Påföljd vid stöld och olaga hot

2015-09-04 i Påföljder
FRÅGA |Ska dömas för stöld och olaga hot.vad blir straffet
Theresa Ermstål |Hej och tack för din fråga!Utifrån din fråga är det svårt att ge dig ett exakt svar på vad påföljden kommer bli för de båda brotten. Påföljden kan nämligen påverkas av flera faktorer, bl.a. gärningspersonens ålder och tidigare brottslighet. Det är brottsbalken (här) som innehåller de olika brotten och straffskalorna. För stöld är straffskalan fängelse i högst två år men det kan även stanna vid böter, 8 kap. 1 § BrB. Vad gäller det andra brottet, olaga hot, regleras detta i 4 kap. 5 § BrB. Straffskalan för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år och om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.Vid påföljdsbestämningen utgår man normalt från den nedre tredjedelen av straffskalan och därefter påverkar brottets art samt försvårande och/eller förmildrande omständigheter påföljden. Finns möjlighet att utdöma annan påföljd än fängelse går den lindrigare påföljden före. Andra lindrigare påföljder som kan bli aktuella är villkorlig dom eller skyddstillsyn tillsammans med böter eller samhällstjänst. De försvårande/förmildrande omständigheterna finner du i 29 kap. BrB (se 2-3 §§).När det är flera brott som begåtts bildar de en gemensam straffskala, 26 kap. 2 § BrB. Det högsta straffet som kan dömas ut är därmed fängelse 4 år (om det rör sig om grovt olaga hot). I Sverige ”plussar” man inte ihop brottens straffskalor, utan domstolen tar straffvärdet för det grövsta av brotten och lägger ihop med hälften av straffvärdet för det andra.Hoppas detta gav svar på din fråga!

Registreringsskyltar ej utfärdade av Transportstyrelsen

2015-09-04 i Trafikbrott
FRÅGA |Köra med eftermarknadsregplåt. Konsekvenser?Hej! Jag har tänkt beställa nya regskyltar till min bil, men ogillar verkligen de nya utan mellanrum som jag tycker är den fulaste varianten som gjorts. Skulle mycket hellre vilja ha föregående modell som tillverkades fram till 2013, men måste i så fall beställa den från tredjepartstillverkare över internet. Vad gör jag mig skyldig till om jag blir stoppad och vad kan konsekvenserna bli?
Martin Persson |Tack för din fråga.Bestämmelser om registreringsskyltars utformning och utfärdande framgår ur förordningen (2001:650) om vägtrafikregister, och mer specifikt dess sjunde kapitel.Ur 7 kapitlet 6 § 1 stycket i förordningen föreskrivs att ett registrerat fordon endast får brukas om det försetts med en registreringsskylt i föreskriven ordning. Med föreskriven ordning åsyftar man här alltså de övriga bestämmelserna om registreringsskyltar, vilka bland annat säger att registreringsskyltar skall tillhandahållas av Transportstyrelsen, se 7 kapitlet 5 §.Med andra ord är alla dessa typer av eftermarknadsskyltar olagliga och det är således brottsligt att byta ut sina ordinarie plåtar. Detta brott ger typiskt sett ett strafföreläggande i form av en ordningsbot som för närvarande innebär en kostnad om 1500 kronor. Detta kan utläsas ur bilaga 04-2 till vägtrafikregisterförordningen som du bland annat hittar på Åklagarmyndighetens hemsida, här närmare bestämt.Vänligen,

Fortkörningskamera

2015-09-03 i Trafikbrott
FRÅGA |Fortkörning vid hastighetskamera. Har fått begäran om att bilens ägare ska lämna in uppgifter på föraren som körde. Är man verkligen skyldig att svara på detta? Vad händer om man inte gör det?
Alfred Brandt |Hej! Det finns i den svenska lagstiftningen inget som gör dig skyldig att uppge vem som kör din bil vid en viss tidpunkt eller tillfälle. Det finns inte heller något straffansvar för dig som äger fordonet i en sådan situation – det vill säga att eventuella böter inte är knutna till själva fordonet, utan endast till den som framförde detta. Hoppas du känner att din fråga är besvarad! Vänligen,

