Äganderätt och licensavtal

2014-11-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur det kan vara lagligt för Microsoft att sälja t.ex. Office och sen begränsa det till en dator? Det är som att jag skulle sälja en stol till någon, men de får bara använda den i lägenheten de har då de köper den. Är inte Office MITT då jag köpt det?
Johan Hult |Hej,Rättigheterna till mjukvara, t ex Microsoft Office, är komplicerade. Företag som producerar datorprogram brukar sällan eller aldrig sälja dem till användarna. Istället säljer de licenser, som kan beskrivas som tillstånd att använda programmet. För att en licens ska gälla måste användaren följa licensavtalet. (Företag har förstås inte rätt att sätta upp vilka villkor som helst i sina licensavtal. Om en domstol bedömer att ett avtalsvillkor är uppenbart oskäligt så kan avtalet ändras.)I licensavtalet för Office Home and Student 2013 står följande:”Vi säljer inte vår programvara eller din kopia av den – vi licenserar ut den. Med den här licensen beviljar vi dig rätten att installera och köra endast ett exemplar på en dator (den licensierade datorn), för användning av en person åt gången, men endast om du följer alla villkor i detta avtal. Vår programvarulicens tilldelas permanent till den licensierade datorn.”Jag vet förstås inte vilken version av Office du använder, men en liknande text finns nästan helt säkert i alla licensavtal för någon version av Microsoft Office. Office är inte ”ditt”, eftersom Microsoft aldrig har låtit dig köpa Office. Vad du köpte var ett tillstånd att använda Office enligt villkor som bestäms av licensavtalet. Genom att godkänna licensavtalet går man också med på att bara använda programmet på en dator.Jag förstår att du vill äga dina datorprogram, men en licens är tyvärr ingen egentlig äganderätt till programmet. Därför har man också färre rättigheter än vid ägande.Med vänlig hälsning,

Förskott på arv m.m.

