Uppsägning av förhandsavtal

2017-11-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi har skrivit ett förhandsavtal och betalat handpenning för en nyproducerad bostadsrätt.I kontraktet står det att upplåtelsetidpunkten är beräknad till kvartal 2, 2018 och att inflyttningen är beräknad till kvartal 3, 2018.Byggbolaget/föreningen har nu meddelat att upplåtelsen är försenad till kvartal 1, 2019 och inflytt till kvartal 2, 2019 på grund av att kommunen har meddelat att arbete med gator, avlopp och vatten inte blir färdigt i tid.Efter att vi begärt uppsägning av avtalet på grund av förseningen, hävdar byggbolaget/föreningen att vi inte har rätt till hävning utan att bli ersättningsskyldiga för den skada som föreningen skulle lida av uppsägningen/hävningen eftersom förseningen inte är pga försummelse av föreningen. Skadan i detta fall är till exempel omkostnaderna för att sälja bostadsrätten vidare samt eventuell prisskillnad vid den försäljningen. Min fråga är, stämmer det att denna försening inte ses som en försummelse av föreningen? Jag har läst om ett liknande fall där man hänvisade till propositionen (förslaget/förarbetet till lagen, prop. 1990/91:92 s. 187, där allt som inte är den blivande hyresgästens fel är att se som försummelse från bostadsrättsföreningen.Kan vi hänvisa till denna proposition och därmed få rätt att frånträda avtalet utan att bli ersättningsskyldiga samt få tillbaka hela vår handpenning?
David Muera |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag att utgå från att du tecknat ett förhandsavtal med en bostadsrättsförening. Avtalet som du tecknat innebär att bostadsrättsföreningen i framtiden kommer att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till dig. Du har numera för avsikt att begära en uppsägning av förhandsavtalet och frånträda detsamma. Om det är så att jag missuppfattat något så kan du använda kommentarsfunktionen nedan eller ställa en ny fråga, så gör jag en ny bedömning av vad som skulle kunna vara den bästa lösningen för er. Jag kommer att dela upp svaret i två delar där jag inledningsvis redogör för bakgrunden till mitt ställningstagande för att därefter ge dig en rekommendation utifrån de förutsättningar du angett i din fråga. Min inrådan är att du läser svaret i sin helhet och inte enbart min rekommendation. Innebörden av begreppet "försummelse" i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen Bestämmelser beträffande uppsägning som grundar sig i en försenad upplåtelse regleras i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen. I samband med att lagen antogs gjordes vissa förändringar i bestämmelsen på inrådan av lagrådet, vilket anges i prop. 1990/91:92 s. 187-188. Bestämmelsen fick då tillägget "genom försummelse av föreningen". Detta tillägg innebär, enkelt uttryckt, att orsaken till fördröjningen av upplåtelsen kommer att spela mindre roll, så länge dröjsmålet inte beror på förhandstecknaren själv. Det förutsätts dock, alltjämt, att föreningen har varit försumlig. Det kan även förekomma situationer när orsaken till fördröjningen varken beror på förhandstecknaren eller på att föreningen varit försumlig. Begreppet "försummelse" kan därför enligt min mening ses från tre olika perspektiv: försening på grund av försummelse från förhandstecknaren (1), försening på grund av försummelse från föreningen (2) och försening som varken beror på förhandstecknaren eller på att föreningen varit försumlig (3). En försening som beror på förhandstecknarens försummelse kan enligt min mening endast uppstå om exempelvis förhandstecknaren inte undertecknar upplåtelseavtalet i tid, eller att förhandstecknaren inte erlägger den upplåtelseavgift som anges i det aktuella avtalet. I övrigt torde alla andra förseningar kunna läggas bostadsrättsföreningen till last. Frågan är dock om förseningen kan grunda sig i bostadsrättsföreningens försummelse. Detta beror självklart på vilken anledning bostadsrättsföreningen angett som skäl till förseningen. Huruvida det är försumligt att exempelvis inte ha klart med arbete för mark, gator och avlopp kan tyvärr inte bedömas utifrån de uppgifter de uppgifter du lämnat.Min rekommendationI din fråga anger du att beräknad tid för upplåtelse samt tidpunkt för tillträde finns angivet i avtalet. Detta anser jag är något som gagnar dig, då byggföretagen/ bostadsrättsföreningarna på senare tid inte anger dessa med all önskvärd tydlighet. Vad beträffar din fråga om försummelse menar jag att det finns få fall som innebär att förhandstecknaren varit försumlig. Vidare finns det även få fall då försumligheten inte beror på bostadsrättsföreningen. En majoritet av skälen till förseningar beror således enligt min mening på bostadsrättsföreningen. Som du säkert märkt, så kommer inte bostadsrättsföreningen godta din uppsägning lättvindigt. Jag råder dig därför att gå igenom de beslut som tagits hos den aktuella kommunen för att se hur processen fortlöpt under byggnationen. Därigenom kan du visa att förseningen beror på bostadsrättsföreningens försumlighet. Att kommunen inte har klart med arbete för mark, gator och avlopp är enligt min mening under bostadsrättsföreningens ansvar. Slutligen vill jag även tillägga att förhandsavtalet som sådant kan anses ogiltigt genom allmänna avtalsrättsliga principer såsom 36 § lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen), samt förutsättningsläran. Du bör därför undersöka om din uppsägning även kan grunda sig på någon utav dessa bestämmelser eller principer. Om du skulle behöva hjälp med att upprätta en uppsägning av förhandsavtalet eller med att föra talan mot bostadsrättsföreningen rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Med vänlig hälsning,

