Ansvar för dolt fel vid allmän friskrivning och möjlighet till uppgörelse i samförstånd

2014-08-22 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde min MCn häromdagen i "befintligt skick" (skrivet på kvitto) och köparen fick möjlighet att provköra och undersöka MCn. En dag senare ringer en upprörd köpare och säger att motorcykeln dör när den kommer upp i högre hastighet (runt 100) och säger att han vill häva köpet.Nu är min fråga om han har rätt till detta? Jag körde själv hojen i 110 samma dag som jag sålde den utan problem, och jag vet ju inte om han själv orsakat felet? Har kikat lite på köpeslagen och så och jag har lite svårt att tolka det här vem som har vilken skyldighet vid dolda fel som ingen kände till..Vem har rätt/fel i ärendet? Går det att få till någon kompromiss? jag vill inte sälja något och känna att köparen känner sig lurad.. Alla kvitton och ägarbyten är påskrivna och inskickade om det gör någon skillnad.
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Då köpavtalet ingåtts mellan vad som förefaller vara privatpersoner är mycket riktigt köplagen tillämplig (se 1 och 4 §§ köplagen). Nedan presumeras därutöver att villkoret om ”befintligt skick” inte endast noterats på kvittot utan varit en del av avtalet.Vad först beträffar ansvaret för den brist som upptäckts fordras för att det alls skall vara tal om något ansvar att det rör sig om ett fel (i rättslig bemärkelse). I 19 § 1 st. 1 p. ovan nämnda lag stadgas att varan (motorcykeln) trots friskrivning av allmänt slag (befintligt skick eller dyl.) är att anse som felaktig om den ej ”överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet”. Har preciserade uppgifter av berört slag lämnats och haft en inverkan på köparens beslut att förvärva motorcykeln är den följaktligen att anse som felaktig vid avvikelse från den lämnade informationen, trots friskrivningen.Vidare kan enligt 19 § 1 st. 2 p. ev. underlåtenhet från din sida att upplysa köparen om ett ”väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som [Du] måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om” innebära att fel föreligger, förutsatt att underlåtenheten även i detta fall ”inverkat på köpet”. Eftersom Du själv anger att bristen ej var dig veterlig (Du noterade inget fel då Du själv provkörde motorcykeln) synes fel enligt denna punkt kunna uteslutas, såvida det ej kan anses att Du verkligen ”måste” ha känt till felet, vilket är ett högt krav som påverkas av din sakkunskap och andra omständigheter (torde här ej heller komma ifråga).Av 19 § 1 st. 3 p. följer att varan anses felaktig om den ”är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till [dess] pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta”. Viktigt att notera i detta fall är att en friskrivning av allmänt slag innebär en noterbar sänkning av varans abstrakta standard (den standard varor av samma slag som utbjuds under likvärdiga förhållanden i allmänhet har). Därtill krävs att varan är i avsevärt sämre skick än vad köparen med fog kunnat antecipera, vilket även det bidrar till inskränka bedömningen till din förmån. Att motorcykeln ”dör” vid en viss hastighet (antar att det rör sig om ett visst varvtal) är förstås ett allvarligt fel då det förtar dess syfte samtidigt som det innebär en allvarlig fara för föraren och andra trafikanter (utgår ifrån att det inte är förarens körteknik som föranleder problemet). Huruvida sagda fel är att anse som väsentligt kan dock inte avgöras utan vetskap om dels motorcykelns pris och egenskaper samt dels övriga omständigheter kring köpet. Typiskt sätt torde dock gälla att en motorcykel som säljs till ett pris motsvarande andra fullt funktionsdugliga av samma modell och snarlik ålder skall vara funktionsduglig trots en allmän friskrivning.Föreligger enligt ovan något fel återstår att bedöma vem som ansvarar för det. Var motorcykeln befäst med ett dolt (för köparen okänt) fel redan vid köpet (riskens övergång) är Du i egenskap av säljare ansvarig för felet, förutsatt att det ej bort ha upptäckts vid företagen undersökning (se 17-19, 20 och 21 §§ köplagen). Är situationen den motsatta ligger ansvaret på köparen. Oavsett vilket åligger det köparen att bevisa att felet förelåg vid köpet och då var dolt. Tilläggas bör att ett fel kan föreligga vid köpet även om det manifesterar sig först senare. Det kan sålunda inte uteslutas att felet är ursprungligt enkom för att det visat sig först efter köpet, om än sannolikheten för att så skulle vara fallet förstås minskar, vilket påverkar den bevisbörda som åligger köparen.Konstateras Du vara ansvarig för felet har köparen rätt att efter företagen reklamation yrka påföljd, vilket i detta fall gjorts (se 31 och 32 §§ köplagen). Lyckligtvis har Du dock möjlighet att trots köparens krav på hävning endera avhjälpa felet eller företa omleverans (det sistnämnda kan förstås te sig aningen komplicerat då det rör sig om en begagnad produkt), förutsatt att ”detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av [dig]” (se 36 § köplagen). Vore så ej fallet äger köparen emellertid kräva att köpet hävs om ”avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och [Du] insåg eller borde ha insett detta” (se 37 och 39 §§ köplagen). Köparen har därjämte rätt till skadestånd om kriterierna för detta uppfylls (se 40 § köplagen).Vad angår frågan om frivillig uppgörelse i samförstånd föreligger, eftersom det rör sig om ett spörsmål varom förlikning är tillåten, inga hinder mot en fredlig kompromiss. Viktigt är dock att skriftligen notera det som ev. överenskommes för att undvika framtida bevissvårigheter, i händelse av tvist rörande en parts avtalsbrott.Köplagen i dess helhet finner Du här.Vänligen,

