Bodelning och arvsrätt efter sambos död

2015-04-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag bor i en brf med min sambo och vår gemensamma dotter som är 20 år. Vi har skrivit ett samboavtal där det framgår att lägenheten är min egen. Vad händer om jag skulle avlida ? Min sambo ärver väl inte lägenheten då ?? Har två vuxna barn med en annan man, alltså 3 barn totalt. Det är väl de som ärver lägenheten och övriga tillgångar. Har min dotter rätt att bo kvar i lgh eller måste jag skriva testamente.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Eftersom du och din partner är sambor regleras en eventuell framtida bodelning av sambolagen (2003:376), se här. Som utgångspunkt kan jag nämna att endast gemensam bostad och bohag som du och din sambo förvärvat för gemensam användning är samboegendom och kommer ingå i en eventuell framtida bodelning om du avlider (se sambolagen 3 § här). Vad jag förstår har ni skrivit ett samboavtal. För att lägenheten inte ska ingå i en eventuell framtida bodelning vid din bortgång krävs att det i avtalet framkommer att lägenheten inte ska ingå i en bodelning (se sambolagen 9 § här). Ett sådant samboavtal ska vara skriftligt och underskrivet av både dig och din sambo för att vara giltigt. Om samboavtalet mellan er är giltigt och utformats som jag nämnt ovan kommer lägenheten inte att ses som samboegendom och kommer således inte heller att ingå i en bodelning om du avlider. I Sverige finns inga regler om arvsrätt mellan sambor så sambor ärver alltså inte varandra (om inte ett testamente upprättats). Det är alltså precis som du skriver bara dina barn som har arvsrätt efter dig enligt regler som finns i ärvdabalken (1958:637). Det är endast den eventuella samboegendomen som kommer att delas mellan den efterlevande sambon och den avlidne sambons dödsbo vid en eventuell bodelning om en sådan begärs senast vid bouppteckningen förrättas (se sambolagen 8 § här). Om lägenheten inte räknas som samboegendom på grund av ert samboavtal (eller att den inte införskaffats för gemensam användning) har din sambo inte rätt till någon del av lägenheten. Det finns emellertid vissa skyddsregler för den efterlevande sambon i sambolagen, bland annat den så kallade "lilla basbeloppsregeln" som innebär att efterlevande sambo vid fördelning av samboegendomen har rätt att få ut ett belopp motsvarande två gånger basbeloppet om tillgångarna räcker till för detta (se sambolagen 18 § här). Det finns också regler om den efterlevande sambons rätt att ta över bostad och bohag i vissa särskida fall (se sambolagen 16 § här).Sammanfattningsvis kommer alltså dina barn ärva hela lägenheten efter dig (om den som nämnts inte är samboegendom som ska ingå i en bodelning). Om du vill vara säker på att din dotter som bor i lägenheten nu kommer att kunna bo kvar i den om du avlider kan ett testamente vara bra så att det inte uppstår konflikter mellan din dotter och dina andra två barn om lägenheten (t.ex. att din dotter måste "köpa ut" dina två andra barn ur lägenheten). Det är då viktigt att tänka på att det aldrig går att testamentera bort barns så kallade laglotter (vilket är halva arvslotten). Om du behöver ytterligare rådgivning för att vara säker på vad som kommer att ske med lägenheten och övriga tillgångar om du avlider rekommenderar jag dig att ta kontakt med en jurist som är specialiserad på familjerätt, förslagsvis genom att klicka på knappen "boka rådgivning" här uppe till höger.Hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar

Skyldighet för arbetsgivare att utge arbetsbetyg

2015-04-19 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej,Frågan gäller mitt föregående arbete. Jag skickade in en ansökan till dem, fick gå på intervju hos dem och blev meddelad per telefon av dem att jag fick tjänsten. Eftersom de hade anställningsstopp var jag dock tvungen att ta en anställning via ett bemanningsföretag. Jag arbetade där 11 månader.I god tid innan jag skulle sluta så bad jag om att få ett omdöme/betyg för min tid där, det lovade min närmsta chef ordna. Efter påminnelser per mail där hon meddelar att hon glömt bort det och ska skriva dokumentet så har det nu gått 4 månader och hon hävdar helt plötsligt att de har en policy som säger att de inte ger ut omdöme till konsulter. De kan dock gå med på att skriva en arbetsbeskrivning. Det förklarar dock ej hur bra jag har skött mitt arbete eller spegla hur mycket initiativ jag har tagit.Jag som genuint har slitit som ett djur hos dem för att göra ett bra jobb känner att det är väldigt viktigt med ett kvitto för detta. Har jag några rättigheter att kräva ett omdöme/betyg. Jag har redan fått arbetsgivarintyg och betyg från mitt bemanningsföretag men de vet ju inte vad jag har arbetat med så därför känns det viktigare att få det från det riktiga företaget.MvhLinus
Sedja Abed Ali |Hej Linus och tack för din fråga Av hävd på arbetsmarknaden anses en arbetsgivare skyldig att på begäran av arbetstagaren utfärda ett arbetsbetyg i samband med att anställningen upphör. En sådan skyldighet följer ofta av kollektivavtal men även av domstolspraxis. Du har som arbetstagare rätt att få ett arbetsintyg innehållande uppgifter om anställningstiden, en korrekt beskrivning av dina arbetsuppgifter och sysselsättningsgrad. Arbetsbetyget ska vid begäran även innehålla vitsord om ditt uppförande och skicklighet vid utförandet av arbetsuppgifterna. Om du vill kan du kräva att arbetsgivaren utesluter uppgifter om ditt uppförande och din skicklighet samt anledningen till anställnings upphörande (se AD 1986 nr 22). Om arbetsgivaren inte vill utge arbetsbetyget som verkar vara fallet här så kan denne åläggas att vid vite utge arbetsbetyg (se AD 1986 nr 25). Lycka till!Vänligen,

Narkotikabrott, fråga om preskription och ovanligt lång tid sedan brottet...

2015-04-19 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej Lawline!Är misstänkt för narkotikabrott av normalgraden ( amfetamin innehav 13 gram) , Har dock förflutit lång tid sedan förundersökningen , i nuläget 4 år. Vad jag tror mig veta är förundersökningen klar för 4 år sen och jag vart delgiven denna.Hur länge får det dröja till åtal i tingsrätten , preskibering?Vad händer vid eventuell dom?Straffreducering pga lång tid sedan händelsen?Mycket tacksam för svar!
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Preskription tas upp i 35 kap. 1 § BrB och av den följer att narkotikabrott (av normalgraden) preskriberas 10 år efter det att brottet skedde (se även 1 § NSL). Det kan dock noteras att det är väldigt ovanligt att åtal väcks så långt efter att en förundersökning/delgivning skett. Enligt mig förefaller det därför otroligt att åtal kommer att väckas, även om det alltså inte är omöjligt. Om åtal väcks och du även döms finns det en möjlighet till strafflindring enligt 29 kap. 5 § 3 p. BrB. Där stadgas att domstolen ska beakta "om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks". Beroende på omständigheterna kan vad som anses vara en "vanlig tid" naturligtvis variera stort varför det är svårt att avgöra hur stort dröjsmålet är idag. Angående hur mycket strafflindring som kan komma i fråga har dock Högsta domstolen i ett relativt nytt avgörande (2012) angett att som "riktpunkt" ska ett års dröjsmål motsvara ungefär en månads fängelse. Således bör du, om du skulle bli dömd, få en viss strafflindring.

