Säljaren vill häva köp av fastighet

2015-08-31 i Köpavtal
FRÅGA |Säljaren kan inte fullfölja försäljningen då han inte kan få lös pantbrev på en del av skulden och vill nu häva köpet. Kan jag kräva skadestånd från säljaren och vilken storlek kan jag kräva
Felicia Idbrant |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Jag utgår från att din fråga gäller köp av en fastighet och att ni skrivit ett köpekontrakt som uppfyller formkraven i jordabalken 4 kap 1 §. För att säljaren då ska kunna häva köpet på grund av att denna inte kan få lös pantbrev måste det stå med som ett svävarvillkor i köpekontraktet, jordabalken 4 kap 3 § 1 p. Svävarvillkor är villkor som gör att fastighetsköpets fullbordan är beroende att ett eller flera villkor. För att svävarvillkor ska gälla krävs vidare att villkoret upprepas i ett eventuellt köpebrev, jordabalken 4 kap 6 §. Ett svävarvillkor som avtalas att gälla för längre tid än två år gör hela fastighetsköpet ogiltigt, se jordabalken 4 kap 4 § 1 st. Detta innebär i ditt fall att om det inte finns något svävarvillkor i köpekontraktet som reglerar detta har säljaren inte rätt att häva köpet. Med vänliga hälsningar

Har man rätt att ta bort grannens buskar som tränger in på sin tomt?

2015-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår granne vill plantera en häck, det vill inte vi. Jag har förstått att vi kan kräva att de planterar häcken så långt in på sin sida att den färdigväxta häcken enbart når till tomtgräns. Jag har läst kommentarer på olika forum att jag även kan kräva att de skall kunna gå på sin sida gränsen för att kunna sköta/klippa häcken, stämmer detta? Var kan jag i sådana fall hitta den skrivningen?
Felicia Idbrant |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I Jordabalkens 3 kap regleras rättsförhållanden mellan grannar. I 3 kap 1 § stadgas att fastighetsägare är skyldig att ta skälig hänsyn till sin omgivning. Vidare stadgas i 3 kap 2 § att om rot eller gren tränger sig in på en grannes fastighet har man rätt att ta bort denna. Om åtgärden att ta bort det som tränger sig in på ens tomt kan medföra skada för ägaren skall denne däremot först ges tillfälle att själv ta bort roten eller grenen.Detta innebär att din grannes häck skall planteras så att den står på dennes tomt och inte ”tränger in” över tomtgränsen till er tomt. Om det trots allt växer över grenar på er tomt har ni rätt att ta bort detta men ge ägaren först tillfälle att göra det själv om risk för att borttagning av grenar kan medföra skada för ägaren. Med vänliga hälsningar

Bodelning och bouppteckning

2015-08-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Håller på att göra en bouppteckning efter min mor.Jag och min bror är enda barnen. Mor är skild från min far, som är avliden.Mor gifte om sig. Inga gemensamma barn med nye maken.Makarna har äktenskapsförord som stipulerar att ALL egendom är enskild.Måste då efterlevande makes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen?Om JA, måste makens skulder periodiseras?Efterlevande make har en sommarstuga som renoveras, och det är svårt att veta från senaste fakturan hur mycket som är upplupet på mors dödsdag.
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler vid bodelning mellan makar finns i Äktenskapsbalken, (ÄktB). Huvudregeln är att gifta makar delar på alla sina tillgångar då all egendom efter giftermål utgör giftorättsgods, se 7:1 ÄktB. Detta så länge inget annat finns avtalat, t ex genom äktenskapsförord och egendomen då istället blir enskild egendom, se 7:2 ÄktB. I 9 kap. ÄktB finns allmänna bestämmelser om bodelning. En bodelning genomförs i regel med en bouppteckning som grund. 9:1 ÄktB klargör att bodelning inte behöver göras om makarna endast innehar enskild egendom. Vidare framgår i lagkommentaren till 9:7 ÄktB att inte heller bouppteckning behöver göras om det inte finns någon egendom att dela. I ditt fall där din mor och hennes make har skrivit äktenskapsförord på att all egendom är enskild behövs alltså inte någon bouppteckning göras.Har du ytterligare frågor tveka inte att höra av dig igen. Du vet väl om att vi också har rådgivning över telefon på veckodagarna där du kan få snabba svar. Vänliga hälsningar,

