Givandet av en bostadsrätt

2015-04-26 i Gåva
FRÅGA |Hej! Vi är tre dödsbodelägare. Kan två av oss ge bort vår bortgångna mammas lägenhet till den tredje dödsbodelägaren. Vad kan det i så fall få för konsekvenser?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr beskattning vid gåva hittar du i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Reglerna som styr överlåtelser av bostadsrätt finns i bostadsrättslagen (BrL). Den hittad du https://lagen.nu/1991:614 .Din fråga är oerhört stor och jag kan inte täcka alla möjliga konsekvenser i detta svar. Dock skall jag nämna lite kort hur överlåtelsen förhåller sig till reglerna i BrL och vilka de skattemässiga konsekvenserna blir. Jag utgår ifrån att ni tre dödsbodelägare redan har mottagit arvet och att lägenheten är en bostadsrätt.Skattemässiga konsekvenserSkulle ni ge era delar av bostadsrätten till den tredje dödsbodelägaren i gåva utan att få någon ersättning behöver ingen skatta för transaktionen enl IL 8:2, 41:1 & 2, 42:1 & 44:3. Den tredje dödsbodelägaren hamnar sedan i samma skattemässiga situation (gällande att göra avdrag och liknande) som ni två som ger era delar av bostadsrätten IL 44:21.Överlåtelsen av bostadsrättenDet ni behöver tänka på är att det dels finns formföreskrifter för hur överlåtelseavtalet skall vara upprättat jmf 6:4 BrL och den som tar emot bostadsrätten måste bli medlem i föreningen för att avtalet skall vara giltigt enligt 6:5 BrL.SummeringIngen skatt behöver ni betala om bostadsrätten ges till den tredje dödsbodelägaren i gåva. Tänk på att hen måste bli medlem i bostadsrättsföreningen för att överlåtelsen skall stå sig, samt att det finns formföreskrifter vid överlåtelse av bostadsrätter.Din fråga är allt för bred för att jag skall kunna ge dig något heltäckande svar, men är det något annat specifikt som du tänker på har du alltid möjligheten att skriva en kommentar på frågan.Skulle ni behöva hjälp med att upprätta överlåtelseavtalet kan ni komma i kontakt med kunniga jurister på familjerättens område här.Bästa hälsningar

Skadeståndsanspråk mot kommun

2015-04-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Kommunen har beviljad oss bygglov, skriftligt hem sickad post med start besked.Vi har startat bygget, 70 % färdigt som har kostat 86000 kr hittills. En av grannarna har klagat på kommunens bygglov till länsstyrelsen och länsstyrelsen har stoppat byggandet p.g.a. fel bygglov av kommunen Staffanstorp.Vi och många med oss tycker att kommunen har skadat oss och vi vill göra skadeståndsanspråk mot kommunen, 86000 kr plus bygglov avgiften ca 2700 kr p.g.a. kommunens fel bygglov.Vi undrar om vi har rätt/chans vinna i detta ärende och vi behöver hjälp om råd, innehåll och utformning av skadeståndsanspråket mot Staffanstorpskommun i detta ärende.
Viktor Wihlstrand |Hej och tack för din fråga!Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 9 kap. 20§ så prövas ansökningar om bygglov av kommunens byggnadsnämnd. Enligt PBL 10 kap. 3§ 1p. får inte åtgärden (bygget) påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked, vilket här har skett enligt frågan. Att bevilja bygglov är ett exempel på myndighetsutövning. I detta fall har kommunen, som jag tolkar det, vållat en ekonomisk skada för er i och med att de utfärdat ett felaktigt bygglov.Ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppstår utan samband med person- eller sakskada, detta enligt Skadeståndslagen (SkL) 1 kap. 2§. Enligt SkL 3 kap. 2§ 1p. ska kommunen ersätta ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Jag anser, utifrån informationen i frågan, att ni har en chans att få rätt till skadestånd från kommunen i detta ärende. Mitt tips till er är att ta hjälp av en erfaren jurist som kan hjälpa er med att utforma skadeståndsanspråket i en stämningsansökan. Ni kan enkelt boka en tid via http://lawline.se/boka.

