Utmätning av skadestånd

2015-07-06 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej. Jag har fått skadestånd för en misshandel, nu har kronofogden tagit det. Får dem göra så när jag har fått det för skada och värk samt utlägg för sjukvård? Mvh suzanne
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utmätning av skadestånd Huvudregeln är att ersättning som sätts in på ett bankkonto där det redan finns medel eller där det flyter in andra medel som exempelvis lön, bidrag, pension eller liknande, kan bli föremål för utmätning eftersom ersättningen sammanblandas med andra medel. Skadestånd på grund av personskada får emellertid under vissa omständigheter inte utmätas, 5 kap. 7 § utsökningsbalken (1981:774). Skadeståndet måste hållas avskilt från andra ekonomiska tillgångar och ska tillgodose ett kvarvarande försörjningsbehov alternativt om mindre än två år har förflutit sedan att skadeståndet har erhållits. Skadestånd med anledning av personskada anses ha en stark personlig prägel att det bör vara fredat från utmätning, SOU 1964:157 s. 246. I rättsfallet RH 2009:57 hade en privatperson erhållit skadestånd med anledning av personskada vilken Kronofogdemyndigheten hade utmätt tio dagar efter utbetalningen till den skadelidandes bankkonto. Hovrätten kom fram till att många privatpersoner endast har ett bankkonto och att det därför kan innebära svårigheter att direkt efter utbetalningen skilja av denna från den övriga ekonomin. Den skadedrabbade personen har också ett berättigat intresse av att placera ersättningen på ett sådant sätt att medlen är disponibla för konsumtion. Kravet på avskiljande borde enligt domstolen därför inte tolkas lika strängt när det gäller privatpersoner. Eftersom utmätning skedde kort efter utbetalningen, blev den avgörande faktorn om det under denna tidsperiod funnits eller flutit in andra medel på bankkontot i sådan omfattning att ersättningen skulle anses ha blivit sammanblandad med annan egendom.SammanfattningKronofogdemyndigheten får alltså utmäta skadeståndet om du inte har avskiljt det från dina andra ekonomiska tillgångar. Om du har haft skadeståndet blandat med andra pengar i ett konto så går det inte att avskilja. Det ska ha märkts på något sätt så att det går att direkt hänföra till skadeståndet. Om det är blandat i ett konto, och Kronofogdemyndigheten utmäter ett visst belopp därifrån, kan du inte visa att just skadeståndet har utmätts. Hovrätten har fastslagit att lägre krav ställs på privatpersoner. Det beror alltså på hur lång tid som har förflutit från det att skadeståndet utbetalades tills dess att det har utmätts. Ju mer pengar som har flutit in i ditt bankkonto sedan utbetalningen, desto svårare blir det för dig att märka skadeståndsbeloppet. Har det gått ett par månader och har du exempelvis fått några månadslöner eller liknande utbetalda till samma bankkonto, kan det bli svårt för dig att visa vilka medel som hänför sig till just skadeståndet.Du hittar lagen som jag har hänvisat till i mitt svar här.Du hittar rättsfallet som jag har hänvisat till i mitt svar här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Fråga om preskriptionsavbrott eller ej, med ledning av NJA 2007 s.157

