Avelsförbud på katt

2014-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min sambo köpte en raskatthane av rasen Maine Coon för 10 månader sedan med köpekontrakt och stamtavla av registrerad uppfödare. Till våren tänkte hon använda katten i avel, uppfödaren fick reda på detta och förbjöd detta. Det finns inget i köpekontraktet som hindrar detta. Nu undrar vi om den juridiska delen kan en uppfödare förbjuda detta. Ni får gärna ringa mej. 
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!I samband med köpet övergick äganderätten för katten till din sambo. Det man äger förfogar man fritt över, och uppfödaren har ingen bestämmanderätt över katten efter köpet. Om det inte stod någonting om avelsförbud i köpekontraktet kan uppfödaren inte förbjuda din sambo att avla på sin katt. Det har då inte avtalats om avelsförbud. Juridiskt räknas en katt som en lös sak, och lika lite som en säljare av en bil efteråt kan komma och bestämma hur du ska köra din bil, lika lite kan en säljare av en katt efteråt komma och bestämma hur katten ska skötas eller användas. Även om det i köpekontraktet hade stått om ett avelsförbud är det inte säkert att det varit juridiskt giltigt. Om uppfödaren räknas som näringsidkare, vilket registrerade uppfödare gör, och din sambo köpt katten som privatperson är det konsumentköplagen som är tillämplig. Enligt dess 3 § är villkor som är till nackdel för köparen jämfört med lagens bestämmelser ogiltiga. Konsumentköplagen är alltså tvingande till köparens (konsumentens) förmån och man kan inte avtala om sämre villkor än den. Om både säljare och köpare är privatpersoner eller om båda är näringsidkare gäller istället köplagen. Köplagen är dispositiv (frivillig) och man kan avtala om andra eller sämre villkor, så länge de är skäliga. Oskäliga avtalsvillkor kan nämligen jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § i avtalslagen. Att ställa upp avtalsvillkor som inskränker äganderätten, förfoganderätten eller användningsområdet för en köpt vara riskerar att att vid en tvist bedömas som oskäligt.  Om en katt är köpt till sällskap, så begränsas inte användningsområdet av ett avelsförbud, en sällskapskatt är ju inte avsedd att användas i avel. Jag vet inget fall där detta prövats i domstol, men det är möjligt att ett avelsförbud i ett sådant fall skulle anses som skäligt då det inte påverkar användningsområdet. Men ett avelsförbud måste även i ett sådant fall avtalats om vid köpet, det är inget som säljaren kan kräva i efterhand.Om det inte står något i köpekontraktet om avelsförbud kan alltså din sambo använda sin katt i avel även om uppfödaren motsätter sig detta.  Vänligen

Avtalsspecifikation - Garageplats

2014-09-18 i Avtal
FRÅGA |I min bostadsrättsförenings ekonomiska plan står att garageplats ingår i bostadsrätten.I upplåtelseavtalen markeras "garageplats ingår" med ett kryss i en ruta, men PLATSNUMMER uppges ej.Kan man utgå ifrån, att den plats den ursprunglige bostadsrättshavaren (som undertecknade avtalet) tilldelades är den plats som tillhör bostadsrätten?
Henrik Holmén |Hej!Det finns inget självklart på den här frågan men jag kan säga att det finns en viss gränsdragning mellan vad en kan förvänta sig, rent moraliskt och logiskt, och vad en kan styrka på ett juridiskt plan. En bostadsrättshavare borde kunna, beroende på hur det ser ut just på den här platsen, förvänta sig att bostadsrätten och garageplatsen är sammankopplade. Det kan handla om att det är kortare avstånd mellan den bostadsrätten och garageplatsen i jämförelse med andra objekt eller liknande. Dock framkommer det inte, enligt uppgiften, något platsnummer vilket gör att det inte finns något avtalsrättslig skyldighet för motparten att tillhandahålla en viss garageplats. Det kan tyckas logiskt och något man bör kunna utgå ifrån att det är just bostadsrättens garageplats som ska tillhandahållas men dessvärre får du svårt att styrka detta. Jag skulle dock rekommendera att höra efter med dina grannar huruvida denna situation uppkommit tidigare eller om dem erhållit den garageplatsen som tillhör bostadsrätten. Det kan hjälpa dig vid eventuell diskussion med din motpart. Lycka till! Hör av dig vid ytterligare frågor. 

