Underhållsskyldighet och anvar för sin partners skulder

2014-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag blir sambo, måste då min sambo betala underhålls skulden som byggts upp hos Försäkringskassan? Jag har anstånd att inte behöva betala då jag har så liten inkomst, men varje månad byggs en skuld på. Om jag blir sambo kan försäkringskassan tvinga min sambo att betala skulden som finns vilande hos dem?Samt om man gifter sig, kan man avskriva att man inte vill ha med den andres skulder att göra?Om ex min kille köper hus, så har banken lånat ut det belopp han har råd att låna och betala, men så flyttar jag in och helt plötsligt ska han enligt lag tvingas försörja mig. Då går inte hans ekonomi runt för huset han köpte. Kan man enligt lag vara sambos, men inte bli tvingad att försörja eller ha med den andres ekonomi att göra? Många har ju separat ekonomi och mitt och ditt, trots gifta eller sambos.
Benjamin Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag börjar med din första fråga, om makar eller sambor har ett personligt betalningsansvar för sin partners skulder. Både makar och sambor är ekonomiskt självständiga, och ansvarar själva för sina egna tillgångar och skulder. Att det kan finnas ett latent anspråk på grund av en bodelning vid en eventuell separation påverkar varken äganderätt eller skulder innan bodelningen faktiskt sker. Försäkringskassan kan således inte kräva betalning av din make eller sambo, och det behövs med andra ord inte ett avtal för att förhindra detta. En annan sak är att det finns presumtionsregler i utsökningsbalken 4:19, som du hittar här, som innebär att vid en eventuell utmätning för dina skulder kommer all egendom som du och din sambo/make har i gemensam besittning att presumeras vara din egendom. Detta innebär att din sambo/makes egendom kan komma att utmätas för dina skulder om han inte visar att det är han som är ägare till den, vilket kan vara svårt i många fall.Makar har enligt äktenskapsbalken 6:1 en skyldighet att försörja sin partner efter förmåga. Någon sådan skyldighet finns inte för sambor enligt svensk lag.Vänligen,

Inkomstskatt på gåva?

2014-07-25 i Gåvoskatt
FRÅGA |Blir en gåva från en privatperson till en juridisk person skattepliktig inkomst för denna?
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln inom svensk rätt är att gåvor är skattefria så länge det inte krävs någon motprestation (8 kap 2 § inkomstskattelagen, https://lagen.nu/1999:1229#K8P2S1).Denna huvudregel gäller inte om gåvan har ett samband med ett utfört arbete eller tjänst. En sådan gåva kallas inom juridiken för en renumentorisk gåva och är skattepliktig.Svaret på din fråga beror alltså på om gåvan ges istället för betalning i pengar på grund av exempelvis utförd tjänst eller inte.Hoppas detta klargjorde!Vänligen,

Skuldtäckning vid bodelning

2014-07-25 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag läser juridik och i min kurslitteratur står något jag finner märkligt. Angående bodelning så vet jag att man delar makars sammanlagda giftorättgods på hälften för att var person ska få ut sin del. Sen står det att en make har rätt att få egendom som täcker dennes skulder. Ex; Anna och Bert ska skiljas. Deras totala giftorätt är 200tkr. Varje makes andel är 100tkr. Bert har skulder på 50tkr. Det läggs till på hans andel. Bert har rätt till egendom värd 150tkr och Anna 100tkr. Detta innebär att man ju straffas av att inte ha skulder som make? Dessutom har ju makarna tillsammans rätt till egendom värd 250tkr men endast 200tkr finns i boet. Hur går detta ihop?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Jag kan inte uttala mig om vad som står i kurslitteraturen men regeln om avdrag från en makes giftorättsgods för att täcka skulder återfinns i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) 11 kap. 2 §. Bestämmelsens första stycke anger att en makes skulder ska täckas av dennes giftorättsgods. Skuldtäckningen gäller bara den make som har skulderna, den andre makens giftorättsgods påverkas alltså inte.ÄktB 11 kap. 3 § stadgar i sin tur att vad som efter skuldtäckningen finns kvar av vardera makes giftorättsgods ska läggas ihop. I exemplet som du har innebär detta att Berts skulder på 50tkr dras från hans giftorättsgods, varefter 50tkr återstår. Detta är Berts andel i boet. Anna har inga skulder och 100tkr motsvarar därför hennes andel i boet. Dessa 150tkr (den sammanlagda summan) delas därefter på Bert och Anna och de erhåller 75tkr vardera vid andelsberäkningen.Hoppas att detta klargjorde saker och ting. Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem här!MVH

