Sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till fastighet överlåten genom gåva

2015-05-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Vill skänka en fritidsfastighet, men vara säker på att jag får nyttja den tills jag dör, personligen, hur ska gåvobrevet vara skrivet för att detta ska säkerställas ? Jag vill inte att min nyttjande rätt ska påverkas även om gåvomottagaren går i konkurs. Hur gör man det ? Antar att min nyttjande rätt på något sätt måste registreras. Andra förslag på hur detta kan lösas mottages också tacksamt
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder våra tjänster!Fråga för hur du kan säkra sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till fastigheten om du ger bort fritidsfastigheten i gåva, samt vilka alternativa lösningar som föreligger.I det följande kommer ett konkret svar varefter hänvisningar och utförligare beskrivningar följer längre ned. SummeringDet är möjligt för dig att ge bort fastigheten i gåva och samtidigt behålla nyttjanderätten till fastigheten under en period om 50 år, eller 25 år om fastigheten är belägen i ett område med detaljplan. Detta uppnås genom dels ett gåvobrev, och dels ett nyttjanderättsavtal. Tyvärr rymmer inte den här tjänsten upprättandet av sådana avtal, däremot kan ni beställa ett sådant uppdrag av oss om ni önskar. I sådant fall finner ni mina kontaktuppgifter längst ned i det här svaret. Vid en sådan situation, där ni ger bort fastigheten men behåller nyttjanderätten, kan ni uppnå s.k. sakrättsligt skydd, vilket innebär att er nyttjanderätt är säkrad även vid en konkurs. Däremot kan ni inte hindra gåvomottagaren från att sälja fastigheten, även om er nyttjanderätt består.Där kan föreligga olika skäl för att man som gåvogivare vill välja ett sådant här förfarande. Däremot så rekommenderar vi att ni istället löser ägarövergången genom testamente, dvs. att ni behåller fastigheten i er ägo under er livstid, varefter den sedan skiftas genom arv efter er bortgång. Det kan däremot föreligga skäl för varför ni istället vill ge bort fastigheten under er livstid, det framgår dock inte i er frågeställning. Gåva av fastighet förenad med nyttjanderättFörst bör det påpekas att i det följande så kommer fritidsfastigheten omnämnas som "fastigheten". Genom gåva eller testamente, är det möjligt att skänka en fastighet och förena överlåtelsen med villkor som fortsatt nyttjanderätt för givaren. Dels upprättar man ett gåvobrev och villkorar gåvan med att givaren har en fortsatt nyttjanderätt till fastigheten, därefter måste man upprätta ett nyttjanderättsavtal för att dels klargöra nyttjanderätten och dels för att stipulera villkoren kring nyttjanderätten. Vem som ska stå för olika kostnader och om, och i så fall hur, nyttjanderätten kan upphöra. Tyvärr rymmer inte den här tjänsten att vi upprättar sådant gåvobrev eller nyttjanderättsavtal, då detta i så fall sker i ett uppdrag för sig.Däremot kan man inte hindra mottagaren ifrån att sälja fastigheten (eller att gå i konkurs för den delen) men man kan säkra sin nyttjanderätt, oavsett ägare, genom att förvärva sakrättsligt skydd. Sakrättsliga skyddet - med hänvisningar till Jordabalken (1970:994) om inget annat anges. Det sakrättsliga skyddet är nödvändigt vid nyttjanderättsupplåtelser och innebär att nyttjanderätten består även om fastigheten säljs vidare eller om fastighetsägaren går i konkurs. Skyddet är närmare reglerat i 7 kap. 11-14§§. Genom att teckna ett nyttjanderättsavtal för fastigheten och låta skriva in detta i Fastighetsregistret (vilket sker genom ett inskrivningsärende hos Lantmäteriet) uppnår man sakrättsligt skydd och som nyttjanderättshavare är man därmed skyddad från fastighetsägarens konkurs. Rätten till inskrivning framgår av 7 kap. 10§.Vidare bör påpekas att denna typ av nyttjanderättsavtal, och därmed det sakrättsliga skyddet, har en begränsning i tiden, vilket regleras genom 7 kap. 5§. Utgångspunkten är 50 år men om fastigheten är belägen i ett område med detaljplan är tiden begränsad till 25 år. ---Vi hoppas att rådgivningen hjälper er, och om någonting varit oklart är ni varmt välkommen att återkomma till mig för ett klargörande. Om ni är intresserade av en lösning där ni reglerar ägarövergången genom testamente, föreslår vi att ni bokar ett möte med en jurist som är särskilt kunnig på detta område, vilket ni kan göra här, Boka tid.För de fall ni fortfarande är intresserade av att genomföra ägarövergången genom gåva och nyttjanderättsavtal, så är ni välkomna att kontakta mig på; fredrik.norberg@lawline.seMed vänliga hälsningarFredrik Norberg

