Uppsägning av hyresavtal

2015-08-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, När man gör en uppsägning för villkorsändring av en lokal måste man först göra en uppsägning för avflyttning. Men hur vet man vem man ska skicka rek.brevet med uppsägning till - är det hyresvärden eller förvaltaren. Kan man skicka till förvaltaren och hänvisa till hyresvärden? Jag undrar också när man gör en uppsägning för avflyttning och har 9 månaders uppsägningstid - vad händer under de 9 månaderna? Hur går ett flytt till och vad ska man tänka på? Tack för hjälpen
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga! Uppsägningen ska skickas till hyresvärden eftersom denne är avtalsparten i hyresavtalet. Att uppsägningen är 9 månader innebär att avtalet fortsätter löpa i nio månader, dvs du har fortsatt nyttjanderätt till lokalen men har också en skyldighet att betala hyra under dessa nio månader. Jag råder dig att läsa hyresavtalet inför flytten för att se vilka skyldigheter du har t.ex. avseende slutstädning av lokalen.Med vänlig hälsning

Behöver man visa upp resultat vid tjänstledighet för studier?

2015-08-28 i Tjänstledighet
FRÅGA |En fråga om tjänsteledighet för studier.Jag var tjänsteledig under förregående året, under en 9 månaders period (aug-maj).Jag studerade under den tiden men, lyckades inte nå upp till poäng för perioden, det saknas ca 20 poäng för att nå upp till heltids studier, jag har inte CSN bidrag, så för den delen har det inte någon betydelse.Det jag nu undrar är om min arbetsgivaren har rätt att neka mig en ny "tjänsteledighet för studier" period pågrund av den avsaknade poängen. Jag ansöker om en ny period, och för nya studier, de är inte sammanhängande med de studier som jag gjorde under förregående år.En följdfråga, måste jag visa upp ett studieresultats intyg till arbetsgivaren, för att beviljas tjänstledighet för en ny period, som inte är sammanhängande med den förra perioden.
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Rätten till tjänstledighet för studier regleras i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Lagen får inte inskränkas men kan kompletteras med bestämmelser i t ex kollektivavtal. Lagen innehåller inga krav på att man måste uppnå vissa studieresultat, och rätten till ledighet sätts heller inte i proportion till studietakten. Utan arbetstagaren har rätt till "behövlig ledighet". Det är heller inte ovanligt att studenter under en viss period inte klarar alla sina poäng. CSN till exempel har som krav för bibehållet studiemedel att 75% av poängen klaras under den aktuella tiden. Så nej din arbetsgivare har ingen rätt att neka dig ny tjänstledighet för studier med motiveringen att du inte klarat alla dina poäng under den förra tiden. Däremot kan arbetsgivaren skjuta upp beviljandet och därmed din studiestart i upp till 6 månader (se 4 §). Du behöver inte visa upp intyg på studieresultat.Hoppas du fick svar på dina frågor, annars är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Vänligen,

Skifta arv i förskott

2015-08-28 i Arvsskifte
FRÅGA |HejårdMin äldste bror är gammal och dement och har godman. Han har en gård som nu ska säljas. Han har inga barn , men 4 syskon. Min yngste bror är den ende som kan köpa gården, men det möter vissa ekonomiska svårigheter. Jag vet att det är min brors vilja att gården ska gå i släkten eftersom det är en släktgård. Finns det någon möjlighet att man låter gården gå över i arvingarnas ägo redan nu och min yngste bror köper ut de av oss som vill sälja sin del. Det skulle underlätta köpet för min yngste bror.Tacksam för svar
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Under förutsättning att din bror eller den som företräder din bror godkänner det så finns det inga juridiska hinder mot att din bror ger gården i gåva till er fyra syskon och att det i gåvobrevet framgår att den yngste brodern ska ha rätt att köpa ut övriga syskon.Det som är viktigt att tänka på i ett sådant läge är skatteffekten vid en försäljning. Skatteeffekten blir i dagsläget densamma oavsett om du och dina syskon ärver gården eller får den i arv, då både gåvoskatt och arvsskatt idag är avskaffad. Men vid gåva eller arv tar man över anskaffningsvärdet från den man fick gården av. Så om din bror köpt gården billigt för länge sedan och gården idag har ökar kraftigt i värde innebär det att du tar över din brors anskaffningsvärde (eller 1/4 av det om ni är fyra stycken), och vid en ev försäljning kommer du att beskattas på vinsten mellan anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet. Om din bros idag istället skulle sälja gården till den yngste brodern och du sedan skulle ärva 1/4 av pengarna från försäljningen skulle det i dagsläget inte utlösa någon beskattning för dig. Så det är för er syskon som inte vill ha/kommer att fortsätta äga gården ett ekonomiskt mindre fördelaktigt val att äga gården och sälja den till er bror jämfört med om gården köptes direkt av den demente brodern. Men om alla är överens om att det är en den lösning man vill ha så finns inga hinder mot det upplägg du frågar om. Var noga med att upprätta de avtal som krävs (gåvobrev osv) och när det gäller gåva av fastighet finns det formkrav i Jordbalken för att det ska vara giltigt.Vänligen,

Får en köpt vara utmätas för säljarens skuld?

