Dubbelbestraffning

2016-05-25 i Påföljder
FRÅGA |jag dömdes 2011 till 7,6 års fängelse för grovt narkotikabrott, ca 1år senare drar TRS mitt körkort pga "brottets natur" är detta inte dubbelbestraffning?
Marlene Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Frågan om dubbelbestraffning (eller principen om Ne bis in idem) kommer till uttryck i artikel 50 i Europeiska unions stadga om de grundläggande rättigheterna, samt i artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Båda artiklarna syftar till rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott. För att indraget körkort skall anses vara dubbelbestraffning behöver återkallelsen av ditt körkort anses vara ett straff. Enligt Brottsbalken 1 kap. 3 § stadgas det ”Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård”, det finns således inga andra ”straff”. När det gäller förvaltningsrättsliga ärenden, som din fråga berör, kan en enskilda komma i kontakt med principen om dubbelbestraffning via de sanktioner som förvaltningsrättsliga ärenden kan leda till, i ditt fall körkortsåterkallelsen. Reglerna för återkallelse av körkort finns i körkortslag (1998:488) 5kap, se här. I 5 kap. 1 § 2st stadgas det att “återkallelse av körkort är ett körkortsingripande och ett sådant på grund av brottslig gärning får ske när du fått en laga kraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning”. I 5 kap 3§ framgår det när ett körkort skall återkallas. I ditt fall får jag anta att det är punkterna 5 och 6 i samma paragraf som din återkallelse baseras på. 5 kap 3§ p5 innebär att körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort, här räknas även narkotika in. Transportstyrelsen kan även via 5 kap 3§ p6 återkalla ditt körkort om de tycker att du på grund av dina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses vara lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Detta skulle exempelvis kunna vara om du har ett narkotikaberoende.5kap 3§ körkortslagen gör det rent av obligatoriskt för transportstyrelsen att återkalla ditt körkort på ovannämnda grunder. Om detta skall anses vara dubbelbestraffning i Europakonventionens eller i EU-stadgans mening har inte blivit avgjort ännu, men i nuläget är det alltså inte fråga om dubbelbestraffning enligt svensk rätt. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Vänlig hälsningar,

Entledigande av god man

2016-05-25 i God man & förvaltare
FRÅGA |jag har en utvecklingsstörd syster som har en god man. vi misstänker att den gode mannen "skor sig" på min systers bekostnad. kan hon frånsäga sig god man, och istället låta min bror sköta hennes räkningar, samt att brorsan lämnar pengar på hennes äldreboende som personalen kan ge till henne vid behov?//ankie
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser om god man regleras i 11 kap. i föräldrabalken. Enligt 20 § framgår att god man som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag ska entledigas. Beslut om entledigande fattas av överförmyndaren. I 21 § sägs det att ansökan om entledigande av god man får göras av den gode mannen själv, förmyndare, den som ansökningen avser (förutsatt att denne fyllt 16 år), av dennes make eller sambo, samt närmaste släktingar. Med andra ord kan antingen din syster, eller ni som släktingar, ansöka om att den gode mannen ska bli skild från sitt uppdrag. Ansökan görs till överförmyndaren i er kommun. 12 § reglerar vem som kan vara god man. Enligt bestämmelsen ska den som utses till god man vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Om den enskilde föreslår en viss person som god man, ska denna person förordnas förutsatt att denne är lämplig och vill åta sig uppdraget. Om man bara utgår från ordalydelsen i lagen finns det således inget hinder mot att din bror blir god man, så länge som han är lämplig och villig att åta sig uppdraget. Dock finns det viss domstolspraxis som talar emot lämpligheten att ha en närstående släkting som god man. Av den kortfattade information som ryms i din fråga kan jag dessvärre inte ge något exakt svar på huruvida din bror är lämplig som god man åt er syster. Jag rekommenderar er istället att vända er till överförmyndaren. Denna person bör kunna ge er ett mer konkret svar på era frågor.Lycka till!Vänligen,

