Förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

2014-11-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min far gick bort i juni . Han har gett bort 2 fastigheter till min syster, det enda han ägde av värde. Jag hade ingen vetskap om detta.Har jag ingen arvsrätt alls av detta. jag är också hans biologiska barn. Mamma är från skild.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Förskott på arv regleras i ärvdabalkens 6 kap. I 6:1 anges att det som arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren. Bestämmelsen uttrycker en presumtion för att gåva till bröstarvinge är förskott på arv. Har förskott givits ska enligt 6 kap. 5 § ärvdabalken arvslotternas storlek beräknas genom att öka kvarlåtenskapen, före delningen, med förskottets värde.Som jag förstår det så har du i detta fall blivit utan arv på grund av din fars gåvor till din syster. I dessa situationer kan det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 bli aktuellt. Det förstärkta laglottsskyddet omfattar gåvor som till syftet är att likställa med testamente. För att regeln ska bli tillämplig krävs att givarens avsikt med gåvan varit att fördela sin kvarlåtenskap. Regeln omfattar två olika typer av gåvor, dels gåvor som äger rum strax innan givarens död och dels gåvor där givaren fram till sin död kan räkna med att få ha nyttan av den bortgivna egendomen.Om din far haft för avsikt att endast att din syster ska få ta del av hans arv och därför gett henne dessa fastigheter kan bestämmelsen bli aktuell. Om regeln om förstärkt laglottsskydd är tillämplig, kan den som mottagit gåvan bli återbäringsskyldig till ett belopp som motsvarar bröstarvingarnas laglott. Vid beräkning av laglotten ska värdet av den egendom som getts bort läggas till kvarlåtenskapen,Detta innebär att de två fastigheternas värde ska räknas in i din fars kvarlåtenskap vid arvsskiftet. Då det verkar saknas pengar i din fars kvarlåtenskap kan din syster bli återbäringsskyldig för att din rätt till laglott ska täckas. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Kvarlämnade saker

2014-11-27 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Om man har hyrt ut sin lägenhet i andra hand och personen har sagt upp den och flyttat, men har lämnat en massa personliga saker kvar. Vad gör man med dessa. Personen i fråga går ej att få tag i. Svarar ej på telefon och vi vet ej vart hon flyttat.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga Det förhållande du beskriver regleras i jordabalkens 12 kap. 27 § (brukar benämnas som hyreslagen) vilket säger att det kvarlämnade sakerna tillfaller dig som hyresvärd efter 3 eller 6 månader. Tidsspannet avgörs av: att du som hyresvärd uppmanat hyresgästen att hämta sina saker, från detta börjar 3 månader löpa. Tiden om 6 månader fungerar som ett tak med effekten att efter 6 månader efter det att gästen flyttade ut, tillfaller sakerna hyresvärden utan krav på uppmaning om att hämta sakerna. Utifrån ditt fall så har du inte lyckats få kontakt med hyresgästen och därför blir det svårt för dig att bevisa att du uppmanat gästen att hämta sina saker, vilket gör att tremånadersregelns krav på anmaning enligt mig inte är uppfyllt. Då återstår taket på 6 månader, har denna tid förflutit har sakerna övergått till din ägo och du kan göra vad du vill med dem. En länk till hyreslagen hittar du https://lagen.nu/1970:994#K12 Vänligen

Tvist om kontrollavgift (bevisbördans placering)

2014-11-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående en kontrollavgift (p-bot) jag fick för en tid sedan. På aktuell p-plats fick man stå 1h med p-skiva. På böteslappen stod det att jag stod parkerad 10:06 på platsen och även kl 11:11. Detta stämmer, men mellan dessa tidpunkter åkte jag iväg en sväng för att senare parkera igen på samma plats då denna var den enda lediga platsen av ca: 6 stycken. Jag har alltså inte stått parkerad i mer än 1h och har således inte brutit mot några regler. Överklagade till parkeringsbolaget som beslutade att jag ändå måste betala. Då det känns principiellt fel att betala när jag har rätt och jag funderar på att ta ärendet till tingsrätten undrar jag hur mina chanser ser ut? På vem ligger bevisbördan? Jag vet att de endast fotograferat min bil på aktuell plats, dock finns inga foton på t.e.x ventilkontroller. Om ord står mot ord antar jag att tingsrätten går på parkeringsbolagets version.Ligger bevisbördan på mig att bevisa att jag varit iväg med bilen, eller måste parkeringsbolaget kunna bevisa att jag faktiskt stått parkerad i mer än en timme? Tack på förhand
Victor Sundh |HejTack för att du vänder dig till Lawline.Om det, som du skriver ovan, rör sig om en kontrollavgift och inte en felparkeringsavgift kan du välja att fortsätta bestrida ditt betalningsansvar utan att betala. Det är då upp till markägaren/bolaget att stämma dig till betalning i tingsrätten. Markägaren/bolaget har då att styrka att du faktiskt har parkerat i strid med gällande föreskrifter och därmed är skyldig att betala kontrollavgiften. Huruvida dina chanser är goda att vinna en sådan tvist törs jag inte uttala mig om. Enligt en tidigare hovrättsdom ansågs inte bolaget ha styrkt betalningsansvar för sin motpart då de hänvisade till att det saknades en parkeringsskiva då vindrutan var delvis täckt av snö. Det ansågs inte styrkt att p-skiva saknades utan kunde ha varit placerad så att den var täckt av snö.Skulle det istället röra sig om en felparkeringsavgift som du har fått är du skyldig att betala avgiften även om du anser att den är felaktig och sedan själv driva ärendet för att få avgiften upplöst. Då är det istället du som har bevisbördan och måste kunna bevisa att du har varit iväg från platsen under den aktuella tiden. Alltså:Kontrollavgift (parkering på tomtmark): Bolaget stämmer i tingsrätten och Bolaget har bevisbördanFelparkeringsavgift (parkering på gatumark): Du för talan om upphävande av avgiften i tingsrätten och Du har bevisbördan. Lycka till!