2015-08-28 i Utmätning
FRÅGA |Köpte en häst 1 juni i år. Rättare sagt så fick jag den pga att ägaren va skyldig mig pengar ca 30 000. Han försökte sälja hästen men då det inte dök upp några intressenter så sa han att vi skriver ett kvitto och du får ta över hästen i stället. Vet att ägaren va i stor ekonomisk knipa och hade inte råd med dom rörliga och fasta kostnaderna som det kostar varje månad att ha häst. Då det ej fanns någon plats i mitt stall och jag inte heller hade någon tid att ha en tredje häst så hjälpte han mig att ställa den i ett försäljningsstall . Nu va hon som har försäljnings stallet och tävlade och en av dagarna så kommer kronofogden och tar hästen för utmätning av förra ägaren. Ringer upp kronofogden och det han då säger är att jag skall göra en överklagan av hämtningen av hästen sen får tingsrätten besluta det hela.Det jag nu undrar är får det gå till så här???Kollar man inte upp ägarskap innan ???Hur stor chans har jag att få tillbaks min häst??
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Rent juridiskt så när Kronofogdemyndigheten, KFM, gör en utmätning så enligt Utsökningsbalken (UB) 17 - 19 §§ så antas som huvudregel det som finns i gäldenärens besittning vara hans egendom om inte annat framgår. Gäldenären är den som är skyldig pengar och i besittning är helt enkelt att han har saken hos sig, i sitt hus eller liknande men även saker som han så att säga har bestämmanderätten över. T ex en häst som står inhyrd hos någon annan.I ditt fall finns ett problem med något som inom juridiken kallar för besittningsövergång. Innan du köpte hästen så var den säljarens och han bestämde vad som skulle göras med den. När ni sen skrev avtalet så ägarskapet på hästen övergick till dig. Det är din häst helt enkelt, och du bestämmer över den. Men för att du som ny ägare ska vara skyddad mot säljarens borgenärer (de som vill ha betalt) krävs att hästen övergått i din besittning. Normalt sker det när man tar hem sin häst, eller när man hämtar den hos säljaren och ställer den i ett inackorderingsstall. När hästen lämnar säljaren helt enkelt. Om man köper en häst som står kvar uppstallad hos säljaren har en besittningsövergång inte skett och då kan man hamna i samma situation vid en utmätning som du beskriver. I ditt fall hjälpte säljaren dig så att hästen ställdes i försäljningsstallet. Då har hästen inte ansetts ha kommit ur säljarens besittning rent juridiskt, och det är därför den blivit utmätt av KFM. För att få tillbaka den behöver du som du redan fått information om hävda din rätt till hästen. Då måste du styrka ägarskapet (det kan du göra med hjälp av avtalet) och även besittningsövergången. Kan du det så kommer du att få tillbaka din häst. Om du inte kan det, så kommer du tyvärr inte få det. I ett sådant läge kan du dock med stöd av ert avtal kräva säljaren civilrättsligt på de 30 000 kronorna, även om det utefter vad du berättar kanske är liten möjlighet att säljaren kan betala. Vänligen,

Kvarstår nyttjanderätt vid överlåtelse av fastighet?

