Tidsfrist vid beslut om åtal

2016-02-05 i Förundersökning
FRÅGA |HejLåt säga arbetsgivare misstänker någon för ett brott t.ex. trolöshet mot huvudman. Saken utreds av åklagare som lägger ned utredningen. Denna utredning tog 2 1/2 årDessförinnnan hade du sänt in fordringar på reseräkningar (efter anmodan att göra detta). Arbetsgivaren beslutar att inte handlägga dessa förän utredningen är klar dvs efter 2 1/2 år. Kan det vara riktigt att agera så?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i dagsläget ingen tidsgräns avseende perioden som utredningen kan fortsätta innan beslut om åtal eller nedläggande av förundersökningen måste tas. Detta innebär att preskriptionen av brottet är den enda yttersta tidsgräns för väckande av åtal.Det händer att det dröjer uppemot två och ett halvt år innan åklagare beslutar i åtalsfrågan, även i enkla fall där samtliga vittnen hörts och ingen särskild utredning behövs. I detta fall behövdes en del utredning.Om utredningen fortsätter att dra ut på tiden kan du ytterst begära att åklagaren behandlar ärendet med förtur och använda Europakonventionens artikel 6 som grund. Den stadgar att man har rätt till lagföring inom skälig tid.Det är dock svårt att bedöma om två och ett halvt år var skäligt i ditt fall. Troligtvis så var det kanske skäligt.En väg som man kan ta och som många missar att tänka på är att använda sig av skadeståndsrätten. Men huruvida du kan nå framgång den vägen är en annan fråga.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Moders fullmakt till dotter för att överföra pengar till dottern - giltig?

2016-02-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Min mamma vill ge mig pengar efter att arv hon fick, Då hon har svårt att gå tänkte vi skriva en fullmakt som gör att jag själv gå ner på banken och göra överföringen. Men hur ska den skrivas så den blir giltig?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawlines expresstjänst med din fråga!Enligt 10 § och motsatsvis 16 § avtalslagen (1915:218) är skriftliga fullmakter giltiga, d.v.s. det är möjligt att använda sig av sådana för att ge en annan person rätt att handla i fullmäktigens (den som har utfärdat fullmakten) ställe. En fullmakt kan utfärdas för ett visst tillfälle eller ge en mer generell behörighet. En fullmakt som utfärdas för ett visst tillfälle kan t.ex. utfärdas för att ge fullmaktshavaren behörighet att överföra en summa pengar till en viss person. En generell fullmakt innebär typiskt sätt att en person ges behörighet att ta en hand om en annan persons ekonomiska angelägenheter eftersom han eller hon är för sjuk eller gammal för att själv kunna göra det.I lagens finns det inga särskilda krav för hur en fullmakt ska se ut. Rent allmänt är det viktigt att det tydligt anges vem som får företräda vem och för vad samt under vilken period fullmakten gäller. Jag rekommenderar att du använder följande tjänst för att skriva en juridiskt giltig fullmakt: http://lawline.se/avtal/fullmakt_privat.En viktig sak att notera är att banken inte är skyldig att godta fullmakter som deras kunder har utfärdat. Om banken exempelvis misstänker att du har förfalskat fullmakten för att själv berika dig på din mors bekostnad står det banken fritt att kräva att din mor exempelvis själv ska intyga på deras kontor att du verkligen har rätt att företräda henne. Jag skulle därför rekommendera att du först frågar banken vilka krav de ställer på fullmakter mellan anhöriga, innan du och din mor upprättar en fullmakt med hjälp av den ovanstående tjänsten.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Inkomstdeklarationer är att anse som offentliga handlingar

