Får jag såga av grenar på grannens träd om de hänger in på min tomt?

2015-05-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Min granne har ett stort träd som står knappt en halv meter från tomtgräns , vars ca 3 st grenar hänger över till min tomt , med stor olägenhet , det fäller både fjun, stjälkar o röda bär på min stengång som fastnar i skorna, samt naturligtvis sitter fåglarna där o bajsar ner min brevlåda varje dag, har sågat ner en gren för ca 3 års sedan , hade då bett honom själv göra det i 4 år, det blev ett herrans liv ,men efteråt kom han o sa jag hade rätt.Har nu bett honom igen att såga av dessa ca 3 grenar , men blev utskälld, då han påtalade att han inte behövde göra detta , det är naturens gång , sa han. Kan jag själv såga av dessa 3 grenar utan att meddela honom vidare? Mvh
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Sådana här frågor regleras i Jordabalken och i 3 kap. 1 § står att fastighetsägare är skyldig att ta "skälig hänsyn" till sin omgivning, och i 2 § står att om rot eller gren tränger in in på en fastighet och det medför olägenhet så får fastighetsägaren ta bort dessa. Om att ta bort dem kan antas medföra betydande skada för den som äger trädet/häcken/etc ska dock denne först ges tillfälle att själv ta bort roten eller grenarna. Observera här att man talar om rot och gren i lagen, stammar får man inte röra även om de trängt in/växt in på din tomt.Du ska alltså först bereda grannen tillfälle att själv ta ner det som hänger/växer in tomten. Det verkar du ha gjort men grannen har inte velat göra detta. Han ska få skälig tid på sig, men det verkar han ha fått utefter din fråga. I sådana fall så kan du ta bort de delar som hänger över på din tomt, men du måste iaktta försiktighet så du inte skadar trädet mer än nödvändigt. Det är inte så att minsta skada på träden innebär ett skadeståndsansvar, men man får inte vara vårdslös eller medvetet skada träden vid beskärningen/avsågningen av grenarna.Om det är ett stort och/eller gammalt träd finns även risken att rotsystemet inte är så stabilt och om då de tre grenar som hänger in på din tomt är halva trädet finns risken att trädet då faller pga obalansen. För att vara på den säkra sidan kan du, om du är tveksam inför hur stor risk det är för skada, rådfråga någon som arbetar professionellt med trädbeskärning om det är säkert att såga av de aktuella grenarna.Lycka till!Vänligen,

Kommunens rätt att placera barn i grundskola enligt skollagen.

