Förskott på arv

2014-04-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Först, Tack för en väldigt bra service! Min frus och hennes systers far gick bort för ca 7 år sedan, han har 3 syskon som är i livet. Deras farmor gick bort i vintras och min fru och hennes syster är arvingar i deras fars frånvaro, rätta mig om jag har fel. Nu är det som så att min frus farmors hus såldes för ca 3 år sedan (hon har varit ensam de senaste ca 10åren), dessa pengarna trode min fru och hennes syster skulle dyka upp nu till boupptäckningen, men nädå...Då har de 3 barn som fanns i livet kommit överens om att dessa 3 ska dela på huspengarna när det såldes, anledningen till att huset såldes var att min frus farmor var dement och behövde flytta till "hemmet". Är det ok att bara ta pengarna och dela ut utan att min fru och hennes syster får vara med och dela, tydligen har inget gåvobrev upprättats heller.Tack på förhand!
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Gåvor som har ett ekonomiskt värde som en arvlåtare ger till bröstarvingar under livstiden räknas som förskott på arv som huvudregel. Har gåvan inget värde påverkar den inte arvet. Av vad jag förstår av din fråga rör det här något av ekonomiskt värde. Det finns undantag från att se gåvor som förskott på arv, nämligen om arvlåtaren föreskrivit annat eller det framgår av omständigheterna. Av vad jag förstår av din fråga finns det inget som tyder på att arvlåtare skulle uttryckt en vilja att detta inte var att se som förskott på arv. Därmed får man nog se det som om bröstarvingarna har fått ett förskott, vilket innebär att detta ska räknas av vid fördelning av arvet.  Vad gäller preskription för arv gäller i allmänhet att arvingen ska göra sitt anspråk gällande inom 10 år från dödsfallet, vilket innebär att din fru och hennes syster fortfarande kan framföra sitt anspråk.Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,.

