Varumärkesskydd för ett ordmärke

2014-10-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! UngCancer äger rättigheterna till att sälja sina armband. De påstår att ALLA piratkopior. t.ex alla armband med texten fuck cancer på endast får säljas av UngCancer. Är det omöjligt för mig att sälja ett armband som det står fuck cancer på, trots att designen är helt olik deras. Enligt support på UngCancer är det strik förbjudet att sälja någon somhelst vara med Fuck Cancer på, äger dom rättigheterna till uttrycket? Får jag inte skriva Fuck Cancer på ett papper och sälja det?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om skydd för varumärken hittar du i varumärkeslagen (VmL), se https://lagen.nu/2010:1877.Varumärken kan få skydd genom antingen registrering eller inarbetning (VmL 1 kap 6 och 7 §§). Fuck Cancer är ett registrerat varumärke i ett flertal varuklasser, bland annat smycken och papper i varuklass 14 och 16. Det innebär att varumärket är skyddat och att man inte utan tillstånd får lov att använda det kommersiellt för de varor som märket är registrerat för. Det gäller oavsett om den aktuella produkten är designad på ett annat sätt, det är själva användningen av varumärket som är otillåten (VmL 1 kap 10§).Exakt hur långt skyddet sträcker sig när det inte rör sig om dubbel identitet som ovan, t.ex. om varumärket används för andra produkter än de som det är registrerat för, går dock inte att svara på generellt. Om det föreligger ett intrång eller inte ska avgöras efter en helhetsbedömning där man framförallt bedömer dels hur likt det använda märket är det skyddade märket dels hur lika varorna är som de används för. Andra omständigheter som kan vara relevanta är t.ex. hur särskiljandemärket, hur inarbetat det skyddade märket är, varans art och kundkretsens egenskaper. Om det finns risk för förväxling så anses det föreligga ett intrång (VmL 1 kap 10§ 1 st p.2). Om märket är inarbetat kan intrång anses föreligga även om det inte finns risk för förväxling om användningen kan anses dra otillbörlig fördel från varumärket (”snyltning”) eller om den kan anses vara skadlig för märket (VmL 1 kap 10§ 1 st p.3). Eftersom ”fuck caner” är ett relativt känt märke i Sverige så skulle jag tro att dess skydd sträcker sig en ganska bra bit utanför de varor märket är registrerat för.En annan aspekt är att även om ett visst användande av varumärket inte skulle strida mot varumärkesrätten så kan det strida mot marknadsföringslagen då användandet kan vara att anse som vilseledande marknadsföring (Marknadsföringslagen 10§).Sammanfattningsvis är risken stor att en domstol skulle anse att det föreligger ett intrång om du använder ”fuck cancer” på ett armband eller om du skriver det på ett papper och sedan säljer det. Vidare har varumärket förmodligen relativt stor räckvidd även utanför de varor det är registrerat för. Slutligen kan en viss användning vara otillåten även om den inte utgör ett varumärkesintrång om den anses utgöra vilseledande marknadsföring. Min rekommendation är alltså att undvika att använda varumärket.Lycka till!Med vänlig hälsning

