Samäganderättsavtal vid olika stor kontantinsats vid gemensamt bostadsköp.

2014-10-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, Jag försökte fylla i ert samboavtal online, men hittar inte det vi egentligen söker. Vi vill dela allt i vår nya bostad, men går in med olika hög kontantinsats. Därför vill vi specificera detta i ett avtal.Hur kan vi göra detta på bästa/enklaste sätt?Vänligen 
Alexandra Wikner |Hej!Det låter som det ni behöver är att komplettera ett samboavtal (som säger att den gemensamma bostaden inte ska ingå i bodelning enligt Sambolagen) med ett samäganderättsavtal som specificerar ägarförhållandena er emellan utefter hur mycket ni lagt in i kontantinsats. När ni samäger fastigheten anses ni enligt 1 § Samäganderättslagen äga hälften var om inget annat kan visas. Med ett samäganderättsavtal kan den något annorlunda fördelning det blir i ert fall visas. En god ide är att i samäganderättsavtalet även avtala om att bostaden inte får säljas om inte båda är överens om det, då samäganderättslagens 6 § annars ger möjlighet för den ena att ansöka om "tvångsförsäljning". Samäganderättslagen gäller automatiskt vid samägande om man inte avtalat annat, så det kan vara en god ide att fundera på vilka delar man vill avtala bort.Även samäganderättsavtal kan du upprätta till fast pris via Lawlines samarbete med Avtal 24. Här finner du samboavtal, och här finner du samäganderättsavtal.Vänligen, 