Uppsägningstid vid uppsägning av sjukskriven arbetstagare

2014-09-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det fungerar när man behöver säga upp en anställd under tiden den anställde är sjukskriven. Anledningen är INTE sjukskrivningen utan arbetsbrist. Börjar uppsägningen direkt från den dagen man lämnar uppsägningen eller kan man tillgodoräkna sig från sjukskrivningens början?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid uppsägning av en person som är sjukskriven räknas uppsägningstiden från dagen för uppsägningen. Det finns alltså inte någon möjlighet att tillgodoräkna sig den tid som gått från sjukskrivningens början. Vänligen,

Skadeståndets storlek vid misshandel

2014-09-18 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej om man är anmäld för misshandel och den drabbade har begärt skadestånd på nästan 50.000kr. Misshandeln ägde rum men jag anser att det är en orimlig summa han begär, finns det något man kan göra åt det?
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Huruvida ett skadeståndsbelopp är orimligt eller inte beror på en rad omständigheter. Först och främst är den som genom vårdslöshet eller uppsåt vållar en personskada eller sakskada, skyldig att ersätta skada (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Dessutom kan skadestånd utgå om en person blivit utsatt för en allvarlig kränkning (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Det är inget tvivel att personskada uppkommer vid misshandel. Har kläder, smycken eller dylikt blivit förstörda under misshandeln, ska detta också ersättas, men då som sakskada. Vad gäller allvarlig kränkning, måste den föranletts av ett brott som innefattar ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära. Misshandel är ett angrepp mot en den skadelidandes person. Det kan räcka med ringa fall av misshandel som skett med ärekränkande inslag för att detta ska anses vara en allvarlig kränkning (prop. 2000/01:68 s. 65 f.).Skadeståndet blir större om misshandeln orsakade både personskada, sakskada och kränkning. I skadeståndsbeloppet ska exempelvis sjukvårdskostnader, inkomstförlust samt skada för psykiskt och fysiskt lidande ingå (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Skadestånd med anledning av kränkning ska bestämmas utifrån handlingens art och varaktighet. Vid kränkningsbedömningen ska hänsyn bland annat tas till om kränkningen varit förnedrande, varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv och hälsa och om kränkningen varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet (5 kap. 6 § skadeståndslagen).Skadeståndsbeloppet kan jämkas på grund av den skadelidandes medvållande, det vill säga att den skadelidande själv medverkat till sin egen skada (6 kap. 1 § skadeståndslagen). Skadeståndet kan även jämkas om det anses oskäligt betungande för den skadeståndsskyldige. Här beaktas den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter (6 kap. 2 § skadeståndslagen).I fallet NJA 2000 s. 278 dömdes en person att betala drygt 112 000 kr i skadestånd till den skadelidande (offret). I detta fall hade allvarlig misshandel ägt rum där den skadelidande fick livshotande skador. I ett annat fall från hovrätten (mål nr B 3418-13) tilldömdes en skadelidande 1 200 kr i skadestånd efter att skadevållaren slagit henne med en stol. Storleken på skadeståndet kan sålunda variera kraftigt. Sammanfattningsvis är det en mängd omständigheter som är avgörande. Ett skadestånd om 50 000 kr för misshandel är inte otänkbart om misshandeln varit av den allvarligare graden, i annat fall landar skadeståndsbeloppen ofta på låga belopp. I din frågeställning anser du själv att skadeståndsbeloppet är orimligt högt. Min rekommendation är att du låter saken avgöras av domstol. Vänliga hälsningar,

