Två testamenten

2018-01-17 i Testamente
FRÅGA |1957 skrev min gudmor(kusin) med make ett inbördes testamente där den som överlever den andre var och en med full äganderätt ska ska ärva all egendom. De hade inga barn eller syskon.1970 skrevs ett nytt gemensamt testamente där de anger att deras behållna kvarlåtenskap skall delas mellan min gudmors mamma, mig och min syster och om min gudmors mamma inte är i livet så ska kvarlåtenskapen fördelas mellan mig och min syster.Min gudmors man avled 1977, min gudmors mamma som nämndes i det senaste testamentet avled 1991 och nu har min gudmor avlidit.Min fråga är vad som gäller när det finns två testamenten. Gäller det senaste som var min gudmors vilja?Jag har hört att man måste ange i ett nytt testamente att det ersätter det gamla men jag kan inte finna några motsättningar i de två testamentenas innehåll.
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fråga om ett testamentes giltighet sedan ett nytt har upprättats har behandlats i praxis. I hovrättens dom RH 1994:67 konstaterar domstolen att ett upprättande av ett nytt testamente kan ses som ett återkallande av det gamla testamentet. Det som är avgörande är testatorns avsikt med det nya testamentet. Det innebär att man måste se till avsikten med det nya testamentet. Frågan är om testatorn endast ville göra vissa ändringar eller om avsikten med det nya testamentet var att ersätta det gamla?Enligt 10 kap. 5 § 1 st äktenskapsbalken följer att ett testamente blir utan verkan om det finns ett nytt formriktigt testamente, om testamentet förstörts eller om testator på annat sätt otvetydigt gett till känna att testamentet inte längre är uttryck för dennes yttersta vilja. Detta skulle innebära att det äldsta testamentet från 1957 inte längre gäller om testamentet från 1970 uppfyller formkraven för ett testamente. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ärver make enskild egendom?

2018-01-17 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man har tillsammans med sin bror ärvt ett hus som enskild egendom av sina bortgånga föräldrar. Vi är gifta och har två gemensamma barn. Min make menar att våra barn kommer att ärva hans del av egendomen inte jag då fastigheten är enskild egendom. Vi har inte skrivit något äktenskapsförord. Vad gäller?
Lisa Naudot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enskild egendom ingår inte i en bodelning, men däremot ingår den enskilda egendomen i den avlidne makens kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen består av all den egendom som den avlidne äger och alltså då även enskild egendom. Om din man går bort före dig kommer du att ärva hela hans kvarlåtenskap och därmed även hans enskilda egendom (3 kap 1 § 1 stycket ärvdabalken). Era gemensamma barn kommer få ett så kallat efterarv och då ärva både dig och din make vid din bortgång (3 kap 2 § 1 stycket ärvdabalken). Kort sagt kommer du alltså att ärva hans del i fastigheten. Vill din man istället att barnen direkt ska ärva fastigheten kan ni skriva ett testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med leasingobjekt samt med borgensmän i en konkurs?

