Vårdnad om hund vid samboförhållandes upphörande

2014-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag och min sambo har bestämt oss för att köpa en hund gemensamt då vi båda lägger in lika mycket pengar och planerar att engagera oss lika mycket i hunden. Men bara en kan ju stå som ägare. Vad händer om vi gör slut? Vem har då rätten till hunden? Då båda har köpt den och båda vill ha den som sin hund men bara en kan stå på ägarbeviset?Tacksam för svar!
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Då ni är sambos och och samboförhållandet tar slut ska ni göra en bodelning där samboegendomen ingår (gemensam bostad och bohag, 3 § Sambolagen). Denna ska sedan delas lika mellan er, 14 § Sambolagen. Då en hund inte är samboegendom ingår den således inte i er bodelning. Som du nämner  kan bara en människa registreras som ägare till en hund. Gör ni slut tillhör hunden således dennes lagliga ägare, alltså den som är registrerad på ägarbeviset. Detta kan ni dock reglera genom avtal, exempelvis genom samboavtal. I avtalet kan ni med bindande verkan detaljerat beskriva vad som ska hända med er egendom (även hunden) om ert förhållande upphör, 9 § Sambolagen. Då samboavtalet är ett formavtal ska vissa formkrav vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande för parterna. Formkraven är att avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda parterna. Då dessa krav sedan är uppfyllda har ni ett bindande avtal. I detta avtal kan ni själva reglera vad som ska hända med exempelvis ägandet och umgängesrätten med hunden då samboförhållandet upphör. Hoppas detta har varit till hjälp för er! Med vänlig hälsning,

Gränsöverskridande reklamation av vara

2014-11-25 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej Jag köpte till min dotter en jacka för 799 kr i Köpenhamn förra hösten, 2013 . Sömmarna har släppt och det är stort hål vid armhåla. Sömmerskan har bedömt att det är omfattande jobb att laga då man måste sprätta foder. Kan vi få gå med kvitto till en Zara affär i Sverige och göra reklamation? Tacksam för svar
Sandra Nordin |Hej Va trevligt att vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Då det är fel på en vara (när en vara kan anses felaktig, 16 § Konsumentköplagen) kan man reklamera den. Eftersom dessa reEnligt EU:s direktiv måste alla EU länder ha en reklamationsrätt för konsumenter på minst 2 år. Enligt dansk rätt och deras köplag (Købeloven) har en konsument 2 års reklamationsrätt. Dessa minimi rätter för konsumenter gäller dock i varje enskilt land och medför inte automatiskt att man har rätt att reklamera i vilket EU land man vill då man köpt varor i en internationell butikskedja. Således kan jackan, utifrån att felet är beroende på ett ursprungsfel, reklameras i Danmark enligt deras lagstiftning. Då varan som jag uppfattar det inte är köpt på nätet, utan i butik, kan däremot kan jackan reklameras i Sverige. Med vänlig hälsning,

Ogiltighet av äktenskapsförord vid otrohet

2014-11-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående äktenskapsförords giltighet. Om man vid tidpunkten för påskrift av ett äktenskapsförord kan bevisa att ens partner haft en samtidig relation/otrohetsaffär med någon annan, kan man då få detta äktenskapsförord ogiltigförklarat?
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga! Äktenskapsförord är ett så kallat formavtal och är bindande ifall alla formkrav har iakttagits. Formkraven för detta är att det är skriftligt, underskrivet av båda parterna och registrerat hos skatteverket, 7:3 Äktenskapsbalken (ÄktB). Är detta iakttaget är således äktenskapsförordet bindande för båda parterna. Ett äktenskapsförord kan således inte bli ogiltigt då alla formkrav är iakttagna, med det kan jämkas eller lämnas utan hänseende i en eventuell bodelning enligt 12:3 ÄktB. Detta ska ske om ett villkor är oskäligt (vilket det inte verkar vara i detta fallet) eller pga. omständigheterna vid förordets tillkomst. Förarbeta pekar på att syftet med paragrafen är att förhindra eventuell oskälig lottlöshet, exempelvis vid långt äktenskap där den andre maken erhåller allt eller mycket stor del vid en bodelning och den andre inget pga. äktenskapsförordet. Då förarbetena och rättspraxis mer pekar på ekonomiska förhållanden som anledningar till oskäligthet, tror jag inte att otrohet kan räknas som en sådan. Otrohet är således inte nog grund för att jämka ett äktenskapsförord där alla formkrav är iakttagna. Med vänlig hälsning,

