Förtal och ansvarsfrihet

2015-05-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Min mors förvaltare skriver i brev till Överförmyndarnämnden att jag vid två tillfällen har tagit min mors hörapparater från henne på det äldreboende hon bor på ( sic!) , att jag har en psykisk sjukdom samt att jag ska ha uppträtt aggressivt och hotfullt, att hon är rädd för mig osv osv. Mina syskonoch deras ombud har tillgång till dessa uppgifter. Förvaltaren talar och skriver nedsättande om mig till ÖFN och personalen på mammas boende i avsikt att få mig att framstå som tokig. Förvaltaren håller sig inte inom sitt uppdrags begränsningar dvs hon gör allt för att skilja min mor och mig åt för hon har fått för sig att det inte är bra för min mor att träffa mig, sin dotter som hon haft daglig kontakt med i 58 år. Finns det tillräcklig grund att stämma förvaltaren för förtal?
Denise Peters |För att en person ska ha gjort sig skyldig för förtal krävs att hen spridit nedsättande uppgifter om någon i syfte att utsätta denne för andras missaktning, se 5:1 § Brottsbalken, här.Det finns dock vissa fall som ovan nämnda handlande inte leder till ansvar för gärningsmannen. Detta är när en person varit skyldig att uttala sig eller att det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna vissa uppgifter. Uppgifter som lämnas i tjänsten på detta sett kan anses vara försvarliga men jag skulle behöva mer omständigheter för att kunna göra en korrekt bedömning i ditt fall. Vad jag kan säga är dock att en uppgift aldrig kan ses som försvarlig om den inte är sann. Bevisbördan för att visa huruvida ett påstående är sant, eller att det fanns skälig grund för att tro att uppgiften var sann, ligger på den som lämnat de nedsättande uppgifterna. I den mån förvaltaren, som du säger, inte talar sanning så finns det vad jag kan se tillräcklig grund för att anmälan hen för förtal. Lycka till! Vänligen,

Kan den som tillhandahåller ett förvaringsutrymme mot betalning förstöra egendomen som förvaras där om inte avgiften betalas i tid?

2015-05-27 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Styrelsen har slängt mina cyklar. Är det tillåtet/lagligt?Jag har en andelsvecka, vecka 21 i en bostadsrättsförening betående av 6 huslängor med smålägenheter för sommarboende,. En andel består av en specifik lägenhet och vecka. Jag har varit där varje år i 29 år. Under denna tid har man kunnat ställa sin cykel under huslängorna för vinterförvaring. År 2013 beslutade styrelsen att förvaringen skulle kosta 100,-/år. Detta meddelades i föreningens informationsblad som finns tillgänglig på föreningens hemsida. Dessutom fanns en lapp i receptionen. Jag betalade 100,- /cykel och fick en platt nyckelring där namn, lägenhetsnummer och veckonummer skrevs in och fästes på cyklarna.Ingen information har funnits om detta efteråt, varken i receptionen eller i eller på hemsidan. När jag i förra veckan, vecka 21 kom dit var mina cyklar och många andra borta, Kättinglåset låg kvar, uppsågat. Det visade sej att styrelsen slängt alla cyklar som inte var märkta med förra årets märklapp. Den bestod inte av en nyckelring där namn, etc noterades utan istället av en färgad klisterlapp med för gällande år specifik färg.På förrådsdörren sitter nu en (inaktuell) lapp, ( ej märkt av ett års väder..) som säjer att 100,-/ skall betalas för vintern 2014/2015.Mina cyklar kunde definitivt inte uppfattas som skräp och var märkta med namn, lgh och -veckonummer. En av dem var en unik, specialbyggd tandemcykel. Är det möjligt att styrelsen har rätt att göra så?
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på vad som var avtalat mellan dig och föreningen, det vill säga vilka villkor som gällde för förvaringen av cyklarna. Om det var avtalat att styrelsen hade rätt att slänga cyklarna om avgiften inte betalades är det möjligt att de hade rätt att göra det. I annat fall kan den som har sågat upp låsen och slängt cyklarna ha gjort sig skyldig till brott.Att inte betala en avgift i rätt tid medför inte någon allmän rätt för den som tillhandahåller ett förvaringsutrymme att förstöra den egendom som förvaras där. Det enda som händer om avgiften inte betalas är att den som hyr förvaringsutrymmet får en skuld till den som tillhandahåller förvaringsutrymmet. För att ha rätt att förstöra egendomen krävs det att parterna har avtalat om saken.Att skada eller förstöra annans egendom betraktas som skadegörelse (se 12 kap. 1 § brottsbalken) och att ta någons saker utan att ha uppsåt att behålla dem kan utgöra egenmäktigt förfarande (se 8 kap. 8 § brottsbalken).Den som gjorde detta har dessutom uppsåtligen vållat en sakskada (se 2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)) och kan därför bli skadeståndsskyldig med ett belopp motsvarande sakens värde m.m. (se 5 kap. 7 § skadeståndslagen).Utifrån det du har berättat låter det som att styrelsen har gjort fel, förutsatt att det inte framgår av villkoren för uthyrningen att de hade rätt att slänga cyklarna.Jag hoppas att det var svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig till oss igen om du har fler frågor! Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons 10-16).Med vänlig hälsning

