Bostad köpt med förskott på arv från den ena makens sida, kommer bostaden delas lika vid en eventuell bodelning?

2018-02-19 i Bodelning
FRÅGA |Min svärson och dotter äger sitt hus 50/50 men min fråga är . Om detta köptes för pengar han ärvt från sin mor( förskott på arv) har min dotter rätt till 50% av försäljningspriset vid eventuell skilsmässa ? Makarna har inget inbördes testamente och 3 gemensamma barn.
Richard Fiskesund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall din dotter vid potentiell skilsmässa har rätt till 50% av försäljningspriset av bostad som hon innehar gemensamt med sin make trots att bostaden köpts för pengar som ärvts av makens mor.Det går inte att besvara frågan på rak arm utan det beror på olika omständigheter som jag ska gå igenom. I min analys utgår ifrån att din svärson och din dotter är gifta. 1. Först och främst kan konstateras att bodelning ska ske vid äktenskapsskillnad. Detta framgår av 9 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Se lagen här. Vidare står det i 10 kap. 1§ ÄktB att det är giftorättsgods som skall ingå i bodelningen. 2. Frågan är alltså ifall bostaden utgör giftorättsgods. Av 7 kap. 1§ ÄktB följer att makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Alltså är bostaden giftorättsgods och skall ingå i bodelningen ifall den inte är enskild egendom. 3. Enligt 7 kap. 2§ ÄktB är egendom enskild i vissa situationer. Bland annat ifall det följer av ett äktenskapsförord, eller om det är en egendom som en make har ärvt eller fått i gåva av någon annan med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda. I denna situationen beror det på ifall förskottet på arvet har getts med ett villkor att den skall vara enskild egendom eller inte. Även om det finns ett sådant villkor så har pengarna använts genom köp av bostad. I det fallet kan bostaden fortfarande räknas som enskild egendom enligt 7 kap. 2§ ÄktB eftersom bostaden trätt istället för pengarna. Dock kan rättsläget vara oklart ifall den enskilda egendomen har sammanblandats med giftorättsgods t.ex. genom att pengarna har sammanblandats med pengar som inte utgör enskild egendom eller ifall din dotter har betalat en del av bostaden. I ett rättsfall NJA 1992 s. 773 dömde högsta domstolen att pengar som egentligen utgjorde enskild egendom tappade blev giftorättsgods då det hade sammanblandats med andra pengar som ej var enskild. 4. Om man skulle komma fram till att bostaden utgör giftorättsgods då skall den delas emellan makarna. Dock är det inte nödvändigtvis att dottern får 50% av försäljningspriset då man vid bodelning först måste beräkna andelarna i boet. 11 kap. 2§ ÄktB säger att man vid beräkning först skall avräkna från en makes giftorättsgods så att det täcker de skulder som den maken hade när äktenskapsskillnad väcktes. Vad som återstår sedan av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjort för att potentiella skulder skall täckas, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan makarna. Detta framgår av 11 kap. 3§ ÄktB. Innebörden av detta är att bostaden, ifall den utgör giftorättsgods kommer delas mellan din dotter och hennes make. Dock är det inte säkert att hon får ut halva försäljningspriset då skulder först skall räknas av. Sedan så gäller det även att dotterns giftorättsgods också delas upp. 5. Slutligen kan sägas att beroende på hur lång tid din dotter varit gift med sin make så kan andelar vid en bodelning variera. I 12 kap. 1§ ÄktB finns en jämkningsregel där det i den mån med hänsyn till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Vad som kan sägas om denna regel är att det slutligen är en domstol som avgör vad som är oskäligt. Det beror på omständigheterna, men det ska ändå mycket till för att det skall vara oskäligt. SammanfattningVid en äktenskapsskillnad beror din dotters rätt till att ta del av bostaden vid en bodelning på ifall det finns något speciellt villkor som säger att förskottet på arv ska utgöra enskilda egendom. Om det inte finns det så utgör bostaden giftorättsgods och din dotter har rätt till en viss andel i det. Storleken på andelen beror på skulder som finns hos båda parterna. Slutligen kan det även finnas rum för jämkning ifall äktenskapet inte varat i många år eller det skulle vara oskäligt.För att få en klarare bild tipsar jag om att kontakta en familjejurist som kan analysera alla omständigheterna. Hoppas du fick fick svar på din fråga!Vänligen,

Har jag som barn rätt att neka faderskapstest?