Hur man begränsar särkullbarns arv

2014-10-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur går jag tillväga för att maximalt begränsa arvsrätten till mina särkullbarn? Anledningen är att vi ej haft någon kontakt eller visat intresse för kontakt på över 35 år, min son har till och med bytt sina dopnamn och har en uppenbart avståndstagande attityd mot mig. Jag är sedan snart 20 år omgift och vill på alla sätt garantera min hustru att hon inte behöver oroa sig för vår egendom vi byggt upp under vår tid med gemensamma medel. Detta om mitt frånfälle inträffar innan min fru. Samtidigt vill vi ha en överenskommelse oss emellan som garanterar ett hälftenägande. Vi har inga stora förmögenheter, det handlar bara om att min hustru har en garanti att förvalta all vår egendom om jag skulle gå bort innan henne. Hur går vi tillväga för att få ett juridiskt hållbart koncept för detta?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en gift person går bort sker bodelningen innan arvskiftet enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken. För att reglera vad som ska tillfalla vardera maken vid en bodelning kan ett äktenskapsförord upprättas. Äktenskapsförord upprättas enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken skriftligen, med båda makars underskrift och ska registreras hos skatteverket för att vara giltigt. I äktenskapsförordet kan ni reglera vad som ska vara giftorättsgods och således ingår i bodelningen och vad som ska vara vardera makens enskilda egendom. Den efterlevande makens giftorättsgods kommer inte tillfalla dödsboet.Vid arvskifte tillfaller enligt huvudregeln kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Ett undantag från den huvudregeln är just särkullbarn vilket följer av ärvdabalken 3 kap. 1 §. Särkullbarn ärver den avlidne direkt såtillvida de inte väljer att avstå sin rätt till arv tillsvidare enligt 3 kap. 9 §, i sådant fall ärver de den avlidnes maka vid dennes bortgång på det sätt som anges i 3 kap. 2 §. Hur arvet ska fördelas kan regleras i ett testamente. Dina barn har dock rätt till varsin laglott som inte går att testamentera till någon annan. Dessa uppgår tillsammans till halva kvarlåtenskapen vilket regleras i ärvdabalken 7 kap 1 §. Regelverket tar inte hänsyn till din relation till särkullbarnen. Det förstärkta laglottsskyddet som återfinns i ärvdabalken 7 kap. 4 § begränsar möjligheterna att föra över alltför mycket till din maka. Om en gåvotransaktion är att likställa med ett testamente ska värdet av gåvan läggas till vid beräkning av bröstarvingarnas laglott. Därför rekommenderar jag att ni anlitar en praktiserande jurist för att upprätta dessa handlingar på ett juridiskt hållbart sätt.Vänliga hälsningar,

Tvångsförsäljning av fastighet vid skilsmässa

2014-10-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, Situationen är att jag står inför en skilsmässa. Jag och min fru äger gemensamt vårt hus. Jag är villig att köpa min frus andel i huset och bo kvar. Min fru vill inte bo kvar i huset ,men vill inte sälja sin andel till mig. Hon vill att vi skall sälja huset till utomstående. Är jag tvingad att sälja min andel ?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avseende gemensamt ägda fastigheter gäller huvudsakligen lagen om samäganderätt enligt vilken en delägare kan tvinga ut fastigheten på offentligt auktion (se 6 § lag om samäganderätt). När det gäller makar/par som står inför skilsmässa gäller dock istället äktenskapsbalkens regler vilka är betydligt förmånligare. Enligt 7 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄktB) får inte den ena maken utan den andres samtycke sälja den gemensamma bostaden. Sådant samtycke ska lämnas skriftligen. Detta förutsätter att fastigheten som ni äger gemensamt också utgör er gemensamma bostad vilket normalt är fallet om fastigheten är avsedd som gemensamt hem och huvudsakligen används för detta ändamål (se 7 kap. 4 § ÄktB). Är så fallet är du inte tvingad att sälja din andel fram tills dess att bodelningen skett och det därigenom blivit bestämt vilken egendom som ska tillfalla vem.Det finns dock en möjlighet för domstolen att lämna samtycke till åtgärden även om ena maken inte samtycker (se 7 kap. 8 § ÄktB), men detta sker vanligen enbart om domstolen finner att skäl inte finns mot sådan åtgärd. Hoppas du fått svar på din fråga och har du fler funderingar är du mer än välkommen att ställa en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Förskott på arv till bröstarvinge