Sextonårings köp av kläder och cykel

2015-09-03 i Omyndiga
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en person som är 16 år får ingå avtal, alltså köpa t.e.x. kläder, för ett gåva som har tänkt att gå till något annat, t.e.x. en cykel? mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel så kan inte den som är under 18 år råda över sin egen egendom eller ingå förbindelser, exempelvis genom att ingå köpeavtal om kläder och cyklar, oavsett om köpet avser något som ska ges bort i gåva till någon annan eller inte. Detta framgår av Föräldrabalk (1949:381) 9:1. För att en omyndig person ska kunna ingå avtal med bindande verkan så måste förmyndaren ha givit sitt samtycke (Föräldrabalk 9:6 första stycket). Det kan vid en första anblick tyckas bökigt att barn behöver inhämta samtycke för att köpa något, men i praktiken så brukar säljare på motiverade grunder rätteligen kunna förutsätta att förmyndaren har givit sitt tysta samtycke i fråga om enklare inköp, exempelvis glassar, böcker, tidningar, leksaker, spel, samlarkort eller kläder. Eftersom cyklar och vissa klädesartiklar dock kan vara dyra i pris så kommer en seriös säljare med stor sannolikhet att kräva förmyndarens uttryckliga samtycke till köpet. Detta kan dock enklast lösas genom att förmyndaren följer med sextonåringen till affären och muntligen ger sitt godkännande.Till denna huvudregel föreligger dock ett antal undantag. Om sextonåringen har ett eget hushåll så har denne rätt att ingå avtal med bindande verkan för handlingar som vanligen företas för hushållet, exempelvis inköp av kläder och mat (Föräldrabalk 9:2 a första stycket). Eftersom personen du talar om är sexton år gammal så får denne på egen hand också råda över de pengar som han eller hon har tjänat efter att han eller hon fyllde sexton år. Samma sak gäller också avkastning av sådan egendom och vad som har trätt i dess ställe, med andra ord exempelvis sparränta från ett bankkonto där pengarna ligger insatta eller de föremål som han eller hon har köpt för pengarna (Föräldrabalk 9:3 första stycket). Med vänlig hälsning