2015-05-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, vi har sökt skolplats för vårt barn till närmaste skola i området, till vilket vi har flyttat (oktober 2014), för att börja i årskurs 2 i augusti i år. Vi ingår med marginal i skolans upptagningsområde (650 meter). Rektorn ger avslag med motiveringen att det är fullt, utan ytterligare förklaring till var i lagen hon grundat sitt beslut, och hänvisar oss till näst närmaste skola (850 meter) där det finns plats. Skolan har två klasser per årskurs med 28 respektive 29 elever per klass för aktuell årskurs. Vi är beredda att låta henne börja tidigare om nödvändigt. Skolan är en kommunal skola. Vi har läst på i skolagen och vår bedömning är att rektorns beslut är otydligt och tveksamt. Av 9 kap. 15 § andra stycket i skollagen framgår att placering måste medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen ska få ge avslag. Vi är nu intresserade av att få vår tolkning av skollagen bekräftad samt bedömning om vi har ett case. Om vi bedöms ha ett case vill vi så fort som möjligt få kontakt med en erfaren jurist/advokat som kan företräda oss för en effektiv, saklig och professionell kommunikation med rektor/skola. Ärendet är brådskande då skolstart är i augusti.Med vänlig hälsningCharlotte Schönqvist
Viktor Serbán |Hej Charlotte,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! För att på bästa sätt erbjuda hjälp har jag försökt organisera mitt svar enligt olika rubriker som bör vara tydliga i vad för område de berör. Som med alla rådgivande svar har jag fått tolka informationen du angav och hoppas att svaret motsvarar detta så bra som möjligt. Motivering av beslutDet framgår inte hur ni har blivit underrättade beslutet om att avslå ansökan om placering på skolan i fråga. Enligt 20 § Förvaltningslag framgår att myndigheten, i detta fall skolan (kommunen), har en skyldighet att motivera sitt beslut där myndighetsutövning skett mot enskild. Av motiveringen ska framgå ”de skäl som har bestämt utgången” i ärendet, vilket i vart fall innebär att de omständigheter som varit av direkt betydelse för myndighetens beslut måste redovisas, oavsett om det rör sig om sak-, bevis- eller rättsfrågor. Därutöver ska myndigheten redovisa vilka föreskrifter den grundat sitt avgörande på. Vissa undantag från skyldigheten att motivera beslut räknas upp i paragrafen, men de ska inte närmare kommenteras här.Av 20 § 2 st framgår att om skälen utelämnat ska dessa, på parts begäran, upplysas den enskilde. Alltså har ni en rättighet att få tydligt svar om hur man resonerat kring avslaget. Därför skulle jag i första hand hänvisa till att begära ut ett skriftligt beslut från skolan. Detta förutsätter givetvis att ni även gjort en formell ansökan, alltså inte bara gjort en förfrågan eller ringt och frågat. Så som fallet ser ut nu vet jag inte vilka bestämmelser som hänvisas till och hur beslutet har grundats. Från informationen jag fått säger nu att barnet ska börja årskurs 2, i detta fall är det inte 9 kap. 15 § Skollagen som är aktuell (denna är för förskoleklassen) utan 10 kap. 30 § Skollagen (grundskolan). Således ska jag förklara rättsläget utifrån dessa paragrafer och göra en samlad bedömning om huruvida ni har ett ”case” eller ej. Tolkning av relevanta lagrum och förarbetenI första stycket av 10 kap. 30 § Skollagen regleras placering av elever samt vårdnadshavares önskemål kring detta. Första stycket, första meningen bekräftar er utgångspunkt initialt, önskemål om skola ska tillvaratas. Det finns dock ett undantag som återfinns i andra meningen av första stycket: ”Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.”Enligt förarbeten ska detta tolkas som att barn som redan beviljats placering inte får påverkas av en annan elevs önskemål. Även en elev vars vårdnadshavare ej framfört önskemål är berättigad placering vid närliggande skola. I ert fall kan det mycket väl vara fallet att barnen har placerats i skolan, kvoten för klasserna är full och således ska dessa barns placering kunna påverkas av ”nya” önskemål. Om rektorn hänvisar till ett sådant beslut kan detta dessvärre inte överklagas till överklagningsnämnden utan enbart till förvaltningsrätten, då enbart gällande laglighetsprövning dvs. endast om beslutets laglighet, ej om det är lämpligt eller skäligt. Av andra stycket första punkten av 10 kap. 30 § Skollagen framgår att önskemål kan frångås ifall det medför betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Enligt förarbetet till paragrafen tillämpas detta undantag exempelvis när skolenheten inte har plats för alla som vill gå där. Eftersom ett nekande av elevs placeringsönskemål kan vara ett väldigt ingripande beslut för den enskilda så ska det finns möjlighet att överklaga beslutet. Denna möjlighet regleras bl.a. i 28 kap. 12 § punkt 6. Skollagen om beslutet är fattat av kommunen.Överklagandet ska vara skriftligt, ange vilket beslut det gäller och varför du anser att beslutat ska ändras och till vad. Överklagandet ska även innehålla namn, personnummer, adress och telefonnummer samt undertecknas. Detta skickas sedan till den kommun som tagit beslutet dock adresserat till Skolväsendets överklagningsnämnd. Sammanfattning och slutsatsDet är svårt att göra en samlad bedömning då, som jag nämnt ovan, inte har beslutet i hand och kan se över vilka hänvisningar som gjorts av rektorn/kommunen. I vart fall så framgår av ovanstående lagrum att skolorna har betydande utrymme att avgöra huruvida en elevs önskemål om placering kan tillgodoses eller ej. För i de fall rektorn/kommunen hänvisar till 10 kap. 30 § första stycket Skollagen kan man alltså inte vidta några rättsliga åtgärder som i detta fall skulle leda till annorlunda utfall. Ifall det hänvisas till andra stycket första punkten 10 kap. 30 § Skollagen finns en möjlighet att överklaga, dock så kvarstår frågan huruvida det är värt, eller om man har ett s.k. ”case”. I detta fall skulle jag dessvärre bedöma att det ändå inte finns mycket att ”ta på” rent juridiskt. Skolan har rätt att neka ens önskemål om det skulle leda till betydande kostnader för att exempelvis starta en ny klass för att ert barn ska kunna placeras i skolan. Om man överklagar kommunens beslut ankommer det visserligen på kommunen att styrka hur det skulle bli en betydande kostnad eller omorganisering, något som i sig inte bör vara problematiskt. Sammanfattningsvis skulle jag säga att om beslutet grundar sig på ovanstående lagrum och motiveras likt det jag framfört så finns det inget ”case” rent juridiskt som är värt den möda och besvär det innebär att starta rättsprocess. Det ska dock tilläggas att jag fortfarande tycker det är värt att ni kontaktar rektorn/kommunen och får ett skriftligt beslut i hand. Det är först då ni bör överväga era möjligheter. För i de fall beslutet ej motiveras korrekt eller utan att göra en objektiv bedömning kan förutsättningarna förändras. Min utgångspunkt har varit från de argument en kommun generellt sett kan föra i frågan om placering. Jag vill även upplysa er att, för i de fall ni vill ha fortsatt hjälp med t.ex. skrivelser eller eventuell kontakt med rektorn/kommunen, kan Lawline bistå med detta genom vår tjänst, Lawline Consulting (läs mer HÄR). Slutligen hoppas jag min skrivelse kommer till nytta för er och ger vägledning i ärendet. Jag vill även önska er lycka till och återigen tacka er för att ni använder er av Lawline! Med vänliga hälsningar,

