Avbryta provanställning

2014-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag har jobbar 2 månader på mitt deltidsjobb som "telefon försäljare" jag är provanställd och jag vill säga upp mig. Det står på anställningsavtalet att Anställningen EJ omfattar kollektivavtal mellan Almega tjänstföretagen och Unionen. MIn lön betalas ut en månad i efterskott, dvs jobbar jag november så får jag lönen i december för November.. Fråga 1. Hur ska jag göra för att säga upp mig? kan jag sluta då direkt 2. När jag säger upp mig, kommer jag fortfarande få betalt för dom dagarna jag jobbat?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om provanställning finner du i Lagen om anställningsavtal, LAS, som du hittar här. I 6 § 1 stycket LAS stadgas att avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, för tid om högst 6 månader. 6 § 3 stycket säger att provanställning får avbrytas före prövotidens utgång, om inte annat har avtalats. Denna rätt gäller för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Av din fråga verkar det inte som att annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare.Man har möjlighet att i kollektivavtal avtala bort LAS bestämmelser om provanställning, se LAS 2 § 3 stycket som hänvisar till 6 §. Eftersom ditt anställningsavtal uttryckligen inte omfattas av kollektivavtal gäller givetvis inte detta i ditt fall, utan LAS regler om provanställning tillämpas. Du kan då alltså med stöd av 6 § 3 stycket säga upp din provanställning med omedelbar verkan. Det enda du behöver göra är att meddela din arbetsgivare.Vad gäller lön kan det givetvis uppkomma tvist med din arbetsgivare, då det ofta kommer oväntat att en arbetstagare – och inte som i de flesta fall arbetsgivaren – avbryter prövotiden i förtid. Du har givetvis rätt till lön för de dagar du arbetat fram tills du avbryter provanställningen. Här är det viktigt att du dokumenterar väl så att du kan visa arbetsgivaren att du jobbat dessa dagar, det utgör även ett viktigt bevismedel vid en eventuell tvist. Förhoppningsvis behöver det inte gå så långt utan du kan få ut den lön du är berättigad till och hitta ett jobb som passar dig bättre.Med Vänliga Hälsningar

Enskild egendom och särkullbarns arvsrätt

2014-11-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag och min blivande man har skrivit ett äktenskapsförord där all egendom skall vara enskild. Både det som skaffats före och under äktenskapet. Vi har inga gemensamma barn, men har 2 barn var sedan tidigare äktenskap. Hur skall jag gå tillväga så att endast mina barn får ärva min enskilda egendom? Jag vill alltså undvika att min man ärver min egendom, och om han sedan avlider vill jag inte att hans barn skall kunna komma och kräva någon del av min egendom. Allt som är mitt skall alltså endast delas jämt mellan mina barn.
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Din fråga behandlas i Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230) och Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). När en make avlider kommer först en bodelning genomföras. Bodelning behöver dock inte göras när makarna, som i ditt fall, enbart har enskild egendom, ÄktB 9:1. Man kommer då att göra ett arvsskifte. Utgångspunkten är att när den avlidne personen är gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, Ärvdabalken 3:1. Det gäller dock inte när det finns barn som är barn till den avlidne men inte till dennes make (så kallade särkullbarn). Dessa barn har rätt att få ut sin arvslott direkt, ÄB 3:1. De kan dock välja att avstå denna rätt, och få ut sitt arv först sedan den efterlevande maken avlider, ÄB 3:9. I er situation kommer alltså dina barn kunna få ut sitt arv efter dig direkt och de kommer att ta lika del i den egendom du efterlämnar, Ärvdabalken 2:1. Du behöver alltså inte vidta några ytterligare åtgärder utöver äktenskapsförordet för att uppnå att endast dina barn kommer att ärva dig.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Utökad frigång

