Falsk angivelse alt. obefogad angivelse.

2014-12-21 i Övriga brott
FRÅGA |HejsanÅr 2011 ägde en misshandel rum på en fest jag var på. Jag hade ingenting med denna misshandel att göra men cirka ett år efter händelsen så blev jag kallad på förhör angående detta. Jag har bevis på att det ej var jag som utförde misshandeln så jag är inte orolig för att bli dömd. Dock så är det här något som har följt med mig nu i snart 4 år. Jag har mått så enormt dåligt och har haft psykiska och stressrelaterade problem sedan dess, har även nu på senare tid börjat tappa hår på både huvudet och ögonbrynen, vilket jag tror är sammankopplat med med detta.Min fråga är om det finns en möjlighet till att göra en motanmälan mot denna personen som har anmält mig? Anledningen till deras anmälan tror jag har att göra med att försöka få ut skadestånd och de tänker inte något alls på hur psykiskt dåligt man kan få en person att må. Om cirka en månad är det rättegång och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Är så extremt nervös och livslusten ligger på noll.Finns det något jag kan göra??
Anes Sabic |Hej,Ursäkta det sena svaret på din fråga!Det Du skulle kunna göra är att göra en polisanmälan mot den personen som anmält dig. På vilka grunder? Det brott som aktualiseras är falsk angivelse, se 15 kap. 6 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Brottet består i att ange en oskyldig person till åtal med ett så kallat "överskjutande uppsåt" att denne skall fällas till ansvar för brott. Gärningsmannen, i detta fall den person som anmälde dig, måste ha haft uppsåt till att Du är oskyldig till brottet(misshandeln), men ändå valt att anmäla dig med syftet att få dig fälld. Vidare måste angivelsen vara av ett sådant slag att den är värd att tas på allvar, vilket är fallet i ditt ärende då Du har kommit att åtalas för brott. Om anmälaren hittade på historien om att Du begått misshandeln och att dessa uppgifter är sanningslösa torde falsk angivelse enligt ovan nämnda bestämmelse aktualiseras. Det torde i praktiken ofta råda svårigheter att kunna styrka ett överskjutande uppsåt hos gärningsmannen. För det fallet att någon uppsåtligen anger en oskyldig för brott och har skälig anledning att anta att denne är oskyldig, kan ansvar för obefogad angivelse istället aktualiseras, se 15 kap. 6 § st. 2 brottsbalken. En situation då detta brott kan komma i fråga är då gärningsmannen anger någon annan på mycket lösa grunder. Viktigt att veta är att oberoende om någon av de två ovanstående brotten fullbordats skall ansvar inte inträda för gärningsmannen om det vid en huvudförhandling kan styrkas att Du är skyldig för misshandeln. Min rekommendation är dock ändå att Du gör en polisanmälan om brott!  Jag hoppas att det löser sig på bästa möjliga sätt för dig. Har Du några fler funderingar eller frågor är Du välkommen att återkomma. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning, 

Är formkraven för testamente uppfyllda?