Förtal eller förolämpning mot företag

2015-04-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Har en egen salong med hyrstolar. Igår sa jag upp en av hyresgästerna pga förtal och att denne pratat om företaget privata angelägenheter utåt och även förvrängt sanningen . Nu lägger denne person ut hela företagets namn på Facebook och skriver sin version av det hela och ber folk passa sig för att jobba hos mig. Vad gör jag har hon rätt till att hänga ut ett helt företag vid namn ?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som går under förtal återfinns i 5 kap. 1 § BrB. För att straffansvar skall aktualiseras krävs att någon utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Bestämmelsen i sig riktar sig endast mot enskilda individer och inte företag, föreningar eller andra kollektiva enheter. Det saknas i Sverige skydd mot ekonomisk förtal dvs. företag m.m. Om det dock är så att yttrandena riktar sig mot en eller flera individer i företaget och inte företaget i sig kan ändå bestämmelsen förtal bli aktuell. Undantagsfallet är dock om yttrandena rör sig mot en liten firma som nära förknippas med personen och att uppgiften som lämnas om firman i praktiken avser personen själv i fråga. Dock är detta ytterst svårt att få igenom och det fall där förtal i detta hänseende anses föreligga har handlat om en liten firma med samma namn som personen i fråga, se NJA 1950 s.250. Även brottet förolämpning, 5 kap. 3 § BrB, lär inte bli aktuell då det utmärkande för förolämpningsbrottet är att uttalandet riktat sig till den berörda personen själv. Vänliga Hälsningar,

Utmätning av arv

2015-04-26 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om Kronofogden har rätt att ta mitt arv som jag kommer att få fast dom drar varje månad av på mitt sjukbidrag?
Homan Gerami |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kronofogden har enligt bestämmelser i 4 kap. utsökningsbalken (UB) rätt att utmäta egendom som tillhör gäldenären. Inom ramen för gäldenärens egendom innefattas även arvegods enligt praxis. Dock finns det undantagsbestämmelser föreskrivet i 5 kap. UB. Av förevarande kapitel framgår det bland annat att utmätning ej får ske av egendom som har överlåtits genom testamente. Det krävs dock att det finns föreskrivet i testamentet att det existerar ett förbud för mottagaren att sälja eller ge bort egendomen. Ett sådant överlåtelseförbud ska även respekteras i ett utmätningsförfarande. Det innebär rent krasst att om arvegodset icke finns föreskrivet i ett testamente så är arvet föremål för utmätning. Om du däremot har erhållit arvegods genom testamente som innefattar överlåtelseförbud så har Kronofogden ej rätt att utmäta arvet. Vänligen,

Att testamentera

2015-04-26 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och vi har båda vuxna barn men inga gemensamma.Kan jag i ett enkelt testamente skriva att mina barn ärver mitt kapital till 100%, jag menat de tillgångar i fonder och aktier som jag har.
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr arvet finns i ärvdabalken (ÄB). Den hittar du https://lagen.nu/1958:637 . Reglerna som styr bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Den hittar du https://lagen.nu/1987:230 . Alla som är över 18 år och har rätt att genomföra rättshandlingar har rätt att testamentera sina tillgångar enligt ÄB 9:1. Var dock tydlig i ditt testamente med vad du menar att dina barn skall få, så att ingen tvist uppkommer gällande detta.Vad du vidare bör tänka på är att dina barn redan från början har rätt att få ut sitt fulla arv från dig trots att din make överlever dig. Detta då dina barn är ”särkullbarn”, det vill säga att de är dina men inte din makes jmf ÄB 3:1. Din make har dock alltid rätt att få ut egendom värt fyra gånger prisbasbeloppet (4 * 44.500 = 178.000) enligt ÄB 3:1 st 2. Detta oavsett testamente eller särkullbarn.Vidare kan tilläggas att din möjlighet att testamentera bort ditt kapital kan påverkas av er bodelning. Vid en bodelning - vilket görs efter makes död jmf ÄktB 9:1 - läggs allt nettogiftorättsgods tillsammans och hälften av den summan ges sedan till respektive make ÄktB 11:3. Det är först efter denna som man vet vad som finns kvar att ärva.Skulle du behöva ha hjälp med att upprätta testamentet så kan du komma i kontakt med kunniga jurister på familjerättens område här.Bästa hälsningar

