Belastningsregistret och ESTA

2015-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag ska nu i jul resa till usa, och tänkte då söka ESTA. Problemet är att jag för ca 1 år sedan, då jag var 17 år, blev dömd för ringa misshandel. Behöver jag söka visum då eller klarar jag ESTA? Själva händelsen var att jag drog isär två personer som bråkade, och en fick ont. Tack på förhand!
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga! I din fråga skriver du att du blev dömd för ringa misshandel för ca 1 år sedan. Med anledning av detta finns du med i det svenska belastningsregistret. Under förutsättning att påföljden blev villkorlig dom gallras du, i enlighet med 17 § lag om belastningsregister, från belastningsregistret fem år efter domen. Detta mot bakgrund av att du endast var 17 år när du begick brottet. (om du hade varit 18 år när du blev dömd hade du funnits med i registret i 10 år) Om påföljden endast var dagsböter gallras uppgiften också fem år efter domen. De amerikanska myndigheterna har ingen direktåtkomst till det svenska belastningsregistret men har under vissa förutsättningar möjlighet att begära ut uppgifter ur registret. Enligt min mening borde det vara ganska riskfritt att tex kryssa nej på frågan om du blivit dömd för något brott när du ansöker om ESTA men om jag var i din situation skulle jag ändå kontakta USA;s ambassad i Sverige och höra om du eventuellt behöver ansöka om visum. Med vänlig hälsning,

Tvångsinlösen av aktier, aktieägaravtals verkningar och en ersättnings skälighet

2015-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min sambo blev delägare 10 % i ett aktiebolag i utbyte mot att han skulle gå in med sin kunskap och kompetens och bygga upp deras webbsida. Uppdraget har idag, ca 3 år senare, aldrig avslutats utan fortsatt och inneburit kontinuerliga arbetsuppgifter och underhåll av sidan för företagets räkning. Min sambo har då inte fått något betalt utan ägaren har hela tiden refererat till de 10 % som hans betalning. För ett par veckor sedan ställde min sambo ett krav om att han skulle bli anställd av företaget och få lön för det arbete han ständigt gör.Efter mycket om och men fick han ett erbjudande om 50 % fast anställning och resten i provision för en del punktinsatser han kommer göra gällande annonsutformning. Och nu kommer vi till "problemet", då menar ägaren att hans 10 % i företaget kommer att försvinna utan att han får några pengar för de procenten i och med att han nu kommer få lön. Men det påverkar ju inte hans tidigare arbete?Han har ju ännu inte fått en krona för det arbete han lagt ner de åren. För "lönen" skulle ju vara de procenten han fick som delägarskap.Även om han i framtiden kommer få lön så kan de väl inte avskriva honom rätten till hans 10 % i företaget? Vad är hans rättigheter?? Tacksam för svar och hjälpMvh
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Tvångsinlösen av aktier kan enligt aktiebolagslagen endast krävas i de fall en aktieägare innehar mer än nittio procent av samtliga aktier. Eftersom din sambo i förevarande fall anges inneha tio procent av företaget (varmed får antas avses aktierna) kan följaktligen inget tvångsinlösen ske (se 22 kap. 1 § aktiebolagslagen). Vidare finns ingen möjlighet att genom aktieägaravtal kringgå berörd reglering ty överenskommelser av denna typ saknar bolagsrättslig verkan (verkan i förhållande till bolaget) och därför inte kan föranleda annat än vite eller skadestånd. Att någon av sistnämnda påföljder skulle komma ifråga enkom för att ett eventuellt avtalat vederlagsfritt tvångsinlösen vägras är mindre sannolikt då en bestämmelse av anförd typ vore uppenbart oskälig och därför av domstol troligen skulle jämkas eller helt åsidosättas (jfr. 36 § avtalslagen m.fl.). Vad beträffar rimligheten av att inte utge någon annan ersättning än aktier för utfört och kommande arbete kan inget definitivt svar ges utan betydligt mer ingående kunskap om såväl företagets som arbetets värde. Rent generellt gäller dock att skäligheten får bedömas med utgångspunkt i vad som var/är känt om ersättningens (här aktiernas) värde då avtal om arbete ingicks/ingås. Bortom allt tvivel står hursomhelst att beställaren ej i efterhand kan kräva mer arbete än vad som varit överenskommit då ensidiga ändringar av ett avtal inte är möjliga. Behöver annat arbete utföras än vad din man ursprungligen åtagit sig skall följaktligen ett nytt avtal ingås. Sammantaget gäller sålunda att din man ej kan tvingas avyttra sitt aktieinnehav och att någon påföljd icke torde kunna följa av en vägran att sälja (om inte vederlag erbjuds). Ifråga om ersättningens rimlighet blir värdet av respektive avtalsparts prestation som alltid avgörande både för tidigare utfört arbete och framtida prestationer. Något hinder mot att av fri vilja acceptera det erbjudande som givits existerar förstås inte, men om detta är ofördelaktigt bör det givetvis undvikas då oskäliga avtalsvillkor med få undantag är utan verkan. Aktiebolagslagen finns att läsa här och avtalslagen här. Vänligen,

Från ensam till gemensam vårdnad?