Konkurrensklausul för närstående m.m.

2014-07-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Är det skäligt att en närstående, icke aktieägare, omfattas av en konkurrensklausul där denne förhindras att direkt eller indirekt bedriva en verksamhet som konkurrerar med köparen av företaget, ett fåmansföretag? Får inte heller ingå som delägare eller utföra uppdrag för någon annan som bedriver driver sådan verksamhet. Detta i fem år från tillträdesdagen. Skulle konkurrensklausulen överträdas utgår ett vite på femhundratusen (500.000) kr. Den närstående har kvar sitt arbete i företaget efter försäljningen. En kollektivanställning utan beslutande befattning i företaget.
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Som du tycks antyda är konkurrensklausuler som sådana tillåtna inom svensk rätt, men en konkurrensklausul ska inte tillämpas i den mån som klausulen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt, vilket framgår av 38 § Avtalslagen (AvtL)( här ).Inledningsvis vill jag försäkra mig om att jag förstått dig rätt på vissa punkter. 1. Det föreligger en faktisk klausul av innebörd att att närstående till säljaren omfattas av konkurrensklausulen - dvs köparen gör inte gällande att klausulen faktisk har den innebörden genom olika avtalsrättsliga argument om bl.a. förutsättningsläran. 2. Om jag förstår dig rätt är den person som blivit föremål för klausulen en närstående till säljaren av ett fåmansföretag. Jag vet inte vad du menar begreppet närstående i sammanhanget, men eftersom du använder dig av termen fåmansföretag som bara används inom skatterätten förmodar jag att du menar närstående i inkomstskattelagens bemärkelse. Trots den avgränsingen kan det få betydelse för svaret på din fråga vilken relation till säljaren personen faktiskt har - man/fru/barn osv.Vid fåmansföretagsöverlåtelser ser jag inga skäl till varför bedömningen av skäligheten bör göras annorlunda för närstående jämfört med vad som gäller för säljaren personligen.För att ta ställning till skäligheten görs en avvägning mellan parternas motstående enskilda intressen. Rättspraxis är sällsynt på området. De fall som finns visar dock på att domstolen gör en strikt avtalsrättslig bedömning, och att principen om pacta sunt servanda upprätthållits. Vad gäller frågan om hur långt klausulerna får sträcka sig finns det inget generellt svar, utan en bedömning får göras i det enskilda fallet. Av rättspraxis synes framgå att när överlåtelsen innehåller goodwill kan bindningstider på i vart fall upp till fem år godtas om vederlaget är tillräckligt. När överlåtelsen även omfattar know-how kan möjligen ännu längre bindningstider accepteras. Det är osäkert huruvida klausulens innehåll och geografiska tillämpningsområde måste vara begränsade. Jag kan tyvärr inte göra mer än att lämna dessa fingeranvisningar på grundval av den information du lämnat. Behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Notera till sist att avtal där två avtalsparter förbinder en tredje att företa något till dennes nackdel inte är giltiga gentemot den tredje personen. Med andra ord kan köparen göra påföljder gällande mot säljaren om den närstående agerar i strid med konkurrensklausulen, men så länge den närstående inte är avtalspart kan inga åtgärder vidtas mot honom.

