Avtala bort semesterförmåner

2015-04-25 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Här kommer en konstig fråga. Som arbetstagare kan man välja att inte få semesterlön/semesterersättning? Tack!
Louise Eskesen |Hej, och tack för din fråga!Jag tycker inte alls att det är en konstig fråga, det är vanligt med funderingar kring anställningar och de förmåner man är berättigad till.Reglerna om semesterlön och semesterersättning regleras i Semesterlagen, som du hittar https://lagen.nu/1977:480. Semesterlön utbetalas i samband med semesterledighet, 26§. Vid anställningar som varar en kortare tid än tre månader kan istället semesterförmånerna betalas ut som semesterersättning till arbetstagaren.Som arbetstagare har man rätt till semesterförmåner enligt Semesterlagen, 1§. Den rätten kan inte avtalas bort genom avtal mellan en arbetsgivare och en enskild anställd, 2§. Med vänlig hälsning,

Rätt till laglott

2015-04-25 i Laglott
FRÅGA |Vad menas egentligen "förlorar du din rätt att få ut laglotten" Blir man arvlös då?Kan arvtagaren som har rätt till laglotten sätter armarna i kors, dvs förhindra en arvskifte sex månader man har blivit delgiven?
Louise Eskesen |Hej, och tack för din fråga!Rätten till laglott tillkommer bara bröstarvingar,och motsvarar hälften av arvslotten man är berättigad till, 7:1 ÄB. Om laglotten kränks genom testamente måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet alternativt väcka en klandertalan mot testamentet inom sex månader från det datum han blev delgiven om testamentet, 7:3 ÄB. Om inte detta görs så blir testamentet gällande, trots att laglotten kränks, och bröstarvingen i fråga blir arvlös. Jämkning av testamente innebär inte att bröstarvingen förhindrar att arvskifte sker, utan att han får ut den laglott han är berättigad till. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K7Med vänlig hälsning,

Möjlighet att frias i tingsrätten för olaga hot

2015-04-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |hej om man är anklagad för olaga hot och det ska upp i tingsrätten. finns det då någon chans att bli friad beroende på vilka omständigheter det är?kan man genom att förklara situationen få dom att förstå vrf man blev så arg ochsa saker man inte mena?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Olaga hot finns i brottsbalkens 4 kap 5 §. I tingsrätten kommer åklagaren först och främst framställa sitt yrkande, dvs den gärning du påstas vara skyldig till och vad åklagaren har för grund för den påstådda gärningen. Efter detta kommer du att få din chans att berätta vad du har för inställning till vad åklagaren sagt. Under huvudförhandlingen kommer du även att få utveckla din talan, vilket innebär att du kommer få berätta om alla de bakomliggande omständigheter som föranledde den gärning du påstås ha utfört samt hela händelseförloppet kring när gärningen utfördes. Detta framgår av 46 kap 6 § rättegångsbalken. Det framgår inte av din fråga hur situationen såg ut och under vilka omständigheter hotet skedde vilket gör det svårt att bedöma din skyldighet till brottet. Jag tror dock att du har störst möjligheter att gå fri om du kan bevisa att ditt hot inte var allvarligt menat eller att det inte var ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den person hotet vände sig till. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Presumtionsregeln i konsumentköplagen

