Hur går domstolen tillväga när den bestämmer straff för ett brott?

2017-12-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Undrar hur straffen för ett brott bestäms, alltså hur mycket böter en person ska betala i böter vid te.x våldtäkt. Är det någonting som bestäms under rättegång eller finns det skrivet hur man ska gå till väga?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott och straffskalorNär en domstol ska döma ut ett straff för ett brott så måste de först kontrollera vilken straffskala det aktuella brottet har. Straffskalan framgår av att det i straffbestämmelsen anges det lindrigaste respektive strängaste straffet som domstolen får döma ut för brottet. I svensk rätt är det lägsta straffet vanliga böter á 100 kr och det strängaste straffet är livstids fängelse.Alla brott har egna straffskalor och dessa är satta av lagstiftaren med hänsyn till hur grovt brottet är ur olika aspekter. Exempelvis sexualbrott har höga straffskalor eftersom det är väldigt integritetskränkande och allvarliga brott(straffskalan för en våldtäkt av normalgraden är lägst två års fängelse och högst sex års fängelse. Exemplet du tar upp i din fråga kan alltså inte resultera i böter, med undantag för ungdomar under 21 år, se nedan).Ett lagtekniskt knep som inte alltför sällan används är att politikerna höjer straffskalor för vissa brott för att man vill att dessa brott ska minska i samhället. Man talar om den s.k brottspreventiva verkan. Ett klassiskt sådant exempel är när man i politiska debatter talar om att höja straffskalorna för sexualbrott för att kunna stävja förekomsten av exempelvis våldtäkter.Straffvärde och straffmätningNär brottet rubricerats och domstolen tagit reda på vilken straffskala som är tillämplig i det enskilda fallet så ska brottet straffvärde fastställas, dvs domstolen måste göra en bedömning kring var på straffskalan straffet ska sättas. Detta gör domstolen genom att beakta både försvårande och förmildrande omständigheter i den enskilda fallet, se brottsbalken (BrB) 29 kap. 1 § 2 st, 29 kap. 2 § samt 3 §.I BrB 29 kap. 2 § räknas upp en lista på omständigheter som "trissar upp" straffet på straffskalan och föranleder en strängare bedömning. Att räkna upp alla omständigheter som listats är poänglöst, men typiskt sett handlar det om att gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet vid brottet, om denne avsett att brottet skulle få grövre konsekvente än vad det egentligen fick, om gärningsmannen vid brottet utnyttjat sin förtroendeställning eller någon annans beroendeställning etc. Det är alltså tal om att gärningsmannen i sitt agerande har varit extra klandervärd. i BrB 29 kap. 3 § räknas motsatsvis upp en lista på omständigheter som typiskt sett föranleder en mildare bedömning av gärningsmannens agerande. Det handlar här om att gärningsmannen varit mindre klandervärd vid agerandet. Ett färskt exempel från vår direkta samtid är en dom som Högsta Domstolen meddelade 2017/11/20 som handlar om en man som odlade egen cannabis som smärtlindring på grund av kramper och svåra neurotiska kramper till följd av att han brutit nacken i en MC-olycka. HD kom alltjämt fram till att det handlade om brott mot narkotikastrafflagen, men omständigheterna i detta fall var väldigt förmildrande (gärningsmannen använde uteslutande narkotikan för eget bruk och detta egna bruk hade sin förklaring i de svåra smärtor han utstod. Han hade även strävat efter att den egenodlade cannabisen inte skulle ha beroedeframkallande egenskaper eller rusgivande effekt) och påföljden sänktes i slutändan. Domen heter än så länge B 2106-16 och går att hitta på Högsta Domstolens hemsida. Efter att brottets straffvärde bestämts så ska domstolen också göra en straffmätning. Här tar man bara fasta på vad för straffvärde man kommit fram till och gör en bedömning i det enskilda fallet. Vid återfall i brottslighet brukar straffet i detta skede kunna skärpas.Det finns också någonting som kallas "billighetsskäl" som återfinns i BrB 29 kap. 5 §. Med hjälp av dessa skäl kan domstolen sänka straffet i jämförelse med det tidigare framlagda straffvärdet. Billighetsskälen aktualiseras bl. a när gärningsmannen har uppnått hög ålder, när gärningsmannen själv angivit sig och medverkat vid utredningen av brottet, när gärningsmannen själv skadats vid gärningstillfället etc. Viktigt att också tänka på är att gärningsmän under 15 år inte kan dömas till straff eller påföljd, se BrB 1 kap. 6 § . Ungdomar under 21 års ålder kan också dömas till ett lindrigare straff än vad som föreskrivs i brottets straffskala, och för dessa personer får man som utgångspunkt heller inte döma ut strängare straff än tio år fängelse, BrB 29 kap. 7 §. Dessa regler är dock enbart undantagsregler med hänsyn till gärningsmännens unga ålder.Någon form av kort sammanfattningDet är alltså en större process än vad man tror när en domstol ska utdöma straff, men ganska förenklat kan man säga att domstolen dömer ut straff utefter brottets straffskala med beaktande av både förmildrande och försvårande omständigheter. Domstolen gör alltid en bedömning i det enskilda fallet vid bedömningen av brottets straffvärde och straffmätningen.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!

