Jämkning enligt 12 kap. 2§ äktenskapsbalken

2014-09-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |A och B är gifta. Inga barn. B avlider 2005. I bouppteckningen begär A att bodelning ej skall ske. I bouppteckningen antecknades B:s giftorättsgods till ett värde av 100 000 kr och A:s till 1000 000 kr. Senare avlider B. Hur mycket ärver A.s arvingar resp. B;s efterarvingar?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Reglerna gällande arv finner vi i ärvdalbalken, se https://lagen.nu/1958:637. Svaret på din fråga är tämligen okomplicerad om man förstår hur lagstiftningen avseende arv är utformad.Då A och B var gifta med varandra, och en av makarna sedan avlider, gäller som huvudregel att den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogandrätt. I ditt fall uppgår denna summa till 100.000 kr, som nu B fullt ut kan disponera(med undantag från att hon ej får testamentera bort hans kvarlåtenskap). Denna regel kommer med ett undantag som innebär att särkullbarn, dvs barn som inte har A som mamma, alltid har rätt till sin arvslott om särkullbarnet/särkullbarnen inte själva väljer att avsäga sig den rätten. Som jag förstår uppgifterna i din fråga så har både A och B särkullbarn. Då kan B:s särkullbarn som sagt välja att ta ut sin arvslott direkt vid B:s död. Alternativt kan de avsäga sig den rätten och istället välja att få en del i A:s totala kvarlåtenskap då hon avlider. Om den efterlevande maken begär det, ska han som sin andel i bodelningen helt eller delvis få behålla sitt giftorättsgods. Denna jämkning innebär att vardera sidan behåller proportionellt en lika stor del av sitt giftorättsgods som de har i sina andelar. Det är den efterlevande maken ensam som bestämmer om och i vilken utsträckning regeln ska tillämpas. Möjligheten har tillkommit som ett skydd för efterlevande maken och syftar till att han eller hon inte ska behöva avstå egendom till den avlidne makens testamentstagare eller särkullbarn. Således behåller A 1 miljon kronor, som sedan blir föremål för arv för A:s arvingar vid tillfället då A:avlider. B:s arvingar delar på de återstående 100.000 kr.Den efterlevande maken kan alltså genom att åberopa denna jämkningsregel sätta bodelningen ur spel. Praktiskt sätt innebär detta att den efterlevande maken kan se till att giftorättsgodset behandlas som enskild egendom. I ditt fall gynnar detta A då denne är den ekonomiskt starkare parten. A behöver därmed inte dela med sig av kvarlåtenskapen till B:s arvingar.Hoppas Du känner dig nöjd med mina svar. Om inte, så är Du välkommen att återkomma med frågor.Med vänlig hälsning, 

Utsatt för misshandel - vad händer efter polisanmälan?

2014-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag är en kille på 17 år som häromdagen på en nattbuss fick ta emot 2 knytnäveslag mot ansiktet av en äldre kille. Det finns video från bussens övervakningskameror när slagen delas ut och ett stort antal vittnen som satt i bussen. Personen som slog mig är okänd men man kan antagligen se väldigt bra hur gärningsmannen ser ut på övervakningskamerorna (har inte sett de själv). Jag tänkte höra lite här om vilket arbete polisen lägger på dethär och vad som kommer hända framöver med rättegångar osv? Tack på förhand.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,För det första är det viktigt att se till att en polisanmälan sker av händelsen, detta kan du göra genom att ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller vända dig direkt till en polisstation.Efter polisanmälan kommer polisen eller åklagaren besluta om en brottsutredning ska ske, här bedöms vilka möjligheter det finns att utreda brottet. Om det finns anledning att anta att brott begåtts startar den så kallade förundersökningen. Under denna kan bland annat förhör hållas. När denna brottsutredning är klar bedöms om någon ska åtalas eller ifall utredningen läggs ned. Ifall någon blir åtalad kommer det leda till en rättegång. I detta fall skulle åtalet nog gälla misshandel.Det finns bra förklaringar om denna process på polisens hemsida, se http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Du har även möjlighet att höra av dig till en brottsofferjour i närheten av dig, de kan svara på fler frågor samt fungera som ett mänskligt stöd, se http://www.brottsofferjouren.se/.Vänliga hälsningar,

