förs framåt. För att se till att detta uppfylls kan rätten förelägga en part att vid vite närvara personligen i domstolen för ett sammanträde. Ett sådant föreläggande innebär att den part som inte närvarar får betala ett skadestånd första gången och därefter ökar det vid eventuellt fler missade tillfällen.Domstolen har även möjligheten att meddela något som kallas tredskodom. När TingsR mottar en skickas den ut till svaranden (motparten) som har 14 dagar på sig att besvara det käranden anfört i skrift (dvs svaromål). Om svaranden inte inkommer med ett svaromål inom rätt tid, eller om svaromålet anses vara otillräckligt har domstolen rätt att meddela tredskodom enligt 44 kap 7a § rättegångsbalken (RB), vilket innebär att kärandens yrkande beviljas i sin helhet. Den förlorande parten kan komma att stå för motpartens eventuella rättegångskostnader (18 kap 6 § RB). TingsR har även möjlighet att meddela tredskodom om en part uteblir från ett sammanträde i domstolen enligt 44 kap 2 § RB om en part yrkar detta. Tredskodom förutsätter att käranden förelagts att svara/inställa sig vid domstolen med information om att tredskodom kommer att meddelas.Om tredskodom meddelats har den förlorade parten rätt att ansöka om återvinning (44 kap 9 § RB) och det ska ske inom en månad från det att tredskodomen meddelades. En ansökan om återvinning måste göras skriftligen. Om ansökan om återvinning inkommit in i rätt tid återupptas målet där den slutade när domstolen meddelade tredskodom (44 kap 10 § RB).Ditt fall"Tingsrätten konstaterar att det saknas förutsättningar för att meddela Jan Jansson tredskodom då han inte förelagts att inställa sig till dagens sammanträde vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas." – formuleringen antyder att tredskodom inte meddelats i ditt fall. Detta kan bero på att du inte fått information om att tredskodom skulle meddelas om inte du inställde dig vid domstolen. Jag kan enbart anta att det är vad som gäller i ditt fall eftersom domstolen inte lyckades få tag på dig. Jag skulle behöva mer information för att avgöra vad domstolen menar i ditt fall. Har du fått ett nytt datum för en annan förhandling? Är detta allt som står i protokollet. Hör gärna av dig om jag missuppfattat din fråga!Vänligen,

Måste jag uppvisa medhavd påse/väska i butik?

2020-12-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande självscanning i matvarubutiker som t.ex. ICA. I avtalet som ingås vid självscanning antar jag att jag accepterar att avstämning kan komma att ske på olika grunder. När jag handlar brukar jag dock lägga de självscannade varorna direkt i egen medhavd väska eller påse efter att jag scannat dem med handscannern. Om jag då skulle råka ut för en avstämning vid utcheckningen kommer butikspersonalen antagligen be att få ta varor ur min väska eller påse för avstämningen. Har butiken laglig rätt att scanna varorna i min kasse mot min vilja med tanke på att det eventuellt klassas som en visitering, vilket jag tolkar bara får ske om det finns misstanke om stöld? (Anta i exemplet att det inte finns någon misstanke om stöld utan endast är en slumpmässig kontroll)Tack på förhand!
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis blir främst rättegångsbalken (1942:740) (RB) tillämplig på din fråga. Skydd mot kroppsvisitationFörst och främst är det helt korrekt att tolka en butikspersonals agerande när denne går igenom din medhavda påse, som visitation. Ett sådant agerande klassas närmare bestämt som kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § 3 st. RB. I vår grundlag, regeringsformen (1974:152) (RF), ges alla människor ett skydd mot kroppsvisitation, vilket framgår av 2 kap. 6 § RF. Det finns dock undantag mot bestämmelsen när det är möjligt att bli tvingad till kroppsvisitation. Ett sådant undantag är om en polis har anledning att befara att brott har begåtts, och om brottet kan ge upphov till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 12 § 1 p. RB. Att en kroppsvisitation får ske förutsätter dessutom att personen skäligen kan misstänkas för brottet.Din situationEftersom din fråga rör fall där det inte finns misstanke för brott, så finns det alltså inget lagstöd för att en butikspersonal ska kunna tvinga dig att uppvisa dina varor. Ett alternativ är om du ger ditt samtycke, men om du inte vill ge ditt samtycke kan de inte tvinga dig att bli visiterad. Situationen som dessvärre kan uppstå är att polis kan bli inkallad. Polisen bedömer då situationen och om anledning för visitation av din medtagna påse finns. Slutligen är det viktigt att poängtera att en butik kan förbjuda dig att handla i butiken, om du inte skulle uppvisa din påse. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vem kan bli justitieråd?