Bilda gemensam bostadsrättsförening för två avskiljda hus

2017-11-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej !Vi är ett företag som köper mark runt omkring i Stockholm, och på den marken bygger vi sedan bostäder som tillsammans bildar en bostadsrättsförening.Nu har vi fått ett erbjudande ifrån en markägare i Huddinge om att köpa 2st markområden, på vilka vi kan bygga bostäder som tillsammans bildar en bostadsrättsförening med 42st lägenheter.Dom två markområden vi fått erbjudande om att köpa ligger på samma gata i Huddinge, men dom ligger inte bredvid varandra, utan det är ett avstånd på 475 meter i mellan dom två markområdena.Min frågor till er är följande:1. Går det att bilda en bostadsrättsförening av dessa fastigheter, eller blir man tvungen att bilda två stycken bostadsrättsföreningar pga av att markområdena inte ligger bredvid varandra? 2. Finns det någon eller några aktuella domar gällande detta? I bostadsrättslagen står följande:Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna. Lag (1993:314).Tacksam för snabb återkoppling.Ha en fortsatt trevlig dag!
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag ser att du ombad snabb återkoppling och ber om ursäkt för dröjsmålet.Mig veterligen finns ingen prejudikatbildning kring din fråga utan vägledning får istället sökas i lagens förarbeten. Kommentaren till paragrafen ifråga, 1 kap. 5 §, ger viss hjälp men inget absolut svar. Samtidigt som lagstiftaren anför att bestämmelsen är avsedd att motverka föreningsbildningar där husen inte har något naturligt geografiskt samband, t.ex. att de är förlagda till olika stadsdelar eller åtskiljs markant av andra hus, sägs också att huvudregeln är husen ska ligga "i omedelbar anslutning" till varandra. Vidare sägs att avsteg från huvudregeln kan göras om det mellan husen placerats områden för allmänt ändamål, samt att hänsyn kan tas till markens belägenhet och möjligheterna att bebygga den annorlunda. Man får nog tolka paragrafen mot bakgrund av dess syfte -- att underlätta för förvaltningen av husen och det gemensamma ansvaret i övrigt. Om det undermineras på grund av avståndet, lär det inte gå att bilda en gemensam bostadsrättsförening. Se prop. 1990/91:92 s. 156. I och med att rättsläget är något osäkert, är det tillrådligt att kontakta en jurist för en mer rigorös rättsutredning.Stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur får jag tillbaka mina pengar?

