Sambo och folkbokförda på olika adresser

2014-04-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min pojkvän bor ihop, men jag är inte folkbokförd på vår bostadsadress pga studier på annan ort. Bostadsrätten vi bor i är min pojkväns då han köpte denna innan jag flyttade in, men sedan 1 år tillbaks har vi gemensam ekonomi och delar på alla utgifter ink. bostadslån m.m. Jag vet att jag står mig slätt om vi skulle separera i dagsläget och undrar om vi kan skiva något typ avtal så att jag ändå har rätt till halva bohaget (som jag varit med och betalat för) trots att vi inte är sambo enligt lag?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Enligt 1 § sambolagen spelar det ingen roll var du är folkbokförd om du och din pojkvän bor tillsammans och delar kostnader i hemmet.Vid en bodelning skulle endast samboegendom omfattas. Med samboegendom menas sambornas gemensamma bostad och bohag som skaffats för att användas gemensamt. Egendom som du skaffat innan omfattas inte. Det innebär att om du flyttar in i din pojkväns bostad som han haft sedan tidigare, ska denna bostad inte bli föremål för bodelning när samboförhållandet upphör vid separation eller dödsfall.Du kan skriva ett samboavtal med din pojkvän och avtala om att bodelning inte ska ske vid en eventuell separation eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Samboavtalet ska vara skriftligt och vara undertecknat av er båda. Avtalet behöver ej bevittnas, men det kan ändå vara en fördel att bevittna för att undvika framtida diskussioner. Det är även viktigt att ni upprättar två likadana exemplar och att vardera sambon får varsitt exemplar.Det bör nämnas att du kan överta din pojkväns bostadsrätt om det kan anses skäligt, genom den så kallade övertagaderegeln, och detta kan inte avtalas bort med hjälp av ett samboavtal. Oftast gäller det om det finns barn, men även om det finns synnerliga skäl för ett övertagande. Med vänlig hälsning,

Innebörden av fri förfoganderätt

2014-04-24 i Efterarv
FRÅGA |Jag blev helt lottlös efter min far. Enligt juristen som gjorde bouppteckningen, tillhörde hälften i boet mamma, och hon fick också ärva den andra halvan Jag är inte ute efter pengar, men tycker att det hela verkar lustigt.
David Ingvarsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fundering!Nu vet jag inte alla omständigheter i just din familj men det som mest troligt hänt är att din mamma fått ärva med någonting som kallas fri förfoganderätt.Detta innebär att din mamma får tillgång till hela kvarlåtenskapen men att du och eventuella syskon får efterarvsrätt. Arv regleras i ärvdabalken och makes arvsrätt regleras i 3 kap. Av 3 kap 1 § framgår att om arvlåtaren var gift, tillfaller hela kvarlåtenskapen maken.Den fria förfoganderätten framgår genom 3 kap 2 § som är av innebörden att vid den efterlevande makens död så ska halva kvarlåtenskapen fördelas efter den som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken. Detta innebär att din mamma får förvalta pengarna efter din far och använda dessa som hon behagar, med ett undantag, nämligen att hon inte får testamentera bort pengarna.Beroende på hur din mamma förvaltar/använder pengarna kan den kvotdel som handhas med fri förfoganderätt antingen öka eller minska i värde, så hur mycket som blir kvar till efterarvet visar sig först efter din mammas bortgång.Hoppas detta gjorde dig lite klokare, annars är du välkommen att återkomma med fler frågor!Mvh

