Giftorättsgods eller enskild egendom

2015-03-27 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Har jag rätt att ta undan sådant jag förvärvat innan äktenskapet, vid en skilsmässa? T.ex ett bolag jag ägt innan, arv jag erhållit innan jag gifte mej?
Emil Forssell |Hej!Vid skilsmässa tillämpas Äktenskapsbalkens ( ÄktB) regler (https://lagen.nu/1987:230). Efter skilsmässa upprättas en så kallad bodelning i vilken makarnas tillgångar ingår. Det som delas mellan makarna kallas giftorättsgods. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods, se 7:1 ÄktB.Enskild egendom delas inte. Enskild egendom är bland annat egendom som du har ärvt och där det framgår av testamentet att egendomen skall vara din enskilda, se 7:2 p4 ÄktB. Ditt bolag är som utgångspunkt giftorättsgods, men genom att upprätta ett äktenskapsförord kan du göra så att bolaget blir enskild egendom, se 7:2 p1 ÄktB.Äktenskapsförord ska upprättas skriftligen och undertecknas av makarna, se 7:3 2 st ÄktB. Äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Ett äktenskapsförord som har slutit mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, under förutsättningen att det ges in till Skatteverket inom en månad från det att äktenskapet ingicks.I annat fall gäller äktenskapsförord från och med den dag då det gis in till skatteverket, se 7:3 3-4 st ÄktB.

Påföljd vid grovt bedrägeri, flera brott

2015-03-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag är nu åtalad för fyra tillfällen av grovt bedrägeri samt försök till bedrägeri vid två tillfällen (flera mindre försäkringsbedrägerier som resulterat i 50 000 kronor totalt) . Straffskalan för grovt bedrägeri är ju fängelse. Jag är tidigare ostraffad och mådde vid tillfällena för brotten mycket psykiskt dåligt. Kan jag få ett eventuell fängelsestraff omvandlat till skyddstillsyn, kontraktsvård eller något annat?Intensivövervakning verkar inte kunna vara aktuellt då jag är helt sjukskriven och därmed är utan/ej kapabel till sysselsättning. Vad verkar vara rimligt som påföljd?
Martin Cronsioe |Hej Christina. Tack för din fråga. Här kommer ett långt svar.I svensk rättstillämpning brukar man utgå från straffminimum när man fastställer brottets straffvärde. I ditt fall rör det sig om grovt bedrägeri för vilket minimistraffet är 6 månaders fängelse. Rör det sig exempelvis om mycket stora värden finns det skäl att tillmäta ett högre straffvärde för varje brottsenhet. När det som i ditt fall rör sig om upprepad brottslighet lägger man ihop straffvärdet för varje brottsenhet, varefter man förser det sammanlagda straffvärdet med en "rabatt". Med utgångspunkt att straffvärdet för varje brottsenhet i ditt fall är 6 månader skulle det kunna se ut såhär:1 brottet + 6 mån2 brottet + 6 mån, varefter man brukar dra bort hälften i rabatt --> alltså 3 mån3 brottet + 6 mån, varefter man brukar dra bort ca 2/3 i rabatt --> alltså 2 mån4 brottet + 6 mån, 2/3 igen --> alltså 2 månDet samlade straffvärdet för dessa brott borde ligga runt 12-13 månader.Utöver detta ska läggas till de bedrägeriförsök som du eventuellt döms för. Straffvärdet för dessa borde rimligtvis sättas till ett kort fängelsestraff, max 1 mån.Med andra ord bör den samlade straffvärdet landa på runt 13-14 månader. Vid ett sådant högt straffvärde, alltså mer än 12 månader, föreligger en presumtion för att fängelsestraff ska utdömas. Presumtionen kan dock brytas genom att du samtycker till att istället utföra samhällstjänst. I sådant fall finns ett visst utrymme för rätten att istället döma ut villkorlig dom förenat med ett antal timmar samhällstjänst. Att du tidigare är ostraffad kan här vara av avgörande betydelse. En förutsättning för att i en sådan situation undvika fängelsestraffet och istället döma ut villkorlig dom förenat med samhällstjänst är att rätten finner dig lämplig att utföra detta med hänsyn till din person och övriga omständigheter. Det kan även, beroende på om missbruk bidragit till brottet, bli aktuellt med skyddstillsyn kombinerat med kontraktsvård förutsatt att du samtycker till detta. Eftersom du är ostraffad är det dock troligare med villkorlig dom. Påföljdsbestämning är, som du säkert märker, en aning komplicerat och det är därför ganska svårt att ge något närmare svar. Jag vill också understryka att påföljdsbestämningen är ytterst individuell, och att rätten kan göra olika bedömningar beroende på hur just din livssituation ser ut. Kom även ihåg att detta endast är min bedömning utifrån de generella straffrättsliga principer som gäller i svensk rätt, och att en domstol mycket väl kan göra en annan bedömning. Som åtalad för detta brott har du också rätt till offentlig försvarare. Försvararen är expert på området och dessutom bättre insatt i just ditt fall, varför han säkert kan ge dig en bättre bedömning.Hoppas min bedömning har varit till någon hjälp.

