Vittnes vägran att besvara fråga

2014-10-22 i Vittna
FRÅGA |Hej.När man har blivit kallad för att vittna i tingsrätten, är "det kan jag inte svara på" "det är en för komplicerad fråga" "jag känner att jag på grund av egen säkerhet inte kan svara på den frågan" osv giltiga svar på frågor under förhandlingarna?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Att utan fog öppet vägra uttala sig i en fråga är inte brottsligt, men kan medföra såväl vite och häktning i upp till tre månader som ansvar för de ökade rättegångskostnader som därav föranledes (se 36 kap. 21-23 §§ rättegångsbalken). Föreligger emellertid giltig anledning att inte yppa viss omständighet är det förstås tillåtet ange att hinder föreligger utan att behöva avslöja vad hindret består i om detta skulle kunna föranleda att vittnet själv utpekas som brottslig eller dyl.I vilka fall det är tillåtet att vägra yttra sig framgår likaledes av rättegångsbalkens 36 kapitel. Det görs där skillnad mellan fall då en viss person ej alls får vittna (se 1 och 4 §§ samt i viss mån 5 §), själv får välja om vittnesmål skall avläggas (se 3 § och till viss del 2 §) samt äger rätt att ej uttala sig i viss fråga (se 5 och 6 §§). Vidare får i föregående stycke berörda tvångsmedel ej brukas mot de som åsyftas i 4 §, vilka ej heller får avlägga ed och sålunda inte kan göra sig skyldiga till brottet mened (se 15 kap. 1 § brottsbalken).De fall i vilka en person inte får vittna är när denne antingen är part i målet, inte fyllt femton alt. är psykiskt störd och därav kan anses olämplig eller när vittnesmålet rör en uppgift som omfattas av sekretess (med vissa undantag) (se 36 kap. 1, 4 och 5 §§ rättegångsbalken). En parten närstående äger själv välja om vittnesmål skall avläggas medan en domare i målet skall pröva om denne vet något som kan tjäna som upplysning (se 3 och 2 §§ nämnda kapitel i nämnda lag).Slutligen framgår av 6 § ovan berört kapitel i ovan berörd lag att ett vittne får vägra yttra sig om en yrkeshemlighet (såvida inte synnerliga skäl talar för ett yppande) eller en brottslig alt. vanärande handling som vittnet eller en denne närstående utfört.Du äger sålunda öppet ange att Du inte kan uttala dig i viss fråga men kan under vissa omständigheter ådra dig rättegångskostnadsansvar samt bli utsatt för tvångsmedel om skälet till vägran att besvara en fråga inte anses giltigt.Rättegångsbalken i dess helhet finner Du här och brottsbalken här.Vänligen,

