Uppehållstillstånd p.g.a. anknytning

2014-09-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har träffa en kille som är paperslös i sverige,han brukar vara här hos mig men vi vill gifta oss och bygga en framtid tillsammans. Jag undrar vad vi kan göra?
Zozan Akay |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln är att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan till Sverige, enligt 5:18 Utlänningslagen. Vidare får en ansökan om uppehållstillstånd inte bifallas efter inresan. Detta gäller oavsett om ni har för avsikt att ingå äktenskap.Dock finns det ett antal undantag till denna bestämmelse. Några exempel på undantag är om utlänningen har rätt till uppehållstillstånd som flykting här i landet, eller om utlänningen har stark anknytning till en person i Sverige och det skäligen inte kan krävas att den sökande åker tillbaka för att göra en ansökan. Så kan vara fallet om utlänningen till exempel har eller väntar barn med någon som är bosatt i Sverige, om det skulle vara svårt att få pass eller utresetillstånd vid ett återvändande osv.Det är svårt att säga huruvida din pojkvän skulle undantas från kravet på att ansöka om uppehållstillstånd från utlandet då det inte finns tillräcklig bakgrundsinformation. Jag hoppas ändå att detta var till hjälp.Hälsningar,

Skoluppgift - Konsumentköplagen

2014-09-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Vilka ändringar är det som skett i konsumentköplagen gällande god tro? Mvh/ Viktoria
Johan Olsson |Hej Viktoria! Denna fråga har en tydlig karaktär av att vara en skoluppgift. Vi uppskattar att du vänder dig till Lawline, men vår policy är att inte besvara skoluppgifter eller liknande.För att lösa en sådan här fråga så hänvisar jag dig till att söka i Svensk Författningssamling (SFS) där alla nya lagar och lagändringar publiceras. Förutom att tillgå i bokform på bibliotek så finns den även som sökmotor på Riksdagens hemsida (här). Där får du söka efter Konsumentköplagen och sedan undersöka ändringsregistret för att finna svaret på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Gåva av fastighet till arvingar

2014-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Kan en person "ge bort" sin förmögenhet (fastighet) till barnbarn, till den enes bröstarvingar? Finns två bröstarvingar. Givaren lever.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt för en person att ge bort hela eller delar av sin förmögenhet till sina barn eller barnbarn, även i form av en fastighet. Det finns dock ett antal bestämmelser i Ärvdabalken som är bra att ha koll på i sammanhanget, nämligen de om "förskott på arv". I 6:1 ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) så stadgas det att det som en arvlåtare ger sina bröstarvingar (sina barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om ingenting annat har föreskrivits eller om det måste antas vara avsett. Det innebär att det finns en så kallad presumtion för att de gåvor som ett barn får av sina föräldrar ska ses som en förtida del av det senare arvet om ingenting tyder på motsatsen. Anledningen till att denna presumtion finns är att man utgår ifrån att alla föräldrar vill att sina barn ska få lika mycket vardera, och att gåvan därför ska inräknas i det slutliga arvet vid arvlåtarens död och då medföra att det sker en likadelning. För att bryta denna presumtion så krävs det alltså att arvlåtaren skriftligen, i till exempel ett gåvobrev eller i testamentet, förtydligar att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv och enbart som en ren gåva, eller att det finns så pass många omständigheter som tyder på att det inte ska vara ett förskott på arv att det blir slutsatsen. En gåva som ges till en bröstarvinge utan några som helst villkor, föreskrifter eller andra omständigheter som pekar mot detta kommer därför att anses som ett förskott på arv och i framtiden avräknas som en del av arvet.Det ovanstående gäller för en arvlåtares bröstarvingar. När det gäller andra arvingar, exempelvis ett barnbarn, så är istället presumtionen den motsatta. En gåva som sker till en annan arvinge än en bröstarvinge antas vara en ren gåva, så länge det inte har föreskrivits eller kan antas att det är ämnat att vara ett förskott på arv. I denna situation så krävs det alltså att det omvända, nämligen att det har dokumenterats eller måste antas vara meningen att en gåva ska vara förskott på arv för att det ska räknas som detsamma. Även detta framgår av lagtexten i samma paragraf. En gåva som ges till en annan arvinge utan några som helst villkor eller föreskrifter kommer således inte anses som ett förskott på arv utan istället en ren gåva.Slutligen vill jag även nämna att en gåva av just en fastighet skiljer sig en aning från en gåva av annan egendom i och med de formkrav som finns på överlåtelser av fastigheter. För att en gåva av en fastighet ska vara giltig så måste ett gåvobrev upprättas som uppfyller Jordabalkens formkrav på fastighetsöverlåtelser. Det innebär att gåvobrevet måste vara skriftligt, undertecknat av både gåvogivare och gåvotagare, fastighetens beteckning och överlåtelseförklaring måste anges i brevet samt att gåvobrevet ska bevittnas av två vittnen. Detta framgår av 4:29 i JB som hänvisar tillbaka till 4:1 (se https://lagen.nu/1970:994#K4P1S1). Hoppas att detta var ett tillräckligt svar!Med vänliga hälsningar, 

