Äktenskapsskillnad och boendekostnader

2015-05-05 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag och min exfru fick vår skilsmässa registrerad hos Tingsrätten 23/2 i år. Vi har två barn. Vi har ett gemensamt hus, som vi har påbörjat försäljningsprocessen för. Jag och min nya flickvän har köpt ett nytt hus, som vi får tillträde till den 17/6. Mitt ex kommer att bo kvar i huset tills det är sålt och hon har hittat nytt boende. Min fråga gäller ersättning för boendena under överlappningstiden. Hon påstår att jag ska betala för halva vårt gemensamma hus - medan hon inte ska betala för min halva av mitt nya hus. Jag vill påstå att vi ska dela lika på alla våra boendekostnader under denna tid. Vad gäller?Med vänlig hälsning
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Huvudregeln är att varje make efter en äktenskapsskillnad svarar för sin egen försörjning, vilket framgår av Äktenskapsbalk (1987:230) 6:7 första stycket. Det innebär att varje make efter äktenskapsskillnaden inte längre är skyldig att tillskjuta pengar till den andre maken i den mån den andre maken inte klarar av att bidra till sina egna personliga behov eller till de betalningar som denne har tagit på sig för familjens underhåll. Med andra ord finns det som utgångspunkt ingen skyldighet för din exfru att betala hälften av ditt nya boende, såvida ni inte har särskilt avtalat om detta. Eftersom det är du som påstår att hon har skyldighet att betala hälften av priset för din nya fastighet i enlighet med att vardera ska stå för hälften av varandras boendekostnader under en övergångsperiod så är det du som har bevisbördan för att ett sådant avtal föreligger.Möjligen så kan din exfru göras skyldig att betala underhållsbidrag till dig under en övergångstid, om du anses vara i behov av sådant för ditt underhåll när du väcker talan om sådant. Detta bedöms utifrån vad som är skäligt med hänsyn till din förmåga och övriga omständigheter (Äktenskapsbalk 6:7 andra stycket). Detta är dock en undantagsbestämmelse som tillämpas restriktivt, framförallt reserverat för de situationer där den ekonomiskt svagare maken behöver stöd för att genomgå utbildning och omskolning i syfte att skaffa förvärvsarbete och förbättra inkomsterna. Eftersom du och din flickvän har köpt ett hus så förutsätter jag att ni har fått lånelöfte, varvid jag ytterligare förutsätter att du, hon eller ni båda har förvärvsarbete. Eftersom du sannolikt har ett förvärvsarbete så är dina chanser att kunna kräva din exfru på underhållsbidrag för att täcka hälften av ersättningen för din nya fastighet närmast obefintliga.I fråga om boendekostnaderna för den fastighet som du och din exfru fortfarande äger gemensamt så är det något otydligt vad exakt du menar. Eftersom din exfru bor kvar i det gamla huset tills det är sålt och du till sommaren flyttar till ditt nya hus så tolkar jag det som att försäljningen av fastigheten avser att ni ska erhålla hälften var av ersättningen genom bodelningsförfarandet, och inte att du ska lösa ut henne från fastigheten genom att köpa hennes hälftenandel. Om ni står gemensamt för boendekostnader i den gamla fastigheten med avseende på el, vatten, bredband och dylikt så fortsätter ni som utgångspunkt att svara för varsin halva av eller solidariskt för dessa kostnader i enlighet med avtalen för dessa, vilket inte undantar att du och din exfru inbördes kan ha särskilt avtalat om en annan fördelning av kostnaderna mellan er. Om din exfru däremot har tvingat bort dig från fastigheten så kan hon anses göra en obehörig vinst när du betalar din andel i dessa boendekostnader, varvid du inte är ersättningsskyldig. Detta framgår av en färsk dom från Göta Hovrätt som meddelades i mars i år.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Om du känner att du behöver förtydliga din fråga med ytterligare uppgifter, eller behöver ett mer klargörande svar, så är du välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning

Ansvar att begära resning

2015-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Finns det någon ansvar för tingsrätten eller Hovrätten i samband med fallande tvistemåls dom, om möjlighet att begära resning senare om ny information framkommer?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Min tolkning av regleringarna kring resning är nej, det finns ingen skyldighet för tingsrätten eller Hovrätten att självmant begära resning i mål. Detta ansvar ligger på sökanden som ansöker om resning hos behörig rätt (mer info kring detta kan du läsa på: HD - resning). Myndigheter, då alltså även domstolarna, har en skyldighet enligt 21 § Förvaltningslag (se här: FL 21 §) att meddela hur ett beslut (dom) kan överklagas. Dock är begäran om resning först aktuellt när ett beslut inte längre kan överklagas. Således tolkar jag detta som att domstolen endast har skyldighet att informera om överklagan genom de olika instanserna, inte om möjligheter till resning vid ett senare tillfälle. Hoppas du fått hjälp med ärendet! Mvh,