Skatt vid gåva av pengar

2014-04-24 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej! Vi står i beredskap och ska sälja vårt hus. De pengar som blir över efter att skatteverket och banken fått sitt har vi tänkt ge till våra pojkar. Måste vi ange att det är ett förskott på arv eller upprätta något annat dokument så att de slipper betala skatt på det?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Gåvor beskattas inte i svensk rätt så ni behöver inte uppfylla några särskilda formkrav för att både ni och era söner ska slippa betala skatt (Inkomstskattelagen 8 kap 2§). Reglerna om förskott på arv innebär att gåvor som man har fått av arvlåtaren när denna var vid livet ska räknas av på ens arvslott och har egentligen ingenting med skatt att göra utan finns till för att fördelningen mellan de olika arvtagarna ska vara mer rättvis (Ärvdabalken 6 kap 1§). Eftersom det verkar röra sig om en ganska stor summa pengar så kan det vara bra att upprätta ett ordentligt gåvobrev så att det slipper uppstå några problem. I gåvobrevet kan ni bland annat reglera om gåvan ska räknas som förskott på arv eller inte och om pengarna ska vara era söners enskilda egendom vilket innebär att de inte ska ingå i eventuella framtida bodelningar. Ni kan enkelt upprätta ett gåvobrev med hjälp av vår avtalstjänst som ni hittar https://lagen.nu/1958:637.Inkomstskattelagen hittar ni https://lagen.nu/1999:1229.Ärvdabalken hittar ni https://lagen.nu/1958:637Med vänliga hälsningar

Möjlighet säga upp hyresavtal pga att tidigare hyresgäst ockuperar

2014-04-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Min dotter har skrivit på ett hyreskontrakt på en lägenhet som hon skulle få hyra från 1 april. Tyvärr hände saker vilket gjorde att hon var tvungen att säga upp kontraktet redan innan hon hann flytta in. Hyresvärden undrade om hon ville ha nycklarna till lägenheten de tre månader som har uppsägning, men hon tackade nej. Vi har nu märkt att den hyresgäst som haft lägenheten bor kvar, efter en vecka in i april. Dottern frågade då hyresvärden om det var riktigt "att hon betalar hyra, fast lägenheten ej är lämnad av den gamla hyresgästen". Hon fick till svar att "ja så kan det bli ibland - han har ej tömt lägenheten och ej heller lämnat in nycklar. Min dotter har ju ej för avsikt att flytta in, men då hon får stå för hyran tycker vi att det ej känns rätt. Hyresvärden har sagt att hon ska få tillbaka pengar för de dagar hon ej kan nyttja lägenheten. Är detta korrekt eller kan vi kräva att kontraktet bryts. Tacksam för vägledning i detta ärende. Vänliga hälsningar Pia Arias
Miranda Lymeus |Hej!Reglerna om hyra finns i Jordabalken 12 kap. Om den gamla hyresgästen inte flyttar ut i tid har den nya gästen rätt till skälig nedsättning av hyran under den tid som lägenheten inte kan användas (JB 12 kap. 14 §). Om situationen inte åtgärdas genast efter att hyresvärden har upplysts om den, så kan den nya hyresgästen ha rätt att säga upp lägenheten med omedelbar verkan (JB 12 kap. 14 § tillsammans med 11 § 1 st. 2 p. och 6 § 1 st.). Då måste dock det faktum att den gamla hyresgästen bor kvar vara av väsentlig betydelse för den nya hyresgästen. Vad som är väsentlig betydelse får avgöras från fall till fall, bland annat mot bakgrund av hur länge situationen har pågått och vad syftet med hyresavtalet är. Jag skulle tro att det faktum att din dotter inte har för avsikt att bo eller använda lägenheten gör att det inte kan anses vara av väsentlig betydelse för henne att den gamla hyresgästen bor kvar. I så fall får hon nöja sig med nedsättning av hyran under den tid lägenheten är helt eller delvis ockuperad.Lagrummen hittar du https://lagen.nu/1970:994.Med vänlig hälsning,

