Betalningsföreläggande

2015-01-30 i Fordringar
FRÅGA |Min dotter fick en stor reklamskylt i huvudet vid ett besök på en krog. De har erkänt och intygat att händelsen skett. Min dotter blev sjukskriven på grund av att hon fick en väldigt kraftig hjärnskakning. Kanske med bestående men...Har skickat skadeståndskrav 141114 men fick i get svar. Har nu skickat en påminnelse om önskad betalning g till 150215. Om de inte vill betala, hur går vi då vidare?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Ett sätt att gå vidare med att få betalt för skulden kan vara att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden enligt Lag om betalningsföreläggande och handräckning, https://lagen.nu/1990:746. Det är ett sätt att relativt snabbt och enkelt få betalt, och används mest i de fall när det rör sig om erkända skulder. Av din fråga tolkar jag det som att krogen i fråga har erkänt sitt ansvar i händelsen och ett eventuellt skadeståndsanspråk, vilket gör att förfarandet med betalningsföreläggande kan bli aktuellt. Mer information om hur ni går till väga för att få till ett betalningsföreläggande finns på Kronofogdens hemsida, här. Ett alternativt sätt är att stämma i allmän domstol, men om det rör sig om en icke-omstridd skuld är betalningsföreläggande ofta ett lättare och billigare alternativ.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Kan man sitta kvar i orubbat bo som sambo?

2015-01-30 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo lever tillsammans sedan 2009. Han har två egna barn och jag har inga egna barn. Tillsammans äger vi en liten gård som vi bor på och vid sidan av våra ordinarie arbeten driver vi ett litet företag. Vi har gått in med 50% var i både hus och företag. Har inga skulder till varandra men ett gemensamt banklån. Nu har min sambo precis ärvt 1 miljon kr och vår fråga är hur vi bäst kan hantera detta så att både vi och hans barn får glädje av dessa medel medan vi alla är livet? Vi har ett samboavtal/testamente. Bör vi gifta oss? Kan man sitta kvar i orubbat bo som sambo? Utifrån vårt läge, vad är skillnaden mellan att vara gifta och att vara sambos? Är arvepenagar enskild egendom?Med vänlig hälsning, Eva
Alexandra Wikner |Hej och tack för dina frågor!Som sambo så om ni inte avtalat bort den gäller sambolagen vid en separation. Det som delas lika enligt sambolagen är samboegendom, vilket är gemensam bostad och bohag som förvärvad för gemensam användning (3 §). Det är denna egendom som delas vid en bodelning. Övrigt egendom påverkas inte och är respektive sambos. Så vad gäller din sambos arv, har du ingen rätt till någon del av detta arv vid en separation enligt sambolagen. Du skriver dock att ni har samboavtal och då antar jag att ni avtalat bort sambolagen. I just detta fall påverkar det inte om den gäller eller ej. Arvet är alltså din sambos egendom, och om han inte vill dela med sig av det behöver han inte göra det varken under sammanboendet eller vid en separation. Som sambo ärver du heller inte enligt Ärvdabalken. Du är däremot om sambolagen gäller berättigad till 2 basbelopp (den sk lilla basbeloppsregeln, 18 §) om din sambo dör. Men har ni i ert fall avtalat bort sambolagen har du ingen rätt till det.Således är det som sambo av största vikt att ha inbördes tetstamenten om man vill att den efterlevande sambon ska ärva. Du skriver att ni har testamente men inte vad det innehåller så det är svårt att tolka innebörden av det. Din sambo har även två barn sen tidigare. Dessa har rätt att få ut sitt arv när din sambo dör. Din sambo kan testamentera bort den del av sin egendom som överstger laglotten, men laglotten är hans barn garanterade. Laglotten är hälften av vad de annars skulle ärvt (se 7 kap 1 § ärvdabalken). Har din sambo två barn innebär det att utan testamente skulle dä ärva 50% var av din sambos kvarlåtenskap. Din sambo kan alltså testamentera bort hälften av sin egendom, men inte mer. Det är omöjligt att utan att ha mer ingående information svara på om du som sambo skulle kunna sitta kvar i orubbat bo om din sambo avled, och omvänt. Möjligheten ökar med inbördes testamente, men det beror även på vad det finns för tillgångar och vad huset är värt osv. Det finns inget sätt att hindra sambons barn från rätten att ta ut sitt arv direkt utan de måste i så fall frivilligt avstå från att få ut det direkt och vänta tills även du avlidit. Det gör för den frågan ingen skillnad om ni gifter er då barnen är sk särkullbarn och även om ni är gifta har rätt att få ut sin laglott. Som du ser finns det många frågor att fundera över, många faktorer som spelar in osv. Ni verkar ha tänkt på rätt saker och funderat på relevanta frågeställningar och även skapat testamenten. Men vill ni hitta den bästa lösningen för just er krävs ett mer djupgående svar än som ryms inom gratistjänsten. Jag rekommenderar att ni tar en jurist till hjälp för att gå igenom specifik ditt och din sambos förutsättningar i detalj. Vänligen,

