Jämkning vid kortvarigt äktenskap samt försörjningsplikt gentemot make

2016-02-09 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag har hört att det är andra regler för Bodelning när man bara har varit Gift i 1 år. Vad är det där som gäller ? Hur mkt var ska var och en få ? Jag undrar även om jag har Försörjningsplikt mot min x make efter vår Skiljsmässa ? Vi Skiljdes UTAN betänketid. Har hört att man inte behöver stå för detta då ...? Tacksam för svar. Mvh
Evelina Largren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är, enligt 11 kap 3 § Äktenskapsbalken, att det ska ske en hälftendelning. Dock kan det se annorlunda ut vid kortvariga äktenskap. En bodelning kan jämkas med hänsyn till äktenskapets längd, makars ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter som gör bodelningen oskälig, se 12 kap 1 § Äktenskapsbalken. Jämkningen sker schablonmässigt utifrån hur många år äktenskapet har varat, detta enligt en regel som kallas femårsregeln.Femårsregeln fungerar så att endast en viss del av vardera partens giftorättsgods delas lika på. Vid ett års äktenskap ingår endast 1/5 av vardera partens giftorättsgods, vid två år ingår 2/5 osv. Efter fem års äktenskap ska en fullständig likadelning ske. Eftersom att ni varit gifta i ett år ska därför endast 1/5 ingå i bodelningen. Låt oss säga att du har 100 000 och din make har 10 000. Istället för att lägga samman detta och dela lika bidrar ni med 1/5 vardera. Du bidrar alltså med 20 000 och din make med 2 000, det är dessa 22 000 som ni sedan delar lika på. De 80 000 respektive 8 000 behåller ni själva och delar inte på.Emellertid påverkas femårsregeln av huruvida ni har varit sambos innan ni gifte er. Har ni varit sambos i exempelvis två år läggs dessa två år till äktenskapets längd och längden anses därför vara 3 år. Enligt femårsregeln ska då 3/5 ingå i bodelningen. Har ni varit sambos så pass länge att äktenskapets längd sammanlagt med samboförhållandets längd överstiger 5 år ska en likadelning ske eftersom att äktenskapet inte längre anses vara kortvarigt och femårsregeln är då inte tillämplig. Gällande försörjningsplikt gentemot make utgår detta i dagsläget bara i undantagsfall. För försörjningsstöd under en längre period krävs i princip att det rör sig om ett långvarigt äktenskap där den ena parten har stannat hemma och inte haft någon egen inkomst. Huvudregeln finns i 6 kap 7 § Äktenskapsbalken och enligt denna ska vardera make försörja sig själv efter skilsmässa. Enligt stycke två kan dock försörjningsstöd utgå under en övergångsperiod. Det ska då vara fråga om att den ena maken överhuvudtaget inte har förmåga att försörja sig själv samt att äktenskapet har begränsat sagda makes tillgång till arbetsmarknaden. Troligtvis har du därför ingen försörjningsplikt gentemot din före detta make.Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorHälsningar

Intrång i upphovsrätten för byggnad

2016-02-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är lite bekymrad på grund av min första granne vi bygga en kopia av mitt hus ,min fråga är kan på något sätt stoppa eller förhindra honom bygga samma hus som mitt ,har jag rätt att gå till kommunen och anmäla honom
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är så att det är du som har ritat huset äger du upphovsrätten till husets utformning enligt 1 kap. 1 § 6 p. URL, förutsatt att det når s.k. verkshöjd. Verkshöjd innebär att byggnaden måste nå upp till en viss grad av originalitet. Denna originalitets- eller verkshöjdsbedömning förutsätter en subjektiv bedömning.Upphovsrätt inbegriper en ensamrätt till förmån för upphovsmannen, vilket i detta fall är arkitekten till byggnaden. Ensamrätten innebär i sin tur en rätt att framställa exemplar av (i detta fallet) byggnaden enligt 1 kap. 2 § 1 & 2 st. URL.Skulle det därför vara så att byggnaden är upphovsrättsligt skyddad och du därmed är byggnadens upphovsman har du rätt att göra gällande intrång i upphovsrätten avseende din grannes uppföring av ett identiskt hus. Detta kan du göra genom att väcka en intrångstalan vid domstol genom en stämningsansökan.Jag vill understryka att ovanstående endast är en mycket kort framställning av vad som gäller avseende intrång i upphovsrätten och du bör om du vill gå vidare med söka ytterligare juridisk rådgivning.Vänligen,

