Skillnaden mellan att en myndighet avslår och avvisar en ansökan

2021-03-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som är skillnaden mellan att en myndighet avslår och avvisar en ansökan från en enskild person?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Myndigheten avslår ansökanNär en myndighet avslår ett beslut så handlar det om att myndigheten har utrett förutsättningarna i den aktuella ansökan och kommit fram till att ansökan inte ska bifallas. Det handlar alltså om att myndigheten har gjort en prövning och beslutat att inte bevilja det som den aktuella personen har ansökt om. Vid ett avslag får personen alltså ett nej på sin ansökan. Myndigheten avvisar ansökanNär en myndighet avvisar en ansökan så handlar det istället om att de formella förutsättningarna för att ta upp ärendet till prövning inte är uppfyllda. Myndigheten kan alltså inte ens pröva förutsättningarna för att bevilja ansökan. Det kan exempelvis handla om att ansökan skickades in för sent, att man ansöker om något som inte ens finns, att den som gjort ansökan saknar rättslig handlingsförmåga och t.ex. är omyndig. Det kan även handla om att personen saknar partsbehörighet som kan vara fallet om en person ansöker om pension fast än den inte är pensionär. Därutöver kan det handla om att myndigheten inte vet från vem ansökningen kom ifrån. Sammanfattningsvis, ett avslag från myndigheten innebär att du får ett nej på din ansökan. En avvisning innebär att det inte finns formella förutsättningar för att pröva ansökan. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Skyldighet att tillhandahålla handikapparkering?

2021-03-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan ett kommunalt fastighetsbolag neka att bygga en handikapparkering?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du som boende hos ett kommunalt bostadsbolag har rätt till tillgång till en handikapparkering. Svaret på frågan beror på hur det ser ut i övrigt på den ort där du bor, om det redan finns en handikapparkering kanske det bedöms vara tillräckligt. Det bör nämligen finnas en handikapparkering vid bostadshus inom 25 meter från entrén, detta framgår av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2014:3, avsnitt 3:12). Där framgår också att antalet parkeringsplatser bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Detta gäller alltså vid planeringen av områden som ska utbyggas. Det finns även andra bestämmelser som kan inverka på kommunens skyldighet att tillhandahålla handikapparkering vilket jag redogör för nedan. Allmännyttiga bostadsbolagEtt kommunalt bostadsbolag ska tillgodose ett allmännyttigt syfte, med det menas framför allt att främja bostadsförsörjningen i kommunen (1 § lag om allmännyttiga kommunala bostadsbolag). En grundläggande tanke är då att boendet ska vara tillgängligt för alla men också att de boende ska kunna ha ett inflytande på bolaget. Hur ett sådant inflytande säkerställs ser olika ut men det kan exv. ske genom ett boinflytandeavtal som bolaget tecknat med Hyresgästföreningen. Det är kommunfullmäktige som genom kommunstyrelsen håller uppsikt över ett kommunalt bolag (6 kap. 1 § andra stycket, kommunallagen).ParkeringNär det gäller frågan om parkering händer det att kommunen utarbetar s.k. policydokument där det framgår vilka riktlinjer som de har satt för parkering och trafik. Kommunen kan också i sin detaljplan ange hur parkeringen ska se ut i ett visst område vilket då innebär att byggherren måste ta hänsyn till detta krav vid utbyggnad (4 kap. 13 § plan- och bygglagen). Utöver detta finns bestämmelser om att kommunen ska planlägga bebyggelsen av dess mark så att den är tillgänglig för alla (2 kap. 3 § plan- och bygglagen). En tomt ska exempelvis bebyggas och ordnas så att även rörelsehindrade kan komma fram till byggnaden (8 kap. 9 § plan- och bygglagen). I sist nämnda lagrum anges också att friyta ska prioriteras om det inte finns utrymme för både parkering och friyta. Till detta tillkommer att invånarna i kommunen inte ska särbehandlas (2 kap. 3 § kommunallagen).SlutsatsEn kommun måste beakta att även de med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram i samhället och till sina bostäder. Därmed är det inte sagt att ett kommunalt bostadsbolag inte kan neka till att bygga en handikapparkering. Du kan vända dig till hyresgästföreningen så kan de hjälpa dig med att ta frågan vidare till bolaget. Du kan även kontakta den nämnd (ofta kallad tekniska nämnden) som har hand om parkeringsfrågor i din kommun.Hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen om det skulle vara något mer du undrar över!

Vart kan man klaga när man tycker socialförvaltningens beslut är felaktigt?