2016-02-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Om jag förstått saken rätt så är inkomstdeklarationerna offentliga handlingar som kan tas del av privatpersoner, företag och myndigheter. Men min fråga är vilka delar de kan se? Kan de till exempel se hur många aktieaffärer jag gjort och i vilka aktier eller kan de bara se det slutgiltiga skatteunderlaget? Samma sak för avdrag, kan de se till exempel hur mycket jag dragit av i de olika posterna?Vänliga hälsningar Arvid
Yvette Lind |Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställningFörst och främst är inkomstdeklarationer att anse som offentliga handlingar när de kommer in till skatteverket enligt 2 kap 3+6§§ Tryckfrihetsförordningen. Observera att deklarationen bara är att anse som offentlig när det tagits beslut i din deklaration. Innan dess är den inte offentlig. Se exempelvis Högsta Domstolens dom i NJA 2003 sid. 447.Sedan kan man se att sekretess gäller för alla uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när uppgifterna finns i en myndighets verksamhet av visst angivet slag på skatteområdet enligt 27 kap. 1§ 1 st. Offentlighets och sekretesslagen. Sekretessen enligt 27 kap. 1§ är med några få undantag absolut. Det innebär att det inte behöver finnas någon risk för skada för att en uppgift ska vara sekretessbelagd. Om en uppgift är hänförlig till det sekretesskyddade området och ingen sekretessbrytande regel är tillämplig får uppgiften inte lämnas ut.De flesta uppgifter som rör beskattningsområdet är idag normalt sekretessbelagda. Beslut som gäller inkomstbeskattning är dock offentliga uppgifter.Därmed är följande skatteuppgifter är normalt offentliga:Beslut om beskattning uppgifter Om registrering enligt skattebetalningslagen och Om särskilda registrerings- och redovisningsnummeruppgifter om huruvida fysiska personer ska betala A- eller F-skattuppgifter om registrering för arbetsgivaravgift och momsnamn och person- eller organisationsnummer för juridiska personer samt företagsform för deras eventuella firmor.Därmed kan bara du, eller den som du gett fullmakt till det, ta del av din egen skattedeklaration i sin helhet . Hur stor inkomst du haft, hur mycket skatt du betalt ett visst inkomstår exempelvis är offentliga uppgifter.

Spridande av rykten (förtal)

2016-02-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |hej, jag är flicka och ett par dagar sen fick jag ett meddelande om att min pijkvän skulle ha varit ortogen mot mej med henne. Hon säger att han har misshandlat henne. Hon har berättat situationen då det hände, och när det hände (tid, plats, osv) men detta är inte sant (har orsaker/ vet med 100% säkerhet att hon ljuger, har också pratat med min pojkvän om detta) har tagit reda på av utomstående också att detta inte är sant. En orsak till att det inte kan vara är att flickan berättar att det hänt före min pojkväns skola började (kl 8:30)han kom till henne då, och att han for från henne till skolan kl 9:00, har frågat min pojkväns klasskompisar och de säger att han då den tiden var i skolan (han kom 8:30) och de ljuger inte. Flickan som hittat på detta berättar nu vidare åt hennes vänner det att min pojkvän skulle ha misshandlat henne, och berättar det åt alla. Är detta ett brott/ärekränkning mot min pojkvän?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Hennes agerande kan vara tillräckligt för att utgöra brottet förtal, stadgat i 5 kap. 1 § brottsbalken. Brottet begås av den som pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller som på något annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Målet med uttalandet måste vara att skada en människas anseende hos andra. Det krävs inte att spridandet av uppgiften faktiskt har skadat anseendet av en person hos andra, utan det räcker med att gärningsmannen har för avsikt att uppgiften skadar offrets rykte. I detta fall har den här personen spridit rykten om att Din pojkvän har misshandlat henne, vilket kan vara brottsligt om det visar sig att det inte är sant.Att uppgifterna är sanna eller att uppgiftslämnaren var skyldig att uttala sig kan vara ansvarsfriande grunder, enligt 5 kap. 1 § brottsbalken. Det straffbara i bestämmelsen är dock inte uppgiftens sanningshalt, utan att lämna en kränkande uppgift om någon. Av den anledningen är det endast tillåtet att bevisa sanningshalten om uppgiftslämnaren hade en skyldighet att lämna uppgiften. Detta grund är enligt min bedömning av den information Du har lämnat inte aktuell.Förtal är ett målsägandebrott enligt 5 kap. 5 § brottsbalken, vilket innebär att målsägande (dvs. den kränkte) får väcka åtal för brottet. Målsägande behöver alltså inte vänta på åklagarens beslut att väcka åtal. Jag rekommenderar att Din pojkvän gör en polisanmälan om han anser att detta är kränkande.Se 5 kap. 1 § och 5 kap. 5 § brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1 och https://lagen.nu/1962:700#K5P5Hoppas mitt svar var till Din hjälp och att allt löser sig!Med vänliga hälsningar,

