Instagram och rättigheter till fotografier och applikationer

2015-05-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga gällande Instagram.Ett exempel;Jag skapar en mobilapplikation som hämtar information från Instagram.Den kommer visa vissa delar som finns på Instagram, det vill säga bilden, användaren samt texten som lagts till.Får jag göra detta eller äger Instagram allting?Tänker eftersom jag egentligen endast lånar bilden med all information så kanske det inte är någon fara? Man ser ju all information precis som det är på Instagram.
Philip Ideström |Hej och tack för din intressanta fråga!Först lite om upphovsrättFotografier och texter (nedan kallat “verket”) är som huvudregel upphovsrättsskyddade material enligt Upphovsrättslagen (URL) 1§. Enkelt uttryckt så har upphovsmannen rätten att bestämma vad som ska göras med verket och att göra det tillgängligt för allmänheten, 2§ URL. Där inkluderas till att göra kopior och lägga ut på internet. Som huvudregel måste du därför få tillstånd från upphovsmannen innan du till exempel delar dennes innehåll via din app.I den här frågan har vi en till spelare med i bilden, Instagram. Därför ska vi kolla lite på deras användaravtal. Enligt punkt 5 “Rättigheter” (se här https://help.instagram.com/478745558852511) gör företaget “inga ägaranspråk” men får en royalty-fri (gratis), icke-exklusiv och världsomgripande licens att använda det innehåll du publicerar på eller via tjänsten i enlighet med deras sekretessvillkor (se här http://instagram.com/legal/privacy/). Den här rätten kan också “underlicenseras”, alltså, Instagram kan ge en annan aktör licens att göra använda innehållet på samma sätt. Observera att denna licens upphör om upphovsmannens konto avslutas (punkt 2, Rättigheter).Instagram “äger” alltså inte innehållet, men har mycket stora möjligheter att använda det. Eftersom licensen är icke-exklusiv kan upphovsmannen fortfarande ge tillstånd till andra än Instagram att använda verken. Man kan inte så att säga “låna” rättigheten utan att be om lov.Jag vet inte hur du tänker skapa din applikation, men jag antar att du gör det genom Instagrams API (application programming interface). Då gäller ännu ett set villkor (https://instagram.com/about/legal/terms/api/). Vad jag ser som de viktigaste att få ut därifrån är:Du har ansvar för få tillstånd från upphovsrättshavarna att dela deras innehåll genom din applikation, punkt 2Använd Instagrams varumärke enligt deras specifikationer (http://3835642c2693476aa717-d4b78efce91b9730bcca725cf9bb0b37.r51.cf1.rackcdn.com/Instagram-Identity-Brand-Guidelines-Mar2015.pdf). Glöm inte att varumärket innehåller namn, logotyp etc. Hoppas att du fått lite hjälp av mitt svar. Jag rekommenderar att du undersöker det här mycket noga och inte förlitar dig enbart på det jag skriver. Ett bra tips är att ringa vår telefonrådgivning 08-533 300 04.MVH

Styrelseprotokoll i ekonomisk förening

2015-05-24 i Föreningar
FRÅGA |Vi har en ekonomisk förening.Fråga :kan styrelsen vägra mig att se ett styrelseprotokoll
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!I en ekonomisk förening så förekommer det två typer av protokoll, nämligen protokoll för styrelsens sammanträden (styrelseprotokoll) och protokoll för årsstämman (stämmoprotokoll).Ett styrelseprotokoll är inte en offentlig handling. Lagen ger heller inte någon rätt till medlemmarna i den ekonomiska föreningen, till skillnad från revisorerna, att kräva att få se styrelseprotokollet, vilket framgår motsatsvis av Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 6:8 tredje stycket. Detta har att göra med att styrelsen ska ha arbetsro för att sköta sina uppgifter. Det är därmed upp till styrelsen att avgöra om den vill tillgängliggöra styrelseprotokollet för medlemmarna eller inte. En strategi för att tvinga fram tillgängliggörande av styrelseprotokoll för medlemmar är dock att föreslå det i form av en motion vid årsstämman.Stämmoprotokollet är inte heller en offentlig handling, men en skillnad mellan denna och styrelseprotokollet är att den förra ska hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman (Lag om ekonomiska föreningar 7:10 fjärde stycket). Eftersom stämmoprotokollet inte är en offentlig handling så får medlemmarna dock inte göra avskrifter eller kopiera det när de tar del av det.Med andra ord så får styrelsen vägra att lämna ut styrelseprotokollet, men inte stämmoprotokollet. Med vänlig hälsning

