Testamente till förmån för maka

2014-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Pensionärer är gifta och har ett gemensamt barn och ett särkullebarn min mans.Vi har ej skrivit något testamente,skulle det kunna vara förmånligare för mig om det skulle hända min man något.Vi bor i hyresrätt och äger tillsammans en sommarstuga värd ca 1 miljon på banken har min man ca 500.000 kr och jag likadant ca 500.000 kr kan vi skriva testamente som kan minska särkullebarnets arv.Jag äger aktier o fonder kan jag skriva så att särkullebarnet ej ärver mig.
Zozan Akay |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I Sverige råder så kallad testamentsfrihet, vilket innebär att man har en total eller delvis rätt att förfoga över och testamentera bort sin egendom till vem man vill. Eventuella bröstarvingars rätt till laglott går däremot inte att testamentera bort. Bröstarvingen har enligt lag rätt att utfå det som kallas för laglott, se 7 kap ärvdabalken. Laglotten utgör hälften av arvslotten. För att bröstarvingen ska få ut sin laglott krävs att denne påkallar en jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § ärvdabalken.Vid en bortgång av en av makarna får det gemensamma barnet vänta med att få ut sitt arv och den efterlevande maken får fri förfoganderätt över arvet. Först när den efterlevande maken går bort får det gemensamma barnet ut sitt arv. Gällande särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Det ni kan göra för att minska särkullbarnets arv är att skriva ett testamente avseende hur arvet bör fördelas. Som redan påpekats kan ni dock inte frånta särkullbarnets rätt till laglotten. Slutligen bör understrykas att särkullbarnet inte är berättigad till något arv efter dig, utan det är då din make går bort som särkullbarnet får rätt till arv. Med vänlig hälsning,

Nödvändiga dokument vid gåva av fastighet

2014-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Mina föräldrar vill skriva över deras landställe på mig, min make och min bror. Jag förstår att det då ska ordnas ett gåvobrev, vilket jag har skrivit till banken och frågat om de kan hjälpa till med. Men är det inte fler dokument som ska ordnas, skickas till myndigheter om det nya ägandet från vår sida?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Som du riktigt har påpekat måste dina föräldrar utfärda gåvobrev för dig, din make och din bror, då en gåva av fastighet måste göras skriftligt för att den ska vara bindande, se 4 kapitlet 1 och 29 §§ Jordabalken.Till detta måste såväl du, din make och din bror ansöka om lagfart på fastigheten inom tre månader från det att gåvobrevet upprättades med risk för vite om ni inte gör detta, se 20 kapitlet 1 - 3 §§ Jordabalken. Med er ansökan om lagfart ska gåvobrev i original samt en bestyrkt kopia av gåvobrev bifogas. Då ni är flera som ansöker om lagfart ska lagfartsansökan även innehålla en förteckning över hur stor andel av fastigheten var och en av er har, se 20 kapitlet 5 § Jordabalken.På lantmäteriets hemsida kan ni hitta mer detaljerade guider till hur ni bör utforma gåvobrev och lagfartsansökan.För en länk till en kortfattad punktlista om huvuddragen i hur gåvobrev och lagfartsansökan ska utformas, klicka här.För en länk till en mer omfattande och heltäckande guide om hur gåvobrev och lagfartsansökan ska utformas, klicka här.Hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning 

Uppsägningslön under vistelse utomlands

2014-08-30 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, Jag kommer att få ett års uppsägningslön inom kort. Jag har för avsikt att bo I mitt spanska hus fem månader som ickeresident och två månader I Scwhweiz. Resterande fem månader kommer jag att tillbringa I Sverige. Kan jag därmed undgå dubbelbeskattning I Spanien och endast betala SINK-skatt I Sverige?När kan jag flytta tillbaks till Sverige utan att riskera retroaktiv beskattning? Jag äger ingen fastighet I Sverige och är frånskild.
Denise Peters |Hej och tack för din fråga!Du har utelämnat en del viktig information men jag ska göra mitt bästa för att svara på din fråga och om jag tolkat något fel är du välkommen att höra av dig igen. Jag gör antagandet att du fått din uppsägningslön från ett svenskt företag och att du i övrigt är bosatt i Sverige. Om detta är korrekt är du obegränsat skattskyldig i Sverige, se 3:3 Inkomstskattelagen, (IL). Detta innebär att den uppsägningslön du kommer få ska beskattas i Sverige och detta oberoende av att du befinner dig utomlands några månader, se 3:8 IL. I den mån lönen härrör från Spanien är huvudregeln i Svensk skattelagstiftning av även denna inkomst beskattas här. Vidare har Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal med både Spanien och Schweiz vilket gör att dubbelbeskattning inte kommer bli aktuellt överhuvudtaget. SINK-skatt blir inte heller aktuellt i den mån du fortfarande ses som bosatt i Sverige.Det finns en specialregel i 3:9 IL som kallas sexmånadersregeln. Denna innebär att inkomst du har från utlandet kommer att vara skattefri i den mån du har anställning utomlands i minst 6 månader samt att denna inkomst beskattas i verksamhetslandet. Du kommer alltså kunna ha anställning/inkomst i Spanien och Schweiz under din vistelse utomlands utan att beskattas för detta i Sverige så länge dessa krav är uppfyllda. Till slut vill jag säga att du kan flytta tillbaka till Sverige när du vill utan att riskera att bli dubbelbeskattad för något. Detta då du, som sagt, kommer erlägga skatt i Sverige för din uppsägningslön under hela tiden du är utomlands. Som jag nämnde ovan behöver jag lite mer information för att med säkerhet kunna ge dig ett korrekt svar och du är välkommen att maila mig i den mån det kvartstår några oklarheter.Vänliga hälsningar

