Förtal eller sexuella trakasserier att lämna klandervärda uppgifter om person?

2016-07-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan!Vid två tillfällen har min fästman fått samtal från ett dolt nummer av en kvinna respektive man där dom anklagat mig för att ha varit otrogen och dessutom räknat upp massa namn från mitt förflutna, dom har även sagt saker som att jag aldrig kommer älska honom och att han inte är nog för mig och så vidare. I samtal nummer två så berättar uppringaren att min nuvarande fästman aldrig kommer tillfredställa mig på det sättet som någon annan kille gjort och att han är en bekant till mig. Jag har ingen aning om vilka dessa människor är och varför dom försöker förstöra mitt förhållande med min fästman. Allt detta är självklart lögner men då detta snart förstör vårat förhållande med mannen till mitt kommande barn så vill jag nu polisanmäla. Nu till frågan, går detta in under förtal eller sexuella trakasserier eller någon annan brottslig handling?Mvh, frustrerad och orolig fästmö
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad som utgör förtal regleras i 5 kap 1 § brottsbalken (1962:700) och lyder enligt följande: Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Det finns inget brott som heter sexuella trakasserier och man kan inte dömas för sexuellt trakasseri, men mycket av det som utgör sexuella trakasserier faller in under andra brott. Ett exempel på det är förtal som du nämnt i din fråga. De samtal som din fästman fått om dig utgör ett utpekande av dig som klandervärd. Utöver detta är uppgifterna ägnade att utsätta dig för andra missaktning och det torde därför röra sig om förtal vilket bör polisanmälas. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Möjligheter för en hyresvärd att se till så att hyresgästen saknar besittningsskydd