Bedrägeri och avtalsbrott

2015-05-05 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Jag/vi har blivit av med en Camaro pga kontraktsbrott.Det hela gick till på så vis att en man som presenterade sig som Tjhell och Company ville köpa vår bil för ca 90.000kr, vi möttes senare i Norrköping för att göra upp affären, varefter han ville betala "på faktura", i efterskott, något han aldrig gjorde.Det finns ett bilföretag som heter Michell och Company, jag trodde det var detta företag han refererade till.Anledningen till att jag gick med på betalning i efterskott var att vi skrev under ett juridiskt bindande kontrakt samt att jag litade på att han hade ett företag.Mannen i fråga heter Michell Bessik, och senare fick jag reda på att denna Bessik-släkt tydligen är en välkänd skara bedragare som härjat i sverige under många år och bedragit 100tals personer.Min fråga till dig är bara vad jag ska anmäla detta som?Det är ju ett kontraktsbrott och mycket pengar involverade, men samtidigt är det ju ingen direkt stöld.MVHAndreas G
Viktor Serbán |Hej Andreas,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Det låter för mig som att du blivit utsatt för bedrägeri, och att du borde kontakta Polismyndigheten för att upprätta en anmälan. De borde kunde göra en förundersökning i syfte att utreda om det föreligger brott. Skulle en åklagare sedermera välja att väcka åtal kan du driva både som målsägande i brottet och för att få ersättning för bilen. I annat fall så är köparen fortsatt skyldig att betala för bilen, ett mål du får driva genom en privat rättsprocess. I så fall skulle jag börja med att kontakta Kronofogdemyndigheten och ansökan om betalningsföreläggande (se länk här: BFL hos KFM). Skulle inte detta gå vägen så behöver du driva ärendet vidare i tingsrätt. Behörig tingsrätt i fallet är den tingsrätt där svaranden (personen du sålde bilen till) har sin hemvist (är folkbokförd), detta framgår av 10 kap. 1 § Rättegångsbalk. Hoppas svaret har hjälpt dig! Mvh,

Samäganderättslagens indispositiva inslag

2015-05-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag har en fråga om samäganderättslagen.Är den lagen dispositiv i sin helhet eller finns det paragrafer som inte kan avtalas bort?Med vänliga hälsning
Angelica Ahlström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Samäganderättslagen, se (https://lagen.nu/1904:48_s.1 ), används för att lösa ägarkonflikter då flera personer gemensamt äger egendom. Lagen är i huvudsak dispositiv, detta framgår exempelvis av 5-6§. Även om lagen i huvudsak är dispositiv så finns det vissa indispositiva inslag. Se framförallt 9 §, i vilken det stadgas att vid försäljning av en fastighet som omyndig eller annan som omfattas av förvaltarskap har del i, är det obligatorisk att uppställa ett lägsta pris för vilket fastigheten får säljas för. Detta kallas reservationspris och fastställs av rätten. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Lönediskriminering

2015-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är en kvinna och min manliga arbetskamrat och jag har exakt samma utbildning, arbetserfarenheter och utför exakt samma arbete på vår arbetsplats. Det är därför jag blev chockad när jag fick höra att han tjänar 3000 mer än mig. Villa rättigheter har jag och vilka vettiga anledningar kan det finnas till detta? Är det lagligt att dela ut mindre lön till en kvinna bara för att vi förväntas skaffa barn inom en framtid? Väldigt interessead och mycket tacksam för svar!
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga!Frågan du ställer aktualiserar regler i diskrimineringslagen, nedan förkortad DL, som du hittar här.Om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och missgynnandet har samband med kön innebär det i lagens mening en form av diskriminering som kallas direkt diskriminering (DL 1 kap 4 § 1 p.). Med missgynnande avses en handling eller ett underlåtande som försätter en person i ett sämre läge eller som orsakar en faktisk skada eller nackdel för personen i fråga. För att diskriminering ska anses föreligga krävs enligt lagrummet förutom missgynnande en jämförelse med en person i en jämförbar situation. Jämförelsen behöver inte ske med en faktisk person men många gånger får en jämförelse med en faktisk person avgörande betydelse i domstolstvister. Exakt vilka faktorer som är avgörande för om två personer ska anses vara i jämförbara situationer beror på flera olika saker men exempelvis kan ålder, utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet spela in vid bedömningen. Slutligen krävs ett orsakssamband mellan missgynnandet och någon av diskrimineringsgrunderna, i ditt fall kön. Det innebär dels att arbetsgivaren måste känna till att personen omfattas av diskrimineringsgrunden (vilket är oproblematiskt när det gäller just diskrimineringsgrunden kön) och dels att diskrimineringsgrunden har styrt eller starkt påverkat arbetsgivaren i dennes agerande.Huvudregeln vad gäller diskriminering i arbetslivet är enligt DL 2 kap 1 § att en arbetsgivare inte får diskriminera en anställd. I 2 kap 2 § stadgas dock ett antal undantag från huvudregeln; exempelvis är åtgärder som egentligen skulle klassas som diskriminering tillåtna om de utgör ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att under förutsättning att löneskillnaden beror på att du är kvinna, att du och din kollega verkligen kan anses vara i jämförbara situationer och det finns ett orsakssamband mellan det lönemässiga missgynnandet och diskrimineringen så är det inte tillåtet för arbetsgivaren att ge dig 3000 kronor mindre i månaden än vad din kollega får. Det första jag skulle rekommendera att göra i en sån här situation är att ta kontakt med ditt fackförbund som har rätt att företräda dig i ett diskrimineringsärende. Om inte fackförbundet företräder dig skulle jag rekommendera att anmäla ärendet till Diskrimineringsombudsmannen. Hur du gör det framgår av DO:s hemsida som du hittar här.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Lotterivinstbeskattning samt återbetalning av studiestöd