Uppsägning, personliga skäl

2014-08-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej Är det lagligt att en person blir varslad om uppsägning pga personliga skäl på en arbetsplats där övriga anställda gör samma "fel" och även mycket mer "fel" än den uppsagda. Övriga anställda är mycket upprörda att varslade personen "får bära hundhuvudet" då de alla menar det är djupa brister och arbetsmiljöfrågor inom organisationen. Även mellanchefer överväger att säga upp sig pga orimlig behandling och djupt kränkande särbeh. från övre håll. Detta gäller ett myndighetskontor.
Denise Peters |Hej och tack för din fråga!Bestämmelserna om detta hittar du Lagen om anställningsskydd (LAS), här.För att säga upp en arbetstagare krävs alltid saklig grund, se 7§ LAS. När arbetsgivaren använder personliga skäl som uppsägningsgrund måste han tydligt kunna visa på exakt vad det är som föranlett uppsägningen och det är såklart enbart dina egna handlingar som kan ligga till grund för det faktum att du blir uppsagd. En uppsägning får inte heller komma helt oväntat och utan att arbetsgivaren gjort dig uppmärksam på vilken typ av beteende som denne inte tycker om. Arbetsgivaren har ett ganska långtgående ansvar i att försöka få arbetstagare att trivas på arbetsplatsen och samarbetssvårigheter eller dylikt ska inte i första taget angripas med uppsägning utan med samtal och eventuell omorganisation. Arbetsgivaren har dessutom en skyldighet i att försöka omplacera arbetstagare innan hen kan säga upp någon. Har inte detta gjorts föreligger ingen saklig grund och uppsägningen kommer kunna angripas. I den mån du anser att uppsägningen saknar saklig grund kommer du alltså kunna kräva att den ska ogiltigförklaras, se LAS 34§. Anställningen kommer då att bestå tills dess att tvisten är avslutad och du kommer att få lön etc. under denna period. Du har vidare rätt att kräva skadestånd enligt LAS 38§.Viktigt att understryka är att det finns tidsfrister för dessa krav som du måste hålla dig till, annars förlorar du din rätt att angripa din arbetsgivares beteende. Dessa finns i LAS 40 och 41§§. Om din arbetsgivare inte angivit besvärsfrister i uppsägningsbeskedet förlängs dessa väsentligt, om inte, måste du angripa uppsägningen inom två veckor från det att uppsägningen sker.Vad du ska göra är alltså att underrätta din arbetsgivare om att du anser att uppsägningen är ogiltig så snart du kan. Du har bevisbördan för detta så gör det skriftligt. Vänd dig sedan till ditt fack och be om hjälp. Om du inte är medlem så ta hjälp av en jurist eller hör av dig till Tingsrätten om du vill väcka talan mot din arbetsgivare.Vänliga hälsningar

