Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist

2016-05-05 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi driver ett bolag där aktiekapitalet är förbrukat och kontrollbalans är upprättade samt alla papper i ordning. vi har fått brev från ett inkassoföretag där man påstår att vi är personlig ansvariga för en skuld på 45.000 kr som vi har bestridit och att man kommer stämma oss både som privatpersoner och företag. Tiden mellan kontrollbalans och beställning är 9 månader. Bolaget har inga skulder, är ej i konkurs men med förbrukat kapital och verksamheten nerlagd. Det blir förmodligen tingsrätten...känns dock som inkassobolaget utövar påtryckningar (icke-god inkasso sed) utöver det som lagen säger. Vi anser att det är helt vanligt tvist, vår bedömning är också att man inte "automaktiskt" kan överföra en skuld från en gäldernär till en annan enbart pga av att kapitalet är förbrukat, vad säger panelen?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Som jag förstår det är ni styrelseledamöter i ert aktiebolag, och ert bolag har en skuld på 45 000 kr.Aktiekapitalet i ett aktiebolag knyter an till ett särskilt förfarande som regleras i 25 kap. 13–20 a §§ aktiebolagslagen (2005:551) (hädanefter förkortad ABL). Om ni i styrelsen inte följer förfarandet kan ni riskera att bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder under den tid då ni inte följer förfarandet (se 25 kap. 18 § ABL). För att ni ska förstå varför inkassobolaget skulle kunna kräva att ni betalar bolagets skuld ska jag här nedan förklara vad som gäller i dessa fall – i mer detalj. Om ni bara vill ha mina slutsatser så kan ni gå direkt till den rubriken.Förfarandet för tvångslikvidation på grund av brist i aktiekapitaletNi ska börja följa det särskilda förfarandet när det finns skäl att anta att minst hälften av aktiekapitalet är förbrukat, vilket har inträffat i ert fall. Då skulle bolagets styrelse ”genast” ha upprättat en kontrollbalansräkning, vilket ni har gjort – som jag förstår det från er fråga (25 kap. 13 § första punkten ABL). En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som upprättas enligt kraven i 25 kap. 14 § ABL.Om er kontrollbalansräkning visade att minst hälften av ert aktiekapital var förbrukat skulle ni ha ”snarast möjligt” kallat till en s.k. första kontrollstämma (25 kap. 15 § ABL). En kontrollstämma är en särskild bolagsstämma som ska besluta om bolaget ska likvideras eller inte.Om den första kontrollstämman inte beslutar att bolaget ska likvideras så har ni som styrelse en tidsfrist på åtta månader innan ni måste kalla till en andra kontrollstämma. Till en sådan stämma ska ni upprätta en ny kontrollbalansräkning (25 kap. 16 § ABL). Om kontrollbalansräkningen som ni lägger fram till den andra kontrollstämman inte visar att hela aktiekapitalet är fyllt och stämman inte beslutar att likvidera bolaget, måste ni som styrelse ansöka hos tingsrätten om likvidation av bolaget. Denna ansökan ska ni göra inom två veckor från den andra kontrollstämman (25 kap. 17 § andra stycket ABL).Vad som händer om ni inte följer förfarandetOm ni inte har kallat till en första kontrollstämma trots att er kontrollbalansräkning visade att ni hade mindre än halva ert aktiekapital gäller följande:Ni som styrelseledamöter är personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder som uppkommer så länge som ni underlåter att kalla till en första kontrollstämma. Ni ansvarar dock bara för de av bolagets skulder som faktiskt uppkommer under den perioden. (25 kap. 18 § första stycket andra punkten ABL).Om ni inte har ansökt hos tingsrätten om att ert bolag ska likvideras senast åtta månader efter den första kontrollstämman och ni inte har hållit en andra kontrollstämma gäller följande:Ni som styrelseledamöter är personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder så länge som ni underlåter att ansöka hos tingsrätten att den ska besluta att likvidera bolaget. Ni ansvarar dock bara för de av bolagets skulder som faktiskt uppkommer under den perioden. (25 kap. 18 § första stycket tredje punkten ABL).SlutsatserSom jag förstår det har ni upprättat en kontrollbalansräkning men inte kallat till någon kontrollstämma. Om er kontrollbalansräkning visade att ni hade mindre än halva ert aktiekapital kvar har ni varit personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder från den tidpunkt då ni senast skulle ha hållit en första kontrollstämma. Den tidpunkten har nu passerat för ett tag sedan.Om bristen i ert aktiekapital uppkom senare började ert personliga betalningsansvar att löpa efter tiden då ni skulle ha upprättat en ny kontrollbalansräkning.Sannolikt sett har inkassoföretaget alltså en möjlighet att kräva att ni som styrelseledamöter betalar en del av ert boalgs skulder. Om ni är personligt betalningsansvariga är det bäst för er att se till att följa förfarandet som jag beskrev ovan så att ni inte kan krävas på fler av ert bolags skulder.Jag hoppas att det var svar på er fråga!Dessa frågor kan vara komplexa att arbeta med. Behöver ni sådan hjälp som inte ryms inom vår gratisrådgivning kan ni kontakta någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Ni kan boka tid HÄR.Behöver ni vidare hjälp med er aktiekapitalsbrist och personliga betalningsansvar inom ramen för vår gratisrådgivning är ni välkomna att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Överföring av äganderätt genom bodelning är skattefri

