Titta på piratkopierad film på nätet

2017-09-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |https://lagen.nu/1960:729#K2Är det lagligt att kolla på pirat kopierad film på youtube?
Marcus Grudén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på frågan du ställer är inte helt självklar. Så kallad piratkopierad film är i lagens mening film som omfattas av skyddet i Upphovsrättslagen. Före april i år hade svaret varit kort och enkelt: JA. Nu, dessvärre, är det troligtvis mer komplicerat än så. Sedan mål C-527/15 i EU-domstolen är rättsläget oklart Innan april i år stod det klart att det var olagligt att (2 § Upphovsrättslagen): 1. Framställa kopior på det skyddade materialet. (bränna en dvd, göra en kopia på datorn etc.) 2. Tillgängliggöra materialet för allmänheten. (driva en hemsida som t.ex. swefilmer, länka till skyddat material som t.ex. en torrent-tjänst och liknande.) Nu är det ett ”oklart” område. Målet handlade förvisso om en slags mediaspelare som gjorde det möjligt att spela skyddat material när man köpte den men många jurister anser att den kan vara generellt tillämplig. Förmodligen sträcker sig lagen inte så långt som till tittare på Youtube. Det är i alla fall olagligt att ladda upp filmen och det vore otroligt om man som upphovsman går så långt som att jaga youtube-användare. Brott mot upphovslagen leder inte till allmänt åtal Som lite kuriosa kan jag tillägga att det alltså inte är staten som väcker åtal när upphovsrätten till ett verk kränks. Det är i de flesta fall så att rättighetsinnehavaren till ett verk måste inleda en rättslig process mot den som kränker upphovsrätten. Det blir en enskild civilrättslig process(alltså i detta fallet: rättighetsinnehavaren vs enskild person), sannolikt med ett skadeståndskrav. Detta gör att det ur ett ekonomiskt perspektiv är mycket mer gynnsamt och effektivt att gå på den person som laddar upp än var och en av de tusentals som tittar/laddar ner materialet. Hoppas att du fick ett någorlunda svar på din fråga, vad det definitiva svaret på frågan blir får framtiden utvisa. Allt gott, Marcus

När har en förälder rätt till umgängesavdrag?

2017-09-21 i Underhåll
FRÅGA |Om man delar på barnen under sommar lovet och har dom lika många veckor var skall jag ändå betala underhåll då ?
Sofia Wedin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vanligtvis betalar underhållsbidrag för barnen direkt till barnens vårdnadshavare och att du normalt inte har barnen boende hos dig (i alla fall inte den större delen av tiden). Frågan rör familjerätt och underhållsskyldighet. Reglering av det sker i Föräldrabalken (FB). Du som betalar underhållsbidrag kan ha rätt till umgängesavdrag. Vilket innebär att underhållsbidraget kan minska en månad eller flera månader. För att ha rätt till umgängesavdrag krävs det antigen att:du har haft barnet hos dig i mer än 5 dygn i sträck eller,haft barnet hos dig i 6 hela dygn i månanden (här behöver det inte vara i sträck men det måste vara hela dygn).(7 kap. 4 § FB).Uppfyller du kraven har du rätt till 1/40 avdrag för vare fullbordat dygn. Bara hela dygn räknas. Hur mycket umgängesavdrag du har rätt till beror därför på hur många dagar du har barnet och hur mycket du betalar i underhållsbidrag (7 kap. 4 § FB). Räkning av umgängesavdraget sker alltså på följande sätt:1/40 gånger antalet dagar du har barnet gånger underhållsbidraget = summan du får dra av från underhållsbidraget.Umgängesavdraget kommer att räknas av för den månaden som innehåller dagar där du haft barnet hos dig (7 kap. 4 § FB). Bedömningen för eventuellt umgängesavdrag görs därför månad för månad. I ditt fall:Om du uppfyller kraven, vilket verkar möjligt, har du eventuellt rätt till umgängesavdrag under sommaren. Det innebär inte att du undgår att betala underhållsbidrag helt utan att underhållsbidraget kan minska beroende på hur många dagar du har haft barnet och hur mycket du betalar i underhållsbidrag.Hoppas du fick svar på din fråga.

Hot om misshandel, vad är det för brott?