2021-03-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Vart kan man klaga när man tycker socialförvaltningens beslut är felaktigt om att ej ingripa och omhänderta minderårig?
Ranya Eliassi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du anser anser att socialtjänstens beslut är felaktig så måste Socialtjänsten i din kommun ta ett nytt beslut.Om du fortfarande är missnöjd kan du klaga till en domstol. Du kan också klaga på socialtjänstens arbete när du får stöd av dem, men inte är nöjd med stödet. Då ska du tala med personalen eller personalens arbetsledare. Du kan också tala med dem som bestämmer i kommunen.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Avslag på sjukpenning, hur går man tillväga med en överklagan?

2021-02-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Jag fick avslag på min sjukpenning .Jag begärde omprövning första gången och fick ett avslag på den. Nu efter nästan år begärde en ny omprövning för att jag vet att det var rätt osäkert beslut ,men jag fick inte en ny om prövning en gång till.därmed hänvisade hl mig att överklaga till förvaltningsrätten. Vad ska man för åt saken ? Tack så mycket för hjälpen.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFörvaltningslagen (FL) (2017:900) är tillämplig, saken rör handläggning av ett ärende hos Försäkringskassan (förvaltningsmyndighet), 1 § första stycket FL. ÖverklaganFörsäkringskassan beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, i första instans förvaltningsrätten 40 § FL. Beslutet lär påverka din situation på ett inte obetydligt sätt och har gått dig emot genom avslag. Således är beslutet överklagbart, 41-42 §§ FL. Du överklagar beslutet skriftligen hos förvaltningsrätten, men själva överklagandet ska lämnas in till Försäkringskassan. Du ska i överklagandet ange vilket beslut som överklagas och på vilka grunder du önskar ändring i beslutet, 43 § FL. Dessa grunder inbegriper att du yrkar på ett visst domslut, t.ex. att beslutet med ändring av Försäkringskassan beslut ska bifallas och de omständigheter som ligger bakom yrkandet, 4 § förvaltningsprocesslagen (FPL) (1971:291). Därutöver ska överklagan innehålla ett antal andra rent formella uppgifter vilka framgår av 3 § FPL (målets anhängiggörande)Överklagan ska inges till Försäkringskassan inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, 44 § FL.Eventuellt ombud eller biträdeFörvaltningsprocessförfarandet är tänkt att kunna genomföras utan inblandning från ombud eller biträde. Förvaltningsrätten är bland annat skyldig att hålla kontakten till den enskilde smidig och enkel samt lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen, 6 § FL. Med det sagt är du fri att anlita ett lämpligt ombud eller biträde, dock på egen bekostnad 14 § FL. Hälsningar,

Kan kammarrättens beslut överklagas?

2021-03-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, kan ett beslut från Kammarrätten överklagas?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med kammarrättens beslut är det möjligt att göra ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen. I de flesta målen krävs det emellertid ett prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva målet (35 § FPL). Prövningstillstånd kan ges utifrån två grunder- Om det är arv vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstoleneller- om det finns synnerliga skäl för en sådan prövning (36 § FPL).Det är alltså möjligt att överklaga ett beslut från kammarrätten, men för att målet ska prövas av den högre instansen som är Högsta förvaltningsdomstolen krävs i regel ett prövningstillstånd utifrån ovan nämnda grunder. Det är således inte självklart att en överprövning av kammarrättens beslut kommer till stånd. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Om du vill kan du läsa mer om hur man överklagar kammarrättens beslut på Sveriges domstolars hemsida som du hittar här. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan en potentiell arbetsgivare begära ett utdrag ur belastningsregistret?