Påföljd - Skadegörelse

2014-09-18 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Jag har blivit kallad till tingsrätt pga skadegörelsebrott. Slog sönder en glasruta när jag var extremt berusad, har inget minne av händelsen och var enligt polisens bedömning för berusad för att kunna lämna ett vittnesmål. Jag har nu ca 1 år senare fått komma till förhör där jag erkänt att jag krossat glasrutan. Reparationen av rutan kostade 3700 kr. Tingsrätten har bedömt att jag ej behöver en försvarare. Vad kommer följderna bli pga detta? Vad har jag att vänta mig i tingsrätten.
Henrik Holmén |Hej! Med den här informationen, som lämnar en del övriga att önska, är det svårt att fastställa en korrekt påföljd. Dock kan jag dra vissa generella slutsatser. Du står troligen åtalad för skadegörelse. I 12 kap. 1 § brottsbalken framkommer det att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Eftersom jag inte vet om du är tidigare dömd, din ålder eller andra relevanta omständigheter kan jag inte ge något specifikt besked. Om vi utgår från att du inte dömts tidigare för något brott och är över 21 år döms du troligen till böter samt skadestånd. Bötesbeloppet beror på din ekonomiska situation och skadeståndsbeloppet blir troligen kostnaden för fönsterreparationen om 3 700 kr. Om du döms får du mer än gärna meddela vilken påföljd det blev. Kommentera i sådana fall här nedanför, i kommentarsfältet. Lycka till! 

Arvinges skuld till dödsbo

2014-09-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har en fråga om min far, brorsan har lånat 400 000 av min far som börjat bli gammal. Vad händer med skulden ifall han avlider? Vi är 3 st. bröder som ärver. Går det göra deras avtal mer giltigt så han betalar av skulden som slarvas med?
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Om din far avlider så har din bror en skuld till dödsboet, och skulden räknas som en tillgång i dödsboet. Enligt svensk rätt ärver man inte skulder, men fordringar (ett krav på betalning) kan ärvas. Om ni tre bröder är de enda arvtagarna ärver ni då 1/3 var av fordringen. Om kvarlåtenskapen är tillräckligt stor så är det ofta enklast att räkna av skulden som ett förskott på arv till personen. Om skulden är större än personens arv kan den del som täcks räknas av som förskott på arv och resterande del av skulden får personen betala till arvingarna. I praktiken innebär det att den skuldsatte inte får ut några pengar i arv, men att skulden minskas med lika mycket som hans andel av arvet.Skuldebrevet är ett avtal mellan din bror och din far. Om din bror inte följer vad som avtalats så är det din far som måste vidta åtgärder. Du kan alltså inte göra mer än att ta upp din funderingar och farhågor med din far. En sak att tänka på är att enligt preskriptionslagen så preskriberas en fordran mellan privatpersoner efter 10 år. Skulle din bror inte betala något alls på 10 år och din far inte kräva någon betalning under samma tid så avskrivs skulden. Vid varje betalning eller skriftlig påminnelse om betalning sker dock ett s.k. preskriptionsavbrott och tiden börjar räknas från början igen. Skulder och arv regleras i skuldebrevslagen och i ärvdabalken. Båda lagarna kan upplevas som svårlästa då de har ett gammaldags språk, och är du och din far tveksam om skuldebrevet är giltigt och korrekt så kan ni här både läsa lite mer om skuldebrev och även få hjälp att till fast pris upprätta ett juridiskt korrekt skuldebrev. Skriver din far ett nytt skuldebrev måste din bror skriva på det nya skuldebrevet för att det ska vara giltigt.Vänligen

Tillämpas sambolagen om båda inte är skrivna i bostadskontraktet?

2014-09-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo håller på att separera och undrar om sambolagen. Efter 4 år tillsammans i en lgh som stod i mitt namn bytte vi bostad, då fick min sambo inte stå med på det nya kontraktet. Nu, efter 5 månader i den nya lägenheten, ska vi alltså separera och vill veta om sambolagen kan tillämpas genom att min sambo får skrivas in i kontraktet för att få lika stor möjlighet till en ny bostad som jag. Vi har ju haft gemensamt boende i över 4 år, bevisbart via folkbokföringsregistret. Ingen av oss har råd att behålla den nuvarande lägenheten själv.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Sambolagen är tillämplig när två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Lagstiftaren har satt som riktmärke att stadigvarande bo tillsammans innebär att två personer bor minst sex månader tillsammans. Emellertid är detta riktmärke vagt och främst är det personernas avsikter med att stadigvarande leva tillsammans som tillmäts betydelse. Vad som menas med parförhållande är att förhållandet är äktenskapsliknande, vari det i normalfallet ingår ett sexuellt samliv (prop. 1986/87:1 s. 252). Vänner, släktingar eller liknande som bor tillsammans är sålunda inte sambor i juridisk mening. Med gemensamt hushåll menas att sambor delar bostad och har ett samarbete i vardagliga göromål samt har en viss ekonomisk gemenskap, eller i alla fall ett ekonomiskt samarbete. Ni har haft gemensam permanentbostad och varit folkbokförda på samma adress. Som jag kan se det finns det inget tvivel att ni juridiskt sett är sambor. I ert fall gäller sambolagen oavsett om din sambo är skriven i kontraktet. Vänliga hälsningar,

Civil- och straffprocessuella frågor.