Möjlighet till ensam vårdnad

2014-04-25 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej !!Ett utdrag från Kap 6 § 8a Föräldrabalken. Kan du precisera mer vad som kan menas med detta ???Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och är en av dem varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam.Situationen är den här. Föräldarna har gemensam vårdnad, barnet bor dock hos den ena av föräldrarna och har gjort så sedan 2 års ålder. Barnet är 8,5 år. Barnet har bott stadigvarande hos ena föräldern sedan dess, pga att den andre flyttade till annan ort. Föräldern startade "ett nytt liv" med nytillskott och intresset för vårat gemensamma barn försvann väldigt snabbt.Föräldern har senaste halvåret sett sitt barn vid 3 st tillfällen. Ena tillfället över en helg, och de andra över en dag. Senaste tillfället var för 2,5 månad sen. Kontakten är väldigt dålig och ansvaret för vårt barn som jag känner, ligger helt på mig ( boendeföräldern ). Jag känner så här pga att den andre föräldern inte visar något intresse, och hör inte av sig med långa intervaller. Barnet blev även väldigt ledsen på denna förälder vid ett tillfälle, vilket bidrar till den dåliga kontakten med föräldern. Den här föräldern trycker dock på att vi har gemensam vårdnad om vårat barn, och att hon i detta fallet, har rätt till att träffa sitt barn. Att hon även har rätt att ställa krav, vilka det nu är.Jag är absolut inte oumbärlig till att hon ska träffa sitt barn. Jag vill däremot att vårat barn själv får vara med o bestämma, och att hon ska rätta sig lite efter hur barnet känner och vad det vill. Det är mera att det ska gå lite på hennes villkor, och när det passar henne. Jag känner också att hon inte vill konfontera mig och prata/diskutera med mig. Finns det nån möjlighet att få ensam vårdnad för mig i detta fall ?? Har känt att det inte varit lönt att ta upp detta tidigare. Men nu börjar det med tiden att bli lite påfrestande. Det påverkar mig mycket att våran son är osäker och inte vet vad han vill, när det kommer på tal om han ska träffa sin mamma.
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Bestämmelser som rör vårdnad, boende och umgänge med barn regleras i föräldrabalken som du hittar https://lagen.nu/1949:381. Av föräldrabalken framgår att när ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, och någon av dem vill få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Av bestämmelsen kan utläsas att ni båda två har en möjlighet att ansöka om ensam vårdnad men att det är rätten som avgör om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av er. Viktigt att anmärka är att det finns en möjlighet för domstolen att besluta om gemensam vårdnad om en av er godkänner detta, dock inte om båda motsätter sig det.Vad rätten också kan göra är att i mål om vårdnad, boende eller umgänge uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna enligt 6 kap. 18§ föräldrabalken. När domstolen bedömer frågor som rör ett barns boende, umgänge och vårdnad är det barnets bästa som är av avgörande betydelse. Vad som är barnets bästa varierar i varje enskilt fall. Om någon av er ansöker om ensam vårdnad kommer därför domstolen att beakta de omständigheter som föreligger i ert fall och utifrån dessa komma fram till om vårdnaden bör utövas av er båda eller endast en av er. I bedömningen, av vad som är barnets bästa, ska domstolen särskilt beakta vikten av att barnet har en god och nära relation med båda sina föräldrar. Detta är något som talar för att gemensam vårdnad som huvudregel ses som det bästa alternativet för barnet. Det finns dock omständigheter som talar emot att gemensam vårdnad är det bästa alternativet. Så kan exempelvis vara fallet om föräldrarna har komplicerade och omfattande samarbetssvårigheter (svårlösta konflikter som kan komma att drabba barnet) eller om barnets egen vilja talar för att endast den ena föräldern ska ha vårdnaden. Om barnets egen vilja ska tillmätas betydelse i frågan krävs att barnet har uppnått en viss ålder eller särskild mognad. I ett mål där båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad så är ett annat exempel på en omständighet som kan komma att beaktas, barnets behov av en fast punkt, kontinuitetsprincipen. I ditt fall är utsikten bra på så sätt att du skulle kunna åberopa kontinuitetsprincipen som innebär att man ogärna flyttar ett barn från ett hem där denne har bott under en tid. Man vill med detta undvika att rubba den trygghet som barnet erhållit.I ditt fall kan det därför vara aktuellt att ansöka om ensam vårdnad. Det är dock upp till rätten att avgöra vad som är lämpligast. Anmärk att gemensam vårdnad oftast ses som barnets bästa. Lycka till!Vänligen, 

Delägare i samägd fastighet vill sälja fastigheten

2014-04-24 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi är sex personer som äger ett fritidshus tillsammans, Vi är fem stycken som vill sälja men den sjätte säger nej, kan vi göra något för att få igenom en försäljning i alla fall?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Vid samägande av en fastighet har var och en av delägarna rätt att ansöka till domstol om att godset för gemensam räkning ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion, se 6 § samägandelagen https://lagen.nu/1904:48_s.1. Hela fastigheten bjuds då ut till försäljning. Ett förordnande om försäljning får dock inte meddelas om någon av delägarna kan visa på synnerliga skäl för anstånd. Man har också rätt att avtala om att delägare inte ska få utnyttja den förstnämnda rättigheten. Enligt 9 § samma lag har var och en av de andra delägarna rätt att yrka att man fastställer ett pris under vilket egendomen inte får säljas. Alltså kan ni ansöka till domstolen om en försäljning av fastigheten på offentlig auktion. Ansökan ska lämnas till domstolen på orten där fastigheten finns, se 18 § samägandelagen. Lycka till!Vänligen,