Överlåtelseförbud i gåvobrev, gåva av fastighet

2014-04-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag har i gåva 7 maj 2013 fått en fastighet av min tidigare pojkvän. Jag vill sälja men vet inte om jag kan utan hans tillstånd.Hans far har byggt detta sommarhus 1965 och min pojkvän fick det i arv 2010. Sedan 2010 har han varit skriven på adressen och är så fortfarande. Dock har han alltså givit mig fastigheten. I gåvobrev finns ett par klausuler såsom: "Fastigheten tillträdes i samband med detta gåvobrevs undertecknande.""Gåvotagaren äger ej utan givarens skriftliga samtycke överlåta fastigheten.""Det givna liksom ersättning för och avkastning av detta skall utgöra gåvotagarens enskilda egendom. De regler om rådighetsinskränkningar och övertaganderätt, som följer av vid vår tid gällande äktenskaps- och sambolagstiftning och lagstiftning om registrerat partnerskap, skall ej äga tillämpning på det givna, dess avkastning eller substitut.""Gåvoegendomen eller vad som trätt i dess ställe skall vid gåvotagarens frånfälle - till den del av egendomen då finnes i behåll - tillfala gåvotagarens bröstarvingar med den fördelning som följer av den legala arvsordningen."Då han har stora skulder till mig (ett par skuldebrev finns skrivna dock ej allt) och vägrar att betala dessa vill jag sälja fastigheten.Jag har varit skrivit på adressen en kort period 2012/2013, men är så inte längre. Kan jag sälja utan hans samtycke? Om inte kan jag då vräka honom från huset och istället hyra ut det på att på så vis få tillbaka skulden? MVH Camilla
Märta Ahlén |Hej Camilla och tack för din fråga!Det verkar som att formkraven för gåvobrevet är uppfyllda och jag lämnar därför formalian därhän. Generellt sett är det vid gåva av fastighet (vilket regleras i 4 kap. Jordabalken, se: https://lagen.nu/1970:994) vanligt med sådana förbud mot vidareöverlåtelse som det är fråga om här. En givare vill inte sällan begränsa gåvotagarens befogenheter när det kommer till att förfoga över fastigheten och detta är alltså möjligt. Angående din vilja och möjlighet att sälja fastigheten talar följaktligen villkoret "gåvotagaren äger ej utan givarens skriftliga samtycke överlåta fastigheten" sitt tydliga språk: för att överlåta fastigheten krävs skriftlig bekräftelse på att din före detta pojkvän samtycker till att fastigheten försäljs. Rent praktiskt kan du inte sälja den utan hans tillstånd; det framgår normalt av fastighetsregistrets inskrivningsdel vilken typ av förfogandeinskränkningar som en fastighet är belastad med och en eventuell förvärvare hade helt enkelt inte kunnat få lagfart på fastigheten om den sålts. Se Beckman m.fl., Jordabalken - En kommentar till JB och anslutande författningar (1 okt. 2011, Zeteo), kommentaren till 4 kap. 29 §. Det framgår inte av omständigheterna vilken slags uppgörelse som du och din tidigare pojkvän har träffat för hans boende på sommarhuset på fastigheten. Är hans boende i sommarhuset rotat i ren välvilja från din sida kan du absolut prata med honom och säga att du nu har för avsikt att hyra ut sommarhuset istället. Har ni ett hyresavtal måste uppsägningstiden i avtalet iakttas. Rörande skulden och skuldebreven har dessa egentligen, såvitt jag förstår, inget med fastigheten att göra – fastigheten är din och är din att hyra ut (så länge som inte begränsningar i gåvotagarens möjligheter att även upplåta fastigheten finns inskrivna i gåvobrevet). Skulden är din tidigare pojkväns och ska följaktligen betalas till dig i egenskap av den person som har rätt att kräva och uppbära betalning i skuldebrevslagens (se: https://lagen.nu/1936:81) mening. När själva skulden inte är tvistig, utan det förhållandet att den betalningsskyldige inte betalar har sin grund i att vederbörande inte vill eller kan, är det företrädesvis Kronofogdemyndigheten (KFM) som du ska vända dig till. Hos KFM prövas inte skulden i sak, utan KFM kommer att utfärda ett betalningsföreläggande mot din före detta pojkvän med skuldebrevet som grund. KFM tillhandahåller ett färdigt formulär för betalningsföreläggande, vilket du når här: https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.html. Vad som händer efter att ansökan om betalningsföreläggande inkommit till KFM kan du läsa om via länken ovan. KFM kan i slutändan hjälpa dig med att driva in skulden (verkställa).Sammanfattningsvis kan du alltså inte utan din pojkväns samtycke överlåta fastigheten. Möjligheten att ”vräka” för att sedan hyra ut sommarhuset beror helt på den uppgörelse med stöd av vilken din tidigare pojkvän numera bor i huset. Rörande skuldebreven är det mest effektivt att vända sig till KFM med en ansökan om betalningsföreläggande, och förhoppningsvis kunna driva in skulden den vägen. Jag hoppas du fått svar på dina frågor och att allt ordnar sig för er.Vänligen,  

Förskott på arv

2014-04-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Vi är 5 syskon. Under tiden vår pappa levde lovade han att bjuda oss alla på en resa. 3 syskon hann göra detta innan pappa gick bort. Nu undrar jag om resan som mina syskon gjort med pappa räknas som förskott på arv och om vi 2 syskon som inte hann göra resan med pappa innan han gick bort har rätt att få ut samma summa som de andra syskonens resa är värda. Tack på förhand
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Enligt huvudregeln ska alla gåvor som ges till bröstarvingar räknas som förskott på arv, ärvdabalken 6:1.  Denna huvudregel bryts om givaren genom ett gåvobrev eller om det vid givandet framgår att gåvan inte ska ses som förskott. Därför ska det i ditt fall räknas som förskott på arv om det inte har framgått att din pappa ville annat.Hoppas det gav svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Förskott på arv till annan än bröstarvinge

2014-04-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Vår mamma gav under sin levnad 25000 kr till var och ett av våra tre barnbarn. Nu när mamma har avlidit och frågan är om vi barn (bröstarvingar) kan hävda att de skall med i beräkning av arvslotten. D v s kan vi barn kräva någon återbetalning av mammas gåva till barnbarnen ?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner du i Ärvdabalken, (ÄB, här). I 6 kap 1 §  2 mening ÄB stadgas följande; det som arvlåtaren under sin livstid ger till arvinge (barnbarnen) som inte är bröstarvinge (ni), skall avräknas som förskott på arv Endast om detta har föreskrivits eller om omständigheterna talat för att det var tanken. Detta är en presumtionsregel. Sammanfattat: För att någon återbetalning skall kunna bli aktuell (För att presumtionen skall brytas), krävs det att er mor, när gåvan gavs, på något sätt föreskrev att denna skulle utgöra ett förskott på arv!Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänligen,

