När får man utan en upphovsmans samtycke bruka ett verk

2015-02-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag ska publicera en bok att sälja, och skulle vilja ha en specifik bild ur en artikel från en dagstidning i boken. Jag undrar vad lagen säger om tillstånd och äganderätt kring bilder när de har publicerats i en dagstidning eller på dagstidningens hemsida?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,En kopia av ett litterärt eller konstnärligt verk får endast användas för personligt bruk. Kopior får alltså inte framställas i kommersiella syften utan att inhämta ett samtycke från upphovsmannen därom (se 12 § lag /1960:792) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk https://lagen.nu/1960:729#P12S1).Det finns dock undantag från denna huvudregel och det är i fall av framställning av tillfälliga exemplar, exemplar för undervisningsändamål och/eller exemplar inom arkiv eller bibliotek (se närmare 11 a §,14 § och 16 § i förevarande lag).Vänligen,

Ogiltigförklaring av äktenskap

2015-02-27 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Har en nära vän som nyligen avlidit, Han ingick äktenskap under en väldigt tuff behandling mot cancer. Detta skedde på sjukhus och med bara sjukvårdspersonal som vittnen, Det var hennes önskemål att de skulle gifta sig och det var hon som ringde efter en präst. Han var vid tillfället påverkad av all den starka medicinen som bl a gjorde att han yrade. Detta kan släkt och vänner intyga som besökte honom dagarna, innan, efter och även samma dag, Ingen anhörig fick reda på att de gift sig förrän flera månader senare. Kan detta ogiltigförklaras undrar nu hans barn från tidigare förhållanden?Tacksam för svar.
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Det finns inga regler om ogiltigförklaring av äktenskap i svensk lag. Äktenskap kan endast upplösas genom äktenskapsskillnad eller att ena maken avlider, enligt 1:5 äktenskapsbalken (ÄktB). Se 1:5 ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K1P5S1Högsta domstolen uttryckte i NJA 2010 s. 648 att det finns en ytterst begränsad möjlighet att få vigseln ogiltigförklarad vilket skulle innebära att äktenskapet är en nullitet och inte ger upphov till några rättsverkningar, enligt 4:2 2 st. ÄktB."Fastän bristande rättshandlingsförmåga inte räcker för att grunda ogiltighet, får det därför antas att det finns ett - låt vara ytterst begränsat - utrymme för att anse en vigsel ogiltig, om en parts äktenskapsvilja har brustit i så grundläggande hänseenden att det är uppenbart att ett samtycke över huvud taget inte har förelegat, trots att parten vid vigselförrättningen har tillkännagett att så varit fallet." - punkt 9 i HD:s avgörande NJA 2010 s. 648.Enligt 4:2 1 st. ÄktB krävs det att följande kriterier är uppfyllda vid vigseln:Båda makarnas närvaroDeras uttryckliga samtycke till vigseln. Detta är kopplat till makarnas rättshandlingsförmåga. Om någon t.ex. lider av en psykisk störning kan den makens rättshandlingsförmåga ifrågasättas.Att vigselförrättaren är behörigVigselförrättarens förklaring att de båda numera är makar.Se 4 kap. äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K4Se NJA 2010 s. 648, https://lagen.nu/dom/nja/2010s648För att sammanfatta så kan äktenskap upplösas antingen genom äktenskapsskillnad eller att den ena maken avlider. Det finns även ett begränsat utrymme för att få vigseln ogiltigförklarad vilket skulle innebära att äktenskapet inte är giltigt och får inte några rättsverkningar.Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Konkurrensklausuls oskälig vid uppstart av konkurrerande IT-företag?

