Få tillbaks lånade pengar

2015-03-05 i Skuld
FRÅGA |Hej Har lånat ut / Betalt hyra för mitt ex då hon sade att hon hadde problem hon är redan hos kronofogden sedan ett par år tillbaka och har utmätning på lönen då vi inte bodde ihoppa sa hon att vi skall skriva Skuldbrev men blev ovänner o inget skuldbrev blev upprätthålet o skulden uppgår till ca 44 000:- det villsäga 5 hyror + 1 el räkning hur skall jag kuna få tillbaka dom pengarna mvh jörgen
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Det finns två alternativ för att driva in en skuld:Betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten (KFM) eller Dom från domstol.BetalningsföreläggandeAnsökan om betalningsförläggande görs hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Du har rätt att driva in en skuld om skulden avser pengar, sista betalningsdatum har passerat och ni har en möjlighet att förlikas om skulden. KFM brukar bara besluta i otvistiga ärenden, så om parterna inte är överens överlämnas ärendet till domstol. Efter att ansökan har lämnats in får den som ditt krav är riktat mot ett föreläggande om att betala sin skuld. Hon kommer delges föreläggandet (så att hon blir medveten om betalningsskyldigheten) och kommer få en möjlighet att motsätta sig eller acceptera föreläggandet. Om personen som kravet är riktat mot motsätter sig kravet lämnas ärendet över till domstol. Om hon inte motsätter sig kravet så fastställer KFM ditt krav och därefter utmäts motpartens tillgångar.Jag utgår från att ni inte kommer överens om att en skuld finns, vilket kommer leda till att ärendet lämnas över till domstol och därför är detta alternativ inte det smidigaste för dig.DomDet andra alternativet är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan målet tas upp till huvudförhandling så kommer ni kallas till en muntlig förberedelse där möjligheten till förlikning mellan er kommer att diskuteras. Om du vinner målet så kommer du kunna vända dig till KFM för att driva in skulden. Att du inte har ett skuldebrev som bevis på att du har lånat ut pengar komma göra det svårare för dig att bevisa ditt ex:s skuld i en ev. rättegång . Jag hoppas svaret var till din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med arvet efter en ingift farbror?

2015-03-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag är arvtagare till en faster som gick bort för några år sedan. Min faster och ingifta farbror har inga barn eller föräldrar i livet. Eftersom min ingifta farbror levde vid min fasters bortgång fick jag och mina syskon ett brev från en juristfirma att när min "farbror" avlider inträder bodelning efter min faster. Min far är avliden ska tilläggas. Nu har min ingifta farbror avlidit. Dom enda arvtagare efter min faster är en syster till min faster och vi barn efter min fasters bror (pappa) Vad händer nu? Om jag fattar allt rätt ärver min faster 50% och vi syskon 1/6 vardera. Men vem ärver min ingifta farbror? Han har inga föräldrar eller barn i livet och han var ensamt barn. Om han inte testamenterat sina tillgångar går då arvet till allmänna arvsfonden?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Om ni är tre syskon, så har du förstått det rätt angående hur efterarvet efter din faster ska fördelas. Efterarvet efter din faster utgörs av hälften av den efterlevande makens (din farbror) bo, enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken. Hade din pappa levt hade han och hans andra syster ärvt 1/2 var av detta. Eftersom din pappa är avliden blir det du och dina syskon som ska dela på hans halva av efterarvet.När det gäller din ingifta farbrors kvarlåtenskap finns en regel i 3 kap. 8 § ärvdabalken, som säger att om det bara finns arvsberättigade efter en av makarna vid den efterlevande makens död, ska dessa arvingar ärva allt. Det blir alltså du och dina syskon som ärver allt, ingen del av arvet kommer att gå till Allmänna arvsfonden.Med vänlig hälsning,

