Skuldsatt delägare i aktiebolag

2014-11-22 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag och två nära vänner ska starta ett aktiebolag, jag själv har skulder hos kronofogden så min fråga är om det kan bli problem för mig att vara delägare i ett AB om jag har skulder hos kronofogden?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Att i egenskap av delägare (aktieägare) ha skulder hos kronofogden behöver ej nödvändigtvis föranleda problem. Aktiebolaget utgör ett separat subjekt (en juridisk person), vars förmögenhetsmassa är skild från aktieägarnas (se 1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Att aktieägarna har skulder kan sålunda ej direkt inverka på bolagets ekonomi. Vad som däremot kan föranleda problem är potentiellt tvångsmässigt ianspråktagande och försäljande av en delägares aktier.Tvångsmässiga värdeöverföringar, varvid aktier i egenskap av lös egendom säljes, kan komma ifråga antingen under ett konkursförfarande (aktieägares konkurs) eller vid utmätning (hos aktieägaren) (se konkurslagen respektive utsökningsbalken). Eftersom Du har skulder hos kronofogden bör risken för utmätning, i händelse av att Du inte betalar skulderna, inte negligeras.Lyckligtvis är det dock möjligt att utan större svårighet förhindra en ny delägares inträde i bolaget genom införandet av antingen samtyckes-, förköps- eller hembudsklausul i bolagsordningen (se 4 kap. 7-36 §§ samt 7 kap. 43 § aktiebolagslagen). Eftersom det i detta fall synes ändamålsenligt att i möjligaste mån skydda delägarnas intressen och ge dem inflytande över eventuell aktieförsäljning torde en hembudsklausul vara lämpligast. Innebörden av en sådan är att övriga aktieägare har rätt att lösa de utmätta och därefter försålda aktierna åter mot betalning. Sålunda föreligger, om hembudsklausul intagits i bolagsordningen, ingen risk för att utomstående förmår bereda sig inflytande i företaget vid eventuell konkurs, förutsatt att övriga delägare är förmögna nog att erlägga betalning för de aktier som löses.Konkurslagen finner Du här, utsökningsbalken här och aktiebolagslagen här.Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn 08-533 300 04) eller e-post info@lawline.se.Vänligen,