2014-10-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! om den ena bröstarvingen erbjuds köpa 50 procent av en fastighet till taxeringsvärdet (som är betydligt lägre än marknadsvärdet) och resten skänks till dennes barn.Hur kompenseras den andra bröstarvingen i samband med arv?1 För det reducerade inköpspriset?2. För gåvan till den ena bröstarvingens barn?   Fastighetens marknadsvärde är 1,5 M kr.
Zozan Akay |Hej! Huvudregeln inom svensk rätt är att gåvor till bröstarvingar ses som förskott på arv och ska räknas av från arvslotten, 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Detta innebär i ditt fall att det reducerade inköpspriset bör ses som ditt förskott på arv. Om du exempelvis endast betalade 500 000 SEK för 50 % av fastigheten medan marknadsvärdet var 700 000 SEK för motsvarande del, har du fått 200 000 SEK som förskott på arv. Dessa 200 000 SEK kommer sedermera räknas av från din arvslott för att "kompensera" den andra arvtagaren. För gåvan till den ena bröstarvingens barn kan sägas att dessa inte automatiskt utgör förskott på arv, om det inte framgår av gåvobrevet. Det innebär att den andra arvtagaren inte måste kompenseras för denna del. Hoppas svaret var till hjälp. Du är välkommen att maila mig på Zozan.Akay@lawline.se om du vill ha ytterligare klarhet i frågan.Vänligen,

Delad handpenning, gemensam bostadsrätt

2014-10-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min flickvän köpte en bostadsrätt i juli och gick in med halva handpenningen var, nu har det tagit slut oss emellan, hur fungerar det då? Ska en köpa ut den andre eller ska vi sälja lägenheten? Får man ens sälja lägenheten efter så kort tid? Tacksam för svar
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om ni köpte bostaden för att använda den tillsammans i ert samboförhållande utgör lägenheten samboegendom enligt 3 § sambolagen, förutsatt att ni var sambor enligt 1 §. Om någon av er begär det inom ett år ska samboegendomen delas mellan er enligt 8 §. Huvudregeln är enligt 14 § att samboegendomen delas lika, undantag gäller bland annat om den ena har skulder som överstiger dennes tillgångar som inte är samboegendom eller om skulderna är hänförliga till samboegendomen. En förutsättning för en bodelning enligt sambolagen är som nämnt att någon av samborna begär det. Det står er fritt att lösa situationen på det sätt som ni finner mest lämpligt. Det finns ingen lagstiftning som tvingar er till varken det ena eller det andra alternativet så länge ni är ense. Det finns inte heller något hinder mot att ni säljer lägenheten efter så pass kort tid som passerat. Om ingen av er ansöker om bodelning och ni förblir delägare av egendomen enligt lagen om samäganderätt 1 § kan dock endera parten ansöka om en försäljning genom offentlig auktion enligt 6 §.Vänliga hälsningar,

Preskriptionstidens början och verkan av preskriptionsavbrott

2014-10-24 i Preskription
FRÅGA |Preskriptionstiden på 3 år Från när gäller detta ? Jag har blivit krävd på pengar för 7 år tillbaka i tiden. gäller 3 år från skriftligt eller muntligt krav?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Preskriptionstiden löper från det att en förpliktelse uppkommit, ex. när ett avtal om köp ingåtts eller en skadevållande handling företagits (se 1 § preskriptionslag). Dock är det möjligt att genom preskriptionsavbrott avbryta preskriptionen (förutsatt att fordran ej hunnit preskriberas), varefter ny preskriptionstid löper (se 6 § nämnda lag).Ett preskriptionsavbrott kan ske antingen genom att gäldenären på något vis erkänner fordringens existens (ex. genom att erlägga betalning) eller till följd av att borgenären framställer ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran vilken kommer gäldenären till handa alternativt att borgenären i något sammanhang åberopar fordran mot gäldenären vid domstol, i ett skiljeförfarande eller hos Kronofogdemyndigheten (se 5 § nämnda lag). Har ingendera handling företagits är fordran och eventuella tilläggsförpliktelser preskriberade, varav följer att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran (med vissa undantag) (se 8 § nämnda lag).Sammanfattningsvis gäller alltså att en fordran ej behöver vara preskriberad enkom för att den ursprungliga preskriptionstiden löpt ut då ett preskriptionsavbrott kan ha skett. Viktigt att notera är att preskriptionstiden är olika lång beroende på om det rör sig om ett konsument- eller näringsidkarförhållande samt vad som i det specifika fallet avtalats (med vissa begränsningar) (se 2-4 §§ nämnda lag).Preskriptionslagen finner Du här.Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn 08-533 300 04) eller e-post info@lawline.se.Vänligen,

Får man citera gamla tal och artiklar hur som helst?

