Giltighet av inskannad fullmakt

2015-07-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag skulle behöva veta om en fullmakt är giltig om den scannats in och skickats över till den som ska använda den? Eller om den behöver ha den originella underskriften? Tack på förhand!
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Reglering av fullmakter hittar du i 2 kap. avtalslagen. Denna säger emellertid inte mycket. Det ställs som regel inget krav på form vad gäller fullmakter. Formkrav ställs dock beträffande fullmakter att sluta avtal om överlåtelse av fast egendom. Banker kan också ställa krav, så som att underskrifter på fullmakter ska vara bevittnade. Vad man ska komma ihåg att skilja på är osjälvständiga och självständiga fullmakter. En osjälvständig fullmakt grundar sig på ett muntligt eller skriftligt meddelande, t.ex. ett internt epost eller brev, och riktar sig mot fullmäktige. En självständig fullmakt riktar sig mot tredje man och ska på något sätt finnas synlig för tredje man. Rättsverkningarna av dessa två typer av fullmakter skiljer sig åt och kan vara relevanta för dig att vara medveten om. Skillnaden mellan dessa två är att fullmaktsgivaren vid osjälvständiga fullmakter inte är bunden om fullmäktigen går över sin befogenhet även om tredje man är i god tro. Motsvarande gäller vid självständiga fullmakter bara om tredje man är i ond tro, dvs. insåg eller borde ha insett att fullmäktigen överskred sin befogenhet.Svaret på din fråga är alltså att en inskannad fullmakt i regel ska räcka. Beroende på sammanhanget kan emellertid mer krävas, t.ex. om det rör ett bankärende. Det är därför bra om du spara originalet. Jag hoppas att detta svar är till din hjälp. Med vänlig hälsning,

Invasiv parkslide från grannfastighet

2015-07-03 i Fastighet
FRÅGA |Har en granne som har vad jag kan se jätteslide/ parkslide på sin tomt. Denna växt har nu börjat inta min tomt/häck. Den tar över all växtlighet och näst intill omöjlig att bli av med, måste brännas.Har pratat med grannen och det tas bort några växter/gång men kommer tillbaka snabbt och till större ytan.Detta är ett gissel som måste åtgärdas förmodligen genom att gräva upp alla rötter och förhindra spridning.Till saken hör att grannen inte har något intresse av trädgård och kommer troligen inte att åtgärda detta permanentTacksam för råd.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Om en rot eller gren från grannens parkslide har trängt över gränsen till din fastighet så har du som utgångspunkt rätt att ta bort den överskjutande roten eller grenen, med hänseende till att den orsakar olägenhet för din häck, utan att samråda med grannen. Om skada av betydelse däremot kan befaras uppkomma för grannen när du tar bort överskjutande rötter eller grenar så måste han dock först ges tillfälle att själv ta bort dem. Detta framgår av Jordabalk (1970:994) 3:2 första stycket. Det innebär med andra ord att du inte har rätt att själv ta bort vad som växer inne på grannens fastighet. För att undanröja parksliden permanent från din grannes fastighet så måste du därför övertyga honom om att själv göra detta eller ge sin tillåtelse till dig att genomföra det. Om parkslide däremot växer fristående på din fastighet från grannens egna buskar så är du dock helt fri att ta bort dem.Parkslide är visserligen ansedd som ett ogräs på grund av att den är aggressiv och svårutrotad, men det förekommer att den odlas som prydnadsväxt. Även om din granne är ointresserad av trädgårdsskötsel och undanröjande av rötter och grenar i sig inte bör anses medföra risk för skada av betydelse för honom så bör du för säkerhets skull bereda honom tillfälle att själv ta bort överskjutande rötter och grenar från din fastighet, med hänseende till att en sådan åtgärd möjligen kan skada en växt som ursprungligen var tänkt som prydnad och därmed aktualisera kravet på samråd med grannen. Ur bevissynpunkt bör du därför skicka ett rekommenderat brev med mottagningsbevis till honom med uppmaning om att ta bort rötter och grenar från parksliden som har trängt in på din fastighet. Vägrar grannen att följa din uppmaning inom rimlig, och gärna generöst tilltagen, tid är du helt fri att ta bort dem från din fastighet. Jag rekommenderar med andra ord att du så långt som möjligt samråder med grannen inför vidtagande av olika åtgärder för att bevara god grannsämja. Med vänlig hälsning