Kan jag kräva att min make inte bär mitt efternamn efter skilsmässan?

2017-12-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag är snart skild och min fd make tog mitt efternamn. Han vill inte ge det tillbaka. Jag har ett adligt namn som finns med i Riddarhuset förteckning adliga ätter. Har jag då rätt att kräva det tillbaka?
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om namn finns i lagen om personnamn som gäller från juli i år. I lagen finns bestämmelser om förlust av efternamn. Det finns situationer där en person kan förlora sitt efternamn. Detta gäller om personen har förvärvat ett efternamn som han eller hon inte har rätt till och detta leder till besvär för någon annan. Då kan en domstol besluta att namnet förloras om det inte finns särskilda skäl mot det (21 § personnamnslagen).Som jag uppfattar din fråga tog din make ditt efternamn under äktenskapet. En make har rätt att byta sitt efternamn till den andra makens efternamn (12 § personnamnslagen). Därför har din fd make rätteligen förvärvat ditt efternamn. Då kan du dessvärre inte kräva tillbaka efternamnet.Vidare fanns det i den gamla namnlagen en regel som gjorde att maken inte fick ge vidare efternamnet till ny maka. Denna regel har tagits bort i den nya namnlagen. Det finns därmed inte längre hinder mot att byta till ett efternamn som den andra maken har förvärvat genom ett tidigare äktenskap.Information om vilka regler som gäller för namnbyten och hur man byter efternamn finns på Skatteverkets hemsida. Sammanfattningsvis får den make som tagit den andre makens efternamn behålla detta namn även efter skilsmässan. Efternamnet får behållas även om maken ingår nytt äktenskap. Dessutom kan efternamnet föras över på en eventuell ny make.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hyra av stallplats uppsägningstid

2017-12-15 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej hur lång uppsägningstid är det om man inte har något kontrakt på en stall plats ?Skulle jag kunna stå månaden utt som jag har betalt för och sen flytta.Hur bindande är ett muntligt avtal om det inte finns några vittnen eller inspelning på det muntliga?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skriver att du saknar kontrakt så förstår jag det som att du menar att du saknar skriftligt avtal, men att ni har avtalat om hyra av stallplats muntligen. Avseende själva boxplatsen så bör jordabalkens 12 kap. i de delar den avser lokalhyra bli gällande. I 12 kap. 4 § jordabalken så anges att gällande lokalhyra på obestämd tid så finns en uppsägningstid om 9 månader. Detta gäller alltså om du hyr på obestämd tid, har ni avtalat om en tid då avtalet löper ut så gäller den tiden. Ni kan ju komma överens om att du ska flytta ut tidigare om du vill det, men du har rätt till att vara kvar hela uppsägningstiden.Muntliga avtal gäller lika väl som skriftliga, så även ett muntligt avtal är bindande för båda parter. Problemet är just med bevisningen, skriftliga avtal är lättare att bevisa än muntliga, vilket gör att man lättare kan få rätt vid eventuell tvist i domstol. Om det inte finns vittnen eller inspelning på muntlig överenskommelse så leder det ofta till att endast ord står mot ord. Svaret på din fråga är därmed att avtalet är bindande även om det är muntligt, men det svåra kan vara att bevisa det.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du behöver närmare rådgivning och/eller eventuellt ombud så kan du boka tid med en av Lawlines verksamma jurister: här.Vänligen,

Avskedande pga anklagelser om stöld?