2015-08-29 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Om en pappa har avsagt sig vårdnaden av sitt barn och mamman har skött sig exemplariskt har pappan rätt att få tillbaka vårdnaden?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline!Om en förälder har ensam vårdnad om ett barn och föräldern som inte har vårdnaden, i det här fallet pappan, vill ha vårdnaden om barnet igen ska rätten enligt 6 kap 5 § föräldrarbalken (1949:381) (FB) besluta om gemensam vårdnad eller besluta att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad. Enligt 6 kap 2 a § FB ska barnets bästa alltid vara avgörande i sådana beslut. Även föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet är av stor betydelse. Om föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad får rätten inte besluta om gemensam vårdnad. Rätten måste alltså då besluta om att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad om barnet. Som ett kort svar kan alltså sägas att vårdnaden kan bli gemensam även om en av föräldrarna haft ensam vårdad om barnet. Huruvida pappan i det här fallet kan få vårdnad om barnet är inte något jag kan avgöra med den informationen Du givit i frågan, det är upp till rätten att avgöra. Det är självklart bra att mamman, som Du skriver, skött sig exemplariskt. Avgörande är, som jag ovan skrev, vad som är bästa för barnet. För att kunna avgöra vad som är barnets bästa krävs en samlad bedömning av flera olika faktorer tillsammans. Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur man vet om barnet är adopterat

2015-08-29 i Adoption
FRÅGA |Hur får man reda på om barnen är adopterade av den nya pappan eller endast bytt efternamn för att känna samhörighet med hela den nya familjen?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline!Jag uppfattar Din fråga som att Du vill veta om barnen är adopterade av pappan i den nya familjen eller om de endast har bytt efternamn. Huruvida barnen är adopterade kan Du lätt kontrollera genom att ringa till folkbokföringen på Skatteverket och fråga vem som står registrerad som exempelvis far eller vårdnadshavare. Är barnen adopterade så har adoptionen registrerats i folkbokföringen och Du kommer då få veta det. När Du ringer behöver Du uppge barnens personnummer eller namnen (under förutsättning att de inte har väldigt vanliga namn) för att Skatteverket ska kunna hjälpa Dig och svara på Din fråga.Du kan kontakta Skatteverket på telefonnummer 0771–567 567.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Arbetstagare som inte iakttar uppsägningstid, fråga om skadestånd

2015-08-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jobbar statligt . Har sagt upp mig men har 2 mån. uppsägningstid. Uppsägningen beror på flytt utomlands. (Övriga familjen hsr redan åkt då skolor börjat mm). Jobbet släpper mig inte tidigare, handlar om 6 veckor. jag får inte ens ta ut min innestående semester. Hur högt kan ett skadestånd bli (för kontraktsbrott) om jag inte går till jobbet de sista 6 veckorna? Tacksam för svsr / kicki
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du behöver i egenskap av arbetstagare aldrig iaktta en längre uppsägningstid än en månad, oavsett om du och din arbetsgivare har kommit överens om en längre. Det enda undantaget är om en längre uppsägningstid är föreskriven genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Det är troligt att du är bunden av ett sådant kollektivavtal då de är vanligt förekommande hos statliga arbetsgivare. Stöd för detta finner du i 2 och 11 §§ lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren kan vägra dig semesterledighet om du behövs i tjänst.Arbetsgivaren kan som du säger kräva dig på skadestånd om du inte iakttar uppsägningstiden. Skadeståndet grundas på de ekonomiska förluster som åsamkas arbetsgivaren till följd av ditt val att inte ställa din arbetskraft till förfogande under uppsägningstiden. Ett väldigt lätt exempel är om någon måste arbeta övertid för att täcka din frånvaro. Arbetsgivaren måste emellertid kunna knuta an alla ekonomiska förluster till just din frånvaro för att med framgång kunna kräva skadestånd. Det ställs alltså höga krav på arbetsgivaren. Om arbetsgivaren lägger fram god bevisning till grund för en skadeståndstalan, kan du bli skadeståndsskyldig för just de förlusterna. Uppmärksamma att skadeståndet kan sättas ned delvis eller helt om det anses oskäligt. Undantagsbestämmelsen tillämpas dock restriktivt. Det måste finnas en god anledning till att du inte ska behöva bli skadeståndsskyldig för ett kontraktsbrott.Jag kan alltså inte svara på hur stort skadeståndet kan bli. Det är väldigt varierande beroende på vilka kostnader som uppstår till följd av ditt beteende. Många kollektivavtal innehåller bestämmelser för skadestånd baserat på schablon, det vill säga att skadeståndet är bestämt i förväg för ett visst beteende. Exempelvis att du måste betala X kronor om du nonchalerar sex veckor av din uppsägningstid. Jag rekommenderar därmed att du kollar igenom ditt kollektivavtal, dels om uppsägningstiden är två månader, och dels om det finns någon bestämmelse om skadestånd för när uppsägningstid inte iakttas av arbetstagare.Vänligen

