Hur ska man avtala om samboegendom?

2015-05-05 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Har precis blivit sambo och har börjat inreda lägenheten tillsammans. Alla möbler är gemensamt köpta och jag och min sambo har kommit överens att om vi skulle flytta isär, så blir det troligtvis hon som kommer ha mest användning för dom. Vi har köpt gemensam säng, soffa och andra saker. Dock ska detta kompenseras men jag undrar vad ett rimligt pris är om detta skulle ske. Halverar man summan från inköpet bara eller räknar man på hur länge man har haft möblerna etc? Finns det kontrakt etc för sånt här? Tacksam för hjälp. Ha en fortsatt fin dag!Mvh.
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är man sammanboende kan man skriva samboavtal och därmed avtala om vem av er som ska få den gemensamma egendom vid en eventuell bodelning/separering. Enligt sambolagen se https://lagen.nu/2003:376 utgör allt som ni köper till ert gemensamma boende samboegendom, även om bara en av er köper t.ex. sängen. Detta då det är till för er gemensamt. Ni kan avtala om hur en eventuell bodelning ska gå till. Antingen kan ni kompensera varandra innan genom att din sambo betalar tillbaka det du betalat för tex sängen och sedan kan ni skriva i samboavtalet att sängen ska tillfalla henne vid en separation och på detta sätt reglera all egendom. Ni kan också skriva att all egendom är gemensam och kompensation ska utgå till den som väljer att inte behålla egendomen. Hur kompensationen ska beräknas kan ni också avtala om. Vad som är bäst kan jag tyvärr inte råda i utan det får ni försöka komma överens om själva. Det viktigaste är att det blir så rättvist som möjligt då oskäliga avtal kan jämkas i domstol. Se 9 § SamboL. Samboavtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av båda parter. De registreras ingenstans. Se https://lagen.nu/2003:376.

Vilket skydd har uthyrda arbetstagare?

2015-05-05 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vilka rättigheter har en person från ett bemanningsföretag på den arbetsplats den har uppdrag på? Har arbetsplatsen överhuvudtaget någon skyldighet gentemot den arbetande? Anledningen till min fråga är ett fall där en person från ett bemanningsföretag efter 1 ½ dag inte fått fortsätta sitt uppdrag på den arbetsplats där personen var inhyrd. Orsaken sas vara att personen ifråga verkat "oengagerad". Uppdraget var på drygt fyra månader och inleddes med två månaders utbildning då personen skulle sitta bredvid erfaren personal och lära sig. Kan en kund till ett bemanningsföretag göra så utan mer grund för ev missnöje?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Är man anställd på ett bemanningsföretag är det just det man är och alltså inte hos det företag som man sedan "arbetar" hos. Detta innebär att de skyddsregler som annars gäller om uppsägning pga arbetsbrist/personliga skäl inte träder in i förhållandet mellan kunden och den uthyrda arbetstagaren. Jag hoppas detta svarade på din fråga!

Uppsägning av provanställning

2015-05-05 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om arbetssituation. Min sambo blev anställd på ett företag från 2015.03.30 till 2015.04.24 och det var instegsjobb som hon har fått via arbetsförmedlingen. Avtalet som hon hade avser Heltid och Månadslön. Det också var provanställning. Arbetsgivaren har bestämt sig att avbryta kontraktet med det skulle väl sägas i förväg? Han ringde bara den 24 på kvällen och sa att hon inte få fortsätta. Det hände efter att vi frågade om pengar som skulle komma den 24 april. Hon jobbade 2 dagar i mars och vi frågade om hon ska få lön få dem dagarna nu i april. Då ringde arbetsgivaren och sa att hon få inte fortsätta och tog fram olika konstiga anledningar. I avtalet står det Kollektivavtal Bygg ett. Det är säkert att där finns någon uppsägningstid och det är säkert att han skulle säga i förväg om att avtalet upphör. Och inga pengar fick hon heller. Vad kan vi göra nu?Tack för svarHälsningarPavel
Mattias Karlsson |Hej, och tack för din fråga!I 6 § Lag om anställningsskydd (LAS) anges att avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, om anställningstiden är högst sex månader. I bestämmelsen anges vidare att om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. En provanställning saknar dessutom uppsägningstid, och arbetsgivaren är heller inte skyldig att uppge skäl för uppsägningen. Arbetsgivaren är dock enligt 31 § LAS skyldig att lämna meddelande om detta två veckor i förväg samt varsla arbetstagarens fackförening. Ifall han bryter mot detta kan han bli skyldig att betala ett allmänt skadestånd. Detta gäller dock under förutsättning att inget annat anges i kollektivavtalet, vilket det med stor sannolikhet kan göra. Eftersom jag inte har kollektivavtalet tillgängligt kan jag dock inte uttala mig om detta utan råder er att ta kontakt med fackföreningen som finns på arbetsplatsen. Med vänlig hälsning,

