Efterarv efter efterlevande sambo

2014-12-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Underskrifter vid arvskifte? Min man har ett efterarv efter min mamma. Hennes dåvarande sambo fick del i testamentet och nu har han tyvärr också gått bort. Nu skall jag få ut mitt efterarv allt är klart så lång jag är den enda arvingen, Sambon har en dotter som tyvärr inte kommer få något för det finns inte ens det beloppet jag skulle kunnat få. Men hon vill tvinga mig att dela med mig... behöver jag muta henne för att hon skall skriva under Arvskiftet?
Hedda Gejrot |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter närmare kontakt med dig förstår jag din fråga såhär: Din makes mamma skrev ett testamente till hennes sambo som stadgade att han fick hälften av hennes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, dvs. en rätt att förfoga över egendomen men ingen rätt att testamentera den vidare. Kvarlåtenskapen efter din mans mamma ska efter sambons bortgång tillfalla din man. Nu när kvarlåtenskapen efter sambon ska delas är frågan vem som ska ha vad, mellan din man och sambons dotter. Först vill jag reda ut vilka tillgångar som tillhör mamman (dvs. din man) och vilka tillgångar som tillhör sambon (dvs. hans dotter). När ett samboförhållande upplöses på grund av dödsfall har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning, detta framgår av Sambolagen 18 § https://lagen.nu/2003:376#P18S1. Sambon har då rätt till bodelning av det som kallas för samboegendom, vilket enligt sambolagen 3 § https://lagen.nu/2003:376#P3S1 i regel består av bostad och bohag (= möbler etc.). Det innebär att den efterlevande sambon får sin del av samboegendomen. Precis som du skriver ska kvarlåtenskapen efter din mans mamma nu tillfalla din man. Han har alltså rätt till efterarv, vilket betyder att han har rätt till en kvotdel i den förmögenhetsmassan sambon har när han avled. Beräkningen sker genom att vad sambon ärver med fri förfoganderätt sätts i relation till hans hela nettoförmögenhet efter bodelningen och arvet.Efterarvet är alltså inte någon bestämd summa, utan kan öka eller minska i värde beroende på hur sambons förmögenhetsmassa ökar eller minskar. Sambons egna tillgångar samt egendom som han eventuellt har tilldelats efter bodelning mellan honom och din mans mamma, tillfaller hans dotter. Enligt Ärvdabalken 23 kap 4 § https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1 måste dödsbodelägarna underteckna arvsskiftet. Dödsbodelägarna efter din mans mamma är din man (om det inte fanns andra arvingar efter henne), se 23 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1. Dotterns underskrift borde därför inte vara nödvändig. Om du vill ha mer hjälp, samarbetar vi på Lawline med erfarna jurister inom familjerätt, om du vill kan du boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen, 

