Återkallelse av körkort

2015-05-24 i Trafik och körkort
FRÅGA |Sonen, med nytaget körkort, kör av vägen och fäller en lyktstolpe, detta i en kompis bil. Får hjälp att dra upp bilen men ingen ringer 112. Ägaren till bilen kör hem den. Min son kommer hem. Polisen kommer och berättar att körkortet återkallas i 1 år. Vad händer nu? Har försökt hitta info om böter, återkallelse mm. Kan ni hjälpa mig att bringa klarhet i detta.Med vänlig hälsning Annelie AA
Sedja Abed Ali |Hej Annelie och tack för att du vänder dig till oss med dina frågor!Det din son råkat ut för har troligen rubricerats som en smitning, eller som det anges i trafikbrottslagen (1951:649), 5 §, avlägsnande från olycksplats.För att ansvar för smitningsbrott ska aktualiseras krävs att en vägtrafikant haft del i en trafikolycka och sedan undandragit sig från att medverka till de åtgärder vartill olyckan skäligen bör föranleda, bland annat att anmäla olyckan till polisen. Av 5 framgår att påföljden för ett s.k. smitningsbrott är böter eller fängelse i göst sex månader. Även om din son blir dömd till ansvar för smitningsbrottet så tyder inte omständigheterna på att fängelse kan aktualiseras. Även om lagtexten inte utesluter fängelse så kan knappast denna påföljd vara aktuell. Här är snarare fråga om eventuell återkallelse av körkortet för en kortare period.I körkortslagens (1998:488) 5 kap. 3 § 2 punkten, se här , stadgas att återkallelse av körkort ska ske vid smitningsbrott, om detta inte kan anses som ringa. Då din son nyligen fått körkortet är han fortfarande under sin tvååriga prövotid. Om ett körkort återkallas under prövotiden måste ett nytt förarprov göras, det vill säga både kunskaps- och körprov, innan ett nytt körkort kan utfärdas.Ett beslut om återkallelse av körkortet får överklagas enligt körkortslagen 8 kap 1 §. Överklagandet ska vara skriftligt och ska inges till Transportstyrelsen, som sedan skickar det vidare till allmän förvaltningsrätt för prövning. Tänk på att ett överklagande måste ha inkommit till Transportstyrelsen senast inom tre veckor efter beslutet om återkallande av körkortet. Vänligen, Sedja Abed Ali

