Ensam vårdnad av barnen

2014-10-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har två barn 7, 13 år. Deras pappa valde att flytta till Sydamerika för 11 månader sedan då vi separerade. Han har under denna tid inte visat något intresse för barnen. Försvårat för mig gällande pass, flyttanmälan. Barnen har bönat och bett att han ska komma hem och även jag. Han har inte för avsikt att bo i Sverige utan endast hälsa på. Han har avsagt sig ansvaret och bett att jag ska ta vårdnaden så han slipper oss sen ångrar han sig och säger att han vill hamna i rätten för att det ska kosta mig. Han ställer ultimatum till barnen som att om de är med min nya kille är han inte deras pappa och jag bor med min nya kille som barnen älskar. Han lovar barnen att komma och har gjort minst 5 gånger men han kommer inte. När jag försöker resonera skriver han bara elaka saker och kränkningar till mig som person. Innan han åkte försökte han ta sitt liv och tvingade då vår son att sitta och prata med honom i timmar i telefon för han mådde så dåligt. Det är en lång historia bakom men ett skäl till separation var att han inte var snäll mot sonen. Säger att barnen svikit honom mm. Jag skulle helst vilja att han hade barnen också men det kommer inte att hända. Jag kan inte ens öppna ett sparkonto till barnen. Vad ska jag göra? Barnen mår inte bra av detta och jag känner att situationen med gemensam vårdnad är ohållbar. nu efter 11 månader vill han ha barnen till Colombia över jul och nyår och de vill såklart dit men jag är rädd att han inte släpper hem dem. Han håller absolut ingenting av de han lovar. I s in ADHD utredning framkommer det också att han inte har något större intresse för barnen. Han vill alltså komma åt mig och bara bråka. Vid tillfällen jag arbetade kväll fick sonen ofta gå till sina morföräldrar för pappan kunde säga så elaka saker. Jag gjorde en polisanmälan om detta och det lades ner. Även en socanmälan som inte ledde någonstans eftersom barnen är med mig. Jag har inte råd med en advokat. vad ska jag ta mig till. Har jag goda chanser till ensam vårdnad för såhär kan jag och barnen inte ha det. 
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Du och dina barn tycks ha en turbulent vardag med en del konflikter. Detta drabbar alla inblandade, men främst barnen. Utgångspunkten för hur vårdnaden ska bli, är vad som är barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.Om vårdnaden står på båda föräldrarna och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska rätten besluta om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Vid bedömningen om vårdnaden ska anförtros en av föräldrarna beaktas särskilt föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock så måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden.Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om ensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 § föräldrabalken).Som jag uppfattar det, låter barnens pappa konflikterna mellan honom och dig även drabba barnen. Det är vidare problematiskt att pappan försvårat för dig gällande bland annat flyttanmälan och tillverkningen av pass. Detta påverkar bedömningen i negativ riktning för pappan. I din frågeställning klargörs inte hur barnen känner för pappan, dig och situationen som den är, även om du beskriver att du uppfattar situationen som ohållbar. Barnen, i alla fall det äldsta barnet, har nått en sådan mognad att hans vilja är ytterst relevant och avgörande. Vill barnen umgås och bo med pappan? Med anledning av att pappan flyttat till Sydamerika, blir det i realiteten du som har hand om vårdnaden. Kärnan är alltså att fokus sätts på barnets bästa för att bedöma hur vårdnaden ska fördelas. Du kan ansökan hos tingsrätten om ensam vårdnad. Som läget är nu, där barnen hamnar i kläm på grund av pappans ovilja att samarbeta och agera som en pålitlig förälder, så har du chansen att tilldelas ensam vårdnad. För att hålla nere dina eventuella rättegångskostnader, måste du inte anlita en advokat eller så kan du endast rådgöra med en advokat i en begränsad omfattning. Huvudregeln i vårdnadsmål är att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader (6 kap. 22 § föräldrabalken). Hoppas det löser sig och att du och dina barn får en mer stillsam vardag. Vänliga hälsningar,

