Ersättningsform och beräkning av marknadsvärdet i ett försäkringsärende

2014-11-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag haft en bilolycka som jag själv orsakade utan inblandning av andra. Själv bröt jag ben och fick ligga månader i sängen. Bilen var anpassad för mitt funktionshinder med medel från Försäkringskassan och de sammanlagda kostnaderna för själva bilen (som jag betalade) och anpassningen (som Försäkringskassan betalade) gick på över en millionär kronor för 4 år sedan. Bilen är totalskadad enligt försäkringsbolaget.Efter olycksfallet sa jag till Folksams skadereglerare att jag inte har för avsikt att ha en bil igen som jag själv kan köra. Nu ångrar jag mig dels för att jag kanske vill kunna köra igen själv och dels för att man nu föreslår en bil (där jag kan sitta kvar i min rullstol under färden som passagerare) som har en betydligt högre bränsleförbrukning än min gamla bil (som var en Diesel). Jag skulle föredra pengar istället för att kunna undersöka om det fanns en bil utanför Sverige som bättre motsvarade min gamla bil. Folksam verkar inte vilja uppge marknadsvärdet på min gamla bil. Är det den totala kostnaden inkl anpassningskostnaden minus värdeminskning pga åldern? Det är naturligtvis betydligt billigare för Folksam att hitta en bil åt mig där jag är enbart passagerare än att hitta/anpassa en bil som jag själv kan köra. Vad säger lagen i det här fallet? Tacksam för ett svar
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vanligen tillåter försäkringsvillkoren att försäkringsbolaget väljer om bilen ska skrotas, lösas in eller repareras utan att de först behöver fråga kunden om vad han eller hon föredrar. Generellt går det till så att försäkringsbolaget hör sig för hos reparatörer vad det skulle kosta att reparera bilen. Uppskattas reparationskostnaden till ett belopp större än marknadsvärdet på bilen strax innan olyckan väljer bolaget vanligtvis istället att betala ut en ersättning eftersom en sådan lösning blir billigare. Det är alltså möjligt att bolaget ensidigt kan bestämma om de betalar ut en summa i ersättning till dig eller ordnar fram en ny bil. Oavsett vilket alternativ de väljer är huvudprincipen förstås att den ersättningen ska vara skälig.Vad gäller marknadsvärdet blir det framförallt aktuellt om försäkringsbolaget beslutar att betala ut en kontant ersättning. Värdet brukar bestämmas utifrån årsmodell, hur långt bilen har gått osv. I ditt fall är situationen förstås speciell eftersom bilen var specialanpassad, tyvärr har jag inte hittat någon information om hur det bör påverka värderingen. Mitt råd är att du ber dem ytterligare en gång om att motivera hur de beräknar marknadsvärdet i en situation som din, de måste kunna motivera sin ståndpunkt. Uppstår en konflikt kring hur värdet ska bestämmas är det vanliga att parterna plockar in en oberoende värderingsman, ofta används en värderingsman från handelskammaren. Det finns även möjlighet att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om man är missnöjd med ett försäkringsbolags reglering.Sammanfattningsvis råder jag dig att läsa innantill i dina försäkringsvillkor för att ta reda på vilken möjlighet du har att påverka formen på ersättningen från ditt försäkringsbolag. Blir det så att bolaget ska ersätta dig med en summa pengar ska du inte nöja dig med mindre än att de skriftligen motiverar hur de beräknat marknadsvärdet. Tycker du att deras beräkning känns felaktg bör det vara möjligt att begära att försäkringsbolaget själv gör en omprövning i frågan och tar in en objektiv värderingsman, alternativt kan du kontakta ARN. I förlängningen är det även möjligt att ta en försäkringstvist till domstol. Sist men inte minst vill jag tipsa dig om att ta kontakt med Konsumenternas vägledning om bank och försäkring som ger gratis information och vägledning i försäkringsfrågor, det går både att ringa och mejla dem. Då de är specialicerade på försäkringar är det möjligt att de känner till tidigare fall rörande specialanpassade bilar och kan ge dig ytterligare information om hur det brukar gå till i just sådana fall.Jag önskar dig stort lycka till!