Avtal på internet;telefoni

2014-10-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Mitt namn är Martin Sahlin. Jag hjälper min son Johan Sahlin att försöka reda ut en del oklarheter med ett bolag, Qall Telecom AB. Johan Sahlin arbetar som småföretagare. Blev uppringd i början av 2014 av Qall som erbjöd ett nytt tele/internet abonnemang. Johan informerade om att det redan fanns ett abonnemang med 3. Qall lovade att vid nytecknande av avtal hos dem, betala/finansiera restkostnaderna till 3. Johan följde de instruktioner han fick genom E-post från Qall d.v.s. att besöka en specifik hemsida och klicka på en länk. Denna händelse anser Qall är ett godkännande av avtal och signering av detsamma. Det visar sig senare att de löften som säljaren utställt på telefon inte stämmer. • 60 Gigabyte blir 5 Gigabyte. • Bindningsavgiften till 3 om 9391kr vill Qall inte kännas vid. I ett telesamtal kan de gå med på 2988kr. Qall skickar ett dokument med rubriken ”Finansiering av slutfaktura”. I texten som följer sägs att detta är ett tilläggsavtal! Där summan skall finansieras genom en extra månadsavgift på kommande fakturor! Vi har nu i efterhand förstått att Qall är ett oseriöst företag där affärsidén bygger på att säga en sak i sina säljsamtal vilket man inte vill kännas vid i efterhand. Qall skickar på vår begäran om kopia på avtal ett ”verifikat” om att Johan öppnat ett dokument online i Scrives gränssnitt för att signera dokument. Vi vill i första hand ha hjälp med att säga upp detta avtal (till bindningstidens slut om det visar sig vara bindande). Vi litar inte på bolaget när de säger att uppsägning inte kan ske förrän tidigast fyra månader innan avtalet löper ut. Vi vill ha detta skriftligt. Annars finns risken att det plötsligt dyker upp ett nytt ”verifikat” med utökad bindningstid. I andra hand vill vi bestrida avtalet i sin helhet. Om det visar sig att vi har en rimlig möjlighet.Johan Sahlin med bolaget Grävsala AB org.nr. 5568169923. Genom Martin Sahlin
jacob frank |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med dina juridiska spörsmål.Som jag förstår dig, har Johan agerat i egenskap av företrädare för sitt aktiebolag i dennes kontakter med Qall Telecom AB (hädanefter Qall). Därför är inte distans-och hemförsäljningslagen tillämplig. Vidare förstår jag det som att ni i första hand vill säga upp avtalet. Jag vill redan inledningsvis påpeka att för det fall något giltigt avtal inte kan anses ha ingått, behöver ni inte ens säga upp avtalet eftersom något avtal överhuvudtaget inte föreligger. Har avtalet ingåtts kan det vara ogiltigt, och det är en annan sak att åberopa ogiltighet än att häva ett avtal.Praktiska noteringarSom företagare hör att man ofta inte omfattas av de lagar som är till för att skydda de svagare konsumenterna, som ger exempelvis ångerrätt vid köp på distans. Istället har man ett eget ansvar att alltid vara kunnig och påläst. Du betraktas som jämbördig med det företag du ingår avtal med. Allt detta är i och för sig sant, men det finns all anledning att ha klart för sig att ett ingånget avtal inte är giltigt om man luras eller ingår det av misstag. Sanningen är sålunda att det finns goda möjligheter att slippa ifrån ett avtal som tillkommit på ett felaktigt sätt. Notera också att om motparten medvetet lurat dig kan det vara bedrägeri och straffbart med upp till sex års fängelse.Vägrar du betala kan du bli stämd i tingsrätten. Observera dock att få (oseriösa) företag går så långt, men även om de gör det kan du försvara dig själv utan större kostnader om tvisten rör mindre än ett halvt basbelopp (vilket det gör i ditt fall). Du behöver inte stå för annat än en väldigt liten del av motpartens rättegångskostnader om du skulle förlora.Slutligen vill jag informera dig om att jag har varit inne och sökt på nätet om Qall Telecom AB. (besök själv hemsidan knyt.se). De förekommer i rad fall när kunder, såväl företagare som konsumenter, känt sig lurade. I en del fall har företaget ”lagt sig” är kunder uppgett sig vara beredda att ta strid i domstol. Viktigt att notera är emellertid att varje fall är unikt. Det går alltså inte dra några generella slutsatser av denna information i ditt fall.Nedan skriver jag om de rättsliga utgångspunkterna kring den händelse du beskrivit. Redan här vill jag påpeka att jag inte anser mig ha helt tillräckliga uppgifter kring de närmre omständigheterna för att kunna göra en fullgod bedömning. Har avtal ingåtts?Qalls uppfattning är att avtal ingåtts efter det att Johan, som först pratat med Qall, gått in på deras hemsida och klickat på en länk. Denna händelse anser alltså Qall utgöra ett godkännande av avtal och signering av detsamma.Det finns oändliga hyllmeter skrivna kring avtalsbindningsmekanismen och uppfattningarna är inte alltid samstämmiga. Man måste beakta en rad olika