Regler kring efterarv och bröstarvinges rätt till laglott

2014-10-21 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min far gick bort för 4 år sedan. Jag behöver pengar så min fråga är, kan mina föräldrar ha skrivit I sitt testamente att min mor äger all rätt till alla pengar efter min far? Har inte vi barn rätt att dela min fars del med mor? Hon får halva och vi syskon får dela på fars andra halva? Kan det vara skrivet så att vi barn inte har rätt till något arv förrän mor går bort?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Dina föräldrar har rätt att testamentera sin egendom till varandra. Testamentena får dock inte innebära att du och dina syskon, i egenskap av bröstarvingar (barn i direkt nedstigande led) beskärs eran rätt till laglott. I detta fall förstår jag det som att det är din far som har testamenterat sin egendom till din mor.Enligt 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken utgör laglotten hälften av den arvslott du och dina syskon haft rätt till från din far om han ej testamenterat bort sin egendom till din mor. Om testamentet inkräktar på din och dina syskons laglott har ni, enligt 7 kapitlet 3 § 1 stycket Ärvdabalken, rätt att kräva att testamentet jämkas så att ni därmed får rätt till er respektive laglott. Rätten att kräva jämkning av testamentet bortfaller dock om ni inte inom sex månader från det att ni delgavs testamentet (genom att testamentshandlingen i bestyrkt avskrift överlämnades till er) hör av er till testamentstagaren (eran mor) och ger till känna att ni kräver er laglott, se 7 kapitlet 3 § 3 stycket och 14 kapitlet 4 § 1-2 stycket Ärvdabalken.Det är dock viktigt att påpeka att en jämkning av testamentet inte innebär att du därmed får ut din laglott på en gång, se 7 kapitlet 3 § 2 stycket Ärvdabalken. Då du inte är ett särkullbarn på din fars sida (barn som den avlidne har med någon annan än dennes efterlevande make) så ska nämligen enligt 3 kapitlet 1 § 1 stycket Ärvdabalken din fars egendom tillfalla din mor, då hon utgör din fars efterlevande make. Detta har sin grund i den arvsrättsliga målsättningen att efterlevande make ska skyddas ekonomiskt i den mån inget särkullbarn på den avlidnes sida blir lidande. När din mor sedermera avlider kommer du dock, som en del av arvet efter din mor, att få ta del av arvet efter din far, se 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Arvskifte då dödsboets skulder överstiger dess tillgångar

2014-10-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambo dog i januari 2014. Han efterlämnar 5 egna barn varav 1 barn dog 2 dagar efter honom. Hon i sin tur efterlämnar 4 barn. Min sambo och jag hade skrivit ett testamente," den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt ärva all den avlidnes egendom. Den av våra arvingar som efter den först avlidna gjort anspråk på sin laglott skall emellertid ej erhålla ytterligare arv". 1 barn och 1 barnbarn vill ha ut sin laglott. Har nu fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket som registrerat den och dödsboet har en förlust med ca 6000 kr. Hur gör jag, begravningsbyrån kunde inte utan hänvisar till en jurist för arvsskifte. Behövs det, dödsboet är ju på minus.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Utgångspunkten är att arvingarna inte den avlidnes skulder, när en person avlider bildas ett dödsbo med dennes tillgångar och skulder, detta dödsbo är en självständig juridisk person. Om det efter bouppteckningen konstateras att dödsboets skulder överstiger dess tillgångar kommer arvingarna inte blir ersättningsskyldiga, men det finns inte heller något att ärva.Dödsbon upphör vanligtvis i samband med arvskiftet men när skulderna överstiger tillgångarna kan det istället avslutas genom att dödsbodelägarna ansöker om dödsboets försättande i konkurs. Då fördelas de tillgångar som trots allt finns mellan borgenärerna och skiftas utan att dödsbodelägarna riskerar att bli personligt betalningsansvariga för boets skulder.Se mer om konkursansökan https://lagen.nu/1987:672#K2P1S1Vänligen,

Behöver huset vi fått i arv beskattas vid en försäljning?

2014-10-21 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej! Vi är fyra systrar som ska sälja huset vi ärvt efter vår mor och far. Har ju förstått att arvsskatten är borttagen. Betyder det att det vi får för huset inte behöver beskattas på något vis? I det här fallet räknar vi med att få cirka 1,400 000 för huset. Det finns ett lån på banken på 300 000. När lånet är betalat kan vi bara dela på 1.100 000 på fyra utan att betala skatt?
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Du har helt rätt i att arvsskatten är avskaffad. Då ni tilldelas arv, ska sålunda ingen skatt betalas. Dock ska ni betala skatt på den eventuella kapitalvinsten som uppkommer när ni senare avyttrar huset genom en försäljning. Detta följer av den så kallade kontinuitetsprincipen. Denna princip innebär att ni som förvärvare av huset inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § inkomstskattelagen). Vid beräkningen av kapitalvinsten, kommer ni använda er av den tidigare ägarens anskaffningsutgift, eventuella förbättringsutgifter och utgifter för avyttringen (44 kap. 13 och 14 §§ inkomstskattelagen). Vad som menas är att det den tidigare ägaren betalat för huset anses som anskaffningsutgift och de utgifter som lagts på att förbättra fastigheten genom exempelvis ombyggnationer, ses som förbättringsutgifter. Det som är inbegripet i utgifterna för avyttringen är bland annat mäklararvoden. Dessa utgifter kommer dras av från den ersättning ni kommer få vid en försäljning av huset. Återstående belopp kommer att kapitalvinstbeskattas. Vänliga hälsningar,