2021-03-08 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |får buss arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret.Buss arbetsgivaren kräver utdrag ur belastningsregistret, med hänvisning till att dom inte vill anställa någon som eventuellt kan ha begått brott mot barn. saken är den att det handlar om ren linjetrafik.Man kommer inte i kontakt med barn på det viset som man eventuellt skulle göra om det var rena skolturer.Linjetrafik innebär att man kör både barn och vuxna i samma buss.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En potentiell arbetsgivare, vilken bedriver linjetrafik med bussar, begär i samband med sitt rekryteringsförfarande utdrag ur belastningsregistret då bussbolaget vill säkerställa att tänkbara kandidater inte har begått brott barn. Du ställer dig dock tveksam till ovanstående eftersom verksamheten inte omfattar några rena skolturer och undrar därför huruvida arbetsgivaren verkligen får agera på det sätt som nu är i fråga. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende är lagen om belastningsregister. Samtliga lagrumshänvisningar nedan utgör hänvisningar till den nyss nämnda lagen om ingenting annat anges.Registret innehåller bland annat uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott. Likaledes registreras uppgifter om meddelade kontakt- och tillträdesförbud (3 §). Informationen är av förklarliga skäl av mycket integritetskänslig natur och omfattas därför av sträng sekretess. Som utgångspunkt är det endast du som kan begära ut samtliga uppgifter om dig själv och uppgifterna ska efter en framställd begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår (9 §). Men även flertalet rättsvårdande förvaltningsmyndigheter liksom domstolar och andra myndigheter med vissa tillsynsuppdrag äger rätt att begära ut den här typen av information (6 § 1 st. 1-3 p.). I förekommande fall kan arbetsgivare till och med vara skyldiga att göra en avstämning mot belastningsregistret innan en nyanställning kan aktualiseras, vilket exempelvis regelmässigt är fallet inom skolväsendet.Det ovan anförda innebär att en privat arbetsgivare eller en blivande sådan inte kan begära ut uppgifter om dig som hänförliga till belastningsregistret. Följande bör dock noteras. Det föreligger inga formella hinder för en arbetsgivare att under en pågående rekryteringsprocess och på egen hand undersöka om den tilltänkta arbetstagaren är dömd för brott. Härutöver blir de allra flesta avgöranden allmänna handlingar, vilket innebär att dessa är möjliga att begära ut direkt hos de berörda domstolarna. Under förutsättning att ingen av diskrimineringsgrunderna i 1 kap. 5 § diskrimineringslagen kan göras gällande ger den så kallade fria anställningsrätten en privat arbetsgivare långtgående möjligheter att kunna göra skönsmässiga bedömningar. Annorlunda uttryckt: Så länge bussbolaget inte gör sig skyldig till någon diskriminerande åtgärd kan bolaget i princip själv välja vem som ska anställas och att förvägras en anställning på grund av ett uteblivet uppvisande av ett utdrag ur belastningsregistret är inte att betrakta som en diskriminerande åtgärd. Det förtjänas också att framhålla att eventuella diskriminerande åtgärder från en arbetsgivare aldrig innebär att denne kan avkrävas ett anställningsbeslut. Skyldighet att utge diskrimineringsersättning till den skadelidande kan naturligtvis bli aktuellt, men något föreläggande genom en myndighets försorg kan däremot inte tillgripas.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur lång tid kan det ta att få beslut prövat av myndighet?

2021-02-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej jag har begärt ut en förundersökning men fick till svar att den var under sekretess och att jag kunde pröva det beslutet vilket jag gjorde. Hur lång tid kan det ta?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tyvärr finns det inget exakt svar på din fråga då det inte finns någon exakt tidsgräns som myndigheten har att förhålla sig till. Dock är utgångspunkten för all myndighetsutövning, inklusive denna prövning, att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt med beaktande av rättssäkerheten enligt 9 § förvaltningslagen. Myndigheter har ofta inre målsättningar men det finns alltså ingen lagstadgad gräns för hur lång tid handläggningar får ta gällande ett fall som detta. Det finns endast ett krav på att handläggning ska ske så skyndsamt som möjligt utifrån förhållandena i det specifika fallet. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga samt att du snabbt får svar gällande förundersökningen! Vänligen,

Vad betyder formuleringarna i stadsdelsnämndens avslagsbeslut?

