Straffansvar vid provokation av misshandel

2016-02-13 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Straff för att provocerat misshandel?Jag och en vän till mig stod och pratade med 2 st tjejer utanför spybar då jag noterade att en man ryckte kraftigt i dörren till entrén, konfronterade mannen och frågade vad han höll på med, han bettede sig almänt svinigt och sa bland annat att jag skulle ta min barnsliga röv hem till mamma. Vid detta tillfället ställde jag ner min sportbag som jag haft över axeln på marken.Är osäker på om det var jag eller han (eller båda) som började närma sig den andre, och tillslut stod vi väldigt nära varandra (1-2 decimeter skilde nästipparna åt). Då sa han att han skulle "döda mig", tog av sig din kavaj medan jag direkt tog några steg bakåt för stt undvika konfrontion, och sedan hoppar han på mig när jag försöker ta mig därifrån. Han tar ett strypgrepp bakifrån och slänger ner mig på marken så att båda mina knän skrapas upp ordentligt och jag börjar blöda från läppen, min kompis märker vad som händer och ingriper för att bryta upp bråket och polis är på plats innan jag lyckats samla mig nog för att resa mig. Både jag och min kompis vittnar om att jag blev påhoppad och att han skrek att han skulle döda mig precis innan, i övrigt är jag väldigt ärlig i förhöret och redogör ungefär det jag skrivit här utan att censurera, och får senare i brevet om målet veta att dom har en övervaknings film från platsen. Min fråga är då om jag på något sätt kan bli dömd för något i detta fall? Vad kan han vänta sig?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill inleda med att ursäkta för sent svar. En provokation som leder till misshandel är inte straffbart i sig. Det provokationen innebär rent straffmässigt är att gärningsmannen kan använda den som ett argument för att få ett lindrigare straff. Frågan blir istället om något annat brott har skett i samband med denna konfrontation. Beroende på vad du sagt till mannen så kan brottet förolämpning bli aktuellt (5 kap 3 § Brottsbalken). Detta innebär att du med kränkande kommentarer, i syftet att såra personen i fråga, förolämpat denne. Vilken typ av kommentarer som kan utgöra förolämpning är enligt praxis till exempel rasistiska svordomar riktade mot personer med utländskt ursprung (NJA 1989 s 374). Även kränkande eller skymfligt beteende kan här räknas som förolämpande. Att konfrontera en person som stör den allmänna ordningen eller ”allmänt svinar sig” torde dock inte utgöra ett sådant skymfligt beteende. Det förefaller osannolikt att du skulle bli dömd för något, särskilt om kameraövervakningen styrker din berättelse. Om du i dagsläget inte blivit åtalad för brott inför rättegången behöver du inte oroa dig för att bli dömd under denna. Denna rättegång kommer istället enbart att handla om huruvida mannen i fråga gjort sig skyldig till brott eller ej.Jag hoppas detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ersättning för sakskada

2016-02-12 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Min bil blev kvaddad av en annan bilist när den stod parkerad. Hans försäkring har löst in min bil. Min fråga är: jag fick ha hyrbil i 2 men har inte hittat någon bil att köpa. Detta tar tid o energi o har kostat mig pengar då jag fått åka med hyrbil o titta efter bil. Kan jag kräva ersättning likt sveda o värk?Mvh Mia
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Då det handlar om en bil som blir skadad kommer det att handla om en sakskada, inte en personskada. Med sakskada menas fysiska skador på fast eller lös egendom. Gällande sakskada kan du få ersättning för sakens värde, annan kostnad till följd av skadan samt inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet, detta enligt skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K5P7S1). I ditt fall kan du alltså få ersättning för bilens värde samt annan kostnad till följd av skadan vilket kan vara kostnader för att hyra bil. Du måste dock göra det du kan för att hålla ner denna kostnad. Dessutom gäller det ofta för sakskada att du sällan får både skadeståndsersättning och ersättning ur försäkring. Enlig lag kan nämligen ersättning för sakskada jämkas på grund av försäkringsmöjligheter, se https://lagen.nu/1972:207#K3P6S1. Med jämkas menas att ersättningen kan sättas ned eller tas bort. Sammanfattningsvis kan du inte få betalt för till exempel sveda och värk då det är en ersättning som kan vara aktuell vid personskada. Dock kan du få skadeståndsersättning för kostnader som tillkommer på grund av skadan. Detta är om ersättningen inte jämkas ned på grund av den försäkringsersättning du redan erhållit. Med vänlig hälsning

