Hjälp att kräva fullgörelse av säljaren

2020-07-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag sålde ett hus i höstas där ett pantbrev saknades, vilket köparen informerades om. I köpekontraktet framgår det att en summa motsvarande det saknade pantbrevet + 15% skulle spärras fram till slutligt dödande av förekommen handling. Därefter skulle summan betalas ut till mig omgående. Lantmäteriet har meddelat att lagfarne ägare (numera köparen) ska göra den slutliga ansökan om dödande av förekommen handling. Först då kan jag som säljare disponera över den spärrade summan. Det har dock gått 4 månader nu och trots flera meddelanden/uppmaningar till köparen (mäklaren har hört av sig till köparen flera gånger) ignorerar köparen att ansöka om slutligt dödande. Hur kan jag gå vidare med det här för att kunna ta del av den sista summan av köpeskillingen, som är reglerat i köpekontraktet?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att du känner till reglerna om dödande av förkommen handling avseende pantbrev i fastighet. Och det du vill är att för köparen att göra den slutliga ansökan så du kan få sista summan av köpeskillingen. Du vill alltså kräva fullgörelse av köparen.Du kan få hjälp av Kronofogdemyndigheten om du trots allt inte lyckats att få köparen att göra vad denne ska. Du kan ansöka om s.k. vanlig handräckning. En ansökan om vanlig handräckning innebär ett åläggande för svaranden att fullgöra något annat än betalning, om tidpunkten för fullgörelse har inträtt (Lag om betalningsföreläggande och handräckning 3 §). I detta fall innebär det ett åläggande för köparen att göra den slutliga ansökan för att döda pantbrevet. Instruktioner om hur du kan gå till väga kan du läsa här. Du kan hitta ansökan på Kronofogdens hemsida här.Jag rekommenderar att du försöker få tag på köparen på egen hand eftersom en ansökan om vanlig handräckning kostar 300 kr. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur gör försäkringsbolagen sina bedömningar?

2020-07-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vår båt blev skadad hos båtfirma förra hösten.Båtfirmans försäkringsbolag har kommit med förslag på ersättning som vi inte kan acceptera.Vår båt går eventuellt inte all laga pga skadans omfattning och min fråga är vad som gäller här.Båtfirmans försäkringsbolag hävdar att det är "marknadsvärdet på en sak som man utgår ifrån när det gäller ersättning för sakskador"Min fråga är då hur vi kan motivera marknadsvärdet då det finns väldigt få båtar till försäljning som motsvarar vår båt.mvh
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawine med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om hur försäkringsbolaget gör för att bedöma marknadspriset. I mitt svar kommet jag utgå från försäkringsavtalslagen. Enligt 6 kap. 1 § FAL ska försäkringsbolag betala ut ersättning för varje lagligt intresse som omfattas av försäkringen. I detta fall är det båtfirman som jag förmodar hade en ansvarsförsäkring som täcker olika typer av intressen som försäkringen täcker. Det lagliga intresset som omfattas av försäkringen är därmed den skada som hade uppstått på din båt. Hur ett försäkringsbolag vidare bedömer marknadsvärdet är väldigt olika och kan skilja sig åt. Men en gemensam grund är 6 kap. 2 § FAL där ersättning för sakskador ska motsvara återanskaffningsvärdet. Återanskaffningsvärdet är det som försäkringsbolagen ofta kallar för dagsvärde eller marknadsvärde. Försäkringsbolagen har vidare rätt att göra avdrag på marknadsvärdet för ålder, bruk, nedsatt användbarhet eller annan omständighet. Återanskaffningsvärdet är framförallt aktuellt när en sakskada är så omfattande att reparation inte är möjlig. Om skadan däremot kan reparerat ska ersättningen motsvara reparationskostnaden.Av lagtexten kan man alltså utläsa vad ett försäkringsbolag har att ta hänsyn när de gör sina bedömningar. Dock finns det inga särskild reglering om att försäkringsbolagen måste följa en särskild tabell eller liknande när de gör sina bedömningar. Det är istället upp till varje försäkringsbolag att själv göra uppskattningar och bedömningar av marknadsvärdet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att försäkringsbolag har vissa skyldigheter att beakta när de ska bedöma marknadsvärdet. Om det däremot är som i ditt fall få båtar som liknar din, är det väldigt svårt att svara på hur försäkringsbolagen gör i praktiken. Du bör därför kontakta de vederbörande försäkringsbolaget och fråga dem hur de har gjort sina beräkningar. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Konkurrerande avtalsvillkor och konkludent handlande