Efterarvingars skydd mot gåva

2014-11-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min situation är att AJ (min farbror) och LD var sambo och skrev ett gemensamt testamente med fri förfoganderätt. Jag och min bror ärvde AJ (50% till lika fördelning) och några avlägsna kusin barn ärvde LD (50%).AJ avled 2003 och LD avled 2014 i cancer. Efter AJ bortgång 2003 var hon sambo med GW (avled 2012). Ca. 25 dagar innan sin bortgång ändrade LJ sitt testamente till förmån till GWs två barn, BW och CE. LJ visste vid den tidpunkten att hon hade en mycket kort tid kvar). Samtidigt som testamentet (nu godkänt av myndigheter och arvsfond) ändrades - möjligen exakt samma dag som testamentet ändrades - gav LJ bort en i stort sett ny bil (värde 240,000) till BWs dotter.Genom den gåvan förminskades boets värde med ungefär 27%-29%. Vad jag förstår är detta en "väsentlig förminskning" utav boets värde enligt ÄB 3:3. Jag skulle också vilja påstå att den som "mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång".Mina frågor är (1) om jag rätt förstått begreppet "väsentlig förminskning" och, (2) om det spelar någon roll om AJ och LJ var sambo vad gäller tolkningen utav ÄB 3:3?(3) Om svaret på fråga 2 är att ÄB 3:3 bara gäller om AJ och LJ är gifta är min följdfråga under vilka omständigheter AJ och LJ skulle kunna betraktas som gifta v.g. tolkningen utav testamentet? Möjligheten till detta har rests utav boutredningsmannen. AJ och LD bodde tillsammans i över 40 år, dom byggde hus tillsammans, hade gemensamma bank konton och AJ ligger begravd i LDs familjegrav tillsammans med LDs föräldrar, bror, och numera LD själv.Jag vill givetvis att gåvan utav bilen räknas som en del utav arvet och antingen återgår till dödsboet eller att den räknas som en del utav BW och CEs arv. Vad är mina möjligheter att driva en sådan linje och på vilka grunder? Tack!
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 12:1 ärvdabalken (ÄB), vilket lagrum trots att det till ordalydelsen inte innefattar sambo anses kunna tillämpas även vid testamente till förmån till sambo, ska reglerna om efterarv i 3 kap ÄB tillämpas vid testamentsförordnande om fri förfoganderätt om inte annat anges i testamentet. Det innebär att LD (vilket jag förutsätter vara samma person som LJ trots att två olika förkortningar använts i frågan) inte äger rätt att testamentera över den andel som enligt testamentet ska tillfalla AJ:s efterarvingar, 3:2 ÄB. Således har du och din bror rätt till efterarv trots AJ:s nya testamente.Efterarvingar skyddas mot gåvor som sambon genom 3:3 ÄB. För att regeln ska vara tillämplig måste det röra sig om en gåva, vilket det är i fallet med bilen, som är utan tillbörlig hänsyn till arvingarna, vilket inte kräver ett syfte att åsidosätta er rätt, utan det är tillräckligt att det rent objektivt gör det. Så borde också vara fallet med gåvan av bilen.Gåvan ska också ha inneburit en väsentlig minskning av boet. Hur stor en minskning måste vara för att vara väsentligt är osäkert, men i NJA 2013 s. 736 uttalar HD att den i vart fall bör vara på 25 % av boets värde. En minskning på 27-29% skulle därmed kunna vara tillräckligt, men helt säkert är det inte.Jag bedömer chanserna att vinna en talan med 3:3 ÄB som goda, dock med viss reservation kring osäkerheten om vad som är en väsentlig minskning. Om regeln anses tillämplig så har du och din bror rätt till vederlag. Vederlaget tas i första hand ur den andel av LD:s egendom som utgör arv efter henne, vilket innebär att hennes testamentstagare får ut mindre i arv. Om det inte räcker till kan ni under vissa förutsättningar vända er mot gåvotagaren och kräva ersättning, men på grund av minskningens storlek borde inte det bli aktuellt då det borde finnas tillräckligt med egendom kvar för att kompensera er.Sammanfattningsvis så besvaras dina frågor enligt följande:1. Väsentlig minskning borde motsvara en minskning på minst ca 25 % vid gåvotillfället, men viss osäkerhet föreligger.2. 3:3 ÄB tillämpas likadant på sambor som testamenterat om fri förfoganderätt som på makar, under förutsättning att inte något annat sägs i testamentet.3. Frågan blir inte relevant pga svaret på fråga 2.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Skattekonsekvenser vid köp till underpris

2014-11-22 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej, Om jag och min sambo får ett hus i gåva och betalar mindre än 85% för detta, får jag då dra av denna summa om/när vi säljer fastigheten? Jag har förstått att mina svärföräldrar inte behöver betala skatt för detta belopp samt att vi inte behöver betala stämpelskatt om vi betalar mindre än 85% av taxeringsvärdet, stämmer detta? 
Victoria Nilsson |Hej!"Gåvan" till dig och din sambo är ett så kallat blandat fång, då överlåtelsen sker mot vederlag som understiger marknadsvärdet. Mellanskillnad mellan vederlaget och marknadsvärdet utgör en gåva. Skattemässigt tillämpas dock huvudsaklighetsprincipen avseende fastigheter, och så länge vederlaget understiger taxeringsvärdet ses hela överlåtelsen skattemässigt som en gåva (se http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.2/2724.html). Det innebär att överlåtelsen inte beskattas, 8:2 inkomstskattelagen (IL).Då överlåtelsen skattemässigt behandlas som en gåva inträder du och din sambo i dina svärföräldrars ingångsvärden, varför ni om ni säljer fastigheten får betala vinstskatt med svärföräldrarnas ingångsvärden som utgångspunkt, 44:21 IL. Detta även om det värdet är lägre än vad du och din sambo betalade dina svärföräldrar vid överlåtelsen.Ni behöver inte betala någon stämpelskatt vid överlåtelsen om vederlaget är mindre än 85 % av fastighetens taxeringsvärde, 4-5 & 9 §§ lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.Inkomstskattelagen hittar du https://lagen.nu/1999:1229Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter hittar du https://lagen.nu/1984:404Vänliga hälsningar,

