Större skulder än tillgångar vid makes dödsfall

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekants man har avlidit, han var anställd av ett annat företag men hade också en enskild firma. Båda var 60 år när han dog av cancer. Hon har hela tiden trott att han var rik och hade mycket pengar. Hela huset med ett värde på 500 000 stod skrivet på honom och han ägde huset långt innan de träffades. Huset hade lån på 400 000 ,hälften på dem var. Hon har inget jobb och inga tillgångar men ett lån på ett hus som hon inte äger och där hennes lån betalades av hans autogiro. Han gjorde avdrag för hela lånet i sin deklaration, även för hennes del eftersom hon inte hade någon inkomst. De var gifta sedan 15 år, ingen av dem hade barn och hon pratar inte ett ord svenska. De kom båda till Sverige från samma land, han för 35 år sedan och hon för 15 år sedan. När han dog hade han och firman andra skulder på 700 000 förutom huslånet och inga tillgångar förutom huset. Fråga: Finns det några möjligheter för henne att bli av med lånet och i så fall hur?Tankar och funderingar. Vad händer med henne nu. Kommer banken och kronofogden att ta huset och allt annat och hon stå kvar med 200 000 i skulder utan några tillgångar. Om hon tar lagfarten på huset och säljer det för 500 000 (hon ärver ju huset) kan hon då betala av hans och hennes huslån innan andra skulder ska betalas så att hon blir skuldfri? Om hon hade dött istället hade då banken förlorat 200 000 eftersom hon inte äger något hus eller något annat heller och man inte ärver varandras skulder? Hur kan banken låna ut 200 000 till någon utan tillgångar och utan inkomst?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När dödsfall inträffar upplöses äktenskapet (1:5 Äktenskapsbalken (1987:230)), länk hittar du HÄR. När äktenskapet upplöses, ska makerna egendom fördelas mellan dem genom boldelning (9:1) I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, giftorättsgods är sådan egendom i den mpn den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. vad som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva an bågon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7:2 p.1 och p.2). Om det bara finns giftorättsgods, sker alltså en hälftendelning av egendomen som makarna hade. Ena hälftendelen har makan rätt till och den andra hälftendelen kommer att tillfalla den efterlevande makan som arv. Makan får alltså "allt" i detta fallet. I detta fallet behövs ingen bodelning göras.Den situationen du beskriver blir dock annorlunda i och med skulderna. Eftersom det finns mer skulder än vad det finns tillgångar behöver ni göra en bodelning för att separera ut den egendom som fordringsägarna kan kräva betalt ur. Det första ni bör göra är alltså att göra en bodelning. Gällande lånet på fastigheten: I mitt svar kommer jag utgå ifrån att makarna svarade solidariskt för lånet. Att makarna svarar solidariskt för lånet innebär att banken kan kräva vem den vill av makarna på hela skuldbeloppet. Sannolikheten att detta är fallet för makarna är väldigt stor, då banken i de flesta fallen kräver att man svara solidariskt för lånen. Mest sannolikt är att banken har panträtt i fastigheten, banken kommer då att lösa panten för att få ut sin skuld (dvs. 400.000kr), kvar blir då 100.000. Enligt gällande äktenskapsrättsliga regler ska en hälftendelning av detta då ske. Det blir alltså 50.000kr kvar till makan, och 50.000kr till dödsboet (som går till att betala de återstående skulderna). Huruvida fodringsägarna kommer att söka makan för lånen/lånet som är kvar också kan jag inte svara på, dvs. att dem vill ha ut de 50.000kr som hon får genom bodelningen. Det är dock hennes pengar som de inte ska ha rätt till, då den efterlevande maken inte är skyldig att betala den avlidne makens skulder med sin del av makarnas sammanlagda bo.Min rekommendation är gällande huset att ni hör av er till banken och reglerar skulden där, utifall att det finns panträtt i huset. Hör även av er till de andra borgenärerna. Om borgenärerna blir oroliga finns det möjlighet för dem att sätta dödsboet i konkurs (se 2:14 Konkurslagen (1987:672)) LÄNK. Om panträtt finns för fastighetslånet kommer de ha “första tjing” på pengarna. Någon försäljning ska ni inte göra på egen hand, då finns möjlighet att ogiltigförklara den rättshandlingen i efterhand. Ett tips är att ni kan anlita en arvsskiftesman via tingsrätten, som kan hjälpa er med det här.I det fallet att hon hade dött, och under förutsättning att banken har panträtt i fastigheten, så förlorar de inga pengar eftersom de kan sälja denna för att få ut sina pengar. Om panträtt inte hade förelegat så hade banken troligtvis hört av sig och frågat om maken skulle vilja ta över lånet, i annat fall skulle de försöka få till en exekutiv försäljning av fastigheten. Detta i och med att de troligtvis svarar solidariskt för lånen. På din fråga hur de kan låna ut 200.000kr till en person som inte har tillgångar och inkomster blir mitt svar att lånet, som jag tidigare framhållit, med störstsa sannolikhet är förenad med panträtt i fastigheten som säkerhet för deras lån. Samt att de troligen också svarar solidariskt för lånet, det vill säga att banken kan söka vem som helst av makarna vill, för att få betalt.Om det är något som du tycker är oklart i mitt svar får du gärna höra av dig till mig. Min mail: fredrik.holst@lawline.se 