2014-11-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon med samma föräldrar. Vår far gick bort 2007. Han och vår mor var gifta och ägde 50% var i en fastighet. När pappa gick bort gick hans andel i fastigheten över till vår mamma.Nu har mamma gett bort hela fastigheten till min syster, i gåva, ingen köpesumma.Får hon göra så?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Denna fråga aktualiserar en del komplicerade regler. Då jag inte vet de närmare ekonomiska förhållandena som rått hos din far och din mor kan jag dock endast ge allmänna förklaringar på de regler som kan vara intressanta för dig. Nedan finner du en karta över dessa regler.Hur arvet efter din mor respektive din far räknas ut:I och med att dina föräldrar endast har gemensamma barn (du och dina syskon) fick ingen av er barn ut arvet efter er far direkt, utan din mor övertog din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt (begreppet fri förfoganderätt förklaras under avsnittet gåvan till din syster), se 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Du och dina syskon kommer istället att få ärva er far då din mor avlidit, 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken. För att avgöra hur stor del av din mors förmögenhet som, då hon avlidit, utgör arvet efter henne respektive efter din far ska storleken på din mors förmögenhet då hon fick din fars kvarlåtenskap jämföras med hur stor din fars kvarlåtenskap var då din mor övertog kvarlåtenskapen.Om din mor exempelvis hade en förmögenhet på 600 000 kr då hon fick din fars kvarlåtenskap och denna kvarlåtenskap hade ett värde på 400 000 kr så ska, då din mor sedermera avlider, 40 % av hennes förmögenhet anses utgöra arvet efter er far och resterande 60 % utgöra arvet efter er mor.Dessa procentsatser kan påverkas så att en större del av din mors förmögenhet anses utgöra arvet efter henne om din mor exempelvis genom att hon arbetat ihop pengar eller att hon fått ett arv eller en gåva efter att hon övertog din fars kvarlåtenskap har ökat sin förmögenhet, se 3 kapitlet 4 § Ärvdabalken.Gåvan till din syster:Såsom nämndes i föregående avsnitt övertog din mor din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din mor inte får testamentera bort större värden än som motsvaras av den procentsats av hennes förmögenhet som utgör arvet efter henne själv.Din mor är emellertid fri att ge bort egendom, oaktat att den tillhör din far eller henne själv. Då hon givit fastigheten till din syster ses denna gåva emellertid, i brist på annan bevisning, som ett förskott på arv efter din mor till din syster, se 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Då din syster är gemensamt barn till er mor och er far medför detta att värdet av fastigheten då din syster mottog fastigheten ska dras av från din systers rätt till arv efter er far och därefter, om avdraget inte räcker till, från din systers rätt till arv efter er mor, se 6 kapitlet 3 § Ärvdabalken. Därtill ska värdet av gåvan, vid beräkningen av ditt och ditt andra syskons arv läggas till det totala värdet som utgör arvet efter din mor, se 6 kapitlet 5 § Ärvdabalken. (Då din mor och din far endast har gemensamma barn kommer jag här, av förenklingsskäl, att behandla din fars och din mors arv som ett gemensamt arv) Vi återanknyter till exemplet jag gav i föregående avsnitt och antar att din mor, då hon avlidit, har en förmögenhet på 500 000 kr. Därtill antar vi att fastigheten hade ett värde på 500 000 kr då din mor överlät fastigheten till din syster. Fastighetens värde (500 000 kr) ska då läggas till din mors förmögenhet (500 000 + 500 000 = 1 000 000 kr).Detta medför, då du och dina syskon ska få lika del i arvet (se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken), att du och det syskonet som inte fått fastigheten ska  få 333 333 kr vardera (1 000 000 / 3 = 333 333 kr). Det syskonet som fått fastigheten får 0, då syskonet redan fått sitt arv. Då det tillförda värdet motsvarande fastigheten egentligen inte finns i kvarlåtenskapen blir det emellertid svårt att ge dig och det syskonet som inte fick fastigheten 333 333 kr vardera ( 666 666 kr). I kvarlåtenskapen finns nämligen i realiteten bara 500 000 kr. Reglerna om förskott på arv kan således inte ge dig och ditt syskon kompensation.Det finns emellertid en regel i 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken som säger att om den efterlevande maken (er mor) genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens arvingar (det vill säga du och dina syskon) orsakat väsentlig minskning av sin egendom, så ska av den lott, som vid efterlevande makes död tillkommer dennes arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne (er far) för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Om vederlag ej kan utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den förste avlidne till förfång.Kravet på att tillbörlig hänsyn inte ska ha visats den först avlidne makens arvingar bör i ert fall anses uppfyllt då fastigheten endast kommit en utav er till del (din syster).Med en väsentlig minskning menas att en förminskning på iallafall mer än 25 % av din mors totala förmögenhet skedde då din mor gav bort fastigheten, se högsta domstolens dom i NJA 2013 s. s. 736.Om kraven på bristande tillbörlig hänsyn och väsentlig minskning av din mors totala förmögenhet är uppfyllda är således 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken tillämplig. Då du och dina syskon utgör arvingar såväl efter den avlidne maken (er far) som efter den efterlevande maken (er mor) så kan ni ej kompenseras genom att värden från din mors arv överförs till din fars arv. Däremot kan en återgång av gåvan (fastigheten) eller en återgång av gåvans värde kompensera er. För att din syster ska behöva ge tillbaka fastigheten krävs att hon insåg eller borde ha insett, att gåvan lände arvingarna till den först avlidne (du och ditt andra syskon) till förfång.Om det ej går att bevisa att din syster insett eller bort ha insett detta finns som sista utväg en möjlighet att åberopa reglerna om det förstärkta laglottsskyddet i 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken. Denna regel är dock mycket svårtillämpad och då jag inte vet så mycket om de närmare förmögenhetsförhållandena hos din far och din mor så skulle en beskrivning av denna regel endast göra detta svar mer svårtillgängligt än vad det redan är.Slutsats:För att vara på den säkra sidan skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med en färdig jurist som närmare kan se över de möjligheter du har i din situation. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Du kan enkelt boka tid hos dem här.hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Samboegendom/hyresrätt

2014-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag har bott i min lägenhet i 10 år och sen 1 jan 2014 varit sambo med min pojkvän. Han flyttade alltså in till mej. Vi ska nu separera och han står utan lägenhet. Men han har väl ingen rätt till mitt kontrakt som jag haft sen 2004?
Mattias Vilhelmsson |Hej Karin! Vad kul att du vänder dig till lawline.Svaret på din fråga finner du i 3, 8 och 22 §§ Sambolag (2003:376). I 8 § regleras det fallet att ett samboförhållande upphör. Då kan en sambo begära bodelning. Vad som ska ingå i bodelningen är somboegendomen. Av 3 § följer att samboegendomen utgörs av bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning. Eftersom du har haft hyresrätten i 10 år, innan ni blev sambor, kan denna inte anses vara förvärvad för gemensam användning. I 22 § finns en bestämmelse om rätt för ena sambon att överta en hyresrätt som inte är samboegendom från den andra sambon; paragrafen reglerar två olika situationer:1. Om ni har eller har haft barn tillsammans: då är kravet att det med hänsyn till omständigheterna kan anses vara skäligt. 2. Om ni inte har eller har haft barn tillsammans: då är kravet att synnerliga skäl ska tala för att ett övertagande kan anses som skäligt. Synnerliga skäl tolkas väldigt restriktivt.Nu vet jag inte hur er situation ser ut. För att svara exakt hade jag behövt mer information. Men rent generellt krävs det något "utöver det vanliga" för att ett övertagande av hyresrätten får ske.    

