Ne bis in idem

2014-07-23 i Påföljder
FRÅGA |Jag har dömts för drograttfylla och fått 27000 i böter 5 månader senare tar dom mitt körkort och jag får en spärrtid på 1 år. Jag har överklagat på grund av att det blir dubbel bestraffning och fått avslag med hänvisning till RÅ2000ref 65. Till saken hör att jag jobbar som chaufför och blivit av med min försörjning. På det här sättet blir jag 3ggr bestraffad. Till saken hör också att jag har en ADHD diagnos och får alltså köra med Ritalin i kroppen. Ritalin är knarkklassat och är liknande Amfetamin som drograttfyllan gällde. Det ena är lagligt det andra olagligt men båda är som medicin för mig. Min fråga är: Finns det inte förmildrande omständigheter som borde få ner spärrtiden eller till en varning?
Sina Amini |Hej,Förbudet mot att lagföra och straffa en person två gånger för samma gärning följer av principen Ne bis in idem ("icke två gånger i samma sak"). I svensk lagstiftning kommer principen huvudsakligen till uttryck i 17 kap. 11 § st. 3 rättegångsbalken men återfinns även i artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll.För att utreda huruvida indragning av körkort i förening med ett bötesstraff avseende samma gärning kan utgöra dubbelbestraffning, måste frågan om vad som kan anses utgöra straff juridiskt sätt redogöras. Begreppen brott och straff är strikt definierade i svensk lagstiftning, se närmare 1 kap. 1-3 §§ brottsbalken (BrB). Det som är av främsta intresse i det aktuella fallet är 1 kap. 3 § BrB där det stadgas att straff enbart avser böter eller fängelse. Lagtexten är olyckligt formulerad då läsaren kan få uppfattningen att även övriga påföljder som t.ex. villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård anses utgöra straff, men dessa påföljder anses däremot inte vara det i strikt mening.Indragning av körkort anses utgöra en s.k. sanktion i ett förvaltningsrättsligt sammanhang, jämför t.ex. indragning av läkarlegitimation i samband med ett begånget brott. Indragning av körkort utförs av Transportstyrelsen och anses därmed utgöra ett myndighetsbeslut som hamnar utanför ramen av den påföljd som domstolen dömer ut i samband med brottet i fråga. Av det framförda anses tyvärr inte indragning av körkort utgöra en del av det straff som utdöms av ett begånget brott i juridisk mening, däremot kan rättsläget komma att förändras i framtiden. Att du är beroende utav ditt körkort p.g.a. av ditt jobb kan utgöra en förmildrande omständighet som leder till en lägre spärrtid avseende indragningen av körkortet. Det är rekommenderat att föra en dialog med Transportstyrelsen angående ärendet. Med vänlig hälsning,

Fritidsegendom omfattas inte av bodelning

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag och min sambo bor i gemensamt hus och nu har jag gått och köpt en lägenhet i utlandet av egna pengar som är fritidsboende Vad gäller ? Måste vi skriva avtal, där hon avstår ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Enligt 1 § 3 stycket och 3, 7 och 8 §§ Sambolagen ingår i en eventuell bodelning mellan sambor endast den gemensamma bostaden och bohag i bostaden, om dessa förvärvats för gemensam användning. Fritidsegendom, såsom ett fritidsboende, ingår inte i en bodelning mellan sambor. Med andra ord kommer en eventuell bodelning enligt 8 § Sambolagen inte att omfatta ditt fritidsboende, varför din sambo inte har några anspråk på denna. Du behöver därför inte skriva ett samboavtal enligt 9 § Sambolagen där din sambo avstår från rätten till fritidshuset.Med vänlig hälsning

Ajournerat årsmöte

2014-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag undrar när ett ajournerat årsmöte återupptas skal det vara samma röstlängd som innan ajourneringen eller kan det bli en helt ny röstlängd ?
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!I och med att ett årsmöte ajourneras (skjuts upp) kommer således röstlängden vara den samma vid återupptagandet av mötet som vid ajourneringen, formellt sett är det fortfarande är samma möte. Vänligen 