Inbördes testamende och fri förfoganderätt för gemensamma barn

2014-08-19 i Testamente
FRÅGA |Jag har ett testamente där vi idag har skrivit på följande sätt: "Undertecknade nn och nn som sammanlever med varandra, bestämmer härmed som vår yttersta vilja att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas arvingar enligt lag" Min fråga är då, har det någon betydelse att vi idag är gifta. Det står ju sammanlever?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Om det är så att ni endast har gemensamma barn och någon av er avlider, kommer den efterlevande maken att ärva all kvarlåtenskap efter den döde med fri förfoganderätt innan barnen får sin del av den avlidnes kvarlåtenskap, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta är aktuellt då ni nu är gifta.Med andra ord reglerar nuvarande lagstiftning det som testamentet har stadgat. Betydelsen av att ni är gifta har med andra ord gjort att testamentet är "överflödigt".Ärvdabalken (ÄB) finner du här.Hoppas jag svarade på din fråga och tveka inte att höra dig för fler frågor.Mvh,

Enskild egendom och bodelning vid äktenskapsskillnad

2014-08-19 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag har en kund som har ett bekymmer. Hon är gift sedan 11 år och en (1) månad efter giftermålet blev en affär klar där hon köpt en sommarstuga. Denna affär hade påbörjats långt innan giftermålet. Inga papper mellan mannen och kvinnan skrevs omkring stugan. Hon funderar nu på skilsmässa och är mycket orolig för hur det blir med stugan. Mannen har hjälpt till att renovera ett rum, i övrigt är det kvinnan som betalt lånen för stugan som nu är färdigbetald. Kan mannen kräva sommarstugans halva värde vid en skilsmässa? Finns det något sätt för henne att "slippa" detta? Tacksam för svar och med vänlig hälsning.
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är all egendom som inte är enskild egendom giftorättsgods. Det är sådan egendom som enligt 11 kap. 3 §, efter avdrag för skulder på egendomen, läggs ihop till en egenskapsmassa och delas på hälften mellan makarna. Detta innebär då att sommarstugan kommer ingå i denna egenskapsmassa som ska delas mellan makarna i lotter, eftersom att stugan inte utgör enskild egendom enligt 7 kap. 2 §.Enligt 11 kap. 7 § har en make rätt att i första hand få den del av egenskapsmassan som den önskar. Om båda önskar sommarstugan uppstår dock problem då båda inte kan få sommarstugan. Då kan det bli aktuellt att bli hälftenägare av stugan.Dock, om din kunds andel av giftorättsgodset överstiger den andres andel, kan hon istället för att dela på stugan betala motsvarande andel i pengar, se 11 kap. 9 §.En till möjlighet som finns är att de skriver ett äktenskapsförord som stadgar att stugan är hennes enskilda egendom, vilket då inte ska ingå i giftorättsmassan, 7 kap. 3 §. För upprättandet av ett sådant förord är det högst rekommenderat att boka tid hos en praktiserande jurist specialiserad på familjerätt och äktenskapsförord. Du kan boka tid direkt med vår samarbetspartner Familjens Jurist på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.Äktenskapsbalken (ÄktB) hittar du här. Hoppas mitt svar var till någon hjälp.