2017-12-15 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag behöver veta när man kan anmäla sin före detta arbetsgivare för förtal.Jag var anställd via ett bemannings på ett företag och blev avskedad pga att de trodde att jag stal produkter från min arbetsplats. Problemet uppstod vid tillfället där företaget ställer ut utgångna varor som inte ska säljas längre för att de anställda ska kunna plocka med sig hem kostnadsfritt. Jag tog två lådor som stod på pallen (vilket var helt okej enligt cheferna) där alla utgångna varor stod och skulle lägga in dom i min bil. När jag la in lådorna i min bil tog en annan kollega en bild på mig utan att jag såg, gick och visade cheferna som sedan kontaktade bemanningsföretaget med information om att jag inte får jobba där längre pga att jag har slutit från dem och att de har polisanmält mig för stöld.Dagen efter hade de ett morgonmöte på min arbetsplats där de namngav mig och sa att jag hade stulit från dem och att jag har blivit avskedad samt att jag har blivit polisanmäld till de som arbetar på arbetsplatsen.Detta ledde även till att bemanningsföretaget avskedade mig.Eftersom att det inte är jag som har gjort något fel utan det är företaget i sig som har polisanmält mig och avskedat mig på falska grunder behöver jag veta vad jag kan göra. De har även förstört en arbetsrelation med ett stort bemanningsföretag, som kommer påverka mina framtida arbetsmöjligheter.Mvh
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inleda med att säga att det faktum att du blev av med ditt uppdrag från arbetsplatsen och det faktum att du blev avskedad från bemanningsföretaget är två olika saker. Arbetsplatsen och bemanningsföretagets mellanhavanden är antagligen reglerat i ett avtal dem emellan då arbetsplatsen har anlitat bemanningsföretaget, och där kan det mycket väl vara så att det finns en rätt för arbetsplatsföretaget att kräva att en anställd ska bli av med uppdraget. Det är svårt för mig att gå in på den aspekten närmare eftersom att jag inte vet hur deras avtal ser ut. Som jag förstår det är du anställd av själva bemanningsföretaget, det är alltså dem som är din arbetsgivare och det blir deras beslut att avskeda dig som framförallt blir intressant för själva frågan.Vad gäller att anmäla för förtal så gäller följande: En polisanmälan måste riktas mot någon fysisk person, du kan alltså inte anmäla företaget som sådant utan i så fall den personen som uttalat sig. Förtal stadgas i 5 kap. 1 § brottsbalken. Där stadgas att: "den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter." Vidare så framgår det i andra stycket att om personen var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att göra det och det dessutom visar sig att uppgiften var sann eller att personen hade skälig grund att tro att den var det så ska personen ej dömas till ansvar. Jag tror att det kan vara svårt att bevisa brott i det här fallet. Men oavsett bevisläget så är det så att förtal är inget brott som faller under allmän åtal, vilket betyder att du i så fall måste väcka ett enskilt åtal och leda det själv, det kan vara svårt. Endast om det kan anses "påkallat från allmän synpunkt" så kan åklagare väcka åtal om du dessutom anmält det (5 kap. 5 § brottsbalken). Du kan alltså testa att polisanmäla saken för att se om det kan anses påkallat från allmän synpunkt, men utgångspunkten är att du antagligen kommer behöva väcka åtal själv.Även om problemet inte är lämpligast att angripa på straffrättslig väg så finns det regler i arbetslagstiftningen som kan vara värda att gå igenom:Jag har inte närmare information om hur din anställningsform ser ut, så jag kommer i mitt svar att utgå ifrån att du är tillsvidareanställd på bemanningsföretaget då det är utgångspunkten om inget annat avtalats (4 § lag om anställningsskydd, LAS). Du skriver i din fråga att du blivit avskedad, för att förtydliga tänker jag börja med att förklara skillnaden mellan uppsägning från arbetsgivarens sida och avskedande.En uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad (7 § LAS) och den är inte det om det finns möjlighet att bereda arbetstagaren annat arbete (omplacering). En uppsägning kan ske pga arbetsbrist eller personliga skäl. Det är dock inte vad som helst som kan anses utgöra saklig grund, utan det måste bestå i att arbetstagaren inte kan utföra sitt arbete eller är ytterst olämplig för arbetet. Vid uppsägning gäller en uppsägningstid, enligt lag minst en månad men den kan vara längre beroende på hur länge man varit anställd eller om längre tid är stadgat i kollektivavtal (11 § LAS). Den anställde har rätt till lön och andra förmåner under uppsägningstiden, även om arbetsgivaren skulle välja att arbetsbefria den anställde under den tiden (12 § LAS).Avskedande är en mycket mer ingripande åtgärd från arbetsgivarens sida då det innebär att den anställde inte har rätt till uppsägningstid och arbetsgivaren inte har någon omplaceringsskyldighet. Avskedande får endast ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren (18 § LAS). Att det ska vara fråga om ett grovt åsidosättande innebär att det ställs höga krav på att den anställdes handlande ska vara så pass förkastligt att det inte ska behöva tålas i något rättsförhållande. Uppsåtlig brottslighet eller ohederligt handlande riktat mot arbetsgivaren eller kollegor utgör ofta grund för avskedande. Även om den anställde tar saker av lägre värde från arbetsplatsen så kan det utgöra grund för avskedande, men kanske oftare i de fall då det rört sig om att systematiskt ta saker av mindre värde.I ditt fall så, utan att ha närmare information om omständigheterna, tycker jag att det låter som att det inte har funnits grund för avskedande. Mycket med tanke på att du i vart fall inte var medveten om att det rörde sig om stöld utan var av uppfattningen att sakerna var fria att plocka. Du har därmed inte haft något uppsåt till att stjäla och därmed tycks det saknas grund för varken uppsägning eller avskedande.Jag råder dig att kontakta facket om du är fackligt ansluten, annars kan det vara bra att boka tid med en verksam jurist som får titta närmare på alla omständigheter. Det kan nämligen vara så att avskedandet har skett utan tillräcklig grund och att du därmed skulle ha rätt till skadestånd och ev. ogiltigförklaring av avskedandet. Enligt 19 § LAS så ska du ha fått ett skriftligt besked om avskedande där det också ska framgå hur du ska gå tillväga för att göra gällande att avskedandet är ogiltigt. Om du vill boka tid med en av Lawlines verksamma jurister så kan du göra det här.Vänligen,

