Vad gör man om arbetsgivare ej betalar ut lön?

2015-03-06 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hur gör jag om min arbetsgivare inte har betalat mig?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Om du inte fått din lön och det datum då du är berättigad till den har passerat finns det flera olika tillvägagångssätt för att få in lönen. Först och främst bör du prata med din arbetsgivare. Du har ingen skyldighet att påminna din arbetsgivare, men du bör göra detta eftersom det kan röra sig om ett misstag från dennes sida. Om detta inte hjälper bör du ta hjälp av facket om du är ansluten till en sådan organisation och se hur de kan hjälpa dig.En annan möjlighet är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. För att du skall kunna göra detta måste skulden vara förfallen till betalning, det måste röra sig om betalning i pengar, och fordran skall vara förlikningsbar. Länk till ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten: http://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlHoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Polisanmälan utan grund

2015-03-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Nu är det såhär att vi fick in en anmälan om att vi skulle ha misshandlat vår katt genom att slänga ut henne. Detta är ej sant då hon är utekatt och på sommaren är ute längre perioder och på vintertid är inne 22 utav 24 timmar. Vi kommer såklart samarbeta fullt ut. Nu är min fråga när detta visas är felaktigt om vi har rätt att veta vem anklagaren är och om vi har rätt att anmäla i förtal eller kränkning? Då vi finner detta mycket jobbigt och orsakar oro och sorg i hela vår familj. Kan jag på något sätt gå vidare med detta?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det som du beskriver kan utgöra brotten falsk angivelse eller falsk tillvitelse som regleras i 15:6 respektive 15:7 BrB. Se 15:6 och 15:7, https://lagen.nu/1962:700#K15P6 och https://lagen.nu/1962:700#K15P7För att en angivelse ska vara brottslig enligt 15:6 BrB måste personen som anmäler brottet peka ut någon som skyldig till brottet och denna angivelse ska kunna fattas som en uppmaning till åtal. Det krävs alltså att den som anmäler har för avsikt att angivelsen leder till åtal. Det krävs även att det står klart att angivelsen innehåller osann information och den riktar sig mot en oskyldig person. Gärningsmannen måste ha uppsåt till att en oskyldig person döms till ansvar för ett visst brott.Om angivelsen inte kan anses vara brottslig, kan det möjligtvis handla om falsk tillvitelse enligt 15:7 BrB. Enligt denna bestämmelse döms någon som sanningslöst tillvitar annan ett brott, besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Det krävs inte att personen som tillvitelsen riktar sig mot är oskyldig för att tillvitelsen ska vara brottslig, att uppgifterna som lämnas är avsedda att leda till åtal eller att personen som anmälts blir dömd. Gärningsmannens uppsåt ska täcka att uppgiften han eller hon lämnar är osann.Polisanmälan är en allmän handling, vilket innebär att du kan begära ut den, men polisen prövar alltid sekretessen före ett utlämnande. Det kan vara så att den allmänna handlingen är sekretessbelagd och inte får lämnas ut. Du kan vända dig till den polisstation där anmälan har gjorts för att få ut handlingen.Hoppas informationen var till din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Efterlevande makes rätt till bostad

2015-03-06 i Make
FRÅGA |Vi är gifta har 2 barn var inga gemensamma min man är Dansk o jag Svensk, min man äger (100%) huset vi bor i vad händer om min man "går bort"? skall vi skriva över huset så vi äger 50% var!Tack på förhand.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider så ska en bodelning ske där det ekonomiska värdet av makarnas giftorättsgods läggs samman för att sedan delas lika mellan dem. Detta efter att avdrag för eventuella skulder har skett, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 11 kap. 3§ (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Observera att det endast är giftorättsgods som ska ingå vid bodelningen. Egendom som utgör enskild egendom skall såldes inte ingå. Vad som utgör enskild egendom regleras i ÄktB 7 kap. 2§ (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1) där det bland annat framgår att egendom som till följd av äktenskapsförord eller förbehåll i testamente