God man och gåvor

2016-02-12 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang. Förskott på arv.En person 86 år (Ulla) har alzheimers och ligger på ett hem, maken och enda sonen är avlidna.Barnbarnen 2 st vill gärna ha ett förskott på arvet. Testamentet står att makan ärver maken, därefter går det till barnbarnen. Överförmyndarnämnden säger nej, inget förskott fås tas ut. Ulla har förstås en god man, som tycker att del av arvet ska delas ut. Ulla själv vill också, men hon är så borta att hon sekunden senare inte kommer ihåg. Finns det nåt kryphål. Ulla har flera miljoner och äger ett radhus så det är ingen brist på pengar, hon har så hon klarar sig.Tacksam för svar!
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om gode män finns i föräldrabalken (FB). Enligt 14 kap. 12 § FB så får goda män inte ge bort den enskildes egendom om det inte handlar om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor. Den gode mannen kan därför inte bestämma att ge ut ett förskott på arv till Ullas barnbarn eftersom det skulle innebära att ge bort hennes egendom. Ett förskott på arv torde ha ett större värde än att det ses som en personlig present.Trots att Ulla har god man har hon full rättshandlingsförmåga och kan själv bestämma över sin egendom och därmed ge bort den som förskott på arv, i teorin. Eftersom hon är ”så borta” så kan hon förmodligen inte ta ställning till vad det innebär att ge bort egendom. Skulle någon få henne att skriva på ett gåvoavtal skulle det förmodligen vara möjligt att åberopa att det ska vara ogiltigt med hjälp av lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning. Psykisk störning är ett brett begrepp och omfattar bland annat demenssjukdom. Skulle det ogiltigförklaras innebär det att barnbarnen skulle behöva lämna tillbaka vad de mottagit. Eftersom den gode mannen inte får ge bort Ullas egendom och hon inte verkar i stånd att själv kunna ta ett sådant beslut så får barnbarnen vänta på arvet till den dag Ulla går bort. Jag förstår att det kan kännas tråkigt i det enskilda fallet när Ulla har mycket pengar men lagstiftningen är generell och ska skydda de som inte är vid sina ”sinnes fulla bruk” från att bli av med egendom. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Tillämpning av skollagen och föräldrabalken

2016-02-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min före detta fru åkte iväg på en längre semester utan att jag godkänt ledighetsansökan till skolan, Vi har delnad vårdnad och barnet är tio år. Jag har varit i kontakt med utbildningschefen och därmed den ansvarige för ledighet längre än tio dagar. Han har inte så mycket att tillägga när jag frågar honom om de inte ska följa skollagen. De tog även emot mitt barn utan jag godkänt flytt av skola,dvs ej underskriven ansökan av båda vårdnadshavare. Vad kan jag göra åt detta?
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör om ett barns ena vårdnadshavare kan fatta större beslut såsom längre utlandssemestrar och skolbyte utan att konsultera den andra vårdnadshavaren. Jag tolkar din fråga som om du även undrar om du kan angripa skolans hantering av frågan.I mitt svar kommer jag först ge en allmän redogörelse av rättsläget. Därefter kommer jag tillämpa regler utifrån de förutsättningar du angivit. Slutligen kommer jag ge dig en sammanfattning samt en rekommendation på hur du bör gå vidare. Allmän redogörelse av rättsläget.Inledningsvis kan konstateras att ni har gemensam vårdnad enligt Äktenskapsbalken (FB) 6 kap 3 eller 4 § §. Det innebär att ni som vårdnadshavare gemensamt har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Detta framgår av 6:11 och 6:13 FB.I alla beslut som fattas som rör barnet så skall den viktiga 2 a § i 6 kap FB beaktas. Där framgår att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut som rör vårdnad boende och umgänge.Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och den ena föräldern vill få till en ändring i vårdnaden så skall rätten bestämma om vårdnaden skall vara delad eller anförtros åt den ena föräldern. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.Vad gäller ledighet från skolan så regleras det mycket riktigt av skollagen, se skollagen 7 kap 18 §. För ledighet under tio dagar så kan klassföreståndaren eller någon annan bevilja detta. För ledighet längre än tio dagar är det rektor som skall bevilja detta. Rektorn kan inte uppdra åt någon annan att besluta om detta. När bedömningen för om ledighet skal beviljas så är det en samlad bedömning av elevens skolsituation som görs. Om föräldrar efter avslag väljer att trots detta ta med barn utomlands blir det inga konsekvenser för dem. Det är också rektor som beviljar befrielse från obligatoriska moment enligt 7 kap 19 § §.Beslut om befrielse kan överklagas enligt 28 kap 9 §§ skollagen. Tillämpning i ditt fall.Att barnets mamma tar med barnet utomlands eller byter skola utan din tillåtelse är definitivt fel enligt föräldrabalken. Främst enligt 6:11 och 6:13 FB. Att skolan beviljat ledighetsansökan kan vara fel dels eftersom det är rektor som skall bevilja ledighetsansökningar och befrielse från obligatoriska moment och dels eftersom det krävs båda föräldrars underskrift.Jag har dock svårt att se hur du skulle överklaga beslutet eftersom det är gynnande för den som ansöker. Det blir en problematik där eftersom är svårt att i efterhand överklaga gynnande beslut.Rekommendation.Barnets mamma har definitivt gjort fel som fattat besluten utan din medverkan. Det kan i förlängningen leda till att du kan ansöka om att få ensam vårdnad. Det bygger då på att barnets mamma vid upprepade tillfällen inte iakttar kravet på att ni skall besluta gemensamt om viktiga angelägenheter som rör barnet. Du bör först och främst påtala detta för mamman och försöka komma fram utan att blanda in domstolen. Du ska också dokumentera alla beslut mamman fattar utan dig så gott det går, spara sms och mail. Försök ha någon med dig när du pratar med mamman om sådant som rör barnet. Du kan behöva ha någon som kan styrka vad som sagts vid ett senare tillfälle.Om det blir en vårdnadstvist så är föräldrarnas förmåga att samarbeta oerhört viktigt. Om den ena parten inte samarbetar och inte gjort det historiskt sett talar det definitivt, i det här fallet till din fördel. Du skall också vara medveten om att man aldrig på förhand kan veta hur utfallet av en domstolsprövning blir. Särskilt i mål som rör barn för där beaktar de i huvudsak barnets bästa och det är inte alltid domstolens bild av barnets bästa sammanfaller med din bild av vad som är bäst för barnet.Vad gäller att skolan godkände ledighetsansökan kan det visserligen vara fel med i och med att det är ett gynnande beslut så är det svårt att överklaga det. Påtala ändå detta för skolan. Påtala också att rektor skall besluta om ledighet över 10 dagar.Hälsningar