Får en granne såga ner grenar på träd som hänger över tomtgränsen?

2014-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Min granne har tagit bort flera grenar från en gran och en tall som står på min tomt. Grenarna hängde över på hans sida. Detta gjorde han utan att talat med mig och dessutom en dag då jag inte var där. Han har också gjort det på ett sådant sätt att båda träden är helt förstörda utseendemässigt. Nu till mina frågor får han göra detta? Kan jag kräva skadestånd? Vem skall transportera bort de avsågade grenarna? Tacksam för svar och råd.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Reglerna kring grenar och rötter som tränger över tomtgränser finns i 3 kap. 2 § jordabalken och stadgar att om gren eller rot tränger över tomtgränsen och orsakar olägenhet så får fastighetsägaren ta bort dessa. Ägaren till den tomt som de överträngande träden står på ska dock först ges möjlighet att själv vidta åtgärder om ett borttagande kan väntas ge betydande skada för denne. Det är ingen tillfällighet att lagen talar om rot och gren. En stam som hänger över en tomtgräns får man inte röra. Man får inte heller ta bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet. Det skulle nämligen vara att likställa med att ta bort trädet helt.Man bör ge ägaren i alla fall tre-sex månader på sig att vidta dessa åtgärder. Görs inte detta är det fritt för grannen att själv kapa överträngande grenar och rötter. Detta bör dock göras med stor försiktighet. Skulle träden dö som resultat av grannens ingrepp kan han bli ersättningsskyldig. Att på eget initiativ vidta åtgärder kan innebära en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, som dels kan innebära skadestånd och dels även böter eller fängelse.Eftersom du anser att grannen har förstört trädens utseende och att du inte har fått tillfälle att själva åtgärda problemet kan du ta detta vidare genom att kräva skadestånd för den skada som er granne har orsakat er. Rättslig grund för detta finns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen Det kan emellertid bli svårt att avgöra hur stor sakskada du har åsamkats genom avsågningen. Du kan även polisanmäla grannen för egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken) eller skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken), men det bästa vore nog att försöka komma överens om skadeståndsersättning innan en eventuell polisanmälan, med tanke på framtida grannsämja.I och med att det är grannen som har tagit ner grenarna borde även han forsla bort dem. Annars torde du kunna kräva ersättning för bortforslingen som blir en extrakostnad för dig på grund av hans handlande. Jordabalken hittar du https://lagen.nu/1970:994.Skadeståndslagen hittar du https://lagen.nu/1972:207.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Arvsfördelning för enskild egendom

2014-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Ärver mina särkullbarn min enskilda egendom när jag dör? Jag har tre vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Är gift med min nuvarande man och vi har ett gemensamt barn. Fastigheten vi bor på är min enskilda egendom. Vad händer med den när jag dör? Ärver alla mina fyra barn den eller tillfaller den min nuvarande make?
Zozan Akay |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När den ena maken går bort upprättas en bodelning enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken, eftersom äktenskapet blir upplöst.I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 ÄktB. Giftorättsgods utgörs av samtlig egendom som inte är enskild egendom. I ditt fall är fastigheten enskild och kommer därför inte delas mellan er makar. Fastigheten tillfaller m.a.o dina barn. Dock bör påpekas att för att ekonomiskt skydda den efterlevande maken stadgas i 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken en skyddsregel som ger efterlevande make en ovillkorlig rätt att ur kvarlåtenskapen från den avlidne maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, erhålla egendom till så stort värde att den tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhållit vid bodelningen samt dennes enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet som gäller för tiden för dödsfallet (2014: 177 600 kr). Denna rätt går alltså före särkullbarnens rätt till arv.Hoppas att detta var till hjälp!Hälsningar,