2018-02-19 i Faderskap
FRÅGA |Hej Jag är 26 år och Jag har en fråga som är stor för mig.Min biologiska pappa har trakasserat mig i åratal,psykiskt och fysiskt misshandlat mig. Kränkt och bråkat med mig. han har en dom sen inna för barnmisshandel på mig. Jag har slutat svara på samtal, sms och brev från han. Därav kan han inte komma åt mig mer.Han har alltid stått som biologisk far i mina journaler sen födseln. Men runt 2005 skrev han på ett papper och fick gemensam vårdnad tillsammans med min mamma. För ca 1år 6 månader sen ville han göra ett faderskapstest. Jag vägrade gå med på det. Nu har han skickat sin advokat på mig där advokaten föreslår en enkel faderskapstest. Och jag vägrar fortfarande. Detta brevet kom som en chock och fick mig till att må fruktansvärt dåligt. Då jag vet att min biologiska pappa gör allt för att skada mig psykiskt. Jag känner att han fullkomligt kränker mig och skadar mig och förstör min identitet. Vad ska jag göra ? Har jag rättigheter att neka detta test? Min biologiska pappa kommer gå så långt som till tingsrätten. Hur stor chans har jag att vinna detta ? Jag har inte så mycket pengar för att kriga i rättegång. Kommer tingsrätten bara avslå mig från släktbanden i papperna för att jag vägrar gå med på ett test. Eller kommer jag kunna få en chans att berätta min historia?Har han en stor chans att få domstolen att öppna faderskapsutredning. han vill bara trakassera mig samt försöka putta ut mig från arvet. Han kommer hitta på saker som inte stämmer för att vinna.
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor gällande faderskap regleras i föräldrabalken (FB).Du har inte rätt att neka faderskapstestetEn man som har förklarats som biologisk pappa till sitt barn har rätt att väcka talan mot barnet att han inte ska anses vara pappa till barnet enligt 3 kapitlet 1 § första stycket FB. Din biologiska pappa har alltså rätt att undersöka om han faktiskt är biologisk pappa till dig, vilket du dessvärre inte kan påverka. Vanligen sker detta genom blodundersökning hos socialnämnden. När den biologiska pappan begär en sådan undersökning ska socialnämnden också utföra en sådan undersökning, alltså har du inte rätt att neka faderskapstestet, 2 kapitlet 6 § FB.Vad kommer hända?Om faderskapstestet skulle visa att ni din pappa faktiskt inte är din biologiska pappa finns det inte så mycket du kan göra. I detta fall kommer din pappa förklaras inte vara din pappa längre, 1 kapitlet 2 § andra punkten FB. Om faderskapstestet visar att ni är släkt kommer din pappa fortsätta vara din biologiska pappa. Numera är testerna så pass säkra att det inte bör vara någon mening att utreda saken vidare efter att ni har fått provsvaren. Med andra ord får du vänta ut svaret från faderskapstestet. Har du några frågor efter det är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Du ska inte heller behöva tolerera varken fysisk eller psykisk misshandel från din pappa, så om du önskar vidare hjälp med det får du gärna ta kontakt med fåra jurister på Lawline för att få hjälp med de förhållandena.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur beräknas kvotdelen för efterarvingar?