Övertaganderätt av bostad vid skilsmässa

2015-05-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag skrev och frågade er en gång tidigare. En av frågorna var kan mitt ex make tvinga att sälja bostad på exekutiv auktion? Om jag har förstått svaret rätt, jag får bo kvar så länge vi inte har gjort bodelningen. Jag pratade med han igen efter det men han hänvisade till äktenskapsförord och bodelningen inte behövs göras. Jag vill göra bodelning och jag vill ta över bostad i form av “ tar över hela bolånet. Hur går till väga om jag vill ta över bostad? Jag fick lånelöfte. Under tiden jag bor kvar vill han att jag ska betala hyran. Jag sa honom att jag betalar låneräntor men inte hyran. Nu söker han hjälp från hyresnämnden att vi ska skriva på hyreskontakt. Kan jag vägra att skriva på kontakt? Vad blir för konsekvens om jag inte skriva på? Tack.Med vänlig hälsningSomchit Berger
Fredrik Holst |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med dina frågor. Tyvärr har vi ett stort antal frågor som kommer in till oss dagligen och jag lyckas inte hitta din tidigare frågeställning. Jag förstår det som att ni äger fastigheten, eller bostadsrätten tillsammans - jag kommer besvara frågan hur du går tillväga för att ta över bostaden först, och sedan din fråga angående hyreskontraktet. Övertagande av bostadDin make hänvisade till äktenskapsförordet och hävdade att "ingen bodelning behöver göras". Regler kring bodelning vid äktenskapsskillnad hittas i äktenskapsbalken 9 kapitlet. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Då du begär att få överta bostad från din make ska alltså en bodelning göras, trots vad som framkommer av äktenskapsförordet. För att ett övertagande av bostad ska vara möjligt krävs enligt 11:8 att: Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2-4 En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.Vid behövsprövningen "den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad" beaktas särskilt om det finns några barn, och vem som har vårdnaden om dem. Om det endast är din man som äger fastigheten krävs även att "ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt". Här beaktas de ekonomiska hänsynen till den make som äger bostaden, och även affektionsvärdet för den make som äger den. Enligt 10 § krävs det att om du inte kan avräkna bostadens värde mot giftorättsgods, måste du utge ersättningen för bostaden i pengar. Om ni inte själva kan komma överens om hur ni ska bodela egendomen, dvs. din rätt att överta bostaden får du ansöka hos tingsrätten om förordnande av bodelningsförrättare. Mer information hittar du här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Arenden/Bodelning/ HyreskontraktDet jag antar att du menar med att "skriva under hyreskontrakt", är att du ska hyra bostaden under tiden som äktenskapsskillnaden går igenom. Om ni inte kan komma överens om vem som ska bo kvar i den gemensamma bostaden kan du vända sig till tingsrätten och begära kvarsittanderätt till bostaden till dess bodelning sker. Det är viktigt att notera att rätten att bo kvar i bostaden endast gäller till dess att en bodelning görs. I bodelningen bestämt slutligt vem som ska få bostaden sig tilldelad.Något tvång att skriva under hyreskontrakt föreligger alltså inte, utan detta sker genom tingsrättens försorg. Behöver du ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att överta bostaden rekommenderar jag att du kontaktar vår samarbetspartner Familjens jurist, du bokar en tid med dem via denna länk: http://lawline.se/boka Vänligen,

