Uppsägningstid och studieledighet

2014-12-20 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag undrar om arbetsgivaren kan säga upp mig medan jag är studieledig, alltså om uppsägningstiden väntar tills jag kommer tillbaka eller löper på en gång?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Även när du har exempelvis studieldighet kan arbetsgivaren säga upp dig, under samma krav som vanligt. Uppsägningstiden börjar då löpa direkt, trots att du inte jobbar som vanligt. Dock är det så att om du börjar jobba medan uppsägningstiden löper, har du fortfarande rätt till lön och andra förmåner enligt 12 § LAS (här). Du är då även skyldig att arbeta, om det nu inte skulle bli så att arbetsgivaren befriade dig från detta enligt 13 § LAS.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Efterarv för halvbror

2014-12-20 i Efterarv
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hennes man avled för 13 år sedan. Testamente saknas. Hennes man hade en halvsyster som är kallad till bouppteckningen. Hon var inte med i bouppteckningen efter sin halvbror. Är hennes rätt till arv efter min faster preskriberad eftersom hon aldrig påkallat sin rätt till arv. Enl. vad jag förstår preskriberas rätten till arv 10 år efter arvlåtarens död.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K3) går vid den ena makens död tillgångarna visserligen till den andra maken, men vid den andra makens död har bland annat syskon till den först avlidna maken efterarvsrätt. Denna rätt uppstår ju vid den andra makens död, alltså då din faster avled. Därmed är arvsrätten inte preskriberad, trots att det var över 10 år sedan din fasters man avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Styrelseledamots åtgärder för att undvika medansvar för övriga ledamöters handlingar