Laglig umgängesrätt vid ensam vårdnad av barn

2014-11-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Hur ofta säger lagen att förälder som är umgängesförälder till en 3 månaders bebis ska ha umgänge? Umgängesföräldern är nyligen straffad för kvinnomisshandel med barn inne i samma lägenhet som såg allt. Han har någon psykiskt sjukdom, aggressiv, hotfull osv. Jag har ensamvårdnad, o han kan höra av sig sent en kväll o kräva träffa bebisen då. Jag ger alltid förslag på tider på allmänna platser då jag e orolig hur hans mående e. När man minst anar blir han aggressiv och hotfull, han har skrikit o hotat mig mitt på stan två ggr till exempel. Så jag undrar vad lagen säger, hur ofta ska umgängen vara? Mvh
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!De rättsliga mellanhavandena mellan barn och föräldrar regleras i föräldrabalken (FB). Dagens utformning av FB beror till stor del på den stora reformen 2006. Vårdnad, boende och umgänge gällande barn regleras i 6 kap FB. I och med reformen 2006 ändrades många av paragraferna här för att förstärka barnperspektivet och barnets rätt. Idag är barnets bästa alltid ledstjärna och detta märks tydligt genom 6:2 a FB som kom till 2006 som har ordalydelsen, ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”. I 6:15 FB står det att barnet har rätt till umgänge med den förälder den inte bor med. Återigen lyfter lagstiftaren fram barnperspektivet. Vill en föräldern som inte bor tillsammans med barnet ha umgängesrätt (då den andra inte vill detta) med sitt barn kan man få det efter en talan förts i allmän domstol (Tingsrätten), 6:15 a FB. Talan kan även föras av socialnämnden. Domstolen får enligt 6:15 c FB förordna att föräldern får ha umgänge med barnet endast då en person utsedd av socialnämnden är närvarande.Det finns ingen lagstadgad exakt tid för hur mycket tid för umgänge en umgängesförälder ska få eller har rätt till. En helhetsbedömning ska ske i varje enskilt fall. Vid denna bedömning ska domstolen återigen väga in barnets bästa. Vad detta består av är en mängd olika faktorer som samverkar till en samlad bedömning. Några faktorer som spelar in är barnets egen vilja, kontinuitet, förälders psykiska hälsa, förälders brottslighet, chansen att barnet far illa osv. Efter reformen 2006 tillkom även ett andra stycke i 6:2 a FB som gör att man särskilt ska väga in ifall det finns en risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp. Detta ska ses i relation till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Sammanfattningsvis kan jag säga att det inte finns några exakta svar när det gäller umgängesfrågor. Alla faktorer du nämner (tidigare brottslighet och psykisk ohälsa) talar däremot emot en lämplig umgängesförälder. Dock, ska sägas att barnets bästa kommer vara vägledande i detta fall och det finns tidigare rättspraxis (avgörande från Högsta Domstolen, NJA 2000 s. 345) där en förälder har ansetts vara lämplig trots kvinnomisshandel. Däremot har, sedan ändringen 2006 extra vikt genom exempelvis ändringen i 6:2 a 2 st FB, lagts på att motverka risken för exempelvis misshandel av både barn och andra föräldern. Hoppas detta varit hjälpsamt. Med vänlig hälsning,

Fri överlåtelse av aktier

2014-11-25 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 33% i ett aktiebolag som driver restaurangverksamhet.Jag har inte varit aktiv i bolaget på ca 2 år då vi(tre delägare) inte kom överens. Nu försöker dom gå bakom min rygg och sälja inkromet(restaurangen) vilket är hela företaget. Och vad jag förmodar senare sätta Aktiebolaget i KK.Finns det något jag kan göra?
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Aktiebolagsrättsliga regler behandlas i Aktiebolagslagen (ABL). Grundbulten i svensk aktiebolagsrätt gällande själva aktierna, är den fria överlåtelsen, 4:7 ABL. Däremot kan friheten att överlåta aktierna inskränkas genom olika förbehåll. Dessa förbehåll är samtyckesförbehåll (4:8 ABL), förköpsförbehåll (4:18 ABL) och hembudsklausul (4:27 ABL). Alla dessa förbehåll ska tas in i bolagets bolagsordning för att vara giltiga. Då jag uppfattar att varken ett sådant förbehåll, eller något bindande aktieägaravtal mellan er delägare finns, kan de andra aktieägarna således fritt överlåta sina aktier till vem de vill enligt huvudregeln i 4:7 ABL. Tyvärr finns det inget rättsligt du kan göra för att stoppa detta, då det är deras rättighet att kunna sälja sina aktier. Med vänlig hälsning,