Ersättning till köparen av tomt efter misstag av Lantmäteriet

2015-09-04 i Fel i fastighet
FRÅGA |Jag har styckat min tomt och sålt halva tomten. Nu har det visat sig att lantmäteriet gjort ett misstag när de beräknade ytan av tomten och anget att tomten är 11% mindre än vad som är angivet på lantmäterikartan. Alla gränser för tomten är korrekt utsatta och det är vid beräkningen av ytan som lantmäteriet räknat fel och angett för stor yta.Nu till mitt dilemma köparna vill ha kompensation från mig för att tomten är mindre än vad lantmäteriet angett kan de verkligen kräva det?Jag har ju inte gjort något som helst fel och misstaget som är gjort har ju lantmäteriet stått för.Hur ska jag gå vidare med detta måste veta då köparna kopplat in juridisk hjälp och krävt ersättning av mig.
Joakim Wahlgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid överlåtelse av en tomt blir Jordabalkens regler tillämpliga och det är dessa jag hänvisar till nedan. Jag förstår att situationen är frustrerande för dig när det är Lantmäteriet som har gjort ett misstag och inte du. Vi måste dock skilja på de olika subjekten i detta fall och vi börjar med att reda ut förhållandet mellan dig (säljaren) och köparen av tomten. Det är tydligt att tomten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet och med vad köparen hade kunnat förutsätta då arealen är 11% mindre än angivet. Då är tomten behäftad med fel och utgångspunkten är att säljaren ska göra ett avdrag på priset till förmån för köparen enligt 4 kap. 19§. Detta gäller även om det är Lantmäteriet som har gjort fel. Köparen förvärvar tomten av dig. Lantmäteriet utför endast en tjänst, en beräkning av tomtens storlek. Vad som kan vara aktuellt att diskutera är om köparen uppfyllt sin undersökningsplikt enligt 4 kap 19§ 2st. Det framgår i bestämmelsen att köparen inte får åberopa en avvikelse som denne borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Vid denna bedömning skall alla relevanta omständigheter beaktas. Det kan hävdas att köparen borde kontrollerat tomtens storlek. Köparens undersökningsplikt enligt 4 kap 19 § 2 st. minskar eller bortfaller helt när säljaren gör en utfästelse. I ditt fall kan en utfästelse ha gjorts genom att du muntligen bekräftat tomtens storlek för köparen. I rättsfallet NJA 1983 s. 858 hade en fastighetsköpare dels fått uppgift av mäklaren, dels fått fastighetsbeskrivning samt en muntlig uppgift om area av säljaren. Högsta domstolen fastslog att när det gjorts utfästelse om fastighetens area av detta slag befrias köparen från sin undersökningsplikt om det inte finns någon annan omständighet som talar emot detta. Man konstaterade att detta inte var ett sådant fel som köparen borde ha upptäckt och köparen tillerkändes prisavdrag. Jag är inte tillräckligt insatt i omständigheterna i ditt fall för att göra en bedömning i enighet med den högsta domstolen gjorde i målet från 1983 men rent generellt vill jag nog mena att om du eller mäklaren har informerat köparen om tomtens storlek i enighet med vad Lantmäteriet fastställt så befrias köparen från sin undersökningsplikt. Detta innebär att fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förutse och du förmodligen kommer bli tvungen att göra ett avdrag på priset förutsatt att köparen lämnat meddelande om felet inom skälig tid i enighet med 4 kap 19a §. Hur ett prisavdrag beräknas framgår av 4 kap 19 c §. Ett avdrag på köpeskillingen ska beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för tillträdet mellan fastighetens värde i felaktigt och avtalsenligt skick. Denna bestämmelse är dispositiv vilket innebär att ni kan komma överens genom ett avtal om ett prisavdrag (ersättning till köparen) som båda parter är nöjda med. Jag hade rekomenderat dig att försöka förlikas med köparen för att undvika en utdragen tvist. Ett tips är att be om hjälp av en sakkunnig för att beräkna värdet på fastigheten. Om ni ska skriva ett avtal erbjuder vi på Lawline tjänster för detta. Om fallet går till domstol kan det bli dyra rättegångskostnader för den förlorande parten. Även om förhållandet mellan dig och köparen innebär att köparen kan ha rätt att kräva prisavdrag av dig är det fortfarande Lantmäteriet som har begått ett misstag. En fråga man bör ställa sig då är om man kan kräva ersättning av lantmäteriet. Det finns bestämmelser för att kräva skadestånd från en myndighet som gör fel vid sin utövning. För att få skadestånd krävs emellertid att man kan visa att man har lidit skada. Även om du kommer att behöva göra prisavdrag för din tomt och förmodligen erhålla mindre köpeskilling än vad som var fallet från början så måste vi se situationen som helhet. Saken är den att fastigheten aldrig har varit större än vad den är och Lantmäteriet har inte minskat fastighetens storlek, de har endast beräknat tomtens storlek fel från början. Den köpeskilling du fick vid överlåtelsen var förmodligen högre än vad du skulle ha fått om Lantmäteriet inte gjort fel vid beräkning av tomtens storlek. Om du gör ett avdrag på priset till förmån för köparen innebär detta att priset motsvarar det värde fastigheten har vid rätt beräkning av tomtens storlek. Sammanfattningsvis tror jag att det kan vara svårt att visa att du har lidit någon skada på grund av den felaktiga beräkningen. Din förmögenhetssituation har inte förändrats på grund av att Lantmäteriet har beräknat storleken fel, du har hela tiden haft samma tomt med samma yta. Det skulle vara om det har uppstått kostnader för dig på grund av den felaktiga beräkningen.Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet och förhört mig om ersättning på grund av felaktig beräkning och det är fullt möjligt att få ut ersättning om man har haft extra kostnader. Då ska man kontakta deras jurist. De tittar då på omständigheterna i det specifika fallet. Tänk på att du måste kunna bevisa att du har fått extra utgifter till följd av den felaktiga beräkningen. Detta kan vara att du har haft kostnader för att anlita en ny värderingsman eller liknande liknande. En sista fråga vi bör ställa oss för det fall att en mäklare har varit inblandad är om denne kan ställas till svars för situationen som har uppstått. Mäklaren har ingen undersökningsskyldighet och ansvarar inte för de uppgifter som framgår av objektbeskrivningen. Det är säljarens ansvar att se till att mäklaren får rätt uppgifter. Om mäklaren på egen hand skrivit felaktiga uppgifter kan han bli skadeståndsskyldig gentemot såväl säljare som köpare eftersom han brutit mot sin omsorgsplikt enligt 8 § fastighetsmäklarlagen. I detta fall verkar inte mäklaren ha skrivit felaktiga uppgifter på egen hand och bör därför inte kunna ställas till svars. Sammanfattningsvis är min rekommendation att du bör försöka förlikas med din motpart, främst då jag tror att det är den bästa lösningen för er båda rent ekonomiskt, men även för att främja den framtida grannsämjan (jag uppfattade det som ni nu är grannar). Om ni kommer överens hjälper vi på Lawline gärna till med att upprätta ett avtal. Kontakta mig om intresse finns. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,Joakim.k.wahlgren@gmail.com07353638144