2016-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag äger idag en fastighet till 100% själv. Jag vill ge min sambo 50% (vi ska även gifta oss i höst om det ändrar något). Taxeringsvärdet är 2,8 miljoner, lånen är på 3,3 miljoner och fastigheten är värderad till 6,2 miljoner. Vid samtal med lantmäteriet föreslog de en gåva med o kr i motprestation och sen gå till banken för att lägga om lånen till 50/50 när ägarförhållandena var ändrade. (lite oväntat förslag). Jag är dock rädd för att detta utlöser kapitalvinstbeskattning vid nästa deklaration när ägarförhållandena har förändrats och även lånen. När jag pratade med skatteverket var de inne på att det inte gick att göra enligt lantmäteriet utan att det oavsett skulle ses som ett köp och utlösa kapitalvinstbeskattning. Hur gör vi? eller är det bättre att vänta tills vi är gifta och göra en bodelning under äktenskapet för att ändra ägarförhållandena och slippa skatt?//E
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Du har helt rätt i att det första upplägget (ge halva fastigheten som gåva och sedan låta din sambo ta över hälften av lånen) kommer att utlösa beskattning. Det beror på att den delen av lånen som din sambo tar över kommer att ses som betalning för delen av fastigheten som du ger honom. Överlåtelsen kommer då ses som en försäljning och du kommer att beskattas för "försäljningen".Jag rekommenderar er att föra över äganderätten genom bodelning när ni har gift er, som du är inne på. Efter en sådan bodelning kan ni äga fastigheten gemensamt och dela på lånen utan att det utlöser någon beskattning. Se till att få ett lönelöfte eller liknande från banken innan ni gör bodelningen så ni är helt säkra på att båda kan stå på lånen.Jag hoppas detta var svaret på din fråga!Vänligen,

Enskild egendom kan inte uppkomma genom försäljning

2016-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |HejMin svärfar sålde ett hus till sina barn och skrev i försäljningen att det är enskild egendom.Min man o jag har gemensam ekonomi och köpte detta då gemensamt. (1/3)Enbart min man har undertecknat köpet eftersom svärfar sa att det var enskild egendom till sina barn. Min fråga är :är detta enskild egendom när det inte är gåva eller arv eller äktenskapsförord???
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Du har helt rätt i att enskild egendom bara kan uppkomma genom gåva, arv eller äktenskapsförord (äktenskapsbalken 7 kap 2 §). Eftersom din svärfar har fått betalning för huset kvalificeras det inte som en gåva och är därmed inte enskild egendom. Huset är därmed giftorättsgods och kommer ingå i en eventuell framtida bodelning.Jag hoppas detta var svaret på din fråga!Vänligen,

