Provanställning

2015-04-17 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej,Jag började arbeta som nyexaminerad i fjol och fick provanställning under 1 år. Min chef tyckte nyligen att jag var duktig och kunde tänka sig att ge mig fastjobb efter att mitt kontrakt gått ut i juni, men eftersom att jag hade mer saker att jobba på och i rädsla om att jag skulle sluta att utvecklas framåt ifall jag fick fastjobb, så ville min chef först "förlänga" min provanställning ytterligare ett halvår, för att sedan om jag visat mig värdig, ge mig fastjobb.En kollega sa att jag borde dubbelkolla detta med er, ifall en chef får göra på detta vis överhuvudtaget, eller ifall chefen är skyldig att antingen ge fastjobb eller säga upp en anställd efter en provanställning. Tack på förhand
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Den lag som är tillämplig på din fråga är lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt 4 § LAS är huvudregeln att ett anställningsavtal gäller tillsvidare. Undantag från denna huvudregel, som utgör tillåtna tidsbegränsade anställningar, framgår av 5 och 6 §§ LAS. Av 6 § framgår att avtal om provanställning får träffas. Denna provanställning får pågå i maximalt 6 månader. Om varken arbetsgivaren eller arbetstagaren senast vid prövotidens utgång meddelar att anställningen ska upphöra övergår automatiskt provanställningen i en fast anställning.I ditt fall kan alltså konstateras att provanställningen enligt lag inte får pågå i 1 år, och följaktligen får den heller inte förlängas med sex månader. Vidare har din provanställning nu övergått i en fast anställning, då jag förstår det som att din "provanställning" har pågått längre än sex månader. Att du är fast anställd innebär b.la. att det krävs saklig grund för uppsägning från din arbetsgivares sida. Den fasta anställningen innebär med andra ord ett starkare skydd för dig som arbetstagare än en provanställning.Trevlig helg!

Återkallat körkort pga. en olycka?

2015-04-17 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, Jag brukade arbeta som personlig assistent och jag var tvungen att köra till ibland. Jag fick mitt körkort nyligen. Det har inte gått ett år sedan jag fick den. En dag på jobbet jag körde den person till hans arbete, nästan gjorde jag en olycka. Bilen fick liten repa på baksidan. Nu personen ber mig att betala för skadorna. Han säger, om han använder försäkringen att reparera scratch då jag kan förlora mitt körkort, men det kommer att kosta mindre belopp. Min fråga är kommer jag att förlora mitt körkort om han använder försäkringen att reparera skadan?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det finns en rad situationer som kan få följden att körkortet återkallas, det vill säga att föraren (tillfälligt) förlorar körkortet. Har körkortsinnehavaren gjort sig skyldig till exempelvis grov vårdslöshet i trafik eller rattfylleri, ska körkortet återkallas. Men det finns även andra fall där körkortet återkallas. Exempel på fall är om körkortsinnehavaren, ej i ringa omfattning, har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, har svårt att respektera trafikreglerna, kör omdömeslöst eller om föraren är så pass sjuk eller skadad att han eller hon ses som olämplig att framföra en bil (5 kap. 3 § körkortslagen). Det finns sålunda inget i lagen som säger att du kan förlora körkortet enbart på den grunden att du orsakat en liten repa på någon annan bil. Det spelar heller inte roll om någon använder försäkringen för att reparera skadan.Vänliga hälsningar,

Formkrav vid upprättande av samboavtal

2015-04-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo sparar pengar i aktier via ett ISK konto som är registrerat på mig. Vi vill skriva ett avtal som tydliggör att dessa pengar tillhör oss båda och därför skall delas lika vid en eventuell separation. Kan vi skriva detta avtal själva med vittnen? Är det lika bindande som om vi gör det via jurist?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Den reglering som finns kring samboavtal finns i 9 § sambolagen, och de enda krav som finns på ett sådant avtal är att det ska vara skriftligt och undertecknas av båda samborna. Det krävs alltså inget vittne för att avtalet ska bli giltigt. Däremot kan det vara bra med ett vittne då det i en framtida eventuell tvist blir lättare att bevisa att ni båda faktiskt har skrivit under avtalet. Det spelar heller ingen roll om ni skriver avtalet själva eller med hjälp av en jurist, bara ni ser till att det ni vill reglera skrivs in i avtalet. En tjänst för att upprätta ett bra samboavtal finner ni här.Lycka till!Vänligen,

