Nedlagd förundersökning

2015-07-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har blivit utnyttjad på nätet. Jag har gjort en polisanmälan som polisen nu har lagt ner. Anledningen till att polisen lade ner fallet var pga att de inte kunde identifiera gärningsmannen. Jag tror att jag kan ta reda på det men jag är orolig att de ska använda det emot mig om det någon gång i framtiden skulle bli en rättegång. Jag undrar vad jag, som omyndig privatperson, kan göra för att polisen ska ta upp fallet igen (om jag kan ta kontakt med gärningsmannen igen, hur mycket jag kan gräva, osv). Tack på förhand!
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Förundersökningen kan enligt 23 kap 1 § 2 st. Rättegångsbalken (1942:740) läggas ned om det inte går att utreda. Exempel på när ett brott inte går att utreda är när det inte går att peka ut gärningsmannen eller tillräckliga bevis saknas. Det är antingen polis eller åklagare som är förundersökningsledare och fattar beslut gällande förundersökningen, bland annat om förundersökningen ska läggas ned eller om åtal ska väckas. Om du är missnöjd med det beslut som tas av förundersökningsledaren så har du således inte möjlighet att överklaga beslutet, däremot kan du begära en omprövning/överprövning av beslutet. Om polisen varit förundersökningsledare kan du vända dig till åklagaren och begära en omprövning, om det däremot är en åklagare som meddelat beslutet ska du vända dig till den närmaste högre åklagaren för att begära en överprövning. Det finns inga formkrav för hur denna en begäran om omprövning/överprövning ska utformas. Begäran ska lämnas till den person som varit förundersökningsledare från början. För att en omprövning/överprövning ska leda till att åtal väcks krävs att nya omständigheter har framkommit, nya bevis eller vittnen. Jag kan således inte rekommendera dig att ta kontakt med gärningsmannen igen då det kan medföra risker för din säkerhet och välmående. Det är därför bättre att rådgöra med polisen istället för att försöka samla bevis på egen hand. Lycka till!Vänligen,

Bodelning - egendomsförhållande före den kritiska tidpunkten

2015-07-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej, min fru har tagit ut jättemycket kontanter från våra gemensamma medel året innan hon lämnade in ansökan om äktenskapsskillnad. Hur ska jag försäkra mig om att dessa pengar kommer att ingå i bodelningen?Mvh Thomas
Jessica Knecht |Hej Thomas och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB). I lagens 9 kap. 2§ anges det att bodelningen ska göras med utgångspunkt i det egendomsförhållande som förelåg den dag då äktenskapsskillnad väcktes. Alltså, den dag då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in till tingsrätten. Detta brukar benämnas den ”kritiska tidpunkten”. Av frågan framgår det inte om din fru spenderat dessa pengar eller om de ”endast” har tagits ut från ert gemensamma konto och nu finns i form av kontanter. I ÄktB 11 kap. 4§ finns bestämmelser för att komma åt så kallade ”missbrukssituationer” när exempelvis den ena maken utan den andre makens samtycke genom gåva minskat sitt giftorättsgods i en inte obetydlig utsträckning eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom. Regeln omfattar enbart transaktioner som skett tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. I dessa fall ska den andra makens andel vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. Är fallet som sådant att din fru fortfarande har pengarna kvar, fast i kontantform, så omfattas de inte av reglerna i ÄktB 11 kap. 4§ eftersom detta inte har inneburit att din frus giftorättsgods har minskat. Kontanter är med andra ord lika mycket giftorättsgods som bankmedel och ska därmed ingå i bodelningen. Är kontanterna spenderade, innan den kritiska tidpunkten, och inget äktenskapsord finns som säger att den eventuellt köpta egendomen ska utgöra din frus enskilda egendom så ska egendomen (dess värde) räknas som giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen. Sammanfattningsvis: finns kontanterna kvar, så ska de ingå i bodelningen. Är de redan spenderade, men faller in under ÄktB 11 kap. 4§ så skall det spenderade värdet räknas med i bodelningen. Alternativt, är de spenderade i egendom som inte utgör din frus enskilda egendom så skall denna egendoms värde, i egenskap av giftorättsgods, ingå i bodelningen. Eftersom kontanterna kommer från ett gemensamt konto så skulle jag rekommendera dig dokumentera vilka uttag som har gjorts det senaste året. Finns kontanterna fortfarande kvar så ska dessa som sagt ingå i bodelningen. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,