faktorer för att bedöma om avtalsbundenhet uppkommit. Dessa faktorer kan kallas avtalsgrundande rättsfakta. För att avgöra om avtalsbundenhet uppkommit måste man göra en samlad värdering och väga samman alla faktorer. Att beakta är också att det inte alltid är lätt att bevisa exakt vad som sagts mellan två parter och vad som alltså föregått ett eventuellt avtalsslut. Det är emellertid den som gör gällande avtalet som har bevisbördan för att det ingåtts, det vill säga i detta fall Qall. Detta gäller i synnerhet fall som det förevarande, där avtalets ingående genom telefon och internet medför att Qall har full kontroll över dokumentationen av vad som sagts. Detta kommer med största sannolikhet att beaktas av en domstol.Utgångspunkten vid all avtalsbindning är att parterna ska vara överens.Jag har inte tillgång till alla de avstalsgrundande rättsfakta som kan ha betydelse i Johans fall. För att kunna göra en säker bedömning krävs att jag vet lite mer kring vad som stod på hemsidan och den länk som Johan klickade på, om han kryssade i någon ruta osv. Så mycket kan jag dock säga att ett klick på en länk inte i sig kan anses medföra att ett avtal kommit stånd. Detta beror på att man då inte har en aning om vad det är man går med på. Det räcker inte heller med att öppna ett dokument osv. Någonstans på sidan måste det alltså finnas information kring vad det är som händer om man företar något visst, t.ex. fyller i en ruta eller klickar på en länk.Vad ska avtalet anses innehålla om det slutits?Du har angett att Qall gett Johan en rad uppgifter kring vad avtalet ska innehålla, men att avtalsvillkoren i praktiken skiljt sig från dessa uppgifter högst avsevärt. S.k. standardvillkor är villkor som är utformade i förväg och avsedda att användas i flera avtal och som inte varit föremål för individuell förhandling mellan parterna. Jag förstår det som att det är sådana villkor som Qall anser vara gällande mellan Qall och Johan. Följande huvudregler anses gälla för standardvillkor;1) En part kan inte åberopa standardvillkor som motparten inte kände till om han inte vidtagit skäliga åtgärder för att uppmärksamma motparten på standardvillkoren. 2) Ett standardvillkor som är överraskande på så vis att motparten inte rimligen kunde räkna med det och som är orimligt betungande, utgör inte en del av parternas avtal om det inte uttryckligen godtagits.3) När ett standardvillkor står i strid mot ett framförhandlat villkor, har det senare företräde.Kontentan är, att för att standardavtalstexten ska bli en del av parternas avtal måste det på ett eller annat sätt inkluderas (inkorporeras) i avtalet. Vad gäller den första punkten ovan kan följande sägas. I samband med att avtal sluts på internet är det vanligt att endast en länk till standardvillkoren finns på webbsidan. Det finns ingen rättspraxis som utvisar om en sådan länk är tillräcklig för att standardavtalet ska anses inkorporerat.Vad gäller den andra punkten kan jag inte utifrån de uppgifter du lämnat hit uppfatta något avtalsvillkor såsom överraskande eller oskäligt betungande.Vad gäller den tredje punkten, tycks det som att Johan och Qall förhandlat om andra villkor än dem som står i standardvillkoren. Av den här regeln framkommer att sådant som blivit föremål för individuell förhandling har större betydelse är standardiserad text som parterna inte övervägt tillsammans. Detta gäller säkerligen i synnerhet fall som det förevarande, där man först överenskommit om en sak men där det står en annan sak i avtalsvillkor som parterna inte diskuterat och som finns ”undangömda”.Ogiltighet/jämkningFör att avtalsbundenhet ska uppkomma förutsätts i princip att det finns avtalsparter som av fri vilja önskar sluta avtalet. Ibland kan det vara "fel på viljan", antingen på så sätt att den ena parten misstagit sig eller på så sätt att viljan inte är tillräckligt fri på grund av lurendrejeri. Enligt Avtalslagen 3 kap. är det möjligt att jämka eller ogiltigförklara avtal som innehåller avtalsvillkor som är oskäliga på grund av omständigheterna vid avtalets ingående. I princip är samma omständigheter som nämnts ovan av betydelse vid en sådan bedömning. Här finns utrymme för en domstol att lyssna på din berättelse om vad som sades vid telefonsamtalet, hur det gick till när du klickade på länken osv. Qall verkar ha rutin att spela in alla samtal, och om de ”råkat tappa bort din” så talar det för att dina uppgifter bör tas för goda.Kort om "tilläggsavtaletUtifrån det som hittills anfört, står det klart att det "tilläggsavtal" du beskriver knappast är bindande.SlutsatserMin uppfattning är att det finns goda möjligheter att komma ifrån avtalet på ett eller annat sätt. Om du behöver ytterligare hjälp att bestrida ev. betalningskrav är du välkommen att återkomma till oss, eller om du har frågor på grund av det ovanstående.