Utomäktenskapliga barns arvsrätt, samt fråga om makes underhållsskyldighet

2015-07-02 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min sambo har talat om giftemål. Vi har inga gemensamma barn men vi har båda barn sedan tidigare. Vi har inga gemensamma tillgångar, men vi har var och en pengar som vi har ärvt. Jag vill att mina barn ska ärva mig 100% på en gång om det skulle hända mig något. Likaså vill jag att hans barn ska få sina pengar omedelbart utan min inblandning om det skulle hända något. Bör vi skriva äktenskapsförord?Vidare undrar jag om jag vid äktenskap skulle kunna bli försörjningskyldig för min sambo, då han är deltidsjukskriven.
Peter Holmer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt Ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 § ärver makar som regel varandra. Enligt samma regel finns det dock ett undantag för om någon av makarna har en utomäktenskaplig bröstarvinge. Undantaget stadgar att en utomäktenskaplig bröstarvinge har rätt till sitt arv omedelbart. Eftersom ni inte har några gemensamma barn kommer alltså era bröstarvingar att ärva all kvarlåtenskap omedelbart.Dock är det så att innan era barn ärver ska i regel en bodelning göras (se Äktenskapsbalken 9 kap. 1, 5 §§). I en bodelning läggs all den egendom som är giftorättsgods ihop och delas därefter lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. Detta innebär att arvet ändå påverkas av hur era egendomsförhållanden ser ut. Om ni skriver ett äktenskapsförord i vilket ni förordnar att all egendom ska vara enskild kommer dock ingen bodelning att behöva göras. Om inget äktenskapsförord finns (eller egendomen av andra anledningar är enskild, t.ex. att man fått den i gåva/arv med villkor om att den ska vara enskild) är all egendom inom äktenskapet giftorättsgods (se ÄktB 7 kap. 1 §). Kort exempel följer nedan.Utan äktenskapsförord (allt är giftorättsgods):Make 1 äger 400 000krMake 2 äger 600 000krMake 1 avlider vilket leder till bodelning. I bodelningen läggs giftorättsgodset samman och delas på två. Detta innebär att dödsboet efter make 1 är värt 500 000kr. Arvingen ärver kvarlåtenskapen omedelbart.Med äktenskapsförord (allt är enskild egendom):Make 1 äger 400 000krMake 2 äger 600 000krMake 1 avlider, ingen bodelning görs. Detta innebär att dödsboet efter make 1 är värt 400 000kr. Arvingen ärver omedelbart egendomen.För att svara på din andra fråga stadgar lagen viss underhållsskyldighet mellan makar. Lagstiftarens uppfattning är att makar bör leva på samma ekonomiska standard såväl som bidra efter förmåga till det gemensamma hushållet. Som äkta makar åtar ni er alltså ett visst ekonomiskt ansvar för varandra. Det är dock viktigt att poängtera att det ekonomiska ansvaret inte innefattar den andre makens eventuella skulder. Du kan läsa mer om detta i ÄktB 6 kap.Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Om du undrar över någonting mer är du välkommen att återkoppla t.ex. genom kommentarsfunktionen nedan. Vänligen,