Kontaktförbud med grund i gamla brott

2015-05-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min pojkvän är tidigare dömd för sexualbrott mot barn. Han har avtjänat sitt straff. Händelserna ägde rum för fem år sen.Under sina 2,5 år efter avtjänat straff har det inte funnits något som tyder på att han har eller håller på att återfalla i tidigare brottslighet. Tvärtom. Han får hjälp och stöd av psykolog etc och gör allt för att återgå till ett normalt liv.Jag har barn och är sedan orosanmälan från pappan aktuell för utredning hos soc. Vi väntar beslut. Beslutet bör inte landa i något annat än att barnen är fullt trygga hos mig.Nu undrar jag om pappan kan få igenom ett kontaktförbud gentemot våra barn när det inte finns något alls (mer än just tidigare dom och AVTJÄNAT straff) som är grund för oron? Min nästa fråga är när tippar barnens pappa över i förtal gentemot min pojkvän?Jag förstår att frågan är svår och att det finns nyanser, men om vi alltså utgår ifrån att det inte finns några faktiska händelser, indikationer eller orosbefog idag utan att allt bara utgår ifrån den tidigare domen.
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att ha få igenom ett kontaktförbud krävs det att det finns en risk att den man söker skydda sig emot kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser att skydda, se 1§ Lagen om kontaktförbud, här. I din pojkväns fall har det gått en tid sedan han begick sitt brott och det faktum att han sedan dess inte haft några återfall tyder på att framtidsprognosen ser ljus ut för hans del. Det kommer förmodligen vara svårt för barnens far att få igenom ett kontaktförbud på den grund han har. Vad gäller förtalet så uppfylls kriterierna för brott då man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning, se 5:1 § Brottsbalken, här.Det krävs alltså att barnens far sprider rykten om din pojkvän till människor i er omgivning i syfte att få dessa att tappa aktningen för honom. I den mån detta skett kan man anmäla honom till polisen för förtal. Vänligen,