Regressrätt och preskription

2014-12-20 i Preskription
FRÅGA |Jag har sedan lång tid flera skulder som jag och min exmake fick efter en konkurs. Vi är solidariskt betalningsansvariga. Vi har båda löneutmätning. Skulden bör vara slutbetald under nästa år. Till saken hör att min exmake har andra stora skulder vilket gjort att jag betalat och betalar mycket mer till vår gemensamma skuld då hans pengar till stora delar går till hans privata skulder, I dagsläget rör det sig om flera hundra tusen kronor som jag betalat mer. Jag betalar i dagsläget närmare 9000 kr i månaden och han ca 3300 kr. Jag vill göra en regerssfordran gentemot honom och har fått rådet att vänta tills skulden är helt betald, Jag undrar om det ens är möjligt för mig att göra en sådan fordran och om det finns risk för preskribtionstid då skulderna uppstod för så länge sedan. En stor del av skulderna är dessutom ränta på grundkravet då de legat så länge men de är vi ju också skyldiga att betala båda två så det borde väl räknas in. Vad ska jag tänka på när och om jag kan göra denna fordran
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Situationen är alltså att ni är solidariskt ansvariga för en stor summa pengar, och att du betalar betydligt mer än din exmake i månaden. Som sagt blir ju resultatet att du kan göra en regressfordran (om inget annat är sagt, har du rätt att kräva så mycket av honom att han har betalat hälften av lånet).Preskription inträder som du säkert vet i huvudfallet när en fordran har "legat" i tio år utan att hävdas. Frågan blir alltså när din regressfordran uppkommer. Detta sker ju inte förrän du har betalat mer än "din andel". (Exempelvis: Om ni bland annat har en skuld på 100000 kr och du har betalat 45000 kr har du inte betalat utöver din andel, men om du betalar in ytterligare 15000 kr har det då uppstått en regressrätt på 60000-50000=10000 kr). Detta innebär att din regressrätt inte har uppstått förrän du har betalat "för mycket", och så länge detta inte skedde för över tio år sedan (och utan att du har försökt kräva in din fordran under tiden) är det ingen fara med preskriptionen.Sammanfattningsvis:Ni skall ju i princip betala hälften var. När du har betalat mer än så, uppstår en regressfordran. Detta är en ny fordran, som inte är knuten till den gamla. Det tar tio år innan preskription inträder, och så länge du försöker kräva in den och inte bara låter den ligga inträder inte preskriptionen.Räntan ingår i skulden.Även jag skulle råda dig att utnyttja din regressrätt när skulderna väl är betalda, eftersom det annars är svårt att veta exakt vilken summa det handlar om. Dessutom kan era borgenärer fortsätta att kräva ut pengar av dig (de får ju så att säga välja vem de vill) tills skulderna är betalda, och då skulle du vara tvungen att hävda din regressrätt mer än en gång.Lycka till, och hoppas att svaret var till någon hjälp!

Fel vid köp av tjänst

2014-12-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej !Jag undrar vad som gäller när man bestrider en faktura. Så här har historien gått till. Vem har rätt ?Några dagar efter utfört arbete träffade jag företaget på plats. Vi tittade på utfört arbete och jag var tydlig med att jag inte tyckte att arbetet var yrkesmässigt utfört. Senare fick jag en faktura på arbetet som jag några dagar innan förfallodagen skriftligen bestred. På fakturan finns en text men något i stil med "Anmärkningar ska ske inom 8 dagar" Nu hävdar dom att jag skulle bestridit skriftligen inom 8 dagar.vad gäller ?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Svaret beror lite på i vilken egenskap du har köpt tjänsten.Om det handlar om en tjänst som du har beställt som konsument (det vill säga "som privatperson") regleras förhållandet i Konsumenttjänstlagen (Se https://lagen.nu/1985:716) om det handlar om en tjänst som beskrivs i 1 §: "1 § Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser 1. arbete på lösa saker, dock ej behandling av levande djur, 2. arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, 3. förvaring av lösa saker, dock ej förvaring av levandeVad som är ett fel i tjänsten regleras i 9-11 § § denna lag. Detta kan jag naturligtvis inte bedöma utan mer information, så i det följande utgår vi från att det faktiskt föreligger ett fel." Enligt 17 § samma lag skall konsumenten underrätta näringsidkaren (reklamera) inom "skälig tid". Om man hör av sig till företaget inom två månader från det att man märkte eller borde ha märkt felet anses det alltid vara inom skälig tid. Eftersom du skriver att du innan du ens fakturerats talade om att du ansåg att arbetet var felaktigt utfört, kan det knappast påstås att du inte har reklamerat i tid. Enligt 19 § får du i sådana fall hålla inne med så mycket av betalningen som krävs för att utgöra säkerhet för felet (det vill säga, åtminstone den skillnad i värde som den utförda tjänsten hade gentemot vad den haft om den var rätt utförd; troligen är detta lika mycket som det skulle kosta att "rätta till" felet). Att företaget anser att du skulle ha bestridit tidigare spelar ingen roll, eftersom det är lagen som avgör.Om det handlar om en tjänst som du har beställt som näringsidkare (företagare eller annars i yrkeslivet), regleras förhållandet rent allmänt enligt vanlig avtalsrätt. Grundprincipen är ju att vad man har avtalat gäller. Resultatet är att man bland annat kan avtala om reklamationstider; det är möjligt och sannolikt att ni hade ett sådant villkor i avtalet. I så fall rör det sig tydligen om att reklamation skall ske skriftligen senast åtta dagar efter faktureringen. Om det rör sig om en tjänst med ett fel som är svårt att upptäcka eller dylikt, kanske bestämmelsen kunde ses som oskälig enligt 36 § Avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218), men tyvärr bedömer jag detta som osannolikt.Jag skulle dock råda dig att titta på ert avtal. Om det inte finns någon bestämmelse om reklamation, gäller i stort sett att reklamation kan ske formlöst (till exempel muntligen) inom "skälig tid", vilket möjligen kan vara längre än de omtalade åtta dagarna.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Hyrestid och tid för betalning av hyran