eller gåvobrev utgör enskild egendom. Av frågan framgår det inte om huset ifråga utgör din makes enskilda egendom eller inte. Är så fallet så ska huset inte ingå vid en bodelning vilket skulle resultera i att det är din makes barn som ärver huset, om inget testamente finns som säger annat (återkommer till detta nedan). Är huset inte enskild egendom så utgör det giftorättsgods och skall således ingå vid bodelningen. Det spelar med andra ord ingen roll vid en bodelning om din make äger huset till 100 % eller om ni äger 50% vardera. Vid bodelningen skall som sagt egendom som utgör giftorättsgods delas lika mellan er. Nästa steg leder oss in i Ärvdabalken (ÄB) (här). I ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) stadgas att kvarlåtenskapen (din makes del efter bodelningen samt dennes enskilda egendom) ska tillfalla dig som efterlevande make. Det finns dock ett undantag från denna regel som aktualiseras när den först avlidne maken har barn från ett tidigare förhållande. Enligt ÄB 3 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) har dessa i egenskap av bröstarvingar (särkullbarn) till den avlidne maken rätt att direkt efter dennes död få ut sin arvslott. Din makes barn skall alltså dela på den avlidne makens kvarlåtenskap vilket innebär att du troligtvis skulle bli tvungen att lösa ut dem från huset. En möjlighet, för att motverka detta, skulle vara att din make upprättar ett testamente till förmån för dig som efterlevande make. Testamentet skulle såldes kunna reglera att det är du som ärver huset om din make skulle avlida före dig. Kom bara ihåg att din makes särkullbarn, trots testamentet, ändå alltid har rätt till halva sin arvslott i form av laglott enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Denna rätt kan inte kränkas genom testamente. En annan möjlighet är att din makes barn skjuter upp sin rätt att ta ut sitt arv direkt till förmån för dig enligt ÄB 3 kap. 9§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Detta skulle resultera i att de har rätt till så kallat "efterarv" vilket innebär att de ärver en kvotdel av din kvarlåtenskap när du avlider. Slutligen vill jag bara säga att Ärvdabalkens regler om arv även tillämpas då den avlidne var medborgare i ett annat nordiskt land (Danmark) men hade sin hemvist här i Sverige vilket innebär att så länge din make har hemvist i Sverige, dvs. bor här stadigvarande och planerar att stanna här, kommer svensk lag bestämma hur arvet efter din make skall fördelas. Detta enligt 2 kap 1 § Lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (https://lagen.nu/1937:81#K2P1S1). Undantag gäller för det fall att din makes bosättningen hade varat mindre än fem år och dödsboet begär att den avlidnes nationella lag ska tillämpas. Detta enligt 1 § lagen (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägning av lokalhyresavtal: formkrav för uppsägning och indirekt besittningsskydd

2015-03-06 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, jag har fått ett meddelande från min brf styrelse att den " önskar per dagens datum den 1 dec 2014 säga upp avtalet gällande garaget jag hyr idag. Uppsägningstiden är tre månader, vilket rent praktiskt skulle innebära att ni från 1 mars inte längre kan disponera garaget". Skrivelsen, som nådde mig 15 dec 2014, inte 1 dec, var inte skickad som ett post-/rek brev utan kom genom brevinkastet. Styrelsen skriver att "anledningen till uppsägning är att föreningen fått problem med råttor runt sophanteringskärl och alternativen efter ombyggnad av garaget är att förlägga sophantering till nuvarande garage". Jag bestred uppsägningen 10 jan 2015 att det är ett påhitt, att det inte alls finns några råttor eller möss överhuvudtaget runt huset eller i garaget (enligt min åsikt tjänar anledningen till att bygga om garaget andra ändamål på föreningens bekostnad). Styrelsen har inte alls besvarat mitt brev med förbehåll. Jag har några dagar kvar på att vänta på ert svar. Min fråga är: skall en sådan skrivelse som inte skickats med post betraktas som ett juridiskt bindande beslut överhuvudtaget? Är det ok att styrelsen inte alls besvarat på ett sakligt sätt mitt bestridande brev som innehåller flera bevis om att anledningen till att säga upp avtalet är ett svammel? Hur lång borde vara uppsägningstiden i mitt fall? (Jag har hyrt garaget under många år, uppsägningstiden för garaget är 3 mån).