Hur får man sin sambo att flytta?

2015-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.För 2 år sedan flyttade min nuvarande sambo in hos mig som inneboende. Detta övergick sedan till ett samboskap och vi fick ett gemensamt barn som idag är 7 mån. Vi vill nu separera och jag vill att hon ska flytta ut ur min lägenhet. Lägenheten är en bostadsrätt som jag förvärvade innan vi träffades. Hon vill inte flytta och situationen har nu blivit ohållbar. Vad har jag som ägare till lägenheten för möjlighet att "kasta ut" min sambo?Hittar inte stöd i varken sambolagen eller jordabalken för huruvida detta ska/kan gå till. Hur kan jag gå till väga för att få henne att flytta? Lagligt stöd?Tacksam för svar.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom din fråga rör upphörande av samboskap så finns de huvudsakliga reglerna i sambolagen (SL) som du redan har tittat i, se https://lagen.nu/2003:376.Ett samboförhållande upphör när en av samborna gifter sig, dör, eller om man flyttar isär. Det finns dock tre sätt till att få ett samboförhållande att upphöra. För det första kan man ansöka om bodelningsförrättare precis som vid äktenskap, SL 26 § . För det andra kan den ena sambon som inte äger den gemensamma bostaden begära att få bo kvar i denna. För det tredje kan den ena sambon om bostaden ägs gemensamt begära att få vara den som behåller bostaden, SL 2 §. Dessa typer av ansökningar görs hos domstol.Eftersom du förvärvade bostadsrätten innan ni träffades ingår denna inte i er samboegendom, d.v.s. den egendom som skall delas mellan er, SL 3 §. Det återstår då endast ett alternativ för att få samboförhållandet att upphöra och din sambo att flytta ut, du får göra en ansökan om bodelningsförrättare hos TR där du bor/folkbokförd, se SL 26 § som hänvisar till ÄktB 17:1.Värt att uppmärksamma är att bodelningsförrättaren har rätt till arvode och ersättning för sina utgifter vilket det är samborna, d.v.s. ni, som får betala, ÄktB 17:7.Lättast är om ni kan komma överens, och kanske kan ni komma fram till en överenskommelse om du berättar om alternativet som kommer att kosta er båda tid och pengar.Har du fler frågor eller vill ha hjälp att utforma en ansökan kan du kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning

Hävning och skadestånd på grund av försenad varuleverans

2015-05-25 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja veta om köpare har rätt att avbeställa varorna för försenad leverans på pga strejk på säljarens sida och om köpare har rätt att få skadestånd av säljaren i så fall. Tack.
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det framgår inte av frågan om köparen är konsument eller inte. Jag utgår därför från att köparen inte är konsument och lägger till en kortare text om hur det i princip skulle vara om det handlar om ett konsumentköp.Sammanfattning och rådI första hand bör köparen vända sig till avtalet och se vad köparen och säljaren kommit överens om ska gälla vid försenad varuleverans. Om de inte har avtalat om saken så gäller som huvudregel att köparen får häva köpet om förseningen är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren visste att det var så.Om köparen har rätt till skadestånd eller inte beror på varför strejken uppkommit. Köparen har dock i varje fall rätt till ersättning om säljaren inte har berättat om förseningen i tid. Om varorna har levererats så måste köparen så snart som möjligt berätta att hen vill häva köpet eller ha skadestånd. Om köparen är konsument går det inte att avtala att köparen ska ha sämre avtalsvillkor än de jag beskrivit.Utförligare svarFrågan om när köparen har rätt att avbeställa varorna, att häva köpet som det heter rent juridiskt, är något som säljaren och köparen kan komma överens om sinsemellan i köpeavtalet. I första hand bör köparen därför titta i avtalet eller vända sig till säljaren och fråga.Om de inte har avtalat något särskilt om vad som gäller om varorna blir försenade reglerar Köplagen situationen. Köplagen hittar du här!Häva avtalet?Huvudregeln är att om varuleveransen försenas, så får köparen häva köpet om förseningen är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren borde ha insett att leveranstiden var väsentlig för köparen, se köplagen 22§ och 25§.Att förseningen beror på en strejk spelar ingen roll för frågan om köparen har rätt att häva avtalet.Skadestånd av säljaren?Om köparen lider någon direkt skada på grund av att varorna levereras för sent, så har köparen rätt till ersättning för den skadan. Om säljaren visar att förseningen beror på ett hinder utanför hens kontroll så har köparen dock inte rätt till skadestånd, se 27§.När förseningen beror på strejk på säljarens sida beror därför köparens rätt till skadestånd på vad som utlöst strejken. Om strejken beror på att säljaren brutit mot lagen eller mot kollektivavtal, så anses det ligga inom säljarens kontroll och köparen har då rätt till skadestånd. Om strejken istället är ansluten till allmänna kollektivavtalsförhandlingar, så är det inget som säljaren i allmänhet anses ha kontroll över och köparen har då inte rätt till skadestånd. Om säljaren inte har berättat för köparen att varorna kommer försenas inom skälig tid efter att säljaren fått kännedom om förseningen, så har köparen rätt till ersättning för den skada som kunde ha undvikits om hen hade fått veta om förseningen i tid, se 28 §.Om varorna har levererats till köparen men är levererade för sent, så måste köparen berätta för säljaren att hen vill häva köpet eller få skadestånd för att ha rätt till hävning eller ersättning. Köparen måste berätta detta för säljaren inom skälig tid efter att köparen fick veta att varorna avlämnats för sent, se 29 §Om köparen är konsumentOm köparen är konsument gäller konsumentköplagen. Det betyder att om köparen och säljaren har avtalat om saken, så kan deras avtal i princip inte ha sämre villkor för köparen än de här uppräknade villkoren. Om köparen är konsument kan det vidare vara lättare för köparen att häva köpet.Konsumentköplagen hittar du här, och det jag beskrivit framgår av 3 § och 9 - 15 §§.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du fler frågor om någon särskild del i den här generella beskrivningen så kan du återkomma till oss.Vänliga hälsningar,

Arbetstid vid visst vägtransportsarbete

2015-05-25 i Fackförening
FRÅGA |Lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, § 15, är den dispositiv så att facket kan förhandla bort 10-timmars gränsen så att de kan göra arbetsdagarna 13-15 timmar långa vid nattarbete?
Homan Gerami |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av 2 § lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete (LAV) framgår det att näringsidkare genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får göra avvikelser i förhållande till det som finns föreskrivet i 15 § LAV. Förevarande lagrum är med andra ord dispositiv. Det är dock viktigt att påpeka att undantagsbestämmelser i kollektivavtalet icke får resultera i att dina arbetstagare missgynnas. Om så vore fallet blir avvikelserna ogiltiga enligt 4 § LAV. Mot bakgrund av det som har framförts behöver man fastställa huruvida en ändring av tidsfristen på tio timmar skulle missgynna dina arbetstagare. Denna fråga är så vitt jag vet oprövad vilket innebär att det finns tolkningsutrymme som möjliggör att man med rätt argument kan uppge att dina arbetstagare icke missgynnas av en sådan ändring. Jag kontaktade transportstyrelsen för säkerhetsskull som framförde att det har gjorts avvikelser på angivet sätt av andra företag. Det torde därmed ej uppstå juridiska förhinder till förhandling av tio timmars gränsen. Jag råder dig att kontakta transportstyrelsen för vidare information. Vänligen,