2014-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har fört ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot ett försäkringsbolag. Ärendet är avslutat. Under tvistemålshandläggningen beskyllde bolaget mig för att utfört en brottslig handling, vilket är falskt och dessutom framförde bolaget en falsk beskrivning av en händelse som var till min nackdel. Om vi antar att jag har tillräckliga skriftliga underlag för att bevisa ovanstående, kan jag då stämma bolaget i ett förenklat tvistemål för kränkning enligt brottsbalkens 15 kapitel paragraf 7? Bolaget har haft möjlighet att ta tillbaka sina påståenden efter att jag skriftligt protesterat men så har ej skett. Måste jag begära ett skadestånd i kronor eller räcker det med att begära att domstolen skall ta ställning till om bolaget utfört de kränkande handlingar jag påstår?
Filip Henriksen |HejStort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor. Utredningen till din frågeställning kommer att behandla process- och straffrättsliga frågor. En genomgång av vissa grundläggande processrättsliga principer är viktiga att lyfta fram med anledning av din frågeställning samt hur du bör förfara framöver för att bevaka din rätt.Civilprocessuella utgångspunkterI din frågeställning gör du klart att du haft en tvist med ditt försäkringsbolag. Tvisten utgjorde ett så kallat förenklat tvistemål och målet är nu mera avslutat. Med avslutat tolkar jag att tingsrätten meddelat dom i målet. Detta har grundläggande betydelse för den fortsatta utredningen.Enligt 17 kap. 11 § 3 st. rättegångsbalken utgör ett redan prövat mål rättegångshinder för en ny rättegång om samma sak (s.k. res judicata). Lagrummet stadgar att ”Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning”. Detta innebär att du inte kan stämma parten på nytt i domstol om själva saken utgör densamma som vid det förenklade tvistemålet.När du ingick i tvist med försäkringsbolaget lämnade du ett yrkande och en rad olika grunder för ditt yrkande. Grunderna är så kallade rättsfakta som skall avgöra om det är juridiskt rätt att bifalla yrkandet. Om ditt yrkande var att du skulle erhålla X antal kronor ur din försäkring och grunderna för detta var A-C så kan du inte på nytt starta en ny process med samma yrkande. Rättsföljden av yrkandet är densamma som vid första processen varför man talar om att det är en ny process om samma sak, som redan avgjorts genom dom. Emellertid syns din fråga faktiskt inte handla om ”samma sak”. Den nya process du tänker dig är någonting annat än ett yrkande om ”samma sak” vad gäller den första processen. Du nämner att ditt förenklade tvistemål är ”avslutat” (med min definition – dom har avkunnats i ärendet eller möjligen har en förlikning blivit stadsfäst genom dom). Nu vill du istället få din rätt hörd genom det faktum att försäkringsbolaget har framfört en falsk beskrivning av händelsen (försäkringsfallet) samt att du utfört en brottslig handling. I din frågeställning låter det som att försäkringsbolaget inte kört rent spel i själva processen. Du uttrycker detta som att försäkringsbolaget framfört en falsk beskrivning av själva händelsen. Viktigt att notera i detta sammanhang är 9 kap. 3 § rättegångsbalken. Om en part försöker förhala rättegången genom påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, eller annars innehåller bevisning eller vidtar någon annan otillbörlig åtgärd i processen, skall denne part dömas till böter. Om du upplever att försäkringsbolaget verkligen försökt förhala din process, genom just påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, ankommer det på åklagarmyndigheten att väcka åtal. Du kan också kontakta tingsrätten eftersom denna typ av rättegångsförseelse kan tas upp av rätten direkt utan att åtal har väckts. Detta framgår av 20 kap. 1 § rättegångsbalken. Märk väl att rättegångsförseelse är en straffrättslig process – part som gjort sig ansvariga för rättegångsförseelse skall betala böter. Böter tillfaller staten. Sammanfattningsvis kan följande konstateras: Du kan inte på nytt starta en process i samma sak som redan avgjorts av domstol. Emellertid kan det finns skäl att anta att försäkringsbolaget