2014-11-28 i Påföljder
FRÅGA |Min pojkvän och sambo har ca sex månader kvar på sitt straff om man räknar från den 24 december -14 till 24 juni-15. Han vill söka fotboja och jag vill det med då vi har en gemensam son på snart 7 månader.Personal på anstalt är dåliga på att informera och förklara saker för han så nu letar jag mer info åt han så det ska bli rätt.Stämmer det att när man har cirka 6 månader kvar av sin strafftid att man kan söka fotboja. Han har bostad hos mig, jobb och vår son. Han har skött sig på anstalten med arbete och studier.Han börjar må dåligt där inne och vill bara komma hem till sin familj och jobba.Snälla behöver svar på vad vi kan göra och vad som stämmer angående detta med fotboja.
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Din fråga behandlas i Fängelselagen, som du hittar https://lagen.nu/2010:610 samt i Kriminalvårdens föreskrifter som finns här.När man har suttit viss tid på anstalt kan man under vissa, särskilda förutsättningar ansöka om så kallad utökad frigång. Det innebär i stort att sista delen av straffet avtjänas i bostaden istället för på anstalt och man övervakas normalt sett elektroniskt (genom fotboja). I Fängelselagen 11:5 framgår kraven för att utökad frigång ska få beviljas. Dessa krav innefattar att den intagne har tillgång till bostad, någon form av sysselsättning, att det inte finns risk att han kommer att fortsätta att begå brott eller på annat sätt allvarlig missköta sig samt att minst halva strafftiden, dock minst tre månader har avtjänats. Tidigare var det sex månader som gällde, men nu är det alltså efter halva strafftiden man kan söka utökad frigång. Din sambos möjlighet att kunna ansöka om det är alltså beroende av hur långt hans straff är. Det finns i Kriminalvårdens föreskrifter några andra särskilda krav som måste vara uppfyllda, till exempel att bostaden är lämplig samt att de andra som bor där har lämnat sitt samtycke, vilket du ju har gjort. Sammanfattningsvis verkar det finnas relativt goda förutsättningar för din sambo att beviljas utökad frigång. Beslut om utökad frigång fattas av Kriminalvården, Fängelselag 13:1. Av Kriminalvårdens Administrativa föreskrifter (här) framgår att det är ”Regionen inom vars område det frivårdskontor där den intagne är inskriven finns” som fattar beslut om utökad frigång. Kriminalvården är indelad i sex geografiska regioner, de är alltså den aktuella region som din sambo faller under som kanske är lämpligast att kontakta för mer information – kontaktuppgifter till dessa finns här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Fel golv i bostadsrätt