Borrhål samt egen installation av tvättutrustning

2015-07-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Har precis fått ett förstahandskontrakt på en studentlägenhet. Kontraktet gäller tillsvidare men under max 5 år innan det förnyas (under speciella förutsättningar).Såvitt jag förstår med min begränsade kunskap om hyresrätt har jag rätt att sätta upp hyllor med plugg (dvs borra i väggen) i en hyresrätt vid förstahandskontrakt. Likväl har jag såvitt jag förstår rätt att installera dusch i badrummet.Min fråga är således att dra detta lite längre.Fråga 1:Har jag rätt att sätta upp gitarrhängare med plugg (2-3 borrhål per hängare, upp mot 10 st hängare)?Sidofråga är även om det kan bli några repressalier utöver återställande om jag gör detta? Exempelvis grund för förverkande?Fråga 2:Har jag rätt att utan hyresvärdens tillstånd installera tvättmaskin och torktumlare i lägenheten?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Angående din första fråga så ska du som hyresgäst under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill hör enligt jordabalken (1970:994) (JB) 12 kap. 25 §. Du är som hyresgäst alltid skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom ditt vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till ditt hushåll eller gästar dig eller av annan som du inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för din räkning. Detta innebär att du har rätt till "normalt slitage" av lägenheten utan att bli ersättningsskyldig. Du ska visa den aktsamhet som skäligen kan krävas av en ordentlig person. Genom lägenhetens normala användning förslits den. Du som hyresgäst svarar dock inte för sådana skador som uppstår genom normal förslitning. Inte heller svarar du för skador som uppstår genom olyckshändelse. Du svarar däremot för skador som uppstår genom vårdslöshet eller försummelse. Det kan gälla exempelvis spräckta handfat eller toalettstolar, trasiga fönsterrutor och dylikt. Det är normalt slitage att sätta upp tavlor och hyllor om inte mängden borrhål blir onormal många. Det är därför svårt att säga exakt om du får sätta upp de gitarrhängare med plugg som du vill utan att senare bli ersättningsskyldig för de skador som uppstår på väggarna av detta (så att renovering , men då det rör sig om ca 20-30 borrhål, bedömer jag det som tveksamt att det kan ses som normalt slitage, särskilt om de kommer att finnas på samma vägg. Detta skulle alltså kunna innebära att du blir ersättningsskyldig gentemot hyresvärden den dag du flyttar ut. Det är dock ingen förverkandegrund. Jag rekommenderar därför att kontakta din hyresvärd direkt för att försöka utarbeta en lösning, alternativt kontakta Hyresgästföreningen för ytterligare råd. När det gäller frågan om du får installera tvättmaskin och torktumlare själv i lägenheten (och då förutsätter jag att det inte finns något uttag för tvättmaskin/torktumlare i badrummet) så krävs det att det är fackmannamässigt utfört så att inga skador uppstår i lägenheten vid installation eftersom du i så fall blir ersättningsskyldig för dessa. Då det rör sig om fast VVS/el är detta extra viktigt eftersom vatten - och elskador kan bli mycket dyra för dig om inte installationen utförts korrekt. Tillstånd från hyresvärden är att rekommendera, så mitt råd är att kontakta hyresvärden även angående detta. Tvättmaskiner/torktumlare kan också utgöra störning för grannar som inte är godtagbar om de används tex regelbundet nattetid, så detta är viktigt att tänka på. Störning i boendet kan vara en grund för uppsägning om det är nog allvarligt. (Se JB 12 kap. 25 § samt 12 kap. 42 §).Hoppas detta gav svar på dina frågor.Med vänliga hälsningar