Adoptivbarns arvslott

2015-03-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag adopterades 1953 av ett par som skilde sig 1957. Han gifte om sig och fick 2 barn. Den frun är avliden. Nu har han avlidit och jag undrar hur jag ärver honom. 1/3 eller mindre?
Martin Persson |Tack för din fråga!Först kan man konstatera att adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn, vilket framkommer ur lagkommentaren till 2 kap 1 § 1 st ärvdabalken, varför du alltså också räknas som bröstarvinge till din adoptivfar.Ur lagrummets andra stycke framkommer vidare att bröstarvingarna taga lika lott, det vill säga finns det tre barn efter fadern blir alltså din andel en tredjedel av kvarlåtenskapen. Däremot finns en annan sak att beakta i 7 kap 1 § ÄB, en bröstarvinges laglott är nämligen hälften av den uträknade arvslotten - med laglott avses den lott som du har juridiskt rätt till och kan utkräva. Resterande del, hälften av den totala kvarlåtenskapen, kan arvlåtaren fritt testamentera över.I vissa fall förekommer dessutom att arvlåtaren har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap, i ett sådant fall kan du begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott enligt 7 kap 3 § ÄB. En sådan jämkning måste påkallas inom sex månader från att du delgivits det eventuella testamentet vilket framgår ur 7 kap 6 § ÄB.Slutsatsen blir alltså att din arvslott uppgår till en tredjedel av kvarlåtenskapen om det inte förekommer något testamente, om det däremot finns ett testamente uppgår din andel, tillika laglotten, till lägst en sjättedel av kvarlåtenskapen. Eventuellt återstående medel delas enligt arvslotten. För att ytterligare förtydliga detta ges här två exempel:1. Fadern F avlider och efterlämnar barnen A, B och C. Hans kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kr. Inget testamente finns. Barnens respektive arvslott blir alltså 1/3, 300 000 kr.2. Fadern F avlider och efterlämnar barnen A, B och C. Hans kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kr. Det finns här ett testamente som lämnar 300 000 kr till en stiftelse. Barnens laglott måste då räknas ut, som alltså är 1/6 av 900 000, 150 000 kr vardera. Då återstår alltså 150 000 kr (900 000 - 300 000 - (150 000 x 3)) att fördela. Dessa fördelas då enligt den ordinarie arvslottens andel som är på 1/3, alltså 50 000 kr ytterligare till respektive barn. A, B och C får således 200 000 kr vardera.Vänligen,

Åberopa nödbestämmelsen vid hastighetsöverträdelse?

2015-03-04 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag fastnade på en fartkamera på väg 25 mellan Hyltebruk och Halmstad.Jag satt i bilen med en bekant som har allvarligt psykiska problem och han han våldsam och hotfull, han tog tag i armen som jag höll ratten med och hota att ta livet av mig/oss om jag inte körde snabbare hem till hans medicin. Jag körde 120-125 på en 90 väg, trafikintensiteten var relativt låg och jag körde för fort i en kilometer tills fartkameran blixtra till innan jag sakta ner till 85. Kan jag åberopa lagen om nöd? Jag kommer göra en polisanmälan mot min vän och han har sagt att han kommer erkänna det han har gjort och bekräfta att jag personligen inte ville överskrida hastigheten.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Jag kommer nedan att redogöra för nödbestämmelsen i brottsbalken samt ge dig svar på om den är tillämplig. Kort skall bara sägas att grunden för att straffa någon för fortkörning finns i trafikförordningen. Straffet för den som bryter mot en av Trafikverket beslutad hastighetsbestämmelse är penningböter. Nödbestämmelsen i brottsbalkenNödbestämmelsen regleras i 24 kap. 4 § brottsbalken(BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Nöd brukar normalt kallas för en allmän straffrihetsgrund, men eftersom att den endast inte utesluter straff utan även utesluter att gärningen anses som brott, är det mera rättvisande att kalla den som en allmän grund för brottslighetens uteslutande. En gärning som någon vidtagit, i ditt fall körande av bilen över en viss angiven hastighet, skall endast anses utgöra brott om det med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Detta framgår direkt ur det ovan nämnda lagrummet! Nödbestämmelsen kan endast aktualiseras då det föreligger en situation som exempelvis hotar liv eller hälsa(som i ditt fall). Min uppfattning är att det i ditt fall förelåg en prekär situation med tanke på att medpassageraren var i väldigt illa skick och att Du därför kände dig tvungen att föra ditt fordon snabbare än vad som är tillåtet. Vidare gäller att en gärning som någon begår i nöd endast utgör brott om det efter en proportionalitetsbedömning visar sig ha varit oförsvarligt. Kort sammanfattat, innebär detta att om Du har gjort för mycket för att hantera situationen i fråga, så skall detta ses som ett oförsvarligt beteende och således ej betraktas som nöd. I ditt fall, utan att känna till alla omständigheter, så skulle jag säga att din handling måste betraktas som behövlig för att skydda ett av samhället skyddat intresse, nämligen medpassagerarens liv/hälsa. Svensk rättspraxis ger en indikation på att nödbestämmelsen skall tillämpas restriktivt och att gärningen, för att vara straffri, måste vara framtvingad av situationen i fråga. Det kan dock inte krävas att en person i en nödsituation väljer det bästa handlingsalternativet, det räcker om alternativet är rimligen motiverat av situationen. Min bedömning, utifrån de uppgifter Du angett, är att nödbestämmelsen skulle kunna aktualiseras! Hoppas att Du har fått svar på din fråga! Om Du känner att någonting är oklart, alternativt om Du har några frågor i övrigt, så är Du mer än välkommen att höra av dig till mig. Jag nås bäst via Anes.Sabic@lawline.seMed vänlig hälsning,