Vad händer med samägd, belånad bostad när sambo dör

2014-10-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo har ett bolån , och jag undrar vad kommer att hända med bolånet om en av oss dör? och vad händer om båda två avlider kan våra barn behålla bostaden?mvh,
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Regler kring dödsbo, bouppteckning och så vidare finns i Ärvdabalken (ÄB). När någon avlider så övertas dennes skulder och tillgångar av dödsboet, och skulderna ska jämte tillgångar antecknas i bouppteckningen (ÄB 20 kap. 4 §). Om den döde som i ert fall var sambo, den efterlevande sambon har begärt bodelning enligt Sambolagen med anledning av dödsfallet och bostaden är samboegendom ska värdet av den och inteckningar i den antecknas separat enligt tredje stycket i paragrafen. En sambo har enligt Sambolagen 16 § under vissa förutsättningar rätt att överta bostad i samband med bodelning, så även om bodelningen sker på grund av dödsfall (se 18 §), men om bostaden är intecknad/belastad med panträtt gäller detta enligt tredje stycket 16 § endast om sambo "befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård". Har den efterlevande sambon möjlighet att lösa ut bostaden ur dödsboet får han eller hon i ett sådant fall alltså göra det.Om ni har ett solidariskt betalningsansvar för det gemensamma lånet (vilket är det normala) innebär det att banken kan kräva endera av er på hela skulden, och om en av er då dör kan banken endera kräva dödsboet på hela eller del av lånet, eller kräva den av er som lever på hela eller en del av lånet. Eftersom det är ett bolån så förutsätter jag att bostaden är säkerhet för lånet, dvs att det finns inteckningar/panträtt i bostaden. Om dödsboet inte har medel att lösa lånet kan banken kräva att fastigheten utmäts och säljs för att täcka skulden. Även om bostaden då ägs gemensamt av dödsboet och den kvarvarande sambon så kan den sambons halva dras in i försäljningen (se Utsökningsbalken, UB, 8 kap. 8 §). Alternativt kan halva bostaden bjudas ut på auktion, och det innebär då att kvarlevande sambon sedan samäger den med nye köparen (UB 8 kap. 9 § 2 stycket). Normalt använder man möjligheten till indragning då köpintresset för en halv bostad (oavsett typ) är ganska lågt och det ger ett alltför lågt försäljningspris att sälja så. Om det skulle vara så att skulden inte kan täckas med dödsboets tillgångar ens om bostaden säljs ska dödsboet försättas i konkurs av boutredningsmannen (ÄB 19 kap. 11 §). Även dödsboet själv (som ju är en juridisk person) kan ansöka om att försättas i konkurs, och även banken i ditt exempel kan ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs (1 kap. 2§ Konkurslagen.) I konkurslagen finns särskilda regleringar när det gäller fordringar med solidariskt betalningsansvar och sk regressrätt (rätt att i sin tur kräva pengar) i 5 kap. 5 - 9 §§.Så om era barn kan behålla bostaden när ni dör går inte att svara på utefter frågan. Om en ev kvarvarande skuld kan lösas eller era barn för banken får ta över skulden kan de det, men om bostaden utmäts och säljs på auktion eller dras in i en konkurs av dödsboet kan de av naturliga skäl inte det (däremot kan de under förutsättning att de är myndiga buda på auktionen om de vill).En möjlighet att öka skyddet för både barnen och den efterlevande är att teckna ett s.k. låneskydd. Det är enkelt förklarat en livförsäkring på samma belopp som summan av skulden, och vid dödsfall faller försäkringen ut och löser lånet. Er bank kan hjälpa er med vilka möjligheter att teckna låneskydd ni kan ha. En annan möjlighet att öka skyddet är att teckna ömsesidiga livförsäkringar på en summa som är lika stor som eller högre än skulden, och vid dödsfall kan användas för att lösa skulden. Det finns flera aspekter och frågor att ta hänsyn till som inte riktigt ryms inom det här svaret, och det är en god ide att få kvalificerad juridisk rådgivning och hjälp med hur man så långt det är möjligt kan försöka skydda sig/se till att sambon respektive barnen får en möjlighet att behålla fastigheten i samband med att den ena eller båda av er dör. Via Lawlines sponsor Familjens Jurist kan ni boka tid för rådgivning, se här.Vänligen,