2015-02-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Jag har varit anställd på ett IT-konsult bolag i 3.5 år och konsultbolaget använder konsultmäklare för att hitta uppdrag. I anställningsavtalet står det att “Den anställda ska inte, fram tills ett år efter avslutat anställning, direkt eller indirekt konkurrera med företaget mot någon av företagets befintliga kunder." IT-konsultbolaget har tecknat via konsultmäklare en sex månaders kontrakt med ett bolag där jag är konsult just nu och kontraktets sista datum är 2015-02-20. Jag har sagt upp mig hos IT-.konsultbolaget och sista datumet är 2015-02-20.Jag har startat eget AB och pratat med båda konsultmäklaren och kunden (där jag är konsult just nu) att efter avslutat kontrakten nu, ska skriva med mitt bolag och båda parterna är med. Kontrakt är på skrivit och börjar gälla från och med 2015-02-23. Den 3e februari fick jag ett brev från en advokat där IT-konsultbolaget har anlitat att jag har brutit mot lojalitetsplikt gentemot min arbetsgivare och har gjort dem ekonomisk skada.Pratat med chefen och han är intresserad av “ta del av kakan" från mitt nya bolag. Jag frågade hur mycket det handlar och maila mig ett svar (för nyfikenhetsskull). Han skulle räkna och återkomma men imorse fick jag ett mail från Advokaten att de vill att jag ska komma på ett möte hos advokten och gå igenom detta.Jag vill inte prata med deras Advokaten för jag är rädd att inte göra/säga något fel.Gör IT-konsultbolaget rätt?Vad har jag för rättighet nu?Hur kan jag få hjälp?
Joel Wickman |Hej,Normalt sett så upphör förbudet att konkurrera med sin arbetsgivare den dagen anställningsavtalet upphör. Konkurrensförbudet kan dock utökas genom en konkurrensklausul. En konkurrensklausul är dock inte bindande bara för att den står reglerad i anställningsavtalet. Enligt praxis måste den även vara skälig. Frågan är då vad som anses vara en skälig konkurrensklausul. Vid bedömningen beaktas flera olika faktorer, t.ex. hur lång tid klausulen gäller, om lönen har varit högre som kompensation för konkurrensförbudet, vilka konsekvenser klausulen kan få för den anställde i fråga om att skaffa sig en ny anställning/ny verksamhet samt hur vidsträckt den är geografiskt. Utgångspunkten är även att konkurrensklausuler endast är skäliga om den anställde har haft en hög position och kvalificerade arbetsuppgifter. Vad har du för rättigheter? Vid avtalsbrott i allmänhet berättigar det till skadestånd. Det kan dock många gånger vara svårt att visa vilken skada avtalsbrottet orsakat. Bevisbördan för detta har din arbetsgivare. Av de omständigheterna som ändå framgår talar följande till din fördel. Konkurrensklausulen tycks inte gälla ett avgränsat geografiskt område samt vid i betydelsen att såväl indirekt och direkt konkurrens förbjuds, något som i praxis vid ett flertal tillfällen ansetts oskäligt. Du har heller inte, av vad som framgår, haft någon ledande befattning, vilket talar mot skäligheten av konkurrensklausulen. Det som talar emot är att klausulen är avgränsad till endast företagets befintliga kunder. Det kan också vara lite lurigt om arbetsgivarens konkurrensklausul anses oskälig i sig men att arbetsgivaren i domstolen endast väljer att göra gällande viss del av klausulen som kan tänkas vara skälig. Ett exempel på detta är rättsfallet AD 2010 nr 27 där en IT-säkerhetskonsult valde att starta en egen verksamhet som konkurrerade med arbetsgivaren. En vidlyftig konkurrensklausul fanns i anställningsavtalet men när arbetsgivaren väckte talan åberopades endast en del av klausulen avseende att arbetstagaren var förbjuden från att vända sig till vissa, namngivna företag som var eller hade varit kunder hos arbetsgivaren under arbetstagarens sista anställningsår. På detta vis dömde domstolen över en liten del av klausulen som därmed ansågs skälig och arbetsgivaren vann målet. Det går dock inte utifrån din fråga göra en fullständig bedömning av rättsläget utan att titta närmare på hur ditt anställningsavtal ser ut, vilken lön och vilka arbetsuppgifter du haft, vad din nya verksamhet består i osv. Du har emellertid alltid rätt att bestrida eventuella krav och låta en domstol avgöra frågan alternativt välja att betala vite eller skadestånd för att köpa dig fri från situationen.Hur kan du få hjälp?Du kan som sagt alltid bestrida kravet baserat på god juridisk argumentation. Med tanke på att rättsläget är relativt oklart och praxis är spretigt kan chansen finnas att motparten antingen ge upp för att inte riskera att förlora i domstol och stå dyra kostnader alternativt öppna upp för en förlikning som ligger på en nivå som du kan acceptera. Om du behöver hjälp med att titta närmare på frågeställningen, upprätta en svarsskrift och få ett juridiskt ombud är du välkommen att återkomma till oss på info@lawline.se.Mvh