Skillnad mellan sambo och äktenskap vad gäller arv

2014-10-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har två barn var i tidigare äktenskap. Vi är idag sambo. Vad händer när en av oss dör? Skillnad om vi gifter oss eller fortsätter vara sambo? Vi har båda uppfattningen att våra resp barn ska ärva sin förälder (direkt). Vad "är bäst"?
Björn Sundin |Hej och tack för er frågaJag inleder med att besvara vad som händer om någon av er avlider när ni är sambo: Vid frånfälle av antingen dig eller din sambo innebär det att ert samboförhållande upplöses enligt sambolagen 1§ (SamboL) och om den efterlevande sambon inte påkallar någon bodelning kommer den avlidnes arvingar, med lika stor rätt, ärva dennes kvarlåtenskap enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Om den efterlevande påkallar bodelning (samboL 8§) ska er samboegendom, efter avräknande av skulder som härrör från samboegendomen, delas mellan den efterlevande och den avlidnes arvingar (SamboL 14§). Med samboegendom avses gemensam bostad och bohag om detta förvärvats för gemensamt bruk, 3§ sambolagen. Exempel skulle kunna vara bostaden ni bor i, om denna förvärvats med syfte att den skulle vara er gemensamma bostad. Har någon av er däremot ”haft med” sig bostaden in i samboförhållandet utgörden troligen inte samboegendom då den inte är införskaffad med syfte som er gemensamma bostad. Egendom som en sambo haft med sig in i samboförhållandet är alltså dennes egna om syftet vid införskaffningen inte var att detta skulle utgöra samboegendom. Egendom som inte är samboegendom plus egendom som den avlidne fått genom bodelning utgör dennes kvarlåtenskap och ärvs direkt av dennes barn, 2 kap 1 § ÄB. Om ni gifter er blir läget annorlunda:I ett äktenskap utgör alla egendom som huvudregel giftorättsgods om det inte är enskild egendom enligt 7 kap 1 och 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Vid upplösande av äktenskap ska en bodelning göras och förenklat innebär det att giftorättsgodset ska räknas ihop, skulder räknas av, och summan sedan delas lika mellan makarna 9-11 Kap ÄktB. Den del som tillräknas den avlidne utgör arvslotten efter denne. Som huvudregel ska den efterlevande makan/maken då ärva den avlidnes arvslott om denne inte har några särkullbarn enligt ÄB 3kap 1§, dessa har då bättre rätt till sin avlidna förälders egendom och ärver denna direkt. I ert fall kommer alltså den avlidnes barn ärva arvslotten efter sin förälder. Skillnaden mellan sambo och giftaSkillnaderna mellan sambo och gifta består alltså bland annat, men framförallt i att mer egendom blir föremål för delning i ett äktenskap än i ett samboförhållande. Som huvudregel utgör nästan all egendom giftorättsgods i ett äktenskap och ska därför delas. Innebörden av detta kan bli att den avlidnes kvarlåtenskap blir mindre än vad den var under dennes livstid (om denne haft mer giftorättsgods än den andre och får ”dela med sig” till den andre), vilket gör att arvet kan bli mindre än vad det varit om det varit fråga om ett samboförhållande. Naturligtvis innebär detta att läget kan bli det omvända (den avlidnes ”del” ökar på samma sätt) Ett sammanfattande svar på frågan ”vad som är bäst” beror helt på vad ni vill. Era respektive barn kommer ärva sin förälder direkt oavsett om ni varit sambos eller gifta, skillnaden ligger i fördelningen av er egendom och därmed barnens arvslott. Jag hoppas ni fått svar på era frågorLänkar till ovan nämnda författningar finns nedanSambolagen https://lagen.nu/2003:376Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230#A3Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K3Vänligen

Principen om condictio in debiti

2014-10-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår samfällighet har gjort en felaktig utbetalning till en mottagare som vi inte har affärer med. Orsaken är att det angavs ett pg-nr men skulle vara ett bg-nr. Mottagaren har inte återbetalat, jag ska... osv - förhalning. Ärendet är polisanmält. Han har även sagt till polis att han ska återbetala. Detta har pågått i flera månader. Hur är oddsen att få tillbaka våra pengar genom en stämning och åberopa condictio indebiti
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Principen om solutio indebiti (felaktig utbetalning) och condiction indebiti (krav för felaktig utbetalning) är idag en princip som gäller inom svensk rätt utan att den ha något uttryckligt lagstöd. Principen har växt fram genom praxis och juridisk doktrin. Huvudregeln vid en felaktig utbetalning är att mottagaren har återbetalningsskyldighet för pengarna denne fått. Undantag från huvudregeln finns dock ex, att överföraren ville betala pengarna på grund av avtal men fordringen var preskriberad. I strikt mening var utbetalning då inte felaktig. En annan situation som är undantagen från huvudregeln är när mottagaren har inrättat sig efter utbetalningen i god tro, exempel på detta är att någon mottagit en för hög lön utan rätt till denna men omständigheterna gör att denne är i god tro. Av din fråga framgår att inget av nämnda undantag är tillämpliga. Era chanser att få rätt vid en stämning kan jag inte med säkerhet uttala mig om men jag skulle bedöma dem som goda.Hoppas du fått svar på din fråga

