Resning med anledning av klander av bodelning

2015-01-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Skilde mig 2008 och tror att min exman lurat mig på pengar, kan man göra något i efterhand?
Martin Cronsioe |Hej! Vid klander av bodelning gäller att sådan talan ska väckas inom fyra veckor från delgivningen. Din ställda fråga beror därför lite på om bodelningen förrättats av en bodelningsförrättare eller inte. Om så är fallet finns en möjlighet att ansöka om resning hos hovrätten. Resning kan beviljas om det kommit fram nya bevis som sannolikt skulle leda till en annan utgång. Det krävs dessutom att du ska kunna göra sannolikt att du under bodelningen inte hade kunnat åberopa dessa bevis, eller att du haft giltig ursäkt att inte göra det. Generellt kan sägas att kraven för att få resning beviljad är mycket högt ställda. Eftersom jag saknar information om vilka omständigheter det gäller i ditt fall är det svårt att göra en närmare bedömning om dina möjligheter att bli beviljad resning.

Uppskov vid förvärv av bostadsrätt

2015-01-31 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej! Jag står som ensam ägare på min bostadsrätt som jag köpte för 1,5 mkr. Nuvarande värde uppgår till ca 2,5 mkr. Nu ska jag och min sambo sälja lägenheten för att köpa en ny tillsammans. Vilket är bästa alternativet att göra rent skattemässigt; att jag säljer själv och köper en "billigare" andel i våran nya lägenhet och lägger vinsten som insats och skattar på den eller att min sambo tar över halva delen i den nuvarande bostadsrätten och skattar på dom pengarna? Tacksam för svar!
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Säljer du bostadsrätten själv får du skatta för kapitalvinsten med 22 % (se 46 kap. 18 § samt 65 kap. 7 § inkomstskattelagen, IL). Samma sak händer om du säljer halva bostadsrätten till din sambo till en ersättning motsvarande marknadsvärdet och ni sedan säljer era respektive halvor (skillnaden blir att du får skatta i två steg istället för ett, men den totala skatten blir densamma). Om du däremot ger bort bostadsrätten till din sambo kan det ske skattefritt då gåvoskatten är avskaffad i Sverige. Ni får dock skatta 22 % på vinsten för respektive halva när ni säljer i alla fall, eftersom gåvomottagaren alltid tar över givarens omkostnadsbelopp (se 44 kap. 21 § IL).Däremot blir utfallen aningen olika när det gäller möjligheten att begära uppskov med reavinstskatten. Uppskov är en möjlighet att skjuta upp skatten tills det att ni säljer den nya bostadsrätten. Därmed slipper ni skatta när ni säljer den nuvarande bostadsrätten. För att få uppskov krävs att du säljer en bostad som varit din permanentbostad och förvärvar en ny bostad inom en viss tid (se 47 kap. IL). Uppskovsbeloppet måste vidare uppgå till minst 50 000 kr (d.v.s. kapitalvinsten för den bostad du säljer). Noteras bör dock att den skattskyldige varje år måste ta upp en schablonintäkt motsvarande 1,67 % av uppskovsbeloppet och skatta kapitalvinst på denna del. Men, då blir skattesatsen enbart 0,5 % per år istället för en skattesats på 22 % av hela kapitalvinsten vid försäljningen. Den skatten skjuts istället på framtida försäljning av den nyförvärvade bostaden. Skillnaden ligger i huruvida din andel i den nya bostaden kommer att kosta mer eller mindre än den andel du säljer i din befintliga bostadsrätt. Om du säljer hela bostaden själv och sedan förvärvar 50 % av den nya bostaden är det högst troligt, som du skriver, att den nya bostaden för dig kommer att kosta mindre (du går från 100 % ägande till 50 %). Om du däremot först säljer halva bostaden till din sambo och sedan förvärvar 50 % av en ny bostadsrätt kommer troligen den senare ersättningen att vara högre (förutsatt att du inte begär att de två försäljningarna ska läggas ihop, men då blir resultatet detsamma som om du hade sålt hela bostaden själv, se ställningstagande SKV). För möjligheten till uppskov innebär det följande (se 47 kap. 7 § IL). I det första fallet, d.v.s. om din halva av ersättningen för den nya bostaden understiger den köpeskilling du sålde din del av ursprungsbostaden för, kan inte skillnaden mellan de två ersättningarna vara lika med/större än din kapitalvinst. Är så fallet medges inte uppskov. Om däremot ersättningen är större för din nyförvärvade del än ersättningen för bostaden du sålde medges uppskov alltid motsvarande kapitalvinsten. Dock finns ett uppskovstak på 1,45 mkr multiplicerat med den skattskyldiges andel av den sålda bostaden (se 47 kap. 7 § 2 st. IL).Avslutningsvis vill jag uppmärksamma den familjerättsliga sidan av det hela. Enligt sambolagen utgör all egendom som förvärvats för gemensamt bruk s k samboegendom, vilken ska delas lika vid en eventuell separation. Det kan medföra att om du använder vinsten från din sålda bostadsrätt och investerar den i en ny bostad kommer denna nya bostad att anses införskaffad för gemensamt bruk, vilket innebär att din sambo får rätt till halva bostaden vid en eventuell framtida separation. Såvida inte din sambo erlägger halva köpeskillingen för den nya bostaden (alternativt köper in sig i din befintliga bostadsrätt) kan det därför rekommenderas att ni upprättar ett samboavtal som reglerar situationen.Med hopp om att du fått svar på dina funderingar. Vid fler frågor, tveka inte att skicka in en ny fråga.Vänliga hälsningar,