Ofredande och förtal

2015-05-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |grannar hjälper en förening att förfölja oss. detta sker genom att störa oss med ljud och tala illa om oss till andra grannar att vi är knarklangare. är detta ett brott,
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att ge ett fullständigt svar utan att känna till alla detaljer, dock kan man generellt sett säga följande om situationen du beskriver.Att störa någon med oljud och liknande skulle kunna betraktas som ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Brottet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år.Att sprida lögner om att någon är en ”knarklangare” är att utpeka någon som brottslig på ett sätt som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det kan alltså vara fråga om brottet förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken. Brottet kan leda till böter. För att en åklagare ska kunna väcka åtal beträffande förtal krävs dock enligt 5 kap. 3 § brottsbalken att det anses ”påkallat ur allmän synpunkt”.Du kan anmäla dessa händelser till Polisen genom att ringa 114 14 eller besöka din närmaste polisstation.Jag hoppas att det var svar på din fråga och att din situation löser sig! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Processen för förvaltningsbesvär och ärendehantering

2015-05-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har skickat ett överklagande av ett beslut till en beslutsfattare (enhetschef) inom kommunal förvaltning (vård och omsorg). Som jag förstår det ska beslutsfattaren och/eller kommunen besluta om omprövning ska göras eller om ärendet ska skickas vidare till förvaltningsrätten. Mitt intryck efter kontakt med beslutsfattaren och andra ansvariga, är att de kommer strunta i mitt överklagande eftersom de anser att beslutet inte är överklagbart. Nu till själva frågan: Vilka rättsliga eller andra åtgärder kan man ta till, om en beslutsfattare inom kommunal förvaltning helt struntar i ett överklagande, utan att göra en omprövning eller skicka det vidare till förvaltningsrätten?
Viktor Serbán |Hej Lennie,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp i ditt ärende! Regler kring överklagandeInom kommunalrätten finns det två olika sätt ett överklaga beslut; förvaltningsbesvär eller kommunalbesvär. Utifrån din frågeställning kan jag inte tolka vilken typ av beslut du överklagat men det är rimligt att anta att det gäller ett personligt beslut och således kommer jag gå igenom hur processen för förvaltningsbesvär hanteras.Förvaltningsbesvär överklagas enligt de beslutet man mottagit från myndigheten. Där bör det framgå hur och under vilka former detta ska göras. Generellt sett är det förvaltningslagens regler som är tillämpliga. I så fall ska överklagande skickas skriftligt till den myndighet som hanterat ärenden (vilket du verkar ha gjort redan). Det är endast den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot som kan överklaga beslutet.Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från det att den som vill klaga fick del av beslutet. Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickar kommunen det till den överprövande instansen. Bedömer kommunen att överklagandet har kommit in för sent fattar kommunen ett beslut att avvisa överklagandet. Detta avvisningsbeslut kan överklagas på samma sätt som själva grundbeslutet.Kommunen är skyldig att skicka med upplysningar om hur beslutet överklagas till den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot.Svar på frågeställningenEn kommunal myndighet kan inte välja att ”strunta” i ett överklagande utan måste behandla detta och ge svar till klaganden. En omprövning måste således ske såvida inte överklagandet har kommit in för sent (efter tre veckor från delgivning av beslutet). I det fallet så kommer det avvisa överklagandet i sitt svar. Då har du fortfarande möjligheten att överklaga avvisningsbeslutet till Förvaltningsrätten om du anser att det inkommit i rätt tid. Annars gäller deras beslut och har fattats lagenligt. Skulle du på något sätt vara missnöjd med hanteringen av ärendet eller om du anser att du inte följt det som följer av lagen är det en JO-anmälning som är aktuell. Om du vill göra en sådan anmälan finns all viktig info (HÄR). Det ska dock tilläggas att dessa är generellt sett väldigt restriktivt tillämpade, dvs. det är sällan en sådan anmälan leder till något. Men har den kommunala myndigheten gjort fel kommer JO att utreda och ev. rikta kritik mot myndigheten i sitt fattade beslut.Sammanfattningsvis skulle jag säga att det är bäst att avvakta och se vad för beslut som du får. Är det en avvisning kan du som sagt överklaga detta om du anser att allting har gått rätt till. Om kommunen anser att det inte ska ompröva ditt beslut ska de skicka detta vidare till förvaltningsrätten som gör sin bedömning. Detta utmynnar i ett beslut där de antingen; bedömer att beslutet fattats korrekt och kvarstår, bedömer att de varit fel och återförvisar till kommunen, eller fattar ett nytt beslut som blir gällande. Viktigast för dig är alltså att vet att kommunen inte bara kan ignorera ditt överklagande såvida inte det lämnats in felaktigt dvs. du har inte motiverat eller följt anvisningar om hur överklagandet ska se ut, eller ifall tidsfristen om 3 veckor har löpt ut. Hoppas du fått svar och hjälp i ditt ärende! Mvh,

Äger en bostadsrätt och vill skriva kontrakt på hyresrätt – folkbokföring.

