När upphör rätten att begära bodelning för en tidigare sambo?

2014-12-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När upphör rätten att begära bodelning för sambor? Min ex-sambo flyttade ut ur vårat gemensamma hus för ca 2 år sedan. Någon bodelning gjordes aldrig och jag tog över lånen även om hon fortfarande står kvar på halva huset. Kan hon nu tvinga mig till bodelning och försäljning?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Svaret på din fråga är kort och gott, nej hon kan inte tvinga dig till det! Ett samboförhållande upphör att gälla den dagen samborna flyttar isär, se 2 § st. 1 p. 2 https://lagen.nu/2003:376. En begäran om bodelning skall framställas av någon av er senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Detta regleras i 8 § st. 2 sambolagen! Detta innebär i ditt fall att din ex-sambo har förlorat rätten att kunna begära en bodelning. Ni har ju självfallet kvar möjligheten att gemensamt komma överens om att en bodelning skall ske, men jag tolkar det som att Du ej vill det. Syftet med ettårsfristen är att öka förutsebarheten för sambor och att undvika de problem som kan uppstå efter en upplösning när det för en sambo gäller att bedöma sin ekonomiska situation och planera för framtiden. Rättsföljden för den som inte iakttar ettårsfristen är sträng av den anledningen att den sambo som vill genomföra en bodelning ej kan begära en sådan efter att tidsfristen löpt ut.Viktigt att känna till är att sambolagen är dispositiv i förhållande till ett samboavtal. Detta innebär att sambolagen ej skall tillämpas om ni har ett sådant avtal!Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning, 

Belastningsregistret och bötesbrott

2014-12-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om man har fått en ordningsbot för offentligt urinerande kommer det att stå med i belastningsregistret för enskild person som man själv begär utdrag på? Som jag förstår det så syns ordningsboten inte på utdraget som man själv begär att få ut, utan bara på ett belastningsutdrag som en arbetsgivare begär att få ut. Har jag uppfattat rätt?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Som enskild kan du i och för sig begära ut alla uppgifter ur registret; alltså även exempelvis en ordningsbot. När det gäller andra enskilda, kan de bara begära ut registerutdrag när det är särskilt föreskrivet (till exempel, som du säkert vet, när man söker jobb inom skolan eller vården). I sådana fall där man måste enligt lag måste lämna in registerutdrag eller någon annan får hämta ut det, rör det sig ofta om ett "begränsat utdrag" där vissa uppgifter inte ingår; vad som ingår är främst allvarligare brott. Problemet är naturligtvis att vissa arbetsgivare ändå begär att få titta på hela belastningsregistret (genom att den arbetssökande själv drar ut det), vilket knappast är en ovanlighet. Tyvärr finns det inte något som hindrar detta. Det kan dock vara bra att veta att uppgifter om brott som bara föranlett penningböter gallras efter 5 år. Det kan också poängteras att även om en potentiell arbetsgivare fick reda på att du fått böter för att ha urinerat offentligt, påverkar det väl knappast dina chanser att få de flesta jobb.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Utmätning i samboförhållande

2014-12-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Min sambo har en skuld till kronofogden och vi har skild ekonomi. Då jag vill köpa en ny dyr tv och jag vill inte riskera att den ev utmäts. Räcker det det med att jag har kvittot på tvn och kontoutdrag som visar att det är jag som har betalt för tvn?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När kronofogdemyndigheten ska göra en utmätning så är det endast egendom som tillhör gäldenären som ska utmätas enligt 4:17 utsökningsbalken. Den som har lös egendom i sin besittning förutsetts vara ägare till egendomen. Om gäldenären har något i sin besittning så förutsätts att denne också äger egendomen så länge som det inte framgår att det är någon annans, se 4:18 utsökningsbalken. Om det således skulle framkomma att Tv:n endast är i din besittning så ska den inte utmätas. Ofta är det så att sambos har gemensam besittning över lös egendom, och då anses gäldenären vara ägare till egendomen om det ej görs sannolikt att de samäger egendomen och om det inte heller framgår att någon annan äger egendomen, se 4:19 utsökningsbalken.Om ni således skulle ha Tv:n i gemensam besittning, t.ex. att den står i ert vardagsrum, så krävs det m.a.o. att du antingen gör sannolikt att ni äger den gemensamt eller så ska det framgå att du äger den. För att det ska framgå att du äger Tv:n så räcker det med att du har kvitto och kontoutdrag som visar att det endast är du som har köpt Tv:n.Med vänliga hälsningar