Olovligt förfogande med lånad/hyrd bil

2014-10-01 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har tagit ett lån på en bil som jag lånat ut till en "vän" med muntligt avtal att han betalar för bilen så länge han använder den. Nu har han slutat betala och vägrar lämna ifrån sig bilen, dessutom har han lämnat den till någon annan, som jag inte vet vem det är. Jag har anmält detta som olovligt förfogande men polisen har nu avskrivit ärendet då jag lämnat ifrån mig nycklar självmant... Vad kan jag göra? Vill ogärna gå till domstol pga kostnaderna.. finns det något jag kan göra? Jag kan inte anmäla den för stulen heller. Skulle verkligen behöva lite råd... jag har hört om "handräckning" men det innebär att jag kanske får tillbaka den fast inte i samma skick och jag måste betala mellanskillnaden. Finns det något annat jag kan göra? mvh Denise
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Jag uppfattar det som att du har lånat ut bilen till din vän mot någon form av ersättning. Detta är någon form av hyresavtal, och du har frivilligt låtit din "vän" ta bilen i besittning åtminstone genom att lämna över bilen och nycklarna. Därefter har personen vägrat lämna tillbaka den, och till och med lämnat den till någon annan.Olovligt förfogandeJag tycker att det låter underligt att polisen avskrev ärendet, eftersom olovligt förfogande (Vilket regleras i 10 kap. 4 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K10P1) inte ställer något krav på att gärningsmannen skall ha tagit saken det rör sig om. Vad som krävs för brottet är ju att man med, till exempel, någon annans egendom gör något som leder till att ägaren frånhänds rättigheten. När någon har lånat eller hyrt ett föremål och sedan ger bort det eller på annat sätt gör sig av med det uppfyller det kraven för att vara olovligt förfogande. Att du lämnade över nycklarna frivilligt bör därmed inte spela någon roll. Alltså torde det absolut föreligga ett brott, även om det naturligtvis inte rör sig om någon stöld. Du bör därför anmäla det som har hänt igen. Det kan nämnas att den som begått ett brott blir skadeståndsskyldig för i princip all skada som brottet orsakar (Se Skadeståndslagen, framförallt 2, kap., https://lagen.nu/1972:207#K2), såsom försämring av egendom eller liknande som orsakas av brottet. Om det som har hänt skulle gå till rättegång som brottmål, kommer åklagaren att driva din skadeståndstalan.ÅtgärderDu kan, som du säger, ansöka hos Kronofogden om handräckning. Detta kan självfallet vara aktuellt även om det inte skulle föreligga ett brott. Information om hur du gör detta får du lättast hos Kronofogden, till exempel via Kronofogdemyndighetens hemsida. Problemet är att du måste veta vem det är som har egendomen i fråga, i det här fallet bilen, och om denne skulle bestrida handräckningen återstår det bara att driva vidare det till domstol.Sammanfattningsvis bör du återigen anmäla vad som har hänt, eftersom polisens motivering att avskriva ärendet (såsom du har beskrivit den) inte håller. När det gäller att få tillbaka bilen kan du försöka dig på att begära handräckning, men det finns risk att det går till domstol. Om du vinner målet skall dock dina kostnader ersättas, och du kan även yrka ersättning för försämringen av bilen. Om bilen absolut inte skulle gå att få tillbaka, exempelvis för att det inte går att ta reda på vart den tagit vägen, har du ändå rätt till skadestånd som ersättning i brottmålet.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!

Hundvalp med dolt fel. Konsumentköplagen.

