Uppsagd pga arbetsskada - saklig grund?

2014-08-20 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Har en arbetsgivare rätt att säga upp mig under min sjukskrivning då jag blivit skadad på arbetsplatsen och fått det bekräftat att det är arbetsskada? Kan dom säga upp mig utan någon ersättning? Vad har jag för rättigheter?
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en arbetstagare så krävs saklig grund enligt 7§ 1 st. lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt ett rättsfall från arbetsdomstolen (2001:1) är huvudregeln att nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada inte som regel är saklig grund för uppsägning. Undantaget är om nedsättningen är så väsentlig att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste dessutom försöka anpassa arbetsplatsen till arbetstagarens förutsättningar. Vidare måste arbetsgivaren försöka omplacera arbetstagaren hos sig till andra arbetsuppgifter för att saklig grund ska kunna föreligga. Det är svårt för mig att ge något säkert svar på din fråga då jag inte har tillräckligt med information men utifrån din beskrivning så verkar det osannolikt att arbetsgivaren skulle ha saklig grund för uppsägningen. Speciellt med tanke på att nedsatt arbetsförmåga på grund av skada och sjukdom ytterst sällan är saklig grund för uppsägning.En icke sakligt grundad uppsägningen kan ogiltigförklaras om du som arbetstagare yrkar på det enligt 15§ 1 st. LAS. Skulle tvist uppkomma om uppsägningens giltighet så upphör den inte fören tvisten är avgjord enligt 15§ 2 st. LAS. Du kan även ha rätt till skadestånd för den ekonomiska skada som du eventuellt har lidit för att du har blivit uppsagd utan saklig grund och för den kränkning det eventuella lagbrottet har inneburit enligt 38§ LAS. Jag skulle rekommendera dig att tala med facket på din arbetsplats om du är medlem i det så att de kan hjälpa dig. Om du inte är medlem i något fack så rekommenderar jag dig att kontakta någon av våra arbetsrättsligt specialiserade jurister som vi samarbetar med så att de kan hjälpa dig. Hoppas detta var svar på din fråga och lycka till! LAS hittar du här.Vänligen,

Offentlighetsprincipen – hämta ut polisrapport?

2014-08-20 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Får jag hämta ut en polisrapport på polisens kontor även om jag inte varit part i ärendet?
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Huvudregeln är att den s.k. offentlighetsprincipen gäller, vilket innebär att alla svenska medborgare har rätt att ta del av alla allmänna handlingar som finns hos en myndighet enligt 2 kap 1§ Tryckfrihetsordningen (TF). En polisrapport är som huvudregel en allmän handling som du kan begära ut hos det aktuella poliskontoret. Polisen kommer då att pröva om handlingen omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och om så skulle vara fallet så kommer du inte att få ta del av den. Exempelvis omfattas ofta sexual mål av sekretess. Det kan även tilläggas att om du skulle få avslag på din begäran så kan du begära ett myndighetsbeslut som i sin tur kan överklagas.Hoppas detta var svar på din fråga! TF hittar du här och OSL hittar du här.Vänligen,