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Till att börja med ska behandlas uppsägningens formella giltighet under de förhållanden som har förevarit. En garageplats är att förstå som en lokal i Hyreslagens (12 kap. Jordabalken, JB) mening. På upplåtelse av bostadslägenheter och lokaler gäller 12 kap. JB generellt; om formen, innehållet och sättet för uppsägning stadgar 12 kap. 8 § JB särskilt. Enligt huvudregeln ska en uppsägning vara skriftlig om hyresförhållandet varat längre än tre månader i följd. Den måste därtill lämnas på ett sådant sätt att den som påkallar uppsägningen får kännedom om eller har rätt att utgå från att uppsägningen verkligen nått den som sökts för uppsägning; uppsägningen måste med andra ord delges. I princip ska härvid delgivningslagens (DelgL) bestämmelser tillämpas. Där en hyresvärd säger upp ett lokalhyresavtal till hyrestidens utgång enligt 12 kap. 58 § JB (se mer nedan) ska uppsägningen delges enligt 8 kap. 8 § andra och tredje stycket JB. Enligt paragrafen är alla DelgL bestämmelser tillämpliga utom reglerna om surrogat- och kungörelsedelgivning i 34-38 samt 48 § §.) Eftersom det här inte är fråga om en myndighet, domstol etc. utan en privat aktör kan endast delgivningssättet vanlig delgivning (16–18 §§ DelgL) användas. Detta medför att uppsägningen kan delges motparten på vilket sätt som helst; genom personligt överlämnade, brev, rekommenderat brev och rekommenderat brev med mottagningsbevis. Det finns alltså inget i sig som hindrar att uppsägningen lämnades på det sätt som skedde; risken som hyresvärden tar genom att på det sättet lämna över en uppsägning är att hen kan få vissa svårigheter att bevisa att uppsägningen kommit hyresgästen till del, om denne sedermera skulle förneka att han fått någon handling. I det här fallet har du dock redan gjort det klart för din hyresvärd att du fått kännedom om uppsägningen. Sammanfattningsvis kan jag inte sluta mig till att uppsägningen formellt sett är ogiltigt utifrån dessa omständigheter. Det är en annan sak att hyresvärdens uppsägningshandling också måste innehålla uppgift om orsaken till att hen vägrar att medge förlängning (kravet är uppfyllt här) samt upplysning om att hyresgästen inom två månader från uppsägningen måste hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling om han inte vill flytta utan ersättning enligt 58 b § JB. Iakttas inte dessa formföreskrifter kan detta utgöra grund för att uppsägningen är verkan, se t.ex. NJA 2008 s. 85.Nu till tiden för uppsägningen: en garageplats är som sagt att förstå som en lokal; enligt 12 kap. 1 § tredje stycket avses med lokal annan lägenhet än bostadslägenhet. Om garageplatsen är, s.a.s., "inbakad" i ett bostadshyresavtal (vilket fallet verkar vara här) gäller vanligtvis en uppsägningstid på tre månader. Det är emellertid inte så enkelt. Hyreslagen upptar i detta avseende vissa bestämmelser om uppsägningstid för lokaler som vi ska titta närmare på. 12 kap. 4 § JB stadgar att lokalhyresavtal som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen. Uppsägningstiden för lokaler med tillsvidareavtal är alltså nio månader och räknas till månadsskifte. Kortare tid kan avtalas, men är kortare tid avtalad är den giltig bara om hyresgästen vill säga upp avtalet men inte för värden om hen vill säga upp. Är längre tid än nio månader avtalad gäller den dock för båda parter. Med andra ord: har parterna avtalat om kortare tid än minimitiderna är de bindande endast för hyresgästen. Hyresvärden är