2014-12-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad gäller, hyrt ut min läg tom 31/12. Har en överenskommelse om att personen ska få förläng hyra tom 31/1.Vi skulle skriva kontrakt hon hitta inte den föregående där jag skulle förlänga den, men har ett muntligt och godkännande via sms. Var inga problem tills jag påminde henne om att bet hyran i tid då hon alltid betalat sent. Jag reser bort 28/12 och vill betala mina räkn i tid. Hon hota med att flytta 1/1 om det inte passar. Säger att hon inte kan bet räkningen förrän 29/12 enligt hyresavtalet ska bet ske varje mån den 25;e och så har det inte varit utan varit allt från delbetalningar och den 1a i mån. Vad är min rätt i frågan då jag upplever varit tydlig saklig, tillmötesgående och tolerant? Med vänlig hälsning, Kristina Tisell
Victor Sundh |Hej Muntliga hyresavtal står sig och här verkar det även om det ur bevissynpunkt är bra med skriftliga avtal, se 12:2 JB här. Då ni har avtalat om att hyrestiden ska fortlöpa till den 31/1 har hyresgästen ingen rätt att säga upp avtalet till den 31/12 på den anledningen att du begär att hyran ska erläggas i tid enligt avtalet,. Se 12:3 2 st JB om hyresavtal på bestämd tid. Enligt 12:20 JB anges att även om det framgår av avtalet att betalning ska ske senast en viss angiven dag, gäller för bostadslägenheter, för hyra som gäller en annan kalendermånad än den första, att hyran får betalas senast den sista vardagen före månadens början. Dvs, hyresgästen kan hålla inne med betalningen fram till och med den 31/12.

Vad händer efter snatteri?

2014-12-20 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, såhär är det att jag varit inne i en affär (Ica maxi) lagt en schampo i en påse och gått ut från affären, vilket jag ångrar fullt. Jag blev haffad av civilare och polis tillkallades. Jag erkände mitt brott från första början och ville betala för varan. Men det gick inte och det blev polis förhör. Nu kommer det även bli ett till förhör och en åklagare ska inblandas. Jag är 15 år. Vad kommer nu att hända o vad är följderna. Mvh
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Det du pratar om rör sig om snatteri (lagrum), gränsen mot stöld går vid 1000 kr. För snatteri kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Med tanke på din ålder och schampos normala pris kommer dock inte fängelse bli aktuellt i ditt fall. Det rör sig alltså om böter. Om du fortfarande erkänner brottet finns möjligheten för åklagaren att meddela strafföreläggande istället för att inleda en rättegång (se 48 kap. RB). Det innebär att du slipper gå igenom en rättegång men du kommer ändå att få böter samt en anteckning i belastningsregistret. Detta förutsätter dock att du erkänner brottet och att åklagaren finner det klart vad straffet kommer bli. Alternativet är att åklagaren väcker åtal och att domstol prövar målet. Detta har du även rätt till varför ingen kan tvinga dig att godta ett strafföreläggande. Det troligaste är dock att åklagaren kommer ge dig möjlighet att gå med på strafföreläggande.