Särskild alt. vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten

2014-12-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej, min dotter har separerat från sin sambo men han vägrar hämta sina tillhörigheter och gör ingen adressändring. Vad kan hon göra för att komma vidare
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Polisanmälan?Jag skulle vilja påstå att din dotters före detta sambo eventuellt kan göra sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande, se 8 kap. 8 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Egendom har lämnats kvar hos din dotter och den före detta sambon vägrar att hämta grejerna- vilket enligt mig måste betraktas som ett ingrepp i din dotters besittning över bostaden. Således kan ett alternativ vara att polisanmäla detta! Dock vill jag uppmärksamma dig på att denna typ av ärende inte prioriteras hos polismyndigheten och således riskerar handläggningstiden att bli tämligen lång. Av naturliga skäl vill din dotter ha bort sakerna snarast möjligt och därför är förfarandet hos polisen inte att föredra i första hand. Kan hon göra sig av med egendomen?Oberoende av om det är oangeläget för henne att ha egendomen i sin bostad, så äger hon inte en rätt att slänga iväg saker vars äganderätt tillkommer annan, d.v.s. den före detta sambon. Att göra sig av med en sådan egendom som man själv inte äger kan innebära att man gör sig skyldig till ett olovligt förfogande, se 10 kap. 4 § brottsbalken. Äganderätten till egendomen ”är förbehållen eller eljest tillförsäkrad eller eljest tillkommer annan”, som det står i lagtexten. Gör hon sig av med egendomen så kränker hon den före detta sambons äganderätt och kan således hållas straffrättsligt ansvarig för det. Vilka alternativ återstår?Det mest effektiva sättet för henne att få bort egendomen enligt min mening, är att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Här står två olika typer av handräckning till buds; vanlig handräckning, se 3 § lag om betalningsföreläggande och handräckning(BFL), alternativt särskild handräckning enligt 4 § BFL https://lagen.nu/1990:746.Jag skulle säga att en särskild handräckning närmast ligger till hands just med tanke på ovan förda argumentation avseende besittningsrubbningen samt ett eventuellt begånget brott av hennes före detta sambo. Hon hindras att till fullo kunna utnyttja sin bostad genom att hennes före detta sambo rubbar hennes besittning genom att inte hämta sina saker. En ansökan om särskild handräckning får avse åläggande för svaranden att "vidta rättelse när sökandens besittning har egenmäktigt rubbats eller annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras", se 4 § BFL. Kontakt kommer då att tas med hennes före detta sambo och han kommer då att ges en möjlighet till rättelse i form av att hämta sin egendom från hennes bostad. En ansökan om särskild handräckning hittar Du här: https://www.kronofogden.se/38147.html. Vid en ansökan kommer kronofogdemyndigheten att ta ställning till denna och pröva om hon har rätt till en särskild handräckning. Således har de en rätta att antingen avslå eller bifalla hennes ansökan! Jag skulle vilja påstå att hennes möjligheter är tämligen goda att få ett bifall eftersom att det är en så pass självklar besittningsrubbning i detta fall. Innan hon ansöker om handräckning skulle jag ändå vilja vitsorda att hon ännu en gång försöker ta kontakt med den före detta sambon och att hon berättar att hon är beredd att vidta ovan nämnda åtgärder för att få bort dennes egendom. Sker ingen förändring efter det bör hon absolut ansöka om handräckning alternativ anmäla om brott till polismyndigheten.Hoppas att Du känner att jag lyckats besvara dina frågor på ett tillfredsställande sätt. Om Du är i behov av ytterligare juridisk rådgivning vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning, 

Skattskyldighet för utländsk medborgare vid försäljning av fastighet i Sverige

2014-12-21 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Om en utländsk medborgare köper och säljer en fastighet (villa,tomt) i Sverige och sedan säljer med vinst. I vilket land blir han skatteskyldig?
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Jag har i utformandet av detta svar utgått från att personen som har sålt fastigheten i fråga har gjort det i egenskap av privatperson, och inte genom att han bedriver näringsverksamhet. I Inkomstskattelagen görs en åtskillnad mellan obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga personer. De förstnämnda är personer som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas här eller har en väsentlig anknytning hit (se https://lagen.nu/1999:1229#K3P3S1). För att se vilka faktorer som gör att en person anses ha väsentlig anknytning till Sverige kan du klicka på den här länken. De personer som inte är obegränsat skattskyldiga är istället begränsat skattskyldiga (se https://lagen.nu/1999:1229#K3P17S1). Det är, utifrån formuleringen av din fråga, svårt för mig att avgöra huruvida personen som du syftar på i din fråga är obegränsat eller begränsat skattskyldig. Skulle personen vara obegränsat skattskyldig i Sverige ska alla inkomster beskattas i Sverige (se https://lagen.nu/1999:1229#K3P8S1). Skulle personen istället vara begränsat skattskyldig i Sverige ska personen endast skatta för vissa inkomster som har en anknytning till Sverige, vilka dessa är framgår av 3 kap. 18 § Inkomstskattelagen (se https://lagen.nu/1999:1229#K3P18S1). I 11 punkten i paragrafen nämns kapitalvinst på en fastighet placerad i Sverige som en inkomst som kommer att beskattas i Sverige. Oavsett om personen som du syftar på är obegränsat eller begränsat skattskyldig ska han alltså beskattas för försäljningsvinsten från fastigheten i Sverige. Av din fråga framgår inte i vilket land personen i fråga är medborgare. En person som är medborgare i ett annat land kan nämligen även ha en stark anknytning dit och därför bli skatteskyldig för samma inkomst även där. För att undvika sådan dubbelbeskattning och för att reglera i vilket land inkomsten ska beskattas har Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal länder. Generellt sett brukar en fastighet belägen i Sverige beskattas i Sverige enligt vad som som kallas källstatsprincipen, men för att veta exakt vad som gäller hänvisar jag dig till Skatteverkets hemsida där information och hänvisning till varje dubbelbeskattningsavtal finns (se här). Med vänliga hälsningar,