2018-02-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag bistår en person vid bodelning och vi skall beräkna den andel som skall tillfalla efterarvingarna. Märta och Kalle var gifta när Kalle avled. Kalle har inga egna barn. Hans föräldrar är avlidna men han har fyra syskon i livet. Märta har ett särkullbarn. Kalle har tidigare (10år sedan) av sina föräldrar erhållit en fastighet i gåva som enskild egendom värderat till 3 miljoner kr. Hela behållningen av deras gemensamma bo är 7,3 miljoner kr. Märta erhåller halva giftorättsgodset (4 300 000kr/2)= 2 150 000kr. Vad tillfaller efterarvingarna vid Märtas död? Hur beräknar man kvotandelen?
Melina Trydegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver? Om en make avlider upplöses äktenskapet och innan den avlidnes kvarlåtenskap fördelas görs en bodelning. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Kvarlåtenskapen består av det sammanlagda värdet av den avlidna makens andel i bodelningen och den avlida makens enskilda egendom. Som huvudregel när den avlidne var gift ska hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns vissa begränsningar av detta, t.ex. om den avlidne maken har särkullbarn. I en sådan situation har de rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § 1st ärvdabalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall, utifrån informationen du lämnar. Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ärvdabalken). Första arvsklassen utgör bröstarvingar och andra arvsklassen utgör i första hand den avlidens föräldrar och om de inte är vid liv - den avlidens syskon (2 kap. 1-2 §§ ärvdabalken).Kan den först avlidnes arv förändras i storlek? När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt, istället för full äganderätt. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att vid full äganderätt får du fritt bestämma vad du ska göra med egendomen. När du ärver med fri förfoganderätt får du däremot inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån (3 kap. 2 § och 3 § ärvdabalken).Hur räknas kvotandelarna ut?Det som efterarvingar ska få ut beräknas genom en kvotdel. Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 § ÄB). Eller med andra ord, hur mycket som ärvdes med fri förfoganderätt av den efterlevande makens totala egendom. SammanfattningI din fråga beskriver du att Kalle varit gift med Märta. Kalle har inga egna barn och hans föräldrar är inte vid liv men han har fyra syskon. Märta kommer att ärva, precis som du har förstått det, hela Kalles kvarlåtenskap. Kalles fyra syskon utgör efterarvingar som har rätt att få ut arv vid Märtas död. Kvotdelen kommer att beräknas, enligt dina uppgivna siffror och enligt min förklaring ovan, på följande sätt: (7 300´-2 150´)/7 300´= cirka 70 %.Vid Märtas död kommer alltså Kalles efterarvingar (syskonen) att ärva 70 % av hennes kvarlåtenskap, som sedan delas lika dem emellan. Resterande kommer att gå till Märtas arvingar. Observera att till följd av att en kvotdel beräknas kan arvet alltså stiga eller sjunka i värde. Hoppas detta gav svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig till Lawline igen vid ytterligare funderingar. Vänligen,

Utgör medlemsansökan grund för begäran om medlemsavgift till förening?

2018-02-19 i Föreningar
FRÅGA |Kan man anse att en underskriven medlemsansökan i en förening är ett ingånget avtal så man kan kräva in medlemsavgift med det som grund
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nu vet inte jag exakt vad för typ av förening det rör sig om (ekonomisk eller ideell). Avseende ekonomiska föreningar gäller lag om ekonomisk förening, medan avseende ideella föreningar så finns ingen särskild lag utan där gäller allmänna principer och till viss del analog tillämpning av de regler som gäller för ekonomisk förening. Avseende både ekonomisk och ideell så är dock oftast den främsta källan föreningens stadgar. (Observera att om det rör sig om en bostadsrättsförening så finns även bostadsrättslagen).Om medlemsansökan har godkänts, alltså att den sökande har godkänts som medlem i enlighet med stadgarna och uppfyller de eventuella krav avseende föreningens medlemmar som regleras i stadgarna så är personen medlem i och med att ansökan beviljas/godkänns och föreningen kan därefter begära medlemsavgift i enlighet med stadgarna. Ansökan och det styrelsebeslut där personen accepterats som medlem kan fungera som bevismedel för att bevisa att personen är medlem. I och med att personen accepterar föreningens stadgar, om stadgarna föreskriver att medlemsavgift ska betalas till viss storlek, så anses personen därmed ha accepterat detta i samband med inträde.Frågan om det går att kräva medlemsavgift grundar sig därmed generellt på om det står föreskrivet i stadgarna, då föreningen måste följa stadgarna. Det bygger också på att personen har godkänts som medlem, det räcker inte med att denne ansökt (godkännande av styrelsen, eller på annat vis som står föreskrivet i stadgarna, se t.ex. 3 kap. 1 § andra stycket lag om ekonomisk förening).Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, du är alltid varmt välkommen att komma in med nya frågor till oss här på Lawline.Vänligen,

Kan sambos hus utmätas för andre sambons skulder?