Ensam vårdnad av barnen

2014-10-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har två barn 7, 13 år. Deras pappa valde att flytta till Sydamerika för 11 månader sedan då vi separerade. Han har under denna tid inte visat något intresse för barnen. Försvårat för mig gällande pass, flyttanmälan. Barnen har bönat och bett att han ska komma hem och även jag. Han har inte för avsikt att bo i Sverige utan endast hälsa på. Han har avsagt sig ansvaret och bett att jag ska ta vårdnaden så han slipper oss sen ångrar han sig och säger att han vill hamna i rätten för att det ska kosta mig. Han ställer ultimatum till barnen som att om de är med min nya kille är han inte deras pappa och jag bor med min nya kille som barnen älskar. Han lovar barnen att komma och har gjort minst 5 gånger men han kommer inte. När jag försöker resonera skriver han bara elaka saker och kränkningar till mig som person. Innan han åkte försökte han ta sitt liv och tvingade då vår son att sitta och prata med honom i timmar i telefon för han mådde så dåligt. Det är en lång historia bakom men ett skäl till separation var att han inte var snäll mot sonen. Säger att barnen svikit honom mm. Jag skulle helst vilja att han hade barnen också men det kommer inte att hända. Jag kan inte ens öppna ett sparkonto till barnen. Vad ska jag göra? Barnen mår inte bra av detta och jag känner att situationen med gemensam vårdnad är ohållbar. nu efter 11 månader vill han ha barnen till Colombia över jul och nyår och de vill såklart dit men jag är rädd att han inte släpper hem dem. Han håller absolut ingenting av de han lovar. I s in ADHD utredning framkommer det också att han inte har något större intresse för barnen. Han vill alltså komma åt mig och bara bråka. Vid tillfällen jag arbetade kväll fick sonen ofta gå till sina morföräldrar för pappan kunde säga så elaka saker. Jag gjorde en polisanmälan om detta och det lades ner. Även en socanmälan som inte ledde någonstans eftersom barnen är med mig. Jag har inte råd med en advokat. vad ska jag ta mig till. Har jag goda chanser till ensam vårdnad för såhär kan jag och barnen inte ha det. 
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Du och dina barn tycks ha en turbulent vardag med en del konflikter. Detta drabbar alla inblandade, men främst barnen. Utgångspunkten för hur vårdnaden ska bli, är vad som är barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.Om vårdnaden står på båda föräldrarna och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska rätten besluta om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Vid bedömningen om vårdnaden ska anförtros en av föräldrarna beaktas särskilt föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock så måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden.Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om ensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 § föräldrabalken).Som jag uppfattar det, låter barnens pappa konflikterna mellan honom och dig även drabba barnen. Det är vidare problematiskt att pappan försvårat för dig gällande bland annat flyttanmälan och tillverkningen av pass. Detta påverkar bedömningen i negativ riktning för pappan. I din frågeställning klargörs inte hur barnen känner för pappan, dig och situationen som den är, även om du beskriver att du uppfattar situationen som ohållbar. Barnen, i alla fall det äldsta barnet, har nått en sådan mognad att hans vilja är ytterst relevant och avgörande. Vill barnen umgås och bo med pappan? Med anledning av att pappan flyttat till Sydamerika, blir det i realiteten du som har hand om vårdnaden. Kärnan är alltså att fokus sätts på barnets bästa för att bedöma hur vårdnaden ska fördelas. Du kan ansökan hos tingsrätten om ensam vårdnad. Som läget är nu, där barnen hamnar i kläm på grund av pappans ovilja att samarbeta och agera som en pålitlig förälder, så har du chansen att tilldelas ensam vårdnad. För att hålla nere dina eventuella rättegångskostnader, måste du inte anlita en advokat eller så kan du endast rådgöra med en advokat i en begränsad omfattning. Huvudregeln i vårdnadsmål är att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader (6 kap. 22 § föräldrabalken). Hoppas det löser sig och att du och dina barn får en mer stillsam vardag. Vänliga hälsningar,