tvungen att följa minimitiderna i hyreslagen. I det hänseendet har allting ej gått korrekt till här. Hyreslagens bestämmelser är förvisso dispositiva, de får med bindande verkan avtalas bort eller sätts ur spel genom avtal, men bara om så anges i respektive bestämmelse (12 kap. 1 § femte stycket). I det här fallet har vi att göra med en sådan bestämmelse, och det har förklarats i vilken utsträckning bestämmelsen i 12 kap. 4 § får avtalas bort. Trots att den avtalade uppsägningstiden här är tre månader, och tre månader har iakttagits, finns det alltså utrymme för överväganden om vad uppsägningstiden "borde vara" här, och den borde rätteligen vara nio månader. Tillbaka till uppsägningen som sådan: Jordabalkens kapitel 12 upptar under rubriken "Vissa bestämmelser om lokaler", särskilda bestämmelser om det indirekta besittningsskyddet för lokalhyresgäster i 56-60 § §. 12 kap. 56 § säger oss att bestämmelserna om besittningsskydd i 57–60 § § gäller under förutsättning att något absolut undantag från besittningsskyddet inte föreligger (dessa uppräknas i 56 §). Ett sådant undantag utgörs bl.a. av att upplåtelsen varat kortare tid än nio månader i följd (punkt 1). I det här fallet skriver du att du hyrt garaget i många år varför du åtnjuter indirekt besittningsskydd (givet att detta inte avtalats bort). Besittningsskyddet innebär att om värden säger upp avtalet för avflyttning eller villkorsändring till hyrestidens utgång så måste lokalhyresgästen flytta om parterna inte enas om nytt avtal (mer nedan). I 58 § regleras uppsägning som en hyresvärd gör antingen för avflyttning (för att hyresvärden av olika anledningar själv vill disponera över lokalen, t.ex. för ombyggnad) eller för ändring av villkoren i avtalet (t.ex. om hyresvärden vill ta ut högre hyra), i vilka fall alltså det indirekta besittningsskyddet utlöses eller aktualiseras. Huvudprinciperna för lokalhyresgästens indirekta besittningsskydd framgår i sin tur av 12 kap. 57 § JB; som nämnts innebär den att en hyresgäst generellt sett alltid måste flytta när lokalhyrestiden har gått ut, såvida inte parterna enas om en förlängning av hyresförhållandet. Under vissa förhållanden kan dock hyresvärden bli skyldig att ersätta hyresgästen – för att undgå ersättningsskyldighet måste härvidlag någon av de besittningsskyddsbrytande grunderna i 57 § föreligga. Med andra ord kan ibland hyresgästen vara berättigad till skadestånd om hyresvärden vägrar förlängning utan sakliga skäl eller skälig orsak. Sakliga skäl eller befogad anledning till att vägra förlängning av ett lokalhyresavtal har hyresvärden om, med korrekt juridisk terminologi, någon av de "besittningsbrytande grunder" som uppräknas i 57 § föreligger. I ditt fall har styrelsen angett att anledningen till uppsägning är att "föreningen fått problem med råttor runt sophanteringskärl och alternativen efter ombyggnad av garaget är att förlägga sophantering till nuvarande garage", dvs. snarast grunden "huset skall byggas om" enligt 57 § punkt 3. Det finns inga tvivel om att ombyggnation i sig ger sakligt skäl för uppsägning, lagkommentaren till paragrafen förklarar att "Att hyresvärden behöver den uthyrda lokalen för fastighetens tillsyn eller skötsel – exempelvis en kontorslokal, som skall omändras till bostad åt en fastighetsskötare, eller en källarlokal, som behöver begagnas för annat ändamål, såsom pannrum eller garage – innefattar ett sådant sakligt skäl för hyresvärden att vilja disponera över lokalen." Det ställs dock vissa krav på att