2020-07-03 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag äger och driver en tech-startup med två partnerkollegor där ägandet fördelar sig på följande sätt: jag och en av kollegorna äger 30 % var, den andra kollegan äger 40 %. Min fråga gäller tolkningsföreträde i aktieägaravtalet. Jag vill dra mig ur bolaget och har då en önskan att de övriga två partnerkollegorna förvärvar mina andelar.En skrivning i aktieägaravtalet gör gällande att en part kan avyttra sina aktier efter att först ha erbjudit dem till försäljning till övriga två nuvarande partnerkollegor, varpå dessa två personer då har två månader på sig att ta ställning till om de vill förvärva eller inte. Vill de inte det står det mig fritt att avyttra dem till vem jag vill. Vad gäller försäljningspriset så ska det baseras på substansvärde, alternativt genomsnittlig årsvinst. Jag uppfattar det här som en ganska klassisk skrivning som återfinns i de flesta aktieägaravtal.En annan skrivning i avtalet stipulerar att om jag inte fullgjort mina åtaganden beskrivna i en bilaga till aktieägaravtalet så ska övriga två parter köpa tillbaka mitt innehav (som jag ursprungligen köpte av dem då jag gick in i bolaget) till 50 % av priset jag köpte innehavet för. Det råder inga som helst tvivel om att jag INTE har fullföljt mina överenskomna åtaganden - något även de två andra aktieägarna har konfirmerat.Så min fråga till er blir då - vilken av de två olika principerna ska tillämpas, och varför ska den ena väljas före den andra?Vänliga hälsningar,
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer och praxis.Utredning I de fall avtal ingåtts och villkor i samma eller olika avtal tycks strida mot varandra finns två utgångspunkter för hur detta ska tolkas: dels att individuellt utformade bestämmelser vinner företräde framför standardvillkor, dels att mer preciserade villkor ska vinna företräde framför mer allmänt hållna villkor. Enligt praxis kan ett avtal ingås och förändras genom så kallat konkludent handlande, det vill säga genom att en part agerar på ett sätt som visar att vederbörande godtagit vissa villkor. Huruvida ett avtalsvillkor kan anses förlora verkan på grund av att en part inte åberopat det när motpartens agerande aktualiserat villkoret torde dock i mycket hög grad bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Passivitet kan utan tvivel betraktas som ett konkludent agerande i en avtalsrelation, men dess exakta verkan varierar. Exempelvis fann rätten i fallet NJA 1939 s. 579 att underlåtenhet att göra avtalsrättigheter gällande när de förfallit kan betraktas som avstående från rätten till dessa, men i detta fall enbart för den tid som redan gått.I ditt nu aktuella fall kan vi med hänsyn till redogörelse ovan konstatera att tillägget med specifika åtaganden enligt min uppfattning som huvudregel bör vinna företräde framför den mer allmänna formuleringen om övriga ägares förköpsrätt när en ägare vill sälja sina aktier. Detta grundar jag på att inget av avtalen tycks ha karaktär av standardavtal, men att avtalet som anger specifika åtaganden är mer precist. Det är dock värt att betona att villkoren inte nödvändigtvis står i konflikt med varandra; det första villkoret du tar upp reglerar situationen att en ägare vill sälja sina aktier i företaget och att de andra två måste skyddas från att detta görs på ett sätt som kan skada dem, det andra villkoret får betraktas som en redogörelse för ägarens förpliktelser gentemot de andra ägarna med tillhörande sanktion (tvångsförsäljning). Frågan blir sålunda om de andra delägarna i en situation då du aktiverar det första villkoret eftersom du vill sälja dina aktier kan förekomma dig genom att aktivera det andra villkoret. Jag kan inte besvara denna fråga med säkerhet, särskilt inte utan närmare insyn i fallets omständigheter, men preliminärt bedömer jag att så inte är fallet. Enligt min preliminära uppfattning måste de andra delägarna antagligen anses ha avstått sin rätt att göra villkoret om tvångsförsäljning gällande gentemot dig genom att inte ha aktiverat detta trots att de varit medvetna om att du inte uppfyllt villkoren. HandlingsplanUtifrån den tillgängliga informationen har jag svårt att ge dig en konkret rekommendation. Jag kommer att ringa dig på måndag den 6/7 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Hur kan en folkrättslig tvist lösas?