Testamentes tolkning - avliden testamentstagare

2014-11-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga gällande arvsrätt. Min mamma (enda syskonet) gick precis bort och hur hennes arv fördelas är jag klar över. Dock är det så att hennes Mor och far fortfarande är i livet. Min fråga är vad som händer när de går bort? Att jag och min syster tar mammas plats i arvet förstår jag, men hur är det i ett testamente. Om de (min mormor och morfar) angett att mamma och pappa (min alltså) ska ärva dem är det då pappa som får hela arvet, eller får han 50% och jag och min yster 50%.Förändras tyngden/innebörden i ett testamente då någon angiven i testamentet är avliden?
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. I den situation som du beskriver krävs tolkning av testamentet. Regler angående detta finns i 11 kap ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är enligt 11:1 ÄB att testamentet ska tolkas på det sätt som kan antas överensstämma med testatorns vilja. Vad som utgör testarns vilja kan naturligtvis ofta vara svårt att avgöra. Av denna anledning finns i 11:2-9 ÄB s.k. presumtionsregler enligt vilka man i en viss situation ska anta att testamentet ska verkställas på ett visst sätt. Enligt 11:6 ÄB gäller att om testamentstagare avlider innan denne fått arvet ska arvet istället gå till dennes barn om dessa varit arvsberättigade enligt de vanliga arvsreglerna (i denna situation är du och din syster arvsberättigade). Detta innebär att det kommer att antas att dina morföräldrars vilja varit att du och din syster ska träda i er mors ställe. Att det är fråga om en presumtionsregel innebär att testamentet ska verkställas på detta sätt om det inte finns omständigheter som bryter presumtionen d.v.s. omständigheter som tyder på att testatorns vilja i själva verket varit annorlunda. En sådan omständighet skulle t.ex. kunna vara att era morföräldrar vid något tillfälle berättat att arvet ska fördelas på ett visst sätt om det inte kan fördelas enligt testamentet. Vid avsaknad av sådana omständigheter kommer presumtionsregeln att tillämpas.Hoppas att detta var svar på din fråga!Vänligen,

Formkrav vid avtal om köp av bostadsrätt

2014-11-23 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Jag ska köpa in mig i min sambos lägenhet, och undrar hur jag anger i överlåtelseavtalet att det endast är 50% av bostadsrätten som jag förvärvar. Jag har köpt en färdig avtalsmall på en bokhandel där det inte finns något fält reserverat för att fylla i hur stor andel som överlåtelsen avser. Behöver jag ett ny avtalsmall eller kan jag lägga till att överlåtelsen avser 50% i detta avtalet på något sätt.tack på förhand!
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Enligt 6 kapitlet 4 § första stycket Bostadsrättslagen krävs, för att ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp ska bli giltigt, att avtalet upprättas skriftligt och att såväl säljaren som köparen skriver under köpehandlingen, det vill säga köpekontraktet. Köpehandlingen ska dessutom enligt samma paragraf innehålla uppgift om den lägenhet som överlåtelsen avser samt om ett pris.Hur köpehandlingen i övrigt utformas är således upp till avtalsparterna. Förutsatt att du anser att avtalsmallen i övrigt är tillfredsställande finns mot denna bakgrund ingen anledning för dig att anskaffa en annan avtalsmall utan du kan helt enkelt lägga till en rad/ruta i avtalet där du förtydligar att avtalet endast avser köp av 50 % av bostadsrätten.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning 

Tillåtet att brygga eget vin?

2014-11-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det ligger till i alkohollagen, får man brygga eget vin om man är över 18 eller hur är det egentligen? Tycker att man läser olika vart man än kollar. Mvh
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns många uppfattningar om vad som är tillåtet och inte tillåtet när det kommer till att brygga egna alkoholhaltiga drycker. För att få reda på vad som faktiskt gäller så får vi granska alkohollagens inledande kapitel. En av anledningarna till att det finns så pass skilda uppfattningar är att det finns olika regler för olika spritdrycker, och i första kapitlet i alkohollagen finner vi ett flertal definitioner. I 1 kap 7§ (se https://lagen.nu/2010:1622#K1P7S1) beskrivs vin som en alkoholdryck framställd genom jäsning av druvor, samt att alkoholhalten inte får överstiga 22% för att det ska kategoriseras som vin. Detta är vanligtvis inte ett problem eftersom att jästsvamparna inte överlever alkoholkoncentrationer över 16%, men starkare vin kan skapas genom att man tillsätter sprit i vinet. Ett sådant vin med tillsatt sprit får alltså som högst ha en alkoholhalt på 22% för att fortfarande i lagens mening kunna kallas för vin.För att få svar på frågan om vad som är tillåtet att tillverka och inte, så får vi gå vidare till andra kapitlet i lagen. I 2 kap 3§ framgår att varken vin, folköl, starköl eller liknande jästa alkoholdrycker som huvudregel  får tillverkas utan givet tillstånd. I andra stycket stadgas dock att detta inte gäller för tillverkning i hemmet för eget behov. Som ett sammanfattande svar på din fråga, så är det alltså tillåtet att i hemmet och för eget bruk tillverka vin som har en lägre alkoholhalt än 22%.Med vänliga hälsningar,