Efterlevande maka och särkullbarns arvsrätt

2014-09-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullsbarn och enda barnet till min avlidne pappa. Han o frun har ett hus hon bor kvar i just nu. Det hittades inget testamente så jag ärver pappas del. Han hade aktier samt lite pengar på banken. Jag har fått pengar för dom sålda aktierna. Men min fråga är visst ska väl jag ha hälften av husets värde också och visst kan jag kräva att det ska säljas?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!När någon avlider så ärver dennes bröstarvingar (dvs barn) kvarlåtenskapen enligt ärvdabalken (ÄB) 2 kap. 1 § se här. Om arvlåtaren (dvs den avlidne) var gift ska dock den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen enligt ÄB 3 kap. 1 §. Det innebär att den efterlevande makan till din pappa alltså ärver hans kvarlåtenskap.Då du är särkullbarn (alltså bröstarvinge till den avlidne men inte till den efterlevande maken) har du dock rätt att få ut din arvslott direkt efter din pappa, se ÄB 3 kap. 1 §. När en make i ett äktenskap dör så görs först en bodelning dem emellan (äktenskapsbalken 9 kap. 1 §) och det som ingår i bodelningen är giftorättsgods (äktenskapsbalken 10 kap. 1 §), vilket är all egendom som inte är enskild egendom. Vid bodelningen läggs vardera makens giftorättsgods ihop sedan avdrag har gjorts för makarnas eventuella skulder. Summan av vardera makens giftorättsgods som lagts ihop delas sedan på hälften. Den delen som i ditt fall då finns på din pappas sida utgör hans kvarlåtenskap. Eftersom du då som jag nämnt har rätt att få ut din arvslott direkt, och det inte finns något testamente som begränsar detta på något sätt, innebär det att du ska få egendom till ett värde av din pappas kvarlåtenskap. Så länge huset har ingått i bodelningen som giftorättsgods (och inte varit den efterlevande makans enskilda egendom) så har dess värde delats mellan makarna. Det innebär att du har rätt till hälften av husets värde. Om det är möjligt kan till exempel den efterlevande makan i praktiken ”lösa ut dig” med pengar så du får halva värdet och den efterlevande makan kan då samtidigt bo kvar i huset. Men finns inga pengar till att göra detta så kan det bli så att huset måste säljas.Detta svar ges inom ramen för vår gratisrådgivning. För ytterligare och mer precis rådgivning i ditt fall kan du genom Lawline kontakta specialiserade familjerättsjurister och det går t.ex. enkelt att boka tid på ett kontor nära dig via http://lawline.se/boka alt. klicka på knappen till höger. Med vänliga hälsningar