Ta del av förundersökningsprotokoll för gammalt olöst mordfall

2017-12-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Min sambos morbror mördades 1985, hon är väldigt nyfiken på att lära sig mer om själva mordet! Nu till problemet, mordet är i dagsläget olöst och tidningarna skrev inte mer än någon mindre artikel om mordet!Hans syskon har inte någon koll heller då han var lite av familjens "svarta får".Därför undrar vi om man kan begära ut ett FUP av polisen eller något annat där man kan få ut mer fakta om själva fallet? Mvh Johan och My
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt offentlighetsprincipen har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar, så länge uppgifterna inte är belagda med sekretess. Trots att förundersökningen är nedlagd kan uppgifter tillhörande denna omfattas av förundersökningssekretess enligt 18 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (här). Sekretess kan gälla om det bedöms att förundersökningen kan komma att återupptas och utlämnande av uppgiften skulle försvåra rättsprocessen.Du kan därför vända dig till polismyndigheten och begära ut förundersökingsprotokollet. Eftersom det rör sig om mord torde handlingarna inte ha gallrats från deras arkiv. Du hör enklast av dig via mail eller telefon. Det finns dock ingen skyldighet för myndigheten att skicka handlingarna elektroniskt även om det är vanligt numera. Kostnad för att de ska skicka handlingarna fysiskt är enligt 16 § avgiftsförordningen 9 sidor gratis, 10:e sidan 50 kr, därutöver 2 kr/sida, plus porto. MvhJohan Landström

Tillåtet att tillverka "fan-art"-relaterade varor?

