Arv vid förälders bortgång

2014-08-30 i Laglott
FRÅGA |Hej Min mor har precis gått bort och jag har lite frågor angående testamentet och hur jag skall ställa mig till det. Min mor var gift med en man som sedan tidigare har tre barn så vi är alla särkullebarn. I testamentet står det att 1 Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom.2 Om särkullebarn gör anspråk på utfående av laglott äger efterlevande make rätt att anvisa egendom till täckande av sådan lott, alternativt att lösa ut barnet ur boet med kontanter.3 Efter bådas vår död skall egendomen fördelas mellan våra respektive arvingar enligt lag.4 Detta testamente skall inte ha någon inverkan på vad våra respektive dödsbodelägare erhåller genom försäkringar på grund av försäkringsvillkor eller förmånstagareförordnanden.5 Vad någon erhåller genom arv eller på grund av testamente skall vara mottagarens enskilda egendom. Avkastning av sådan egendom eller vad som sätts i enskild egendoms ställe skall även vara enskild egendom. Dock äger mottagaren genom äktenskapsförord omvandla egendom eller del därav till giftorättsgods.I ren hast skrev jag under att jag ville ha ut min laglott, då jag kan tänka mig att han kommer att sälja egendomen och ge bort/skänka allt till sina barn under tiden han lever. Om han inte säljer av allt och skänker bort allt till sina barn hur kommer egendomen att fördelas efter hans bortgång?
Malin Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten när det gäller makar och arv är att den efterlevande maken ärver allt så länge de gemensamma barnen är ensamma arvingar ärvdabalken 3 kapitlet 1§ https://lagen.nu/1958:637. Finns det särkullbarn har de dock förtur framför den efterlevande maken till sin arvslott. Jag vill anmärka att det här rör sig om hela arvslotten och inte bara laglotten.Om den efterlevande maken sitter kvar i "orubbat bo" innebär det att denne behåller all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Som särkullbarn har du dock alltid rätt att få ut din laglott (jag uppfattar det som att den man som din mor var gift med innan hennes bortgång inte är din far) Detta innebär att du har rätt att få ut halva din arvslott, det vill säga laglotten, trots att testamentet säger annat.  Eftersom mannen som din mor var gift med inte är din biologiska far är du ett särkullbarn i deras äktenskap och skall få ut ditt arv vid din mors bortgång. Du kan dock välja att avstå ditt arv till förmån för efterlevande make enligt 3 kapitlet 9§ ärvdabalken. Det innebär att du har ett efterarv och får ut dina andelar vid den efterlevande makens bortgång. Skulle han försöka att göra sig av med stora delar av den egendom som han ärvt av sin hustru, din mor, så finns det en vederlagsregel i 3 kapitlet 3§ ärvdabalken. Den berör hur du skulle kunna kompenseras om efterlevande make genom gåvor eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till dig, orsakar väsentlig minskning av sin egendom. Jag hoppas att allting blev lite klarare för dig. Lycka till! Med vänliga hälsningar, 