Blandat fång av fastighet och förskott på arv

2015-03-27 i Köpavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en fastighet som jag tänker sälja 50 % av till min dotter och hennes man. Resterande 50 % tänker jag ge till min dotter som förskott på arv. Är detta ok och kan jag göra det samtidigt eller gör jag affären först och sedan gåvobrev till min dotter på de 50 %?mvh Göran Brodin
Martin Cronsioe |Hej Göran! Tack för din fråga till Lawline.Det första alternativet är att du i köpehandlingen formulerar att hälften av fastighetens värde överlåter du benefikt i gåvosyfte, medan den andra hälften överlåts oneröst genom erläggande av köpeskilling. För din dotter uppstår då ett s k blandat fång. Förutsatt att fördelningen mellan din dotter och svärsonen är 50/50 blir då ägandet:75 % dottern25 % svärsonen. Alternativet är att du genom den första köpehandlingen överlåter en andel (50%) av fastigheten, varvid samäganderätt mellan dig, dottern och svärsonen uppstår, varefter du sedan utfärdar ett särskilt gåvobrev avseende återstoden. Viktigt att komma ihåg då är att även överlåtelse genom gåva kräver att formkraven i 4 kap Jordabalken iakttas. Familjerättsligt har dessa alternativ inte någon betydelse: huvudsaken är att det av handlingarna framgår att den benefika delen avser förskott på arv och uppdelningen av andelarna. Personligen skulle jag nog föredra det första alternativet av smidighetsskäl. Hoppas detta hjälper dig.

Betalning av kontrollavgift inom kollektivtrafiken

2015-03-27 i Skuld
FRÅGA |Hej. Jag hade av misstag löst en barnbiljett när jag skall åka på vuxen (vid tillfället hade jag för mindre än en månad sendan fyllt 20) och tänkte inte alls på det, det handlade om en station imellan och fick böter på 1000 kr. Hade ingen legitimation på mig så han tvingde dessutom mig att tala om vad jag hette och när jag var född. Jag skrev en överklagan och breskrev att jag gjort detta av misstag att jag är arbetslös och har inte möjlighet att betala pengarna nu, kan tänka mig att betala mellanskillnaden på biljetterna och betala böterna vid ett senare tillfälle när jah fått jobb. Fick tillbaka ett brev från Skånetrafiken att de tydligd står på deras hemsida att man inte får åka på barn biljett som vuxen och att jag skall betala avi inom 10 dagar. Mitt problem är att jag inte har några pengar och är livrädd för att de ska hamna hos kronofogden. Kommer det att göra det, eller hur skall jag göra? Kan man överklaga det igen? Tack för förhand! Mvh Johanna
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Jag utgår i mitt svar från att du redan överklagat kontrollavgiften på 1000 kr på det sätt som följer av denna länk: https://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=34361&epslanguage=SVHar du gjort detta inom åtta dagar från kontrollavgiftens utfärdande så har du gjort ett korrekt bestridande av kontrollavgiften och du kan därför inte klandras på denna grund. I ditt fall har dock överklagandet bestridits på andra grunder. Om du fortfarande befinner dig inom tidsfristen på åtta dagar från kontrollavgiftens utfärdande kan du prova att överklaga kontrollavgiften igen. Visar det sig att överklagandet bestrids, eller att tidsfristen på åtta dagar passerat och du inte har möjlighet att betala kontrollavgiften har Skånetrafiken möjlighet att vända sig till Kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande enligt 1-2 §§ Lagen om betalningsföreläggande och handräckning, för att fastställa att du har en skuld till Skånetrafiken som du ska betala. I detta skede kan du vända dig till Kronofogden och bestrida skulden enligt 31 § samma lag som ovan. Skånetrafiken kommer att informeras om detta och får välja om de vill gå till domstol med ärendet eller om de vill att ärendet skall skrivas av (detta innebär att de efterger sitt krav på betalning). Om Skånetrafiken väljer att gå vidare med en domstolsprocess kan du utöver kontrollavgiften på 1000 kr belastas med rättegångskostnader om du skulle förlora i domstolen. Om du inte hör av dig till Kronofogden efter att du delgivits kravet på betalning meddelas ett utslag enligt 42 § (samma lag som ovan) där du förpliktas betala vad Skånetrafiken begärt. I detta fall kan du även bli ersättningsskyldig för de kostnader Skånetrafiken har i målet enligt 46 §. Även i detta skede kan du invända mot utslagen och begära återvinning enligt 52 §. Det innebär att ärendet tas över av domstol och en domstolsprocess kommer att inledas enligt 54 §. Även i denna situation kan större kostnader tillkomma utöver skulden på 1000 kr.Det lämpligaste du kan göra i det här fallet är att betala skulden till Skånetrafiken eftersom en domstolsprocess kan föranleda betydligt större kostnader för dig. Om det är så att du verkligen inte kan betala kontrollavgiften avvakta och se om Skånetrafiken tar ärendet till domstol. Det tar vanligtvis flera månader innan en domstolsprocess är avgjord och du har därför möjlighet att tjäna in pengarna under tiden och komma överens om en betalningsuppgörelse och därmed förlikas med Skånetrafiken innan processen avgörs. I detta fall minimerar du dessutom rättegångskostnaderna beroende på hur långt processen hinner fortlöpa innan en överenskommelse nås.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Uppsägning av avtal med bindningstid

