Flytta status som varaktigt bosatt till Sverige

2017-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,min status i Sverige är: "varaktigt bosatt i ett annat EU-land" för den senaste 4 år och 6 månader. Nu skulle jag vilje flytta min status till: "varaktigt bosatt i Sverige" och i migrationsverket websidan läser jag: "Om du sedan tidigare har status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land och nu uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige kan du ansöka om att flytta statusen från ett annat land till Sverige"Vet ni hur funkar det? Tack
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är medborgare i ett land utanför EU kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. För att kunna flytta statusen från ett annat EU-land till Sverige måste du precis som du skriver uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige. Bestämmelser om ställningen som varaktigt bosatt i Sverige finns i Utlänningslagen (UtlL) kapitel 5 a.Förutsättningarna för att beviljas statusen finns i paragraferna 1-4. Det krävs att du:- har bott/vistats i Sverige utan avbrott under minst fem år och- under denna tid haft, och vid tiden för ansökan har, ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och uppehållstillstånd i Sverige. (UtlL 5 a kap. 1 § första stycket)Dina fyra år och sex månader i Sverige som ”varaktigt bosatt i ett annat EU-land” är därför inte tillräckligt, utan minimigränsen är fem år.- Har du vistats utanför Sverige under längre tid än sex månader i följd eller mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska detta inte räknas med i din vistelsetid eftersom det då räknas som avbrott. (UtlL 5 a kap. 1 § fjärde stycket)- Ytterligare ett krav är att du fullt ut ska kunna försörja dig, och din eventuella familj, med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. (UtlL 5 a kap. 2 §) Det handlar om att du ska ha en aktuell och långsiktig försörjningsförmåga.- Det finns även vissa hinder mot att bevilja statusen. Nämligen om en person utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet, (UtlL 5 a kap. 3 §) är medborgare i en EU-stat eller är s.k. övrigt skyddsbehövande. (UtlL 5 a kap. 4 §)För att ansöka om statusen fyller du i blanketten ”Ansökan om status som varaktigt bosatt, nr 138011”. Din ansökan ska du skicka in till någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, det är sedan de som meddelar beslutet i ärendet. (UtlL 5 a kap. 8 §)Om du beviljas statusen får du också permanent uppehållstillstånd i Sverige.Sammanfattning:- När du har haft uppehållstillstånd i Sverige i fem år och status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land kan du ansöka om att få status som varaktigt bosatt i Sverige.- För att beviljas statusen får du inte ha haft avbrott i de fem åren och du ska kunna försörja dig och din familj. Det får inte heller finnas några hinder mot ett beviljande.Viktigt att tänka på är gällande ditt uppehållstillstånd. Jag vet inget om när ditt uppehållstillstånd går ut, men ska du fortsätta bo i Sverige efter det att ditt uppehållstillstånd gått ut måste du ansöka om att förlänga detta. Det är viktigt att du lämnar denna ansökan innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla (ansök tidigast 30 dagar innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla). För att ansöka om förlängt uppehållstillstånd fyller du i blanketten ”Ansökan om uppehållstillstånd för person med status som varaktigt bosatt i annan EU-stat, blankett nr 136011” och skickar in den till Migrationsverket.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fri bevisprövning

2017-01-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om jag blir inspelad olagligt på min tomt. Kan det eventuellt användas som bevis i en rättegång?
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder så kallad fri bevisprövning, vilket innebär att i princip all form av bevis är tillåten. Detta innebär att bevis som kommit fram genom brott även dem kan användas i en rättegång. Principen om fri bevisprövning följer av stadgandet i 35 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att filmen på dig kan komma att användas som bevis i en rättegång. Däremot kan personen som filmat straffas för detta om samtliga förutsättningar är uppfyllda för brott. Hoppas du är nöjd med svaret!Med vänliga hälsningar,