2021-02-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Hoppas det är ok att ställa denna fråga som gratis fråga? Jag har en sambo 90 år som ansökt om äldreboende i kommun S och han har fått av B stadsdelsnämnd att de avslår ansökan om bistånd enligt 4 kapitlet 1 § i socialtjänstlagen. Vad betyder detta i klarspråk? Vidare i utredningen står att han bedöms tillhöra den personkrets som avses i 2 a kapitlet 8 §. Vad betyder detta i klartext? Han har bott och arbetat i kommun S i hela sitt liv förutom den senaste 10 åren då han bor med mig i Östergötland.Utredningen från biståndshandläggaren innehåller 10 sidor med all info om hans tillstånd där vi anhöriga och han själv tycker att han borde få en plats på äldreboende i kommun S. Vi ska nu överklaga beslutet och undrar hur mycket vi ska skriva om hans tillstånd eller kommer hela utredningen följa med om den går vidare till Förvaltningsrätten, vilket vi tror att den kommer att göra? Får jag också fråga om vi bör tänka på något speciellt i vår överklagan?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du är alltid välkommen att ställa frågor till oss gratis.Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL), förvaltningsprocesslagen (FPL) och förvaltningslagen (FL) i mitt svar till dig. Jag tolkar det du har skrivit som att din sambo har ansökt om en plats på ett äldreboende i kommun S och att ni i nuläget är bosatta i en annan kommun.Om jag har förstått dig rätt så undrar du därför följande:- Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL, som svar på din sambos ansökan om att få en plats på ett äldreboende?- Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?- Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?- Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan? Jag kommer att svara på delfrågorna i tur och ordning.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL?Ansökan om biståndDin sambos ansökan om en plats på ett äldreboende räknas som en ansökan om bistånd från kommun S. Såhär står det om bistånd i lagregeln som du nämner (4 kap. 1 § första stycket SoL): "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt."Bistånd kan bestå av försörjningsstöd eller andra insatser. De andra insatserna finns samlade i formuleringen "för sin livsföring i övrigt", och till dem hör möjligheten att få en plats på ett äldreboende i kommunen.När din sambo ansökte om en plats på äldreboende räknades det därmed som bistånd för hans "livsföring i övrigt". Avslag på ansökanGenom att avslå din sambos ansökan har stadsdelsnämnden meddelat att den har gjort en prövning av hans ansökan, men att den inte har ansett att han uppfyller villkoren för att få en plats på ett äldreboende i kommun S.Villkoren för rätten till bistånd är att din sambo inte bedöms kunna tillgodose sina behov själv eller på annat sätt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Eventuellt anser nämnden att han kan få sina behov tillgodosedda av dig i första hand, som hans sambo. Jag vet dock inte om nämnden har resonerat så.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?Det är kommunen där du och din sambo är folkbokförda som har huvudansvaret för att erbjuda din sambo en plats på ett äldreboende, om han anses uppfylla villkoren för insatsen (2 a kap. 3 § första punkten SoL). Stadsdelsnämndens uttalande betyder att nämnden har bedömt att din sambo har rätt till insatser i kommun S, trots att han inte är bosatt där. Den personkrets som nämns i 2 a kap. 8 § SoL omfattar nämligen personer som bedöms ha rätt till insatser i en annan kommun än folkbokföringskommunen, eftersom de inte anses kunna flytta till den andra kommunen om de inte beviljas insatserna. Grunden för att ingå i personkretsen är antingen hälsoskäl eller att personen är utsatt för våld eller andra övergrepp (2 a kap. 8 § SoL).Stadsdelsnämnden bedömer alltså att din sambo tillhör den personkretsen, vilket jag tolkar som att din sambo anses ha rätt till insatser från kommun S.Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?Ja, det kommer den att göra. Stadsdelsnämnden ska nämligen lämna över handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten, tillsammans med din sambos överklagande (6 b § tredje stycket FPL). Förvaltningsrätten ska sedan ta hänsyn till stadsdelsnämndens utredningsunderlag i sin bedömning, liksom övrigt material som hör till din sambos ärende (30 § första stycket FPL).Det kan dock vara bra att ni förtydligar din sambos situation i överklagandet ändå, för säkerhets skull. Därmed lyfter ni fram det som ni vill att domstolen ska ta särskild hänsyn till.Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan?Det är några saker som det kan vara bra att ni känner till angående hur överklagan ska göras.Det är bara din sambo som kan överklaga beslutet, eftersom det är honom som beslutet rör (42 § FL). Som anhörig har du tyvärr inte rätt att göra någon överklagan.Din sambo måste överklaga stadsdelsnämndens beslut inom tre veckor från att han fick del av beslutet (6 a § andra stycket FPL). Han ska skicka överklagan till stadsdelsnämnden som fattade beslutet, om han inte har fått någon annan instruktion (6 a § första stycket FPL). Överklagan ska dock vara adresserad till förvaltningsrätten (43 § första stycket FL).På Sveriges domstolars hemsida finns ytterligare information om hur man överklagar ett socialtjänstbeslut och hur det går till när målet avgörs i förvaltningsrätten.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina delfrågor.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL?Det betyder att stadsdelsnämnden har beslutat att inte bevilja din sambos ansökan om att få en plats på ett äldreboende i kommun S. Platsen på äldreboendet är en form av insats från kommunen som kallas för bistånd i socialtjänstlagen.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?Det betyder att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo har rätt till insatser i kommun S, trots att han inte är bosatt där för tillfället. Enligt huvudregeln är det annars kommunen som ni bor i för tillfället som har ansvar för att erbjuda din sambo en plats på ett äldreboende, om han uppfyller villkoren för insatsen.Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?Ja, det kommer den att göra. Stadsdelsnämnden ska lämna över utredningen till förvaltningsrätten tillsammans med din sambos överklagan. Det kan dock vara bra att ni förtydligar din sambos situation i överklagandet ändå, för säkerhets skull.Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan?Tänk på att det är din sambo som måste överklaga beslutet, eftersom du inte har rätt att göra det. Han ska skicka överklagan till stadsdelsnämnden, om han inte har fått någon annan instruktion. Överklagan ska dock vara adresserad till förvaltningsrätten. Viktigast av allt är att han överklagar beslutet inom tre veckor från att han fick del av det.Jag hoppas att mitt svar har gett er lite klarhet i vad som gäller. Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till med överklagan!Med vänliga hälsningar,