2016-07-24 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, vi tänkte hyra ut vårt landställe och undrar hur avtalet ska skrivas så att hyresgästen inte får besittningsrätt? Kan man trolla bort det genom att skriva ettårs avtal? Eller måste man avtala bort det i avtalet? Hur formulerar man det i så fall? Vilken eller vilka § stödjer det i hyreslagen?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Som jag förstår er fråga undrar ni hur ni kan avtala bort en hyresgästs rätt till förlängning av hyresavtalet, det s.k. besittningsskyddet. Mitt svar är disponerat på så vis att jag först förklarar när besittningsskyddet gäller. Därefter undersöker jag två sätt för att se till så att hyresgästen saknar sådant skydd. Jag avslutar med en sammanfattning.När gäller besittningsskyddet?Huvudregeln är att hyresgästen har rätt till förlängning av hyresavtalet (besittningsskydd) när ni som hyresvärd säger upp det, enligt 12 kap. 46 § jordabalken (1970:994)(förkortad JB). Vidare gäller besittningsskyddet om ni anmodar hyresgästen att flytta från lägenheten när hyresavtalet har förlängts enligt 12 kap. 3 § tredje stycket andra punkten JB.Utifrån det jag nu har sagt skulle man kunna tro att det går att kringgå besittningsskyddet genom ett tidsbestämt avtal som löper på ett år i taget. Emellertid fungerar inte ett sådant upplägg eftersom hyresförhållanden som har varat mer än nio månader i följd alltid måste sägas upp för att upphöra, enligt 12 kap. 3 § andra stycket tredje meningen JB.Inte heller går det att kringgå besittningsskyddet genom ett avtal som t.ex. löper på tre månader och som därefter ersätts med ett ”nytt” avtal. Uppsägningskravet i 12 kap. 3 § andra stycket tredje meningen JB utgår nämligen från hyresförhållandets längd – inte hyresavtalets.Ett visst undantag från uppsägningsregeln som jag har redovisat här finns i 3 § första stycket tredje meningen lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad som anger att avtalet upphör att gälla vid hyrestidens slut – utan krav på uppsägning. Se vidare nedan om när denna särskilda lag är tillämplig.Avtala bort besittningsskyddHyresvärden och hyresgästen kan komma överens om att det inte ska finnas något besittningsskydd. För fall då hyresgästen har besittningsskydd måste dock kraven i 12 kap. 45 a § JB vara uppfyllda. Dessa krav kan sammanfattas enligt det följande:1. Överenskommelsen ska ske i en separat handling, dvs den kan inte ske genom ett stadgande i hyresavtalet. Inte heller kan den vara muntlig, utan det måste alltså röra sig om en handling.2. Överenskommelsen ska godkänns av hyresnämnden.För det fall att hyresnämnden skulle underkänna överenskommelsen kan det vara bra att skriva in ett förbehåll i hyresavtalet. Ett sådant förbehåll skulle innebära att hyresavtalet inte gäller om hyresnämnden inte godkänner överenskommelsen om att hyresgästen avsäger sig sitt besittningsskydd.Vissa undantag från denna huvudregel finns i 12 kap. 45 a § JB som gör det enklare att avtala bort besittningsskyddet. Dessa undantag innebär att överenskommelsen inte behöver godkännas av hyresnämnden. Ett undantag som det kan vara bra att uppmärksamma är det fall då överenskommelsen om att besittningsskydd inte ska gälla görs efter att hyresförhållandet har inletts (12 kap. 45 a § första stycket första punkten JB).Avsaknad av besittningsskydd pga lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostadOm det är så att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad är tillämplig saknas som huvudregel besittningsskydd, enligt dess 3 § tredje stycke. Undantaget från denna regel är om ni avtalar om något annat. Enligt lagens 1 § går den före reglerna i 12 kap. JB (också kallad hyreslagen).Lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad gäller för ett hyresavtal om:1. Det är ett hyresavtal enligt 12 kap. 1 § JB (dvs, hyreslagen är tillämplig).2. Uthyrning sker utanför en näringsverksamhet.3. Uthyrningen avser en bostadslägenhet, som hyrs ut för andra ändamål än fritidsändamål.4. Uthyrningen inte är en andrahandsuthyrning av en hyresrätt.5. Det ni hyr ut är det första objekt som ni hyr ut. Dvs, det är t.ex. den först uthyrda lägenheten av tre. Observera att även fast lagtexten säger lägenhet omfattas sannolikt sett också hus, eftersom den definition på lägenhet som används i hyreslagen är ”hus eller delar av hus”.Jag kan dock inte mot bakgrund av era uppgifter avgöra om den nämnda lagen är tillämplig eller inte.SammanfattningDet går inte att kringgå besittningsskyddet genom ett avtal som gäller på bara ett år. För att avtala bort besittningsskyddet enligt hyreslagen krävs som huvudregel en särskild överenskommelse som hyresnämnden har godkänt. Är lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad tillämplig är dock huvudregeln att det inte finns något besittningsskydd.Behöver ni särskilt hjälp med att skriva hyresavtalet kan vår avtalstjänst vara till hjälp, se HÄR.Jag hoppas att det var svar på er fråga!Behöver ni vidare hjälp med besittningsskydd vid uthyrning av eget hus är ni välkomna att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Arvsskifte mellan bröstarvingar

2016-07-23 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Mina föräldrar är skilda sen länge och jag har 2 halv syskon på pappas sida , hade en helbror som avled på 80 talet,han testamenterade allt till mig vad händer när min pappa går bort? Ska jag ärva min helbrors del då eller ska det delas lika på mig och mina halvsyskon?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt Ärvdabalken 2 kap 1 § st 2 ska du och dina halvsyskon ärva din far. Den lott som din helbror skulle erhållit tillfaller dig och dina halvsyskon. Alltså kommer ni ärva en tredjedel vardera av din far.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Bedrägligt beteende

2016-07-23 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Lurat affären att jag betalt för fler varor än va jag fått.Handlar om ca 300 kr.Vad händer?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det du beskriver utgör ett brott, närmare bestämt bedrägligt beteende enligt Brottsbalken 9 kap 2 §. Detta är en form av bedrägeri, den relativt ringa summan det rör sig om resulterar i rubriceringen bedrägligt beteende istället för bedrägeri. Om du blir anmäld och döms i rättegång är den mest sannolika påföljden böter.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Kan åklagare väcka talan trots att meddelande kommit till en annan person än det var riktat mot?

