Förskott på arv till annan än bröstarvinge

2014-04-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Vår mamma gav under sin levnad 25000 kr till var och ett av våra tre barnbarn. Nu när mamma har avlidit och frågan är om vi barn (bröstarvingar) kan hävda att de skall med i beräkning av arvslotten. D v s kan vi barn kräva någon återbetalning av mammas gåva till barnbarnen ?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner du i Ärvdabalken, (ÄB, här). I 6 kap 1 §  2 mening ÄB stadgas följande; det som arvlåtaren under sin livstid ger till arvinge (barnbarnen) som inte är bröstarvinge (ni), skall avräknas som förskott på arv Endast om detta har föreskrivits eller om omständigheterna talat för att det var tanken. Detta är en presumtionsregel. Sammanfattat: För att någon återbetalning skall kunna bli aktuell (För att presumtionen skall brytas), krävs det att er mor, när gåvan gavs, på något sätt föreskrev att denna skulle utgöra ett förskott på arv!Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägningstid för hyra på bestämd tid

2014-04-15 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, jag hyr min bostad/villa privat av ett par som inte fick sin villa såld för ett par år sedan och alltså hyrde ut den till mig istället. Vi skrev ett skriftligt kontrakt där punkten som hör i hop med min fråga lyder så här " Hyrestid är i 2 år från och med 1 oktober 2012 till och med 30 september 2014, med tre månaders uppsägningstid för både hyresgäst och hyresvärd." Nu vill dock hyresvärden sälja villan och har nu meddelat att jag nog får räkna med att flytta ut till 1 augusti. Då bostadssituationen i Stockholmsområdet ser ut som den gör så har jag tur om jag kan få tag på ett bostadskontrakt direkt och jag vill egentligen bara få det bekräftat att jag som hyresgäst är skyldig att ge tre månaders uppsägningstid och att det inte finns något sätt för mig att hitta ett kryphål ut ur dessa tre månader...Det är lite otydligt när man läser på hyresnämndens sidor...där det är skillnad på uppsägningstiden för hyresgästens del om Hyresvärden hyr ut en eller fler bostäder, dvs första upplåtelsen eller andra upplåtelsen. Min hyresvärd hyr mig veterligen bara ut denna bostad och då verkar det som att hyresgästen bara behöver lämna en månads uppsägningstid...? Skulle vara ytterst tacksam om jag kunde få klarhet i mina skyldigheter i detta. Bästa hälsningar.
Denise Peters |Hej och tack för din fråga! Frågan du ställer regleras i Jordabalkens (JB) 12 kapitel, här. Lagen i fråga är tvingande till hyresgästens förmån dvs. man kan inte ingå avtal som ger dig sämre villkor än vad lagen säger, se 12:1 § 5 st. Först och främst noterade jag att din hyresvärd sagt upp avtalet till ett datum tidigare än utgången av kontraktet. Detta kan utgöra ett avtalsbrott som du eventuellt kan beivra om du vill bo kvar till och med 30 september. Det finns också något som kallas besittningsskydd. Om du inte har ingått ett avtal med hyresvärden om att säga av dig denna rättighet så ska du, vid uppsägning från hyresvärdens sida, ha rätt till förlängning av kontraktet. Att hyresvärden vill sälja huset är inte en grund som bryter ditt besittningsskydd, se 12:46 §. I det fall du vill flytta ut så är det dock så att du måste lämna besked om detta minst tre månader innan kontraktet löper ut, se 12:5 § samt 12:3 § 2 st. Detta kan du alltså inte ta dig ur. Jag råder dig att prata med din hyresvärd och försöka lösa den uppkomna situationen och i annat fall vända dig till hyresnämnden för hjälp. Med vänliga Hälsningar

