Utmätning av egendom som innehas med nyttjanderätt

2015-07-05 i Utmätning
FRÅGA |HejJag tror jag har en lite komplicerad fråga , men jag behöver veta hur det funkar, hoppas att ni kan ge mig ett råd.Det gäller min far, han har varit sambo under lång tid och för ca 5-6 år sedan gjorde dom en överlåtelse på den bostadsrätt han ägde till 100% till sambon, hon gick bort i cancer för drygt ett år sedan, då hade man upprättat ett testamente som säger att han får bo kvar i lägenheten så länge han vill/eller går bort, den skall sedan ges som gåva till hennes dotter och hans son ( mig) till lika 50% var, så långt inget oklart , men nu visar det säg att han har en skuld till försäkringskassan på drygt 300 000:- och dom har nu valt att lämna detta till kronofogden för att tvångs sälja lägenheten.Samtidigt med detta under det senaste året har min far drabbats av demens så att han ska under hösten flytta till seniorboende.Så till min fråga, när det finns ett testamente från dödsboet på att min far inte får sälja lägenheten utan att den ska ges bort i gåva får då kronofogden agera på den?
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.När du skriver att de gjorde en överlåtelse måste det innebära att även din pappas sambo fick del i ägandet? Ägarförhållandena måste då således ha blivit 50 % var för din pappa och hans sambo. Han har nyttjanderätt till hennes del av lägenheten fram tills att han inte kan använda den längre vilket nu till hösten alltså sker. Utan att blanda in kronofogden skulle den egentligen alltså ha getts i gåva till er barn i höst. Nu är läget så att han äger 50 % av lägenheten och innehar 50 % med nyttjanderätt. Hade din pappa fått bostaden genom testamente så hade det varit möjligt att utmäta hela lägenheten (4 kapitlet 2 § utsökningsbalken). När nu din pappa fått sambons del med nyttjanderätt innebär det att han har en mer begränsad rätt att förfoga över egendomen, han har bara rätten att använda egendomen. Den del som din pappas sambo efterlämnat kan alltså inte utmätas eftersom att nyttjanderätten inte har något ekonomiskt värde. Dottern skulle kunna kräva sin laglott nu så har hon säkrat sitt arv utan att blanda in tvångsförsäljningar, utmätningar etc. Det är skilt från nyttjanderätten och hon kan kräva ut den när hon vill eftersom att det är hennes laglott. Värre är det för dig, det är nog så att kronofogden kommer att få igenom en försäljning enligt utsökningsbalken 8 kapitlet 8 § (om inte dottern hinner få igenom det innan) och då har du inte så mycket kvar att få i gåva. Det skulle vara en möjlighet för er att hävda att lägenheten inte får utmätas eftersom att din pappa nyttjar den till bostad (utsökningsbalken 5 kapitlet 1 § 6 punkten) men han har inte rätt att när han sedan flyttar ge sin del i gåva till dig eftersom att det troligen räknas som att undandra egendom från kronofogden. Om det är något som fortfarande är oklart är du välkommen att återkomma.

Hur blir man av med en aktieägare?

2015-07-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Idag är vi 3 delägare i ett aktiebolag, jag äger 40%, min kompis äger 40% och sedan den tredje ägaren som äger 20%. Vi alla har gått in med lika mycket pengar som i % vi äger. Jag har gjort i princip allt, pappers arbeten, möten, renovering osv, listan fortsätter. Den andra ägare som äger 40% är driven och har samma mål och ambitioner som jag. Han också hjälpt mig i detta. Den tredje ägare däremot har inte bidragit med något. Hans argument till detta är att jag har fått hoppa in i hans koncept och menar därför att han inte behöver bidra till något utan vill bara att pengarna ska rulla in. Om det verkligen inte skulle funka, hur skulle man kunna gå tillväga för att antingen få ut den tredje delägaren eller göra det surt för den?Eftersom den tredje delägaren inte kommer att ta ut nån timlön kommer jag kunna öka min timlön för att minska utdelningen eller på något sätt få bort den tredje ägarens vinst i företaget?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Det finns många sätt att bli av med en aktieägare. Man kan tex. välja att inte ha någon vinstutdelning under en period som du var lite inne på, men det finns dock ett minoritetsskydd för minoritetsägare som kan göra det svårare. Ett annat sätt att bli av med en ägare, som är tillåtet enligt praxis är att träda i likvidation, se 25 kap. ABL https://lagen.nu/2005:551#K25. När ni väl trätt i likvidation kan du och den kompanjon du vill behålla köpa innehållet av likvidatorn (förutsatt att ingen annan bjuder högre) för att sedan starta upp företaget igen, utan den sistnämnda ägaren. Skulle ni fundera på att göra på detta sätt rekommenderar jag er att antingen höra av er till oss per telefon eller annan jurist för att se till att allt går rätt till. Detta är bara en snabb förklaring på ett av många sätt ni kan gå till väga och detaljerna är utelämnade!

