Förfalskat testamente: klander + påföljd?

2014-04-19 i Testamente
FRÅGA |Vad kan man göra om man vet att någon har förfalskat en namnteckning på ett testament? Vad är följderna för den som förfalskat och den som har upprättat testamentet?
Harry Westerman Wood |Hej,Tack för din fråga!Om man som arvinge misstänker att testamente är förfalskat, ska man väcka klander enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken (ÄB). Detta ska ske inom sex månader från det man delgavs testamentet.Man kan (även den som inte är arvinge) också göra en polisanmälan. I första hand kan det vara fråga om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § Brottsbalken). För urkundsförfalskning av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För att avgöra om brottet är grovt tittar man bl.a. på den förfalskade handlingens vikt och vad den använts till. Ett kassakvitto är t.ex. mindre allvarligt att förfalska än ett testamente.Om det falska testamentet använts till att få ut arv, eller på annat sätt inneburit vinning för förfalskaren och förlust för annan, kan det även vara fråga om bedrägeri (se 9 kap. Brottsbalken). Straffskalan för bedrägeri är densamma som för urkundsförfalskning (max två år för brott av normalgraden och max sex år för grovt brott). Användande av falsk handling (såsom testamente) är en omständighet som kan  göra brottet grovt.Påföljden beror såsom alltid på omständigheterna i fallet. Skulle det t.ex. röra sig om en mindre summa är det inte troligt att de längsta fängelsestraffen skulle utdömas.Vad gäller ansvaret för de olika aktörerna kan sägas att det inte är avgörande om man antingen förfalskat namnteckningen eller upprättat testamentet. Båda handlingarna kan bedömas som brott. Givetvis krävs (för ansvar) att den som enbart upprättat testamentet gjort det med uppsåt att upprätta ett falskt testamente (och för bedrägeri få vinning av det). Har personen upprättat testamentet i tron att den riktige testatorn skulle skriva under begås inget brott genom upprättandet. Vänligen,

Olovlig körning med falskt körkort

2014-04-18 i Trafikbrott
FRÅGA |Vi har en man som kommer till oss och säljer varor.Han har levt sitt liv i bilen som handelsresande.Han är i70 års åldern.Problemet är att han förlorat sitt körkort 2004-5 men har kört allsedan dess utan körkort.Vi tror att han har åkt fast en gång för olovlig körning.Han har kört många gånger i Europa och mycket i USA.Sist han var här så talade han om att han hade blivit erbjuden ett falskt körkort men han viste inte om han vågade ta erbjudandet.Han var rädd för påföljden.Frågan är?vadskulle påföljden bli?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt svensk lag måste man ha ett giltigt körkort för att få köra bil. Detta krav syftar till att upprätthålla en hög trafiksäkerhet och till att undvika skador i trafiken. Att ha en ordning där var och en bedömer sin egen körförmåga fungerar inte.För det fall han skulle åka dit med ett förfalskat körkort skulle han bli dömd för brukande av falsk urkund. Straffskalan för detta brott är fängelse i max 2 år (14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken).Han skulle även bli dömd för olovlig körning. Eftersom han tidigare åkt dit för olovlig körning, efter att fått körkortet inkallat, kommer han sannolikt dömas för grov olovlig körning denna gång (se Svea HovR:s dom 1963-12-18, nr VI:B 145). Straffskalan för grov olovlig körning är fängelse i max 6 månader (3 § trafikbrottslagen).Vid bedömningen av straffvärdet i det enskilda fallet kommer domstolen beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den dömde insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (29:1 brottsbalken). Man kommer ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet och bestämma en gemensam påföljd för båda brotten.Eftersom jag inte har tillgång till så många omständigheter (tidigare brottslighet m.m.) angående ert hypotetiska fall är det svårt för mig att ge er ett säkert svar på straffvärdet. Jag ber er därför att återkomma till min mail (matte.jarn@live.se) med mer omständigheter för att få ett säkrare svar.Efter att man genomfört straffvärdesbedömning och straffmätning bestämmer man vilken påföljd som kan bli aktuell. Generellt kan sägas att man ofta väljer att döma till skyddstillsyn eller villkorlig dom och dagsböter vid straffvärden under 1 år medan man för straffvärden över ett år dömer till fängelse.

Muntlig diskussion om fortsatt anställning – bunden?

