Kräva betalning via Kronofogden

2014-09-02 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej. Jag delade lägenhet med en kompis under en period. När vi sa upp lägenheten vill inte min kompis betala hyran för sista månaden så jag blev tvungen att betala den. Vi båda var skrivna på kontraktet och kommit överens om att betala halva hyran var. Hur kan jag gå tillväga för att få in pengarna?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Inledningsvis vill jag säga att du har rätt att kräva pengarna. Du har helt enkelt en fordran på honom. Ni båda står som hyresgäster på kontraktet och det är ju hyresgästen (ni båda) som har skyldighet att betala hyras. Gentemot hyresvärden har ni alltså ett solidariskt ansvar, vilket innebär att hyresvärden har rätt att kräva vem av er som helst på hyran. I anslutning till detta får du sedan regressrätt mot din vän, vilket innebär att du har rätt att få ut den del av hyran som du la ut på honom. Vad du skall göra är att vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning beskrivs processen som sker hos Kronofogdemyndigheten i detalj. Eftersom din fråga är hur du skall gå till väga för att få in dina pengar tänker jag därför, med utgångspunkt i lagen, berätta hur det går till. Enligt 1 § i denna lag är det Kronofogdemyndigheten som prövar frågor om betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande avser alltid och uteslutande penningbelopp, om vilket här är i fråga. Ansökan skall ske skriftligt till myndigheten och du skall ange ett yrkande och en grund. Yrkandet i ditt fall är att din vän skall betala X antal kronor till dig. Grunden för detta är att ni stått på ett hyreskontrakt gemensamt och har kommit överens om att ni skall dela på hyran.  Du skall också ange beloppet. Allt detta framgår av 9-11 §§. Viktigt är också huruvida du vill att ett eventuellt utslag skall verkställas. Enligt 16 § skall du i din ansökan ange detta. Om det inte finns några hinder, exempelvis att din ansökan är ofullständig, skall myndigheten enligt 25 § förelägga din tidigare hyreskamrat att yttra sig. Han eller hon skall således yttra sig kring ditt yrkande: Dvs. om han eller hon anser sig ha betalningsskyldighet eller ej och med angivande av de grunder som du som sökande har angett. Vad som är viktigt att notera är att Kronofogdemyndigheten inte går in och bedömer huruvida betalningsskyldighet föreligger eller inte. Detta är en rättsskipningsfråga och det ankommer på våra domstolar att avgöra detta. Om din tidigare hyreskamrat bestrider betalningsskyldighet kommer således målet att lämnas vidare till tingsrätt för fortsatt handläggning, vilket framgår av 33 §.Lagen om betalningsföreläggande och handräckning hittar du HÄR.Information från Kronofogdemyndigheten hittar du HÄR.

Uppsägningstid utan kollektivavtal.

2014-09-02 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |På min arbetsplats har vi inga skrivna anställningsavtal och är inte anslutna till kollektivavtal. Men i samband med en flytt behövde jag ett skriftligt anställningsbevis att visa upp för min hyresvärd. Min arbetsgivare bad mig därför skriva ihop något som han kunde skriva under. Jag hittade en mall för anställningsavtal på Internet som jag fyllde i och skrev ut. Han påtalade att han ville lägga till att jag har 3 månaders uppsägningstid ifall jag vill sluta. Ingen annan på min arbetsplats har 3 månaders uppsägningstid. Eftersom jag var i behov av ett skriftligt dokument la jag motvilligt till detta i mitt egenskrivna avtal. Avtalet är underskrivet av oss båda. Jag har varit anställd sedan 2006 och har arbetat heltid sedan åtminstone 4-5 år tillbaka. Mina frågor är: 1. Är jag bunden till 3 månaders uppsägningstid ifall jag säger upp mig själv baserat på mitt egenhändigt skrivna avtal? 2. Vad gäller om jag säger upp mig? 3. Vag gäller om de säger upp mig?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Det finns i huvudsak två typer av avtal i Sverige: Konsensualavtal och formalavtal. Ett konsensualavtal är ett avtal som inte behöver vara skriftligt för att vara giltigt, utan kan var muntligt. Ett formalavtal kräver viss form, exempelvis skriftlighet.Ett anställningsavtal är just ett konsensualavtal. När du påbörjade din anställning 2006 ingick du ett anställningsavtal och då gäller reglerna i lag (1982:80) om anställningsskydd (kallat LAS). Enligt 11 § 2 st. 4 stecksatsen LAS har du som arbetstagare rätt till fem månaders uppsägningstid (detta är baserat på din anställningstid sedan år 2006). Eftersom ni saknar kollektivavtal finns det inte heller någon "risk" att denna lagregel har åsidosatts, eftersom det krävs att detta sker just genom kollektivavtal (se 4 § 3 st. LAS). Din uppsägningstid är fem månader. Det avtal du har skrivit är således inte giltigt eftersom det inte uppfyller lagens minimikrav på 5 månader. Anledningen till att det förhåller sig på detta sätt är att LAS är tvingande till arbetstagarens förmån. Endast kollektivavtal kan avvika från LAS. Om du säger upp dig är det således fem månaders uppsägningstid från dig, och detsamma gäller för arbetsgivaren. 