Avbryta avtal om provanställning

2016-02-05 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Tackade ja till ett jobb häromdagen. Börjar tjänsten, som är en provanställning, den 1 juni, men ska from. 1 april arbeta några timmar per vecka. Problemet är att jag har ett annat jobb på gång som jag hellre vill ha, bla. för att det ligger närmare min hemort. Får besked om ett par veckor angående det jobbet. Kan jag då lämna återbud till det första jobbet om jag försöker förklara läget? De kanske får beskedet från mig som senast en månad innan jag sagt att jag ska börja på timmar. Kontrakt skulle vi skriva 1 april. Vad gäller och hur kan jag agera? Mvh
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår det så har ni muntligt kommit överens om att du ska börja arbeta, men att ni den första april ska skriva på avtalet. Ett sådant avtal kan ingås antingen skriftligt eller muntligt, det uppställs inga formkrav. Om du har tackat ja till ett erbjudande om arbete under viss period, så har du antagligen ingått ett muntligt avtal med din framtida arbetsgivare. Muntliga avtal är bindande och det följer av avtalslagen, där det särskilt anges att ett muntligt anbud omedelbart måste antas för att inte förfalla, se3 § andra stycket. En grundläggande princip inom avtalsrätten är att avtal ska hållas. Men det är ofta mycket svårt för den som hävdar att ett muntligt avtal har ingåtts att faktiskt bevisa det. Om påstår att du inte har träffat ett muntligt anställningsavtal med din arbetsgivare är det upp till arbetsgivaren att bevisa att så har skett för att du ska vara bunden. Detta är många gånger jättesvårt när det inte finns någon skriftlig dokumentation. Du har troligtvis goda chanser att komma ifrån en oönskad anställning.Om vi istället antar att ett bindande avtal om provanställning föreligger så gäller bestämmelser enligt LAS ( lag om anställningskydd). Enligt 6 § 2 och 3 st. LAS kan både arbetsgivaren och arbetstagaren avbryta en provanställning när de vill, och det utan att iaktta någon särskild uppsägningstid. Enligt 2 § 2 st. LAS är överenskommelser i avtalet som inskränker arbetstagarens rättigheter enligt lagen ogiltiga. Det innebär att ett avtalsvillkor om t.ex. en månads uppsägningstid för arbetstagare som vill avsluta en provanställning är ogiltigt; arbetstagaren kan alltså fortfarande gå på dagen. Observera att om en uppsägningstid vid provanställning är reglerad i ett kollektivavtal är arbetstagaren bunden av detta (2 § 3 och 6 st.).Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Problematik med lösspringande hund