Vårdnad och barnets bästa

2015-05-24 i Barnrätt
FRÅGA |Min fd man och jag har varit skilda i snart 5 år och våra barn 9 och 12 år bor var annan v hos mig. Jag är omgift och har 2 nya barn. Min fd och jag kommer inte överens. Han har halva barnbidraget och båda barnen är skrivna hos honom. Allt ska delas lika enligt honom. Jag skulle då vilja ha ett barn skrivit hos mig för att det ska vara rättvist men det får jag inte enl honom. Jag har varit i kontakt med kommunens skolchef som bekräftar att barnen får gå kvar på skolan fast att de/ en skulle vara skriven hos mig. När de är hos honom har den minsta blivit utsatt för tvingad fysisk närhet som socialens utredning kallar det och de träffar ofta den man som gjort honom så illa. Utredningen ledde ingen vart och allt som oftast är allt mitt fel eller påhitt enl pappan. Deras pappa gör stora skillnader på dem och ofta kramar han bara den minsta och struntar i den stora pojken. Pappan blir ofta arg och skäller/ skriker så de blir rädda. Säger jag något till honom är det bara en missuppfattning och han kan aldrig se att det är ett problem. Allt som händer beskylls jag för. Jag mår inget vidare när barnen ska till honom och han kommer aldrig att gå med på något jag ber om som Tex ensam vårdnad, samtal eller att de är lite mindre hos honom. Hur ska jag gå tillväga för att jag ska få ha mina barn mer? Allt ska göras som han vill och jag har bara fel. Trött på att framstå som en dålig mamma och han den bästa när det i själva verket är tvärtom.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom era barn står under er gemensamma vårdnad så måste du om du vill ha ändring i vårdnaden väcka talan i frågan genom stämning i domstol, vilket framgår av 6 kap. 5 § 3 st. FB och 6 kap. 17 § 1 och 2 st. FB . Domstolen beslutar då om vårdnaden ska fortsätta vara gemensam eller om du ska få ensam vårdnad. Det åligger då rätten en skyldighet att utreda omständigheterna i fallet, bland annat innebär detta att socialnämden ska ges tillfälle att lämna upplysningar, se 6 kap. 19 § 1 och 2 st. FB. Barnets bästa är alltid avgörande, se 6 kap. 2a § FB. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna är viktigt att beakta i bedömningen, 6 kap. 2a§ 2 st. p.2 FB . I bedömningen tas också hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om era barn, se 6 kap. 5§ 2 st. FB. Om ni som föräldrar omöjligen kan komma överens i sådana frågor så talar det för att vårdnaden inte ska vara gemensam. Dock görs alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.Eftersom barnets bästa är avgörande för beslutet så tas dock hänsyn till barnets vilja med hänseende till dess ålder och mognad 6 kap. 2a§ 3 st. FB. Riktlinjen för när man ska lägga vikt vid barnets vilja är vid ca tolv år, såvida det inte har blivit starkt påverkat av t.ex. en förälder. Det kan dock tas stor hänsyn även till ett yngre barn om denna visar på en hög mognadsgrad, samtidigt som det kan tas mindre hänsyn till ett äldre barn om detta inte upplevs vara moget. Tolv år är endast en riktlinje som har satts upp, och det ska givetvis göras en bedömning i varje enskilt fall. Barnets vilja är dock inte avgörande utan som sagt är det barnets bästa som ska vara ledande.Ett mindre ingripande alternativ kan vara att försöka lösa problemen via samarbetssamtal. Som en del av kommunernas socialtjänst erbjuds rådgivning och samarbetssamtal till föräldrar med samarbetssvårigheter. Samarbetssamtal är frivilliga och kan ges under förutsättning att bägge föräldrarna efterfrågar sådant. Om ni som föräldrarna kommer fram till lösningar i dessa samtal kan avtal skrivas och, efter socialnämndens godkännande, få samma verkan som en dom får vid ett domstolsavgörande.En domstolsprocess ofta är mer påfrestande mentalt, dessutom är det dyrare då varje part står för sina egna kostnader i dessa mål.Hoppas detta var till hjälp. Med Vänliga Hälsningar,

Arv och skydd för sambo

2015-05-24 i Sambo
FRÅGA |Hej.Jag är idag sambo och vi har gemensamma barn. Om jag dör så antar jag att barnen ärver mig direkt, vilket i praktiken kan innebär att min sambo troligen måste "flytta ut på gatan" för att arvet skall kunna delas ut. Hur ska jag göra för att skapa trygghet för min sambo och samtidigt kunna skydda min egendom i händelse av att vi skulle separera? Har funderat på äktenskap med äktenskapsförord men då blir det nästan samma sak som att vara sambo. Jag vill ju att min sambo helst ska ärva mig 100% om jag dör men om vi väljer att separera så ska var och en ta sitt. Jag har även hört att om man gifter sig så får man lägre pension. mvh
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag föreslår att du upprättar ett testamente där du anger att all din kvarlåtenskap ska tillfalla din sambo, hur du går till väga för att upprätta ett testamente kan vi på Lawline hjälpa dig med, följ denna länk: Testamente. Du kan när som helst återkalla testamentet om ni skulle till exempel ska skiljas och du inte längre vill att testamentet ska gälla. Dina bröstarvingar(era barn) har dock rätt att få ut sin laglott även om du har upprättat testamente. Detta innebär att om era barn begär det enligt 7 kap 3 § ÄB kan de få ut hälften(7 kap 1 § ÄB) av den arvslott som skulle ha tillkommit dem om testamentet inte upprättats. Om ni ingår äktenskap kan du precis som du säger upprätta ett äktenskapsförord om att din egendom ska vara enskild. Vid din död tillfaller då hela din kvarlåtenskap(även den enskilda egendomen) din make med fri förfoganderätt vilket innebär att din make har rätt att förfoga över egendomen som han/hon vill (sälja, byta, skänka etc.), men utan möjlighet att testamentera egendomen vidare, se 3 kap. 1§ och 2 § ÄB. Era barn får då vänta på att din make också gått bort för att erhålla efterarv. På så sätt har du därmed säkrat din make att få ut hela din kvarlåtenskap. Att tillägga har din sambo vid din död oavsett testamente eller inte rätt att efter din död begära bodelning enligt 8 § sambolagen. Bodelningen innebär att er samboegendom ska fördelas lika mellan dödsboet och din sambo, med beaktande av lilla basbeloppsregeln. Lilla basbeloppsregeln innebär att din sambo har rätt att erhålla egendom till ett värde som motsvarar två basbelopp som i år ligger på 44 500 kr (dvs. 89 000 kr). Vad som avses med samboegendom är bostad och tillhörande bohag, som har förvärvats för er gemensam användning, 3 § sambolagen.Hoppas detta var till hjälp. Med Vänliga Hälsningar,