Avtalsdispyt

2015-04-17 i Avtal
FRÅGA |Hej,Min närmsta granne har anlitat en byggfirma som utför arbeten hos dem. Bland annat skall de bygga om ett förråd som är sammanbyggt med mitt förråd (vi bor i radhus). För ca en vecka sedan blev jag uppringd av byggfirman och blev erbjuden att få min del av förrådet ombyggt för 35.000:- Han beskrev per telefon hur han hade tänkt sig att bygga. Jag svarade att jag var intresserad men att jag ville ha en offert att titta på. Han svarade då att det skulle jag få och att vi skulle skriva under innan han började. Efter att ha tänkt närmare på saken så har jag bestämt mig för att inte låta dem få jobbet. I dag gick jag över till grannen och meddelade byggaren att jag inte är intresserad. Har blev då upprörd och påstår att vi har ett muntligt avtal och att han redan beställt materialet till byggnaden och att han kommer att fakturera mig för returneringskostnaden av detta. Vem har rätt?
Martin Persson |Tack för din fråga!Knäckfrågan i ditt fall är alltså huruvida ett avtal uppkommit eller inte mellan dig och byggfirman. Att be om en offert för att "titta på" är knappast att anse som att du avgivit en vilja att ingå avtalet, och att ni därtill kommit överens om att ni skulle "skriva under" innan byggets start är det högst orimligt att se att ett avtal slutits. Att det inte heller verkar finnas något skriftligt som tyder på något annat gör det ytterst svårt för byggfirman att bevisa det påstådda avtalet.Skulle du däremot få en faktura är det viktigt att du bestrider fakturan. När du bestrider fakturan hamnar således bevisbördan på fordringsägaren att bevisa att det är en korrekt fordran som kan styrkas genom exempelvis ett avtal.Hur man bestrider en faktura finns väl beskrivet på Polisens hemsida och kan läsas här. Du bör dock uppmärksammas en extra gång på att även om du bestridit en faktura, som du senare ändå får en påminnelse på från exempelvis ett inkassoföretag eller Kronofogden - då är det viktigt att du även bestrider denna faktura till det berörda inkassoföretaget eller myndigheten.Vänligen,

Vägran att lämna tillbaka lånad lös egendom

2015-04-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag lånade ut en spelkonsol med tillhörande spel samt en handkontroll till en annan spelkonsol till en vän för ett år sedan, hon ville ge sin son ett glädjefyllt sportlov, nu ville jag få tillbaks sakerna, då har hon spärrat mitt telefonnr samt nyligen blockerat mig från facebook ( vilket var mitt andra sätt att kunna kontakta henne).Finns det någon laglig rätt för mig att gå tillväga för att kunna få tillbaks mina saker?För egen del är jag rätt obrydd, men min son vill kunna spela spelen, han satte sig i mitt knä och grät - det gjorde ont i hjärtat att se min grabb så ledsen bara för ett par spel.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom din vän har din spelkonsol, dina spel och din handkontroll i sin besittning, men vägrar lämna tillbaka dem när du begär detta så kan han dömas för olovligt förfogande, vilket framgår av Brottsbalk (1962:700) 10:4. Om du inte vill eller kan göra upp i godo med din vän så kan du göra en polisanmälan i saken.Om du endast vill få tillbaka sakerna så är det mest optimala om du överhuvudtaget kan kommunicera med din vän, kanske genom ett brev där du tydligt säger att du vill ha tillbaka dina saker, vilka saker det rör sig om och att din vän har skälig tid på sig att lämna tillbaka dem. Du bör i ett sådant brev också tydligt ange ditt namn, din väns namn och datum. Spara också en kopia av brevet.Eftersom din vän dock tycks motarbeta dina försök att kontakta honom så är det dock troligare att du kan få tillbaka dina saker genom att begära handräckning. Eftersom din vän olovligen kvarhåller dina saker så kan du ansöka om särskild handräckning hos kronofogdemyndigheten, vilket framgår av Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning 4 § första stycket, punkt 1. Ansökan görs med blankett KFM 9042 som finns att tillgå på kronofogdemyndighetens hemsida. Till denna ska du också bifoga bevis, exempelvis kvitto eller avtal, som visar att du äger sakerna du nämner. En avgift à 300 kronor uttas för ansökan om särskild handräckning, men du kan i ansökan begära att få ersättning för denna avgift av din vän. Med vänlig hälsning

Testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen

2015-04-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har fyra bröstarvingar som ärver 50% av kvarlåtenskapen, är gift och vill ge bort resterande 50% till mina äldsta barn av viss anledning, är giftorätten automatisk ,i bland talas om fyra basbelopp, vad gäller och hur gör jag för att få det som jag vill ha det, om inte åvandstående gäller kan jag ge bort fastighet till ett barn ? Eller annat ?Tack för svar,
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer att strukturera upp svaret genom att ta det i kronologisk ordning och börja redogöra för bodelningen, för att du ska få en ökad förståelse för vad som gäller. Bodelning i anledning av ena makens död och basbeloppsregeln Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom äktenskapsskillnad). En bodelning behöver dock inte genomföras om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I de allra flesta fallen finns giftorättsgods och bodelning ska därav genomföras. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå.Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska överskottet av värdet av giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §).Efter att en bodelning skett, ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Utgångspunkten är att det är den efterlevande maken som ärver den andra maken. Efter den sista makens frånfälle, ska de gemensamma barnen dela på det som finns kvar. Emellertid har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott omedelbart (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken), det vill säga innan den efterlevande maken. Den efterlevande maken har rätt att få ut så mycket av kvarlåtenskapen som motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). I de fyra prisbasbeloppen inkluderas det den efterlevande fått genom bodelningen eller vad denne har som enskild egendom. Basbeloppsregeln gäller endast till förmån för efterlevande make och inte för bröstarvingar eller andra arvingar.Testamentera bort egendom Med ett testamente kan du i princip fritt bestämma hur ditt arv ska fördelas. Dock finns begränsningar gällande bland annat bröstarvingarnas rätt till laglott. Du kan testamentera bort hälften av dina tillgångar, utan att detta kränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 1 §). Detta innebär att dina fyra bröstarvingar åtminstone ska få dela på 50 % av kvarlåtenskapen. Resterande 50 % kan du testamentera till vem du vill. Det är sålunda fullständigt i enlighet med de juridiska reglerna att du låter resterande hälft tillfalla ditt äldsta barn. Skulle du ge bort en fastighet till ett av barnen under ditt liv, kan detta räknas som ett förskott på arv, om inte du bestämmer annat.Sammanfattningsvis så ska en bodelning ske när ena maken avlider. Där ska makarnas tillgångar ingå och skuldernas ska avräknas på respektive makes egendom. Ett eventuellt överskott från makarna ska senare läggas samman och likadelas. Skulle en make ha ett underskott (mer skulder än tillgångar), går denna make in med ett värde om noll kronor i likadelningen och i sådant fall likadelas endast den andra makens tillgångar. Den efterlevande har rätt att få egendomar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Finns gemensamma barn i äktenskapet, ska dessa bröstarvingar få sitt arv först när den andra maken avlidit, men här kan ett testamente föreskriva annat. Du kan testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till vem du vill (det äldsta barnet i ditt fall). Den andra hälft utgör bröstarvingarnas laglott och får inte kränkas. Basbeloppsregeln går även före ett testamente. Behöver du hjälp med att upprätta ett korrekt testamente, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/testamente}.Hoppas svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,