Grovt rattfylleri, påföljd, överklagan

2014-08-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Min son 23 år vart tagen av polisen när han körde bil det framkom att han hade 0,5 i utandning vid prov. Körkortet vart indraget. Jag undrar vad är straffet? Han är aldrig dömd tidigare, han tänkte sig inte för bilen var sönder så han tänkte flytta på den. Han blir arbetslös den 1 september. Nu mår han jättedåligt, vet att han gjort fel. Hans chanser att få jobb nu är svårt. Han hade klarat C-kortet för lastbil så han skulle få jobb som chaufför. Så vad gör han?
Sarah Saajakari |Hej!Du skriver att din son hade 0,5 i utandningluft, jag antar att du menar att alkoholkoncentrationen var 0,5 mg per liter i utandningsluften. Det här är att klassa som grovt rattfylleri, se 4a § 1 punkten lag om straff för vissa trafikbrott (https://lagen.nu/1951:649#P4aS1). Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst 2 år.Vad din son kommer att få för straff kan inte jag svara på, eftersom det är olika faktorer som vägs in i bedömningen. För grovt rattfylleri föreligger en presumtion för att straffet ska bli fängelse, 30 kap. 4 § brottsbalken. För att bryta presumtionen krävs särskilda skäl för att inte döma till ett fängelsestraff. Sådana skäl kan vara om din son till exempel samtycker till skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst och att det kan ses som lämpligt. Omständigheter att väga in om det kan ses som lämpligt är om nivån av alkohol i utandningsluften eller promillehalten i blodet var relativt låg eller att din sons körning har skett under sådana förhållanden att det har medfört ringa eller ingen trafikfara. Domstolen väger även in din sons enskilda förhållanden när de bestämmer påföljd. Det kommer alltså att ske en samlad bedömning vid bestämningen av påföljden för din son. Närmare än så kan jag inte uttala mig utan det är upp till domstol att bestämma.Angående att körkortet blev indraget har det gjorts i enlighet med 5 kap. 1 § 1 punkten körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1) där det är stadgat att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri, både normalgrad och grovt. Vidare ska vid ett återkallande av körkort en spärrtid bestämmas, alltså under hur lång tid körkortet ska vara återkallat, 5 kap. 6 § körkortslagen. Det stadgas att om körkortet är återkallat på grund av grovt brott i 3 § 1 punkten körkortslagen ska spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Beslut om körkortsåterkallelse görs av Transportstyrelsen. Din son kan överklaga beslutet till förvaltningsrätt och motivera att han behöver sitt körkort i sitt arbete, spärrtiden kan möjligtvis förkortas något om det anses motiverat. Det framgår dock att din son inte har någon anställning från och med den 1 september. En överklagan ska vara skriftlig och din son ska ange det beslut han överklagar, hur beslutet ska ändras och varför det ska ändras. Det krävs även en underskrift från din son. Överklagan ska ha kommit in till Transportstyrelsen senast tre veckor från att din son tog del av beslutet om återkallelse av körkortet.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Utomlands bosatt, köp av oäkta bostadsrätt

2014-08-29 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej,Min mor är född och uppvuxen i Sverige, men bosatt i Tyskland sedan över 40 år tillbaka och tysk medborgare sedan ca 30 tillbaka. Hon är ensamstående, ett vuxet barn (jag) bor i Sverige och ett bor kvar i Tyskland. Nu överväger hon att köpa en bostadsrätt i en oäkta förening i Sverige. Inte som permanentbostad, utan för att kunna vistas där vid tillfälliga besök i Sverige. Min frågor är: 1. Blir hon skattskyldig för eventuell förmånsbeskattning om/när lättnadsreglerna upphör 2016?2. Blir hon skyldig att betala den 30%-iga skatten på en eventuell reavinst vid försäljning? 3. Löper hon risk att bli obegränsad skattskyldig i Sverige då hon formellt bedriver näringsverksamhet som delägare i föreningen?
Denise Peters |Hej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era juridiska frågor!För att göra en korrekt bedömning av aktuella skatteregler måste jag först svara på frågan om huruvida hon kommer vara obegränsat skattskyldig i Sverige efter köpet av bostadsrätten eller ej. Den svenska lagstiftningen ställer upp tre olika krav för hur en fysisk person kan bli obegränsat skattskyldig här. Dessa är 1, att man är bosatt här, 2, att man stadigvarande vistas här eller 3, att man har väsentlig anknytning till Sverige, se 3:3 Inkomstskattelagen (IL), här.Som du nämner i frågan är din mor bosatt i Tyskland varför den första punkten går bort. Med stadigvarande vistelse brukar man räkna en sammanhängande period om minst 6 månader. Kortare vistelser slås ej ihop varför kortare besök uppdelade under året kommer inte kvalificera henne som obegränsat skattskyldig.Gällande väsentlig anknytning så måste här göras en samlad bedömning av alla relevanta omständigheter. I 3:7 IL räknas ett antal punkter upp som kan ses som en fingervisning i vad som beaktas. Den praktiskt viktigaste punkten i detta fallet är den om boende inträttat för åretruntbruk. Din mor kommer vad jag förstår främst att ha bostadsrätten som en fritidsbostad och dessa beaktas normalt inte. Skatterättsnämnden har dessutom i ett antal förhandbesked kommit fram till att det faktum att en utflyttad person skaffar sig en ny bostad inför en återinflyttning inte ensamt leder till att väsentlig anknytning anses föreligga. Det finns därutöver ett antal avgöranden från Regeringsrätten gällande personer som köpt bostäder för tillfälliga besök i Sverige där inte någon utav dem på denna grund ansetts få en väsentlig anknytning hit. Slutligen finns ett speciellt förhandsavgörande vilket behandlar en situation likartad din mors. Fallet handlade om en svensk person som bott utomlands de senaste 20 åren och som bestämt sig för att starta upp ett nytt företag i Sverige. Etableringen skulle ge honom väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Utöver detta hade han även svenskt medborgarskap och en fritidsbostad i Sverige. Skatterättsnämnden fann dock, främst med hänsyn till att den sökanden under de senaste 20 åren varit bosatt utomlands, att han vid en samlad bedömning inte kunde anses ha väsentlig anknytning hit.Av vad som framkommer när man går igenom praxis kommer alltså din mor med största sannolikhet inte att bli obegränsat skattskyldig i Sverige p.g.a. att hon anskaffar en bostadsrätt här. Hon kommer således vara begränsat skattskyldig vilket innebär att enbart viss inkomst som härrör sig från Sverige kommer beskattas här i landet, se 3:18 IL. Att äga en bostad i en oäkta bostadsrättsföreningen likställs med att äga en delägarrätt i ett aktiebolag eller ekonomisk förening och man använder således dessa regler även på inkomster som härrör från den oäkta bostadrättföreningen. All inkomst, inklusive bostadsförmån, som en andelsägare får av bostadsrättsföreningen räknas som utdelning och tas av en fysisk person upp i inkomstslaget kapital med en 30 procentig skattesats. Att detta gäller även för en utomlands boende framgår av 3:18 § pt 13 IL. Som du nämner finns dock i dagsläget lättnadsregler för denna typ av utdelning men ja, efter utgången av 2015 kommer den 30 procentiga skattesatsen gälla fullt ut. Vid en eventuell försäljning av bostadsrätten finns en specialregel för kapitalvinster på delägarrätter för utomlands boende. Denna finner du i 3:19 IL. Regeln innebär att kapitalvinst på denna typ av försäljning endast är skattepliktig i den mån personen ifråga varit bosatt eller stadigavarande vistats (minst 6 månader) i Sverige någon gång under de 10 år som föregått försäljningen. Då din mor, som det ser ut nu, inte verkar ha som plan att bosätta sig i Sverige kommer alltså en framtida försäljning inte beskattas här.Vänliga hälsningar