2015-04-25 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,Jag har läst lite i era 'vanliga frågor' och däri sökt specifikt efter information gällande reklamation. Men en sak som jag tycker är av stor vikt kan jag inte hitta, nämligen om en vara fungerar över 6 månader tex 2,5år och sen går sönder, då kan man inte anta att felet var ursprungligt men hurvida kan man då reklamera varan och få den reparerad/utbytt? Känns inte som det är mening med lag om reklamation upp till 3år om felet måste anses vara ursprungligt och det inte går att bevisa/anta efter 6månader!!?(Varan är köpt ny i butik av mig som privatperson)MVH
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Den tidsmässiga begränsningen av presumtionsregeln i 20 a § konsumentköplagen motiveras av ifrågavarande regels karaktär av undantag från den huvudregel som annars gäller då någon haft ett visst föremål i sin vård; närmare bestämt att bevisbördan åligger innehavaren; samt det faktum att felets ursprunglighet blir mindre sannolik med tiden. Motivet till huvudregeln är att den som utövar kontroll över något i allmänhet har betydligt större möjligheter att påverka dess skick än den som sålt detta och därför även en bättre insikt i den behandling saken fått. Regeln är således inte ämnad att ge köparen obegränsade möjligheter att reklamera något, utan syftar till att genom positiv särbehandling ge konsumenter en bättre utgångsposition än näringsidkare vid eventuell tvist. Konsumentköplagen finner du här. Vänligen,

Värdering av vittnes utsaga i jämförelse med målsägandes

2015-04-25 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har haft en rättegång angående misshandel. Det är så att jag av misstag eller olycka knuffade en person så den ramla och slog i pannan och fick ett sår. Jag som är den misstänkte och målsägandet sa på rättegången precis som det hade gått till att det var en knuff som slutade fel. Det var inte meningen att personen skulle komma till skada eller att knuffen var medvetet. Det fanns en vittne som såg händelsen och vi gillar inte varandra. Vittnen berättade en helt annan historia på rättegången att jag hade tagit tag i målsägande och lyft upp och kastat personen på golvet med upsåt. Nåt som inte har hänt, vittnet sa det för att jävlas med mig. Nu till min fråga. Finns det någon möjlighet att tingsrätten väljer att tro på vittnens historia framför mitt och målsägandet.
Christopher Escalante |HejTack för din fråga.Inledande kan sägas att det är omöjligt för mig att svara på hur domstolen tar ställning till värdering av vittnets, din eller målsägandes utsaga. Det är upp till domstolen att självständigt värdera era vittnesmål för att därefter döma i målet. Med detta sagt så torde en grundregel vara att målsägande - som har blivit utsatt för brottet - är den person domstolen normalt fäster störst vikt vid. Varierade omständigheter kan nyansera detta. I den mån starka indikationer finns på att målsägande känner sig hotad eller dylikt av gärningsmannen, då målsägandes berättelse innehåller stora brister, är osammanhängande eller på annat sätt bedöms icke trovärdig får givetvis vittnens utsagor större betydelse. För att besvara din fråga föreligger det med all säkerhet en risk att tingsrätten inte delar din och målsägandes berättelse angående händelseförloppet, men detta torde dock endast vara aktuellt då din eller målsägandes berättelse på ett eller annat sätt bedömts mindre sannolik.Vänligen,

Återinförd arvskatt?

2015-04-25 i Arvsskatt
FRÅGA |Min f.d. man har avlidit. Han har ca 400 tusen i tillgångar plus en bostadsrätt. Allt går till våra söner. Är arvsskatten återinförd? Hur många % är den i så fall på?Med vänlig hälsningBerit
Ola Silvén | Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga.Arvskatten är inte återinförd Inkomstskattelangen 8 kap. 2 § (IL), här. Era söner kommer alltså inte behöva betala någon skatt på de tillgångar de ärver. Vänliga hälsningar,

Samtycke när man belånar sin del av samägd fastighet?

