Halvsyskon och efterlevande make

2014-10-31 i Laglott
FRÅGA |Syskon och halvsyskon är överens om fördelning av arv och arvsavståenden. (Hänsyn tagen till laglotter). Måste papper skrivas för att fördelningen ska bli giltig och måste det i så fall skrivas före förälders död? Kan halvsyskon ta ut laglott för att sedan ge den som en revers till efterlevande förälder (ej biologisk mor) för att hon ska kunna sitta i orubbat bo?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.Huruvida testamente måste skrivas eller inte beror på hur ni vill att fördelningen ska se ut. Finns det inget testamente gäller ärvdabalkens regler vilket först och främst innebär att barn ärver, s k bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Gällande halvsyskon kommer således dessa endast att ärva efter sina respektive föräldrar. Är det så att ni föredrar andra regler är ett upprättande av testamente att rekommendera, vilket måste skrivas innan arvlåtarens död eftersom han eller hon måste skriva under testamentet själv i närvaro av två vittnen (se 10 kap. 2 § ÄB). När det gäller halvsyskon och laglott behöver dock inte ett sådant förordnande till förmån för efterlevande make att göras innan arvlåtaren avlider. Det beror på att det finns en särskild regel i 3 kap. 9 § ÄB som stadgar att barn till den först avlidne maken kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Detta för att underlätta för den efterlevande genom att han eller hon ska kunna sitta kvar i "orubbat bo". Det halvsyskon som väljer att avstå sitt arv på detta sätt kommer istället att få ut sitt arv då bägge makarna har avlidit (en s k rätt till efterarv).Hoppas du fått svar på dina funderingar, annars är du mer än välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänliga hälsningar, 

Rätt till offentlig försvarare

2014-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Detta gäller stöld i butik. En person som lider av OCD vilket yttrar sej i tvångsmässiga stölder o snatterier, stjäl varor för ca 2000;- Personen ifråga har under årens lopp blivit dömd till böter för olika snatterier. Nu har det senaste brottet gått till åtal. Har man alltid rätt till en offentlig försvarare? Det finns ju i detta fallet verkligen förmildrande omständigheter. Tack på förhand!
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller rätten till offentlig försvarare aktualiseras rättegångsbalken (RB) 21 kap. 3 a §. Först vill jag nämna att den misstänktes ekonomi saknar betydelse när beslut om offentlig försvarare fattas. Det finns två situationer när offentlig försvarare utses utan att någon prövning av behovet för detta görs. Den första gäller när den misstänkte är häktad eller anhållen. Så verkar inte vara fallet för personen du skriver om. Det andra situationen gäller vid allvarligare brott, närmare bestämt vid brott där det inte är stadgat lindrigare straff än sex månaders fängelse. Eftersom tillgreppet du beskriver ligger på 2000 kronor är det aktuella brottet stöld enligt brottsbalken 8 kap. 1 § (gränsen mot vad som utgör snatteri går som utgångspunkt vid 1000 kronor). Stöld är inte ett sådant allvarligt brott som i sig ger rätt till offentlig försvarare.RB 21 kap. 3 a § st. 2 anger vidare tre typsituationer då det kan föreligga rätt till offentlig försvarare. Den första är om det kan anses behövligt med hänsyn till utredningen av brottet. Med detta avses t.ex. att det finns bevisfrågor i målet som inte är helt enkla.Den andra situationen är om det är tveksamt vilken påföljd som ska utdömas och att det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom. Det är osäkert om detta kan vara aktuellt i den situation du beskriver, personen har tidigare blivit dömd för snatteri men det är svårt att säga om någon annan påföljd än de nämnda kan bli aktuella.Den tredje situationen är om det finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden att en offentlig försvarare utses. Det har således betydelse vilken förmåga den misstänkte har att sköta sitt försvar, t.ex. med anledning av personens ålder. Omständigheten att personen har OCD skulle kunna tala för sådana särskilda skäl som avses i lagen.Jag kan tyvärr inte ge ett mer exakt svar på om det föreligger rätt till offentlig försvarare just i det fall du anger. Det är domstolen som avgör om en offentlig försvarare ska utses - RB 23 kap. 4 §. Frågan tas upp om rätten anser att det finns anledning att göra det. Notera att den misstänkte själv kan framställa begäran om att offentlig försvarare ska utses.Beslutar tingsrätten att inte utse en offentlig försvarare finns möjlighet för personen att överklaga detta. Hur det än blir i detta fall kan det vara tryggt att veta att domstolen är förpliktigad att se till att målet blir fullständigt utrett - RB 46 kap. 4 §. Utses inte en offentlig försvarare och har den misstänkte inte utsett en privat försvarare måste domaren i ökad utsträckning hjälpa den tilltalade att utföra sin talan.Vänliga hälsningar