samboavtal

2014-07-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Tjena,Det är så här att jag kommer eventuellt att bli sambo om ~ 4månader, och min mor tipsade om att jag bör skydda mig genom att skaffa ett papper på de tillgångar jag äger i nuläget, så att om det inte skulle fungera, så behåller jag det som är mitt.
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Regler för samboskap finner du i sambolagen, https://lagen.nu/2003:376Huvudregeln säger att egendom som är inköpt för gemensam användning utgör samboegendom vilket innebär att det ska ingå vid en eventuell framtida bodelning (3 §).Det som en sambo tar med sig in i hemmet utgör inte samboegendom och ska alltså inte ingå vid en bodelning.Även om man köper någonting som är avsett att användas gemensamt kan man avtala om att denna sak inte ska ingå vid en bodelning. Ett sådant avtal upprättas skriftligen och ska undertecknas av både dig och din sambo (9 §). För att undvika eventuella framtida konflikter rekommenderar jag ändå att ni upprättar ett samboavtal där det framgår vad var och en tar med sig in i hemmet.Hoppas du fick svar på din fråga!Trevlig sommar!

Rätten till offentlig försvarare vid snatteri

2014-07-25 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej Om man har blivit stämd o kallad till tingsrätten för snatteri...blir man tilldelad en advokat då eller hur fungerar det?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Förutsättningarna för att få en offentlig försvarare tilldelad regleras i 21 kapitlet 3 a § Rättegångsbalken. Enligt denna paragraf ska en offentlig försvarare förordnas om1. Den misstänkte är anhållen eller häktad och den misstänkte begär det,2. Om någon är misstänkt för ett brott vars lindrigaste straff är sex månaders fängelse eller högre och den misstänkte begär en offentlig försvarare,3. Om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,4. Om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller5. Om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Då din fråga gäller rätt till offentlig försvarare vid anklagelser om snatteri, vilket är ett brott som enligt 8 kapitlet 2 § Brottsbalken kan ge böter eller fängelse i högst sex månader, så är möjligheterna för att få en offentlig försvarare tilldelad ganska små.Förutsatt att det rör sig om anklagelser rörande ett snatteri där omständigheterna kring det påstådda brottet är relativt okomplicerade och den misstänkte är över 18 år så kommer därför troligen ingen offentlig försvarare att tilldelas den misstänkte.Med vänlig hälsning

Vad göra åt störiga hyresgäster?