Särkullsbarn och arv

2014-04-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min mamma är gift med en man som sedan tidigare har 4 barn. Min mamma har 2 barn. De har inga gemensamma barn. Om mammas man avlider före henne eller att mamma avlider först så tror jag att de har skrivit ett testamente där deras önskan är att den andra ska sitta i s k orubbat bo. Men jag tror också att det står att OM de hill ha ut direkt efter faderns död, så kan de inte kräva något den dagen min mamma avlider. Men om han avlider före henne och hans barn vill ha ut sitt arv redan då, hur mycket av tillgångarna delas då ut? Är det hälften till min mamma och sen får hans barn 25 % av andra halvan eller? Och i så fall vad händer med resterande 25%? Varför jag skriver är för att min mamma inte har någon pension som man kan "leva" på och då vore det bra att veta hur situationen blir OM hennes man går bort före henne.
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Precis som du skriver har särkullbarn, vilket ni alla är, rätt att få ut sin arvslott när dennes förälder avlider, 3 kap 1 § ärvdabalken. Ett särkullbarn kan också välja att skjuta upp sitt arv tills styvförälderna avlidit enligt samma paragraf. Om din mammas man avlider före henne kommer därför hans barn ha rätt att få ut sin arvslott, alltså sin del av sin pappas arv. Det som din mamma och hennes man verkar ha gjort är att testamentera en del av tillgångarna till varandra. Detta kan man göra så länge det inte inkräktar på bröstarvingens laglott, vilket är hälften av tillgångarna delat på antalet barn. Så troligen har de testamenterat hälften av sina tillgångar till varandra och den andra halva ska delas mellan barnen. Alltså skulle din mamma få 50% av hans tillgångar vid en bortgång och hans barn få dela på de andra 50%. Men självfallet kan även testamentet se ut på annat sätt, dock kan man inte testamentera så att det kränkta bröstarvingarnas rätt att dela på 50%. Om testamentet däremot bara uttrycker en önskan om orubbat bo finns det ingen garanti för att denna önskan följs utan om barnen då begär ut blir din mamma utan arv. Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Äktenskapsskillnad och arv

2014-04-16 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, Jag har ställt frågan tidigare utan att ha fått något svar. Bakgrund: Min mor dog en månad före min frus och min skilsmässohandling var inlämnad till tingsrätten. Jag har två frågor. 1, tas det hänsyn vid bodelning 2 genom äktenskapsskillnad att mitt arv är så nära förestående, att det ej är skiftat etc.?2. I arvet ingick en lägenhet där jag redan ägde 25 % som enskild egendom genom gåva. Mina två syskon ägde vardera 25% således var vårt gemensamma arv 25% av lägenhetsvärdet. "Smittar" det att den redan var enskild egendom? Eller utgör arvet giftorättsgods?
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.När ett äktenskap upplöses sker det en bodelning och huvudregeln är då att giftorättsgodset delas lika mellan makarna. All egendom som inte genom äktenskapsförord eller villkor, t.ex. i testamente, är enskild egendom är giftorättsgods. Vad som ska ingå i bodelningen avgörs utifrån vad för egendom som ägdes den dagen då äktenskapsskillnaden väcktes, 9:2 äktenskapsbalken. Ett arv anses tillfalla arvingen vid dagen för dödsfallet, och därmed var du ägare till arvet vid dagen för ansökan om äktenskapsskillnad och arvet ska ingå i bodelningen. Enskild egendom är den egendom som genom äktenskapsförord eller villkor är utpekad. Att en del av en egendom är skriven som enskild smittar inte resten.Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Nedsättning av årsavgift för bostadsrätt pga skada efter tillträde

