Avgör HD helt ett fall?

2020-12-04 i Domstol
FRÅGA |Hej. Om ett fall hamnar i högsta domstolen, kommer deras val då att vara det avgörande helt? Dvs. domen vinner laga kraft och det finns ingen mer chans för någon av parterna att överklaga?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har förstått det helt rätt. HD är den sista instansen av de allmänna domstolarna i Sverige. Det betyder att en dom som HD meddelar inte går att överklaga. Det HD bestämmer gäller.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vart vänder man sig för att få resning i avslutat mål?

2020-11-30 i Domstol
FRÅGA |HejNär man försöker få resning i ett avslutat mål, vänder man sig då till samma instans som dömt i målet eller till en högre instans?MVHMattias Olsson
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Huvudregeln är att en lagakraft vunnen dom gäller. En dom som vunnit lagakraft kan dock ändras sedan resning beviljats i målet (58 kap. 1 § RB). Det innebär att den gamla domen upphävs och en ny rättegång kan inledas. Detta rättsmedel används dock väldigt restriktivt på grund av rättssäkerhetsskäl.Du vänder dig till instansen över den som meddelat den gamla domen. Det är den domstolen som prövar ifall resning ska beviljas. När det gäller en dom som har meddelats av en tingsrätt är det alltså den hovrätt som tingsrätten tillhör som beslutar om resning. När det gäller en dom som meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Olämpliga ageranden i rättssalen

2020-11-28 i Domstol
FRÅGA |Hej. Undrar varför målsman kan sitta med under hela rättegången och sedan peka ut den misstänkte efter att iakttagit denne hela tiden? Ingen vittneskonfrontation har skett tidigare.
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en minderårig person kallas till rättegång underrättas även personens vårdnadshavare om detta. En rättegång kan vara väldigt påfrestande på många olika sätt, för såväl den tilltalade (misstänkte) och den tilltalades familj, som för målsägande och dennes familj. Jag inte vad som har hänt under rättegången som du syftar på, mer än det du beskriver i din fråga, men det förvånar mig emellertid inte att vårdnadshavaren till målsäganden, som jag tror du menar, reagerar på ett starkt sätt. Beroende på vad det är för mål det handlar om väcks olika känslor och olika individer reagerar på olika sätt, vissa introvert och andra extrovert. Det är i viss mån förvånande om situationen enligt din fråga är att vårdnadshavaren hela tiden utpekat den misstänkte och dessutom inte vid ett vittnesförhör. I rättegångsbalken (RB) framgår det att rättens ordförande ska upprätthålla ordningen vid rättens sammanträde och besluta de ordningsregler som behövs (5 kap. 9 § RB). Vidare får rättens ordförande utvisa den som stör ett sammanträde eller på något annat sätt uppträder olämpligt (5 kap. 9 a § RB). I propositionen till lagen beskrivs situationer som kan omfattas av olämpligt uppträdande, till exempel om någon skapar irritation genom att exempelvis viska, göra gester eller gå in och ut ur rättssalen. Om utpekandet har skett hela tiden kan det tyckas att rättens ordförande bör vidtagit åtgärder mot ifrågavarande person. Är det däremot så att vårdnadshavaren iakttagit den misstänkte under rättegången och sedan vi ett tillfälle pekat ut personen ifråga är jag inte säker på om något hade kunnat göras angående detta. Det går inte heller att kontrollera eller förhindra var en person tittar eller vad personen iakttar under rättegången, då de flesta människor reagerar så olika under en så (för de flesta) ovanlig situation. Varken rättens ordförande eller säkerhetsvakter i rättssalen kan förhindra hur en person agerar, särskilt om det endast sker vid ett tillfälle. Det är istället något som i efterhand kunnat vidtas åtgärder mot, till exempel genom att rättens ordförande begär ordning i salen genom att tala om för personen att agerandet inte var lämpligt och att det inte får upprepas.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Hur får målsägande hjälp och stöd genom rättegången?