Påföljd för stöld, 19 år och förstagångsförbrytare

2014-11-25 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Idag åkte jag dit för stöld av varor till ett värde av ca 3200 kr, allt från samma butik. Jag blev gripen påväg ut ur affären och hade varorna i min ryggsäck. Jag erkände brottet direkt och varorna är återlämnade och går att sälja. Jag ångrar mig något enormt. Detta är första gången det händer, har inte blivit dömd för något tidigare och har heller inte gjort något brottsligt innan. Jag har precis börjat med antidepressiva och ångestdämpande preparat, om det gör någon skillnad? Min fråga är iallafall, vad kan straffet bli? Polisen sa att det troligen kommer handla om böter, vilket jag gladeligen tar emot istället för ett fängelsestraff. Jag är 19 år och student.
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Med hänsyn till varornas värde rör det sig, som du skriver, om stöld. Av 8 kap. 1 § BrB framgår att påföljden för stöld är fängelse i upp till 2 år, det betyder dock inte att annan påföljd är utesluten.Det finns flera omständigheter som kan beaktas vid påföljdsvalet, t.ex. att du är under 21 år vilket medför att fängelse endast för utdömas om det finns särskilda skäl (30 kap. 5 § 2 st. BrB). Min bedömning är att fängelse inte kommer bli aktuellt utan att det istället kommer handla om antingen villkorlig dom eller skyddstillsyn. Då det är första gången du begår brott torde villkorlig dom vara det alternativ som är lämpligast, villkorlig dom ska förenas med dagsböter och prövotiden löper över 2 år.Sammanfattningsvis torde du kunna vänta dig en villkorlig dom förenat med dagsböter vilket innebär att du slipper bli frihetsberövad.

Frågor rörande arvsrätt efter sambo respektive make

2014-11-25 i Make
FRÅGA |hej Jag är sambo. Har fyra barn, min sambo har två barn. Jag äger en Brf värd ca 2 .2milj. Min sambo äger ca 300.000 och jag 200000:- Vad behöver göras för att mina barn ska få hela värdet av min lägenhet efter bådas bortgång. Vill inte att min sambos barn ska ha del av denna. Vi har samma summa kontanter om man räknar in bohaget som inköpts av mig. Ett alternativ kanske är att min sambo lånar pengar och köper in sig i brf? Inköpt för 1600000, mitt lån 1250000. Kommer att ärva ca 200000 enskild egendom efter min mamma Ska vi gifta oss.. Vad tänka på då ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!I svensk rätt ärver sambor inte varandra. Om en utav samborna avlider ska emellertid en bodelning mellan samborna göras innan den avlidne sambons arvingar (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få del av den avlidne sambons arv, förutsatt att den efterlevande sambon begär att en bodelning ska ske, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.I en bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom, det vill säga sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, se 3 och 8 §§ Sambolagen. Egendom som utgör sambos enskilda egendom ska inte ingå i bodelningen, se 3 och 4 §§ Sambolagen. Detsamma gäller för bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål samt bostad och bohag som samborna i ett så kallat samboavtal har bestämt inte ska ingå i bodelningen, se 7 och 9 §§ Sambolagen.Vad gäller din bostadsrättslägenhet så är det av betydelse om du ägde lägenheten innan din sambo flyttade in hos dig eller om du förvärvade denna i samband med att ni blev sambor.Om du ägde lägenheten innan ni blev sambor utgör lägenheten inte samboegendom enligt Sambolagen, då den inte är förvärvad för gemensam användning, se 3 § Sambolagen. Den ska då inte ingå i bodelningen varigenom dina barn kommer att ärva hela lägenhetens värde.Om det istället är så att lägenheten förvärvades av dig i samband med att du och din sambo blev sambor utgör lägenheten dock samboegendom då lägenheten utgör er gemensamma bostad och lägenheten är förvärvad för er gemensamma användning, se 3 § Sambolagen. Förutsatt att din sambo begär bodelning kommer lägenheten således att ingå i en bodelning mellan ditt dödsbo och din sambo. För att vara på den säkra sidan kan det därför vara bra om du och din sambo skriver ett så kallat samboavtal där ni avtalar om att lägenheten inte ska ingå i en bodelning mellan er, se 9 § Sambolagen.Ett annat alternativ är, såsom du påpekat, att din sambo köper in sig i lägenheten. De pengar du då erhåller från henne som köpeskilling kommer nämligen inte att ingå i en framtida bodelning mellan er då pengar inte omfattas av begreppet samboegendom, se 3 och 8 §§ Sambolagen.Om ni gifter er:Vad gäller arvsrätten mellan makar så kan konstateras att din sambo (make) i princip inte skulle få ärva någonting alls efter dig då du och din sambo (make) inte har några gemensamma barn och din make förmodligen kommer att få över 177 600 kr genom bodelningen, se 2 kapitlet 1 § och 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Liksom för sambor ska dock, då en make avlider, en bodelning göras innan arvingarna efter den avlidne  maken (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få ut sitt arv, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Till skillnad från sambor omfattar en bodelning mellan makar all makarnas egendom (inte bara gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning utan även exempelvis pengar), förutsatt att egendomen inte utgör makarnas enskilda egendom, se 7 kapitlet 1 och 2 §§ och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken.För att din bostadsrättslägenhet inte ska omfattas av en bodelning mellan dig och din make krävs således att egendomen görs till din enskilda genom att du och din blivande make upprättar och undertecknar ett äktenskapsförord där ni kommer överens om att lägenheten ska vara din enskilda, se 7 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. En bra idé kan då vara att upprätta äktenskapsförordet innan ni gift er. Detta är enligt samma paragraf möjligt. För att ett äktenskapsförord ska bli giltigt krävs enligt samma paragraf att äktenskapsförordet registreras hos skatteverket.Registrering sker genom att äktenskapsförordet, undertecknat av dig och din blivande make, skickas in till skatteverket, se 16 kapitlet 2 § Äktenskapsbalken.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Giftorätt och arvsrätt för makar

