Bevisbörda för ursprungligt fel

2014-04-19 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde en tvättmaskin via blocket. Jag själv testade den samma dag och den fungerade utan problem. Köparen bad inte att få testa den utan bara tog den och åkte hem. Han ringde senare på kvällen och säger att den inte fungerar. Han vill nu ha pengar tillbaka. Vi hade kopplat ifrån den när de kom, men det är väl upp till dem att begära att få testa den innan, det är väl inget jag måste se till att de gör? När jag sökt på internet så står det att man inte ska lägga en tvättmaskin ner när man transporterar, han lastade den själv liggande ner i bilen och har burit den ner för en trappa hemma.. Hur vet jag att inte den har gått sönder i transporten? Har han rätt att begära pengar tillbaka??
Alfred Petersson |Hej och tack för du vänder dig till Lawline.Regler om köp mellan två privatpersoner finner du i Köplagen, KöpL (här).Det är personen som står risken för varan vid skadetillfället som får stå för kostnaden, såvida felet inte beror på säljaren (dig), se 12 § KöpL. Risken går över på köparen när varan avlämnats enligt 6 eller 7 §§ KöpL. Eftersom detta rör sig om ett hämtningsköp är 6 §  tillämplig. I 2 st i nämnda paragraf står det att varan är avlämnad när köparen tagit hand om den. Risken gick alltså över när köparen hämtade varan. När man bedömer huruvida en vara är felaktig gör man detta vid riskens övergång. Dock ansvarar säljaren även för fel som funnits vid köpet, men som visar sig senare. Ett s.k "fel i nöten", se 21 § KöpL. Här blir det en ren bevisfråga. Utifrån dina beskrivna omständigheter kan jag inte ge något definitivt svar. För att bli ersättningsskyldig krävs det att det görs sannolikt att tvättmaskinen var trasig redan vid köpet. I sådant fall kan köparen få häva köpet, se 30, 39 §§ KöpL. Det låter dock sannolikt att varan skadats vid transporten, om det är som du säger att en tvättmaskin ej kan transporteras liggande. Även att tvättmaskinen fungerade dagen innan är av väsentligt betydelse. Det kan dock vara svårt att bevisa. I sådant fall är du ej skyldig att häva köpet.Hoppas du fick någorlunda svar på din fråga! Vänligen,

Skattskyldighet i Sverige

2014-04-19 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej! Jag har varit komplementär i ett svenskt Kommanditbolag. Komplementärandelen har överlåtits till ett Delaware LLC till korrekt pris som betalats kontant.Det svenska KB:et har verksamhet i sverige men är ej eget skattesubjekt utan ägarna beskattas, således Delawarebolaget. I Delaware finns ej beskattning för bolags inkomster uppkommna i utlandet.Kan skatteverket ändå hitta på att bolaget eller jag skall beskattas i Sverige? Tacksam för svar.
Daniel Morgansson |Hej Roine,Tack för att du kontaktar Lawline.Jag förutsätter att du som har sålt din andel är bosatt i Sverige, eller på annat sätt har en väsentlig anknytning till Sverige. Då kommer du att beskattas i Sverige för själva försäljningen av din andel i kommanditbolaget. När du har sålt din andel kan du inte längre beskattas för kommanditbolagets vinster, såsom delägare i kommanditbolaget.Delawarebolaget kommer, som en utländsk juridisk person, i framtiden att beskattas så som begränsat skattskyldig i Sverige. Bestämmelser om vad detta innebär hittar du i Inkomstskattelagens 6 kap, 7-19 §§. Nu vet jag visserligen inte vad kommanditbolaget gör, men det är troligt att dess verksamhet räknas som bedriven under ett fast driftsställe i Sverige, och då är Delawarebolaget, i Sverige, skattskyldig för den verksamheten (IL 6 kap 11 § p.1).Slutligen, efter försäljningen så kommer du som fysisk person inte längre att beskattas för kommanditbolagets inkomster. Delawarebolaget kommer att beskattas i Sverige som begränsat skattskyldig för kommanditbolagets verksamhet i Sverige.Med vänlig hälsning