2020-11-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, Detta händer: på min mammas massage salong. Hon hade en kund som ringde och bokade en tid. När han kom ditt började han runka av sig själv, min mamma ber honom att sluta och säger så få du inte göra. Men han svarar tillbaka att det är hans kropp och han får göra som han vill. Min mamma kunde inte få honom att slutar, hon blev mycket stressad och när hon var medveten igen så låg han på golvet. Han sa att han ringer polisen och att han lämna inte salongen förran hans vänner kom och att hämta honom. Han vägrar att betala. Min mamma blev extremt rädd, hon var på salongen själv och var rädd att hans vänner skulle komma och göra något. Till slut tog hon en kvarst och hota honom att gå där ifrån, hon slog honom inte. Människor som går (i centrum) där såg händelsen och hjälpte min mamma polisanmäla händelsen. Sedan kunde polisen få tag i personen genom telefonnr. Min mamma har tyvärr ingen penga för en advokat, kan man få hjälp med det? Hur ska det gå till? I brevet står det att min mamma behöver inte gå om han är sjuk, flyttar man då datumet? eller utföra man det utan min mamma?Hur ska min mamma bevisa domen? för att inte förlora i domen och behöva betala kostnaden för hans advokat. Som ser så kan han ju har en duktigt advokat och vinner domen. Jag har läst lite juridik och vet att man kan få skadestånd för personskada(psykisk), kränkning och eventuellt inkomst förlust. Hur går detta till? Jag tackar i förväg för svaret. Med vänlig hälsning
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar det så har din mamma anmält denna person för sexuellt ofredande till polisen, och nu har du några frågor kring den uppkommande rättegången.Kan man få hjälp med advokat?Din mamma är målsägande i sammanhanget, vilket innebär att åklagaren för hennes talan vid rättegången. Din mamma behöver alltså inte föra sin egen tala, utan hon kommer endast bli förhörd och berätta vad som hände. Hon kan av tingsrätten begära ett målsägandebiträde, en jurist som utöver åklagaren, biträder henne vid förhandlingen, hjälper henne formulera ersättningsanspråk och liknande. För att få ett målsägandebiträde ska hon kontakta tingsrätten med denna begäran och uppge skälen till detta, exempelvis att hon behöver juridiskt stöd, hjälp med skadeståndsfrågan och stöd genom rättsprocessen. Det är aldrig målsägande som betalar för sitt biträde, det gör alltid staten eller den tilltalade, så den ekonomiska biten behöver hon inte oroa sig för! Det är inte alla som får ett målsägandebiträde, men det är inte ovanligt att få det om brottet rör sexuella ofredanden. Men om hon inte skulle få ett målsägandebiträde så har hon stöd av åklagaren. Om det är så att jag misstolkat situationen och det är så att åtal inte väckts än, utan ärendet är kvar hos polisen så är det dem hon ska kontakta och begära målsägandebiträde hos, så skickar de vidare önskemålet till tingsrätten. Om hon är sjuk, skjuter man upp datumet?Om din mamma är sjuk vid dagen för förhandlingen i tingsrätten så ska hon kontakta tingsrätten och uppge detta, och vid vissa fall kan tingsrätten begära läkarintyg. Men då flyttar tingsrätten som huvudregel upp förhandlingen, då hon ska höras. Ibland kan målsägande göras per telefon, men det är ganska ovanligt i mål om sexuell ofredande skulle jag säga. Om jag har misstolkat situationen och det rör sig om ett förhör hos polisen, ska hon kontakta polisen och så flyttas förhöret till en annan dag. Hur ska din mamma bevisa brottet?Det är inte din mamma som ska bevisa brottet, utan en åklagare. Det är en jurist som för din mammas talan under rättegången, som ställer alla frågor till den tilltalade och om du har ersättningsanspråk hjälper åklagaren henne med det också. Åklagaren kommer dock förhöra din mamma som ska berätta vad som hände, hur hon upplevde situationen och liknande. Åklagaren kan även ha kallat vittnen som ska hjälpa till och bekräfta din mammas berättelse. Det är domstolen som avgör om det finns tillräckligt med bevis för att döma den tilltalade. Jag kan därför tyvärr i förväg här inte berätta om det kan bevisas eller inte. Din mamma kan inte göra annat än att berätta hennes historia, resten är åklagarens jobb. Vad gäller bekostnaden av den tilltalades försvarare kan din mamma aldrig bli skyldig att betala för detta. Om han frikänns är det staten som betalar för detta, likaså kostnaden för din mammas målsägandebiträde om får ett sådant. SkadeståndDin mamma kan precis som du säger begära skadestånd för händelsen. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar annan personskada ska ersätta denna skada (2 kap. 1§ skadeståndslagen). Den som kränker någon annan genom brottslig gärning, exempelvis sexuellt ofredande ska ersätta denne genom kränkningsersättning (2 kap. 3§ skadeståndslagen). Din mamma kan då få en kränkningsersättning som beräknas efter tabeller beroende på brottet som begåtts och allvaret i det. Vanligtvis utgår kränkningsersättning som lägst med 5 000 kr, och det är sannolikt runt där eller lite högre som din mamma skulle kunna få ersättning för. Han hon varit tvungen att sjukskriva sig eller liknande på grund av psykiskt lidande, eller fått andra men kan hon också få ersättning för sveda och värk. Hon kan också begära ersättning för eventuell inkomstförlust på grund av händelsen, så som vid sjukskrivning eller liknande.Skadeståndsanspråket kan hon få hjälp med genom att kontakta åklagaren i ärendet som hjälper henne föra den talan och beräkna vad hon kan begära. Hon får då kontakta Åklagarmyndigheten och berätta att hon vill framställa ett skadeståndsanspråk i hennes ärende. Hon kan även kontakta tingsrätten med samma begäran, som då skickar det vidare till åklagaren. Om hon begär ett målsägandebiträde hos tingsrätten kan denna person också hjälpa henne med detta.Sammanfattningsvis Din mamma ska i första hand kontakta tingsrätten och begära ett målsägandebiträde som kan hjälpa henne med juridiskt stöd inför rättegången. Beviljas hon inte ett målsägandebiträde via tingsrätten, då det krävs vissa omständigheter för att få det, så ska hon vända sig till tingsrätten eller Åklagarmyndigheten och säga att hon vill begära skadestånd. Om hon får ett biträde så kommer hon inte behöva bekosta detta, oavsett hur rättegången går. Hon kommer inte heller bli ersättningsskyldig för den tilltalades försvarare, oavsett hur rättegången går. Detta bekostas av den tilltalade eller av staten. Det är åklagaren som ska bevisa att brottet har begåtts, och din mamma kommer förhörs för att hjälpa åklagaren att styrka detta. Det är alltså inte din mamma som ska bevisa något i straffrättsprocesser. Det är domstolen som avgör vad som är bevisat. Detta gör domstolen bedömning kring i varje enskilt fall. Din mamma behöver bara berätta vad som hänt. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Vad sker under en rättegång?