Förköpsätt till fast egendom genom samäganderättsavtal

2015-05-05 i Fastighet
FRÅGA |Vi är 7 syskon som deläger en fastighet/landställe, där vår Far har skrivit att det är bara vi syskon som kan äga detta,(ingen partner el syskonbarn) och att om någon vill sälja, så gäller taxeringsvärdet plus 25 proc. Som utlösen. Samt att det ska vara en majoritet som säger ja, för en försäljning. Nu har en syster/delägare avlidit, och hon har3 barn, vad gäller? Har vi rätt att bara lösa ut dom till Taxeringsvärde plus 25 proc. El kan dom tvinga till Försäljning, el kräva en 7 del, och begära nytt marknadsvärde , och en 7del av detta??? Hur ser lagen IT vid dödsfall av delägande fastighet ? mvh Eleonore Murray
Fredrik Norberg |Hej och tack för att ni använder våra tjänster!Delägarnas rätt att lösa ut arvtagarna (dödsboet)Enligt det samäganderättsavtal ni delägare till fastigheten har ingått (och som du skickade till oss per email) framgår det klart och tydligt enligt punkt 5 i detta avtal, att för de fall delägare avlider eller försätts i konkurs äger övriga delägare rätt att förvärva dennes andel. Vidare framgår det i avtalet punkt 6 till vilket pris denna inlösning ska ske. Som utgångsläge torde det därav inte vara några hinder för överlevande delägare att köpa avlidnes andel till den på förhand bestämda köpeskilling från dödsboet, med samäganderättsavtalet som underlag. Arvtagarnas (dödsboets) rätt att inte bli utlöstaDäremot så går det inte med säkerhet förutse att detta förfarande inte går att angripa. Det är inte uppenbart, men eventuellt möjligt för dödsboet att yrka att punkt 5 utgör ett ogiltigt villkor då det eventuellt strider mot praxis. Skulle dödsboet vinna med ett sådant yrkande så skulle det leda till att arvtagarna träder i den avlidne delägarens ställe och blir förpliktigade/berättigade till samäganderättsavtalet i övrigt. Punkt 5 i ert samäganderättsavtal utgör en förköpsrätt till övriga delägare som ger dem rätt att köpa ut annan delägare under vissa omständigheter. I NJA 1987 s. 726 uttrycker sig HD;I rättspraxis har fastlagts att en utfästelse om en framtida överlåtelse av fast egendom liksom avtal om förköpsrätt till sådan egendom inte är bindande (se senast NJA 1984 s 673). Undantag från denna princip har gjorts för ett i samband med gåva uppställt förbehåll om förköpsrätt (seNJA 1981 s 897).I ovanstående rättsfall så var det fråga om fast egendom som hade förvärvats efter en bodelning, och precis som HD påpekade så har det betydelse för i vilken form fastigheten förvärvats. Benefika avtal (arv, gåva) kan man förena mer inskränkande villkor i äganderätten än vid onerösa avtal (köp, byte). I ert fall är det däremot inte fråga om ett förvärv, utan ett avtal om samägande och i bedömningen irrelevant hur ni andelsägare förvärvat fastigheten. I ljuset av detta är det oklart för huruvida ni kan avtala om förköpsrätt andelsägare emellan med bindande verkan. Tyvärr kan vi inte ge ett bestämt svar på frågan utan får helt enkelt lämna det vid att det i så fall är dödsboet som måste upptäcka detta och göra invändningen gällande mot er överlevande delägare. Rättsläget för samäganderättsavtal i detta avseende är oklart. Kan delägarna tvinga igenom en försäljning?Vad gäller punkt 1 och delägarnas rätt till att begära godset till försäljning så har avtalet bindande verkan och förhindrar någon delägare att begära godset att försäljas på offentlig auktion (Samäganderättslagen (1904:48 s.1) 6§). Därmed måste delägarna i majoritet besluta om att fastigheten ska säljas, i enlighet med samäganderättsavtalet punkt 9. Jag hoppas rådgivningen har varit till hjälp och om någonting har varit oklart, eller om dödsboet gör gällande deras rätt till andel i fastigheten, så får ni gärna återkomma till mig.Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Frågor kring gäldenärskap och borgensmannaskap