Underhåll till make

2014-11-22 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag är förtvivlad av min situation efter min skilsmässa, min Fd man ville att jag skulle sälja mitt företag och låta honom göra karriär. Han lovade att då skulle vi få en skön ålderdom, jag slet som ett djur med hem och barn och en man som aldrig var hemma. Han psykade mig både psykiskt och fysiskt. Jag ville skilja mig, han sa nej jag blev sjukskriven efter att ett barn dött. Min Fd var min chef. Jag fick inte ens ta hand om mina egna pengar, samt tvingade han mig att jobba svart och ge pengarna till mig. När jag mådde som sämst och orkade inte gå ur sängen, min mor hade dött precis innan. Då säger min Fd man att han skall leva livet. Han lämnar hemmet, och där står jag ensam med två gråtande barn. Advokaten jag anlitade undrade vart han gjort av pengarna, då han tjänade ca 100.000 kr i månaden och jag 4.200 i sjukbidrag. Jag fick underhåll i fyra år med 1.500 kr och då skulle jag varit ute i arbetet. Jag är skadad i kroppen och själen efter all smärta. Jag har fått leva på soc, han vägrar hjälpa mig. Han är omgift rik som ett troll, jag har inte ens pengar till maten. Nog borde det väl finnas någonstans i lagen jag kan få hjälp med att få underhåll för att bara bli mätt. Jag är 62 år nu och klagar aldrig, jag ber bara om rätten till mitt liv, jag ett förstört liv och han fick behålla allt. Han tom sålde mitt barndomshem bakom min rygg. Finns det ingen bra advokat som kan rädda mina sista år. Han lovade mig en bra ålderdom, om jag gjorde vad han sa En ledsen kvinna
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du vänt dig till Lawline med dina frågor. Inledningsvis vill jag beklaga den situation som du tycks hamnat i här i livet. Jag skall försöka ge dig ett så givande svar som möjligt utifrån den situation du befinner dig i just nu. I din frågeställning nämner du att du fått bidrag med 1.500 kronor i månaden under en fyra årsperiod. Jag tolkar detta som ett underhållsbidrag från din förra detta make, om detta bidrag inte är ett underhållsbidrag från din make kan följande sägas. Efter äktenskapsskillnad kan en make ha rätt till underhållsbidrag enligt 6 kap. äktenskapsbalken. Huvudregeln är dock att varje make, efter äktenskapsskillnad svarar för sin egen försörjning. Enligt 6 kap. 7 § 2 st. äktenskapsbalken har en make rätt, under en övergångsperiod, till underhållsbidrag från den andre maken. Ett krav är att maken som skall erhålla underhållsbidrag har svårigheter att försörja sig själv. Vid bedömningen av underhållsbidragets storlek skall hänsyn tas till om den behövande maken behöver hjälp för att skaffa sig ett pensionsskydd.Emellertid måste en talan om underhållsbidrag väckas tidigare än tre år tillbaka från den dag då talan om fastställande av underhållsbidrag väcktes. För att kunna besvara denna fråga mer grundligt måste det till mer information. Utgjorde bidraget om 1.500 kronor i månaden i fyra år ett underhållsbidrag från din make, och hur länge sedan er äktenskapsskillnad. Om du har rätt till underhållsbidrag är huvudregeln att underhållsbidraget skall betalas fortlöpande. Emellertid kan domstol fastställa att underhållsbidraget skall utbetalas med ett engångsbelopp om det krävs för att en make skall kunna skaffa sig ett pensionsskydd eller om det finns andra särskilda skäl.. Detta framgår av 6 kap. 8 § äktenskapsbalken.Om du önskar vidare konsultation i ditt ärende rekommenderar jag att du vänder dig till vår samarbetspartner Familjens jurist. Har du frågor som anknyter till din frågeställning ber jag dig att höra av dig till mig. Mig når du via filip.henriksen@live.se