2014-11-28 i Köplagen
FRÅGA |Hej. Vi sålde vår bostadsrätt i augusti förra året. Nu blev vi kontaktade av köparen angående golvet. Enligt prospektet står att det är parkettgolv, ( detta är något mäklaren skrivit även att vi aldrig har sagt det ) men i verkligheten är det laminat. Detta missade vi att se när prospektet skrevs utan sågs först nu när köparen kontaktade oss. Nu vill köparen ha kompensation i pengar. Är det något vi är skyldiga att ersätta trots att han har haft besiktningsman? Och ifall vi är skyldiga måste vi betala han för ett helt nytt golv trots att det inte var nytt när han köpte det?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Till att börja med bör konstateras att en bostadsrätt utgör lös egendom och omfattas därför inte av felreglerna i 4 kap jordabalken. Istället skall felreglerna i köplagen tillämpas på ert fall. Enligt 17 § köplagen är en vara (i ert fall en lägenhet) felaktig om den inte stämmer överens med vad som avtalats. Prospektet utgör en del av ert avtal med köparen och stämmer inte överens med lägenheten. Alltså föreligger ett fel. Detta kan ytterligare styrkas av 18 §. Där stadgas att ett fel föreligger även om lägenheten inte stämmer överens med uppgifter om egenskaper som säljaren lämnat vid marknadsföring av köpet. I det här fallet har mäklaren lämnat uppgifter om golvet för säljarens räkning och lägenheten anses även på denna grund vara felaktig eftersom den inte stämmer överens med uppgifterna från säljarsidan. Mäklaren har ingen undersökningsskyldighet och ansvarar inte för de uppgifter som framgår av objektbeskrivningen. Det är säljarens ansvar att se till att mäklaren får rätt uppgifter. Om mäklaren på egen hand skrivit felaktiga uppgifter kan han bli skadeståndsskyldig gentemot såväl säljare som köpare eftersom han brutit mot sin omsorgsplikt enligt 8 § fastighetsmäklarlagen. Skadeståndsskyldigheten följer av 25 § fastighetsmäklarlagen. Den som vill kräva skadestånd bör göra det så snart som möjligt efter att skadeståndsgrunden upptäckts på grund av reklamationsfristen i 26 § fastighetsmäklarlagen. Enligt 20 § köplagen får inte köparen åberopa ett fel han måste antas ha känt till vid köpet. Att bostaden blivit besiktigad tyder på att köparen gjort en så noggrann undersökning som kan krävas av honom. Det är dock inte troligt att det ingår i en besiktningsmans uppgift att avgöra vilket material ett golv består av såvida det inte är skadat eller det föreligger någon annan omständighet som talar för att en närmre undersökning av golvet bör ske. Därför är risken för att köparen kände till felet vid köpet ytterst liten. Det finns dock en möjlighet att köparen borde märkt detta om han själv undersökt lägenheten och granskat golvet mer noggrant eftersom det inte de flesta fall inte är särskilt svårt att se skillnad på ett parkett- och laminatgolv.Visar det sig dock att ni som säljare blir ansvariga för golvet har köparen rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning av köpet enligt 30 § köplagen. En omleverans är i det här fallet inte möjlig eftersom lägenheten utgör ett specieköp och inte utan vidare kan levereras på nytt. Ett avhjälpande innebär att köparen har rätt at kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad. Detta är dock endast möjligt om avhjälpandet kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. Enligt 36 § har du som säljare rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen. Detta gäller dock endast om det inte föreligger en risk för att köparen inte kommer få sina kostnader ersatta av säljaren.Om avhjälpande inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen som skall ske enligt 32 § köplagen kan köparen kräva prisavdrag alternativt hävning. Ett prisavdrag beräknas enligt 38 § och utgörs av skillnaden mellan lägenhetens värde i felaktigt respektive avtalsenligt skick. I ert fall skulle detta innebära skillnaden i värde på lägenheten med laminatgolv och lägenheten med parkettgolv, ni är därmed inte skyldiga att betala för ett nytt golv till köparen utan endast för den värdeökning ett parkettgolv haft på bostadsrätten. Enligt 39 § är hävning endast aktuellt vid ett fel där avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren inte insåg eller borde insett detta. Detta bör inte bli aktuellt i ert fall då felet inte är så omfattande att det utgör en grund för hävning. Hoppas att du är nöjd med ditt svar. Om inte, eller om du hr övriga funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! 

Förtal att påstå att en person varit kär och stalkat en?

2014-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har genom kronofogden skickat en fordran på en tidigare vän som är skyldig mig pengar. Hen har överklagat och hävdar att jag gett pengarna som gåva då jag skulle varit kär i personen. Hen hävdar även att jag stalkat hen vilket inte stämmer. Är detta förtal?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga! Förtal regleras i 5 kap. 1 § BrB och innebär att man inte får lämna en uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning, som exempel nämns att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadsätt. För att uppgiften ska kunna utgöra förtal krävs vidare att den har lämnats till en annan person än den utpekade (i det här fallet dig), är det enbart du som tagit del av påståendet kan det inte utgöra förtal.Eftersom det normalt inte kan anses klandervärt att vara kär torde inte det påståendet utgöra förtal, även om det inte är sant så krävs nämligen att uppgiften är nedsättande och att det är en uppgift av allvarligare beskaffenhet. Påståendet om att du skulle ha utsatt personen för stalking skulle eventuellt kunna utgöra brott. Det ska i så fall vara en uppgift som har en viss bestämdhet och är klandervärd. Att enbart antyda det i "förbifarten" torde t.ex. inte räcka. Uttalandet ska ha varit avsett att skada ditt anseende hos andra personer.I brist på information om sammanhanget och vad som sagts är det inte möjligt att avgöra huruvida det sista påstående kan utgöra förtal eller inte, det är i vart fall inte uteslutet utan kan under "rätt" förutsättningar absolut utgöra förtal.