Underhållsbidrag vid växelvis boende

2015-07-28 i Underhåll
FRÅGA |Jag har nyligen skilt mig och har två små barn med min ex-make. Den ena bor hos mig på heltid och den andra bor växelvis hos oss båda. Jag får underhållsbidrag för det ena barnet. Eftersom jag får försörjningsstöd och ex-maken jobbar menar min socialsekreterare att han även har skyldighet att betala halva underhållsbidraget för barnet som bara bor hos mig på halvtid. Kan detta stämma?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor om underhållsskyldighet regleras i Föräldrabalken (FB).Enligt 7 kap. 1 § FB skall föräldrarna svara för underhåll åt barnen efter vad som är skäligt med hänsyn till barnens behov och föräldrarnas samlade förmåga. I FB 7:2 framgår att en förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet bor varaktigt endast tillsammans med den andra föräldern. Utgångspunkten är alltså att en förälder endast ska betala underhållsbidrag om den föräldern inte varaktigt bor med barnet, och att inget underhållsbidrag ska betalas om barnet bor växelvis hos föräldrarna. Det finns dock ett rättsfall från 2013 (NJA 2013 s 955) som i viss mån ändrar detta. I rättsfallet slogs fast att en förälder i vissa fall kan bli skyldig att betala underhållsbidrag även om barnen bor växelvis. Detta baseras på principen att barnet ska ha en likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om dessa inte lever tillsammans. Barnet ska därför ha rätt att leva på en nivå som inte alltför mycket avviker från den standard som den bäst ekonomiskt ställde föräldern har och, vid växelvis boende, inte endast under den tid barnet bor med föräldern. Om du och din ex-makes ekonomiska situation skiljer sig mycket åt, kan det alltså med stöd av ovanstående rättsfall, finnas en skyldighet för honom att betala underhållsbidrag för att barnen ska tillförsäkras en standard som inte skiljer sig alltför mycket åt mellan föräldrarna. Frågan om hur mycket han ska betala måste beräknas utifrån barnens behov och föräldrarnas ekonomiska standard.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Köp av moped i befintligt skick

2015-07-28 i Köplagen
FRÅGA |Hej. Min son (16 år) har köpt en begagnad moped hos en privat person. Alltså han har köpt mopeden för egna pengar. Säljaren har berättat att det finns några små fel som går lätt att åtgärda bl.a fel på elstartare. Min son provkörde och allt verkade vara ok. Två dagar senare gick inte att starta mopeden. En vän som förstår sig mycket på det har kollat på mopeden men har inte hittat felet. Vi har då lämnat mopeden på en verkstad för felgenomsökning. Det har visat sig att det finns ett vesentligt fel som kan kosta från 7-9 tusen kr. Mopeden kostade 4,5 tusen och är 13 år gammal. Just nu går inte att använda mopeden då den inte startar. Vi kontaktade säljaren och krävde att köpet hävs men han vill absolut inte höra om det. Säger att han har sålt mopeden I befintligt skick och inte har skrivit på några kvitto. Vi har läst på köplagen och skickat även till säljaren, men han påstår att vi tolkar den fel och det är han som har rätt. Han har inte förskrivit sig från ansvar för fel och varan har visat sig vara I mycket sämre skick. Han vill inte att vi kontaktar honom mer då han polisanmäler oss. Vad kan vi göra? Finns det någon möjlighet att sonen får tillbaka sina pengar?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Mopeden har köpts i befintligt skick. Trots detta ska den anses felaktig enligt 19 § 2 st köplagen (1990:931) (KöpL) om1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.Köparen får enligt 20 § KöpL inte som fel åberopa vad han känt till vid köpet. Detta ingår i köparens undersökningsplikt. ''Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder''.Om varan är felaktig och det inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida får köparen kräva prisavdrag beräknat enligt 38 § KöpL eller häva köpet enligt 39 § KöpL.Det är således svårt att bedöma hur lätt/svårt det är att upptäcka felet på mopeden. Om felet är svårupptäckt omfattas det således inte av köparens undersökningsplikt och stämmer därmed inte överens med det skick ni som köpare kunde förutsätta. Om säljaren inte går med på att häva köpet eller göra prisavdrag kan ni vända er till domstolen för att få saken prövad.Lycka till!

Kan man göra sitt barn arvlös?