ombyggnationen måste vara så omfattande att hyresgästen inte kan stanna kvar i lokalen utan olägenhet för ombyggnadens genomförande. Det finns också vissa åtgärder härvidlag som hyresvärden måste vidta för att ombyggnationen verkligen ska få "besittningsbrytande" verkan, t.ex. anvisa hyresgästen en annan lokal med vilken denne skäligen kan nöjas (såvida inte hyresavtalet innehåller en s.k. ombyggnadsklausul som fråntar hyresvärden från sådant ansvar). För att undvika ersättningskrav måste då hyresvärden anvisa en annan lokal med vilken hyresgästen skäligen kan åtnöjas. Det finns en rik teoribildning om de sätt på vilket hyresvärden ska "anvisa" lokal, men det kan inte redogöras för mer här. Sammanfattningsvis är det min slutsats uppsägningen inte är ogiltig på formella grunder därför att skrivelsen med besked om uppsägningen nått dig på det sätt som skett. Den tillämpade uppsägningstiden måste dock ifrågasättas. Därtill ska styrelsen/hyresvärden ha upplyst dig om vad du har att iaktta för det fall du vill begära ersättning med stöd av det indirekta besittningsskyddet i 12 kap 57-60 §§ JB. För att undgå ersättningsskyldighet krävs här att hyresvärden anvisar dig en annan likvärdig lokal (ersättningslokal) inom vissa givna tidsramar. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och önskar dig välkommen att höra av dig till mig om du har följdfrågor. Vill du att vi sätter dig i kontakt med juridiskt ombud som kan företräda dina intressen gentemot hyresvärden har vi goda möjligheter att hjälpa dig med detta!Vänligen,

Går skulder i arv vid bortgång?

2015-03-06 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har skulder och Inga tillgaangar utom bilar. Skulderna aer 150000 hos SEB och 30000 hos Entercard. Aerver min arvingar dessa skulder i haendelse av min bortgaang?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Enligt svensk rätt ärver man inte andras skulder. Vid din död kommer dina tillgångar och skulder att bilda ett dödsbo. Tillgångarna i detta skall betala dina skulder och dödsbodelägarna (dina arvingar) ansvarar ej personligen för skulderna. Innan utdelning till arvingar sker ur dödsboet skall skulderna betalas. Om det inte finns tillräckliga tillgångar för att betala skulderna kommer överskridande del att avskrivas.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Påföljd för misshandel och olaga hot

2015-03-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej, min yngste son 18 år befinner sig i ett läge där åtal är väckt mot honom för misshandel och olaga hot, till slutet av april.Min fråga är hur ni skulle bedöma utkomsten efter rättegången, med er erfarenhet och kompetens (worst case, best case) och utifrån min beskrivning.Historien är som följer enligt mig:På en klass-/studieresa utomlands för ett halvår sedan kom han och hans fd flickvän (som då gick i samma klass) i gräl med varandra. Båda var berusade.Han har enligt hennes utsago knuffat henne mot ett staket (fotograferat blåmärke) och hotat henne.Själv minns han inte den stunden.Till rättegången är två vittnen kallade för att styrka flickans berättelse – en lärare och en klasskamrat. Ingen av dessa – ingen överhuvudtaget – såg själva händelsen.Båda går på gymnasiet.Han har inte tidigare varit i kontakt med rättsväsendet, socialtjänsten etc.Han stängdes av en vecka efter hemkomsten och har sedan dess tvingats byta klass.Är student och arbetar inte. Inget körkort.Ordnade livsförhållanden med två gifta föräldrar och boende i villa.Tack på förhand.