Om rätt att utnyttja en bild på någon utan samtycke

2015-02-27 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Detta gäller kanske företag, men vet inte rikigt. Det är så att mitt företag jag arbetar på 2007 tog bilder till vår nya hemsida. Det var helt ok för mig att vara med där och jag tänkte inte mer på det. Nu är det så att företaget har publicerat ett antal kataloger 2014, ungefär i en upplaga på 3000, där samma bilder har använts och jag inte har blivit tillfrågat om jag vill vara med, eller om det är ok för mig. man har helt enkelet bara tryckt katalogen med min bild, de har även skrivit in ett citat som jag aldrig har sagt och som jag inte står för. Det är även fler här som råkat ut för samma sak, det känns helt enkelt inte rätt. Vad är det som gäller här egentligen? har företaget rätt att göra såhär?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Din arbetsgivare får inte utan Ditt samtycke använda sig av en bild på Dig i marknadsföring av en vara, tjänst eller annan nyttighet (se 1 § lag (1978:800) om namn och bild i reklam https://lagen.nu/1978:800#P1S1). Förbudet är förenat med böter och förutsätter att att det sket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Din arbetsgivare ska, i fall av dessa, utge ett skäligt vederlag (se 2 och 3 §§ lag i förevarande lag https://lagen.nu/1978:800#P3S1).Vänligen,

Skillnaden mellan enkelt- och löpande skuldebrev

2015-02-28 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ni kunna förklara specifikt skillnaden mellan vad för skuld som är enkelt skuldebrev kontra löpande skuldebrev.Som exempel:-Banklån-faktura-Kreditkort (är det detta som räknas som konsumentkrediter?)-AvbetalningDet som beskrivs både i lagtext som på internet ger inga direkta svar så jag skulle bli jätteglad om ni kunde reda ut det
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Jag ska så gott jag kan försöka bringa klarhet i dessa för fordringsrätten grundläggande begrepp.Inledningsvis ska det klargöras vad som avses med ett skuldebrev. Som begreppet skvallrar om så är det inte svårare än att det är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse om att betala ett särskilt penningbelopp; en skuld som kommer till uttryck i ett brev.Denna utfästelse, som kommer till uttryck i en handling, kan i sin tur ha formen av ett enkelt- respektive löpande skuldebrev:Enkla: den skriftliga handlingen med en utfästelse om att betala ett särskilt belopp är ställd till en specifikt namngiven person. Det räcker alltså inte med att åberopa handlingen och på så vis göra anspråk pengarna. Det är endast den i skuldebrevet angivna personen som kan göra anspråk på penningbeloppet.Löpande: är, till skillnad från enkla skuldebrev, inte ställt till en viss person utan vem som helst fysiskt har handlingen i sin besittning kan göra anspråk på det i skuldebrevet angivna beloppet.En faktura som ett exempel är ett enkelt skuldebrev då det endast är den eller det företag som utfärdat fakturan som har rätt att göra anspråk på pengarna som skulden (fakturan) avser.Vänligen,

Eventuellt för mycket utbetald lön, återbetalningsskyldig?