Varm hyreslägenhet

2014-07-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min fråga är om jag kan kräva ersättning i någon form av hyresvärden då hyresrätten i ett av sovrummen under dessa varma dagar har en temperatur på 29 grader under sena eftermiddagen?Häls. 
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt miljöbalken (MB) 9 kap. 9§ ska lokaler och bostäder brukas på ett sådant sätt att ohälsa hos människor inte uppstår och det är ägaren till egendomen som är ansvarig för att detta följs. Din hyresvärd har således ett ansvar för att din bostad kan användas utan att du drabbas av ohälsa genom att bo i den. En riktlinje för värmenivån i en hyreslägenhet under sommaren är 26 grader under en längre period och omkring 28 grader under en kortare period enligt Folkhälsomyndigheten. (se http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf ) Du bör i första hand vända dig till din hyresvärd och be att denne utför en åtgärd för att sänka temperaturen. Går inte värden med på detta kan du vända dig till kommunens miljökontor och be dem utföra mätningar av temperaturen. Om mätningarna visar att värmen här så hög att den kan klassas som en olägenhet, har du rätt att kräva åtgärder från hyresvärden.Jag kan tyvärr inte uttala mig om du har rätt till någon form av ersättning för dessa höga temperaturer då de ligger nära gränsvärdena men du bör kontakta hyresvärden för att få till någon åtgärd som sänker temperaturen i lägenheten Länk till miljöbalken har du https://lagen.nu/1998:808 Vänligen 

Bortfallande av påföljd vid trafikbrott

2014-07-23 i Påföljder
FRÅGA |Vad är den kortaste preskriptionstiden som tillämpas i Sverige. Dvs för smärre trafikförseelser (bötesbrott) enligt Trafikförordningen, är det ändå BrB 35 kap om minsta preskriptionstid på 2 år som tillämpas?
Sina Amini |Hej,Vid brottmål tillämpas två olika typer av preskription, åtalspreskription och absolut preskription. Åtalspreskription följer av 35 kap. 1 § brottsbalken (BrB) vilket stadgar att efter en viss angiven tid kan påföljd ej utdömas avseende ett begånget brott. Vid t.ex. vårdslöshet i trafik enligt 1 § trafikbrottslagen (TBL) eller olovlig körning enligt 3 § st. 1 TBL, där den högsta påföljden är dagsböter respektive sex månader i fängelse, tillämpas avseende åtalspreskription 35 kap. 1 § p. 1 BrB. Lagrummet anger att vid brott, där det ej stadgas ett svårare straff än fängelse i ett år, får påföljd ej utdömas om den misstänkte inte häktas eller erhåller åtal om brottet inom två år sedan brottet begåtts. Precis som 35 kap. 1 § BrB anger, upphör preskriptionstiden att löpa, om den misstänkte häktas eller erhåller del av åtal för brottet. Om dessa åtgärder inte leder till åtal eller rättegång avbryts inte preskriptionstiden, se närmare 35 kap. 3 § BrB. I 35 kap. 6 § BrB finns regler om s.k. absolut preskription. Lagrummet sätter en absolut gräns för hur lång tid som tillåts passera innan påföljd får utdelas avseende ett begånget brott. Efter att angiven tid enligt lagrummet har förflutit får påföljd ej utdelas avseende brottet i fråga oavsett tidigare preskriptionsavbrott. Vid trafikbrott där den maximala påföljden är ett år i fängelse eller mindre, föreligger en absolut preskriptionstid på fem år, se närmare 35 kap. 6 § p. 1 BrB. Det bör nämnas att tiderna avseende åtalspreskription och absolut preskription kan vara annorlunda vid brott som faller utanför brottsbalken, se närmare 35 kap. 6 § p. 2 BrB. Med vänlig hälsning,

