Vad ska finnas med i ett överklagande?

2020-12-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Ska överklaga försäkringskassans beslut om sjukpenning till förvaltningsrätten. Undra vad som är viktigt att få med där? Samma som när jag överklagade beslutet till försäkringskassan? Vad är viktigt att få med?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett överklagande av ett myndighetsbeslut måste först och främst vara skriftligt och ställt till den högre instansen som ska pröva överklagandet. Du ska dock skicka överklagandet till den myndigheten som meddelade beslutet du vill överklaga. Myndigheten prövar då om överklagandet kommit in inom rätt tid och vidarebefordrar sedan överklagandet till den högre instansen (43 § förvaltningslagen).Vad ska finnas med i överklagandet?I överklagandet ska du skriva vilket beslut det är som du vill överklaga. Du ska även skriva varför du tycker att beslutet är felaktigt och på vilket sätt du tycker att beslutet ska ändras. I överklagandet måste du även inkludera kontaktuppgifter till dig själv i form av namn, personnummer, adress, telefonnummer och e-postadress. Om du har anlitat ett ombud ska samma kontaktuppgifter skrivas för att nå denna. I överklagandet bör du även bifoga eventuella bevis och skriva vad det är som du vill styrka med varje bevis samt annat som du vill att domstolen ska veta och ta hänsyn till i sin prövning. Slutligen ska överklagandet vara undertecknat av dig och ditt eventuella ombud. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Vill du läsa mer om hur myndighetsbeslut överklagas kan du göra det här på Sveriges domstolars hemsida.Med vänliga hälsningar

Can a foreign authority sue in Swedish court and which law is applies in such cases?

2020-11-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |From our Swedish company, we conduct e-commerce in the Danish, Swedish and Norwegian domains.A local authority in our market outside Sweden has contacted us with charges of violating the Marketing Act. It is believed that this is a violation of a criminal provision and it is noted that our information on the case may be included in a possible criminal case.Can a foreign authority sue a Swedish company in the same way as if we had been a local company in the country for the authority in question. What is our responsibility and limitation of liability in relation to this local Marketing Act when we as a Swedish company conduct business in other markets?
André Blomquist |Hey and thank you for choosing Lawline. I understand that you have a registered company in Sweden from which you conduct business in Denmark, Sweden and Norway. Also you have been contacted by an administrative authority (Ex Marknadsförningsnämnden) from another country, reason being that you have violated the marketing act which applies in that country. I will answer your question by explaining if another administrative authority can sue you in Swedish court and also if Swedish court applies foreign law. Your question is governed in Rättegångsbalken (RB), Can a foreign authority sue in Swedish court? The main principle is that a foreign authority can not sue in Swedish court, especially if the foreign authority wishes to impose criminal sanctions. In that case the dispute should take order in that country from which the authority is domiciled. If it's a civil dispute (in which civil sanctions are being claimed) the foreign authority can sue in Swedish court. In that case it's the court where your head office is located that is authorized (10 kap. 1 § 3 st RB). Which law will the Swedish court apply? If Swedish court is authorized the dispute is a civil matter, which means that the parties also have contractual freedom regarding what law is supposed to be used to settle the dispute. If no such contract is settled, it's most likely that it will be law from the authority at hand domicil. In other words, Swedish courts can apply foreign law in some cases. There is no straight answer to this however, it all depends on the parties and what claims are being made. I hope i have answered your question, Best regards

Vad händer när man överklagar en tingsrättsdom

2020-11-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar en sak. Jag blev friad i Tingsrätten, ang att jag ansågs ha avhänt mig egendom, när jag var på obestånd. Det var anmält till ekobrottsmyndigheten. Och jag har just nu löneutmätning. P.g.a obetalda skulder! Tyvärr. Men jag hade fått inledande av skuldsanering. Men det avslogs p g.a att jag förekom hos ekobrottsmyndigheten! Alltså, Jag blev frkänd av Tingsrätten , den 19/10....Den 20/10 överklagade åklagaren till hovrätten! Vad händer nu? Tar dom upp mitt fall? Eller lägger dom ner? Kan man ringa hovrätten? Mvh Anneli.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga En tingsrättsdom får överklagas om inget annat är föreskrivet (49:1 RB). För att hovrätten vidare ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd enligt 49:12 RB om inte annat är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs i många fall när den tilltalade helt frikänts från ansvar. Prövningstillstånd ska meddelas om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. (49:14 RB). Du har rätt att överklaga och begära att domstolen inte ska ändra den frikännande domen. Vid ett överklagande skall domstolen pröva om formkraven är uppfyllda, och kräva att dessa ska avhjälpas inom viss tid enligt 51:7 RB. Följer klaganden inte föreläggandet skall överklagandet avvisas. Om överklagandet inte avvisas skall hovrätten, när prövningstillstånd krävs, besluta om sådan tillstånd skall meddelas 51:7a RB. Alltså ska domstolen först och främst pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om formkraven är uppfyllda. Efter det får domstolen avgöra om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling. Hovrätten får inte med anledning av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är svårare och mer ingripande för den tilltalade än vad tingsrätten har kommit fram till (51:25 RB) Paragrafen behandlar förbudet mot ändring i vissa fall mot den tilltalades nackdel. Sammanfattningsvis får domstolen i första hand pröva om överklagandet har skett i rätt tid, om formkraven är uppfyllda, och om prövningstillstånd krävs för att ta ärendet vidare till prövning Hoppas du fick svar på din fråga

