Familjerätt - efterarv, testamente

2015-01-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur efterarv och arv ska fördelas. Vi är två hel syskon. Våra föräldrar var gifta. Vår pappa gick bort för några år sedan. Enligt den bouppteckningen fanns det inget testamente. En försäkring om 270 tkr tillföll vår mamma. Det totala giftorättsgodset uppgick till 500 tkr (Pappas del utgjorde 350 tkr). Nu har även vår mamma gått bort. Hon efterlämnar en försäkring med mig och min syster som förmånstagare värd 270 tkr. Övriga bankmedel värda 500 tkr. Och en bostadsrätt som vi säger är värd 800 tkr. Det finns ett testamente som säger att vi barn ska få vår laglott och att resten ska fördelas på de 5 barnbarn som finns. Hur stor del ska var och en av oss få?
Elisabet Leth |Hej! Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Här nedan kommer jag att hänvisa till paragrafer för att du enkelt själv ska kunna använda länken här ovan och själv läsa bestämmelserna. Då din mamma var i livet vid din pappas bortgång så tillföll kvarlåtenskapen henne vid hans bortgång eftersom ni är deras gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Din pappas giftorättsgods ärvdes alltså av din mamma med fri förfoganderätt vid hans bortgång och kommer att tillfalla er syskon vid hennes bortgång enligt principen om efterarv som finns i 3 kap 2 § ÄB. Det som ni kommer att erhålla enligt principen om efterarv är den andel som beräknas genom att vad din mamma ärver från din pappa med fri förfoganderätt, sätts i relation till din mammas hela förmögenhet efter bodelning och arv. Fri förfoganderätt innebär att din mamma fritt kan förfoga över den ärvda kvarlåtenskapen från din pappa, med ett undantag, hon får inte testamentera bort den egendomen eller fördela den genom testamente, vilket jag återkommer till nedan när jag behandlar frågan om din mammas testamente. Det resulterar i att 350 000 kr har din mamma ärvt med fri förfoganderätt, 500 000 kr utgör sammanlagt giftorättsgods efter bodelning och arv från din pappa och 270 000 kr har hon erhållit som förmånstagare för försäkringen. Din pappas andel vid hans bortgång = 350 000 (din pappas andel av giftorättsgodset) / 770 000 (totalt giftorättsgods + försäkringen) = 0.45454545Kvarlåtenskapen vid din mammas bortgång:Bankmedel 500 000Bostadsrättslägenhet 800 000(Försäkringen med er syskon som förmånstagare ska som huvudregel inte medtas i kvarlåtenskapen 14:7 st.1 FAL utan tillfaller er direkt) (se https://lagen.nu/2005:104#K14P7S1)----------------------------------------------------------------------------------------Kvarlåtenskapen utgör då 1 300 000 kr Vad som då ska tilldelas er syskon enligt principen om efterarv efter er pappa beräknas genom att hans andel som jag tidigare räknat fram som är 0,45454 ska multipliceras med den kvarvarande kvarlåtenskapen efter er mammas bortgång dvs 1 300 000 = 590 902 kr 590 902 kr utgör alltså det som din mamma ärvt med fri förfoganderätt efter din pappa, det som nu ska fördelas till er syskon genom principen om efterarv.Ni syskon ärver alltså 295 451 kr (590 902/2) vardera enligt principen om efterarv i 3 kap 2 § ÄB. Inget testamente fanns skrivet av din pappa utan arvsreglerna i 2 kap 1 § ÄB om att arvet ska fördelas lika mellan er syskon gäller. Er mamma har skrivit ett testamente om vad hon önskar ska ske med kvarlåtenskapen efter hennes bortgång. Först vill jag kommentera att den efterlevande maken, din mamma, genom testamente inte får bestämma över den egendom som ska tilldelas den första avlidnes arvingar,, det vill säga de arv som ska tilldelas dig och din syster från er pappa. 3 kap 2 § 1 st sista meningen ÄB. Det framgår också ovan av min beskrivning av vad fri förfoganderätt innebär. Alltså kan din mamma inte i sitt testamente bestämma över vad som ska ske med de 509 902 kr som ska tillfalla dig och din syster. Din mamma har i sitt testamente möjlighet att disponera över de resterande 709 098 kr (1 300 000-509 902) som utgör hennes del av kvarlåtenskapen som hon innehar med full äganderätt. Enligt grundregeln i 2 kap 1 § ÄB så är du och din syster bröstarvingar och tar lika stor lott. Här finns ett testamente där er mamma önskar att ni ska erhålla er laglott, det vill säga hälften av er arvslott som följer av 2 kap 1 § ÄB, vad laglotten är följer av 7 kap 1 § ÄB. Er arvslott hade i sammanhanget varit 709 098/2 = 354 549 kr för er vardera. Laglotten utgör hälften av detta, det vill säga 177 274.5 kr vardera. Efter att du och din syster erhållit er laglott återstår alltså 354 549 kr kvar att fördela på de sätt som er mor önskade enligt testamentet, nämligen genom att barnbarnen erhåller lika stor del var av det som återstår av kvarlåtenskapen, det vill säga 70 910 kr var fördelat över de 5 barnbarnen. Jag hoppas att jag med detta besvarat dina frågor. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Vad gör man om man har nya uppgifter men förundersökningen har lagts ned?

