Hur en bodelning mellan sambor startas

2015-01-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej!En släkting vill avsluta en samborelation då de sedan länge inte har någon egentlig relation alls. De har ett barn ihop och mannen är öppen med att han träffar nya kvinnor. Däremot vägrar han att ens prata om att flytta isär och lösa problemet. Hur ska min släktig göra för att antingen lösa ut honom ur den gemensama bostadsrätten alternativt sälja den när han helt vägrar att ens prata om det. Vad kan hon göra på egen hand? Hon har inte råd att flytta själv utan att först få pengar för den gemensamma bostaden alternativt ta över hans del av lånet, men han vägrar att aggera.Mannen har även en hyresrätt sedan länge där de bott några år gemensamt men som nu hyrs ut i andra hand. Har hon någon rätt till den?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Bostadsrätten:I mitt svar utgår jag från att den gemensamma bostadsrätten som din släkting och hennes sambo bor i ägs av dem båda gemensamt.Vid en bodelning mellan sambor ska sambornas samboegendom fördelas lika mellan samborna, se 8 § Sambolagen. Med samboegendom menas, enligt 3 § Sambolagen, gemensam bostad och bohag till denna bostad som någon av samborna förvärvat för gemensam användning och som inte utgör någondera sambos enskilda egendom.Då bostadsrätten, om jag förstått dig rätt, köptes av din släkting och hennes sambo gemensamt för att de skulle bo i den tillsammans som sambor, det vill säga din släktings sambo ägde inte bostadsrätten innan han blev sambo med din släkting, så kommer bostadsrätten att utgöra samboegendom i en bodelning mellan din släkting och hennes sambo.För att en bodelning ska äga rum krävs enligt 8 § Sambolagen att någon av samborna framställer en begäran om detta till domstol (den lokala tingsrätten) inom ett år från det att samboförhållandet upphört. Det krävs således att din släktings samboförhållande ska anses ha upphört för att hon ska kunna starta en bodelning med sin sambo.För att din släktings samboförhållande ska anses ha upphört utan att hon flyttar ifrån sin sambo krävs enligt 2 § Sambolagen att hon ansöker om bodelningsförrättare hos den lokala tingsrätten, se 26 § Sambolagen och 17 kapitlet 1 - 2 §§ Äktenskapsbalken. När en sådan ansökan väl gjorts kommer bodelningsförrättaren att tillsammans med din släkting och hennes sambo att genomföra en bodelning, för närmare information om bodelningsförrättare se 17 kapitlet 4 - 9 §§ Äktenskapsbalken.Då jag inte vet den närmare ekonomiska situationen hos din släkting och hennes sambo är det svårt för mig att uttala mig om hur det ekonomiska utfallet i en sådan bodelning skulle se ut.Om det enbart är hos din släkting som det gemensamma barnet kommer att bo så har din släkting dock goda möjligheter att med hjälp av en bodelning kräva att få lösa ut sin sambo (i detta fall att din släkting tar över sambons del av lånet för bostadsrätten). Din släkting anses då nämligen behöva bostaden mer än sin sambo, se 16 § Sambolagen.Om barnet kommer att bo hos såväl din släkting som hos hennes sambo blir det dock istället närmast en förhandlingsfråga mellan din släkting och hennes sambo (varmed bodelningsförrättaren kommer att hjälpa till för att de ska enas) om vad som ska göras med bostadsrätten. Alternativen är då att1. din släkting får lösa ut sin sambo (det vill säga hon tar över sambons del av lånet) och tar därefter över bostadsrätten 2. bostadsrätten försäljs3. din släkting blir utlöst av sin sambo (det vill säga sambon tar över hennes del av lånet) varefter sambon tar över bostadsrättenHyresrätten:Vad gäller hyresrätten så utgör denna inte längre din släktings och hennes sambos gemensamma bostad. Din släkting har därför ingen rätt till denna lägenhet, 3 och 22 §§ Sambolagen.Hoppas detta ger dig och din släkting någon klarhet!Med vänlig hälsning