Överklagan av dom

2020-11-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har nyss blivit dömd för ofredande gm sm. Det styrktes inte ens att telefonnumren var mina. Man sa att texten o uppgifterna stämde med varandra, men vem som helst kunde ha läst om detta på min Facebook o ngn kan ha blivit arg o sänt sms;en till målsägaren. Är det ngn idé att överklaga o bli frikänd eller finns risken påtagligt att hovrätten fäller o utdömer fängelse? Överklagan ska ske före de 1Dec.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är svårt att uttala sig kring hur domstolen har bedömt frågan eftersom jag inte känner till omständigheterna i det specifika fallet. Men rent generellt så ska du överklaga om du anser att domen bygger på felaktiga grunder. Mitt tips är att rådfråga din advokat (om du har en sådan), kring om ni ska gå vidare med en överklagan. Det finns absolut en möjlighet för Hovrätten att döma ut ett strängare straff, men om du har en övertygande argumentation kring varför tingsrättens dom inte är korrekt, ser jag inga hinder mot att du överklagar domen. Hoppas att svaret har varit tillfredsställande.

Delgivning fem minuter innan förhandlingens start?

2020-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Hit långt innan en förhandling i förvaltningsrätt ska en delgivning ha meddelats? Finns det några regler kring detta eller skulle de i praktiken kunna skicka delgivning med e-post 5 minuter innan förhandlingens start?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i delgivningslagen, som är tillämplig när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol (1 § delgivningslagen).Det finns ett flertal olika sätt genom vilka delgivning kan ske. Till exempel finns vanlig delgivning, muntlig delgivning eller förenklad delgivning (2 § tredje stycket delgivningslagen). Delgivningslagen innehåller delgivningstidpunkter för respektive delgivningssätt och det är som utgångspunkt inte förenligt med lagen att en delgivning görs med e-post fem minuter innan förhandlingen påbörjas.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Praxis och dess betydelse

2020-11-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är påväg att kanske stämma tidigare husägare på grund av dolt fel i badrummet vid husförsäljning. Jag fann denna väldigt liknande situation och rättegång. https://lagen.nu/dom/nja/2019s807Det finns 3 instanser som bekant (tingsrätt, hovrätt och HD) men det finns 4 domslut. 2 av HD i slutet som säger 2 olika slutsatser, kan det stämma? Kan ni hjälpa mig förstå så att jag vet om det är värt att gå vidare i min stämning. Hur mycket kan man luta sig mot en tidigare dom?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill reda ut vilket domslut i NJA 2019 s 807 som gäller samt vilken betydelse rättspraxis har för domstolens bedömning. Domslutet i NJA 2019 s 807 Jag har läst igenom fallet och förstår att det kan framstå som något otydligt vilket domslut som gäller. Utöver de tre instansernas domskäl och domslut brukar även ett förslag till en HD-dom bifogas (ett så kallat "betänkande"). Betänkandet brukar återfinnas innan HD:s dom. I detta fall står det att "Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom" varpå förslaget presenteras. I betänkandet föreslås att hovrättens dom ska fastställas.HD har istället meddelat att tingsrättens dom ska fastställas. Svaret på din fråga är således att det är tingsrättens dom som fastställts. Betydelsen av rättspraxis När en domstol har tillämpat en rättsregel på ett konkret fall kan detta få viss prejudicerande effekt, vilket innebär att domstolar därefter kommer att döma likartade fall på samma sätt. Det är dock inte som i USA och inom common law-traditionen, där den högsta domstolens avgörande blir den viktigaste rättskällan. I svensk rätt står istället lagstiftningen i centrum och avgöranden från HD ska fungera som vägledning för andra domstolar. Genom att läsa relevant praxis kan man bilda sig en uppfattning om ungefär hur en domstol kommer döma i en fråga, men i varje fall görs såklart en individuell bedömning.Hur mycket du i ditt specifika fall kan förlita dig på en tidigare dom kan jag inte med säkerhet uttala mig om. Om du behöver mer kvalificerad rådgivning kan jag varmt rekommendera att ta kontakt med Lawlines jurister, vilket man enkelt kan göra via vår hemsida.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Vad krävs för att polisen ska kunna använda tvångsmedel

