Lurad vid bilköp

2015-08-31 i Köplagen
FRÅGA |Hej köpte en begagnad bil av privat person han talar om att han bytt kamrem och jag frågar om det är en bilmekaniker som gjort det och får svar ja , när jag kört hem bilen ca 4 mil går bilen sönder och min verkstad konstaterar att han satt på en kamrem på en trasig del på bilen den som går till generatorn och att denna skada omöjligt skett under en 4 milsfärden utan funnits där från början , jag ringer upp säljaren som förnekar detta och vägrar köpa tillbaka bilen vad kan man göra jag känner mig totalt lurad
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom denna affär har skett mellan dig och en annan privatperson är köplagens regler tillämpliga, se https://lagen.nu/1990:931. Avgörande för om du har en laglig rätt att häva köpet, dvs att säljaren tar tillbaka bilen och du får dina pengar, är om bilen är att anse som felaktig enligt köplagens bestämmelser. Då bilen gått sönder i princip direkt efter köpet och detta enligt mekanikerna inte beror på din körning tyder detta på att ett fel föreligger enligt köplagen 17 §. Då säljaren dessutom hävdat att en bilmekaniker bytt kamremmen, vilket verkar osannolikt eftersom kamremmen satt på en trasig del av bilen, skulle dessutom fel kunna hävdas enligt 18 §. Säljaren är ansvarig för felet då det fanns redan innan köpet, 21 §. Som köpare har man en viss undersökningsplikt, 20 §. Då du har dubbelkollat med säljaren att remmen bytts av en bilmekaniker tyder det på att du fullföljt din undersökningsplikt. Därmed kan du åberopa felet och hålla säljaren ansvarig för det. Konsekvenserna för säljaren blir då antingen avhjälpande av felet (34 § alt 36 §) eller hävning (39 §). Om säljaren vägrar att samarbeta och försöka hitta en lösning (vilket vore det bästa) återstår alternativet att stämma säljaren. Detta får du göra i den domstol som tillhör den ort där säljaren bor, RB 10 kap 1 §. Vad som är viktigt att poängtera är att eftersom du är den som stämmer är det också du som har bevisbördan för att läget är som du påstår. Du måste alltså kunna bevisa att felet fanns innan köpet och att du inte borde ha upptäckt det vid en undersökning av bilen. Om ni skrev ett skriftlig köpavtal är även dess innehåll väsentligt för bevisningen. Om du vill skriva en stämningsansökan kan det göras via Sveriges Domstolars hemsida. Jag råder dig dock att tala med säljaren igen och visa att du har rätten på din sida för att om det går undvika att ta det hela till domstol. Där kan kostnaderna bli stora och det gynnar ingen av er. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Fråga om hyresvärd kan säga upp hyresgäster i hyresfastighet

2015-08-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Har en mindre hyresfastigheten med 4 lgh som vi vill ändra till vår privatbostad. Vilka regler för uppsägning av hyresgästerna? Måste vi ordna ersättningsbostad till dom? Kan dom hävda besittningsskydd? Mvh Jonny Jönsson
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga!Lagen som reglerar förhållandet mellan hyresgäster och hyresvärdar finner du i Jordabalkens 12 kap. Det kapitlet kallas även för hyreslagen. Lagen finner du :https://lagen.nu/1970:994I dagsläget är hyresgäster starkt skyddade av något som heter besittningsskydd. Det innebär att hyresgästen har rätt att stanna kvar i lägenheten trots att hyresvärden säger upp kontraktet. Det är i det fallet hyresnämnden som du ska vända dig till för att lösa en eventuell tvist mellan dig och en hyresgäst i det fall hyresgästen inte frivilligt vill lämna lägenheten. För att du ska kunna få framgång gäller det att du som vill säga upp hyresgästen har en besittningsbrytande grund enligt 46 § Hyreslagen (JB 12:46). Det kan exempelvis vara förseningar med hyra, huset ska genomgå en större ombyggnad eller att hyresgästen allvarligt misskött sig. När hyresnämnden prövar de besittningsbrytande grunderna så är det ditt ansvar att visa att uppsägningen av hyresgästen inte är oskälig för henne/honom.Något som kan vara till hyresvärdens fördel är om denne kan ordna så att hyresgästen får tillgång till en ersättningsbostad. I 10 p i paragrafen finns en generalklausul som säger att en besittningsbrytande grund är ” det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. ” Oskäligheten kommer prövas i en intresseavvägning mellan ditt intresse av att ändra huset till en privatbostad och hyresgästernas hemskydd. Detta blir en individuell prövning mot varje enskild part och då tar man hänsyn till de omständigheter som t.ex. hur länge man bott i lägenheten och hur lätt det är att skaffa en likvärdig lägenhet på bostadsmarknaden. Det bästa för dig vore om dina hyresgäster självmant går med på att flytta men det är självklart svårt för dem att flytta om ni har ett hyresavtal sinsemellan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och att det löser sig på något sätt!Hälsningar,

7 § föräldraledighetslagen - definitionen av "normal arbetstid"?

