Häktning

2011-07-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en kvinna blir misshandlad och hotad till livet med en kniv samt känner denne man väl, en bekant/ vän till familjen. Varför släpps han fri efter de har häktat honom. Han vet vart hon bor och har tagit hennes mobil. Han vet också var hennes föräldrar och vänner bor. Han släpptes enligt polisen för att han var ångerfull och de kände inte att han skulle tänka sig att gå tillbaka och leta efter henne. Han är nu ute och hon har gömt sig för att polisen har släppt ut honom. Han går fri och hon är instängd och vågar inte gå ut. Vad är det för fel på Sverige??
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga. De omständigheter du presenterar är upprörande. Jag kan dessvärre inte svara på vad det är för fel på Sverige men jag kan redogöra för de svenska reglerna om häktning. Dessa regler återfinns i 24 kapitlet Rättegångsbalken (RB). Enligt huvudregeln (1 §) krävs för att häktning skall kunna ske att personen i fråga är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Dessutom krävs att det att minst en av de så kallade särskilda häktningsgrunderna är uppfylld. Dessa är recidivfara (fara för återfall), kollusionsfara (fara för förstörande av bevis eller annan påverkan på utredningen) samt flyktfara. Häktning får ej ske om det kan antas att det enbart kommer att utdömas böter i en framtida rättegång. Även den som är skäligen misstänkt får häktas enligt 24 kapitlet 3 § om kriterierna ovan är uppfyllda samt att det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i väntan på vidare utredning. Det finns även andra regler om häktning men jag ser ingen anledning att ta upp de här. Återkom gärna om du vill veta mer. Den häktningsgrund som enligt din fråga skulle kunna passa in på ditt fall är recidivfara. Huruvida häktning skall ske/fortsätta bestäms av domstol i en häktningsförhandling. Av någon anledning verkar de i ditt fall bestämt sig för att häktning inte är nödvändigt. Ett sådant beslut går att överklaga till hovrätten enligt 49 kapitlet 5 § 4 p. RB. Det är beklagligt att kvinnan i fråga numera tvingas hålla sig gömd. Jag hoppas att det ordnar upp sig för henne. Man skall dock även ha i åtanke att en frihetsberövande åtgärd så som häktning är väldigt ingripande och därmed måste det finnas särskilda regler för när dessa får användas. Länk till Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942%3A740) Vänliga hälsningar, Sofia Linder

Envarsgripande

2011-05-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag är kioskägare och misstänker ofta ringa snatterier, har jag rätt att vid minsta misstanke ta fast misstänkta och tömma fickor eller måste en polis komma för att göra det åt mig? Ofta är snattarna barn under 15 år.
Carina Persson |Hej! I 24 kap 7 § stycke 2 rättegångsbalken finns en bestämmelse om s.k. envarsgripande. Enligt bestämmelsen får vem som helst gripa någon som har begått ett brott som har fängelse i straffskalan. De flesta brott har fängelse i straffskalan, även snatteri, se 8 kap 2 § brottsbalken. För att få göra ett envarsgripande krävs dessutom att personen påträffas på gärning eller flyende fot. Det krävs i princip att du har sett personen ta något för att kunna gripa denne. Den gripne ska överlämnas till polis så fort som möjligt. Den som griper någon får inte använda mer våld än vad som är nödvändigt. Om det är tillräckligt att hålla fast personen får ytterligare våld inte användas. Bestämmelsen om envarsgripande ger ingen rätt att kroppsvisitera utan det får endast polisen göra. Att personen är under 15 år hindrar inte ett envarsgripande. Även barn kan begå brott men de får ingen påföljd. Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740 Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700 Vänliga hälsningar

Rätt till information vid Frihetsberövande

2011-04-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Har man rätt att som frihetsberövad få reda på varför man blir gripen på plats eller kan det vara så att brottsmisstankarna uppges först vid förhör? Enligt 24 kap 9 § i rättegångsbalken så står det ju att man ska bli informerad om det när man blir gripen, men jag har även hört att det kan vara okej att informera om detta först vid förhör. Hur är det egentligen?
Mathias Gunnervald |Hej, Precis som du uppmärksammat stadgas i 24 kap. 9 § rättegångsbalken att någon som grips eller anhålls har rätt att få besked om det brott som denne misstänks för samt grunden för frihetsberövandet. Bestämmelsen grundar sig i artikel 5.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, där det sägs att var och en som arresteras, utan dröjsmål och på ett språk som han förstår underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse emot honom. Det är alltså korrekt att när det gäller ett frihetsberövande har personen rätt att i samband med detta underrättas om det brott samt grunderna för frihetsberövandet. Vänligen,

Svenska myndigheters rätt till exekutiv jurisdiktion på det fria havet.