Betalning av skuld

2015-03-04 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag ska i dagarna betala tillbaka en skuld som är specificerad i ett skuldebrev utställt av mitt ex. Jag vill då få ett kvitto på att jag har betalt skulden och undrar hur ett sådant bör utformas för att undvika framtida problem som t.ex. att han kräver mig på skulden igen trots att den då är betald? Finns det någon mall man kan använda sig av? Vad bör stå med?Tack för hjälpen?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Den typ av skuldebrev som är ställt till en viss person kallas löpande skuldebrev och regleras i 2 kap. skuldebrevslagen (SkrbL). Enligt 21 § SkrbL har gäldenären rätt att begära kvitto på betalning av skulden. Rätt till kvitto är en allmän princip och gäller även för enkla skuldebrev. Se 21 § SkrBL, https://lagen.nu/1936:81#P21S1Det finns inte en bestämd form för hur ett kvitto på betalning av skuldebrev ska se ut, men jag rekommenderar att du begär ett skriftligt kvitto.´Vi på Lawline kan bistå dig med hjälp angående skuldebrev. Se följande länk: http://lawline.se/avtal/skuldebrevHoppas informationen var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Utlämnande av sekretessklassade uppgifter

2015-03-04 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Samtliga journaler från en vårdcentral lämnades ut till ett försäkringsbolag utan mitt medgivande. Hur ska jag gå vidare med detta?
Anton Peterzén |Hej! Tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga!Till att börja med kan konstateras att dina journaler hos vårdcentralen med all sannolikhet utgör sk. allmänna handlingar. Detta framgår av Tryckfrihetsförordnigen 2:3 och 2:7. Allmänna handlingar är dock inte alltid offentliga för allmänheten, dvs. exempelvis försäkringsbolag. Handlingar av denna typ får nämligen nekas att lämnas ut om det finns lagstöd för det. Hemlighållandet klassas som sekretess, och vad som får sekretessbeläggas framgår av offentlighet och sekretesslagen (OSL).I 25:1 OSL framgår det att handlingar inom sjukvården innehållande personliga uppgifter om en patients hälsotillstånd, eller personliga förhållanden i övrigt bara får lämnas ut om det står klart att att patienten inte kommer lida någon som helst skada av utlämningen. Att journaler rör patientens hälsotillstånd är såklart uppenbart, och ett utlämnande av dessa bör nästan alltid medföra sådan skada som avses i lagens mening.Trots att sekretess föreligger så finns det dock ett fåtal situationer där sekretessen kan lyftas. Den sk. sekretessbrytande bestämmelsen som oftast blir tillämplig i situationer som din är samtycke. I 10:1 OSL sägs det nämligen att sekretessklassade uppgifter får lämnas ut om den enskilde, i detta fall patienten, samtyckt till det. När privatpersoner tecknar vissa typer av försäkringar är det vanligt att försäkringsbolaget begär en undertecknad fullmakt till ett just ett sådant samtycke. För att dock förhindra att samtycket begärs rutinartat krävs nu enligt försäkringsavtalslagen (FAL); att samtycket endast lämnas på en särskilt upprättad handling, dvs separat från själva "försäkringsavtalet", att uppgifterna är nödvändiga för prövningen utöver vad som redan informerats av försäkringstagaren och till sist att försäkringsbolaget tydligt informerar försäkringstagaren om innebörden av samtycket (se tex. 11:1a FAL). Ett samtycke som inte följer lagens krav är enligt 1:6 FAL med stor sannolikhet ogiltigt.Nu till kärnan av din fråga, vad du kan göra