2018-01-17 i Konkurs
FRÅGA |Jag har ett aktiebolaget och har ett leasingavtal hos Wasa Kredit för restaurangutrustning och har två stycken borgensmän. Om aktiebolaget går konkurs vad händer och vad händer borgensmän?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du främst vad som vid en konkurs händer med leasingavtalet och därtill kopplad utrustning och vad som händer med borgensmännen.UtrustningenOm aktiebolaget går i konkurs så kommer Wasa kredit att begära tillbaka den utrustning som de äger och har leasat till aktiebolaget. Eftersom att utrustningen fortfarande tillhör dem och så länge utrustningen finns i behåll så har de rätt att få tillbaka utrustningen om aktiebolaget går i konkurs. Utrustningen tillhör alltså inte aktiebolaget och skulle inte ingå i en konkurs.BorgensmännenVad som kommer att hända med borgensmännen beror framför allt på två olika faktorer.För det första beror det på vilken eller vilka skulder de har ingått borgen för. De kan antingen ha ingått borgen för en viss eller flera specifika skulder, eller till exempelvis alla skulder (generell borgen) som aktiebolaget har hos en viss långivare. Detta reglerar hur mycket de kan komma att krävas på. Om de endast ingått borgensförbindelse för en viss specifik skuld kan de endast krävas på pengar för avbetalning av just den specifika skulden. Om de har ingått en generell borgen för alla skulder hos en långivare så kan de krävas på alla skulder som aktiebolaget har hos den långivaren.För det andra beror det på avtalet vad borgensmännen kommer att behöva betala. Eftersom att borgensmännen har gått i borgen för just aktiebolagets skulder beror deras skyldigheter och rättigheter på hur borgensavtalet ser ut. Vad kan hända för borgensmännen?Om aktiebolaget går i konkurs kommer långivaren att kunna kräva borgensmännen på pengar. Vanligtvis gäller då också att borgensmännen, om de har betalat borgen, kan kräva tillbaka motsvarande summa från den de gått i borgen för. Detta innebär att om långivaren kräver de två borgensmännen på 50 000 var så kan borgensmännen vända sig mot aktiebolaget för att kräva tillbaka de 50 000 var de utbetalat till långivaren. Detta är ett problem om aktiebolaget är i konkurs, eftersom att aktiebolaget då inte kommer att kunna betala tillbaka till borgensmännen.Detta innebär att borgensmännen egentligen endast får problem om aktiebolaget som de gått i borgen för inte kan betala sina skulder eller är i konkurs. Det är framför allt då som de kommer att krävas på pengar, och det är endast då som de inte kan få tillbaka motsvarande summa från aktiebolaget.Jag hoppas att mitt svar klargör situationen lite för dig. Tveka inte att ställa fler frågor eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Beräkning av efterarv

2018-01-17 i Efterarv
FRÅGA |Är det marknadsvärdet som står i bouppteckning som gäller vid beräkning av efterarv för ett särkullbarn även om änkan nu säljer bostadsrätten för ett högre belopp?
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Beräkning av efterarv När den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap framför dennes bröstarvingar ska en kvotdel beräknas. Kvotdelen beräknas genom att uträkna hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör. (3 kap. 2-3 § ÄB) Den efterlevande makens totala egendom utgörs av summan av kvarlåtenskapen, det maken erhöll genom bodelning vid äktenskapets upplösande och eventuell enskild egendom. Exempel: Om den avlidnes kvarlåtenskap är 100 000 kr och den efterlevande makes egendom uppgår till 200 000 kr (inkl. arvet), blir kvotdelen 100 000/200 000=50%. När den efterlevande maken dör har alltså efterarvingarna rätt till 50% av den efterlevande makes totala egendom, oavsett om denna ökat.När en person avlider ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet. (20 kap. 1 § ÄB) Den avlidnes tillgångar och skulder ska antecknas vid bouppteckningen sådana de var dagen då personen avled. (20 kap. 4 § ÄB) Bouppteckningen kan alltså utgöra underlag för beräkningen av storleken på ett efterarv. Avseende bostadsrätter ska dessa värderas till marknadsvärdet enligt skatteverkets allmänna ställningstaganden, praxis och juridisk litteratur.SammanfattningsvisDet värde som lägenheten antecknats till i bouppteckningen ligger till grund för beräkningen av kvotdelen för efterarvet. Vid den efterlevande makens död kommer efterarvingarna ha rätt till en kvotdel av dennes totala egendom. Om egendom ökar i värde efter den först avlidne makens död kommer, som utgångspunkt, denna ökning alltså gynna den som har rätt till efterarv.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Kan man kräva skadestånd av en sexåring som vållat skada av en ren olyckshändelse?