Bostad och samboavtal

2014-08-22 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag bor i en bostadsrätt med min yngste son som jag köpte loss från min fd man 2007. Jag har i år i juni också köpt en bostadsrätt till min 20-åriga son som jag äger till 90 % och han till 10 %. Nu har min särbo och hans 12 åriga son flyttat in till oss under en begränsad tid, några månader högst, tills han hittar en ny bostad till sig själv och sin son (han är bostadslös för tillfället). Vi kommer att dela på de löpande kostnaderna så länge de bor där. Ska jag skriva ett sambokontrakt med honom eller hyreskontrakt som om de är inneboende. Vill inte riskera min bostad eller min sons bostad om det inte funkar mellan oss.
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 § sambolagen är det enbart egendom som förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom, vilken kommer att delas vid en eventuell upplösning av samboförhållandet. Gällande bostad krävs att samborna bor i den och att den huvudsakligen utgör permanentbostad för att den ska anses som sambornas gemensamma bostad (utöver det faktum att den förvärvats för gemensamt bruk). Det är här avsikten med förvärvet som avgör och inte vem som de facto äger bostaden och har betalat den. När det gäller den bostadsrätt som du och din son äger tillsammans tolkar jag det av frågan som att din son bor i den, varför något förvärv för gemensamt bruk inte verkar aktuellt gällande denna. När det gäller den andra bostadsrätten som "köpts loss" verkar inte heller den ha förvärvats i syfte att utgöra er gemensamma bostad, varför inte heller denna torde komma att betraktas som samboegendom vid en eventuell framtida bodelning.Jag skulle ändå vilja rekommendera att ni upprättar ett samboavtal för att undvika framtida missförstånd. Där bör det framgå att bostaden (den av de två som huvudsakligen används som er gemensamma bostad under perioden) inte ska utgöra samboegendom vid en eventuell upplösning av samboförhållandet. Alternativt kan det stå att bodelning överhuvudtaget inte får begäras, vilket kan vara lämpligt om även egendom som inhandlas under tiden ni bor tillsammans ska tillkomma den som köpt egendomen i fråga. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av bägge samborna (se 9 § sambolagen).Till sist vill jag nämna att det finns ett undantag gällande bostadsrätter som stadgas i 22 § sambolagen. Där framgår att det i vissa fall kan vara så att den sambo som bäst behöver bostaden också ska få överta den, oavsett samboavtal och ägandeförhållanden. Detta kräver dock särskilda omständigheter om inte några gemensamma barn finns.Hoppas du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Samägande av möbler

