Sextonårings köp av kläder och cykel

2015-09-03 i Omyndiga
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en person som är 16 år får ingå avtal, alltså köpa t.e.x. kläder, för ett gåva som har tänkt att gå till något annat, t.e.x. en cykel? mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel så kan inte den som är under 18 år råda över sin egen egendom eller ingå förbindelser, exempelvis genom att ingå köpeavtal om kläder och cyklar, oavsett om köpet avser något som ska ges bort i gåva till någon annan eller inte. Detta framgår av Föräldrabalk (1949:381) 9:1. För att en omyndig person ska kunna ingå avtal med bindande verkan så måste förmyndaren ha givit sitt samtycke (Föräldrabalk 9:6 första stycket). Det kan vid en första anblick tyckas bökigt att barn behöver inhämta samtycke för att köpa något, men i praktiken så brukar säljare på motiverade grunder rätteligen kunna förutsätta att förmyndaren har givit sitt tysta samtycke i fråga om enklare inköp, exempelvis glassar, böcker, tidningar, leksaker, spel, samlarkort eller kläder. Eftersom cyklar och vissa klädesartiklar dock kan vara dyra i pris så kommer en seriös säljare med stor sannolikhet att kräva förmyndarens uttryckliga samtycke till köpet. Detta kan dock enklast lösas genom att förmyndaren följer med sextonåringen till affären och muntligen ger sitt godkännande.Till denna huvudregel föreligger dock ett antal undantag. Om sextonåringen har ett eget hushåll så har denne rätt att ingå avtal med bindande verkan för handlingar som vanligen företas för hushållet, exempelvis inköp av kläder och mat (Föräldrabalk 9:2 a första stycket). Eftersom personen du talar om är sexton år gammal så får denne på egen hand också råda över de pengar som han eller hon har tjänat efter att han eller hon fyllde sexton år. Samma sak gäller också avkastning av sådan egendom och vad som har trätt i dess ställe, med andra ord exempelvis sparränta från ett bankkonto där pengarna ligger insatta eller de föremål som han eller hon har köpt för pengarna (Föräldrabalk 9:3 första stycket). Med vänlig hälsning

Kolonilotter för kommunmedlemmar och likabehandling

2015-09-02 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Likabehandlingsprincipen i kommunallagen anger att "Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat." Men måste kommunen A behandla kommuninvånare i kommun B på samma villkor som sina egna kommuninvånare? Ta exemplet där en kommun endast upplåter kolonilotter åt de egna kommuninvånarna. Är det ett brott mot likabehandlingsprincipen?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Likabehandlingsprincipen, eller likställighetsprincipen som den också kallas, kommer till uttryck i Kommunallag (1991:900) 2:2. Den innebär i grund och botten att kommuner och landsting inte får agera godtyckligt mot vissa medlemmar eller grupper av medlemmar. Principen kan därmed sägas ha känningar med den grundlagsstadgade objektivitetsprincipen i Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1:9 som i sin tur ger uttryck för att offentlig förvaltning ska beakta allas likhet inför lagen samt opartiskhet och saklighet.Likabehandlingsprincipen tar dock endast sikte på förhållandet mellan kommunen eller landstinget och dess egna medlemmar, vilket bekräftas av rättspraxis (jämför exempelvis domen i RÅ 1987 ref. 17). Det kan dock argumenteras för att kommunens särbehandling av icke-medlemmar strider mot den ovan nämnda objektivitetsprincipen, men eftersom kommunen i grundlagen också tillerkänns ett betydande mått av självstyrelse och beskattningsrätt med syfte att betjäna sina medlemmar så anses kommunen ha rätt att negativt särbehandla icke-medlemmar (Kungörelse om beslutad ny regeringsform 14:2-4).Eftersom likabehandlingsprincipen endast tar sikte på förhållandet mellan kommunen och dess egna medlemmar så är det med andra ord godtagbart enligt paragrafen att kommunen endast upplåter kolonilotter åt de egna medlemmarna. Med vänlig hälsning