Få ut uppgifter som rör begäran av allmän handling

2014-11-26 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, har jag någon möjlighet att begära ut uppgifter om vem eller vilka som har begärt ut handlingar om mig (bl a mitt anställningskontrakt och mina tjänstgöringsplaner)? Jag vet att man har rätt att begära ut handlingar anonymt, men om vederbörande har valt att underteckna sin begäran, är det då uppgifter som jag kan få tillgång till och hur formulerar man i så fall en sådan begäran? Vänliga hälsningar, Lena
David Hedendahl |Hej Lena och tack för din fråga!Precis som du säger finns det i tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 14 § 3 st. ett förbud för myndigheter att efterforska vem någon som begär att få ta del att ta del av en allmän handling är och varför han eller hon vill ta del av handlingen. Om den som begärt handlingar rörande dig däremot på eget initiativ har undertecknat sin begäran med personuppgifter är dessa offentliga och du kan ta del av dem, såtillvida inte sekretess föreligger (torde inte vara fallet ifråga om anställningskontrakt/tjänstgöringsplaner). Din begäran kan göras såväl skriftligen som muntligen, varav det senare är att föredra om du inte vill att det du förfrågar av myndigheten i sin tur ska bli allmän handling.MVH

Ändring av standardavtal

2014-11-27 i Avtal
FRÅGA |I en virkesköpares standardformulär (Kontrakt avverkningsuppdrag) På framsidan står som en punkt "Allm villkor I övrigt gäller på omstående sida allmänna villkor" och på baksidan står sen 14 punkter under "Allmänna bestämmelser" bl a "13. Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar till detta avtal skall, för att vara giltiga, ske skriftligen och undertecknas av båda parter. Alla muntliga eller skriftliga åtaganden som föregått detta avtal ersättas av detta avtal med bilagor."Nu är det så att jag vill skriva in egna punkter som påverkar (ändrar) flera av dessa allmänna bestämmelser på baksidan. Hur ska jag skriva för att dessa ändringar ska bli juridiskt gällande? På framsidan finns en punkt "Särskilda villkor" där man kan skriva text för hand. Kan jag där skriva in " Allmänna bestämmelser punkterna x , x och x på omstående sida ersättes av motsvarande punkter på bilaga 1" ?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaSom utgångspunkt i Sverige gäller avtalsfrihet mellan parterna, det står dem fritt att avtala om i princip vad som helst och de är sedan bundna av det avtal som ingåtts. I många branscher finns så kallade standardavtal som i en sammandragen form beskriver sedvana inom den branschen och således vilka regler som är kutym i den branschen (ex vid försäljning av maskiner, virke mm.). Det avtal du som du hänvisar till beskriver alltså den kutym som finns i virkesköparbranschen. Som du säger finns en punkt(13) i avtalet som gör det möjligt att ändra detta innehåll, så länge denna ändring är skriftlig och undertecknad av båda parter. Det sätt du vill ändra standardavtalet med måste alltså uppfylla dessa krav för att vara giltiga. Således innebär det att så länge bilagan som du vill använda dig av är skriftlig och innehållet i den godkänns med undertecknande av dig och motparten är den giltig i ert avtal. Så svaret på din fråga blir kort och gott ja, så länge ändringen uppfyller formkraven i 13 punkten. Vänligen