Ensam fatta beslut vid gemensam vårdnad

2015-07-05 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min sambo har en son på 6 år med autismdiagnos. Pga trista omständigheter med samarbetsproblem och noll kommunikation från moderns sida så bor inte sonen hos oss längre. De har gemensam vårdnad. Sambon får ringa runt till instanser såsom habiliteringen, folktandvården mm för att överhuvudtaget få information och vetskap om saker. Trots det brister det ibland från dessa och en droppe av alla kom när det uppdagades att det beslutat att sonen ska ha en handikappcykel? Vi förstår ingenting varför för pojken har cyklat på vanlig cykel utan problem i 1 år... Modern åker också utomlands med pojken utan att tala om när, var och hur länge. Sånt har framkommit efterhand eller när sambon kontaktat modern för att träffa sin son.Alltid min sambo som smsar, ringer för att få kontakt med sonen. Ingenting från moderns sida. De har varit på åtskilliga samarbetssamtal på FR som inte givit nånting, då modern håller skenet uppe där. Får det gå till såhär?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Vad gäller gemensam vårdnad är tanken att den ska vara just gemensam. Många gånger krävs dock bara ena vårdnadshavarens samtycke. Det finns vissa fall som kräver bådas samtycke och det är tex när man ska ordna pass åt barnet eller välja vilken skola barnet ska gå i. Det bästa är om vårdnadshavarna kan komma överens då detta oftast är barnets bästa, även om det inte alltid är vårdnadshavarnas bästa. Jag förstår att det måste vara frustrerande att inte få den information ni har rätt till då modern brister i sin kommunikation. Man kan tyvärr bara väcka talan om ensam vårdnad om man är missnöjd över situationen. Observera att detta inte är något jag rekommenderar er att göra då det normalt ligger i barnets bästa att ha gemensam vårdnad. Hoppas detta hjälpte er i era funderingar!

Är är köp av hus giftorättsgods?

2015-07-05 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min man köpte ett hus utan mig under äktenskapet hur påverkas detta vid en ev skilsmässa. Jag var ovetande och har inte skrivit på några papper.
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Under äktenskapet äger var och en sin egendom men vid en eventuell skilsmässa omvandlas all egendom till giftorättsgods som då ska delas upp mellan er. Man kan säga at all giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom. detta innebär att så länge ni inte kommit överens om att huset ska vara enskilt ska huset ingå som giftorättsgods, se https://lagen.nu/1987:230.