Arvsrätt vid testamente

2016-05-05 i Testamente
FRÅGA |A = minhustruB = ogift syster utan barnC = avliden brors barnB har testamenterat allt till A. Om A dör före B ärver då hennes barn 100% vid B's bortgång eller ärver A's barn 50% och C's barn 50?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB).När en person går bort finns det två parter som har särskild rätt till dennes arv.Om personen var gift så har dennes make rätt till den kvarlåtenskap som den döde lämnar efter sig enligt ÄB 3:1 st. 1. Om personen som går bort har barn (bröstarvingar) så har de också en särskild rätt till arv som närmaste arvingar enl. ÄB 2:1. Dessa parters särskilda rätt till arv kan inte testamenteras bort eftersom efterlevande make alltid har rätt till åtminstone fyra gånger prisbasbeloppet (44 300 kr) enl. ÄB 3:1 st. 2 och den dödes barn har alltid rätt till åtminstone sin laglott enl. ÄB 7:1.Eftersom systern är ogift och inte har några barn så har hon därmed rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap som hon önskar. Eftersom den avlidne brodern inte har någon särskild rätt till arv så kan systern välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till din hustru. Det krävs dock att testamentet uppfyller de krav som anges i ÄB kap. 9-10.Om din hustru däremot skulle gå bort innan systern (arvslåtaren) så har hennes barn rätt att träda i hennes ställe och ärva den del av kvarlåtenskapen som hon testamenterats enl. ÄB 11:6. Det krävs dock att barnen haft rätt till arv även utan testamentet. Om det i detta fall inte hade funnits något testamente så hade barnen till din fru och barnen till den avlidne brodern ärvt lika mycket var eftersom de skulle ha varit närmaste arvingar enl. ÄB 2:2 st. 2 och därmed haft istadarätt efter sina föräldrar. Eftersom barnen till din hustru hade haft rätt att ta del av arvet efter B även utan ett testamente så har de rätt att träda i sin mors ställe och ärva all den kvarlåtenskap som B testamenterat till A enl. ÄB 11:6. Om du behöver mer rådgivning kring arvsrätt kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist.Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp.Med vänliga hälsningar

Skatt på arvet?

2016-05-05 i Arvsskatt
FRÅGA |Om jag har fatt pengar i arv och placerar de utomlands, bryter jag nagra lagar da? Hur fungerar det med skatt? Jag vill placera mina arv pengar i Australien da jag bor har, samt da dollarn ar lag och jag far bra avkastning. Vad behover jag tanka pa?
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om skatt finner du i inkomstskattelagen(förkortas IL). Enligt 8 kap. 2 § IL framkommer att arv är skattefritt. Du behöver alltså inte skatta på arvet i Sverige. Vart du sedan väljer att placera pengarna är helt upp till dig, det är dina pengar. Vid eventuell avkastning på din investering bör du däremot utreda ifall du kan bli skattepliktig i Sverige för den vinst du gör då. Regler om skatteplikt för kapitalvinster och kapitalinkomster ändras väldigt ofta och beror lite på vad du gör vinst på, samt vart du gör vinsten. Hoppas att du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar,

Straffet för grov våldtäkt mot barn

2016-05-05 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Vad får man för grov våldtäkt mot barn
Linda Critchley |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Straffskalan för brottet grov våldtäkt mot barn är fängelse i lägst fyra och högst tio år, 6 kap. 4 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K6P4S3). Vid bedömande av om en våldtäkt mot ett barn är grov ska särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en person förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Dessa omständigheter påverkar också var på skalan mellan fyra och tio år som straffvärdet för det specifika brottet hör hemma. Om en omständighet redan använts för att få brottet rubricerat som grov våldtäkt mot barn, istället för våldtäkt av normalgraden, kan inte samma omständighet användas igen för att få upp straffets längd. Detta skulle vara att anse som dubbelbestraffning. T ex den omständighet att gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet kan således inte användas för att ge gärningen ett högre straffvärde än fyra år om den omständigheten redan använts i sin helhet för att brottet ska kunna rubriceras som grovt.Vid bedömningen av straffvärdet ska man också ta hänsyn till bl a om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga, 29 kap. 3 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P3S1).Utöver de omständigheter som placerar brottet på en straffskala mellan fyra och tio år finns det en mängd andra omständigheter som påverkar straffet i ett specifikt fall.Som försvårande omständigheter vid bedömningen om straffets längd ska särskilt beaktas t ex om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, eller om brottet varit ägnat att skada tryggheten eller tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående, 29 kap. 2 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P2S1). För att undvika dubbelbestraffning får man inte heller här ta hänsyn till omständigheter som redan använts för att rubricera brottet som grovt eller för att öka straffvärdet på skalan mellan fyra och tio år.Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffets längd ska särskilt beaktas, t ex om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada, om den tilltalade frivilligt angett sig, om den tilltalade till följd av brottet utvisas ur riket, om den tilltalade på grund av brottet kan antas förlora sin anställning, om den tilltalade på grund av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av straffet, eller andra omständigheter föreligger som påkallar ett lägre straff, 29 kap. 5 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P5S1) . Genom dessa bestämmelser ges möjligheter att i det enskilda fallet underskrida fängelseminimum. Den möjligheten ges också för unga lagöverträdare, om någon begått brott innan han eller hon fyllt 21 år ska detta beaktas särskilt vid straffmätningen, 29 kap. 7 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P7S1).Det finns vidare några regler som ger möjlighet att överskrida föreskrivna fängelsemaxima, det ska då röra sig om gemensamt straff för flera brott, 26 kap. 2 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K26P2S1) eller återfall i grov brottslighet 26 kap, 3 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K26P3S1). Tidigare brottslighet kan också påverka straffet enligt 29 kap. 4 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P4S1).När man bestämmer straffets längd börjar man således med att, utifrån omständigheterna i det specifika fallet, placera gärningens straffvärdighet på skalan mellan fyra och tio år, för att sedan ta hänsyn till eventuella försvårande och förmildrande omständigheter. Även gärningsmannens ålder och tidigare brottslighet ska beaktas.Med vänlig hälsning