2014-12-21 i Testamente
FRÅGA |Mor, som varit änka sedan 1996, gick bort i september i år. Arvingar är jag och mina 4 syskon, samt en avliden systers tre barn. Inalles åtta arvingar. Vi har nyligen sålt mors hus och behållit en reserv med god marginal på dödsboets konto till uppskattad reavinstskatt, gravsten och oförutsedda utgifter. Det formella slutgiltiga arvskiftet blir i höst, när Skatteverket sagt sitt, om det blir kvarskatt eller pengar tillbaka till dödsboet. Under tiden har vi i fullt samförstånd och i enlighet med arvsordningen med sex systrar, varav en avliden med tre barn, börjat dela upp tillgångarna. Först allt bohag och lösöre i två omgångar och nyligen även dödsboets kontanta medel. Allt hittills till allas belåtenhet. Nu står vi inför en tredje uppdelning av lösöret, nämligen tavlor som min far målat under ett långt liv. Ett drygt trettiotal färdiga, halvfärdiga och påbörjade, samt skisser. Han var ingen "erkänd" konstnär. Tavlorna har ett försumbart marknadsvärde, men däremot ett mycket högt affektionsvärde för oss alla. I bouppteckningen ingick de i lösöret värderat till 14 000kr Vid två tillfällen delade mor ut tavlor, att tas ut efter hennes död. 1994 tre som kompensation för av far utlovade men av olika anledningar ännu ej erhållna tavlor som bröllopspresent. 2004 lät hon oss välja ut "en stor eller två små", även dessa att ta ut efter hennes död. På baksidan av varje tavla satte hon en handskriven lapp. Min lapp på "bröllopstavlan" lyder: "Denna tavla är Evas, i stället för den stora utlovade bröllopstavlan, som far sålde, men som han aldrig hann göra en replik av........." Ort och datum och underskrivet "MOR" Likalydande lappar finns på tavlorna från 2004. Vi bor långt ifrån varandra och mor gjorde ett par missar. Den avlidna systerns gren med tre barn, samt min yngsta syster blev aldrig ombedda att välja "en stor eller två små". En annan syster blev aldrig ombedd att välja en "bröllopstavla" 1996. Detta beslöt vi kompensera i efterhand, med att ge dessa tre förtur att ta ut sina tavlor före den gemensamma uppdelningen av tavlorna, som snart ska bli av, ev med hjälp av en konstvetare. Efter mors dödsdag, tog alla vi systrar utom en hem våra lappade tavlor. Nu vill den avlidna systerns tre barn ändra på detta. De vill inför den kommande uppdelningen inte godkänna uttagen av tavlor efter mors död, trots hennes handskrivna lappar och våra samstämmiga vittnesmål. Ej heller de nuvarande kompensationerna med tre förturer. Uthämtade tavlor ska lämnas tillbaka och förturerna ställas in, enligt dem. De vill inte att vi själva ska hitta på en jämkning av gamla löften och gåvor för snart 50 år sedan ( "bröllopstavlorna"). Ej heller godkänna valen av "en stor och två små" år 2004. De vill att det som ska delas upp ska, enligt arvsreglerna, vara de saker som fanns i boet dagen mormor dog. "Det är dessa ting som ska delas upp, inte tidigare gåvor eller löften." Hade mor skrivit dessa gåvor i ett testamente hade det ju inte varit något problem. Men till skillnad från syskonbarnen uppfattar alla vi systrar även mors väldokumenterade önskemål som bindande. Moraliskt i första hand, men kan vi även hävda det juridiskt?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag förstår din fråga såsom följer;1. Är de lappar som din mor lämnade på tavlorna att jämföra med testamente?2. Om så inte är fallet, kan de ändå ha någon juridisk relevans?1. När det gäller testamente så finns det en rad formkrav som uppställs för att ett dokument ska ses som ett testamente. Bl. a. ska det vara skriftligt, undertecknat av arvlåtaren och bevittnat av minst två personer enligt 10 kap . 1 § ÄB. I detta fall kan de lappar din mor lämnat i vart fall inte kan ses som bevittnade. Därmed uppfylls inte formkraven för testamente och lapparna kan därmed klandras av exempelvis dina syskonbarn. 2. Det finns även något som kallas nödtestamente men inte heller det kan bli aktuellt då lapparna utfärdades 2004 och din mor avled först 2014 då nödtestamente bara är giltigt i som längst tre månader enligt 10 kap 3 § ÄB. Det kan även tänkas att tavlorna är att se som gåvor men då de aldrig blivit fullbordade enligt 1 § gåvolagen ska de inte ses som en gåva utan som om de fortfarande tillhör dödsboet och därför lyda under samma regler för arvskifte som övrig kvarlåtenskap. Jag har därför svårt att se att de lappar din mor lämnat har någon juridisk relevans. Det plan som det kan ha betydelse är, såsom du nämner, det moraliska och detta ska absolut inte underskattas men rent juridiskt saknar dokument av denna typ relevans.Jag hoppas att du därmed fått svar på din fråga.Om det är så att du har några ytterligare frågor eller funderingar kring svaret så är du välkommen att kontakta mig på robert.lindstrom@lawline.seVänligen,