Sambors gemensamma bohag

2014-11-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo håller på att gå isär efter att bott ihop i fyra år. Jag flyttade in hos henne. Jag har köpt whisky och även fått whisky i gåva. Sambon säger att vi har delad ekonomi och att hon därför ska ha hälften av whiskyn. Jag anser att eftersom det är betalt från mitt konto så är whiskyn min.
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga!Tillämpligt lagrum i detta fall är Sambolagen. Enligt 8 § sambolagen ska när ett samboförhållande upphör, på begäran av någon av samborna, samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning. Vid bodelningen ska sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 §) och skuldtäckning ska ske (13 §). Det som återstår av samboegendomen, sedan avdrag gjorts för att täcka skulderna, ska läggas samman och därefter delas lika mellan samborna.Enligt 3 § utgör sambornas gemensamma bostad och bohag samboegendom under förutsättningen att egendomen förvärvats för gemensam användning. Gemensamt bohag definieras i 6 §. Enligt bestämmelsen är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet sambornas gemensamma bohag. Till gemensamt bohag räknas dock inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. Enligt sambolagens förarbeten räknas till annat inre lösöre bland annat textilier, konst och prydnadsföremål, radio och TV apparater. Någon fullständig uppräkning av lösöre som ska utgöra gemensamt bohag har dock inte gjorts. Avsikten är att allt inre lösöre som normalt ingår i ett hem ska utgöra bohag. Enligt min mening kan rimligen inte whiskey anses vara lösöre som normalt ingår i ett hem och whiskyn torde således inte utgöra gemensamt bohag. Din sambo bör därför inte kunna kräva att hon ska ha hälften av whiskyn. Enligt 7 § ska till sambornas gemensamma bostad och bohag inte räknas egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål. Exempel på bohag som används för fritidsändamål är hobbyredskap, idrottsutrustningar och samlingar av föremål. Det är möjligt att whisky inte är att anse som gemensamt bohag även enligt denna bestämmelse. Om whiskyn ändå skulle utgör gemensamt bohag?För att gemensamt bohag ska utgöra samboegendom, och fördelas mellan samborna genom bodelning, krävs att bohaget förvärvats för gemensam användning. Om du köpte whiskyn i syfte att det var du som skulle dricka den utgör därför inte whiskyn samboegendom och ska därför inte delas mellan er genom bodelning. Med vänlig hälsning, 

Husägares rätt att begära tillbaka nyckel från gammal sambo

2014-11-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag och min sambo gick för 2mån sedan skilda vägar. Då flyttar han till sin nya sambo. Han har inte gjort någon adressändring. Vi har bott i mitt hus sedan vi blev sambor ca 10 år. Jag ägde villan innan vi blev sambos. Nu vill jag ha igen hans nyckel till min villa. Vi har inte gjort någon delning av de gemensamma ägodelarna än. Kan jag begära tillbaka nyckeln? mvh Carina
Victor Sundh |HejEftersom du ägde huset innan ni blev sambor utgör det inte samboegendom och kan inte bli föremål för bodelning. Då du äger huset har du rätt att begära tillbaka nyckeln.

Anklagelser på Facebook - förtal?

2014-11-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! En fråga i ett väldigt känslig ärende. Min sambo har blivit anmäld för misshandel (falskt), polisen utreder detta dock. Det finns en kvinna i detta ärende som har valt att via media gå ut med detta ärende. Där hon hävdar att en man "högt uppsatt statstjänsteman" (min sambo, som alla vet vad han jobbar med) ska ha missbrukat sin position i arbetet. Anklagelser så som att han skulle ha misshandlat sin son. Väldigt kraftiga anklagelser som redan Sveriges rättsväsende tar hand om i nuläget. Detta publicerar hon delvis på sin Facebook sida och även öppet i facebook sidan till efterlyst. Det hon skriver kan alla på hennes sida förstå vem det handlar om. Detta trots att han inte blivit hörd eller dömd för något. Kan detta på något vis påkallas som förtal/kränkning.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En person kan dömas till böter för förtal om personen utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på något annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap 1 § brottsbalken). Personen kan undgå ansvar om personen var skyldig att uttala sig eller om det var försvarligt att lämna uppgifterna. (Omständigheter som kan göra det försvarligt att lämna uppgifterna är t.ex. situationer där ett annat enskilt eller allmänt intresse motiverar att uppgiften lämnas.) Personen måste då kunna bevisa att uppgifterna var sanna eller att personen hade skälig grund att tro att de var sanna. Huvudregeln är dock att ärekränkande beskyllningar är straffbelagda oavsett om de är sanna eller inte. Din sambo kan anmäla kvinnan för förtal och väcka åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Han kan även föra skadeståndstalan om ersättning för kränkningen (2 kap 3 § skadeståndslagen).Hoppas detta ger svar på din fråga.Vänliga hälsningar,