2016-07-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag anmälde mitt ex för olaga hot , han ringde på var lille sons mobil och hotade mig han sa att han ska slita mig i stycken och att han ska fixa mig och att jag kan spela allt och lämna till polisen eftersom han ska säga samma sak till de. Så min fråga är om åklagare ska väcka åtal eftersom han ringde inte till mitt mobil !
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelsen för olaga hot återfinns i 4 kap 5 § brottsbalken (1962:700) (Brb)och lyder enligt följande: Om någon lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.I ditt fall har ditt ex hotat med en brottslig gärning (misshandel) på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos dig. Även om meddelandet gick via din sons mobiltelefon och det inte var uttalat direkt till dig kan det vara straffbart om det var tänkt att du skulle ta del av denna information. Att meddelandet nått din sons mobil istället för din är iallafall inte ett skäl för att åklagaren skulle välja att inte väcka åtal. Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Falskt anklagande

2016-07-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Ang Polisanmälan.Min hund bet grannens hund. Det är jag som oxå står som ägare och hade all kontakt osv med grannen ang vet kostnader osv.Nu är det så att de anmält min sambo, som inte ens var hemma vid tillfället!! Inte ens haft någonting med detta att göra....är detta verkligen ok!?! I anmälan står också att han ska anmäla till jordbruksverket att han äger hund (hon står ju på mej!) Och även då fixa staketet så hon ej kan rymma (det åtgärda vi direkt.. Ett 2m högt plank) Men kan man verkligen anmäla en annan människa så?!? Som inte var hemma!?? Har inte haft ngt ned detta göra!?? Då kan man ju princip anmäla vem fasen som helst för vad som helst!?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att polisanmäla någon mot bättre vetande är ett brott enligt Brottsbalken 15 kap 6 §. Detta kräver då att den som är anmäld är oskyldig och att den som angivit denne som brottslig har insett att en beaktansvärd risk för att denne är oskyldig förelegat.Anmälan till jordbruksverket kan aktualisera bestämmelsen om falsk tillvitelse i Brottsbalken 15 kap 7 §.Det är alltså inte lagligt att mot bättre vetande anmäla eller yttra falska uppgifter till myndigheter om en annan person. Detta förutsätter då som sagt var att man insett att personen troligen är oskyldig. Avslutningsvis kan det konstateras att det är du som ägare till hunden som är ersättningsskyldig för de skador din hund orsakat, se Lag om tillsyn över hundar och katter 19 §. Eftersom din sambo inte var hemma och inte hade något med detta att göra är det svårt att se hur något brott i brottsbalken skulle aktualiseras för din sambo. Därför bör angivelserna vara obefogade.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Köp av kvalitetsprodukt

2016-07-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte ett par glasögon hos min optiker för 22 månader sedan. Nu har ena skalmen gått av, och det går inte att få tag in någon ny skalm. Vad kan jag kräva av min optiker? Blir det avdrag för den tid jag haft glasögonen? Priset var c:a 8 000 kronor.
Patrik Magnesved |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ditt köp regleras av Konsumentköplagen. I konsumentköplagen 16 § framgår vad som utgör ett fel i lagens mening. För att du ska kunna kräva optikern på något måste ett fel föreligga. Felet måste även förelegat vid köpet, enligt Konsumentköplagen 8 §. I ditt fall är det svårt att hävda att ett fel förelåg vid köpet, att en skalm har gått av kan mycket väl bero på slitage. Eftersom detta skedde en relativt lång tid efter köpet skulle det vara svårt att med framgång hävda att fel förelåg vid köpet. Något som talar i motsatt riktning är priset, ett par glasögon för 8000 kronor bör vara av bra kvalité. Om skalmen gick av utan att du var vårdslös vid din hantering av glasögonen kan du möjligen hävda att ett fel föreligger, eftersom mer kan förväntas av ett par glasögon för 8000 kronor. I sådana fall är det aktuellt att kräva avhjälpande enligt Konsumentköplagen 26 §.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Vad gäller för makars egendom och besparingarna vid bodelning?