Klander av tvångsskifte

2015-05-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Tvångsskifte gjordes av skiftesman 2010 och fast delägare var överens om ett visst pris på fastighet så tillskiftades jag inte den, skiftesmannen beslutade om andelar till d-ägarna, är det okej?En delägare hade en fordran mot dödsboet i bouppteckningen men hon fick ändå inte något i skiftet, är det okej?Skiftesmannen beslutade att mitt hyreskontrakt från 1 mars 2007 jag har på del av fastigheten inte är gällande så därför skulle jag betala all driftskostnad då hon ansåg mig bo där olovandes. Driften blev dyrare än hyran. Är det okej att jag ska stå för driftskostnaden både före och efter arvskifte? Det finns inget beslut från hyresnämnd. att kontrakt inte gäller.En delägare har begärt off. auktion och sålt fastigheten till utomstående i höstas för 5 tusen kr jag gav högre bud men delägare och god man nonchalerade mitt bud! Hus värderad tilll 325 tusen.Jag anser att auktionen gick fel till, hur gör jag för att få auktionen ogiltigförklarad. Den nye ägaren har sagt upp mig så giltigt hyreskontrakt?D-boet har skuld på fastighet som inte betalts innan arvskifte, hur göra?Kan jag begära återgång av arvskifte för mina driftskostnader och delägares fordran med hänvisning till ÄB kap 23 § 2, hur gör jag för att få återgång?Delägare som sålde för 5 tusen nekar till återgång!Hur gör jag för att få återgång av den sålda fastigheten då den behövs för att betala skulderna?Det viktigaste för mig är att få svar av er hur jag får fastigheten tillbaka i min ägo?Tacksam för hjälp snarast!
Fredrik Holst |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett tvångsskifte sker efter det att skiftesmannen försökt få dödsbodelägarna att frivilligt underteckna ett arvsskifte. Skiftesmannens uppgift är alltså att vid tvist värdera och fördela arvet. Regler kring skiftesman framkommer av ärvdabalken 23 kapitlet 5 §. Enligt bestämmelsen gäller reglerna i äktenskapsbalkens 17 kapitel 1-4 och 6-9 §§ om bodelning, bodelningsförrättare och make även i fråga om skiftesman. Reglerna i äktenskapsbalken tillämpas vad som brukar kallas, analogt, dvs. man använder sig av lagreglering på liknande område för att komma fram till hur frågan ska avgöras. Enligt 17 kapitlet 1 § äktenskapsbalken ska en skiftesman utses om dödsbodelägarna inte kan komma överens, något som har skett i ert fall. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens prövar skiftesmannen sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen. I det fallet då dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen själv bestämma hur arvsfördelningen ska ske med utgångspunkt i lagstiftningen. Det som detta innebär är att skiftesmannen har relativt vida befogenheter för hur uppdelningen ska ske, så länge han håller sig inom ärvdabalkens bestämda regler för hur egendom ska delas. Han gör alltså en bedömning av hur egendomen bäst fördelas mellan dödsbodelägarna då de inte kan komma överens.Enligt 8 § ska skifteshandlingen som skiftesmannen uprättat i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges alla dödsbodelägarna. Om någon av dödsbodelägarna inte är nöjda med arvsskiftet får den personen klandra skiftet inom fyra veckor efter det att delgivning skett. Detta görs genom att väcka talan vid domstol mot övriga delägare (klander av arvskifte). Talan väcks genom att ansökan om stämning mot övriga dödsbodelägare. Fristen för klander av skifteshandlingen var alltså fyra veckor från det att ni mottog handlingen. Enligt 17 kapitlet 9 § äktenskapsbalken gäller bestämmelserna om s.k. särskilda rättsmedel i 58 och 59 kapitlet rättegångsbalken för skifteshandlingen. Bland annat föreskrivs där om resning (58 kapitlet 1 §). Resning skulle vara det särskilda rättsmedel som du skulle kunna använda dig av för att begära rättelse i ditt fall, och få fastigheten tillbaka (om nu något fel har begåtts dvs.). För rättelse genom resning krävs att någon av de tre punkterna nedan är uppfyllda: 1 § Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas: 1. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;2. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller3. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Det är svårt för mig att bedöma om något fel har gjorts då jag inte känner till alla omständigheter såsom vilka som var dödsbodelägare, varför ni inte kunde komma överens osv. För att sammanfatta: Eftersom du har försuttit den fyra veckors långa klanderfristen, måste du begära resning för att kunna komma tillrätta med de problem som du har uppgivit här för mig. För att bedöma om en resning är möjlig krävs en noggrann genomgång av allt underlag, dokumentation, arvsordning etc., för att se om något fel har begåtts. Det jag rekommenderar är att vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist, vilka kan hjälpa dig med detta. Du bokar tid med dem via denna länk: http://lawline.se/bokaVänligen,