Servering av alkoholdryck efter serveringstidens slut

2015-05-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag jobbar på en bar och funderade över en sak sist jag jobbade. Efter jobbet kan det ofta hända att man sitter kvar en stund och dricker lite och har trevligt. Är detta tillåtet i lagens mening?Alltså att dricka av restaurangens alkohol efter den har stängt och serveringstillståndets tid tagit slut? Skulle serveringstillstånden dras in för en sådan sak?
Homan Gerami |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av 9 kap. 17 § alkohollagen (AL) framgår det att kommunen har befogenhet att lämna varning eller erinran om innehavaren av serveringstillståndet icke följer de bestämmelser som gäller för servering enligt alkohollagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av förevarande lag. Mot bakgrund av detta kan jag konstatera att Länsstyrelsen har meddelat föreskrifter som fastställer att varken personal eller gäster får bli serverade alkoholdryck efter serveringstidens slut. Det innebär att din arbetsgivare kan bli tilldelad en varning eller en erinran om denne blir påkommen. Av 9 kap. 18 § AL framgår det att kommunen även kan återkalla ett serveringstillstånd om tillståndshavaren har brutit mot alkohollagen eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning icke är en tillräckligt ingripande åtgärd. Serveringstillståndet kan även återkallas om det har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett till varningen rättats till. Med stöd av förevarande lagrum kan jag slå fast att din arbetsgivare även kan gå miste om sitt serveringstillstånd om denne blivit varnad gällande befintlig lagöverträdelse tidigare eller om övertrampet är av sådan karaktär att varning icke är en tillräckligt ingripande åtgärd. Vänligen,

Sekretess i skolan

2015-05-27 i Skola och utbildning
FRÅGA |får en lärare och rektor stå på en livsmedelsaffär och diskutera elevers uppförande och enskilda händelser på skolan, och nämna dem vid namn, så att alla runt omkring hör?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Huvudregeln för skolans verksamhet är offentlighet, främst för att få insyn och öppenhet i skolan och dess verksamhet. Dock förekommer självklart sekretess i skolan för att skydda uppgifter som rör den personliga integriteten för både elever och föräldrar. Bestämmelser om sekretess för lärare och annan skolpersonal återfinns i 23 kapitlet i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Där finns olika grader av sekretess beroende på vilken verksamhet det gäller, exempelvis om det är tal om elevhälsa eller om en elevs personliga förhållanden. I det här fallet bör 23:2 stycke 3 vara tillämpligt. Där stadgas att uppgifter som rör den enskilda elevens identitet, adress och andra liknande uppgifter om elevens personliga förhållanden ska beläggas med sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Det är alltså tal om ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att huvudregeln är offentlighet men att sekretess skall iakttas om det finns skäl att anta att ett röjande leder till men. Bestämmelsen i 3 stycket har till syfte att främst skydda mot personförföljelse och andra trakasserier. Om eleverna eller deras närstående inte lider men av uppgifterna som diskuteras beläggs uppgifterna inte med sekretess och kan alltså diskuteras. Dock spelar självklart platsen för sådant utbyte av information roll. Det bör också tilläggas att diskussion med andra lärare och andra personalgrupper på skolan får ske om det är av betydelse för att studierna ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, men även här spelar platsen för sådant utbyte av information roll. Som skolpersonal bör man inte prata om elever och deras familjer i "öppna rum" som till exempel i personalrum och framförallt inte utanför skolans väggar. Elever och föräldrar ska kunna lita på skolan och det förtroendet rubbas genom ett tillvägagångssätt som i din fråga. Det är med andra ord moraliskt fel och kan dessutom strida mot OSL:s regler beroende på vilka uppgifter som lämnas och huruvida den informationen kan kopplas till enskilda individer, genom exempelvis namn eller personbeskrivning. Jag hoppas att du finner vägledning i frågan med hjälp av ovan angivet svar! Med Vänliga Hälsningar,