Värdering av fastighet i arvskifte

2014-11-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag och min bror ärver min mor. Jag ärver hennes hus och min bror resten. Jag kommer därför att behöva kompensera min bror med X kronor. Vi har kommit öerens om en värdring av huset till 2550000 kr. Då är frågan hur man får fram det "reella värdet"? Enligt ett otal sajter, så drar man av mäklararvode och reavinstskatt. Det som blir över är vår gemensamma del. Jag köper ut honom med halva summan. Nu vill min bror att förbättringskostnader tas med. Luft/värmeväxlare från 2012 á 44000 kr och indragning av Internet 2014 á 16000 kr. Då kontrar jag med flyttstäd á 5000 kr. Kan även ta med avgifter i samband med köpet 1960 (stämplingsavgift m.m. á 994 kr). Även avgift för pantbrev bör jag kunna ta med. Nånstans här villar jag dock bort mig. Jag tjänar ju på hög reavinstskatt just vid arvsskiftet. Jag tänker behålla huset och hyra ut det. Vilka summor sänker skatten? Alla summor eller? Drar jag av samtliga summor från första värderingen och sedan även reavinstskatten? Eller drar jag bara av reavinstskatten från den första värderingen (2,55 miljoner)? Mäklararvodet är ju en utgift som gör att man defacto får mindre för huset! Så även en flyttstäd. Ska man sedan plussa på värdet ,ed förbättringarna? Detta blir ju märkligt i mina ögon, eftersom det togs hänsyn till dom, när huset värderades. Väderingen blev högre på grund av förbättringarna. Jag måste skriva ett arvsskifte och behöver hjälp!
Victoria Nilsson |Hej!Den "formel" som brukar användas för beräkning av fastigheters nettovärde i arvskiften är följande:Fastighetens marknadsvärde (enligt er uppskattning 2 550 000 kr)- Lån (om personen som tillskiftas fastigheten tar över eller löser eventuella lån)- Skatt på eventuellt uppskovsbelopp (22 % av beloppet)- Latent vinstskatt (hur mycket skatt det skulle bli om fastigheten såldes idag, se nedan)- Fiktiv mäklaravgift (vad mäklare skulle ta betalt om fastigheten såldes idag)Den latenta vinstskatten behöver i sig en uträkning. Den ser ut så här (se 44:13-14 inkomstskattelagen):Fastighetens marknadsvärde- Fastighetens inköpspris (vad er mor köpte det för 1960)- Fiktiv mäklaravgift- Förbättringsutgifter (standardhöjande renoveringar)Summan utgör underlaget för vinstskatt, vilken beskattas med 22 %, således utgör 22 % av summan den latenta vinstskatten.De förbättringskostnader som din bror tagit upp tas upp i beräkningen av den latenta vinstskatten, förutsatt att de var standardhöjande och inte bara ersatte något som redan fanns. Din bror "tjänar" på att kostnaderna tas upp, då det innebär att den latenta vinstskatten blir lägre vilket leder till ett högre nettovärde på fastigheten.Övriga utgifter som du tar upp är dock inte relevanta vid beräkning av nettovärdet. Du och din bror kan om ni är överens om det beräkna nettovärdet hur ni vill, varför inget hindrar att ni räknar på annat sätt, men om ni vill använda det gängse sättet så ska endast det som tagits med i ovanstående "formel" beaktas.Det värde som ni får fram är fastighetens nettovärde, vilket värde du anses få i arvskiftet. Din bror har då rätt att få samma värde, vilket i första hand kan göras genom att han tillskiftas annan egendom som tillhört er mor, och i den mån det inte räcker till så får du köpa ut honom.Vänliga hälsningar,

Hur lång är tidsperioden för att rikta skadeståndskrav mot arbetsgivaren?