Åldersgräns för dryck med 2,25 % alkohol

2015-07-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Har det under de senaste åren ändrats något i alkohollagen? Jag läste ett svar från er år 2012 att man som minderårig kan köpa lättdrycker (dvs alkoholhaltiga drycker med mindre än 2,25% alkohol). Är detta fortfarande fallet? Får jag som 17-åring med leg då köpa lättdrycker i matbutiker exempelvis?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du menar troligtvis svaret från 2012 som du hittar här. Alkohollagen Det som framgår där är helt i linje med vad som gäller i dag. Jag vill förtydliga att du som inte är 18 år eller äldre, får köpa drycker som innehåller upp till och med 2,25 procent alkohol. De utgör så kallade "lättdrycker" och inte alkoholdrycker. Det finns alltså ingen lagstadgad åldersgräns för drycker som innehåller 2,25 procent alkohol. Du hittar stöd för detta i 1 kap. 5 § och 3 kap. 7 § alkohollagen (2010:1622). Åldersgränser i praktikenDetta hindrar dock inte matbutiker såsom ICA eller Coop att faktiskt införa en åldersgräns för sådana drycker. Så länge åldersgränsen upprätthålls och respekteras och inte utgör diskriminering, är det i sin ordning. Det är inte fråga om åldersdiskriminering så länge hindret är motiverat av objektiva skäl och inte frångås. Matbutiker har ingen så kallad kontraheringsplikt, vilket innebär att de inte måste sälja sina varor till samtliga som önskar köpa, så länge det finns en objektiv ordning i hindret. Du kan därmed hitta butiker som säljer lättdrycker till 14-åringar och likaså butiker som inte säljer till personer under 18 år. Du hittar lagen som jag har hänvisat till i mitt svar här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Bevisbörda i benefikt rättsförhållande

2015-07-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om 60 000 kr överförts från mig till en annan person, vem bär då bevisbördan om jag hävdar att det var ett lån och den andre personen säger att det var en gåva? Vid vilket belopp går gränsen, dvs var skiftar bevisbördan?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genomgång av rättspraxis En huvudprincip som har kommit till uttryck i rättspraxis är att den som påstår sig ha ett betalningskrav på grund av ett lån har bevisbördan för påståendets riktighet. Detta eftersom denne typiskt sett har betydligt lättare än motparten att säkerställa bevisning. Se NJA 1975 s. 577 och i senare praxis NJA 2009 s. 64 samt NJA 2014 s. 364.När det gäller en större summa pengar kan det vara befogat att lägga över en större bevisbörda på mottagaren, exempelvis genom att säkerställa bevisning genom att ett gåvobrev upprättas. Se NJA 2012 s. 804.Enligt den så kallade bevissäkringsteorin läggs bevisbördan på den part som typiskt sett haft lättare att säkerställa bevisning eller som har haft de bästa förutsättningarna för att göra det. I mål som handlar om lån, anses normalt långivaren skyldig att visa den påstådda fordran. Detta eftersom långivaren enkelt kan säkra bevisning för sin fordran. Samma motivering motiverar dock att mottagaren har bevisbördan eftersom denne enkelt kan säkra bevisning genom att upprätta ett gåvobrev. Se NJA 1975 s. 577 och NJA 2014 s. 364.Den som gynnas genom en ensidig rättshandling (när enbart en part presterar, exempelvis en gåva) har ansetts ha bevisbördan för att det rör sig om en gåva. Det ligger i gåvomottagarens intresse att rättshandlingen är giltig och därmed att säkra bevisning om det. Övervägande skäl talar därför för att det är den part som påstår att en överföring utgör en gåva också har att styrka det. I Högsta domstolens praxis har en överföring om 100 000 ansetts utgöra en större summa pengar där mottagaren hade bevisbördan för att det var fråga om en gåva. Hovrätten har vid ett tillfälle fastslagit att 50 000 kronor har utgjort en större summa pengar, varefter mottagaren ansågs ha bevisbördan. Se NJA 2012 s. 804, NJA 2014 s. 364 och hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2013-12-02 i mål nr T 3271-12.Sammanfattning Huvudprincipen på civilrättens område om att den som påstår något har bevisbördan, verkar vika sig i benefika förhållanden, det vill säga när det är fråga om ensidiga avtal, exempelvis en gåva. Enligt bevissäkringsteorin kan bevisbördan egentligen läggas på vilkendera av parterna, varför den inte ger någon vidare vägledning. Det verkar råda enighet i att den som gynnas av ett avtal har bevisbördan för att det rör sig om en gåva, och inte ett lån. Jag tolkar avgörandena som att 60 000 kronor utgör en tillräckligt stor summa pengar för att bevisbördan ska kunna läggas på mottagaren av pengarna. Det måste samtidigt beaktas utifrån samtliga omständigheter som råder i ert fall. Hade du av någon anledning bättre möjligheter att säkra bevis för ditt påstående, kan det lika väl vara så att du åläggs bevisbördan. Juridiken är komplicerad, men jag hoppas att du har fått vägledning i vad som gäller i ert fall.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Negativa uttalanden - förtal?