Arbetsgivare inte skyldig att betala lön under föräldraledighet

2014-04-15 i Föräldraledighet
FRÅGA |Har arbetsgivaren en skyldighet att ersätta den som går på föräldraledighet? Om ja, vart hittar jag den paragrafen?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En arbetstagare har inte rätt att erhålla lön från arbetsgivaren under föräldraledigheten. Det inkomstbortfall som uppstår vid föräldraledighet kompenseras istället, åtminstone delvis, genom socialförsäkringssystemet i form av föräldrapenning enligt 11-13 kap socialförsäkringsbalken (SFB). Till finansieringen av detta system bidrar arbetsgivare kollektivt genom att erlägga föräldraförsäkringsavgift enligt socialavgiftslagen.Värt att nämna är dock att även om en föräldraledig arbetstagare inte kan kräva sin arbetsgivare på lön under ledigheten så är föräldraledighet till viss del semesterlönegrundande, detta enligt 17a§ semesterlagen (SemL).Socialförsäkringsbalken hittar du här och semesterlagen hittar du här.Hoppas att detta var svar på din fråga.Vänligen,

Är det olagligt att offentligt amma?

2014-04-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Häromdagen när jag och en väninna var ute och åt på ett cafe så behövde babyn bli ammad. Men det helt plötsligt kom en servitris fram och avhyste oss pga amningen. Fanns inga skyltar i dörren eller någon info om att man inte får amma. Påpekade detta och fick svaret att offentlig amning är olagligt. Stämmer det?
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga. Ett kort svar på din fråga är att offentlig amning inte är straffbart. Det är således inte olagligt att amma offentligt. Enligt min mening torde det inte kunna utgöra ofredande eller på något sätt kopplas till en bestämmelse som reglerar ärekränkningar eller brott mot frid. Detta är dock, som du säkert märkt, något som debatteras frekvent. I dagsläget är det som sagt dock inte straffbart och enligt min bedömning lär vi inte heller i framtiden se det straffbeläggas. Vänligen,

Vägran att betala gemensam skuld

2014-04-15 i Skuld
FRÅGA |Min före detta sambo vägrar att betala vårat gemensamma banklån, vilket gör att jag får betala allt själv.Vad kan jag göra för att få in hens del ?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga kan få olika svar beroende på hur lånevillkoren ser ut. Det vanligaste vid gemensamma banklån är dock att gäldenärerna (d.v.s. de betalningsskyldiga) svarar solidariskt för skuldförbindelsen. Detta är huvudregeln i svensk rätt och kommer till uttryck i 2§ skuldebrevslagen. Om ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär detta att banken kan vända sig till vem som helst av er båda med krav på betalning av hela skulden. Om du betalar mer än din del av skulden får du dock en s.k. regressfordran mot din före detta sambo vilket innebär att du kan vända dig mot denne och kräva igen vad du fått betala utöver din del, även detta följer av 2§ skuldebrevslagen.Om din före detta sambo skulle vägra att betala vad denne är skyldig dig kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med indrivning av skulden. Detta görs enklast genom ansökan om betalningsföreläggande som är ett förfarande som är väl lämpat för relativt klara anspråk. Vid en sådan ansökan får du bland annat ange om du vill ha hjälp med att driva in skulden eller inte.Mer information om hur du ska gå tillväga hittar du på http://www.kronofogden.se/Ansokningar.html.Skuldebrevslagen hittar du här.Hoppas att detta var svar på din fråga och att allt löser sig!Vänligen,