Förskott på arv vid gåva till barnbarn

2015-07-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vi är 3 systrar och 2 av oss har 3 barn var, den 3:e har 1 barn. Kan vår mamma ge alla barnbarn en större summa pengar till var och en utan att det inverkar på vårt arv? Den 3:e systern m 1 barn påstår att det inte är möjligt.Vår mamma är änka sen 6 år.Tacksam för svar.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken, ÄB, som du finner här.Det är fullt möjligt att som arvlåtare ge en gåva till en eller flera av sina arvingar. Frågan som aktualiseras är då om gåvan påverkar framtida arv eller inte. Barnbarn tillhör den första arvsklassen, dvs. de är bröstarvingar. Enligt ÄB 6 kap 1 § 1 meningen gäller som huvudregel att vad arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge ska ses som förskott på arv. Detta under förutsättning att inget annat föreskrivits eller att det annars utifrån omständigheterna får antas att gåvan inte var menad som ett förskott på arv.I detta fall finns dock ytterligare en aspekt att bedöma. Er mor vill ge gåvor till sina barnbarn. De är visserligen bröstarvingar, men inte arvingar vid gåvotillfället, eftersom alla ni tre systrar lever och därmed är de som ska ärva vid tidpunkten då gåvorna ges.Praxis är inte helt entydig i frågan, men det mesta lutar åt att bedömningen skulle bli sådan att gåvan till barnbarnen trots allt inte ses som förskott på arv, då barnbarnen vid gåvotillfället inte står i tur att ärva er mor.Givetvis är det bästa dock att tydligt ange på gåvobrevet vad som avses med gåvan, dvs. om den är att anse som förskott på arv för barnbarnen eller inte. Ska den ses som förskott på arv räknas den vid arvskiftet av från barnbarnens eventuella arvslott från mormodern. Ska gåvan inte betraktas som förskott på arv, ska den inte tas i beaktande vid ett eventuellt kommande arvskifte mellan syskon och barn efter avlidna syskon.Gåvan till barnbarnen påverkar alltså inte er syskons arvslotter, då gåvan ju ges till barnbarnen och inte till er. Ert arv efter er mor ska alltså fördelas utan beaktande av gåvorna.Med Vänliga Hälsningar

Hantera köp av bostadsrätt för samboliv.

2015-07-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän ska köpa en lägenhet i Järfälla och jag går ensam in med insatsen på 362.000 kronor och om vi skulle separera och sälja lägenheten så vill jag så klart ha tillbaka mina 362 tusen men vi kommer där efter dela på alla kostnader. Så det jag undrar är... 1. Går det att få ut en ränta på insatsen ifall lägenheten stiger i värde till försäljningen? Samt om ni skulle rekommendera oss att antingen skriva ett skuldbrev från honom till mig eller ställa oss på olika stora delar på lägenheten?
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Enskild egendom.Som jag förstår din fråga är ni på väg att bli sambos och då är det några saker som är viktiga att veta. När ett samboförhållande upphör i annat fall än att ni gifter er med varandra så ska värdet av den gemensamma bostaden och bohaget, lite förenklat, delas lika mellan er i en bodelning, sambolagen 8 § och 14 § se https://lagen.nu/2003:376. För att inte detta ska ske och du ska få tillbaka din insats och även den ev. värdeökningen av lägenheten så bör ni upprätta ett samboavtal där lägenheten skrivs in som din enskilda egendom och således undantas från en ev. framtida bodelning, sambolagen 9 §. På detta vis behåller du lägenheten eller åtminstone dess värde samt ev. värdeökning vid en separation.Vill ni inte skriva ett samboavtal av någon anledning finns det alternativa tillvägagångssätt som du pekat på. Skuldebrev.Ett alternativ är som du anger att skriva ett skuldebrev där han får låna halva insatsen till en ränta motsvarande lägenhetens förväntade värdeökning. Viktigt att notera är att en stor värdeökning skulle innebära att räntan skulle bli oskäligt hög och därför skulle din blivande sambo kunna invända att den är oskälig och få den jämkad enligt 36 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#K4. Vad gäller utformningen av skuldebrevet råder jag er att kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se för att få ytterligare hjälp att utforma ett skuldebrev. Ni kan även kontakta våra samarbetspartners vilka ni kan boka tid hos här.Olika andelar.Skulle ni köpa lägenheten och ställa er på olika stora delar innebär detta att du får en större del av värdet vid en ev. försäljning men det innebär även att du har ett större ekonomiskt ansvar för lägenheten. Det innebär även att du kommer få skatta mer än honom, se nedan. Äger ni olika stora andelar av lägenheten kan ni fortfarande skriva ett samboavtal som anger att lägenheten ska vara båda sambornas enskilda egendom och därmed påverkas inte era andelar vid en bodelning. Detta alternativ kan kombineras med ett ovan omnämnt skuldebrev med angiven räntesats för en fördelaktig fördelning.Skattetekniska skäl.Vid en ev. framtida försäljning kommer beskattningen hänföras till hur stor del av lägenheten ni äger. Är det din enskilda egendom betalar du hela beskattningen och om du skulle stå som ägare av en större andel än din blivande sambo får du också skatta mer än honom. Ett fördelaktigt alternativ skattetekniskt är att låna ut halva insatsen vilket då skulle innebära att han får skatta för sin andel vid en ev. framtida försäljning medan räntan i ett upprättat skuldebrev inte påverkas. Viktigt!Om lägenheten av någon anledning skulle minska i värde och du står som ensam ägare då ni avtalat om lägenheten som enskild egendom så är det också du som får betala kvarvarande skuld till banken. Det är viktigt att uppmärksamma att samma problematik kan uppstå om ni ställer er på olika andelar av lägenheten. Finansieringen från bankens sida kan också vara beroende av hur ni hanterar ägandefrågan, jag skulle därför råda er att rådfråga er bank om vilket alternativ de tycker lämpar sig för er situation. Hoppas ni har fått lite nyttig information! Med vänlig hälsning