2014-12-20 i Bolag
FRÅGA |Min dotter är delägare 15% i ett dotterföretag och även med i styrelsen. Moderföretaget äger 85% och sköter helt och hållet bokföringen. Hon har inte fått någon insyn i räkenskaperna även att hon frågat efter månatlig balans och resultaträkning. Företaget har en ansträngd likviditet och Revisorn skriver därmed inte under årsredovisningen och i revisionsberättelsen avstår han från ansvar eftersom han inte kunnat inhämta revisionsbevis om belopp och annan information inför årsredovisningen. Skriver också att det är av väsentlig betydelse för den fortsatta verksamheten att företaget kan säkerställa framtida kapitalflöden. Hon får inte svar på om det upprättat någon kontrollbalansräkning. Styrelsen består av 2 delägare i moderbolaget och min dotter. Vågar hon skriva under årsredovisningen för 2013? Flera fordringar på konto i balansräkningen som verkar tveksamma. Hon har efterfrågat men får inga svar. Kan hon bli ansvarig för något om hon skriver under? Och hur ska hon göra? Kan hon någonstans avskriva sig sitt ansvar p g a att hon inte fått insyn? De har alltså inte ännu lämnat in årsredovisning för 2013 har betalat flera straffavgifter. Och nu har snart hela 2014 gått också.
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter i ett aktiebolag. En styrelseledamot kan inte vägra att skriva under årsredovisningen. Har ledamoten en avvikande mening, ska han eller hon ändå skriva under årsredovisningen. Om den avvikande meningen har antecknats i ett styrelsemötesprotokoll ska den avvikande meningen bifogas tillsammans med årsredovisningen (se paragrafens 7:e stycke samt Bolagsverkets hemsida).Beträffande styrelseledamöters ansvar för ohederliga förfaranden som vidtas inom ramen för bolagets verksamhet kan detta sammanfattas enligt följande.Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (ABL) bär styrelsen det yttersta ansvaret för bolagets organisation, förvaltning och fortlöpande bedömning av bolagets ekonomiska situation. En styrelseledamot kan, under vissa förhållanden, bli betalningsansvarig för bolagets skulder om de åtgärder som lagen föreskriver vid befarad kapitalbrist inte vidtas i tid (25 kap 13 § och 18 § ABL). Underlåtelse att upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller vidta annan åtgärd som krävs enligt ABL medför solidariskt personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna för bolagets förpliktelser, vilka uppkommer för den tid som passiviteten består. Vad gäller skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning är en förutsättning för ansvar att det egna kapitalet faktiskt har underskridit hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen vid försening vidtar de föreskrivna åtgärderna ansvarar ledamöterna inte för bolagets förpliktelser som uppkommer därefter. Ansvaret för de förpliktelser som uppkommit dessförinnan kvarstår däremot.Även då styrelsen agerar som ett kollektivt organ, har var och en avledamöterna emellertid ett personligt ansvar för sitt deltagande i styrelsens arbeteoch de beslut som fattas. Ansvarsutkrävande för konkreta åtgärder eller beslut sker alltså alltid individuellt. En enskild styrelseledamot ansvarar för sin egen handling eller underlåtenhet att handla när det behövs och vid agerande i strid med förtroendeuppdraget, ABL, tillämplig lag om årsredovisningeller bolagsordningen.Utgångspunkten för bedömningen av styrelseledamöternas ansvar är att varje ledamot är skyldig att hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget. Det personliga betalningsansvaret för bolagets skulder gäller därför för styrelseledamots egen passivitet. En enskild ledamot kan därför undgå ansvar om denne visar att underlåtenheten att handla i dessa fall inte beror på hans eller hennes egen passivitet eller försummelse, t ex genom att denne i styrelseprotokollet reserverat sig mot ett beslut att inte upprätta kontrollbalansräkning.Eftersom din dotter inte verkar ha getts någon insyn i räkenskaperna ligger det nära till hands att anta att hon inte heller har beretts möjlighet att delta vid de styrelsemöten som hållits under 2013. Om så är fallet har hon ju inte heller kunnat påverka de beslut som tagits under dessa. Enligt 8 kap. 21 § ABL får beslut inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Bestämmelsen om att samtliga styrelseledamöter skall ges tillfälle att delta i ärendets behandling är straffsanktionerad (30 kap. 1 § första stycket 3). Sådana oegentligheter som din dotter saknat vetskap om och därigenom inte har haft möjlighet att påverka kan hon alltså inte ställas till svars för. Hennes underskrift på årsredovisningen påverkar alltså inte i sig själv hennes ansvar i någon riktning. Hennes vetskap om revisorns agerande och att ”fordringar på konto i balansräkningen verkar tveksamma” gör dock att din dotter måste agera för att inte bli ansvarig p.g.a. passivitet.En första åtgärd för henne är att kalla till ett styrelsemöte för att där kräva att få den insyn hon hittills undanhållits. Enligt 8 kap. 18 § ABL ska styrelsen alltid sammankallas om en styrelseledamot begär det. Om det i ett sådant fall inte utlyses något sammanträde, kan ordföranden straffas (se 30 kap 1 § st. 3 ABL). Vid ett sådant möte bör hon förorda att en kontrollbalansräkning upprättas. Om detta inte görs bör hon i mötesprotokollet tydligt redogöra för sin reservation mot att en sådan inte upprättas. Hon bör även ge uttryck för att hon inte av övriga styrelsen getts tillräcklig insyn i bolagets räkenskaper för att kunna fullgöra sitt ansvar som styrelseledamot. Genom att bifoga ett sådant utdrag från mötesprotokollet till sin underskrift i årsredovisningen kan hon markera sitt avståndstagande och därmed värja sig från att bli ”medansvarig” för övriga ledamöters otillbörliga handlingar. Om något möte inte utlyses trots hennes begäran kan ett alternativ vara att bifoga en egen inlaga till årsredovisningen där detta redogörs.Om det är något i mitt svar som ni inte förstår och därför vill få förtydligat är ni välkomna att höra av er till mig via e-post till filip.redin@lawline.se.Ifall ni framöver önskar en närmare och mer kontinuerlig rådgivning beträffande ert ärende kan jag rekommendera vår nylanserade konsulttjänst Lawline Consulting. Denna verksamhet fungerar som en normal juristbyrå som erbjuder prisvärd rådgivning i mer komplicerade eller omfattande ärenden. Om detta låter intressant är ni välkomna att kontakta mig så återkommer jag med offert.Vänligen,