Formkrav för anställningsvillkor

2014-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag har ett kontrakt med min arbetsgivare som jag skrev på 2009-12-28 där det står att mina arbetstider är 06.00-14:45. Hösten 2011 så börja jag jobba på kvällen (14:45-23:15) i 1 år för att sen börja studera. Efter studierna så fortsatte jag arbeta på kvällen och jag vill nu byta tillbaka till dagsschemat. Jag har inte skrivit på något nytt kontrakt om att jag jobbar på kvällen. Vad är det som gäller då?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Det finns inga formkrav för anställningsavtal. Detta innebär att man kan avtala om anställning skriftligt, muntligt eller genom konkludent handlande. Det finns heller inga formkrav när man ändrar villkor i ett anställningsavtal som skett i ditt fall och man kan mycket väl muntligt ändra ett skriftligt avtal, även om ett skriftligt avtal alltid är att föredra ut bevishänseende. När du började arbeta kvällstid ändrade ni alltså villkor i ditt avtal och för att det inte ska gälla längre måste du komma överens med din arbetsgivare att du ska börja arbeta dagtid igen och sluta nytt avtal gällande detta.Hoppas du har fått svar!

Försäljning av fastighet - arvskifte

2014-08-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan man/är det lagligt att sälja en fastighet som man ärvt, innan arvet är skiftat?
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline. Om arvskifte hittar du bestämmelser i ärvdabalkens 23 kap https://lagen.nu/1958:637. Ett arvskifte är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dödsbodelägare är arvingar och testamentstagare. Av 23 kapitlet 2§ ärvdabalken framgår följande."Mot någon delägares bestridande får skifte ej företas innan bouppteckningen har förrättats och alla kända skulder har betalts eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård eller uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för skulderna".Ovanstående innebär att så länge dödsbodelägarna är överens och det finns medel avsatt för skulderna i boet kan ett arvskifte företas innan bouppteckning. I ditt fall försäljning av fastighet. Jag reserverar mig dock från att generalisera en sådan handling eftersom det kan finnas många detaljer som inverkar på försäljningen. Jag vill göra dig uppmärksam på att en bouppteckning måste vara registrerad för att den nye ägaren ska erhålla lagfart på den avlidnes fastighet. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Lycka till! Vänligen, 