Samägd fastighet till försäljning

2014-09-16 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, Jag och min fru äger tillsammans med 50 % andel var en fastighet. Min fru insisterar att sälja fastigheten men jag motsätter det. Kan hon göra det om jag inte är överens att huset ska säljas nu? Med vänlig hälsning Faik//
Matilde Hellsten |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!I ditt fall handlar det om att du och din fru har samägande till fastigheten. Detta innebär att Lag om samäganderätt (https://lagen.nu/1904:48) blir tillämplig, se 1§. Som huvudregel får ni i egenskap av samägare endast förfoga över fastigheten under förutsättning att ni båda är överens om detta (samtliga samägare ska alltså samtycka), enligt 2§. Det är dock möjligt för varje samägare begära att få fastigheten utbjuden på offentlig auktion utan den eller de andra samägarnas samtycke, enligt 6§. Detta sker genom en ansökan hos tingsrätten. Det förutsätter emellertid att det inte finns något avtal mellan samägarna som reglerar den här situationen, då samägandelagen är dispositiv. Skulle din fru ansöka hos tingsrätten om att bjuda ut fastigheten på offentlig auktion har du dock möjlighet att stoppa försäljningen om du kan uppvisa synnerliga skäl för anstånd.Med vänlig hälsning,

Fraktkostnad vid avhjälpande

2014-09-16 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag har köpt en soffa av ett företag. Soffan har gått sönder efter ca ett halvår. De har lovat att reparera den hos en möbeltapetserare och sa först att de skulle hämta soffan från mig. Dock bor jag 20 mil från affären och då ändrade de sig och sa att jag själv är ansvarig för att få dit soffan. Dock har jag själv inget släp. Måste jag själv stå för frakten dit och hem eller vad gäller? När vi köpte soffan tog vi själv och körde hem den då vi hade ett hyrsläp.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga! Du har i egenskap av konsument införskaffat en soffa av en näringsidkare, varför konsumentköplagen blir tillämplig. Vid fel i vara har du i första hand rätt till avhjälpande (reparation) eller omleverans om inte detta medför en oskälig kostnad för näringsidkaren (26 § första stycket konsumentköplagen). Huruvida något är en oskälig kostnad bedöms utifrån felets betydelse, varans värde i felfritt skick och om en annan åtgärd kan utföras med väsentligt lägre pris för säljaren och utan väsentlig olägenhet för köparen (26 § andra stycket konsumentköplagen). Om det exempelvis skulle vara betydligt billigare för säljaren och inte vara väsentligt olägligt för köparen att företa omleverans istället för reparation, har säljaren rätt att göra detta. I ditt fall är reparation en lämplig åtgärd som säljaren ska utföra utan kostnad för dig och inom skälig tid (26 § tredje stycket konsumentköplagen). Att åtgärden ska vara utan kostnad betyder att du som köparen inte ska stå för fraktkostnaderna (jfr art. 3.4 konsumentköpsdirektivet). Vänliga hälsningar,

Grov vårdslöshet i trafik - risk för straff?