Reavinstskatt på ärvd stuga

2015-05-27 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |hej! Jag har ärvt en stuga av min pappa och mamma ( mamma lever ännu) fått som gåva och som enskild egendom. Nu ska jag sälja, hur blir det reavinstskatten? Ska jag skatta för pengarna? Om jag nu binder pengarna i en ny fastighet, skjuter man då på ev reavinst? Eller är det andra regler som gäller med en gåva? Med vänlig hälsning,
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln beträffande arv av egendom är att detta är skattefritt enligt 8 kap 2 § inkomstskattelagen. Som arvtagare inträder man dock i den förra ägarens skattemässiga situation (kontinuitetsprincipen) enligt 44 kap 21 §. Detta innebär bland annat att din egendom, vid försäljning anses ha det anskaffningsvärde som din arvlåtare hade för egendomen. Detta anskaffningsvärde används sedan för att beräkna den vinst du gör på att avyttra egendomen och därav hur mycket reavinstskatt du ska erlägga. Inkomst som överstiger anskaffningsvärdet + eventuella förbättringsutgifter (se 44 kap 14 §) från försäljning av egendom utgör kapitalvinst och räknas därför till inkomstslaget kapital enligt 41 kap 1 § inkomstskattelagen.Du ska alltså erlägga på din vinst eftersom detta utgör en kapitalvinst enligt 41 kap 2 § och dessa är skattepliktiga. Hur man beräknar kapitalvinst framgår av 44:13-14 samt 45 kap när det rör sig om fastigheter. Kapitalvinst ska enligt 44 kap 26 § inkomstskattelagen tas upp som intäkt det år som den avyttras. Att försäljning utgör en avyttring framgår av 44 kap 3 §. Möjligheterna att skjuta upp reavinstskatten följer av uppskovsreglerna i 47 kap inkomstskattelagen. Enligt 47 kap 2 § får man göra avdrag för uppskovsbelopp om man:1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.Samtliga tre krav måste vara uppfyllda för att man ska kunna göra avdrag för uppskovsbelopp. Vad som utgör en ursprungsbostad framgår av 47 kap 3 §. Det skall röra sig om en privatbostad inom EES som är den skattskyldiges permanentbostad. Vad som utgör en permanentbostad framgår av 47 kap 3 § 2st. Man skall ha bott där antingen:1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller2. under minst tre av de senaste fem åren.Vad som räknas till en ersättningsbostad framgår av 47 kap 5a §. Även dessa krav ska vara uppfyllda för att ett uppskov ska kunna beviljas. Eftersom stugan du ärvt troligen inte är att anse som en ursprungsbostad enligt de kriterier som uppställs bör du inte räkna med att kunna begära uppskov med reavinstskatten och du kommer därav att få erlägga skatten det år egendomen avyttras enligt 44 kap 26 § inkomstskattelagen.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

"Pantsättning" av egendom för att få använda toalett – är det tillåtet?

2015-05-27 i Avtal
FRÅGA |Lite förvånad av att behöva lämna ,körkort, leg, nycklar, plånbok, eller sedlar som pant för att få låna nyckeln till toaletten på Willys i Norrtälje.Är detta tillåtet ? Vad händer om ngt försvinner ?Min pant förvarades olåst bredvid kassörskan på en bänk.Dom hade tydligen haft problem med vandalisering, så därför.
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga hinder mot att avtala om att man måste lämna egendom i någon annans besittning för att exempelvis få använda en toalett eller liknande.Jag är osäker på om man bör betrakta detta som en pantsättning i juridisk mening eller om man ska se det som något annat (t.ex. ett lån eller liknande), dock gäller oavsett hur man definierar rättshandlingen att den som har annans egendom i sin besittning har en vårdplikt, d.v.s. en plikt att se till så att egendomen inte kommer till skada eller försvinner. Denna skyldighet kommer bl.a. till uttryck i den numera något ålderdomligt skrivna handelsbalken, se 10 kap. 4 § handelsbalken (beträffande pant) och 11 kap. 1 § (beträffande lån). Av 10 kap. 3 § handelsbalken framgår dessutom att ”pant bör väl gömmas och vårdas”. Om den som har egendomen i sin besittning skadar denna bör han eller hon alltså kunna bli skadeståndsskyldig gentemot ägaren.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen. Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons 10-16).Med vänlig hälsning

Kan makes särkullbarn ärva ens egendom om all egendom är enskild?