2017-11-18 i Skuld
FRÅGA |Hejsan! Jag har hamnat i en liten tvist här. Det är nämligen så här att jag förra året lånade ut 100.000 kronor till min före detta flickvän. Ett avtal skrevs aldrig på plats då. Hon lovade att betala tillbaka muntligt men efter dyspyter så neka hon alltihopa. Jag fick henne nu tillslut att skriva på ett skuldbrev ett år senare men hon vägrar fortfarande att betala tillbaka.Det jag undrar är då. 1. Hur ska jag gå vidare nu för att få mina pengar tillbaka?2. Jag är osäker ifall mitt skuldebrev är verkligen giltigt, laddade ner en mall från nätet bara. Personen som är skyldig mig vägrade fylla i sina 4 sista siffror i sitt personnummer, men har fyllt i allt annat. Är dom nödvändiga?
Soroosh Parsa |Hej,Tack för din fråga.Det finns inga särskilda krav på hur ett skuldebrev måste vara utformat. Personnummer är det bästa sättet att identifiera personen som är skyldig dig pengar, men det är inte nödvändigt för skuldebrevets giltighet. För att kräva dina pengar, kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten i första hand. I andra hand kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten.Skicka en kopia av skuldebrevet till mig via e-post så undersöker jag dess giltighet och vägleder dig därifrån när jag får tillfälle. Min mailadress är soroosh.parsa@lawline.seMed vänlig hälsning,

Kan man testamentera sitt hus till ett av två barn?

2017-11-18 i Laglott
FRÅGA |Hej! En konstig o kanske hemsk fråga, men beror på vissa privata omständigheter.Kan min man o jag testamentera vårt hus som enskild egendom till ena barnet? Vi har två gemensamma barn.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel får man testamentera precis som man önskar, det finns egentligen inte så mycket regler för hur man måste göra (förutom vissa formkrav på själva testamentet). Det enda man man bör ha i åtanke är att ens barn alltid har rätt att ärva minst laglotten. Barnens laglott kan man alltså aldrig testamentera bort, resterande kvarlåtenskap får man göra vad man vill med. Ett barns laglott är hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Arvslotten är vad barnet skulle ha ärvt om det inte funnits något testamente. Du nämner i din fråga att ni har två stycken barn och jag utgår i mitt svar från detta, om det skulle finnas särkullbarn skulle beräkningarna bli lite annorlunda. Om ni inte skriver något testamente kommer era två barn att ärva hälften av kvarlåtenskapen var, det vill säga 50 %. Detta utgör alltså deras arvslott. Laglotten är som sagt hälften av arvslotten, i detta fall blir den 25 %. Era två barn har alltså ALLTID rätt till minst 25 % var av kvarlåtenskapen om ni skulle gå bort. Ni har alltså 50 % (100 % - 25 % - 25 % = 50 %) som ni alltid får göra vad ni vill med, det vill säga testamentera bort. Om ni skulle vilja testamentera dessa 50 % till något av era barn kommer detta barn totalt att få 75 % (50 % + 25 %) och det andra barnet 25 %.Det är med andra ord möjligt för er att testamentera huset till ett av era barn. Om detta hus utgör mer än 75 % av er totala kvarlåtenskap kommer dock det andra barnet ha rätt att kräva en del av huset för att komma upp i sina 25 % av kvarlåtenskapen, det vill säga få ut sin laglott. För att ett barn ska få rätt till sin laglott krävs det dock att hen faktiskt påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader från att man blivit delgiven testamentet (7 kap 3 § ÄB). Om barnet inte gör detta kommer testamentet att gälla som det är skrivit och barnet förlorar då sin rätt till laglotten. OM hen påkallar jämkning inom rätt tid får barnet bara rätt till så mycket som krävs för att komma upp i just 25 % av kvarlåtenskapen (laglotten). Det går även bra att skriva att den egendom man testamenterar bort ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Gåva ska ej ska avräknas från arv

