Förtal. Kontakt med arbetsgivare och socialtjänst - "smutskastning", "misskreditering", "ifrågasättande av kompetens" och "spridande av lögner"

2015-02-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man som sedan tidigare har två barn, 10 resp 12 år gamla. Barnen har bott heltid hos sin mamma men föräldrarna har delad vårdnad. Just nu pågår det en vårdnadstvist som inte är trevlig. Det äldsta barnet bor hos oss sedan okt -14. Detta har varit hans eget val.När barnen har varit hos oss så har de bl a kommit smutsiga, i för små kläder samt hungriga. Barnen har dessutom uttryckt att mamma ofta skäller på dom samt att hon vid ett flertal tillfällen slagit dom.Då jag sedan många år arbetar som förskolechef ansåg jag att det skulle göras en orosanmälan till socialtjänsten. Jag gjorde en anmälan och mamman blev också polisanmäld för misshandel vid två tillfällen under det sista året. Dock lades dessa ner utan vidare utredning.Detta togs inte emot av mamman särskilt väl utan nu börjar smutskastning av mig. Hon har bl a vid ett tillfälle tagit kontakt med min arbetsgivare och misskrediterat mig. Hon ifrågasatte min kompetens och sa lögner. Och eftersom jag jobbade i en mindre kommun så blev inte detta bra utan jag kände att jag var tvungen att sluta. Ryktesspridningen kom snabbt i gång.Hon har också vid ett flertal tillfällen spridit lögner om mig till socialtjänsten bl a säger jag ha hotat henne vilket känns mycket obehagligt, speciellt med tanke på mitt yrke. Jag har mail och sms-kontakt som bevisar motsatsen till hennes påståenden. Det jag undrar nu är hur ska jag kunna få slut på detta? Ska jag polisanmäla eller hur ska jag gå till väga?
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar situationen och förstår att det måste vara psykiskt slitsamt att först genomgå en vårdnadstvist – vilket väl aldrig är så särskilt trevligt – och sedan behöva genomlida smutskastning och falsk ryktesspridning till följd av densamma. Vi ska titta lite närmare på brottet förtal för att utreda om det går att applicera på era särskilda omständigheter. Förtal upptas i 1 § i Brottsbalkens (BrB), femte kapitel, de s.k. ärekränkningsbrotten, och lyder:Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.Först lite kort om det andra stycket: häri upptas det s.k. försvarlighetsrekvisitet som innebär att en uppgiftslämnare kan fritas från ansvar om 1) hen varit skyldig att uttala sig; 2) det var försvarligt att lämna uppgifterna; 3) uppgifterna är sanna eller 4) hen hade skälig anledning att hålla dem för sanna. Utan närmare detaljer kan jag inte göra en kvalificerad bedömning om det förelegat en skyldighet för barnens mamma att uttala sig när hon talade med din arbetsgivare och socialtjänst eller om det eljest varit försvarligt att göra det. Du använder dig vidare upprepade gånger av begreppet "lögner" i din beskrivning av omständigheterna. Jag kommer i det följande skjuta försvarlighetsbedömningen åt sidan och helt enkelt anta att mamman inte haft skyldighet att uttala sig och inte heller har gjort det av försvarliga skäl; jag kommer vidare ta dig på orden och utesluta att hon farit med sanning eller haft grund för att tro att det var sanna uppgifter som spreds. Jag vill med den snabba genomgången av det här stycket illustrera att det finns en möjlighet för en uppgiftslämnare att undgå straffansvar även om uppgifterna i sig varit ägnade åt att t.ex. utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Vidare, en snabb genomläsning av första stycket i 5 kap. 1 § BrB kan absolut ge intrycket att mammans misskreditering av dig; ifrågasättande av din kompetens och "spridande av lögner" inför din arbetsgivare, därtill lögnaktigt tal och påståenden inför socialtjänst om att du hotat henne, går att subsumera under rekvisitet att "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning", t.ex. genom att "utpeka någon såsom brottslig" eller "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning." En straffrättslig bedömning är dock sällan enkel och innehåller flera komponenter, från att avgöra vad som ska förstås med "att lämna en uppgift om någon" och en "nedsättande uppgift" till att fastställa om det har funnits uppsåt att förtala.Först något om kravet på lämnande av uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning, "nedsättande uppgifter." Lagtexten ger exempel i form av att utpeka någon som brottslig; här gäller dock ett krav på att brottet ska vara av viss allvarligare art för att en anklagelse därom ska vara nedsättande till sin karaktär. I ditt fall påstår kvinnan bl.a. att du har hotat henne; med andra ord kan hon redan här sägas ha