Uppsägningstid vid tidsbegränsad anställning

2014-09-02 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag hade ett avtal med ett företag att jag skulle jobbar fram till sista november 2014 men så kallade dom in mig förra veckan och sa att jag fick gå på dagen och att dom ville inte fortsätta med mig. Kan dom göra så eller måste dom säga till i tid innan? Hade ett avtal som kallades för visstidsanställning(För tillfällig arbetstopp)
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Regleringen kring anställningar och uppsägningstider finns i Lagen om anställningsskydd(LAS), den hittar du https://lagen.nu/1982:80.Till att börja med måste du kontrollera om ni har ett gällande kollektivavtal eftersom kollektivavtalets regler om uppsägningstid har företräde framför lagen(LAS 2§). LAS är en skyddslag och avtal, med undantag för kollektivavtal, som inskränker arbetstagarnas rättigheter är ogiltiga(LAS 2§).Av vad som framgår av din fråga så har du en tidsbegränsad anställning och förutsatt att  ni inte har ett  kollektivavtal som reglerar detta och inget annat avtalats mellan er så gäller din anställning den avtalade tiden ut(LAS 4§ st 2 och 5§). Som huvudregel har varken du eller din arbetsgivare rätt att avsluta anställningen innan den avtalade tiden gått ut. Ett undantag till denna regel är om du grovt har åsidosatt dina skyldigheter gentemot arbetsgivaren och att det därför finns grund för avsked(LAS 4§ st 4 och 18§). Eftersom du inte skrivit något om detta så utgår jag från att en sådan grund inte finns.Jag rekommenderar att du först undersöker kollektivavtalet och ditt anställningsavtal för att se om det står något om att du är tidsbegränsat anställd(visstid) men att anställningen får sägas upp i förtid. Om så inte är fallet har du rätt att kräva att din anställning gäller avtalad tid ut. Om arbetsgivaren ändå håller fast vid att din anställning upphör i förtid kan du vända dig till domstolen, gärna med stöd från ditt ev. fackförbund, för att få grunden för avskedet och skadeståndsanspråk prövat(LAS 34, 38 och 39§).Behöver du ytterligare hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserade på arbetsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Tveka inte att höra av dig om du har fler frågor och lycka till!Mvh

Snatteri och påföljd för ung person

2014-09-02 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrade bara om man åker fast för snatteri och man är 15 år vad kommer man få för staff kommer man få gå till ett rättegång. tack för svaret
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Brott och dess påföljder regleras i Brottsbalken, den hittar du https://lagen.nu/1962:700.Förutsättningen för att ett brott ska få en påföljd(ett straff)är att personen är över 15 år(BrB 1 kap 6§). Av vad jag kan utläsa av din fråga så är den aktuella personen 15 år eller äldre.Påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader(8 kap 2§). Dock är fängelse inte aktuellt för någon som är 15 år och den absolut vanligaste påföljden, oavsett personens ålder, är böter(30 kap 5§). Hur många dagsböter som döms ut beräknas efter hur grovt brottet är och man visar extra hänsyn om personen som snattat är ung(29 kap 7§). Minsta antal dagsböter är 30 och som högst 150 och varje dagsbot bestäms till ett visst belopp. Detta belopp utgår från personens ekonomiska förhållanden så en 15 åring får sannolikt ett relativt lågt belopp(25 kap 2§). Det lägsta bötesbeloppet är 750 kr. En mildare form av böter är penningböter och den påföljden används om dagsböter kan anses vara för strängt(25 kap 1, 3§). Då bestäms bötesbeloppet till en fast summa och är som lägst 200 kr.Om man döms för ett brott hamnar man även i polisens belastningsregister och det kan påverka möjligheterna att få körkort eller att få vissa arbeten. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på personens ålder när brottet begicks och vilken påföljd man fick. För en 15 åring som får böter som påföljd så finns registreringen kvar i fem år.Jag vill även tillägga att åklagaren har möjlighet till något som kallas åtalsunderlåtelse. Det innebär att personen visserligen har begått ett brott men att brottet är lindrigt och att det då varken blir åtal, rättegång eller påföljd(RB 20 kap 7§, den hittar du https://lagen.nu/1942:740#K20P7S1). Personen hamnar dock i belastningsregistret ändå.För att sammanfatta detta kort så blir konsekvensen troligtvis böter eller åtalsunderlåtelse men jag kan inte svara närmare än så eftersom jag inte har alla omständigheter. Brottet kommer också att registreras i belastningsregistret under ett antal år.Hoppas du fick svar på din fråga och hör av dig till oss om du har fler frågor!Mvh