Indrivning av skuld

2015-04-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, kan inte betala mitt banklån längre pga utmätning av lön. Jag har ett jättebra jobb med en bra lön som gör att man kan utmäta 22000 kr/ mån. Skickar banken lånet till inkasso eller vad är kutym?. Säg inte att jag ska kontakta banken för jag har tidigare fått hjälp m sänkt amortering mm och nu kan de inte göra mer. Om d inte vore för utmätningen (har dessutom fått en allvarlig sjukdom) så har jag en fantastisk lön o ett toppenjobb, fast heltid....
Julia Tigerström |Hej och tack för din fråga, Jag förstår din fråga som att du undrar vad en bank gör när kunden inte kan betala tillbaka sitt lån. En fordringsägare som inte får betalt vänder sig ofta till en inkassoverksamhet för att få hjälp med indrivning av skulden. Inkassoföretag står under Datainspektionens tillsyn och måste följa vissa regler, exempelvis att gäldenären (den som står i skuld till någon) inte ska utsättas för otillbörlig påtryckning eller vållas onödig skada. Det är inte ett måste att ta hjälp av ett inkassoföretag – fordringsägaren kan också välja att vidta inkassoåtgärder själv. Banken kan alltså välja att själv skicka ut krav. Inkassokrav ska framställas skriftligen. Det ska tydligt framgå av kravet vem som är borgenär (i detta fall banken), vad kravet grundas på och vilket belopp som ska betalas. Det ska också framgå inom vilken tid gäldenären måste betala eller protestera mot kravet. Rättsliga åtgärder får inte vidtas om inte ett krav som uppfyller alla regler tillställts gäldenären och den angivna tidsfristen löpt ut. Om gäldenären inte bestrider (protesterar mot) inkassokravet kan borgenären ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (se mer om betalningsföreläggande nedan). Om gäldenären däremot bestrider inkassokravet, måste borgenären vidta rättsliga åtgärder för att få fastställt att skulden finns och att gäldenären är skyldig att betala den. Protesterar gäldenären mot skulden kan borgenären alltså inte gå direkt till Kronofogdemyndigheten. Skälet till det är att Kronofogdemyndigheten inte har till uppgift att lösa tvister, utan att driva in ostridiga skulder. Med ”ostridig” menas att det inte råder någon oenighet om att skulden existerar och att gäldenären är betalningsskyldig. Det är istället tingsrättens uppgift att lösa tvister. Borgenären får därför vända sig till tingsrätten och ansöka om stämning i de fall gäldenären motsätter sig att han är betalningsskyldig. Får borgenären rätt i tingsrätten meddelas en dom som förpliktar gäldenären att betala. Om gäldenären inte betalar i enlighet med domen kan borgenären vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om verkställighet av domen. Verkställighet av betalningsskyldighet sker genom utmätning. Ett betalningsföreläggande är ett krav på betalning utfärdat av Kronofogdemyndigheten. Av föreläggandet framgår bland annat hur mycket gäldenären är skyldig att betala och inom vilken tid betalning ska ske eller ett bestridande av skulden framföras. En fordringsägare kan välja att hoppa över inkasso-steget helt och direkt ansöka om ett betalningsföreläggande. Vanligast är dock att fordringsägaren i första hand försöker få skulden betald med hjälp av ett inkassoföretag, eftersom det är smidigast för alla parter om inga rättsliga åtgärder behöver vidtas. Gäldenären kan välja att bestrida eller inte bestrida betalningsföreläggandet. Bestrider gäldenären föreläggandet är skulden inte ostridig, vilket leder till samma process som beskrivits ovan – tingsrätten måste fastställa att gäldenären är betalningsskyldig eftersom det råder delade meningar om det. Får borgenären rätt, meddelar tingsrätten en dom som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa till med att verkställa om gäldenären inte betalar frivilligt. Bestrider gäldenären inte föreläggandet, meddelar Kronofogdemyndigheten ett så kallat utslag (ett beslut) i enlighet med borgenärens ansökan. Utslaget kan sedan verkställas genom utmätning. Meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag, får gäldenären en betalningsanmärkning. Detsamma gäller om gäldenären inte infinner sig till rättegången i de fall processen upptagits vid tingsrätt. Uteblir gäldenären meddelar tingsrätten nämligen en så kallad tredskodom, och en tredskodom på betalningsskyldighet leder till en betalningsanmärkning. Att gäldenären betalar skulden efter att utslaget eller tredskodomen meddelats medför inte att betalningsanmärkningen försvinner. En privatpersons betalningsanmärkning finns normalt kvar i tre år. Det är kreditupplysningsföretag som för register över betalningsanmärkningar, inte Kronofogdemyndigheten som man kanske skulle kunna tro. Kreditupplysningsföretag står, liksom inkassoföretag, under Datainspektionens tillsyn. För att kort sammanfatta det som sagts: Banken kan antingen ta hjälp av ett inkassoföretag eller vända sig direkt till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. I båda fallen gäller att om gäldenären motsätter sig betalningskravet, måste tingsrätten fastställa att kravet är riktigt innan några ytterligare åtgärder kan vidtas. När det väl fastställts att gäldenären är betalningsskyldig kan Kronofogdemyndigheten verkställa domen/utslaget genom utmätning. Svaren är hämtade från inkassolagen, lagen om betalningsföreläggande och handräckning, utsökningsbalken och kreditupplysningslagen.