uppfyllt kriteriet på spridande av nedsättande uppgifter genom att utpeka dig som brottslig (skyldig till olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB). Som nämnts måste detta innefatta en anklagelse om brott av mer allvarlig art, vilket olaga hot får anses konstituera i och med att brottet upptar fängelse i straffskalan.Med uttrycket "ägnad att" har lagstiftaren vidare markerat att det inte krävs att den nedsättande uppgiften faktiskt har framkallat andras missaktning i ett enskilt fall; det är tillräckligt att uppgiften typiskt sett kan få andra att förlora aktningen för eller hysa en negativ uppfattning om dig. Skulle du polisanmäla mamman står det alltså så långt klart att någon bevisning om att beskyllningen faktiskt framkallat andras missaktning inte behöver förebringas; det viktiga är att du kan bevisa själva anklagelsen om brottsligt beteende (eller motsvarande spridning av i sig nedsättande uppgifter). Fortsättningsvis är förtalsbrottet fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Så är fallet här. Förtal är avslutningsvis ett uppsåtsbrott. Att förtalsbrottet kräver uppsåt betyder att kvinnan, för att kunna fällas till ansvar enligt första stycket, måste haft uppsåt dels i förhållande till att lämna en uppgift om en annan person, dels att uppgifterna typiskt sett måste leda till att utsätta den utpekade för andras missaktning. Mot denna bakgrund ska jag försöka mig på att ge dig någon form av råd, och jag vill då säga att du naturligtvis bör överväga att polisanmäla om du tror att det är det enda sättet att få ett slut på detta. Du kan antingen ringa Polisen på telefonnummer: 114 14, eller vända dig direkt till polisstationen där du bor. Vidare information om polisanmälan hittar du på polisens hemsida under fliken "Gör en anmälan". Dialog ska väl självklart tillgripas som ett första alternativ; att reda ut något med rättsliga medel i domstol, potentiellt genom hela kedjan av rättsliga instanser, kan bli båda kostsamt och tidsödande. Att mötas och försöka lösa era interna konflikter ansikte mot ansikte är därför att föredra, men är detta utsiktslöst måste väckande av åtal övervägas. Något som är speciellt med förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Det betyder att det enligt 5 kap 5 § BrB är målsäganden själv, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal och driva målet. Vill göra gällande en förtalstalan kommer ett mål i domstol givetvis att avgöras på hur väl parterna kan bevisa sina påståenden om hur "fel" eller "olagligt" motparten agerat. Där ord står mot ord har ingen part något övertag. Du måste alltså noga överblicka det egna bevisläget och fråga dig om de mail och sms som du har kvar kan bevisa med all önskvärd tydlighet att mamman gjort brottsliga uttalanden, med uppfyllande av de krav som redogjorts för här ovanför. För att få en uppfattning om hur den här typen av mål bedöms rent konkret, dvs. vad som tas fasta på för att fria eller fälla en person anklagad för förtal, vill jag hänvisa dig till nedan följande rättsfall.RH 2009:40 rörde ett vid första anblick ganska grovt och förolämpande uttalande som lagts ut på internet, men där hovrätten friade från såväl förolämpning som förtal. Mot detta kan ställas RH 1997:61, där den tilltalade hade lämnat uppgift om målsäganden i en annons som fått mycket stor spridning, med uppenbar avsikt att skada och utsätta denne för andras missaktning. Hovrätten dömde här till grovt förtal och skadestånd på 15000 kronor med motiveringen att "Brottet […] inneburit en svår kränkning av hennes personliga integritet och det har medfört ett betydande obehag för henne." Om det senare fallet ska sägas att det handlade om framställande av målsäganden i ett sexuellt/pornografiskt sammanhang i en annons med stor spridning; detta inverkade sannolikt på hovrättens utslag. Fallet kan jämföras med NJA 1992 s. 594 där ett samlag hade filmats utan kvinnans vetskap, vartefter filmen hade visats upp vid ett flertal tillfällen för en mindre krets av personer. HD bedömde gärningen som grovt förtal. Sammanfattningsvis: är det din bedömning att dialog inte skulle bli framgångsrik i det här fallet bör du givetvis polisanmäla. Därefter kommer brott att utredas i en förundersökning, bevisläget bedömas, och åtal eventuellt att väckas. Jag hoppas att du med detta fått en god överblick på vad som gäller och önskar dig lycka till! Har du några följdfrågor eller vill du ha hjälp med att sättas i kontakt med juridiskt ombud kan du höra av dig till mig så ska jag försöka bistå dig med endera eller bägge önskemålen. Nu ber jag att få önska dig en trevlig helg!Vänligen,

