Syskons arvslott utesluten genom testamente

2015-03-03 i Testamente
FRÅGA |Min närmsta släkting är min (enda) bror har stora skulder hos Kronofogden, samt att vi inte har haft någon kontakt de senaste 20 åren. Om jag förstått rätt så är han min bröstarvinge.Men jag önskar testamentera allt till min brorson som jag även är gudfader till och har en bra kontakt med(möjligen även viss del till min brorsdotter).Fråga: Går det att fullständigt utesluta min bror ur mitt testamente?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Om du hade haft barn hade det varit dina bröstarvingar. De hade i så fall haft rätt till laglott som är hälften av arvslotten, och innebär en lagstadgad rätt att alltid få ut en del av arvet av sina föräldrar. I nuläget är i och för sig din bror din närmaste arvinge, men han har ingen rätt till laglott. Det går alltså att skriva ett testamente så att dina brorsbarn ärver dig istället för att han skulle göra det. Det går att testamentera bort hela din kvarlåtenskap, och på så sätt utesluta din bror fullständigt från arvet.

Enskild egendom till förmån för efterlevande maka

2015-03-02 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag gift och har tva sarkulls barnJag gav bort min halva av vart hus till henne forra aretHon har bank konto och ISK konto i sitt namnJag vill skanka henne ett antal miljoner som inte skallarvas av mina sarkulls barn Jag vill att allt som ar hennesskall forbli hennes egendom om jag skulle avlida
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Jag kommer nedan att redogöra för vilka möjligheter som står dig till buds vad gäller att göra dina barn arvslösa. Särkullbarns arvsrättHuvudregeln är att den efterlevande maken kommer att ärva den bortgångne maken med fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) här. Då du nu har barn sedan tidigare, så har dessa så kallade särkullbarn en rätt att omedelbart ärva dig vid ditt framtida dödsfall. Denna rätt för särkullbarnen regleras i 3 kap. 1 § st. 2 ÄB, se här. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från att ta ut sitt arv till förmån för din efterlevande fru. Detta innebär rent konkret att hon kommer att erhålla det arv som särkullbarnet skulle ha fått! Barnen kommer då sedan kunna ärva dig genom henne om hon eventuellt går bort före barnen.Viktigt att känna till är att särkullbarn har samma lagliga rätt att ärva som gemensamma barn. Skillnaden ligger i att särkullbarn har rätten att få ut sitt arv omedelbart vid den ene förälderns död! Efter att en bodelning gjorts kommer det tydligt att framgå hur mycket var och en av er har rätt till. Särkullbarnen kommer då i regel att ärva hela din kvarlåtenskap(under förutsättning att inget testamente finns, för vilket jag kommer att redogöra för nedan). Jag vill dock kort anmärka att ett särkullbarn alltid kommer att ha rätt till minst sin laglott, d.v.s. halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB här. Detta innebär att även om Du testamenterar bort all egendom, så kvarstår möjligheten för särkullbarnen att få ut sin laglott. De har då 6 månader på sig från den dagen testamentet delgavs honom/henne att klandra det. Bodelning vid dödsfallAll egendom som makar äger presumeras vara giftorättsgods, se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) här. Denna egendom skall ligga till grund för en framtida bodelning vid ett äktenskaps upplösning genom äktenskapsskillnad eller dödsfall, se 9 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § ÄktB. I regel gäller alltså att man genom en bodelning sammanställer vilken egendom som skall fördelas mellan makarna alternativt mellan den efterlevande maken och dödsbodelägaren. Enskild egendom som vardera make äger skall alltså ej ingå i en bodelning! Vad som är att betrakta som enskild egendom regleras i 7 kap. 2 § ÄktB, se här. Bland annat står möjligheten till buds att genom ett äktenskapsförord göra din egendom till hennes enskilda, och således undanta de från en framtida bodelning. Vi på Lawline kan bistå er med hjälp att upprätta ett äktenskapsförord, se http://lawline.se/avtal/aktenskapsforord. Kostnaden för detta är 995 kr. inklusive moms!Konkreta rådHuvudregeln är ju som sagt att makar ärver varandra, men att särkullbarn i regel alltid har rätt att få ut sin laglott. Du kan begränsa särkullbarnets arvsrätt dels genom ett testamente, men även genom ett äktenskapsförord. Du kan testamentera bort all din egendom till förmån för henne, men särkullbarnen kommer ändå alltid att ha rätt till sin laglott. Han/hon kommer då att kunna klandra testamentet och på den vägen få ut sin laglott, se 7 kap. 1 § ÄB här . Särkullbarnen kan alltså aldrig bli utan arv om det finns tillgångar i dödsboet! Av den anledningen är det att föredra att upprätta ett äktenskapsförord där Du och din fru själva kan besluta om vad som skall ingå i en framtida bodelning. Det är väldigt viktigt att man upprättar ett formellt korrekt äktenskapsförord för att det skall kunna anses ha någon som helst rättslig verkan. Vidare skall även anmärkas att en gåva från dig till henne inte är tillräckligt för att gåvan skall betraktas som enskild egendom enligt 7 kap. 1 § p. 2 ÄktB. Detta innebär att om Du vill inskränka särkullbarnens rätt till din framtida kvarlåtenskap, så skall Du i första hand upprätta ett äktenskapsförord. Om Du känner att Du vill upprätta ett testamente, så är det något vi på Lawline kan bistå dig med. Priset för detta är 1495 kr. inklusive moms och Du kan göra detta direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/avtal/testamente.Jag hopas att Du fått svar på dina frågor! Om Du har några funderingar i övrigt eller om något är oklart i mina svar, så är Du mer än välkommen att återkomma. Jag nås bäst via: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning,

