Lön under uppsägningstid för behovsanställd

2014-09-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Blev anställd på ett nystartat företag 20130903 som chaufför. Efter en trög start så har jobbat på schema med start 07.00 och i genomsnitt 6.5 timme om dagen hela 2014 inkl varannan lördag.Har ett flertal ggr bett om ett Anställningsbevis utan framgång.Som en blixt från en klarblå himmel blev jag 20140902 uppsagd på grund av arbetsbrist. Fick uppsägning först sen Anställningsbevis där det framkom att jag var behovs anställd. Skulle få under uppsägning månaden betalt för 3 timmars arbete dagligen o det står inget om timmar i mina papper. Anser att ja ska mer än 3 timmar om dagen eftersom det inte står någonstans man bör ta dom 6 senaste månaderna och ta genomsnitt.Jag har ej blivit upplyst om behovsanställning. Vad ska jag göra?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSom utgångspunkt är en anställning en tillsvidareanställning, dvs. en fast anställning, om inte annat har överenskommits, 4§ lagen om anställningsskydd.(LAS) Har ni alltså inte diskuterat någon anställningsform när du började din anställning ska det vara en tillsvidareanställning. Enligt 6 c§ LAS är arbetsgivaren skyldig att senast en månad efter att anställningen påbörjats utfärda ett arbetsgivarintyg där bland annat anställningsform framgår.  En behovsanställning är en "ramanställning" som innebär att arbetsgivaren kommer med erbjudande om anställning som du har rätt att tacka ja eller nej till. Ett sådant erbjudande måste vara om ett vikariat för en annan arbetstagare eller en allmän visstidsanställning då arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft. En behovsanställning behöver heller inte sägas upp eftersom varje arbetstillfälle egentligen är en ny anställning, arbetsgivaren kan bara sluta att erbjuda arbetstillfällen.Det låter inte som att du har vikarierat för någon eller att arbetsgivaren har haft ett tillfälligt behov, och du bör därför hävda att du har varit fast anställd. Arbetsgivaren har sagt upp dig, vilket tyder på att även arbetsgivaren har sett det som en tillsvidareanställning eftersom behovsanställningar som sagt inte behöver sägas upp. Har du dessutom haft månadslön visar detta också på att det rör sig om en tillsvidareanställning. Under uppsägningstiden har du rätt att behålla hela din lön och eventuella andra anställningsförmåner, 12§ LAS. Börja med att påtala dessa bestämmelser för arbetsgivaren och argumentera för att du faktiskt har varit tillsvidareanställd och att de inte kan ändra på detta i efterhand. Det låter som att ni båda har utgått från att det varit en tillsvidareanställning medan den har pågått, och då har du rätt till uppsägningslön.

Räknas provanställning in i tidsbegränsad anställning?

2014-09-17 i Anställningsformer
FRÅGA |Räknas provanställning som tidsbegränsad anställning enl. LAS?Jag har varit provanställd i 3 månader (2013-09-01 - 9013-11-31), sedan allmänt visstidsanställd i nio månader (2013-12-01 - 2014-08-31). Har fått ytterligare allmän visstidsanställning i 12 månader (2014-09-01 - 2015-08-31). Samma arbetsgivare hela tiden.Som jag förstår av LAS §5 så övergår en visstidsanställning per automatik i en tillsvidareanställning efter 24 månaders anställning. Så därför min fråga.
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt 5 § LAS övergår den som arbetat två år i en tidsbegränsad anställning inom en femårsperiod till en tillsvidareanställning. Provanställning är däremot en annan anställningsform, se 6§ LAS vilken medför att en arbetstagare anställs på prov i sex månader. Efter sex månader som provanställd övergår tjänsten i en tillsvidareanställning. Provanställningen måste sägas upp inom dessa sex månader annars övergår den. Då anställningsformerna inte är samma räknas inte provanställningstiden in i tiden för tidsbegränsad anställning Länk till LAS finns https://lagen.nu/1982:80Vänligen

Upphörande av ideell förening

2014-09-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi har en liten ideell förening på ca 10 medlemmar som har slarvat lite med årsmötena under ett par års tid. Nu har vi haft årsmöte igen men då var det någon som hävdade att föreningen ej längre var existerande då vi som sagt inte har haft årsmöte varje år. Min fråga blir således,kan våran förening ha upplösts bara sådär?Tacksam för svar! Med vänlig hälsning
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, istället får vi luta oss mot bland annat praxis. En ideell förening kan upplösas genom att föreningen träder i likvidation eller går i konkurs. I ditt fall tycks varken likvidation eller konkurs vara aktuellt. Av stor vikt är föreningens stadgar. Stadgarna kan innehålla föreskrifter om föreningens upphörande. Det kan exempelvis vara så att stadgarna föreskriver att föreningen ska gå till ända efter en viss tid eller när en viss omständighet inträffat. Styrelsen väljs av föreningens medlemmar och har till uppgift att kalla till årsmöten samt sköta det löpande arbetet. Om styrelsen slarvat med att kalla till årsmöten leder inte detta per automatik till att den ideella föreningen upplöses. Ni som medlemmar kan även besluta om ni vill att föreningen ska upplösas, annars är det stadgarna om föreningens upphörande som är det väsentliga. Vänliga hälsningar,