Finansiera ombyggnation av gemensamt ägd mur utan nytta för en själv

2015-07-03 i Fastighet
FRÅGA |Hej, Jag bor på en tomt som släntar 4 meter upp till min granne med en höjd på ca 2 meter. Granne vill bygga L-stöd som är ca 1,5 meter hög mellan vår gemensamma tomtgräns. Se bild, grannes sida är den med grusad uppfart. På bilden kan ni se en befintlig mur som är ca 80cm hög. Muren byggde vi ihop när jag byggde huset 2011. Den befintliga muren är inte gjord för att klarar av att byggas på höjden. Den klarar inte av trycket från bilar som parkeras på granens tomt/uppfart. 2011 gick vi ihop och betalade ca 25.000kr var och vi fick en mur för ca 50.000kr totalt. Nu vill granne riva muren och bygg L-stöd för att L-stöd klara av bilar och lastbilar som besöker honom. Det nya muren vill han att vi delar på kostnaden. Jag har ingen större nytta av L-stödet vid tomtgränsen mer än att grannens jord, vatten eller bilar inte ska rasa ner på min tomt om/när han parkerar bilar vid tomtgränsen, vilket han måste pga av platsbrist. L-stödets total kostnad blir ca 120.000kr om han gör jobbet själv. Om grannen köper tjänsten kostar muren ca 190.000kr. 2011 gjorde vi det ihop för att det inte var en stor summa och han såg fördelar. Det vi inte visste var att den muren vi byggde 2011 inte klarar av att byggas högre mm. Min fråga: Vad gäller, behöver jag vara med och finansiera L-stödet ihop med grannen eller inte? Finns det något juridiskt som binder mig att finansierar muren tillsammans med grannen och vad ska jag säga till honom?)(mailar bilder när ni skickar e-post till mig)
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Eftersom att ni har byggt muren gemensamt har ni samtyckt till att gemensamt hålla efter den. Ni har dock inte samtyckt till att bygga om den så mycket som din granne nu planerar. Enligt 3 kapitlet 1 § jordabalken har du ett ansvar att se till att din fastighet och ditt levnadssätt inte orsakar störningar för din granne, det verkar inte vara din sida av tomtgränsen som orsakar något problem här och därför är det långsökt att kräva dig på ersättning för att bygga om muren som din granne planerar. Det finns inget juridiskt som binder dig att finansiera muren. Saken är en annan om det finns något tidigare avtal men eftersom att du inte nämner något sådant så antar jag att det inte finns. Det bästa är att med god ton diskutera frågan med grannen och förklara att du inte har några fördelar av att muren byggs och därför bör hen göra det på egen hand eller försöka hitta någon annan lösning för att kunna parkera bilarna. Hoppas att det gav svar på din fundering.