nu. Till att börja med kan sägas att du som enskild inte kommer ha någon möjlighet att överklaga själva beslutet om att utlämna journalerna, klagorätt har nämligen endast den som begärt ut handlingen, alternativt myndigheten självt, och beslut som är till fördel för den som begär ut handlingen kan heller inte överklagas (6:7 OSL). Ett felaktigt utlämnande av en sekretesskyddad allmän handling är dock brottsligt för den utlämnande myndigheten, dels genom bestämmelsen om tjänstefel 20:1 Brottsbalken (BrB), men mer specifikt som ett brott mot tystnadsplikten enligt 20:3 BrB. Det är alltså gärningar som kan anmälas till polisen. Om du lidit en påvisbar skada genom utlämnandet, tex i form av en allvarlig kränkning eller som en ren ekonomisk skada, så skulle även teoretiskt sett skadestånd kunna bli aktuellt. Detta dels gentemot försäkringsbolaget genom avtalets brister, men även mot myndigheten genom utlämnandet . Se 3:1-2 skadeståndslagen.Sammanfattningsvis: Dina handlingar är allmänna, men är med stor sannolikhet sekretessklassade då du troligtvis skulle lida skada av utlämnandet. Sekretessen skulle kunna brytas av ett samtycke, men när det gäller försäkringar finns det finns krav på när och hur ett sådant samtycke får begäras, och om dessa krav inte följs är samtycket ogiltigt. Om du inte lämnat ett (giltigt) samtycke är utlämnandet teoretiskt sett brottsligt. Skadestånd skulle kunna utgå om utlämnandet eller försäkringsavtalets brister medfört att du blivit allvarlig kränkt i lagens mening, alternativ att du lidit påvisbar ekonomisk skada.Hoppas att mitt svar givit dig klarhet i frågan! Detta är den information som ryms inom ramen för den kostnadsfria rådgivningen. Om du vill ha mer ingående hjälp/rådgivning i ditt ärende vill jag passa på att hänvisa dig till våra övriga tjänster här på hemsidan, alternativt någon av våra samarbetspartners (som du finner här)MVH

Om testamentstagares död

2015-03-04 i Testamente
FRÅGA |Det är en kvinna som har avlidit som inte har några syskon eller egna barn eller andra arvvingar. Hon har skrivit ett testamente där hon har skrivit att allt ska tillfalla sin trolovade........Hennes trolovade dog för ett par år sedan. Går då arvet vidare till den trolovades arvvingar?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Utgångspunkten är att testamentet ska tolkas i enlighet med vad som kan antas vara kvinnans vilja, vilket framgår av Ärvdabalk (1958:637) 11:1 första stycket. Eftersom den trolovades arvingar dock inte är legala släktarvingar i relation till kvinnan så kan inte det arv som enligt testamentet hade tillfallit honom tillfalla hans egna arvingar, såvida inte kvinnan har givit några anvisningar för vem som ärver i händelse av den trolovade testamentstagarens död (Ärvdabalk 11:6).Med andra ord – om inte kvinnan har angivit i testamentet att hennes trolovades arvingar ärver henne i händelse av den trolovades död så kan inte den trolovades arvingar ärva henne. Om det däremot finns något i testamentet, eller någon annan omständighet, som kan tyckas peka i riktning mot att kvinnan avsåg att den trolovades egna arvingar skulle komma i fråga om att ärva henne så kan det dock finnas en möjlighet att testamentet kan tolkas i den riktningen i enlighet med huvudregeln i Ärvdabalk 11:1. Om så är fallet så rekommenderar jag att ni kontaktar en familjerättsjurist som har erfarenhet av att tolka den typen av handlingar för att hitta stöd för en sådan tolkning.Med vänlig hälsning