Rätt till anställningsavtal?

2015-02-27 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat inom resturang branchen i 1 månad och ej fått nån anställningsavtal. Borde jag få det i så fall vad behöver jag göra? Har frågat några gånger om en anställningsavtal men han har bara sagt "jag kan inte fastanställa dig efter som jag mina barn som jobbar år mig" jag är bara 20 år gammal och är lite ny in på arbetsmarknaden, har varit mamma ledig. Och han har betalt mig min lön samma månad som jag började. Jag vet riktigt inte mina rättig heter. Har bara behövt pengar och så jobbar jag bara. Jobbar deltid. Han har sagt att han ska skicka hem lön avdrags papper men ej fått dem. Han kommer aldrig till jobbet utan han skickar sin familjemedlem för att stänga resturangen. Och vad är det minsta jag kan få i tim lön får 100kr och avdragen skatt därifrån är det rätt eller fel vem och vad behöver jag göra. Hjälp mig
Fahim Shirkhani |Hej och tack för din fråga!Alla avtal är giltiga i det här fallet - muntliga som skriftliga. Dock är det svårt att bevisa vad ni har kommit överens om om det inte finns något skriftligt. Arbetsgivaren är dock skyldig att lämna viss information till arbetstagaren i skriftlig form:• Uppgifter rörande arbetsgivarens respektive arbetstagarens namn och adress. • Anställningens tillträdesdag. • Uppgifter om arbetsplatsen. • En kortare specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter samt yrkesbenämning alternativt tjänstetitel.• Uppgifter om huruvida anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid, eller om det rör sig om en provanställning.• Information om lönen; vilken summa det rör sig om, eventuella löneförmåner, hur ofta lönen skall betalas ut. • Uppgifter rörande hur lång betald semester arbetstagaren har rätt till. • Fastställande av hur lång arbetstagarens arbetsdag eller arbetsvecka normalt sett är. • Information om gällande kollektivavtal, ifall det finns ett sådant.Vad gäller lönen beror det helt på om arbetsgivaren är fackansluten eller ej. Jag rekommenderar att du kontaktar hotell- och restaurangfacket, http://www.hrf.net/, för att ta reda på vad som är en rimlig lönenivå.Vänligen,