2014-08-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag har bott tillsammans med en vän i ca 5 års tid. Vi flyttade till en lägenhet med förstahandskontrakt för drygt 3 år sedan. Jag står ensam på lägenheten men hon är folkbokförd på adressen. Vi skall nu flytta isär och min fråga är, vad har hon rätt till? Jag har betalat i stort sett alla möbler själv, eller ärvt dem från släktingar. Det mesta medan vi bott ihop. Har jag ensam rätt till dessa möbler då?Hon har under perioder fått bidrag från socialen eftersom hon varken har arbete eller studier och då står hon skriven hos dem, som inneboende hos mig.Oerhört tacksam för svar så snart som möjligt!
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaVad jag förstår av din fråga är du ensam skriven på kontraktet och din kompis har varit inneboende hos dig och du har betalat för de flesta av möblerna ni har hos er. Eftersom ni inte är sambos i lagens mening ska inte någon bodelning mellan er genomföras men din kompis kan ha samäganderätt i vissa av möblerna ni har. Dem som du inte köpt eller fått av släktingar tolkar jag som att hon har varit med och betalat för, dessa har hon rätt till hälften av enligt lag om samägande 1§. Om du inte kan visa på att fördelningen av dessa ska vara annorlunda (ex. att du betalat 80% av värdet på dem och kan visa det med kvitto eller liknande)- då har din kompis bara rätt till den delen hon har betalt för. De möbler som du själv köpt eller fått har hon ingen rätt till Länk till samägandelagen har du https://lagen.nu/1904:48_s.1 Hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Indraget körkort pga. omhändertagande enligt LOB

2014-08-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Jag ar blivit lobad. Ångesten är total. Jag är 38 år och var ute med några kollegor och jag drack alldeles för mycket vilket resulterade i att jag blev omändertagen enligt lob. Jag är skötsam, har inga alkoholproblem och det har inte hänt tidigare. Men jag känner mig orolig över vad som kommer hända. Finns det risk för mitt körkort ? Jag är även jägare och har vapenlicenser?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt körkortslagen 5 kap 3§ 5p är ”opålitlighet i nykterhetshänseende” grund för att återkalla ett körkort, således kan ett omhändertagande vid onykterhet visa på en sådan opålitlighet. Transportstyrelsen har en skyldighet att skyndsamt utreda en körkortsinnehavares lämplighet om det finns anledning att anta att denne inte uppfyller kraven för att inneha körkort. Den praxis (se bland annat RÅ 1987 not. 475) som finns från regeringsrätten (nu mer Högsta förvaltningsdomstolen) är relativt gammal men fastslår att omhändertagandena i sig inte ger tillräckligt stöd för att direkt avgöra frågan om en person är opålitlig i nykterhetshänseende, en utredning om personens lämplighet behövs. En sådan utredning tar då hänsyn till en helhetsbild av personen. Vad jag förstår av din berättelse skulle en sådan helhetsbild troligen inte visa att du vore olämplig som körkortsinnehavare då detta varit en engångsföreteelse. Vad det gäller vapenlicens kan denna dras in om licensinnehavaren är att se som olämplig att inneha skjutvapen. En grund för sådant återkallande kan vara ett omhändertagande enligt LOB, men då har det varit frågan om fler omhändertaganden än ett. Exempel på detta är RÅ 1991 ref 34 då en person omhändertagits tre gånger inom en tvåårsperiod. Det framstår alltså som en relativt låg risk att ditt körkort och/eller vapenlicens ska dras in pga. det inträffade Länk till körkortslagen har du https://lagen.nu/1998:488 Länk till vapenlagen har du https://lagen.nu/1996:67 Vänligen

Offentlighetsprincipen utomlands?

2014-08-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, I Sverige kan man kontakta Tingsrätten och få ta del av domar, men hur gör man om man vill ta reda på om personen i fråga även har domar i ett annat land?
Fredrik Holst |Hej Daniel!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Offentlighetsprincipen, som regleras genom 2:1 tryckfrihetsförordningen (Länk), något som får sägas vara utmärkande för Sverige. I andra länder har man generellt inte denna vidsträckta offentlighetsprincip som vi har i Sverige. Det finns ingen möjlighet att hämta ut andra länders domar via våra de svenska tingsrätterna. Viss praxis från europadomstolen finns på EU:s webbplats, men mer specifikt för andra länders domstolar tror jag blir svårt att få tillgång till, särskilt då du inte är medborgare i det landet. 