Beskattning av gåva

2014-08-29 i Gåvoskatt
FRÅGA |Vill ge bort ett hus/en nerlagd konsumaffär. Det ligger i en liten by där jag inte tänker bosätta mig igen. Är inte släkt med personen men han har bott i det ca 2 år och betalat för driften av huset, en sorts hyra. Jag vill inte ha huset och då tänkte jag skänka det till honom. Kan man göra det utan att han eller jag får skatta för det? Och ska man skriva ett gåvobrev eller hur gör man för att det ska bli rätt om det nu fungerar?
Denise Peters |Hej och tack för din fråga!En överlåtelse genom gåva räknas inte som en avyttring i skatterättsliga sammanhang vilket gör att kapitalvinstbeskattning av gåvogivaren/dig inte kommer att ske, se 44:3 Inkomstskattelagen (IL), här. Förvärvet av gåvan är i sin tur också skattefri för gåvotagaren, se 8:2 IL. Beskattning kommer istället ske om gåvotagaren senare bestämmer sig för att själv sälja huset. Denne kommer då att inträda i din skattemässiga situation vilket innebär att hen vid försäljningen kommer använda ditt anskaffningsvärde för huset som underlag för kapitalvinstberäkningen, se 44:21 IL. Jag kan även nämna att eventuella löpande inkomster som utgår från fastigheten, såsom hyra vid uthyrning och dylikt, kommer beskattas hos den som tar över huset.Vid överlåtelse av fast egendom krävs alltid ett skriftligt avtal. Detta oavsett om egendomen överlåts genom köp, byte eller gåva, se 4:1 och 4:29 Jordabalken, här. Vid gåva upprättas då ett gåvobrev vilket måste innehålla uppgifter om vilken fastighet det är fråga om, en förklaring av givaren/dig att fastigheten ges bort till mottagaren, samt givarens/din och mottagarens underskrift. Vänliga hälsningar

Överlåtelseförbud vid gåva

2014-08-29 i Gåva
FRÅGA |Hej, Jag har fått en fastighet som gåva i maj 2013. Det finns ett förbehåll om att jag inte får överlåta den utan givarens samtycke. Nu vill jag sälja, vilket givaren inte medger. Men huset står tomt och kostar mig pengar. Vad kan jag göra? Mvh Camilla
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Att villkora en gåva med exempelvis överlåtelseförbud är fullt tillåtet enligt svenska rätt även när det gäller fastigheter. Gåvotagaren får då inte överlåta fastigheten under gåvogivarens levnadstid, och detta måste man som gåvotagare respektera. Detta framgår motsatsvis av 4 kap 3 § och 4 kap 29 § jordabalken. Gåvogivaren däremot får återkalla villkor som ställts upp i gåvohandlingen för enbart dennes intresse, se NJA 2000 s 262, så givaren kan återkalla överlåtelseförbudet så att det inte gäller. Ni måste alltså komma överens med den ni fått fastigheten av för att överlåtelse ska kunna vara möjlig.Hoppas du fått svar!

Kan säljare av aktiebolag kvarhålla inventarier som tillhör bolaget?

2014-08-28 i Bolag
FRÅGA |Tidigare ägare av ett aktiebolag har efter dom sålt sina aktier till nuvarande ägare vägrat återlämna inventarier som ägs av aktiebolaget. Tidigare ägare hävdar att inventarierna skulle ha begärts åter i samband med att de sålt aktierna vilket ej gjordes. Vad är brottsrubriceringen samt hur ska aktiebolaget gå tillväga för att återfå det av aktiebolagets inventarier?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag förstår din fråga som följer:1. Har den tidigare ägaren av aktiebolaget rätt att kvarhålla inventarier som ägs av aktiebolaget?2. Är detta kriminaliserat och i så fall under vilken rubricering?3. Hur ska aktiebolaget gå till väga för att få tillbaka sina inventarier. 1. Eftersom inventarierna ägs av aktiebolaget så är det upp till aktiebolaget att göra vad det vill med inventarierna. Under förutsättning att det inte finns något avtal som ger den förre ägaren rätt att behålla nyttjanderätten till inventarierna så ska dessa återlämnas till aktiebolaget. Säljarens påstående att ett anspråk på inventarierna skulle gjorts i samband med överlåtelsen av aktierna är således felaktigt.2. Ja detta är kriminaliserat, brottsrubriceringen är egenmäktigt förfarande enligt 8:8 Brottsbalken.3. Det lämpligaste tillvägagångssättet är att begära särskild handräckning hos kronofogdemyndigheten. Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här.Jag hoppas du fått svar på dina frågor.Vänliga hälsningar,