Skadestånd av vårdcentral på grund av feldiagnos

2014-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag har rätt till något slags skadestånd, då jag sökt hjälp på Mjölby vårdcentral upprepande gånger för en hudsjukdom jag haft sedan jag var 10 år. Denna sjukdom bedömdes som "prickar" och skulle försvinna av sig självt med tiden fick jag som svar. I vuxen ålder sökte jag ett flertal gånger igen då "prickarna inte försvunnit. Jag fick endast antibiotika som skulle döda de eventuella bakterierna som orsakade "prickarna". Men ingen utredning på vad det kunde vara.Idag har jag fått reda på att jag har en kronisk hudsjukdom som heter "hidradenitis suppurativa". Denna sjukdom sitter på min rumpa. Vilket har gjort att jag aldrig kännt mig bekväm med mig själv och självkänslan är i botten. Jag känner mig äcklig och mindre attraktiv än andra tjejer i min ålder. Det jobbiga är att jag inte får hjälp att få bort det eller kontrollera det. Jag fick reda på vilket sjukdom jag har eftersom att jag sökte vård hos en hudspecialist under tiden jag bodde på Malta. Nu bor jag inte på Malta längre men får ingen hjälp i Sverige. Har jag rätt till skadestånd från Mjölby vårdcentral som inte tagit mina symtom, verk och den psykiska ohälsa som detta orsakat på allvar?Mina besvär räknas som lindriga men för mig är det mycket jobbigt och har varit under en väldigt lång tid. Detta har påverkat mig starkt psykiskt och jag har till och med haft tankar på att jag inte vill leva längre då dessa besvär aldrig kommer försvinna.Tacksam för svar!
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du ställt din fråga till Lawline.Vårdgivare i Sverige, såsom vårdcentral, är skyldiga att teckna en s.k. patientförsäkring som ska kunna ge ersättning till patienter som skadas vid behandling. Om du anser att du har blivit felbehandlad och har rätt till skadestånd bör du anmäla händelsen till Patientförsäkringen LÖF (Landstingens försäkringsbolag). De kan då utreda om du har rätt till någon ersättning.Ett grundläggande krav för att få ersättning är att en personskada har uppkommit. Tyvärr kan jag inte tillräckligt om sjukdomen för att kunna bedöma om någon skada har uppkommit för att Mjölby vårdcentral inte ställt en korrekt diagnos. Mitt tips är därför att du kontaktar LÖF, http://www.patientforsakring.se/, så kan de utreda saken. Värt att nämna är att anmälan normalt måste göras i vart fall inom 10 år efter att skadan uppkom. Patientskadelagen, som är tillämplig lag, hittar du https://lagen.nu/1996:799.Jag hoppas att du är nöjd med svaret. Lycka till och hör gärna av dig till oss igen om du har fler frågor.Vänliga hälsningar,

Särkullbarn och efterarv

2014-08-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min mamma har en son sedan tidigare och är sedan länge gift med min far. Vad händer om min far går bort? Mamma ärver då hans pengar, del i huset osv. När min mor sedan en dag går bort delar jag och min halvbror då lika på arvet? Min pappa vill inte att "hans" del ska gå till min halvbror, hur kan han förhindra detta?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är riktigt som du skriver att den efterlevande maken ärver allt om de gemensamma barnen är enda arvingar (se 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Således kommer din mamma att ärva alltsammans om din pappa avlider först. Det är dock inte detsamma som att egendomen ska ses som hennes när hennes arv sedan ska skiftas. Hon har nämligen inte rätt att testamentera bort den egendom hon fått efter din far (se 3 kap. 2 § 1 st. sista men. ÄB). Istället finns det något som heter efterarv som reglerar hur stor del av boet som tillhör vardera makens arvingar när båda har avlidit. Det räknas ut på så sätt att man jämför den först avlidne makens tillgångar med den totala summan av hela arvet när båda makarna avlidit. Om vi för enkelhetens skull säger att den egendom som tillföll den efterlevande makan utgör 1/2 av den totala summan när båda avlidit innebär det följande. 1/2 av det totala arvet efter båda makarna kommer att "reserveras" till den först avlidne makens arvingar (se 3 kap. 2 § 1 st. ÄB). Den andra halvan kommer sedan att tillfalla den sist avlidne makens arvingar, du och din halvbror kommer alltså att få dela på halva arvet (dvs. 1/4 av det totala arvet vardera) medan den andra halvan enbart kommer att tillfalla dig. Den utgör det arv du har rätt till efter din pappa. Din totala arvslott kommer i slutändan att utgöra 3/4 (1/4 från din mamma och 2/4 från din pappa) medan din halvbror, särkullbarnet, enbart kommer att få ut 1/4 av all egendom sedan även den efterlevande maken har avlidit.Om det verkar invecklat så kan det hela sammanfattas som att din pappas del inte kommer att gå till din halvbror då han inte är arvinge till din far. Att arvet går via din mamma, den efterlevande makan, förändrar inte detta.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Testamente - dubbelt medborgarskap

