Får jag flytta tillbaka till ett familjehem som myndig?

2021-03-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag bodde i ett familjehem i ung 10 år. Förra året flyttade jag därifrån, nu är jag 18 år och jag tror jag vill flytta tillbaks,hur gör man då? Får man göra det?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man som myndig har möjlighet att bo kvar i ett familjehem.Bestämmelser om familjehem hittar du i socialtjänstlagen (SoL) och även på socialtjänstens hemsida. FamiljehemSocialtjänsten ansvarar för att barn och unga som är i behov av vård eller ett hem och ska placeras i antingen familjehem, vårdboende eller stödboende (6 kap. 1 § SoL). Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap. 2 § SoL). Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut tas emot för stadigvarande fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller annan vårdnadshavare (6 kap. 6 § SoL). Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad (3 kap. 2 § socialtjänstförordningen).Vad händer när du fyllt 18 år?Vårdas ett barn i ett familjehem ska Socialtjänsten minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Här beaktas tiden man bott i familjehemmet samt hur relationen ser ut (6 kap. 8 § SoL). Ungdomar över 18 år bor i regel kvar i familjehemmet åtminstone fram tills att gymnasieutbildningen är avklarad. Vård enligt SoL upphör vanligtvis i samförstånd mellan barnet eller ungdomen, vårdnadshavaren och socialtjänsten. Om det fortfarande finns ett vårdbehov när barnet fyllt 18 år, och ungdomen samtycker till placeringen, kan det fortsätta längre. Socialtjänsten har även som uppgift att hjälpa till i processen att bli vuxen och självständig t ex. bostadsanskaffning, studier, praktik eller hjälp med sin ekonomi. Men när det gäller unga som fyllt 18 år kan en placering i ett familjehem övergå till en inackordering i familjehemmet om man inte känner sig bekväm med att flytta ännu. Detta innebär att du får ta ett större ansvar i hemmet, eventuellt betala en hyra och efterhand bli redo för att flytta till eget boende. Sammanfattningsvis, det finns en möjlighet för dig att bo kvar i familjehemmet trots att du fyllt 18 år. Men eftersom du är myndig ansvarar du själv för att be om hjälp. Jag skulle därför rekommendera dig att prata med din socialsekreterare/kontaktperson om detta så att det kan kontakta och säkerställa att familjehemmet har möjlighet att ta emot dig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

handläggs digitala ansökningar om bistånd annorlunda än fysiska?

2021-03-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om man ansöker ekonomiskt bistånd digitalt, faller det under andra juridiska befogenheter än en traditionell ansökan per blankett?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det görs ingen skillnad på handläggningen av ärenden baserat på om de kommit in digitalt eller per post. Handläggningen styrs av samma förvaltningsrättsliga principer (serviceskyldighet, kommunikation, legalitet, objektivitet m.m.) oavsett i vilken form blanketten lämnas in, så du kan vara lugn om du väljer att lämna in ansökan digitalt. Idag skulle man kunna argumentera för att handläggningen går snabbare (om än marginellt) när man väljer att skicka in ansökan digitalt eftersom man slipper vänta på att brevet ska komma fram till myndigheten, men när behörig myndighet väl sätter igång med handläggningen av ärendet så spelar det ingen roll om du mailat in ansökan eller postat den. Jag hoppas att jag besvarat din fråga, tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har fler funderingar eller om jag varit otydligt. Vänligen,

Har kommunen rätt att meddela vite för att jag har ett släp på min industrimark?