2020-12-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA | Hej! Vad krävs det för mig ifall jag vill bli domare i högsta domstolen? Jag är i tjugoårsåldern nu, är det för sent?
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domarna i Högsta Domstolen kallas för justitieråd. För att bli justitieråd krävs det att man är s.k. lagfaren och du får inte heller inneha eller utöva något annat ämbete (3 kap. 4 § Rättegångsbalken). Lagfaren domare är den som är svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Du får inte heller vara försatt i konkurs eller ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (4 kap. 1 § Rättegångsbalken).De kunskapsprov som ska ha avlagts är juristexamen eller motsvarande äldre examen t.ex. juris kandidatexamen, detta framgår av Förordning (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m.Det finns inga krav på hur många år man ska ha varit yrkesverksam, men stor vikt läggs på ens tidigare erfarenheter. Du kan läsa mer om justitieråd på Högsta Domstolens hemsida.Hoppas att di fick svar på din fråga!

Missnöjd med min min tandläkarbehandling, vad kan jag göra?

2020-12-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om jag vill stämma min tandläkare för skador på mina tänder och vill yrka på ersättning och gå till domstol med ärendet! Vad händer då om jag förlorar målet? Måste jag då betala tandläkarens rättegångs kostnader, och i så fall, hur mycket?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om rättegångskostnaderHuvudregeln enligt 18 kap 1 § rättegångsbalken (RB) är att den förlorande parten ska ersätta "vinnarens" rättegångskostnader fullt ut, vilka kostnader som omfattas räknas upp i 18 kap. 8 § RB. Rättegångskostnader räknas dock annorlunda om det är fråga om ett sk förenklat tvistemål (kan även kallas "småmål" eller "FT-mål") som är ett undantag från de generella reglerna om rättegångskostnader i rättegångsbalken. Nu vet inte jag vilken summa du tänkt yrka för pga skadorna på dina tänder men ett förenklat tvistemål är i vart fall ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 23 650 kr (baserat på prisbasbeloppet år 2020). När det gäller förenklade tvistemål finns det särskilda regler för att det inte ska bli dyrt och komplicerat att tvista om mindre värden (se 18 kap. 8a § RB). Det är alltså beloppet du yrkar för som avgör om det är ett ordinarie tvistemål eller ett förenklat tvistemål. Sammanfattning: I förenklade tvistemål står parterna i stort sett för sina egna kostnader, i alla övriga tvistemål ska den förlorande parten ersätta vinnarens rättegångskostnader fullt ut.Svar på din fråga Ja du kommer behöva betala både dina och tandläkarens rättegångskostnader om du förlorar rättegången, om inte värdet av det som yrkas i målet understiger hälften av ett prisbasbelopp för då anses tvisten vara ett förenklat tvistemål. Det är starkt begränsat att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten i förenklade tvistemål. Vad gäller beloppet av de potentiella rättegångskostnaderna kan jag inte besvara. Det kan variera oerhört mycket beroende på om man processar med eller utan ombud, ombudets timpenning, hur tidskrävande målet är m.m. Andra alternativSlutligen vill jag poängtera att det nästan alltid är väldigt kostsamt och tidskrävande att inleda en process vid tingsrätten. Oftast kan klagomål och missförstånd redas ut, jag skulle därför föreslå att du och din tandläkare försöker komma fram till en lösning i samförstånd. Du borde även informera mottagningen om dina synpunkter, dem har nämligen skyldighet att utreda sina patienters klagomål. Jag vill även tillägga att du kan ha rätt till ersättning från patientförsäkringen om skadan har lett till psykiskt eller fysiskt lidande (att man tex är missnöjd med resultat omfattas alltså inte). Ifall tandläkarens försummelse är så allvarlig att det har lett till att fått bestående skador eller ett väsentligt ökat behov av vård så skulle du kunna anmäla ärendet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du skulle även kunna ta kontakt med Patientnämnden, förvisso utreder dem inga klagomål men dem kan fungera som en länk mellan vården och dig som patient. Det finns alltså många vägar att gå utan att behöva inge en stämningsansökan.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen.Vänligen