2015-08-28 i Arrende
FRÅGA |Jag har köpt en fastighet som belastas av en nyttjanderätt på del av fastigheten. nyttjanderätten har "överlåtits" från ursprunglig ägare till grannfastigheten, sommarstuga, till en ny ägare. Detta har skett innan jag har tillträtt. inget nytt avtal eller tillägg motsvarande finns vad jag vet. Kan detta vara riktigt och kan nyttjanderätten överlåtas till nästa sommarstugeägare utan mitt medgivande ?Vart kan man vända sig för att få en eventuell tvist avgjort ?
Felicia Idbrant |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag vet inte om du menar att tidigare fastighetsägare upplåtit nyttjanderätten före eller efter du blivit ägare av fastigheten (bara att du ännu inte har tillträtt) så jag besvarar frågan utifrån båda scenariona.Vid överlåtelse av fastighet som belastas av en nyttjanderätt regleras detta i jordabalken 7 kap 11 - 14 §§. Upplåtelse av nyttjanderätt sker genom avtal med fastighetens ägare. Huvudregeln är att nyttjanderätten försvinner när fastigheten överlåts till ny ägare. Om köparen däremot vet om att en nyttjanderätt till fastigheten föreligger är utgångspunkten istället att rättigheten ska bestå.Den som överlåter en fastighet som är belastad med en nyttjanderätt är skyldig att göra förbehåll om upplåtelsen om nyttjanderätten inte är inskriven i fastighetsregistret. Detta innebär att säljaren ska informera köparen om att en nyttjanderätt föreligger genom exempelvis köpekontraktet, se jordabalken 7 kap 11 § 1 st 1 mening.Om tidigare fastighetsägare i ditt fall upplåtit nyttjanderätten efter det att du tillträtt som fastighetsägare är denna inte längre fastighetsägare och kan således inte heller upplåta nyttjanderätt på fastigheten. I ett sådant fall föreligger det inte en giltigt nyttjanderätt. Om tidigare fastighetsägare däremot var ägare av fastigheten vid tidpunkten då upplåtelsen av nyttjanderätten skett är denna enbart gällande om du antingen visste om nyttjanderätten vid köpet eller om förbehåll om upplåtelse om nyttjanderätten förelåg. Enligt den information du gett i din fråga verkar det som att du varken visste om nyttjanderätten vid köpet eller att något förbehåll om nyttjanderätten förelåg. I ett sådant fall föreligger det således inte någon giltig nyttjanderätt.Slutligen kan du för att få en eventuell tvist avgjord vända dig till den tingsrätt dit fastigheten hör. Med vänliga hälsningar

Kan vi dela upp arvet efter mamma redan nu?

2015-08-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Pappa död och nu har mamma flyttat till ett demensboende.Hennes hus är sålt.1. Hur ska vi göra?2. Hennes hus ska nu tömmas.Vi är 6 barn ett syskon, samt 1är avliden( 2 barn).Vilka är dina rekommendationer?Vi tycker det verkar tokigt att magasinera hennes bohag,kostsamt.Har vi rätt att dela upp bohaget sins emellan.Har vi rätt att auktionera ut hennes saker och därefter dela på dessa pengar.Har du förslag på vilket är bäst och allra minst konfliktrisk mellan oss syskon.Jag tycker mig uppleva spänningar i syskongruppen.Tacksam för dina råd.Vänliga hälsingar
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga. Så länge er mamma lever har ni inte rätt att varken dela upp hennes saker eller sälja dem och dela upp pengarna. Det beror på att er mamma har rätt att förfoga över sina saker och även att upprätta ett testamente som ger en annan fördelning än den i Ärvdabalken. Att ni delade upp sakerna eller säljer dem skulle kunna innebära att det går emot vad er mamma vill eller i framtiden kan tänkas vilja. Nu har er mamma flyttat till ett demensboende vilket skulle kunna innebära att hon inte är frisk nog att upprätta ett giltigt testamente så just den delen faller ifrån. Men så länge hon lever ska hennes tillhörigheter och förmögenhet anses vara hennes och användas för hennes bästa. Att sälja ett hus som hon inte längre behöver och som hon heller inte kommer att kunna återvända till är en sådan sak som är i er mammas intresse. Pengarna ska dock sättas in på hennes bankkonto och användas såsom är bäst för henne. Om det inte utsetts en god man är det en bra ide att det görs. En god man, som kan vara en anhörig, ska tillvarata hennes intressen. Sen så förekommer det naturligtvis att det ni funderar på görs. Man vet att det är vad föräldern skulle ha velat och är ense i syskonskaran och så att säga bodelar och skiftar arvet i förtid. Just för att slippa t ex magasineringskostnader och liknande. Ett annat sätt är att dela upp bohaget mellan syskonen och förvara detta bohag så att säga åt er mamma. Sakerna finns kvar men förvaras hemma hos er. Det finns dock inget juridiskt stöd för det i händelse av en eventuell tvist. Då du skriver att du upplever spänningar mellan syskonen, så är mitt råd att det utses en god man till er mor, eventuellt kan man diskutera om hon är i behov av en ekonomisk förvaltare med. Och att hennes saker magasineras i den mån det är ekonomiskt försvarbart, och i andra hand om sakerna säljs att pengarna sätts in på er mors konto. Låt bli att skifta arvet förrän det är dags helt enkelt, det innebär nog den absolut minsta konfliktrisken.Vänligen,

Rättegångskostnader i vårdnadsmål m.m.