2017-11-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Skänka gåva till syskon som sköter sig men ej till ett syskon som är missbrukare? Ska ej ingå som förtida arv.
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Man får i princip förfoga över sin egendom som man själv önskar, så länge ett lagstadgat undantag inte finns. I detta fall finns vissa bestämmelser om förskott på arv i 6 kap. Ärvdabalk (SFS1958:637). För det fall att en bröstarvinge favoriseras i förhållande till sina syskon under arvlåtarens livstid, d.v.s. får fler gåvor under en förälders livstid, ska det som huvudregel avräknas från dennes framtida arv. Bestämmelsen har sin grund i att föräldrar oftast vill behandla sina barn lika. Med tanke på att bestämmelsen tar sikte på arvlåtarens vilja finns det undantag. Om arvlåtaren tydligt har visat att viljan är att gåvan inte ska ses som förskott på arv ska gåvan inte arvräknas från arv. En sådan avsikt kan exempelvis visas genom ett gåvobrev, stadgande i testamente, eller muntligt uttalande (svårare bevisläge). Genom att upprätta ett gåvobrev, där det stadgas att gåvan inte ska ses som ett förtida arv, kan arvlåtaren således se till att "favorisera" ett eller flera av sina barn. Det ska dock tilläggas att det finns ytterligare bestämmelser i 4 § 7 kap. om det sk. förstärkta laglottskyddet. Varje bröstarvinge rätt till sin laglott (1/2 arvlott ), oavsett vad som är stadgat i ett eventuellt testamente. I vissa situationer kan gåvor anses vara en del av testamentet och ska således avräknas från ens arv, trots en tydlig viljeavsikt från arvlåtaren om att så ej ska ske. Bestämmelsen tar sikte på situationen när arvlåtaren vill ordna succesionen efter sin död, d.v.s. inte vill att ett eller flera av sina barn inte ska få hela sin laglott. Regeln blir dock inte tillämplig om om arvlåtaren har ett, under sin livstid, eget intresse av att ge den aktuella gåvan. I bedömningen kring huruvida bestämmelsen blir aktuell, eller ej, görs en samlad bedömning, där hänsyn tas till bl.a. gåvans värde, tillvägagångssätt och arvlåtarens ålder. Ifall arvlåtaren vid hög ålder ger bort gåvor som förfördelar något av sina barn kan regeln ofta tillämpas, då avsikten anses vara att begränsa en bröstarvinges laglott. I HovR T 1729-16 gav fadern vid 94 års ålder sin son 600 000kr för renovering och stadgade att det inte skulle avräknas som förskott på arv. Hovrätten fann dock att med tanke på faderns ålder och övriga omständigheter att gåvan hade getts bort på ett sådant sätt att det var att likställa med ett testamente. Slutsats: För att gåvan inte ska avräknas från ett framtida arv bör således ett gåvobrev upprättas, eller motsvarande avsikt stadgas i testamente. Om mening dock är att förordna successionen, efter arvlåtarens död, har det förfördelade barnet ändå möjlighet att väcka talan och kräva att få ut sin fulla laglott. Med vänlig hälsning,

Kräva skuld i USA

2017-11-18 i Skuld
FRÅGA |Har satsat pengar hos en kapitalförvaltare i USA har blivit lovade pengarna tillbaka i 3 års tid hur går jag vidare allt finns på mail
Soroosh Parsa |Hej,Tack för din fråga.Det finns ingen myndighet du kan vända dig till i Sverige. Först och främst ska du undersöka vilka rättsföljder ni har avtalat i det fall kapitalförvaltaren inte fullföljer sina skyldigheter. Det kan vara klokt att i ett första led anlita en amerikansk jurist som kan upprätta och skicka kravbrev till kapitalförvaltaren. Det är ett förhållandevis billigt instrument att inleda med.Om kapitalförvaltaren fortsatt vägrar att betala, måste du väcka talan i District Court (motsvarande tingsrätt i Sverige) i den delstat som kapitalförvaltaren har sitt säte. Det gör du genom att upprätta och skicka in en petition (stämningsansökan) till domstolen. En för dig fördelaktig dom kan sedan ligga till grund för utmätning av kapitalförvaltarens egendom för att täcka skulderna i det fall betalning fortfarande inte sker.Som ett alternativ till att väcka talan i domstol, kan du spara tid genom att sälja din skuld till en collection agency (motsvarande t.ex. Svea Ekonomi i Sverige). Överlåtelse av skulden kan ske mot olika prestationer, t.ex. att en collection agency köper avtalet för ett något lägre belopp än skulden för att täcka riskerna. Det senare alternativet rekommenderas om du vill få betalt snabbt och enkelt, men mot viss förlust.Med vänlig hälsning,