Bröstarvinges laglott vid testamente till sambo

2014-12-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort för några veckor sedan. Vi är två bröstarvingar. Sedan ett antal år tillbaka hade min pappa en sambo, som är inte våran mamma. I dag har vi fått pappas testamente. I testamentet står det : Om jag avlider före min sambo skall hon med fri förfoganderätt erhålla all min kvarlåtenskap . Det är min önskan att bröstarvinge inte gör gällande sin rätt till laglott, utan väntar helt med att ta arv efter mig till dess att vi båda har avlidit. Det är viktigt , för det fall bröstarvinge kräver att utfå sin laglott, att min sambo på sitt lott erhåller min andel av vår gemensamma bostad samt min bohag i bostaden.På baksidan av testamentet finns 3 alternativ för påskrivning. Alt 1: Jag godkänner. Alt2 jag erkänner att jag har tagit emot en kopia av testamentet. Alt 3 :Jag godkänner , med förbehåll för att jag får ut min laglott. Min fråga. Vilket alternativ jag ska kryssa i, om jag inte godkänner testamentet o vill ta min laglott Undrar oxå om vi har rätt till laglott överhuvudtaget då pappa har skrivit allt på sin sambo. Och hur blir det med arvsrätt . Blir jättetacksam om ni svarar. Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Till att börja med skall nämnas att det inte går att komma runt laglotten (laglotten är för övrigt 50 % av "arvslotten", det som bröstarvingarna skulle ha fått ut var om kvarlåtenskapen delades lika); det går alltså i princip inte att testamentera bort mer än hälften av sin egendom. Med andra ord har ni bröstarvingar rätt att kräva ut er laglott enligt Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K7).Hade din far och hans sambo varit gifta, hade egendomen först ärvts med fri förfoganderätt enligt lagen. Bröstarvingarna skulle ju då ha fått vänta på att den andre maken avled. Enligt testamentet gäller också, precis som om de hade varit gifta, fri förfoganderätt för all egendom, men på grund av att bröstarvingarna som sagt har rätt till sin laglott (och kan begära jämkning) går det ju att få ut hälften redan nu. Den andra hälften, som din far får testamentera bort, kommer däremot att tillfalla sambon med fri förfoganderätt. Detta innebär dock inte att ni bröstarvingar inte kommer att få ta del av den, utan att ni kommer att få ut en del av sambons egendom då denne dör (i princip den andel som er fars egendom utgör av vad sambon äger när arvet fåtts ut).Sammanfattningsvis ligger beslutet hos er, som är bröstarvingar. Om ni vill ha ut era laglotter redan nu, vilket ni har rätt att kräva, skall ni kryssa för alternativ 3. Om ni har kryssat för alternativ 3, räknas det som att ni har begärt jämkning av testamentet och ni skall då få ut era laglotter nu. Den del av egendomen som inte omfattas av era laglotter har din far rätt att testamentera bort, och i den delen är det, så länge testamentet inte är ogiltigt av någon anledning, så att egendomen först går vidare till sambon men att ni bröstarvingar senare kommer att få ut en andel av dennes egendom.Jag hoppas att svaret var till någon hjälp!Hälsningar,

Utmätning av makes banktillgodohavanden

2014-12-20 i Utmätning
FRÅGA |Hej. Jag är gift och vi har inget äktenskapsförord, och min fråga är : Om han jag skulle få en större skuld som vi inte kan betala(skatteskuld eller lån) och jag har pengar på ett konto som bara står på mig, kan de tillgångarna utmätas då för att driva in hans skuld ?
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på Lawline. Huvudregeln enligt Äktenskapsbalken är att varje make ska ansvara för sina egna skulder. (se https://lagen.nu/1987:230#K1P3S1).När det kommer till utmätning aktualiseras emellertid även bestämmelserna i Utsökningsbalken (se https://lagen.nu/1981:774). I Utsökningsbalken framgår att banktillgodohavanden är en sådan egendom som kan utmätas och det inte undantas från utmätning (se https://lagen.nu/1981:774#K4P2S1) & (se https://lagen.nu/1981:774#K5P1S1). För att kunna utmäta lös egendom ska det framgå att egendomen tillhör gäldenären (den skuldsatte) (se https://lagen.nu/1981:774#K4P17S1). Det finns emellertid en bestämmelse som gör att det presumeras, alltså antas/förutsätts, att den skuldsatte som tillsammans med sin make eller maka har egendom i sin gemensamma besittning anses vara ägare till egendomen om det inte kan bevisas att något annat ägandeförhållande föreligger (se https://lagen.nu/1981:774#K4P19S1). Att ni tillsammans har egendomen i er gemensamma besittning innebär att ni båda två kan råda, det vill säga ha kontroll, över egendomen. Besittning kan man dock inte ha över banktillgodohavanden och till följd av detta blir det istället bestämmelsen om att det klart ska framgå att det är den skuldsattes egendom som ska tillämpas om utmätning av banktillgodohavanden ska kunna ske.Som jag förstår det utifrån formuleringen av din fråga är det enbart du som står på kontot och att kontot tillhör endast dig. På grund av detta framgår det inte att egendomen tillhör din make och pengarna som du har på ditt konto kan därför inte utmätas. Tänk dock på att annan egendom, som till exempel möbler, elektronik m.m. kan komma att utmätas eftersom det vid en eventuell utmätning presumeras att egendomen som ni tillsammans har besittning över är din makes. Jag hoppas att jag genom detta har besvarat din fråga!Vänligen,