Arbetsgivare öppnar privat e-post - dataintrång

2015-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |På min arbetsplats har vi rätt att använda mobil och dator privat, jag har nu slutat min anställning och när jag lämnade in min mobil så var den trasig. De har nu lagat den och då kom samtliga mina privata mail upp som har ett eget epostkonto dvs det är inte företagets mail utan helt privat. de har I denna mail hittat en del mail som dem tycker är olojala och vill nu använda dem emot mig. mina frågor är då 2 st1. Har de rätt att öppna mina mail när de ser att det inte är företagets e-postkonto?2. Har de rätt att använda dessa mail emot mig? hade de inte öppnat dem hade inte lojalites frågan kommit upp
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Allmänt sett: tillämpligt lagrum för situationen du beskriver, att någon olovligen bereder sig tillgång till e-post, är 4 kap. 9 c § Brottsbalken, BrB, Dataintrång.BrB upptar ett pärlband av bestämmelser för att skydda den betydande trafik av meddelanden som är utmärkande för informationssamhället. Regleringen omfattar 4 kap. 8 § BrB, Brytande av post- eller telehemlighet, vilken täcker in och skyddar alla meddelanden och information under befordran, dvs. från det att det lämnats in för befordran tills det lämnats ut till mottagaren. Innan och efter det att meddelandet utlämnats, exempelvis när ett brev lämnats i adressatens bostad eller brevlåda, är det inte längre straffbart som brytande av post- eller telehemlighet att olovligen bereda sig till det. Detta kan dock utgöra intrång i förvar enligt 4 kap. 9 §. Vidare, om ett meddelande i elektronisk form utlämnats till mottagaren och innehåller uppgift som är avsedd för automatiserad behandling, kan det utgöra dataintrång enligt 4 kap. 9 c § att olovligen bereda sig tillgång till uppgiften. Här gör jag den bedömningen att det rör sig om dataintrång. Majoriteten av domstolspraxis rör olika fall av användning av ej öppna IT-system för, t.ex., sökning i personregister hos Kriminalvården, polis-eller sjukvårdsväsendet (se Göta hovrätts dom i mål nummer B 2088-14; B 1976-14; B 991-13 samt B 3397-12). Mål som ligger närmare omständigheterna i vårt fall har dock också avgjorts. I Hovrättens för nedre Norrland dom den 28 maj 2014 i mål nummer B 489-14, uttalade domstolen att det stod klart att olovlig inloggning skett på annans konto hos Google med dennes lösenord. I fallet var det inte fråga om olovlig åtkomst till själva inloggningsuppgifterna och kontot hade åtkommits och använts med nyttjande av desamma. Snarlika omständigheter förelåg i Svea Hovrätts dom den 13 februari 2014 i mål nummer B 9064-13. I det fallet hade de tilltalade från dator olovligen loggat in i ett gymnasiums datasystem med en lärares användarnamn och lösenord och på så sätt berett sig tillgång till uppgifter avsedda för automatisk databehandling. Även Göta Hovrätts dom den 28 maj 2004, RH 2004:40, hade tillträde olovligen beretts till målsägandens hemsida efter det att lösenordet till sidan knäckts och även ändrats. Därtill hade målsägandens e-post olovligen åtkommits, e-post tagits del av samt skickats från målsägandens e-postadress. Inget i utredningen visade dock att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida. I samtliga dessa fall rubricerades gärningarna som dataintrång. Bestämmelsen i 4 kap. 9 c § stadgar i första meningen:Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång I ditt fall skulle det handla om att "olovligen bereda sig tillgång…" (understruket parti). Enligt förarbetena till bestämmelsen har det inte uppställts någon begränsning vad gäller syftet med ett sådant intrång som nu är ifråga (se Regeringens proposition 2006/07:66, Angrepp mot informationssystem, s. 23 samt rättsfallet NJA 2014 s. 221). Intrånget måste alltså inte ha företagits i ett visst syfte, dvs. inte för att, exempelvis, göra skada eller annars för att åstadkomma något visst – det är fullt tillräckligt för straffrättsligt ansvar att intrång faktiskt har ägt rum. För din del är det också av relevans att lagkommentaren särskilt understryker att straffansvar inte