Ett särkullbarns rätt till laglott

2017-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Min mamma är omgift med en man utan barn. De bor gemensamt i hans hus som han haft i sin ägo en lång tid. Jag har 2 syskon varav den ena har brutit med hela familjen sedan många år tillbaka. Nu är läget illa för vår mamma och hon har säkerligen inte lång tid kvar. Hennes önskan är nu att flytta över alla sina tillgångar till sin man så att för att han ska ha ett bra liv och för att vårt syskon inte ska få ut något arv nu och det är jag och min bror helt med på. Men min fråga är vad som händer när hennes make går bort, har vårt andra syskon då någon arvsrätt gällande hans hus eller kan han testamentera det till mig och min bror som är hans vilja?
Therese Yngwe |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår ifrån att du och dina två syskon är din mors barn och således hennes bröstarvingar enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att ni alla är berättigade en del av hennes arv, en så kallad ”laglott”. Laglotten består enligt ÄB 7 kap.1 §, av hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge om något testamente inte skulle ha skrivits. Hade er mor fortfarande varit gift med er far hade er far kunnat disponera över er mors arv efter hennes bortgång, fram till sin egen död. I detta fall är er mor omgift och ni så kallade ”särkullbarn”, vilket innebär att ni har rätt att få ut er arvslott även om er mors nya man är i livet, enligt 3:1 ÄB. Ni kan däremot välja att avstå från denna rätt, vilket stadgas i 3:9 ÄB och låta er mors nya man disponera över arvet fram till sin död. Även om er mor inte har någon bra kontakt med sin ena son har han således rätt att få ut sin arvslott efter er mors bortgång, om han inte avstår från sin rätt.För att besvara din fråga kan er mors man efter sin död välja att testamentera sin egendom till dig och din ena bror. Däremot har din andra bror rätt att få ut sin laglott från er mor, antingen efter hennes bortgång eller efter hennes nya mans bortgång. Er mor kan genom testamente däremot göra så att er ena bror enbart får en sjättedel av arvet efter henne, dvs. ”laglotten”, och inte en tredjedel som han annars skulle ha rätt till.Hoppas du fick svar på din fråga! För vidare funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines juristbyrå på mailadressen bokning@lawline.se!

Vem får behålla bostaden vid skilsmässa?

2017-01-18 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska skilja mig. Jag har tre barn från ett tidigare äktenskap. Radhuset vi bor i köpte jag innan jag träffade min nuvarande man. Vi skrev ett äktenskapsförord, som aldrig registrerades och som tyvärr har kommit på avvägar. Min fråga är, har jag någon fördel till huset eftersom jag har barn, eller gäller ändå att man delar hälften? barnen är 17,15,13. Med vänlig hälsning Maria
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken. Vid en skilsmässa delar man alltid hälften på giftorättsgodset, vilket är i princip allt utom det som är enskild egendom är giftorättsgods (se 11 kap. 3 § och 7 kap. 1 §). Det finns en regel som ger den make som bäst behöver bostaden rätt att få den på sin lott i bodelningen (se 11 kap. 8 §), att du har barn som bor hos dig är till din fördel vid bedömningen om vem som bäst behöver bostaden. Om ert radhus är värt mer än vad du ska få i bodelningen blir du tvungen att betala mellanskillnaden till ditt ex så att bodelningen blir korrekt (se 11 kap. 10 §).Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Rätt till arbetsgivarintyg

2017-01-19 i Arbetsgivarintyg
FRÅGA |HejEnligt min arbetsgivare måste jag tala om vart jag ska lämna mitt arbetsgivarintyg?Måste jag berätta vart och varför jag vill ha detta?
Niklas Junker |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arbetsgivarintyg hittar du i lagen om arbetslöshetsförsäkring.Enl. 47 § 2 st är arbetsgivaren är skyldig att skriva ett intyg om dina arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att bedöma din rätt till ersättning från a-kassan. Du behöver alltså inte ange något skäl till varför du vill ha ett intyg.Det är även god sed (ej reglerat i lag) att arbetsgivaren skriver ett så kallat betyg eller rekommendationsbrev om arbetstagaren begär det. Betyget ska beskriva anställningen som varit med till exempel anställningens omfattning, arbetsuppgifter, ansvarsområden osv. Även vitsord eller rekommendationer bör tas med.Kolla på https://www.arbetsgivarintyg.nu/ så ser du hur det kan vara utformat.Behöver du vidare hjälp i juridiken är du välkommen att maila info@lawline.se eller ringa 08-533 300 04

Vad innebär det att ett mål avskrivs

2017-01-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! Skulle vilja veta exakt vad det betyder att "tingsrätten avskriver målet från vidare handläggning"
Niklas Junker |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det innebär precis som de skriver, att målet avskrivs, läggs ner, avslutas.Det finns olika anledningar till att tingsrätten beslutar att avskriva ett mål. Vid brottmål kan det till exempel vara så att åklagaren har återkallat stämningsansökan och vid tvistemål kan det till exempel bero på att båda parterna uteblivit från förhandlingen.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller 08-533 300 04