Skatteaspekter av försäljning av bostadsrätt som erhållits som gåva

2015-01-29 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Hej. Jag fick för några år sedan min mammas lägenhet som gåva. Hon avled för några år sedan. När jag säljer lägenheten hur blir det med beskattning då? Den blev aldrig värderad när jag fick den och i dagsläget vet jag att den är väldigt attraktiv.
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Reglerna rörande beskattning finns i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229Jag antar att lägenheten är en bostadsrätt. När du fick denna i gåva av din mor så hamnade du i hennes skattemässiga situation IL 44:21. Detta innebär att du får dra av det omkostnadsbelopp IL 44:13 & 46:5-14 som din moder skulle haft från försäljningspriset. Har du haft avdragsrelevanta utgifter får även dessa dras av vid en försäljning. Det som utgör omkostnadsbeloppet vid försäljning av en bostadsrätt är flera saker, exempelvis det som din moder betalat för bostadsrätten jmf IL 46:5 & 44:14, förbättringsutgifter – om de under ett specifikt kalenderår överstigit 5000 kronor – IL 46:8-9 och kapitaltillskott till föreningen som är avsedda att användas till amortering av lån IL 46:7.Om lägenheten är en privatbostadsrätt jmf IL 2:8 & 18 så kommer endast 22/30 av kapitalvinsten att tas upp till beskattning IL 46:18 – kapitalvinsten är den ersättningen som du får för bostadsrätten minskat med vad det kostat att sälja den, exempelvis mäklararvodet, samt omkostnadsbeloppet IL 44:13. Det som tas upp till beskattning kommer att beskattas med 30% enligt IL 65:7.Jag kan inte bedöma den exakta storleken på avdragen då jag inte har några siffror, men jag hoppas att jag tydliggjort läget något för dig.Bästa hälsningar

Vad innebär det att vara efterarvinge?

2015-01-29 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan!! Jag är efterarvinge efter min far.Som gifte sig med en annan kvinna efter att jag föddes. Har nu fått en kopia av deras testamente.Vad jag vet så är jag hans enda barn.Jag trodde att man blir bröstarvinge när ens far går bort.Men enligt testamentet så är jag efterarvinge? Skulle vilja veta vad det innebär att vara efterarvinge när det blir dags för arvsrätt.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du är bröstarvinge efter din far. bröstarvinge är en benämning på den avlidnes barn (och barnbarn etc), det följer av 2 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Det din far och hans fru vill med testamentet är troligtvis att frun vid din fars bortgång ska sitta i orubbat bo det vill säga ärva hela kvarlåtenskapen efter din far med fri förfoganderätt, i annat fall hade du ärvt kvarlåtenskapen efter din far. I det fall du godkänner testamentet blir du som du skriver efterarvinge, du är dock fortfarande bröstarvinge eftersom du är din fars barn.Efterarvinge innebär att du har rätt till arv från din far först när frun har avlidit. Det betyder helt enkelt att du får vänta på ditt arv. Efterarv beräknas sedan i andelar. Frun kan fritt förfoga över kvarlåtenskapen, men hon får inte testamentera bort den.Om du inte vill vänta på ditt arv när din far har avlidit kan du jämka testamentet, 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) och på så sätt direkt få ut din laglott vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga!

Testamente och laglott

2015-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska bygga hus. Kag har barn med en annan. Om jag avlider räcker det då med ett testamente att min sambo ärver halva huset? MvhIda
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Enligt 9:1 ärvdabalken får den som fyllt 18 år förordna om sin egendom genom testamente. En inskränkning i rätten till att förordna om sin egendom är bröstarvingars rätt till laglott. Du får således testamentera bort egendom sålänge inte testamentet inskränker ditt barns rätt till laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, eftersom du endast har ett barn blir laglotten halva din kvarlåtenskap. Om då din halva av huset är värt mer än hälften av din kvarlåtenskap och på så sätt inskränker din barns rätt till laglott kan barnet påkalla jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 ärvdabalken. Så för att garantera att din sambo ärver din andel av huset får andelen utgöra max halva din kvarlåtenskap.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Rätt till lön vid avslutad provanställning och fråga om betydelsen av att kontrakt "rivits"