Undersökningsplikten vid dolda fel i bostadsrätt

2015-01-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej, jag köpte en bostadsrätt i september 2014 och har nu upptäckt att det kommer mögellukt från golvet runt toalettstolen. Jag tog bort skyddsringen från avloppsstammen och såg att det var brunt fläckigt och luktade starkt med mögel. Från början (efter uppmaning från närstående) så torkade jag bort allt och tvättade rent med klorin, då det kunde vara dåligt städat/smuts som bidrog till illa lukt. Lukten försvann och jag tänkte inte mer på det. Men nu efter några veckor så har lukten kommit tillbaka och jag är övertygad om att det är mögel. Kan det här röra sig om ett dolt fel eller borde jag ha upptäckt detta vid min undersökning av lägenheten? Det hade ändå gått drygt 3 månader från att jag tillträdde tills lukten uppstod. Har det någon betydelse att jag reklamerar nu ca. 3 veckor efter att jag upptäckte lukten för första gången än om jag reklamerat direkt när jag upptäckte lukten?
Tova Thuresson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din juridiska fråga!Du som köpare av en bostadsrätt har en undersökningsplikt. Fel som du borde ha upptäckt när du undersökte bostadsrätten är inte att anse som ett dolda fel. Undersökningsplikten är långtgående men påverkas av bostadsrättens ålder. Andelen fel som kan betraktas som dolda minskar ju äldre bostadsrätten är. Du kan således inte förvänta dig lika mycket av en äldre fastighet i sämre skick som av en fastighet i bättre skick. Då jag inte vet någonting om bostadsrättens skick blir det också svårt att avgöra huruvida felet är dolt eller inte. Dock ska du som köpare inte behöva göra en alltför långtgående besiktning och jag anser nog att du inte ska behöva ta bort skyddsringen från avloppsstammen för att upptäcka ett fel, vilket torde tala för att det är fråga om ett fel som du inte borde ha upptäckt, dvs ett dolt fel. Emellertid ska det poängteras att om du kände mögellukt på visningen av bostadsrätten utvidgas din undersökningsplikt och då kanske du borde ha undersökt noggrannare. Men om du inte kände någon mögellukt så bör det vara ett dolt felUpptäcker du dolda fel har du kan du ställa krav mot säljaren. Säljaren ska kontaktas så fort du upptäcker felet och senast inom två år från tillträdet. Det kan uppstå en skyldighet för säljaren att åtgärda felet eller sätta ned priset. Du har väntat i tre veckor sedan du upptäckte felet att kontakta säljaren men jag har svårt att tro att din reklamationsrätt ska anses vara förverkad pga detta. Det kan ju vara så att du trott att lukten bara var tillfällig och att du velat vara på den säkra sidan innan du reklamerar.Vänligen,

Överprövning av beslut om åtalsunderlåtelse

2015-01-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan överklaga ett åtalsunderlåtelse? Om ja, hur ska jag gå tillväga? Är det sannolikt att åklagaren kommer att ändra sitt beslut om man överklagar?
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Om du är missnöjd med en åklagares beslut om åtalsunderlåtelse kan du begära överprövning av beslutet. Det gör du genom att vända dig till Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (se http://www.aklagare.se/Lattlast/Vad-gor-en-aklagare/Strafforelaggande/). En åtalsunderlåtelse sker först efter en noggrann utredning om det aktuella brottet, det är därför ovanligt att sådana beslut ändras.

Är sjukfrånvaro semesterlönegrundande?