Lagval vid arv

2015-01-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är EU-tjänsteman, boende i Belgien och obegränsat skattskyldig i Sverige (förutom för EU inkomsten som jag skattar för hos EU, vilket är reglerat i Protokollet om Europeiska Unionens Immunitet och Privilegier) Vad händer om jag dör? Vilket lands arvsrätt tillämpas? Jag och min fru (jobbar i Belgien men inte på EU) har hus i Sverige och i Belgien. Är det skillnad på fast och lös egendom i mitt fall?Jag förstår att mina barn också anses ha 'skattemässig hemvist' i Sverige.
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!För tillfället gäller det i svensk lag att arv efter en svensk medborgare ska fördelas enligt svensk lag och ärvdabalkens regler blir tillämpliga. Detta enligt 1§ lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbon (IDL). Dock kommer successionsförordningen 650/2012, en EU-förordning, börja tillämpas detta året. Om man avlider den 17 augusti 2015 eller därefter så ska förordningen tillämpas istället för IDL. Enligt art 21 i successionsförordningen är det lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid sin död som ska tillämpas på arvet. Det innebär att om du dör efter den 17 augusti så ska belgisk lag tillämpas om du anses bo där vid tidpunkten. Om du både har hus och arbete i Belgien och bor där större delen av tiden är det troligt att Belgien anses vara hemvist-stat. Belgisk lag ska i så fall tillämpas på hela arvet, det spelar ingen roll var egendomen befinner sig eller om det är fast eller lös egendom.I art 21.2 stadgas det att om den avlidne har uppenbart närmare anknytning till en annan stat ska lagen i det landet tillämpas istället. Det hade möjligtvis kunna göra att svensk lag ska tillämpas istället, men det kräver att man knappt har någon anknytning till hemviststaten vilket du torde ha. Exempel på artikeln kan tillämpas är när en irakier kommer till Sverige utan någon anknytning och dör efter två veckor. Då hade det varit orimligt att tillämpa svensk lag på dödsboet.Om du vill att svensk lag ska tillämpas istället för belgisk lag finns det en möjlighet i art 22 att välja att medborgarlandets lag ska tillämpas istället. Då måste man ange lagvalet uttryckligen i en förklaring i form av ett förordnande om kvarlåtenskap eller framgå av villkoren i ett sådant.

Separata eller individuella avtal?