2021-03-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Har ett släp som står på min privata industrimark . Kommunen har satt vite 25000 för att jag inte flyttar på släpet , har de rätt att göra så?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga vilken typ av industri du bedriver eller hur situationen med släpet ser ut, så mitt svar kommer vara mer allmänt hållet eftersom det är svårt att veta just vilket problem det rör sig om här. Regleringen på detta område är nämligen mycket omfattande och varierar från verksamhet till verksamhet.Tillsynsansvar – Det jag förmodar att kommunen använt som stöd för utfärdandet av vitet, utifrån din beskrivning, är miljöbalken (MB) och anslutande lagstiftning. Vilka specifika verksamheter kommunen har tillsynsansvar för (och alltså rätt att övervaka och utfärda sanktioner mot) regleras i miljötillsynsförordningen (MtF) som ansluter till MB. I MB 26 kap. (särskilt 26 kap. 3 §) samt MtF 2 kap. återfinns en uttömmande lista med de verksamheter som kommunen (den kommunala nämnden) har tillsynsansvar över. Den som har tillsynsansvaret på ett visst område benämns i MB och MtF som "tillsynsmyndigheten". Det kan därför vara en god idé att kontrollera att kommunen till att börja med ens varit rätt/behörig myndighet att utfärda vitet gentemot dig, sett till vilken slags verksamhet du bedriver.Dessa verksamheter är enligt MB 26 kap. 3 § och MtF 2 kap. exempelvis, enligt vad som skulle kunna vara relevant i ditt fall:- miljöfarliga verksamheter enligt MB 9 kap. som inte kräver tillstånd, samt vissa tillståndspliktiga sådana verksamheter- vattentäkter som omfattas av kommunens tillståndsplikt enligt MB 9 kap. 10 §- avfallshantering enligt MB 15 kap.När kan kommunen ha rätt att utfärda vite? Av MB 26 kap. 9 § framgår att en tillsynsmyndighet (t.ex. en kommun) i det enskilda fallet får besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Det kan alltså röra sig om en mängd olika tänkbara anledningar. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får dock inte tillgripas, dvs. åtgärden ska vara proportionerlig (passande/lämplig) i fallet i fråga. Beslut om förelägganden eller förbud får därtill förenas med vite, enligt MB 26 kap. 14 §.Det framgår inte av din beskrivning varför kommunen i detta fall ansett det nödvändigt att utfärda föreläggandet/förbudet och förena det med vite, men det kan exempelvis tänkas röra sig om följande saker:- De grundläggande hänsynsreglerna i MB 2 kap. anser kommunen inte ha följts genom hanteringen av släpet. Det kan exempelvis röra sig om att kravet på den kunskap som krävs för verksamheten inte iakttagits, att s.k. försiktighetsmått (försiktighetsåtgärder) för att förebygga och förhindra skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljö inte vidtagits, eller att valet av plats för släpets uppställning inte varit optimalt. (Se för just dessa exempel MB 2 kap. 2-3 och 6 §)- Kommunen anser att släpet är att anse som "avfall" enligt MB 15 kap. 1 § (ämne eller föremål som man avser eller är skyldig att göra sig av med). Det kan handla om att kommunen inte anser att släpet avfallshanteras på rätt sätt enligt MB 2 kap. 5 § och 15 kap. 10 till 15 kap. 11 a §.Det är som sagt svårt att veta vad kommunens grund för vitet varit utan närmare information, så jag råder dig att gå vidare enligt nedan.Vad innebär det här för dig, och hur kan du gå vidare med din fråga? Då du förmodligen fått ett föreläggande som förenats med vitet (eftersom det är då vite blir aktuellt) innebär det att du inte behöver betala de 25 000 kronorna, utan det räcker att du vidtar de åtgärder som kommunen beslutat om i föreläggandet för att slippa betala.Om du anser att föreläggandet och/eller vitet är obefogat och inte håller med om kommunens bedömning, kan du överklaga beslutet om föreläggande och vite. Du skulle exempelvis kunna ifrågasätta om ett föreläggande och vite på 25 000 kronor är fullt proportionerligt (jämför MB 26 kap. 9 § här ovan). Därtill skulle du eventuellt kunna ifrågasätta vad det är för nytta av att behöva flytta släpet (som eventuellt inte orsakar särskilt stora miljöfaror eller besvär där det står), särskilt jämfört med hur besvärligt eller kostsamt det skulle vara att flytta det (exempelvis om det rör sig om ett stort och tungt släp), utifrån den rimlighetsavvägning som ska göras enligt MB 2 kap. 7 §.Det följer av MB 16 kap. 12 § bl.a. att överklagbara beslut (vilket det är i det här fallet då beslutet angår dig och medför verkningar som är till nackdel för dig) får överklagas. MB 19 kap. 1 § andra stycket anger att kommunala nämnders beslut i särskilda fall (dvs. som här) får överklagas hos länsstyrelsen, om inte annat är särskilt föreskrivet. Det är alltså länsstyrelsen du ska vända dig till här.Om inte annat kan du få klarhet i vad kommunen ansett sig ha för grund för vitet (och föreläggandet), och möjlighet att bemöta detta.Om du känner att det finns frågetecken kvar att räta ut föreslår jag att du tar vidare hjälp av Lawline genom att maila info@lawline.se och beskriva din situation närmare.Lycka till med den fortsatta hanteringen av det här ärendet!Med vänlig hälsning,