2015-01-30 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!jag är (fortfarande) sjukskriven sedan januari 2014, med ett avbrott på 2 dagar i februari (när jag försökte jobba med 50% arbetstid) Vad säger semesterlagen? När jag anses vara frisk och börjar jobba har jag rätt till semester på förra året ändå?Jättetacksam för enkelt svar på lätt svenska, juridiska ord är svåra att begrippa för oss, vanliga människor :-)Med vänliga hälsningar,
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Jag ska försöka svara med så få juridiska ord jag kan, skulle det vara något som är svårt att förstå så skriv bara en kommentar på svaret så ska jag förklara. Reglerna kring semester styrs av semesterlagen. Förutom semesterlagen påverkar det som beslutats om i kollektivavtal semestern. Kollektivavtal är avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer, och om arbetsgivaren skrivit på ett kollektivavtal har han lovat att följa vad som står där. Man får inte avtala om sämre regler för semester än som står i semesterlagen, men man kan avtala om lite andra regler och beräkningar än i semesterlagen.Det du undrar är om du har rätt att ta ut semester för 2014 då du var sjukskriven hela året med undantag för två dagar. För att få ta ut betald semester så måste man tjäna in den. Det normala är att för varje dag man jobbar får man även rätt till en viss tid semester. När man arbetat ett år har man tjänat in t ex sina 5 veckor semester (eller längre om man har det avtalat). Du har inte jobbat utan varit sjukskriven, men även om man inte jobbar så tjänar man i vissa fall in semester ändå. Det kallas för semesterlönegrundande frånvaro. I 17 § i semesterlagen står det om sjukskrivning. Där står att den är semesterlönegrundande om man inte varit borta mer än 180 dagar. Är sjukskrivningen på grund av en arbetsskada finns ingen tidsbegränsning. När man varit sjukskriven ett helt intjänandeår så är inte sjukskrivning semesterlönegrundande alls. Kortare avbrott gör inte att man börjar räkna om dagarna, så dina två dagar där räknas inte som ett avbrott. När man räknar dagarna räknar man även dina lediga dagar, så man räknar 180 kalenderdagar. Så de första 180 dagarna du var sjukskriven tjänade du in semester ändå, på samma sätt som om du hade jobbat. Men resten av tiden du varit och är sjukskriven tjänar du inte in någon semester. Så, om det inte står något annat i kollektivavtalet som gäller för din arbetsgivare kan man förenklat säga att du ha rätt att ta ut halva semestern för 2014. Du måste dock tänka på att du inte tjänar in någon semester mer så länge du är sjukskriven. Skulle du börja jobba i juni 2015 t ex, så har du inte tjänat in någon semester för 2015 och har ingen sådan att ta ut. Hoppas du snart blir frisk, och att du är nöjd med svaret. Är det något som var svårt att förstå så tveka inte att fråga. Vänligen,

Avtals ogiltighet vid senildemens

2015-01-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hjälper min moster och hennes man med och betala räkningar och ser till att de har det bra på det hem de nu har flyttat till.De har ej egna barn så det är jag och min syster som står närmast. De har båda olika demensdiagnoser. De ägde ett småhus i en liten by. Taxeringsvärdet är på ca 450 000. Nu har en fd granne besökt dessa 2 på Hemmet och fått dem att skriva under ett köpeavtal på 200 000.Köpet är genomfört och registrerat. De är så pass dementa att de ej har kunskap om pengars värde. Området de hade huset är väldigt populärt och liknande fastighet i byn har sålts för 1,2 milj0ner. Vi anser de är lurade. Vi vill helst ej sätta dom under god man då de har mycket pengar som jag och min syster anser de ska få slösa med dem på ålderns höst. Hur gör vi för att hjälpa dem? Kan vi på något sätt överklaga denna fastighetsaffär?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Som huvudregel är din moster och hennes man fri att förfoga över sin egendom, och det inkluderar att sälja den även om det skulle vara till underpris. I det fall du beskriver så är enligt dig din moster och hennes man dock senildementa och såpass påverkade av sin sjukdom att de inte förstår pengars värde.Det finns några olika sätt man kan angripa affären på. I lagen om verkan av avtal som slutits under psykisk störning står att "ett avtal som någon har ingått under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt. Var och sen skall då lämna tillbaka vad han har tagit emot, eller om det inte kan ske, betala ersättning för dess värde."Den som hävdar att avtalet ska vara ogiltig har dock bevisbördan för att det förelåg en psykisk störning vid avtalets ingående, och det måste även vara så att den psykiska störningen medverkat till att avtalet ingicks. Det måste finnas ett samband mellan den psykiska störningen och avtalet helt enkelt, eller förklarat på ett enklare sätt - om personen inte lidit av en psykisk störning skulle denne inte ha ingått avtalet.Enligt lagens förarbeten (prop. 1990/91:194 s. 39) kan man läsa att demens faller in under begreppet pyskisk störning som avses i lagen ovan. Även avtalslagen innehåller paragrafer som gör liknande avtal ogiltiga. I 31 § slås fast att avtal där "någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner" och där vederlaget (betalningen t ex) står i uppenbart missförhållande till förmånen så är rättshandlingen ogiltig. Översatt på din situation så om köparen av huset utnyttjat att din moster är senildement och på grund av det fått köpa huset till ett pris som står i uppenbart missförhållande till huset, så är köpeavtalet ogiltigt.Det man kan göra är alltså att med stöd av något av ovanstående få avtalet ogiltigförklarat. Det kan vara en god ide att ta hjälp av en jurist för detta. Via Lawlines sponsor Familjens Jurist kan ni om ni så önskar boka tid här.Jag hoppas situationen löser sig. Jag skulle rekommendera att ni överväger god man eller förvaltare till mostern och hennes man, för att förhindra att liknande situationer uppstår igen. Det behöver inte innebära att de inte får "slösa med sina pengar", tvärtom. För att förhindra saker som denna krävs dock en förvaltare. Det finns ingenting som hindrar att en anhörig ansöker om att bli och utses till god man eller förvaltare, och det arbete du redan gör är det som åligger en god man. Jag föreslår att ni kontaktar kommunen där mostern och hennes make bor för att diskutera frågan. Förhoppningsvis kan ni finna en lösning där mostern och maken får fortsätta ha guldkant på livet, men inte kan luras på egendom och liknande.Vänligen,