2014-04-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga ang 7kap. 2paragraf. Vi har bott i vår lägenhet i 7år och för drygt 1år sedan upptäcktes fuktskada. De tror att det kommer från marken. I 6v har vi bott på byggarbetsplats och de kommer bli ännu värre kommande månader, vi behöver evakueras. Föreningen säger att de ej är vållande och behöver inte ersätta oss. Tycker ändå att vi passar in under; "För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig nedsättning av årsavgiften". Stämmer det?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Enligt bostadsrättslagen (BRL) gäller att bostadsföreningen är skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick i den mån ansvaret inte vilar på bostadsrättshavaren, 7 kap. 4 § BRL. Ansvar för bostadsrättshavaren föreligger genom att denne ska hålla lägenheten i ett gott skick, även sådan mark som eventuellt ingår i upplåtelsen, 7 kap. 12 § BRL. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Reparationer på grund av vattenskador svarar bostadsrättshavare enbart för om skada uppkommit genom hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse eller någon annans försummelse enligt 7 kap. 12 § 3 st. 2 pt. a-c BRL.I ert fall tycks det vara ostridigt huruvida ansvaret ligger på er eller bostadsrättsföreningen. Därav utgår jag från att det är bostadsrättsföreningen som är ansvariga för reparation enligt 7 kap. 4 § BRL i ert fall. Enligt 7 kap. 4 § BRL ska 7 kap. 2 § BRL tillämpas i det fall bostadsrättsföreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande. Gällande åsidosättande av reperationsskyldighet avses att föreningen åsidosätter sin reperationsskyldighet och att det därigenom uppkommer en brist. Det andra ledet gällande ”på något annat sätt” uppställer ett krav på vållande där föreningen måste vara direkt ansvariga till skada eller ha handlat på ett oaktsamt sätt.Huruvida den vattenskada som föreligger i detta fall har uppstått med anledning av vållande från bostadsrättsföreningens sida går inte utifrån förutsättningarna att avgöra och skulle i en tvist mellan er och bostadsrättsföreningen komma att bli den avgörande frågan för huruvida ni kan erhålla de rättigheter som uppställs i 7 kap. 2 § BRL angående rätt till skälig nedsättning av årsavgiften. Detta innebär för er del att även om lägenheten är i sådant bristfälligt skick att ni inte kan bo där under reparationen så finns ingen rättighet till nedsatt årsavgift så länge något vållande från bostadsrättsföreningen inte kan bevisas. Skulle det däremot göras klart att bostadsrättsföreningen har vållat den skada som lett till att er användning (exempelvis genom att inte undersöka eller åtgärda skadan) begränsats kan ni ha rätt till skälig nedsättning av årsavgiften.Jag vill även förtydliga gällande 7 kap. 2 § BRL att den i ert fall enbart blir tillämplig genom att först "passera" 7 kap. 4 § BRL och där uppfylla kriterierna. Detta då ni tillträtt lägenheten, 7 kap. 2 § BRL är i första hand tillämplig då det gäller tillträde till lägenheten för första gången.Bostadsrättslagen hittar du https://lagen.nu/1991:614.Vänligen,

Vägran att betala gemensam skuld

2014-04-15 i Skuld
FRÅGA |Min före detta sambo vägrar att betala vårat gemensamma banklån, vilket gör att jag får betala allt själv.Vad kan jag göra för att få in hens del ?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga kan få olika svar beroende på hur lånevillkoren ser ut. Det vanligaste vid gemensamma banklån är dock att gäldenärerna (d.v.s. de betalningsskyldiga) svarar solidariskt för skuldförbindelsen. Detta är huvudregeln i svensk rätt och kommer till uttryck i 2§ skuldebrevslagen. Om ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär detta att banken kan vända sig till vem som helst av er båda med krav på betalning av hela skulden. Om du betalar mer än din del av skulden får du dock en s.k. regressfordran mot din före detta sambo vilket innebär att du kan vända dig mot denne och kräva igen vad du fått betala utöver din del, även detta följer av 2§ skuldebrevslagen.Om din före detta sambo skulle vägra att betala vad denne är skyldig dig kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med indrivning av skulden. Detta görs enklast genom ansökan om betalningsföreläggande som är ett förfarande som är väl lämpat för relativt klara anspråk. Vid en sådan ansökan får du bland annat ange om du vill ha hjälp med att driva in skulden eller inte.Mer information om hur du ska gå tillväga hittar du på http://www.kronofogden.se/Ansokningar.html.Skuldebrevslagen hittar du här.Hoppas att detta var svar på din fråga och att allt löser sig!Vänligen,