Skillnad på avslag och avvisning

2021-03-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, vad är skillnaden mellan att en myndighet avslår en begäran och att myndigheten avvisar en begäran?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att en myndighet avslår ett ärende innebär att myndigheten avgör ärendet i sak, genom att säga nej till det som begärs. Ett exempel är att Försäkringskassan avslår en ansökan om bostadsbidrag eftersom sökanden inte uppfyller de krav som ställs för att ha rätt till bidraget.Att en myndighet avvisar ett ärende innebär att ärendet inte ens prövas i sak. Anledningen kan till exempel vara att ett överklagande kommit in efter att tiden för överklagande gått ut eller att en ansökan kommit in till fel myndighet (se till exempel 45 § förvaltningslagen). Här handlar det alltså om att det finns ett hinder för att pröva saken. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Har du följdfrågor är du välkommen att skicka in en ny fråga. Vänliga hälsningar

Vad gör man om chefen är jävig?

2021-03-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Är det en jävsituation om chefen på ett LSS boende väljer att skola in en vän (utan intervju) och väljer samtidigt att avstå från att skola in okända personer då vännen behöver jobb då hen är kortidspermiterad från sitt egna företag? Om ja jäv vad gör jag då? Vart anmäler man det?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Från omständigheterna i din fråga är det lite svårt att tolka om chefen anställt sin vän eller om det handlar om något annat förhållande. Svaret på din fråga kan bli lite annorlunda beroende på om det finns ett beslut om att anställa vännen eller inte. Aktuella lagarNär det gäller LSS boende är det en fråga för kommuner och regioner om inte något annat avtalats med en privat part, 2 § och 17 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). På grund av att det är en fråga som kommunen har ansvaret för gäller Kommunallagen i det här fallet. Som utgångspunkt ska alla anställda vid kommuner var sakliga och opartiska, 1 kap. 9 § Regeringsformen (RF). Jävsbestämmelser för anställda i kommuner och regioner finns i 7 kap. 4 § Kommunallagen (KomL), vilken kopplar vidare till jävsbestämmelserna i 6 kap. 28-32 § KomL. En kommunalt anställd kan anses jävig om det av något annat skäl än ovan angivna finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för han eller hennes opartiskhet. Den mest aktuella jävbestämmelsen i ditt fall är 6 kap. 28 § femte punkten KomL, som behandlar s.k. delikatessjäv.DelikatessjävBestämmelsen är något av en generalklausul som kan tillämpas då det finns någon annan särskild omständighet, det vill säga något mer påtagligt, som är ägnad att rubba förtroendet för opartiskhet. Sådana särskilda omständigheter som kan rubba förtroendet för en kommunalt anställd är exempelvis då en förtroendevald är uppenbar vän eller ovän med en person som omfattas av ett ärende. I ditt fall förefaller det som att det är klart att chefen är vän med personen (vännen) som omfattas av ärendet (anställningen), vilket troligen borde rubba förtroendet för chefens opartiskhet i ärendet. Chefen kan då troligen anses vara jävig utifrån omständigheterna som du tagit upp i din fråga.Möjliga åtgärderFör att någon ska kunna överklaga något din chef har gjort i en jävig situation måste chefen fattat ett beslut som kan överklagas, t.ex. att om han anställt sin vän. Om chefen har fattat ett sådant beslut och det överklagas, borde beslutet upphävas och chefen skulle potentiellt kunna åtalas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § Brottsbalken. Men även om det inte finns något direkt beslut som har varit jävligt och kan angripas borde chefen agerande anses vara osakligt och opartiskt vilket går emot, 1 kap. 9 § RF. Du skulle då kunna anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO). JO har som uppgift att kontrollera Sveriges myndigheter, 13 kap. 6 § RF och vem som helst kan anmäla missförhållanden inom myndigheter till JO. SlutsatsMed utgång från omständigheterna som du tar upp i din fråga så finner jag att det borde kunna anses vara en jävsituation. De möjliga åtgärderna är att potentiellt överklaga ett anställningsbeslut eller att du anmäler händelsen till JO. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad gäller i fråga om en dom avseende en detaljplan? Och har jag rätt att ta del av en ärendehandläggning hos kommunen?