Vårdnadstvist

2014-12-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Ang. vårdnadstvist och överklagan av beslutet!Jag har legat i vårdnadstvist med mina barns far i över 1 år. barnen är 8 år och 15 år, snart 16. Pappan drog igång vårdnadstvisten, för att jag tog barnen hem, till mig efter misär hos honom. Jag ansåg att han inte längre klarade av vårdnaden. Vi hade delad vårdnad av 15 åringen och jag hade ensam vårdnad av 8 åringen. Pappan har i flera år utövat våld, (varit överdrivet hårdhänt), hot och grova kränkningar mot 15 åringen, varit extremt aggressiv. Det gick för långt och jag tog barnen ifrån honom. Nu har han fått rätt, delad vårdnad och boende genom lögner och smutskastning i TR och familjerätten. Vi har även socialhjälp hos BoU för 15 åringen som blivit lika aggressiv och ar ADHD. Jag och min 16 åring har påtalat flera ggr om de fysiska och psykiska övergreppen mot honom till 3 olika enheter inom Socialtjänsten, bl a Familjerätten, alla har valt att tysta ned det, inte nämna det i utredningarna. Även 8 åringen har påtalat det för Soc. Jag har en hel del även inspelat på band som bevis. Min Advokat har inte brytt sig ett dugg, inte tagit upp detta i TR, kan nästan tro att hon inte tror mig heller. Hon lät motparten svartmåla, smutskasta och dra lögner om mig, utan att de blev emot sagda. Så nu ses jag som lögnaktig i domslutet. Jag har inget förtroende kvar för henne, vill överklaga, jag blev även oroad och ifrågasättande till henne innan TR-förhandlingen. Advokaten säger att det inte kommer att gå vägen med överklagan, hon visar noll intresse för vad jag vill. Likaså gällande de Soc. utredningar som är fulla med lögner och faktafel som är grunden till domen. Jag har bestridit och överklagat Soc. utredningarna, en soc.sekreterare har redan fått sparken pga detta. Jag har allt inspelat. Man har inte tagit hänsyn till vår svåra konflikt sen flera år tillbaka, vi separerade som-2010, vårt icke befintliga samarbete och kommunikation och våldet mot sonen, det nämns knappt någonstans. Jag vill ha en ny utredning från Soc. gällande barnen, där har det ljugits mest om vad som sagts. De samtalen ska spelas in som bevis, utredningen från BoU vill jag har skriven korrekt, bevis finns vad som sagts. Kan jag få ny utredning i Familjerätten som ska användas i ett överklagande? Kan soc. rätta till 2 felaktiga utredningar? Jag överväger att anmäla dem och gå till media. Sedan undrar jag om jag kan byta advokat till överklagandet, min advokat med många år i branschen verkar inte vilja göra något och hon förlorade i alla punkter mot en relativt ny jurist med mycket mindre erfarenhet, som dessutom hade svårt att hålla tungan rätt i domstolen, och svårt med kännedom om praxis och regler i en domstol. Barnens far och hans jurist vann mot min s k erfarna advokat inom familjerätt och mig genom endast smutskastning, svartmålning och mycket lögner. Jag trodde inte det kunde gå till på detta sätt, jag litade på advokaten, men inte längre. Hon vill dessutom inte hjälpa mig med råttslig prövning ang. underhållsbidrag, hon bad mig kontakt någon annan advokat. Är detta en kompetent advokat enligt er mening? Eller ska jag byta ut advokaten innan överklagan? Eller bör jag påbörja ny vårdnadstvist med nya utredningar när de klarlagts att de tidigare inte varit korrekta? Domen är ju fastställd på falska och felaktiga grunder. Jag vore tacksam för svar snarast då det är knappt om tid att överklaga pga jultider. Jag är i desperat behov av råd i mina frågor, tack!!
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Utifrån de uppgifter Du angett tycker jag verkligen inte att advokaten agerat såsom denne borde ha gjort. Vidare tycker jag att Du borde byta ombud inför en eventuell överklagan. Jag rekommenderar starkt att Du  tar kontakt med Lawlines samarbetspartner inom familjerätt, Familjens Jurist. Min uppfattning är att deras mycket kompetenta jurister skulle kunna bistå dig med den hjälp Du behöver just nu. Kontakta dom via denna länk http://lawline.se/boka.Om Du känner att Familjens jurist inte är någonting för dig är Du välkommen att återkomma till mig så kan vi gå igenom dina frågeställningar. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning, 

