Fråga om fullmakt vid bodelning

2014-07-30 i Bodelning
FRÅGA |Min ogifta far har i dagarna avlidit och efterlämnar sambo, samt tre vuxna barn. Jag är ensam särkullsbarn, dvs från hans tidigare förhållande. Mina två syskon är dock även barn till hans sambo. Jag befinner mig utomlands och har skyndsamt bokat om biljetter för att kunna komma hem inom en vecka, men hans sambo vill att jag skickar fullmakt till henne omedelbart som säger att hon får representera mig i "bodelningen". Jag blir lite förvirrad och vet inte säkert vad jag ger fullmakt till. Det finns ingen bouppteckning och jag är iaf inte formellt informerad om att hon begärt bodelning. Hon säger att en från kommunen ska komma på hembesök och göra bodelning, men det har jag aldrig hört tidigare. Bör jag ge henne fullmakt ändå och hur ska jag formulera den? Jag vill absolut inte ge fullmakt åt henne som innebär att jag står utan arv i slutändan. Några månader innan min far avled fick hon honom att skriva över sommarhuset till henne som ensam ägare, istället för båda som tidigare. Detta för att säkerställa att jag inte får del av det när han gått bort. Jag blir orolig att ge en fullmakt som skapar utrymme för liknande handlingar. Kan ni hjälpa mig?
Ellinor Svensson |Hej och tack för din fråga. Du ska naturligtvis inte skriva på en fullmakt som du inte vet innehållet i.Sambor ärver inte varandra enligt lag. (Det enda sättet sambor kan ärva varandra är genom ett testamente, jag utgår från att det i erat fall inte finns något testamente eftersom du inte nämner något om det i frågan. Även om din far har testamenterat bort sin egendom till sin sambo har du ändå rätt att få ut halva arvslotten, laglotten, 7:1 ÄB. För att få ut denna del måste du dock jämka testamentet enligt 7:3 ÄB )Finns inget sådant testamente kommer det vid ett dödsfall ske en bodelning där all egendom som räknas som samboegendom, egendom som införskaffats för gemensamt bruk att delas lika mellan parterna, 8 § Sambolagen https://lagen.nu/2003:376 Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. Bodelning sker på begäran av någon av samborna . I 3 § Sambolagen regleras vad som är samboegendom. Efter bodelningen kommer den del som tillhör den avlidna parten att gå till arvingarna, vilket är faderns bröstarvingar, 2:1 ÄB https://lagen.nu/1958:637 Den andra delen kommer att gå till din fars sambo. Vid bodelning finns möjlighet att anlita en bodelningsförättare att sköta bodelningen. Bodelningsförrättaren förordnas då av domstolen.

Kan godmanskap ärvas?

2014-07-30 i God man & förvaltare
FRÅGA |Har hört att uppdrag som god man ska ärvas om en god man avlider!Det kan väl inte vara så, eller?
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Godmanskap kan inte ärvas då det är knutet till en viss person och uppdraget förordnas av överförmyndarnämnden alternativt rätten. När en god man avlider så ska dödsboet så snart som möjligt kontakta överförmyndarnämnden så att en ny god man kan tillsättas, se 11 kap 22§ föräldrabalken (FB).Bestämmelsen i FB hittar du härHoppas detta var svar på din fråga! Vänligen,