Fri överlåtelse av aktier

2014-11-25 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 33% i ett aktiebolag som driver restaurangverksamhet.Jag har inte varit aktiv i bolaget på ca 2 år då vi(tre delägare) inte kom överens. Nu försöker dom gå bakom min rygg och sälja inkromet(restaurangen) vilket är hela företaget. Och vad jag förmodar senare sätta Aktiebolaget i KK.Finns det något jag kan göra?
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Aktiebolagsrättsliga regler behandlas i Aktiebolagslagen (ABL). Grundbulten i svensk aktiebolagsrätt gällande själva aktierna, är den fria överlåtelsen, 4:7 ABL. Däremot kan friheten att överlåta aktierna inskränkas genom olika förbehåll. Dessa förbehåll är samtyckesförbehåll (4:8 ABL), förköpsförbehåll (4:18 ABL) och hembudsklausul (4:27 ABL). Alla dessa förbehåll ska tas in i bolagets bolagsordning för att vara giltiga. Då jag uppfattar att varken ett sådant förbehåll, eller något bindande aktieägaravtal mellan er delägare finns, kan de andra aktieägarna således fritt överlåta sina aktier till vem de vill enligt huvudregeln i 4:7 ABL. Tyvärr finns det inget rättsligt du kan göra för att stoppa detta, då det är deras rättighet att kunna sälja sina aktier. Med vänlig hälsning,

Tjänstefel, polisförordningen 4 kap. 1 §

2014-11-25 i Övriga brott
FRÅGA |Polisförordningen 4 kap. 1 § lyder: Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.Vad innebär detta i praktiken? Kan en polisman bli straffad om han utan anledning bryter mot denna skrivning, eller är det bara en klyscha som man kan strunta i och göra som man vill, allt efter humör?
Mattias Vilhelmsson |Hej Kirsti!Denna skrivning innebär precis vad som faktiskt står i paragrafen. Den anger de grundkrav som från yrkesetiska utgångspunkter ställs på anställda inom polisen. I ett hovrättsfall har Svea Hovrätt dömt en polisman för tjänstefel eftersom han fanns uppsåtligen ha brutit mot 4 kap. 1 § Polisförordningen, se RH 2007:51. I detta fall genom att han inledde en småaktig förundersökning, på egen hand, gällande hans egen sons påstått stulna cykel. Svaret på frågan är alltså att han kan bli straffad och och att regeln inte bara är en klyscha - den ger uttryck för ett grundläggande krav på en polisman.     

Arv vid dold samäganderätt?