2020-12-01 i Domstol
FRÅGA |Hej kan ni kort redogöra för hur processen ser ut från rättegång till domslut? Steg för steg.
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan redogör jag mycket kortfattat de olika stegen. Efter att rätten har kallat in alla parter i rättssalen kontrollerar rättens ordförande, domaren, att alla har kommit och bedömer om det föreligger något hinder mot att hålla huvudförhandlingen. Det som i dagligt tal brukar kallas rättegång heter på en domstol alltså huvudförhandling.Åklagarens yrkandeSedan lämnar ordföranden ordet till åklagaren, som kort begär att domstolen ska döma den tilltalade (den som misstänks för brottet i fråga) för det eller de brott som åklagaren anser att hen har gjort sig skyldig till.Den tilltalade får svaraOrdföranden frågar den tilltalade om hen erkänner eller förnekar brottet(n) som åklagaren beskrivit. Den tilltalade har oftast en försvarsadvokat vid sin sida som biträder denne under rättegången.Åklagaren och försvarsadvokaten gör sakframställningÅklagaren redogör för vad hen påstår har inträffat, dvs. vilket brott som begåtts och hur det har gått till, i sin s.k. sakframställan. Åklagaren ska bevisa att den åtalade är skyldig, men åklagaren måste vara objektiv och även lägga fram sådant som kan tala till den misstänktes fördel.Försvarsadvokaten eller den tilltalade får därefter möjlighet att kortfattat berätta vad hen har för uppfattning om det som hänt.Förhör med målsägandenSedan förhörs eventuella målsäganden.Den tilltalade får svaraDen tilltalade lämnar därefter sin berättelse om vad som skett och får svara på frågor.Eventuella vittnesförhörEventuella vittnen kallas in och förhörs ett i taget. Vittnena får nämligen oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs, eftersom de annars riskerar att påverkas av vad andra säger i rättssalen (det vill man såklart undvika).Den tilltalades personliga förhållandenDen tilltalades personliga förhållanden behandlas sedan. Detta kan få betydelse vid valet av påföljd för den tilltalade. Ex. påverkar den tilltalades ekonomiska ställning storleken på eventuella böter denne döms till.SlutanförandenParterna slutför sedan sin talan. Det vanligaste är att åklagaren först sammanfattar sina synpunkter. Därefter gör försvarsadvokaten, eller den tilltalade själv, en sammanfattning av den tilltalades ståndpunkt. Åklagaren och försvarsadvokaten talar till exempel om vad de anser vara bevisat och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör få.ÖverläggningEfter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma genom s.k. överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, dvs. övriga lämnar rättssalen vid överläggningen.Avkunnande av domEfter överläggningen berättar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen ska bära sig åt för att överklaga den.Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan meddelas först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som detta kommer att ske.I en doms domskäl anger domarna varför de har dömt som de har gjort.Vänligen,

Kan man "ogilla" en dom i efterhand?