Giftermål och egendom

2014-08-22 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hejsan. Jag och min flickvän kommer att gifta oss närmast framtid. Vi har en bostadsrätt som är skriven på henne men också har hon bolån på sig. I det sammanhanget vill vi ingå ett avtal för att dela bostaden och alla skulder i lika delar i fall skilsmässan. Så min fråga är vilken typ avtal är bäst för oss som omfattar inte bara giftorättsgods men också skulder, bilar och sådant. Tack på förhand!
Linnea Ranvinge |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. All egendom som inte utgör enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Enskild egendom är sådan som gjorts enskild genom äktenskapsförord eller som genom arv, testamente eller gåva mottagits med särskilt villkor om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Huvudregeln är således att all egendom som parterna äger blir gemensam (s k giftorättsgods) i och med giftermålet och därmed delas lika vid en eventuell skilsmässa (10 kap 1 § ÄktB). Även skulderna delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). I ert fall kommer själva giftermålet i sig att leda till att bostaden och skulder hänförliga till denna utgör giftorättsgods och delas lika vid en eventuell bodelning, förutsatt att ni inte har äktenskapsförord som stadgar något annat eller bostaden gjorts enskild på annat sätt, t ex genom arv. Samma sak gäller övrig egendom, såsom bilen. Något särskilt avtal behövs inte.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ersättningsfråga för servitut

2014-08-22 i Servitut
FRÅGA |Jag har köpt en fastighet B, som är nyligen avstyckad från en annan fastighet A. I samband med avstyckningen infördes ett (official) servitut med följande lydelse i fastigheten B:"Ändamål: Vattentäkt, vattenledning Rätt att tillsammans med B ta vatten ur den befintliga brunnen samt rätt att bibehålla, underhålla och vid behov förnya vattenledning från brunnen till fastighetsgränsen Till förmån för A Belastar B"Fastighet A tar sitt vatten från pumpanläggningen på fastighet B. Eftersom pumpanläggningen används av A, kan innehavaren av fastighet B begära att innehavaren av fastighet A betalar för det underhåll som behöver göras på pumpanläggning samt den elkostnad som pumpningen drar?
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!I er situation betecknar man Fastighet A som den härskande fastigheten, och fastighet B som den tjänande fastigheten. Detta särskilt tydligt då fastighet A har en rättighet på fastighet B. Enligt Jordabalken 14 kap. 6 § ska ägaren till den härskande fastigheten (fastighet A) vid utövandet av servitutet, förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt. I ert fall har den härskande fastigheten nyttjanderätt till en anläggning på den tjänande fastigheten för vilket andra stycket samma lagrum har ett förtydligande, att ägaren till den härskande fastigheten har en skyldighet att hålla anläggningen i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas ägaren till den tjänande fastigheten. Även servitutets ordalydelse kan man härleda denna skyldighet; "//...rätt att bibehålla, underhålla och vid behov förnya...//" En sådan rätt är förknippad med skyldighet också. Förenklat kan man säga att det är två sidor av samma mynt. Fastighet A har alltså även ett ansvar för anläggningen och att fastighet B inte lider skada vid servitutets utnyttjande. Med andra ord föreligger underhållsskyldighet och delat ansvar för exempelvis elkostnader. I annat fall lider fastighet B en ekonomisk skada.Hoppas det här svaret hjälper er!Med vänliga hälsningar

Kan ett dödsbo driva in skulder till den avlidne?

2014-08-22 i Fordringar
FRÅGA |När en privatperson är skyldig den avlidne, en massa pengar. kan dödsboet driva in dessa, eller är det kört.?! Eller försöker man över huvud taget. kanske inte så vanlig fråga.Kan vara av allmänt intresse.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Skulder till en avliden person försvinner inte utan ingår istället i dödsboet som en tillgång. Dödsboet kan därför på samma sätt som den avlidne driva in skulden. Fordran som den avlidne har kan även ärvas av arvingarna. Då kan den som har ärvt skulden driva in den. Hjälp med att driva in en skuld kan sökas hos kronofogden. Läs mer om detta på kronofogdens hemsida. www.kronofogden.seVänligen,