2015-01-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jobbade på som telefonförsäljare på provanställning som enligt kontraktet var på 3 månader.Men efter 7 jobbade dagar fick jag nog och kände att telefonförsäljning inte var något för mig så jag åkte till jobbet och sade upp mig.Frågade chefen om jag behövde skriva på något och han sa nej, utan att han bara river kontraktet.Mailade han efter jag insåg att ingen lön kommit för de dagarna jag jobbat och frågade när lönen kommer, svaret jag fick var: "Eftersom du inte fullföljde kontraktet så sa jag att vi skulle riva det!"Nu har jag inte min kopia av kontraktet kvar längre så kan inte läsa igenom vad som står, men har jag ingen rätt av någon sorts ersättning för att jag jobbade där i 7 dagar i 9 timmar!?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga!Att din anställning upphört innebär ej att du gått miste om den lön som intjänats dessförinnan (en hävning har som utgångspunkt ingen retroaktiv verkan). Även om detta mot förmodan på något vis skulle ha avtalats har arbetsgivaren ytterst ringa möjligheter (om några) att vid eventuell tvist slippa betala eftersom det tveklöst är att anse som stridande mot god sed på arbetsmarknaden och högst oskäligt att inte betala någon lön för utfört arbete (jfr. 36 § avtalslagen).Vad din arbetsgivaren gjort med det dokument vari anställningsavtalet nedtecknats är utan betydelse för frågan om något avtal förelegat eftersom kontraktet endast återger avtalsinnehållet. Något formkrav uppställs ej heller för ingående av anställningsavtal, varför du ej ens behöver visa att ett skriftligt dokument funnits. Givetvis kan det bli svårare att styrka anställningsförhållandet utan dokument, men du bör ändå ha goda möjligheter att nå framgång vid ev. tvist i domstol om andra bevis finns att tillgå (ex. anställda eller kunder som kan intyga att du arbetat på företaget). Med detta inte sagt att du i första hand bör vända dig till domstol då det torde vara tillräckligt att informera arbetsgivaren i fråga om gällande rätt.Avtalslagen finner du här.Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se.Vänligen,

Jämkning av testamente, laglott

2015-01-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min syster är särkullsbarn. Vår avlidne far var gift och har 2 barn (våra halvsyskon). I bodelningen efter min far finns ett testamente som säger "Vid den första av oss båda testatorers frånfälle ska den kvarvarande testatorn erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt." Det har framkommit att det inte finns ett äktenskapsförord dem emellan skrivet. Fråga: Gäller testamentet då eller har vi bara rätt till laglotten? Kan vi klandra testamentet och få ut vår del av arvslotten?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Testamentet gäller om det uppfyller formkraven i 10 kap.1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1). Det gäller alltså oberoende av avsaknad av äktenskapsförord. Enligt testamentets lydelse ska den efterlevande maken, här frun, ärva med fri förfoganderätt, vilket innebär att du och din syster vid fruns bortgång istället ärver med efterarv. Ni får alltså inte ut er arvslott eller laglott direkt utan får istället vänta på arv.I det fall ni väljer att jämka testamentet enligt 7 kap 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) får ni er laglott, alltså hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Vill ni jämka testamentet måste ni göra det inom sex månader från det att ni tog del av testamentet, 7 kap. 3 § 3 st ärvdabalken.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!