2014-07-25 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Låt mig beskriva problemet: Grannen som bor ovanför stör mig varje natt. Störningen började i december 2013 direkt efter han inflyttade. Det var bankande med hårda föremål (som möbler) i golvet och flytt av tunga saker som gnider mot golvet m.m. Det har skett varje natt, särskilt efter kl. 23.00 och till och med kl. 1.00, ofta senare. Dessa slag och bankande hörs direkt från taket. Under första månader har jag pratat med grannen många gånger och bad honom att sluta med det. Ingenting hjälpte. Sedan juni har jag också skrivit till honom några mejl och jag har bett att han skulle sluta. Ingen effekt. I juli blev situationen ohållbar. Han började inbjuda många gäster som bor hos honom och störningen har eskalerat. Regelbundet, efter kl. 23.00 börjar de springa, hoppa, stampa på golvet av alla krafter, kasta olika saker på golvet. Hans bullrig beteende väcker oss varje natt. Vi kan inte fortsätta längre med sömnberövande. Situationen är skadlig för vår hälsa och vår bostadsmiljö har försämrats tydligt. Jag blev tvungen att ringa efter störningsjouren från Securitas några gånger med de hjälpte inte eftersom dessa arter av slag i golvet hörs bara inifrån lägenheten. Då skrev jag störningsanmälan till Akelius, min hyresvärd. De hänvisar mig igen till störningsjouren. Däremot påstår Securitas att de inte kan komma in i min lägenhet utan skriftlig tillstånd från Akelius även om jag själv skulle inbjuda de. De måste komma in och höra inifrån eftersom störningen inte hörs från trappuppgången. Akelius verkar inte vara intresserad att hjälpa och dröjer med sin agerande. Natten till fredag, började bankande i golvet (som varje natt) och jag ringde störningsjouren efter 23.10 och bad om hjälp. De bara registrerade störningen utan att komma på plats. Bankande fortsatte. Jag kunde inte stå ut längre och jag gick upp och ringde hans dörr för att personligen be honom för att sluta. Jag vågade göra detta eftersom han själv gav mig samtycket att informera honom om bullret och han gjorde det skriftligen på ett mejl. Därför kände jag mig berättigad att ringa till hans dörr efter ha blivit störd av honom. Jag bara bad att de skulle sluta bankande i golvet. Då blev grannen jättearg. Han rusade ut i trappuppgången och skrek på min. Knuffade mig några gånger och betedde sig hotfull. Det var tur att jag lyckades deeskalera hans aggression mot mig. Han skrattade åt min efter jag sa att jag skulle ringa polisen. Han skrek att ”jag är i min egen lägenhet och jag kan göra vad jag vill”. Sedan när jag flydde därifrån till min lägenhet hämnades han på mig genom att banka i golvet ännu mer högljutt. Efter det intermezzot känner jag bara maktlösheten. Jag började överväga flytta därifrån men uppsägningstid är 3 månader framåt. Finns någonting mer som jag kan göra? Vem kan jag vända mig till för hjälp om min Hyresvärd struntar i problemet? Hälsningar Markus
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Om du bor i en hyresrätt måste du acceptera ljud och andra störningar som hör till ett normalt liv, men ständigt pågående och allvarliga störningar behöver du aldrig tåla.De störningar du beskriver framstår som orimliga och dem ska du inte behöva tåla!Om inte får slut på störningarna kan du till ansöka till hyresnämnden. Hyresnämnden kan då besluta att värden ska göra något åt saken. Du kan i så fall också eventuellt ha rätt till nedsatt hyra under den tid som störningarna pågår, räknat från tidpunkten då du anmälde störningarna till värden. Hur du ansöker till hyresnämnden kan enkelt läsa om på nätet!

Betalningsoduglig gäldenär

2014-07-25 i Utmätning
FRÅGA |Hej! I torsdag råkade jag ut för en olycka när jag tvättade bilen vid mitt garage en duschgel kom från tredje våning o landade på huven och det blev 2 bucklor. Han som tappade flaskan tittar ut o frågar om det blev nåt? ja det blev det och frågade hur han ville lösa detta han ville ha en offert så jag drog till närmsta skadeverkstad visa dem o dom gav mig en offert på 7500 får lappen åker o visar motparten detta o han frågar om jag inte har försäkring självklart har jag det svarade jag men självrisken ligger 6500 men det får ju du eller ditt bolag stå för. Då svarar han aldrig i livet stänger dörren o låser. Jag har polisanmält. Min fråga är denna om personen är arbetslös o saknar hemförsäkring vem eller vilka får stå för mitt efterkrav?? Motparten va hos sina föräldrar när detta hände vet inte om det va besök eller om han är boende där.Hälsningar Tomas
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline.Att personen du vill kräva pengar av är arbetslös och saknar hemförsäkring innebär inte någon förändring i ansvarsförhållandena. Det kan däremot innebära att personen ifråga saknar tillgängliga medel för att komma ditt krav till mötes, eller i vart fall att denne uppger att så är fallet. Det som återstår för dig att göra då är att ansöka om utmätning. Utmätning är en juridisk term och innebär att en borgenär (den som har en fordran, dvs du), begär att kronofogdemyndigheten skall ianspråkta egendom, fast eller lös, ifrån gäldenären (den betalningsskyldige, dvs han som tappade flaskan). Hur du lättast går tillväga framgår om du går in på KFM:s hemsida.