2014-04-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har sedan ca ett halvår tillbaka haft ett vikariat inom detaljhandeln. Det sträcker sig t.o.m 31 maj i år. För ca 2 månader sedan pratade jag och min chef lite löst om det fortsatta året. Hon frågade om jag hade tänkt jobba i sommar och hur jag ska göra till hösten. Jag svarade att jag väl hade tänkt jobba i sommar och att jag förmodligen ska plugga till hösten men att jag ännu inte är riktigt klar med vad jag ska göra. Sedan dess har hon förutsatt att jag tänker fortsätta arbeta efter 31 maj. Jag känner nu att jag behöver satsa på studierna och skulle vilja avsluta min anställning efter att mitt skriftliga avtal löper ut, 31 maj. Kan jag ta mig ur detta? När vi pratade om det kändes det som att min chef mest ville kolla intresset hos mig. Då jag och min chef också är arbetskamrater och arbetar sida vid sida kändes samtalet väldigt ledigt och inte alls särskilt formellt, även om hon säkerligen tog mina ord på allvar. Detta känns jobbigt då jag inte vet vilka skyldigheter jag har. Inga skriftliga avtal finns utöver vikariatet t.o.m. 31 maj. Hur ska jag förhålla mig till det som sagts muntligt mellan oss?
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Anställningsavtal kan ingås formlöst enligt svenska avtalsrättsliga regler. Det betyder att muntliga anställningsavtal är lika giltiga som skriftliga och en avtalsrättslig princip är att avtal ska hållas. Huvudregeln enligt svensk rätt är det krävs samstämmiga viljeförklaringar för avtalsbundenhet. Ett exempel på detta hade varit om din arbetsgivare frågade dig ”vill du ha en fortsatt anställning som vikarie i sommar” och du hade svarat ”Ja, det vill jag”. Dock verkar det inte vara så i det aktuella fallet. Likväl kan avtalsbundenhet uppkomma på annan grund och då får man se till avtalssituationen som helhet för att bedöma om ett avtal föreligger. Om du exempelvis har uttryckt en avsikt att vilja ingå en fortsatt anställning genom ett uttalande eller ett visst beteende som har gett din arbetsgivare en skälig uppfattning av att du vill ingå en fortsatt anställning, så kan du ha blivit bunden. Det är alltså inte enbart din vilja eller ovilja att ingå avtalet som har betydelse utan det är även hur motparten har uppfattat sättet som du har uttryckt dig på som har betydelse. Utifrån din beskrivning så har jag svårt att se att arbetsgivaren skulle ha haft en skälig uppfattning av att du har uttryck en avsikt att vilja ingå en fortsatt anställning. Jag ser det mer som att ni har diskuterat eller förhandlat om en fortsatt anställning, vilket som huvudregel inte ger upphov till avtalsbundenhet. Vidare måste den part som påstår att ett anställningsavtal har ingåtts även bevisa detta. Muntliga avtal är av förklarliga skäl svåra att bevisa och om din uppfattning då är att det inte finns något anställningsavtal så är det din arbetsgivare som har bevisbördan. Som jag ser det behöver du inte jobba längre än till den 31 maj. Dock skulle jag rekommendera dig att prata med din chef så fort som möjligt för att klara ut situationen. Hoppas detta var svar på din fråga!Vänligen,

Skatt vid gåva av fastighet, förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