2015-07-06 i Preskription
FRÅGA |Ett betalningsansvar fastställdes 1999- 01-07 mot mig (medansvarig HB för ett skuldebrev.). Ett inkassobolag skickar 2002-07-23 ansökan om utmätning till Kronofogden så att preskriptionsavbrott görs. Förfarandet återupptas sedan 2003-09-09. Inkassobolaget ansöker 2015-01-15 om verkställighet mot mig hos Kronofogden. De anser att preskriptionsavbrott har skett då de vid flera tillfällen under årens lopp skickat ut kravbrev till min adress. Jag har ej svarat på dessa och har dessutom aldrig bott på adressen utan endast haft den som postadress i Sverige då jag i stort sett hela tiden bott utomlands. Vad gäller nu? Är det tillräckligt för inkassobolaget att skicka ut dessa brev? De hänvisar till HD utslag NJA 2007 s.157. Ska de inte också enligt §9 (presk.lag) redovisa och beräkna skuld i förhållande till de andra medansvariga? Jag vet ej vad som skett där. Kan preskriptionsavbrott göras i all oändlighet genom ett enkelt utskicka av brev?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om preskription regleras, precis som du är inne på, i Preskriptionslagen (se https://lagen.nu/1981:130). Tanken med preskriptionen är att en fordran inte ska kunna existera i all evighet utan att den uppmärksammas, och därför har preskriptionsfristen införts. I lagens 2§ görs en skillnad mellan fordringar i allmänhet, vilka har en preskriptionstid på 10 år, och konsumentfordringar som istället har en preskriptionstid på 3 år. Då fordringen i ditt fall beror på din ställning i handelsbolaget är det inte en konsumentfordran, och den 10-åriga preskriptionsfristen gäller därför för dig. Den angivna preskriptionstiden kan dock avbrytas genom så kallade preskriptionsavbrott. Dessa beskrivs närmare i 5§, och innebär att den kommande preskriptionen avbryts och att fristens tideräkning startas om och börjar om från början, dvs. att ytterligare 10 år krävs för preskriptionen att inträffa från det att preskriptionsavbrottet har skett. Så som det anges i paragrafen kan preskriptionsavbrott ske på ett antal olika sätt. I första punkten beskrivs den händelse då gäldenären betalar en bit av sin skuld, antingen direkt på kapitalskulden eller en del av räntan, vilket då räknas som ett preskriptionsavbrott. I andra punkten beskrivs sedan det som är mest relevant i ditt fall, nämligen att gäldenären mottar ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären, vilket även det räknas som ett preskriptionsavbrott. Slutligen beskrivs i tredje punkten att en väckt talan vid domstol eller hos Kronofogden även det utgör ett preskriptionsavbrott. Som du beskriver så skedde det senaste av dig erkända preskriptionsavbrottet under 2003, där talan sedan återigen väcktes hos Kronofogdemyndigheten under 2015. De faktum att de under denna tid har skickat brev till din adress gör att en bedömning enligt 5§ 2p i preskriptionslagen måste göras. Kravet som lagen ställer upp innebär att det skriftliga kravet som skickas ska komma gäldenären till handa, vilket även uttrycks i förarbetena (se vid intresse prop.1979/80:119 s 96). Det är en sådan situation som prövades i det rättsfall som hänvisas till, nämligen NJA 2007 s.157. I fallet som rör en konsumentfordran (och därför en 3-årig preskriptionsfrist) hävdade en gäldenär att han inte hade mottagit något av de tiotal kravbrev som skickats till den adress där han var boende. Trots att det är borgenären som har bevisbördan på sin sida att breven har kommit fram, så ansåg HD att det var föga troligt att samtliga av dessa brev hade försvunnit i postens hantering, eller att det fanns någon anledning som gjorde att gäldenären inte hade mottagit dem. Därför ansåg de att preskriptionsavbrott trots allt hade ägt rum.Den slutsats som kan dras av lagtext och detta rättsfall är därför följande: Preskriptionsavbrott sker genom att gäldenären tar del av ett skriftligt krav som skickats till honom, och det är borgenären som har bevisbördan på sin sida för att detta faktiskt har skett. I rättsfallet så gjordes dock bedömningen av Högsta Domstolen att så pass många skickade brev utan en rimlig förklaring till varför de inte kommit fram utgjorde tillräckliga skäl för att de skulle ha anses kommit fram till gäldenären, och att preskriptionsavbrott därför hade skett. För att applicera detta på din situation, så kan följande sägas. Borgenären har beviskravet på sin sida för att bevisa att du har mottagit dessa kravbrev. Huruvida de kan bevisa detta beror, med ledning av rättsfallet, på hur många brev de har skickat till din adress. Med i beräkningen ska även tas att du har befunnit dig utomlands under denna tid. Eftersom att detta är en bedömning som i slutändan ska göras av domstol, så kan jag inte ge något solklart, tydligt eller ”rätt” svar på hur en domstol skulle resonera kring detta. Min personliga bedömning är dock att du, beroende på hur mycket tid du har spenderat på adressen som de har skickat breven till och hur många brev som de har skickat, eventuellt skulle kunna vinna framgång med att hävda att en preskription har ägt rum - eftersom att bevisbördan på att du faktiskt har mottagit dessa krav inte är uppfylld från kreditbolaget sida.Vad avser 9§ så har den ingen påverkan på preskriptionsavbrottets inträdande eller ej, utan innebär att flera solidariskt betalningsansvariga endast svarar för sin egen andel när det kommer till frågan om preskription, och att borgenären därför får stå sitt kast med en ekonomisk förlust om preskription sker för någon av de solidariskt betalningsansvariga. Hoppas att du är nöjd med svaret trots att inget absolut svar på frågan kan ges, och lycka till! Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns egendom vid bodelning pga äktenskapsskillnad