2015-04-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Fastighet med två ägare. Kan en av dem belåna sin del utan godkännande av den andre? Det är en fritidsfastighet med två separata lägenheter i.
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Det enda hinder som uppställs för att på egen hand belåna en gemensamt ägd fastighet är om det rör sig om makars gemensamma bostad. Huvudregeln beträffande makars gemensamma bostäder är att en make får inte utan samtycke från den andra maken pantsätta/belåna en fastighet som utgör makarnas gemensamma bostad. Detta framgår av 7 kap 5 § äktenskapsbalken. Vad som utgör makars gemensamma bostad framgår av 7 kap 4 § äktenskapsbalken. Enligt undantaget i 7 kap 4 § fjärde stycket räknas inte en fritidsfastighet som makars gememsamma bostad. Detta innebär att om du är gift med den du samäger fastigheten med, så kan du belåna fastigheten utan samtycke från den andra maken om ni endast har fastigheten för fritidsändamål. Om det inte råder ett äktenskapsförhållande mellan er uppställs inget hinder för att du ska kunna belåna din del av fastigheten utan samtycke. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Påföljd för att köra drogpåverkad

2015-04-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag råkade i december köra drogpåverkad (thc 0.0002 i blodet) och vart stoppad i en "rutinkontroll". Det slutade med en husrannsakan och då påträffades 19 cannabisplantor som var nyligen sådda, 4 enheter testosteron, och en haschbit a ~1,26g. Testosteronet hade vart i mina ägor sedan 2010 och var för eget bruk. Även så all cannabis. Min fråga är som följer, blir det fängelse eller kan ja få vård? Allt detta hände tre, fyra dagar efter att jag hade blivit utskriven från psyk där jag skrev in mig pga att jag tänkte ta livet av mig pga psykiskt långvarigt dåligt mående då jag tvingats att jobba i TVÅ år med en trasig handled (läkarna missbedömde en skadan och vägrade mig sjukskrivning eller hjölp) när jag egentligen skulle ha vart sjukskriven och opererats. Det fanns inget att göra även fast jag överklagade deras beslut om o om igen så de vart bara att få till jobbet å "se glad ut".. Hade inget annat alternativ under dom här två åren tragiskt nog. Jag har hursomhelst efter allt det här som hänt fortsatt gå hos öppenvården psyk å sökt hjälp för mina besvär, och mår i dagsläge avsevärt bättre pga psykologsamtal och medicinering. Även om allt är en enda stor röra så känns det ändå bra att vara där då tanken med allt är att utreda om det är adhd/add som ställer till det för titt som tätt. Hur förmildrande omständigheter är det att vid brottstillfället ha vart psykiskt sjuk, för att sen innan rättegången friskna till och inte längre anses vara en vara för sig själv? Skulle verkligen behöva råd och hjälp hur jag ska göra då hela mitt liv raseras om det blir för höga böter eller fängelse. Jag är tidigare helt ostraffad och jobbar som lastbilschafför i normala fall, och har inga problem med soc/polisen sen tidigare. Jag vill bara ha vård så jag kan få ett värdigt liv å slippa ha sånna här upp o ner perioder i mitt liv där allt ena sekunden är bra sen skit andra sekunden. Det är FÖR psykiskt jobbigt att ha de så som jag haft det. Jobb och min hund betyder allt så jag vill ju helst kunna återgå till att jobba på sidan om sjukskrivningen då jag ska göra en "utredning hos psyk" som kommer pågå flera månader.Det vart mycke information på samma gång men man måste nog förstå helheten för att kunna dömma rättvist i det här fallet å de känns som de kan gå hur som helst om ja inte är påläst så jag vet vad som komma skall.Tack för en kanonbra tjänst!