2015-01-31 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Vi är ett popband som vill starta ett konstnärskollektiv i anslutning till bandet som kan ta fram logotyper, albumomslag, tryck, grafik och så vidare. För att allt ska gå rätt till vill vi förankra det hela i upphovsrättsliga lagar, det jag undrar är alltså hur vi ska gå tillväga för att slippa eventuella problem i framtiden. Ska vi skriva individuella kontrakt med varje enskild konstnär eller ska vi ha ett övergripande kontrakt och i så fall, räcker det med att tillhandahålla kontraktet utan underskrifter?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jag skulle i detta fall råda er till med varje konstnär skrivna kontrakt. Även om avtal kan ingås konkludent, dvs att konstnären som bor i kollektivet genom att bo där accepterat kontraktet som rör upphovsrätterna, kan det bland annat för bevisfrågor vara klokast att reglera era mellanhavanden i skriftliga och underskrivna kontrakt.Att enbart tillhandahålla kontrakt som inte ingås/skrivs under kan innebära att den andra parten, dvs konstnären i fråga, inte accepterar kontraktet och dess villkor. I ett sådant fall blir vanliga upphovsrättsregler och inte avtalet gällande. Självklart finns det undantag, vilket jag nämnda ovan, som kan göra att kontraktet ändå anses accepterat. Rådet är fortfarande att utforma kontrakt som skrivs under.Ha en trevlig dag,

Ändring av sysselsättningsgrad i avtal

2015-01-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Har en fråga gällande omvandling av heltidstjänst till deltid.Om detta är något som båda parter är överens om, genomförs det då bara en ändring av nuvarande anställningsavtal, eller måste man säga upp gamla avtalet och skriva ett nytt? Gäller i sådana fall uppsägningstid osv?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Ett anställningsavtal kan inte ändras ensidigt av den ena parten, vilket följer av avtalsrättsliga principer om att ett avtal ska vara ett uttryck för samstämmiga viljeförklaringar. Därmed kan avtalet aldrig ändras av enbart arbetsgivaren utan arbetstagaren måste gå med på ändringen. Ingenting hindrar dock att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att anställningsavtalet ska ändras i något avseende. Ändringen kan ske genom muntlig överenskommelse eller genom konkludent handlande, trots att ett skriftligt avtal existerar sedan tidigare.Det tidigare avtalet behöver inte sägas upp, utan ändringen kan ske inom ramen för nuvarande avtal. det kan dock vara en fördel att upprätta ett skriftligt dokument som bekräftar att en ny sysselsättningsgrad gäller eftersom det är fördelaktigt att ha ett skriftligt avtal om det i framtiden skulle uppstå en tvist.

Underhåll mellan makar

2015-01-31 i Underhåll
FRÅGA |Min fd man har en högre levnadsstandard än jag men vill inte betala underhåll. Han bor i en villa för ca 5 milj och kör en dyr Audi och jag bor i lägenhet för 1,7 mil och kör en fiesta. Vad behöver jag göra för att få underhåll från honom?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar det som att du vill begära underhåll från din före detta make och inte att du har barn som ska ha underhåll.Huvudregeln anges i första stycket i 6 kap 7 § äktenskapsbalken (ÄktB), https://lagen.nu/1987:230, där det står att varje make svarar för sin försörjning efter äktenskapsskillnad. Det innebär att när man väl är skilda kan man inte kräva något ekonomiskt av den andre maken. Det finns undantag i de följande styckena om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter. Det innebär att man kan få underhållsbidrag under en tid för att till exempel utbilda sig eller öka sin inkomst på annat sätt. I tredje stycket anges dessutom att man kan få underhållsbidrag under en längre period om den ena maken har svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl. Detta ska tillämpas otroligt restriktivt och ska bara tillämpas om till exempel den ena maken varit hemma och tagit hand om hushållet och den andre maken har stått för försörjningen. Vad det låter som har du inga svårigheter ekonomiskt och har inget egentligt behov av underhållsbidrag. Då kommer huvudregeln att gälla att era ekonomier är helt åtskilda sedan skilsmässan. Man kan inte få underhållsbidrag bara av den anledningen att man är van vid en högre levnadsstandard under äktenskapet utan det ska finnas skäl för det.Om du ändå önskar kräva underhållsbidrag kan du väcka talan om detta i domstol.