Avtalsbrott vid bostadsköp

2015-09-04 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Hej! Jag har skrivit under ett köpeavtal på en bostadsrätt via en mäklare som jag har vunnit genom budgivning. Har också betalat 15% I handpenning. Resten kommer betalas vid tillträdesdagen. I kontraktet står det att säljaren skall flytta ut 150907, men nu vill han i stället flytta ut senare. Min fråga är nu om säljaren har rätt att göra det? Kan jag vägra honom detta. Jag har nu tecknat både elavtal och försäkring fr.o.m. 150907. Vem har rätt till bostaden? Kan jag kräva skadestånd då detta borde vara ett avtalsbrott? Undrar också hur mycket ansvar mäklaren har i det hela. Kan jag också stämma honom? Tacksam för svar.
Martin Persson |Tack för din fråga.AvtalsbrottEftersom det uttryckligen finns ett specifikt utflyttsdatum, tillika ditt tillträdesdatum, i kontraktet är det således det som gäller om inget annat finns avtalat om detta. Att inte följa det givna datumet är precis som du antyder ett avtalsbrott och kan medföra skadeståndsskyldighet för den avtalsbrytande parten. Att du har rätt till bostaden råder inga tvivel om i åtanke att det finns ett, vad som får antas av mig, korrekt utformat köpekontrakt.Skadestånd och stämningSom ovan är detta i typfallet något som genererar ersättning till den part som drabbas av avtalsbrottet, det vill säga du som köpare i detta fall. Rimligen kan man ha i tanken att riktlinjen för vilka kostnader som ersätts är de som är direkt hänförliga till avtalet och avtalsbrottets följder, exempelvis kostnader för eventuell hyra av flyttbil, behövliga hotellnätter etc. I vissa fall räcker det med att påtala ens rättigheter med en erinran om att man ämnar att bringa detta till domstol om så krävs, i andra fall måste man gå hela vägen innan ersättningen erhålls - vilket då alltså föregås av en stämningsansökan som är möjlig i dessa fall.Mäklarens ansvarDå det ur dina uppgifter inte finns något som tyder på att mäklaren försummat sitt arbete eller på annat vis påverkat att säljaren ämnar utföra ett avtalsbrott, förefaller det inte finnas något att utkräva av denne då säljaren verkar ha agerat på egen hand.Ovanstående svar är givet enbart på dina beskrivna omständigheter, men det kan mycket väl finnas annat anmärkningsvärt varför detta svar bör läsas med vetskapen om att vidare uppgifter kan medföra ett annat svar.Önskar du vidare hjälp i ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta oss per telefon på 08-533 300 04. Vänligen,