2017-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag driver eget företag med lite allmänt nörd-merchandise. Jag tänkte göra egna pixel-art-tavlor av pärlor med motiv på t.ex Super Mario, Sonic, Zelda, Magic the Gathering-symboler etc. Får jag sälja sånt utan att betala massa tillståndspengar till de som skapat figurerna? De säljer ju inte själva produkterna själva utan jag skapar något nytt av deras motiv.
Daniel Shin |Hej,Huruvida det är tillåtet att sälja sådana varor beror till stor del på hur dina tavlor ser ut. Om du till exempel har en bild som inspiration för tavlorna kan det handla om en s.k. bearbetning enligt upphovsrättslagen, som du inte får sälja utan upphovsmannens eller rättighetshavarnas samtycke. Det kan få en annan utgång om det handlar om ex. "8-bit"-figurer, osv., eftersom det kan anses vara tillräckligt självständigt från originalverken. Det handlar om en helhetsbedömning av dina egna tavlor.En allmän varning är dock att "fan-art" generellt sett aldrig har ansetts vara tillåtet, även genom diverse inskränkningsregler som gäller över regelsystem i världen. Att sälja sådana tavlor skulle alltså kunna vara ett intrång i upphovsmannens rättigheter.Däremot brukar de större företagen i regel inte gå på mindre näringsidkare som säljer sådana varor. Jag skulle personligen säga att du knappast löper någon risk med ditt företag, men det är tyvärr inte tillåtet utan samtycke.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Tillåtet att kringgå en digital spärr för att kopiera verket för privat bruk?

2017-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejMin fråga rör Privat kopiering. (inte pirat) när jag har läst om det tycks man alltid få olika svar och har således inte vågat säkerhetskopiera mina filmer Om jag hyr, lånar eller köper en film, (införskaffar den på lagligt vis) men saknar en fristående spelare till tv eller en mjukvaror spelare på datorn.För att då kunna spela filmen behöver jag således rippa den och konvertera den till tex mp4 (ta bort kopieringsskyddet och kopiera den ) för att kunna tittat på filmen. är det lagligt?andra frågan är en fortsättning av första, får jag lägga den mp4 filen på en privat server med en låst användarbas av nära vänner och släktingar så dom kan streama samma film? (dom laddar inte ner materialet till enheten utan man skulle i så fall använda en app för att se filmen på servern) skulle detta vara lagligt?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Huvudregeln enligt upphovsrättslagen (1960:729) är att det är upphovsmannen som har exklusiv rätt att kopiera sina verk och göra den tillgänglig för allmänheten. När du köper/lånar en film får du i regel framställa exemplar av verket (kopiera dem) för privat bruk utan tillåtelse från upphovsmannen, se 12 § lagen. Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt. Däremot får du inte av denna regel låta en utomstående kopiera verket åt dig för privat bruk. Viktigt att ha i åtanke är dock att ditt köpeavtal eller hyresavtal kan innehålla överenskommelser som innebär att du inte får använda kopian du köpt eller hyrt för att göra flera exemplar av verket. En upphovsman kan inte ensidigt förbjuda kopiering enligt 12 §, men här handlar det istället om ett avtal där du gått med på vissa särskilda villkor som kan innebära att du inte får kopiera verket. Var därför noga på att gå igenom diverse allmänna överenskommelser som du kan ha gått med på.Det är därefter en annan fråga om du får kringgå en digital eller analog spärr (dess DRM) för att kopiera den genom 12 §. 52 d § lagen sätter nämligen ett förbud på att utan samtycke från upphovsmannen eller rättsinnehavarna kringgå en sådan spärr som hindrar kopiering av verket. Undantaget till denna regel är ifall du lovligen har tillgång till ett exemplar av verket och behöver kringgå kopieringsskyddet för att kunna se på det. Det osäkert huruvida detta undantag gäller om du vill kringgå ett DRM för att sedan kopiera det för privat bruk, men det är sannolikt också tillåtet. Angående din andra fråga bör det även vara tillåtet, så länge servern hålls privat och inte delas med personer utanför din närmaste vän- och familjekrets.Sammanfattningsvis är min bedömning att alla de saker du nämnt är tillåtna, men var försiktig för överenskommelser som du kan ha godkänt på vägen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan en förälder behöva betala underhållsbidrag trots barnen bor växelvis?