Överklagan till HD samt körkortsingripande vid brottmål

2015-05-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min man dömdes i hovrätten för grovt olaga hot och misshandel mot mig och min dotter. Kan han överklaga till Högsta domstolen? Blir han av med sitt körkort? Hans promillehalt var 1.39.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag behandlar först frågan om överklagan till Högsta domstolen, därefter kommer jag att förklara på vilken grund Transportstyrelsen möjligen kan initiera ett körkortsingripande gällande din man.För att Högsta domstolen ska pröva hovrättens dom krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas endast om det är av vikt för rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar ärendet eller om det finns synnerliga skäl till en prövning, så som att det föreligger grund för resning eller liknande, 54 kap. 10 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K54P10S1). Det här betyder i princip att Högsta domstolen endast tar upp extraordinära fall.Din man behöver alltså ett prövningstillstånd från Högsta domstolen för att de ska ta upp hans eventuella överklagan. Huruvida Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd är inte möjligt för mig att bedöma eftersom Högsta domstolen gör bedömningar från fall till fall utifrån premisserna i målet.Angående körkortet uppfattar jag det som att din man hade 1.39 i promillehalt när han begick brotten grovt olaga hot och misshandel mot dig och din dotter, inte att han körde bil när han hade den här promillehalten. Det är denna grund jag kommer att besvara frågan på. Återkom gärna om jag har missuppfattat situationen.Din man har alltså inte blivit dömd för ett trafikbrott. Transportstyrelsen kan ändå initiera ett körkortsingripande om det kommer till deras kännedom att din man exempelvis har alkoholproblem och därför är opålitlig i nykterhetshänseende och inte bör ha körkort, 5 kap. 3 § 5 punkten körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1). Huruvida det här kommer att ske eller inte beror på hur Transportstyrelsen bedömer situationen, det är även här svårt för mig att uttala mig kring deras bedömning. Du borde dock ha en bra överblick över din mans förhållande till alkohol varför jag tänker att svaret åtminstone kan ge dig en vägledning.Vänligen,