2014-10-01 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, jeg og min sambo kjøpte en mops valp i februar 2014. Vi kjøpte hos en registrert oppretter, og har en SKK standard köpsavtal for hund. Da hunden var 6 måneder fikk vi vite at han har demodex, juvenil generalisert demodikose. En hudsykdom som er arvelig. Vi sa i fra til oppretter samme dag vi fant det ut, det var i slutten av juni i år. Vi har hatt han på to behandlinger siden da, og nå har han fått to negative prøver og er blitt erklært frisk for tilfellet. Men det er mulig at han kan få det igjen senere. Oppretters forsikring skal dekke hans behandling. Kan vi be om å få tilbake betalt noe av kjøpssummen? Vi kjøpte han for 18 000, og valgte henne som oppretter, da hun har et godt rykte og god erfaring. Men hadde vi vist da vi kjøpte han at han kom til å bli syk hadde vi ikke kjøpt han, men funnet noen andre som kunne solgt en frisk hund. Oppretter virker ikke interessert i å betale tilbake deler av kjøpssummen. Vi har flyttet til Norge og var tvungen å skifte forsikringsbolag, og de vil ikke dekke hudsykdommer, siden han har det.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag beklagar att er hund drabbats av demodex, men vad skönt att den ändå nu är friskförklarad. Det kan vara skönt för er att veta att det är ganska ovanligt att demodex bryter ut igen när hunden väl blivit friskförklarad från den, som er hund har blivit. Då ni har köpt hund av en SKK-ansluten uppfödare och jag tolkar det som att ni är privatpersoner (konsumenter) så är det Konsumentköplagen (KKöpL) som är tillämplig. Enligt KKöpL 23 § svarar säljaren för fel i varan som förelåg vid köpet i upp till 3 år efter köpet. Ansvaret gäller även för s.k. dolda fel, dvs fel som förelåg vid köpet men inte visar sig förrän senare. För att köparen ska kunna få ersättning måste denne reklamera varan i skälig tid efter att felet upptäcktes. Inom två månader är automatiskt inom skälig tid. Ni har så snart ni fick vetskap om demodexen reklamerat till köparen. Då felet upptäcktes inom 6 månader efter köpet anses det automatiskt ha förelegat vid köpet och det är säljaren som måste bevisa motsatsen (20 a §)Köparen har även utefter informationen i frågan en så kallad dolda fel försäkring som täcker veterinärkostnaderna för behandlingen. Hur länge den täcker beror lite på försäkringsbolag men det vanligaste är att den sträcker sig över 3 år, dvs lika länge som säljaren enligt KKöpL har ett ansvar för fel i varan. Dolda fel försäkringarna ersätter med upp till valpens inköpspris. Denna försäkring kommer att ersätta kostnaderna för att behandla demodexen.Ni önskar att även få prisavdrag på hunden med anledning av demodexen, men uppfödaren motsätter sig detta. I KKöpL 26 § står att köparen i första hand kan kräva att säljaren avhjälper felet eller företar omleverans (byter ut varan). Även om köparen kräver en annan påföljd vid reklamationen har säljaren rätt att erbjuda avhjälpande eller omleverans (27 §). Om varken avhjälpande eller omleverans är möjligt, så återstår prisavdrag eller hävning (28 - 29 §§). I ert fall har säljaren valt att bekosta ett avhjälpande via dolda fel försäkringen. Er hund är friskförklarad, och felet är alltså avhjälpt ur ett rent lagmässigt perspektiv. Att hunden eventuellt kan insjukna igen är inte ur lagens perspektiv skäl för prisavdrag. Lagen tar inte särskild hänsyn till när varan är ett djur (vilket ibland är beklagligt, både för köpare och säljare), och jämför med en mobiltelefon som lagas på grund av ett fel som säljaren har ansvar för, så att den kan drabbas av samma fel igen är inte skäl för prisavdrag eller ytterligare åtgärd.Det framgår inte om ni köpt hunden för sällskap, men jag utgår från det då SKK:s standardavtal är avsedda för sällskapshundar. I ett sådant läge påverkar inte en friskförklarad demodex hundens användning, något som hade varit fallet om den köpts som avelshund eftersom en sådan hund inte bör avlas på. Hade valpen köpts för avelsändamål så innebär demodex att den inte kan användas för det den är köpt till, och avviker från vad ni kunnat räkna med, vilket hade gett en större möjlighet till prisavdrag även vid friskförklarad demodex. Det hade även gett möjlighet om ni så önskat att häva köpet på grund av att felet var av väsentlig betydelse för er. Men i nuläget så har säljaren ersatt er (eller kommer att göra det) för de kostnader ni haft med anledning av demodexen, och hunden är friskförklarad. Säljaren har därmed uppfyllt de krav som ställs på honom i KKöpL. Skulle det visa sig att demodexen återkommer, och inom treårsperioden efter att ni köpte valpen, kommer saken i ett delvis annat läge.Jag hoppas att er hund får fortsätta att vara frisk från sin demodex och att ni får mycket nöje tillsammans! Det kan förresten vara en ide för er att höra med det norska försäkringsbolaget om det är möjligt att häva reservationen efter en viss tids efter friskförklaringen. Vänligen,

Sambon vägrar flytta ut fast förhållandet är över.