Omplacering inom anställningsavtalet

2014-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Har en anställning som platschef på ett mindre företag. Nu har VDn fått för sig att min anställning (och 4 andra inom företaget) ska bli rent försäljningarbete där han gått in och dikterat nya villkor muntligt. I mitt anställningsavtal har jag 6 månaders uppsägningstid. Kan han ändra på detta hursomhelst? Kan han sänka min lön och mina förmåner utan förhandling med mig? Oerhört tacksam om svar.
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Arbetsgivaren har som huvudregel rätt att leda och fördela arbetet inom sin verksamhet under förutsättning att denne håller sig inom den s.k. fria beslutanderätten (åtgärder som berör den anställde). Här inkluderas alla praktiska beslut som exempelvis arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Även omplacering inom anställningsavtalet omfattas här, vilket innebär att arbetstagaren flyttas till en annan befattning och därmed får nya ordinarie arbetsuppgifter. För att detta ska vara möjligt så ska omplaceringen ske inom anställningsavtalet, den ska vara grundad på objektiva skäl (exempelvis en omorganisering utav företaget), och de nya arbetsuppgifterna ska omfattas av arbetstagarens arbetsskyldighet. Arbetsskyldigheten bestäms i första hand av anställningsavtalet, eventuellt tillämpligt kollektivavtal eller sedvänja på arbetsplatsen. I andra hand bestäms den med hjälp av en erkänd rättsprincip (29/29 principen) där tre kriterier ska vara uppfyllda. För det första ska arbetet ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet, för det andra ska arbetet utföras för arbetsgivarens räkning och för det tredje ska arbetet falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer. Arbetsskyldigheten tolkas vidsträckt men kortfattat innebär det att arbetstagare inte ska behöva utbilda sig för att kunna utföra de nya arbetsuppgifterna och gränsen går i normala fall mellan arbete för tjänstemän och arbetare (exempelvis ska en arbetare inte behöva utföra en tjänstemans arbetsuppgifter). Omplacering till andra arbetsuppgifter utanför arbetstagarens arbetsskyldighet är att anse som byte av anställning. Om parterna är överens om detta så är det inga problem men i annat fall så är arbetsgivaren hänvisad till att säga upp arbetstagaren på grund av arbetsbrist och han kan då förändra anställningsvillkoren såsom lön. Notera dock att arbetsgivaren då är tvungen att respektera och tillämpa turordningsreglerna (exempelvis sist-in-först-ut principen), återanställningsrätten och uppsägningstid enligt 11, 22 och 25 §§ lagen om anställningsskydd (LAS). Om du är med i ett fack som din arbetsgivare har kollektivavtal med så är arbetsgivaren skyldig att förhandla med ditt fack enligt 11§ lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Skulle du vara med i ett fack, som din arbetsgivare inte har kollektivavtal med, men som han däremot har med något annat fack så är han fortfarande tvungen att förhandla vid frågor som berör dina anställnings- eller arbetsförhållanden enligt 13§ första stycket MBL. Dessutom om din arbetsgivare inte skulle vara bunden utav något kollektivavtal alls så är denne skyldig att förhandla med ditt fack vid frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist enligt 13§ andra stycket MBL. Är du inte medlem i något fack så har inte arbetsgivaren någon skyldighet att förhandla med dig vid exempelvis uppsägning på grund av arbetsbrist.Det kan även tilläggas om du är med i ett fack som har kollektivavtal med din arbetsgivare så har facket tolkningsföreträde vid tvist rörande din arbetsskyldighet enligt 34§ MBL. Detta innebär att facket kan säga åt din arbetsgivare att du inte behöver utföra de nya arbetsuppgifterna tills arbetsdomstolen har meddelat sin dom i frågan och detta utan risk för eventuella påföljder.Jag kan inte ge dig något säkert svar på din fråga då jag inte har tillgång till tillräckligt med information för att kunna bedöma om omplaceringen sker inom anställningsavtalet och således inom arbetsskyldigheten. Om så vore fallet så kan en viss lönesänkning vara tillåten men skulle omplaceringen vara så omfattande att det är att anse som ny anställning så kan inte anställningsvillkoren såsom lön ändras. Utan då är arbetsgivaren hänvisad till att säga upp dig på grund av arbetsbrist med iakttagande utav bland annat turordningsreglerna och återanställningsrätten och sedan får han erbjuda dig en ny anställning med nya anställningsvillkor och den nya lönen. Om du är medlem i något fack så rekommenderar jag dig att ta kontakt med dem och är du inte medlem så skulle jag rekommendera dig att kontakta någon av våra jurister som är specialiserade på arbetsrätt. Hoppas detta var svar på din fråga!LAS hittar du här och MBL hittar du härVänligen,