2015-07-06 i Bodelning
FRÅGA |Bodelning vid äktenskapsskillnad - SärkullbarnJag och min fru har ansökt om äktenskapsskillnad och håller på att göra en bodelning. I familjen finns även två barn som jag har sedan tidigare. Hur förhåller man sig vid bodelningen till saker som barnen äger?I vårt fall så bor vi i en 1½-plansvilla där vi inrett övervåningen som barnens. Dels har de sina rum med lösöre som de uttryckligen fått av oss och släktingar. Dels har de tillgång till gemensamhetsutrymme med TV, soffa, bokhylla med spel osv. Dessa saker är införskaffade gemensamt med den uttryckliga avsikten att sakerna var för barnens räkning och ingen annan.Hur hanterar man detta?
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Av Äktenskapsbalken 7:1 framgår att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Om inget äktenskapsförord upprättats och makarna inte kommer överens om bodelningen ska den ske i enlighet med Äktenskapsbalken. Enligt 10:1 ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Man får dock ta undan kläder och andra saker som använts uteslutande till sitt personliga bruk. De saker som tillhör barnen därför att de till exempel köpt dem för egna pengar eller fått dem i present ska inte ingå i bodelningen eftersom det är barnens egendom. Således ska alltså inte barnens leksaker, kläder och liknande ingå. Vad gäller saker som soffa, TV, bokhylla osv är det tveksamt om de kan anses ägas av barnen. Här kan flera faktorer spela in, varav barnens ålder är en. Generellt brukar möbler i barnens rum och gemensamma utrymmen anses tillhöra föräldrarna även om de brukas av barnen. Då ska de ingå i bodelningen. Hör gärna av dig igen om du har vidare frågor. Vänligen,