Vårdnad om barn – växelboende

2015-01-31 i Barnrätt
FRÅGA |hejjag och min sambo separerades för ett år senvi har gemensam vårdnad om vårt dotter snart 5 århon arbetar skift det innebär att jag i praktiken har dotter mycket mer och hon är tvunget att hoppa fram och tillbaka mellan oss för att kunna vara med mamma jag vill att hon ska bo hos mig varannan vecka tycker det är bäst för henneatt ha ett ordnad flytt i mellan just nu är det väldig kaotisk hennes jobb gör detta svar det förstår jag men har jag lägligt rätt att kräva det?mvhLorenzo Q
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Tillämpligt lagrum i det här fallet är föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381 . Som utgångspunkt – vad gäller frågor om barn och deras boende – ska alltid barnets bästa beaktas i enlighet en helhetsbedömning av situationen som är för handen, se 6:2a FB.Det första som du bör göra är att försöka komma överens med fadern om ditt upplägg för att undvika att dra saken till domstol. Tillsammans med socialnämnden kan ni då gemensamt och skriftlig avtala om hur boendet ska se ut, se 6:14a, 17a FB.I annat fall kan du som moder väcka talan för att få fastslaget hur boendet ska se ut och vad som är bäst förenligt med barnets bästa. Domstolen kan då köpa ditt argument kring boendefrågan men de kan även välja att ordna med boendet på annat sätt.Med vänlig hälsning,

Beräkning av efterarv

2015-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Hur räknar man när det gäller efterarv för särkullbarn. Vi är tre särkullbarn och ett barn som var gemensamt för vår mor och styvfar. När vår mor dog tog två av särkullbarnen ut sin laglott (de hade upprättat ett inbördes testamente, att den som överlevde den andre skulle ha fri förfogande rätt över kvarlåtenskapen och efter bådas död, skulle allt fördelas lika mellan alla de 4 barnen). De två fick då ut en 16 del, vilket motsvarar laglotten. Styvfadern upprättade ett testamente (ca 2 år efter moderns död), att deras gemensamma barn skulle ärva all hans kvarlåtenskap. Nu har styvfadern dött och hur delas resten upp. Hur blir det i % för var och en? Deras gemensamma barn ärver ensam styvfadern, men det som kom från moderns del, hur delas det? Vid moderns död fanns det ca 1 600 000 kr och de som tog ut sin laglott fick alltså ca 100 000 kr. Nu finns det ca 1000 000 kr i dödsboet efter styvfadern. Hur ska detta fördelas?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!När er mor avled var alltså hennes kvarlåtenskap 800 000 kronor, och gemensamt i hushållet fanns det 1 600 000 kronor. Det första som måste göras är att räkna ut en kvotdel som man använder för att beräkna efterarvets storlek. Kvotdelen beräknas genom att man tar arvslotten delat på vad mannen hade i boet när modern avled. Eftersom två barn tagit ut sin laglott minskar det som fanns i boet till 1400 000 kronor.Barn 1: särkullbarn som inte tagit ut laglott. 200 000 / 1 400 000 = 0,1429Barn 2 och 3: särkullbarn som tagit ut laglott. 100 000 / 1400 000 = 0,0714Barn 4: bröstarvinge. 200 000 / 1400 000 = 0,1429För att sedan beräkna efterarvets storlek tar man kvotdelen och multiplicerar med det som finns i mannens dödsbo, alltså 1000 000 kronor. Produkten kommer utgöra vad varje barn får.Barn 1: 0,1429 * 1000 000 = 142 900 krBarn 2 och 3: 0,0714 * 1000 000 = 71 400 kr Barn 4: 0,1428 * 1000 000 = 142 900 kr i efterarv från modern och att han ärver resten från fadern som uppgår till 571 400 kr och sammanlagt blir 714 300 krArvet ska fördelas så att särkullbarnet som inte tagit ut sin laglott får 142 900 kr, särkullbarnen som tagit ut sin laglott får 71 400 kr var, och bröstarvingen får 714 300 kr.Hoppas du har lyckats utläsa svaret på din fråga!