2015-01-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag har begärt ut förhör ang en misshandel, frihetsberövande och skadegörelse gentemot mitt ex. Detta blev dock nedlagt pga att de gick inte att bevisa något. Men efter att ha läst hans förhör och hans svar på tal. Kan jag med hundra procent bevisa att han inte lämnat korrekta vittnesmål. Vilket jag tror skulle kunna ändra utgången av denna anmälan. Hur går jag tillväga? Vem kan jag prata så jag kan säga att han ljugit. Även ge vittnesmål tilö detta osv. Jag mår efter ett år fortfarande dåligt och vill bli trodd. Jag vet att han är duktig manipulativ och var ett offer av de i två år.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Kort sagt kan ju - som du säkert vet - även en nedlagd förundersökning om brott tas upp igen. Detta brukar ju ske om det kommer fram något nytt, i första hand nya bevis för att brottet verkligen har begåtts. Exempel kan förstås vara nya vittnen som har kommit fram eller att något av de gamla vittnena har kommit på mer att berätta. Om du till exempel kan bevisa att mycket av det ditt ex har sagt i förhören inte stämmer borde förundersökningen kunna tas upp igen.Det du kan göra är att höra av dig till polisen med din nya information. Det är förstås viktigt att du berättar allt du vet som kan vara till nytta som bevisning, eftersom det i så fall är större chans att utredningen sätter igång igen. Att förundersökningen har lagts ned en gång innebär inte att det inte kan gå vidare till rättegång!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vad händer med gemensamt lån om exmaken inte betalar?

2015-01-28 i Skuld
FRÅGA |Hej!Är nu skild, men under mitt äktenskap hade jag tillsammans med min dåvarande make ett lån där jag stod som medsökande. Detta lån skulle senare lösas med ett mer fördelaktigt lån. Efter skilsmässan framkom att min man hade ett spelmissbruk och att det ena lånet aldrig löstes. Efter 15 år litade jag på min man, vilket visade sig vara ett stort misstag, och väldigt dumt av mig att inte ha bättre koll naturligtvis. Efter skilsmässan har han skuldsatt sig så pass att han ej kan betala av på lånet (som senare visade sig vara två st) och låter alla sina skulder gå vidare till inkasso/kronofogden, vilket även drar med mig då jag ej själv har möjlighet att kunna betala av på dessa lån. Min fråga är, finns det någon möjlighet att kunna få lånen uppdelade 50/50? Om inte, skulle det finnas chans till det om man gick vidare med ärendet rättsligt? Känner mig lurad i alla fall på det ena lånet som skulle lösas. Eller får jag helt enkelt stå mitt kast?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Om man tar ett lån tillsammans och båda står på det, är man oftast "solidariskt ansvarig". Detta innebär, som i ditt fall, att den man är skyldig pengar kan välja vilken av gäldenärerna den vill för att kräva in pengar ända tills lånet är betalt. Exempelvis kan banken, om A och B har ett gemensamt lån på 100000 kr, kräva B på hela beloppet. Det är dock så att B i ett sådant fall får en "regressfordran" mot A på 50000 kr. I princip skall alltså till sist lånet ändå fördelas mellan båda som stod på lånet.Slutsatsen är att du i princip, om du tvingas betala mer än din andel, har rätt att kräva tillbaka den överskjutande delen från din före detta man. I ett fall som detta kanske det tyvärr inte går, eftersom han tydligen har mycket skulder. Extra orättvist blir det naturligtvis när du inte ens har råd att betala av lånet, men tyvärr är alltså allt som återstår att kräva betalning av din ex-man för den del utöver 50000 kr du tvingas betala på lånet. Det är ju inte helt omöjligt att hans ekonomi någon gång förbättrar sig och du har möjlighet att få tillbaka pengarna. Tills vidare kan du också försöka prata med banken eller var lånen nu kommer ifrån, för om du ändå inte kommer att kunna betala av lånet själv kanske de kan tänka sig att göra en uppdelning.Lycka till, och jag hoppas att situationen ordnar upp sig!Hälsningar,

