Praktiska konsekvenser av tvesala; vad göra?

2015-03-31 i Köplagen
FRÅGA |Bilköp från en privatperson:Jag provkörde en bil i fredags em. Efter prutning från 12' till 10' så sluter vi ett avtal om köp. Säljaren är 22 år gammal och har aldrig sålt bil förut...Jag betalar handpeng och får kvitto på den. Bilen skulle enligt övk levereras dagen efter, dvs idag lördag. Då skulle bilen ha gått genom besiktningen, tid var beställd.Om bilen går igenom utan större anmärkningar, som krävde ombesiktning, så betalar jag restande summa. Annars får vi göra upp eller jag kan backa ur avtalet.Dagen efter, innan jag ska hämta bilen, får jag ett sms med innebörd att säljaren fått en ny intressent samt därefter accepterat ett bud på begärda 12' och sålt bilen. Motiv skrivs i sms i klartext att man är dum om man inte tar ett högre bud... Bilen är bortkörd av nya köparen.Jag vet inte om bilen besiktigades.Vad gör jag? Hävdar företräde? Begär att de tar kontakt med fordonsregistret eller vem som registrerar köp och säger att fel köpare ej kan registreras? Stämmer i tingsrätt? Begär skadestånd? ( bilen var bra och jag vill verkligen ha bilen ) säljaren vill nu bara betala tillbaka handpenningen och vill inte diskutera något annat...Konkreta förslag emotses gärna och SNABBT eftersom ägarbyten brukar ta ca 4 vardager? Mvh Calle
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!I mitt svar kommer jag utgå ifrån att det du säger har hänt kan bevisas. Först kommer jag att utreda vilka krav du kan rikta mot säljaren. Därefter kommer jag att utreda vilka krav du kan rikta mot den nya köparen. Frågorna hänger dock delvis samman; svaret på den första frågan kan påverka svaret på den andra och vice versa.Vilket ansvar har säljaren?Av de uppgifter du lämnat hit drar jag slutsatsen att det är korrekt att det föreligger ett avtal om köp. Säljaren har i vart fall förbundit sig att sälja bilen till dig (under förutsättning att du fortfarande ville köpa efter besiktningen). Vad som sagts muntligen är förvisso svårt att bevisa men erläggande av handpenningen och därpå utfärdat kvitto talar för att bägge två avsett att ett köp slutligt skulle komma till stånd (om bevisningen räcker i domstol är svårt att uttala sig om, allt beroende på vad säljaren åberopar). Av detta följer även att säljaren åtminstone indirekt åtagit sig att inte sälja bilen till någon annan fram till dess att du bestämt dig. På samma sätt får du anses ha åtagit dig att köpa bilen om besiktningen gick bra.Säljaren har följaktligen begått ett avtalsbrott genom att sälja bilen till någon annan. Jag utgår i denna del från att du faktiskt inte kommer att kunna kräva bilen från den nya köparen (se vidare nedan om förhållandena skulle vara de motsatta).Mellan dig och säljaren gäller köplagens bestämmelser. Fråga är som s.k. ”rättsligt fel” (se 41 §) och den påföljd som närmast kommer ifråga (rent praktiskt) är att du först häver köpet och sedan begär skadestånd. Eftersom säljaren får anses ha agerat försumligt ersätts all skada (40 § 3 st KöpL – jfr 67 §).I Sverige gäller till skillnad från vissa andra länder att en rätt till skadestånd förutsätter en faktiskt inträffad skada; man har ingen rätt till ersättning utan påvisbar skada. Först och främst har du naturligtvis rätt att begära att få handpenningen åter. I övrigt ligger det nära till hands att begära ersättning för prisskillnad enligt 69 §. I praktiken innebär detta att du har rätt att kräva av säljaren att denne ersätter dig med ett belopp som beräknas enligt; varans marknadsmässiga pris vid tidpunkten för hävningen minus det avtalade priset.Det avtalade priset var 10 000 kr. Vad det är marknadsmässiga priset på en bil motsvarande den som omfattas av avtalet är vet jag inte. Skulle detta vara högre än det avtalade priset har du rätt till mellanskillnaden.Vad kan du göra mot den nya köparen?Den nya köparen kommer att ha bättre rätt till bilen framför dig endast om (se 2 § Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre)-säljaren hade varan i sin besittning vid köpet-den nya köparen har fått varan i sin besittning-den nya köparen vid köpet var i god tro, det vill säga han visste inte eller borde inte ha vetat om att du redan köpt bilenFörutsatt att säljaren står som ägare till bilen i bilregistret och att han inte heller berättat för den nya köparen om avtalet med dig, kommer den nya köparen att anses vara i god tro. Säljaren torde också haft varan i sin besittning vid denna tid. Men om inte den nya köparen fått varan i sin besitting (typ; redan hämtat bilen) kommer du att ha bättre rätt till bilen; det krävs nämligen att alla de nyss nämnda kraven är uppfyllda för att den nya köparen ska ha bättre rätt än dig till bilen.Mitt rekommendation är därför att snarast möjligt får tag på den nya köparen och meddelar honom att du redan köpt bilen och hoppas på att han då inte hämtat bilen; gör du det försätts han direkt i ond tro och du kommer att ha bättre rätt till bilen. Den nya köparen får då vända sig mot säljaren på sätt jag ovan beskrivit. Om du skulle få bättre rätt till bilen, förändras givetvis även svaret på den första frågan om din rätt mot säljaren. Säljaren har fortfarande begått ett avtalsbrott men du kan inte längre kräva skadestånd för prisskillnad m.m. Du är dessutom skyldig att betala det ursprungligt överenskomna priset till säljaren. Skulle du ha orsakats merkostnader eftersom du inte fått bilen i rätt tid eller vid dina kontakter med nya köparen kan du dock få ersättning härför.Hoppas du fått svar på dina frågor.