2015-05-05 i Skuld
FRÅGA |Hej, jag vill ställa följande fråga utan kostnad.Jag och en annan person bestämde oss för att starta en restaurang tillsammans i januari. Vi bestämmer oss för att köpa inkråm till en restaurang och därefter när aktiebolaget väl är bildat så överför vi inkråmet till aktiebolaget. Jag har lånat pengar av min far till verksamheten och vi har ingått i ett låneavtal. Aktiebolaget går senare in som medgäldenär och lämnar även ett borgensåtagande så som för egen skuld till min far. Min fråga är om bolaget kan vara båda gäldenär och borgensman samtidigt dvs. kan bolaget åta sig att betala min skuld till borgenären när bolaget samtidigt är medgäldenär?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Om bolaget redan är medgäldenär till hela skulden finns ingen anledning för bolaget att även vara borgensman. Detta då bolaget i egenskap av att vara medgäldenär, gemensamt ansvarar för hela skulden tillsammans med dig, varför din far kan vända sig såväl till dig som till bolaget för att därmed kräva ut hela skulden. Att även göra bolaget till borgensman är således onödigt.Hoppas detta ger svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Allmänna aktiebolagsrättsliga frågor

2015-05-05 i Bolag
FRÅGA |HejJag har lite frågar kring aktiebolagsrätt.1. Kan en redan utgiven akties röstvärde förändras, även om man ej har omvandlingsförbehåll?2. Vad innebär indirekt skada inom aktiebolagsrätten?3. Vad kan aktieägarna göra då styrelsen tar ett beslut som aktieägarna anser strida mot bolagets regler?4. Är styrelsen pliktiga att iaktta sekretess?Tack på förhand Mvh Joakim Källén
Karl Risberg |Hej och tack för dina frågor!1. Förändring i aktiens röstvärdeEnligt ABL 4:6 får det i bolagsordningen tas in förbehåll att aktie av visst slag och under vissa förutsättningar ska kunna omvandlas till en aktie av annat angivet slag, ett s.k. omvandlingsförbehåll. Man kan alltså inte som aktieägare ändra aktiers egenskaper om möjligheten till det inte ges i bolagsordningen genom ett omvandlingsförbehåll. 2. Indirekt skadaI 29 kapitlet ABL finns speciella regler om skadestånd för aktiebolag. I 29:1 görs en skillnad mellan internt skadestånd och externt skadestånd. Ett internt skadeståndsanspråk görs för bolagets räkning gentemot någon av bolagets aktörer såsom styrelse, VD eller aktieägare. Det krävs alltså att bolaget har skadats. Ett externt skadeståndsanspråk görs istället för någon annans räkning, typiskt sett en aktieägare eller av bolagets borgenärer. Då är det alltså någon annan än själva bolaget som har drabbats av skada. Det är när man talar om det externa skadeståndsansvaret som begreppen direkt skada och indirekt skada aktualiseras. Direkta skador är skador som uppstår utan att bolaget i sig skadas, exempelvis om en aktieägare säljer sina aktier till ett för lågt värde till följd av felaktig information i årsredovisningen. En indirekt skada är däremot en skada som uppstår till följd av att bolaget skadats, exempelvis då bolaget säljer inventarier till underpris. I sådant fall sker först och främst en skada för bolaget genom att dess förmögenhet minskar, men också indirekt för alla aktieägare vars aktier minskar i värde till följd av förmögenhetsminskningen.3. Aktieägarnas möjligheter vid felaktiga styrelsebeslutI ABL finns ingen lagreglerad möjlighet att angripa felaktiga styrelsebeslut. Sådana möjligheter erbjuds dock vad gäller stämmobeslut, se 7:51. För att som aktieägare kunna angripa ett styrelsebeslut kan man begära att beslutet ska behandlas på stämman, eller kalla en extrastämma (kräver en viss minoritet aktieägare) för att behandla ärendet. Om beslutet hamnar på stämman är det ju möjligt att klandra enligt 7:51. Denna taktik kan dock vara tidskrävande och beslutet kanske då redan har verkställts. En annan möjlighet är att väcka skadeståndstalan i efterhand, i sakens natur ligger då naturligtvis att beslutet måste ha lett till en skada.4. Sekretesskyldighet för styrelsenEtt aktiebolags styrelse är sysslomän i förhållande till bolaget (huvudmannen). I doktrinen anses sysslomän ha en lojalitetsplikt gentemot huvudmannen som dock är tämligen svår att definiera konkret. Styrelsen ska i sitt arbete agera för att maximera bolagets vinst (3:3) och får inte företa rättshandlingar eller andra åtgärder som är till förmån för tredje man och till nackdel för bolaget. Det finns ingen uttrycklig tystnadsplikt för styrelsen men av allmänna aktiebolagsrättsliga principer följer att styrelseledamöter ska iaktta tystnadsplikt avseende bolagets förhållanden som denne fått reda på i sitt uppdrag. Det finns dock ingen lagstadgad sanktion vid brott mot denna underförstådda tystnadsplikt.Med vänlig hälsning