Löfte om karriärmöjligheter i utbyte mot sexuell handling

2014-09-02 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Begås något brott om man utlovar jobb- och karriärmöjligheter i utbyte mot sex? Spelar det för roll om man har för avsikt att infria sitt löfte om jobberbjudande?
Gustaf Wiklund |Tack för din fråga!Ett erbjudande om karriärmöjligheter i utbyte mot någon form av sexuell handling kan vara att anse som brott beroende på under vilka omständigheter erbjudandet lämnats. Högst sannolikt är den beskrivna gärningen (om brott alls befinns ha begåtts) antingen att anse som sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning eller köp av sexuell tjänst. Därutöver kan förstås inte uteslutas att sexuellt ofredande begås om förslaget lämnas på ett vis som är ägnat att kränka motpartens sexuella integritet.Vad beträffar sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning krävs att gärningsmannen genom att utnyttja ett föreliggande beroendeförhållande förmår brottsoffret att företa eller tåla en sexuell handling (se 6 kap. 3 § brottsbalken). Att det rör sig om en sexuell handling torde vara tämligen uppenbart, medan det är svårare att avgöra om en beroendeställning föreligger och utnyttjas.För att en beroendeställning skall anses vara för handen krävs enligt praxis att brottsoffret står under ett tryck som är av allvarlig betydelse för denne. Det skall råda ett avhängighetsförhållande mellan de inblandade parterna, varmed avses att brottsoffret i någon mån står under gärningsmannens makt. Sålunda anses någon beroendeställning ej föreligga mellan en arbetssökande och en arbetsgivare, såvida inte den arbetssökande redan är anställd hos arbetsgivaren, eftersom arbetssökanden inte anses beroende av arbetsgivaren i de fall vederbörande har möjlighet att söka arbete hos någon annan (och inte redan har någon relation till motparten).Gällande brottet köp av sexuell tjänst torde inga tvivel råda om att den berörda handlingen som sådan omfattas av bestämmelsen (förutsatt att den sexuella förbindelsen är tillfällig), medan det ter sig svårare att avgöra om erbjudet arbete är att anse som ersättning i bestämmelsens mening (se 6 kap. 12 § brottsbalken).I begreppet ersättning ingår såväl ekonomiskt vederlag som ersättning av annat slag, dock framgår ej av paragrafens ordalydelse huruvida erbjudande om arbete är att anse som ersättning, varför rättsläget är något oklart.Slutligen bör nämnas att det inte i något fall torde vara av betydelse att gärningsmannen ej har för avsikt att fullfölja sitt löfte då en beroendesituation som framhävts endast föreligger p.g.a. en redan existerande relation parterna emellan samtidigt som det i doktrin uttalats att det endast fordras att utlovad ekonomisk ersättning skall ha varit en förutsättning för handlingens utförande i de fall köp av sexuell tjänst bedöms ha begåtts (den behöver ej ha erlagts). Därutöver kan tilläggas att brottet sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, vid brottskonkurrens (om båda stadganden är tillämpliga) har företräde framför köp av sexuell tjänst, varför det då endast döms till ansvar för det förstnämnda.Brottsbalken i dess helhet återfinnes här.Vänligen,

