Fråga om delgivning och brytande av preskriptionstiden för brott. Också fråga om när skadeståndsanspråk preskriberas
En närstående till mig har olyckligt kört på en cyklist i en rondell. Olyckan skedde tidig sommar 2017.
Under hösten 2018 fick min närstående en kallelse till förhör som hen gick på.
Under våren 2019 fick hen ett brev med kallelse till rättegång som ska ske hösten 2019. I detta brev fanns det ett papper som de ville att hen skulle skicka tillbaka, delgivningskvittot. Hen har nu fått två brev från åklagaren, men inte skickat in något delgivningskvitto. Dvs, hen räknas ännu inte som delgiven vad jag har förstått det som.
Mina frågor:
1. Om hen inte skickar in delgivningskvittot, kan hen slippa åtal, eftersom preskriberingstiden på 2 år snart löper ut?
2. Hur stor sannolikhet skulle ni säga att det är att åklagaren skickar en delgivningsman eller poliser, för att hen ska bli delgiven för ett sådant här typ av brott?
3. Cyklisten har även begärt skadestånd av hen i samband med anmälan, vad händer med denna efter preskriberingstiden?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline!
1. När anses man delgiven?
Enligt delgivningslagen kan delgivning ske på lite olika sätt. Så kallad vanlig delgivning innebär att den handling som ska delges, i det här fallet stämningsansökan och kallelse till rättegång, skickas till den som ska motta delgivningen. En vanlig delgivning anses ha skett när den som ska ta emot delgivningen rent faktiskt har tagit emot handlingen. Det betyder att tekniskt sett så behöver man inte signera delgivningskvittot för att ha blivit delgiven i lagens mening, det räcker med att man har emottagit handlingen. I praktiken så är delgivningskvittot dock det som utgör bevisning för att en person har blivit delgiven. Saknas det ett signerat delgivningskvitto så kan åklagaren alltså få svårt att bevisa att det har skett ett preskriptionsavbrott.
2. Andra metoder för delgivning
Förutom vanlig delgivning så kan delgivning ske på andra sätt. En muntlig delgivning kan ske genom att innehållet läses upp över telefon. Så kallad stämningsdelgivning kan också ske och har som specifikt syfte att se till att delgivning kan ske till personer som är svåra att nå eller som försvårar delgivning. Beträffande sannolikheten att detta kommer göras i fallet med din närstående kan jag inte göra så mycket annat än att konstatera att delgivning som utgångspunkt ska ske oavsett vad. Att personen som ska delges inte skickar tillbaka delgivningskvitto får inte som konsekvens att åklagaren och tingsrätten släpper frågan bara för att brottet inte är tillräckligt allvarligt. Rent principiellt så gäller att har åklagaren väckt åtal så ska en rättegång ske och de åtgärder som krävs för att rättegången ska kunna hållas ska vidtas. Men det är möjligt att detta är något som kan falla mellan stolarna om rutinerna brister hos tingsrätten eller hos åklagaren. I så fall kan din vän eventuellt slippa rättegång på grund av att det inte kan styrkas att det har skett en delgivning.
3. Skadeståndspreskription
Även om brottet i sig preskriberas så kan ett skadeståndsanspråk fortfarande bli aktuellt. En vanlig skadeståndsfordran preskriberas nämligen inte förrän efter att 10 år har gått (se 2 § preskriptionslagen) och detta påverkas inte av att man inte längre kan hållas straffrättsligt ansvarig. För cyklistens del så är det dock betydligt enklare att få sitt skadeståndsanspråk prövat i samband med en brottmålsförhandling. I en brottmålsförhandling har åklagaren utrett saken och om personen anses skyldig följer skadeståndet med automatiskt. För en skadeståndstalan som väcks separat måste cyklisten själv bevisa att din vän varit vårdslös på ett sätt som leder till skadeståndsskyldighet.
Med vänliga hälsningar