2018-02-19 i Utmätning
FRÅGA |hej,min sambo köpte hus, men det är bara hans. han står på köpeavtalet och lagfart, lån och betalat allt själv och betalar själv på all lån och all räkning som är förknippat med huset (el , hyra, sophämtning, vatten osv). ALLT ÄR ALLTSÅ I HANS NAMN. JAG VILL INTE HA NÅGOT MED HUSET ATT GÖRA. HAN HAR BETALAT HUSET FÖR SINA PENGAR, OCH REDAN FRÅN BÖRJAN, LÅNGT INNAN VI ENS TÄNKTE PÅ ATT FLYTTA IHOP KOM VI ÖVERENS OM DETTA. Vi vill skapa ett sakrättsligt skydd för honom så att huset ALDRIG blir föremål för utmätning. Vi har även upprättat ett samboavtal, där det framkommer att huset och ett antal andra saker är undantagna från sambolagen. Är detta tillräckligt eller kan huset ändå bli föremål för utmätning för mina skulder?? Behöver han upprätta något mer avtal som ger honom sakrättsligt skydd??För om det finns risk för det så kommer jag absolut inte fortsätta bo här. jag flyttar ut. jag har nämligen en lgh (hyresrätt) som jag inte sagt upp, utan har kvar, (hyreslägenheten har jag kvar, ifall det inte skulle funka mellan oss). Vi har även ett barn ihop. MEN jag vill inte förstöra hans liv bara för att jag har skulder. tacksam för svar.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lös egendomBeträffande utmätning regeras detta i utsökningsbalken (UB). I 4 kap. 17 § stadgas som huvudregel att lös egendom (allt som går att flytta på i ett hus, pengar, osv.) får utmätas, i det fall det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den som ska utmätas). I 19 §, samma lag, finns en speciell bestämmelse som gäller för makar och sambor. I bestämmelsen stadgas att den betalningsskyldige presumeras (antas vara) vara ägare till lös egendom som samborna har i sin gemensamma besittning, om det inte görs sannolikt att egendomen tillhör den andra sambon eller någon annan. Detta innebär att man för sambor antar att allt som finns i exempelvis sambornas gemensamma bostad, och som inte kan bevisas tillhöra någon annan, tillhör den betalningsskyldige och kan således utmätas för dennes skuld. För den icke-betalningsskyldige sambon gäller det därför att kunna visa att denne är ägare till egendom som inte bör utmätas. Kan man visa kvitto på att man köpt någonting gäller detta som fullgod bevisning. Att man äger en del av någonting i hemmet tillsammans med den andre sambon, genom att man till exempel betalat hälften, talar detta också för att saken inte bör utmätas, om man kan visa ett kontoutdrag på beloppet eller ett kvitto.Problemet med just samboavtal är att ett sådant avtal egentligen inte säger någonting om vem som har betalt för egendomen och uppnått så kallat "sakrättsligt skydd" för den. Att uppnå sakrättsligt skydd för egendom innebär nämligen att egendomen skyddas mot den betalningsskyldiges borgenärer (de som ska motta betalningen) och att egendomen därför inte får utmätas. För att uppnå sakrättsligt skydd kan det alltså behövas mer bevisning än ett samboavtal, eftersom ett sådant avtal annars skulle vara enkelt att ta till för att kringgå en utmätning. Det krävs sålunda kvitto eller kontoutdrag på inköpt egendom.HusetHuset anses inte vara lös egendom. Hus på mark (fastighet) är istället fast egendom och kan inte utmätas. Oavsett om du bor i huset kan det alltså inte utmätas för dina skulder. Detta förutsätter dock att huset inte står på ofri grund, utan istället måste din sambo äga inte bara huset utan även marken det står på. Detta är vanligast förekommande. Skulle huset stå på ofri grund (någon annan äger marken men man äger själv huset) anses hsuet vara lös egendom och kan utmätas.Har du några frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Ska "vid anfordran" eller viss angiven tid för betalning gälla?

2018-02-19 i Fordringar
FRÅGA |Vid anfordran - kan det tolkas som att man samma dag eller dagen efter kan kräva återbetalning? I mitt fall är "vid anfordran" måhända slarvigt tagen efter en mall.I själva verket har inblandade från första början varit överens om att återbetalningen sker när vissa ekonomiska omständigheter, som lätt kan bedömas, är uppfyllda. Rimligen har vi sagt inom ett-två år. Vad gäller tyngst - en överenskommelse eller formuleringen "vid anfordran"?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I det fall det i skuldebrev anges att skuld ska betalas vid anfordran, så innebär det att betalning ska ske omedelbart i samband med framställande av betalningskrav. Även i det fall skuldebrev inte innehåller en sådan formulering gäller samma sak såvida parterna inte kommer överens om annat (lag (1936:81) om skuldebrev 5 § första stycket).I egenskap av gäldenär (den som lånat pengar) anses låntagaren ha rätt till visst skäligt rådrum för att erlägga betalningen när du framställer ditt krav. Rådrummet utgörs dock inte av någon längre tid. I rättsfallet NJA 1991 s. 217 dröjde en bank med en utbetalning under mindre än två timmar och blev skadeståndsskyldig för dröjsmålet. Skulle din motpart vara en privatperson talar det för att dennes skäliga rådrum omfattar mer än två timmar, men inte mycket mer med hänsyn till omedelbarheten i uttrycket "vid anfordran".Finns överenskommelsen om att fordran skulle betalas efter viss tid skriftligt bör emellertid denna skrivelse gälla före "vid anfordran". Detta med stöd av principen "in dubio contra stipulatorem", vilket betyder att oklarheter i avtal ska tolkas till upprättarens nackdel. Finns skrivelsen inte med i avtalet bör skrivelsen "vid anfordran" gälla istället och det som nämnts ovan.Har du några frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Hur får man någon att betala tillbaka en skuld?