Fel på bostadsrätt

2017-01-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, Jag sålde min bostadsrätt nyligen med överlåtelsedag 29/12-2016. Försäljningsavtalet skrev vi 21/7-2016. 3/1-2017 gör hon en felanmälan och påstår att jag har stridit mot "heder och samvete" genom att inte informera henne om ett slitage i parkett golvet. Samt att hon påstår att det läcker ur toalett stolen, "rinnande toalett" skriver hon. Toaletten fungerar utan bekymmer, och varken jag, hon, mäklaren eller någon av de som var på 3 visningar har uppmärksammat läckan. Då avrinningen är mer än vad fackliga kraven ställer, så skulle det vara väldigt tydligt i badrummet om så vore fallet. Hon har inte en enda gång under dessa 5 månader bett om att få undersöka eller ställt ytterligare frågor angående undersökning.Vi gjorde en sista kontroll tillsammans 29/12-2016 innan vi skrev slutgiltiga överlåtelseavtalet, efter att jag flyttat ut och alla mina möbler var borta. Då uppmärksammade vi slitage i parketten (första gången jag såg det) under skydden för skrivbordsstolen. Då märkte vi inte heller den "rinnande toaletten" samt att hon inte undersökte saken. Hon skrev då på, efter upptäckten av slitage i parkette, överlåtelseavtalet. Vårat kontrakt innefattar:-Överlåts i befintligt skick. -Köparen har före köpet uppmanats att undersöka lägenheten. -Säljaren har lämnat uppgift om Bostadsrätten i frågelista.Har hon rätt till ersättning?Tack på förhand.
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Vid överlåtelse av bostadsrätter så är det köplagen som anger vad som gäller, det innebär att kraven på köparens undersökning är lägre än när man köper fast egendom enligt jordabalken. Det innebär dock inte att man helt kan låta bli att undersöka en bostadsrätt. Du skriver om överlåtelseavtal och försäljningsavtal, jag vet tyvärr inte riktigt vad du menar eftersom det är samma sak. Jag ska svara utifrån de två scenarion som jag kan utläsa, eftersom det spelar roll när ni skrev kontrakt.Du har sålt bostadsrätten i befintligt skick, köparen då kan dock ha rätt till ersättning i några fall ändå (se 19 § KöpL). Det är 1. om bostadsrätten inte stämmer överens med upplysningar du har lämnat före köpet, 2. du har låtit bli att berätta om viktiga brister som du kan antas ha känt till och 3. om bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än köparen kunnat förvänta sig med hänsyn till priset.Om ni skrev på avtalet om att du ska sälja din bostadsrätt till köparen i juli så har ni alltså upptäckt slitaget på parketten efter köpet. Om felet kunde upptäckas vid en undersökning så har köparen inte rätt till ersättning alls (se 20 § KöpL). Om felet inte kunde upptäckas så har köparen enbart rätt till ersättning under de förutsättningar som anges ovan eftersom bostadsrätten såldes i befintligt skick. Detsamma gäller för toaletten. Om köparen överhuvudtaget inte gjort någon undersökning så har hon en uppförsbacke om hon vill kräva ersättning från dig (se 20 § 2 st. KöpL). Det finns viss möjlighet att hon har rätt till ersättning, men det är svårt att bedöma utan att veta mer om de påstådda felen.Om ni istället skrev under avtalet i december, efter att ni upptäckt slitaget på parketten så kan köparen inte åberopa det felet - hon kände ju till det när hon skrev under kontraktet (se 20 § KöpL). Att toaletten läcker säger du att ni inte kände till före ni skrev under kontraktet, och då gäller samma som ovan, ersättning kan utgå för sånt som man inte kunde upptäcka i tre fall (se 19 § KöpL).Hoppas du har fått klarhet i vad som gäller.Med vänlig hälsning,