2014-11-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är omgift och har flyttat in i min makes hus där han står som ensam lagfaren ägare. När vi la om lånen på huset så står vi bägge på lånen. Vad har detta för betydelse vid ev. dödsfall eller skilsmässa?Vi har båda barn i tidigare förhållanden.
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga! Makars egendom kan delas upp i två olika kategorier, giftorättsgods (7:1 Äktenskapsbalken (ÄktB)) och enskild egendom (7:2 ÄktB).  Vid eventuell skilsmässa ska makarna dela lika på giftorättsgodset om det inte finns någon slags jämkningsgrund (exempelvis kort äktenskap), 11:3 ÄktB, genom en bodelning. Då huset inte verkar vara någon enskild egendom ska således huset vid eventuell skilsmässa delas lika mellan er, även fast din make är lagfaren ägare av huset. Då man självklart inte rent  fysiskt delar ett hus i två delar, gör man istället en lottläggning av den egendomen som finns, 11:7 ÄktB. Huvudregel är att man ska utgå från ägarförhållandena, dock är det annorlunda gällande er gemensamma bostad, 11:8 ÄktB. Där gäller behovsprincipen, vilket i korthet betyder att den som bäst behöver bostaden ska få den på sin lott. Finns det barn med i bilden brukar detta vara ett starkt skäl för att den maken som ska ha vårdnaden övertar bostaden. Vid ett eventuellt dödsfall av din make så ärver du din make. Makar har således inbördes arvsrätt, 3:1 Ärvdabalken (ÄB). Dock så har din makes barn som inte är era gemensamma, dina särkullsbarn förtur. Hans barn är i första arvsklassen och ärver allt från sin förälder. Finns det inga andra gemensamma barn så ärver dina särkullsbarn din makes kvarlåtenskap, 2:1 ÄB. Innan detta så kallade arvskifte sker efter din make ska en bodelning mellan er ske, då äktenskapet har upplösts, 1:5 ÄktB. I bodelningen har du som sagt rätt till hälften av din makes giftorättsgods. Det som blir kvar på hans lott är din makes kvarlåtenskap. Eftersom din make har särkullsbarn kommer de ärva före dig, trots din arvsrätt som make, 3:1 ÄB. Slutligen kommer alltså dina särkullsbarn ärva din makes kvarlåtenskap om inget testamente finns som säger annat. Man kan sammanfattningsvis säga att det egentligen inte spelar roll (rent arvs- och äktenskapsrättsligt) om du står på lånen eller inte, just i detta avseende. Med vänlig hälsning,