2015-02-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Återbetalningsskyldig? Hej! Min arbetsgivare har helt utan förvarning gjort diverse avdrag för semesterdagar, tjänstledighet m.m ifrån september och december förra året. Avdragen motsvarar i stort sett hela min lön.Att nämna är att jag bara jobbar 50%, pga studier, sedan i augusti förra året. Jag pratade med min arbetsgivare och fick till svar att de har börjat se över mina löner eftersom de tror att jag fått utbetalt för mycket sedan jag gick ner till 50%.Mina löner har alltid varierat ganska mycket på grund av bl.a övertid, semesterdagar m.m, så jag har inte reagerat över att jag skulle fått ut för mycket i lön. Har dom rätt att kräva tillbaka de pengar som dom hävdar att jag har fått utbetalt för mycket?
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av 2 och 3 §§ lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt som reglerar när en arbetsgivare får göra avdrag på arbetstagares lön framgår att arbetsgivaren har vissa möjligheter att göra kvittning mot lönefordran. I 2§ föreskrivs om frivillig kvittning vilken förutsätter arbetstagarens medgivande och 3§ handlar om tvångskvittning vilken kan ske under vissa förutsättningar. Har din arbetsgivare kollektivavtal kan det även finnas andra möjligheter för denne att göra en tvångskvittning med stöd av avtalet. Enligt gällande svensk rätt så är huvudregel så att den som har fått för mycket utbetald lön eller annan ersättning ska betala tillbaka dessa pengar. Dock finns det ett undantag från denna huvudregel, vilket innebär att en arbetstagare som av misstag fått för mycket lön och som inrättat sig efter betalningen (dvs. förbrukat pengarna) endast är återbetalningsskyldig om han eller hon insett eller borde ha insett att denne har fått fel lön. Om arbetstagaren är i god tro dvs. inte insett eller borde ha insett, föreligger således ingen återbetalningsskyldighet. Under förutsättning att din arbetsgivare inte har rätt att göra tvångskvittning och att någon överenskommelse om frivillig kvittning inte funnits mellan er samt att du dessutom är i god tro om den eventuellt felaktiga utbetalda lönen, kommer du sannolikt inte att drabbas av någon återbetalning om det senare visar sig att du verkligen fått för mycket utbetald lön av arbetsgivaren. Den ovannämnda situationen gäller endast om din arbetsgivare har något kollektivavtal som ger denne möjligheter att göra en tvångskvittning med stöd av avtalet.Det är värt att notera här att för god tro krävs att man verkligen saknar insikt om arbetsgivarens misstag. Som det ser ut i ditt fall så lutar det mer åt det hållet att din arbetsgivare saknar fog att göra en tvångskvittning då det i vart fall inte är tillräckligt med att enbart åberopa ''vi tror att du har fått utbetalt för mycket'' som skäl för att kunna genomföra en sådan ingripande åtgärd mot en arbetstagare utan varsel. Om du dessutom är medlem i en facklig organisation, kan du alltid vända dig till ditt fack och få kostnadsfri hjälp även av dem.

Förtal. Kontakt med arbetsgivare och socialtjänst - "smutskastning", "misskreditering", "ifrågasättande av kompetens" och "spridande av lögner"