2017-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Min ex-man och jag har våra döttrar varannan vecka sedan skilsmässan. Vi har hela tiden deöat på alla utgifyer oavsett hur ekonomin har sett ut. Jag får sedan dess båda barnbidraget då min inkomst är mycket lägre än min ex-mans. Jag har under stora delar av tiden sedan skilsmässan varit helt eller delvis sjukskriven och har inte fått in någon heltidsinkomst på flera år medan ex-mannen har en chefsposition och tjänar dubbelt så mycket som jag (minst 60-65 000 kr/mån). Jag har i nuläget ingen inkomst alls då jag inte vet om jag får igenom min sjukskrivning varför jag inte längre kan betala hälften av barnens kostnader. I lagen står att man ska försörja barnen utifrån sin ekonomiska förmåga varpå jag anser att min ex-man bör betala mer för våra barn då jag inte har någon inkomst och han har en mycket god sådan. Vår äldsta dotters fritidsintresse är ridning som är mycket kostsamt och jag kan inte betala för de kommande ridlektionerna eller bekosta andra fritidsaktivitet och liknande så att barnen får likvärdiga levnadsförhållanden hos både mig och min ex-man. Han anser att han inte ska betala något ytterligare för barnen eftersom vi har dem varannan vecka och jag får båda barnbidragen. Vad ska vi göra? Hur ska det vara? Mvh
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som gäller för underhållskyligheten när barnen bor växelvis hos föräldrarna samt hur man kan gå tillväga för att få hjälp med frågor som rör underhållsbidrag. Regler som rör vårdnad, barns boende och underhåll finns i Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten anses normalt uppfylld när barn bor varannan veckaBåda föräldrarna är underhållsskyldiga för sitt barn utifrån vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (FB 7:1) En förälder är alltså alltid skyldig att svara för sina barns underhåll. En förälder uppfyller sin underhållsskyldighet antingen genom att betala underhållsbidrag till barnet eller genom att ha barnet varaktigt boende hos sig.(FB 7:2) Växelvist boende innebär att barnet bor ungefär lika mycket hos båda sina föräldrar (t.ex. varannan vecka). I normalfallet anses en förälder uppfylla sin underhållsskyldighet om barnet bos hos denne växelvis. I vanliga fall behöver därför ingen förälder betala underhållsbidrag i den situationen. Men det kan finnas undantag, till exempel om den ena föräldern har en mycket högre inkomst än den andra. Enligt ett rättsfall från Högsta domstolen kan en förälder i vissa fall behöva betala underhållsbidrag trots att barnet bor växelvis hos båda föräldrarna. Förutsättningen är att den föräldern har en mycket större ekonomisk förmåga än den andra föräldern. Högsta domstolen säger också att en central princip är att barnet ska ha likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om dessa inte lever tillsammans. Barnet ska därför ha rätt att leva på en nivå som inte avviker för mycket från den standard som den bäst ekonomiskt ställde föräldern har. (NJA 2013 s. 955) Om det är så att dina barns pappa har en mycket större ekonomisk förmåga än dig är det därför möjligt att han är underhållsskyldig trots att boendet är växelvis.Rätt till underhållsstöd när du har barnen boende hos dig växelvisDet finns också en möjlighet att du kan få underhållsstöd från Försäkringskassan vid växelvist boende. För att ha rätt till det krävs bland annat att man har låga inkomster. Om man har två barn innebär det att man inte man inte tjänar mer än 253 600 kronor per år. Det finns mer information om detta på Försäkringskassans hemsida. Hur kan man gå tillväga för att få hjälp med underhållsbidrag?Underhållsskyldighet bestäms i avtal eller genom dom. (FB 7:2) Om ni inte kan komma överens om underhållsbidraget själva kan ni få hjälp av Försäkringskassan. På deras hemsida kan du boka ett webbmöte med en handläggare för att få gratis hjälp.Sammanfattningsvis ska vardera förälder ta del i barnets underhåll utefter sin egen förmåga. Om den ena föräldern har en mycket högre inkomst än den andre kan det ibland anses rimligt att den föräldern betalar underhållsbidrag trots att barnen bor växelvis. Om du vill ha mer information om underhållsbidrag i din situation rekommenderar jag att du bokar ett kostnadsfritt webbmöte med en handläggare hos försäkringskassan. Hoppas detta gav svar på din fråga! Med vänlig hälsning,