2015-03-27 i Avtal
FRÅGA |Hejsan!Jag har problem med att tolka vad som gäller vid uppsägning av ett avtal som jag ingått. Företaget mitt företag ingått avtalet med hävdar att man inte kan använda bindningstiden som uppsägningstid. Jag hävdar att detta inte framgår av avtalet utan att man kan säga upp avtalet en månad före bindningstidens slut.Vem har rätt? Se avtalet nedan.Vänliga hälsningar Anna Johannesson7. Uppsägning av avtalet och bindningstidKund har rätt att säga upp Avtalet. Såvida parterna inte överenskommitom annat, upphör Avtalet att gälla vid utgången av denmånad som följer närmast efter den månad då sådan uppsägninghar skett. Om inte annat framgår av Villkoren, äger Kund inte rätttill återbetalning av i förskott erlagd betalning för det fall Kundsäger upp Avtalet.Parterna kan komma överens om bindningstid för Avtalet.Bindningstiden avser tiden efter Avtalets ingående och specificerasi produktbeskrivningen, skriftliga avtalet eller enligt muntligöverenskommelse. Efter bindningstidens utgång gäller Avtalet tillsvidare med en (1) kalendermånads uppsägningstid.
Martin Cronsioe |Hej. Tack för din fråga.Min tolkning av villkoren är att du kan säga upp avtalet med effekt vid bindningstidens slut, under förutsättning att uppsägningstiden på en månad har iakttagits. Bindningstiden skulle annars vara bindningstiden plus en månad, vilket förefaller märkligt. Lycka till.

Falsk tillvitelse angående orosanmälan till socialnämnden

2015-03-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hejsan, en före detta vän till min mamma har gjort en orosanmälan på att jag och mina syskon far illa hemma, detta stämmer inte och socialen ska nu starta en utredning. Samma person har tidigare gjort en anmälan men den lags ner så min fråga är kan jag väcka åtal för falsk tillvitelse?och hur gör vi för att slippa utredning då mamma inte vill ha någon så vidare kontakt med socialen och inte jag heller.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att sanningslöst, alltså utan grund, tillvita någon till exempel brottslig gärning till myndighet är att se som falsk tillvitelse. I det fall personen sanningslöst har upprättat en orosanmälan till Socialnämnden är det alltså att se som falsk tillvitelse, vilket är ett brott enligt 15 kap. 7 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K15P7S1).Gällande att själv väcka åtal kan en målsägande väcka åtal vid brott som målsäganden har angivit och som faller under allmänt åtal om åklagare har beslutat att inte väcka åtal, 20 kap. 8 § rättegångsbalken. Målsäganden är din mamma eftersom det är din mamma den före detta vännen har anmält till socialnämnden.Vidare har Socialnämden en skyldighet att utreda om det som genom till exempel en orosanmälan har kommit till deras kännedom att exempelvis barn far illa, se 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453#K11P1S1). Socialnämnden ska alltid ha barnets bästa i fokus, 1 kap. 2 § socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453#K1P2S1). Ni kan inte självmant stoppa en utredning. I det fall socialtjänsten anser att det inte finns anledning till oro och att ni har det bra hemma kommer utredningen inte att fortgå.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Vänligen,

Hur kan jag tvinga någon att flytta från min bostadsrätt?