2015-02-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man som sedan tidigare har två barn, 10 resp 12 år gamla. Barnen har bott heltid hos sin mamma men föräldrarna har delad vårdnad. Just nu pågår det en vårdnadstvist som inte är trevlig. Det äldsta barnet bor hos oss sedan okt -14. Detta har varit hans eget val.När barnen har varit hos oss så har de bl a kommit smutsiga, i för små kläder samt hungriga. Barnen har dessutom uttryckt att mamma ofta skäller på dom samt att hon vid ett flertal tillfällen slagit dom.Då jag sedan många år arbetar som förskolechef ansåg jag att det skulle göras en orosanmälan till socialtjänsten. Jag gjorde en anmälan och mamman blev också polisanmäld för misshandel vid två tillfällen under det sista året. Dock lades dessa ner utan vidare utredning.Detta togs inte emot av mamman särskilt väl utan nu börjar smutskastning av mig. Hon har bl a vid ett tillfälle tagit kontakt med min arbetsgivare och misskrediterat mig. Hon ifrågasatte min kompetens och sa lögner. Och eftersom jag jobbade i en mindre kommun så blev inte detta bra utan jag kände att jag var tvungen att sluta. Ryktesspridningen kom snabbt i gång.Hon har också vid ett flertal tillfällen spridit lögner om mig till socialtjänsten bl a säger jag ha hotat henne vilket känns mycket obehagligt, speciellt med tanke på mitt yrke. Jag har mail och sms-kontakt som bevisar motsatsen till hennes påståenden. Det jag undrar nu är hur ska jag kunna få slut på detta? Ska jag polisanmäla eller hur ska jag gå till väga?
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar situationen och förstår att det måste vara psykiskt slitsamt att först genomgå en vårdnadstvist – vilket väl aldrig är så särskilt trevligt – och sedan behöva genomlida smutskastning och falsk ryktesspridning till följd av densamma. Vi ska titta lite närmare på brottet förtal för att utreda om det går att applicera på era särskilda omständigheter. Förtal upptas i 1 § i Brottsbalkens (BrB), femte kapitel, de s.k. ärekränkningsbrotten, och lyder:Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.Först lite kort om det andra stycket: häri upptas det s.k. försvarlighetsrekvisitet som innebär att en uppgiftslämnare kan fritas från ansvar om 1) hen varit skyldig att uttala sig; 2) det var försvarligt att lämna uppgifterna; 3) uppgifterna är sanna eller 4) hen hade skälig anledning att hålla dem för sanna. Utan närmare detaljer kan jag inte göra en kvalificerad bedömning om det förelegat en skyldighet för barnens mamma att uttala sig när hon talade med din arbetsgivare och socialtjänst eller om det eljest varit försvarligt att göra det. Du använder dig vidare upprepade gånger av begreppet "lögner" i din beskrivning av omständigheterna. Jag kommer i det följande skjuta försvarlighetsbedömningen åt sidan och helt enkelt anta att mamman inte haft skyldighet att uttala sig och inte heller har gjort det av försvarliga skäl; jag kommer vidare ta dig på orden och utesluta att hon farit med sanning eller haft grund för att tro att det var sanna uppgifter som spreds. Jag vill med den snabba genomgången av det här stycket illustrera att det finns en möjlighet för en uppgiftslämnare att undgå straffansvar även om uppgifterna i sig varit ägnade åt att t.ex. utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Vidare, en snabb genomläsning av första stycket i 5 kap. 1 § BrB kan absolut ge intrycket att mammans misskreditering av dig; ifrågasättande av din kompetens och "spridande av lögner" inför din arbetsgivare, därtill lögnaktigt tal och påståenden inför socialtjänst om att du hotat henne, går att subsumera under rekvisitet att "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning", t.ex. genom att "utpeka någon såsom brottslig" eller "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning." En straffrättslig bedömning är dock sällan enkel och innehåller flera komponenter, från att avgöra vad som ska förstås med "att lämna en uppgift om någon" och en "nedsättande uppgift" till att fastställa om det har funnits uppsåt att förtala.Först något om kravet på lämnande av uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning, "nedsättande uppgifter." Lagtexten ger exempel i form av att utpeka någon som brottslig; här gäller dock ett krav på att brottet ska vara av viss allvarligare art för att en anklagelse därom ska vara nedsättande till sin karaktär. I ditt fall påstår kvinnan bl.a. att du har hotat henne; med andra ord kan hon redan här sägas ha uppfyllt kriteriet på spridande av nedsättande uppgifter genom att utpeka dig som brottslig (skyldig till olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB). Som nämnts måste detta innefatta en anklagelse om brott av mer allvarlig art, vilket olaga hot får anses konstituera i och med att brottet upptar fängelse i straffskalan.Med uttrycket "ägnad att" har lagstiftaren vidare markerat att det inte krävs att den nedsättande uppgiften faktiskt har framkallat andras missaktning i ett enskilt fall; det är tillräckligt att uppgiften typiskt sett kan få andra att förlora aktningen för eller hysa en negativ uppfattning om dig. Skulle du polisanmäla mamman står det alltså så långt klart att någon bevisning om att beskyllningen faktiskt framkallat andras missaktning inte behöver förebringas; det viktiga är att du kan bevisa själva anklagelsen om brottsligt beteende (eller motsvarande spridning av i sig nedsättande uppgifter). Fortsättningsvis är förtalsbrottet fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Så är fallet här. Förtal är avslutningsvis ett uppsåtsbrott. Att förtalsbrottet kräver uppsåt betyder att kvinnan, för att kunna fällas till ansvar enligt första stycket, måste haft uppsåt dels i förhållande till att lämna en uppgift om en annan person, dels att uppgifterna typiskt sett måste leda till att utsätta den utpekade för andras missaktning. Mot denna bakgrund ska jag försöka mig på att ge dig någon form av råd, och jag vill då säga att du naturligtvis bör överväga att polisanmäla om du tror att det är det enda sättet att få ett slut på detta. Du kan antingen ringa Polisen på telefonnummer: 114 14, eller vända dig direkt till polisstationen där du bor. Vidare information om polisanmälan hittar du på polisens hemsida under fliken "Gör en anmälan". Dialog ska väl självklart tillgripas som ett första alternativ; att reda ut något med rättsliga medel i domstol, potentiellt genom hela kedjan av rättsliga instanser, kan bli båda kostsamt och tidsödande. Att mötas och försöka lösa era interna konflikter ansikte mot ansikte är därför att föredra, men är detta utsiktslöst måste väckande av åtal övervägas. Något som är speciellt med förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Det betyder att det enligt 5 kap 5 § BrB är målsäganden själv, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal och driva målet. Vill göra gällande en förtalstalan kommer ett mål i domstol givetvis att avgöras på hur väl parterna kan bevisa sina påståenden om hur "fel" eller "olagligt" motparten agerat. Där ord står mot ord har ingen part något övertag. Du måste alltså noga överblicka det egna bevisläget och fråga dig om de mail och sms som du har kvar kan bevisa med all önskvärd tydlighet att mamman gjort brottsliga uttalanden, med uppfyllande av de krav som redogjorts för här ovanför. För att få en uppfattning om hur den här typen av mål bedöms rent konkret, dvs. vad som tas fasta på för att fria eller fälla en person anklagad för förtal, vill jag hänvisa dig till nedan följande rättsfall.RH 2009:40 rörde ett vid första anblick ganska grovt och förolämpande uttalande som lagts ut på internet, men där hovrätten friade från såväl förolämpning som förtal. Mot detta kan ställas RH 1997:61, där den tilltalade hade lämnat uppgift om målsäganden i en annons som fått mycket stor spridning, med uppenbar avsikt att skada och utsätta denne för andras missaktning. Hovrätten dömde här till grovt förtal och skadestånd på 15000 kronor med motiveringen att "Brottet […] inneburit en svår kränkning av hennes personliga integritet och det har medfört ett betydande obehag för henne." Om det senare fallet ska sägas att det handlade om framställande av målsäganden i ett sexuellt/pornografiskt sammanhang i en annons med stor spridning; detta inverkade sannolikt på hovrättens utslag. Fallet kan jämföras med NJA 1992 s. 594 där ett samlag hade filmats utan kvinnans vetskap, vartefter filmen hade visats upp vid ett flertal tillfällen för en mindre krets av personer. HD bedömde gärningen som grovt förtal. Sammanfattningsvis: är det din bedömning att dialog inte skulle bli framgångsrik i det här fallet bör du givetvis polisanmäla. Därefter kommer brott att utredas i en förundersökning, bevisläget bedömas, och åtal eventuellt att väckas. Jag hoppas att du med detta fått en god överblick på vad som gäller och önskar dig lycka till! Har du några följdfrågor eller vill du ha hjälp med att sättas i kontakt med juridiskt ombud kan du höra av dig till mig så ska jag försöka bistå dig med endera eller bägge önskemålen. Nu ber jag att få önska dig en trevlig helg!Vänligen,