Betalningsanmärkning

2015-03-31 i Betalningsanmärkning
FRÅGA |Hej. Om kronofogden fått i uppgift att kräva in ett skadestånd till en person, och den skadeståndsskyldiga betalar in beloppet under den tid som kronofogden gett till förfogande, får den som betalt skadeståndet ändå en betalningsanmärkning, bara för att kronofogden är inblandad?
Evelina Lindgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om kravet avseende skulden är riktigt meddelar kronofogdemyndigheten ett utslag enligt Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Ett meddelat utslag är en offentlig uppgift som kan inhämtas av kreditupplysningsföretag och användas för att utfärda en betalningsanmärkning. Betalningsanmärkningar kan således ges för giltiga skulder som handläggs av kronofogden, oavsett om betalning sker inom den av kronofogden förelagda tiden. För att ta reda på om du har en betalningsanmärkning bör du kontakta ett kreditupplysningsföretag. Mer information om betalningsanmärkningar finns att läsa om på kronofogdemyndighetens hemsida.Vänligen,

Värdering av bohag vid bouppteckning

2015-03-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har nyligen avlidit och jag skall upprätta bouppteckning. Efterlevande maka finnes och två efterarvingar, inga särkullsbarn. Testamente ger allt till hustrun. Alla är överens. En praktisk sak är hur deras bohag skall tas upp i bouppteckningen. Eftersom mamma kommer att ärva allt och inga konstigheter föreligger och inte heller något särskilt värdefullt finns har jag tänkt att ange det schablonmässigt som 150 000:- på dem vardera, dvs 300 000:- totalt. Låter detta rimligt? Behövs någon form av specifikation?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Värdering av bohag görs vanligtvis enligt schablon. Endast om speciellt värdefulla tillgångar som tavlor och antikviteter finns så görs en speciell värdering av dessa. I ett fall som detta när din mor ärver allt spelar det ju inte värdet någon roll för att avgöra om fördelningen blir rättvis, hon ärver ju allt.Däremot reagerar jag på beloppet, 150 000:- var låter som ett väldigt högt belopp. Lös egendom ska i princip tas upp till sitt marknadsvärde. Därmed avses inte det högsta möjliga pris som egendomen skulle kunna tänkas betinga utan det värde som egendomen skulle inbringa vid en med tillbörlig omsorg genomförd försäljning för att avveckla dödsboet. Utan att veta vad det rör sig om för egendom kan jag inte svara på om det faktiskt är för högt, men jag föreslår att du gör en översiktlig granskning av det bohag som finns och funderar på vad det skulle kunna gå att sälja för. En bils marknadsvärde är t.ex mycket lägre efter några års användning jämfört med inköpspriset. Men som sagt, eftersom din mor ärver allt spelar det mindre roll att bohaget har värderats korrekt.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Angående obestämd uppsägningstid