2018-01-17 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Dotter 6 år var på liten inredningsbutik med pappan idag och av en olyckshändelse råkande hon stöta till en ställning med örhängen när hon tog i ett par varvid ställningen åkte i golvet och 2 par örhängen gick sönder. Min man tvingades betala 600 kr för dessa. Är det juridiskt riktigt att man måste betala för en olyckhändelse utan uppsåt att förstöra? Med vänlig hälsning,
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga berör skadeståndsrätten, dvs kan man kräva en sexåring (eller dennes förälder) på skadestånd för en skada denne orsakat av en ren olyckshändelse?Skadeståndsskyldighet uppstår som huvudregel när någon uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en skada, vilket framgår av skadeståndslagen 2 kap. 1 §. Från denna regel görs inget undantag när det gäller barns skadeståndsansvar, förutom i det fallet att barnet vållar skadan genom brott eller kränkning. I det fallet svarar föräldrarna för skadeståndet, vilket framgår av skadeståndslagen 3 kap. 5 §.Barn kan alltså bli skadeståndsskyldiga. Det finns dock en regel som innebär att skadeståndet ska jämkas ifall barnet är under 18 år gammalt när det vållade skadan och en jämkning med hänsyn till övriga omständigheter framstår som skälig, skadeståndslagen 2 kap. 4 §. I dessa jämkningsfall tas hänsyn bl. a till barnets ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet och andra omständigheter. Ju yngre barnet är, desto mer jämkas skadeståndet (i princip). Ifall barnet är fyra-fem år utgår i regel inget skadestånd eftersom det då inte anses skäligt. Ett viktigt undantag till detta är ifall det för barnet finns en ansvarsförsäkring som kan täcka kostnaden; i dessa fall anses det alltid skäligt att utdöma skadestånd. I ert fall skulle det alltså vara av avgörande betydelse ifall ni har en ansvarsförsäkring för er dotter eller inte, eftersom skadeståndet annars troligtvis skulle jämkas kraftigt, om inte ända ner till noll.Huvudregeln för att skadeståndsskyldighet ska föreligga är dock att er dotter ska ha varit minst vårdslös i sitt agerande. Eftersom du enbart skriver att det rör sig om en olyckshändelse, så har jag inte särskilt mycket att gå på för att göra en egen bedömning i detta fall. Det kan sägas att detta oftast brukar bli en bevisfråga i de fall man bråkar kring skadeståndsskyldigheten.Utgångspunkten är också att det är den som påstår någonting som måste bevisa det, dvs om butiksägaren påstår att din dotter varit vårdslös och vill ha skadestånd för detta måste denne också kunna bevisa att din dotter varit vårdslös och att det inte var just en olyckshändelse.Vid rena olyckshändelser, dvs vållande som varken beror på vårdslöshet eller uppsåt, utgår inget skadestånd.Eftersom din man frivilligt redan betalat beloppet blir det dock tyvärr svårt att kräva tillbaka beloppet. Jag hoppas att ni kan lösa det hela med butiken!

Får bostadsrättsförening neka arvinge medlemskap?

2018-01-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Min mor är svårt sjuk i lungcancer och gar givit mig sin bostadsrätt som gåva . Hon vill förenkla processen innan sin bortgång för avyttring och praktiska hanhavanden av ekonomin. Hon kan inte bo hemma längre. Jag är enda barnet och det finns inget testamente. Bostadsrättsföreningen vill inte godkänna mig som medlem. Behövs Det för ägandet? (Endast 100 000 finns i lån på ett värde ca 2.5 milj )Kan de vägra och på vilka grunder? Vad händer när man ärver en bostadsrätt?
Claudia Perra-Morin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man har en bostadsrätt äger man inte själva lägenheten utan man äger en andel i föreningen och en nyttjanderätt till den specifika lägenheten som man bor i. Detta är en vanlig missuppfattning som många har. Således är man beroende av medlemskap i en förening för att få utnyttja lägenheten.Bostadsrättsförenings rätt att neka medlemskapEn bostadsrättförenings rätt till att neka en person inträde i föreningen är inte alltför omfattande. Dels ska kriterier i stadgarna vara uppfyllda för att medlemskap ska accepteras t.ex. att det inte ska vara en juridisk person eller att man ska ha för avsikt att bo i lägenheten, dels ska den som ansöker om medlemskap kunna godtas som bostadsrätthavare. Det andra innebär att exempelvis att personen som ska få medlemskap kan nekas om denne inte har betalningsförmågan att betala avgiften eller är en oskötsam person. I undantagsfall finns det i vissa bostadsrättsföreningar stadgar att personer måste uppnått viss ålder för att bo i deras bostadsrätter. Någon annan form av diskriminering är inte tillåten. Utöver det som föreskrivits kan en förening inte neka en person medlemskap i föreningen enligt 2 kap. 3 § bostadsrättslagen.Således om inget av ovanstående fall passar in på dig såsom att du skulle vara insolvent (ej betalningsduglig) eller det är någon form av specialboende med mera, ska föreningen inte neka dig tillträdde.Angående förvärv av bostadsrätt genom arv I 6 kap. 2 § bostadsrättslagen föreskrivs det att om en bostadsrätt har förvärvats genom bl.a. arv och förvärven inte antagits som medlem, får föreningen uppmana förvärvaren att denne inom sex månader från uppmaningen eller längre tid, om det angetts i föreningens stadgar, visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Det innebär alltså att man har sex månader på sig att bevisa att man inte får vägras inträde. Exempelvis får en förening inte vägra dig inträde bara för att du har ärvt lägenheten.Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. bostadsrättslagen för förvärvarens räkning. När bostadsrätten tvångsförsäljs gör detta för innehavarens räkning. Således om detta skulle hända skulle vinsten tillfalla dig. Denna bestämmelse gör alltså att förvärvet av bostadsrätten är giltig även om du som förvärvare inte blir godkänd som medlem. Men du kommer inte att få utöva bostadsrätten utan tidsbegränsningen på sex månader gäller.Eftersom föreningen nekar dig medlemskap kan du ansöka att föreningens beslut prövas av hyresnämnden och som sista instans hovrätten. Nackdelen med detta är att processen kan ta tid och om inte du skulle vinna bifall kommer lägenheten även i detta fall tvångsförsäljas i enlighet med 8 kap. bostadsrättslagen. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Ena maken sköter ekonomin