2015-08-31 i Föräldraledighet
FRÅGA |Hej!Det har uppkommit en diskussion på mitt jobb om delledighet utan föräldrapenning § 7 i Föräldraledighetslagen.Arbetsgivaren hävdar att den fjärdedel man har rätt att gå ner ska man räkna från heltidsanställning och inte från den personens anställningsprocent. Jag menar att det ju måste ju utgå ifrån varje enskilds anställningsavtal. Vem har rätt?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I 7 § föräldraledighetslagen föreskrivs att en förälder under vissa förutsättningar har rätt till förkortning av ”normal arbetstid” med upp till en fjärdedel. Svaret på din fråga ligger alltså i definitionen av ”normal arbetstid”. I förarbetena till lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m., som numera ersatts av föräldraledighetslagen, definieras ”normal arbetstid” som: - ”den arbetstid som är normal inom den bransch eller på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd”. Denna definition finns som sagt i förarbetena till en lag som inte längre är gällande, men enligt min bedömning har ingen förändring av innebörden skett genom den nya föräldraledighetslagen. I rättsfallet RÅ 1997 ref. 76 har nämligen högsta förvaltningsdomstolen (då kallad Regeringsrätten), uttryckt att ”normal arbetstid” är vad som brukar betecknas som fulltid.Sammanfattningsvis är alltså den mening som din arbetsgivare förespråkar korrekt. Den fjärdedel man har rätt att minska sin arbetstid med ska beräknas utifrån vad som i branschen utgör en heltidstjänst, och således inte utifrån den enskilde arbetstagarens anställning.Jag hoppas att jag genom ovanstående har besvarat din fråga. I annat fall är du välkommen att återkomma med frågor eller synpunkter i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Hur kan en bröstarvinge avstå från arv?

2015-08-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Vet att man inte kan utesluta sin SON vid testament.Men!Om Sonen skriver under att han avstår sin arvsrätt!!Är det Juridiskt bindande?Är det något som kan fungera?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken (1958:637), ÄB. För att ett avtal där man avsäger sig sin rätt till arv ska bli giltigt fullt ut krävs att avtalet ska vara skriftlig, den som avsäger sig arv måste vara minst 18 år och får inte vara satt under förvaltarskap, samt att om den som avsäger sig rätt till arv är bröstarvinge ska bröstarvingen ha fått skälig kompensation för arvsavståendet. Vad som är skälig kompensation ska avgöras utifrån omständigheterna. Kompensationen bör i regel motsvara laglotten. Detta följer av 17 kap. 2 § ÄB.Det hela blir kanske ett nollsummespel, men om arvingen aldrig begär någon kompensation och inte heller begär jämkning av testamente i samband med dödsfallet blir denne arvslös. Om det föreligger ett testamente som kränker bröstarvingens arvslott kan denne genom 7 kap. 3 § ÄB också begära jämkning för att få ut sin laglott. Begärs inte någon jämkning blir testamentet gällande, På så vis kan en bröstarvinge också avstå från sin laglott. Med vänliga hälsningar

Straffet för snatteri till värde av 75kr samt om det påverkar möjligheten att få körkort

2015-08-31 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hejsan jag är 15 år och har snattat i en butik för ca 75kr. Jag har åkt fast och blivit kallad till ett förhör om några veckor. Jag undrar vad ett rimligt straff för en sådan här liten stöld är och om jag inte kommer att få ta körkort de närmsta 5 åren.
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga! I ditt fall rör det sig om ett snatteri enligt 8 kap 2 § brottsbalken. Om ett brott är snatteri eller stöld är beroende av värdet på det du tar. Värdegränsen mellan stöld och snatteri ligger vid 1000kr. Straffet för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader. Med tanke på att du snattat för ett relativt lågt ekonomiskt värde bör det i ditt fall resultera i ett bötesstraff. Beträffande körkortet följer kraven för att körkort skall utfärdas av 3 kap 1 § körkortslagen:1 § Körkort får utfärdas för den som 1. har körkortstillstånd, 2. är permanent bosatt i Sverige eller sedan minst sex månader studerar här, 3. har fyllt a) 15 år för behörigheten AM, b) 16 år för behörigheten A1, c) 18 år för behörigheterna A2, B, BE, C1 och C1E, d) 20 år och har haft körkort med behörigheten A2 under minst två år, eller har fyllt 24 år, för behörigheten A, e) 21 år för behörigheterna C, CE, D1 och D1E, f) 24 år för behörigheterna D och DE, och 4. har avlagt godkänt förarprov.Det följer alltså inte av dessa krav att ditt snatteri skulle ha betydelse för om du skall få körkort eller inte. Dock skall även beaktas att en snatteri medför en notering i belastningsregistret. Enligt 17 § p.9 i lag om belastningsregister kvarstår noteringen i fem år. Ditt belastningsregister är tillgängligt för myndigheter såsom Transportstyrelsen som ansvarar för utfärdande av körkort och körkortstillstånd. Vid utfärdande av körkortstillstånd (ett tillstånd som avgör om du är behörig att ta körkort eller inte) görs en lämplighetsbedömning enligt 3 kap 2 § körkortslagen. Faktorer som då beaktas är om sökanden är pålitlig i nykterhetshänseende och kan antas respektera trafikregler och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Ditt snatteri bör alltså inte ha någon påverkan i detta fall. Om transportstyrelsen skulle anse att ditt snatteri skulle ha betydelse för om du ska få körkort kan transportstyrelsen utfärda en spärrtid enligt 3 kap 9 § körkortslagen. Detta innebär att de bestämmer en tidsperiod mellan en månad och tre år, och under denna tid får ett körkort inte utfärdas. Hur lång tidsperioden ska vara avgörs genom en helhetsbedömning i den enskilda situationen. Vid bedömningen beaktas bland annat vilket brott det rör sig om samt hur längesen det skedde. Jag tror dock inte att ditt snatteri på 75 kr kommer resultera i en spärrtid eller påverka möjligheterna för dig att ta körkort eftersom snatteriet inte säger något om hur du kommer bete dig i trafiken samt att ditt snatteri var av ett lågt ekonomiskt värde. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Påföljd vid misshandel utförd av barn