Sambos rätt till gemensam bostad

2014-04-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min fråga gäller vad som händer om min sambo och jag skulle separera eller när någon av oss dör.Vi har inga gemensamma barn. Min sambo har tre vuxna barn från tidigare äktenskap. Jag har ett barn, men jag vill hellre att mina syskonbarn ska ärva mig så långt det går. Vi bor i villa som jag ägde till hälften redan innan min nuvarande sambo och jag träffades. Tre år senare (1999) löste jag ut den tidigare hälftenägaren till huset och jag står som lagfaren ägare till huset som f.n inte är belånat. i samband med att jag köpte ut den tidigare delägaren lånade jag 150 000 tror jag, men detta lån löstes rätt snart av mig. Nu undrar jag vad som händer om min sambo skulle avlida. Kan hans barn då ha krav på del av husets värde? Kan de också ha krav på den del i fritidsfastighet som jag har tillsammans med mina syskon. Eller mina besparingar och lösöre? Varken jag eller min sambo har skrivit något testamente eller annan handling rörande sådant. Bör jag göra det? kanske också om min sambo skulle flytta- kan han då ha några krav. Nu säger han att huset förstås är mitt, men, han kanske kunde få en annan inställning i ett sådant läge.
Daniel Morgansson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vid ett samboförhållande så gäller Sambolag (2003:376).Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och det inte framgår av samboavtal, testamente, gåva, etc. att egendomen skall vara enskild (3 §). Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål (7 §). Jag skulle råda er till att skriva ett samboavtal där ni kommer överens om att villan skall vara din enskilda egendom. Det kan ju även hända att någon av er får ärva något av stort affektionsvärde under tiden ni är sambos, och då är det bra att ha avtalat även om detta. Ni kan t.o.m. avtala om att en bodelning inte skall göras (9 §), och då är allt det som ni äger var för sig dennes enskilda egendom. Om ni har ett sådant avtal och sedan gör en större gemensam investering (t.ex. en bil) så kan ni ändra avtalet så att det endast är bilen som skall utgöra samboegendom. Det råder s.a.s. full avtalsfrihet mellan er. Avtalet skall upprättas skriftligen och undertecknas av er båda.Om någon av er dör så gäller rätten att begära bodelning endast den efterlevande sambon, arvingarna kan alltså inte begära att en bodelning skall göras (18 §).Mitt råd till dig är att skriva ett samboavtal med din sambo där ni går igenom de mest värdefulla och betydelsefulla sakerna som ni äger, och kommer överens om, på papper, vem som ska få vad om ert samboförhållande skulle ta slut.När det gäller arv, så kan du välja att testamentera allt utom ditt barns laglott, som är hälften av hens arvslott. I det här fallet när du bara har ett barn så kommer hen att ärva allt efter dig. Den del du kan disponera över i ditt testamente blir således hälften av din egendom. Den delen kan du välja att testamentera till vem eller vilka du vill.Med vänlig hälsning

Förfalskat testamente: klander + påföljd?

2014-04-19 i Testamente
FRÅGA |Vad kan man göra om man vet att någon har förfalskat en namnteckning på ett testament? Vad är följderna för den som förfalskat och den som har upprättat testamentet?
Harry Westerman Wood |Hej,Tack för din fråga!Om man som arvinge misstänker att testamente är förfalskat, ska man väcka klander enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken (ÄB). Detta ska ske inom sex månader från det man delgavs testamentet.Man kan (även den som inte är arvinge) också göra en polisanmälan. I första hand kan det vara fråga om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § Brottsbalken). För urkundsförfalskning av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För att avgöra om brottet är grovt tittar man bl.a. på den förfalskade handlingens vikt och vad den använts till. Ett kassakvitto är t.ex. mindre allvarligt att förfalska än ett testamente.Om det falska testamentet använts till att få ut arv, eller på annat sätt inneburit vinning för förfalskaren och förlust för annan, kan det även vara fråga om bedrägeri (se 9 kap. Brottsbalken). Straffskalan för bedrägeri är densamma som för urkundsförfalskning (max två år för brott av normalgraden och max sex år för grovt brott). Användande av falsk handling (såsom testamente) är en omständighet som kan  göra brottet grovt.Påföljden beror såsom alltid på omständigheterna i fallet. Skulle det t.ex. röra sig om en mindre summa är det inte troligt att de längsta fängelsestraffen skulle utdömas.Vad gäller ansvaret för de olika aktörerna kan sägas att det inte är avgörande om man antingen förfalskat namnteckningen eller upprättat testamentet. Båda handlingarna kan bedömas som brott. Givetvis krävs (för ansvar) att den som enbart upprättat testamentet gjort det med uppsåt att upprätta ett falskt testamente (och för bedrägeri få vinning av det). Har personen upprättat testamentet i tron att den riktige testatorn skulle skriva under begås inget brott genom upprättandet. Vänligen,

