Frågor & Svar
Rätt till offentlig försvarare i enklare trafikbrottsmål när polisen tagit fel bil
Hej, blev får en månad sedan stoppad av polis när jag arbetade. Vid stop var det som vanlig rutin, kontroll av körkort och nykterhet, inga problem men helt plötsligt påstår polisassistent att jag inte stannat för stopplikten.. Jag framförde arbetsbil i form av kommunbil, där jag blev stoppad och från påstådd företeelse plats är ca 500 meter. Kör identiska bilar (kommun) i området hela tiden då mina kollegor också kör där. Hade en kollega i bilen framför när jag blev stoppad. Det jag menar är att polisassistenten kan ha stoppat fel bil det är mycket möjligt någon av mina kollegor inte stannat.
Jag nekade böter på 2500:- och är nu kallad till tingsrätt. I brevet från tingsrätten står att dom anser att jag inte behöver någon statlig försvarare. Har aldrig varit med om en rättegång och anser att jag vill ha en försvarare.
Kan mentorskap mellan domare vara jävsgrundande?
Hej.
Det gäller en överklagan som gjordes till Hovrätten. Hovrätten fastställde Tingsrättens dom.
Nu har det framkommit att domaren i målet i Hovrätten varit mentor till domaren i målet i Tingsrätten.
Enligt 4 kap 13 § RB kan domare vara jäviga enligt punkterna 1-10.
Punkt 10 "om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet'' borde väl kunna omfatta mentor/adept relation?
Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet.
Det jobbas på en resning i målet då nya omständigheter och bevis framkommit efter laga kraft och den åtalade dömdes mot sitt nekande. Jag menar att även denna information om domarnas relation är intressant. Tacksam för er synpunkt.
Vänlig hälsning från en som värnar rättssäkerheten.
Tågordning vid huvudförhandling i tvistemål och ordförandens roll
Hej! Finns det någon latmask för dagordning och vem som ska framställa vad och när under ett civilrättslig mål? Med det frågat, är Tingsrätten skyldig att hjälpa en kärande/svarande att förstå själva ordningen under en huvudförhandling?
Fråga om delgivning och brytande av preskriptionstiden för brott. Också fråga om när skadeståndsanspråk preskriberas
En närstående till mig har olyckligt kört på en cyklist i en rondell. Olyckan skedde tidig sommar 2017.
Under hösten 2018 fick min närstående en kallelse till förhör som hen gick på.
Under våren 2019 fick hen ett brev med kallelse till rättegång som ska ske hösten 2019. I detta brev fanns det ett papper som de ville att hen skulle skicka tillbaka, delgivningskvittot. Hen har nu fått två brev från åklagaren, men inte skickat in något delgivningskvitto. Dvs, hen räknas ännu inte som delgiven vad jag har förstått det som.
Mina frågor:
1. Om hen inte skickar in delgivningskvittot, kan hen slippa åtal, eftersom preskriberingstiden på 2 år snart löper ut?
2. Hur stor sannolikhet skulle ni säga att det är att åklagaren skickar en delgivningsman eller poliser, för att hen ska bli delgiven för ett sådant här typ av brott?
3. Cyklisten har även begärt skadestånd av hen i samband med anmälan, vad händer med denna efter preskriberingstiden?
Vilka möjligheter finns att angripa en dom när domstolen blandat ihop händelser och namn?
Jag fick nyss svar på en dom från tingsrätten angående en familjetvist. Dom har blandat ihop händelser och namn i domen. Händelser som skulle kunna ändra hela domslutet. Vad gör man då.???