Begränsningar i möjligheten att testamentera

2016-05-25 i Testamente
FRÅGA |Jag skall upprätta ett testamente. Kan jag testamentera en del av kvarlåtenskapen till en förening. Hur stor del i så fall?Har 4 barn som ärver till lika delar.
Erica Leufstedt |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalk (1958:637), ÄB, och jag tänkte jag skulle redogöra generellt för möjligheterna och begränsningarna som finns för ett testamente. Genom att upprätta ett testamente frångår du den legala arvsordningen och styr själv hur du vill fördela din kvarlåtenskap. Det finns inga regler som hindrar dig från att testamentera till en förening, och som huvudregel får du fritt disponera över kvarlåtenskapen och testamentera hur stor summa som du önskar till föreningen. Ärvdabalken sätter däremot upp vissa begränsande regler om hur stor del av din kvarlåtenskap som måste tillfalla bland annat make och bröstarvingar. Du kan inte testamentera bort dina bröstarvingars laglott. Laglotten motsvarar hälften av deras arvslott, och motsvarar då i ditt fall 1/8 av din kvarlåtenskap. Dina barn måste enligt 7 kap 3§ påkalla jämkning av testamentet för att ha rätt att få ut sin laglott. Enligt 3 kap 1§ ÄB har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som vid tidpunkten för dödsfallet gäller enligt socialförsäkringsbalken. Ordningen för utdelning av ett testamente blir således följande; 1. Basbeloppsregeln - En efterlevande make har i första hand rätt att få ut denna del ur kvarlåtenskapen efter den avlidne. 2. Bröstarvingarnas laglott – Denna rätt ska tillgodoses i andra steget men måste av arvingarna begäras såsom jämkning av testamentet. 3. Testamentstagarna - Så stor del du önskar att föreningen ska erhålla kan du utan begränsning testamentera dit. 4. Om något blir över – Väljer du att inte testamentera allt överskott till föreningen fördelas resterande enligt den lagliga arvsordningen enligt ÄB. En sista begränsning i din möjlighet att testamentera är egendom som du innehar med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär just detta, att du får disponera pengarna under din livstid men inte testamentera bort. Sådan egendom kan man t.ex. ha erhållit om man har särkullbarn som eftergett sin arvsrätt från sin avlidne förälder till dig. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Distansköp

2016-05-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag har köpt en båt på distans utan att titta på den innan köpet gjordes.Vi skrev ett köpekontrakt med bilaga där information om utrustning och drift timmar redogjordes .Säljaren uppgav att båten gått 105h, när jag starta båten ser jag att verkligheten är 150h.Båtens värde är 500 000:-Hur går jag vidare och är det någon mening?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Köp av näringsidkare: Av din fråga framgår inte om du köpt båten av en privatperson eller en näringsidkare. Detta är av stor betydelse eftersom att om du har köpt den av en näringsidkare är Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler tillämplig (distansavtalslagen), se 1 & 2 §§ i distansavtalslagen. Om du köpt båten av en näringsidkare har du rätt att ångra köpet inom 14 dagar från det att du fått den i besittning, detta följer av 10 & 12 §§ distansavtalslagen. Då ska du, om ni inte avtalat om annat ombesörja återleveransen av båten till säljaren enligt 13 § distansavtalslagen. Om drifttimmarna är av stor betydelse vid köp av båt finns en möjlighet att du kan slippa betala återleveransen, se 13 § distansavtalslagen i kombination med 5 § & 2 § st 1 p2 i samma lag. Du ska därefter erhålla köpeskillingen enligt 14 § distansavtalslagen. Om ångerfristen enligt distansavtalslagen har passerat har du en möjlighet att erhålla prisavdrag enligt konsumentköplagen istället. Enligt 16 § konsumentköplagen är varan felaktig eftersom den inte stämmer överens med avtalet. Du får då, förutsatt du reklamerar inom 2 månader kräva prisavdrag, se 23 & 28 §§ konsumentköplagen. Prisavdrag blir aktuellt eftersom att varken avhjälpande eller omleverans ställer felet tillrätta. Köp av annan privatperson:Om du köpt båten av en privatperson är Köplagen tillämplig. Enligt 17 § Köplagen ska varan överensstämma med avtalet. Båten överensstämmer uppenbarligen inte med avtalet avseende drifttimmarna, vilket är ett fel i Köplagens mening. Eftersom du inte undersökt båten, och förmodligen inte haft tillfälle till det innan köpet kan du inte anses ha försummat din undersökningsplikt enligt 20 § Köplagen. Det du har en skyldighet att göra är att undersöka båten efter det att den har levererats enligt 31 § Köplagen, vilket du har gjort. För att få åberopa felet måste du reklamera varan inom skälig tid enligt 32 § Köplagen. Eftersom varken avhjälpande eller omleverans är en lämplig påföljd för felet, är prisavdrag närmast till hands enligt 37 § Köplagen. Prisavdraget ska motsvara den värdeminskning dessa extra drifttimmar kan anses bestå i, enligt 38 § Köplagen. Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Åtalsunderlåtelse och belastningsregister