Stöld - Inget uppsåt

2014-04-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! De så att min kusin stoppade ner en päls jacka värd 8000kr under min vagn då de pep när jag gick ut, jag trodde att de var hennes då hon hade rullat så man ej såg pälset och så stack hon själv och jag blev tagen av butiks ägaren då hon anklagar mig för att tagit den och jag blev polis anmäld. Det konstiga e att de ej fanns nån kamera där hon då stoppade ner pälset under vagnen jag förklarde för polis och butiks ägaren hur de var till men jag blev ändå polis anmäld och butiks ägern såg mig komma in med min kusin men hon släppte ut henne och tog fast mig. Hade med mig min 2 månder gamla dotter och skulle aldrig kunna göra något sådant.
Christopher Escalante |Hej!Du skriver inte någon direkt fråga i det inskickade, men jag antar att du undrar över situationen i sin helhet - vad kommer hända. Utifrån de omständigheter du beskriver så verkar det som att du inte har något uppsåt till stölden (vilja/vetskap om den). Eftersom stöld (8 kap. 1§ brottsbalken) kräver uppsåt, så är utgångspunkten att du således inte kan dömas för antingen försök till medhjälp till stöld (23 kap. 1§ och 4§ brottsbalken) eller såsom medgärningsman.I den mån åklagaren väljer att väcka åtal, så kommer han försöka bevisa motsatsen - att du hade uppsåt till att ta pälsjackan eller i annat fall hjälpa din kusin att ta den. Den slutgiltiga bedömningen ligger hos domstolen, men generellt kan sägas att vid just butiksstölder eller försök till sådana så är en relativt vanlig ursäkt ''jag visste inte'' ''det var av misstag'' etc. Det finns enligt mig således en benägenhet hos domstolar att nästan upprätthålla en strikt uppsåtsbedömning. Tolka nu inte detta såsom att man alltid döms. Utgångspunkten är alltid att åklagaren i brottmål ska övertyga domstolen att det är ställt utom rimligt tvivel. Mitt råd till dig är att du berättar saken från din synvinkel och lägger fram de omständigheter som talar för din sak. Hoppas svaret har varit till hjälp.Vill du själv läsa brottsbalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1962:700Vänligen,

Mor- och farföräldrars rätt till umgänge med barnbarn

2014-04-23 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt vuxna barn och dennes ex ligger i en mycket infekterad vårdnadstvist sedan ett par år tillbaka. Exet har fått vårdnaden, grundat på helt felaktiga uppgifter. Jag undrar vad jag kan göra för att få träffa mitt barnbarn, 8 år, som jag inte fått se på över ett år nu!
Evelina Lund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt föräldrabalken får domstolen, i samband med en vårdnadstvist, på talan av socialnämnden besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder, vilket tillexempel kan vara en mor- eller farförälder. Detta har sin grund i att det anses vara viktigt att barn har umgänge inte enbart med sina föräldrar utan också med andra personer som står dem särskilt nära. I föräldrabalken stadgas att vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med närstående så långt som möjligt tillgodoses. Du beskriver att du inte fått träffa ditt barnbarn på över ett år och i den mån detta bristande umgänge beror på att vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar har socialtjänsten att verka för att vårdnadshavaren gör ett umgänge möjligt. Socialtjänsten kan då väcka talan i domstol och exempelvis kan det finnas anledning för nämnden att väcka talan, om en förälder motsätter sig att barnet träffar den andra förälderns föräldrar och barnet tidigare har haft en nära och god kontakt med dem och det skulle gå ut över barnet om kontakten bröts. Jag rekommenderar dig att kontakta socialnämnden i din kommun så att de kan berätta på vilket sätt de kan hjälpa dig i denna situation. Vänliga hälsningar,