2014-09-16 i Trafikbrott
FRÅGA |Blev idag rapporterad för grov vårdslöshet i trafik. Polisen i fråga bevittnade händelsen. Kom runt en kurva på en 70-väg i någonstans runt 80 km/h. Runtom fanns det hus, och senare fick jag veta av polisen; dels att det ligger en ridskola där med en påbudsskylt någonstans i anknytning till kurvan, och dels att det fanns folk runtomkring. När jag kom runt kurvan såg jag en bil stå still på min sida av vägen. Tänkte att jag skulle köra om denne och rullade på utan att direkt sänka hastigheten. Då började bilen rulla långsamt och jag lade foten på bromsen och saktade in lite. Funderade på om jag skulle släppa den om hen började gasa. Då börjar bilen plötsligt svänga vänster utan att blinka, och jag börjar tvärnita. Då bromsar han till, och jag tror att hen sett mig och jag släpper efter på bromsen... Då släpper hen också bromsen och jag tvingas väja mot infarten bilen rullar mot. Jag kommer ned med delar av bilen i diket och vidare upp på vägen igen. Får fyra eftersladdar och får precis stopp på bilen i dikeskanten på höger sida. Jag har lite panik och gasar därifrån ganska hastigt iom. att ingen skada skett... Därefter stannade jag till på en parkering i hemorten för att andas lite, och åkte hem för att möta polisen, som stod och väntade utanför mitt hem.Frågan/-orna lyder då; Hur stor är risken att detta tas upp av domstol, och vad för straff är vanligt i liknande mål?Jag är tidigare ostraffad och har haft körkort prickfritt i åtta år.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Det är svårt att bedöma risken för att detta ska tas upp i domstol, men för att detta ska tas upp krävs det först att det finns möjligheter att utreda brottet och om det finns anledning att anta att ett brott begåtts startas en förundersökning. När brottsutredningen är klar har antingen brottet klarats upp och någon åtalas eller ingen åtalats alternativt så avslutas utredningen utan att brottet klarats upp. Ifall det i detta fall fanns poliser som bevittnade händelsen och menar att du har begått grov vårdslöshet i trafik så är min gissning att detta kommer leda till en domstolsförhandling om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning.Enligt förarbetena till vårdslöshet i trafik ska detta gälla sådana fall där gärningsmannen gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande, t ex allvarliga hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer. Grov vårdslöshet i trafik regleras i trafikbrottslagen. För grov vårdslöshet i trafik kan fängelse i högst två år utdömas. Grov vårdslöshet i trafik är ett så kallat artbrott vilket innebär att påföljden normalt ska dömas till fängelse. Det behöver dock inte innebära att det skulle bli så i detta fall utan även andra påföljder kan bli möjliga. Då du inte tidigare dömts för något brott samt har ett "prickfritt" körkort tror jag möjligen inte att du skulle dömas till fängelse, men då risken ändå finns tipsar jag dig om att kontakta en advokat för hjälp ifall förundersökning startas.Att påminna om är även att körkortet återkallas för den som döms för grov vårdslöshet i trafik (se 5:3 körkortslagen).Med vänliga hälsningar,

Polisförhör vid stöld

2014-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Nu är det så att jag ska kallas in på ett polisförhör angående om en stöld, Det var jag och en kompis som såg vid tillfället att ta öl från ett lager, men saken är att jag aldrig gjorde det. Det handlar om 1 lock öl som min kompis tog och nu kallas även jag in på förhör men han erkände själv att han tog ett flak och att den andra personen visste han inte vem den var alltså jag. Lagerägaren såg oss springa och sprang efter den andra killen jag lyckades komma undan även ifall jag inte tog något så greps den andra. Men andra på festen som polisen möjligt förhörde vet jag inte om dom har vittnat vad kan jag göra för mitt eget bästa?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga!Du kan alltid be om en försvarare som ska vara med under polisförhöret ifall du så önskar. Du kan uppge till polisen att du önskar en offentlig försvarare (rätten avgör dock detta och ibland kan det vara svårt att få en men du kan alltid försöka). Då du menar att du inte stulit något så tycker jag att du ska klargöra detta, möjligen har de kallat dig inte för att de tror att du har gjort något utan för att de vill ta ditt vittnesmål för att få reda på ifall du sett något. För att styrka ditt vittnesmål kan det vara bra att berätta detaljrikt vad som hände och vad du såg.Du kan alltid försöka ringa till polisen innan för att höra vad vittnesmålet gäller mer specifikt (inte säkert att du kommer få reda på mer än vad som står på kallelsen dock).Vänliga hälsningar,

Vem har rätt till vad vid bodelning?