Äktenskapsord påverkar inte äganderätt

2014-10-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, Är gift och har äktenskapsförord gällande en bostadsrätt, och skulle nu vilja ändra detta. Är 75 % ägare nu men skulle vilja ändra det till 100%. Upphävs det gamla automatiskt när man skriver det nya?
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!När ett äktenskap upphör ska makarna göra en bodelning, makarnas nettotillgångarna ska delas lika mellan dem. Det är dock endast giftorättsegendom som ska ingå i bodelningen ÄktB 10:1, som du kan hitta här. All egendom är giftorätt om den inte har gjorts enskild, t.ex genom ett äktenskapsförord ÄktB 7:1 här. Ett äktenskapsförord undantar egendom från en eventuell bodelning vilket gör att den som har undantagit egendom kommer att minska sin andel av makarnas totala giftorättsegendom egendom och därmed påverka hur egendomen ska fördelas. Ett äktenskapsförord påverkar däremot inte ägandeförhållandet innan en bodelning sker. Det är alltså inte möjligt att ändra sin äganderättsandel i en bostadsrättslägenhet genom ett äktenskapsförord. Ett nytt äktenskapsförord upphäver dock det gamla.Vill du bli ensam ägare behöver du förvärva den resterande andelen vilket du kan göra genom t.ex. köp eller gåva. För gåva mellan makar gäller dock särskilda formkrav, den måste registreras hos skatteverket för att vara giltig, se ÄktB kap. 8Vänligen,

Hur få till stånd umgänge?

2014-10-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min bror har separerat från sin fru och har två barn i åldrarna 12 och 10. Dombeslutet blev gemensam vårdnad. Nu har mamman inte låtit barnen träffa sin pappa på 4 veckor och hon låter inte barnen ens ha telefonkontakt med pappan. Pappan kontaktade familjerätten som säger att de inte kan göra något utan att han ska skriva till tingsrätten och klaga. Är detta verkligen korrekt, ska min bror behöva göra en anmälan om detta och starta ett nytt mål? Tacksam om jag och min bror kunde få lite vägledning eftersom han snart bryter ihop pga depression. Kan mamman göra som hon vill?
Kim Shaw |Hej.Tack för din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så har domstolen meddelat dom där det stadgas att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Tyvärr framgår det inte av frågan vart barnen ska bo, eller om pappan fick någon umgängesrätt med barnen. Den informationen hade underlättat  men jag hoppas ändå att mitt svar ger er lite hjälp. Det är korrekt att ni måste vända er till tingsrätten för att reda ut situationen. Om det är så att pappan fick umgängesrätt i domen som meddelats, kan han ansöka om verkställighet. Verkställighet kan ske genom att mamman vid hot om vite ska medverka till umgänget. Det kan också ske med hjälp av polismyndigheten, och att de i ett sådant fall kan bistå med hjälp genom att hämta barnen. Även om detta är något som sker i väldigt få fall. Om det är så att pappan ej fick umgängesrätt kan han väcka talan om att få det. Det finns dock ingen absolut rätt för föräldrar att få umgängesrätt med sina barn utan bedömningen kommer utgå från barnens bästa. Om det är så att domen inte stadgar vart barnen ska bo kan pappan väcka talan om detta. Om han gör det kan utfallet bli som sådant att barnen bor med honom och mamman får umgängesrätt. Talan om vårdnad kan, även om det redan finns en dom, väckas igen. Pappan kan således också väcka talan om ensam vårdnad, om det är så att det hänt något sedan den första rättegången som kan leda till ett annat beslut. Att mamman inte medverkar till umgänge kan vara en sådan omständighet. Kontinuitetsprincipen är dock en princip i familjemål som också påverkar bedömningen. Principen stadgar att man ser till vart barnet bor nu, och vilka nackdelar det kan komma att leda till att flytta över vårdanden och boendet till den andra föräldern. Således är det tyvärr så han måste vända sig till tingsrätten för att reda ut situationen, om det är så att mamman inte frivilligt vill medverka till umgänge.

Hemfridsbrott

2014-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nora har föräldrafri fest hemma. Framåt 01:30 på natten urartar festen då ett tjugotal objudna gäster dyker upp. Nora, som förstår att detta inte kan sluta väl, ber alla gäster att gå hem. Ett par överförfriskade ungdomar vägrar dock att lyda Nora trots upprepade tillsägelser och slår sig ned i hennes föräldrars skinnsoffa med varsin öl i handen. Vilket brott kan ha begåtts ?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!I en situation som den du beskriver kan ungdomarna ha gjort sig skyldiga till hemfridsbrott, brottsbalken (1962:700) 4 kap. 6 § 1 st., om de efter tillsägelse om att lämna bostaden fortfarande uppehåller sig där. Bestämmelsen om hemfridsbrott stadgar att "den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter."MVH