Beskattning vid försäljning av ärvd egendom

2014-10-22 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej,Jag har ärvt två dyrbara klockor av min nu avlidne far. Sammanlagt värde av dessa är dryga 400 tkr. Om jag säljer dessa nu, behöver jag skatta på pengarna med tanke på att det är ett arv och att arvsskatten är slopad?Är väldigt tacksam för ett svar.Med vänlig hälsning,
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arvsskatten är mycket riktigt avskaffad vilket uttrycks i 8 kap. 2 § inkomstskattelagen där det anges att förvärv genom arv är skattefria. Det innebär att den som mottar ett arv inte behöver skatta för själva mottagandet. Vid en vidareförsäljning ska arvtagaren däremot skatta för vinsten såsom den tidigare ägaren hade gjort vid en likadan försäljning enligt den så kallade kontinuitetsprincipen. Det innebär att du får ta över arvlåtarens omkostnadsbelopp vid beräkning av vilken kapitalvinst du gör vid försäljningen. Detta följer av 44 kap. 21 § där det stadgas att den som förvärvar en tillgång genom arv inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation.Vänliga hälsningar,

Rätt till sjuklön

2014-10-21 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Måste jag ha jobbat 14 dagar innan jag kan få sjuklön eller måste det ha gått 14 dagar från att jag jobbade första gången för att jag ska få det? Med vänlig hälsning
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som arbetstagare har du rätt till sjuklön, enligt 1 § lagen (1991:1047) om sjuklön. Rätten till sjuklön gäller från första dagen av anställningstiden (om inte anställningstiden är kortare än en månad), enligt 3 § sjuklönelagen. Se 1 § och 3 § sjuklönelagen, https://lagen.nu/1991:1047#P1 och https://lagen.nu/1991:1047#P3Sjukperioden omfattar de 14 första dagarna som du är sjuk, därefter får du sjukpenning från försäkringskassan, 8 § sjuklönelagen. Från och med dag 8 måste du skicka ett läkarintyg eller läkarutlåtande för att få fortsatt sjuklön, annars har arbetsgivaren ingen skyldighet att utge sjuklön. Se 8 § sjuklönelagen, https://lagen.nu/1991:1047#P8Du som arbetstagare har rätt till 80 % av dina anställningsförmåner under alla dagar förutom den första, som är en s.k. karensdag, enligt 6 § sjuklönelagen. Se 6 § sjuklönelag, https://lagen.nu/1991:1047#P1Hoppas detta var till hjälp! Med vänliga hälsningar

Arvsskatt/kontinuitetsprincipen/kapitalvinstskatt

2014-10-21 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej,Min pappa dog år 2003 och efterlämnade en del smycken och andra dyrbara ägodelar till mig. Det totala värdet uppgår till några hundratusen kronor. Om jag säljer dessa idag, måste jag skatta för det då iom att han avled innan 2005 då arvsskatten slopades? Jag är ensamt barn och ensam arvinge, ägodelarna fanns i ett bankfack och jag har haft dom liggandes fram tills nu.
Mattias Vilhelmsson |Hej Isabella! Vad kul att du hör av dig till oss på Lawline.Till att börja med har du helt rätt i att arvsskatten slopades 2005. I och med att din pappa dog 2003 bör redan en arvsskatt ha utgått på ditt förvärv. Huvudregeln enligt den gamla lagen om gåvo och arvsskatt innebar att skattskyldigheten inträdde vid arvlåtare/testators död; dvs 2003. Något mer kring skatten vid ditt förvärv går inte att säga. Den första slutsatsen är alltså att någon arvsskatt inte kommer att utgå.Vad du däremot kan behöva betala skatt på är kapitalvinsten vid själva försäljningen av smyckena och de dyrbara ägodelarna. 44 kap 21 § IL (inkomstskattelagen) ger uttryck för den s.k. kontinuitetsprincipen, vilken innebär att du inträder i din pappas skattemässiga situation i samband med att du fick arvet. Det innebär att om dessa smycken och dyrbara ägodelar har ökat i värde, sen din pappa förvärvade dem, kommer du att behöva betala skatt på kapitalvinsten. Allt beror alltså på hur mycket din pappa behövde betala ursprungligen och hur mycket smyckena och de dyrbara ägodelarna kan säljas för idag.  Den andra slutsatsen är alltså att du kan komma att behöva betala skatt på din eventuella kapitalvinst. 