Konsumentens rättigheter vid säljarens dröjsmål

2015-07-06 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Har köpt ett poolpaket av ett företag i Falkenberg. Orden skrevs den 27 mars 2015. Har bara fått levererat en bråkdel av paketet trotts många löften. Såg att lagen säger:Säljarens dröjsmål 5 § Om det inte följer av avtalet när varan ska avlämnas, ska den avlämnas utan onödigt dröjsmål och senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks. 9 § Dröjsmål på säljarens sida föreligger om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida. Jag tog via mail kontakt med säljaren:Hej. Jag har nu väntat på leveranser alldeles på tok för länge. Nu väntar jag mej att du OMEDELBART levererar ALLA varor så poolen kan bli färdig. I mars gjordes beställningen och hitintills har bara en liten del levererats. Jag har stått med färdig grund och bara väntat på leveranser som aldrig kommit trots löften från din sida. Innan nästa vecka är slut skall alla varor vara här annars så häver jag köpet och går till annan leverantör och köper resterande varor enligt lagen i paragraf 33§ (läs nedan). Du kommer att få stå för ersättning för prisskillnaden om det blir en sådan. Med vänlig hälsning Jonnie och Monica Jag har nu hävt köpet.Hej. Härmed hävs avtalet per 2015-03-27. Jag vill därmed meddela och göra gällande att påföljder på grund av avtalsbrottet, att du gjort dej skyldig till skadeståndsgrundande avtalsbrott, kommer att krävas av dej, //Säljaren
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Paragraferna du refererar till återfinns i Konsumentköplagen som gäller då du i egenskap av privatperson köper lösa saker av en näringsidkare. Precis som du skriver ska varan avlämnas utan onödigt dröjsmål om inget följer av avtalet. Är säljaren i dröjsmål har du som köpare rätt att hålla inne med betalningen enligt 10 och 11 §§ KkL. Du har vidare rätt att hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör det om du vill. Säljaren har dock rätt att frånkomma sin plikt att fullgöra om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta orimliga uppoffringar. Om man vill kräva fullgörelse måste man som köpare göra det inom rimlig tid. Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse får du häva köpet. Det följer av 13 § KkL. Om du har krävt att säljaren ska leverera varan inom en tilläggstid och säljaren ändå inte gör det så har du också rätt att häva köpet, förutsatt att tilläggstiden inte är oskäligt kort. Medan tilläggstiden löper får du inte häva köpet. När köpet hävs ska köparen få sina pengar tillbaka och säljaren ska få tillbaka varorna, det följer av 44 §. Du är alltså skyldig att lämna tillbaka de delar av paketet som du mottagit. De mottagna varorna ska lämnas tillbaka väsentligen oförändrade och oförminskade enligt 45 §. Har du hävt köpet och gjort ett täckningsköp inom skälig tid efter det att köpet hävts, har du rätt till ersättning för prisskillnaden enligt 33 §. Förutsatt att du meddelat företaget ditt fullgörelsekrav inom skälig tid och att du sedan väntade hela tilläggstiden innan du meddelade om hävning av köpet, bör du ha rätt att få pengarna tillbaka och eventuell ersättning. Konsumentköplagen är en tvingande lag till förmån för konsumenten som alltså inte kan avtalas bort. Jag föreslår att du kontaktar företaget igen, förslagsvis via telefon för att undvika missförstånd, och fråga dem på vilka grunder de anser att du begått avtalsbrott. Det kan ju ha skett ett missförstånd. Hänvisa till konsumentköplagen och påpeka att den utgör tvingande lagstiftning. Tveka inte att höra av dig igen om du har ytterligare frågor!Vänligen,

Uppsägning av projektanställning

2015-07-06 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag har ingått ett muntligt avtal med min arbetsgivare som omfattar projektanställning.Då de av diverse svepskäl inte betalade ut min lön den 25e utan det tog en vecka att få ut denna så känner jag nu en osäkerhet att va kvar på detta företag. Mina frågor lyder: har jag några som helst skyldigheter att stanna kvar?Vad är min uppsägningstid, då jag inte fått ut ett skriftligt arbetsintyg, som omfattar befattningsbeskrivning, arbetstider, lön och period ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett anställningsavtal kan ingås både muntligen och skriftligen. Om ni har kommit överens om att du ska åta dig en projektanställning bör detta innebära att du måste slutföra ditt pågående uppdrag. Enligt lagen finns det två huvudtyper av anställning, nämligen anställning på viss tid och anställning tills vidare. En projektanställning karakteriseras av att vara tidsbegränsad och är därmed en visstidsanställning. Det är oklart vad ni har kommit överens om, men generellt finns ingen uppsägningstid för tidsbegränsade anställningar. Detta medför att arbetstagaren är förpliktigad att utföra de arbetsuppgifter inom den tiden då anställningen fortlöper. En uppsägningstid kan emellertid avtalas i anställningsavtal eller kollektivavtal (4 § 2 st. lag om anställningsskydd). Dessutom kan du och arbetsgivaren komma överens om att avsluta anställningen i förtid.Det finns även en annan möjlighet för dig att lämna arbetet i förtid. Du beskriver att arbetsgivaren bland annat slarvat med att betala ut lönen i tid. En inte obetydlig försening av utbetalningen av lönen ses som en allvarlig överträdelse från arbetsgivarens sida. Det är en sådan överträdelse som kan föranleda att arbetstagaren har rätt att, med omedelbar verkan, frånträda sin anställning (4 § 3 st.).Vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för normalt slitage på hyreslägenhet?