2014-04-17 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej. Vi är två syskon, mor är frånskild sedan länge. Min mor har en fastighet som hon inte längre orkar med och vill därför att jag tar över den. Mor och det andra syskonet har inte så bra kontakt samt att denne inte visat något intresse för fastigheten under alla år hon haft den. Jag har däremot tillbringat mycket tid där och det är jag som rustat upp huset under många år. Vilka alternativ finns för ett övertagande? En gåva som understiger 85% av Tax värdet, samt vederlag, är det en bra lösning? Nuvarande tax värde ca. 600.000. Marknadsvärde ca. 1.100.000. Köper jag huset för marknadsvärde försvinner jobbigt mycket pengar till skatt. Kan jag betala mor 500.000 som vederlag och sedan få en gåva på resterande belopp upp till tax värdet, eller måste gåvan i.s.f. vara upp till marknadsvärdet av fastigheten? Således vill mamma det här fallet premiera det ena syskonet mer än det andra.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Rent skattemässigt så antar jag att ni vill undvika att din mor ska behöva betala skatt för eventuell kapitalvinst och att du ska slippa betala stämpelskatt.Vad gäller skatt för kapitalvinst så beskattas inte gåvor i svensk rätt, se Inkomstskattelagen (IL) 8 kap 2§. För att en överlåtelse av en fastighet ska anses vara en gåva så måste ersättningen vara lägre än taxeringsvärdet, vilket framgår av den så kallade huvudsaklighetsprincipen.Vad gäller stämpelskatt så är reglerna något annorlunda. Även vad gäller stämpelskatt så är förvärv genom gåva visserligen skattefritt men för att en överlåtelse av en fastighet ska anses vara en gåva enligt de här reglerna så måste ersättningen vara lägre än 85% av taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas (Lagen om stämpelskatt 4, 5 och 9 §§). Observera att det är fastighetens taxeringsvärde för året innan lagfart beviljas. Om du beviljas lagfart i år så är det alltså 2013-års taxeringsvärde som ska användas.För att ni båda två ska slippa att betala skatt och förutsatt att 2013-års taxeringsvärde också var 600 000 så bör du alltså inte ersätta din mor med mer än 509 000 så ditt förslag att lämna 500 000 i vederlag tycker jag låter som en bra lösning.Familjerättsligt så kommer gåvan förmodligen att ses som förskott på arv och därmed räknas av din arvslott när din mor i framtiden går bort. Beloppet som avräknas är då fastighetens marknadsvärde vid gåvotillfället minus det du betalade (dvs 1 100 000 – 500 000 = 600 000). För att undvika att gåvan ska ses som förskott på arv så kan ni helt enkelt skriva in i gåvobrevet att den inte ska ses som förskott på arv (Ärvdabalken 6 kap 1 och 3§§). Vidare så kan ditt syskon ha rätt till förstärkt laglottsskydd om gåvan till sitt syfte är att likställa med ett testamente. Gåvans värde ska då tas med när man räknar fram laglotten (Ärvdabalken 7 kap 4§). För att undvika det bör gåvan verkligen innebära en fullständig överlåtelse där ni inte ger din mor rätt att nyttja fastigheten i fortsättningen. Du kan enkelt upprätta ett gåvobrev genom vår avtalstjänst se http://lawline.se/avtal/gavobrev.Inkomstskattelagen hittar du https://lagen.nu/1999:1229.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Med vänliga hälsningar

Fördelning av överlåtet arv inom äktenskap

2014-04-19 i Make
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående arv. När min mans far gick bort så ärvde han en del, min fråga är har jag rätt till häften?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Arvsrätten tillfaller den avlidnes avkomlingar, i detta fall din man. När utredning av dödsbo och skifte av arv sker är det således din man som innehar rättigheterna gällande sin del i dödsboet. Hur ni väljer att fördela era ekonomiska tillgångar inom äktenskapet är en fråga som inte regleras i lag. Vad som här kan sägas är att det förekommer två situationer där det kan bli fråga om rättighet eller inskränkning gällande din möjlighet att ta del av egendomen som överlåtits i samband med arvet.För det första kan fallet vara så att egendomen i samband med överlåtelsen villkorades med att den ska vara din mans enskilda egendom. Detta medför rättsligt att vid en äktenskapsskillnad kommer egendomen att falla utanför bodelningen om ni inte beslutar om annat. Din man kommer genom ett sådant villkor i samband med arvsöverlåtelsen få hela den ärvda egendomen. Däremot finns det inte heller i detta fall några regler gällande disponeringen av arvet under äktenskapets pågående, hur ni väljer att använda egendomen är alltså upp till er själva.Den andra situationen som kan föreligga medför en rättighet för dig. Det är om den egendom som överlåtits i samband med arvet till din man inte villkorats med att den ska vara enskild egendom. I sådant fall utgör egendomen giftorättsgods (om inte du och din man har beslutat annat genom äktenskapsförord) och kommer vid en äktenskapsskillnad utgöra en del av det giftorättsgods som ska fördelas lika mellan er. I en sådan situation kommer du indirekt få ta del av hälften av arvet genom den uppsplittring av egendom som görs.Någon direkt rätt att ta del av hälften av ett arv som överlåts till make förekommer således inte enligt lag.Vänligen,