Rätten till arv för sambos barn

2014-10-21 i Sambo
FRÅGA |Gällande arvsrätt f biologiska barn. Mina döttrars far har avlidit o efterlämnat skulder. Dock finns en bostadsrätt som han o hans sambo bort i ca 4 år. Den köptes efter att de tillsammans sålt en fd hyresrätt s ombildats till bostadsrätt. Sambon står på lånen. De har levt tillsammans i 30 år. De har inga gemensamma barn o sambon har inga egna. Min fråga : har mina döttrar rätt till en del av lägenheten? De vill att sambon ska bo kvar i lägenheten. Tacksam f svar Döttrarna är förkrossade över faderns slutliga svek, att lämna allt detta till dem efter ett långt liv av besvikelser. 
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. När en sambo avlider, så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter sambons dödsfall har endast den efterlevande sambon rätt att påkalla bodelning (18 § sambolagen). Den avlidnes arvingar (t.ex. barn) har inte denna rättighet. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte som mellan makar, en skyldighet. Den efterlevande sambon kan således undgå att utnyttja sin rätt till bodelning om han eller hon skulle förlora på det. En begäran om bodelning ska framställas, av den efterlevande sambon, senast när bouppteckningen förrättas. De tillgångar som ska ingå i bodelningen, är de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde, det vill säga då den ena sambon gick bort. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 § sambolagen). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§ sambolagen). Sambor delar på nettovärdet av samboegendomen. Detta innebär att en eventuell skuldavräkning ska ske av den egendom som samborna själva äger (13 § sambolagen). I första hand kan skuldavräkning endast ske för skulder som är hänförliga till någon samboegendom. Om jag uppfattat saken rätt, så ägde båda samborna bostadsrätten. I sådant fall föreligger så kallad samäganderätt, vilken i ert fall betyder att samborna äger hälften vardera av bostadsrätten. Sambon som har skulder på bostaden, ska avräkna dessa skulder från sin andel av bostadsrätten och sin andel av bohaget. Skulle skulderna vara större än vad sambon äger som samboegendom, får skulderna inte täckning av den andra sambons (dina döttrars fars) samboegendom. Då värdesätts den skuldsattes sambos samboegendom till noll kronor och kommer på så sätt inte "bidra" till bodelningen med sin egendom. Istället hälftendelas den icke-skuldsatta sambons överskott. Sambor ärver inte varandra (om de inte upprättat ett testamente till förmån för varandra). Detta innebär att det döttrarnas far tilldelas efter en eventuell bodelning, det är det som döttrarna kommer att ärva (2 kap. 1 § ärvdabalken). Görs ingen bodelning, behåller samborna det de äger sedan tidigare. I ditt fall tolkar jag det som att samborna ägde varsin hälft av bostadsrätten, varför döttrarna minst ha rätt till värdet av denna hälft. Emellertid ska skulderna först avräknas om de hänförliga till bostaden eller bohaget. Om en skuld inte är hänförlig till någon särskild egendom bör den i första hand täckas av egendom som inte ingår i bodelningen. Med hänsyn till borgenärernas intresse kan dock sådan skuld som inte är hänförlig till samboegendom få avräknas från samboegendomen i den mån betalning inte kan erhållas ut någon annan egendom som sambon äger (prop 1986/87:1 s. 105). Den efterlevande sambon har rätt till att behålla så mycket av egendomen, efter avdrag för skulder, som motsvarar två prisbasbelopp (18 § 2 st. sambolagen). Två prisbasbelopp motsvarar i år nästan 89 000 kr.För att sammanfatta detta så kan den efterlevande sambon, men måste inte, begära bodelning efter den andra sambon avlidit. I en eventuell bodelning ingår samboegendom. Samboegendomen utgörs av den gemensamma bostaden och bohaget. Innan själva hälftendelningen av samboegendomen ske, så ska vardera sambons skulder som är hänförliga till bostaden eller bohaget avräknas från sin egendom. En sambo kan aldrig gå in i en hälftendelning med ett underskott, utan i sådant fall värdesätts egendomen till noll kronor. Huruvida dina döttrar kommer ärva något av bostadsrätten är svårt att svara på med tanke på att jag inte vet de exakta värdena av bostaden, bohaget och skulderna. Dessutom är det för mig okänt vad skulderna hänför sig till. Men kärnan är att sambor inte ärver varandra och ett eventuellt överskott tillfaller döttrarna. Vänliga hälsningar,