Saklig grund för uppsägning

2017-01-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag har blivit uppsagd av min chef inom kommunen pga ”att det funkar inte”. Jag arbetar som sjuksköterska på ett korttidsboende och har bara varit där sedan den 31 oktober 2016, fick en förfärlig introduktion på 2 veckor och nu blir jag anklagad för att jag har dåligt minne och kommer inte ihåg vad mina kolleger sk visat mig flera gånger.Till saken hör att jag har arbetat 20 år som anestesisjuksköterska och har ingen erfarenhet av kommunalt arbete men pga olika anledningar valde jag att söka arbete på detta boende och sa klart och tydligt att jag inte har någon vana vare sig av arbetet eller deras dokumentationssätt.Nu har tydligen chefen fått in av kolleger att de får göra ”mycket extra” för att jag inte hinner med.Min fråga är:Är detta en orsak till att bli uppsagd?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt 7 § LAS (lag om anställningsskydd), https://lagen.nu/1982:80#P7S1, så krävs att uppsägningen ska vara sakligt grundad. Det svåra är dock att utröna vad som innebär med ”saklig grund” och detta har varit föremål för en mängd rättsfall. Det förtydligas i 2 st att en uppsägning inte är sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Om arbetsgivaren hade kunnat omplacera dig så föreligger således inte saklig grund. Saklig grund kan vara att det råder platsbrist på arbetsplatsen, dvs att det behövs göras nedskärningar. En uppsägning kan också vara sakligt grundad om den gjorts på grund av omständigheter som är hänförliga till arbetstagaren personligen (personliga skäl). Arbetsgivaren ska vid uppsägning på grund av personliga skäl uppge godtagbara skäl för uppsägningen, det ska också göras en intresseavvägning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens. Vid intresseavvägningen tas t.ex. hänsyn till hur lång tjänsten har varit, vilken typ av företroendegrad som anställningen innebär och om några stödjande åtgärder förekommit. Några exempel på vanliga grunder till uppsägning när det rör personliga skäl är misskötsamhet, inkompetens eller samarbetssvårigheter men även brottslighet eller illojalt beteende. Som exempel på uppsägning grundat på dåliga arbetsprestationer finns ett rättsfall från arbetsdomstolen, AD 1980 nr. 122. I detta fall var det en optiker som presterade sämre än de andra på arbetsplatsen i det att mängden slipade glasögon per dag enbart var 5 st när de andra iordningställde ungefär 15- 20 st per dag. Arbetstagaren hade svårt att rätta sig efter instruktioner och detta ledde tillslut till samarbetssvårigheter med de andra kollegorna. Detta ansågs vara en saklig grund för uppsägning. Det finns även rättsfall där arbetsgivaren inte kunnat underbygga sina påståenden om dåliga prestationer eller samarbetssvårigheter varav saklig grund inte ansetts föreligga. Som du säkert förstår så är det mycket svårt att ge dig ett konkret svar på om din uppsägning har varit sakligt grundad eller ej då det inte är möjligt att tillgå all information som behövs för en sådan utredning. Din chef anser, vad jag förstår det som, att din prestation inte är tillräcklig och detta kan alltså vara en saklig grund för uppsägning. Huruvida detta är korrekt och att din prestation varit tillräckligt bristfällig för en uppsägning kan jag av ovannämnda skäl inte svara på. Om din arbetsgivare t.ex. har försökt ge dig extra inlärningstillfällen men upplevt att det inte hjälper kan det föreligga starkare skäl för uppsägning än om några stödjande åtgärder inte alls har vidtagits. Som arbetstagare har du rätt att begära att arbetsgivaren uppger de omständigheter som åberopas för uppsägningen i skrift, 9 § LAS https://lagen.nu/1982:80#P9S1 och detta anser jag att du bör överväga att göra. Vad du kan göra om du tycker att uppsägningen är felaktig:Enligt 34 § LAS, https://lagen.nu/1982:80#P34S1, så kan arbetstagaren, du, yrka att uppsägningen ska förklaras ogiltig på grund av att det inte föreligger saklig grund. Uppkommer det en tvist om uppsägningens giltighet så fortsätter anställningen gälla framtill tvisten har avgjorts, 2 st. Du har då rätt till lön och andra förmåner under den tid som anställningen fortlöper. Om du känner att du har blivit uppsagd på felaktiga grunder så kan du, om du är medlem i facket, vända dig till ditt fack för att få hjälp med nästa steg. Arbetsgivaren kan också bli skadeståndsskyldig enligt 38 § och 39 § LAS, https://lagen.nu/1982:80#P38S1, om denne inte rättar sig efter domen eller annars bryter mot vad som stadgas i LAS. Sammanfattningsvis, vilka omständigheter som anses vara saklig grund varierar från fall till fall och gör det svårt att besvara din fråga med ett konkret svar. Om det funnits en möjlighet att omplacera dig föreligger inte saklig grund, annars så avgörs frågan genom en intresseavvägning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Vid denna så tas hänsyn till t.ex. vilka åtgärder som vidtagits, hur länge anställningen pågått och arbetsplatsens storlek. En vanlig grund för uppsägningen av personliga skäl är t.ex. samarbetssvårigheter eller inkompetens. Du har rätt att få veta varför du blivit uppsagd och om du då anser att du blivit felaktigt uppsagd kan du yrka att uppsägningen är ogiltig. Detta görs hos domstol eller direkt vid uppsägningstillfället, det kan vara bra att först kontakta facket om du är facklig medlem eller din arbetsgivare för en dialog. Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till, Med vänliga hälsningar