2015-07-28 i Laglott
FRÅGA |HejJag har tre barn, sonen har valt att bryta med mej och eftersom de i snart 20 års tid varit problem, sedan han träffade sin sambo så har han fått valt sida.Så jag känner bara nu, att jag inte vill att han ska få ta del i mitt framtida arv efter mej. Vad bör jag göra ???Tacksam för svar.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt är utgångspunkten att man under sin livstid får göra vad man vill med sin egendom. Det vill säga - leva upp egendomen, sälja den, ge bort den etc. Något att observera är även att det i svensk rätt finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv. Ett alternativ, för att minska din sons arv, är att du testamenterar bort din egendom till dina två resterande barn. Din son har dock, i egenskap av bröstarvinge, alltid rätt till sin laglott. Denna utgör hälften av arvslotten (= det din son skulle ha fått ut om något testamente inte fanns). Detta framgår av Ärvdabalken 7 kap. 1§. Det går med andra ord inte att göra din son helt arvlös. Du kan dock som sagt minska arvet till att endast utgöra laglotten. Resterande del får du fritt exempelvis, testamentera bort till dina andra barn alternativt till någon annan.Din son måste dock, för att få ut denna laglott vid din död, påkalla jämkning av testamentet och kräva att få ut sin laglott. Detta framgår av ÄB 7 kap. 3§. Detta måste ske inom sex månader efter att delgivning av testamentet har skett. Sker inte detta så har din son förlorat sin rätt att få ut sin laglott. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,

Kan man som förälder göra sitt barn arvlös?

2015-07-28 i Laglott
FRÅGA |hejVi är ett gift par(runt 65 år) som har särkullsbarn. Om en av oss går bort skulle vi ändå vilja kunna bo kvar. Min frus barn vill skriva på ett avtal där de går med på att ta ut sitt arv när båda gått bort. Min dotter som jag inte har någon kontakt alls vill inte detta. Kan man genom gåva eller på annat sätt förminska eller göra så att hon inte kommer åt sin laglott? Om ni har några förslag bokar vi gärna tid för konsultation.mvh George
Jessica Knecht |Hej George och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt är utgångspunkten att man under sin livstid får göra vad man vill med sin egendom. Det vill säga - leva upp egendomen, sälja den, ge bort den etc. Något att observera är även att det i svensk rätt är väldigt svårt att göra barn helt arvlösa. Ett alternativ skulle vara att du och din fru upprättar ett nytt äktenskapsförord där ni anger att egendomen i fråga skall utgöra din frus enskilda egendom. Skulle du avlida före din fru så kommer egendom inte att räknas med i bodelningen (eftersom det endast är giftorätt som skall ingå i bodelningen) och din dotter kan därmed inte göra anspråk på den, eftersom hon endast ärver egendom från din kvarlåtenskap. En annan eventuell lösning skulle vara att du ger egendomen i fråga som gåva till din fru och att du i gåvobrevet anger att gåvan skall utgöra din frus enskilda egendom. Som jag tidigare nämnt är det dock väldigt svårt att göra barn helt arvlösa varför dessa alternativ har klandras enligt praxis (se NJA 1985 s. 414). Detta med stöd av det ”förstärkta laglottsskyddet” som hittas i Ärvdabalken (ÄB) 7 kap. 4 § ÄB eftersom dem kränker laglotten. Lagrummet stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente och ”därmed kan sägas vara för dödsfalls skull”, kan bröstarvinge (din dotter) enligt ÄB 7 kap 3 § påkalla jämkning. De fall som innefattas av bestämmelsen är dels de fall där du som givare tror dig avlida inom kort och dels de fall där egendom formellt sett har givits bort men att detta skett på sådana villkor eller under sådana omständigheter att du som arvlåtare kan behålla nyttjanderätten till egendomen fram till din död.Exempel på det senare fallet är om du som givare behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen och gåvan därmed inte kan sägas ha inneburit en ekonomisk uppoffring för dig som givare. Ett exempel är att du som make ger bort din egendom till din fru. Detta innebär förmodligen inte att någon ekonomisk uppoffring har skett för dig. Aktualiseras dessa bestämmelser så innebär det att din dotters laglott ska beräknas som om gåvan mellan dig och din fru aldrig skett, med andra ord, att det fortfarande är du som äger egendomen i fråga. Om sedan din kvarlåtenskap inte räcker till för att täcka din dotters laglott så har din dotter rätt att kräva pengar av din fru. Utgången måste dock inte bli som ovan nämnt. I rättsfallet RH 2011: 38 blev resultatet det motsatta och hovrätten kom fram till att makarna hade frihet att fördela egendomen på så vis som skett och att ÄB 7 kap. 4§ inte var tillämplig. Med andra ord, faller inte gåvan under ÄB 7 kap. 4§ så kan din dotter inte göra någonting åt detta. Väljer ni däremot att inte göra något alls så har din dotter, i egenskap av bröstarvinge, alltid rätt till halva arvslotten – dvs rätt till sin laglott när du avlider. Finns dessa värden då i exempelvis er bostad så kan din efterlevande fru bli tvungen att lösa ut din dotter. Något att observera är dock att din dotter måste påkalla jämkning av testamentet, avtalet, för att få ut sin laglott. Detta framgår av ÄB 7 kap. 3§. Detta måste ske inom 6 månader efter dess att hon erhåll denna del av avtalet. Överskrids denna tidsgräns så är rätten till laglotten förlorad. Det är alltså rätt så svårt att göra ett barn helt arvlös men jag hoppas att detta var svar på din fråga eller gav en någorlunda vägledning! Om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline eller boka en tid för vidare konsultation. Vänligen,