2010-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En lite ovanligare fråga: Jag läste i tidningen idag att ett handelsfartyg på internationellt vatten "har total immunitet". Kan det verkligen vara möjligt det? Jag har uppfattningen t ex svenska myndigheter har rätt att borda ett sådant fartyg om det pågår brottslighet som kan leda till fängelse i fyra år eller mer?
Anna Eriksson |Hej, Med internationellt vatten menas det fria havet som så att säga tillhör alla och ingen. Det är alltså allt hav som inte tillhör en stats territorialhav eller inre vatten. Förhållandena på det fria havet regleras i 1958 års Genevékonvention om det fria havet, för de stater som ratificerat den, samt i 1982 års Havsrättskonvention som idag är bindande för ungefär 150 stater. Alla stater har rätt att fritt använda sig av områdena, men det ska ske med respekt för andra staters intressen. När det sedan kommer till den exekutiva jurisdiktionen, dvs. myndighets rätt att ingripa i ett fartygs förehavanden, gäller som huvudregel flaggstatsprincipen. Flaggstatsprincipen innebär precis som det låter att t ex svensk myndighet har exklusiv jurisdiktion över svenskflaggade fartyg, dvs. inga andra stater får utöva någon jurisdiktion mot fartyget. Det finns naturligtvis några undantag från huvudregeln där flaggstaten delar jurisdiktion med andra stater, generellt den som har ett särskilt intresse i fallet. Bland dessa undantagssituationer kan nämnas: 1. Piratverksamhet- man får alltid borda ett fartyg som misstänks ägna sig åt piratverksamhet. 2. Man har även rätt att förfölja ett fartyg som man på _goda grunder_ misstänker har brutit mot statens nationella lagar. Men det krävs då att förföljelsen påbörjas inom statens territorial vatten och att den fortgått utan avbrott. 3. Vid vissa sorters förorening. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att svenska myndigheter som huvudregel inte har någon rätt att borda ett utländskt fartyg på det fria havet. Med vänliga hälsningar

En ordningsvakts befogenheter, beslag av mobiltelefon m.m.

2011-06-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har jag som ordningsvakt rätt att beslagta en en mobiltelefon från någon jag frihetsberövat enl LOB, PL13 el RB 24:7 i syfte att denne inte skall t.ex. kunna kalla på förstärkning/fritagningshjälp från sina kompisar.
Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! En ordningsvakt har idag ett antal uppgifter av polisiär natur. Som du själv skriver har du som ordningsvakt exempelvis: 1) möjlighet att avvisa, avlägsna eller omhänderta en person med stöd av 13 § polislagen (Pl) 2) möjlighet att omhänderta någon på grund av berusning med stöd av 1 och 10 §§ lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) 3) möjlighet att gripa en person enligt 24 kap. 7 § rättegångsbalken (RB) 4) en ordningsvakt har dessutom befogenhet att verkställa en kroppsvisitation i samband med frihetsberövande eller avlägsnande enligt 19 och 29 §§ Pl (s.k. provisorisk skyddsvisitation). Med kroppsvisitation avses enligt 28 kap. 11 § tredje stycket RB en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra *föremål som någon har med sig*. Enligt 27 kap. 4 § första stycket RB får den som med laga rätt griper en misstänkt eller genomför en kroppsvisitation, lägga beslag på vissa föremål som därvid anträffas. Det gäller dock inte vilka föremål som helst utan det måste vara fråga om föremål som 1)skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott, 2)vara avhänt någon genom brott eller 3)förverkat på grund av brott. Enligt bestämmelsens tredje stycket ska beslaget utan dröjsmål anmälas till undersökningsledaren/åklagare som genast ska pröva om beslaget ska bestå. Som exempel på sådana föremål som kan tas i beslag har nämnts en väska som skäligen kan antas innehålla legitimationshandlingar med vilka personens identitet kan fastställas. I NJA 1990 s. 324 hade en ordningsvakt omhändertagit en misstänkts väska enbart i syfte att förmå personen att följa med in på ett kontor. Högsta domstolen ansåg därför att bestämmelserna i 27 kap. 4 § *inte* var tillämpliga. Din fråga är om du som ordningsvakt har möjlighet att lägga beslag på en mobiltelefon i syfte att förhindra att personen tillkallar hjälp/förstärkning. Såvitt jag kan förstå är inte det något syfte som faller in under någon av de ovan beskrivna kategorierna. Det skulle inte vara fråga om beslag av ett föremål som "skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott". Sammanfattningsvis kan jag inte finna något stöd för att du som ordningsvakt skulle ha rätt att beslagta en mobiltelefon i detta syfte. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Skriv gärna igen om du har fler frågor. Vänligen, Paulina Nilsson

Tidsfrister i samband med häktning, ersättning för felaktigt frihetsberövande m.m.