Efterarv och fri förfoganderätt

2014-09-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Mina föräldrar är skilda och pappa har träffat en nya flickvän, en flickvän som han är upp över ögonen förälskad i och som virar honom runt lillfingret. Finns det något sätt som jag, jag är myndig, kan förhindra att han skänker bort/spekulerar bort det som i framtiden kommer bli mitt och min brors arv? Till saken hör att han snart kommer att ärva sin mammas tillgångar och jag vill förhindra att min och min brors del försvinner. 
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Makars rätt att ärva varandra följer av 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken (ÄB). Parets gemensamma barn får inte ut något arv vid den förste förälderns bortgång utan arvet tillfaller dem först då även den andre föräldern avlider. Man säger att barnen har efterarvsrätt (se 3 kapitlet 2 § ÄB). Den egendom som den efterlevande maken ärver för barnens räkning innehas av honom eller henne med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt skiljer sig från vanligt ägande på det viset att den efterlevande maken inte kan testamentera kring egendomen. I övrigt är det dock fritt fram att förfoga över sådan egendom genom att exempelvis sälja den.Att barnen har rätt till efterarv innebär inte att de har rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, istället har de rätt till den kvotdel av kvarlåtenskapen som tillhörde den förälder som avled först. Exempel: om den totala kvarlåtenskapen vid er mammas bortgång var 400 000 kr, och av detta belopp var hälften er mammas egendom, och hälften er pappas. Om kvarlåtenskapen då har minskat till 200 000 kr vid din pappas bortgång har du och din bror rätt till hälften av 200 000 kr, dvs. 100 000 som är arvet efter er mamma. De återstående 100 000 utgör er pappas kvarlåtenskap och den kan han förfoga över i testamente. Dock har du och din bror alltid rätt till era laglotter efter honom, de kan han inte testamentera om. Era arvslotter är 50 000 var då ni är två som delar på kvarlåtenskapen och av det är ni garanterade att få ut 25 000 kr vardera (laglotten är halva arvslotten).Sammanfattningsvis kan din och din brors rätt till efterkrav inte försvinna men storleken på arvet efter er mamma kan minska. Er pappa har ärvt med fri förfoganderätt och det står honom fritt att sälja egendom eller handla för pengar som han fick efter er mamma. Med andra ord finns det tyvärr inte mycket du kan göra för att påverka hur han använder arvet efter er mamma.

Ansvar för skatteskuld vid fastighetsköp

2014-09-02 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående husköp. Om tidigare ägare har åkt på en skattesmäll, när han renoverade huset ifråga och gjorde renoveringen genom sitt företag. Kan dessa skulder följa med huset om jag köper det?Mvh Magnus
Cornelia Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regleringen kring skatter och vilka som är skyldiga att betala skatt hittar man i Inkomstskattelagen(IL), den hittar du https://lagen.nu/1999:1229.Lagen anger att det är fysiska och juridiska personer som har en skatteskyldighet(IL 3-7 kap)och inte skatteobjektet i sig, exempelvis huset som du överväger att köpa. Skatteskyldigheten kvarstannar hos säljaren och är således inget du kommer bli påverkad av.Lycka till med husköpet och vänd dig gärna till oss igen om du har ytterligare frågor!Med vänlig hälsning

Rätt att testamentera egendom och kvarlåtenskap till vänner?

2014-09-02 i Testamente
FRÅGA |Ingrid har gått bort, hon var gift med bortgångne Bengt, som var pappas bror. En syster till Bengt finns i livet sedan är det 5 kusiner bl.a. jag. De hade inga barn. Jag har fått ett brev där jag står som arvinge efter Bengt och där man skriver att Ingrid testamenterat all egendom och kvarlåtenskap till Ett gift par som varit hennes vänner. Man uppmanar mig att skriva under att jag godkänner detta. Har jag någon chans att påverka detta till min fördel? Eller ska jag bara skriva på för det finns inget att göra? Förhandlingen skall ske den 12 September.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att testatorn fritt kan förordna om sin kvarlåtenskap. Denna rätt begränsas dock om testatorn har bröstarvingar eller om testatorn vid sin död var gift, något som inte var fallet i denna situation. Någon motsvarande rättighet för syskon eller som i ditt fall, din ställning som kusin, finns inte. Testatorn har därmed rätt att fritt förfoga över sin egendom. Vid tolkning av testamente är det först och främst testatorns vilja som ska gälla, ÄB 11:1 https://lagen.nu/1958:637Ett testamente ska dock följa strikta formkrav för att testamentet ska vara giltigt, ÄB 10:1 https://lagen.nu/1958:637. Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska bevittna när testator skriver under handlingen och ska därefter bestyrka den med sina egna namnteckningar. Vidare måste vittnena känna till att det är ett testamente som de bevittnar, men de behöver inte känna till handlingens innehåll. Vittnena måste vara över 15 år och närvara samtidigt. De får inte heller vara nära släkt med testatorn eller vara omnämnda i testamentet.För att sammanfatta mitt svar så kan testatorn i detta fall fritt testamentera bort allt egendom och kvarlåtenskap till vem hon vill eftersom hon varken har bröstarvingar eller var gift vid sin död. Det finns därför ingen chans att påverka detta till din fördel. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor, om något skulle vara oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig så ger vi dig ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt inom familjerätt.