2015-03-27 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Min flickvän flyttade in i min bostadsrätt för ca 4 månader sedan då hennes kontrakt på en andrahandslägenhet upphörde. Nu är förhållandet slut, men hon vill inte flytta ut. Vilka möjligheter har jag att tvinga henne att flytta?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Dina möjligheter att tvinga din ex-flickvän att flytta beror på om ni anses vara sambor i sambolagens mening eller inte. I 1 § 1st. sambolagen anges att sambor är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Det finns ingen exakt tidsgräns för hur länge man ska ha bott tillsammans för att det ska vara stadigvarande. Det finns en rekommendation på att man ska ha bott tillsammans i minst sex månader för att anses vara sambor, men denna kan frångås om parterna har upprättat testamente, ingått avtal om vissa ekonomiska angelägenheter eller skaffat gemensamma bankkonton, eller på något annat sätt visat en avsikt att stadigvarande leva tillsammans.Om ni anses vara sambor är det sambolagen som gäller mellan er. I så fall är din bostadsrätt samboegendom, enligt 3 § sambolagen, eftersom den är er gemensamma bostad (5 § 3p. sambolagen). Om antingen du eller din ex-flickvän begär det, ska samboegendomen delas mellan er genom bodelning enligt 8 § sambolagen. Den samboegendom som kvarstår efter avdrag för skulder ska läggas samman och sedan ska värdet av det delas lika mellan er enligt 14 § sambolagen. Vid ett kort samboförhållande som ert (om det ens kommer att räknas som ett samboförhållande) finns en undantagsregel i 15 § sambolagen. Där anges att den ena sambon kan få behålla mer av sin egendom om det pga. samboförhållandets längd eller sambornas ekonomiska förhållanden skulle vara oskäligt att dela samboegendomen lika. Om sambolagen gäller mellan er finns det en risk att det blir du som måste flytta och din ex-flickvän som får bo kvar, enligt 16 § 2st. sambolagen, men för detta krävs att hon har större behov av bostaden än dig och att det är skäligt med hänsyn till övriga omständigheter. Det krävs även som huvudregel att hon köper ut dig från bostadsrätten. Eftersom ni bott tillsammans under så kort tid tror jag inte att det skulle anses vara skäligt att din ex-flickvän får bo kvar i din bostadsrätt.Om ni inte anses vara sambor, om ingen av er begär bodelning eller om din ex-flickvän fortfarande vägrar flytta efter en eventuell bodelning kan du ta hjälp av kronofogdemyndigheten för att få henne att flytta. Hos kronofogdemyndigheten kan du ansöka om handräckning enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Du kan läsa mer om detta och hitta blanketter för ansökan om handräckning på kronofogdemyndighetens webbsida: klicka härHoppas mitt svar är till hjälp för dig!Vänlig hälsning,

Gåva av bostadsrätt till barn

2015-03-27 i Arvsskatt
FRÅGA |Om en brf.lägenhet ges som gåva till ett barn av flera ska då värdet på lägenheten vid arvskifte minskas med ev kommande reavinstbeskattning och mäklararvode?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Om du ger bort en bostadsrättslägenhet utan att mottagaren betalar någon som helst ersättning för lägenheten kommer överlåtelsen att klassificeras som en gåva och därmed vara skattefri enligt 8 kap 2 § inkomstskattelagen. Detta gäller dock inte om det rör sig om en blandad överlåtelse, dvs en överlåtelse som är delvis en försäljning och delvis en gåva. Det vanligaste exemplet på en sådan överlåtelse är en försäljning till underpris. Om du som givare gjort vinst på din överlåtelse trots underpriset kommer du få att betala reavinstskatt på den vinst som överlåtelsen medför.Sammanfattningsvis innebär detta att sålänge det rör sig om en ren gåva, utan krav på motprestation från ditt barn kommer reglerna om reavinstskatt aldrig att träda in eftersom det rör sig om en gåva och dessa inte är skattepliktiga. Mäklararvode kommer inte aktualiseras såvida du inte anlitar en mäklare som har hand om försäljningen, troligtvis har du dock inget behov av mäklare eftersom det inte rör sig om någon försäljning och du redan har någon att överlåta lägenheten till. Hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!