2017-09-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om jag blir utsatt för en misshandel. En person som bevittnar detta försöker ingripa men blir bortmotad och hotad att om hen ingriper så kommer hen också bli misshandlad. Vad har då den personen som motar bort och hotar då begått gör brott? Straffskala på det?Vänligen
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Agerandet skulle kunna klassas som olaga hot. Detta eftersom det har hotats med en brottslig handling, men observera att det också krävs att det varit i syfte att få den drabbade att känna allvarlig fruktan för sin säkerhet samt att den drabbade uppfattat det som allvarligt. Skulle hotet klassas som olaga är straffskalan böter eller fängelse i max ett år. (se 4 kap 5 § brottsbalken, här)Om detta skulle ha skett, tveka inte att polisanmäla händelsen. Antingen genom att gå till närmsta polisstation eller ringa 114 14. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Samtyckeskravet vid försäljning av samägd fastighet

2017-09-21 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hur många delägare ska vara överens vid försäljning av jordbruksfastighet?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Krav på samtliga delägares samtyckeEftersom ni är flera delägare blir samäganderättslagen tillämplig (samäganderättslagen 1 §). Vid förfogande av fastigheten i sin helhet krävs samtycke från samtliga delägare (samäganderättslagen 2 §). Alla delägare har dock fri förfoganderätt över sin andel. Det innebär att en delägare kan sälja sin andel om hen önskar, medan resterande står kvar som delägare (samäganderättslagen 2 § motsatsvis). Lagen är dock dispositiv, vilket innebär att ni kan avtala om att en viss delägare får specifik behörighet att förfoga över fastigheten. Jag utgår dock från att sådant avtal inte finns.Om delägarna inte kan komma överensOm ni inte lyckas komma överens är det möjligt att hos domstolen ansöka om att hela fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Hinder för försäljning föreligger dock om en delägare kan visa synnerliga skäl för anstånd (samäganderättslagen 6 §). Vid en offentlig auktion kan dock övriga delägare begära ett lägsta pris till vilket fastigheten får säljas (samäganderättslagen 9 §).____________________________________________________________________________________________________Om du anser att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma på min mail anna.hovstadius@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Fråga om tagande vid självscanner

2017-09-21 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Om en person scannar in varor i själv scanning och sedan scannar ur varorna men inte lägger tillbaka dom och lämnar sedan butiken Ringa stöld eller bedrägeri ?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Enligt 8 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) anses man vara ansvarig för stöld om man olovligen tar något som tillhör annan med uppsåt att göra saken till sin och att detta innebär skada för annan. Man gör sig ansvarig för stöld om man lämnar en butik genom "självscannern" utan att ha betalat för varorna man taget (eftersom man "avscannat" dem). Är värdet på varorna man tagit i butik under 1 000 kr lär man bli ansvarig för ringa stöld, enligt 8 kap 2 § brottsbalken. Bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken är ett brott som går ut på att man genom vilseledande förmår annan att göra eller underlåta att göra något, som innebär en förmögenhetsöverföring (att den som blir vilseledd lider ekonomisk skada och den som bedrar får en ekonomisk vinning). Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du flera funderingar kan du vända dig till Lawline med en ny fråga. Hälsningar

Gäller diskrimineringslagen för studieförbund?

2017-09-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,jag undrar om lagen om tillgänglighet och/eller diskriminering inkludera studieförbunden i Sverige? I det här fallet handlar det om Studiefrämjandet som jag kontaktade i samband med en kurs jag var intresserad av. Då jag sitter i rullstol ville jag säkerställa att det skulle funka för mig rent praktiskt men fick till svar att kursen skulle hållas i en lokal en trappa ner utan hiss. Ett svar jag är ganska van vid att få vid men då det kom från ett studieförbund tycker jag det är ännu mer under all kritik. Så vad säger lagen egentligen?Tacksam för svar!MvhFrida
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Den som bedriver utbildningsverksamhet får inte diskriminera någon studerande som deltar i verksamheten. Detta framgår i diskrimineringslagen (DL 2 kap. 5 §).Diskriminering i detta fallet är den bristande tillgängligheten till verksamhetens lokal (DL 1 kap. 4 § 3 p.).Min bedömning är att du har missgynnats på den grund att du är rullstolsburen och studieförbundet underlåtit att anpassa verksamheten efter dig.Jag skulle rekommendera dig att kontakta dem igen och påpekar de lagrum jag hänvisat till.Du är välkommen att kontakta oss igen om du vill ha mer hjälp!

Måste bodelning ske vid ena makens bortgång?