Bostadsrätt - störande grannar

2015-04-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är en proffissionell pianist som bor i en bostadsrätthus i centrala Stockholm. Jag brukar öva piano några gånger i veckan (ett par timmar dagtid vardagar, lördag mårgon och ibland söndag 1-2 tim.). Det kom vid upprepande tillfälle klagomol från granne under, och jag vill verkligen veta vad lagen säger om det. Jag la en matta under pianot men det visserligen inte har hjälpt. Hur mycket, hur pass "starkt", hur många dagar i veckan, vilka tider jag FÅR öva hemma?MVHOlga Mikhaylova
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att du bor i en bostadsrätt blir reglerna i Bostadsrättslagen tillämpliga. Lagen föreskriver inte när under dygnet det måste vara tyst, således kan pianoövning ske under alla dygnets timmar. Endast för att lagen inte stadgar någonting om när det ska vara tyst får en bostadsrättshavare inte bete sig hur som helst. I 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen föreskrivs att bostadsrättshavare är skyldiga att inte utsätta de som bor i omgivningen för störningar. Vad som avses med störning baseras i stort sätt på sunt förnuft; det är exempelvis godkänt att spela musik på rimlig ljudnivå och ljud som uppkommer nattetid är självklart mer störande än under dagtid.Enligt samma paragraf som ovan är bostadsrättshavaren skyldig att följa föreningens stadgar. Stadgarna kan till exempel innehålla regler om vilken tid på dygnet det ska vara tyst så om din förening inte har några regler om tidsbestämda läten har du i princip rätt att spela piano när du vill. Dock är det självklart viktigt att visa sina grannar respekt och visa hänsyn till deras åsikter. Du skriver att du vid upprepade tillfällen fått klagomål från en granne och det bästa vore i ditt fall om ni kunde komma med en överenskommelse om, när låt säga vilka dagar och hur länge du spelar piano. Grannen kan nämligen kontakta föreningen som då har rätt att ge dig tillsägelser om att störningarna omedelbart ska upphöra vilket kan leda till avhysning enligt 7 kapitlet 18 § Bostadsrättslagen.Tidigare praxis på detta område finns. I målet var det fråga om en bostadsrättshavare som så gott som dagligen övade pianospel i bostaden och som därmed ansågs åsidosätta fastighetens sundhet, ordning och skick. Pianospelandet kunde i det här målet inte läggas till grund för avhysning men då framgick exakt vilka tider under dygnet som personen spelade piano, hur länge och hur högt det lät hos grannarna. Jag vill inte uttala mig om hur det är i ditt fall eftersom det krävs mer fakta för att kunna bedöma hur utfallet skulle bli hos dig. Avslutningsvis ska grannar tåla viss störning men störningar av onormal styrka och/eller varaktighet är inte acceptabelt. Vad som är varaktigt pianospelande är svårt att säga men enligt praxis får pianospelandet inte överstiga två timmar daglingen under vardagar och två-fyra timmar under helger. Det ska dock påpekas att övriga faktorer kan spela roll om det är varaktigt eller ej, till exempel hur högt pianot låter eller under vilken tid pianospelandet sker. Vänliga Hälsningar,