Undersökningsplikt och vissa utfästelser

2014-04-19 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej. Vi har precis köpt vårt första hus. Det stod i objektbeskrivningen att samtliga fönster på nedervåningen var bytta under 2012. Nu har vi flyttat in och upptäckt att inget fönster i vardagsrummet är bytt, 3 st plus en altandörr, inte är bytta under 2012 utan är betydligt äldre. Jag har läst lite om vilket ansvar vi som köpare har att undersöka men då det stod så tydligt i objektbeskrivningen att de var bytta så var det inget vi undersökte då. Hur går vi vidare med detta? Har vi någon rätt till ersättning?Mvh Emelie
Alfred Petersson |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fastighetsköp finner du i jordabalkens 4 kapitel (här).Enligt 4 kap 19 § 1 st JB (som hänvisar till 12 §) har du rätt till avdrag på köpeskillingen om fastigheten inte stämmer överens med avtalet eller om den annars avviker från vad du med fog kunnat förutsätta. ”Vad som följer av avtalet” syftar inte enbart vad som står i det faktiska avtalet, utan även sådant som stått i annonser eller andra uppgifter som säljaren lämnat under förhandlingarna faller in under detta.Att fönstren inte är bytta trots uppgifter om detta utgör ett s.k konkret fel och ger rätt till prisavdrag förutsatt att felet inte borde ha upptäckts vid köpet.Som köpare har man, precis som du nämner, en långtgående undersökningsplikt, 4 kap 19 § 2 st JB. Huvudregeln är att det som kan upptäckas med syn, lukt, känsel och hörsel bör undersökas. Det finns dock en del rättspraxis som talar för en viss neutralisering/minskning av undersökningsplikten i samband med att säljaren utfäst något särskilt som skulle få köparen att lita på detta och ej undersöka uppgiften. Se t.ex. NJA 1983 s. 858 där en mäklare uppgett felaktiga uppgifter om tomtareal. Högsta domstolen ansåg i detta fall att det rörde just en sådan utfästelse som befriade köpare från undersökningsplikt, då inget tydde på att köparen borde ha insett att arealen var annan. Här fick köparen prisavdrag. I ett annat fall dömde HD annorlunda. Se NJA 1978 s. 301. Här hade säljaren sagt att vattnet i ett dike vid fastigheten var ”Friskt och kallt” d v s drickbart. Det visade sig senare att vattnet inte var drickbart. HD ansåg dock att detta var en alldeles för generell utsago för att kunna räknas som utfästelse. Säljaren friades. Som du säkert förstår kan jag inte ge dig ett konkret svar. Det kommer an på omständigheterna vid just ditt köp. Såg inte fönstren nya ut kanske detta borde ha undersökts. Det är dock möjligt att detta skulle berättiga prisavdrag, förutsatt att det inte varit klart att du borde ha upptäckt felet samt att du reklamerar felet inom skälig tid, 4 kap 19 a § JB. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Tillträde till lägenhet

2014-04-19 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag äger en bostadsrätt som jag hyr ut i andrahand. Nu ska lägenheten säljas i sommar och min andrahandshyresgäst vill inte att jag eller mäklaren ska ha visningar där sålänge h*n bor där. Kan h*n neka mig tillträde då jag ska ha visning så länge h*n bor kvar i lägenheten? Jag har läst att hyresgästen inte kan neka visning av lägenheten när den är "till uthyrning" men är det samma vilkor som när lägenheten står till försäljning? Hälsningar My
Daniel Morgansson |Hej My!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det stämmer som du säger att hyresgästen är skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid när den är ledig till uthyrning. Det följer av Jordabalkens 12 kap 26§. Jag skulle nog göra tolkningen att det förmodligen gäller även när lägenheten skall säljas. Om hyresgästen vägrar att komma överens om en lämplig tid utan ett godtagbart skäl så kan det vara grund för förtida uppsägning, dvs. att hyresgästen har förverkat sin hyresrätt (JB 12 kap 42 § p.7). Du får däremot inte tvinga dig in i lägenheten om du vägras tillträde, utan måste ansöka om handräckning hos Kronofogden.Hoppas att detta var till hjälp.Med vänlig hälsning