Uppsägning under provanställning

2016-02-09 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Jag har blivit uppsagd under min sjukskrivning, är under provanställning för fast heltids tjänst. Jag har varit sjuk länge och haft läkarintyg som jag skickar in. Jag har nu blivit uppsagd pga att det tydligen inte finns några arbetsuppgifter för mig på avdelningen där jag jobbar. Jag jobbar på Karolinska sjukhuset på Gastroavdelningen. Det går tydligt att bevisa att det finns mycket att göra då avdelningen är kraftigt underbemannad. Vad har jag för rättigheter?
Lejla Alic |Hej och tack för din fråga till oss på Lawline! Regeln om uppsägning vid en provanställning hittar du här.Uppsägning Som utgångspunkt kan, så länge provanställningen inte övergått till en tillsvidareanställning, arbetsgivaren avbryta anställningen utan att i princip behöva redovisa de bakomliggande skälen. Det innebär att grunden för ett sådant avbrytande inte prövas rättsligt. Begränsningar i uppsägningsrätten Den enda begränsningen som finns för att avbryta en provanställning är om det föreligger diskriminering bakom beslutet. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, se här. Dina rättigheter Arbetsgivaren ska då en organiserad arbetstagares provanställning avbryts, även meddela dennes lokala arbetstagarorganisation (facket). Dessutom finns en möjlighet för både dig som arbetstagare och ditt fack att begära överläggning med arbetsgivaren, se här. Arbetsgivaren har alltså en så kallad överläggningsskyldighet. Arbetsgivaren är vid en sådan överläggning skyldig att redovisa skälen för uppsägningen för att på så sätt informera arbetstagarsidan vidare angående uppsägningen. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Bröstarvinges rätt till laglott

2016-02-09 i Laglott
FRÅGA |hej! jag undrar om ni kan hänvisa mig till vilket kap och § där det står att bröstarvingar och särkullbarn ej kan bli utesluten från laglotten. Tack i förväg.
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänder dig till lawline med din fråga.Eftersom din fråga om laglotten rör arv så blir ärvdabalken tillämplig (nedan förkortat ÄB; se https://lagen.nu/1958:637). I ÄB finns det ingen paragraf som uttryckligen stadgar att en bröstarvinge inte kan bli utesluten från sin laglott, men detta blir underförstått genom att studera det sjunde kapitlet i ÄB som specifikt berör laglotten.I 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) stadgas det att endast bröstarvingar kan ta del av laglotten. En bröstarvinge är barnet till den som är arvlåtare dvs. den som har gått bort enligt 2 kap. 1 § 1 stycket ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Således är även särkullsbarn bröstarvingar.För att kunna få ut sin laglott måste man jämka testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Detta ska ske antingen genom att bröstarvingen meddelar testamentstagarna sitt anspråk eller väcker talan mot dessa. Det som är viktigt att veta är att en bröstarvinge måste påkalla jämkning inom 6 månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet, annars går ”jämkningsrätten” förlorad enligt 7 kap. 3 § tredje stycket ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3).En bröstarvinge kan således inte bli utesluten från laglotten men rätten att erhålla denna kan gå förlorad om bröstarvingen inte jämkar testamentet 6 månader efter att denne fått ta del av det. Alltså kan inte någon annan utesluta en bröstarvinge från laglotten utan det beror om bröstarvingen väljer att jämka testamentet eller inte.Med vänliga hälsningar

Köp av lös egendom till förmån för annan

2016-02-09 i Köplagen
FRÅGA |Ett dödsbo med skulder, om mamma vill köpa loss möbler för halva summan och jag som dotter betalar detta.....vem äger möblerna? // Margreth Friberg
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Det ni skulle kunna göra är att upprätta ett köpeavtal som tydligt reglerar vem som är köpare respektive säljare. Om det finns ett kontrakt som reglerar vem som är ägare till en sak blir det enkelt att avgöra vem som är ägare till en viss sak. Frågan om vem som ska vara ägare till möblerna kan därmed avgöras av er själva.Vänligen,

Skadestånd vid hästrymning som lett till avlivning av hästen

2016-02-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Om min häst rymmer från hagen och skadar sig så allvarligt på byggmaterial som stallägaren lagt utanför hagen så jag måste avliva hästen kan ja då stämma personen och kräva den på skadestånd??
Johan Kristoffersson |Hej Agnes och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hästar rymmer från hagar är efter närmare efterforskningen relativt vanligt. Som stallägare bör man därför i närheten av hagen rimligen undvika att placera föremål som kan vara farliga för de inhägnade djuren ifall de skulle lyckas ta sig ut ur inhägnaden.I detta fall kommer det nog att koka ner till frågan om var någonstans byggmaterialet var placerat i förhållande till hagen. Eftersom det byggs i närheten av hagen antar jag att den ligger i anslutning till en stallbyggnad eller liknande. Det får rimligen inte anses allt för ovanligt att byggmaterial förekommer vid gårdar såsom exempelvis ett stall. Skulle det därför vara så att stallägaren placerat materialet på en sådan plats att det kan betraktas som oaktsamt av denne skulle du möjligen kunna utkräva skadestånd.Då det förekommer mycket lite information avseende omständigheterna är det tyvärr svårt att ge något mer konkret svar på din fråga.Vänligen,