Samboegendom

2015-05-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och pojkvännen köpte ett bostadsrätt för gemensamt boende för att inleda samboskap i höstas. Han gick in med 20% och jag 5% i kontantinsats. Lånet (75%) är på oss båda uppdelad i två delar, hälften på var och en. Vi står båda som ägare på bostadsrätten 50% var. Vi har inte skrivit på något samboavtal eller avtalat bort sambolagen.Hur blir det vid en bodelning om jag äger 42,5% (37,5% + 5%) och han 57,% (37,5% + 20%)? Han har råd att köpa ut mig säger han, men jag har inte råd att köpa ut honom. 1) Så som jag förstår det är bostaden samboegendom och skall därmed delas lika vid bodelning? Exv om vi säljer bostadsrätten och flyttar ifrån båda två. Eller ska ev vinsten/skulden fördelas utefter andelen man äger?2) Har jag någon äganderätt/kvarsittningsrätt?3) Måste jag köpa ut honom på hela hans andel eller bara 50% för att få bo kvar? Har han automatisk större rätt att bo kvar än jag då han lagt ut mer i kontantinsats?4) Har han rätt att kräva att få köpa ut mig och tvinga mig flytta ut, då han har pengarna att köpa ut mig?5) Vad är mina rättigheter i frågan? Kan jag vägra flytta ut?
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga.Sambolagen (SamboL) är tillämplig lag på erat förhållande, se 1 § SamboL https://lagen.nu/2003:376.Av 3 § SamboL framgår att bland annat bostad utgör samboegendom, om den förvärvats för gemensamt bruk. Ni har förvärvat bostaden för gemensamt bruk. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde, se 8 § SamboL. Första ska en skuldtäckning ske ur bostaden, därefter ska egendomen fördelas lika mellan er, se 13 och 14 §§ SamboL. Därefter får ni varsin "lott", dvs ett anspråk på egendom till det fördelade beloppet.Den make som äger mest samboegendom har möjlighet att jämka bodelningen, så att denne erhåller med, se 15 § SamboL. Jämkning kan till exempel bli aktuellt när förhållandet varit kortvarigt. Den sambo som bäst behöver bostaden, har rätt att få denna avräknad på sin lott, se 16 § 2 st SamboL. En förutsättning för att övertagande av bostaden ska vara möjligt är att det ska anses skäligt. Många olika faktorer kan tillmätas betydelse vid behovsprövningen. Följande information är taget från Zeteo(http://www.nj.se/cms/pub/zeteo-startsida) . "Om den ena sambon vid separation ensam får vårdnaden om barnen har denne i regel störst behov av bostaden. Motsvarande gäller om barnen huvudsakligen ska bo hos den ena sambon. (Jfr nedan RH 2002:12.) Närheten till barnomsorg och skolgång är relevanta faktorer. Argumentet att vårdnadshavaren skulle ha större möjligheter att via bostadsförmedlingen få ny bostad har beträffande makar inte fått stöd i rättspraxis. Däremot synes en sambos ålder, handikapp och hälsa i övrigt vara faktorer som bör tillmätas betydelse vid prövningen av om denne har störst behov av bostaden. Även närheten till en sambos arbetsplats och möjligheterna att erhålla bostad på annat håll bör vara relevanta faktorer". Om ett övertagande innebär att du får mer än vad du har rätt till som din andel i boet, måste du ersätta din sambo så förmögenhetsfördelningen blir jämn mellan er (antingen med samboegendom eller pengar), se 17 § 2 st SamboL. Du kan få skäligt anstånd med betalningen. Din sambo för inte heller utan ditt samtycke sälja bostaden, se 23 § 1 p SamboL.Vill du ha mer ingående hjälp om dina rättigheter i eran separation rekommenderar jag dig att ta hjälp av Familjens jurist, du kan boka en tid här http://lawline.se/boka.Vänligen

Resekostnader vid gemensam vårdnad

2015-05-24 i Underhåll
FRÅGA |Hej.Jag och min Fd man separerade för 2,5 år sedan. Sedan dess har jag gift om mig och flyttat till en annan närliggande ort. Min fråga är nu. Har jag rätt till någon körersättning för att hämta och lämna barnen på hans veckor? Vi har barnen lika mycket, varannan vecka. Men eftersom han inte har någon bil och menar på att jag valde att byta ort är det jag som ska hämta och lämna vid varje byte. Barnen går kvar i skola på hans ort och på mina veckor kör jag dem varje dag - inga konstigheter men vad gäller vid själva bytesdagen? Är det så att för att jag har flyttat (1.7 mil ) bort så är det alltid jag som ska hämta och lämna varje bytes tillfälle?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Frågor om vårdnad, umgänge och boende regleras i 6 kap Föräldrabalken (1949:381) (FB). Av 6 kap 15b § FB framgår att om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Av propositionen till lagen framgår att det för att det skall finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna skall barnet enligt bestämmelsen bo tillsammans med endast den ena av föräldrarna. (se prop. 1997/98:7 s. 118). Det torde därför inte finnas en skyldighet att bidra med resekostnaderna när ni har gemensam vårdnad och har barnen hos er lika mycket. Vänligen, Sedja Abed Ali