Upprättande av äktenskapsförord och samboavtal

2014-07-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Min bror och jag har ärvt ett hus av vår far. Vår föräldrar är skilda. Han har ett icke underskrivet testamente som stipulerar att huset skall vara min och min brors egen tillgång och inte delas med makor/sambos. 1. Eftersom alla vill hedra detta, kan vi skriva avtal med våra makor/sambos med denna innebörd? 2. Behöver detta avtal i så fall registreras någonstans? 3. Om vi inte kan avtala detta sinsemellan, finns det annan lösning?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.För att besvara frågan kommer två olika situationer behöva utredas. Dels hur regleringen ser ut vid äktenskap och dels vid samboskap.ÄktenskapVid äktenskap gäller enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) att samtlig egendom inom äktenskapet är giftorättsgods om det inte är enskild egendom. Enskild egendom utgörs enligt 7 kap. 2 § ÄktB av bland annat sådan egendom som make har ärvt eller fått genom testamente och som enligt testamente ska vara makes enskilda egendom. För att testamente ska vara giltigt krävs enligt 10 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) att det har undertecknats. Testamentet kan således inte i ert fall utgöra grund för att egendomen ska bli enskild. För att ändå tillgodose testators vilja har ni möjlighet att upprätta äktenskapsförord då egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB även kan göras till enskild egendom genom äktenskapsförord, se 1 pt.För att kunna upprätta ett äktenskapsförord krävs att makarna är eniga sinsemellan. Enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB kan makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara hans eller hennes enskilda egendom. Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen och undertecknas av båda makar. Efter att det har blivit undertecknat ska registrering hos Skatteverket ske och det får sin giltighet i samband med att det ges in till Skatteverket, 7 kap. 3 § 2- 3 st. ÄktB. Skatteverket tar ut en ansökningsavgift om 275kr (år 2014) för ansökan. Mer om hur registreringen går till samt adress går att finna på Skatteverkets hemsida. SamboskapGällande samboskap stadgas i 3 § sambolagen (SamboL) att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 § § SamboL. Inom samboskap uppställs således vissa krav på egendomen för att den ska kunna anses utgöra samboegendom. För bostad gäller således att den ska vara dels gemensam bostad åt samborna samt att den ska ha förvärvats för gemensam användning. Vad som avses med ”gemensam bostad” regleras även genom 5 § 1 st. 1 pt. SamboL där det stadgas att fast egendom som innehas med tomträtt där det finns byggnad som är avsedd att vara sambornas gemensamma hem samt att egendomen innehas huvudsakligen för det ändamålet utgör ”gemensam bostad”. I ert fall kan vi således se att huset med stor förmodan ej kommer att kunna betraktas så som samboegendom då det i sådant fall krävs att ändamålet med innehavet är att den ska vara gemensamt hem för samborna samt att den ska ha förvärvats för gemensam användning mellan samborna. Det har i förarbetena till lagen uttryckts att egendom som överlåts genom arv mera sällan kan gå att betrakta så som förvärvad för gemensam användning. Dock har i vissa fall en sådan bedömning ändock gjorts om arvtagaren genom val vid arvskifte har valt ut egendom just i syfte att det ska användas inom samboskapet.Likt i ÄktB finns i SamboL stadgat att viss egendom kan undantas från bodelning, se 4 § SamboL. Exempel på sådan egendom är egendom som sambo har ärv eller erhållit genom testamente med förbehåll om att det ska vara dennes enskilda. Härvid gäller som ovan att testamentet ej är rättsligt bindande och därav kan inte någon av de punkterna i lagen komma att tillämpas. Det finns dock även gällande samboskap möjlighet att upprätta samboavtal enligt 9 § 1 st. SamboL där sambor får avtala om att bodelning inte skall ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Denna reglering motsvarar vad som kan åstadkommas med ett äktenskapsförord och ska likt ett äktenskapsförord upprättas skriftligen och undertecknas av samborna. Skulle ett villkor i samboavtalet med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt visa sig oskäligt får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelning, se 9 § 2-3 st. SamboL. Tillskillnad från ett äktenskapsförord ska ett samboavtal ej registrerats utan det bör istället förvaras på säkert ställe och i ett varsitt exemplar hos de båda parterna.Huruvida det är nödvändigt att upprätta samboavtal i detta fall gällande huset får bli att avgöra utifrån de rådande individuella omständigheterna och hur användningen samt själva förvärvet av huset har gått till. Vill ni uppnå fullständig säkerhet för att huset kommer att vara utanför eventuell bodelning är ett samboavtal alltid att rekommendera.--Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Sambolagen hittar du https://lagen.nu/2003:376Du är även välkommen att utnyttja Lawlines avtalstjänst som du hittar i kolumnen till höger.Vänligen,