2018-02-19 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Mitt bolag har lånat ut 300k sek till ett annat bolag och har inte betalt tillbaka enligt avtalet. Det har nu gått 5 månader och ingen av dem som sitter i bolaget svarar på mail/sms/facebook.Avtal med underskrift finns samt överföring via bank.Vad kan jag göra för att gå vidare?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enklaste sättet att indriva skulden är att du kontaktar Kronofogden och ansöker om betalningsföreläggande (se 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). I det fall du gör detta, kommer personen att informeras av Kronofogden och få möjlighet att bestrida skulden. Bestrids inte skulden, blir skulden fastställd och Kronofogden börjar arbeta med att driva in den. Bestrids skulden (t.ex. med motiveringen att personen inte har lånat några pengar), kommer du att informeras om detta och tillfrågas om du vill ta ärendet vidare till domstol. I det fall du har ett skriftligt skuldebrev är det inte särskilt troligt att motparten väljer att bestrida skulden. Bestrider denne ändå skulden, bör du enkelt kunna uppfylla de beviskrav som åligger dig i en eventuell tvist.I ansökan om betalningsföreläggande ska du bland annat specificera hur mycket pengar det rör sig om, samt grunden för kravet (det vill säga att din vän har lånat pengar). Mer information om betalningsföreläggande, liksom blankett för ansökan, hittar du på Kronofogdens hemsida.Har du några frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Får barnbidrag användas av förvaltare för att betala en skuld?

2018-02-19 i God man & förvaltare
FRÅGA |Får en förvaltare använda barnbidraget för att betala en skuld?
Adam Ask |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär förvaltarskapet och vad omfattar det?En person som är ställd under förvaltarskap saknar full rättshandlingsförmåga. Det är förvaltaren som har ensam rådighet över den enskildes tillgångar inom ramen för förvaltaruppdraget. Att förvaltaren har ensam rådighet över tillgångar innebär att det är förvaltaren som bestämmer om hur dessa ska disponeras. Alltså är det korta svaret på din fråga att det beror på hur förvaltaruppdraget ser ut. Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes behov och får begränsas till att endast omfatta delar av dennes egendom. En person som har haft problem med skulder och blivit ställd under förvaltare av den anledningen kan till exempel att kunna räkna med att förvaltaren har rådighet över den enskildes ekonomi, och att förvaltaren således kan använda inkomster till att betala den enskildes skulder. Mitt råd är alltså att se till hur förvaltaruppdraget ser ut och ifall det omfattar att råda över de ekonomiska tillgångarna. Ett barnbidrag ska främst gå till att ombesörja de kostnader som uppkommer till följd av att fostra ett barn. I dessa kostnader ingår mat, hyra, och dylika liknande utgifter. Det saknas dock ett särskilt krav på exakt vad barnbidraget måste gå till, då detta kan variera.I det fall förvaltaren går utöver vad som följder av uppdragetI det fall du genom att se till hur omfattningen av förvaltaruppdraget ser ut, kommer fram till att denne har missbrukat sin ställning som förvaltare, så kan du vända dig till överförmyndaren för att frånta förvaltaren uppdraget. Med överförmyndare avses överförmyndarnämnd, vars uppgift är att granska att förvaltare sköter sina uppdrag på ett korrekt sätt. Regeln om entledigande av förvaltare hittar du här: 20 § kap 11 familjebalken.Bestämmelserna för hur förvaltare utses och vad denne får göra hittar du i Föräldrabalk (1949:381) 11 kap. Om god man och förvaltare, §§ 7