Skyldigheten att vittna

2015-04-02 i Vittna
FRÅGA |Får polisen hota folk för att prata?För detta har hänt mig och flera när vi varit ner kallade på förhör, för att dom vill att vi ska vara vittnen.
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om detta finner vi i Rättegångsbalken, RB, här.Polisen har rätt att kalla vem som helst till förhör som de tror kan bidra med viktig information i en pågående förundersökning om brott, se RB 23:6 §. I den mån det är lämpligt kan även en person bli skyldig att betala vite om denne inte inställer sig till förhöret, se RB 23:6 a §. Om en person uteblir från ett förhör och dennes vittnesmål är särskilt viktigt har också polisen rätt att hämta denne till förhöret, se RB 23:7 §. Detta betyder helt enkelt att i den mån polisen tycker att ditt vittnesmål är särskilt viktigt så får de ta till en del tvångsmedel för att få dig att inställa sig. Jag kan inte av din fråga utläsa exakt vilka hot det är som uttalats men polisen får alltså varna om att man kan komma att behöva betala vite i den mån man inte kommer till ett förhör samt att de alltså också har möjlighet att hämta den som ska lämna vittnesmål om denne utan giltig orsak inte kommer till förhöret. Man är sedan skyldig att stanna kvar i 6 timmar. Detta kan verka som mycket långtgående möjligheter för rättsväsendet men lagstiftaren har här gjort en avvägning mellan behovet av att kunna utreda de brott som begås och den enskildes rätt att slippa vittna. Här har det alltså ansetts att det faktum att brottsutredningar görs korrekt och behovet av att få fram all information av vikt är såpass viktig att de som har kallats att vittna därför ålagts en viss plikt att göra så. Hoppas detta svar hjälpte dig!Vänligen

Innehåll i ett bodelningsavtal

2015-04-02 i Bodelning
FRÅGA |Om min fru skaffar sig ett banklån innan vi skrivit på skillsmässoavtal kommer jag att drabbas av detta då?Vilka tillångar skall man ange i bodelningsavtal.Ingår vår bil i bodelningsavtalet?Hon har inget körkort och jag står på bilen.
Julia Ekerot |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline!Eftersom ni är gifta kommer Äktenskapsbalken (ÄktB) vara tillämplig. Enligt 9 kap 2§ ÄktB ska bodelning göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det betyder alltså att all egendom som ni ägt innan ni sökte om skilsmässa ska ingå i bodelningen. Egendom och lån som har anskaffats efter ansökan om skilsmässa ska inte ingå i bodelningen. Enligt 9 kap 1§ ÄktB ska egendom fördelas mellan makarna när ett äktenskap upplöses (vilket i ert fall blir när dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft enligt 5 kap 6§ ÄktB). I bodelningen ska enligt 10 kap 1§ ÄktB makarnas giftorättsgods ingå. Det finns dock möjlighet att undanta vissa personliga ägodelar, tex kläder och andra föremål som makarna har uteslutande för privat bruk samt vissa pensionsrättigheter, vilket framgår av 10 kap 2-3§§ ÄktB. Det betyder alltså att i ett bodelningsavtal ska all egendom som är giftorättsgods tas med, med undantag för vissa personliga föremål (tex kläder och smycken) samt vissa pensionsrättigheter. Ni behöver inte ta med egendom som är enskild i bodelningsavtalet. Det betyder att bilen kommer att ingå i bodelningen. Däremot stadgas det i 11 kap 7§ ÄktB att varje make har rätt att i första hand få sin egendom, vilket betyder att den som står som ägare av bilen har rätt att få den. Med vänlig hälsning,

Besittningsskydd

2015-04-01 i Hyresavtal
FRÅGA |Vi ska sälja vår lilla hyresfastighet. Den har två mindre lägenheter som är uthyrda plus den stora som vi flyttar ur. Om de som köper huset vill driva verksamhet (boende för ensamkommande flyktingar) i hela huset har de då rätt att säga upp de som hyr de två mindre lägenheterna?
Emil Forssell |Hej!Vid hyra av lägenhet är hyreslagen tillämplig. Hyreslagen återfinns i 12 Kap Jordabalken (JB) se här.Hyresgäst av en lägenhet har ett så kallat direkt besittningsskydd vilket återfinns i 12:46 JB. Det innebär att hyresgästen som regel har rätt till förlängning av hyresavtalet. Endast under vissa förutsättningar går det att säga upp hyresavtalet helt. Det kan göras till exempel om någon förverkandegrund är uppfylld i 12:42 JB. Förverkande är för handen om till exempel hyresgäst låter bli att betala hyra, eller begår något annat allvarligt avtalsbrott.Sammanfattningsvis innebär detta att det inte kommer vara möjligt för köparen av din fastighet att säga upp hyresgästerna på grund av att de vill bedriva viss typ av verksamhet. Besittningsskyddet är starkt. Om ni ändå anser att ni har grund för uppsägningen så avgörs tvisten hos hyresnämnden. Under tiden som tvisten pågår har hyresgästen rätt att bo kvar. Tack för din frågaVänligen