Beräkning av efterarv

2015-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma avled 1996 och min pappa satt kvar i orubbat bo. Nu vill han att jag och min bror får ut vårt "morsarv". Är morsarvet hälften av summan av dödsboets tillgångar och skulder enligt bouppteckningen? Måste detta registreras någonstans eller räcker det att vi skriver ett avtal mellan oss tre?
Linn Munthe |Hej!Din och din brors rätt att få ut arvet från din mor kallas efterarvsrätt. Beräkning av storleken på efterarvet utgår inte från nominella belopp utan från hur stor andel av din fars totala förmögenhet som utgjordes av arvet från din mor vid tidpunkten då din far mottagit arvet från din mor. När efterarvet ska delas ut dras en andel av samma storlek av från din fars totala förmögenhet vid tiden för då efterarvet ska utbetalas. Att efterarvet inte beräknas efter nominella belopp utan efter andelar av din fars totala förmögenhet är en följd av att den efterlevande maken ärver den bortgångne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken, i detta fall din far, kan med andra ord råda över arvet som han vill under sin livstid. Arvskiftet behöver inte registreras utan det är tillräckligt att ni upprättar en handling som skrivs under av samtliga arvingar (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Vänligen,

Godtrosvärv av lösöre

2015-01-30 i Alla Frågor
FRÅGA |2006 sålde jag min häst till min dotter. Hon fick låna kvar sadeln under förutsättning att den togs väl omhand. Min sambo köpte den till mig 2002 för nypris 22000 (tjugotvåtusen kronor) Priset 2006 låg då på ca 14-18 000 sek. Jag lade märke till att sadeln missköttes när jag besökte min dotter i stallet och bad henne vid flera tillfällen att se till att den blev skött såsom den borde!Jag och min sambo separerade 2006 och jag flyttade till en fastighet i närheten av min dotter och hennes familj. Och jag kunde då lättare se efter skötseln av sadeln. Dec 2008 blev jag akut sjuk och blev opererad på ett lasarett. Operationen gick fel pga läkarslarv och jag hamnade på intensiven i flera veckor. Läkarna var övertygade att jag inte skulle överleva. Men jag klarade mig fast det krävdes flera månader på sjukhus. När jag var hemma på permission berättade min dotter att hon hade köpt min sadel av min f.d. sambo!!?? och att hon köpt den för 7000 sek.Min fd sambo erkände detta och berättade att min dotter ringt honom för att berätta att jag låg för döden och undrade om hon fick köpa sadel.!? Han hade ont om pengar så han gick med på detta trots att han visste att den inte var hans . Och han tyckte det var fruktansvärt att hon ville köpa den när jag var så sjuk och med tanke på att hon ville ha den på avbetalning!. Hon skulle ju få låna den av mig , vi hade ett muntligt avtal! Min fd sambo har gett mig tillbaka 2000 kr. Kan jag kräva betalning av min dotter, eller ska jag polisanmäla?
Tova Thuresson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med ditt juridiska spörsmål!I ditt fall är det lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (godtrosförvärvslagen) som är relevant. Enligt 2 § godtrosförvärvslagen kan en person som förvärvat lösöre (i ditt fall en sadel) från någon som inte har äganderätten till lösöret bli ny ägare. Din f.d. sambo äger inte sadeln men har ändå sålt den till din dotter. För att äganderätten ska övergå och för att din dotter ska bli ny ägare till sadeln måste din dotter vara i god tro vid överföringen. Med god tro menas att förvärvaren faktiskt trodde att den som sålde lösöret hade rätt att göra det. Om förvärvaren misstänkte eller borde ha misstänkt att säljaren inte var ägare till lösöret föreligger inte god tro och därmed inget godtrosförvärv.I ditt fall vet din dotter att det är du som är ägaren till sadeln, vilket innebär att hon inte kan göra ett godtrosförvärv. Äganderätten har därmed inte övergått och du är fortfarande sadelns ägare. Du kan kräva tillbaka sadeln av din dotter och om hon vägrar ge tillbaka den kan det vara en idé att vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande.Vänligen,