Upprättande av skuldebrev

2014-08-19 i Skuldebrev
FRÅGA |HejsanJag har en vän som är skyldig mig 98000kr. Med tanke på den höga summan har vi kommit överens om att skriva ett skuldebrev mellan oss som är rättvist för båda. Därför vill jag gärna ha hjälp att utforma detta brev. Det är några punkter som skiljer sig från ett vanligt skuldebrev och som vi vill ha som är: 1: ingen fast summa per månad - betalning sker om låntagaren har möjlighet 2: 0% ränta under en 5års period men har inte lånet blivit återbetalat under den tiden så blir det 3,93% dröjsmålsränta/månad på summan som återstår av lånet 3: lånet kan lösas in i förtid 4: långivaren kan inte gå vidare med ärendet under den period som lånet gäller (5år - menar då som att gå till inkasso el liknande) Kan ni hjälpa till att utforma ett sådant brev?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Utformning av avtal ingår dessvärre ej i gratisrådgivningen utan erbjuds mot betalning. Mer information om tjänsten finner Du här.Att försöka utforma ett skuldebrev på egen hand utan föregående studier av relevanta lagar rekommenderas inte. Emellertid finns en del litteratur på området som möjligen skulle kunna tillfredsställa dina behov, om Du ej är villig att utnyttja den avgiftsbelagda tjänsten. I synnerhet Norstedts formulärbok med bruksanvisningar, av Folke Grauers (ISBN:9789139107644), bör kunna vara dig behjälplig.Vidare kan inom ramen för den kostnadsfria rådgivningen hänvisas till viktiga lagar; närmare bestämt skuldebrevslagen och räntelagen; samt informeras om att ett enkelt skuldebrev är att föredra i de situationer då gäldenärens situation ej skall försämras till följd av överlåtelse.Vänligen,

I brist på testametne ska arvet delas lika mellan bröstarvingar

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Bouppteckningen efter min mamma (skild, ingen partner) är registrerad hos SKV. Vi är två helsyskon. Finns inget testamente. Hon hade tecknat en Kapitalförsäkring (undantaget i bouppteckningen) där det uttryckligen står att min bror ska erhålla 75% och jag 25%. Enligt min bror var det också hennes önskan att fördelningen vid själva arvskiftet skulle vara densamma, dvs 75% till min bror och 25% till mig, Moraliskt rätt eller inte... Vad säger lagen? Har jag någon rätt?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!De regler som styr hur arvsskifte går till finns i ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637.I 2 kap. 1 § anges att arvlåtarens barn (bröstarvingar) som huvudregel taga lika lott. Det betyder att arvlåtarens barn i princip ska dela lika på arvet. Arvlåtaren har dock möjlighet att genom testamente frångå denna regel och istället fördela arvet på det sätt som hon bäst vill. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till halva sin arvslott (laglotten) oavsett vad ett testamente säger.Du skriver att din bror hävdar att er mors vilja inte var att arvet skulle fördelas lika mellan er utan att han har rätt till 3/4 och du endast har rätt till 1/4. För att fördela arvet på detta sätt krävs emellertid ett testamente. I 10 kap. 1 § anges bl.a. att ett testamente ska upprättas skriftligen för att vara giltigt. Det går alltså inte att hävda att er mors vilja var på ett visst sätt när det inte finns något testamente som styrker detta påstående. I brist på ett testamente som anger något annat ska 2 kap. 1 § följas. Arvet ska därmed fördelas lika mellan er. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Åtalsunderlåtelse i belastningsregistret?

2014-08-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, jag ska på en jobbintervju på torsdag och dom kommer ta ett utdrag från mitt belastningsregister, företaget är sektor alarm, som säljer larm till moderna bostäder. Hösten 2013 blev jag tagen för snatteri för att jag råkade gå ut med en cokacola ur butiken och fick åtalsundelåtelse. Nu undrar jag om företaget i fråga kan se detta i registret? Sen så undrar jag om registrrn man tar ut själv visar saker som åtalsunderlåtelse?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 § st. 1 p. 2 lagen (1998:620) om belastningsregister ska registret innehålla uppgifter om åtalsunderlåtelse skett enligt 20:7 RB. Denna uppgift gallras tio år efter beslutet, eller om personen var under 18 år vid tidpunkten för brotten, tre år efter beslutet, se 17 § p. 11 a & b samma lag.Detta bör som jag förstår det alltså synas i registerutdraget. Ett registerutdrag som du själv tar ut bör, eftersom regleringen som gäller för begränsade utdrag enligt 9 § st. 2 inte aktualiseras, också visa en sak som åtalsunderlåtelse.Lagen om belastningsregister hittar du här.Rättegångsbalken (RB) hittar du här.Hoppas du blev klokare av mitt svar. Jag önskar dig lycka till och tveka inte att höra av dig för fler frågor.Mvh,