2018-01-17 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min fru har skilt oss efter över 15 års äktenskap och ska nu bodela.Det är jag som har skött ekonomin eftersom hon har lagt sin tid på jobbet, barnen och träningen och helt enkelt tyckt det varit skönt att någon annan tar hand om räkningar och hus. Vi har under en lång period levt ett lyxfällanliv där inkomster inte alls täckt våra utgifter. Hon har inte haft insyn i ekonomin och efter 10 år orkade jag inte bry mig om att tjata på henne att sätta sig med mig och mina excel-ark och titta på läget. Hon har däremot gärna åkt med på de semesterresor vi har gjort under åren.Till sak - vi har i omgångar höjt bolånen och 2015 gjorde vi det en sista gång. Då betalade jag av kreditkortsskulder på sammanlagt 112000 kr som hon inte visste om då och som hon nu under bodelningen hävdar att jag ska ta upp som en tillgång annars kommer hon polisanmäla mig för olovligt förfogande och bedrägeri.Har hon rätt i sak? Ska jag gå med på hennes deal eller ska jag låta det gå till polisanmälan och rättegång?
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Äktenskapsbalken anges att makar ska fördela utgifter och sysslor mellan sig och att de ska lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden ska kunna bedömas. (1 kap. 4 § ÄktB)Under ett äktenskap har makarna separata tillgångar och separata skulder med undantag från det som makarna faktiskt köpt ihop och lån som de gemensamt står på. Huvudregeln är således att vardera make fritt kan förfoga över sin egendom. (1 kap. 3 § ÄktB) När makarna däremot separerar och bodelning ska ske kan däremot vardera makes tillgångar och skulder påverka den andre makens. Bodelning ska göras med utgångspunkt i makarnas egendomsförhållanden så som de såg den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. (9 kap. 2 § ÄktB) I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, dvs. all egendom som inte är makens enskilda. (10 kap. 1 § ÄktB) Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas vilket innebär att man räknar ihop vardera makes giftorättsgods och gör därefter avdrag för denne makes skulder. (11 kap. 1-2 ÄktB) Gemensamma tillgångar och gemensamma skulder delar makarna således lika på vid beräkningen. Vad som återstår av vardera makes giftorättsgods sedan avdrag för skulder har gjorts läggs samman och hälftendelas. (11 kap. 3 § ÄktB) Makarna ansvarar således inte för varandras skulder.Om en hälftendelning är oskäligt med hänsyn till att äktenskapen varit väldigt kort (här räknas även samboende före äktenskapet in) eller omständigheterna i övrigt så kan bodelningen jämkas och således att en make erhåller mer av giftorättsgodset. (12 kap. 1 § ÄktB)Ett undantag från det ovan sagda om att en make fritt får förfoga över sin egen egendom är makarnas gemensam bostad. Av lagen följer vidare att en make inte utan den andre makens samtycke får pantsätta makarnas gemensamma bostad. (7 kap. 5 § ÄktB) Min fråga till dig blir således huruvida din ex-fru har gått med på att höja bolånen. Även om din ex-fru lämnat över hela ansvaret över er ekonomi på dig så har man ett eget ansvar att ha koll på sin ekonomi och hon förväntas ändå vara insatt i sin ekonomi. Jag har därför svårt att se hur hon skulle nå framgång med en eventuell rättegång. Oavsett så får du enligt lag inte skriva med tillgångar och skulder som inte finns i bodelningen. Jag behöver mer information för att ge ett mer utförligt svar i just ert fall varför du gärna får återkomma på min mail: felicia.lundgren@lawline.se med förtydligande angående om hon samtyckte till att höja bolånen och om det endast var din kreditskuld eller kreditskuld för sådant som hon betalat för också.Hoppas detta i vart fall gav klarhet i rättsläget! Återkom som sagt gärna på min mail.Med Vänlig Hälsning