2014-09-16 i Bodelning
FRÅGA |Min syster dog 4 september 2012 och min svåger dog 21 oktober 2012, någon bouppteckning upprättades inte eftersom svågern var sjuk, nu i efterhand säger svågerns broder att han ärvt allt, systern ägde inget trots att de hade hus, svågern har dominerat hela livet så allt stod på honom t o m bankkonto, vad är giftorättsgods, har man ingen rätt i detta fallet.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. När ett äktenskap upplöses på grund av äktenskapsskillnad eller död, är utgångspunkten att allt ska delas lika mellan makarna. All egendom är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). En egendom kan bli enskild genom bland annat äktenskapsförord eller arv (eller gåva) med villkoret att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det har ingen betydelse att den ena eller andra maken äger en viss egendom och använder den mer. Sålunda ska exempelvis medlet på bankkontot delas lika, trots att svågern "stått på det", om inte det gjorts till enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord (som måste vara registrerad enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken).Vid bodelning ska giftorättsgodset som huvudregel delas lika mellan makarna (jfr 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Ägaren till enskild egendom behåller denna egendom. Enskild egendom ingår inte i bodelningen (om inte annat överenskommits). Vänliga hälsningar,

Gåva till barn

2014-09-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Min far har köpt sommarstuga och jag står på kontraktet också men vi kom på att jag har kronofogden på mig? Så min undran är om jag kan skriva min del på min 3åring ? Så har han ett arv ..
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag ska försöka ge en översikt av det rättsliga läget som din fråga aktualiserar. Först måste avgöras om det rör sig om gåva av fast eller lös egendom. Vad som utgör fast egendom framgår av Jordabalken (JB) 1 kap. 1 § som fastslår att fast egendom är jord indelad i fastigheter. Sommarstugan utgör därför fast egendom under förutsättning att den inte står på någon annans mark (s.k. ofri grund). I så fall utgör den istället lös egendom.Gåvan förutsätter att du utser en god man. Anledningen till detta är att så länge ditt barn är omyndigt är du barnets förmyndare. Någon måste därför för barnets räkning räkning emot gåvan, vilket alltså görs av en god man.Betraktas sommarstugan som lös egendom fullbordas gåvan enligt reglerna i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva 1 § - det vill säga genom en handling som särskilt upprättats för att tjäna som bevis för utfästelsen.Betraktas sommarstugan som fast egendom tillämpas JB 4 kap. 29 § som hänvisar till JB 4 kap. 1-3 §§. Detta innebär att det behövs ett gåvobrev med en överlåtelseförklaring som ska skrivas under av dig som överlåtare och mottagaren (i form av en god man). Vid gåva av fast egendom till barn aktualiseras Föräldrabalken (FB) 13 kap. 10 §. Där framgår att om barnet är omyndigt krävs överförmyndarens samtycke för en sådan gåva. Överförmyndare finns i varje svensk kommun. Samtycke kan lämnas om "det inte kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov eller omständigheter" (FB 13 kap. 10 § 2 st.).Eftersom du har skulder hos kronofogden kan det vara bra att tänka på följande. Ifall du inte lyckas betala dina skulder finns risken att du sätts i personlig konkurs. Den konkursförvaltare som då utses har under vissa förutsättningar befogenhet att återvinna gåvor som du gett innan den personliga konkursen. Det betyder att gåvan går tillbaka och dess värde kan användas för att betala dina borgenärer.Är det något som är oklart får du gärna återkomma, jag kan rekommendera vår telefonrådgivning om det är något särskilt som behöver utvecklas. Numret är 08-533 300 04 och tjänsten är öppen måndag till onsdag mellan klockan 10.00-16.00.Vänliga hälsningar