Mjukvarufel och reklamation

2015-09-03 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!I januari i år köpte jag en Macbook Air. I början på Augusti började den bete sig konstigt och jag lämnade in den på Apples auktoriserade verkstad. Jag har varit minutiös i skötseln av datorn. Den har i stort sett bara använts i hemmiljö och på universitetsföreläsningar och har absolut inte kommit i kontakt med vätska. Verkstadens utlåtande var att felet berodde på fukt och att det är jag som vållat skadan. Vem har bevisbördan? Kan för övrigt ett datorföretag friskriva sig från delar av reklamationsansvaret, tex. mjukvarufel?
Alfred Brandt |Hej! Lagen som reglerar förhållandet mellan konsumenter och näringsidkare är konsumentköplagen, den kan du hitta https://lagen.nu/1990:932. Inledningsvis ska nämnas att en konsument har reklamationsrätt i tre år, 23§. Det bara är fel som fanns vid avlämnandet av varan som kan omfattas av en reklamation 20§ - dock omfattas även fel som funnits vid avlämnandet, men som visat sig först efter. Om ett sådant fel uppvisar sig inom 6 månader efter avlämnandet eller inom eventuell garantitid finns det inget krav att köparen ska bevisa att felet fanns redan vid avhjälpandet (det presumeras att felet fanns där redan vid avlämnandet) 20a-21§§. Efter dessa sex månader utlöpt eller garantitiden är över är det istället köparen som har att bevisa att felet fanns där redan vid köpet. Det finns inte någon generell friskrivning gällande just mjukvarufel vid reklamation – om säljaren lämnat ifrån sig en felaktig vara gör inte lagen någon skillnad på varifrån felet härrör, 16§. Vad säljare dock ofta tycks göra är att friskriva sig från mjukvarufel vid en eventuell garanti, detta är helt okej eftersom en garanti innebär vad säljaren tar på sig att åtgärda utöver rätten till reklamation. Sammanfattningsvis - om felet fanns vid köpet och detta inte beror på några omständigheter från din sida ska säljaren åtgärda felet, 22§. Det är dock upp till dig att bevisa att felet förelåg redan vid köpet, eftersom de ovan nämnda sex månaderna i ditt fall är slut. Hoppas du känner att din fråga är besvarad! Vänligen,

Fördelning av kvarlåtenskap mellan syskonbarn

2015-09-02 i Arvsordning
FRÅGA |Om en ogift person utan barn dör och har bara de döda syskonens barn kvar i livet.Skall arvet delas på antalet syskon, i detta fall 6 st (alla döda) eller på antalet barn till syskon? då är det 9 st. Alla syskon har 1 eller 2 barn,Barbro
Stina Bagge |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, vilken handlar om arvsklasser.Första arvsklassen är bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne. Även barnbarn kan enligt principen om istadarätt räknas till första arvsklassen. I detta fall är den första arvsklassen uttömd.Till den andra arvsklassen räknas den avlidnes föräldrar. Då föräldrar inte längre finns i livet ärver syskonen alternativt syskonbarnen (enligt istadarätten) kvarlåtenskapen. Alla arvingar inom samma arvsklass tar lika lott enligt stirpalgrundsatsen. Sammanfattningsvis betyder detta att om syskonen hade varit i livet hade dessa fått 1/6 vardera av kvarlåtenskapen. Syskonbarnen träder i de avlidna föräldrarnas ställe. Det blir alltså inte en fördelning på 9 lika stora delar, utan 1/6 kommer att delas på beroende hur många barn ett visst syskon har. Med vänlig hälsning,