Lawline svarar inte på skoluppgifter

2015-05-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur blir straffansvaret om A lurar i B dödligt gift men C hinner döda B innan giftet börjar verka? Döms A endast för försök eller är hans gärning tillräcklig för att fällas för mord?
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då din fråga har karaktären av en övningsuppgift i straffrätt måste jag tyvärr meddela dig att vi på Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Ett litet tips är att läsa genom avsnittet om orsakande och kausalitet i kurslitteraturen.

När uppstår ett nytt hyresförhållande?

2015-05-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag undrar om vi måste skriva ny hyreskontrakt med våra företagshyresgäster.Vi har bytt namn och organisationsnummer på vår fastighet, men företagethar samma ägare. Om vi inte behöver skriva ny kontrakt, hur går vi till väga då ??Tacksam för svar.
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga, Rättsfrågan som aktualiseras i Ditt fall är om det med anledning av byte av namn och organisationsnummer av en fastigheten har uppstått ett nytt hyresförhållande, och om det därmed är nödvändigt att det upprättas ett nytt hyresavtal. Ett svar på Din fråga kan inte utläsas direkt ur lagtexten. Normalt sett uppstår det ett nytt hyresförhållande om någon av parterna i det ursprungliga hyresavtalet utgår eller tillkommer. Ändras part på ”hyresvärdssidan", med anledning av att en ny ägare förvärvar fastigheten, är det inte att betrakta som att ett nytt hyresförhållande har uppstått. Ändras däremot part på ”hyresgästsidan" uppstår ett nytt hyresförhållande. Av det framhållna kan det med fog konstateras att de rättsligt relevanta, och också av betydelse, i fråga om hyresförhållandet är hyresobjektet (fastigheten) och hyresgästen. Det är därför nödvändigt att såväl hyresobjektet som hyresgästen överensstämmer med vad som särskilt angivits i hyresavtalet.Så för att i största möjliga mån undvika eventuella rättsliga konsekvenser som kan komma att göras gällande råder jag Dig att i vart fall upprätta ett dokument med en erinran om att den dåvarande fastigheten X med organisationsnummer X numera bytt namn till X med organisationsnummer X och försöka få en underskrift av samtliga hyresgäster; såsom ett tillägg till det ursprungliga hyresavtalet. Dokumentet kommer vara till fördel ur ett bevishänseende. Vänligen,

Kan man få vårdnaden även med liten inkomst?