Godkänna testamente med förbehåll för laglott

2016-02-09 i Laglott
FRÅGA |Hej, jag undrar vad det innebär/ hur man ska göra för att ha rätt till sin laglott måste man dock påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Min biologiska pappa har gått bort, jag har 4 andra syskon som är uppväxt med honom (jag har aldrig träffat honom) Han testamenterar allt till dem, jag har fått hem testamentet där det förväntas att jag ska skriva under och godkänner testamentet med förbehåll till min laglott. Om jag skriver under har jag rätt till min laglott eller hur ska jag göra??Tacksam för hjälp.
Anton Magnusson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga rätt så vill du ha hjälp med att reda ut detta med laglotten och vad det innebär med att godkänna ett testamente när det är ett förbehåll för just laglotten. Först och främst kan jag säga att din fråga handlar om arv och då är ärvdabalken tillämplig (Nedan förkortad ÄB; Se https://lagen.nu/1958:637). I denna balk stadgas det att en bröstarvinge är arvlåtarens, din pappa i detta fall, barn enligt 2 kap. 1 § första stycket ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Detta är viktigt då det är endast bröstarvingar som har rätt till en laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Således har en bröstarvinge alltid en rätt till viss del av kvarlåtenskapen. Alltså kan inte den som dör testamentera bort all sin kvarlåtenskap utan laglotten blir som en spärr som blir reserverad till de som är bröstarvingar.Jämkning av laglott:För att få ut sin laglott krävs att bröstarvingen inom viss tid påkallar jämkning av testamentet. Detta ska ske antingen genom att bröstarvingen meddelar testamentstagarna sitt anspråk eller väcker talan mot dessa enligt 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). I det första fallet underrättar bröstarvingen testamentstagarna om sitt laglottsanspråk och kräver att de avstår den del som är reserverad för laglotten. I praktiken framställs ofta laglottsanspråk i samband med ett bouppteckningssammanträde och anspråket antecknas i bouppteckningen. Vid en jämkning av domstol sätts testamentstagarens rätt ned så mycket att laglotten kan utgå. Det som är viktigt att veta är att en bröstarvinge måste påkalla jämkning inom 6 månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet, annars går ”jämkningsrätten” förlorad enligt 7 kap. 3 § tredje stycket ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3).Godkänna testamente:Genom att godkänna ett testamente kan testamentstagaren inte längre kan klandra det, dvs. få det ogiltigförklarat enligt de ogiltighetsgrunder som finns i 13 kap ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1). Ett testamente kan bland annat vara ogiltigt när den som skrev testamentet, testatorn, saknade testamentsvittnen enligt 13 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1) eller om denne var under påverkan av psykisk störning enligt 13 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P2S1). För att kunna klandra ett testamente måste det ske inom 6 månader från det att testamentstagaren fick del av testamentet, annars går denna "klanderrätt" förlorad enligt 14 kap. 5 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1).I ditt fall:Efter denna genomgång kan det konstateras att du godkänner själva testementet när du skriver under och kan således inte klandra det för att vara ogitligt dvs. din rätt till klandertalan går förlorad. Dock kommer du inte godkänna testamentet i det avseendet som rör din laglott då det står ”med förbehåll för laglotten”. Detta innebär alltså att din rätt till laglott inte kommer att gå förlorad. När du skriver under har du, enligt mig, jämkat laglotten då du skriver på själva testamentet och då underrättar du de andra testamentstagarna om ditt laglottsanspråk. Detta måste dock göras inom 6 månader. Jag skulle även tipsa dig om att framställa ditt laglottsanspråk i samband med bouppteckningssammanträdet när din pappas tillgångar och skulder ska antecknas då detta är ett smidigt sätt att försäkra sig att allt går rätt till. Notera att detta måste också göras inom 6 månader.Med vänliga hälsningar

Skattefria gåvor

2016-02-09 i Gåvoskatt
FRÅGA |HejFår man skänka pengar skattefritt till en förälder? Min mamma är pensionär och skulle behöva ett ekonomisktbidrag?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Gåvoskatten är avskaffad i Sverige sedan 1 januari 2005. Detta framgår av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (se https://lagen.nu/1999:1229#K8P2S1) som stadgar att ”förvärv vid gåva är skattefritt”. Således kan du skänka hur stort belopp du vill utan att betala skatt.Med vänliga hälsningar