Företrädesrätt och uppsägning p.g.a. personliga skäl

2014-04-15 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! jag har två frågor till er och skulle vara mycket tacksam för svar så fort som möjligt. Tack på förhand!1. Om man har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, och anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren, för vilka verksamheter på företaget gäller företrädesrätten om den blir aktuell?2. Vad gäller för att man ska kunna få säga upp personer på grund av att stämningen på företaget inte är vad den borde vara? Vad måste de anställda, i stora drag, ha gjort för att kunna bli uppsagda? Exempelvis vara onykter på jobbet eller bara ha blivit gammal och inte hänger med i arbetstakten? Eller vad gäller om en anställd exempelvis driver en egen firma vis sidan om och har tagit över flera av företagets tidigare kunder? Mycket tacksam för snabbt svar, samt vid mail. har väldigt svårt att svara vid dagtid. Med vänliga hälsningar
Denise Peters |Hej och tack för din fråga!Dina frågor regleras i lagen om anställningskydd, LAS, här.Angående företrädesrätten så ska du ha möjlighet att bli anställd inom den verksamhet som du tidigare arbetade om det finns olika typer av arbeten/ kollektivavtalsområden på arbetsplatsen har du enbart rätt till företräde inom det avtalsområde du arbetade inom innan uppsägningen. Du har vidare bara rätt till företrädesrätten vid nyanställning, omplaceringar o.dyl. kommer att gå före din rätt. Denna rätt är bara aktuell om du blivit uppsagd till följd av arbetsbrist. Se 25§ LAS.Det du frågar om är vad som krävs för att kunna bli uppsagd av personliga skäl. Jag understryker här i anledning av din första fråga att om en person blir uppsagd till följd av personliga skäl denne inte kommer ha företrädesrätt vid återanställning.För att bli uppsagd krävs något som man inom juridiken kallar sakliga skäl. Först och främst är det arbetsgivaren som måste styrka sådana skäl och det måste således ha gjorts ordentlig dokumentering för att kunna bevisa sin ståndpunkt. Vidare måste även arbetsgivaren se efter om hen kan omplacera arbetstagaren till en plats som passar denne bättre. Se 7§ LAS.Samarbetssvårigheter är alltså som utgångspunkt inget skäl till uppsägning. Ålder är heller inget sådant om det inte är helt nödvändigt för arbetet i fråga att arbetstagaren är i fysisk topptrim. Arbetsgivaren måste nämligen i viss mån försöka anpassa arbetsplatsen för de arbetstagare som behöver speciella hjälpmedel. Att vara onykter på arbetet kan vara grund för uppsägning så länge det inte rör regelrätt alkoholism då det även här finns en viss skyldighet för arbetsgivaren att ge möjlighet till rehabilitering. I annat fall är det främst tecken på misskötsamhet som, om man upprepar sitt beteende, kan medföra saklig grund för uppsägning. Här kan sena ankomster, upprepad onykterhet på jobbet och trakasserier m.m. gå in. Det man gör vid prövningen om saklig grund för uppsägning föreligger är en prognos för framtiden i huruvida man tror att personen i fråga kommer upprepa sitt beteende fler gånger. Är så fallet finns stark anledning att anta att personen kommer kunna bli uppsagd.Angående frågan om huruvida en anställd kan driva en egen konkurrerande firma vid sidan av sitt arbete understryker jag att detta till och med kan vara grund för avsked beroende på omfattningen och den skada man åsamkar sin arbetsgivare. I anställningsavtalet finns en underliggande lojalitetsplikt och konkurrerande verksamhet kan vara ett grovt brott mot denna. Det finns rättsfall där en person avskedats för att hen fakturerat konkurrerande tjänster för 36 000 kr under tiden av ett halvår. Det är alltså en låg gräns för vad som kan utgöra grund för avsked och då en ännu lägre sådan för vad som kan utgöra sakliga skäl för uppsägning. Det är alltså svårt att ge ett generellt svar till vad som krävs för att bli uppsagd då man måste se till omständigheterna i det enskilda fallet. Jag upprepar dock att det finns en långtgående skyldighet för arbetsgivaren att omplacera eller underlätta för sina arbetstagare innan denne har rätt att säga upp någon.Med vänliga hälsningar