2020-06-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har två frågor jag behöver hjälp med att lösa:* Hur kan man lösa en folkrättslig tvist som inte regleras av några internationella överenskommelser?* Ge ett eller flera exempel på problemställningar (frågor) som kan uppkomma inom folkrätten.Med vänlig hälsning,
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline,Först och främst vill jag påpeka att Lawline inte besvarar några skolfrågor. I och med att ditt svar är utformat som en skolfråga, kommer jag att svara väldigt generellt ifall du inte inkommer med detaljer som visar på ett övrigt juridiskt intresse i frågan.Folkrätten är till stor del uppbyggd av sedvanerätt, det vill säga tysta överenskommelser mellan stater till följd av hur länderna tidigare agerat gentemot varandra. Vidare är folkrätten influerad av politiken, vilket Innebär att politiska ställningstaganden kan behöva tas för att lösa en tvist mellan två stater. En folkrättslig tvist kan uppstå vid erkännande av en stat eller vid en immunitetsfråga av en viss auktoritetspersonVänligen,

Vilket rättsfall behandlar frågan om fax och bevisbörda?

2020-07-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Det finns ett rättsfall i NJA som handlar om fax och bevisbörda. Det gick ut på att det var sändaren som löpte risken när faxet skickades. Ett kvitto på att faxet hade gått fram var inte tillräckligt. Personen som hade skickat faxet skulle ha ringt upp mottagaren och begärt en bekräftelse på att faxet verkligen hade nått avsedd mottagare. Vilket rättsfall var det?
Amila Zahirovic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan det vara NJA 1996 s. 16? Hoppas att du fick svar på din fråga!

En eller flera framtidsfullmakter?

2020-07-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Måste man skriva mer än en framtidsfullmakt, ex till olika banker, skatteverket osv, eller finns det en som gäller allt? MVH
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det står den som vill utfärda en framtidsfullmakt fritt att själv avgöra om denne vill utfärda en eller flera framtidsfullmakter. Jag föreslår att man ser till vad som är mest praktiskt i den enskilda situationen: Ska enbart en person få framtidsfullmakt kan det ofta vara mest praktiskt att alla dennes befogenheter framgår av samma fullmakt. Överväger den som utfärdar framtidsfullmakten däremot att dra tillbaka vissa befogenheter (i enlighet med 7–8 § lagen om framtidsfullmakter), kan det i denna situation istället vara mest praktiskt att utfärda olika fullmakter.Notera att en framtidsfullmakt för att vara giltig måste vara skriftlig, och inför två vittnen undertecknas eller bekräftas av fullmaktsgivaren. Vittnena måste känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt, och bekräfta handlingen genom att underteckna den (4 § lagen om framtidsfullmakter).Vänligen

Får företag försöka påverka ändring av abonnemang med annan än avtalspart?

2020-07-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan ett stort företag, ex Telia, gå in och försöka påverka en ändring av Mitt abonnemang via min sambo? Abonnemanget är mitt och jag var inte närvarande när det hände. Vad kan man kalla detta tilltag? Kan man gå vidare med detta?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Du beskriver att ett stort företag har försökt ändra ett abonnemang med annan person än dig. Då du anger att det gäller ett företaget försökt påverka ändring av avtalet när du inte var där tolkar jag det som att ni blivit kontaktade av företaget. Det innebär att Distansavtalslagen gäller. I de flesta avtalssituationer utgör även Avtalslagen en grund. Endast du kan sluta avtal för din räkningI din fråga framgår att ett stort avtal försökt påverka en ändring av ditt abonnemang via en annan person. Till att börja med kan konstateras att endast avtalsparterna kan sluta avtal och sedan ändringar om detta avtal, i detta fall du och företaget (1 kap 1 § Avtalslagen). Om någon annan ska kunna sluta avtal för din räkning behöver denne person en fullmakt (2 kap. 10 § Avtalslagen). Företaget ska tydligt uppge information om vad den säljer och villkor till detta (2 kap. 2 § Distansavtalslagen). Vad du kan göraDå avtalet var mellan dig och företaget, inte företaget och din sambo, ska inte företaget försöka förhandla med din sambo om att ändra villkor. Märk att även om det hade lett till att din sambo gått med på några ändringar hade det inte varit giltigt då det är du som är avtalspart med företaget. Vad du kan göra är att anmäla företaget till Konsumentverket och välja den metod du anser känns bäst, exempelvis olämplig säljmetod. Det kommer däremot inte leda till någon direkt skillnad just för dig men kan hjälpa Konsumentverket att stoppa otillåtet beteende.Med vänliga hälsningar,

Skrämdump på facebookprofil

2020-06-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Får man ta en skärmdump av någons Facebookprofil och lägga ut den i en grupp och fråga om personen är seriös eller ärlig att köpa varor från tex?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är ja, som frågan är ställd finns inga juridiska problem med det. Den typen av skrämdumpar är helt ok!Med vänlig hälsning