2014-11-22 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hur länge har jag på mig att kräva skadestånd av min arbetsgivare p.g.a en felaktig uppsägning, exempelvis för brott mot turordningsreglerna i LAS?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att en arbetstagare har rätt att kräva skadestånd av sin arbetsgivare när denne bryter mot lagen om anställningsskydd (LAS) framgår av 38§ i LAS (se https://lagen.nu/1982:80#P38S1). Skadeståndet ska täcka både den ekonomiska förlust som orsakas genom att arbetstagaren t.ex. blir uppsagd på felaktiga grunder, samt ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Hur lång tid som arbetstagaren har på sig att kräva detta skadestånd av arbetsgivaren framgår av 41§ i LAS. Huvudregeln är att arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt skadeståndskrav inom fyra månader från den tidpunkt då den "skadegörande handlingen företogs", det vill säga när själva lagbrottet som grundar skadeståndskravet ägde rum. Det finns dock undantag från denna tidsmässiga huvudregel, som kan bli aktuell om arbetsgivaren har brutit mot 8§ 2st i LAS. Enligt 8§ så ska det nämligen framgå i arbetsgivarens uppsägningsbesked hur den uppsagda arbetstagaren ska gå tillväga om denne vill kräva skadestånd. Om arbetsgivaren har underlåtit att informera om detta, så börjar tidsperioden på 4 månader istället räknas från den dag då anställningen upphörde. Slutligen så framgår det som ett förtydligande i 42§ i LAS, att om arbetstagaren inte kräver arbetsgivaren på skadestånd inom denna fyramånadersperiod, så förfaller dennes rätt att kräva skadestånd därefter. Som svar på din fråga, så är alltså tidsperioden för skadeståndskravet fyra månader, med olika startpunkter beroende på vilken information som gavs vid uppsägningstillfället.Med vänliga hälsningar, 

Testamente till förmån för efterlevande make

2014-11-22 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och har tre barn från tidigare äktenskap. Jag har testamenterat min kvarlåtenskap (hälften går väl till särkullsbarnen) till min make med full äganderätt. Måste vi skriva äktenskapsförord för att den del jag testamenterat till maken, inte skall ingå i det särkullsbarnen ärver? Förutom laglotten som är hälften av arvslotten, menar jag. Tacksam för svar!
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Enligt huvudregeln tillfaller all egendom den efterlevande maken om den avlidne var gift (se 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken, ÄB). Finns särkullbarn till den avlidne har de dock rätt att få ut hela sitt arv direkt, precis som du skriver. Finns testamente som stadgar en annan fördelning ska den gå före, men särkullbarnen har i egenskap av bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott, vilket motsvarar halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Framgår det av testamentet att du avser att ge hela din kvarlåtenskap till den efterlevande maken är detta således tillräckligt, något äktenskapsförord behövs inte (se 7 kap. 3 § 2 st. ÄB). Resultatet kommer bli sådant att halva ditt arv går till särkullbarnen som de får dela på (deras laglott) medan resterande halva ärvs av din make enligt testamentet.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Preskription av skattefordran

2014-11-22 i Preskription
FRÅGA |Hej! jag har en skatteskuld på ca: 50,000:= som registrerades 090503 hos KF när blir den preskiberad?
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga!Tillämpligt lagrum är Lag om preskription av skattefordringar m.m. (se här).  Enligt lagens 3 § framgår att huvudregeln är att en skattefordran preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning. Om din fordran förföll till betalning år 2008 preskriberas fordringen fem år efter utgången av år 2008. Om din fordran istället förföll till betalning år 2009 blir den preskriberad fem år efter utgången av år 2009.Med vänlig hälsning,