Uppsägningstid och studieledighet

2014-12-20 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag undrar om arbetsgivaren kan säga upp mig medan jag är studieledig, alltså om uppsägningstiden väntar tills jag kommer tillbaka eller löper på en gång?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Även när du har exempelvis studieldighet kan arbetsgivaren säga upp dig, under samma krav som vanligt. Uppsägningstiden börjar då löpa direkt, trots att du inte jobbar som vanligt. Dock är det så att om du börjar jobba medan uppsägningstiden löper, har du fortfarande rätt till lön och andra förmåner enligt 12 § LAS (här). Du är då även skyldig att arbeta, om det nu inte skulle bli så att arbetsgivaren befriade dig från detta enligt 13 § LAS.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Efterarv för halvbror

2014-12-20 i Efterarv
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hennes man avled för 13 år sedan. Testamente saknas. Hennes man hade en halvsyster som är kallad till bouppteckningen. Hon var inte med i bouppteckningen efter sin halvbror. Är hennes rätt till arv efter min faster preskriberad eftersom hon aldrig påkallat sin rätt till arv. Enl. vad jag förstår preskriberas rätten till arv 10 år efter arvlåtarens död.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K3) går vid den ena makens död tillgångarna visserligen till den andra maken, men vid den andra makens död har bland annat syskon till den först avlidna maken efterarvsrätt. Denna rätt uppstår ju vid den andra makens död, alltså då din faster avled. Därmed är arvsrätten inte preskriberad, trots att det var över 10 år sedan din fasters man avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Styrelseledamots åtgärder för att undvika medansvar för övriga ledamöters handlingar