Offentlighetsprincipen & allmänna handlingar

2015-03-02 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej,Jag arbetar på en statlig myndighet.Jag har för mig att: Löneuppgifter över anställda är en offentlig handling i statliga myndigheter. Något som jag med andra ord kan begära ut av min arbetsgivare.Kan ni hjälpa mig med lagrum som jag kan hänvisa till.Kan man vända sig någonstans om man har en klagan för att en myndighet inte efterlever offentlighetsprincipen.MvhErik
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!2:12 tryckfrihetsförordningen (TF) - "Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas." Detta innebär att alla har rätt att få ut allmänna handlingar och man har som enskild person även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av allmänna handlingar, 2:14 3 st. TF. Rätt att få ut allmänna handlingar stadgas även i 6:4 offentlighets- och sekretesslagen(OSL).För att en handling ska ses som en allmän handling måste:Det vara en handling som avses i 2:3 TF (dvs. framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel),Det ska vara en handling som förvaras hos en myndighet,Handlingen ska vara inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2:6 eller 2:7 TF).Se 2 kap. TF, https://lagen.nu/1949:105#K2Se 6:4 OSL, https://lagen.nu/2009:400#K6P4S1Alla allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess omfattas av offentlighetsprincipen. Lönelistor för anställda i den offentliga sektorn brukar oftast inte omfattas av sekretess och ska således vara tillgängliga för allmänheten.Om du anser att en myndighet begår brott mot offentlighetsprincipen kan du vända dig till JO och göra en JO-anmälan. Följande länk innehåller mer information på hur du ska gå tillväga med din anmälan (det finns ett formulär): http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Hoppas mitt svar var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Upplysningsplikt vid köp av fritidsfastighet