heller förutsätter att någon säkerhetsåtgärd kringgås. Med andra ord behöver e-postkontot inte hackas eller på motsvarande sett olovligen åtkommas; detta i linje med mål RH 2004:40 ovan, där utredningen inte visade att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida men hen ändå dömdes för dataintrång.Ett förfarande är vidare olovligt när det sker utan tillstånd av den som har rätt att förfoga över uppgiften och saknar stöd i gällande rätt (se prop. 2006/07:66 s. 23 och rättsfallet NJA 2014 s. 221). Sammanfattningsvis står det alltså klart att förfarandet kunde aktualisera straffansvar för dataintrång. Situationen kompliceras dock av att vi rör oss i en arbetsrättslig kontext och vi ska för sakens skull utreda vad som gäller på det arbetsrättsliga området. Generellt sett har en arbetsgivare anledning att utarbeta regler och riktlinjer för vad som gäller för användningen av datorer och datanät samt behandling av personuppgifter i den egna organisationen. Arbetsgivaren har då också rätt att kontrollera om reglerna följs. Skulle det här ha varit fråga om att kontrollera arbetsrelaterad e-post, t.ex. i företagets eget domännamn, har arbetsgivaren alltid rätt att ta del av denna. Detta blir begripligt mot bakgrund av att du som arbetstagare har en grundläggande lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare och att arbetsgivaren tillåts att utöva viss kontroll mot illojala beteenden. Rätten att kontrollera användningen av datorer etc innebär dock inte någon rätt för arbetsgivaren att ta del av innehållet i en enskild fil, till exempel att läsa privat e-post (se t.ex. Datainspektionens hemsida). Även privat e-post på det e-postkonto som arbetsgivaren tillhandahåller får normalt inte läsas - med undantag för det fallet att stark misstanke om illojalitet eller brottslighet föreligger. Det står alltså så långt klart att svaret på din första fråga är nej. Din arbetsgivare har inte rätt att öppna mail på ditt privata e-postkonto. Vidare, angående din fråga nummer två, beror det på hur din arbetsgivare planerar att använda detta "emot dig". Avser arbetsgivaren att avskeda dig eller inleda rättegång?Jag vet heller inte vilken typ av uppgifter som uppdagats här. Lojalitetsplikten mellan arbetsgivare och arbetstagare kan vara uttryckligen reglerad i anställningsavtalet mellan parterna eller tillämpligt kollektivavtal, i vilket fall innehållet i dessa konkreta stadganden får ge ledning i frågan huruvida lojalitetsbrott begåtts eller inte. I brist på sådana stadganden gäller allmän praxis på arbetsmarknaden. Ett generellt uttalande kan göras om vad lojalitetsplikten innefattar, nämligen, primärt, att inte bedriva konkurrerande verksamhet med utnyttjande av information som den anställde har fått genom sin anställning hos arbetsgivaren. Kommer ett lojalitetsbrott i dagen kan arbetsgivaren med lagen på sin sida avskeda den anställde.I domstol är, vidare, enligt svensk rätt är i princip alla bevismedel tillåtna. Lagkommentaren till 35 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB, stadgar att: "att ett bevis åtkommits eller upptagits i strid mot en viss rättsregel eller rättsgrundsats synes i princip inte utesluta att det får läggas fram i en rättegång och tillerkänns ett högt bevisvärde."Sammanfattningsvis handlar det s.a.s. om "kolliderande" anspråk här, så att även om arbetsgivaren kan sägas ha "rätt" att använda detta emot dig har även du ett giltigt anspråk gentemot arbetsgivaren. Hovrätten uttalade i Göta Hovrätts dom i mål nummer B 1976-14 att brottet dataintrång kan innebära en så allvarlig kränkning genom angrepp på en persons frid att skadestånd ska utgå. I brist på närmare information om vilken typ av uppgifter som arbetsgivaren tagit del av här kan jag dock inte gå vidare i en sådan bedömning.Jag hoppas att du med detta fått rättsläget klargjort för dig och önskar dig lycka till! Du är välkommen att höra av dig till mig på martaahlen24@gmail.com om du har följdfrågor eller vill att jag sätter dig i kontakt med ett juridiskt ombud att representera dig vid eventuella förhandlingar med din arbetsgivare. Vänligen,