Efterlevande makes rätt till arv

2014-04-15 i Make
FRÅGA |Har jag tolkat riktigt om arv till maka och särkullbarn? Min make dog och efterlämnade mig och barn från tidigare förhållande. Min make och jag har alltid haft gemensam ekonomi. Inga gemensamma barn. Hur fördelas arvet efter min, make? Ärver hans barn hela hans del av vårt gemensamma och jag ingenting?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.När någon som är part i ett äktenskap avlider ska först en bodelning göras. Då du uppger att ni har gemensam ekonomi innebär det att all egendom utgör giftorättsgods, om inte annat har avtalats er emellan genom ett äktenskapsförord eller att någon av den egendom som ni innehar har kommit i er besittning med förbehåll om att den ska utgöra enskild egendom. Genom en bodelning delas er egendom upp i två lika delar. Den del som är att härröra till din makes dödsbo utgör hans kvarlåtenskap. Den andra halvan är din egendom.Enligt ärvdabalken gäller att om arvlåtaren varit gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) upphör den rätten och kvarlåtenskapen ska fördelas mellan din makes bröstarvingar. Dessa delar således lika på kvarlåtenskapen om inte annat har uttryckts genom testamente. Såhär långt har du tolkat lagen helt riktigt!Dock finns det två möjligheter för dig som efterlevande maka att få del av din makes kvarlåtenskap;Enligt den första möjligheten kan en eller flera av din makes arvingar avstå från sin rätt till arv till förmån för dig i egenskap av efterlevande maka. Har sådant avstående gjorts inträder arvingens rätt till arv först efter att du har avlidit.Den andra möjligheten ger dig rättighet att ta ur kvarlåtenskapen efter din avlidne make (så långt kvarlåtenskapen räcker) till ett så stort värde att den, tillsammans med den egendom som du erhållit vid den tidigare bodelningen eller som utgör din enskilda egendom, motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller för tiden för dödsfallet (år 2013 178 000 kr och år 2014 177 600 kr).Föreligger någon av dessa två situationer har du som efterlevande maka alltså möjlighet att ta del av din avlidna makes kvarlåtenskap. I annat fall föreligger inte någon sådan rätt utan särkullbarnens rätt till arv går före.Vänligen,

Bodelning under bestående äktenskap

2014-04-15 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Jag har några frågor. Min man och jag gifte oss i början av 60-talet, några år senare ärvde min man en mindre gård av bekanta (ej släkt). Den utökades senare med ytterligare jord. Jorden såldes senare och istället investerades det i skog. Gården såldes så småningom och ett nytt hus byggdes och där bor vi nu. Min man har haft hand om det ekonomiska så jag har haft mycket lite insyn när det gäller detta. Det har inte skrivits något om enskild egendom.. Nu undrar jag hur det vi nu äger delas vid en ev. skilsmässa och om det går att göra en bodelning under fortsatt äktenskap även om man inte är överens om det?
Andrea Kaalhus |Hej!Tack för din fråga!Din frågeställning besvaras till stor del i Äktenskapsbalken som du hittar https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1.När ett äktenskap upplöses vid skilsmässa eller dödsfall ska egendomen som makarna äger delas mellan dem. Det som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods, ÄktB 10:1. Utgångspunkten är att all egendom är giftorättsgods och egendom kan endast anses vara enskild egendom och därmed undantas från bodelningen i vissa fall, ÄktB 7:1. Du skriver att inget har skrivits om enskild egendom och då utgår jag ifrån att så är fallet. Det kan dock vara värt att notera att arvegods kan bli enskild egendom om det är arvlåtarens vilja, och gården som din man ärvde och den egendom som trätt istället för den kan vara enskild egendom även om inte du personligen har skrivit på papper om att den ska vara enskild egendom, ÄktB 7:2.Utgår vi från att all egendom är giftorättsgods skall all egendom ingå i bodelningen. Bodelningen går till så att man avräknar eventuella skulder från värdet av ert giftorättsgods, lägger sedan samman er respektive egendom och värdet delas därefter lika mellan makarna, ÄktB 11:3. Utgångspunkten är alltså en hälftendelning, och du kommer att få hälften av värdet på allt ni äger. Vem som sedan får vilka ägodelar bestäms vid lottläggningen. Hur man där väljer att fördela ägorna är till stor del upp till makarna själva, men utgångspunkten är att man börjar med att fylla sin lott med sin egen egendom. Det betyder alltså att du som utgångspunkt har rätt att behålla de saker du äger. I den mån någon av makarna måste lämna ifrån sig egendom för att makarna ska få hälften var, har den maken som lämnar bort egendom rätt att få välja vad han eller hon vill ge bort, ÄktB 11:7. En bodelning under bestående äktenskap kan endast göra om makarna är överens om detta, ÄktB 9:1 2 st. Skulle ni komma överens om att göra en bodelning under bestående äktenskap kan ni hitta mer praktisk information om hur ni skall göra på Skatteverkets hemsida, http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/aktenskappartnerskap/aktenskapsregistret/bodelning.4.8639d413207905e9480002512.html. Om ni väljer att gå vidare med bodelningen kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist. Om ni önskar kan du boka ett möte med en familjejurist direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.Hoppas att du har fått svar på din fråga!