Fördelning av arv efter först avlidne make

2015-04-19 i Make
FRÅGA |Hej, har haft svårt att hitta exakt rätt svar på följande enkla fall:1 man dör. Han efterlämnar en fru, som han har tre barn med + en son, som han har sedan tidigare med annan kvinna, som han inte var gift med.Som exempel kan sägas att han tillsammans med sin maka har nettotillgångar på 600 000 kr.Hur fördelas arvet?
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230) och reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). När ett äktenskap upplöses på grund av makes bortgång ska en bodelning ske enligt ÄktB 9 kap. 1§ (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå enligt ÄktB 10 kap. 1§ (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Hur en bodelning ska gå till framgår av ÄktB 11 kap. Där framgår att det gemensamma värdet av makarnas giftorättsgods ska läggas samman (600 000 kr i detta fall) för att sedan delas lika mellan makarna enligt ÄktB 11 kap. 3§ (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Detta innebär att varje make erhåller tillgångar för 300 000 kr vardera. Eftersom den avlidne maken i detta fall har fyra stycken bröstarvingar skall den avlidne makes kvarlåtenskap (300 000 kr) fördelas lika mellan dessa fyra barn. Varje barn ska såldes erhålla 75 000 kr var (300 000/4). MEN, enligt huvudregeln som återfinns i ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) så ärver den efterlevande maken den avlidne maken före deras gemensamma barn. Detta innebär att den efterlevande maken ärver det som skulle ha tillfallit deras gemensamma barn (75 000 kr x 3 = 225 000 kr). Den efterlevande maken ärver denna del med fri förfoganderätt vilket innebär att maken fritt kan förfoga över dessa tillgångar. Den efterlevande maken kan dock inte testamentera bort detta arv. När den efterlevande maken sedan avlider, ärver de tre gemensamma barnen det som kvarstår av den först avlidne makens kvarlåtenskap tillsammans med kvarlåtenskapen från den sist avlidne maken. Vad gäller sonen som den först avlidne maken hade sedan ett tidigare förhållande så gäller följande. Han utgör såldes ett särkullbarn och har därmed rätt att direkt ärva den avlidne föräldern vid dennes bortgång. Detta enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Detta innebär att sonen ärver 75 000 kr direkt vid den först avlidne makens bortgång. Sammanfattningsvis så ärver den efterlevande maken ¾ av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken. Detta med fri förfoganderätt. Den återstående delen på ¼ (75 000 kr) av kvarlåtenskapen ärver sonen, från det tidigare förhållandet, direkt efter faderns bortgång. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Bodelning vid upphörande av samboförhållande

2015-04-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag ska separera. Vi äger en bostadsrätt tillsammans som jag vill bo kvar i.Han menar i sin tur att han tänker vägra sälja sin andel till mig (han har inte råd att bo kvar) och flytta med vår gemensamma son till en annan stad. Det sistnämnda kommer jag inte att gå med på.Kan han tvinga mig att sälja min andel trots att jag vill bo kvar? Min son är tio år gammal. När får han själv bestämma var han vill bo?HälsningarSuvi
Sedja Abed Ali |Hej Suvi och tack för din fråga Gemensam bostad och bohag utgör enligt 3 § sambolagen (2003:376)(samboL) samboegendom om de förvärvats för gemensam användning, detta oavsett vem som betalat för bostaden. Enligt 8 § samboL ska bodelning förrättas vid samboförhållandets upphörande. SamboL är i vissa delar dispositiv och öppnar möjlighet för avtalande om hur bodelningen ska förrättas, detta får dock inte göras vid upphörande av relationen, se 8-9 §§ samboL. Vidare framgår av 15 § samboL att det vid bedömningen av hur bodelningen ska ske tas hänsyn till bägges ekonomiska förhållande. Av 16 § framgår hur lottfördelningen går till, dessutom framgår att den som är i störst behov av bostaden har rätt att få denna avräknad från sin lott. Det här är hur rättsläget ser ut, vid oenighet om hur fördelningen ska ske får ni vända er till tingsrätten för att få en bodelningsförrättare utsedd. Vad gäller er sons boende så regleras frågor som gäller vårdnadstvister i föräldrabalken (FB). Domstolen lägger störst vikt vid barnets bästa vid frågor som gäller boende och umgänge, 6:2a FB. Dessutom läggs stor vikt vid barnets behov av god kontakt med bägge föräldrarna. Vid bedömningen är barnets ålder och mognad också avgörande. Din son är 10 år, han är tillräckligt mogen för att uttrycka sin vilja och tala om vart han helst vill bo, om han inte gör det är det troligast att det döms till gemensam vårdnad. Hoppas svaret har varit till hjälp!Vänligen,