2016-05-25 i Påföljder
FRÅGA |Hej! I oktober 2015 åkte jag fast för snatteri, jag skämdes otroligt mycket och vet inte riktigt varför jag gjorde det. Jag stal ett par örhängen på H&M för 49 kr..Jag erkände direkt och gjorde allt jag kunde för att underlätta situationen både för mig och polisen.. Jag var då 21 år när brottet hände. Aldrig snattat eller blivit åtalad för något innan! Jag fick ett hem ett brev ett par veckor senare från Polisen där de beskrev vad som hände den dagen och att det inte skulle gå till rätten. Nu nyligen har jag beställt hem ett utdrag ur belastningsregistret för att det skulle min arbetsgivare ha.. (Hon lär väl sparka mig när hon ser det men ska försöka berätta situationen och vara ärlig) Och det stod så här: "åtalsunderlåtelse, enligt 20 kap första stycket i 1 rättegångsbalken" Snatteri 8 kap 2 brottsbalken"har inte fått betala någon böter alls, eller fått fler brev, vad innebär detta? Är inte speciellt kunnig när det kommer till lagar och liknande.. Väldigt tacksam för svar,
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. En åtalsunderlåtelse innebär kort att en åklagare beslutar att inte väcka åtal mot dig för en viss lagöverträdelse. Det betyder inte att du frikänns för brottet, utan istället menas att du slipper gå igenom en domstolsprocess. En åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och kommer att synas i belastningsregistret. För att en åtalsunderlåtelse ens ska kunna komma i fråga krävs att det står klart att brottet begåtts. I sådant fall har den misstänkte ofta erkänt gärningen. Till slut betyder en åtalsunderlåtelse att ett åtal inte kommer att väckas mot dig för snatteriet. Du slipper alltså vara med om en rättegång. Eftersom du var över 18 år när du begick brottet kommer uppgiften om ditt snatteri att försvinna från belastningsregistret 10 år efter beslutet om åtalsunderlåtelse (17 § 11 p. lag om belastningsregister). Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Reglera bodelning m.h.a. samboavtal

2016-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi är sambo, den ena har gått in med kontantinsatsen, båda står på kontraktet och lånet, hur gör vi för att det ska bli rätt vid en eventuell separation för båda parter?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Bestämmelser om sambor regleras i sambolagen. Av er fråga framgår att ni förvärvat bostaden för gemensam användning, vilket innebär att den kommer att utgöra samboegendom. Vid en separation ska bodelning ske, om någon av samborna begär detta. Samboegendom kommer då att delas lika mellan samborna, se 8 §. I ert fall innebär detta att värdet av er bostad kommer att delas lika mellan er, trots att bara en av er har erlagt kontantinsatsen. Tycker man att denna fördelning är orättvis rekommenderar jag starkt att upprätta ett s.k. samboavtal. Med hjälp av ett sådant avtal kan ni komma överens om att sambolagens regler inte ska gälla, samt hur värdet av bostaden ska fördelas mellan er vid en eventuell separation. Vill ni ha hjälp att utforma samboavtalet kan jag rekommendera er Lawlines förmånliga tjänst. Länken hittar ni här.Hör gärna av er om ni undrar något mer! Lycka till!Vänligen,