Större skulder än tillgångar vid makes dödsfall

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekants man har avlidit, han var anställd av ett annat företag men hade också en enskild firma. Båda var 60 år när han dog av cancer. Hon har hela tiden trott att han var rik och hade mycket pengar. Hela huset med ett värde på 500 000 stod skrivet på honom och han ägde huset långt innan de träffades. Huset hade lån på 400 000 ,hälften på dem var. Hon har inget jobb och inga tillgångar men ett lån på ett hus som hon inte äger och där hennes lån betalades av hans autogiro. Han gjorde avdrag för hela lånet i sin deklaration, även för hennes del eftersom hon inte hade någon inkomst. De var gifta sedan 15 år, ingen av dem hade barn och hon pratar inte ett ord svenska. De kom båda till Sverige från samma land, han för 35 år sedan och hon för 15 år sedan. När han dog hade han och firman andra skulder på 700 000 förutom huslånet och inga tillgångar förutom huset. Fråga: Finns det några möjligheter för henne att bli av med lånet och i så fall hur?Tankar och funderingar. Vad händer med henne nu. Kommer banken och kronofogden att ta huset och allt annat och hon stå kvar med 200 000 i skulder utan några tillgångar. Om hon tar lagfarten på huset och säljer det för 500 000 (hon ärver ju huset) kan hon då betala av hans och hennes huslån innan andra skulder ska betalas så att hon blir skuldfri? Om hon hade dött istället hade då banken förlorat 200 000 eftersom hon inte äger något hus eller något annat heller och man inte ärver varandras skulder? Hur kan banken låna ut 200 000 till någon utan tillgångar och utan inkomst?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När dödsfall inträffar upplöses äktenskapet (1:5 Äktenskapsbalken (1987:230)), länk hittar du HÄR. När äktenskapet upplöses, ska makerna egendom fördelas mellan dem genom boldelning (9:1) I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, giftorättsgods är sådan egendom i den mpn den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. vad som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva an bågon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7:2 p.1 och p.2). Om det bara finns giftorättsgods, sker alltså en hälftendelning av egendomen som makarna hade. Ena hälftendelen har makan rätt till och den andra hälftendelen kommer att tillfalla den efterlevande makan som arv. Makan får alltså "allt" i detta fallet. I detta fallet behövs ingen bodelning göras.Den situationen du beskriver blir dock annorlunda i och med skulderna. Eftersom det finns mer skulder än vad det finns tillgångar behöver ni göra en bodelning för att separera ut den egendom som fordringsägarna kan kräva betalt ur. Det första ni bör göra är alltså att göra en bodelning. Gällande lånet på fastigheten: I mitt svar kommer jag utgå ifrån att makarna svarade solidariskt för lånet. Att makarna svarar solidariskt för lånet innebär att banken kan kräva vem den vill av makarna på hela skuldbeloppet. Sannolikheten att detta är fallet för makarna är väldigt stor, då banken i de flesta fallen kräver att man svara solidariskt för lånen. Mest sannolikt är att banken har panträtt i fastigheten, banken kommer då att lösa panten för att få ut sin skuld (dvs. 400.000kr), kvar blir då 100.000. Enligt gällande äktenskapsrättsliga regler ska en hälftendelning av detta då ske. Det blir alltså 50.000kr kvar till makan, och 50.000kr till dödsboet (som går till att betala de återstående skulderna). Huruvida fodringsägarna kommer att söka makan för lånen/lånet som är kvar också kan jag inte svara på, dvs. att dem vill ha ut de 50.000kr som hon får genom bodelningen. Det är dock hennes pengar som de inte ska ha rätt till, då den efterlevande maken inte är skyldig att betala den avlidne makens skulder med sin del av makarnas sammanlagda bo.Min rekommendation är gällande huset att ni hör av er till banken och reglerar skulden där, utifall att det finns panträtt i huset. Hör även av er till de andra borgenärerna. Om borgenärerna blir oroliga finns det möjlighet för dem att sätta dödsboet i konkurs (se 2:14 Konkurslagen (1987:672)) LÄNK. Om panträtt finns för fastighetslånet kommer de ha “första tjing” på pengarna. Någon försäljning ska ni inte göra på egen hand, då finns möjlighet att ogiltigförklara den rättshandlingen i efterhand. Ett tips är att ni kan anlita en arvsskiftesman via tingsrätten, som kan hjälpa er med det här.I det fallet att hon hade dött, och under förutsättning att banken har panträtt i fastigheten, så förlorar de inga pengar eftersom de kan sälja denna för att få ut sina pengar. Om panträtt inte hade förelegat så hade banken troligtvis hört av sig och frågat om maken skulle vilja ta över lånet, i annat fall skulle de försöka få till en exekutiv försäljning av fastigheten. Detta i och med att de troligtvis svarar solidariskt för lånen. På din fråga hur de kan låna ut 200.000kr till en person som inte har tillgångar och inkomster blir mitt svar att lånet, som jag tidigare framhållit, med störstsa sannolikhet är förenad med panträtt i fastigheten som säkerhet för deras lån. Samt att de troligen också svarar solidariskt för lånet, det vill säga att banken kan söka vem som helst av makarna vill, för att få betalt.Om det är något som du tycker är oklart i mitt svar får du gärna höra av dig till mig. Min mail: fredrik.holst@lawline.se 