2014-10-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan man i en roman utan vidare citera ur gamla kända politiska tal och gamla artiklar från dagstidningar (1940-talet), eller omfattas de av upphovsrättslagen?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om upphovsrätt hittar du i upphovsrättslagen (URL), se https://lagen.nu/1960:729.Om det inte har gått mer än 70 år från författarens död så omfattas tal och artiklar i regel av upphovsrätt vilket innebär att man inte utan tillstånd får kopiera eller tillgängliggöra verken (URL 1 och 43 §§). Enligt URL 22§ har man dock alltid rätt att citera upphovsrättsskyddade verk i den utsträckning som motiveras av ändamålet så länge det sker i enlighet med god sed och det citerade verket är offentliggjort. Man ska alltid återge källan i enlighet med god sed när man citerar (URL 11 §). Det innebär att man i regel ska ange författarens namn, verkets titel samt eventuellt ytterligare information för att identifiera verket t.ex. tidningens namn, tryckår etc.Hoppas du fick svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar

Arbetstagares skadeståndsansvar gentemot arbetsgivaren.

2014-10-24 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag har blivit avskedad pga personliga skäl. Detta har inte meddelats till min fackliga organisation. Min arbetsgivare anger att han spionerat på mig under arbetstid och funnit att jag påstått mig ha arbetat när jag egentligen inte har det, i form av att han sett min tjänstebil stå stilla under flera h. och att detta är något jag satt i system. Han vägrar meddela vad dom personliga skälen är och hänvisar till att jag får reda på det när han går vidare med detta. Han säger också att han kommer kräva mig på skadestånd för skador jag orsakat företaget. Detta är väldigt färskt och jag har precis varit i kontakt med facket så nu kommer det hanteras den vägen.Jag vet inget om vad det är han vet eller vilka skador jag skulle ha orsakat. Jag har brustit i min arbetsmoral och bestrider egentligen inte en uppsägning. Om det framkommer bevis på att jag inte utfört arbete som inte är tidsangivet eller antalsgivet, kan då arbetsgivaren kräva skadestånd för detta?Min bristande arbetsmoral beror på grova arbetsmiljöproblem som företaget haft sen många år tillbaka, och jag har nyligen innan detta lämnat en anmälan till arbetsmiljöverket ang en grov personskada som arbetsgivaren heller aldrig anmälde. Det finns väldigt många som varit anställda som kan vittna om den svåra arbetsmiljön och hur arbetsgivaren systematiskt bryter mot kollektivavtal och lagar, hotar och kränker personal och manipulerar anställda att frånsäga sig rättmätig ekonomisk ersättning, tex övertidsersättning m.m.m. Arbetsgivaren bryter också avtal mot sina kunder, i flera fall där åtaganden gäller kunders skydd/hjälp mot avvärjning av hot mot liv och hälsa. Han utsätter även oss medvetet för risker av liv och hälsa. Mot andra kunder har det satts i system att inte ge kunden det dom betalar för. Allt detta har pågått under en lång tid och är anledning till att jag är påväg att byta karriärspår helt och helt tappat förtroende för hela branschen och min arbetsgivare. Jag borde ha sagt upp mig för länge sen, pga allt detta men av rädsla för ekonomin så har jag hängt kvar till sista stund vilket har resulterat i att min arbetsmoral brustit till viss del och min arbetsgivare nu vill göra rättssak av detta och kräva mig på skadestånd för det. Min arbetsgivare är mycket manipulativ och drar sig inte för att hitta på saker.Min fråga är om detta kommer/kan drivas tillsammans som en orsak till mitt agerande, eller måste det tas upp separat som ett eget mål om brott från arbetsgivarens sida?Undrar också om ni anser att det räcker med fackets hjälp eller om det klokaste vore att redan nu iaf boka möte med någon advokat eller jurist för rådgivning?Undrar också hur stor risk jag har att få ett bedömt skadestånd?Det finns inget jag "har gjort" inte gjort, som min arbetsgivare själv inte gör men som han gör i ännu större utsträckning och det finns många vittnen till detta.Min arbetsplats är bevakningsassistans PG AB
