Konkurs - försäljning av inkråm

2014-10-30 i Avtal
FRÅGA |Vi har avtal med ett bolag som gått i konkurs. Annat bolag har köpt inkråmet. Gäller vårt avtal med detta bolag ? Måste inte vi skriva nytt avtal i det nya avtalet ?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När ett bolag försätts i konkurs innebär det att en eller flera konkursförvaltare ges i uppdrag att avveckla det så kallade konkursboet på det sätt som ger bäst resultat för borgenärerna - konkurslag (1987:672) 1 kap. 3 §. Beroende på vad ni har för avtalsförhållande till konkursbolaget kan olika rättigheter i konkursen göras gällande. Detta gäller t.ex. om ni har en fordran som inte har betalats av bolaget. Har ni någon förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979), t.ex. någon form av pant, har ni företräde till att få betalt för er fordran. I annat fall är fordran oprioriterad och ni får dela på de tillgångar som finns kvar i konkursboet med andra oprioriterade borgenärer.När ett konkursbo som i detta fall säljer inkråmet blir pengarna som flyter in tillgångar som ska fördelas på borgenärerna som har fordringar kvar. Det betyder dock inte att avtalet ni hade med konkursbolaget så att säga följer med till den som köpt inkråmet. Avtalet har ingåtts med bolaget som nu gått i konkurs och eventuella krav som kvarstår får som ovan beskrivits bevakas i konkursen. Svaret på din fråga är därför att det behövs ett nytt avtal med bolaget som köpt inkråmet.Vänliga hälsningar

Testamente - fastighet och särkullbarn

2014-10-30 i Testamente
FRÅGA |Kan en maka testamentera en fastighet som båda äger (giftorätt) till sin särkulldotter. Det finns inte något äktenskapsförbehåll skrivet mella dem?.Detta har drabbat min vän när hans fru gick bort. Han behöver hjälp-MVH Ulf
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag ifrån ärvdabalken, (ÄrvdB), se https://lagen.nu/1958:637. Det här går sannolikt inte att göra. Särkullbarnet har arvsrätt efter den maka som också är dennes "riktiga" förälder, se 2:1 ÄrvdB. Den andra makan kan däremot också ha arvsberättigade släktingar och kvarlåtenskapen efter den makan ska givetvis tillfalla dem, om inte ett testamente från denna maka säger annat. Därutöver har den efterlevande maken rätt att ärva före potentiella bröstarvingar osv. Särkullbarn kan dock får ut sin del av kvarlåtenskapen direkt, se 3:1 ÄrvdB. Eftersom, i ditt exempel, makarna äger fastigheten tillsammans kan således inte ena maken testamentera hela fastigheten till sitt särkullbarn.Hoppas svaret hjälpte, om du har fler frågor så vänd dig gärna till en jurist.Med vänlig hälsning,

Hur ser arvsreglerna ut?

2014-10-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej !!. Jag är en kvinna som är gift med en man som hade Redan ett barn. Min man och jag har ett barn. Frågan är hur mycket ska mitt barn ärva och hur mycket min mans barn ska få ?? Jag vill skriva ett avtal där står att mitt barn ska få 75% av arvet eftersom halv är min och halv är min mans. Min halv är hela till mitt enda barn och den andra halften (min mans del )vill jag att han ska dela med sina två barn. Eftersom han har ett barn som inte är mitt. Är det lagligt ???? Kan man skriva ett avtal såhär ??? Vad säger lagen ??? Tack i för hand Mvh Breisy
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!När det gäller arv och man skriver ett avtal kallas det för testamente. Jag förklarar först vad som händer om ni inte skriver något testamente alls, för då gäller lagens regler. Det är ärvdabalken (ÄB) som är den aktuella lagen här. Ens barn är den närmsta arvingen och den som har rätt att ärva egendom från sin förälder, se 2 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Däremot är du gift och då är huvudregeln att den efterlevande maken ska ärva allt. Som jag förstår din fråga har du ett barn tillsammans med din man och din man har ett barn sedan tidigare. Om du avlider först kommer ditt barn kommer få ut arvet när den pappan också avlider, se 3 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). När man har gifta föräldrar kommer barnet alltså att få ut arvet av båda sina föräldrar när båda har avlidit. När pappan dör har barnet rätt till hälften av egendomen (för att göra det enkelt kan vi säga att din makes halva egendom var arvet ifrån dig och den andra halvan var hans egendom) samt arvet efter pappan, som då måste delas mellan hans två barn.Om du vill ändra så att det blir på något annat sätt måste du skriva ett testamente. Det du kan ändra är att barnet inte ärver all din egendom. Ett barn har alltid rätt till något som kallas laglott, vilket är en halv arvslott. Alltså kan du, i ett testamente, skriva att ditt barn endast ska ärva 50% av din egendom och göra vad du vill med resten. Se 7 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Hoppas detta var till någon hjälp!