2015-03-02 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej,Vi köpte för drygt ett halvår sedan en fridfull fritidsfastighet med underbar utsikt över en sjö. Nyligen fick vi reda på av en granne att det planeras ett 150m högt vindkraftverk mitt i vår idylliska vy en 600m från vår tomt. Varken säljare eller mäklare nämnde något om detta vid köpet och vi känner oss minst sagt snuvade på konfekten. Fridfullheten och den naturnära upplevelsen var direkt avgörande för vårt val att slå till på denna fastighet. Jag har förstått att köparens undersökningsplikt sträcker sig väldigt långt i fastighetsaffärer men har inte mäklaren eller säljaren något ansvar att upplysa om sådana saker? Säljaren hade enligt grannen mycket väl kännedom om projektet och högljutt närvarat vid ett informationsmöte. Både mäklaren och säljaren tillfrågades om de hade kännedom om några angränsande projekteringar som kunde ha påverkan för fastigheten vilket de båda nekade till. Mäklaren påstod sig till och med ha kontrollerat saken med kommunen. Tacksam för vägledning i hur och vad man kan göra i en situation som denna.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger har köpare till fast egendom en undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § Jordabalken vilket innebär att säljaren inte ansvarar för fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning. Säljaren har ingen generell upplysningsplikt när felet går att upptäcka men det finns undantag då bristande upplysning kan göra att säljaren inte kan åberopa att köparen brustit i sin undersökningsplikt. Dessa undantag är om säljarens brist på upplysning kan klassas som svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen men även om säljaren utnyttjat köparens okunskap när denne är i villfarelse och säljaren måste insett detta samt att säljaren måste ha insett att bristen kan vara avgörande för köparens beslut att köpa fastigheten.I ert fall kan NJA 2007 s. 86 vara till hjälp. I detta fall var en fritidsfastighet utsatt för buller från en närliggande motocrossbana. Säljaren kände till detta och var medveten om att köparen var i villfarelse om detta. Säljaren hade tidigare själv försökt förhindra felet(bullret) och tydde enligt domstolen på att säljaren måste varit medveten om hur avgörande felet var för köparens beslut att köpa fastigheten. Även om köparen i detta fall bort upptäcka felet så ansåg domstolen att undersökningsplikten föll bort då det rörde sig om ett fel av allvarligare karaktär som var avgörande för köparen samt att säljaren var medveten om detta och utnyttjade att köparen var i villfarelse. I detta fall fanns därmed en upplysningsplikt för säljaren. Skillnaden i ert fall är dock att vindkraftverken ska byggas och är inte något som pågick när ni köpte fastigheten. I NJA 1981 s.894 konstaterade dock domstolen att ett fel enligt 4 kap. 19§ Jordabalken ändå förelåg trots att ett stadsbeslut om att en rondell skulle flyttas närmare fastigheten inte var beslutat vid köpslutet utan fastställdes senare. Detta borde därmed tyda på att det ändå kan föreligga ett fel om det var planerat att bygga vindkraftverken eller eventuellt planerat vid köptillfället. Hade ni inte möjlighet att upptäcka felet dvs. få information om bygget av vindkraftverken rör det sig om ett dolt fel och ni har därmed ingen undersökningsplikt och mäklaren/säljaren är skyldig att upplysa er om felet(vindkraftverken). Hade ni möjlighet att upptäcka felet kan det vara så att mäklaren/säljaren ändå har en upplysningsplikt i och med att säljaren/mäklaren eventuellt utnyttjat att ni varit i villfarelse och visste att felet var avgörande för ert beslut att köpa fastigheten. Då säljaren varit i kontakt med kommunen samt varit med på möten känner borde säljaren/mäklaren vara medveten om att bygget är avgörande för en köpares beslut att köpa fastigheten. Troligtvis visste säljaren/mäklaren om att ni inte kände till detta och utnyttjade därmed att ni var i villfarelse. Eftersom köpet avser en fritidsfastighet måste en byggnation av vindkraftverk utgöra ett väsentligt fel med tanke på de negativa bullret och vyn de resulterar i och därmed förtar själva syftet med att få lugn och ro i fritidsfastigheten. Därmed tecken på att detta är ett väsentligt fel för er och avgörande i ert beslut att köpa fastigheten. Hoppas detta var till hjälp och lycka till!

Avtals ogiltighet

2015-03-02 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag har en mamma som har diagnosen Alzheimer. Hon bor dock ensam i en villa. Hon har beställt fönster av ett välkänt företag för 55.338 kr före ROT och 45742 efter ROT.Hon förstår inte varför hon beställt dessa och minns inte..Företaget menar att eftersom hon inte har förmyndare eller godman så måste hon betala.När jag pratar med Konsumentombudsman så menar hon att avtalslagen 31, 33 och 36 §§) gäller och det finns även en lag (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning och psykisk funktionsnedsättning. Kan jag hjälpa mamma bestrida fakturan med hjälp av dessa lager. Finns det kanske något som trots detta ger företaget en fördel? Hälsningar Per-Olof
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid ingång av avtal är att avtal ska hållas (pacta sunt servanda), men det finns undantag från huvudregeln. En grundläggande förutsättning för att ett avtal ska vara giltigt är att parterna har rättshandlingsförmåga. Bristande rättshandlingsförmåga kan bl.a. bero på att personen lider av en psykisk störning och ingick avtalet under inflytande av en psykisk störning. Detta regleras som du sade i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Enligt denna lag så blir ett avtal som någon slutit under påverkan av en psykisk störning ogiltigt.Enligt förarbetena till lagen, så kan "en psykisk funktionsnedsättning som beror på åldrande och som tar sig uttryck i s.k. åldersdement beteende kan vara så kraftig att begreppet allvarlig psykisk störning är tillämpligt." (prop. 1990/91:194). Alzheimers skulle därför kunna omfattas av lagen.Den som åberopar psykisk störning som ogiltighetsgrund har bevisbördan på att det finns ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och avtalets ingående. Även om motparten var i god tro om rättshandlingsförmågan hos den andra parten är avtalet ogiltigt, men enligt 2 st. ska den som var i god tro i skälig omfattning försättas i samma situation som innan, dvs. att han/hon ska ersättas för kostnader och utgifter som han/hon har haft pga. detta avtal.Angående 31, 33 och 36 §§ avtalslagen (AvtL):31 § AvtL är tillämplig när någon har utnyttjat annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende för att få ett förmånligt avtal. Typexemplet på det är att ta oskäligt hög ränta på lån.Ett avtal kan ogiltigförklaras enligt 33 § AvtL när det skulle strida mot tro och heder att åberopa omständigheterna vid avtalets ingående.Enligt 36 § AvtL får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till t.ex. omständigheterna vid avtalets tillkomst.För att sammanfatta, så finns det flera sätt att argumentera för att ett avtal är ogiltigt. Den mest passande grunden enligt min åsikt är 1924 års lag. Kom ihåg att om den åberopar 1924 års lag som grund för ogiltighet har bevisbördan för att det finns ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och avtalet.Se 1924 års lag, https://lagen.nu/1924:323Se avtalslagen, https://lagen.nu/1915:218#K3Hoppas detta var till hjälp!Hälsningar,