Överlåtelse av fastighet genom gåva

2015-07-02 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej !Vi funderar på att skriva över mammas hus på mig så jag får ta hand om bef.lån (enda sonen) men att hon kommer bo kvar så länge hon orkar och vill huset är belånat till mindre än hälften av taxeringsvärdet ...Hur gör man lämpligast med tanke på juridik,skatter,avgifter,arvsfrågor för att lösa det bäst ? Samt kan man skriva någon form av kontrakt så mamma känner sig trygg att hon verkligen får bo kvar trots att ägandet är ändrat ?mvh Robban
Anes Sabic |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!I 44 kap. inkomstskattelagen(IL) finns de grundläggande bestämmelserna beträffande kapital vinster och kapitalförluster, se https://lagen.nu/1999:1229. Det vi har att ta ställning till i ditt fall är huruvida det är möjligt att förfara på det sättet som du planerat samt vilka skattemässiga effekter detta kan medföra. Jag kommer nedan att redogöra för vad som rättsligt gäller vid fall som dessa. Överlåtelse av fastighetHuvudregeln beträffande vad som betraktas som avyttring av tillgångar står att finna i 44 kap. 3 § IL. Uppräckningen är uttömande och omfattar försäljning, byte eller någon annan liknande överlåtelse av en tillgång. Avyttring genom gåva finns alltså inte med i denna uppräckning. Detta innebär att om en tillgång, exempelvis en fastighet, överlåts genom gåva så sker alltså ingen kapitalvinstbeskattning. Det som istället sker är att den nya ägaren inträder i överlåtarens skattemässiga situation. Detta framgår i 44 kap. 21 § IL och är ett uttryck för kontinuitetsprincipen. Rent konkret innebär detta att inga skattemässiga effekter uppstår för din mamma. Istället kommer den nya ägaren att överta det anskaffningsvärde som överlåtaren hade för fastigheten. Om den nya ägaren sedan säljer fastigheten så får alltså detta anskaffningsvärde räknas av då man beräknar vinsten, och även då man beräknar skatten. I ert fall så planerar ni att överta det återstående lånet på huset som din mamma har. Detta innebär att det rör sig om ett så kallat blandat fång där det både finns ett benefikt inslag i form av en gåva samt ett inslag av ersättning. I en skatterättslig bedömning avseende benefika fång har man att tillämpa huvudsaklighetsprincipen. Detta innebär att om ersättningen, i ert fall ett övertagande av lånet, understiger taxeringsvärdet så är det att betrakta som en benefik överlåtelse i sin helhet. Övertar du det återstående lånet, så kommer det alltså att betraktas som en gåva där du inträder i din mammas skattemässiga situation. Om ni väljer att gå vidare med er plan att överta fastigheten, så är det viktigt att ni uppfyller de formkrav som finns för fastighetsöverlåtelser, vilka återfinns i 4 kap. 1 § jordabalken. Det ni har att uppfylla är att upprätta en skriftlig handling i form av ett gåvobrev. Ett gåvobrev ska innehålla uppgifter beträffande motprestationen och även en förklaring från överlåtaren att fastigheten skall överlåtas på den nya ägaren. Detta gåvobrev skall sedan skrivas under av alla parter. Slutligen måste lagfart sökas hos Lantmäterimyndigheten för att överlåtelsen skall anses fullbordad. Vi på lawline kan bistå med hjälp att upprätta ett gåvobrev. Detta kan vi göra mot en kostnad på 995 kr. inklusive moms, se http://lawline.se/avtal/gavobrev. På frågan om ni behöver upprätta ett kontrakt för att din mor ska få fortsätta bo kvar, så är svaret att det kan vara att föredra, men är absolut inget måste. Ni kan upprätta ett hyresavtal och således garantera din mamma diverse rättigheter som hyrestagare. Ni kan även upprätta ett annat form av avtal där det framgår hur ni vill att ert fortsatta förhållande skall se ut beträffande vem som bor i fastigheten osv. Jag hoppas att du känner att fått svar på dina frågor. Om du har några frågor eller funderingar, så är du välkommen att återkoppla. Med vänlig hälsning