2015-05-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi gifte oss rätt så sent i livet, båda var över 55 år. Min man har ett vuxet barn från tidigare förhållande. Vi har nyligen registrerat ett äktenskapsförord hos skatte verket där vi säger att all egendom var och en hade före äktenskapet likväl skaffar under äktenskapet är enskild egendom. Under äktenskapet har min man gett 50% av fritidshuset han ägde före äktenskapet till mig som gåva. Om min man går bort före mig, har hans barn arvsrätt endast till hans enskilda egendom?,
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230) behövs ingen bodelning då ett äktenskap upplöses (vilket det naturligtvis gör om någon avlider) om all egendom är enskild. Ett undantag, som finns i 11 kap. 8 § Ärvdabalken, kan vara om en make har rätt att överta gemensam bostad och bohag. Detta blir oftast inte aktuellt om man som ni har ett äktenskapsförord som gör egendomen enskild; förutom detta skall dock beaktas behovet hos den make som inte äger bostaden, hur mycket den är värd och dylikt. Bedömningen kan dock inte göras utan mer information, och jag förutsätter här att övertagande inte blir aktuellt.När all egendom är enskild och inget undantag finns, behöver kort sagt ingen egendom lämnas över från den make som har mer egendom än den andre. Resultatet av detta blir också att ingen av din egendom behöver lämnas över till din makes eventuella dödsbo, och i så fall har du helt rätt i att bara din makes enskilda egendom kan gå i arv. Om det hade funnits något giftorättsgods (egendom som inte är enskild egendom) som du och din makes dödsbo hade fått dela på, hade däremot din makes andel gått vidare som arv.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Överklagan av migrationsverkets beslut; process och regler

2015-05-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejMin flickvän och hennes son fick avslag från Migrationsverket vad som gäller uppehållstillstånd pga anknytning med mig (sambo). Vi har väntat ett år för detta beslut . Skäl var att ja var bjuden på en intervju att tydligare förklara om vår relation ..det står i beslut,men jag har ALDRIG fått kallelse för intervju.I beslut står att vi kan överklaga till Förvältningsrätten och vi gjorde det.Jag vill fråga varför Migrationsverket vill att vi överklaga till Förvältnigsrätten direkt ...jag tycker att Migrationsverket bör prova vår ärende igen pga av deras fel....och vi har dokumenterat att ja aldrig har fått kallelse från dem.Är det möjligt att veta hur mycket tid måste vi vänta för nytt beslut från Förvältningsrätten?
Viktor Serbán |Hej Mladen,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! När man fått avslag på ett beslut från Migrationsverket har man i princip två alternativ; antingen accepterar man beslutet och ev. lämnar nöjdförklaring (godkännande), eller så överklagar man beslutet. I ert fall borde det alltså vara aktuellt med ett överklagande. Hur detta fungerar bör framgå av beslutet ni mottog, det ska framgå tydligt hur detta ska utformas och vart det ska skickas. Vad som händer rent praktiskt vid ett sådant överklagande är följande: - Ni överklagar beslutet enligt de kriterier som nämns i beslutet (motivering av varför och hur beslutet ska ändras, namn, personnummer etc.) - Överklagande skickas sedan till Migrationsverket (men adresseras till Migrationsdomstolen/Förvaltningsrätten) och hanteras av deras handläggare där denna registreras och granskas. I denna process ska Migrationsverket först göra en bedömning av huruvida det finns skäl att ompröva beslutet och då ev. ändra dess innehåll. Ett skäl till att ändra skulle kunna vara just att ni kompletterar ansökan med en genomförd intervju eller åtminstone hänvisar till att ni vill genomföra denna och förklarar omständigheterna till varför du inte kom till intervjun första gången (du fick ingen kallelse). - Skulle Migrationsverket ändå välja att inte ändra beslutet kommer de skicka vidare detta till Migrationsdomstolen (som deras Förvaltningsdomstol heter) som kommer att pröva ärendet på nytt. När väl detta är gjort får ni återigen ett beslut som kommer att delges. Skulle ni få avslag där kan ni välja att gå vidare genom att överklaga till Kammarrätten. Då krävs dock att ni får s.k. prövningstillstånd för att de ska ta upp ärendet. - Vad gäller processens handläggningstid i förvaltningsdomstol kan jag inte säga hur lång tid det tar. Enligt förvaltningslagen ska ärenden handläggas skyndsamt, men det finns ingen ram för hur länge ett ärende kan pågå. Det beror på hur komplicerat målet är och hur pass mycket resurser Migrationsverket har att handlägga sin ärenden med. Det vore dock rimligt att anta att all handläggning av Migrationsverket för närvarande är ganska omfattande. Min uppfattning är att deras organisation är under uppbyggnad och expandering för att kunna bemöta den stora mängden inkommande ansökningar i diverse ärenden. För att sammanfatta det hela; om jag vore er skulle jag ringa till ansvarig handläggare på Migrationsverket och förklara att det blivit en miss vid kallelsen för intervju och att du gärna genomför denna så att beslutet fattas med allt material och information tillgängligt. Annars skulle jag som sagt hänvisa er till att skriva ett överklagande enligt det jag nämnt ovan. Som myndighet har Migrationsverket en skyldighet att hjälpa er i processen och hänvisa er till rätt person och rätt information. Hoppas ni fått svar på er frågeställning och hjälp i ärendet! Med vänliga hälsningar,