2014-10-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Har sagt till ex-sambo som jag aldrig varit gift med, att han ska flytta tillbaka till sin bostad, men han vägrar flytta tillbaka då han har sin kompis och kompisens tonårsbarn i hans bostad som hyr hans bostad i andra hand utan tillstånd. Vi separerade för några år sedan och i samband med det avskrevs ex-sambon från numera mitt hyreskontrakt och han skaffade sig ny bostad med eget hyreskontrakt. Efter något halvår flyttade hans kompis in i hans bostad och han flyttade tillbaka till min bostad. Vi har gemensamma barn i tonåren som bor i min bostad. Vi har varit sambo fram till våren 2013 och sedan dess har han fortsatt att bo i min bostad och betraktas som ex-sambo då vi inte lever intimt med varandra. Vad ska jag göra för att få honom att flytta ut, när han vägrar? Vad händer om jag säger upp bostaden helt plötsligt vid exempelvis ett Lägenhetsbyte? Visst har ex-sambon inte rätt till mina lägenhetsnycklar i min nästa nya bostad? Men har han rätt att inneha mina lägenhetsnycklar nu i denna bostad som jag vill få ut honom ur?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Först vill jag beklaga det besvärliga läge du hamnat i. Om ni inte skaffat lägenheten som gemensam bostad (dvs att du hade bostaden innan ni blev sambos första gången), eller om ni bodelade då samboförhållandet upphörde där vid första separationen och det bestämdes att bostaden var din eller att du hade rätt att överta den enligt Sambolagen 22 § så innebär det att bostaden inte är samboegendom (se SamboL 3 §). Detta även om ni återigen har blivit sambos. Om den inte är samboegendom så har din ex-sambo ingen rätt att mot din vilja bo där eller ha nycklar till den. I ett sådant fall kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och begära hjälp med avhysning av honom.Om bostaden räknas som samboegendom enligt Sambolagens 3 § och ni inte avtalat bort att den ska gälla och heller inte bodelat så behöver ni göra det. Juridiskt upphör ni inte att vara sambos bara för att  ni slutar vara intima med varandra, utan ett samboförhållande upphävs av att någon gifter sig, den ene dör eller ni flyttar isär (Sambolagen 2 §). Nu vägrar din sambo flytta, men att ansöka om bodelning är ett sätt att manifestera att det har upphört ändå. Om din sambo vägrar medverka till en bodelning så kan du ansöka hos tingsrätten där ni bor om att de ska utse en bodelningsförrättare som sköter bodelningen och upprättar en bouppteckning.Om bostaden är samboegendom men du i bodelningen anses ha bäst rätt till bostaden enligt 22 § så kan du efter det vända dig till Kronofogdemyndigheten för hjälp med avhysning. Om du säger upp lägenheten har han ingen rätt att få nycklar till din nya bostad. Observera att om lägenheten är samboegendom har du ingen rätt att säga upp den mot hans vilja så länge den betraktas som just samboegendom (se Sambolagen 23 §). Om han nu har rätt att ha nycklar beror på ovan.  Det kan vara en god ide att ta juridisk hjälp att reda ut en sådan här situation, särskilt då den pågått ett längre tag. Du kan om du önskar boka tid för rådgivning hos Familjens Jurist som är en av Lawlines sponsorer, se här.

Hotfull tillsägelse om rättelse från styrelsen i Brf?