Hyreshöjning samt rätt att ha inneboende

2017-11-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Min syster hyr en lägenhet och ägaren som äger lägenheten bor i lägenheten ovanför. Det är ett stort hus med 4 separata lägenheter. Huset ligger ute på landet. Hyresvärden vill nu höja hyran med 29 % och det ska börja gälla om 3 månader. Det blir en höjning på över 2000kr och det är mycket på ett bräde. Min syster har bott där i 3 år och vill gärna bo kvar, men för att klara hyreshöjningen så behöver hon en inneboende. Hyresvärden säger att min syster har skrivit på ett hyreskontrakt där det även står att hyresvärden kan neka att hon får ha en inneboende. Hyresvärden säger att hon vill inte att någon mer ska bo där. Det är en lägenhet på 100 med 4 sovrum så man kan lätt bo en hel familj där.Syrran blir tvungen att flytta om hon inte kan dela hyran med någon. Får det det gå till så här?
Elias Olsson |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline! Beroende på huruvida din systers hyresvärd anses bedriva en näringsverksamhet eller inte, gäller antingen lagen om uthyrning av eget boende eller 12 kap. jordabalken, den senare är kanske i folkmun mer känd som hyreslagen. Om hyresvärden omfattas av hyresförhandlingslagen är han att betrakta som näringsidkare. Även om så inte är fallet, omfattas din syster av 12 kap. jordabalken om hyresvärden upplåtit flera hyresrätter och din systers hyresrätt inte är den först upplåtna. Hyreshöjningen12 kap. jordabalken / hyreslagenEftersom annat inte angetts, utgår jag ifrån att din systers kontrakt löper tillsvidare samt att den i lag föreskrivna uppsägningstiden om tre månader gäller, se 4 §.Enligt 54 §, måste den hyresvärd som önskar höja hyran tillsända den berörda hyresgästen en skriftlig begäran därom. Om hyresgästen motsätter sig detta och en överenskommelse inte kan träffas, har hyresvärden att anhängiggöra tvisten hos Hyresnämnden för en skälighetsprövning. Bedömningen görs enligt 55 § 1 st. och söker fastställa lägenhetens s.k. bruksvärde. Det bestäms mot bakgrund av dess beskaffenhet i förhållande till likvärdiga lägenheter på orten. Ort förstås här hyfsat snävt, exempelvis Stockholm och Solna respektive Lund och Malmö har ansetts vara olika orter. Man ska härvid bortse från lägenhetens byggnadsår, produktionskostnader och kostnader för drift. Istället ska man ta i beräkning lägenhetens storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard, ljudisolering och förmåner, såsom hyss, sopnedkast och tvättstuga, knutna till lägenheten. Vidare ska husets allmänna läge – miljö och avstånd till kommunikationer – tas i beaktande. Hyran får inte bestämmas till påtagligt högre än dess bruksvärde. Påtagligt förstås i sammanhanget som ett par procent. Det är således inte möjligt för mig att sia om utgången i din systers fall. Om den begärda hyran befinns skälig, kommer den att börja gälla tre månader efter att tvisten anhängiggjordes hos Hyresnämnden, se 55 d § 1 stycket. Detta såvida inte din syster kvalificerar för s.k. infasning av den nya hyran. Det finns i 55 § 5 stycket en möjlighet för den hyresgäst som åläggs betala en väsentligt högre hyra än tidigare att begära att den höjs successivt. Väsentligt högre förstås som 10 %, se RH 2013:9. Infasningsperioden bör endast i undantagsfall bestämmas till mer än fem år, se prop. 2009/10:185 s. 92. Däremot, om din syster under en längre period betalat en jämförelsevis låg hyra, kan den bestämmas till kortare än så. Lagen om uthyrning av eget boendeOm hyreskontraktet regleras av lagen om uthyrning av egen bostad, gäller vad som sagts innan om att hyresvärden skriftligen måste meddela hyresgästen om den begärda höjningen samt att han kan anhängiggöra frågan hos Hyresnämnden, se 4 §. Här ska dock Hyresnämnden fastställa hyran till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapital- och driftskostnaderna för bostaden. Utgången vid en sådan bedömning blir avsevärt annorlunda. Om exempelvis en bostadsrättslägenhet värd 3 mkr hyrs ut i andrahand, tillhörande bostadsrättsavgift uppgår till 1 900 kr, och skälig avkastningsränta bestäms till 4 %, görs beräkningen enligt följande. (3 000 000 * 0,04) + (1 900*12) / 12 = 11 900 kr per månad. Som utgångspunkt gäller dessutom det nya villkoret från dagen ansökan till hyresnämnden gjordes, se 5 §. Rätten att ha inneboende12 kap. jordabalken / hyreslagenHyresvärden har rätt i det att hans samtycke fordras för att din syster ska kunna hyra ut lägenheten i andra hand. Däremot kan hon i princip efter eget tycke, utan att ens underrätta hyresvärden, inhysa inneboende i lägenheten, se 41 §. Detta såvida det inte kan medföra men för hyresvärden. Begreppet har inte behandlats närmare i rättspraxis men i lagmotiven anfördes att men ska förstås som obehag eller faktiska men. Paragrafen är tvingande, vilket innebär att den gäller framför klausulen i hyreskontraktet. Din syster kan alltså vila tryggt i att hon har rätt att bekosta en eventuell hyreshöjning genom att ta in inneboende. Hyresvärden är dessutom förhindrad att säga upp hennes hyresavtal på grund av det eller andra godtyckliga anledningar. Lagen om uthyrning av eget boendeVad som sagts ovan gäller även här, se 1 § 2 stycket. Skillnaden är emellertid att din syster enligt lagen om uthyrning av eget boende inte har något besittningsskydd. Det innebär att hyresvärden kan säga upp henne utan att bevilja en förlängning av hyreskontraktet. Din syster gör alltså klokt i att inte förarga honom. Jag önskar er båda ett stort lycka till! Ni är välkomna att återkomma om ni har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Kan man kräva ut pengar man blivit lovad som gåva?