Vårdslöshet i trafik

2015-03-02 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Idag körde jag fel med bilen och behövde därför vända. Jag körde på en mindre landsväg, och planerade att därifrån backa in på ett mindre utrymme bredvid landsvägen för att vända runt och kunna köra iväg igen i motsatt riktning. Jag missbedömde dock, och "missade" det mindre utrymmet lite då jag skulle backa, vilket gjorde att jag inte kunde backa in på utrymmet så långt som jag planerat. Jag blev därför tvungen att backa och vända ytterligare 1-2 gånger för att få runt bilen utan att köra i diket på motsatt sida av vägen. Sikten var fri och inga andra bilar körde på vägen, dvs jag hindrade/störde ingen. Linjen i mitten av vägen var inte heldragen, så jag korsade ingen heldragen linje. Kan detta ändå räknas som vårdslöshet i trafiken, och ge böter om något vittne skulle anmäla händelsen?
Anna Pieschl |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vårdslöshet i trafik är ett brott som regleras i lagen om straff för vissa trafikbrott, (TBL). I lagens 1 § framgår att person ska dömas till vårdslöshet i trafiken om denne i väsentlig mån brister i omsorg och varsamhet. Att bestämmelsen ställer ett krav på väsentlighet klargör att lagen inte syftar till att omfatta rena misstag. Lagen syftar till att motverka riskfyllda och väsentligen vårdslösa beteenden i trafiken. I ditt fall har inget riskmoment förelegat och utifrån den information du angivit inte heller några direkta trafikregler brutits. Jag har därför extremt svårt att se att någon böter skulle kunna tilldelas dig i ditt fall.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Turordningslistans fastställande vid olika former av anställningar