2021-03-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Fråga angående detaljplan.Del av detaljplan har överklagats och vunnit i tingsrätten men överklagats av kommunen som sedermera vann i övermiljödomstolen. Vid förfarandet gjordes syn på plats och kommunen bilade noggranna ritningar och illustrationer på hur husen skulle påverka utsikten. Bland annat skulle berörda (2 stycken av 8) hus inte ha fläktrum mm på taken, vilket menligt skulle påverka hushöjden/utsikten. Jag har i inlaga till övermiljödomstolen nämnt min oro för extra påbyggnader vilket kommunen motsagt och hänvisat till deras inlämnade ritningar och illustrationer och byggnadernas maxhöjd.Dock medger detaljplanen fläktrum även på de berörda husen.Frågan är, vad gäller? Kommunens utsagor, ritningar och illustrationer vid förhandlingen som möjliggjorde att Detaljplanen vann laga kraft, eller det som detaljplanen i praktiken säger?Följdfråga, har jag rätt att ta del av kommande bygglovsansökan innan detta klubbas?(enligt kommunen ska jag avvakta tills till ansökan är behandlad)
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har överklagat en del av en detaljplan, ett överklagande som vann bifall i tingsrätten, eller närmare bestämt i mark- och miljödomstolen. De sistnämnda domstolarna sorterar nämligen organisatoriskt under vissa tingsrätter. Kommunen överklagade dock domen och fick sedermera rätt i Mark- och miljööverdomstolen. Trots ett noggrant studium av din ärendebeskrivning bereder den vissa tolkningssvårigheter. Det står inte helt klart för mig huruvida det är du eller kommunen som har synpunkter på installationen av fläktrummen, men såvitt jag förstår medger i vart fall detaljplanen fläktrum på de två husen som nämns enligt ovan. Du undrar nu vad som gäller avseende den lagakraftvunna domen samt om du har rätt till insyn i byggnadsnämndens ärendehandläggning av en kommande bygglovsansökan och innan det kommunala beslutet fattas. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan. Rättegångsbalken (RB).Förvaltningslagen (FL).Plan- och bygglagen (PBL).Eftersom du har lyckats driva två domstolsprocesser kommer jag nedan att utgå ifrån att du är saklegitimerad, det vill säga att förutsättningarna för att överklaga är (var) uppfyllda, vilka för övrigt framgår av 13 kap. 8 § PBL i vilket det hänvisas till vissa relevanta bestämmelser i förvaltningslagen. Men i korthet fordras att beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas av den som beslutet angår, om det går honom eller henne emot, vilket ska ske skriftligen innan granskningstiden har gått ut (jfr 42 § FL, se även 13 kap. 2 och 2 a §§ PBL).Beträffande din första fråga kan det mycket kort konstateras att Mark- och miljööverdomstolens domslut gäller. Vad detaljplanen, såsom du uttrycker det, i praktiken säger, det vill säga hur detaljplanen ska tolkas och vad den egentligen innebär, är ju det som vid en uppkommen tvist ska prövas av rätten och liksom i alla andra sammanhang när två parter är oense är det ytterst en domstol som har att avgöra vem som de facto har rätt. Att domen har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel varför Mark- och miljööverdomstolens avgörande kommer att stå sig i det här fallet och därmed ska följas i enlighet med det avkunnande domslutet (55 kap. 1 § RB).Mot bakgrund av min ganska beklagliga oförmåga att kunna tolka din ärendebeskrivning fullt ut har jag likaledes haft svårt att bedöma om du är part i den aktuella bygglovsansökan. Gissningsvis är så inte fallet eftersom du uppger att du inför kommunen har uttryckt din oro över påbyggnaderna. Utifrån ett sådant scenario kan följande anföras. Inledningsvis ska framhållas att förvaltningslagen blir tillämplig när det gäller den här typen av kommunala beslut. Kommunala nämnder, likt byggnadsnämnden, är att betrakta som kommunala förvaltningsmyndigheter och träffas därför av reglerna i förvaltningslagen (1 § FL). Bortsett från vissa inskränkande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) har den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet, vilket av naturliga skäl benämns partsinsyn (10 § FL och 10 kap. 3 § OSL). Partsinsynen utgör ett för den enskilde mycket viktigt kontrollinstrument och är också en grundläggande förutsättning för principen om god förvaltning, vilken är en allmän rättsprincip på det förvaltningsrättsliga området. Härutöver, och i linje med den nyss nämnda principen, föreligger det en kommunikationsskyldighet för den beslutande myndigheten. Ett ärende får nämligen inte avgöras utan att den som är part har underrättats om allt material av betydelse för beslutet och därutöver fått tillfälle att inom en viss tid yttra sig över materialet (25 § FL). Men som namnet antyder tillkommer rätten till partsinsyn endast den som har ställning som part i ärendet hos den beslutande myndigheten. Finns det flera parter har envar samma rätt. Partsinsynen kräver dock aktivitet från de berörda. När det sedan gäller kretsen av kommunikationsberättigade är principen densamma, vilket således innebär att det i stort sett endast är den som är part som behöver kommuniceras. I vissa sammanhang kan emellertid ett ombud också behöva kommuniceras. Men i övrigt gäller inte detta varför exempelvis en anmälare faller utanför kretsen av kommunikationsberättigade. Under förutsättning att du inte har ställning som part i den ovan nämnda bygglovsansökan blir min bedömning att kommunen har fog för sin uppfattning. Sammanfattningsvis, annorlunda uttryckt och som svar på din andra fråga: Givet att du inte har ställning som part saknar du tyvärr rätt att ta del av handläggningen av den kommande bygglovsansökan. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur lång handläggningstid för ett ärende hos polismyndigheten?