Samäganderätt till kollektiv av lösören med okänd äganderätt

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Är separerad från mitt x( vi har inte varit gifta) och vi har ett fritidshus gemensamt som bägge står som ägare av .Min fråga är allt lösöre möbler, porslin,verktyg etc som finns kvar i fritidshuset äger bägge det?saker som man har fått enskilt som gåva äger bägge det?om det inte finns kvitto eller annat bevis vad är det som gäller? Med vänlig hälsning NN
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Under ett samboende äger vardera sambon som utgångspunkt sin egendom själv och svarar för sina egna skulder. Ingenting utesluter dock att sambor kan äga egendom tillsammans, så kallat samägande. Exempel på en sådan situation kan vara att samborna äger hälften var av den gemensamma bostaden. Det är dock viktigt att skilja mellan samboende och samägande då det inte är samma sak. Medans reglerna kring samboende regleras i Sambolagen regleras nämligen samägande i Samäganderättslagen.Vid ett eventuellt upphörande av ett  samboende ska enligt 8 § Sambolagen den gemensamma bostaden och det bohag som finns i bostaden fördelas mellan samborna om någon av dem begär en så kallad bodelning. Om det vid bodelningen är oklart vem som äger vad av den egendom som ska delas, anses den omtvistade egendomen, om båda samborna haft ungefär likvärdiga inkomster och bidragit i ungefär samma mån till hushållet, tillhöra båda samborna med hälften vardera, det vill säga samborna anses samäga egendomen. Denna samägandeprincip har rötter i äktenskapsrätten men har tillämpats på sambor av Svea hovrätt i rättsfallet RH 1986:25. I detta rättsfall var det fråga om bohag som mannen i förhållandet inköpt för användning i sambornas gemensamma hem.Vad gäller ert fall rör det sig dock om en fritidsfastighet,varför situationen blir något mer komplicerad. enligt 1 § 3 stycket och 3 § Sambolagen omfattar nämligen Sambolagen endast sambors gemensamma bostad och bohag som finns i bostaden som förvärvats för gemensam användning. Enligt 3 och 7 §§ Sambolagen utgör egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte sambors gemensamma bostad eller bohag som finns i bostaden.Ert fritidshus och den egendom som finns däri omfattas med andra ord inte av Sambolagen, varför denna egendom inte ska ingå i någon bodelning enligt 8 § Sambolagen. Utgångspunkten är med andra ord att vad som finns i huset ska delas upp så att du får det som tillhör dig och din före detta sambo ska få det som tillhör denne. Men hur gör vi då när det är oklart vem som äger vad? Som sagt finns regler för makar och sambor att falla tillbaka på i en sådan situation, det vill säga makarna respektive samborna får samäganderätt till egendomen. Ska denna princip tillämpas även på egendom som inte utgör del av ett äktenskap eller ett samboende?Förutsatt att mina efterforskningar är korrekta så finns ingen lagstiftning, inga rättsfall och ingenting skrivet om hur en sådan situation ska lösas. Enligt mig har detta förmodligen att göra med att en sådan situation ofta förutsätts lösas utan att någon juridik kopplas in, det vill säga parterna gör upp i godo. Ni kan nämligen alltid, förutsatt att ingen av er håller på att gå i konkurs eller är utsatt för utmätning av kronofogden, komma överens om att ni ska dela på egendomen.Men hur skulle då denna fråga kunna lösas juridiskt?Min syn på er situation:Som utgångspunkt brukar sägas att den person som "besitter" egendomen, det vill säga har kontroll över den, exempelvis att den finns hemma i personens bostad, även anses äga egendomen. Detta förutsatt att omständigheterna inte talar för en annan bedömning. I ert fall har ni emellertid båda kontroll över egendomen, då ni äger hälften var av det fritidshus som egendomen finns i. Denna "hjälpregel" kan därför inte tillämpas i ert fall.Detta talar enligt mig, för att en samägandeprincip får tillämpas i de fall då ingen av er kan lägga fram några som helst bevis på att ni äger egendomen i fritidshuset, det vill säga då endast ord står mot ord, det vill säga ni får dela på egendomen i fritidshuset. I annat fall skulle det behöva bestämmas att någon av er skulle vara tvungen att bevisa att ni ägde egendomen, vilket enligt mig skulle innebära en oskälig fördel för den andre.Vad gäller egendom som ni fått enskilt som gåva och som finns i fritidshuset så spelar det ur bodelningssynpunkt ingen roll om denna är enskild eller inte.  Även om egendomen inte varit enskild hade den nämligen ändå inte ingått i bodelningen, då egendomen funnits i ert fritidshus och därmed enligt 3 och 7 §§ Sambolagen inte utgjort bohag i den gemensamma bostaden som förvärvats för gemensam användning, utan istället utgjort fritidsegendom.Om du däremot kan bevisa att du fått viss egendom med förbehåll att den ska vara din enskilda bör du dock även anses ha kunnat bevisa att du äger egendomen, varför egendomen då inte kommer att anses samägd mellan dig och din före detta sambo. Ur den synvinkeln kan det därför ha betydelse om egendomen är enskild egendom eller inte.Slutsats:Min slutsats är därför att ni, i brist på bevisning om vem som äger vad i fritidshuset, får dela på egendomen, det vill säga ni får samäganderätt till denna. Det faktum att ni äger halva fritidshuset var samt den mycket svåra och krångliga bevissituation som annars skulle uppstå talar för detta. Eran samäganderätt kommer då att regleras av den så kallade samäganderättslagen, jämför 1 § Samäganderättslagen. För att försäkra att ni inte ska köra fast i eran process att göra upp om vad ni ska göra med den samägda egendomen kan någon av er enligt 6 § Samäganderättslagen, mot den andres vilja, kräva att sälja egendomen på offentlig auktion.Som sagt tillhör er situation, såvitt jag kunnat hitta, ett område som ingen närmare behandlat. För att vara helt på den säkra sidan kan det därför vara bra att ta kontakt med en färdig jurist, exempelvis genom Familjens jurist, för att få klara besked. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Ni kan enkelt boka tid hos dem här.Med vänlig hälsning