Åberopande av fel vid försäljning i befintligt skick

2015-04-01 i Köplagen
FRÅGA |Hej, Jag har i mitt lilla företag har förvärvat ett hyreskontrakt på en kontorslokal och blivit lurad. Enligt vad jag läst mig till i köplagen så ska det som står i objektbeskrivningen undantas besikningsplikten även då kontraktet tydligt säger att köparen har besiktat lokalen och övertar den i befintligt skick. Jag har full förståelse om detta är en för stor fråga för detta forum men gör ett försök. Kanske tycker ni att det är intressant. Börja i alla fall gärna med att titta på min videodokumentation här. Det ger en bra bild: https://www.dropbox.com/sh/v5whjp6o7gg34f5/AAAb50buKV59MyTUytYd7HfFa?dl=0Här finns min redogörelse i PPT med originalutdrag ur annonsen etc: https://www.dropbox.com/s/yfzlfx6riqkd1uk/St%C3%A4mningans%C3%B6kan_bilaga_k%C3%B6parens_redog%C3%B6relse_140727B.pptx?dl=0Här finns köpekontraktet: https://www.dropbox.com/s/3zwd7odrsypv3jh/HEE_admin_lokal_avtal_R%C3%A5lambsv%C3%A4gen_140528.pdf?dl=0Jag har själv förberett en stämningsansökan, men har naturligtvis inte kunskapen att avgöra om det egentligen är värt det. Det sägs att jag får vänta minst ett år på Stockholms tingsrätt, och det har redan varit nog jobbigt på ett sätt. Som sagt förstår om det är för mycket begärt, men stort tack om ni skulle vilja titta på det.
Matilda Hellström |Tack för att NI vänder Er till Lawline med Er fråga.Du har förvärvat ett lokalhyreskontrakt och i avtalet står det att lokalen överlåts i befintligt skick och att du efter att ha besiktigat lokalen har godkänt skicket. I annonsen stod det att det skulle ingå ett badrum, men efter avtalets ingående har det visat sig att badrummet inte är användbart eftersom avloppet är felaktigt och det saknar ytskikt. När man säljer egendom i befintligt skick är det en friskrivning från säljarens sida som innebär att man inte kan åberopa felaktigheter i varan eftersom egendomen är begagnad och man inte kan ställa samma krav på den. Dock finns det en skyddsregel i köplagen som blir aktuell i vissa situationer när varan ändå får anses vara felaktig trots att man köpt varan i befintligt skick. Som huvudregel är det dock vad som står i avtalet som gäller, och det är vad som anses vara avtalat mellan parterna som blir avgörande för vad som är fel i varan.Försäljning i befintligt skick regleras i 19 § köplagen (1990:931). Där finns tre olika punkter som anger när en vara kan anses vara felaktig trots att den sålts i befintligt skick. I den första punkten står det att den ska anses felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren lämnat före köpet som kan antas ha inverkat på köpet. När sådana konkreta uppgifter ska avvägas mot en generell avtalsbestämmelse om ”befintligt skick” är det naturligt att de mer specifika uppgifterna lämnas företräde och ligga till grund för vilka anspråk köparen med fog kan ställa på varan (NJA 1993 s. 436). I det här fallet hade den här punkten kunna bli tillämplig eftersom det stod i annonsen att det skulle ingå ett badrum, ett villkor som uppenbarligen inte är uppfyllt då det inte är godkänt att använda som badrum. Detta faktum måste ha inverkat på köpet, så det är dessutom avgörande om du som köpare inte hade köpt hyresavtalet om det inte hade ingått badrum. I andra punkten i 19§ KöpL anges vidare att varan är felaktig om säljaren före köpet underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. I detta finns inget krav på någon särskild avsikt att undanhålla information från säljarens sida utan det viktiga är att det rör sig om ett väsentligt förhållande. I ditt fall får det troligen anses vara en väsentlig brist att badrummet inte kan användas som badrum. Säljaren måste dessutom antas ha känt till förhållandet, det räcker inte att hen borde ha känt till det. Om säljaren till exempel inte använt lokalen själv, bara innehaft den en kort tid och aldrig undersökt lokalen ingår det alltså inte i upplysningsplikten. Förhållandet måste dock vara så att säljaren inte kunnat undgå att lägga märke till förhållandet även om hen i subjektiv mening inte kände till det.Säljarens upplysningsplikt om förhållandet måste också vägas mot din undersökningsplikt av lokalen. Även om det kan anses vara fel enligt 19 § KöpL går det inte att åberopa felet om köparen måste antas ha känt till det vid köpet. Det är av avgörande betydelse för vad köparen kan räkna med att bli upplyst om hur mycket köparen kan tänkas upptäcka vid en undersökning av varan som han företagit eller utan godtagbar anledning underlåtit att genomföra. Om säljaren vet att köparen kommer få svårigheter att genomföra en undersökning av varan eller att det kommer bli svårt att upptäcka dolda fel aktualiseras dock upplysningsplikten i 19 §. Undersökningsplikten är ofta ganska långtgående eftersom det minskar säljarens ansvar. Frågan är om du måste antas ha upptäckt felet i badrummet vid en undersökning av lokalen. Även om du inte fick erbjudande om att göra en regelrätt besiktning av lokalen, bör du troligen själv ha begärt att det skulle utföras. Speciellt eftersom det står i avtalet att köparen godkänt lokalen efter besiktning. Om säljaren dock undanhållit informationen för att mörka bristen på våtutrymme och på det sättet svikligen förlett dig torde det dock vara acceptabelt att du inte upptäckt felet tidigare. Det finns exempel i praxis där köparens undersökningsplikt har minskat eftersom säljaren har ”lugnat” köparen genom att bagatellisera det fel som nämns (NJA 1996 s. 598).Det finns troligen en möjlighet att hävda att det är fel på lokalen och att köpet borde hävas eller att prisavdrag kan krävas med anledning av det. Att det inte går att använda badrummet är en väsentlig brist i förhållande till annonsen och de uppgifter som lämnades innan köpet och kanske borde säljaren ha upplyst om denna brist. Dock ska felet och säljarens skyldigheter vägas mot köparens undersökningsplikt. I det här fallet har du inte gjort en grundlig besiktning och har exempelvis inte själv dragit undan duschdraperiet så att du hade kunnat upptäcka det felaktiga avloppet. Detta faktum minskar dina chanser att lyckas i domstol, men det är fortfarande inte omöjligt att argumentera för att lokalen är felaktig. För att lyckas med detta måste du på ett övertygande sätt argumentera för varför du inte upptäckte felet innan köp och att säljaren borde ha upplyst om bristen. Det viktigaste i argumentationen i en stämningsansökan är alltså inte att det är fel utan att du ska ha rätt att åberopa felet.