Uppehållstillstånd pga familjeanknytning

2016-02-12 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag är i en process med uppehållstillstånd för min kubanska fästman. Jag är orolig för att det ska bli avslag. Kan han nekas uppehållstillstånd om vi gifter oss. Vad kostar ett äktenskapsförord hos er, i så fall?
Farah Wali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga handlar om uppehållstillstånd pga familjeanknytning. En person som gifter sig med någon som har uppehållstillstånd i Sverige, beviljas tillfälligt uppehållstillstånd som gäller i två år. För permanent uppehållstillstånd krävs att äktenskapet består i minst två år.Ni kan gifta er om det inte finns något äktenskapshinder enligt äktenskapsbalken (3:1 ÄktB).Personer som saknar folkbokföring (som t.ex. din fästman i och med att han inte har uppehållstillstånd) ska, om möjligt, visa upp ett intyg utfärdat av en utländsk myndighet som visar att det inte finns något äktenskapshinder (3:2 ÄktB). För att hindersprövning ska kunna ske krävs dessutom att han kan styrka sin identitet genom pass eller annan identitetshandling i original. Sammanfattningsvis, om ni gifter er beviljas han uppehållstillstånd pga familjeanknytning. För att kunna gifta er krävs att det inte finns något äktenskapshinder. Den bedömningen görs av skatteverket.Information om vad som gäller för att äktenskapsförord ska vara giltigt hittar du på följande länk: ÄktenskapsförordOm du vill ha hjälp av en jurist med att skriva äktenskapsförord kan du boka en tid för rådgivning hos familjens jurist.Hoppas du fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om något är oklart.Med vänlig hälsning

Rätt att begära ut prov?