2017-11-18 i Gåva
FRÅGA |Hej, har ett problem då min pappa vägrar ge mig mina födelsedagspengar. Jag är 20 år och har inte haft någon kontakt med min pappa på länge. När jag frågar om jag kommer få mina födelsdagspengar vägrar han ge mig dem. Han sätter in pengarna "till sig själv" då han använder sig av sin bank och gör olika sparkonton till sina barn. Det är så att han sätter in pengar varje år på ett av hans konton som står i mitt namn. Varje år görs nya inbetalningar till mitt sparkonto i min pappas namn, vilket betyder att summan har ökat varje år då jag endast fått pengar "inbetalade till mitt sparkonto". Då jag aldrig sett dessa pengar och inte har kontroll över dem undrar jag om det finns något jag kan göra för att få dem? Jag vet inte ens om han har spenderat alla mina pengar men kan jag på något sätt kräva att få dem? Jag tänker mig att det är en form av gåva som jag egentligen skall ha men inte fått besittning till. Väldigt hjälpsamt med svar, tack.
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har helt rätt i att det rör sig om en gåva, och eftersom pengar är lös egendom så är gåvolagen tillämplig i den här situationen. Enligt 1 § gåvolagen är en ett löfte om gåva inte bindande förrän gåvan fullbordats. Undantag görs om löftet finns i ett skuldebrev eller någon annan handling som överlämnats till den som ska ta emot gåvan, alltså till dig. Reglerna ser ut på det här viset för att det inte ska gå att "råka" lova bort gåvor.Om du inte har fått ett skriftligt gåvolöfte krävs det att gåvan är fullbordad för att den ska vara bindande. För att gåvan ska anses vara fullbordad måste du enligt 2 § gåvolagen ha fått den i din besittning. Du skriver att kontot egentligen är din pappas och att du inte har någon kontroll över det. Vid sådana förhållanden räknas det dessvärre inte som att du fått besittning till pengarna, även om kontot står i ditt namn. Gåvan är därför inte fullbordad. Utan en skriftlig utfästelse från din pappa finns det därför ingen möjlighet att på juridisk väg kräva ut pengarna.Vänliga hälsningar