2015-05-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,jag är gift och har tre barn. Min man har fast arbete utan jag är arbetslöst. Jag får bara barnbidrag och aktiveringsbidrag från Försäkringskassan. Vi bor i lägenheten som vi hyr och det är min man som betalar hyran. Jag vill skiljas för att bor tillsammans är svårt och ibland (sällan) min man misshandlar mig. Min man vill bo tillsammans och vill inte skiljas och han är aggressiv när jag försökte prata om att bo separat. Jag vågade inte att anmäla till polisen denna tillfälle när han misshandlade mig för att jag rädd att polisen hämtar mina barn av mig och önskar inte något straff för min man för att han kan förlora sitt jobb på grund av det. Mina barn ( 7,11,13 år) står inte emot att jag skiljas och vill stanna med mig efter det. Får jag skiljas och hålla mina barn kvar med mig om jag är arbetslös och har liten inkomst ( ca 8000 kr) och min man vill inte det? Tack för svar.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Äktenskapsskillnad regleras i Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Det är främst bestämmelserna i början av Äktenskapsbalkens 5 kapitel (se 1 och 3 § §) som här är viktiga. Kort sagt innebär reglerna i ditt fall att du om du vill skilja dig skall ansöka om äktenskapsskillnad hos Tingsrätten. När du har gjort det måste du vänta i sex månader, och sedan vänder du dig till Tingsrätten igen. Anledningen att du måste vänta sex månader är att ni inte är överens om att skiljas, på samma gång som ni har barn under 16 år.Även efter att ni har skilts kommer ni att ha gemensam vårdnad om barnen (se 6 kap. 3 § Föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381). Det betyder att ni måste vara överens om var barnen skall bo, gå i skola och allt annat. Om din man inte vill att du skall ta hand om barnen ensam kommer ni förstås inte att kunna komma överens. Då kan du däremot ansöka hos Tingsrätten om att ensam få vårdnaden enligt 6 kap. 5 § Föräldrabalken. Det är förstås inte lätt att förutse om du skulle få vårdnaden ensam eller inte. Det krävs ganska mycket för att man skall ge endast den ena föräldern vårdnaden istället för att ha gemensam vårdnad, men det som spelar roll är vad som är bäst för barnet. Eftersom du har dåligt med pengar kan det minska dina chanser lite, även om det inte är avgörande. Däremot är din man våldsam och har till och med misshandlat dig vid ett antal tillfällen. Jag tolkar också det du skriver som att han förmodligen inte skulle vara möjlig att samarbeta med efter att ni skilde er. Det talar naturligtvis för att du skulle få vårdnaden. Dock kan jag inte helt säkert avgöra hur det skulle bli..Avslutningsvis förstår jag om du inte vill polisanmäla din man, men det kan åtminstone vara bra att veta att du inte får sämre chanser att få vårdnaden om du skulle anmäla honom. Det är ditt beslut om du vill göra en anmälan eller inte, och det är kanske viktigare att ni skiljer er. Om misshandeln fortsätter borde du ändå fundera på att göra en anmälan!Sammanfattningsvis är det inte alls omöjligt att du skulle få ensam vårdnad om barnen om du och din man skilde er, men det beror framför allt på hur aggressiv din man är och om han är en bra förälder för barnen. Det bästa är förstås, även om ni skiljer er, om ni kan komma överens om hur barnen skall bo och allt det andra.Hoppas att svaret är till hjälp!Hälsningar,