Rätt för bröstarvingar att kräva ut arv efter första förälderns död?

2014-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min far gick bort för 1,5 år sedan och har tre vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Han var gift med min mor som nu är gift med en ny man. Mina föräldrar har mig och mina två yngre syskon gemensamt. De skrev ett testamente om att hans barn sedan tidigare skulle få en del av arvet direkt när han dog och resterande del när min mamma dör, dock krävde alla tre ut hela arvet direkt. Jag har precis fyllt 18 och undrar om jag kan få ut min del av arvet nu (innan mamma dör) trots att jag inte är ett särkullbarn? Min mamma och hennes nya man har inte skrivit något testamente så vitt jag vet.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Anledningen att dina halvsyskon kunde kräva ut arvet direkt är att detta är tillåtet enligt Ärvdabalken 3 kap. 1 och 9 §§ (Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637). Bestämmelserna säger att en avliden makes särkullbarn (alltså barn som maken har med någon annan än den han eller hon är gift med vid dödsfallet) skall få ut sitt arv direkt, utan att den levande maken har någon rätt till egendomen. Detta gäller trots testamente, eftersom det är lag. Särkullbarnen kan välja att avstå från arvet och istället få ut det när den efterlevande maken där. I detta fall har de ju dock inte gjort det.Denna rättighet har dock inte gemensamma barn, utan om inget testamente fanns går egendomen först till den andra föräldern (i detta fall din mamma). Du och dina helsyskon kan därför tyvärr inte få ut något av arvet så länge er mamma lever.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Vad händer vid exmans död?

2014-12-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Min exman dog nyligen och tillsammans har vi 2 barn ett myndigt och ett omyndigt. Mannen äger ett hus där det myndiga barnet bor. Bägge barnen går på gymnasiet. Vad händer nu? Det myndiga barnet vill ej ha kontakt med mig
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Det jag kan tänka mig utifrån vad som står i din fråga är ju naturligtvis att du blir ensam vårdnadshavare för det omyndiga barnet. När det gäller det myndiga barnet, är ju han eller hon vuxen. Det myndiga barnet bor ju fortfarande i ett hus som din exman ägde, men hur det blir med huset beror förstås på hur arvet skall gå till. Om det finns ett testamente är det detta som gäller (med vissa begränsningar, se Ärvdabalken 3 kap. 1 §). Finns det inget testamente, ärvs förstås din exmans tillgångar av hans barn (era barn, om han inte har några andra) Det myndiga barnet, som går i gymnasiet, har du försörjningsplikt för upp till 21 års ålder så länge det går kvar i gymnasiet. Om barnet frivilligt bor på annat håll, som i detta fall, är det dock egentligen ingenting du behöver göra.Med detta sagt hoppas jag naturligtvis att du och det myndiga barnet trots allt kan komma överens om hur det blir med den saken.Om det är någonting speciellt du undrar i övrigt, är det bara att fråga igen!Hälsningar,

Sambor, makar eller ingetdera?

2014-12-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej Jag heter Susanne Jag och min man har varit gifta tidigare och var skilda från varandra, jag bär fortfarande hans namn. Är sambo med honom några år efter och är det fortfarande.Min fråga:Hur ser det ut? Vi är sambo och har varit gifta och jag bär fortfarande hans efternamn. Tack för svarMed vänlig hälsningSusanne Rinidoni
Victor Sundh |Hej SusanneFrågan är aningen opreciserad, men jag antar att din fråga är hur ert förhållande klassificeras juridiskt?Efter att ni har ingått äktenskapsskillnad upplöses erat äktenskap och ni har inget "juridiskt bindande" förhållande. När ni sedan inleder er parrelation på nytt och flyttar ihop igen ingår ni ett samboförhållande. Samboförhållandet kommer att kvarstå till 1) Båda eller någon av er ingår äktenskap, 2) ni flyttar isär, eller 3) någon av er avlider. Att du fortfarande bär hans efternamns saknar betydelse.