Möjligheter att utföra ändring av faderskap

2015-01-27 i Faderskap
FRÅGA |hej jag blev gravid å min dåvarande kille var hemma hos mig då. tänkte ej så mkt på det. han skrev på faderskapsintyg. nu är ja sambo med min nya, vi har alltid kännt varran. han misstänker han är far till barnet då vi träffades runt den perioden jag blev gravid. detta tänkte jag inte så mkt på då utan trodde värkligen mitt ex var far.han vill göra faderskapstest då pojken är väldigt lik honom. hur går man tillväga med ett faderskapatest när det redan står någon annan som far?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Jag har tolkat det som att ditt ex har fått sitt faderskap fastställt genom bekräftelse eller dom i enlighet med 1 kap 3 § föräldrabalken. Om det skulle visa sig (genom ett faderskapstest) att det är din nuvarande sambo som är far till barnet skall rätten förklara att den bekräftelse som lämnats gentemot ditt ex skall sakna verkan mot honom. Det innebär att han inte längre skall anses vara fader till barnet. Detta följer av 1 kap 4 § 3 st föräldrabalken. För att fastställa att din sambo är fader till barnet ankommer det på socialnämnden att göra en utredning. I samband med denna skall nämnden inhämta upplysningar från modern. I detta skede bör du låta nämnden ta del av din sambos faderskapstest om han på eget initiativ gjort ett sådant.. Om faderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet genom utredningen skall din sambo få tillfälle at bekräfta faderskapet. Detta framgår av 2 kap 4-5 §§ föräldrabalken. Under förutsättning att ett faderskapstest har gjorts av din sambo och det visar att han är fader till barnet kommer socialnämnden troligen låta din sambo bekräfta faderskapet. Genom detta kommer han sedan vara att betrakta som fader till din son. Hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hur går vuxenadoption till?

2015-01-28 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag har levd hela (sedan jag var 3 år) mitt liv tillsammans med min mor och en ny pappa (styvfar). Jag anse att denne mannen är min far och vill väldig gärna att han adoptera mig. Jag är nu 34 år. Christian (styvfadern) är nu gift med min mor i över 10 år.Hur gör vi och kan är min moder fortvarande min mor efter adoptionen?Jag är både svensk och tysk medborgare, spelar detta ngt en roll?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!De bestämmelser som reglerar vad som står här i svaret finns i 4 kap. Föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381#K4), men då det blir lite komplicerat att ange de enskilda bestämmelserna nedan avstår jag från det.Det finns inga direkta hinder för att adoptera en vuxen person, så länge det inte sker av ekonomiska skäl. Eftersom styvfadern under nästan hela ditt liv har fungerat som din förälder borde det inte vara några problem. Att din styvfar adopterar dig påverkar heller inte att din mor är din förälder, så det kommer hon fortsatt att vara!Medborgarskapet skall heller inte spela någon roll i det här fallet.För att adoptera skall ni vända er till den tingsrätt som ansvarar för det område där din styvfar har hemvist (om ni vänder er till fel tingsrätt kan de ändå tala om vilken det är som är rätt domstol). Själva ansökan, som skall skickas dit, kan skrivas som ett vanligt brev som båda ni undertecknar. Både namn och personnummer skall naturligtvis finnas med för båda, och dessutom skall motivet för adoptionen finnas med (här skriver ni helt enkelt att det är för att din styvfar har fungerat som far för dig under över 30 år och har varit tillsammans med din mamma). Vidare kan det vara bra om även din mor skriver under på brevet, och att det står med att hon samtycker till adoptionen. Domstolen kommer också att vilja ha kontaktuppgifter till din biologiske far om han lever, eftersom han skall höras i ärendet. Han kan dock inte hindra adoptionen eftersom du är myndig.Lycka till! Om det är något mer du undrar kring det här är det bara att höra av dig igen!Hälsningar,