2020-11-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!I min förundersökning, misstänkt för ringa narkotikabrott, står det att jag legitimerat mig med passfoto, men det är fel, ingen bad om min legitimation alls. När jag lämnade drogtest på hälsocentralen tog polisen muggen med urin varpå läkaren frågar om hon ska ID märka testet, varpå polisen säger "nej det behövs inte", läkaren protesterar men polisen vidhåller att det är onödigt. Ingen bad om min legitimation där heller vare sig före eller efter att jag lämnade provet. Polisen tar muggen, ställer den i polisbilen och kör hem mig. Är det verkligen hållbart i en ev rättegång? Inget blodprov togs heller. Två månader senare får jag veta att provet var positivt, jag vet inte ens hur jag fått i mig substansen då jag aldrig ens varit i närheten av droger! Jag är otroligt chockad. Polisen ställde dessutom frågor till min 10åriga son - han var inne i huset och pappan och jag var utanför, då frågade polisen honom ett flertal frågor så sonen är nu jätterädd och ledsen att han ska ha svarat "fel", är det verkligen okej av polisen att göra så? Polisen sade dessutom till mitt ex, pappan till barnet, att "här ska inga barn vara för det finns narkotika här" - vilket de ju inte ens hade bevis för. De gjorde husrannsakan och pappan kom förbi av en slump, varpå polisen uttalar sig så, vilket kändes väldigt oproffsigt.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. KroppsbesiktningFörst och främst bör en grundläggande regel i regeringsformen uppmärksammas. I 2 kap 6 § regeringsformen föreskrivs att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppslig angrepp. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation och liknande intrång. Begränsning av det skydd som uppställs får endast ske genom lag. Sådana lagregler finns bla i rättegångsbalkens kapitel om straffprocessuella tvångsmedel. Bestämmelser om kroppsbesiktning finns i 28 kap RB. I 28:12 RB föreskrivs att den som är skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas för de ändamål som anges i 28:11 RB. Med kroppsbesiktning avses enligt paragrafens andra stycke undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. För att en person skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 1992/93 s. 204 och 1993/94 s. 101). Omständigheter som grundar skälig misstanke vid eget bruk av narkotika skulle exempelvis kunna vara: koncentrationssvårigheter, plocka med händerna, blodsprängda ögon, och pupillreaktioner på olika ljusinfall. Allmänt vedertagna uppfattningar om en viss person är inte tillräckligt. Det finns regler kring hur ett urinprov ska hanteras. Av rikspolisstyrelsens författningssamling finns föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika (RPSFS 2006:1) Författningen innehåller bestämmelser om urin- och blodprovtagning i samband med misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri. (1§) Provtagningen ska enligt 5 § RPSFS 2006:1 utföras med stor noggrannhet. Under provtagningen skall den misstänkte övervakas på ett sådant sätt att det inte uppstår risk för manipulation eller annan påverkan som kan minska provets tillförlitlighet. En urinprovstagning bör utföras i enlighet med avsnitten 1 och 2 i bilaga 1 för att uppfylla kravet på noggrannhet. Före provtagning 1.1. Det bör finnas såväl administrativa rutiner, med tillgång till blanketter och provtagningsutrustning, som rutiner för förvaring av prover under den tid som proverna förvaras vid polismyndigheten.1.2. Den misstänktes identitet bör vara fastställd vid provtagningstillfället. Kan identiteten inte genast fastställas, ges urin- och eller/ blodprovet en särskiljande beteckning. Denna beteckning anges även i avrapporteringen och o begäran om analys. Fastställs identiteten efter provtagningstillfället ersätts den särskiljande beteckningen med identietsuppgifterna. 1.4. Provtagaren informerar den misstänkte om syftet med drogtestet samt rutinerna för detta. 2.2 Provtagaren antecknar uppgifter om den misstänktes identitet, datum och tidpunkt för provtagningen samt skriver sin namnteckning på etiketterna och applicerar dessa dels på provtagningsbägaren, dels på provrören. Penna med vattenfast bläck bör användas.Efter provtagning 3.3 Vid ett positivt sållningsprov och vid misstanke om drograttfylleri - kontrolleras uppgifterna på provrörens etiketter avseende den misstänktes identitet, provtagningsdatum- och tidpunkt och provtagarens namnteckning, varefter rören placeras i transporthylsorna, - fylls protokollsblanketten i så noggrant som möjligt, - anges på protokollsblanketten, i fältet Sållningsprov narkotika, att provet är positivt och kryssmarkeras de substanser som gett ett positivt utslag samt fylls analysbegäran i, - sätts en kopia av protokollsblanketten in i en särskild pärm som bör förvaras på en plats, som beslutas av polismyndigheten, så att regelbundna granskningar av testresultaten kan göras, och - läggs transporthylsorna med provrör och RKA:s exemplar av protokollblanketten i ett förtryckt kuvert som klistras igen och förseglas med förseglingstejp.Slutsats: alltså borde polisen ha identifierat urinprovet och följt de regler som fastställts. Prata med barnet Polisen ska normalt sett kunna ställa frågor till barnen, men detta ska ske under ordnade former. Hos polisen finns förhörsledare som är utbildade för att förhöra barn. Förhöret ska planeras och genomföras utan risk för att barnet tar skada. Vårdnadshavaren ska kunna följa med till förhöret om barnet är under 15 år, förutsatt att han eller hon inte är misstänkt för brottet och om det kan ske utan att utredningen påverkas negativt. Vårdnadshavaren ska finnas före och efter förhöret men får inte alltid sitta med i förhörsrummet. Om barnet har ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare bör den personen däremot vara med. Förhör med barn får inte vara mer ingående än omständigheterna kräver. För att få en fullständig beskrivning av vad som har hänt är det dock oftast bra att förhöra barnet flera gånger. Förhöret är till för att säkra bevis, men det kan också vara positivt för barnet att få berätta vad som hänt. (det finns mer att läsa om detta här)Slutsats: polisens agerande kan ifrågasättas HusrannsakanHär bör man återigen uppmärksamma regeln i 2:6 regeringsformen som säger att var och en är skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Denna regel kan begränsas med stöd av andra regler i rättegångsbalken om straffprocessuella tvångsmedel. Vad gäller husrannsakan finns det en regel i 28:1 RB som säger att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken. Lagrummet måste förstås på så sätt att det krävs skälig misstanke mot viss person att genomföra en husrannsakan. Alltså det måste finnas en konkret misstanke om att brottet kan ha begåtts i hemmet. Slutsats: man får inte göra en husrannsakan utan skälig misstanke. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Vem betalar för en offentlig försvarare?