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är alltid väldigt svårt att förutse hur en domstol kommer att döma i ett enskilt fall. Jag kan dock försöka förklara hur rättsläget ser ut och vad domstolen troligtvis kommer att beakta. Huvudförhandlingen Hur en huvudförhandling i tingsrätten går till kan du läsa om här. Rätten kommer att bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.Din son kan ha rätt att biträdas av en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § andra stycket rättegångsbalken. Möjligheten finns att istället utse en försvarare själv, se 21 kap. 3 § rättegångsbalken. Bevisning I brottmål är det åklagaren som har hela bevisbördan. I svensk rätt gäller principen om fri bevisprövning, vilken innebär att rätten får beakta samtliga omständigheter som har lagts fram under huvudförhandlingen för att komma fram till vad som kan anses vara bevisat. Detta framgår av 35 kap. 1 § rättegångsbalken.Den bevisning som kommer att läggas fram i det här målet verkar vara en dokumenterad skada och två vittnen som inte själva har sett händelsen. Om detta räcker som bevis eller inte är omöjligt att svara på eftersom rätten bl.a. måste ta hänsyn till hur trovärdiga vittnena kan anses vara och hur tillförlitliga deras uppgifter är samt vad det är vittnena berättar. Dessutom kommer förhör att hållas med målsäganden och med din son. Det de berättar under rättegången kommer också att påverka rättens bedömning. Om han döms för brotten1. StraffskalanDe brott som din son är misstänkt för är misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken) och olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Straffskalan för misshandel är fängelse i lägst fjorton dagar och högst två år, och straffskalan för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år. Om man döms för flera brott ska en gemensam påföljd för båda brotten bestämmas (se 30 kap. 3 § brottsbalken). Den gemensamma straffskalan för båda brotten är fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre år (se 26 kap. 2 § brottsbalken). 2. StraffvärdetEfter att rätten har slagit fast straffskalan ska brottens gemensamma straffvärde bestämmas (se 29 kap. 1 § brottsbalken). Straffvärdet är ett slags mått på hur allvarligt man ser på brotten och utgångspunkten vid straffvärdebedömningen är straffskalans lägre del. För misshandel brukar det oftast landa i ett straffvärde motsvarande en eller ett par månaders fängelse. Vid bedömningen av straffvärdet tas hänsyn bl.a. till den skada och kränkning som brottet innebar. Dessutom tas hänsyn till de försvårande omständigheter som anges i 29 kap. 2 § brottsbalken och de förmildrande omständigheter som anges i 29 kap. 3 § brottsbalken.Den som döms för flera brott brukar få s.k. "mängdrabatt", vilket innebär att straffvärdet inte blir lika högt som om han hade dömts för varje brott för sig. Hur högt straffvärdet anses vara avgör rätten i det enskilda fallet med beaktande av alla de omständigheter som anges i de ovan nämnda bestämmelserna 29 kap. 1-3 §§ brottsbalken. 3. PåföljdsbedömningenEfter att straffvärdet har fastställts ska rätten bestämma vilken påföljd som ska utdömas. Straffskalan utgör ramen för rättens bedömning, vilket innebär att böter inte kan väljas som påföljd i det här fallet (förutom om rätten finner att det vore "påkallat med hänsyn till brottets straffvärde" enligt 29 kap 3 § andra stycket). De påföljder som teoretiskt sett kan bli aktuella är ungdomstjänst, villkorlig dom eller fängelse. Skyddstillsyn kommer inte att bli aktuellt eftersom din son är tidigare ostraffad. I svensk rätt finns en regel som säger att rätten så långt det är möjligt inte ska döma till fängelsestraff (se 30 kap. 4 § brottsbalken). Eftersom din son är 18 år krävs dessutom särskilda skäl för att döma till fängelse (se 30 kap. 5 § andra stycket brottsbalken).För att en person som är äldre än 18 år ska kunna dömas till ungdomstjänst krävs också särskilda skäl (se 32 kap. 2 § brottsbalken).Jag ser det som osannolikt att fängelse väljs som påföljd. Om jag ska göra