Dolt fel då fläckar uppstått på grund av annan substans än vad säljare uppgett

2018-01-17 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Vi har sålt vår bostadsrätt. Köparen(K) har nu åberopat "dolt fel". Förklaring: I lgh fanns det när vi köpte den svarta fläckar på parkettgolvet efter att man enligt säljaren ställt blöta kartonger där.Vi renoverar lägenheten, slipar och oljar golvet men byter inte ut de dåliga parkettstavarna utan lever med dessa missfärgningar.Lgh läggs ut till försäljning och vi noterar fläckarna i objektsbeskrivningen. Vi skriver att fläckarna kommer ifrån fuktiga kartonger.K tillträder men skickar ett mail några dagar senare om en avvikande lukt i lgh, fläckarna på golvet misstänks. En besiktningsman råder honom att byta de missfärgade bitarna. K tar sedan in en fuktspecialist. De sågar upp bitar av det skadade golvet samt en bit ca 50cm ifrån, man gör även en fuktmätning. Mätningen visade ingen fukt. Provbitarna luktade dock urin enligt K och man börjar nu utreda noggrannare. Efter kontakt med styrelsen kom man fram till att fläckarna förmodligen kommer ifrån den förra ägarens hundar, då de varit instängda i lägenheten efter att ägaren avlidit på golvet. Även efter kroppen finns där svagare missfärgningar, dock sanerat. Köparen river ut hela golvet (för säkerhetsskull) och inte bara skadade bitar. Han vill nu att vi står för kostnaden detta då fläckarna kom ifrån urin, inte vatten . Vi vill hävda att han hade kunnat upptäcka detta på visning. Dels gick det att se fläckarna och lukten borde ha känts. Vi har aldrig märkt någon lukt. Hur ser ni på det? Mvh
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En bostadsrätt ses i lagens mening som lös egendom. Köp av lös egendom mellan privatpersoner behandlas i köplagen. I detta fall blir det fråga om det kan anses föreligga fel på bostadsrätten. Fel föreligger bland annat om egendomen inte stämmer överens med vad som är avtalat eller om egendomen inte följer det köparen antagit om egendomen. Detta framgår av 17 § köplagen. I köpekontraktet, avtalet, framgår förmodligen inte fläckarna på golvet och det är därför inte heller något fel i förhållande till avtalet. Det köparen kan åberopa är att bostadsrätten inte stämmer överens med vad köparen förutsatt. För att fel ska få åberopas krävs dock att felet inte var känt vid köpet eller varit tydligt vid undersökning av egendom, detta enligt 20 § köplagen. Fel i egendom är alltid en bedömning från fall till fall där många olika omständigheter kan komma att vägas in. I detta fall har du som säljare upplyst köparen om de fläckar som finns på parketten och köparen har dessutom undersökt bostadsrätten innan köp. Jag menar att köparen varit väl medveten om felet på bostadsrätten då du som säljare tydliggjort det väl redan från start. Frågan om fläckarna uppstått av vatten eller kiss är enligt mig inte väsentligt. Min slutsats är alltså att du som säljare inte kan krävas på ansvar för renoveringskostnaderna. Hoppas att detta svar hjälpte dig! :)Med vänliga hälsningar,