Samarbetssvårigheter och ensam vårdnad av barn

2015-04-26 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Varit separerad i 4 år, har en son på 5,5 år som vi har gemensam vårdnad om. Sonen har kvar folkbokföringen i ursprungsbostaden hos pappan. Sedan separationen har pappan vägrat alla former av kommunikation och samarbete. Han pratar konstant illa om mig till sonen, drar in sonen i konflikten och använder honom som en "bricka i spelet", sonen nekas all kontakt med mig och mina släktingar pappavecka, vilka långtgående konsekvenser kan detta få för min sons psykiska mående? Vilka paragrafer i föräldrabalken bryter pappan mot med sitt agerande? Pappan skickade in papper ang val av skola till kommunen utan min underskrift, "folkbokföringsskolan", jag bor på andra sidan stan, ska inte hänsyn för barnets bästa tas vid val av skola? Vilka skyldigheter har kommunen när föräldrarna inte kommer överens? Vi har ett domstolsbeslut om växelvis boende samt växelvis högtider/lov, detta mot pappans vilja. Kan jag få ensam vårdnad pga pappans ovilja till kommunikation och samarbete?
Michelle Brodin |Vid gemensam vårdnad av barn gäller enligt 6 kap. 13 § FB som i sin tur hänvisar till 6 kap. 11§ FB att föräldrar gemensamt skall besluta om viktiga frågor som rör barnen. Ni som föräldrar har både en rätt och en skyldighet att bestämma om frågor som rör barnens personliga angelägenheter. Med detta sagt är det alltså inte ok att enbart en föräldrar fattar ett så pass stort beslut som val av skola. Eftersom er son står under er gemensamma vårdnad så måste du om du vill ha ändring i vårdnaden väcka talan i frågan genom stämning i domstol, vilket framgår av 6 kap. 5 § 3 st. FB och 6 kap. 17 § 1 och 2 st. FB . Domstolen beslutar då om vårdnaden ska fortsätta vara gemensam eller om du ska få gemensam vårdnad. Det åligger då rätten en skyldighet att utreda omständigheterna i fallet, bland annat innebär detta att socialnämden ska ges tillfälle att lämna upplysningar, se 6 kap. 19 § 1 och 2 st. FB. När frågan om vårdnaden bestäms så är barnets bästa avgörande, se 6 kap. 2a § FB. Det innebär att rätten bland annat särskilt fäster sin uppmärksamhet på barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna 6 kap. 2a§ 2 st. p.2 FB. I fråga om vårdnaden ska tillfalla den ene eller andra så tar rätten hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om ert barn, se 6 kap. 5§ 2 st. FB. Om ni som föräldrar omöjligen kan komma överens i sådana frågor så talar det för att vårdnaden inte ska vara gemensam. Dock görs alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.Eftersom barnets bästa är avgörande för beslutet så tas dock hänsyn till barnets vilja med hänseende till dess ålder och mognad 6 kap. 2a§ 3 st. FB. Eftersom din son är endast 5,5 år gammal så har hennes inställning dock ingen större betydelse utan det läggs mer vikt på vad omständigheterna runt om talar för. Vill du ha ytterligare råd och hjälp, bland annat om hur du går till väga för att göra en stämningsansökan rekommenderar jag dig att kontakta en familjejurist, förslagsvis Familjens Jurist. Vänliga Hälsningar,

"Exhaustion of rights" - Affischer

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,I Stockholm är det fullt av reklamaffischer för tex, konsterter, nattklubbar och diverse andra händelser, uppsatta på gator och torg. Ofta på platser där affischering inte är tillåtet. Är dessa, för mig som privatperson, lagliga att plocka ner och sedan behålla dessa, dels för sin egen skull men även för att ge bort som gåvor eller sälja?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga! Detta är en intressant fråga. Enligt mig så kan du ta ner en affisch och behålla den för eget bruk så som en övergiven sak eller Res Derelicta som det kallas. Det bör inte ses som hittegods eftersom det är lämnat med vilje och du behöver därför inte lämna in det till polisen. När det gäller att ge bort eller sälja affischen så bör du dock vara försiktig. Innehållet på affischen kan vara upphovsrättsligt skyddad som ett konstverk enligt 1§ Upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729). Konsertaffischer och liknande är oftast utformade för att vara estetiskt och grafiskt tilltalande, så chansen är stor att de uppfyller kraven på “verkshöjd” som krävs för att de ska vara skyddade enligt URL. Om ett exemplar av verket har överförts med upphovsmannens tillstånd får exemplaret spridas vidare, 19§ URL. Detta kallas konsumtion eller exhaustion of rights och är en av anledningarna till att man kan sälja vidare sådana saker till exempel på blocket.Vänlig hälsningar,