en gissning tror jag att villkorlig dom förenad med samhällstjänst kan komma ifråga, men jag vill verkligen understryka hur svårt det är att i förväg gissa hur en domstol kommer att döma i ett enskilt fall. Om villkorlig dom och samhällstjänst väljs som påföljd kan antalet timmar samhällstjänst bedömas till lägst 40 och högst 240 timmar (se 27 kap. 2 a § brottsbalken).4. Slutlig straffmätningTill sist gör rätten en slutlig straffmätning. Vid den slutliga straffmätningen ska bl.a. gärningsmannens ålder beaktas särskilt, se 29 kap. 7 § brottsbalken. En 18-åring döms i regel inte till ett lika högt straff som en gärningsman som är 21 år eller äldre. De omständigheter som anges i 29 kap. 5 § brottsbalken ska också beaktas. Det finns kanske en möjlighet att rätten kan beakta att din son blev avstängd från skolan i en vecka och att han blev tvungen att byta skola, med stöd av paragrafens åttonde punkt. Den slutliga straffmätningen kan exempelvis resultera i att antalet timmar samhällstjänst blir lägre än vad det annars hade blivit (förutsatt att tingsrätten väljer att utdöma samhällstjänst). Den slutliga straffmätningen påverkar inte påföljdsvalet utan endast hur "hårt" straffet blir.SkadeståndOm din son döms för brottet kan han dessutom bli skadeståndsskyldig gentemot målsäganden (flickvännen). Detta förutsätter dock att hon yrkar att skadestånd ska utbetalas. Gör hon inte det kommer rätten inte att utdöma något skadestånd.Om han döms kommer han dessutom att vara skyldig att betala 500 kr eller 800 kr till brottsofferfonden beroende på vilket datum händelsen inträffade. Detta beror på att en lagändring trädde i kraft den 1 februari 2015. Om händelsen inträffade efter den 1 februari kommer han (om han döms) att bli tvungen att betala 800 kr till brottsofferfonden, se 1 § lagen om brottsofferfond. Överklagande Om han inte är nöjd med domen kan han överklaga målet till hovrätten inom tre veckor (se 51 kap. 1 § rättegångsbalken). Prövningstillstånd kommer inte att krävas (se 49 kap. 13 § rättegångsbalken).SlutsatsSom framgått ovan är det väldigt många saker att ta hänsyn till vid påföljdsbedömningen. Det är väldigt svårt att veta i förväg hur rätten kommer att döma, men jag hoppas att mitt svar åtminstone kan vara till någon nytta. Jag skulle rekommendera att din son begär att få biträdas av en offentlig försvarare.Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen! Det går även bra att ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Betydelsen av ett äktenskapsförord vid fördelning av arv

2015-03-06 i Enskild egendom
FRÅGA |Min fru har avlidit. Vi var gifta med äktenskapsförord innebärande att all egendom skulle vara enskild, såväl den egendom som ägdes som den som införskaffades, vari den andra inte skulle ha någon giftorätt. Vi har båda barn från tidigare äktenskap men inga gemensamma barn. Min fråga är om jag ärver något från min fru eller är det bara hennes barn som ärver henne? Finns det någon möjlighet att jag kan sitta kvar i orubbat bo? Min frus tillgångar minus skulder är ca 1,2 miljoner kronor. Mina tillgångar minus skulder är väsentligt större. Vi har en gemensamt ägd bostadsrätt som jag har rätt att överta, enligt tidigare fråga till er. Ingen motsätter sig heller att jag övertar bostadsrätten.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Fördelning av arv vid dödsfallHuvudregeln är att all egendom är giftorättsgods under förutsättning att den inte är enskild, se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken(ÄktB) här. Dock gäller vid dödsfall att den efterlevande maken/makan kommer att ärva allt, d.v.s. även den enskilda egendomen, med så kallad "fri förfoganderätt", se 3 kap. 1 § ÄB här. Detta kommer med en begränsning! Nämligen om det finns särkullbarn med i bilden(vilket det gör i ditt fall), så har barnen en rätt att direkt ärva sin förälder. Hennes särkullbarn har alltså en rätt att direkt få del av sitt arv från hennes kvarlåtenskap! Detta är ett undantag från huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB, som reglerar att den efterlevande makan har rätt till den bortgångnes kvarlåtenskap. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå från att ta ut arvet direkt och istället ta del av den andre makens bo vid dennes senare bortgång. Detta regleras i 3 kap. 2 § samt 3 kap. 9 § ÄB. Den totala arvslotten för barnen är hälften av hennes kvarlåtenskap, se 7 kap. 1 § ÄB. D.v.s. hennes barn tar en lika stor del av kvarlåtenskapen! Särkullbarnen har alltså i regel en rätt att direkt ärva sin mor om de vill, men kan likväl avstå från att göra det helt eller avstå från arvet till förmån för den efterlevande makan, d.v.s. dig. I ett sådant scenario tar de del av efterarvet vid din bortgång. Poängen med att ha enskild egendom är att sådan egendom inte skall ingå i en framtida bodelning. Därför blir svaret på din fråga att nej, Du kommer inte att sitta i ett orubbat bo, då hennes särkullbarn har rätt att ärva hennes enskilda egendom då denna ej skall ingå i en bodelning. Dock gäller att efterlevande make, så långt kvarlåtenskapen räcker, har rätt till egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp, se 3 kap. 1 § ÄktB. Prisbasbeloppet ligger idag på 36 396 kr, se 2 kap. 6-7 §§ socialförsäkringsbalken här.Avseende bostadsrätten finns inte mycket mer att tillägga då Du redan synes ha fått svar angående det. Jag hoppas att Du har fått svar på din fråga! Om Du har några frågor eller funderingar i övrigt, så är Du välkommen att kontakta mig. Jag nås bäst på: Anes.Sabic@lawline.se. Om Du känner att Du behöver vidare konsultation med en yrkesverksam jurist, så rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår samarbetspartner, Familjens Jurist. Det är Sveriges största familjejuridiska byrå som har stor erfarenhet från sådana här ärenden. Du kan boka tid direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Köparens undersökningsplikt vid fel i fastighet

2015-03-06 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har precis köpt en villa. När vi skrev under de slutgiltiga handlingarna fick vi veta av säljarna att kylskåpet var trasigt och att de förmodade att mäklaren hade delgett oss den informationen, vilket hon inte hade gjort. Hon skruvade på sig medan säljarna sa att hon hade fått veta det redan innan visningen och att när de hade frågat henne om de skulle ersätta kylskåpet hade hon svarat nej att det inte var nödvändigt. Vi fick som sagt veta detta vid överlåtelsen av nycklarna och måste nu köpa en ny kyl det första vi gör. Visst har man undersökningsplikt men eftersom att huset hade stått tomt i flera månader innan försäljning (mannen som bodde där hade gått bort) förmodade vi att kylskåpet var tomt och avslaget på grund av den anledningen att ingen bodde där. Vilket ansvar har mäklaren i detta scenario? Det är tydligt att hon har brustit i informationen och att hon dessutom rådgivit säljaren att kylskåpet inte behövde bytas ut.
Martin Cronsioe |Hej! Tack för din fråga.Inledningsvis kan sägas att mäklaren handlar genom fullmakt från säljaren, vilket innebär att dina eventuella krav ska riktas mot säljaren och inte mot mäklaren. Om mäklaren sedan har brustit i sina skyldigheter gentemot säljaren är en angelägenhet mellan denne och säljaren. Med villa antar jag att det är en fastighet som du har köpt. Vid köp av fastighet gäller, precis som du uppmärksammat, en undersökningsplikt för köparen. Det innebär att i princip allting som går att undersöka vid en visning med kroppens sinnen omfattas. Man kan tycka att vitvaror i byggnaden borde kunna antagas fungera. Undersökningsplikten torde dock uppfatta även dessa, trots att huset är obebott. Det innebär att du som köpare borde ha frågat säljaren eller mäklaren om kylens skick när du upptäckte att den var varm. Om säljaren/mäklaren då skulle lämnat en utfästelse om att den fungerar, anses däremot en fungerande kyl ingå i köpet och rätt till ersättning för en ny kyl uppkommer. Så verkar dock inte vara fallet. Regler om fel i fastigheter regleras i jordabalkens fjärde kapitel. Hoppas att min bedömning har varit till någon hjälp.