Enskild egendom som aktiekapital

2014-11-28 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Om jag startar ett eget aktiebolag och använder pengar som är min enskilda egendom till aktiekapitalet. Innebär detta att aktiebolaget blir min enskilda egendom vid skilsmässa eller kräver det ett äktenskapsförord?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Din fråga behandlas i Äktenskapsbalken som du hittar https://lagen.nu/1987:230.Enligt den så kallade surrogatregeln i Äktenskapsbalken 7:2 6 p. gäller att egendom som trätt istället för enskild egendom också ska vara enskild och därmed inte ingå i en bodelning. Däremot så gäller enligt 7:2 2 st att avkastning av enskild egendom blir giftorättsgods som kommer att ingå i en bodelning. Förhoppningsvis kommer de pengar du investerar i ditt aktiebolag generera avkastning, och denna kommer då bli giftorättsgods. För att du ska säkra att ditt bolag kommer att vara din enskilda krävs ett äktenskapsförord, ÄktB 7:3. För juridisk assistans med att upprätta ett äktenskapsförord med den innebörden du vill kan du om du vill boka ett möte med en jurist på Lawlines hemsida, här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! 

Sambos skulder och avsaknad av underhållsskyldighet

2014-11-28 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Min dotter var sambo med en kille som flyttade in till henne i en lägenhet som hon stod för kontraktet på. Hon studerade då och var senare arbetslös. Hon blev gravid och fortsatt arbetslös. Hon har aldrig arbetat och har inte rätt till någon ersättning från A-kassa eller andra ställen. Han hade arbete och ville inte att hon skulle gå till soc, han skulle betala räkningarna. Han slutade att betala efter ett tag och hon hamnade hos kronofogden både med hyran men även med andra skulder så som oförsäkrad bil=trafikförsäkringsföreningen. De flyttade utan att adressändra så de som ville ha betalt hittade dem inte, skulderna växte. När det tog slut mellan dem, så hade de skulder på nästan 100 000 kronor, men allt stod i hennes namn, sina skulder betalade han. Han ville inte ha någon bodelning, det tänkte inte han betala för så dottern gjorde ingen bodelning för hon hade fortfarande ingen inkomst. Det hela slutade med att vi hjälpte henne med skulderna så nu är hon skyldig oss pengarna. Jag skickade brev till honom om att betala hälften enligt sambolagen, han vägrade. Jag har nu 1,5 år senare skickat det till kronofogden och det bestrider han. Är det någon mening med att skicka det vidare till Tingsrätten som kronofogden rekommenderar eller kommer jag inte att ha någon chans att få pengarna av honom?
Zozan Akay |Till att börja med bör klarläggas att sambor inte har en underhållskyldighet gentemot varandra till skillnad från vad som gäller mellan gifta par. Detta innebär att din dotters f.d. sambo inte har haft någon försörjningsplikt gentemot henne. Skulle din dotter ansöka om försörjningsstöd hos Socialtjänsten skulle ändock hushållets gemensamma inkomster räknas vid bedömningen om hon bör beviljas försörjningsstöd. I praktiken innebär detta att trots att det inte finns en underhållsskyldighet mellan sambor så läggs den arbetande sambons inkomster till grund för att bedöma rätten till försörjningsstöd för sambon som har sökt försörjningsstöd. Vidare finns en grundläggande princip inom svensk rätt som säger att vardera sambo svarar för sina skulder och egendom. Vid en bodelning mellan sambor tas endast upp den gemensamma bostaden och bohaget. Sambors skulder avräknas så länge de är hänförliga till samboegendomen, dvs. bostaden och bohaget. Tilläggsvis är det den sambon som hävdar att hans/hennes skuld är hänförlig till samboegendomen som måste kunna bevisa att så är fallet. I ert fall skulle det innebära att din dotter inte skulle få avräkna sina skulder vid bodelningen om inte skulderna är hänförliga till samboegendomen, exempelvis om skulden uppstod i samband med att hon bekostade det gemensamma bohaget. Att ni har betalat er dotters skulder innebär således inte per automatik att ni har en giltig fordran gentemot hennes f.d. sambo. Om det finns något av värde, exempelvis en bostad som de f.d. samborna hade anskaffat för gemensamt bruk, skulle jag rekommendera er dotter att begära en bodelningsförrättare. Om det å andra sidan inte finns samboegendom av större värde kommer inte heller en bodelning ändra situationen avsevärd trots att dotterns skulder skulle vara hänförliga till samboegendomen. Om skulderna som ni avlöste endast stod på er dotter är det osannolikt att ni kan nå framgång med er talan genom att rikta anspråk mot hennes f.d. sambo. Hoppas svaret var till hjälp! Ni får gärna höra av er till min email adress om ni har funderingar kring detta svar. Jag nås på Zozan.Akay@lawline.se.Hälsningar,