Förutsättningar för åtal mot omyndig vid ringa brott

2020-12-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I vilket fall KAN åtal väckas mot en 16 årig peron som har begått ringa stöld för en mindre summa? Personen har ALDRIG begått ett brott innan. Snatteriet är erkänt på plats.
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar över möjligheterna för att 16-åringen ska kunna åtalas. För att svara på denna fråga måste jag först redogöra hur rättsläget ser ut för unga lagöverträdare.StraffvarningOm en person har begått ett enklare brott och är under 18 år kan åklagaren besluta att inte väcka åtal. Istället kallas man till ett möte med åklagaren. Detta kallas straffvarning. Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) ger stora möjligheter till straffvarning för ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år. Enligt Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden så finns det en presumtion mot åtal i dessa fall. Detta innebär att åtal blir "undantagsfallet". Förutsättningar för straffvarning finns i 17 § LUL. En av förutsättningarna är att brottet skett av okynne eller förhastande, något som antagligen kommer bli aktuellt i ditt fall om det inte finns omständigheter som talar för det motsatta. Att brottet skett av okynne eller förhastande innebär exempelvis att brottet inte skett till följd av omfattande planering eller vid upprepad brottslighet. Om den förväntade påföljden är böter kan straffvarning ofta meddelas enligt LUL. Då LUL har företräde framför reglerna i Rättegångsbalken (1 § 2 stycket LUL) blir förundersökningsbegränsning med stöd av 20 kap. 7 § första stycket 1 Rättegångsbalken i princip inte aktuell för ungdomar. Förutsättningar för åtalÅtal kan väckas mot en 16-åring. Förutsättningarna för att detta ska ske är dock väldigt små då omständigheterna i ditt fall talar för att det är ett lindrigare brott. I fall som dessa föreskrivs istället straffvarning, och åtal uteblir. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Ofullständig fråga

2020-12-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fick ta ett urinprov utomhus, men dom tog aldrig ett test på plats, måste dom inte göra det så man ser att det går rätt till.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr kan jag inte utläsa av din fråga vad du önskar få hjälp med. Vänligen försök att ställa din fråga på nytt på ett så kortfattat men tydligt sätt som möjligt så att vi snarast kan återkomma med ett svar.Jag beklagar olägenheten.Vänligen,

Stämningsansökning

2020-12-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan man stämma någon för hörsägande inom/för någon i sin familj efter att man fyllt 18 år?Och om ja,hur går man till väga?Mvh Svensk medborgare.
Sophie Amalie Böje |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det inte framgår fler omständigheter av din fråga så kan jag inte bedöma om det rör sig om hörsägner eller inte. Alternativt om det rör sig om brottet förtal. StämningsansökningNär det kommer till frågor om stämningsansökningar är det rättegångsbalken(RB) som man främst vänder sig till. När man själv vill stämma en person i domstol måste man till och börja med lämna in en skriftlig ansökan om stämning, detta framgår av 13:4 och 42:1 Rättegångsbalken (RB).Enligt 42:2 RB, anges vad som ska ingå i enstämningsansökan, nämligen:Ett bestämt yrkande, En utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet,Uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis, ochUppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt.Vidare är det viktigt att stämningsansökan innehåller dit önskemål om hur målet skall handläggas och att ansökan är undertecknad av dig eller ditt eventuella ombud. Här ska även skriftliga bevis som du kan åberopa ges in tillsammans med ansökningen.Stämningsansökan ska därefter enligt 10:1 RB lämnas in till den ort där svarande har hemvist. När ansökan kommit in till domstolen kommer denna avgöra om ansökan avvisas eller inte.Bra att veta om rättegångskostnaderDu bör även uppmärksamma att om du förlorar målet så får du ersätta motpartens rättegångskostnader enligt RB 18 kap 1 §, vilket kan uppgå till höga summor beroende på målets beskaffenhet. Hjälp med dettaHar du inte en hemförsäkring, eller täcker den inte denna angelägenhet, så bör du kontakta en jursit eller advokat för vidare konsultation. Du kan även ev. vara berättigad rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) om förutsättningarna i 6-8 §§ är uppfyllda. Detta får du i så fall ansöka om enligt 3 § och rättshjälpsförordningen (1997:404). Vi kan även hjälpa dig hur du ska gå tillväga. Du kan nyttja vår gratis telefontjänst för juridisk rådgivning eller så kan du boka en tid med en av våra jurister här, där får du mer kvalificerad rådgivning.Telefonnummer för rådgivning:Telefon: 08-533 300 04Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,