Efterarv efter efterlevande sambo

2014-12-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Underskrifter vid arvskifte? Min man har ett efterarv efter min mamma. Hennes dåvarande sambo fick del i testamentet och nu har han tyvärr också gått bort. Nu skall jag få ut mitt efterarv allt är klart så lång jag är den enda arvingen, Sambon har en dotter som tyvärr inte kommer få något för det finns inte ens det beloppet jag skulle kunnat få. Men hon vill tvinga mig att dela med mig... behöver jag muta henne för att hon skall skriva under Arvskiftet?
Hedda Gejrot |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter närmare kontakt med dig förstår jag din fråga såhär: Din makes mamma skrev ett testamente till hennes sambo som stadgade att han fick hälften av hennes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, dvs. en rätt att förfoga över egendomen men ingen rätt att testamentera den vidare. Kvarlåtenskapen efter din mans mamma ska efter sambons bortgång tillfalla din man. Nu när kvarlåtenskapen efter sambon ska delas är frågan vem som ska ha vad, mellan din man och sambons dotter. Först vill jag reda ut vilka tillgångar som tillhör mamman (dvs. din man) och vilka tillgångar som tillhör sambon (dvs. hans dotter). När ett samboförhållande upplöses på grund av dödsfall har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning, detta framgår av Sambolagen 18 § https://lagen.nu/2003:376#P18S1. Sambon har då rätt till bodelning av det som kallas för samboegendom, vilket enligt sambolagen 3 § https://lagen.nu/2003:376#P3S1 i regel består av bostad och bohag (= möbler etc.). Det innebär att den efterlevande sambon får sin del av samboegendomen. Precis som du skriver ska kvarlåtenskapen efter din mans mamma nu tillfalla din man. Han har alltså rätt till efterarv, vilket betyder att han har rätt till en kvotdel i den förmögenhetsmassan sambon har när han avled. Beräkningen sker genom att vad sambon ärver med fri förfoganderätt sätts i relation till hans hela nettoförmögenhet efter bodelningen och arvet.Efterarvet är alltså inte någon bestämd summa, utan kan öka eller minska i värde beroende på hur sambons förmögenhetsmassa ökar eller minskar. Sambons egna tillgångar samt egendom som han eventuellt har tilldelats efter bodelning mellan honom och din mans mamma, tillfaller hans dotter. Enligt Ärvdabalken 23 kap 4 § https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1 måste dödsbodelägarna underteckna arvsskiftet. Dödsbodelägarna efter din mans mamma är din man (om det inte fanns andra arvingar efter henne), se 23 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1. Dotterns underskrift borde därför inte vara nödvändig. Om du vill ha mer hjälp, samarbetar vi på Lawline med erfarna jurister inom familjerätt, om du vill kan du boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen, 