Blandad gåva av bostadsrätt

2015-01-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag köpte en bostadsrätt av min bror för 150 tkr för 5 år sedan. Min bror ansåg att borätten då var värd 1,2 milj men av broderlig omsorg gav han mig en rabatt på över 1 MSEK!Beskattas rabatten som vinst eller kan rabatten betraktas som gåva så att jag slipper skatt?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Som du redan verkar vara införstådd i är gåvor skattefria enligt 8:2 Inkomstskattelagen (IL) (lagen hittar du här) medan kapitalvinster är skattepliktiga enligt 42:1 IL. Kapitalvinster på bostadsrätter tas upp till tjugotvå trettiondelar (46:18) och beskattas i inkomstslaget kapital med en skattesats på 30 % (65:7 IL).Överlåtelsen till dig utgör en så kallad "blandad gåva". För bostadsrätter tillämpas delningsprincipen vilket innebär att du anses ha gjort ett köp till den del som du betalat för (150 tkr) men fått en gåva till den överstigande delen upp till marknadsvärdet. Om din brors uppfattning om lägenhetens marknadsvärde vid gåvotillfället varit riktig har du således erhållit en gåva om 1,05 mkr (1,2 mkr – 150 tkr). Den utgift som du hade vid köpet av fastigheten (150 tkr) beskattas inte hos dig utan tvärt om, gav möjligtvis upphov till avdragsrätt det år som köpet gjordes. Gåvan om 1,05 mkr beskattas inte heller hos dig eftersom gåvor är skattefria enligt vad som redan sagts inledningsvis.Överlåtelsens karaktär i form gåva får skattemässiga konsekvenser för dig först när du säljer bostadsrätten. Enligt den så kallade "kontinuitetsprincipen" (44:21 IL) kommer du att inträda i "samma skattemässiga situation" som din bror befann sig vid överlåtelsetillfället gällande bostadsrättens anskaffningskostnad. Det sagda får betydelse för dig av den anledningen att den ersättning som du erhåller för bostadsrätten vid försäljning ska minskas med utgifterna för avyttringen samt omkostnadsbeloppet (44:13). I omkostnadsbeloppet ingår anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet kommer då att beså av både den ersättning som du betalat för bostadsrätten samt den ersättning som din bror ursprungligen betalat för den. Konsekvensen av denna ordning blir att den kapitalvinst som du kommer att betala skatt på vid försäljningen blir mindre än om enbart den ersättning som du betalat för lägenheten hade inräknats i anskaffningsvärdet. Denna ordning är alltså skattemässigt fördelaktigt för din del.Hoppas mitt svar varit dig behjälplig. Du är välkommen att återkomma till oss om du skulle undra över något ytterligare,Med vänlig hälsning

Hur påverkar gåva av två olika värdefulla fastigheter arvet samt fråga om skuldebrev