Ärva hyresrätt

2014-10-30 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Jag har hört att man kan ärva en hyresrätt, eller få den testamenterad till sig. Hur är det möjligt med tanke på att man egentligen inte äger en hyresrätt själv? Jag kan väl inte skriva testamente om något jag inte äger?
Caroline Orava |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, det är möjligt att ärva en hyresrätt eller att få den testamenterad till sig, under vissa förutsättningar. I 12 kapitlet 32-33 §§ Jordabalken anges att en hyresrätt inte får överlåtas utan hyresvärdens samtycke. Detta gäller även övergång av hyresrätten genom arv/testamente.Från denna huvudregel finns undantag i 12 kapitlet 33 § andra stycket Jordabalken för make eller sambo till den avlidne hyresgästen. I detta fall behövs inte hyresvärdens samtycke för att överta hyresrätten, om man har använt hyresrätten som gemensam bostad.Ett annat undantag för överlåtelse utan hyresvärdens samtycke finns i 12 kapitlet 34 § Jordabalken, som anger att hyresnämnden kan lämna tillstånd till att hyresrätten får överlåtas till en närstående som varaktigt bott tillsammans med hyresgästen. Som närstående räknas barn, föräldrar, andra nära släktingar, person som hyresgästen bott tillsammans med under äktenskapsliknande former eller personer som hyresgästen annars av särskilda omständigheter kan anses ha ett nära samband till. För att sammanboendet ska ses som varaktigt ska man ha bott tillsammans med hyresgästen i minst tre år. (Ibland görs undantag från detta om man hade tänkt bo länge tillsammans, men sammanboendet avbröts på grund av dödsfall.) För att räknas som sammanboende ska personerna i stort sett haft gemensamt hushåll och använt lägenheten tillsammans. Det krävs även att hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen av hyresgäst. Hyresvärden ska skäligen kunna nöja sig med förändringen om hyresgästen kan antas ha möjlighet att betala hyran.Vänliga hälsningar,

Skuldebrev, amortering

2014-10-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag har lånat ut pengar och skrivit ett skuldebrev där det är flera personer som tillsammans betalar av på skulden enligt en amorteringsplan med en ränta. Min fundering är hur jag bör bokföra detta, kan t.ex. personerna betala av mer under en månad och ha en "buffer" tillgodo för nästa månads betalning?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!När det gäller skuldebrev aktualiseras lag (1936:81) om skuldebrev. Det råder vissa skillnader mellan ett löpande och enkelt skuldebrev, vilket kan vara värt att notera. För svaret på din fråga är det dock inte avgörande om det är ett enkelt eller löpande skuldbrev.Ett problem som kan uppstå vid amorteringar av skuldebrev är att betalningen görs till fel borgenär på grund av att skuldebrevet har överlåtits. Därför tillhandahåller skuldebrevslagen gäldenären (den som lånat pengar) ett visst skydd i sådana situationer. Det viktiga i sammanhanget är att problem av den här typen kan undvikas genom notering på skuldebrevet som visar att betalning skett.Det följer av skuldebrevslagen 21 § att gäldenären har rätt till att få kvitto vid betalning. Paragrafen avser löpande skuldebrev men rätten till kvitto anses vara uttryck för en allmän princip och bör därför gälla även för enkla skuldebrev. Det finns också en rätt vid räntebetalning/delbetalning att på skuldebrevet få antecknat att betalning har skett. En sådan notering har gäldenären ingen rätt till när skuldebrevet innehåller en amorteringsplan och betalningen är planenlig.Av det nu anförda följer att om någon av personerna gör en sådan betalning som du angett så kan du notera detta på skuldebrevet och skriva ett kvitto som bevis på hur stor betalning som gjorts. Genom att på så vis vara tydlig med vad som skett går det att förebygga eventuella tvister. Hoppas det var svaret på din fråga!Vänliga hälsningar

Snatteri - påföljd

2014-10-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej Jag har gjort nåt mycke dumt För 3 år sen mådde jag psykiska dåligt och blev tagen för 2 snatteri...erkände och fick böter Nu har jag gjort om det var fullproppad med medicin och vid 2 tillfällen åkte jag fast för stöld av matvaror för ett värde av 3000 kr Undrar nu om jag kan få fä fängelse? Är fruktansvärt ångerfull och idag fri från mediciner och nåt sådant kommer aldrig mer hända Mvh jane
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Mitt svar på din fråga utgår från brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700 .Om vi förutsätter att du blir fälld för brottet stöld, se 8:1 BrB. Jag använder exemplet stöld eftersom du nämner att du tagit saker till ett värde som överstiger 1000 kr. Enligt 8:1 BrB kan du, om du finnes skyldig, bli dömd till fängelse i högst två år.Som du ser finns det givetvis en risk att du får ett fängelsestraff. Om domstolen kommer ge dig ett fängelsestraff i den här situationen kan jag dock inte svara på. Det beror på en mängd olika faktorer såsom, tidigare brottslighet, ålder och andra sociala omständigheter.Har du fler frågor rekommenderar jag dig att vända dig till en jurist.Med vänlig hälsning,