Baka in semesterersättning i lön

2015-08-29 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag är för tillfället timanställd och ser i mina lönespecifikationer att det bara står en rad som lyder "Timlön inkl sem ers" samt antal timmar och summan. Vi har inte skrivit något anställningsavtal eller pratat om detta. Jag har jobbat där till och från senaste åren, under vissa perioder heltid. Är det tillåtet att redovisa semesterersättningen på detta sätt? MVH
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av EU-domstolens praxis följer att semesterersättning enbart får bakas in i timlönen om det redovisas på ett öppet och tydligt sätt. Arbetsgivaren har bevisbördan för att "inbakningen" har skett på ett öppet och tydligt sätt. Detta framgår i de förenade målen C-131/04 och C-257/04. Av svenska förarbeten som har resulterat i en ändring i semesterlagen, framgår att semesterersättning inte i något fall bör presumeras (antas) ingå i lönen. Utgångspunkten ska alltså vara att de redovisas för separat i lönespecifikationen. Det finns utrymme för att baka in allt i samma post, men det är arbetsgivaren som har bevisbördan för eventuella svårigheter som kan uppstå. Det ska inte heller vara oklart hur stor semesterersättningen är. Slutsatsen är alltså att om arbetsgivaren inte tydligt kan förklara hur stor semesterersättningen är i klumpsumman, så har du rätt till ytterligare semesterersättning enligt den beräkning som anges i semesterlagen.Vänligen

Begära ut sitt eget vittnesmål

2015-08-29 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har man rätt att begära ut sitt eget inspelade vittnesmål då rättegången är avslutad och fallet nerlagt? Och isåfall hur/var kan jag få tillgång till detta?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline!Under förutsättning att vittnesmålet inte är sekretessbelagt har Du rätt att ta del av detta då det räknas som en allmän handling enligt 2 kap tryckfrihetsförordningen (1949:105). Är vittnesmålet sekretessbelagt bör Du ändå kunna ta del av det eftersom det är Ditt eget vittnesmål. Enligt 12 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) ska sekretess till skydd för den enskilde inte ska gälla gentemot den enskilde själv om inte annat anges i OSL. För att ta del av vittnesmålet vänder Du Dig, ex. via telefon, till den domstol som handlade målet. Du behöver kunna uppge något som identifierar målet, exempelvis målnummer eller personnummer på inblandade parter, för att domstolen ska kunna hitta rätt mål.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Arv och samboavtal

2015-08-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort. Om jag ärver pengar eller något annat från honom och han ej skrivit att det ska ärvas som enskild egendom! Kan jag själv ändra på det? Eftersom jag och min sambo snart tänkte köpa något som är vårt tillsammans. Tänkte lägga de pengarna i boendet.
Pernilla Friman |Hej och tack för din fråga!För det första kan du som arvtagare inte själv bestämma vilken form arvet ska ta utan detta är helt upp till arvlåtaren, det vill säga din far. Jag förstår din fråga som att du vill försäkra dig om att din insats i boendet ska fortsätta vara din och inte utgöra samboegendom. Huvudregeln vid gemensamt bostadsköp är nämligen enligt sambolagen att bostaden kommer att vara samboegendom och därmed delas lika vid en eventuell framtida bodelning. Du hittar sambolagen här. Om jag har tolkat din fråga rätt är mitt förslag att du och din sambo upprättar ett samboavtal där det klart framgår hur uppdelningen mellan er avseende bostaden ska se ut. Om du vill upprätta ett sådant avtal är du välkommen att använda vår avtalstjänst som du hittar här.