2014-11-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min mamma och hennes man (ej min pappa) har en gemensam bostad som endast hennes man står som lagfaren ägare på. De har varit gifta i 30 år och bott ihop i 36 år. Mamma har 4 särkullebarn och hennes man har 2 särkullebarn. Min fundering är då, om min mamma avlider ärver jag och mina syskon halva bostaden då även fast hon inte står som lagfaren ägare?Tack!
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett äktenskap påverkar inte äganderättsförhållandena mellan makarna. Äganderätten avgörs istället av allmänna förmögenhetsrättsliga principer, dvs att en make som t.ex. köpt eller bytt egendom också är ägare till denna. För en fastighet ses ägaren som den som undertecknat ett formenligt köpeavtal som sedan läggs till grund för lagfart. Genom att det i vissa äktenskap kan vara slumpen som avgör vem som står som ägare till egendom har det i praxis utvecklats en princip om dold samäganderätt mellan makar och sambo. Principen om dold samäganderätt innebär att den make som inte anges som samägare på köpehandlingen ändå anses äga fastigheten tillsammans med den lagfarne ägaren. För att dold samäganderätt ska anses föreligga ska tre förutsättningar vara för handen; egendomen ska ha förvärvats i den öppne ägarens (makens) namn för parets gemensamma bruk. Den dolde ägaren (den andre maken) har möjliggjort eller underlättat förvärvet genom ett ekonomiskt bidrag. För det tredje ska parterna få anses ha förutsatt att egendomen skulle samägas. Om dessa tre förhållanden är för handen presumeras makarna äga egendomen med samäganderätt. För att kunna göra den dolda samäganderätten gällande krävs dock att den görs öppen. Detta kan ske genom att makarna antingen upprättar ett formenligt överlåtelseavtal för fastigheten. Överlåtelseavtalet ska innehålla en insättandeförklaring där makarna förklarar att fastigheten förvärvats gemensam och att den dolda ägaren ska insättas som lagfaren ägare. Ett annat sätt är att den dolde ägaren väcker talan i tingsrätt mot den öppne ägaren om bättre rätt till halva fastigheten. Om er mor skulle avlida innan hon blir öppen ägare till fastigheten övergår hennes anspråk på dold samäganderätt till hennes dödsbo. Dödsboet, företrädd av dödsbodelägarna skulle i en sådan situation kunna driva anspråket som bättre rätt till halva fastigheten. Jag kan även tillägga att en bodelning ska göras när er mor avlider. Denna bodelning skulle kunna leda till att värdet av halva fastigheten tilldelas henne vid bodelningen. För efterlevande make finns dock en jämkningsmöjlighet enligt 12 kap 2 § Äktenskapsbalken som innebär att var make i bodelningen behåller sitt giftorättsgods, vilket skulle kunna innebära att er mors make behåller hela fastigheten. Det är dock svårt att uttala sig om en eventuell bodelning eftersom jag inte känner till övriga omständigheter, t.ex. förekomsten av ett äktenskapsförord.Vänligen 

Vårdnad om hund vid samboförhållandes upphörande

2014-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag och min sambo har bestämt oss för att köpa en hund gemensamt då vi båda lägger in lika mycket pengar och planerar att engagera oss lika mycket i hunden. Men bara en kan ju stå som ägare. Vad händer om vi gör slut? Vem har då rätten till hunden? Då båda har köpt den och båda vill ha den som sin hund men bara en kan stå på ägarbeviset?Tacksam för svar!
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Då ni är sambos och och samboförhållandet tar slut ska ni göra en bodelning där samboegendomen ingår (gemensam bostad och bohag, 3 § Sambolagen). Denna ska sedan delas lika mellan er, 14 § Sambolagen. Då en hund inte är samboegendom ingår den således inte i er bodelning. Som du nämner  kan bara en människa registreras som ägare till en hund. Gör ni slut tillhör hunden således dennes lagliga ägare, alltså den som är registrerad på ägarbeviset. Detta kan ni dock reglera genom avtal, exempelvis genom samboavtal. I avtalet kan ni med bindande verkan detaljerat beskriva vad som ska hända med er egendom (även hunden) om ert förhållande upphör, 9 § Sambolagen. Då samboavtalet är ett formavtal ska vissa formkrav vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande för parterna. Formkraven är att avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda parterna. Då dessa krav sedan är uppfyllda har ni ett bindande avtal. I detta avtal kan ni själva reglera vad som ska hända med exempelvis ägandet och umgängesrätten med hunden då samboförhållandet upphör. Hoppas detta har varit till hjälp för er! Med vänlig hälsning,

Gränsöverskridande reklamation av vara

2014-11-25 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej Jag köpte till min dotter en jacka för 799 kr i Köpenhamn förra hösten, 2013 . Sömmarna har släppt och det är stort hål vid armhåla. Sömmerskan har bedömt att det är omfattande jobb att laga då man måste sprätta foder. Kan vi få gå med kvitto till en Zara affär i Sverige och göra reklamation? Tacksam för svar
Sandra Nordin |Hej Va trevligt att vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Då det är fel på en vara (när en vara kan anses felaktig, 16 § Konsumentköplagen) kan man reklamera den. Eftersom dessa reEnligt EU:s direktiv måste alla EU länder ha en reklamationsrätt för konsumenter på minst 2 år. Enligt dansk rätt och deras köplag (Købeloven) har en konsument 2 års reklamationsrätt. Dessa minimi rätter för konsumenter gäller dock i varje enskilt land och medför inte automatiskt att man har rätt att reklamera i vilket EU land man vill då man köpt varor i en internationell butikskedja. Således kan jackan, utifrån att felet är beroende på ett ursprungsfel, reklameras i Danmark enligt deras lagstiftning. Då varan som jag uppfattar det inte är köpt på nätet, utan i butik, kan däremot kan jackan reklameras i Sverige. Med vänlig hälsning,