Frågan om arvsfördelning efter far, vid förekomst av halvsyskon

2015-04-19 i Bodelning
FRÅGA |HejMin pappa har avlidit häromveckan. Min mamma avled förra året. Min pappa har varit gift tidigare och har från det äktenskapet två barn. Vi är nu tre helsyskon med både samma mamma och pappa. Sedan finns det två halvsyskon där vi har samma pappa men olika mamma. När min mamma avled förra året ärvde pappa allting och ingen av oss barn gjorde anspråk på något. Nu avled som sagt även min pappa och vi ska dela på arvet. Vad vi förstår så har vi syskon med samma mamma rätt att ärva även vår mor och att vi då ska ha en större del av min pappas tillgångar (så är allt väl)Men enligt mina halvsyskon så gäller det sättet att räkna, bara de reella pengar som finns på bankkonton och från försäkringar som faller ut. Det gäller enligt dem inte de saker (lösöre) som min pappa förfogade över. Min pappa ägde flera olika dyrbara klockor och mynt som kommer att säljas och inbringa en hel del pengar. Enligt mina halvsyskon ska de pengarna delas i lika stora andelar. Det tycker jag låter konstigt och jag skulle vilja veta hur det är med det och om det stämmer? Jag är tacksam om jag får råd i det. Med vänlig hälsning Janne
Sedja Abed Ali |Hej Janne och tack för din frågaEnligt 3:1 Ärvdabalken (ÄB) ärver efterlevande make den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får därför vänta på arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När den andra föräldern avlider har därför de gemensamma barnen först rätt till efterarv efter den först avlidne föräldern enligt 3:2 ÄB. Av nämnda lagrum framgår att ''hälften av den efterlevande makens bo tillfaller dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken''. Vilket innebär att ni efter er fars bortgång ärver hälften av hans tillgångar, sedan har ni kvar er andel av den andra halvan som ni om inget annat anges i testamente, delar lika på. Vänliga hälsningar,

Förberedelse till narkotikabrott?

2015-04-19 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej ! Vi har sedan ett par år tillbaks ett litet växthus i lägenheten där vi bla odlar tomater och driver upp div kryddor. Har läst att polisen kan anklaga oss för förberedelse till cannabis-odling ! Är detta verkligen sant ! Vad säger lagen?Med vänlig hälsning Bo
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Narkotikabrott regleras i narkotikastrafflagen (1968:64), se https://lagen.nu/1968:64. I 1 § stadgas det att det krävs uppsåt för bland annat framställande av narkotika som är avsedd för missbruk. Enligt 3 a § kan även den som av grov oaktsamhet begår ett sådant brott dömas till straffansvar. I 4 § anges det att sådana brott (som avses i 1 § 1-5 p.) även är straffbelagda på försöks- och förberedelsestadierna, se https://lagen.nu/1968:64#P4S1. Jag vet inte var du har läst det du påstår om att polisen skulle kunna anklaga er för förberedelse till en Cannabis-odling på grund av att ni har ett växthus hemma, där ni för tillfället endast odlar tomater och kryddor. Eftersom ni i dagsläget varken odlar eller funderar på att börja odla Cannabis tror jag inte att ni behöver oroa er. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,