2015-07-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Min dotter förbereder flytt från en hyreslägenhet och har fått ett brev från hyresvärden att hål efter lampor, tavlor, väggfasta hyllor o liknande skall spacklas och målas fackmässigt (med viss angiven färg) av hyresgästen eller dennes ansvar. I annat fall åtgärdas det på hyresgästens bekostnad. Om vi utgår från att ovannämnda hål är normalt slitage måste min dotter spackla och måla? Eller är det hyresvärdens ansvar om det är normalt slitage?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga!Hyresgäster har en skyldighet att vårda lägenheten under hyrestiden, enligt 12 kap. 24 § jordabalken. Utgångspunkten är att hyresgästen ska vårda lägenheten på lika bra sätt som en "ordentlig person". När hyresgästen flyttar är han/hon skyldig att återställa lägenheten i princip i samma skick som den hade vid tillträdet.Hyresgästen behöver dock inte återställa sådant som anses vara normal förslitning, eftersom normal förslitning är hyresvärdens ansvar. Om hålen kan anses vara normalt slitage behöver din dotter alltså inte spackla och måla.Vänlig hälsning,

Fick grannen hugga ner björkarna?

2015-07-06 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Vår granne har utan att fråga oss fällt sex stycken stora björkar som står i tomtgräns och som bildar en alle. Björkarna har stått där i minst 70 år, men var helt friska. Tomtgränsen är fastställ av lantmäteri. Grannen har dessutom tagit hand om alla kubikmeter ved som björkarna innehöll. Han hävdade att det var hans björkar.Hur ska vi gå vidare och vilket straff -skadestånd kan vi förvänta oss att få av grannen?
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga är det avgörande att veta om träden stod på er sida av tomtgränsen, eller på grannens. Man får fälla träd på egen tomt under förutsättning att inte annat framgår av detaljplan eller liknande. Står träden precis mitt på tomtgränsen får grannen inte ta bort träden utan överenskommelse med er, eftersom det då inte är deras egna träd. Frågan är då hur stor del av träden som stod på er sida. Stod träden på er sida av tomtgränsen har grannen inte rätt att fälla dem. Om man fäller träd på någon annans mark kan brotten åverkan, skadegörelse och grov skadegörelse aktualiseras. Du hittar dem i Brottsbalkens 12e kapitel 1-3 §§. Ni kan då också kräva skadestånd enligt skadeståndslagen. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor. Vänligen,

Får grannen röka inomhus?

2015-07-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag har nyligen fått en granne under mig som röker konstant, röklukten kommer in i min bostad trots att dörrar och fönster är stängda, jag har självklart klagat hos hyresvärden, pratat med grannen, jag har även varit i kontakt med miljönämnden och hyresgästföreningen, dom säger att grannen har rätt att röka i sin bostad, men i hyreslagen 12 kapitlet, 25 paragrafen står det att när hyresgästen använder lägenheten ska han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö, det står också att hyresgästen ska vid användningen av lägenheten göra allt som fodras för att bevara sundhet ordning och gott skick inom fastigheten. Har grannen verkligen rätt att utsätta mig för passiv rökning ?
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Så länge det inte står något annat uttryckligen i hyreskontraktet har man rätt att röka i sin lägenhet och på sin balkong. Man har dock en skyldighet att vårda lägenheten och återställa den när man flyttar igen. Det är en svår gränsdragning mellan hyresgästens skyldighet att inte utsätta sina grannar för störningar och dennes rättighet att utnyttja sin lägenhet. Idag finns ingen lag som förbjuder rökning i lägenheten och om det inte står i hyreskontraktet blir det svårt att hindra din granne från att fortsätta röka. Jag skulle råda dig att prata med din granne igen, kanske kan ni hitta en lösning? Sedan föreslår jag att du även kontaktar din hyresvärd igen eftersom det kanske går att göra något åt ventilationen i huset. Du är välkommen att ta kontakt med oss igen om du har ytterligare frågor. Vänligen,