Uppsägning av hyresgäst på grund av utebliven hyresbetalning

2014-11-24 i Hyresrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag hyr ut mitt hus med Garage till en familj. Nu till problemet: Jag har inte fått in hyran för nuvarande månad trots flera samtal (skyller på "mamma"mm). Nu har jag tröttnat kan jag säga upp henne? Hur går jag tillväga för att få in de pengar som hon är skyldig mig?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Möjligheter att säga upp hyresgäst:Hyresförhållandet regleras i 12 kap jordabalken. Observera att enligt jordabalken omfattas fastigheter i begreppet lägenhet som nämns i flera av lagens paragrafer. Detta framgår av 12 kap 1 § jordabalkenDin möjlighet att säga upp hyresgästen är beroende av om ert hyresavtal löper på bestämd eller obestämd tid. Ett hyresavtal som löper på bestämd tid skall sägas upp vid avtalets utgång enligt 12 kap 3 § 2st jordabalken. Om avtalet inte sägs upp senast en månad efter att avtalstiden gått ut övergår det automatiskt till att vara förlängt på obestämd tid enligt 12 kap 3 § 3st p.2 jordabalken.Ett hyresavtal som löper på obestämd tid kan sägas upp vid det månadsskifte som inträffar tre månader från uppsägningen enligt 12 kap 4 § p.1 jordabalken. Detta följer även av 12 kap 5 §. Likartade regler gäller angående uppsägningstid av ett hyresavtal som löper på bestämd tid, dock enligt 12 kap 4 § 2st p.1-3 beroende på hur lång hyrestiden i ert avtal är. Observera även att uppsägningen skall vara skriftlig om hyresförhållandet varat i längre än tre månader 12 kap 8 § jordabalken. En hyresrätt kan under speciella omständigheter förverkas, d.v.s. hyresgästen förlorar hyresrätten och avtalet upphör i förtid. Dessa omständigheter räknas upp i 12 kap 42 § jordabalken och din situation utgörs av den första punkten. Om hyresgästen vidtar rättelse och betalar hyran innan du säger upp avtalet  enligt 12 kap 43 § föreligger inte längre de speciella omständigheterna som ger rätt att säga upp avtalet i förtid och uppsägningstiden återgår till 3 månader enligt ovan.En uppsägning som föranleds av en grund i 12 kap 42 § jordabalken gäller med omedelbar verkan enligt 12 kap 6 §. Hyresgästen har dock möjlighet att återvinna den uppsagda hyresrätten enligt 12 kap 44 § genom att betala den förfallna hyran som hyresvärden lagt till grund för uppsägningen inom tre veckor från att hyresgästen delgivits uppsägningen.I denna situation måste du som hyresvärd informera den lokala socialnämnden om uppsägningen och anledningen till denna. Detta skall göras innan treveckorsfristen börjar löpa. Anledningen till detta är att socialnämnden i vissa fall kan kopplas in och åta sig betalningsansvaret för hyran vilket framgår av 12 kap 44 § 4 st p.1 jordabalken. Om socialnämnden åtar sig detta ansvar får inte uppsägning ske enligt förverkandegrunden utan vanliga uppsägningsregler blir istället tillämpliga. Om treveckorsfristen löpt ut och betalning fortfarande uteblivit står det dig fritt att avhysa hyresgästen. Ett avhysningsbeslut får inte meddelas tidigare än två vardagar efter att treveckorsfristen löpt ut 12 kap 44 § 2st jordabalken.Möjligheter att kräva in utebliven hyra:För att kräva in den uteblivna hyran finns tre tillvägagångssätt. Lättast bör vara att vända sig till hyresnämnden och låta dem besluta i ärendet enligt 12 kap 68-69 §§ jordabalken. Du kan också lämna in en stämningsansökan till domstolen i den ort där fastigheten ligger enligt 10 kap 10 § rättegångsbalken. En tredje möjlighet är att ansöka hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande enligt lag(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning). Om du låter hyresgästen bo kvar har du möjlighet att kräva in hyran i upp till tre år efter dess tillkomst förutsatt att hyresgästen är konsument enligt 2 § 2st preskriptionslagen. Om du sagt upp hyresgästen skall du väcka talan om ditt fordringsanspråk senast två år efter hyresgästen lämnat fastigheten vilket framgår av 12 kap 61 § jordabalken. Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Om du inte är nöjd eller har några närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. 