Bröstarvinges laglott vid testamente till sambo

2014-12-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort för några veckor sedan. Vi är två bröstarvingar. Sedan ett antal år tillbaka hade min pappa en sambo, som är inte våran mamma. I dag har vi fått pappas testamente. I testamentet står det : Om jag avlider före min sambo skall hon med fri förfoganderätt erhålla all min kvarlåtenskap . Det är min önskan att bröstarvinge inte gör gällande sin rätt till laglott, utan väntar helt med att ta arv efter mig till dess att vi båda har avlidit. Det är viktigt , för det fall bröstarvinge kräver att utfå sin laglott, att min sambo på sitt lott erhåller min andel av vår gemensamma bostad samt min bohag i bostaden.På baksidan av testamentet finns 3 alternativ för påskrivning. Alt 1: Jag godkänner. Alt2 jag erkänner att jag har tagit emot en kopia av testamentet. Alt 3 :Jag godkänner , med förbehåll för att jag får ut min laglott. Min fråga. Vilket alternativ jag ska kryssa i, om jag inte godkänner testamentet o vill ta min laglott Undrar oxå om vi har rätt till laglott överhuvudtaget då pappa har skrivit allt på sin sambo. Och hur blir det med arvsrätt . Blir jättetacksam om ni svarar. Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Till att börja med skall nämnas att det inte går att komma runt laglotten (laglotten är för övrigt 50 % av "arvslotten", det som bröstarvingarna skulle ha fått ut var om kvarlåtenskapen delades lika); det går alltså i princip inte att testamentera bort mer än hälften av sin egendom. Med andra ord har ni bröstarvingar rätt att kräva ut er laglott enligt Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K7).Hade din far och hans sambo varit gifta, hade egendomen först ärvts med fri förfoganderätt enligt lagen. Bröstarvingarna skulle ju då ha fått vänta på att den andre maken avled. Enligt testamentet gäller också, precis som om de hade varit gifta, fri förfoganderätt för all egendom, men på grund av att bröstarvingarna som sagt har rätt till sin laglott (och kan begära jämkning) går det ju att få ut hälften redan nu. Den andra hälften, som din far får testamentera bort, kommer däremot att tillfalla sambon med fri förfoganderätt. Detta innebär dock inte att ni bröstarvingar inte kommer att få ta del av den, utan att ni kommer att få ut en del av sambons egendom då denne dör (i princip den andel som er fars egendom utgör av vad sambon äger när arvet fåtts ut).Sammanfattningsvis ligger beslutet hos er, som är bröstarvingar. Om ni vill ha ut era laglotter redan nu, vilket ni har rätt att kräva, skall ni kryssa för alternativ 3. Om ni har kryssat för alternativ 3, räknas det som att ni har begärt jämkning av testamentet och ni skall då få ut era laglotter nu. Den del av egendomen som inte omfattas av era laglotter har din far rätt att testamentera bort, och i den delen är det, så länge testamentet inte är ogiltigt av någon anledning, så att egendomen först går vidare till sambon men att ni bröstarvingar senare kommer att få ut en andel av dennes egendom.Jag hoppas att svaret var till någon hjälp!Hälsningar,

Utmätning av makes banktillgodohavanden

2014-12-20 i Utmätning
FRÅGA |Hej. Jag är gift och vi har inget äktenskapsförord, och min fråga är : Om han jag skulle få en större skuld som vi inte kan betala(skatteskuld eller lån) och jag har pengar på ett konto som bara står på mig, kan de tillgångarna utmätas då för att driva in hans skuld ?
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på Lawline. Huvudregeln enligt Äktenskapsbalken är att varje make ska ansvara för sina egna skulder. (se https://lagen.nu/1987:230#K1P3S1).När det kommer till utmätning aktualiseras emellertid även bestämmelserna i Utsökningsbalken (se https://lagen.nu/1981:774). I Utsökningsbalken framgår att banktillgodohavanden är en sådan egendom som kan utmätas och det inte undantas från utmätning (se https://lagen.nu/1981:774#K4P2S1) & (se https://lagen.nu/1981:774#K5P1S1). För att kunna utmäta lös egendom ska det framgå att egendomen tillhör gäldenären (den skuldsatte) (se https://lagen.nu/1981:774#K4P17S1). Det finns emellertid en bestämmelse som gör att det presumeras, alltså antas/förutsätts, att den skuldsatte som tillsammans med sin make eller maka har egendom i sin gemensamma besittning anses vara ägare till egendomen om det inte kan bevisas att något annat ägandeförhållande föreligger (se https://lagen.nu/1981:774#K4P19S1). Att ni tillsammans har egendomen i er gemensamma besittning innebär att ni båda två kan råda, det vill säga ha kontroll, över egendomen. Besittning kan man dock inte ha över banktillgodohavanden och till följd av detta blir det istället bestämmelsen om att det klart ska framgå att det är den skuldsattes egendom som ska tillämpas om utmätning av banktillgodohavanden ska kunna ske.Som jag förstår det utifrån formuleringen av din fråga är det enbart du som står på kontot och att kontot tillhör endast dig. På grund av detta framgår det inte att egendomen tillhör din make och pengarna som du har på ditt konto kan därför inte utmätas. Tänk dock på att annan egendom, som till exempel möbler, elektronik m.m. kan komma att utmätas eftersom det vid en eventuell utmätning presumeras att egendomen som ni tillsammans har besittning över är din makes. Jag hoppas att jag genom detta har besvarat din fråga!Vänligen,