Intrång i förvar vid öppnande av bankfack?

2015-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min fråga är detta, om man lägger ett kuvert med namn på i ett bankfack med t.ex. ett viktigt brev till denna person eller pengar, foton. Innehåll som ingen annan skall få se, får då någon i bankpersonalen eller någon i syskonskaran öppna detta?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar på din fråga så utgår jag från att du har placerat föremålet i bankfacket, och att din överenskommelse med banken inte tillåter någon annan än dig att ha tillgång till bankfacket. Det finns en straffbestämmelse i Brottsbalken som stämmer väldigt väl in på den situation som du beskriver, nämligen intrång i förvar enligt 4:9 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K4P9S1). Enligt bestämmelsen så är det nämligen straffbart för någon att olovligen bryta brev, telegram eller i annat fall bereda sig tillgång till något som är förseglat eller under lås eller eljest tillslutet. Paragrafens tillämpning förutsätter dock att det inte rör sig om brytande av post- och telehemlighet i 4:8 BrB, eftersom att intrång i förvar är så kallad subsidiär i förhållande till bestämmelsen om brytande av post- och telehemlighet (vilken kan utläsas av formuleringen "utan att fall är för handen som i 8§ sägs"). Vi kan dock snabbt konstatera att 4:8 BrB inte är tillämplig eftersom att det i ditt fall inte rör sig om ett brev eller meddelande som skickas med posten, varför vi kan återgå till 4:9 BrB igen. Bestämmelsen i 4:9 BrB om intrång i förvar gäller alltså både för brev och andra utrymmen som är förseglade med lås, till vilken kategori som ett bankfack kan räknas. En förutsättning för straffbarhet är att handlingen förvaras tillsluten, med vilket menas att handlingen antingen måste vara förseglad eller förvaras under lås. Det är således väldigt tydligt att ett förseglat brev som förvaras i ett låst bankfack omfattas av bestämmelsen, men även foton och övriga föremål som du beskriver som förvaras i bankfacket omfattas, eftersom att redan intrånget i det låsta bankfacket är straffbart. Med detta sagt, så är det alltså i normalfallet straffbart för någon annan att ta sig in i bankfacket och öppna ett förseglat brev som förvaras där, en gärning med ett straffvärde från böter till fängelse i högst två år. Det kan dock förekomma att det avtal som du slutit med banken vars bankfack värdesakerna ligger i innehåller andra bestämmelser, såsom att personalen har rätt att öppna bankfacket i vissa särskilda situationer. Om ett sådant avtal skulle föreligga som du har ingått, så gäller istället avtalet framför brottsbalkens bestämmelser i de situationer som har reglerats i avtalet. Detsamma gäller förstås om du som innehavare av bankfacket skulle ge ditt samtycke till att bakfacket öppnas till någon, t.ex. genom en fullmakt eller liknande. Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Om rätt att utnyttja en bild på någon utan samtycke

2015-02-27 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Detta gäller kanske företag, men vet inte rikigt. Det är så att mitt företag jag arbetar på 2007 tog bilder till vår nya hemsida. Det var helt ok för mig att vara med där och jag tänkte inte mer på det. Nu är det så att företaget har publicerat ett antal kataloger 2014, ungefär i en upplaga på 3000, där samma bilder har använts och jag inte har blivit tillfrågat om jag vill vara med, eller om det är ok för mig. man har helt enkelet bara tryckt katalogen med min bild, de har även skrivit in ett citat som jag aldrig har sagt och som jag inte står för. Det är även fler här som råkat ut för samma sak, det känns helt enkelt inte rätt. Vad är det som gäller här egentligen? har företaget rätt att göra såhär?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Din arbetsgivare får inte utan Ditt samtycke använda sig av en bild på Dig i marknadsföring av en vara, tjänst eller annan nyttighet (se 1 § lag (1978:800) om namn och bild i reklam https://lagen.nu/1978:800#P1S1). Förbudet är förenat med böter och förutsätter att att det sket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Din arbetsgivare ska, i fall av dessa, utge ett skäligt vederlag (se 2 och 3 §§ lag i förevarande lag https://lagen.nu/1978:800#P3S1).Vänligen,

Kan chefen favorisera en medarbetare genom att erbjuda anställning?

2015-02-27 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag har en fråga angående tidsbegränsade anställningar. Jag har en chef som jag upplever favoriserar en person som den känner sen tidigare och jag undrar om en chef verkligen får favorisera en person som den känner, och i första hand erbjuda den anställningar, gentemot personer som jobbat längre inom företaget och är mer kompetenta?
Fahim Shirkhani |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar det som att du syftar på ett privat företag. En chef inom privat sektor har rätt att anställa den chefen anser är bäst lämpad för en tjänst. Det innebär att det inte finns någon direkt skyldighet för chefen att erbjuda tjänsten till den/de som har arbetat längst, eller som du uttrycker det, är mer "kompetenta". Här har chefen fria tyglar att anställa vem denne än behagar. Annat gäller i statliga bolag då en tjänst alltid måste utlysas och då anställningsprocessen behöver uppfylla särskilda kriterier.Vänligen,

Användning av annans väg utan servitut?