2016-07-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Om man har sparade pengar som man har jobbati hop,måste man dela det vid en skilsmässa? Och får andra parten placera om dom utan att den andra vet om det??Hon med hans pengar..
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp svaret i två delar för att svara på dina frågor och inleder med vad som ingår i bodelningen i samband med makars skilsmässa. Först redovisar jag för lagen och förklarar sedan hur den påverkar dig i situationen. Reglerna om makars egendom, äktenskapsskillnad och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Den lagen kan du hitta här. Vad ingår i bodelning vid äktenskapsskillnad?När ett äktenskap upplöses genom t ex äktenskapsskillnad ska en bodelning göras (ÄktB 9:1). I bodelningen ingår giftorättsgods (ÄktB 10:1). En makes giftorättsgods är all dennes egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7:1). Egendom görs till enskild egendom genom bl a äktenskapsförord eller ett arv eller en gåva med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (ÄktB 7:2). Förutom enskild egendom får varje make också i skälig omfattning ta undan personliga tillhörigheter, som kläder och personliga gåvor (ÄktB 10:2). Viss egendom kan en make också tillgodoräkna sig för skuldtäckning (ÄktB 11:2). Detta innebär att en make ska få behålla så mycket av sitt giftorättsgods att denne kan betala eventuella skulder. Giftorättsgodset som blir kvar efter skuldtäckningen är det som läggs samman med den andre makens giftorättsgods och sedan delas lika mellan dem (ÄktB 11:3). Din fråga gäller pengar som sparats ihop genom arbete. Eftersom dessa inte kan ha gjorts till enskild egendom genom villkor för en gåva eller i ett testamente, så beror svaret på om det finns ett äktenskapsförord. Om det finns ett äktenskapsförord som gör dessa pengar till enskild egendom, så gäller det. Pengarna ingår då inte i en bodelning. Om det inte finns ett sådant äktenskapsförord, så är pengarna giftorättsgods. Eftersom sparade pengar inte är sådana personliga tillhörigheter som kan undantas, så ska de ingå i en bodelning och delas mellan makarna. Om maken som äger pengarna har skulder så kan dock besparingarna gå till att täcka dessa. Får en make förfoga över den andres pengar?Varje make råder över sin egendom och ansvarar för sina skulder (ÄktB 1:3). Detta betyder att ett äktenskap inte skapar samägande eller en rätt för makarna att råda över varandras saker eller pengar. En person som sparar pengar som denne tjänar genom arbete får antas vara ensam ägare av pengarna. Det är ägaren som avgör vad pengarna ska användas till och hur de ska placeras. För att någon annan ska få förfoga över pengarna genom att exempelvis placera om dem ska ägaren ge sitt samtycke till det. Samtycket kan ges i förväg eller i efterhand, muntligt, skriftlig eller genom att agera på ett sätt som tyder på att den gick med på handlingen. SammanfattningFör att sammanfatta så är svaret på din första fråga att sparade pengar som utgångspunkt är giftorättsgods och ingår i en bodelning. Om det finns ett äktenskapsförord som gör dem till enskild egendom, så ingår de inte. Beroende på ägarens ekonomiska situation, så kan de även räknad bort från bodelning för skuldtäckning. Svaret på din andra fråga är att en make inte har rätt att råda över pengar som den andre äger utan någon form av tillåtelse, eftersom makar själva råder och ansvarar för sin egendom och sina skulder. Avslutningsvis rekommenderar jag att makar som vill ha större kontroll över vad som kommer ingå i en eventuell bodelning upprättar ett äktenskapsförord. I ett sådant kan makar i detalj bestämma vad de vill ska ingå i en bodelnin. Om detta är något som känns aktuellt för dig, så kan du få hjälp att upprätta ett äktenskapsförord via Lawlines avtalstjänst här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,