Arbetstagares återbetalningsskyldighet för lön

2015-07-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag har haft en anställning i ett företag från 1997--2013. Nu (2015) har en av delägarna till företaget meddelat mig att "jag har plockat ut för mycket lön" och måste återbetala. Han hänvisar till att min lön inte följde upprättad budget. För mig är det helt orimligt att lönen ska följa en budget. Då borde han väl sagt något varje år, eller...? Jag har i stort sett aldrig tagit ut mer än 4 v sem varje år, så en del av summan beror på att semesterdagarna betalats ut i pengar. Jag har även jobbat mertid, övertid och vissa helger samt under semestern när det behövts. Han har aldrig nämnt något tidigare och han har ju även skrivit under boksluten varje år, vilket jag anser bör vara ett "kvitto" på att man godkänner bokföringen där bla löneutbetalningar ingår. Jag har heller inte haft tillgång till företagets konton eller löneutbetalningssystem utan löneutbetalningarna har skötts av annan person. Den andre delägaren hävdar att min lön är rätt. Vad gör jag? Måste jag betala tillbaka eller finns det något jag kan hänvisa till.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Den situation du råkat ut för, att arbetsgivaren hävdar att han betalat ut för mycket i lön och nu kräver att du betalar tillbaka detta, är en fråga som prövats flertalet gånger av Arbetsdomstolen. De olika målen skiljer sig lite utifrån omständigheterna, men det har utvecklats en tämligen klar praxis på området.Vi måste till att börja med skilja på två frågor. Först måste klargöras om arbetstagaren överhuvudtaget är återbetalningsskyldig för den påstått felaktigt utbetalda lönen. Om svaret på detta är ja, får undersökas om arbetsgivaren kan tvångskvitta denna motfordran mot arbetstagarens lön, eller om han får utkräva betalning genom en vanlig fordran. Detta beror på hur kvalificerad den onda tron är, dvs. om arbetstagaren tagit emot lönen i full vetskap om att hen inte har rätt till den och därmed anses uppsåtligen ha vållat arbetsgivaren skada i tjänsten.Vad gäller första frågan gäller som huvudregel att återbetalningsskyldighet föreligger för den som fått ut mer i lön osv. än han/hon har rätt till. Denna allmänna rättsprincip kallas condictio indebiti. Dock finns ett viktigt undantag. Om mottagaren tagit emot och förbrukat den ”extra” lönen i god tro är han trots allt inte återbetalningsskyldig. Dessa principer stadgas bland annat i målet AD 1989:55.För att bedöma om du som arbetstagare varit i ond eller god tro om den påstådda högre lönen, läggs vikt vi olika faktorer såsom tiden som gått från utbetalningarna till arbetsgivarens krav på återbetalning, om arbetstagaren haft en fast lön varje månad eller den varierat beroende på provision osv., om lönebeskedet varit lättillgängligt och lättöverskådligt samt om arbetstagaren fått bekräftat av arbetsgivaren att beloppet stämmer.I ditt fall kan konstateras att det faktum att utbetalningarna skett flera år innan arbetsgivaren kommer med betalningsanspråket talar för att arbetsgivaren om han utbetalat för mycket i lön bort ha insett detta tidigare. Att han fortlöpande godkänt löneutbetalningarna och att den andra delägaren inte ens påstår att beloppet är felaktigt, talar också för att eventuell återbetalningsrätt i så fall är försutten. Om beloppet inte är klart mer än vad du rimligt kunnat förvänta dig av motsvarande arbete, bör du anses vara i god tro och därmed föreligger ingen återbetalningsskyldighet för den påstått för högt uppburna lönen.Slutligt kan konstateras att om den andra frågan skulle aktualiseras, dvs. om du ändå skulle bedömas vara i ond tro och därmed återbetalningsskyldig, kan arbetsgivaren knappast tvångskvitta fordran mot lön då du inte längre är anställd i företaget, utan får då kräva ut beloppet på vanlig väg. Som resonerats ovan med stöd av utvecklad praxis på området kan alltså dock konstateras att du högst troligt inte kan krävas på pengarna i efterhand, då du inte kan anses ha bort inse att beloppet var felaktigt och därmed har mottagit och förbrukat lönen i god tro.Lycka till framöver!Med Vänliga Hälsningar