Fråga om muntligt avtal om köp av bostadsrätt är bindande

2015-05-24 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag hade i går ett muntligt avtal med mäklare i köp av bostadsrätt. Säljaren hade accepterat mitt bud. Vi hade bestämt tid för att se bostaden i dag klockan 16.00 för att sedan åka direkt och skriva kontrakt. Detta avtal har brutits då mäklaren ringde i går fem timmar efter att det muntliga avtalet ingåtts och berättade om att det nu fanns ett nytt bud på bostaden. Mäklaren är mitt vittne i att avtal ingåtts. Har jag rätten på min sida? Hur ska jag formulera mig gentemot mäklare och säljare (och även den andra budaren) i dag då vi ses kl. 16.00 för titt och kontraktsskrivning?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid överlåtelse av bostadsrätt uppställs i 6 kap. 4 § bostadsrättslagen vissa formkrav, som måste vara uppfyllda för att ett köpeavtal ska vara giltigt. Först och främst krävs att köpehandlingen har upprättats skriftligen och vidare krävs att den är undertecknad av såväl köpare som säljare. Till sist måste det också anges i köpehandlingen vilken lägenhet som köpet avser och vilket pris som köparen och säljaren har kommit överens om.Mot bakgrund av den i frågan givna informationen så innebär det följaktligen att du inte har träffat ett rättsligt bindande avtal om köp av bostadsrätten med mäklaren. Bundenhet uppstår alltså inte förrän ovan nämnda krav är uppfyllda.Hoppas att ovanstående gav dig svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att ställa ytterligare frågor i formuläret nedan.Med vänlig hälsning,

Åsidosättande av den legala arvsordningen genom testamente

2015-05-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga om arv. Jag har två barn, varav det ena är förståndshandikappat och bor på gruppboende(hon kommer aldrig att få egna barn). Jag hade tänkt upprätta ett testamente som ger henne endast laglotten och det andra barnet således 75% av arvet. Jag är själv ogift, och ej sambo. När dottern på gruppboendet dör går hennes arv vidare till hennes föräldrar har jag förstått. Eftersom jag själv är död, går min del till min andra dotter eller hennes barn. Om hennes far lever ärver han alltså hälften. När han i sin tur dör, eller om han skulle vara död redan, går då arvet till hans andra barn, som är halvsyskon till mina? Kan jag på något sätt förhindra det? Eller t.o.m hindra honom från att ärva min handikappade dotter? Går det att villkora i mitt testamente att den handikappade dotterns kvarlåtenskap ska gå till någon/något annat vid hennes död, tex hennes syster eller syskonbarn? Jag är God man till henne, om det har någon betydelse. Tacksam för svar!Mvh Mamman
Julia Tigerström |Hej och tack för din fråga, När dottern på gruppboendet avlider går hennes arv mycket riktigt till dig och hennes far, eftersom hon inte har några egna barn. Skulle du ha avlidit innan, går din del av arvet till dotterns syskon – det vill säga din andra dotter. Skulle även hon ha avlidit går den delen till hennes barn. Skulle fadern till dottern på gruppboendet ha avlidit innan dottern själv, träder hans barn i hans ställe och får således hans del av arvet. Halvsyskon kan alltså ärva varandra. När dotterns far avlider är det hans barn som ärver honom. Genom ett testamente förordnar man om sin kvarlåtenskap. Det går inte att förordna om andras kvarlåtenskap. Du kan således inte genom ditt eget testamente bestämma hur arvsordningen efter din dotter eller din dotters far ska se ut. Det kan däremot din dotter göra. Hon har inga bröstarvingar och behöver därför inte ta hänsyn till laglottsregeln. Hon kan därmed förordna om hela sin kvarlåtenskap genom ett testamente och på så vis hindra att hennes far eller hans barn ärver henne.