Ang. gränsdragningen mellan gräl och brottslig ärekränkning

2015-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag vill veta om vad lagen säger om ärekränkning o ofredande mm.Var går gränsen när gräl mellan människor övergår i brott.Jag fick ett sms från en person som sa att fortsätter du o anklaga så anmäler jag dig till polisen o få skadestånd mm.Människor hotar ofta med polisanmälan vid gräl o meningsmotsättningar.Om man ej hotat någon mm är det då brottsligt?Att säga ellet skriva du är dum o du behöver vård är det brottsligt?Vill veta vad lagen säger i detta, då folk ibland hotar med anmälan vid gräl mm
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Att hota med att anmäla annan för begånget brott i syfte att förmå denne företa eller underlåta viss handling kan vara att anse som ”olaga tvång” (se 4 kap. 4 § brottsbalken). För att sagda brott skall anses begånget krävs utöver uppsåt att hotet haft någon av nämnda effekter och att det tvång som utövats varit otillbörligt. Någon tydligt gräns varvid en påtryckning övergår till att vara brottslig existerar som troligen framgår icke, men av såväl praxis som lagtextens ordalydelse kan ändå relativt tydligt utläsas att ett hot är otillbörligt i de fall det inte har något samband med det brott gärningsmannen uppger sig vilja anmäla. Att hota med att anmäla någon för snatteri för att förmå vederbörande förnedra sig själv eller dylikt vore följaktligen inte tillbörligt medan det kan anses mer proportionerligt och följdriktigt att använda en möjlig anmälan om skadegörelse som påtryckningsmedel för att förmå en skadeståndsskyldig part att utge regelrätt ersättning. I de fall endast kränkande tillmälen eller dylika smädelser uttalas är det istället möjligt att brottet ”förolämpning” begås (se 5 kap. 3 § brottsbalken). Även i detta fall finns inga klara riktlinjer för när kränkningar (i regel verbalinjurier) övergår till att vara brottsliga eftersom lagtexten endast talar om kränkande tillmälen, beskyllningar och ett skymfligt beteende i största allmänhet. Praxis på området ger emellertid sken av att det för straffbarhet som regel torde krävas något mer än bara en enstaka kränkning i det förbigående, likväl som gärningsmannen måste uttrycka denna i annat syfte än att endast ge uttryck för smärta eller dylikt (uppsåt måste föreligga). Vad slutligen gäller ”ofredande” bör endast påpekas att sådant som regel kräver någon form av fysisk kränkning (realinjurie) i de fall agerandet består i någon form av skymfligt beteende, varför det (alltsomoftast) inte blir tal om något ofredande i situationer då verbala kränkningar utbytts (jfr. 4 kap. 7 § brottsbalken). Brottsbalken finner du här. Vänligen,