Rätt till anställningsavtal?

2015-02-27 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat inom resturang branchen i 1 månad och ej fått nån anställningsavtal. Borde jag få det i så fall vad behöver jag göra? Har frågat några gånger om en anställningsavtal men han har bara sagt "jag kan inte fastanställa dig efter som jag mina barn som jobbar år mig" jag är bara 20 år gammal och är lite ny in på arbetsmarknaden, har varit mamma ledig. Och han har betalt mig min lön samma månad som jag började. Jag vet riktigt inte mina rättig heter. Har bara behövt pengar och så jobbar jag bara. Jobbar deltid. Han har sagt att han ska skicka hem lön avdrags papper men ej fått dem. Han kommer aldrig till jobbet utan han skickar sin familjemedlem för att stänga resturangen. Och vad är det minsta jag kan få i tim lön får 100kr och avdragen skatt därifrån är det rätt eller fel vem och vad behöver jag göra. Hjälp mig
Fahim Shirkhani |Hej och tack för din fråga!Alla avtal är giltiga i det här fallet - muntliga som skriftliga. Dock är det svårt att bevisa vad ni har kommit överens om utan ett skriftligt avtal.Arbetsgivaren är skyldig att informera arbetstagaren om villkoren för anställningen. Informationen skall vara skriftlig och lämnas inom en månad från att den anställde tillträdde tjänsten. Informationen skall innehålla: Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress.Anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen.En beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning.Om anställningen gäller tillsvidare eller för begränsad tid/provanställning.Uppsägningstider.Lön, förmåner och hur ofta lönen skall betalas ut.Längden på semester och längden på normala arbetsdag/arbetsvecka.Tillämpligt kollektivavtal i förekommande fall.Vad gäller lönen beror det helt på om arbetsgivaren är fackansluten eller ej. Jag rekommenderar att du kontaktar hotell- och restaurangfacket, http://www.hrf.net/, för att ta reda på vad som är en rimlig lönenivå.Vänligen,