Äktenskapsförord, skulder och särbo

2015-05-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejJag och min fästman ska i sommar gifta oss. Vi har varsitt barn från tidigare förhållanden, min son är vuxen och bor inte längre hemma, min fästmans son är 11 år och är hos oss varannan vecka. Vi bor inte ihop och är således skrivna på olika adresser och så kommer vi fortsätta vara, vi äger ingenting tillsammans. Jag äger en mc som jag står som ägare på och lika med min blivande, men alltså ingen lgh eller annan fast egendom som vi äger bägge två. Är det något speciellt vi bör/ska tänka på och ev få nedskrivet i ett testamente eller liknande? Både jag och min blivande har div skulder men som sagt det är mina resp hans avbetalningar på lån osv, och som jag har förstått det hela så kan man inte ärva varandras skulder som uppstått innan vi ingick äktenskap?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Enligt huvudregeln delas all egendom lika mellan makarna vid eventuell separation (se 10 kap. 1 § resp. 11 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Från detta undantas enskild egendom, vilket är sådan egendom som t.ex. ena maken fått i arv/gåva med villkor om att denna ska vara makens enskilda. Egendom kan också undantas som enskild genom äktenskapsförord (se 7 kap. 2 § ÄktB). Detta är utgångsläget, vilket innebär att om ni båda är överens om att likadelning är det utfall ni önskar finns inget behov av äktenskapsförord, testamente eller liknande. Eftersom ni inte bor tillsammans eller äger egendom gemensamt kanske det dock är betydligt lämpligare att skriva ett äktenskapsförord av vilket det framgår att all makes egendom är enskild. Annars äger ni all egendom gemensamt, trots att ni inte införskaffat den tillsammans. Det beror på vilket alternativ ni föredrar. Kanske äger den ena maken betydligt mer än den andra, varför en eventuell framtida likadelning riskerar att medföra snedfördelning. Det kan också vålla problem gällande särkullbarnen. De har enligt lag rätt att få ut sitt arv direkt (se 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB), vilket kan medföra att den make som inte är förälder till barnet i fråga kan tvingas lämna ifrån sig "sin" egendom i fall den avlidne makens egendom inte täcker arvet. Ur den synpunkten kan ett äktenskapsförord vara att föredra (vilket ni kan få hjälp att upprätta här).När det gäller skulderna ansvarar var och en av makarna för sina skulder med sina tillgångar inom äktenskapet. Din makes skulder kommer således att dras av från hans egendom i första hand vid separation. Däremot kan det i praktiken innebära (om ni inte har äktenskapsförord eller testamente och all egendom därmed ska delas lika mellan er) att ena makens skulder indirekt påverkar den andre makens egendom då skulderna dras av före likadelning av giftorättsgodset (d.v.s. de gemensamma egendomen) enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Denna risk uppstår om den ena makens enskilda egendom inte klarar av att täcka skulderna i fråga. På så sätt riskerar då den andre maken att få mindre giftorättsgods på grund av den första makens skulder, då skulderna i fråga kan dras av från giftorättsgodset. Jag skulle därför rekommendera att ni skriver ett äktenskapsförord där ni reglerar detta för att vara på den säkra sidan.Nämnas kan också att det finns en presumtion för att egendom i makes hem tillhör bägge makarna (förutsatt att makarna bor tillsammans), varför denna gemensamma egendom kan användas vid utmätning om inte den andra maken gör sannolikt att egendomen i fråga tillhör honom eller henne (se 4 kap. 19 § utsökningsbalken, UB). Detta är dock inte aktuellt i ert fall såvida ni inte flyttar ihop. Med hopp att ni fått svar på era funderingar, tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,