Upphörande av samboförhållande

2015-08-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min nuvarande sambo flyttade ihop i ett radhus som står i hans namn. Ett samboavtal upprättades där jag friskrevs rätten från hans tillgångar. Vi har separerat tre ggr (han har slängt ut mig två av dessa ggr) trots att jag hade barn som var i skolålder med allt vad det innebär. Detta fjärde samboende är i avvaktan av att jag får en egen bostad, hyresrätt. Det samboavtal vi en gång skrev, gäller det än eller har jag rätt till halva värdet av radhuset när vi separerar nästa, sista gången/Lenita
Anna Pieschl |Hej Lenita och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För frågor om sambor och samboavtal är sambolagen, (SamboL) tillämplig.Samboavtal utförs mellan blivande eller rådande sambos, se SamboL 9 §. Avtalets syfte är att underlätta bodelningen och klargöra vilken egendom, (bostad och bohag) som tillhör vem om samboförhållandet skulle upphöra. Samboförhållandet kan avbrytas på tre olika sätt. Antingen genom att sambor ingår äktenskap, någon av dem avlider eller de flyttar isär. Har ni flyttat isär har ni därför förbrukat det tidigare avtalet varvid du möjligen skulle ha rätt till halva bostaden. Det finns dock väldigt dåligt med historisk rättspraxis just på detta område, varvid jag har svårt att direkt avgöra hur utfallet i just ditt fall kommer att bli.Av vikt för att avgöra om ert tidigare samboavtal är gällande eller inte är information om hur era tidigare separationer har sett ut. Vid särboende till följd av konflikt i förhållandet, också kallat ”särboende på prov” råder det delade meningar om hur det faktiska rättsläget ser ut. Vissa menar att ett särboende till följd av en konflikt direkt får samboförhållandet att upphöra, medan andra menar att samboförhållandet kvarstår till dess ett tydligt upphörande genom t ex ansökan av bodelningsförrättare enl. SamboL 2 § 2 st. har gjorts (Göran Håkansson, Sambolagen, s. 41, Göran Lind, Sambolagen, s. 75 f). Avgörande i din situation är hur era tidigare separationer har sett ut och om det kan anses utgöra isärflyttningar som fått ert samboförhållande att faktiskt upphöra. Har så varit fallet, tordes också det först skrivna samboavtalet ha förbrukats. Som jag nämnde ovan finns det väldigt dåligt med tidigare rättsfall på detta område varvid det rättsläget är något oklart. Jag hoppas ändå att du känner dig nöjd med mitt svar. Har du ytterligare frågor kan jag varmt rekommendera dig att kontakt våra samarbetspartners på Familjens Jurist. De är specialiserade på familjejuridik. Du kan lätt nått dem på deras hemsida https://www.familjensjurist.se/boka-tid .Allt gott!Vänligen,