2015-08-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Min son, 11 år, har blivit slagen ganska kraftigt av fyra andra, för honom okända, pojkar i hans ålder, och yngre. Bla fick han en ordentlig spark i huvudet och en massa slag. Resultatet var en mild hjärnskakning med besök på sjukhus. Är det någon idé att polisanmäla? Sjukhuset tycker det men vad kan påföljden bli?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Det brott din son blivit utsatt för utgör antingen ringa misshandel eller misshandel. Dessa följer av 3 kap 5 § brottsbalken. I ditt fall skulle jag tro att det rör sig om misshandel eftersom den verkar ha varit av allvarligare karaktär samt resulterade i en hjärnskakning och ett sjukhusbesök. Vid brott där flera personer varit gärningsmän kan samtliga dömas för misshandel om de agerat i samförstånd och alla haft lika stor del i brottet. Medverkansansvaret följer av 23 kap 4-5 §§ brottsbalken och är beroende av om någon främjat gärningen genom råd eller dåd, eller förmått annan till att utföra den. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last.En anmälan kan alltså högst resultera i ett fängelsestraff på två år, men vad det kommer bli i just din sons fall har jag svårt att göra en korrekt bedömning av. Ett problem är dock att om de barn som misshandlade din son var under 15 år är de inte straffmyndiga och kan därför inte dömas till någon påföljd för vad de gjort. Detta följer av 1 kap 6 § brottsbalken. Deras ålder har alltså avgörande betydelse för om de överhuvudtaget kommer få ansvara för den misshandel de utfört. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Gåvoskatt tomt

2015-08-31 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej,Min farfar vill stycka av och ge bort en bit tomt till mig i gåva. Planen är att han ska bygga ett fritidshus på tomten som ingår i gåvan. Jag undrar nu om jag kommer behöva skatta för detta? Mvh
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga!I inkomstskattelagens 8 kap. 2 § framgår det att förvärv genom gåva är skattefritt. Lagen finner du:https://lagen.nu/1999:1229#A2För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Om det är så i ditt fall bör du inte oroa dig över att du ska behöva skatta på tomten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar

Arvsavsägelse efter arvlåtarens död

2015-08-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej igen! Jag ställde en fråga och fick ett snabbt svar. Men behöver ändå reda ut en sak. Min fråga löd; Min far har nyligen avlidit. Kan jag avstå mitt arv till förmån till min bror eller mina barn. Svaret jag fick av er var; Om jag avsäger mig arvet( det gäller väl om min far fortfarande lever eller?) går det till min bror. Om jag avstår arvet (det gäller väl när min far redan avlidit eller?) går det till mina barn. Är det rätt tolkat? Innebär det att det är omöjligt för mig att avstå mitt arv till förmån till min bror. Att han får ta del av arvet och ej mina egna barn.
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.En arvinge kan avsäga sig sin rätt till arv även efter dödsfallet. Hur en arvsavsägelse ska ske efter arvlåtarens död är inte reglerat i lag. Enligt Skatteverkets handledning för bouppteckningsärenden m.m. ska en arvsavsägelsehandling lämnas in till Skatteverket i samband med bouppteckningen. Om en särskild handling saknas kan arvsavsägelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av den som avsäger sig arv. Vid en arvsavsägelse fördelas arvet mellan övriga arvingar. Om du gör en arvsavsägelse kommer hela arvet tillfalla din bror under förutsättning att ni är ensamma arvingar. Med vänliga hälsningar