Dold samäganderätt?

2014-11-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag har flyttat till min sambo för 5 månader sedan. Han har en villa och ett lån på det ungefär 1 miljon. Han säger att han betalar ränta 6 tusen i månad och vill att jag skulle hjälpa honom och betala den. Jag tänker att det kan vara orättvist för att det är han som äger villan. Och en sak till . Jag tänker att 6 tusen av 1 miljon är ränta på 6% och bakom dem 6 tusen som han betalar till ligger något annat. Det kan vara att han betalar lånet och om jag skulle betala en halva av dem 6 tusen skulle betyda att jag köper hans egendom till honom. Jag vill få veta hur skulle vara rätt att betala. Bolån ligger ju oftast mindre än 3% bara. Månads utgifter betalar jag 50% och betalar hela maten för att min dotter bor med mig. Jag skulle vara tacksam för svaret. Mvh
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Som jag förstår det är det hans hus och det är inte förvärvat för ert gemensamma brukande utan han har köpt villa till sig själv. Då ni är sambos kommer bostaden därför inte kunna vara med i en eventuell bodelning mellan er (se 3§ Sambolagen). Det finns dock några exempel där Högsta Domstolen ansett att en sambo haft en så kallad dold samäganderätt till egendom (jfr NJA 2008 s 826), vilket innebär att den ena sambon haft en viss äganderätt till egendomen.Kriterierna som ställs upp för att dold samäganderätt ska anses förelägga är (a) att  en av samborna har köpt egendom i sitt namn men för gemensamt bruk, (b) att den andre sambon har möjliggjort/underlättat förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott, (c) att sambon som köpte egendomen har förstått att syftet med det ekonomiska tillskottet varit att det ska föreligga samäganderätt och (d) att det föreligger en gemensam partsvilja att egendomen som inköpts skulle vara samägd.Kraven för att ge en sambo dold samäganderätt är med andra ord höga. Utifrån dagens praxis skulle jag säga att ditt bidragande till betalning av lånets ränta inte utlöser en dold samäganderätt. Att du då betalar en del av hans lånekostnader kommer inte göra dig till ägare av huset.En ränteberäkning görs oftast utifrån helår så en månadsvis betalning på sex tusen kronor i räntekostnader på ett enmiljonslån blir per helåret 72 000kr eller en ränta på helårsbasis på 7,2%. Eftersom att räntorna rent generellt är låga just nu skulle jag dock säga att det rör sig om mer än enmiljonslån i detta fall.En ytterst personlig åsikt är att jag tycker att det är bra om man sätter sig ner och funderar på hur man gör boendekostnader mellan varandra så rättvisa som möjligt. Att då betala en annans räntekostnader på ett lån kan faktiskt ses som att du hyr in dig i din sambos villa, vilket bör göra era boendekostnader mer rättvisa mellan er.Hoppas mitt svar var tillfredsställande,