Påföljdsval för unga lagöverträdare

2015-04-17 i Påföljder
FRÅGA |fråga 1Min kompis som är 17 år hamnade i bråk med en annan kille på en fest. De började slåss men min kompis slog ett väldigt hårt knytnäv slag i ansiktet som orsakde någon slags fraktur. Han är ostraffad sen innan. Vad skulle han få för straff om det blir rättegång?fråga 2 vad kan en person som är 20 år få för straff om de hotar en annan person som är under 18, eftersom att hen ska vittna? har det betydelse för vad det handlar om för brott som hen ska vittna för?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga.Din första fråga rör en minderårig person som kan ha begått brott, och regler om brott finns i brottsbalken. Av din beskrivning låter det som om din kompis kan ha gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, men även den mindre allvarliga formen ringa misshandel samt den allvarligare formen grov misshandel i 3 kap. 6 § kan vara aktuella. Straffskalan för misshandel av normalgraden är 14 dagars fängelse till 2 år.När en person som är under 18 år begår brott tar domstolen dock hänsyn till åldern i mildrande riktning vid valet av påföljd (straff). För att exempelvis döma en person under 18 år till fängelse krävs synnerliga skäl, vilket är ett högt ställt krav. Även det faktum att man inte har straffats tidigare beaktas i mildrande riktning. Lagregler kring detta hittar du här och här.Tyvärr går det inte att ge något säkert svar på din fråga här, då flera faktorer såsom din kompis livssituation har betydelse vid bedömningen. Om det finns ett vårdbehov är ungdomsvård en möjlig påföljd. Finns inget vårdbehov ses ungdomstjänst ofta som lämpligt, och antalet timmar beror bland annat på vilket brott som har begåtts. I de ovanliga fall då fängelse döms ut innebär detta för en 17-åring i stället sluten ungdomsvård. Bestämmelser kring dessa påföljder hittar du här.Vad gäller din andra fråga kan man göra sig skyldig till brottet övergrepp i rättssak om man hotar ett vittne, se 17 kap. 10 § brottsbalken. För brottets normalgrad gäller straffskalan 14 dagar till 4 år.Om en 20-åring begår brott ses inte åldern som lika ursäktande som för exempelvis en 17-åring, eftersom en 20-åring är myndig. För personer under 21 år gäller dock att fängelse inte får utdömas om inte särskilda skäl finns, vilket är ett lägre krav än synnerliga skäl men ändå relativt högt. De straff som aktualiseras för 17-åringar aktualiseras ofta även för 20-åringar, men för en 20-åring kan straffet bli strängare på grund av den högre åldern.Tyvärr är det svårt att bedöma vad ett eventuellt straff skulle kunna bli även i detta fall. Personliga omständigheter och situationen då det eventuella brottet begicks är av avgörande betydelse för bedömningen.Hoppas att svaret ändå kan vara till någon hjälp.Vänligen,

Adoption av vuxna barn

2015-04-17 i Adoption
FRÅGA |Kan jag adoptera mina två vuxna döttrar?- Behövs ett godkännande och i så fall vad?- Hur går jag tillväga?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Regler kring adoption finns i föräldrabalkens 4 kapitel. Enligt 1 § får man adoptera om man fyllt 25 år. Som regel tillåts inte att en person som är över 45 år att adoptera, men prövningen är individuell och i vissa fall kan det tillåtas.Då dina döttrar är vuxna krävs enligt 5 § att de samtycker till adoptionen. Något samtycke från annan eventuell förälder krävs inte, men om det är möjligt ska en sådan förälder höras i ärendet.Ansökan om adoption ska du göra hos tingsrätten i den stad där du bor. Ansökan ska innehålla era namn och personnummer samt vara undertecknad av dig och dina döttrar. I ansökan ska även anges varför ni vill genomföra adoptionen. Då det i 6 § finns ett uttryckligt förbud mot att adoption sker av ekonomiska skäl, kan det vara bra att nämna i ansökan att adoptionen inte ger upphov till någon ersättning för de inblandade.När tingsrätten prövar en adoptionsansökan görs en helhetsbedömning. Det kan vara svårt att få igenom en vuxenadoption, men vad som kan tala för att en adoption ska beviljas är om relationen mellan dig och dina döttrar är god. Hoppas att svaret kan vara till hjälp och lycka till!Vänligen,