2015-08-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag och mitt ex har delad vårdnad om barnen.Vår relation har dock varit mycket infekterad den senaste tiden, och mitt ex har skickat många elaka och aggressiva sms, och hotar ofta med att "ta barnen", och den senaste tiden har det eskalerat. Exet har t.o.m. förfalskat min namnunderskrift för att byta efternamn på ett av barnen, vilket jag ju givetvis kan bevisa. Skatteverket skickade kopian och det är uppenbart att det inte är min namnteckning (vilket jag ju är oerhört tacksam för), och jag är livrädd att även papper om att jag går med på att barnen flyttar med exet (som är på väg att flytta en bra bit) undertecknas på samma sätt.Nu ska exet dock ansöka om ensam vårdnad.Som jag förstått det kommer jag, även om jag blir vinnande part, betala mina egna rättegångskostnader, stämmer det?Då kan mitt ex ju göra samma sak om och om igen, vilket kommer ruinera mig.Räknas förresten hot om att ta barnen och liknade saker som hot rent juridiskt?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att den förlorande parten betalar motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Dock så finns det en särskild reglering gällande vårdnadsmål. Här gäller istället huvudregeln att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader, oavsett utgången i målet (6 kap. 22 § föräldrabalken). Emellertid finns det undantag från denna situation där ena parten även kan tvingas bära motpartens rättegångskostnader. Exempel på undantag är fallet då en part har föranlett en onödig rättegång eller under rättegången förfarit på ett klandervärt sätt. Detta innebär att ditt ex kommer stå risken för att han behöver betala även dina rättegångskostnader om han, utan rimligt skäl, inleder flera rättegångar mot dig. Hot om att ta barnen bör vanligen inte straffrättsligt ses som ett olaga hot, men det beror på hur omständigheterna är. För att det ska vara frågan om olaga hot krävs att en person hotar med brottslig gärning som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade, annan eller egendom (4 kap. 5 § brottsbalken). Dock kan hot och liknande få betydelse i bedömningen av vårdnaden. Vänliga hälsningar,

Orubbat bo - Hur beräknas den först avlidnes andel vid efterlevandes död?

2015-08-28 i Efterarv
FRÅGA |Hur sker bouppdelningen eftermin mor och hennes man, inte min pappa? Maken dog för 12 år sedan och min mor nyligen. De hade ett testamente som innar att de satt i orubbat bo. Beräknas makens andel efter vad ha n hade för tillgångar och skulder när han gick bort eller efter de tillgångar som min mor lämnade efter sig, dessa är btydigt större.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att sitta i orubbat bo innebär att man ärver makens egendom med fri förfoganderätt, vilket betyder att man äger all egendomen men att man inte får testamentera bort en viss andel av den. Man får konsumera egendomen, investera den, byta ut den och så vidare, men en andel av ens egendom förblir "makens sidas". I detta fall Andelen kan skifta i värde, och skulle kunna sägas vara en procentsats av den totala egendomen. För att få fram denna procentsats delar man den egendom din mor "ärvde från maken" med hennes totala egendom efter arvet. Om hon alltså själv hade egendom till ett värde av 1000 000 kr och ärvde 500 000 kr på grund av testamentet, är alltså "makens andel" 500 000/1 500 000=1/3. Denna tredjedel förblir en tredjedel oavsett hur mycket din mors egendom har ökat i värde, förutom under vissa förutsättningar. Exempelvis skall enligt 3 kap. 4 § Ärvdabalken egendom som din mor har fått genom arv eller gåva eller genom att förvärvsarbeta (alltså t.ex. intjänad lön efter makens dödsfall) bara tillfalla hennes arvingar. Med andra ord skall sådan egendom räknas av från moderns egendom innan man räknar ut hur mycket maken skall få.Exempel:A och B är gifta. B avlider.A hade vid B:s dödsfall egendom till ett värde av 900 000 kr, och B till 600 000 kr. A skall sitta i orubbat bo.När A avlider flera år senare, har A egendom till ett värde av 2 500 000 kr.Som huvudprincip skulle B:s andel av detta vara 2 500 000X(600 000/1 500 000)=1000 000 kr.A:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 350 000 kr härrör från A:s förvärvsarbete efter B:s död, samt att A har fått en bil till värdet 200 000 kr i gåva av ett av sina barn. Därför skall istället makens andel beräknas på 2 500 000-350 000-200 000 =1 950 000 kr och bli 1 950 000X(600 000/1 500 000)=780 000 kr.Kort sagt beräknas alltså makens andel utifrån den procentsats av din mors egendom, vilken utgjordes av hans egendom när din mor nyss hade ärvt den. Procentsatsen gäller även om din mors egendom har ökat i värde, med undantag enligt ovan.Om du undrar något mer kring det här, får du gärna återkomma!Hälsningar,