Likadelning av samboegendom

2014-08-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej har en fråga! Jag och mitt ex köpte en bostad för gemensamt boende, hon stod för hela handpenningen men vi skrev inget samboavtal eller skuldebrev.Så min fråga är har jag rätt till halva försäljningsvärdet eftersom jag har ståt för mycket annat?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!Definitionen av sambor ges i sambolagen (https://lagen.nu/2003:376) 1 § - två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Detta är alltså förutsättningarna för att i lagens mening betraktas som sambos.Vidare framgår av sambolagen 3 § att s.k. samboegendom utgörs av bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning. Vid separation ska bodelning göras om någon av er begär det, sambolagen 8 §. Det som sker då är att samboegendomens värde delas lika under förutsättning att man inte har avtalat något annat (jmf sambolagen 9 §).Eftersom ni inte har skrivit något sådant avtal ska alltså värdet på bostaden delas lika vid bodelning, oavsett att din sambo stått för handpenningen. Detta gäller också som nämnts bohag som har förvärvats för gemensam användning.Vänliga hälsningar

Beskattning av fysiska personer bosatta utomlands

2014-08-19 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, jag kommer tillsammans med min fru att flytta till London fr.o.m 1/9 2014. Vi har fått lite olika signaler hur/var vi kommer att beskattas. Vi kommer båda att vara anställda på engelskregistrerade företag utan anknytning till Sverige, men vi kommer att behålla ett mindre bostadshus i Sverige som fritidshus (tidigare permanentbostad). Jag äger också en skogsfastighet i Sverige som jag kommer att behålla. Vad gäller för 2014 och vad gäller för kommande år?Tacksam för all hjälp med detta.
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline.Lagen som jag genomgående refererar till är inkomstskattelagen (IL) https://lagen.nu/1999:1229. Som fysisk person kan du vara antingen obegränsat eller begränsat skattskyldig. Att vara obegränsat skattskyldig innebar att en person är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, 3 kap. 8 §. Personer som är obegränsat skattskyldiga kan vara det genom att de bor i Sverige, stadigvarande vistas här (minst 6 månader) eller som har en väsentlig anknytning hit och som t.ex. tidigare varit bosatt här, 3 kap. 3 §. Exempel på vad som kan vara avgörande för om någon har väsentlig anknytning hit nämns i 3 kap. 7 § bl.a. nämns medborgarskap och om man har en fastighet i Sverige m.m. Att äga en fastighet (skogsfastigheten) är en punkt som tas upp i 3 kap. 7 §. Vidare när det gäller fritidshuset som tidigare varit er permanentbostad är det en bostad som har varit inrättad för åretruntbruk som därför torde falla in under 3 kap. 7§. Det är fortfarande ett bostadshus och att det är er tidigare permanentbostad spelar ingen roll. Eller så menar du att bostaden tidigare var en permanentbostad, men att ni har valt att använda den som ett fritidshus. Bedömningen torde bli densamma eftersom det är en bostad som är inrättad för åretruntbruk.Det finns två undantag från när man är obegränsat skattskyldig vid vistelse utomlands 3 kap. 9 §. Dessa kallas 6-månadersregeln och 1-årsregeln. Denna paragraf förutsätter att inkomsten som ni tjänar ska beskattas i verksamhetslandet d.v.s. England. För att paragrafen ska bli aktuell krävs det att det finns en anställning som innebär att en person kommer att vistas utomlands i MINST 6 månader och att de beskattas i landet där arbetet utförs. Ovanstående blir inte aktuellt om det skulle finnas en lagstiftning i Storbritannien kring beskattningen av er inkomst som strider mot det skatteavtal Sverige har med Storbritannien.    Om er vistelse varar i MINST ett år i samma land är ni inte obegränsat skattskyldiga. Utan ni omfattas av undantaget som motsvarar 6-månadersregeln fast för 1 år. Utifrån den informationen du har gett är min bedömning att ni är att anses som obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 3 § IL eftersom att ni har en väsentlig anknytning hit genom medborgarskap och permanentbostaden som ni äger och som är inrättad för åretruntbruk. Men att ni faller under undantaget från skattskyldighet vid vistelse utomlands.Hoppas du är tillfreds med svaret!