Uppskovsbelopp vid köp av gemensam bostad

2014-09-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |A säljer sin bostadsrätt med ca 700 000 i vinst som hon begär uppskov med. B säljer sin bostadsrätt och gör en vinst med 2.300 000. Han begär uppskov med 1.450 000. De köper en gemensam bostadsrätt för 4.750 000 där de lägger in sina respektive uppskov och tar upp lån för det som fattas. Går det ? Vad händer när den nya gemensamma lägenheten ska säljas den bär ju då ett uppskovsbelopp på 2.150 000 även om det är fördelat på 2 sambor . Följer uppskovet person? Kunde de i praktiken ha lagt in varsitt maximalt uppskovsbelopp i ny gemensam bostad om de haft så stora vinster på sina respektive försäljningar?
Cornelia Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regleringen kring skatter och uppskov hittar man i Inkomstskattelagen(IL)kapitel 47, se https://lagen.nu/1999:1229#K47.När två personer sålt sina ursprungliga privatbostäder med vinst, som i detta fallet, så aktualiseras uppskovsreglerna. Uppskovet ger en möjlighet att skjuta upp beskattningen av vinsten och man får istället ta upp en årlig schablonintäckt(47:11 b).Förutsättningarna för att få uppskov är att man köpt eller tänkt köpa en ersättningsbostad och att både den ursprungliga samt den nya bostaden är en permanentbostad. Med permanentbostad menas att man varit eller kommer vara bosatt där och inte bara har det som fritidsboende(47:2,3). Lagen uppställer även ytterligare krav på vilken slags bostad man sålt(ursprungsbostad)samt ersätter den med(ersättningsbostad), se 47:3-5.Lagen reglerar i 47:7 hur man ska beräkna uppskovsbeloppet men eftersom din fråga inte gällde detta så går jag inte in på det här. Mer information kring detta hittar du på skatteverkets hemsida.Minsta uppskovsbelopp är som regel 50 000 kr och det högsta är 1 450 000 kr(47:6 och 7 stycke 2). Takbeloppet gäller hela bostaden så om det är två personer som köper en bostad gemensamt så får man ta sin andel av bostaden gånger 1 450 000 kr(47:7 stycke 2). Om exempelvis A och B äger hälften var så kan de maximalt få uppskov med 725 000 kronor vardera(50 procent * 1 450 000).Av den del som överstiger uppskovstaket, måste 22/30 beskattas som en kapitalvinst och där är skattesatsen 30 procent(47:18 och 65:7).Om de längre fram säljer den nya bostaden så ska uppskovsbeloppet som löper på vardera part återföras till beskattning(47:11).Om jag ska sammanfatta mitt svar så kan vardera part bara få ett uppskov med sin andel av den nya bostaden gånger 1 450 000 kr eftersom det maximala uppskovsbeloppet är 1 450 000 kr för bostaden. Den del som överstiger uppskovsbeloppet måste beskattas till 22/30.  Vid en senare försäljning så återförs vardera parts uppskovsbelopp till beskattning. A och B får båda en årlig schablonintäckt som är 1,67 % av uppskovsbeloppets storlek.Hoppas du fick svar på dina frågor och tveka inte att höra av dig igen!Mvh

Föd i Sverige - en fördel vid ansökan om uppehållstillstånd?

2014-09-18 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min fästman är född i Sverige, men de flyttade tillbaka till Makedonien där han bor fortfarande. Vi har ansökt om att bli sambo, men migrationsverket har inte ens registrerat in vår ansökan och det har gått två månader. Jag undrar bara har han en fördel för att han är född i Svergie?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De enda som har ovillkorlig rätt att vistas i Sverige är svenska medborgare, övriga personer behöver ansöka om uppehållstillstånd. Att vara född i Sverige innebär ingen förändring av detta eller någon fördel. Har han ansökt om uppehållstillstånd för att inleda ett samboförhållande med dig är det den grunden som Migrationsverket ska bedöma.