Preskription av bodelning vid äktenskapsskillnad

2014-07-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag skilde mig i mars 2012 och genomförde bodelning av fast egendom (villa + bil). Lösöret delades inte upp. Min ex-fru flyttade ur huset. tog med sig ett fåtal grejer. Jag har vid flera tillfällen sagt att vi ska dela upp Lösöret men hon har inte visat intresse för det. Jag föreslog att hon skulle komma med förslag på vilka grejer hon ville ha utan resultat. Hur långt efter skilsmässan kan hon komma med anspråk på prylar i det som nu är mitt hem?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller dödsfall ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning. En bodelning behövs ej i vissa fall om makarna enbart har enskild egendom eller om ingen av makarna begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Själva bodelningen ska ske när äktenskapet har upplösts och förrättas av makarna gemensamt. Över bodelningen ska sedan en handling upprättas som skrivs under av båda makar. Något krav finns inte på att underskrifterna ska göras samtidigt eller bevittnas. Inte heller finns något förbud mot att ombud eller ställföreträdare undertecknar ett bodelningsavtal. I ert fall tycks inte någon fullständig bodelning ha skett då bodelningsavtal ej har upprättats och fastställt hur egendomen ska fördelas. Vad det gäller tidpunkten för bodelning fastslås i lagen att sådan ska göras när äktenskapet har upplösts, det vill säga efter att ansökan om äktenskapsskillnad har beviljats, se 9 kap. 4 § äktenskapsbalken. Det finns dock ingen tid föreskriven för hur långt efter att äktenskapet har upplösts som bodelning får begäras och i ditt fall anspråk får göras på de saker som finns i bostaden och som avtal ej har upprättats gällande. I praxis, vilket gäller så som rättskälla vid eventuellt rättsligt avgörande, har uttryckts att möjligheten att begära bodelning dock kan anses gå förlorad genom passivitet. En makes långvariga underlåtenhet att begära formenlig bodelning kan tolkas så som en eftergift av anspråket. Dock har det i praxis rört sig om längre tidsperioder (minst 9-10 år) från det att äktenskapsskillnad skett tills det att eftergift av anspråket ansetts getts. Dessutom har HD uttryckt att passiviteten i sig inte är tillräckligt skäl för att rätten till bodelning ska gå förlorad utan även andra faktorer, så som att den andra parten försökt kalla till bodelning eller liknande har skett, måste föreligga.För den andre maken som försöker påkalla bodelning, det vill säga du, medför detta en viss osäkerhet till dess att bodelningsavtal har upprättats. Vad du bör göra för att säkerställa att egendomsförhållandena ej ska förändras i framtiden är att tillsammans med din före detta maka upprätta ett bodelningsavtal och underteckna det. Är sådan överenskommelse ej möjlig bör du ansöka om att bodelningsförrättare ska tillsättas och att bodelning ska göras med hjälp av denne. Bodelningsförrättaren ser dels till att bouppteckning förrättas samt kallar till bodelning där ni får försöka komma överens om egendomen, i annat fall ska bodelningsförrättaren pröva frågor som är av betydelse för bodelningen. Mer om hur ansökan om bodelningsförrättare görs finner du på Sveriges Domstolars hemsida.Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230Du är även välkommen att använda dig av vår avtalstjänst till höger på sidan gällande upprättandet av bodelningsavtal eller ställa en ny fråga för ytterligare juridisk rådgivning.Vänligen,