Prioritering av fordringar i dödsbo

2015-01-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hur prioriteras olika fodringar vid underskott i ett avsskifte? Det finns pengar kvar till ca hälften av fodringsägarna efter det att begravnings- och boupptecknings-kostnader är betalda.Finns särskilda regler/lagar som gäller?Vem gör prioriteringen?Tacksam för svar.Mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Efter att begravnings- och bouppteckningskostnaderna är betalda ska resten av kvarlåtenskapen fördelas på de resterande fordringsägarna. Turordningsregler för skulder i dödsboet finns i förmånsrättslagen (här).Bl.a. skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med huset som säkerhet, har företräde framför "vanliga" skulder. Det är svårt att svara på vilka fordringar som prioriteras i ditt fall utan att veta vilka de är men utgångspunkten är reglerna i förmånsrättslagen. Men de pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet efter att skulder med säkerhet har betalats fördelas på de övriga skulderna. Dessa har inbördes lika rätt, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Reklamationsrätt

2015-01-29 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Min bror var i helgen ute på Jägersro Center i Malmö och blev där inlockad av en säljare från Mobilbutiken till deras lokal. Han har idag (hade :-( ) ett Telia refill kort och en enkel mobiltelefon, en lösning som fungerar för honom och som han är nöjd med. Mobilbutikens säljare var mycket enträgen och ansåg att min bror skulle få en mycket bättre lösning om han tecknade ett abonnemang med 3, trots att min bror sa vid upprepade tillfällen att han inte var intresserad. Det hela slutade i alla fall med att min bror (tyvärr) skrev under ett 24-månaders abonnemang med 3 i Mobilbutikens lokaler och i stort sett ångrade sig genast. Han vill alltså ångra sitt 'köp' men det går inte Mobilbutiken med på.Nu till min fråga - kan man anse (jag gör det i alla fall just för stunden) att det här kan falla under; Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, 2§ Definitioner – i näringsidkarens affärslokal eller med hjälp av ett medel för distanskommunikation i omedelbar anslutning till att konsumenten kontaktats av näringsidkaren på någon annan plats där de samtidigt varit närvarande...?Han hade inga intentioner att skaffa ett för honom nytt mobilabonnemang utan har blivit kontaktad av en säljare i Gallerian och därefter inlockad i butiken, givit efter för 'trycket' och skrivit på. I enlighet med ovanstående utdrag från distansköpslagen (och min tolkning) så har min bror blivit kontaktad utanför Mobilbutikens lokaler, därefter följt med in i butiken och väl där skrivit under ett avtal. Enligt mig borde han därför ha 14 dagars ångerrätt.Dessutom gäller ju avtalet ett abonnemang med 3 och i deras allmänna villkor står det att; avtal som ingåtts utanför 3s lokaler medför enligt lag att man har ångerrätt. Mobilbutiken agerar ombud och sett ur den här synvinkeln så är det ju också ett distansköp, eller...?Baserat på ovanstående, Kan min bror överhuvud taget vägras ångerrätt?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.På din fråga måste jag tyvärr svara nekande. För att distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) ska vara tillämpbar krävs att avtalet har ingåtts på distans. Det innebär att kommunikationen mellan försäljare och konsument måste ske uteslutande på distans. Så verkar det inte vara här, utan din bror och försäljaren har kommunicerat direkt med varandra och lagen är därför inte tillämplig. Han har således inte någon rätt att reklamera köpet enligt 2005 års lag och tyvärr har en konsument inte någon lagstadgad rätt att reklamera, konsumentköplagen (1990:932). Du kan för säkerhets skull kontrollera att det i avtalet inte finns någon reklamationsrätt. I avtalslagens (1915:218) tredje kapitel finns regler som ger möjlighet att ogiltigförklara ett avtal, t.ex. för att man tvingats ingå det (28 §). Det kan inte tillämpas när avtalsparten har tjatat till sig ett avtal, utan man förväntas enligt lagen klara att stå emot sådant tjat. Det krävs alltså tvång eller att försäljaren lurat din bror för att ogiltigförklara avtalet. Därför borde grundprincipen pacta sunt servanda, avtal ska hållas, gälla och det innebär att din bror är bunden av avtalet. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga om det är något som fortfarande är oklart.