Ångerrätt för tjänst köpt via online-auktion

2014-10-30 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det fungerar när man köper en tjänst via online-auktion. Låt oss säga att jag budar på en privatlektion i Tennis den 1a november. Online-auktionen avslutas med mig som högsta budgivare 2 dagar innan. Har jag någon ångerrätt då? Hur lång tid har jag på mig att ångra köpet i så fall? Skulle det skilja sig om jag skulle vinna en auktion som istället erbjuder tjänsten 2 månader fram i tiden? Tack på förhand,John
Caroline Orava |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det är ett företag som erbjuder privatlektionen i tennis, så är huvudregeln att du har 14 dagars ångerrätt, trots att tjänsten är köpt via en online-auktion. Detta regleras i 2 kapitlet 10 § Distansavtalslagen. Det finns undantag från detta i 2 kapitlet 11 § Distansavtalslagen: punkt 10 anger att ångerrätten inte gäller om det går att delta i auktionen även i till exempel företagets butik, och punkt 12 anger att ångerrätten inte gäller för tjänster som fritidsaktiviteter eller liknande, som ska tillhandahållas en viss bestämd dag eller period. På grund av i alla fall det senare undantaget har du inte rätt att ångra köpet.Vänliga hälsningar,

Ombilndning av delägarförvaltning till samfällighetsförvaltning.

2014-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |En granne har begärt ombildning av en delägarförvaltning till en samfällighetsförvaltning. Lantmätaren har hållit ett möte där antalet röstberättigande och antalet fullmakter inte kontrollerades eller registrerades. Vid frågan om ombildning skulle ske blev det total tystnad, alltså ingen klar majoritet med JA röster. Lantmätaren har skrivit ett protokoll för mötet som påstår att ombildnings frågan besvarades genom acklamation vilket inte var fallet. Protokollet har inte delgivits de berörda fastighetsägarna och jag var tvungen att be lantmätaren om ett exemplar av protokollet. Till protokollet finns en deltagarlista som inte stämmer med varken antalet närvarande eller de fullmakter som fanns. Det finns inte heller någon förklaring till varför det är så viktigt att ombilda. Har inte lantmätaren struntat i både paragraf 20 och 22 rörande bildning av samfälligheten i lagen om förvaltning av samfälligheter? I så fall måste man överklaga lantmätarens beslut och hur gör man detta?
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En samfällighet kan förvaltas antingen genom delägarförvaltning eller genom samfällighetsförvaltning. Precis som du skriver är det lagen om förvaltning av samfälligheter som är av intresse. I 22§ stadgas att det krävs ett majoritetsbeslut för att en samfällighetsförening ska bildas, vilket saknades i ditt fall. För att gå vidare med ärendet kan du klandra beslutet. Det gör du till mark- och miljödomstolen (se 23 § och 15 §) inom fyra veckor från det att beslutet togs. Jag finner inget krav på att det finns formkrav för ett protokoll vid ett sammanträde om bildande av samfällighetsförvaltning. Det ligger närmast till hands att se till Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, även kallad föreningslagen (FL), där det av 6 kap 8 § framgår att det måste upprättas ett protokoll vid sammanträden. Enligt FL 7 kap 10 § sista stycket ska protokollet också hållas tillgängligt för medlemmarna inom tre veckor och förvaras på ett betryggande sätt. Det finns dock inte påföljd för underlåtenhet att upprätta ett korrekt protokoll. Däremot kan ett stämmoprotokoll användas som ett bevis angående beslutet på stämman. Innehållet i protokollet kan ifrågasättas om det finns bevis som talar mot vad som framgår i protokollet, se NJA 1990 s. 286 https://lagen.nu/dom/nja/1990s286. Det aktuella fallet gällde en bolagsstämma i ett aktiebolag men skulle kunna tas ledning av även i detta fall.HD skriver: ”När det gäller bolagsstämmobeslut av förevarande slag måste utgångspunkten vara att ett i behörig ordning justerat protokoll från bolagsstämma äger vitsord i fråga om beslutets innehåll, såvida det ej i särskild rättegång visats att beslutet haft annat innehåll än det protokollförda.”Det innebär alltså det går att använda bevis som talar mot sanningshalten i protokollet, som exempelvis vittnesmål från de som var med på stämman. Om protokollets innehåll ifrågasättas kan beslut enligt protokollet undanröjas eller ändras. Behöver ni ytterligare hjälp med överklagan eller har fler frågor vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt.Föreningslagen hittar du https://lagen.nu/1987:667. Vänligen,