Om olovligt förfogande samt utpressning

2015-04-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Har två frågor!1) Jag hyr en film. När jag sett klart den ger jag den till min flickvän som en present, brott? 2) Man hotar sin bankman "om jag inte får låna en miljon så kommer jag att berätta för din chef att du förskingrat". Bankmannen som gjort sig skyldig till nämnda brott ser ingen annan utväg än att låna ut pengarna, brott?Hälsningar, Jonas Godlund
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ditt första exempel är helt klart ett brott. Det utgör olovligt förfogande (10 kap. 4 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700). Kraven för att något skall utgöra olovligt förfogande är uppfyllda om man ger bort egendom som man har hyrt; vad som krävs är nämligen att man med egendom som t.ex. tillhör någon annan men som man har i sin besittning (man har kanske lånat eller hyrt den) vidtar någon åtgärd "varigenom egendomen frånhändes den andre eller denne annorledes berövas sin rätt". Att ge bort en hyrfilm är förstås ett tydligt exempel på detta.Ditt andra exempel är ett tydligt exempel på utpressning (9 kap. 4 § Brottsbalken). Även om det man hotar med är att polisanmäla en faktiskt skyldig person, kan det uppfylla kravet att vara "olaga tvång" så länge man har ett otillbörligt syfte. Att tvinga till sig ett lån man inte hade kunnat få annars är naturligtvis ett otillbörligt syfte. Olaga tvång är i sig ett brott (4 kap. 4 § Brottsbalken), men om det rör sig om att tvinga till sig ett lån från en bank leder det även till risk för ekonomisk förlust för banken (banken går miste om affärsmöjligheter och dylikt), och då uppfylls även kraven för utpressning. Även om man kunde bevisa att det aldrig fanns någon förlustrisk för banken skulle det dock alltså vara brottsligt.Hälsningar,