Negativ faderskapstalan

2014-12-20 i Faderskap
FRÅGA |Hej! En släkting till mig har 3 barn med en tjej som han har haft ett " av och på" förhållande med under många år. Relationen är och har varit något komplicerad. I våras födde kvinnan en flicka och hävdade att det var min släkting som var pappan. Han ville dock ha ett faderskapstest. Resultatet visade att han inte var far till flickan. Nu misstänker han att det kan vara så att två av de äldre barnen inte heller är hans och skulle vilja göra DNA test för att få en bekräftelse på hur det verkligen är. Han har dock erkänt faderskapet för de äldre barnen. Vilken laglig rätt har han att få till en faderskapsutredning gällande de två barnen. Hur ska han gå tillväga?
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga! Regler om moder- och faderskap finns i Föräldrabalken (se https://lagen.nu/1949:381). De första bestämmelserna reglerar förhållanden där mamman och pappan till barnet är gifta, men utifrån formuleringen av din fråga har jag förstått det som att din släkting och den kvinna han har träffat varken är eller har varit gifta med varandra. I fall där mamman och pappan till barnet inte är gifta med varandra fastställs faderskap antingen genom en bekräftelse eller dom (se https://lagen.nu/1949:381#K1P3S1). Eftersom du har förklarat att din släkting har erkänt faderskapet har jag i utformandet av detta svar utgått från att din släkting har skrivit under en bekräftelse. I Föräldrabalken finns det en bestämmelse som säger att om det, efter inlämnandet av en sådan bekräftelse, skulle visa sig att den som har lämnat bekräftelsen inte är far till barnet ska rätten förklara att bekräftelsen inte längre är giltig (se https://lagen.nu/1949:381#K1P4S1). Din släkting kan alltså, för att utreda frågan, gå vidare till domstol med ärendet för att där föra talan om att ogiltigförklara bekräftelsen. Vill han väcka en sådan talan ska han göra det vid den tingsrätt där barnen har sin hemvist, alltså där de bor (se https://lagen.nu/1949:381#K3P3S1). Skulle frågan prövas i tingsrätten kan domstolen på yrkande av din släkting förordna om att DNA-test utförs (se https://lagen.nu/1958:642#P1aS2). Jag hoppas att jag har besvarat din fråga på ett tillfredsställande sätt. Skulle det vara något mer du funderar över är du alltid välkommen att kontakta Lawline med dina frågor.Med vänliga hälsningar, 

Vad händer efter snatteri?

2014-12-20 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, såhär är det att jag varit inne i en affär (Ica maxi) lagt en schampo i en påse och gått ut från affären, vilket jag ångrar fullt. Jag blev haffad av civilare och polis tillkallades. Jag erkände mitt brott från första början och ville betala för varan. Men det gick inte och det blev polis förhör. Nu kommer det även bli ett till förhör och en åklagare ska inblandas. Jag är 15 år. Vad kommer nu att hända o vad är följderna. Mvh
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Det du pratar om rör sig om snatteri (lagrum), gränsen mot stöld går vid 1000 kr. För snatteri kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Med tanke på din ålder och schampos normala pris kommer dock inte fängelse bli aktuellt i ditt fall. Det rör sig alltså om böter. Om du fortfarande erkänner brottet finns möjligheten för åklagaren att meddela strafföreläggande istället för att inleda en rättegång (se 48 kap. RB). Det innebär att du slipper gå igenom en rättegång men du kommer ändå att få böter samt en anteckning i belastningsregistret. Detta förutsätter dock att du erkänner brottet och att åklagaren finner det klart vad straffet kommer bli. Alternativet är att åklagaren väcker åtal och att domstol prövar målet. Detta har du även rätt till varför ingen kan tvinga dig att godta ett strafföreläggande. Det troligaste är dock att åklagaren kommer ge dig möjlighet att gå med på strafföreläggande.