Gemensam påföljd för flera brott.

2014-12-21 i Påföljder
FRÅGA |Jag har precis blivit dömd i tingsrätten. Jag funderar om det kan vara värt att överklaga eftersom jag tycker böterna blev lite väl höga med tanke på förmildrande omständigheter som jag öven förklarade för tingsrätten. Fick dagsböter på: 200 å 160. Tjänar 18700kr innan skatt. Blev dömd för rattfylleri (drograttfylla) och två fall av ringa narkotika brott. Förmildrande omständigheter enligt mig är att jag direkt efter jag åkt fast tagit tag i mitt problem. Tog kontakt med kommunens alkohol och narkotika grupp samt beroendecentrum. Tillsammans med arbetsgivare gjordes en handlingsplan för att komma till rätta med mitt problem och fortsätta i arbete. La in mig frivilligt på avgiftning på lasarettet / beroendecentrum och därefter lämnar sporadiska urinprov på alkohol och narkotika gruppen samt blodprov på företagshälsovården, urinprov 3 ggr i veckan. Resultaten går direkt till arbetsgivaren. Har sköt mina åtaganden och är helt drog fri. Barat lämnat negativa prov. Har öven varit väldigt samarbetsvillig. Erkände allt osv. Känns som rätten inte tog något av detta i beaktning, står inget om det i domen förutom att jag är ostraffad sen tidigare. Jag vet inte om 32 tusen är högt bötes belopp för detta eller om det är lågt och att mina uppoffringar visst har hjälpt. Till min fråga, skulle en överklagan kunna hjälpa mig el finns det en chans jag får högre böter? Har ju ändå gjort ett jätte jobba med mig sjäkv och är nu helt drogfri. Man kan jubtycka att dom borde uppmuntra sådant och inte sätta folk i skuld och kunder hos kronofogden.. Uppskattar verkligen ett råd och ett svar om mii bötesbelopp är normalt eller i högsta laget. Mvh Jon
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Du har fått ett väldigt högt straff som Du säkerligen förstår. Böter skall i regel utdömas för sådana brott där straffvärdet inte kommer upp i fängelsenivå. Max antal dagsböter som kan utdömas är 150 st. om det gäller ett brott. Böter får även användas som gemensamt straff för flera brott om böter kan följa på vart och ett av brotten och då får som max utdömas 200 st. dagsböter. Du har således åkt på maxstraffet i bötesform, vilket tyder på att ett utdömande av ett fängelsestraff låg väldigt nära till hands. Vad domstolarna har att beakta såsom förmildrande omständigheter står att utläsa i 29 kap. 3 § brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. Även om de omständigheter som Du nämner är väldigt positiva, så faller de inte in under denna bestämmelse. Det kan ju ändå vara så att rätten beaktat din förbättring på något sätt och därför utdömt ett högre bötesstraff istället för fängelse. Hur, och om så har skett, är svårt för mig att uttala mig om då jag varken läst domen eller vet hur domarna resonerat i kammaren.  Avseende möjligheten till överklagan skall sägas att det står fritt att överklaga domen innan den vinner laga kraft. Om bara du överklagar kan hovrätten inte utdöma ett strängare  straff än vad tingsrätten gjort. Men, om även åklagaren överklagar kan hovrätten döma både lindrigare och strängare.Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning, 