Inbördes testamende och fri förfoganderätt för gemensamma barn

2014-08-19 i Testamente
FRÅGA |Jag har ett testamente där vi idag har skrivit på följande sätt: "Undertecknade nn och nn som sammanlever med varandra, bestämmer härmed som vår yttersta vilja att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas arvingar enligt lag" Min fråga är då, har det någon betydelse att vi idag är gifta. Det står ju sammanlever?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Om det är så att ni endast har gemensamma barn och någon av er avlider, kommer den efterlevande maken att ärva all kvarlåtenskap efter den döde med fri förfoganderätt innan barnen får sin del av den avlidnes kvarlåtenskap, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta är aktuellt då ni nu är gifta.Med andra ord reglerar nuvarande lagstiftning det som testamentet har stadgat. Betydelsen av att ni är gifta har med andra ord gjort att testamentet är "överflödigt".Ärvdabalken (ÄB) finner du här.Hoppas jag svarade på din fråga och tveka inte att höra dig för fler frågor.Mvh,

Arbetsgivaren - återbetalningsskyldig?

2014-08-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag har en fråga det är så att för ca 7 månader sedan kom min arbetsgivare och berättade att jag hade fått fel lön i ca ett år det handlar om ca 60 000 kr. Dessa säger de att jag är tvungen att betala tillbaka även att både jag och chefen har skrivit under anställningsbeviset på den felaktiga summan. Hur är det har de rätt att kräva tillbaka allt då jag inte hade en aning om att de gjorde en felaktig höjning som även chefen skrev under. Tack på förhand
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vid felaktiga utbetalningar är huvudregeln att betalningen ska återgå (Exempelvis att en arbetstagare har fått för mycket i lön). Ett undantag från denna huvudregel är om den som har mottagit betalningen var i god tro och har inrättat sig efter betalningen (exempelvis förbrukat den). Det finns inget direkt lagstöd för detta utan dessa principer har skapats utav de prejudicerande domstolarna. Bedömningen om en person är i god- respektive ond tro måste göras i det enskilda fallet och det är därför svårt att ge ett säkert svar på din fråga. Dock verkar mycket tala för att du har varit i god tro eftersom både du och arbetsgivaren har undertecknat ett anställningsbevis med den felaktiga lönen och arbetsgivaren har inte klarlagt misstaget på en relativt lång tid. Därmed borde du anses vara i god tro och således inte återbetalningsskyldig. Hoppas detta var svar på din fråga!Vänligen,

Förtal för uttalande om personförföljelse

2014-08-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är medlem i en bostadsrättsförening och har i sak, via mail, kritiserat ordföranden för att ha misskött handläggningen av ett flertal föreningsärenden. Nu har en av styrelseledamöterna via mail till övriga styrelseledamöter mfl påstått att jag utövat "rena personförföljelsen" mot ordföranden vilket inte alls är fallet. Personförföljelse är vad jag kan förstå ett brott. Styrelseledamotens påstående är osant och avser jag därför att polisanmäla denne för ärekränkning. Har jag stöd i lagen och kan jag vinna framgång med min anmälan
Zozan Akay |Hej och tack för din fråga!Enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken dömes den som bl.a. pekar ut någon som brottslig för förtal. För att dömas krävs det att utgiften har lämnats till en utomstående, dvs. inte endast till den beskyllde. Brottet förtal anses fullbordat så snart uppgiften kommer till tredje mans kännedom. I detta fall kan man anse att brottet förtal är fullbordat då du har anklagats för en osann uppgift. Det krävs vidare inte att den osanna uppgiften verkligen har medfört andras missaktning, utan det räcker med att spridningen var ägnad för det. Tilläggsvis ska uppgiften vara av nedsättande beskaffenhet. Det ska med andra ord vara en uppgift och inte bara ett värdeomdöme. Som regel brukar en beskyllning av brott anses vara nedsättande, undantag görs dock för lindrigare brott. Vidare är det tillräckligt att uppgiften är ägnad att utsätta personen i fråga för andras missaktning.Vidare i samma paragraf, 5 kap. 1 § 2 st., framgår att handlingen ska vara straffri om uttalandet med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna ut, om uppgiften var sann eller om det fanns skälig grund för det.För att avgöra om uppgiftslämnandet var försvarligt måste man göra en avvägning mellan det allmänna intresset av att lämna ut uppgiften och ditt intresse av att inte uppgiften inte lämnas ut. Vad en domstol skulle komma fram till i denna del är svårt att säga. Dock är det inte troligt att det är försvarligt av ordföranden att anklaga dig för personförföljelse. Därför skulle du möjligtvis kunna framgång med din anmälan.Om du har ytterligare frågor kan du kontakta mig på Zozan.peker.9822@student.uu.seHälsningar,