Jordabalken 3 kap. - Olägenhet

2014-10-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Ang Jordabalken och frågan om rot och gren som tränger in på grannes tomt. Kan jag få exempel på vad som avses med "olägenhet" som anges i lagtexten. Två ståtliga ekar, över hundra år gamla, retar min granne som klagar på löv och pinnar som faller på min grannes tomt. Ekarna fanns där i all sin prakt när grannen köpte huset. Några grenar hänger över till grannens tomt. Men inte närmare huskroppen än 12-15 m. Jag utgår från att detta prövats i domstol tidigare. Är väl bekant med Jordabalken så det är exempel på vad domstolen angivit som "olägenhet" resp avfärdat jag är intresserad av.Med vänlig hälsning B-O
Henrik Holmén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline! Det är en högst adekvat fråga men också en fråga som inte går att ge något helt klart svar på, tyvärr. Detta eftersom innebörden av begreppet olägenhet i 3:12 JB inte har specificerats varken i lagtext eller förarbeten. Enligt äldre praxis framkommer det dock att olägenheten ska vara av betydelse. Exempel på när olägenheten är av betydelse kan vara grenar som skadar den intilliggande fastigheten eller att nyttjandet av fastigheten försvåras. I ditt fall är det således högst tveksamt om det verkligen handlar om en olägenhet som är av betydelse. Mer specifik information kan jag dessvärre inte lämna i det enskilda fallet. Försök att så långt det möjligt att upprätta hålla god grannsämja. Att erbjuda hjälp med lövkrattning och upptagning av pinnar kan vara en fullt tillräckligt åtgärd. Hör av dig om du ha ytterligare frågor. 

Barnbarns arvsrätt

2014-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster har mist sin ende son. Han var sambo och hade två barn. Våra föräldrar är döda. Vem ärver min syster?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt ärvdabalken (ÄB) 2 kap 1 § 1st är den avlidnes barn dennes närmaste arvingar (bröstarvingar) och har därför bäst rätt till arv efter sin förälder. Om en bröstarvinge har avlidit övergår arvsrätt med lika stor rätt till dennes barn enligt 2 kap 1§ 2 st ÄB. ”… dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.” För din syster innebär det att hennes barnbarn (sonens barn) har bäst rätt till arv och kommer dela arvet efter henne lika mellan sigLänk till ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637#K2Vänligen

Gallring av fängelsestraff ur belastningsregistret

2014-10-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag undrar när en prick i belastningsregistret försvinner. Min kille dömdes för rån 2004. Han fick fängelse, 1 år, men tidigare frigiven efter ca 10 månader. Han dömdes 2004, men släpptes ut 2005. När försvinner egentligen hans prick från belastningsregistret? Ska det inte vara från det datumet då domen vunnit laga kraft? Vilket i sådana fall är 2004. Inte från det datumet där han blev frisläppt? Hur funkar det egentligen?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor om belastningsregistret behandlas i Lag om belastningsregister som du hittar https://lagen.nu/1998:620.I 17 § 1p. i ovanstående lag framgår att brott som fått påföljden fängelses gallras tio år efter frigivingen. Det är alltså tio år framåt från frigivningsdatumet som gäller.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Beskattning vid försäljning av ärvd egendom

2014-10-22 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej,Jag har ärvt två dyrbara klockor av min nu avlidne far. Sammanlagt värde av dessa är dryga 400 tkr. Om jag säljer dessa nu, behöver jag skatta på pengarna med tanke på att det är ett arv och att arvsskatten är slopad?Är väldigt tacksam för ett svar.Med vänlig hälsning,
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arvsskatten är mycket riktigt avskaffad vilket uttrycks i 8 kap. 2 § inkomstskattelagen där det anges att förvärv genom arv är skattefria. Det innebär att den som mottar ett arv inte behöver skatta för själva mottagandet. Vid en vidareförsäljning ska arvtagaren däremot skatta för vinsten såsom den tidigare ägaren hade gjort vid en likadan försäljning enligt den så kallade kontinuitetsprincipen. Det innebär att du får ta över arvlåtarens omkostnadsbelopp vid beräkning av vilken kapitalvinst du gör vid försäljningen. Detta följer av 44 kap. 21 § där det stadgas att den som förvärvar en tillgång genom arv inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation.Vänliga hälsningar,