2015-03-31 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Lawline, Jag är sedan Augusti 2014 inneboende hos en lite äldre dam. Dock har inget avtal, eller hyreskontrakt skrivits på. Vi har inte heller diskuterat eller avtalat om uppsägning. Planen var att bo där tills jag hittade ett eget boende, och nu när jag har hittat ett eget boende vill jag gärna flytta. Inflyttningsdatum till den nya lägenheten är 1 Maj. Jag undrar nu vilka rättigheter jag som inneboende (utan avtal eller hyreskontrakt) har. Gäller 3 månaders uppsägningstid eller stämmer det att inneboende utan avtalskontrakt- eller hyreskontrakt inte har några uppsägningsskyldigheter?Med vänlig hälsning/ Rebecca
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga!I Jordabalkens 12:e kapitel som även kallas för hyreslagen regleras hyresavtal. Lagen finner du: https://lagen.nu/1970:994 I 12:3 JB står det att avtal som gäller för obestämd tid brukar också kallas för ”tillsvidareavtal” och för dessa finns inte någon bestämd slutdag avtalad. Om det däremot har avtalats om ett slutdatum så anses avtalet löpa på bestämd tid. För att bestämma hur lång uppsägningstiden ska vara måste man först undersöka om avtalet löper på obestämd tid (tillsvidare) eller på bestämd tid.I ditt fall så finns det inget avtal eller hyreskontrakt vilket innebär att du för tillfället har ett avtal på obestämd tid. Det ställs således inga krav på vilken form hyresavtalet ska ha. Då du i din fråga uppger att det inte har diskuterats eller avtalats om något uppsägningsdatum så innebär det att du tyvärr har rätt uppfattning om uppsägningstiden. Hyresavtal på obestämd tid upphör vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, när avtalet avser en bostadslägenhet. Reglerna finner du i Jordabalken 12:4. Inget hindrar dig dock att avtala om en kortare uppsägningstid med din hyresvärd. Det bör dock i det fallet vara skriftligt för att du ska kunna styrka din sak vid en eventuell tvist. Jag hoppas att det löser sig och att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Hur delas arvet, då det finns särkullbarn och gemensamma barn?

2015-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur delas arvet upp efter bouppteckningen efter min far?Han var gift och mor lever.Vi är tre barn ( 2 barn från pappas tidigare äktenskap) De finns i stort sett bara en fastighet i boet ( där mor har 50% av lagfarten)Hur ser de olika andelarna ut nu när vi skall skifta arvet?mvh//
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) är närmaste arvingar till arvlåtaren, arvlåtarens avkomlingar, dessa brukar kallas för bröstarvingar. Barnen tar lika lott och är något av barnen avlidna träder dennes avkomlingar in istället. Enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) ärver om arvlåtaren var gift den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver öven framför gemensamma barn. Men om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn), så omfattar den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen endast den arvingens arvslott, om arvingen har valt att avstå sin rätt till arv i enlighet med 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Bröstarvingen har då istället rätt till efterarv enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1), vilket innebär att bröstarvingen har rätt till arvet den skulle ha erhållit ifrån den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider. I detta fallet har barnen rätt till 1/3 utav arvet efter fadern, eftersom det vad jag förstår det finns tre barn. I detta fall tycks finnas två stycken särkullbarn, vilka alltså har rätt att ta ut sin del av arvet nu, men kan välja att avstå sin rätt att ta ut arvet nu enligt 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det gemensamma barnets del ärvs med fri förfoganderätt utav den efterlevande maken. Fri förfoganderätt innebär att arvet efter den först avlidne maken inte får testamenteras bort utav den efterlevande maken. Vad gäller fastigheten så verkar denna vara giftorättsgods varav båda makarna har rätt till hälften var av värdet på denna. Hälften av värdet utgör alltså en del av arvet efter fadern, där särkullbarnen har rätt till 1/3 var och den tredjedelen som det gemensamma barnet ska ärva, ärvs utav den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) med fri förfogande rätt och det gemensamma barnet har rätt till efterarv då den efterlevande maken avlider.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Efterarv vid testamente