Servitut trots trilskande fastighetsägare

2016-05-25 i Servitut
FRÅGA |Kan en markägare neka oss att gräva/ lägga ned ledningar för vatten och avlopp? Vi vill ansluta oss till en kommunal anslutningspunkt som ligger på dennesmark. Marken i fråga är betesmark.
Olivia Åman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätten att använda någon annans mark för eget ändamål kallas servitut och det behandlas i 14 kap. Jordabalken (JB)( https://lagen.nu/1970:994#K14P1S1). Rekvisiten för att det ska vara tillåtet med servitut är att ändamålet ska vara (1) ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning och (2) det ska vara för stadigvarande bruk och det framkommer av 14 kap. 1 § JB (https://lagen.nu/1970:994#K14P1S1). Ett servitut går bäst att beskriva som ett avtal mellan två fastigheter snarare än mellan personer. Servitut är inte möjligt att överlåta särskilt och det ”stannar kvar” på fastigheten även om denna byter ägare, 14 kap. 3 § (https://lagen.nu/1970:994#K14P3S1). Enligt 14 kap. 5 § (https://lagen.nu/1970:994#K14P5S1) skall servitut upplåtas skriftligt av den tjänande fastighetens ägare. I avtalet skall framgå vad som är syftet med servitutet samt vilka fastigheter som berörs. Den tjänande fastigheten i det här fallet är den fastighet där kopplingsstationen finns och er fastighet, den som kommer så att säga ”använda sig av” servitutet är härskande. Beroende på inställningen hos den som äger den tjänande fastigheten i ert fall så kan ni gå till väga på två olika sätt. Det enklaste sättet att få i ordning ett servitut är att skriva ett avtalsservitut. Det är en frivillig handling mellan de två fastighetsägarna där det regleras vad den härskande fastigheten har för rätt gentemot den tjänande fasigheten. Det är inte möjligt att tvinga någon att ingå ett avtalsservitut utan det måste ske på helt frivillig basis. Ifall ni skriver ett avtalsservitut ska ni vara noggranna med att låta skriva in det hos Lantmäterimyndigheten för att slippa oegentligheter i framtiden. Det andra alternativet som står till buds är officialservitut och det bildas genom en förrättning av Lantmäterimyndigheten. Det finns något högre krav för dessa servitut men det är absolut inte omöjligt att få till. För att få till stånd ett officialservitut bör ni ta kontakt med er Lantmäterimyndighet. Det är mycket vanligt att ägaren av den tjänande fastigheten blir monetärt ersatt för intrånget i äganderätten och oftast genom en engångssumma. Kanske skulle ni kunna komma överens med ägaren om en summa och på det sätter få denne mer positiv till ett avtalsservitut?Skulle det vara så att ägaren till den tjänande fastigheten absolut inte går med på att låta ert avlopp dras över dennes mark så är det möjligt att ta upp frågan till Tingsrätten för att på det sättet tvinga fram ett servitut. Skulle det bli aktuellt i den här frågan kommer Lawline Juristbyrå kunna hjälpa er med ärendet. Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Skulle du vilja att jag utvecklade någonting, alternativt förklarar någonting lite närmare är du hjärtligt välkommen att höra av dig. Med varma hälsningar

Tidsbegränsad anställnings upphörande

2016-05-25 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad gäller för arbetstagaren om ett visstidsanställningskontrakt som upprättats mellan ag och arbetstagare går ut och inte förnyas trots att detta muntligen avtalats?Ska denne gå till jobbet som vanligt eller finns inga sådana skyldigheter/rättigheter då?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om anställningsförhållande finns främst i lag om anställningsskydd (LAS). Lagen är dispositiv vilket innebär att vissa avvikelser göras från lagen genom kollektivavtal, 2 § LAS. Mitt svar nedan kommer att utgå från att det inte finns något kollektivavtal därmed gäller LAS fullt ut. Ifall det finns ett kollektivavtal som du omfattas av är det rekommenderat att du kollar detta för eventuella avvikelser och att du kontaktar det relevanta fackförbundet för vidare hjälp.Anställningsavtal kan ingås såväl muntligen som skriftligen då det inte ställs några formkrav i lagen. Således är ett muntligt anställningsavtal fullt giltigt. Tidsbegränsad anställningar får träffas enligt 5 § och 6 § LAS. Sådana tidsbegränsade anställningar upphör vanligtvis utan uppsägning när anställningstiden löper ut eller när arbetet är slutfört, 4 § st. 2 LAS. Ifall något annat har avtalats skall avtalsinnehållet gälla istället för ovan. Därför om ni har avtalat att visstidsanställningen skulle förnyas skall avtalet hållas enligt en viktig princip (s.k. pacta sunt servanda) inom avtalsrätten. Eftersom det inte finns någonting i skrift kan det dock vara svårt att bevisa vad som var överenskommen och då är det närmaste till hands att tillämpa reglerna i LAS.En annan sak är att arbetsgivaren skall ge besked om att visstidsanställningen inte kommer att förnyas minst en månad innan den upphör, 15 § LAS. Denna rätt tillkommer bara arbetstagaren som har varit anställd i företaget mer än tolv månader under de senaste tre åren. Beskedet ska vara skriftligt och innehåller information om företrädesrätt m.m., 16 § LAS. Att ett sådant besked inte lämnas innebär dock inte att anställningen inte upphör utan regeln är en ordningsföreskrift. Konsekvens blir att anställningen fortfarande upphör men arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig för underlåtenhet att lämna besked. Med vänlig hälsning,