2016-02-12 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Är betygsatt prov skolans arbetsmaterial efter skrivningen?Mitt barn läser första året på gymnasiet. Skolan nekar lämna ut varken provet eller papperskopia på provet med motivering att de vill ha materialet kvar för senare bedömning och därmed stämplar betygsatta provet som arbetsmaterial. De erbjuder dock möjligheten att boka tid hos läraren för undersökning av provet vilket är inte helt enkelt med tid och arbete. Är deras tolkning korrekt?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Huvudregeln är att man har rätt att få ta del av allmänna handlingar vilket följer av 2:1 Tryckfrihetsförordningen (TF). Frågan att besvara då är ifall ditt barns prov är att betrakta som en allmän handling. I 2:3 TF regleras vad som avses med allmän handling. Ur paragrafen framgår det att en allmän handling måste vara skriftlig samt att den måste förvaras hos myndighet (eller anses inkommen eller upprättad hos myndighet). I just det här fallet är kriteriet att handlingen ska förvaras hos myndighet av problematik. Det framgår inte i din fråga huruvida ditt barn går på en fri- eller kommunal skola och det är av betydelse ifall handlingen kan anses vara allmän eller inte. Med myndighet avses organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Kommunala skolor går således in under begreppet myndighet. Annat är det vad gäller friskolor. Det drivs och ägs nämligen av bolag, stiftelser eller föreningar och dessa omfattas inte av begreppet "myndighet" och 2:3 TF kan såldes inte tillämpas. Sammanfattningsvis, om ditt barn går på en friskola kommer provet aldrig bli en allmän handling eftersom provet inte förvaras hos en myndighet. Om ditt barn går på en kommunal skola har du rätt att få begära ut provet eftersom det är en allmän handling. Möjligheten som skolan erbjudit dig, att du har möjlighet att boka en tid för att undersöka provet, är korrekt såvida skolan är en friskola. Om skolan är kommunal är erbjudandet dock emot lagen. Du har då rätt att begära ut handlingen oavsett vad skolan säger i och med att provet är att betrakta som en allmän handling.Jag hoppas att jag kunde bringa en viss klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Med Vänliga Hälsningar,

Äktenskapsskillnad och fullföljd

2016-02-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vad innebär att tingsrätten uppger "klart för dom" som status på mitt ärende? Målet gäller äktenskapsskillnad, ansökan om fullföljande efter betänketid är sedan länge inskickad. Ansökan är inte gemensamt inskickad.
Matilda Crone |Hej och tack för din fråga!Jag vet inte vad uttrycket ”klart för dom” har för exakt innebörd och i vilken situation du fått det beskedet men jag ska försöka förklara hur ansökan om äktenskapsskillnad fungerar i de fall då ansökan inte är gemensam.Frågor om äktenskapsskillnad regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 1:5 ÄktB upplöses ett äktenskap antingen genom den ene makens död eller genom äktenskapsskillnad. Om bara den ena av makarna vill att äktenskapet ska upplösas har denne enligt 5:2 ÄktB bara rätt till äktenskapsskillnad efter betänketid. Betänketiden är 6 mån. Av 5:3 ÄktB framgår att när betänketiden gått ut krävs det att en av makarna begär fullföljd av skilsmässan för att dom på äktenskapsskillnad ska meddelas. Detta måste göras inom max 1 år från att betänketiden börjar löpa. Om du, som du anger, lämnat in ansökan om fullföljd inom nyss angiven tid så bör det innebära att dom på äktenskapsskillnad meddelats. När domen vunnit laga kraft är äktenskapet upplöst, detta framgår av 5:6 ÄktB.Vänligen,

Har enbart enskild egendom - hur fördelas arvet?

2016-02-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är gift och har ett eget barn och två bonusbarn. Min fru och jag är nu särbo och har beslutat att alla våra respektive tillgångar ska vara enskild egendom. Vi har skrivit ett äktenskapsförord där vi anger detta. Vi ska också skriva ett testamente. Min fråga; när nu all min egendom är enskild egendom kommer mina bonusbarn/särkullbarn att ärva sin laglott? dvs kommer de att ha någon laglig rätt till mina tillgångar?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Om du är gift när du avlider är huvudregeln att det är din fru som ärver din kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta kan dock upphävas om du testamenterar din egendom till någon annan. Efterlevande makes arvsrätt omfattar även den avlidna makens enskilda egendom.Ett särkullbarn är ett barn som du, men inte din fru, är förälder till. Särkullbarns arvsrätt går före efterlevande makes arvsrätt, vilket innebär att utan testamente är det ditt barn som ärver hela din kvarlåtenskap om inte du och din fru har några gemensamma barn (detta är ett undantag från huvudregeln att det är maken som ärver). Ditt barn kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för din fru tills båda avlidit (3 kap. 9 § ärvdabalken). Då får ditt barn ut sitt arv i egenskap av efterarvinge. Särkullbarn har en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott omedelbart, även om testamente finns. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om ditt särkullbarn är din enda bröstarvinge innebär detta att hela din kvarlåtenskap utgör ditt barns arvslott, och hälften av det är barnets laglott. Det betyder att du endast kan testamentera hälften av din egendom till någon annan.Dessutom har din fru en obligatorisk rätt att sammanlagt ha egendom värd minst fyra prisbasbelopp enligt basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken. I år är fyra prisbasbelopp 177 200 kr. Om din frus egna enskilda egendom är värd mindre än fyra prisbasbelopp har hon alltid rätt att ärva mellanskillnaden efter dig.Bonusbarnen, som jag antar är din frus särkullbarn, har ingen laglig arvsrätt efter dig.Hoppas du är nöjd med svaret!Vänliga hälsningar,