Muntligt anställningsavtal gäller

2015-07-28 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej Min dotter har blivit lovad muntligt 2 veckor arbete som fotbollstränare , de meddelade henne senare att hon inte kunde arbeta det var inte tillräckligt med ungdomar som hade anmält sig.Blev också lovad två veckors arbete som aktivitetsledare månd- lörd 5 timmar/ dag när hon kom dit sa de att hon bara kunde arbeta 3 timmar / dag och dessutom att hon bara var hjälptränare eftersom du inte gick utbildningen lörd- sönd .Fick ett sms sms på lördagen att ej behövde komma pga dåligt väder , fick nu ett sms att hon ej kan få jobba andra veckan . Hon gick en kurs lördag - söndag för detta jobb som de vara meddelade någon dag innan.Nu 18-19/7 2015 hade de utbildning till som hon skulle gå , fick info om kursen 2 dagar före .Hon kunde ej gå denna kurs eftersom hon var uppbokad på annat arbete.
Stina Bagge |Hej!Tack för din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka rättigheter din dotter har som arbetstagare samt vilka eventuella åtgärder hon nu kan vidta. I avtalsrätten finns en grundprincip benämnd ”Pacta sunt servanda”, vilket betyder att avtal skall hållas, även muntliga sådana. Detta gäller även inom arbetsrätten, vilket är det rättsområde din fråga hamnar inom. Ett muntligt anställningsavtal gäller således, men det blir svårt att bevisa vad som faktiskt var överenskommelsen då skriftligt bevis saknas. Ett ytterligare problem kan vara huruvida detta löfte verkligen är att anse som ett anställningsavtal. Det som talar för att anställningsavtal ingåtts är just att din dotter har deltagit på en utbildning. Det är dock den part som påstår att ett avtal har ingåtts som måste styrka detta. Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) framgår att en arbetstagare senast en månad efter att en anställning har påbörjats har rätt att få ett skriftligt anställningsavtal, vilket ska innehålla den mest essentiella informationen om anställningen. Det rekommenderas ofta av fackliga organisationer att man som arbetstagare får avtalet skriftligt innan anställningen påbörjas.Angående de sms som har skickats från arbetsgivaren till din dotter om att hon ej kan jobba på grund av dåligt väder etc. är inte acceptabla. Återigen blir det svårt att bevisa att hon blivit tilldelad dessa arbetspass om skriftligt bevis saknas. Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera att uppmärksamma arbetsgivaren på vad som sades vid det första mötet. Din dotter bör få ersättning för den kurs hon deltog i. Hoppas att det löser sig och att du har fått en något klarare syn på vad som gäller.Med vänlig hälsning,