Tillämpning av femårsregeln i samboförhållanden

2014-09-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag står i begrepp till att separera från min sambo. Jag vet att det vi köpt för gemensamt bruk ska delas. Saken är den att jag haft jobb längre än honom, vilket gör att jag har betalt mycket mer än honom för alla möblerna. Läste om jämkningsregeln i 15 paragrafen i Sambolagen och funderade över det här med "hänsyn till förhållandets längd". Vi har varit sambo i tre år och motsvarande regel i ÄktB kallar ju äktenskap under 5 år som korta. Gäller denna fem års period även på samboförhållande?
Björn Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Någon direktöversättning mellan ÄktB 12:1 och sambolagen (SamboL) 15§ vad det gäller den s.k. femårstrappan finns inte. Syftet med regeln i ÄktB är att möjliggöra för en make att undanta egendom från bodelningen om äktenskapet varat kortare tid än fem år. Om äktenskapet varit i ett år kan maken undanta 1/5 av sitt giftorättsgods från bodelningen, om äktenskapet varat i två år kan 2/5 undantas osv. Enligt förarbetet till lagen är dock denna regel inte avsedd att tillämpas om en makes egendom i huvudsak är bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Eftersom det i ett samboförhållande endast är just det gemensamma bohaget och bostaden som ska delas är regeln inte direkt överförbar.Däremot har 15§, SamboL just en möjlighet till jämkning särskilt med hänsyn till förhållandets längd vilket borde innebär att ju kortare samboförhållandet varit, ju mer kan undantas från bodelningen. Med hänsyn till att femårstrappan i ÄktB tillämpas även på sambotid som föregått ett äktenskap borde det innebära att som grundprincip är femårsregeln applicerbar på även på samboförhållanden. Åtminstone borde detta vara vägledande för bedömningen av jämkning på grund av samboförhållandets längd. För att sammanfatta: den ståndpunkt som förarbetet ger är att femårsregeln i ÄktB inte kan appliceras på ett samboförhållande men detta strider mot 15§ Sambolagens tydliga bud om att jämkning ska göras med hänsyn till samboförhållandets längd. Vägledning om möjligheten till jämkning borde därför kunna hämtas ur femårsregeln. Jag hoppas du fått svar på dun fråga trots det något invecklade svaret! Vänligen

Vem får vårdnaden när vårdnadshavaren går bort?

2014-09-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en 10-årig dotter som jag sen hennes födsel haft ensamvårdnad om. Hon har träffat sin pappa ett par gånger under dessa år men är inte överhuvudtaget intresserad av något umgänge. Min fråga är alltså om jag på något sätt kan skriva över vårdnaden till min syster ifall jag skulle gå bort. Jag har förstått genom att läsa på en del att vårdnaden automatiskt ges till den andre föräldern. Men eftersom hon är så pass gammal och vill inte under några omständigheter ha något med sin pappa att göra borde man tycka att hon får bo hos någon hon vuxit upp med och tillbringar mycket tid med. skulle jag hastigt gå bort så är förmodligen det sista hon behöver att lära känna nytt folk utan hellre är tillsammans med sin släkt som är väldigt nära.Tacksam för svar.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Huvudregeln är att det är den andre föräldern som tar över vårdnaden och omsorgen ifall du skulle gå bort. Ifall det anses lämpligare utses en särskilt förordnad vårdnadshavare. Avgörande blir vad som är barnets bästa. I denna bedömning ser man till bland annat att barnet inte ska ryckas upp från en trygg och invand miljö samt den andre förälderns kapacitet att ta hand om barnet.Vad du kan göra för att motverka detta är att du skriver ett dokument där du uppger att du vill att din syster ska erhålla vårdnaden av din dotter om du skulle gå bort. Detta dokument är inte bindande men om det är det bästa för barnet så ska det respekteras (se föräldrabalken 6:10 a).Ifall detta skulle hända är det sociala myndigheter som kommer att utreda vårdnaden och omsorgen om din dotter, de gör då en helhetsbedömning kring din dotters bästa.Vid fler frågor råder jag dig att kontakt en familjejurist som kan hjälpa dig vidare (se länk nedan).Vänliga hälsningar,

Begränsad skattskyldighet vid delavyttring av fastighet

2014-09-17 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej Jag och min bror har ett hus tillsammans som vi fick fran var foraldrar som nu ar doda.Nu vill min bror kopa ut min andel.Jag ar sedan manga ar bosatt i utomlands och har ingen inkomst I sverige.Behover jag betala skatt nar min bror koper min andel av huset?
Beatrice Rohdin |Hej!Tack för din fråga. Det finns två typer av skattskyldigheter i Sverige; obegränsad och begränsad. För att vara obegränsat skattskyldig i Sverige ska du antingen vara bosatt här, stadigvarande vistas här i riket eller ha väsentlig anknytning hit, se 3:3 IL. Eftersom du troligtvis inte är något av dessa med hänsyn till de uppgifter du har lämnat kan vi utesluta att du har den här typen av skattskyldighet. Att vara begränsat skattskyldig innebär att man skattar precis som vanligt (som en obegränsat skattskyldig person) i Sverige, men enbart för en viss inkomst och enbart under den förutsättningen att inkomsten är beskattningsbar i Sverige. 3:18 IL, https://lagen.nu/1999:1229#K3P18S1 , talar på ett uttömmande sätt om för oss vilka inkomster som är beskattningsbara i Sverige för begränsat skattskyldiga. Enligt dess 11 p. framgår att den kapitalvinst som uppbringas på grund av en avyttring av en fastighet i Sverige ska beskattas här. Det innebär att du är skattskyldig för den vinst du gör på försäljningen av fastigheten här i landet. Beräkningen av vinsten framgår av 45 kap IL. Eftersom en begränsat skattskyldig person i Sverige även har stark anknytning till ett annat land finns det en risk att man blir skattskyldig för samma inkomst i två länder. Detta undviks ofta genom skatteavtal länderna mellan. Med de länder Sverige har dubbelbeskattningsavtal finns en klausul om att det land där fastigheten är belägen har beskattningsrätten. På så sätt bör du inte bli beskattad även i det land där du nu bor, under förutsättning att landet har avtal med Sverige.