I brist på testametne ska arvet delas lika mellan bröstarvingar

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Bouppteckningen efter min mamma (skild, ingen partner) är registrerad hos SKV. Vi är två helsyskon. Finns inget testamente. Hon hade tecknat en Kapitalförsäkring (undantaget i bouppteckningen) där det uttryckligen står att min bror ska erhålla 75% och jag 25%. Enligt min bror var det också hennes önskan att fördelningen vid själva arvskiftet skulle vara densamma, dvs 75% till min bror och 25% till mig, Moraliskt rätt eller inte... Vad säger lagen? Har jag någon rätt?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!De regler som styr hur arvsskifte går till finns i ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637.I 2 kap. 1 § anges att arvlåtarens barn (bröstarvingar) som huvudregel taga lika lott. Det betyder att arvlåtarens barn i princip ska dela lika på arvet. Arvlåtaren har dock möjlighet att genom testamente frångå denna regel och istället fördela arvet på det sätt som hon bäst vill. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till halva sin arvslott (laglotten) oavsett vad ett testamente säger.Du skriver att din bror hävdar att er mors vilja inte var att arvet skulle fördelas lika mellan er utan att han har rätt till 3/4 och du endast har rätt till 1/4. För att fördela arvet på detta sätt krävs emellertid ett testamente. I 10 kap. 1 § anges bl.a. att ett testamente ska upprättas skriftligen för att vara giltigt. Det går alltså inte att hävda att er mors vilja var på ett visst sätt när det inte finns något testamente som styrker detta påstående. I brist på ett testamente som anger något annat ska 2 kap. 1 § följas. Arvet ska därmed fördelas lika mellan er. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Åtalsunderlåtelse i belastningsregistret?

2014-08-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, jag ska på en jobbintervju på torsdag och dom kommer ta ett utdrag från mitt belastningsregister, företaget är sektor alarm, som säljer larm till moderna bostäder. Hösten 2013 blev jag tagen för snatteri för att jag råkade gå ut med en cokacola ur butiken och fick åtalsundelåtelse. Nu undrar jag om företaget i fråga kan se detta i registret? Sen så undrar jag om registrrn man tar ut själv visar saker som åtalsunderlåtelse?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 § st. 1 p. 2 lagen (1998:620) om belastningsregister ska registret innehålla uppgifter om åtalsunderlåtelse skett enligt 20:7 RB. Denna uppgift gallras tio år efter beslutet, eller om personen var under 18 år vid tidpunkten för brotten, tre år efter beslutet, se 17 § p. 11 a & b samma lag.Detta bör som jag förstår det alltså synas i registerutdraget. Ett registerutdrag som du själv tar ut bör, eftersom regleringen som gäller för begränsade utdrag enligt 9 § st. 2 inte aktualiseras, också visa en sak som åtalsunderlåtelse.Lagen om belastningsregister hittar du här.Rättegångsbalken (RB) hittar du här.Hoppas du blev klokare av mitt svar. Jag önskar dig lycka till och tveka inte att höra av dig för fler frågor.Mvh,