Stämpelskatt vid förvärv genom arv?

2014-11-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vi är 3 syskon som efter att vår mor nu har gått bort kommer att ärva hennes del av fastigheten som hon och hennes sambo ägde gemensamt. (50/50). Vi har förstått att vi måste ansöka om lagfart för våra delar av fastigheten. Utgår det samma avgifter för lagfart vid arv som vid förvärv? Vilken summa baseras det I så fall på? Måste man göra en värdering av fastgheten? Tacksam för svar.
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Lagfartsavgift utgår i enlighet med lag om stämpelskatt som du finner https://lagen.nu/1984:404. Stämpelskatt ska enligt 4 § utgå vid förvärv av fastighet genom köp eller byte. Andra förvärv, t.ex. förvärv genom arv, är således inte skattepliktiga.  Vänligen

Konsumentköplagen - angående säljarens skyldighet att avhjälpa fel i varans

2014-11-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vi har som privatpersoner av ett åkeri köpt ca 80 ton med speciell gräsytejord för ca 250 kvm gräsmatta för vår villa. Fakturabeloppet för jorden är drygt 20 000 kr och fakturan i sin helhet ligger på 47 000kr (borttransport av gammal jord).I efterhand när jorden finplanerades inför sådd upptäckte vi att den innehåller en massa vassa glasskärvor och för nu en dialog med säljaren/åkeriet hur detta skall lösas. Vår huvudfråga är hur långt säljarens ansvar sträcker sig för att för oss kostnadsfritt avhjälpa felet samt om vi bör kunna hålla in hela fakturan tills så skett? Vi undrar också om det är vårt ansvar att bevisa om säljarens nedan 2 förslag borde vara acceptabla eller om det åligger säljaren när de inte helt vill avhjälpa felet?Säljaren vill avhjälpa felet genom att bara avlägsna synligt glas på markytan och hävdar att gräsets rötter sedan hindrar i att övrigt glas i jorden tränger upp till ytan. Alternativt kan säljaren tänka sig lägga ett nytt lager med ca 10 cm jord ovanpå den nyanlagda gräsmattan. Vi är mycket tveksamma till båda alternativen då vi befarar att glaset, precis som sten, med tiden tar sig upp till ytan och där kan ge skärskador när man tex går barfota på gräset. Att lägga på mer jord är inte önskvärt pga av att det skulle ta 10 cm av vår hussockel som bara är 15-20 cm hög, samt kan ge problem med korrekt avrinning av vatten mot bla tomtgränsen.För att helt avhjälpa felet krävs borttagande av den felaktiga jorden med glas i genom hyvla bort den med grävmaskin samt köra dit ny och finplanera den så vi själva kan strö ut gräsfrön på den. Detta är en betydande insats som vida överstiger kostnaden för själva jorden och mycket troligt även kraftigt överstiger totalkostnaden för befintliga fakturan.Vill också förtydliga att vi ursprungligen fått jorden avtippad av åkeriet och sedan själva planerat ut den med hjälp av bla grävmaskin och mycket egen arbetstid. Vi upptäckte inte problemet direkt vid leverans utan först när den prydligt var förberedd för sådd. Det är kostnaden för att göra om hela detta arbete som är betydande, uppskattningsvis ca 50% av totalkostnaden. Stämmer detta skulle vår totalkostnad när vi anlitar ngn till detta kunna bli ca 80- 100 000 kr inkl. materialet.
Filip Redin |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Eftersom ni har köpt jorden av åkeriet för privat bruk så gäller konsumentköplagen (KKL) för köpet, så länge inget annat har avtalats särskilt mellan er och åkeriet. Lagens 16 § anger under vilka omständigheter det anses föreligga ett ”fel i varan”. Bland annat ska en vara anses vara felaktig om den ”avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta.” Så är fallet när varans egenskaper och användbarhet på ett påtagligt sätt avviker från vad konsumenten har skäl att räkna med vid köpet. När man, som i ert fall, i egenskap av konsumenter köper ett stort parti jord är det min uppfattning att man inte ska behöva räkna med att den är full av glasskärvor. Detta gäller inte minst om skärvorna med tiden riskerar att ”vandra uppåt” och orsaka personskada på någon som går barfota på gräsmattan. Det borde alltså inte råda några större tvivel om att det föreligger ett ”fel i varan” i lagens mening i detta fallet.När felet har konstaterats måste detta reklameras för att ni ska få åberopa det. Eftersom ni redan för diskussioner med säljaren om avhjälpande antar jag att ni har gjort en reklamation. Ifall ni inte har gjort detta skriftligt rekommenderar jag er att skicka en daterad reklamation till åkeriet snarast möjligt, där ni meddelar att ni reklamerar köpet och varför. På så vis slipper ni riskera att de slingrar sig från ansvar genom att åberopa att ni inte har reklamerat felet i tid.Nästa steg är rör era möjligheter att få felet avhjäpt. Som köpare har ni rätt att kräva att åkeriet avhjälper felet, om detta kan ske utan oskälig kostnad för dem (26 § KKL). Av skäl 10 i det s.k. konsumentköpsdirektivet framgår att konsumenten skall anses ha rätt att få varan ”återställd till avtalsenlighet”. Med detta avses att varan efter avhjälpandet skall vara i sådant skick att den hade bedömts vara avtalsenlig om det hade varit den varan som ursprungligen levererats. Avhjälpandet ska i sin helhet ske utan kostnad för er. (26 § st. 3 KKL). Här kan ni hävda att åkeriets erbjudanden inte motsvarar ett godtagbart ”avhjälpande” i lagen mening. Om det t.ex. är så att glas med tiden ”vandrar uppåt” och då riskerar orsaka skada, kan felet inte vara anses avhjälpt enbart genom att ett nytt lager läggs på det befintliga. (Glaset ligger ju fortfarande kvar!) Samma linje borde även gå att driva avseende deras erbjudande att ”plocka bort synligt glas”. Inget av åkeriets erbjudanden medför alltså att felet avhjälps, eftersom att inget av dem innebär att allt glas avlägsnas.Som framgått ovan kan åkeriet dock undkomma en skyldighet att avhjälpa felet om detta skulle medföra ”oskäliga kostnader” för dem. Vad som är oskälig kostnad bedöms utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Vid bedömningen ska dock särskild hänsyn tas till:- vilken betydelse felet har, och- vilket värde varan skulle ha haft om den varit felfri.Här gäller det för er att argumentera för att felet är av väsentlig betydelse för er, eftersom glaset kan orsaka personskada på sikt, samt att ett ytterligare lager jord medför problem med avrinning. Om åkeriet ändå inte går med på detta kan ni som konsumenter vända er till Allmänna reklamationsnämnden (www.arn.se) för att få saken prövad. Det är ett snabbt och kostnadsfritt alternativ till en domstolsprövning.Under tiden har ni rätt att hålla inne så mycket av betalningen som krävs för att ge er säkerhet för ert krav på grund av att varan är felaktig (25 § KKL). Ni får alltså hålla inne med så mycket pengar som det kan antas kosta att avhjälpa felet. Om säljaren inte går med på att avhjälpa felet fullt ut kan ni alltså åtminstone vägra att betala. För att kunna driva in sina pengar måste åkeriet i så fall stämma er inför domstol. Där blir det sedan upp till domstolen att avgöra i vilken omfattning ni har haft rätt att hålla inne betalningen. Min rekommendation är dock sammanfattningsvis att ni i första ledet håller inne med hela fakturabeloppet till dess att ARN har prövat målet.Om det är något i mitt svar som ni inte förstår och därför skulle vilja ha förtydligat är ni välkomna att höra av er direkt till mig via e-post till filip.redin@gmail.com. Lycka till!Vänligen,