Den fria rörligheten för unionsmedborgare

2014-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga rörande besökare från andra länder inom EU. Om man som besökare kommer till Sverige och inte kan upvisa att man har det så ekonomiskt ställt att man kan för sin tid här klara sitt uppehälle. Hur står sig då rätten att komma in i landet. Man har sett på TV bland annat från andra länder då man blivit nekad inresa till det landet på grund av att man inte haft det nog gott ekonomiskt ställt för att klara uppehället i landet under vistelsen??? Man får väl heller inte arbeta för att få till sitt uppehälle. Hur står det då till med att man tigger pengar för uppehället. Är detta tillåtet ?????M v h
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Varje unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium i högst tre månader utan några andra krav än att de innehar giltigt identitetskort eller pass enligt artikel 6 rörlighetsdirektivet (direktiv 2004/38/EG). Detta gäller även för familjemedlemmar till unionsmedborgare som inte är medborgare i någon medlemsstat. Efter tre månader finns det olika alternativa krav för att en unionsmedborgare ska ha rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstats territorium. Två av dessa krav är om den berörda personen är anställd i den mottagande medlemsstaten eller om personen har tillräckligt med tillgångar så att denne inte blir en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem. Tiggeri är inte brottsligt överhuvudtaget och det är inte heller grund för avvisning när det gäller unionsmedborgare. Det är inte själva tiggeriet som då är grunden för eventuell avvisning utan att personen som tigger troligen saknar ekonomiska medel för sitt uppehälle.Syftet med dessa bestämmelser är att säkra den individuella rätten för alla unionsmedborgare att fritt kunna röra sig inom EU. Dock får personer, som utövar sin frihet att röra sig, inte bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstaten så det är därför lagstiftaren i EU ansåg det proportionerligt med en kortare period på tre månader utan exempelvis några ekonomiska krav. Hoppas detta var svar på din fråga! Vänligen,

Fråga om personalliggare

2014-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan! För några månader sedan fick vi besök av skatteverket för en kontroll av personalliggaren. Jag hade då glömt att stämpla in. Skatteverket har då bestämt att min arbetsgivare ska betala en kontrollavgift på 2000kr. Min chef har utan att fråga mig dragit dessa pengar från min lön då han tycker att det var mitt fel och att jag borde betala summan. Har han rätt att göra detta?Mvh Jennie
Simon Adolfsson |Hej.Enligt 39. kap 11 § Skatteförfarandelagen (2011:1244) är det den som driver verksamheten som ska se till att verksamma personer inom verksamheten dokumenteras i en s.k. personalliggare. Detta gör att den kontrollavgift som kan tas ut av skatteverket när nödvändig dokumentation/personalliggare ej förts, enligt 50 kap. 3 - 4 §§, drabbar arbetsgivaren och inte arbetstagaren. Visserligen kan det vara så att du och din arbetsgivare kommit överens om att det är du som arbetstagare som ska stå för denna kontrollavgift om det rent faktiskt är ditt ansvar att stämpla in. Detta framgår inte av din fråga och jag tror inte heller att ni gjort det.Min uppfattning är då att din arbetsgivare inte haft rätt att dra av dessa pengar från din lön. Här finner du skatteförfarandelagen.Hoppas mitt svar var till någon hjälp och tveka inte att höra av dig igen för fler frågor.Mvh,

Undanhållande av psykisk diagnos ej lagstridigt

2014-07-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Om man undanhåller att man har en psykisk fastställd diagnos innan man ingår äktenskap strider inte det mot svensk lag? Det är ju bedrägeri och en kränkande handling. Eftersom man då lever med en person som man inte vet vem den är. Det kan ju vara så att en sådan person begår äktenskapsbrott genom att vara otrogen t.ex. Det är ju också bedrägeri och en kränkande handling.
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Det är inte lagstridigt att undanhålla sådan information inför ingående av äktenskap.Vänligen,