Allmänt om resning

2014-04-18 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! jag ska försöka fatta mig kort. Kan man få ett mål ogiltigförklarat där dom avkunnats i både tingsrätt, hovrätt och Högsta Domstolen om det finns bevis för att den ENA parten aldrig varit medveten om något från allra första början. Detta gäller ett gift par där frun av rädsla inte vågat säga något till mannen, och hon har då istället skrivit under åt honom. Vad kan kan det bli för konsekvenser för frun? OM någon vill väcka åtal mot henne är det endast maken som kan göra detta? Tack på förhand
Hampus Stålholm Holmqvist |Hej, och tack för din fråga!Huruvida maken kan väcka åtal mot henne är en fråga som det finns för lite omständigheter för att jag ska kunna säga något om. Att skriva under med någon annans namnteckning kan dock vara ett brott (urkundsförfalskning), och det ligger under allmänt åtal. Med detta menas att om polis eller åklagare får kännedom om att ett brott kan ha begåtts så är de skyldiga att undersöka och driva saken vidare.Om en dom har avgetts av högsta domstolen (HD) så kan saken inte överklagas, men det finns dock möjligheter att få ändring i felaktiga domar. Eftersom att det av din fråga verkar som att du anser att HD:s dom är baserad på felaktiga grunder så är den möjlighet du letar efter den som kallas för resning. Om resning beviljas så ska målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade målet, och målet kan då få en annan utgång än den som tidigare meddelats.Att begära resning kan man göra på flera grunder, och däribland att ny bevisning eller annan omständighet har blivit känd. Kraven för en resningsansökan finns i tre varianter, beroende på hur målet man begär resning i ser ut. De tre varianterna är tvistemål, brottmål där man begär resning till förmån för den tilltalade, och brottmål där man begär resning till nackdel för den tilltalade.Gemensamt för de tre varianterna är att dessa tre krav ställs:1: att det finns en ursäkt till att bevisningen eller omständigheten inte har lagts fram tidigare (nyhetskravet) - men handlar det om resning till förmån för en tilltalad i brottmål så gäller inte det här kravet.2: att det nya som läggs fram med sannolikhet ska påverka rättens bedömning av frågan.3: att den antagna förändringen av bedömningen ska ha en viss storlek. I tvistemål räcker det med minsta lilla förändring, och vid resning till den tilltalades nackdel så måste förändringen vara större än vid resning till den tilltalades fördel.Det finns även tidsfrister att iaktta när man gör en ansökan om resning, för att vara på den säkra sidan så borde man begära resningen inom sex månader från det att domen man vill undanröja föll.Om resning beviljas så ska som sagt målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade det.Om du överväger att begära resning i ett mål så skulle jag råda dig att vända dig till en erfaren jurist för vidare vägledning. För att boka en rådgivningstid på din ort kan du enkelt använda formuläret som finns till höger om det här svaret, eller vid länken här:http://lawline.se/bokaVänligen,

Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

Tidigare ägare tar tillbaka hunden

2014-04-17 i Gåva
FRÅGA |Hej För nästan fyra år sedan har jag fått en hund av mina bekanta. Dem har överlämnat hunden till mig personligt och har sagt , att hunden är min . Vi har inte skrivit på några dokument . För några dagar sedan har dem kommit hem till mig och tog hunden tillbaks med påståendet, att det är dem som står som hundägare och jag fick bara ta hand om deras hund alla dem åren. Dem har knappt frågat mig om hunden alla åren och inte betalat några kostnader för den heller. Hunden har jag fått oförsäkrad och veterinär räkningar har jag betalat själv. På frågan om dem kan betala allt tillbaks , har jag fått ett svar , att ingen har bett mig , att betala för hunden. Vad har jag för rätt.....får jag be dem , att betala alla räkningar tillbaks till mig ? Hur gör jag.....stackars hund :( Hälsningar / M
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Enligt 1 § lag angående vissa utfästelser om gåva så är hunden given som en gåva till dig. Hunden blev din när dina bekanta gav dig hunden och inte förväntade sig någon motprestation. Dina bekanta kan inte ångra gåvan när den blivit fullbordad. Det torde inte spela någon roll att de står fortfarande som ägare till hunden. Om dina bekanta vägrar att lämna tillbaka hunden kan du vända dig till tingsrätten i din kommun.Med vänlig hälsning,