Vad har högst rättskällevärde - rättspraxis eller förarbeten?

2021-09-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Hej. Kan hierarkin variera så att rättspraxis kan ha högre dignitet än förarbeten i vissa fall och tvärtom i andra fall? Tack.
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Ja, hierarkin bland rättskällor kan variera. På vilket sätt hierarkin varierar, beror på - vilket stämmer överens med din formulering. I vissa fall kan rättspraxis ha ett högre värde som rättskälla än förarbeten. Det kan också vara tvärtom.

Jag tänker börja med att klargöra vad begreppen du använder dig av innebär, för att sedan, mer utförligt, kunna besvara din fråga.

Rättspraxis - ett samlingsbegrepp:

Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för avgöranden från olika instanser. Detta är viktigt att uppmärksamma, eftersom rättspraxis har olika värden som rättskällor beroende på var de kommer ifrån. Praxis från högsta instans (t.ex Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen) kallas prejudikat, och får ett så kallat prejudikatvärde. Ett prejudikat kan användas för att fylla ut "luckorna" när det saknas lagstiftning inom ett visst område. Som huvudregel ska det mycket till för att med rätta kunna avvika från ett prejudikat. Dock behöver inte alla avgöranden från högsta instans ha höga prejudikatvärden. Man ska t.ex utesluta att högsta instans, i nya avgöranden, gjort avsteg från lagtolkningar i vad som då blir ett gammalt prejudikat som man använder sig av. Man ska även vara försiktig med sidoanmärkningar som inte rör själva huvudfrågan i ett prejudikat, eftersom dessa enbart kan likställas med rättskällevärdet av juridisk litteratur. Prejudikatvärdet kan dessutom påverkas av vilken metod som högsta instans använt sig av för att komma fram till något. Man brukar tala om två olika metoder:

1. Regelmetoden, som går ut på att högsta instans uttalar en rättsregel. T.ex i NJA 2008 s. 642, då Högsta Domstolen skriver att "det är en grundläggande avtalsrättslig princip att den som ej erhåller avtalad prestation, inte heller är skyldig att betala för denna". Denna generellt utformade rättsregel kommer andra domstolar kunna utgå ifrån och hänvisa till som en högt värderad rättskälla.

_

2. Med resultatmetoden tittar man istället på vad fallet specifikt handlar om. Man letar efter unika omständigheter i det enskilda fallet. Med denna metod utformas mer snäva rättsregler. En rättsregel inom ett prejudikat som sökts fram via resultatmetoden, blir ofta så snäv och specifik att dess relevans begränsas till det enskilda fallet. Detta påverkar värdet som rättskälla, eftersom det inte alls är säkert att domstolen skulle gjort samma bedömning om omständigheterna såg ut på ett annorlunda sätt.

_

Man måste sammanfattningsvis ta hänsyn till vilken metod som domstolen använt sig av. Hänsyn ska även tas till tiden då prejudikatet skapades för att fastställa dess värde som rättskälla.

Rättspraxis som inte kommer från högsta instans:

Tingsrättens avgöranden, Hovrättens avgöranden, Förvaltningsrättens avgöranden, Kammarrättens avgöranden och olika myndighetsbeslut utgör exempel på rättspraxis som inte kommer från högsta instans. Praxis från dessa underinstanser har inget prejudicerande värde (dvs - de klassas som hierarkiskt underordnade de avgöranden som kommer från högsta instans).

Exempel: ett avgörande från Högsta Domstolen väger tyngre än ett avgörande från Tingsrätten eller Hovrätten.

Likhetsprincipen innebär att fall där de sakliga förutsättningarna ser ut på samma sätt, ska bedömas lika. Man kan därför fortsätta vägledas av praxis från underinstanser, så länge man är vaksam på ovan nämnda metoder, ser till att inte analogisera när det finns omständigheter inom avgörandet som inte motsvarar omständigheterna i fallet som man vill applicera rättskällan på, och dubbelkollar så ingen hierarkiskt överordnad rättskälla säger emot vad som framgår av domen.

Förarbeten som rättskälla:

Om ett avgörande strider mot vad som står i ett förarbete, blir hierarkin svår att fastställa.

Om frågan som en underinstans tagit ställning till, senare omprövas av en högre instans, spelar underinstansens bedömning inte längre någon roll. Dock skulle förarbetena i det läget fortfarande kunna anses relevanta. Ett avgörande från en underinstans (som faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), kan således inte anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete.

Däremot kan ett avgörande från en högsta instans (som också faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete.

Jag hoppas du fått svar på din fråga.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Vänligen,

Anahita Harati
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1200)
2021-10-25 Vad kostar juridisk rådgivning hos Lawline?
2021-10-23 Åtalsunderlåtelse
2021-10-05 Är man icke skyldig eller oskyldig om man inte döms för brott av domstolen?
2021-09-30 Kan en jurist vara användbar när man avser att överklaga?

Alla besvarade frågor (96583)