Försäljning av aktier av i utlandet bosatt person

2014-12-21 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Jag har ärvt en aktiedepå av min faster och har för avsikt att sälja alla aktierna i depån. Sedan 1993 är jag fast boende utomlands. Så vitt jag själv undersökt finns den en så kallad 10-års regel som betyder att utlandsboende svenskar med begränsad skattskyldighet inte behöver betala skatt vid försäljning av aktier. Stämmer det i mitt fall?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Beskattningen regleras i huvudsak i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 .10-års regeln IL 3:19 är en beskattningsregel som säger att även om du är begränsat skattskyldig i Sverige så skall du ändå skatta för bland annat försäljning av aktier om du varit bosatt i Sverige eller vistats här stadigvarande.Den första frågan vi måste ställa oss är om du är begränsat skatteskyldig i Sverige eller inte. Är du begränsat skatteskyldig så behöver du bara skatta för inkomster som är uppräknade i IL 3:18. Dock med tillägg för 10-års regeln IL 3:19. För att vara begränsat skatteskyldig så får du inte vara obegränsat skatteskyldig IL 3:17 st 1 mom 1. Du är obegränsat skatteskyldig om du faller in i något av följande tre kategorier i IL 3:3. (1) Bosatt i Sverige IL 3:3 st 1 mom 1; detta lär du inte vara då du berättar att du i över tjugo år varit bosatt utomlands. (2) Stadigvarande vistas i Sverige IL 3:3 st 1 mom 2; detta  gör du om du sammanhängande vistas i Sverige under en sexmånadersperiod – i dessa sex månader inkluderas tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen. (3) Har en väsentlig anknytning till Sverige IL 3:3 st 1 mom 3, denna kategorin är svår att bedöma. Det finns en lista i IL 3:7 på omständigheter som används för att bedöma om du har en väsentlig anknytning till Sverige eller inte. Om du vill läsa mer om denna kategorin kan du trycka här. Då jag inte har så mycket information om din situation kan jag dessvärre inte hjälpa dig med bedömningen om huruvida du är begränsat skattskyldig i Sverige eller inte.Är du obegränsat skatteskyldig i Sverige måste du skatta för försäljning av aktierna enligt IL 42:1. Om du nu inte är obegränsat skatteskyldig utan istället begränsat får vi gå vidare till 10-års regeln i IL 3:19. Frågan som nu ställs är om du någon gång det året då du säljer aktierna eller de 10 föregående kalenderåren har stadigvarande vistats i – se resonemanget ovan – eller varit bott i Sverige. Har du detta så måste du skatta för försäljningen av aktierna enligt IL 3:19, dock med vissa undantag.Även om du skall beskattas enligt svensk rätt kan du vara undantagen från beskattning enligt ett dubbelbeskattningsavtal som Sverige slutit med det landet som du nu är bosatt i. Jag kan helt enkelt inte med säkerhet säga vad de exakta skattemässiga konsekvenserna av en försäljning av dina aktier blir. Detta då jag inte har ett tillräckligt underlag för att göra bedömningen. Vill du ha en mer grundlig rättsutredningen genomförd gällande de skattemässiga effekterna ber jag dig att vända dig till oss antingen per telefon på numret 08-533 300 04 eller per e-post via adressen info@lawline.se.Bästa hälsningar

Upphovsrätt till samlingsverk

2014-12-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad skillnaden är mellan 5 § Upphovsrättslagen och 18 § samma lag? Jag undrar också vad 18 § 2 st. menar i samband med första stycket samma bestämmelse?Tack på förhand!
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!5 § URL: "Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk, åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de särskilda verken."5 § URL är avsedd att ge skydd åt sammanställda samlingsverk utan att inskränka rätten till de enskilda verken. Samlingen måste ett resultat av en egen prestation och vara tillräckligt särpräglad för att kunna ses som ett verk, t.ex. genom en speciell arrangering. Några exempel på samlingsverk är uppslagsverk, tidningar och diktsamlingar.18 § URL reglerar rätten att använda samlingsverk för undervisning. Enligt huvudregeln i första stycket får framställaren av ett samlingsverk för undervisningsändamål en tvångslicens att använda andra verk i en begränsning omfattning. Tvångslicens innebär att samtycke inte behöver hämtas för att få sammanställa verk i undervisningssyfte, men ersättning ska betalas till upphovsmannen.  Med samlingsverk avses det som nämns i 5 § URL.I 18 § 2 st. finns det ett undantag som fastställer att verk som har skapats för att användas vid undervisning inte får användas med stöd av 18 § 1 st. URL. Samlingsverk får inte heller framställas i förvärvssyfte enligt undantaget.Skillnaden mellan bestämmelserna är att 5 § URL ger skydd åt samlingsverk, utan att inskränka upphovsrätten till de enskilda verken i samlingsverket. 18 § URL gör skillnad mellan att framställa samlingsverk i undervisningssyfte och i förvärvssyfte.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,