Underhållsskyldighet för förälder som ej bor med barn

2014-11-23 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Tänkte höra vad man har rätt till.Jag har mina två barn på heltid pappan har varannan helg och han betalar 1273kr / barn men inte en krona till. Barnen har fritidsaktiviteter och det är jämnt att vi klarar hela månaden. När jag frågar om han kan vara med och dela på dyrare saker så bara fnyser han också får jag betala själv .
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Enligt 7 kap 1 § föräldrabalken skall föräldrar svara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarnas inbördes skyldighet att svara för barnets kostnader bestäms av deras betalningsförmåga. Om barnet inte bor med båda sina föräldrar skall den föräldern som inte bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap 2 § föräldrabalken. Underhållsskyldigheten fullgörs genom betalning av underhållsbidrag som räknas fram enligt 19 kap socialförsäkringsbalken. Beloppet är beroende av bidragsgivarens inkomst. Pappan är därmed enligt 7 kap 2a § föräldrabalken inte skyldig att betala mer än den summa underhållsbidraget uppgår till. Om betalningsskyldigheten enligt 19 kap socialförsäkringsbalken överstiger vad han idag betalar kan underhållsbidraget jämkas av rätten enligt 7 kap 10 § 2st föräldrabalken. Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden (pappan) har sin hemvist enligt 7 kap 12 § föräldrabalken.