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer i mitt svar att gå igenom brottet rattfylleri och narkotikabrott. Vidare ska jag redogöra för tänkbara påföljder.Rattfylleri och narkotikabrott Den som påträffas med narkotika i blodet när denne kör bil, har gjort sig skyldig till rattfylleri. Dock görs ett undantag för fallet när narkotika intagits i enlighet med läkarens eller receptutfärdarens ordination (4 § trafikbrottslagen). Som jag uppfattat det, ingick dina droger i blodet inte i någon gängse medicinering, varför du inte kan fritas från ansvar. Det krävs att du haft uppsåt att inta narkotikan. Detta förmodar jag är fallet för dig. Huruvida detta ska ses som grovt eller inte, bedöms utifrån de olika omständigheterna i situationen. Bland annat är det av relevans om du varit avsevärt påverkad av narkotikan eller att framförandet av bilen föranlett en påtaglig fara för trafiksäkerheten (4 a §). Det är inte mängden narkotika i blodet som är det absolut avgörande. Hänsyn ska även tas till omständigheter såsom att fordonet varit av den beskaffenheten att den inneburit en mindre fara för medtrafikanter (t.ex. en moped). Har din bilfärd medfört en märkbar fara för andra trafikanter, kan detta tala för att det rör sig om grovt rattfylleri. Påföljden för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader, medan påföljden för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. För narkotikabrott döms den som olovligen bland annat innehar, brukar, överlåter, bjuder ut till försäljning eller förvärvar i överlåtelsesyfte (1 § narkotikastrafflagen). Det krävs uppsåt för att brottet ska aktualiseras. Påföljden är fängelse i högst tre år. Ringa narkotikabrott är det om mängden narkotika varit liten och omständigheterna i övrigt varit mildra (2 §). Påföljden för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader. Vilka brott du har gjort dig skyldig till och i vilken grad, är det endast domstolen som kan bedöma.Vad skulle du kunna dömas till? Utifrån nämnda straffskalor för rattfylleri och narkotikabrott ska domstolen bestämma brottets straffvärde. Straffvärden utgörs av en gärnings skadlighet och farlighet samt gärningsmannens skuld och motiv (29 kap. 1 § brottsbalken). När det gäller straffvärdet ska försvårande och förmildrande omständigheter beaktas (29 kap. 2 och 3 §§). Exempel på försvårande omständigheter är att den tilltalade visat stor hänsynslöshet eller hade avsikt att åsamka större skador än vad han gjorde. Några exempel på förmildrande omständigheter är att den tilltalade till följd av allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att bedöma gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller att denne på grund av sin psykiska störning har haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Det finns en presumtion mot fängelse. Dock kan presumtionen brytas om brottets straffvärde är högt (i regel minst ett år), om det varit ett återfall eller om brottet i fråga varit ett så kallat artbrott (30 kap. 4 §). Enligt motiven är det klart att grovt rattfylleri ska anses som ett artbrott som bör ge fängelse och inte en icke frihetsberövande påföljd såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn. Även narkotikabrott, som ej är ringa, anses tydligt som ett artbrott som presumerar fängelse. Det finns alltså en del som talar för att fängelse kan ådömas i ditt fall.Emellertid ska inte fängelse dömas ut om den tilltalade inte endast kommer att dömas till böter och lider av en allvarligt psykiskt störning samt är i behov av tvångsvård (31 kap. 3 §). Det krävs egentligen inte att det förelegat ett samband mellan dina gärningar och ditt psykiska tillstånd, om inte rätten beslutar om särskild utskrivningsprövning. Skulle domstolen, trots allt, anse att dina gärningar inte är att betraktas som artbrott, skulle skyddstillsyn med kontraktsvård vara ett alternativ. Detta innebär att du tvingas följa en behandlingsplan, samtidigt som är det av vikt att du avhåller dig från fortsatt brottslighet (28 kap. 6 a §). Detta alternativ är tänkbart med tanke på ditt psykiska tillstånd.Sammanfattningsvis är det det företrädesvis två brott som aktualiseras i ditt fall, nämligen rattfylleri och narkotikabrott. Du kan dömas för båda brotten. Även fast de både brotten i ditt fall torde ses som artbrott, och därmed presumera fängelse, finns det en chans att du istället döms till vård eller skyddstillsyn i kombination med en behandlingsplan. Detta med hänsyn till de förmildrande omständigheter såsom ditt psykiska tillstånd. Det är endast domstolen som kan bedöma vad det slutliga påföljden kommer bli.Hoppas att svaren var till din hjälp. Har du några följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via mail.Vänliga hälsningar,