2015-07-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,jag arbetade på en större arbetsplats i två år som inte alls gick bra. Avdelningen jag var på var bristfälligt sett till mina behov samt höga krav. Jag fick då psykisk problematik, inte (minst pga arbetssituation enligt läkarutlåtande), men jag hade även bortgång i familjen då där det blev mindre arvstvist, där bla. en utomstånde fullmakt uttalade sig om min då avlidne far att denne "hade brister och saker han inte förstod etc." Detta var för 5-6 år sedan. Nu har jag samarbetat med en arbetskonsulent som gjort en förfrågan på samma arbetsplats, annan avdelning, om praktiktjänst som skulle kunna leda till arbete. De tackade ja till ett inledande möte som de sedan avsade pga att de tagit kontakt med förra avdelningen jag arbetade på som - efter jag ringt runt - hade fått en dålig känsla pga referensen de fått från ledningen på det förra stället. De hade sagt något i stil med att jag varit "krånglig och svår att samarbeta med som lett till att jag blivit uppsagd," Rent nonsens då jag själv sagt upp mig och ingen någonsin sagt att jag varit svår att samarbeta med. Men pga detta har alltså den nya avdelningen dragit sig ur. Jag undrar nu om dessa fall kan räknas som förtal och vad det i så fall går att göra?MVh.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att förtala någon innebär att någon utpekar dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller att någon lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken). Det krävs inte att uppgiften i ett enskilt fall de facto har framkallat andras missaktning, utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om er. Föga klandervärda eller vanliga uppgifter faller inte under straffbestämmelsen. Uppgiften måste vara av allvarligare beskaffenhet. Förtal är fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Enligt min bedömning har jag svårt att se att uttalandena i ditt fall skulle vara av allvarligare beskaffenhet. Kommentarer av negativ natur utgör inte automatiskt förtal. Att någon uttrycker lögner förändrar inte läget, eftersom utgångspunkten är att det är oviktigt för förtalsbrottet om de kränkande uppgifterna är sanna eller inte. Slutsatsen blir sålunda att det förmodligen inte föreligger förtal i din situation, och om det skulle vara förtal så torde du bli tvungen att själv driva målet, därför att kravet är relativt högt för att en åklagare ska föra en process. Vänliga hälsningar,

Preskriptionstid avseende tjänst

2015-07-05 i Preskription
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ett företag som min familj anlitade för ett tak och fönster jobb för 5 år sedan nu kan komma med en faktura som de har glömt att skicka. Jag undrar kan de göra så? Finns det någon tid som de måste skicka den inom innan betalningen preskriberas? MVHLars Rudin
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Preskriptionstid En fordran preskriberas enligt huvudregeln tio år efter tillkomsten, 2 § preskriptionslagen (1981:130). Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en konsument om det exempelvis, som i ert fall, gäller en tjänst. Det förutsätter emellertid att tjänsten i detta fall har tillhandahållits av er huvudsakligen för enskilt bruk, exempelvis att arbetet har utförts på ert privata hem eller liknande. Preskriptionsavbrott En fordran är inte preskriberad enbart på den grunden att det har löpt tio eller tre år efter dess tillkomst. I 5 § framgår att preskription kan avbrytas genom att ni på något sätt erkänner fordringen gentemot företaget, exempelvis genom amortering från er sida, om företaget skickar en påminnelse eller annat krav till er gällande fordringen eller om företaget väcker talan mot er eller annars åberopar fordringen vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller liknande. Om preskription avbryts på något sätt, löper en ny preskriptionstid i enlighet med vad som stadgas i 2 § från dagen för avbrottet, 6 §. Sammanfattning Om ni ska anses vara konsumenter och om arbetet har utförts på vad som huvudsakligen utgör enskilt bruk, är fordran preskriberad sedan två år tillbaka under förutsättning att inga preskriptionsavbrott har gjorts, antingen från er sida eller från företagets. Jag ber dig undersöka dels om ni är att anse som konsument och dels om några preskriptionsavbrott har gjorts, och i så fall när. Du hittar lagen som jag har hänvisat till i mitt svar här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,