2015-05-05 i Inkomstskatt
FRÅGA |Om jag vill försörja mig på online poker. Hur fungerar det med skatt då?Som jag förstår det så är man inte skyldig skatt om man spelar på en pokerserver som ligger inom Europa, Pokerstars till exempel.Hur går det då med studielån osv för som jag förstår det så betalas dem av via en beräkning på ens tidigare årsinkomst men om jag inte har deklarerat min årsinkomst så vet ingen vad denna är.Jag förstår att det är ett lån som vilket annat och det bör betalas tillbaka samt att det skulle vara moraliskt rätt att betala tillbaka det men hur fungerar det rent juridiskt i en sådan här situation?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga! Jag har delat upp svaret i två delar, beskattningen och återbetalningsskyldigheten gällande studiestödet.Beskattning av pokervinsterAv inkomstskattelagen (IL) 8:3 framgår att lotterivinster är skattefria. Poker faller in under definitionen av lotteri i lagens mening. Precis som du själv nämner är en förutsättning för skattefrihet att spelet anordnas inom EES. Slutsatsen alltså att dina vinster från poker inom EES inte är skattepliktiga.Återbetalning av studiemedelÅterbetalning av studieskulder regleras i Studiestödslagens fjärde kapitel. Av 7 § framgår att lånet och ränta ska betalas av med ett visst årsbelopp för varje kalenderår. Som utgångspunkt ska lånet betalas av under 25 års tid. Hur årsbeloppet beräknas anges i 8 §. Man kan ansöka om nedsättning av detta belopp på grund av exempelvis inkomst, vilket anges i 14 §. Fram tills man är 49 år gammal kan man få årsbeloppet nedsatt till 5 % av ens årliga inkomst, vilken beräknas utifrån de deklarerade inkomsterna. Har man inga deklarerade inkomster kan årsbeloppet sättas ned till 0.Viktigt att notera är dock att skulden inte "försvinner" på något sätt utan att framtida årsbelopp istället blir större.Det finns bra information om återbetalningsskyldighet och nedsättning av denna p.g.a. inkomst på CSN:s hemsida.Mvh

Avtal om framtida bostadsrättsförsäljning

2015-05-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hejsan, Jag och min kille har köpt en BR tillsammans. Vi kommer äga hälften var och dela på lånet. Dock går jag in med 700.000kr i handpening ensam. Hur ska vi skriva ett avtal om att dessa pengar skall jag ha tillbaka vid en kommande bostadsförsäljning?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Ett sådant avtal kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst på: http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Här får du skräddarsydd hjälp med att upprätta ett hållbart, tydligt och anpassat avtal för just eran situation. Ifall du har fler frågor kring detta kan du även ringa oss på: 08-533 300 03.Mvh,

Avtals giltighet

2015-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag skrivit under ett avtal idag, hur länge är underskriften giltig. Hur länge kan jag vänta innan papperen måste skickas in?
Angelica Ahlström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Hur länge en underskrift är giltig och hur länge du kan vänta innan papperen måste skickas in beror alldeles på vad som står i avtalet. I Sverige är huvudregeln att avtalsfrihet ska råda, vilket betyder att det är avtalsparterna själva som väljer vilka avtalsvillor som ska gälla mellan dem. Det är avtalet i sig som är det huvudsakliga regelverket mellan parterna. Det finns vissa lagar som reglerar olika typer av avtalsförhållanden. Ett exempel på en sådan lag är avtalslagen som gäller för alla avtalstyper inom förmögenhetsrättens område, (https://lagen.nu/1915:218). Enligt 1kap. 1§ Avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P1S1 ) är vardera part bunden av sitt anbud respektive accept. Ett bindande avtal anses då vara uppkommet i och med att en accept lämnas, t.ex. genom en underskrift. Om säljaren har föreskrivit en bestämd tid för svar måste svaret ha kommit in inom den tiden, enligt 1kap 2§ avtalslagen. Syftet med den här paragrafen är att den ska fungera som tolkningshjälp vid behov, i första hand är det upp till parterna själva att bestämma hur lång tiden för svar ska vara. I vissa fall och på vissa områden är avtalsfriheten inskränkt. Vissa tvingande regler kan inte med bindande verkan avtalas bort genom avtal. Då jag inte vet vilket typ av avtal detta gäller, eller vilka villkor som avtalet innehåller kan jag inte svara på vad som gäller i detta specifika fall.Hoppas du fick svar på din fråga!