2020-11-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad till förhör(nästa vecka, misshandel)med slutdelgiving. I kallelsen så rekommenderar dom att jag ska ha en adokat vid min sida. Min fråga är. Vem får betala för advokaten?(jag eller staten) Jag lever på existensminimum från KFM. Jag har inte råd att betala en advokat varken vid förhör eller i en rättegång om det skulle bli en. Tacksam för svar
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga handlar om offentliga försvarare i de fall där du själv är misstänkt för brott. Regler om offentlig försvarare hittar du i 21kap rättegångsbalken. 1.När har man rätt till en offentlig försvarare? Som tilltalad kan man ha rätt att få en tillförordnad offentlig försvarare. Detta sker dock endast om man själv begär detta. Man har rätt till en offentlig försvarare om man uppfyller ett av de tre kriterier som finns. Man är anhållMan är häktadMan är misstänkt för ett brott som ger minst sex månaders fängelse Jag vet inte vad åklagaren yrkar på och kommer därför att ge dig två alternativ. Om det är så att åklagaren yrkar på misshandel av normalgraden är straffskalan på en sådan nivå att du har rätt till en offentlig försvarare därmed kan du begära en sådan. Är det så att åklagaren yrkar på ringa misshandel kan straffet bli böter eller fängelse i högt sex månader vilket betyder att du inte kommer att ha rätt till en offentlig försvarare. 2.Om du inte har rätt till en offentlig försvarare Har du inte rätt till en offentlig försvarare kan rätten pröva om det finns särskilda skäl att ändå utge en offentlig försvarare. Tingsrätten genomför en prövning där dem utreder som det finns särskilda behov i enlighet med 21 kap 3a§ i rättegångsbalken. Då du uppger hur din situation ser ut kommer jag även nämna att det finns grunder för att överklaga beslutet i enlighet med 49kap 5§ punkt 7 i rättegångsbalken om tingsrätten finner att du inte har rätt till detta. Denna överklagan skall innehålla: Information om vilket beslut som skall överklagasDen ändring som yrkasGrunderna för ditt överklagandeDe omständigheter och bevis som åberopas samt,Vad varje bevis skall styrka. Ett överklagande måste lämnas in till tingsrätten senast tre veckor efter att du blivit informerad om beslutet, detta regleras i 52kap 1§ rättegångsbalken. 3.Vem står för kostnaden för den offentliga försvararen? Huvudregeln är att den tilltalade skall betala hela eller delar av den offentliga försvararens kostnader om det är så att denne döms för brottet. Om man saknar eller har låg ekonomi skall staten står för kostnaden för den offentliga försvararen. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Tack för din fråga!Hälsningar,