2015-03-02 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag har en tillsvidareanställning i en kommun där vi är tre stycken som jobbar med samma sak. Nu är det övertalighet och tre ska bli två. En av mina kollegor är visstidsanställd så inledningsvis har arbetsgivaren meddelat att de kommer avsluta visstidsanställningen i förtid pga arbetsbrist. Hen har då 1 månads uppsägningstid enligt avtalet. Arbetsgivaren har sagt att de inte kan säga upp en tillsvidarenaställd person när det finns en visstidsanställd person de istället kan avsluta i förtid, vilket mitt fack (vision) har sagt är rimligt.Nu är det så att den visstidsanställda tidigare varit tillsvidareanställd (i en annan befattning) men sa upp sig själv. Nu driver hens fack att vi alla ska turordnas och att all anställningstid ska räknas. Om det skulle bli så är jag den som har kortast anställningstid och kommer mista min anställning.Vad är det som gäller?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om anställning och uppsägning finner du främst i Lagen om Anställningsskydd (LAS), se här. För att få säga upp en anställd måste det föreligga saklig grund för uppsägning, LAS 7 § 1 stycket. Här råder som du skriver arbetsbrist, vilket i Arbetsdomstolens praxis alltid bedömts som saklig grund för uppsägning. För att avgöra i vilken ordning man kan säga upp på grund av arbetsbrist ska en turordningslista fastställas, 22 § LAS. Om företaget har max tio anställda har man rätt att undanta två så kallade nyckelpersoner (som av arbetsgivaren bedöms vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten). I övrigt gäller att turordningen avgörs av varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Sammanlagd anställningstid innebär - precis som du skriver – att din kollegas tidigare anställningstid hos denna arbetsgivare också räknas in.Nu till din fråga: vid beräkning av anställningstid i 22 § LAS görs ingen skillnad mellan visstids- och tillsvidareanställda. Anställningens art (form) har alltså ingen betydelse utan listan avgörs av hur lång anställningstid samtliga anställda har, oavsett om de är tillsvidare- eller visstidsanställda. Dessvärre innebär detta för din del att du kommer hamna under din kollega om hen har längre anställningstid än dig, trots att du har en fast anställning.Det kan dock vara värt att undersöka om avvikelser från turordningsreglerna har gjorts i eventuellt kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen (det är tillåtet och ganska vanligt att genom kollektivavtal avvika från turordningslistan i 22 § LAS, se 2 § 3 stycket LAS).Slutligen kan även nämnas att om det kommer upp ett nytt jobb inom den verksamhet du nu jobbar, har du företrädesrätt till återanställning, 25 § LAS. Här räknas även uppsägningstid med i den sammanlagda anställningstiden, så listan behöver inte se likadan ut som turordningslistan. Och uppstår en helt ny tjänst har du alltså företrädesrätt till den, förutsatt att du uppfyller kraven som står i 25 § LAS.Hoppas det löser sig för dig!Med Vänliga Hälsningar

Undersökningsplikt och upplysningsplikt fast egendom

2015-03-02 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej vi köpte lägenhet i höstas och har nu under vintern kunna konstaterat att golvvärmen i ena badrummet inte fungerar. vid närmare koll så verkar det som att någon har missat att koppla in en kabel. Vilket gör att man måste riva hela golvet och göra om det om man vill ha värme.Vi såg kontrollpaneln på väggen vid visning men eftersom ingen sa nått om att den inte funkade tog vi förgivet att den funkade. (vem ställer sig och prövar den vid visning)säljaren säger att dom inte visste att det fanns golvvärme (hur man nu kan missa en stor vit kontroll panel på en 6kvm stor badrum.Jag känner inte att laga detta är nått jag ska behöva stå för. men mäklaren säger att dom inte gjort nått fel verken mäklare eller säljare. Behöver lite råd.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som köpare till fast egendom har man en undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § Jordabalken vilket innebär att säljaren inte ansvarar för fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning. Undersökningsplikten är väldigt långtgående och ställer höga krav på köparen. Då termostaten var lätt att upptäcka och ni hade möjlighet att testa om den fungerade vid köpet skulle jag säga att detta ingår i er undersökningsplikt. Ni skulle även kunna ha frågat säljaren om termostaten/golvvärmen fungerade. Hade ni då fått information om att den var fullt fungerade skulle er undersökningsplikt mildrats eventuellt helt falla bort men så verkar inte fallet vara här. Säljaren har ingen generell upplysningsplikt men det finns undantag då bristande upplysning kan göra att säljaren inte kan åberopa att köparen brustit i sin undersökningsplikt. Dessa undantag är om säljarens brist på upplysning kan klassas som svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen men även om säljaren utnyttjat köparens okunskap när denne är i villfarelse och säljaren måste insett detta samt att säljaren måste ha insett att bristen kan vara avgörande för köparens beslut att köpa fastigheten. I ert fall verkar det inte som att ni haft något avtalat om termostaten/golvvärmen och därmed blir svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen inte aktuellt. Frågan är då om säljaren visste att ni var i villfarelse om detta och utnyttjat detta samt visste att detta var avgörande för ert beslut att köpa lägenheten. Det är mycket möjligt att säljaren kände till felet men detta gör inte att er undersökningsplikt faller bort. Då detta inte över huvudtaget verkade vara vid diskussion vid köpet är det svårt att bevisa att säljaren/mäklaren kände till att ni var i villfarelse angående detta och att hen vidare utnyttjat detta. Främst faller det troligtvis dock på att detta inte var ett så stort och avgörande fel, i de fall domstolen gått med på att undersökningsplikten faller bort har det handlat om mer avgörande och större fel. Då ni hade möjlighet att fråga om termostaten/golvvärmen, möjlighet att undersöka om detta fungerade och detta inte var ett så stort och avgörande fel blir det nog svårt att lägga detta fel till last på mäklaren eller säljaren. Vänliga Hälsningar,