Defekt katt och fråga om förtal vid reklamation

2014-09-30 i Köplagen
FRÅGA |Jag köpte en katt på blocket där säljaren lovade att den var rumsren och åt vanlig mat och nämnde inga konstigheter. Inget av detta stämde och katten har ett onormalt beteende som kan bero på en sjukdom. Jag kontaktade säljaren och ville ta tillbaka köpet men de vägrade. De anklagade mig att ha misskött katten och ska anmäla mig för förtal. Vill också påpeka att enligt annonsen såldes katten en vecka för tidigt, vilket jag har kommit på efter köpet. Detta erkänner de inte utan säger att de har vittnen på att katten var 12 veckor. Har de rätt till att anmäla mig eller är det jag som borde anmäla?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Vad beträffar anmälan om förtal bör först klargöras att det högst sällan sällan (om alls) torde vara möjligt att genom en reguljär reklamation till säljaren begå vare sig detta brott eller det närbesläktade brottet förolämpning. Dels beror detta på att förtal endast kommer ifråga då en tredje part försetts med information om brottsoffret samt dels att det givetvis måste vara möjligt att framställa anspråk utan att begå något av nämnda brott (se 5 kapitlet 1-3 §§ brottsbalken). Används anmälan om förtal i hotfullt syfte kan därtill säljaren göra sig skyldig till olaga tvång (se 4 kapitlet 4 § brottsbalken) samtidigt som en fullbordad anmälan skulle kunna utgöra falsk angivelse (se 15 kap. 6 § brottsbalken).(För att undvika en alltför omfattande redogörelse bortses nedan från vissa mindre viktiga undantag.)Gällande katten är frågan i första hand om någon av de brister som uppräknats utgör ett fel samt huruvida detta förelegat vid köpet och då vare sig varit eller bort ha varit känt (din kännedom i egenskap av köpare är vad som bedöms). Eftersom det inte av din fråga framgår huruvida säljaren är privatperson eller näringsidkare (någon som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, ex. ett företag) kan inget exakt svar ges i denna del. Av avgörande betydelse är dock, oberoende av säljarens identitet, dels vad som avtalats samt dels vad Du i egenskap av köpare haft fog att förvänta dig (vilket varierar bl.a. beror på hur noggrann undersökning som gjorts före köpet och de uppgifter som lämnats). Eftersom det i annonsen påståtts att katten hade en rad egenskaper, vilka det senare visade sig att den i själva verket i varierande grad ”saknade”, tycks en klar avvikelse från åtminstone abstrakt standard föreligga (vad Du med fog kunnat förvänta dig) (se 17-21 §§ köplagen och 16-21 §§ konsumentköplagen).För att berörd brist skall utgöra ett rättslig relevant fel krävs emellertid, som tidigare påpekats, även att felet förelåg vid köpet. Med detta uttryck menas inte att bristen måste ha manifesterat sig vid köpet, vore så fallet hade den inte varit dold, utan att den åtminstone existerat i ett förstadium. Detta kan förstås vara svårt att bevisa, varför Du onekligen hamnar i en bättre situation om säljaren är en näringsidkare eftersom bevisbördan då är omvänd under de första sex månaderna efter köpet (se 20 a § konsumentköplagen).Visar det sig att åtminstone någon av bristerna utgör ett rättsligt relevant fel äger Du företa reklamation och därvid yrka påföljd, förutsatt att detta görs inom skälig tid från det att Du upptäckt felet (senast två år från köpet om säljaren är privatperson och tre år om denne är näringsidkare, med vissa undantag) (se 31-33 §§ köplagen och 23 samt 24 §§ konsumentköplagen).Vad beträffar påföljder gäller, oavsett tillämplig lag, att endera avhjälpande eller omleverans alternativt prisavdrag eller hävning kan yrkas (se 34-39 §§ köplagen och 26-29 §§ konsumentköplagen). Viktigt att notera är att säljaren även om prisavdrag eller hävning krävs har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för dig och utan risk för att Du inte får dina egna kostnader ersatta av denne (i konsumentförhållanden skall erbjudande om detta framställas utan uppskov). Kommer ingendera påföljd ifråga kan hävning ske förutsatt att felet är av väsentlig betydelse (och säljaren insåg detta då det ej rör sig om ett konsumentförhållande).Slutligen bör nämnas att möjlighet att utfå skadestånd finns, om Du till följd av säljarens beteende vållats skada (ex. veterinärkostnader) (se 40 § köplagen och 30-34 §§ konsumentköplagen).Vad Du bör göra för att utkräva din rätt är att utreda huruvida något fel föreligger, skaffa bevisning om detta samt företa en reklamation (även om sådan redan gjorts kan det vara bra att med rättsligt stöd precisera sina krav) och yrka påföljd (förutsatt att fel befinns föreligga). Skulle det visa sig att säljaren trots detta inte är samarbetsvillig rekommenderas Du ta kontakt med en yrkeskunnig jurist eller beställa en mer ingående utredning.Anmälan av potentiellt olaga tvång kan göras på polisens hemsida eller per telefon (telefonnummer: 114 14).Brottsbalken finner Du här, köplagen här och konsumentköplagen här.Vänligen,

Varning eller indraget körkort vid rattfylleri?