2011-05-05 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En person (och en till, av totalt fyra inblandade) sitter häktad p.g.a. kollisionsfara misstänkt för grov misshandel, trots att alla som var med (inklusive den drabbade)säger att han inte gjorde något, och två har erkänt att de var med. Det finns inte heller några andra bevis för att han var med, mer än att han sprang dit efter att personen i fråga hamnat på marken, för att kolla vad som hände. Nu undrar jag, hur lång tid tar det från att en överklagan på häktningen lämnats in, tills dom måste ha en ny förhandling? Och om han skulle bli frikänd, visst har man rätt till ersättning för felaktigt frihetsberövande, och i sånafall hur mycket är det? Tack på förhand!
Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om häktning hittar man i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Du kan själv titta i lagtexten här: https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1. Det finns fyra olika häktningsfall varav det absolut vanligaste brukar kallas fakultativ häktning eller häktning enligt huvudregeln. Över 90 procent av häktningsbesluten grundas normalt på huvudregeln. Du kan läsa om denna form av häktning i 24 kap. 1 § RB. För att domstolen ska kunna besluta om häktning enligt huvudregeln krävs att personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har minst ett års fängelse i straffskalan. Det ska samtidigt föreligga en risk för att den misstänkte # avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), # genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (kollusionsfara) eller # fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara) När domstolen beslutar att häkta en misstänkt person ska den samtidigt sätta ut en tid inom vilken åklagaren ska väcka åtal. Den tidsperioden får inte vara längre än vad som är absolut nödvändigt. Om inte åklagaren har väckt åtal inom två veckor så måste domstolen hålla ny häktningsförhandling med högst två veckors mellanrum. Det sker då kontinuerligt en omprövning av häktningen. Om den misstänkte överklagat domstolens häktningsbeslut så ska beslutet prövas av hovrätten. Det krävs inte något prövningstillstånd för att få ett häktningsbeslut prövat. Eftersom häktningsbeslutet automatiskt omprövas med maximalt två veckors mellanrum kan det hända att det inte hinner prövas av hovrätten innan beslutet har ersatts med ett nytt. Om beslutet har ersatts är det nämligen inte möjligt för hovrätten att pröva det första beslutet. Som du förstår är det vanligt att behovet av att överklaga inte är så stort eftersom beslutet fortlöpande kommer att omprövas. Slutsatsen är alltså att det maximalt får gå två veckor innan en ny förhandling måste hållas. Du har alldeles rätt i att din man kan ha rätt till ersättning från staten för felaktigt frihetsberövande om han senare blir frikänd. Om denna rätt till ersättning kan man läsa i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. I 2 § första punkten kan man läsa att ”den som har varit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om det meddelas frikännande dom”. Observera att det för din mans rätt till ersättning inte har någon betydelse hur länge han suttit häktad. Tiden har dock betydelse när ersättningens storlek ska bestämmas. I 7 § kan man läsa att ersättning lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Som du förstår är det svårt för mig att beräkna eventuell ersättning. Du ska dock få några riktlinjer. Gällande ersättning för lidande så bestäms det efter en individuell prövning. Justitiekanslern använder dock vissa schablonbelopp. För nuvarande uppgår dessa belopp till 20 000 kr för den första månaden och därefter 15 000 kr per månad. Det är flera olika faktorer som påverkar ersättningens storlek: frihetsberövandets längd, den enskildes person, omständigheterna kring ingripandet och omfattningen av den publicitet som ingripandet har medfört är exempel på faktorer som kan påverka ersättningens storlek. Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp. Skriv gärna igen om du har fler frågor! Vänligen, Paulina Nilsson

Häktning i väntan på dom

2011-02-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en allmän fråga angående att släppas fri i väntan på dom. Min sambo sitter just nu häktad i väntan på åtal (som kommer om två veckor) och sedan blir förhandlingen inom ytterligare två veckor. Han är misstänkt för bedrägeri och två andra sitter också frihetsberövade misstänkta för samma brott. Min sambo har tidigare dömts för liknande brott. Senast avtjänade han samhällstjänst. Nu undrar jag som sagt; vad det är som avgör om han sedan blir släppt i väntan på dom? Vid vilka brott brukar man sitta frihetsberövad fram till dom avkunnas?
Elin Schmid |Hej Emma! Samma regler gäller för häktning i väntan på dom som för häktning i allmänhet, alltså häktning i väntan på rättegång eller under utredning av ett eventuellt brott. Avgörande för om den misstänkte blir släppt i väntan på dom eller inte avgörs alltså av om rätten anser att skäl för häktning föreligger eller inte. Beslut om häktning kräver normalt att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Vidare krävs att det finns risk för att den misstänkte håller sig undan, fortsätter sin brottsliga verksamhet eller försvårar utredningen genom att exempelvis undanröja bevis. Detta framgår av 24 kapitlet 1§ Rättegångsbalken. Så som svar på din första fråga kan sägas att det avgörande är huruvida rätten finner att det föreligger risk för att din sambo begår någon av dessa handlingar i väntan på dom eller ett eventuellt verkställande av ett straff. Angående din andra fråga så är det alltså svårt att ange några brott där det är mer eller mindre vanligt att man är häktad fram tills domen har avkunnats då det inte beror på brottet i sig, utan på hur rätten bedömer att den tilltalade kommer att agera om han inte förblir frihetsberövad. Som nämnts krävs dock att brottet har minst ett års fängelse föreskrivet i straffskalan vilket innebär att exempelvis snatteri faller utanför. Vänliga hälsningar Elin