2014-12-20 i Bolag
FRÅGA |Min dotter är delägare 15% i ett dotterföretag och även med i styrelsen. Moderföretaget äger 85% och sköter helt och hållet bokföringen. Hon har inte fått någon insyn i räkenskaperna även att hon frågat efter månatlig balans och resultaträkning. Företaget har en ansträngd likviditet och Revisorn skriver därmed inte under årsredovisningen och i revisionsberättelsen avstår han från ansvar eftersom han inte kunnat inhämta revisionsbevis om belopp och annan information inför årsredovisningen. Skriver också att det är av väsentlig betydelse för den fortsatta verksamheten att företaget kan säkerställa framtida kapitalflöden. Hon får inte svar på om det upprättat någon kontrollbalansräkning. Styrelsen består av 2 delägare i moderbolaget och min dotter. Vågar hon skriva under årsredovisningen för 2013? Flera fordringar på konto i balansräkningen som verkar tveksamma. Hon har efterfrågat men får inga svar. Kan hon bli ansvarig för något om hon skriver under? Och hur ska hon göra? Kan hon någonstans avskriva sig sitt ansvar p g a att hon inte fått insyn? De har alltså inte ännu lämnat in årsredovisning för 2013 har betalat flera straffavgifter. Och nu har snart hela 2014 gått också.
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter i ett aktiebolag. En styrelseledamot kan inte vägra att skriva under årsredovisningen. Har ledamoten en avvikande mening, ska han eller hon ändå skriva under årsredovisningen. Om den avvikande meningen har antecknats i ett styrelsemötesprotokoll ska den avvikande meningen bifogas tillsammans med årsredovisningen (se paragrafens 7:e stycke samt Bolagsverkets hemsida).Beträffande styrelseledamöters ansvar för ohederliga förfaranden som vidtas inom ramen för bolagets verksamhet kan detta sammanfattas enligt följande.Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (ABL) bär styrelsen det yttersta ansvaret för bolagets organisation, förvaltning och fortlöpande bedömning av bolagets ekonomiska situation. En styrelseledamot kan, under vissa förhållanden, bli betalningsansvarig för bolagets skulder om de åtgärder som lagen föreskriver vid befarad kapitalbrist inte vidtas i tid (25 kap 13 § och 18 § ABL). Underlåtelse att upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller vidta annan åtgärd som krävs enligt ABL medför solidariskt personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna för bolagets förpliktelser, vilka uppkommer för den tid som passiviteten består. Vad gäller skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning är en förutsättning för ansvar att det egna kapitalet faktiskt har underskridit hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen vid försening vidtar de föreskrivna åtgärderna ansvarar ledamöterna inte för bolagets förpliktelser som uppkommer därefter. Ansvaret för de förpliktelser som uppkommit dessförinnan kvarstår däremot.Även då styrelsen agerar som ett kollektivt organ, har var och en avledamöterna emellertid ett personligt ansvar för sitt deltagande i styrelsens arbeteoch de beslut som fattas. Ansvarsutkrävande för konkreta åtgärder eller beslut sker alltså alltid individuellt. En enskild styrelseledamot ansvarar för sin egen handling eller underlåtenhet att handla när det behövs och vid agerande i strid med förtroendeuppdraget, ABL, tillämplig lag om årsredovisningeller bolagsordningen.Utgångspunkten för bedömningen av styrelseledamöternas ansvar är att varje ledamot är skyldig att hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget. Det personliga betalningsansvaret för bolagets skulder gäller därför för styrelseledamots egen passivitet. En enskild ledamot kan därför undgå ansvar om denne visar att underlåtenheten att handla i dessa fall inte beror på hans eller hennes egen passivitet eller försummelse, t ex genom att denne i styrelseprotokollet reserverat sig mot ett beslut att inte upprätta kontrollbalansräkning.Eftersom din dotter inte verkar ha getts någon insyn i räkenskaperna ligger det nära till hands att anta att hon inte heller har beretts möjlighet att delta vid de styrelsemöten som hållits under 2013. Om så är fallet har hon ju inte heller kunnat påverka de beslut som tagits under dessa. Enligt 8 kap. 21 § ABL får beslut inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Bestämmelsen om att samtliga styrelseledamöter skall ges tillfälle att delta i ärendets behandling är straffsanktionerad (30 kap. 1 § första stycket 3). Sådana oegentligheter som din dotter saknat vetskap om och därigenom inte har haft möjlighet att påverka kan hon alltså inte ställas till svars för. Hennes underskrift på årsredovisningen påverkar alltså inte i sig själv hennes ansvar i någon riktning. Hennes vetskap om revisorns agerande och att ”fordringar på konto i balansräkningen verkar tveksamma” gör dock att din dotter måste agera för att inte bli ansvarig p.g.a. passivitet.En första åtgärd för henne är att kalla till ett styrelsemöte för att där kräva att få den insyn hon hittills undanhållits. Enligt 8 kap. 18 § ABL ska styrelsen alltid sammankallas om en styrelseledamot begär det. Om det i ett sådant fall inte utlyses något sammanträde, kan ordföranden straffas (se 30 kap 1 § st. 3 ABL). Vid ett sådant möte bör hon förorda att en kontrollbalansräkning upprättas. Om detta inte görs bör hon i mötesprotokollet tydligt redogöra för sin reservation mot att en sådan inte upprättas. Hon bör även ge uttryck för att hon inte av övriga styrelsen getts tillräcklig insyn i bolagets räkenskaper för att kunna fullgöra sitt ansvar som styrelseledamot. Genom att bifoga ett sådant utdrag från mötesprotokollet till sin underskrift i årsredovisningen kan hon markera sitt avståndstagande och därmed värja sig från att bli ”medansvarig” för övriga ledamöters otillbörliga handlingar. Om något möte inte utlyses trots hennes begäran kan ett alternativ vara att bifoga en egen inlaga till årsredovisningen där detta redogörs.Om det är något i mitt svar som ni inte förstår och därför vill få förtydligat är ni välkomna att höra av er till mig via e-post till filip.redin@lawline.se.Ifall ni framöver önskar en närmare och mer kontinuerlig rådgivning beträffande ert ärende kan jag rekommendera vår nylanserade konsulttjänst Lawline Consulting. Denna verksamhet fungerar som en normal juristbyrå som erbjuder prisvärd rådgivning i mer komplicerade eller omfattande ärenden. Om detta låter intressant är ni välkomna att kontakta mig så återkommer jag med offert.Vänligen,