Möjlighet till hembudsklausul vid samäganderätt av fastighet

2015-03-04 i Fastighet
FRÅGA |Två köpare, A och B, ska förvärva 1/2 av en skogs- och lantbruks-egendom, som ägs av en tredje person, D , till hälften. Den andre nuvarande delägaren, C, kvarstår som ägare till sin hälft. Inget släktskap föreligger mellan A, B och C så att de kan ärva varandra enligt lag. A, B och C är ogifta. A och B har bröstarvingar. C saknar bröstarvingar, och kan inte få någon. De tre nya delägarna (A med 1/4, B med 1/4 och C med 1/2) vill försäkra sig om att ingen av dem ska kunna avhända sig sin del av egendomen i framtiden, om inte alla tre samtidigt är överens om att avhända sig hela egendomen. C har bestämt sig för att testamentera sin hälft till A och B och till deras bröstarvingar om A eller B inte är i livet. A och B är överens om att deras andelar ska ärvas av deras respektive bröstarvingar och i andra hand av den andre delägaren (A eller B) och dennes bröstarvingar, och i tredje hand av C.Problemet är att testamenten kan ändras av vem som helst av A, B och D utan de andras vetskap. På vilket sätt kan man "garantera" att testamentena ska följas t.ex. genom komplettering med avtal om hembud eller möjligen aktiebolagsbildning (efter apport) med för ändamålet anpassad bolagsordning, eller på annat sätt, t.ex. genom förbud mot alla slag av överlåtelse till andra än de blivande delägarna eller deras bröstarvingar? Såvitt jag vet gäller inte ett förbud mot framtida försäljning för den här typen av egendom med tre delägare.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!När flera personer äger fast egendom ihop regleras förhållanden dessa emellan av samäganderättslagen, se här.Lagen är i stora delar dispositiv, vilket innebär att den i dessa delar kan avtalas bort.En hembudsklausul är en form av förköpserbjudande då den begränsar delägarens rätt att sälja fastigheten vidare till vem han eller hon vill. I svensk rättspraxis har utvecklats en princip som innebär att avtal om förköpsförbehåll av fast egendom (vilket fastighet är, se Jordabalken (här) 1:1), inte är bindande (annat än då fastigheten tilldelats säljaren genom gåva). Detta eftersom formkraven i Jordabalken 4:3 inte är uppfyllda, där det krävs att förköpsförbehåll och andra inskränkningar i ägarens överlåtelserätt ska tas med redan vid köpehandlingen. Sådana får inte avtalas om efter köpet.Du har alltså rätt i att avtal innehållande hembudsklausuler och överlåtelseförbud inte är juridiskt bindande.Precis som du också nämner är hembudsklausuler däremot tillåtna i aktiebolag, se Aktiebolagslagen (här) 4:27. Apportegendom i form av fastighet är tillåtet, om den är till nytta för bolagets verksamhet, 2:6 ABL. Bolagets verksamhet bestäms i bolagsordningen, ABL 3:1 p.3. Där kan ni ange att syftet med verksamheten är att behålla fastigheten inom delägarkretsen, och då är ju apportegendomen till nytta för verksamheten. Apportegendomen ska även värderas och tas upp i stiftelseurkunden samt tillföras bolaget. Hembudsklausulen ska tas upp i bolagsordningen och innehålla uppgifter bland annat om vilka som ska ha lösningsrätt och i vilken ordning aktierna ska hembjudas. Det som gör hembudsklausulen mest lämplig, istället för andra tillåtna överlåtelsebegränsningar, är att hembudsklausuler gäller inte bara vid köp, byte och gåva utan även vid bodelning och arv. Detta gör att en hembudsklausul är bindande även för delägarnas arvingar.Förutsatt att alla formella regler om upprättande av stiftelseurkund, tecknande av aktier, aktiebolagets registrering hos Bolagsverket osv. som är föreskrivna i ABL är uppfyllda, kan ni alltså genom aktiebolag skapa en bindande hembudsklausul och på så sätt säkerställa att aktierna (fastigheten) inte säljs vidare utan att övriga delägare får möjlighet att lösa in dem.Om du behöver ytterligare hjälp i ärendet vänligen hör av dig till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete.Med Vänliga Hälsningar