2020-11-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!För några år sedan så dömdes jag för sexuellt utnyttjande av barn. Nu är jag i ett förhållande med den personen som tekniskt sätt fick mig dömd då. Dock är vi båda är över 18 nu. Finns det något som gör att vi båda kan "ogilla" domen i efterhand eller liknande? Så att jag kan bl.a söka till vissa jobb som jag inte kan nu? Eller är det ett hopplöst fall.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 51 kap. 1 § RB framgår det att en dom i tingsrätten ska överklagas tre veckor från den dag då domen meddelas. Om domen inte överklagas inom den här tidsfristen vinner den laga kraft. Att domen vinner laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga och därmed står fast. Efter att en dom vunnit laga kraft återstår bara möjligheten att söka om resning, 58 kap. 2 § RB. Om resning beviljas innebär det att den gamla domen rivs upp och en ny rättegång ska hållas. För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft.Resning är ett extraordinärt rättsmedel och godkänns endast i undantagsfall. De omständigheter du nämner är med största sannolikhet inte tillräckliga för att beviljas resning.Med vänliga hälsningar,

Fråga om att överklaga en dom från tingsrätten

2020-11-24 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag har blivit dömd i tingsrätten för brott mot trafikförordningen. Böter 1500kr. Ett brott som jag är oskyldig till.Jag blev den 28/8 2020 invinkad i en kontroll i Södertälje och polisen påstod att jag har hållt i min mobiltelefon i handen. Enligt polisaspirantens vittnesmål i tingsrätten så ska jag ha hållit den 20 cm under hakan.Sanningen är att min mobiltelefon var monterad i mobilhållare på fläktgaller till höger om ratten.Detta uppmärksammades även av förhöra de polis på plats. Jag har ej heller vidrört mobilen sedan jag åkte från min arbetsplats.Hela denna situation känns mycket olustig när jag vet att jag är oskyldig till brottet i fråga.Hur stor är chansen att bli frikänd i hovrätten om jag skulle överklaga? Bötessumman är en struntsumma som jag självfallet hade betalat om jag vore skyldig.Men det är principen att dömas när jag är oskyldig till brottet som gör att jag vill få upprättelse.Är det lönt att överklaga till hovrätten? Eller ska jag betala böter och sedan leva med misstro mot sveriges rättsystem?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Överklagande till hovrättenEnligt (49 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken) krävs det i brottmål prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade som enda påföljd dömts till böter eller har frikänts från ansvar för brott om det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. Som framgår av lagtexten är det mer bagatellartade mål som fordrar prövningstillstånd, alltså faller böter på 1500 kr in under denna bestämmelse.För att hovrätten ska meddela prövningstillstånd enligt krävs enligt (49 kap. 14 § rättegångsbalken) att något av följande villkor är uppfyllda:1. Om det finns anledning att betvivla riktigheten av domslut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens)2. Om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens)3. Om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens) eller4. Om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens).Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Skälen till detta är att överrätterna numera är tänkta att ha en kontrollerande funktion i förhållande till underrätterna och endast ta upp mål till prövning om underrätten har dömt fel eller om det finns behov av prejudikat på området. Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans.Viss acceptans for oriktigt fällande domarAv (35 kap. 1 § rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom. Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Att hovrätten skulle bevilja prövningstillstånd finner jag tyvärr långsökt även om du nat-urligtvis alltid har en rätt att överklaga en dom. Att du blivit oskyldigt dömd är tyvärr en verklighet som rättsväsendet har valt att acceptera eftersom alternativet hade varit att ställa ännu högre krav på fällande dom, vilket skulle resultera i att ännu fler skyldiga personer skulle gå fria.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilken domstol ska handlägga en tvist angående en olovlig användning av en bild?

2020-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!Ett företag i Kiruna har olovligen nyttjat en bild av ett annat företag i Gävle. Vid en stämning till Patent- och Marknadsdomstolen i Stockholm undrar jag vad rättens behörighet blir? Innan Patent- och Marknadsdomstolen grundades 2016 var vad jag tror huvudregeln RB 10:1 eller exempelvis RB 10:8.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att stämningen som kommit in till Patent- och Marknadsdomstolen rör huruvida företaget i Kiruna har utnyttjat bilden i strid med upphovsrättslagens bestämmelser. Utgångspunkten är att tvistemål mellan två företag ska avgöras av den domstol i den ort där det svarande företaget har sin hemvist. Ett företag har sin hemvist i den ort där styrelsen har sitt säte. Detta framgår av 10 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken. Från denna utgångspunkt finns dock vissa undantag. Vissa former av tvister ska dock hanteras av specialdomstolar, vilket framgår av 10 kap. 17 § första stycket andra punkten rättegångsbalken. En sådan tvist är ett ärende enligt upphovsrättslagen, som ska handläggas av just Patent- och Marknadsdomstolen, vilket framgår av 58 § upphovsrättslagen. Sammanfattningsvis ska alltså tvisten mellan företaget i Kiruna och företaget i Gävle handläggas av Patent. och Marknadsdomstolen i Stockholm, under förutsättningen att tvisten rör sig om en kränkning av företaget i Gävles upphovsrätt. Vänliga hälsningar,