Äktenskapsforordets formulering

2014-04-19 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej Detta gäller min bror och svägerska. De har ett äktenskapsförord där allting skall tillfalla henne. Min bror är naturligtvis förtvivlad. Han har sjukpension pga hans dåliga syn som är ett medfött fel. De bor inte tillsammans längre eftersom han dessutom drabbats av en svår psykisk sjudom och vägrar vård fast han verkligen skulle behöva det. Sjukdomen har eskalerat sedan i höstat och han blir bara sämre och sämre. Polisen har varit och hämtat honom vid fyra tillfällen och kört honom till psyk, men i regel släpper de ut honom när han nyktrat till. Han är så ledsen att man inte kan nå honom rent mentalt. Han gråter, skriker tar medicin ibland och dricker. Hela tiden säger han: hon kommer att lura upp mig totalt jag kommer inte få några pengar kvar. Jag vet att det handlar om drygt 1 milj.kronor som han kan bli "blåst" på om man inte kan göra någon ändring vad gäller äktenskapsförordet. Vad kan göras så han får ut den del som vi anser han är berättigad till? De sålde sin firma och fick nog en hel del pengar för den, där har de jobbat och slitit båda två. Nu verkar det som hon skall ställa honom på bar backe utan ett öre. Hon är inte resonabel när det gäller pengarna. Hur kan vi hjälpa min bror? Alla vi i familjen är jätte oroliga. Snälla råd oss! Hälsningar Anja (lilla syster)
Daniel Morgansson |Hej Anja!Tack för att du vänder dig till Lawline.Så som jag har förstått din fråga så har din bror och hans fru ett äktenskapsförord som säger att allt skall tillfalla henne vid en bodelning. För mig låter det mer som en formulering man skulle ha använt sig av i ett testamente. Därför blir kanske det här svaret inte helt träffande för ditt problem.Ett äktenskap kan upplösas på två sätt. Antingen genom att man ansöker om äktenskapsskillnad (skilsmässa), eller så upplöses äktenskapet när någon av makarna går bort. Oavsett vad som triggar upplösningen så skall det mellan makarna förättas en bodelning. I den här bodelningen ingår allt det som makarna äger (giftorättsgods), om det inte uttryckligen är enskild egendom. Egendom kan göras enskild genom t.ex. äktenskapsförord, men det kan också stipuleras i ett testamente varigenom man har fått egendom att det man har ärvt skall vara enskild egendom.Makar ärver aldrig per automatik varandra om någon av dem skulle dö, vilket är en vanlig missuppfattning, utan det man får efter en bortgången make får man genom den bodelning som görs med anledning av äktenskapets upplösning. Givetvis kan makar testamentera egendom till varandra, och med tanke på formuleringen som du använder dig av så låter det mer som att det är ett testamente man har försökt få till. För testamente finns det formkrav som måste iakttas. Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat i närvaro av två vittnen. Om det inte är det så kan ni klandra testamentet (som här visserligen har fått överskriften "äktenskapsförord") på den grunden att det inte uppfyller formkraven.Oavsett testamente så är vi tillbaka vid grundproblemet. Din svägerska kan bara testamentera om den egendom som är hennes, och gemensam egendom (giftorättsgods) från äktenskapet kan bara tillfalla henne genom bodelningen. Ett äktenskapsförord kan bara få giftorättsgods att bli enskild egendom, men det förutsätter att egendomen var hennes redan från början. Ett äktenskapsförord kan inte få effekten att din brors egendom (giftorättsgods eller enskild) blir hennes enskilda i.o.m. äktenskapets upplösande. Det din bror äger, det äger han fortsatt. Frågan är huruvida det han äger skall tas med i bodelningen som giftorättsgods eller inte.Eftersom din fråga saknar ganska mycket relevanta fakta så skulle jag råda dig till att ta kontakt med en jurist hos t.ex. Familjens Jurist för en timmes konsultation. Det kan bli din bäst investerade timme någonsin.Med vänlig hälsning

Fördelning av överlåtet arv inom äktenskap

2014-04-19 i Make
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående arv. När min mans far gick bort så ärvde han en del, min fråga är har jag rätt till häften?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Arvsrätten tillfaller den avlidnes avkomlingar, i detta fall din man. När utredning av dödsbo och skifte av arv sker är det således din man som innehar rättigheterna gällande sin del i dödsboet. Hur ni väljer att fördela era ekonomiska tillgångar inom äktenskapet är en fråga som inte regleras i lag. Vad som här kan sägas är att det förekommer två situationer där det kan bli fråga om rättighet eller inskränkning gällande din möjlighet att ta del av egendomen som överlåtits i samband med arvet.För det första kan fallet vara så att egendomen i samband med överlåtelsen villkorades med att den ska vara din mans enskilda egendom. Detta medför rättsligt att vid en äktenskapsskillnad kommer egendomen att falla utanför bodelningen om ni inte beslutar om annat. Din man kommer genom ett sådant villkor i samband med arvsöverlåtelsen få hela den ärvda egendomen. Däremot finns det inte heller i detta fall några regler gällande disponeringen av arvet under äktenskapets pågående, hur ni väljer att använda egendomen är alltså upp till er själva.Den andra situationen som kan föreligga medför en rättighet för dig. Det är om den egendom som överlåtits i samband med arvet till din man inte villkorats med att den ska vara enskild egendom. I sådant fall utgör egendomen giftorättsgods (om inte du och din man har beslutat annat genom äktenskapsförord) och kommer vid en äktenskapsskillnad utgöra en del av det giftorättsgods som ska fördelas lika mellan er. I en sådan situation kommer du indirekt få ta del av hälften av arvet genom den uppsplittring av egendom som görs.Någon direkt rätt att ta del av hälften av ett arv som överlåts till make förekommer således inte enligt lag.Vänligen,