2017-09-21 i Bodelning
FRÅGA |HejMin pappa har gått bort, han var gift med en kvinna som inte är min mamma. Det finns ett testamente som säger att hon ska ärva all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Jag har yrkat jämkning av testamentet för att få ut min laglott. på Bouppteckningen frågade juristen om hon vill göra en Bodelning. Jag trodde att en Bodelning alltid görs vid dödsfall. Har min pappa in rätt till giftorättsgods trots att han är död?Jag trodde att Boets alla tillgångar och skulder lades ihop och det som blir kvar delas på hälften, stämmer detta? eller är det så att Hon behåller sina tilgångar (halva huset, fonder besparingar som står i hennes namn) och han viseversa?De står båda på fastigheten men pappa står på lånet eftersom han alltid gjort det? Måste hon vara med och dela på den skulden eller den dras bara från hans tillgångar?snälla förklara så jag förstår
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Svaren på dina frågor finns i äktenskapsbalken, du hittar den här. Bodelning görs inte alltidBodelning ska göras när ett äktenskap upplöses, vilket det gör när den ena maken avlider. Bodelning behöver dock inte ske om all egendom makarna har är enskild och den efterlevande maken inte begär att få överta bostad eller bohag. Finns det exempelvis ett äktenskapsförord som säger att all deras egendom är respektive makes enskilda, är det alltså inget måste med en bodelning. Det är dock inget som hindrar att en bodelning trots det sker. Vidare kan den efterlevande maken begära att vardera maken behåller sitt giftorättsgods, dvs att det i praktiken inte görs någon delning. (1 kap 5 §, 9 kap 1 § och 12 kap 2 § äktenskapsbalken)Får räkna av de skulder man själv står påPrecis som du skriver ska man vid en bodelning ta vardera makes giftorättsgods, dra av eventuella skulder och sedan lägga ihop de två summorna. Anledningen till att skulderna ska räknas av är för att vardera maken ska kunna få behålla tillräckligt med pengar för att kunna betala av sina lån. De skulder som ska räknas av är därför de lån man själv står på, dvs de man är betalningsansvarig för. Har man gemensamma lån får makarna dra av sin respektive del av lånet. (10 kap 1 § och 11 kap 2 § äktenskapsbalken)SammanfattningDet finns alltså möjlighet för din pappas fru att komma undan en delning av giftorättsgodset. I sådant fall behåller de sitt respektive giftorättsgods. Din pappas egendom blir hans kvarlåtenskap. Skulle det däremot ske en bodelning ska skulder räknas av vardera makes giftorättsgods innan egendomen läggs samman och delas lika. Lånet på fastigheten ska bara dras av från din pappas tillgångar, eftersom det är han som står på det. Hoppas du har fått svar på din fråga och att du känner att det blivit någorlunda klarare kring vad som gäller. Är det något som fortfarande är oklart får du gärna återkomma i kommentarsfältet här nedan. Skulle du behöva mer kvalificerad hjälp och råd är du varmt välkommen att ta kontakt med Lawline Juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet efter att farbror avlidit?

2017-09-21 i Arvsordning
FRÅGA |Min farbror har gått bort, av 8 syskon finns nu 3 kvar och syskonbarn efter 5 avlidna. Hurfördelas arvet?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i ärvdabalken, den hittar du här. När en person avlider är det i första hand dennes barn som ärver. Var personen gift blir det den efterlevande maken som ärver allt istället som huvudregel. Finns inga barn eller make är det den avlidnes föräldrar som får ärva. Skulle inte heller några föräldrar finnas i livet ska syskonen dela lika på kvarlåtenskapen. Skulle något/några av syskonen ha gått bort får dennes barn dela på förälderns del av arvet. Observera att halvsyskon jämställs med helsyskon. (2 kap 1-3 §§ och 3 kap 1 § ärvdabalken)Exempel: Din farbror har 100 000 kr i kvarlåtenskap och att det inte finns några barn, föräldrar eller efterlevande make. Kvarlåtenskapen ska då delas lika mellan syskonen, dvs 100 000 kr / 7 = ca 14 000 kr var. De syskon som är i livet får dessa pengar medan de avlidna syskonens lotter delas lika mellan deras respektive barn. Hoppas du har fått svar på din fråga! Skulle du behöva mer kvalificerad hjälp kring arvskiftet är du varmt välkommen att kontakt Lawline Juristbyrå, här. Med vänliga hälsningar,