Särkullbarns rätt till arv

2015-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. När min kompis gifte mig med min man så flyttade hon hem till honom, så han äger huset och en liten skogsfastighet. De har inga gemensamma barn men hennes man hade tre sen ett tidigare äktenskap. Nu när hennes man har dött, så har särkullbarnen rätt att få ut sin arvsrätt efter sin far. Hur mycket av dödsboet ärver dem och hur mycket ärver min kompis efter min man? Är det så att hon ärver hälften och att de få dela på den andra hälften?Tack på förhand
Felicia Idbrant |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt då ena föräldern avlider, se Ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. Den kvarlåtenskap som finns kvar efter bodelning delas på antal barn till den avlidne och är deras arvslott. Denna tillfaller barnen om inte testamente har upprättats. Halva arvslotten kallas laglotten, denna del går inte att testamentera bort utan barnet har alltid rätt att få ut sin laglott, Ärvabalken 7 kap 1 §. Detta innebär i ert fall att beroende om testamente har upprättats eller inte så kommer de tre särkullbarnen efter bodelning gjorts åtminstone ha rätt att sammanlagt få ut hälften av deras pappas kvarlåtenskap.Som efterlevande make finns det dock en skyddsregel,så kallad basbeloppsregeln som stadgas i Ärvdabalken 3 kap 1 § 2 st. Denna innebär att efterlevande make åtminstone har rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp efter den andra makens död. I denna summan räknas dock in om maken har enskild egendom och det värdet denna fått genom bodelning. Enda gången maken inte har rätt till egendom av ett värde av fyra basbelopp är om det inte finns ett sammanlagt värde som motsvarar den summan. I ett sådant fall får den efterlevande maken istället det som finns. Ett prisbasbelopp ligger i år på 44 500 kronor.Hoppas du fick svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Placering av "Attefallshus"

2015-08-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |"I omedelbar närhet" av ett bostadshus. Kan det vara att "Atterfallshuset" sitter fast i bostadshuset?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.De så kallade "Attefallshusen" regleras i plan - och bygglagen (2010:900) (PBL) 9 kap. 4a §, se här. Regeln innebär att du utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, får uppföra eller bygga till en byggnad som till att börja med avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad (tex ett garage, förråd eller gäststuga). Ytterligare regler är bland annat att det inte får vara större än 25 kvm, taknockshöjden får inte överstiga 4 meter och det får som huvudregel inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Eftersom "Attefallshusen" alltså ska avses vara antingen ett så kallat komplementbostadshus eller en komplementbyggnad, så innebär detta att det inte kan byggas fast i huvudbostadshuset. Det kan alltså inte anses innebära "i omedelbar närhet av ett en - eller tvåbostadshus" att bygga till en del till bostadshuset. Detta eftersom det då skulle anses vara en tillbyggnad till det redan befintliga bostadshuset, och för tillbyggnad gäller andra regler i PBL, se bland annat PBL 9 kap. 4b §, här. En definition av vad som menas med tillbyggnad hittar du i PBL 1 kap. 4 §, här.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Skadegörelse - klotter