Arv och skuldsanering

2015-09-01 i Skuldsanering
FRÅGA |Om en person beviljats skuldsanering och därefter får ut ett arv på ca 60.000kr, går det då till personen eller till att betala skulden?
Alfred Brandt |Hej! Lagen som reglerar skuldsanering är skuldsaneringslagen (2006:548) och denna hittar du https://lagen.nu/2006:548. När en skuldsanering träder i kraft upprättas en betalningsplan som redogör hur återbetalningen av skulderna ska verkställas, denna avbetalningsplan löper vanligen över fem år. Under tiden då planen upprättas tar man i beaktande hur den skuldsattes situation och betalningsförmåga ser ut. Detta för att ge plats för nödvändiga utgifter för den skuldsatte, alltså livsmedel, bostad och så vidare. Du kan finna mer lättåtkomlig information om skuldsanering här, https://www.kronofogden.se/Skuldsanering4.html.Åter till din fråga - om man får behålla ett arv som tillkommer under en skuldsanering. Vad som avgör arvet påverkar skuldsaneringen framkommer av den 24§ i skuldsaneringslagen. Utgångspunkten här är om arvet förändrar den skuldsattes ekonomiska situation väsentligen. Vad en sådan väsentligt förbättrad situation innebär är svårt att säga eftersom förändringen måste ställas i förhållande till skuldernas omfattning och hur situationen i stort ser ut. Om det nu skulle vara så att 60 000 kr kan omfattas av begreppet om väsentligt förbättrad ekonomisk situation kan detta leda till att skuldsaneringen upphör och den betalningsskyldige är här med igen är skyldig att betala hela sin skuld. Mer vanligt är dock betalningsplanen istället omregleras på så vis att en större del av skulden betalas av varje månad med anledning av den förstärkta återbetalningsstyrkan. Alltså är det svårt att svara på om ett arv gällande 60 000 kr påverkar skuldsaneringen. Mitt tips till en person vars ekonomi har förändrats i en ovan diskuterad situation är att kontakta kronofogdemyndigheten för att undersöka om förändringen kan utgöra en möjlighet till förändring av beslutet om skuldsanering. Tack för att du vänder dig till Lawline, hoppas att du känner dig nöjd med svaret. Vänligen,

Ersättningskrav för skador på hyreslägenhet

2015-09-01 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min x-pojkvän bodde tillsammans i en hyresrätt. Jag stod på kontraktet och han var skriven där. Efter att vi flyttat ut fick vi ett krav på 21000 för skador i lägenheten såsom borrhål och ommålning. Det finns ingen motivation på kravet utan bara prisangivelser för respektive åtgärd. Min fråga är således om 1. Kan jag kräva mitt x på pengar även då han inte stod på kontraktet men var skriven där lika länge som jag och dåhan orsakat borrhål etc. ? 2. Kan jag överklaga beslutet då jag anser att räkningen är orimlig och dessutom saknas bildbevis.?Med vänliga hälsningar Stephanie
Edith Grundin |Hej Stephanie,tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du som hyresgäst är ansvarig för eventuella skador på lägenheten oavsett om de orsakats av dig eller någon som du låter bo där. Det framgår av Hyreslagen 12:24 i Jordabalken. Du hittar bestämmelsen här. Man har rätt att måla, tapetsera och liknande under tiden man bor i lägenheten men man är då skyldig att återställa lägenheten som den var när man flyttade in. I vart fall om det rör sig om någon annorlunda tapet/färg som kan göra att lägenheten sjunker i värde. Gör man inte det kan man bli skyldig att ersätta hyresvärden. Detta följer av 12:24a. Självklart kan du kräva din före detta pojkvän på ersättning för de skador han orsakat på lägenheten. Dock blir du skyldig att betala hyresvärden även för hans del. Om ni varken målat om eller borrat så ska ni ju inte behöva stå för de kostnaderna. Så kallat normalt slitage ska man inte heller behöva betala för. Mitt råd är att du låter bli att betala fakturan om du anser att den är felaktig. Om du anser att du är skyldig att betala endast en del av den så gör du det och meddelar hyresvärden om varför du endast betalar en del. Om hyresvärden går vidare och skickar ett inkassokrav så bestrider du det och motiverar att du inte anser att kravet är befogat. Hyresvärden måste då ta ärendet vidare till allmän domstol som får göra sin bedömning. Du kan ta kontakt med hyresnämnden som kan medla, det vill säga hjälpa dig och hyresvärden att komma fram till en lösning. De kan dock inte fatta något beslut i tvisten. Hyresnämndens hemsida med kontaktuppgifter hittar du här. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor. Vänligen,

Fördelning av kvarlåtenskap mellan syskonbarn

2015-09-02 i Arvsordning
FRÅGA |Om en ogift person utan barn dör och har bara de döda syskonens barn kvar i livet.Skall arvet delas på antalet syskon, i detta fall 6 st (alla döda) eller på antalet barn till syskon? då är det 9 st. Alla syskon har 1 eller 2 barn,Barbro
Stina Bagge |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, vilken handlar om arvsklasser.Första arvsklassen är bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne. Även barnbarn kan enligt principen om istadarätt räknas till första arvsklassen. I detta fall är den första arvsklassen uttömd.Till den andra arvsklassen räknas den avlidnes föräldrar. Då föräldrar inte längre finns i livet ärver syskonen alternativt syskonbarnen (enligt istadarätten) kvarlåtenskapen. Alla arvingar inom samma arvsklass tar lika lott enligt stirpalgrundsatsen. Sammanfattningsvis betyder detta att om syskonen hade varit i livet hade dessa fått 1/6 vardera av kvarlåtenskapen. Syskonbarnen träder i de avlidna föräldrarnas ställe. Det blir alltså inte en fördelning på 9 lika stora delar, utan 1/6 kommer att delas på beroende hur många barn ett visst syskon har. Med vänlig hälsning,