2015-01-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!År 2002 fick jag och min syster var sin skogsfastighet som gåva av vår mor.Då den fastighet jag fick hade ett högre värde än min systers skrevs det en revers. Vi fick förklarat att den skulle komma att regleras vid bouppteckningen vid vår mors bortgång. Vår mor lever fortfarande men nu när det har gått så många år har vi glömt vad det innebär. Vi kom att samtala om det men ingen av oss kunde riktigt minnas hur det var varför vi skulle vara tacksamma om vi kunde få en enklare förklaring.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för er fråga!Naturligtvis är det inte lätt att veta vad som sades år 2002, men en tänkbar förklaring är att detta handlade om frågan om förskott på arv. Jag återkommer strax till detta. För det första skulle det egentligen vara nödvändigt med mer information om reversen. En revers är ju ett skuldebrev, och därmed undrar jag vem som skulle vara skyldig vem pengar. Kan det ha varit så att det skrevs en revers att du var skyldig din syster ett visst belopp för att kompensera för att din fastighet var mer värd, eller kan det vara så att din mor skulle vara skyldig din syster pengar för att kompensera för att hon fick en mindre värd fastighet? I svaret kommer jag att utgå från att skuldebrevet var "från modern till systern" eftersom det verkar rimligast.När arvet skall förrättas enligt lag (det vill säga utan testamente) skall en gåva som huvudregel räknas som förskott om den har varit till en bröstarvinge (Se 6 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K6). Båda ni är, som barn till er mor, bröstarvingar. Om det inte har sagts någonting om att det inte skulle vara förskott vid gåvan, kommer fastigheterna att räknas av från era respektive arv. Om du har fått en mer värdefull fastighet, kommer naturligtvis mer att räknas av från ditt arv än från din systers. På så sätt kan det jämna ut sig vid arvförrättningen. Om, å andra sidan, din mor har skrivit ett skuldebrev till din syster (som jag antog ovan), kommer ju även detta att räknas som en gåva. I så fall har ni ju fått lika mycket, och lika mycket kommer att räknas av från era respektive arv. Din syster kommer att få skulden täckt om egendomen räcker, eftersom arvet räknas i stort sett som "Tillgångar minus skulder". Det kan ha varit det som menades med att det skulle regleras vid bouppteckningen. I så fall kommer det självklart att jämna ut sig helt mellan er den dag arv blir aktuellt.Sammanfattningsvis skulle jag alltså tro att det som hände var att er mor skrev skuldebrev gentemot din syster på det belopp som var skillnaden mellan fastigheternas värde. Detta kommer att leda till att båda till slut har fått lika mycket, så länge det finns nog med egendom för att täcka skulden. I varje fall kommer ni att anses ha fått lika mycket i gåva.Om ni undrar något mer om det här eller något annat, är det bara att återkomma!Hälsningar,

Samägares rättigheter mot tredje man vid exekutiv försäljning av fastighet

2015-01-27 i Exekutiv försäljning
FRÅGA |Vi är två familjer som äger 50% var i ett hus. Den ena familjen vill nu sälja sin del till ett av barnen. För att dessa ska få låna pengarna av banken kräver dom en inteckning i fastigheten. Vad händer om dom kommer på obestånd och banken säljer huset. Kan då även vi, som inte är på obestånd och inte har några skulder på vår del av fastigheten förlora allt eller får vi ut hälften av det belopp banken har sålt fastigheten för? Kan banken sälja fastigheten till vilket pris som helst, alltså långt under marknadsvärdet?
Martin Cronsioe |Hej, och tack för din fråga till Lawline.Ifall den som du samäger fastigheten med blir föremål för utmätning kan han/hennes andel mätas ut. För fastigheter gäller också att Kronofogdemyndigheten på begäran av utmätningssökanden, gäldenären eller dig, kan förordna om att hela fastigheten ska säljas. Emot ett sådant beslut har du som samägare en viss möjlighet att begära anstånd. För ett sådant anstånd krävs att det föreligger synnerliga skäl emot att hela fastigheten säljs, och att istället endast gäldenärens andel säljs. Synnerliga skäl är ett mycket högt ställt krav, och det ska i regel vara fråga om att försäljningen av andelen är tillräcklig för att täcka utmätningssökandens fordran eller att tidpunkten för försäljningen skulle leda till en stor för lust för dig. Säljs hela fastigheten, kan KFM endast mäta ut den andel av köpeskillingen som är gäldenärens, i Ert fall 50 %. Ni har alltså rätt att till den andra hälften av köpeskillingen. Angående priset kan sägas att du som samägare har möjlighet att yrka att tingsrätten ska fastställa ett belopp under vilket fastigheten inte får säljas. Rätten är dock inte bunden av ditt yrkande, utan kan fastställa ett lägre belopp om den skulle finna det yrkade beloppet för högt. Att fastigheter på offentlig auktion säljs under marknadsvärdet hör till det normala.Hoppas att detta har besvarat dina frågor.