jacob frank |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med dina juridiska spörsmål. Jag uppfattar den egentliga huvudfrågan som om du riskerar att betala skadestånd till arbetsgivaren. Frågor om avskedande lämnas därför åsido.AllmäntAv dina uppgifter framgår inte med klarhet för vilken typ av skada din arbetsgivare kräver skadestånd av dig för. Förmodligen rör det sig om vad som inom skadeståndsrätten kallas en ren förmögenhetsskada, dvs en ekonomisk skada som inte har samband med en sak- eller personskada (se nedan). Utgångspunkten är, enligt skadeståndslagen, att sådan skada endast ska ersättas om den vållats genom brott. När det gäller sak- och personskador gäller som huvudregel att de endast skall ersättas om de orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet.I anställningsförhållanden är skadeståndsansvaret särskilt reglerat i 3-4 kap skadeståndslagen, och i 4 kap 1 § stadgas att:"För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter."Lagrummet är enligt lagens förarbeten även tänkt att avse rena förmögenhetsskador. Om arbetsgivaren endast vill kräva ersättning på den grunden att du faktiskt inte arbetat kallas detta för arbetsvägran. Detta kan orsaka kostnader - och därmed skador - för arbetsgivaren. Det rör sig då om en ren förmögenhetsskada.Hur stor är risken för skadestånd ditt fall?Det nyssnämnda stadgandet kan sägas innebära att det ska väldigt mycket till för att en anställd ska bli skadeståndsskyldig gentemot sin arbetsgivare. Utan närmre uppgifter kring vad din arbetsgivare anser att du faktiskt har gjort är det svårt för mig att avgöra hur stor risken är i ditt fall, men rent allmänt är det alltså förhållandevis svårt för en arbetsgivare att nå framgång med ett skadeståndsanspråk. Vidare kan följande upplysningar lämnas. Rent praktiskt kan arbetsgivaren som det ser ut i ditt fall antingen kräva dig på ersättning för att arbetsgivaren utgett skadestånd till tredje man(=någon utomstående) för ditt agerande eller om du skadat arbetsgivaren "direkt". Handlingens beskaffenhet har stor betydelse vid bedömningen. Om t.ex. den anställde förorsakat skadan med uppsåt/avsikt så anses normalt synnerliga skäl föreligga. Om den anställde har en förtroendeställning i företaget, t.ex. tillhör arbetsledningen eller besitter hög sakkunskap, skall normalt en strängare bedömning göras. Även den anställdes och arbetsgivarens ekonomiska förhållanden skall beaktas, särskilt i mindre företag. Huruvida det finns någon rimlig förklaring till - i ditt fall - arbetsvägran borde också vara av stor betydelse. Härvid kan ledning kan hämtas från rättspraxis om avskedande på grund av arbetsvägran.Det är ovanligt att arbetsgivare kräver ersättning från sina anställda för skador åsamkade i tjänsten. Därför finns också relativt få rättsfall på området. För att kunna göra en fullständig bedömning i ditt fall krävs mer specifika uppgifter främst kring omfattningen av din arbetsvägran, dina motiv härtill vilket sammanhänger med frågan om hur arbetssituationen rent generellt sett ut på din arbetsplats.Tas upp som ett särskilt mål?Arbetsgivaren måste väcka en talan hos tingsrätt för att få prövat om skadestånd kan utgå. Som jag uppfattar dig bestrider du egentligen inte avskedandet som sådant. Det finns i och för sig inget som hindrar att du gör det - i så fall kan skadestånds-och avskedandefrågan prövas i ett och samma mål.Hoppas du fått viss vägledning.