2015-05-24 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Jag undrar om jag har rätt att äga en bostadsrätt (som jag gör idag) men även skriva kontrakt på en hyresrätt i samma län? Kan jag fortfarande vara mantalsskriven på bostadsrättadressen men som sagt ha hyreskontraktet.Vad säger juridiken om detta?Med vänlig hälsningGitze
Viktor Friberg |Hej och tack för din fråga!Mantalsskrivning kallas numera för folkbokföring och regleras i folkbokföringslagen (se här). Nämnda lag uppställer inga hinder mot att inneha en hyresrätt utan att vara folkbokförd på hyresrättens adress. Notera dock att du som utgångspunkt måste vara folkbokförd på den adress där du regelmässigt tillbringar din dygnsvila, såvida du inte uppfyller något av de undantag som räknas upp i lagen (se 6 och 7 §§). Tänk även på att det i slutändan ankommer på hyresvärden att avgöra om han vill acceptera dig som hyresgäst, och att själva hyresavtalet kan innehålla särskilda bestämmelser om folkbokföring och dubbla bostäder.Återkom gärna om du har fler frågor.Vänligen,

Hur får man en dom verkställd?

2015-05-23 i Utmätning
FRÅGA |Hej,Jag har ett dom av tingsrätt att min före detta arbetsgivare ska betala mig min semesterersättning. Är det tingsrätt som ska ta pengarna från arbetsgivare och skicka till mig eller jag måste kontakta kronofågden för att få pengarna?
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En dom är en s.k. exekutionstitel, vilket framgår av 3 kap. 1 § 1 p. utsökningsbalken. Kronofogden kan verkställa domen utan särskilda villkor när den har vunnit laga kraft (se 3 kap. 3 § utsökningsbalken).Tingsrätten kommer inte se till att arbetsgivaren betalar. Det du bör göra i första hand är att kontakta arbetsgivaren och uppmana denne att betala genom att hänvisa till domen. Om arbetsgivaren inte vill betala kan du gå med domen till Kronofogden för att få den verkställd. Kronofogden kan då se till att du får betalt i enlighet med domen genom att genomföra en utmätning av arbetsgivarens tillgångar.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Hundägares ersättningsskyldighet för inbrottstjuvs skada

2015-05-23 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Jag undrar om jag blir ersättningsskyldig till en person som råkar ut för skada orsakad utav min hund, om denna person gjort inbrott i min lägenhet där jag har skylt uppsatt på dörren, som säger, Varning för Hund. Jag är inte hemma vid inbrottet. mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Ägare och innehavare av hund har ett strikt ansvar för de skador som orsakas av hunden, även om det inte är ägaren eller innehavaren själv som har vållat skadan. Det innebär att de som utgångspunkt alltid är skyldiga att ersätta skadan, oavsett vilka omständigheter som föreligger. Detta framgår av Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter 19 § första stycket.Eftersom det dock går att argumentera att en inbrottstjuv är medverkande till den personskada han lider genom hundens angrepp i samband med inbrottet, särskilt med tanke på att han torde ha sett varningsskylten på dörren, så kan jämkning för hundägarens skadeståndsskyldighet aktualiseras enligt allmänna skadeståndsregler. Detta framgår av Skadeståndslag (1972:207) 6:1 första stycket. Det finns med andra ord goda chanser att skadeståndsskyldigheten blir begränsad eller rentav sätts ned till noll för dig som hundägare i ett sådant fall. Med vänlig hälsning

Tvångsvis försäljning av en samägd bostadsrätt

2015-05-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, jag äger 10% av en bostadsrättslägenhet. Mina föräldrar äger 45% var och min fråga är : hur går jag tillväga för att sälja min del då dem vägrar köpa ut mig. Tacksam för snabbt svar.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina fråga!Av 6 och 8 §§ samäganderättslagen framgår att om person som äger en viss egendom tillsammans med andra personer har rätt att ansöka hos en tingsrätt om att egendomen ska utbjudas för försäljning. Denna försäljning ska ombesörjas av god man som domstolen ska utse. Det finns ingenting som hindrar att den gode mannen är en av delägarna till egendomen. När väl försäljningen har skett har delägarna rätt att få del av betalningen utifrån respektive ägares ägandekvot. Vidare framgår av 6 kap. 1 § bostadsrättslagen att köparen endast få använda bostadsrätten om hen antas som medlem i bostadsrättsföreningen. Detta ska dock ske så länge den nya ägaren uppfyller de krav som ställs upp i stadgarna och det är skäligt att begära att föreningen ska godta hen som medlem (se 2 kap 3 § bostadsrättslagen).Det synes mot bakgrund av ovanstående lämpligt att du gör ett ytterligare försök att få din föräldrar att köpa ut dig. Om de fortsätter att vägra sälja återstår det att hos domstol begära ett beslut om tvångsförsäljning.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,