2016-02-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag undrar om ni kan hjälpa mig, och resten av byn, med ett problem.Det är en kvinna i byn som flera ggr per dag bara släpper ut sin hund, året om, helt utan tillsyn. Som en bondkatt.Den har förutom att rivit runt i källsorteringen på våran kallfarstu, pissat och skitit ner våran gård, drivit vilt och slagits med andra hundar i byn. Enligt hennes närmaste granne har den tagit höns av dom. En gång under pågående älgjakt, i anslutning till en rådjursutfodring, stod den och skällde på en passskytt i tornet!Vi har pratat med henne flera gånger, senast för någon dag sedan. Utan resultat. Hon lovar dock att hålla koll på sin hund varje gång...Vad har vi för möjligheter att få ett slut på detta? Bör vi fota bevis att den är lös långt från hennes gård etc? Detta har pågått i flera år!Mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom din fråga innehåller flera aspekter så behandlar jag dem i tur och ordning.Föreläggande och förbudEftersom hunden springer löst och orsakar skador och andra problem så kan ni framställa en begäran hos polisen om föreläggande eller förbud för att förebygga skador och avsevärda olägenheter i form av ytterligare döda höns, bitskador på andra hundar och störningar för vilt och jakt. Detta framgår av Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter 8 § första stycket. Eftersom hunden har sprungit löst och orsakat problem i flera år, och kvinnan efter upprepade tillsägelser inte har förbättrat sin tillsyn, så lär polisen med största sannolikhet i sin bedömning komma fram till nödvändigheten av ett eller flera förelägganden eller förbud. Sådana kan innebära exempelvis att hunden ska bära munkorg vid vistelse utomhus eller att den inte får lämnas ensam mer än en viss tid varje dag. Om dessa åtgärder inte visar sig vara tillräckliga för att kvinnan ska förbättra sin tillsyn så får polisen besluta att omhänderta hunden (Lag om tillsyn över hundar och katter 11 §). En begäran om föreläggande eller förbud kan med fördel förenas med bevismaterial i form av foton eller liknande. I fråga om de sakskador som hunden har orsakat genom att bland annat förstöra källsorteringen, bita andra hundar och döda höns så är kvinnan i egenskap av hundens ägare ersättningsskyldig, oavsett om hon anses ha vållat skadorna eller inte (Lag om tillsyn över hundar och katter 19 § första stycket).Dödande av hund på område med lantbruksdjurOm hunden påträffas ännu en gång på område där höns finns så får hönsägaren döda hunden, under förutsättning att hunden inte låter sig fångas in och att det är nödvändigt för att skydda hönsen. Med andra ord så har hönsägaren en bedömningsskyldighet att infria innan han kan döda hunden, först i fråga om möjligheter att få hunden under kontroll och därefter i fråga om dödandet av hunden är det enda sättet att skydda hönsen (Lag om tillsyn över hundar och katter 14 § första stycket). Om hunden dödas under dessa omständigheter så är dock hönsägaren skyldig att snarast möjligt anmäla detta till polisen (Lag om tillsyn över hundar och katter 14 § andra stycket). Om han inte gör en sådan anmälan i tid så kan han dömas till böter (Lag om tillsyn över hundar och katter 23 § första stycket, punkt 2).Omhändertagande i viltområdeOm hunden påträffas i ett område där det finns vilt så har jakträttshavaren eller dennes företrädare rätt att omhänderta hunden. Om omhändertagande görs så ska dock kvinnan i egenskap av hundens ägare snarast underrättas om detta. Görs inte en sådan underrättelse i tid så kan jakträttshavaren eller dennes företrädare dömas till penningböter. Om jakträttshavaren eller hans företrädare inte önskar omhänderta hunden så kan polisen istället sköta omhändertagandet (Lag om tillsyn över hundar och katter 17 § första stycket, och 23 § andra stycket). Om hunden i ett sådant fall exempelvis inte låter sig infångas eller är i så dåligt skick att djurskyddet motiverar avlivning, men samtidigt fortsätter driva vilt, så får polisen avliva hunden (Lag om tillsyn över hundar och katter 17 § andra stycket). De kostnader som uppkommer genom omhändertagandet är kvinnan i egenskap av hundens ägare skyldig att betala (Lag om tillsyn över hundar och katter 20 § första stycket). Om hon inte hämtar hunden inom fem dagar från det att hon underrättas om omhändertagandet så får jakträttshavaren, om denne har skött omhändertagandet, behålla hunden. Om det istället är polisen som har omhändertagit hunden så får de efter utredning sälja, byta bort eller, under vissa omständigheter, avliva hunden (Lag om tillsyn över hundar och katter 18 §).SammanfattningSammanfattningsvis så har du och dina grannar ett flertal medel för att komma tillrätta med problematiken. Primärt kan ni begära förelägganden eller förbud och kräva kvinnan på ersättning för de skador som hennes hund har orsakat. För det andra så har ni befogenhet att under vissa omständigheter döda hunden om den befinner sig på ett område med höns, eller omhänderta den om den springer löst i ett viltområde. Med vänlig hälsning

Gäller köplagen?