2021-03-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hur lång handläggningstid har polisen på sig när en advokat skickat in övrprövningen till polisen som lagt ner ärendet och som sen ska vidare till åklagarmyndigeten.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen är en förvaltningsmyndighet och ska i sin handläggning av ärenden tillämpa förvaltningslagen, se 1 § FL.En advokat skickar in ett ärende till polisen som ska vidarebefordra det ärendet till åklagarmyndigheten. Handläggningstiden bestäms utifrån bestämmelserna om god förvaltning och de allmänna förvaltningskraven, se 5 - 18 §§ FL.9 § FL stadgar att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Paragrafen är vagt skriven för att det inte på ett generellt sätt går att inkludera alla olika situationer av handläggningsärenden. De ärenden som kommer in till myndigheterna ser olika ut och det går således inte att ge ett generellt svar på exakt hur lång tid en handläggning av ett ärende tar, det får bedömas från fall till fall.Det finns inte någon lagstadgad längsta tid som polismyndigheten måste hålla sig efter.Med vänlig hälsning!

Beräkning av försörjningsstöd

2021-03-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan försörjningsstöd räkna med pengar som tillhör ens 16 årige son?
Maryam Naqqar |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till försörjningsstöd:Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 § så har den som inte har möjlighet att försörja sig på egen hand rätt att få stöd från socialtjänsten om det inte går att lösa på annat sätt. I förarbetet till lagen (Prop 2000/01:80 s. 93 ff.) påtalas att individen är skyldig att använda eventuella ekonomiska tillgångar för sin försörjning. I detta räknas t ex fordon, fastigheter eller sparade pengar in.Beräkningen för hur mycket en person har rätt att få i försörjningsstöd fastställs av regeringen utefter en så kallad riksnorm. Riksnormen finns i SoL 4 kap. 3 § och täcker kostnader för t ex hyra, kläder kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror samt dagstidning och telefon m.m. och baseras på en uträkning av de svenska hushållens baskonsumtion, alltså ett slags medelvärdeBeräkning av försörjningsstöd:Det är som huvudregel hushållet som är den ekonomiska enheten,för ekonomiskt bistånd och de vuxna har ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning.För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Summan visar hushållets ekonomiska behov i kronor. Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd.Vänligen,