2015-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin make har ett särkullsbarn från tidigare äktenskap. Vi har två gemensamma barn. Vi har skrivit inbördes testamente där det står att "den av oss som överlever den andra, skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap, av vad slag det vara må."Vår fråga är nu: Om jag avlider först, och min make ärver mig, innebär det då att särkullsbarnet, efter makens död, kommer att få dela även på den del som min make ärvde från mig.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om den efterlevande maken enligt testamentet skall ärva med fri förfoganderätt kommer det bli samma fördelning som enligt lag om du avlider först. Enligt 3:1 ÄB (ärvdabalken) ärver nämligen efterlevande make den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får därför vänta på arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När den andra föräldern avlider har därför de gemensamma barnen först rätt till efterarv efter den först avlidne föräldern enligt 3:2 ÄB. Det de gemensamma barnen skall utfå i efterarv är en kvotdel av den sist avlidnes kvarlåtenskap. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/2. Om det vid den efterlevande makens död exempelvis finns en behållning om 1 miljon skulle efterarvingarna då utfå 1/3 av detta i efterarv. Det som finns kvar av den sist avlidnes kvarlåtenskap när efterarvingarna utfått sitt efterarv, fördelas därefter mellan den sist avlidnes arvingar. Om den efterlevande maken har särkullbarn får särkullbarnen alltså inte del av arvet från den först avlidne, eftersom dennes arvingar skall utfå det i form av efterarv. Om den efterlevande maken enligt testamentet istället skall erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär det att de gemensamma barnen måste begära jämkning för utfående av laglott. Efterlevande make ärver dock även dessa laglotter fast med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens efterarv blir därför mindre om det finns ett testamente till efterlevande make med full äganderätt. En större del av den avlidnes kvarlåtenskap kan då fördelas mellan den sist avlidnes arvingar. Vänligen

Enskild egendom vid bodelning

2015-03-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Har en vakant som är gift utan barn. Innan hans föräldrar dog skrev dom att allt skulle stanna vid sonen, gård och företag. Papperet är bevittnat på bank. Mannen håller nu på att skilja sig och har skickat med papperet till tingsrätten. Nu säger hans fru att papperet inte gäller när dom är gifta. Är det så eller hur ligger det till. Mvh Maria
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Vid äktenskapsskillnad ska makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem genom bodelning. Allt som inte är enskild egendom ska således fördelas jämnt mellan dem. Enskild egendom kan bl.a. vara giftorättsgods som har blivit avskilt genom äktenskapsförord eller egendom som har ärvts med förbehåll om att den ska utgöra arvtagarens enskilda egendom.I detta fall verkar det som att din vakant har ärvt av sina föräldrar med ett förbehåll från deras sida om att egendomen ska vara hans enskilda. Om så är fallet ska egendomen hållas utanför en bodelning och kommer således stanna hos din vakant. Huruvida det faktiskt anges att egendomen ska vara hans enskilda eller inte kan jag inte svara på utan att se dokumentet, men detta kommer tingsrätten såklart att titta på.Vänligen,

Rätt till efterarv för särkullbarn

2015-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Vår far dog och efterlämnade testamente som ger "fri förfoganderätt erhålla all den efterlevandes kvarlåtenskap" till sin nya fru. Om mitt syskon och jag begär jämkning för att få ut våra laglotter, har vi som särkullsbarn rätt att få resterande del av arvslott då makan går bort?Hur räknas den ut då i sådant fall?Makan har också särkullsbarn.Kan hon reglera arvet under sin livstid? Alltså min och mitt syskons arvslott. I boet finns en fastighet med ett marknadsvärde av cirka 5 miljoner.Det finns ett sparande runt 100 000 kr.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis ¼.Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är ¼ av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet. Vänligen