2015-02-27 i Servitut
FRÅGA |Jag har en fastighet med en väg som går på min mark. Jag har satt upp en öppningsbar grind för att stoppa obehöriga från att köra på vägen inte bara grannen. Nu klagar grannen som anser sig ha rätt att köra på min väg ( jag är av annan åsikt) han har en utfart åt andra hållet men sparar en km genom att köra genom mitt. Frågan är kan jag sätta upp grinden utan min grannes medgivande. Det finns inget servitut. Med vänlig hälsningKerstin Ljung
Felicia Idbrant |Hej!Inledningsvis kan sägas att ett servitut är en rätt för en fastighet att på ett visst bestämt sätt använda en annan fastighet för att tillfredsställa olika nödvändigheter. Detta innebär att om det inte finns något servitut kring att använda vägen som är på din fastighet finns det heller ingen fastställd rättighet för er granne att få använda sig av vägen på din fastighet. Däremot skulle er granne kunna ansöka hos lantmäteriet om ett officialservitut för att få använda din väg. Utgångspunkten vid officialservitut är dock att servitutet måste vara av väsentlig betydelse för fastigheten. Detta innebär att servitut inte skapas hur som helst och heller inte endast för tillfälliga ändamål eller för fastighetsägarens privata ändamål. Mer om officialservitut finner du främst i 7 kap FBL. Med tanke på att det redan finns en befintlig väg till er grannes fastighet skulle förmodligen deras ansökan inte bifallas. Detta eftersom att de inte är beroende av att köra över er fastighet för att kunna komma fram till deras egna fastighet. Sammanfattningsvis kan sägas att ni borde kunna sätta upp grinden utan er grannes samtycke. Med vänliga hälsningar

Sekretess vid skuldsanering

2015-02-27 i Sekretess
FRÅGA |Hej,jag har inledande skuldsanering och den kronofogde som har hand om detta, ringde till min tandläkare utan min tillåtelse. Har hon rätt att göra så? Om inte, vad gör jag åt det?
Homan Gerami |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om sekretess vid skuldsanering finns föreskrivet i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Av 34 kap. 6 § OSL framgår det att sekretess gäller hos Kronofogden i ärenden om skuldsanering för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. Begreppet "personliga förhållanden" har en vidsträckt innebörd. Under begreppet faller såväl uppgifter om till exempel en persons sjukdomstillstånd som uppgifter om dennes ekonomi. Begreppet "men" har också en vidsträckt innebörd. Att en person lider men kan exempelvis förekomma i situationer där någon blir utsatt för andras missaktning om vissa uppgifter om vederbörandes personliga förhållanden röjs. Av förarbeten framgår det att bedömning ska göras utifrån en persons egen upplevelse men även på grundval av gängse värderingar i samhället. Kronofogden får därmed ej röja uppgifter om dina personliga förhållanden till tandläkaren om du lider men av detta.Däremot är det viktigt att påpeka att det finns en del sekretessbrytande bestämmelser i framförallt 10 kap OSL. Av 10 kap. 2 § OSL framgår det att sekretess får brytas om det är nödvändigt för myndigheten att kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt, vilket innebär att en myndighet ej får åsidosätta sin sekretess på grund av att effektiviteten i myndighetens handlande nedsätts. Om vi ponerar att förutsättningarna tyder på att det har begåtts tjänstefel så finns det möjlighet för dig att väcka åtal mot den enskilde tjänstemannen. Av 20 kap. 3 § brottsbalken framgår det att en person kan dömas till böter eller fängelse om vederbörande röjer uppgifter som ska hemlighållas. Vid ringa fall ska dock den enskilde ej dömas till ansvar. Vänligen,