2014-10-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |I min brf har styrelsen ovanan att hota med kronofogden. Inga personliga samtal, inget brev, inget telefonsamtal. För småsaker sänds rekommenderade brev med följande innehåll: Ni anmanas att utan dröjsmål vidta rättelse. Om inte kan nyttjanderätten förverkas och ni sägs upp för avflyttning. Ni kan i sådant fall avhysas från lägenheten och bostadsrätten tvångsförsäljas genom kronofogdens försorg. Exempel på småsaker: Stått på gångvägen med bilen för i och urlastning. Skruvat på bilen när den står på hyrd p-plats. Slänger ut cigarettfimpar från balkongen. Lämnar skräp bredvid återvinningsbehållarna. Är det tillåtet att uttrycka sig så drastiskt för i mitt tycke rena ordningsfrågor? En granne funderar på att polisanmäla styrelsen, kan man göra det?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De regler som gäller för hyresförhållanden hittar vi i 12 kapitlet i Jordabalken, som vanligtvis kallas för Hyreslagen. I 25§ (se https://lagen.nu/1970:994#K12P25S1) återfinns reglerna om hyresgästens ordningskrav. I paragrafen framgår att hyresgästen i sin användning av lägenheten ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i en grad som kan vara skadliga för deras hälsa och att deras boendemiljö i övrigt inte försämras på ett sätt som skäligen inte borde tålas. Vidare ska hyresgästen se till att ordning, sundhet och gott skick bevaras inom fastigheten. Detta innebär alltså att hyresgästen dels har en skyldighet att inte störa sin omgivning på ett sätt som inte bör tolereras och dels att hyresgästen måste se till att hålla en god ordning och renlighet i boendemiljön. Tillfälliga störningar som enstaka fester eller kortvarig oordning får accepteras, men inte om det sker återkommande eller ihållande. Om en hyresgäst misslyckas med att upprätthålla de krav som ställs, så framgår det av 2st i paragrafen att hyresvärden ska ge hyresgästen en tillsägelse att störningarna genast ska upphöra samt underrätta socialnämnden i kommunen om störningarna. Dessa tillsägelser sker vanligen genom att hyresvärden skickar ett brev till hyresgästen.Den formulering som ni beskriver att er brf använder i sina brev kan tyckas onödigt drastisk, men är i själva verket nästan direkt tagen från lagtexten. I 42§ (se https://lagen.nu/1970:994#K12P42S1) så stadgas det att hyresrätten förverkas och att hyresvärden är berättigad att säga upp hyresavtalet i förtid om hyresgästen inte uppfyller sin skyldighet enligt lagen. I 6p i paragrafen framgår det att detta gäller för överträdelser mot 25§ (den som har beskrivits ovan). Detta innebär således att hyresvärden har rätten att säga upp hyresgästen om denne inte vidtar rättelse efter tillsägelsen och att hyresrätten i och med detta blir förverkad. I slutet av 42§ framgår det dock att denna möjlighet till förverkande inte gäller om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse. Vilka överträdelser som ska anses vara av ringa betydelse är en bedömningsfråga som inte har ett enkelt och gemensamt svar, utan får bedömas från fall till fall. Att stanna med bilen för en tillfällig urlastning är troligen av ringa betydelse, medan ett beteende som innefattar kastande av fimpar från balkongen möjligen kan ses som tillräckligt allvarligt om det drabbar någon av de andra boende på ett negativt sätt. Klart står oavsett att de överträdelser som inte är av ringa betydelse ger er brf en rätt att ge er en tillsägelse om rättning för detta enligt 25§ och 42§. Hyreslagen nämner visserligen ingenting om avhysning och tvångsförsäljning av lägenheten, men även detta är en möjlig följd av att hyresrätten förverkas och endast ett konstaterade av de värsta tänkbara konsekvenserna (se https://lagen.nu/1981:774#K16P1S1 om reglerna för avhysning i Utsökningsbalken). Utsikterna för att polisanmäla styrelsen för dessa brev är väldigt små. För att det ska vara fråga om exempelvis olaga hot enligt 4:5 i BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K4P5S1) så krävs det att styrelsen hotar med brottslig gärning som är ägnad åt att framkalla allvarlig fruktan för den hotades egen eller närståendes säkerhet till person eller egendom. Detta faller redan på det första rekvisitet, eftersom att det inte sker ett hot om en brottslig gärning då de endast följer bestämmelserna och formuleringarna i hyreslagen. Med vänliga hälsningar, 

Om ena föräldern inte betalar underhållet

2014-10-01 i Underhåll
FRÅGA |Jag har problem med mitt ex. Han har slutat betala underhåll denna månad. Han har hög inkomst 33000 efter skatt Jag studerar så jag har ut 12000kr med lån. Vi har 2 gemensamma barn på 15 och 17 år. Vad ska jag göra?
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!I Socialförsäkringsbalkens 18 kapitel finns reglerna om sk underhållsstöd. Där finns också de lagrum som gör det möjligt att lösa sådana här situationer via Försäkringskassan.Du skriver inget om barnen bor endast hos dig eller om boendet är delat, men om barnen bara bor hos dig, pappan är underhållsskyldig och han inte betalar kan du få underhållsstöd från Försäkringskassan med som mest 1273 kr per barn och månad (18 kap. 20 §). Pappan blir då istället betalningsskyldig till Försäkringskassan, så han slipper inte sitt betalningsansvar (19 kap. 2 §). Även om han inte betalar in till Försäkringskassan, så kommer de ändå att betala ut underhållsstödet till dig och istället får pappan en skuld hos dem.Om ni istället har delat boende och barnen bor växelvis hos den ena eller den andra kan en förälder med låga inkomster ändå få underhållsstöd, för två barn är gränsen för att få underhållsstöd om du tjänar under 222 306 kr per år. Hur mycket underhållsstöd du kan få vid växelvist boende beror på hur boendet är fördelat, men är det ungefär 50/50 är maximala underhållsstödet 636 kr per barn och månad (18 kap. 25 §).För att få underhållsstöd måste du ansöka om det hos Försäkringskassan, på deras hemsida finns blanketter och instruktioner. När du ansöker kan du få underhållsstöd utbetalt för högst en månad bakåt i tiden enligt 18 kap. 13 § Socialförsäkringsbalken, så det kan vara bra att ansöka så fort som möjligt. Här och här kan du läsa mer om och ansöka om underhållsstöd på Försäkringskassans hemsida.Vänligen,