2016-02-04 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt bil av en bilfirma till mitt företag bägge företagen är AB Hur gäller köplagen?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt i frågan kan det noteras att båda parterna är näringsidkare och att det rör sig om s.k. lös egendom. Därmed blir köplagen generellt tillämplig, med ett undantag som ska redovisas nedan, se 1 § köplagen.Köplagen hör till den s.k. dispositiva rätten, se 3 § köplagen. Detta innebär att parterna kan välja vilka regler som ska tillämpas och vilka som ska ändras. I den mån parternas avtal inte reglerar en fråga löses den vanligen genom avtalstolkning eller utfyllnad från köplagens bestämmelser.Det ovan nämnda undantaget gäller de fall en näringsidkare köpt en vara inom ramen för sin affärsverksamhet, men ändå nyttjar den huvudsakligen i privat bruk, se 4 § köplagen. I sådana fall aktualiseras istället konsumentköplagen. I de fall en juridisk person, som ju ett aktiebolag är, är köpare till egendomen skulle det nog anses svårt att ändå karaktärisera köpet som ett konsumentköp, oberoende av hur varan brukas.Svaret på din fråga blir alltså beroende av köpavtalets bestämmelser. Principiellt gäller alltså köplagen, men kanske inte i alla delar beroende på vad som överenskommits. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se eller boka tid med en jurist hos en av våra partners (här).

Försäljning av fastighet i syfte att göra bröstarvinge arvslös

2016-02-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor vill inte att hennes dotter, min mamma ska ärva efter henne och har därmed sålt av sin värdefulla egendom till sin son, min mammas bror för att uttyckligen undvika att min mamma får ta del av den efter hennes bortgång. Morfadern är avliden och egendomen har som sagt blivit såld (troligen till underpris) och ej givits som gåva el dylikt. Har min mormor lyckats göra min mamma arvslös genom detta?
Farah Wali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som utgångspunkt gäller att var och en har rätt att fritt förfoga över sin egendom vilket innebär att man får sälja eller ge bort det man äger till vem som helst. Inom svensk arvsrätt finns dock ett starkt skydd för bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten utgör 25 procent av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Det finns två fall där en bröstarvinge kan kräva att få ut sin laglott. Det ena är vid s.k dödsbäddsgåvor och det andra vid gåvor som inte varit betungande för givaren. Som dödsbäddsgåvor räknas gåvor som ges när givaren faktiskt ligger för döden eller tror att döden är nära och exempel på det andra är när en gåva ges utan att givaren faktiskt förlorar något på det t.ex. vid överlåtelse av en fastighet men med rätt för givaren att bo kvar i den till dödsdagen. Enligt lagen är sådana gåvor att likställa med testamente, gåvan har givits i syfte att testamentera egendomen, 7:4 ÄB.I ert fall har egendomen överlåtits mot ersättning och det förstärkta laglottskyddet i 7:4 ÄB skulle kunna bli tillämpligt förutsatt att det går att bevisa att egendomen faktiskt sålts till underpris. En underprisöverlåtelse räknas som gåva. Om han däremot betalat marknadsvärde för fastigheten blir laglottskyddet inte tillämpligt och ni kan inget göra. Om ni kan påvisa (t.ex. genom köpekontrakt) att fastigheten överlåtits till lägre värde än marknadsvärdet kan din mor få ut laglotten. Dvs 25 proc av fastighetens värde minskat med ersättningen som sonen betalat.För att få ut laglotten måste ni väcka talan senast ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren gjorts.Eftersom arvlåtaren fortfarande är i livet finns det inte mycket ni kan göra. Frågan om gåvan kommer att kunna likställas med testamente (vilket krävs för att få ut laglotten) beror bland annat på när mormodern går bort, tiden mellan gåvan och bortgången påverkar bedömningen av om gåvan är att likställa med testamente eller inte. När man bedömer detta tittar man på omständigheter som talar för att syftet med försäljningen av fastigheten varit att göra din mor arvslös. Sammanfattningsvis, för att ni i framtiden ska ha framgång med att få ut laglotten måste det bevisas att fastigheten överlåtits till underpris och att syftet med gåvan varit att testamentera bort egendomen, i sådana fall får ni ut laglotten. Det som talar för att det ska likställas med testamente är att mormodern sålt fastigheten vid hög ålder eftersom hon då är nära sin bortgång.Hoppas att ni fått svar på er fråga och hör gärna av er igen om något är oklart.Med vänlig hälsning