2014-09-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, Jag är 57 år och har aldrig i livet haft en enda kontakt med rättsväsendet. Nu har jag varit dum nog att köra på morgonen efter en fest. Blåste 0,22 promille. Strafföreläggandet blev 20 000. Undrar om jag bör få en varning eller indraget körkort? Egentligen fattar jag inte varför det står på körkortsportalen att man kan få varning upp till 0,25. Jag är yrkesverksam med ett prickfritt förflutet? Drar man in mitt körkort förlorar jag jobbet och vem anställer sedan en 57 årig? Tackar på förhand
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet, genom varning eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås, se 5 kap. 1 § körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K7P2S1 ).Enligt 5 kap. 3 § körkortslagen kan Transportstyrelsen besluta att återkalla ditt körkort av dessa anledningar: 1. Du har gjort dig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik.2. Du har smitit från en trafikolycka du har varit inblandad i. Det gäller även om du inte har haft någon skuld i trafikolyckan.3. Du har gjort dig skyldig till flera trafikförseelser, till exempel mindre hastighetsöverträdelser.4. Du har brutit mot en viktig trafikregel (grövre trafikförseelse), exempelvis att du har kört mycket över tillåten hastighet eller kört mot rött ljus. 5. Du är opålitlig ur nykterhetssynpunkt, till exempel om polisen har tagit hand om dig för berusning vid ett antal tillfällen.6. Du har gjort dig skyldig till ett allvarligt brott som inte behöver vara ett trafikbrott eller ha samband med bilkörning, till exempel grov misshandel eller narkotikabrott.7. Du har en sjukdom som gör att du inte uppfyller de medicinska krav som ställs för att få ha körkort.8. Du lämnar inte in ett läkarintyg eller ett bevis om godkänt förarprov trots att Transportstyrelsen kräver det.9. Körkortet har utfärdats på felaktiga grunderOm ditt körkort återkallas enligt punkterna 1-6 beslutar Transportstyrelsen om en spärrtid, alltså så lång tid körkortet ska vara återkallat. Spärrtiden är lägst en månad och högst tre år.Om du är dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri kan du istället för att få en spärrtid ansöka om körkort med villkor om alkolås. Ett sådant villkor gäller i ett eller två år och börjar räknas från den dag man tar del av en godkänd ansökan.I vissa fall kan du istället för att få körkortet återkallat få en varning, om varningen av särskilda skäl ska anses vara en tillräcklig åtgärd. En varning kan utfärdas i de fall som avses i punktera 2-6 ovan, men även om man gjort sig skyldig till rattfylleri och alkoholkoncentrationen är under eller efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften. I ditt fall hamnade du under den gränsen, och en varning kan vara för handen. Men som sagt så måste det av särskilda skäl anses vara en tillräcklig åtgärd. Se 5 kap. 9 § körkortslagen. Praxis för vad som ska föranleda att endast varning utfärdas får anses vara restriktiv, se exempelvis RÅ 1976 ref. 72. Att personen är skötsam och behöver bilen för sitt arbete har inte ansetts tillräckligt. I ett senare fall, RÅ 1995 ref. 3, har följande däremot ansetts utgöra särskilda skäl:"Överträdelsen skedde under ett spaningsuppdrag, då Toivo P. befann sig i en pressad situation, som innebar mycket stora krav på honom som bilförare. Denna omständighet i förening med att Toivo P. kört prickfritt under lång tid och är i stort behov av körkort i sin tjänsteutövning utgör sådana särskilda skäl som vid en samlad bedömning föranleder att varning skall meddelas i stället för återkallelse."Således är det svårt att säga hur det kommer bli i ditt fall, om det kommer stanna vid en varning eller om Transportstyrelsen kommer återkalla sitt körkort. Skulle ditt körkort återkallas kan du ansöka om att körkortsinnehavet under viss tid (villkorstid) ska vara förenat med villkor om alkolås, och du skulle på så sätt kunna fortsätta köra bil och arbeta, se 5 kap. 17 § körkortslagen. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,