Vad ska den ena föräldern betala om barnet bor stadigvarande hos den andre?

2016-05-05 i Underhåll
FRÅGA |Vi har två barn, ett på 18 och ett på tolv. Tolvåringen bor hos mig 20 dagar i månaden, resten hos sin pappa. 18-åringen bor hos mig alltid sedan fem år tillbaka. Min fråga är hur mkt fadern ska betala? Han har en inkomst på ca hundratusen/månad. Jag har en inkomst på 20500/månad. Så en viss skillnad finns det..
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Frågor om underhåll regleras främst i 7 kap. i Föräldrabalken (FB), men finns även i 17-19 kap. i Socialförsäkringsbalken (SFB).UnderhållTill dess att barnen är 18 år skall ni som huvudregel svara för underhåll för dem efter var och ens förmåga, se FB 7:1 st. 1. Går barnet i skolan (gymnasiet) efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock senast tills barnet fyllt 21 år, se FB 7:1 st. 2. Här saknar jag omständigheter för att avgöra om ni fortfarande har en underhållsskyldighet gentemot ert barn på 18 år. Däremot är ni fortfarande underhållsskyldiga gentemot ert barn på 12 år. Jag kommer nedan att utgå från att ni endast är underhållsskyldiga för ert barn på 12 år. Däremot gäller samma resonemang för det äldre barnet förutsatt att barnet går på gymnasiet. Vid beaktande av FB 7:1 tar man hänsyn till barnets behov och även hur föräldrarnas ekonomiska förmåga ser ut. Har den ena föräldern det bra ställt ekonomiskt har barnet rätt till samma ekonomiska standard även fast den bor hos den andra föräldern som kanske inte har samma ekonomiska standard. Här verkar det finnas en viss skiljaktighet runt er inkomst varje månad där pappan tjänar mer än dig vilket talar för att barnet har rätt till samma ekonomiska standard hos dig som det har hos pappan. Eftersom att ditt barn på 12 år träffar sin pappa oregelbundet utgår jag från att barnet bor mindre än 40 % av tiden hos honom och att det därför inte kan vara frågan om växelvist boende. Eftersom att barnet bor hos dig större delen anses barnet bo stadigvarande hos dig och därför är det pappan som blir underhållsskyldig och ska betala underhållsbidrag till barnet, FB 7:2. I de fall pappan inte har möjlighet till detta kan han uppfylla sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsstöd med hjälp från Försäkringskassan, FB 7:2 a. Detta är troligtvis inte fallet då du nämnt att han har en god ekonomi. Däremot saknar jag uppgifter om vad pappan betalar i dagsläget till barnet i form av underhåll. Skillnaden mellan underhållsbidrag och underhållsstöd Underhållsbidrag är ett individuellt belopp som den bidragsskyldige föräldern kan betala och som fastställs genom dom eller avtal, FB 7:2 st. 2. Underhållsstöd är däremot ett fast belopp på 1573 kr som Försäkringskassan betalar ut varje månad till den förälder där barnen bor stadigvarande hos och därefter riktar de betalningsanspråk mot den bidragsskyldige föräldern som är pappan i detta fall. Underhållsstödet är i praktiken den vanligaste formen av underhåll. Detta är problematiskt eftersom att underhållsstödet i många fall är ett lägre belopp än underhållsbidraget. Sammanfattning och rådEftersom barnet bor stadigvarande hos dig blir pappan underhållsskyldig, FB 7:2. Här är det upp till er att genom ett muntligt eller skriftligt avtal komma fram till hur mycket pappan ska betala i underhållsbidrag till dig. I det fall ni inte kommer överens om hur stort bidraget ska vara kan storleken bestämmas genom dom i domstol. Skulle pappan istället välja att betala underhållsstöd genom Försäkringskassan är hans underhållsskyldighet fullgjord och det går då inte att kräva att han ska betala mer än 1573 kr, FB 7:2 a.Vad avser underhållsbidrag är en god idé att prata med pappan och förklara att han enligt FB 7:2 har en underhållsskyldighet att betala underhåll och att 1573 kr endast motsvarar ett minimum från Försäkringskassan samt att barnens behov sträcker sig utöver detta belopp. Här kan viss ledning fås av Konsumentverkets beräkningar av vad barn i olika åldrar kostar varje månad, se här. Min rekommendation är att du bokar tid hos Familjens jurist för vidare rådgivning om hur du kan gå till väga för att erhålla underhållsbidrag i det fall pappan inte är medgörlig. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt. klicka på knappen till höger. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,