Särkullbarns möjlighet till arv

2015-09-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej !Jag är gift och har ett barn i ett tidigare äktenskap, vi har skrivit ett gemensamt testamente beträffande vår gemensamma egendom, bla hus,fordon och lösöre, kan min son som jag har i ett tidigare äktenskap ärva min nuvarande frus privat förmögenhet tex hennes privata pensionsförsäkringar, aktier, och smycken, vid min bortgång MVHStaffan Hanson
Julia Ekerot |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vi kan börja med att konstatera att Ärvdabalken (1958:637), ÄB, är tillämplig i det aktuella fallet. I 1 kap 1§ ÄB stadgas att arv endast kan tagas av den som lever vid arvlåtarens död. I 2 kap 1§ ÄB stadgas vidare att bröstarvingar är de närmaste arvingarna, vilket innebär att bröstarvingar ärver ärver all kvarlåtenskap vid förälderns bortgång. Däremot stadgas i 3 kap 1§ ÄB att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, om arvlåtaren var gift vid tiden för dödsfallet. Din nuvarande fru kommer alltså ärva dig vid din bortgång. Om arvlåtaren efterlämnar en bröstarvinge som inte är makarnas gemensamma (vilket juridiskt kallas särkullbarn), har särkullbarnet rätt att kräva ut sitt arv direkt vid arvlåtarens bortgång. Den efterlevande maken har då endast rätt till kvarlåtenskapen om särkullbarnet avstår från sin rätt att ta ut arvet direkt till förmån för den efterlevande maken. Detta förutsätter dock att det inte finns ett testamente som stadgar annan fördelning av kvarlåtenskapen. Din bröstarvinge kan alltså kräva att få sitt arv efter dig direkt vid din bortgång. I 7 kap 1§ ÄB stadgas att en bröstarvinge har rätt till en laglott. Häften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör laglotten som bröstarvingen har rätt till. Detta innebär att denna del inte kan testamenteras bort. Om den gör det, kan bröstarvingen ansöka om att jämka testamentet för utfående av laglott, vilket följer av 7 kap 3§ ÄB. Om du har ett testamente som innebär att din nuvarande maka ska ärva all din egendom, kan alltså din bröstarvinge jämka detta testamente för att få ut sin laglott.Detta innebär alltså att din bröstarvinge endast kommer ärva dig och din egendom, om du skulle gå bort. Vid ett dödsfall, kommer det göras en bodelning mellan makarna. På så sätt beräknas arvslotten som bröstarvingen kan ha rätt till. Beroende på hur ert testamente ser ut, kan din bröstarvinge minst få ut sin laglott (som är hälften av den egendom (arvslott) du efterlämnar dig). Det finns alltså ingen möjlighet för din bröstarvinge att ärva din nuvarande makas privata förmögenhet. Din bröstarvinge kommer endast att ärva dig och din egendon. För att din bröstarvinge ska kunna ärva din nuvarande maka, måste alltså din maka avlida först så att du som efterlevande make ärver henne enligt 3 kap 1§ ÄB. Det får därefter inte finnas några arvingar till din maka som är berättigade till efterarv (t ex särkullbarn). Om det inte finns några sådana arvingar vid tiden för din bortgång, kan alltså din bröstarvinge ärva din makas egendom (eftersom din bröstarvinge då kommer ärva all din egendom förutsatt att det inte finns ett testamente som stadgar annat). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, vill du att jag ska förtydliga något i mitt svar är du välkommen att kontakta mig via mail: julia.ekerot@lawline.seVänliga hälsningar,

Fel på båt - köparens rättigheter

2015-09-01 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag har köpt en båt o motor på Blocket som uppgavs vara från tidigt 90-tal, både båt o motor. Motorn angavs 'gå kanon'. Efter några gångers körning som varit ok (dock skakat o hög ljudvolym) så gick den tillslut ej att köra (stannade då jag la i växel). Verkstaden gjorde en genomgång och hittade flera fel o brister, utdömer den för vidare körning samt uppskattar modellen till sent 70-tal. Vad har jag för rättigheter här?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga. Eftersom köp på Blocket ofta görs mellan privatpersoner så förutsätter jag att så är fallet även här, dvs. att Du inte har köpt båten i egenskap av konsument. Vid köp som inte är konsumentköp tillämpasköplagen (1990:931) (KöpL), 1 § KöpL. KöpL är dock dispositiv vilket innebär att den endast tillämpas om inte Ni har avtalat om annat. I de delar Ert köp regleras av avtalet tillämpas alltså inte lagen, 3 § KöpL.I 17 § KöpL stadgas följande: ”Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.” Är detta inte fallet är varan att anse som felaktig. Även i 18 § KöpL regleras fel i vara: ”Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet.” Vidare måste felet ha förelegat när Du köpte båten, 21 § KöpL. Om det nu föreligger fel i varan och detta inte beror på Dig så finns flera alternativ till buds för Dig som köpare. Enligt 30 § KöpL får köparen kräva avhjälpande av felet, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt kräva skadestånd. Du kan läsa mer om vad dessa innebär i 32-40 §§ KöpL.Vill du åberopa att varan är felaktig måste Du, enligt 32 § KöpL, reklamera varan. Du måste meddela säljaren att varan är felaktig inom skälig tid efter det att Du märkte eller borde ha märkt felet. Reklamationen måste, förutom att den ska ske inom skälig tid, ske inom två år efter det att Du tog emot varan om inte annat framgår av exempelvis garanti.Slutligen vill jag tillägga att Du som köpare har en skyldighet att undersöka varan vid köpet. Av 20 § KöpL framgår att ”Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet. Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.”Således får inte Du åberopa sådant som fel som Du borde ha upptäckt vid undersökning av båten och motorn.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Äktenskapsbodelning eller äktenskapsförord

2015-09-01 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!Jag och min fru håller har bestämt oss för att flytta ifrån varandra. Vi har tidigare bott tillsammans i en hyresrätt, min fru kommer att bo kvar där men jag håller på att leta efter en ny bostad. Vi tycker fortfarande om varandra och vill vänta med att skilja oss tills vi vet hur allt känns med att bo ifrån varandra. Just den biten gör det lite oklart för oss vad som gäller om jag skulle köpa en bostadsrätt. Min fru är student och har således ingen inkomst som banken kan räkna med för ett bolån. Det vi skulle vilja uppnå är att banken kan räkna bort henne vid ett eventuellt bostadslån och att jag äger den eventuella lägenheten själv. Detta för att jag annars inte kommer kunna låna tillräckligt mycket för att kunna köpa en lägenhet. Jag har försökt att läsa på lite om bodelning under äktenskap och äktenskapsförord men jag har lite svårt att förstå vad som gäller och vad vi behöver göra. I övrigt har vi inga större ägodelar förutom möbler, bil och lite andra småsaker. Och lägenheten i fråga är inget som vi äger idag utan planen är att jag ska köpa en.
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Äktenskapsbalken kan man i 1:3 utläsa att varje make svarar för sina egna skulder och råder över sin egen egendom. I 7:1 framgår att makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom. Vad som menas med det är att man vid bodelning utgår från att all egendom är giftorättsgods med undantag från det som enligt lagen ska räknas som enskild egendom. Vad som är enskild egendom räknas upp i den följande paragrafen. Allt som tas med i ett äktenskapsförord räknas som enskild egendom och ingår alltså inte i bodelningen vid skilsmässa. Allt som inte är enskild egendom ska räknas med i bodelningen enligt 10:1. Eftersom ni inte kommer att bo tillsammans i bostadsrätten och det inte heller är syftet, så kommer den dock inte att räknas som er gemensamma bostad enligt 7:4.. Bodelning under äktenskapet, eller Äktenskapsbodelning, kräver att ni båda två är överens både om att den ska göras och hur den ska göras. Om ni vill göra bodelning under äktenskapet, alltså inte en bodelning för att ni skiljer er, måste ni registrera den hos Skatteverket. På deras hemsida (här) står precis hur man går tillväga och var den ska skickas. Efter en äktenskapsbodelning fortsätter egendom som var giftorättsgods innan äktenskapsbodelningen att vara giftorättsgods . Det är alltså bara själva äganderätten till föremålen som fördelas vid denna typ av bodelning - den blir inte enskild egendom. Om ni upprättar ett äktenskapsförord så kan ni genom det bestämma vad som ska vara er enskilda egendom. Där kan du till exempel skriva att bostadsrätten ska vara din enskilda och då kommer den inte att räknas med i bodelningen vid en eventuell skilsmässa. Så länge du uppfyller bankens krav för att ta lån så ska det inte vara några problem att ta lånet utan din fru. Du kan köpa bostadsrätten ensam och stå på lånet ensam. Jag råder er dock att skriva äktenskapsförord där du förklarar bostadsrätten som din enskilda egendom. Ni skickar in äktenskapsförordet till Skatteverket och ni kan ändra det i efterhand genom att skicka in ett nytt äktenskapsförord om ni skulle ångra er. Här kan du läsa hur ni gör, steg för steg, om ni vill lämna in äktenskapsförord och vad det kostar. Hör gärna av dig igen om du har vidare frågor!Vänligen,