2015-08-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Min fråga är jag är ung kille som nyligen fyllt 21 år, och härom dagen åkte jag dit för att ha klottrat i tunnelbanan, inte i tåget utan på en station. Blev jagad av väktare och sprang i ren panik, var vid onyktert tillstånd. Blev tacklad och satt i handklovar medans jag väntade in polis. Jag har aldrig blivit dömd för något brott sedan innan, var det vill säga helt clean i registret. Nu är det så att jag undrar vad jag kan få för straff. Jag pluggar till läkare och det här var en pantad fyllegrej men jag får stå mitt kast så enkelt är det. Undrar bara hur straffskalan ser ut för en så kallad "tag" kostar. Jobbar som extra personal i en butik där jag jobbar runt 20+ timmar i veckan så undrar om det finns möjlighet till att istället få samhällstjänst istället då jag knappt har pengar att betala.
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skadegörelse Utifrån din beskrivning är det troligt att du gjort dig skyldig till skadegörelse. Skadegörelse består i att man förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt vilket framkommer i Brottsbalken 12 kap. 1 §. Klotter utgör en brottslig handling då det innebär en skada för samhället som medför arbete och kostnad att städa bort klottret som i detta fall har skett på allmän plats. Dessutom används ofta färg som inte är speciellt vänlig för miljön, vilket inte heller är bra. Skadegörelse är ett uppsåtligt brott, Brottsbalken 1 kap. 2 §. Straffet för skadegörelse är enligt Brottsbalken 12 kap. 1 § böter eller fängelse i högst ett år. Beroende på hur allvarlig rätten bedömer att din skadegörelse är så kommer du hamna någonstans inom ramen för denna straffskala. Det är svårt för mig att avgöra vilket straff du kommer att få då detta beror på hur omfattande klottret var, samt övriga omständigheter kring skadegörelsen. Om domstolen skulle tycka att klottret inte utgör en sådan allvarlig skadegörelse, så kan de även döma dig till den mildare graden av skadegörelse vilken benämns åverkan och om detta kan du läsa i Brottsbalken 12 kap. 2 § 1 st. Den grövre graden av skadegörelse återfinns i Brottsbalken 12 kap. 3 §. I dessa paragrafer står även vilka straff som gäller för respektive brott. Det är svårt att veta hur en domstol skulle bedöma händelsen. Vad domstolen har att beakta vid valet av påföljd står det mer om i Brottsbalken 30 kap. Jag kommer nedan att först förklara vad som gäller om domstolen skulle finna din skadegörelse så allvarlig att du riskerar fängelse och vad som gäller om du då istället vill ha samhällstjänst. Samhällstjänst utgör nämligen enbart ett alternativ till fängelse och är aldrig ett alternativ till böter. Efter det kommer jag kort redovisa för vad som gäller om du skulle dömas till enbart böter. Fängelse som påföljdNär domstolen skall välja påföljd skall den döma ut fängelse i sista hand och om möjligt istället se sig om efter andra mindre ingripande påföljder. Detta kan du läsa om i Brottsbalken 30 kap. 4 §. Om ett brott är så allvarligt att domstolen finner att fängelse skulle bli aktuellt finns det en alternativ möjlighet vilket är villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst, vilket framkommer i Brottsbalken 27 kap. 2a §. Villkorlig dom innebär att du blir satt under en prövotid på två år. Samhällstjänst i sin tur innebär att du dessutom är skyldig att utföra ett visst antal timmar oavlönat arbete. Antalet timmar samhällstjänst skall stå i proportion till längden på det fängelsestraff som du annars skulle ha fått. Domstolen kommer att göra en bedömning av dina möjligheter att fullgöra din samhällstjänst. Det är sedan i sin tur kriminalvården som ansvarar för att anordna en plats och för upprättandet av en arbetsplan som du i så fall ska följa. Det är mycket vanligt att det är ideella organisationer som engagerar sig som exempelvis Svenska kyrkan, idrottsföreningar och frikyrkor. De vanligaste uppgifterna brukar då vara städning, reparation, hushållsarbeten eller vaktmästarsysslor. Hur stor möjlighet du har att istället för fängelse få samhällstjänst är svårt för mig att säga. Det är viktigt i detta sammanhang att veta att rätten behöver ditt samtycke för att de skall kunna döma ut samhällstjänst. Mer om fängelse kan du läsa i Brottsbalken 26 kap. Böter som påföljdSkulle du enbart dömas till böter är de två vanligaste typerna av böter penningböter och dagsböter. Det förra innebär att du döms att betala ett visst engångsbelopp och detta är vanligast vid brott som är mindre allvarliga. Dagsböter innebär att du betalar ett visst antal bötesbelopp som bestäms till ett visst belopp. Antalet dagsböter bestäms utifrån brottets straffvärde, medan dagsbotens storlek bestäms av din inkomst och betalningsförmåga i övrigt. Mer om böter kan du läsa i Brottsbalken 25 kap. Det ovan redovisade utgör en beskrivning av vilka straff som skulle kunna bli följden av ditt handlande. Vilket straff du kommer att få för skadegörelsen, böter eller fängelse, är däremot något som jag har svårt att bedöma.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Misshandel – mår dåligt inför rättegång

2015-08-30 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag har gjort en anmälan ang misshandel på min då 2-åriga son. Han blev uppdragen från liggande med armen vriden... Sen fasthållen o örfilade över ansiktet/kinden. Förövaren har erkänt men bestrider nu ersättningsanspråket. Vi ska nu på rättegång o jag mår såå dåligt
Viktor Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är inte alls ovanligt att man mår dåligt inför en rättegång, i synnerhet inte om det är ens första. Jag kan rekommendera dig att gå in här om du vill få mer information om hur en rättegång rent faktiskt går till och vad som kommer att hända.Skriv gärna en kommentar om du undrar något.Bästa hälsningar,