Preskription av fordran

2015-05-05 i Preskription
FRÅGA |För 17 år sedan konkursade en vän till mig och en kompanjon ett aktiebolag. Nu har jag fått ett handskrivet krav på drygt 70 000kr av kompanjonen. Jag har inga skulder till honom eller ngn borgenär. Han vill att jag betalar in pengarna på hans konto inom fem dagar. Han har aldrig tidigare ställt några anspråk på betalning eller på annat sätt ansett att han betalat en högre skuld. Jag betraktar det som ett hot. Frågan: Om det mot all förmodan vore så att han betalat något jag borde ha betalat-kan man då komma med ekonomiska krav 17 år efter konkursen?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Enligt preskriptionslagen, 2 §, preskriberas en fordran 10 år efter dess tillkomst. En fordran gentemot en konsument preskriberas dock redan efter 3 års tid, vilket framgår av 2 § 2 st. Preskriptionen kan avbrytas genom att antingen gäldenären erkänner fordringen eller att borgenären skriftligen påminner gäldenären/ åberopar fordringen hos kronofogden eller domstol. Jag vet för lite om omständigheterna kring fordringens uppkomst för att definitivt kunna avgöra om den är preskriberad eller inte. Av de angivna omständigheterna att döma skulle jag dock anta att fordringen är preskriberad och att kompanjonens krav på betalning därför inte är giltigt. Skulle det vara så att han går till kronofogden och du därefter får ett betalningsföreläggande mot dig ska du skriftligen invända mot skulden och hävda preskription inom den förklaringstid som anges i föreläggandet. Se mer på kronofogdens hemsida.Med vänlig hälsning

Allmänna arvsfonden som arvtagare av fastighet

2015-05-05 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekant till mig har gått bort och hon saknar arvtagare. Hon äger en fastighet i Göteborg där hon är skriven som jag vill köpa. Vem och hur hanteras bouppteckningen efter henne? Vem värderar, hanterar ev försäljning av egendom och hur lång tid tar den processen?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken (ÄB) 5:1 ska den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla den allmänna arvsfonden om det varken finns några legala arvingar eller något testamente. Enligt lagen (1994:243) om allmänna arvsfonden, 17 §, utser Kammarkollegiet en god man som företräder arvsfonden vid boutredningen (bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte). Det är också kammarkollegiet som beslutar om försäljning av fast egendom som tillfallit fonden. Kammarkollegiet tar ställning till hur fastigheten ska säljas och till vilket lägsta pris. Vanligtvis anlitas en mäklare som säljer fastigheten genom öppen budgivning. Det är svårt att bedöma exakt hur lång tid processen tar men försäljningen ska i vart fall ske så fort som möjligt. Se mer på kammarkollegiets hemsida.Med vänlig hälsning