Arv blandat med gemensamma medel

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag och min fru är gift sedan 27 år tillbaka. Nu ska vi skilja oss, allt vi har är gemensam. Hon har arvt ca 200000 kr från sin far. De pengarna är blandat med gemensamma pengar. Nu vill hon sina pengar (200000 kr). De pengarna ska tas från totalt gemensamma pengar innan delningen eller ska först delas sen ska jag betala henne 200000kr från min del? Den andra alternativet går inte ihop för mig. Kan ni vänligen förklara hur man betala hennes arv? Mvh Hasse
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaRegler om makar egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 1§ som stadgar att all egendom som makarna äger är giftorättsgods i den mån det inte utgör enskild egendom. Egendom kan vara enskild genom att ett arv eller en gåva villkoras med att den ska utgöra enskild egendom vid en skilsmässa, se ÄktB 7 kap. 2§. Av din fråga framgår inte om din frus arv var enskild egendom eller inte- utgjorde arvet inte enskild egendom kommer det inräknas med övrigt giftorättsgods och sedan delas lika mellan er. Om din frus arv är hennes enskilda egendom ska det undantas från giftorättsgodset och inte ingå i bodelningen. Dock finns ett problem, om arvet är din frus enskilda egendom är pengarna från hennes arv blandade med gemensamma pengar. Således måste hon kunna visa vilka pengar på det gemensamma kontot som är hennes arv, se HD:s avgörande NJA 1992 s. 773 (https://lagen.nu/dom/nja/1992s773). Om din fru inte kan bevisa vilka pengar som utgör hennes arv, är hela behållningen på det gemensamma kontot att se som giftorättsgods och kommer således att delas lika mellan er.Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen  

Samarbete med avtal24

2014-07-23 i Avtal
FRÅGA |Jag har en del frågor om bodelningsavtal och behöver även hjälp/stöd att utforma ett. Har ni mallar och kalkylblad att dela med er av?Mvh /Jonas
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaLawline har ett samarbete med avtal24, länk har du här http://lawline.se/vara_tjanster/avtal där du till ett fast pris får ett korrekt juridiskt avtal. Fördelen med att använda tjänsten är att dina önskemål tillgodoses, något som inte kan garanteras om en mall eller ett standardavtal används. Vänligen