Att testamentera bort syskons arvsrätt till förmån för makes särkullbarn

2015-05-27 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en dotter i ett tidigare äktenskap. Jag och min nuvarande fru har skrivit ett testamente, där det står att min fru skall sitta kvar i orubbat bo, om jag går bort först, och att min dotter skall ärva alla våra tillgångar efter oss, när även min fru har gått bort. Min fru har två syskon. Har hennes syskon någon arvsrätt efter henne, fast vi har skrivit i testamentet att min dotter skall ärva allt efter oss?Om så skulle vara fallet, kan man på något sätt göra så min dotter ärver allt?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!När någon dör fördelas hans eller hennes tillgångar till släktingarna enligt den arvsordning som är fastställd i ärvdabalken (ÄB). I första hand ärver bröstarvingar, se 2 kap. 1 § ÄB. Finns det inga bröstarvingar ärver arvlåtarens föräldrar, och om föräldrarna är avlidna ärver arvlåtarens syskon, eller syskonens barn om syskonen är avlidna, se 2 kap. 2 § ÄB. Lever ingen av de ovan uppräknade ärver den avlidnes mor- och farföräldrar, se 2 kap. 3 § ÄB.Om man vill ändra på arvsordningen kan man göra detta genom att skriva ett testamente. Makar ärver alltid varandra och gemensamma barn får ut sitt arv först när båda föräldrarna avlidit, se 3 kap. 1 § ÄB. Det finns således ingen anledning att skriva ett testamente makar emellan, för att få sitta i ”orubbat bo” så länge det bara finns gemensamma barn. Vill man att arvegodset ska vara barnens enskilda egendom efter båda makarnas död måste detta regleras i testamente. Emellertid om den först avlidne har barn från tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har dessa dock rätt att få ut sitt arv genast, se 3 kap. 1 § ÄB. Genom ett testamente kan makarna begränsa den rätten till enbart laglotten, det vill säga hälften av vad arvet skulle varit utan testamente, se 7 kap. 1 § ÄB. Således kan ett testamente, om man så vill, göra alla eller vissa av släktingarna arvlösa. Det enda man inte kan testamentera bort är bröstarvingarnas laglott. Således har ni genom att ange i testamentet att din dotter ska ärva även din frus kvarlåtenskap gjort din frus syskon arvlösa till förmån för din dotter, vilket är fullt möjligt enligt lag. Skulle du avlida först har din dotter, i form av särkullbarn, rätt att få ut sin laglott direkt, se 3 kap. 1 § ÄB, om inte din dotter avstår sitt arv till förmån för din fru enligt 3 kap. 9 § ÄB. Avlider din fru först kommer du ärva allt genom makes arvsrätt, och din dotter kommer få ut sitt arv först efter att du har avlidit, se 3 kap. 1 § ÄB. Så svaret på din fråga är nej, din frus syskon kommer inte ärva efter din fru när ni har skrivet ett testamente att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla din dotter. ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637. Vänligen,

Kränkande uttalanden i samband med uppsägning.

2015-05-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HejJag har en vän som blivit mycket tråkigt behandlad av sin arbetsgivare. Hon känner att hon vill ha upprättelse eftersom det handlar om rätt grova kränkningar men hon vet inte hur hon ska gå vidare. Hon har inga ekonomiska möjligheter då hon nu lever på existensminimum. Hon jobbade inom en statlig verksamhet. Några dagar innan provanställningen skulle övergå till tillsvidareanställning blev hon inkallad till sina chefer. De meddelade henne att hon inte fick stanna kvar hos dem av flera anledningar. Dels borde hon söka ett arbete som inte är stillasittande pga sin övervikt. Dessutom påstod dem att det förekommit sexuella trakasserier från hennes sida vilket verkar absurt då jag känner min vän mycket väl. Hon upplevde mötet mycket obehagligt och hon har nu blivit mycket deprimerad. Hon känner sig mycket kränkt och önskar upprättelse. Var kan hon vända sig?
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Provanställningen:Enligt 6 § lag (1982:80) om anställningsskydd ska arbetsgivaren lämna besked om upphörandet av anställningen till arbetstagaren senast vid prövotidens utgång. Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. En provanställning saknar generellt sett uppsägningstid(om det inte är särskilt avtalat). Arbetsgivaren har en fri prövningsrätt och behöver inte uppge skäl för att avbryta en provanställning. Då din vän jobbade inom en statlig verksamhet är det troligen så att det finns ett kollektivavtal som tillämpas på verksamheten. Det kan således finnas avvikande regler i kollektivavtalet som gäller angående provanställning.Kränkande uttalanden från cheferna:Utifrån omständigheterna i frågan så har jag preliminärt listat ut ett tänkbart brott som din väns chef/chefer kan vara skyldig till. Förolämpning:5 kap. 3 § Brottsbalk (1962:700) stadgar att den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom ska dömas för förolämpning till böter. Beroende på om brottet är grovt eller ej, kan även fängelsestraff förekomma som påföljd. För förolämpning krävs att handlingen ska vara ägnad att såra någons självkänsla genom t.ex. kränkande anklagelser. Det krävs dessutom att handlingen ska riktas mot den kränkte. I din väns fall har chefen/cheferna gjort kränkande uttalanden som direkt riktar sig mot henne. Bestämmelsen är således aktuell i detta fall. Att använda kränkande uttalanden i samband med en uppsägning är inte lagligt och det din vän kan göra är att polisanmäla händelsen.