har förhalat rättegången, om så inte är fallet kan de ha (mot deras bättre vetande) föranlett denna rättegång. Utifrån din fråga har jag svårt att se att försäkringsbolaget verkligen förhalat rättegången, men om de beskrivit ett händelseförlopp på ett felaktigt sätt torde de mot deras bättre vetande föranlett rättegången genom att exempelvis ta tvisten istället för att exempelvis betala ut försäkringsersättning. Detta är dock en fråga som ligger utanför din betalda frågeställning, men det är något du kan fundera över. Vi övergår nu till de straffprocessuella frågorna.Straffprocessuella utgångspunkterI din frågeställning undrar du om en ny stämning från din sida kan göras då du anser att försäkringsbolaget ”kränkt” brottsbalkens 15 kap. 7 §. Det viktiga här är att se till ordalydelsen. Lagrummet stipulerar följande i din situation: Försäkringsbolaget skall hos, åklagare, polis eller annan myndighet, sanningslöst (dvs. ren lögn) beskyllt dig för en brottslig gärning (vilket du anser att de har gjort) eller lämnat besvärande omständigheter. En förutsättning för detta är att myndigheten som angivelsen sker till har att uppta anmälan om en sådan sak. Viktigt att notera här är att om en part i en rättegång lämnar osanna uppgifter så tillämpas inte 15 kap. 7 § brottsbalken eftersom det brister i rekvisitet att domstolen inte har tagit upp någon anmälan. Ett typexempel är om någon exempelvis anmäler sin granne till kommunen för att denne stör omgivningen. Brottet falsk tillvitelse kan alltså inte ske inför domstol.Om du anser att försäkringsbolagets förfarande; dvs. att icke beskriva händelseförloppet på ett korrekt sätt och att klandra dig för en brottslig handling kan det istället röra sig om mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Dessa brott återfinns i 15 kap. 1-3 §§ brottsbalken. Förutsättningarna är dock att din motpart, försäkringsbolaget, under själva processen lämnat någon form av ed eller en sanningsförsäkran under själva rättegången. Samtliga av dessa brott faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som stämmer part inför domstol. Däremot är du part i målet i form av att du är målägande. Det du således skall göra är att göra en polisanmälan. Du kan, om åklagaren väljer att väcka åtal, kräva skadestånd. För att skadestånd skall bli aktuellt måste du, till följd av brottet (i detta fall om försäkringsbolaget gjort sig skyldig till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga), ha lidit en skada. Du skall alltså ha orsakats en skada på grund av deras osanna partsutsagor i domstol. Detta framgår implicit av 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna typ av skadestånd kallas för ekonomiskt skadestånd och är till för att sätta dig i samma situation som om skadan inte inträffat. Emellertid har du en öppning genom 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Där kan skadestånd utgå om du blivit allvarligt kränkt genom brott (dvs. mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga). Du kan givetvis stämma försäkringsbolaget på egen hand om du endast kräver skadestånd men inget straffrättsligt ansvar. Du kan således lämna in en stämningsansökan, yrka ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen och som grund för yrkandet är att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Du behöver alltså inte gå via det straffrättsliga systemet: Att en åklagare åtalar för dessa brott och att du får ersättning på grund av detta. Du kan föra en egen civilrättsliga process och argumentera för att de gjort något brottsligt. Om domstolen finner att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till exempelvis mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga och att du blivit allvarligt kränkt med hänsyn till din person, frihet, frid eller ära, kommer domstolen ålägga part att betala dig ett ideellt skadestånd. Behöver du hjälp med dessa skadeståndsrättsliga frågor rekommenderar jag dig att kontakta en jurist. Vi på Lawline har ett mycket stort nätverk av advokat- och juristbyråer samt vår egen juristbyrå - Lawline Consulting. Vänligen mejla info@lawline.se om du önskar att komma i kontakt med oss.