2014-08-30 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min far gick precis bort, han är svensk och kanadensisk medborgare och har bott i kanada senaste 30 åren. Han och hans fru hade skrivit ett testamente att de ärver varann. Kan vi 5 barn kräva vår arvslott? 
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. En sådan situation som du beskriver här regleras i den svenska internationella privaträtten. Enligt bestämmelserna kan man utreda vilken rätt, svensk eller kanadensisk, som skall användas. Det handlar om val av land vid tillämpning av bestämmelser och ju fler kopplingar fallet har till ett land desto större möjlighet har man att tillämpa det landets lagar. I detta fallet skulle det till exempel vara en god idé att tillämpa svenska lag om nu egendomen som berörs av testamentet befinner sig inom svenskt territorium. Det är på så sätt mer troligt att svensk lag tillämpas om personen dog i Sverige, hade sin egendom här samt bodde här. I ditt fall verkar det dock som att fler kopplingar kan göras till Kanada. Lag (1937:81) om internationella rättsförhållande rörande dödsbo (IDL) 1 kapitlet 1 § https://lagen.nu/1937:81 säger att rätt till arv efter en svensk medborgare ska avgöras enligt svensk lag, oavsett om personen bodde i Sverige eller inte. Det betyder att ni kan använda svensk lag (ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637) för att avgöra vem som har rätt att ärva. Gällande själva bodelningen hittar man bestämmelserna i 2 kapitlet 2-6 §§ IDL. Dessa lagrum gäller om personen inte bodde i Sverige men hade egendom här. Det är endast om den avlidne har någon egendom i Sverige som svensk lag kan användas vid bodelning. Annars finns förmodligen ingen naturlig koppling till landet och då ska kanadensisk rätt användas. Finns det någon fast egendom (fastighet etc.) ska lagen i det land där den är belägen användas, enligt 1 kapitlet 2 § IDL.Jag kan tyvärr inte svara på vad kanadensisk rätt säger när det kommer till problematiken med att hustrun skall ärva allting efter er fars bortgång. Jag kan dock nämna att om svensk rätt skall tillämpas har bröstarvingar (barnen) ett lagstadgat skydd enligt ärvdabalken. Det innebär att en förälder aldrig kan testamentera bort sitt barns laglott. Laglotten är halva arvslotten vilket innebär att er far kan testamentera bort halva er arvslott. Om ni är fem syskon har varje syskon 1/5 som sin arvslott. Eftersom han har valt att testamentera bort varje barns halva arvslott kommer varje syskon kunna få ut 1/10 var av arvet (det vill säga laglotten). Ni kan pröva att begära en jämkning av testamentet och på så sätt få ut er andel av arvet. Jag hoppas att detta svar kan ge dig klarhet. Lycka till.Vänligen, 

Arv vid förälders bortgång

2014-08-30 i Laglott
FRÅGA |Hej Min mor har precis gått bort och jag har lite frågor angående testamentet och hur jag skall ställa mig till det. Min mor var gift med en man som sedan tidigare har tre barn så vi är alla särkullebarn. I testamentet står det att 1 Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom.2 Om särkullebarn gör anspråk på utfående av laglott äger efterlevande make rätt att anvisa egendom till täckande av sådan lott, alternativt att lösa ut barnet ur boet med kontanter.3 Efter bådas vår död skall egendomen fördelas mellan våra respektive arvingar enligt lag.4 Detta testamente skall inte ha någon inverkan på vad våra respektive dödsbodelägare erhåller genom försäkringar på grund av försäkringsvillkor eller förmånstagareförordnanden.5 Vad någon erhåller genom arv eller på grund av testamente skall vara mottagarens enskilda egendom. Avkastning av sådan egendom eller vad som sätts i enskild egendoms ställe skall även vara enskild egendom. Dock äger mottagaren genom äktenskapsförord omvandla egendom eller del därav till giftorättsgods.I ren hast skrev jag under att jag ville ha ut min laglott, då jag kan tänka mig att han kommer att sälja egendomen och ge bort/skänka allt till sina barn under tiden han lever. Om han inte säljer av allt och skänker bort allt till sina barn hur kommer egendomen att fördelas efter hans bortgång?
Malin Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten när det gäller makar och arv är att den efterlevande maken ärver allt så länge de gemensamma barnen är ensamma arvingar ärvdabalken 3 kapitlet 1§ https://lagen.nu/1958:637. Finns det särkullbarn har de dock förtur framför den efterlevande maken till sin arvslott. Jag vill anmärka att det här rör sig om hela arvslotten och inte bara laglotten.Om den efterlevande maken sitter kvar i "orubbat bo" innebär det att denne behåller all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Som särkullbarn har du dock alltid rätt att få ut din laglott (jag uppfattar det som att den man som din mor var gift med innan hennes bortgång inte är din far) Detta innebär att du har rätt att få ut halva din arvslott, det vill säga laglotten, trots att testamentet säger annat.  Eftersom mannen som din mor var gift med inte är din biologiska far är du ett särkullbarn i deras äktenskap och skall få ut ditt arv vid din mors bortgång. Du kan dock välja att avstå ditt arv till förmån för efterlevande make enligt 3 kapitlet 9§ ärvdabalken. Det innebär att du har ett efterarv och får ut dina andelar vid den efterlevande makens bortgång. Skulle han försöka att göra sig av med stora delar av den egendom som han ärvt av sin hustru, din mor, så finns det en vederlagsregel i 3 kapitlet 3§ ärvdabalken. Den berör hur du skulle kunna kompenseras om efterlevande make genom gåvor eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till dig, orsakar väsentlig minskning av sin egendom. Jag hoppas att allting blev lite klarare för dig. Lycka till! Med vänliga hälsningar,