Ersättning för sveda och värk samt lyte

2014-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår dotter blev hundbiten i somras. Hon är 4 år gammal. Det resulterade i ett ärr på huvudet på sju centimeter samt ett ärr bakom ena örat på tre centimeter. Båda ärren kommer att täckas av hår när det växer ut. Hon kommer kanske inte vilja ha kort hår när hon blir äldre. Hon fick åka ambulans och sitta på akuten i flera timmar innan hon till slut blev nedsövd och ihopsydd. Det hade kunnat slutat värre med bett i ansiktet eller rent av ett dödligt bett. Hundägarens försäkringsbolag tänker betala ut runt 2500 kronor för sveda och värk. Är det rimligt? Vi ser det som ett hån mer eller mindre. I mina ögon känns 50- till 100 000 som en rimligare summa med tanke på den traumatiska upplevelsen. Vad är er åsikt? Ska man överklaga?
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!För skador som orsakats utanför ett kontraktsförhållande gäller skadeståndslagen, SkL. Vid personskador kan enligt 5:1 SkL, som du kan hitta här, ersättning utgå för bl.a. sveda och värk, och lyte och men. Sveda och värk innebär fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur, som t.ex. smärta och ångest och tar inte bara sikte på ersättning för själva skadan utan även andra tillfälliga obehag som t.ex. sjukhusvistelse. Denna ersättningen är mest tänkt att fungera som plåster på såren och är normalt sett inte så stora. Lyte och men tar sikte på bestående skador som t.ex. ärr. Din dotter borde ha rätt till ersättning för båda posterna. Hur stor ersättning som ska utgå är det mycket svårt att säga, vid en domstolsprövning tar dock rätten ofta hjälp av schabloniserade tabeller som utfärdas av trafikskadenämnden. Domstolen är dock inte bunden av tabellerna och de kan avvika om det finns skäl för det. Tabellerna kan du hitta på trafikskadenämndens hemsida. Jag vågar inte uttala mig om hur stor ersättning ni skulle kunna få. Det kommer att bero på storleken på skadan, hur allvarlig smärta och rädslan var, hur stora och framträdande ärren är och så vidare. Ett framträdande ärr i ansiktet på ett barn har dock enligt trafikskadenämnden tabell värderats till 17000-25000 kr.Jag råder er att kontakta en jurist för vidare rådgivning. Genom vår samarbetspartner Familjens jurist kan vi erbjuda vidare rådgivning av specialiserad jurist, du kan boka tid direkt på vår hemsida, här.Tänkt på att en rättsprocess kan komma att innebära kostnader då den förlorande parten får ersätta motpartens rättegångskostnader vilka ofta kan uppgå till betydande belopp. 

Vad gäller vid resning

2014-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Fråga om hjälp med en eventuell resningsansökan pga. rättsfel.
Kim Shaw |Hej.Tack för din fråga. När en dom vunnit laga kraft kan den bara undantagsvis ändras. En dom kan till exempel ändras genom resning. Resning innebär att målet tas upp, och prövas på nytt. Om du vill begära resning av en dom meddelad av en tingsrätt gör du det i hovrätten. Vill du begära resning av en hovrättsdom gör du det i högsta domstolen. Grunderna för om en resningsansökan ska beviljas eller ej varierar lite beroende på om det är tvistemål eller brottmål, och om det är brottmål, om det är till den tilltalades fördel eller nackdel.Några exempel på grunder som kan leda till att resningsansökan beviljas är; att domen grundar sig på en uppenbart felaktig rättstillämpning eller att det framkommit nya bevis eller omständigheter som är av betydelse.Jag hoppas att denna information gör det lite tydligare. Du är välkommen att ställa ytterligare frågor om det är något mer du undrar över.

Konkurs - försäljning av inkråm

2014-10-30 i Avtal
FRÅGA |Vi har avtal med ett bolag som gått i konkurs. Annat bolag har köpt inkråmet. Gäller vårt avtal med detta bolag ? Måste inte vi skriva nytt avtal i det nya avtalet ?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När ett bolag försätts i konkurs innebär det att en eller flera konkursförvaltare ges i uppdrag att avveckla det så kallade konkursboet på det sätt som ger bäst resultat för borgenärerna - konkurslag (1987:672) 1 kap. 3 §. Beroende på vad ni har för avtalsförhållande till konkursbolaget kan olika rättigheter i konkursen göras gällande. Detta gäller t.ex. om ni har en fordran som inte har betalats av bolaget. Har ni någon förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979), t.ex. någon form av pant, har ni företräde till att få betalt för er fordran. I annat fall är fordran oprioriterad och ni får dela på de tillgångar som finns kvar i konkursboet med andra oprioriterade borgenärer.När ett konkursbo som i detta fall säljer inkråmet blir pengarna som flyter in tillgångar som ska fördelas på borgenärerna som har fordringar kvar. Det betyder dock inte att avtalet ni hade med konkursbolaget så att säga följer med till den som köpt inkråmet. Avtalet har ingåtts med bolaget som nu gått i konkurs och eventuella krav som kvarstår får som ovan beskrivits bevakas i konkursen. Svaret på din fråga är därför att det behövs ett nytt avtal med bolaget som köpt inkråmet.Vänliga hälsningar