Socialtjänstens krav vid försörjningsstöd

2015-04-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Socialtjänsten i Angered hänvisar till socialtjänstlagen att man ska ha varit inskriven på arbetsförmedlingen i minst en månad innan man kan få ekonomiskt bistånd, stämmer det?
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga!Reglerna i socialtjänstlagen, nedan kallad SoL, hittar du här.Enligt SoL 4 kap 1 § har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt, så kallat försörjningsstöd. Med ”på annat sätt” avses såväl samhälleliga som privata alternativ, exempelvis andra typer av ersättningar (socialförsäkringar, sociala bidrag etc.) eller genom att anhöriga hjälper till att stötta ekonomiskt. Bestämmelsen visar att ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd är subsidiärt i förhållande till andra biståndsformer, det vill säga man ska först utreda om det finns andra möjligheter för den enskilde att få sina behov tillgodosedda. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) innebär bestämmelsen att socialnämnden i regel kan kräva att den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande på heltid och är villig att ta lämpligt erbjudet arbete. Återigen bör påpekas att ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen ska ges ut som sista alternativ och att det därför kan krävas att den enskilde måste försöka få ett arbete.Sammanfattningsvis finns stöd i SoL och Socialstyrelsens allmänna råd för att socialtjänsten i Angered kan kräva att du är inskriven hos arbetsförmedlingen. Någon speciell tid under vilken man måste ha sökt arbete utan att ha fått det för att ha rätt till ekonomiskt bistånd finns dock inte i lagen, men en rimlig tolkning av SoL 4 kap 1 § är att det kan krävas att du sökt arbete en kort period, detta för att kunna säkerställa att andra möjligheter till försörjning är uttömda.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Avsägelse av arv

2015-04-01 i Arvsavstående
FRÅGA |Vi särkullebarn har gått vidare med en boutredning efter vår far. (Frun har inga tidigare eller gemensamma barn med vår pappa). På mötet med boutredningsmannen avsade sig pappas nya fru sitt arv genom sin advokat... Vad menas med detta? Gäller det endast att hon avsäger sig det som stod som pappas enskilda tillgångar eller gäller det även de försäkringar som hon stod som förmånstagare till?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lite svårt att veta exakt vad hon menar med att avsäga sitt arv. För det första har den efterlevande maken rätt till bodelning efter den andre makens död. Detta kanske redan är utfört men i sådana fall ska hon ha hälften av alla tillgångar genom det, som huvudregel. Därefter återstår hälften av er fars egendom som ska bli föremål för arv. Avstår hon sin rätt torde det innebära detta. Huruvida hon även anser att detta innefattar tex livförsäkringar vet jag ej. Jag skulle rekommendera er att kontakta hennes advokat för att närmare få svar på om hon även menar detta.

Vilken summa skall betalas om man löser ut särkullbarn ur en villa vid arv?

2015-04-01 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man avled i januari i år.Vi var gifta har gemensamma barn 12,15 och 19 år,ett särkullbarn.Vi hade äktenskapsförord som säger att jag har inte giftorätt efter min makes egendom.Egendomen är en villa som idag är värd 4 800 000 lånefri.Min fräga är- Hur räknar man summan mellan de 4, för jag vill lösa ut särkullbarnet och vill veta hur mycket ska jag betala till honom?Jag hörde att man räknar fastighetsvärde minus skatt minus mäklarkostnader och sedan delad på 4.Stämmer detta?I så fall var i lagstiftningen kan jag hitta detta ?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att du inte hade någon giftorätt i makens egendom innebär att all hans egendom var "enskild"; detta innebär i det här fallet i praktiken att all din mans egendom går vidare direkt till arv (7 kap. 1-2 §§ och 10 kap. 1 § Äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230). I ditt fall innebär det ingen större skillnad, eftersom era gemensamma barns arv först går via dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3).Det blir dock, som du säger, så att särkullbarnet har rätt till sin fjärdedel redan nu. När man skall lösa ut särkullbarnet (och detta sker "vid arvet", så att säga), är det vanligt att man gör den beräkning du nämner. Det finns ingen direkt lagparagraf som säger att man skall göra på det sättet, men det är både vanligt mycket logiskt. Om villan skulle säljas och alla arvingar (i praktiken du och särkullbarnet) delade på pengarna, skulle ju först både skatt och mäklarkostnader med mera behöva betalas. Skatten skulle beräknas som ungefär 4800000 kr minus det din make köpte villan för (omkostnadsbeloppet) enligt 44 kap. 13 § Inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229#A7). När man har ärvt något, "ärver" man också omkostnadsbeloppet.Om ni gjorde på det sättet att särkullbarnet behöll 25 % av villan och du 75 % och ni senare sålde den, skulle ni förstås få betala en del av skatten och en del av mäklarkostnaderna var. Om därför särkullbarnet fick 1200000 kr nu och inte behövde skatta eller betala mäklarkostnader senare, skulle han förstås ha fått "för mycket". Lösensbeloppet bör ju vara vad han hade fått om ni först hade sålt fastigheten. Därför finns det goda skäl att dra av skatt och mäklarkostnader från summan du skall lösa ut honom för, precis som du skrev.Hoppas att jag besvarade frågan!Hälsningar,