Har sambon rätt till bostadsrätten en andra gång?

2016-05-05 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, min son ska separera från sin tjej, Dom bor i en bostadsrätt sedan hösten 2009 men han ska bo kvar i den. Det är en 2:a, inte speciellt rustad, han har tapetserat i kök, vardagsrum och sovrum satt upp en fondtapet. Han har löst ut henne 2010 när dom var i sär i ca 6-8 mån, sen så blev dom ett par igen, så hon flyttade in till honom igen. Men hon har aldrig betalat sin halva av lägenheten, men hon står med på kontraktet. För när han ville skriva om det så svarade/pratade hon inte med honom så därför är inte det ändrat. Lägenheten köptes för 20 000:- och nu så vill hon ha ut sin del IGEN för att bostadsrätterna har ju ökat så i pris. Nu till frågan måste han lösa ut henne en gång till? Hon är bara intresserad av pengarna, hon har inte gjort någonting i lägenheten under tiden dom har bott där utan det är min son som har rustat det lilla. Hon vill inte bo där men det vill min son.Hur ska han gå tillväga?Tacksam för svar/ Annelie
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om samboförhållanden finner du i Sambolagen(förkortas SamboL). När en samborelation upphör ska samborna dela på den så kallade samboegendomen. Av 2 kap. 3 § SamboL framkommer att samboegendom utgörs av parets gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Detta betyder bland annat att sådan egendom som är förvärvat innan samborelationen inte kan utgöra samboegendom. Då din son och hans sambo separerade första gången har de följt anvisningarna i lagen. Det vill säga de har delat på bostad och bohag genom att han ”köpt ut” henne. Samborelationen har sedan avslutats genom att hon flyttat ut. Då samborelationen upphör andra gången måste man på nytt se över samboegendomen, det ses alltså som en ”ny” samborelation. Om bostaden är förvärvad för gemensamt bruk utgör den samboegendom. Det kan den inte anses vara då flickvännen flyttar in hos honom. Dvs. bostaden fanns innan denna samborelation påbörjades. Flickvännen har således ingen rätt till bostaden denna gång. I fråga om att hon inte skrivit på kontraktet ännu ger henne inte rätt till mer pengar. De har avtalat om att han betalar henne, och i utbyte ska hon överlåta sin del av bostadsrätten. Enligt allmänna principer ska avtal hållas! Behöver ni ytterligare hjälp rekommenderar jag er att boka tid med någon av de jurister Lawline samarbetar med, det kan du göra här http://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar