Undersökningsplikt bostadsrätt

2015-03-06 i Bostadsrätt
FRÅGA |Min dotter har köpt en lägenhet i en bostadsförening i Stockholm. Husets byggnadsår före 1900.I prospekt och överlåtelsehandlingar står skriftligt att 2 fungerande kakelugnar finns. Mäklaren har angett att kakelugnarna fungerar och att man eldat utan problem .Nu visar det sig att en kartering som är gjord 2007/2008 anger att rökgångar i bägge kakelugnar är otäta. Enligt styrelseledamot fick de boende två alternativ antingen laga rökgångar eller plombera kakelugnarna. En del har lagat rökgångar så informationen har funnits bland de boende.Säljaren påstår att ngn annan styrelseledamot än ovan sagt att är kakelugnarna sotade så får man elda i dom. Detta är helt fel enligt sotarmästare. Sotning innebär endast rengöring och säger inget om kakelugnen får användas. Vid en episod 2014 rökfylldes lägenheten + den ovanför efter att man försökt elda i ngn ugn. Denna info undanhölls oss. Säljaren anger att man glömde öppna ett spjäll därav detta .Då vi påpekade ovan för säljaren lovade man skriftligt att ta kontakt med sotare och åtgärda ovan. Inget har dock skett.Då köp av ovan lägenhet följer köplagen och inte jordabalken är kraven på undersökning före köp lägre vad jag förstår ? Rätt?Då vi fick "garantiutfästelser" på att kakelugnarna skulle fungera gjordes inga mer efterforskningar kring detta innan påskrift av kontrakt. Min dotter har nu tillträtt lägenheten trots ovan för att inte bryta kontraktet. Hur ser ni på ovan ? Vad gäller om undersökningsplikt i detta fall ?
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga! Ja, 4 kapitlet 19 § andra stycket Jordabalken (JB) föreskriver en sträng undersökningsplikt för köparen. Utgångspunkten är vad en genomsnittlig köpare kunnat upptäcka vid en noggrann undersökning. Om köparen inte upptäckt ett fel i fastigheten men denne borde ha upptäckt felet kan köparen inte påtala det. Allt som köparen kan upptäcka med syn, lukt, känsel och hörsel utan att göra åverkan på fastigheten bör han undersöka (det gäller enligt NJA 1980 s. 555 även svårtillgängliga utrymmen som t.ex. kryputrymme under byggnaden).I Köplagen (KöpL) finns ett antal bestämmelser av relevans i situationer av potentiella fel i bostadsrätt (lös egendom enligt 1 § KöpL). Som utgångspunkt gäller 17 §, vilken upptar principen att varan helt enkelt skall överensstämma med vad som har avtalats. Bostadsrätten ska i fråga om storlek, kvalitet och andra egenskaper motsvara vad som föreskrivs i avtalet. Därtill reglerar 18 § det fallet att säljaren, eller annan, i samband med köpet lämnat vissa uppgifter som på ett avgörande sätt inverkat på köparens beslut att ingå avtalet. Om bostadsrätten härvid avviker från avtalet eller uppgifter som lämnats enligt ovan, eller i något annat avseende inte överensstämmer med vad köparen med fog kunnat förutsätta med hänsyn till bostadsrättens ålder etc, är bostadsrätten att anse som felaktig. Om vi börjar med 17 §: du skriver att det i prospekt och överlåtelsehandlingar explicit angetts att det finns två fungerande kakelugnar i lägenheten. Mäklaren har därtill angett att kakelugnarna fungerar och att man eldat utan problem. Detta kan anses utgöra en garanti för att ugnarna fungerar väl, dvs. det utgör en del av avtalet att ugnarna fungerar utan problem. Att det då visar sig att kakelugnarna inte alls fungerar, eller endast fungerar med reservation för att lägenheten då ryker in, skulle alltså utgöra en avvikelse från avtalet, med verkan att bostadsrätten blir att anse som felaktig. Alla eventuella garantier som säljaren lämnat är det dock ni som bär bevisbördan för, men så länge garantin finns skriftligen bör det inte uppstå någon problematik kring huruvida en garanti lämnats eller ej, utan mer sannolikt om hur dessa utfästelser ska tolkas. Det ska tilläggas att en säljare generellt sett inte blir bunden av "generella utfästelser" eller "allmänt lovprisande", men i ert fall synes det stå klart att det rör sig om en specifik garanti. Till illustrerande av detta kan användas rättsfallet NJA 1978 s. 301 (förvisso ett fall av fastighetsförsäljning enligt JB), där en säljare under köpeförhandlingarna fällt uttalanden om att dricksvattnet var "utmärkt" eller "friskt och kallt". HD uttalade i domskälen att uttalanden av denna innebörd kan, om omständigheterna i övrigt inte talar emot det, innefatta en för säljaren bindande utfästelse, som befriar köparen från dennes undersökningsplikt. (Köparna i det fallet ansågs dock lätt ha kunnat inse den uppenbara faran för vattnets förorening.)Enligt 18 § föreligger dessutom fel om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet (första stycket). Varan skall vidare anses felaktig, om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i tidigare säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid marknadsföringen av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Varan skall dock inte anses felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna (andra stycket). 18 § upptar säljarens marknadsföringsansvar eller uppgiftsansvar. Förutsättningarna för att säljaren ska kunna hållas ansvarig för fel enligt denna bestämmelse är att det föreligger ett orsakssamband mellan uppgifterna som säljaren lämnat och köparens beslut att genomföra köpet ("och kan antas ha inverkat på köpet"). För uppgifter som lämnats av "annan än säljaren" (andra stycket) krävs dessutom att säljaren känt till eller bort känna till uppgifterna. Varan ska med andra ord i det fallet inte anses felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna som lämnades av annan. Det om bedömningen för om "fel" överhuvudtaget föreligger. Nu till nästa steg, om köparen uppfyllt sin undersökningsplikt. Utgångspunkten är enligt 20 § KöpL att köparen inte såsom fel får åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet (första stycket). Har köparen före köpet undersökt bostadsrätten eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder (andra stycket). Det har antytts att undersökningsplikten och standarden för vad man borde ha märkt är mindre omfattande vid köp av bostadsrätt än köp av fast egendom. Men hur omfattande? Och hur vidsträckt är den om säljaren har gjort särskilda utfästelser beträffande varan (närmast garantier) eller i övrigt har gjort uttalanden som köparen med fog kunnat ta fasta på? Det står klart att upplysningar av säljaren ibland har till direkt syfte att befria köparen från en undersökning av varan före köpet. I andra fall är kanske inte syftet med säljarens uttalanden att begränsa köparens undersökningsplikt, men ändå befogat att köparen skall kunna begränsa sin undersökning eller avstå från den, om säljarens uppträdanden och uttalanden ger honom anledning till det. Om vi antar att omständigheterna i frågan är att förstå som att säljaren lämnat en renodlad garanti (som inte är generell till sin karaktär och omfattar varan i dess helhet, vilket alltså inte utesluter att en viss speciell egenskap hos varan bör undersökas närmare) befriar detta som utgångspunkt köparen från dennes undersökningsplikt.Sammanfattningsvis: i slutändan kommer detta reduceras ned till en bedömning av vad du måste antas ha känt till eller borde ha känt till – och i vilken mån säljarens uppträdanden och uttalanden haft "skuld" i att ni faktiskt inte haft kännedom om felet, och inte heller borde ha haft det. Det står förvisso klart att ni som köpare bör undersöka bostadsrätten noggrant innan köp, men eftersom uppgifter i objektsbeskrivningen är grundade på information lämnad av säljaren och bostadsrättsföreningen kan jag inte se att ni skulle behöva dubbelkolla att informationen stämmer med mindre ni fått anledning därtill. Ni ska rimligtvis inte behöva "göra om samma misstag" som säljaren och testa att elda i kakelugnen och med ledning av att lägenheten rökfylls nå slutsatsen att kakelugnarna inte alls "fungerar." Det synes rimligt att säljaren får ta på sig att inte i tillräcklig utsträckning ha kontrollerat huruvida det verkligen är ok att elda i ugnarna. Eftersom de boende dels fått alternativet att antingen laga rökgångarna eller plombera kakelugnarna; samt någon styrelseledamot, enligt uppgift, sagt att är kakelugnarna sotade så får man elda i dem, synes detta enligt mig ha varit något säljaren borde fått klarhet i innan hen uttryckligen garanterat det.Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Du är välkommen att höra av dig till mig om du har följdfrågor eller behöver vidare juridisk hjälp.Vänligen,

Gärningsmannen försöker skjuta A och råkar träffa B (aberratio ictus)

2015-03-06 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Ifall en person i försök till att mörda person A, istället råkar avfyra skottet på person B som då såras, ska hen då dömas för "försök till mord(på person A, då uppsåtet var riktat mot denne) eller för "grovt el. synnerligen grovt misshandel" på person B, då det var denne som skadades? Eller båda?Tack på förhand!
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver brukar benämnas "aberratio ictus", eller "felträff", det vill säga en situation där en gärningsman försöker begå ett brott mot A men missar och råkar träffa B istället. Rättsläget är något oklart och det råder delade meningar om hur man bör döma i den här typen av fall. Det finns två olika sätt att lösa situationen på:Om man tillämpar den s.k. ekvivalensmodellen behandlas både A och B som likvärdiga angreppsobjekt. Om gärningsmannen missar A och träffar B ska gärningsmannen endast dömas för uppsåtligt brott mot B. I det här fallet kan det alltså vara fråga om exempelvis försök till mord eller (synnerligen) grov misshandel (mot B). Gärningsmannen döms alltså inte för brott mot A.Om man istället tillämpar den s.k. specialitetsmodellen tar man hänsyn till vad gärningsmannen försökte åstadkomma med brottet. Om gärningsmannen missar A och träffar B ska gärningsmannen dömas för försöksbrott mot A och oaktsamhetsbrott mot B. I det här fallet kan man tänka sig att gärningsmannen i så fall döms för försök till mord (mot A) och grovt vållande till kroppsskada (mot B).Denna situation får inte blandas ihop med det man brukar kalla "error in persona", det vill säga när gärningsmannen begår ett brott mot en person i tron om att han eller hon är någon annan. I sådana fall ska gärningsmannen dömas för uppsåtligt brott. Om A skjuter B i tron om att han skjuter C ska A alltså dömas för mord, trots villfarelsen.Sammanfattningsvis kan man alltså döma på två sätt:1) Uppsåtligt brott mot B, eller2) Försöksbrott mot A och oaktsamhetsbrott mot B.Jag hoppas att det var svar på din fråga. Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Reklamation vid fel i vara

2015-03-06 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! vi köpte en värstingspel gaminglaptop för lite över ett år sen på Mediamarkt den har alltid strulat sen dag 1 o det blir bara värre trots formateringar. den låser sig, tappar bort filer, går ej o spela dom spelen vi hade tänkt, kommer knappt ut på internet har vi rätt och reklamera? el måste dom laga den? mvh
Emma Ragnarsson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köp mellan en konsument och en näringsidkare regleras i konsumentköplagen. Enligt konsumentköplagen ska säljaren ansvara för fel som fanns på varan när du köpte den och ett fel som visas sig inom 6 månader anses vara ett ursprungligt fel, detta enligt 20a § konsumentköplagen. I frågan låter det som att du misstänker att så är fallet. Det anses vara ett fel i varan om inte säljaren bevisar motsatsen. Om felet visar sig senare än 6 månader är det istället du som köpare som måste bevisa att felet är ursprungligt. Om felet fanns från början på datorn har du rätt att i första hand få denna reparerad eller utbytt. Enligt 23 § konsumentköplagen har du rätt att reklamera inom 3 år från det att du tog emot varan. För att kunna hävda att en vara är felaktig och för att ha rätt till en reparation, ny vara eller någon annan åtgärd måste du dock reklamera, alltså klaga på varan till säljaren. Detta ska göras "inom skälig tid" efter det att du upptänkte felet på din dator. Om du meddelar säljaren inom 2 månader från att du upptäckte felet anses det vara inom skälig tid. Varan kan ha en garanti som är kortare eller längre än tre år, men den förkortar inte den lagstadgade reklamationstiden.I och med att du skriver att det är lite mer än 1 år sedan du köpte datorn är det alltså inom den treåriga reklamationstiden. Du har däremot inte reklamerat inom den skäliga tid som anses vara 2 månader då du verkar ha upptäckt felet redan när du köpte datorn. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Strikt ansvar för hund

2015-03-05 i Strikt ansvar
FRÅGA |Jag har blivit attackerat av en lös hund på min arbetstid , hunden sprang efter mig mer än 200 m tills ägaren tog honom... jag fick panik ock chock i rädsla . efteråt fick jag blödning i under livet och försätt hela dagen ..jag var helt förstörd kunde inte fortsätta jobba blev jag sjuk skriven två och en halv dag .. jag undrar får jag hel lön? skadestånd ? eller nån annan rättighet mvh Gashaw
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Hundägare har strikt ansvar för sina hundar, vilket innebär att de ansvarar för både eget och annans vårdslösa beteende som leder till skador. Detta strikta ansvar uttrycks i 19 § 1 st. lagen (2007:1150) om tillsyn av hundar och katter. Enligt bestämmelsen så ska hundägare ersätta skador som uppkommer pga. eget eller annans vållande. Se 19 § tillsynslagen, https://lagen.nu/2007:1150#P19S1Den skadedrabbade (Du) har rätt till ersättning för personskador, som omfattar sjukvårdskostnader, inkomstförlust och fysisk och psykiskt lidande av övergående natur. Se 5:1 skadeståndslagen (SKL), https://lagen.nu/1972:207#K5P1S1Förlorad inkomst motsvarar skillnaden mellan den inkomst som du skulle kunna få in om skadan inte hade inträffat och den inkomst som du trots skadan har fått in eller beräknas skulle kunna få in. Se 5:1 2 st. SKL, https://lagen.nu/1972:207#K5P1S2Hoppas informationen var till din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Forumregler vid tvistemål, mer specifikt förfallen faktura

2015-03-06 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har en faktura som har förfallit till betalning och när jag gjorde en kontroll med folkbokföringen så är personen utflyttad till Norge men äger fortfarande en bostadsrätt i Sverige.Jag har varit i kontakt med Kronofogden samt Tingsrätten och får som tips att ta kontakt med Norska ambassaden eller advokat för att gå vidare. Jag har namn, svenskt personnummer, mailadress, svenska bostadsadressen, c/o adress i Norge, senaste arbetsplats, norskt telefonnummer & mobilnummer.Jag kan ansöka om stämning vid svensk domstol men risken finns att rätt forum inte hittas pga utflyttningen. Jag kan även ansöka om stämning i Norge men vet inte hur jag ska gå vidare. Kan ni hjälpa mig med detta?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser rörande vilken allmän domstol talan ska väckas i tvistemål återfinns i 10 kapitlet rättegångsbalken (1942:740), RB). (Hittas här). Frågan om svensk domstol är behörig istället för en utländsk domstol berörs inte av dessa bestämmelser. Att ha i åtanke är att konkurrerande bestämmelser kan finnas i norsk lagstiftning. Det krävs att du kan visa på att det är rätt forum som du vänder dig till, dvs. styrka med t.ex. kontrakthandlingar eller dylikt. Det allmänna forumet för tvistemål återfinns i 10:1 RB. Där stadgas det att: "Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort, där svaraden har sitt hemvist". Hemvistbegreppet tydligörs i 2st. där det stadgas att: "är svaranden folkbokförd i Sverige anses som hans hemvist den ort där han var folkbokförd den 1 november föregående år". I sista stycket 10:1 stadgas det s.k. vagabondforumet där den som icke äger känt hemvist vare sig inom eller utom riket sökes där han uppehåller sig. Är han svensk medborgare och uppehåller han sig utom riket eller är hans uppehållsort okänd, sökes han där han inom riket senast haft hemvist eller uppehållit sig (se 10:1 st. 5). Ersättningsforum till det allmäna fora i 10:1 är 10:3 RB. Där stadgas att "Den som icke äger känt hemvist inom riket må i tvist rörande betalningsskyldighet sökas där honom tillhörig egendom finnes. Rör tvisten lös egendom, må han sökas där egendomen finnes". St. 2: Fordran, som grundas på löpande skuldebrev eller annan handling anses finnas där handlingen är. Denna bestämmelse är dock avsedd att tillämpas restriktivt, och kan inte användas om han uppehåller sig utom riket om han har känt hemvist här (vilken enligt din frågeformulering han inte verkar ha). Rör det sig om ett löpande skuldebrev eller eller handling som utgör vilkor för betalningsskyldighet har du möjlighet att stämma honom där handlingen finns. I annat fall kan du använda dig av ytterligare en alternativ regel till 10:1 RB, nämligen regeln i 10:4 RB. Där stadgas att "Har den som icke äger känt hemvist inom riket här ingått förbindelse eller eljest ådragit sig gäld, må han i tivst därom sökas där förbindelsen ingicks eller gälden uppkom". Regeln i 10:4 kallas för kontraktsforum. Svarandens utfästelse ska vara gjord på domstolsorten (dvs. avtalet ska ha ingåtts där). Det är ganska så röriga och komplexa regler kring vilken som är laga domstol, och oftast finns det möjlighet att stämma in vid flera olika forum. Oftast kan man stämma in på en av dessa forum. Förslagsvis borde du kunna använda dig utav 10:4 då ni har ingått ett kontrakt med varandra. Det korrekta forumet är alltså orten där förbindelsen ingicks eller gälden uppkom. Om du har några frågor kring mitt svar, eller om du behöver ytterligare hjälp med utformandet av stämningsansökan kan du kontakta mig på fredrik.holst@lawline.se

Lön/Utdelning från AB efter den kritiska dagen

2015-03-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag undrar vid bodelning av mitt AB vilken datum räknar man då för företags tillgångar?Är det datumet då min fru lämnade in begäran av skilsmässa eller det datumet då bodelningen sker?Om det andra datumet som gäller kan jag nu betala ut högre lön till mig själv för att betala av mina privata skulder?Mitt företag är verksamt i tjänstesektorn och tillgångarna är bara rena pengar på bankkontot. Nästan ingen inventarier.Tack på förhand
Anton Peterzén |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga! Utifrån din fråga antar jag att du och din fru inte har något äktenskapsförord, och att aktiebolaget således inte är enskild egendom. De skulder som du nämner kallar du dock "privata", och jag får därför utgå från att dessa skulder hänför sig till enskild egendom, även om huvudregeln är att de absolut flesta skulder tas med i bodelningen. Slutligen utgår jag från att du är ensam ägare till bolaget, vilket gör det till ett sk. fåmansföretag. Vilka egendomsförhållanden, dvs vilka tillgångar och skulder som ingår i en bodelning avgörs som huvudregel utifrån den sk kritiska dagen, äktenskapsbalken (ÄktB) 9:2. Den kritiska dagen är den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, i detta fall då din frus (stämnings)ansökan om äktenskapsskillnad inkom till rätten. Tillgångar och skulder som uppkommit efter detta datum ingår som regel inte i bodelningen. Din ägarandel i aktiebolaget är ett exempel på sådan egendom som kommer att ingå i bodelningen, medan lön som betalas ut efter den kritiska dagen eller skulder hänförlig till enskild egendom är exempel på sådant som inte ingår. När värderingen av giftorättsgodset och dess skulder ska ske är inte lagstadgat, men den dominerande åsikten är att värderingen görs så nära bodelningsdagen som möjligt. Detta innebär att man väntar så länge som är praktiskt möjligt, helst till samma dag som bodelningen (vilket dock sällan går) innan man värderar tillgångar och skulder. Det är alltså vid denna tidpunkt ditt företag kommer värderas.Nu till din situation. Den "extra lön" du pratar om är inte riktigt klar av vilket slag den är. Ren lön hänförligt till efter den kritiska dagen ingår som regel inte i bodelningen. Om du som ägare istället utnyttjar din skatterättsliga möjlighet och tar ut delar av överskottet i bolaget som utdelning gäller annat. Ett viktigt undantag från huvudregeln om den kritiska dagen är nämligen att eventuell avkastning som kommer av giftorättsgodset, tex utdelning från aktier, allt som oftast kommer att ingå i bodelningen, oavsett om avkastningen utdelas efter den kritiska dagen!När du sedan betalar av skulder hänförliga till enskild egendom blir effekterna olika utifrån vilken slags egendom du betalar skulderna med, se 11:2 ÄktB. Om du använder giftorättsgods, tex en utdelning från ditt bolag för att betala av skulderna kommer du inte att få tillgodoräkna dig denna minskning av giftorättsgodset, detta hör samman med den sk redovisningsplikten, som jag strax återkommer till. Om enskild egendom, tex lön, istället används för att betala av dessa skulder påverkas inte bodelningen. Enskild tillgång och enskild skuld hålls utanför själva bodelningen.Såhär långt kan det tyckas att en person skulle få en fördel vid en bodelning genom att ta ut mer lön till sig själv, och kanske minska ett bolags värde, för att sedan betala av privata skulder. Då får ju personen mindre "tillgångar" på sin "sida" i bodelningen. Men så fungerar det inte! Detta då varje make enligt 9:3 ÄktB har en redovisningsplikt gentemot den andra maken för all slags egendom, även enskild egendom, från den kritiska dagen fram till bodelningen. Redovisningsplikten innebär förenklat att du vid bodelningen måste informera din fru om eventuella löneutbetalningar och utdelningar från ditt aktiebolag, samt eventuella avbetalningar på skulder från den kritiska dagen fram tills bodelningsdagen. Därutöver sägs det i propositionen till äktenskapsbalken att ett uppsåtligt minskande av giftorättsgodset för att undandra den andra maken egendom efter den kritiska dagen, men innan bodelningen ses som ett brott mot redovisningsplikten, och följden av denna oaktsamhet anses bli att den oaktsamma maken tvingas att kompensera den andra maken genom att bodelningen justeras, tex med hjälp av en kompensationsfordran (se prop. 1987/87:1 s 159-160). Sammanfattningsvis:Hur du väljer att ta ut pengar ur ditt företag påverkar teoretiskt sett dina tillgångar i bodelningen. Om du tar ut lön från ditt företag efter den kritiska dagen kommer själva lönen inte ingå i bodelningen, medan eventuell utdelning kommer att så göra. Det kan tilläggas att om du tar ut lön som egentligen borde ses som utdelning/avkastning är det mycket möjligt att denna utbetalning skulle kunna komma att omklassificeras som avkastning vid en eventuell tvist, och därmed bli del i bodelningen. På samma är det troligt att avkastning som egentligen är att anse som lön skulle kunna omklassificeras även den, och då hållas utanför bodelningen. Rättsläget för denna kollision mellan skatterätt och civilrätt är dock relativt oklar. Oavsett detta gäller ovannämnda redovisningsplikt, och om du innan värderingsdagen genom utbetalning minskar giftorättsgodsets värde, tex värdet av ditt företag för att undandra egendom kommer du behöva kompensera din fru vid bodelningen! Detsamma gäller om du använder det som rätteligen är giftorättsgods för att betala av "privata" skulder. Båda valen medför alltså att du kommer få en slags skuld gentemot din fru vid bodelningen och är på inget sätt något du tjänar på. Hoppas att jag givit dig svar på din fråga! Om du önskar mer ingående hjälp med just ditt specifika fall kan jag hänvisa till till vår samarbetspartner Familjens jurist. De har kontor i flera svenska städer och kan hjälpa dig med allt som krävs vid en bodelning! Mvh

Möjlighet att undslippa bestraffning vid narkotikabrott

2015-03-05 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag blev stannad av polisen när jag körde bil, cirka 5 meter på en tom parkering. jag blev drogtestad och visade positivt för cannabis på blod och urinprov. I bilen så hittade polisen dessutom 2,05 gram cannabis och 0,38 gram MDMA. När jag blev uppringd av polisen och de frågade ifall jag ville erkänna till rattfylleri och ringa narkotikabrott så nekade jag. Jag har nu fått brev hem av tingsrätten och är kallad till huvudförhandling. Mina frågor är följande:Finns det någon chans för mig att inte dömmas för rattfylleri? Var ej påverkad när jag körde men rökte cannabis tidigare under dagen. Kommer det räknas som att jag innehaft narkotika bara för att polisen hittade det i min bil? Jag kan inte på något sätt motbevisa det.Är det möjligt att erkänna brotten och på så sätt slippa rättegångskostnaden? Även fast att jag fått hem en kallelse av tingsrätten.Ifall det är så att ni bara vill svara på EN av frågorna så skulle jag föredra den sista.Supertacksam för svar! Mvh Karl
Beatrice Walldov |Hej och tack för dina frågor!1.Finns det någon chans för mig att inte dömas för rattfylleri?Av din fråga framgår att du testat positivt för cannabis på blod och urinprov. Av narkotikastrafflagen 1 § p. 6 framgår att den som olovligen brukar narkotika döms om gärningen sker uppsåtligen till fängelse i högst tre år.I ditt fall är det tveklöst att du har brukat narkotika eftersom det hittats i kroppen på dig. För att du skall kunna dömas till ansvar för brottet krävs dock att du haft uppsåt till att du brukar narkotika. Genom tolkning av din fråga bör du iallafall ha haft insiktsuppsåt till att du brukat narkotika. Detta innebär att du är medveten om och förstår att den substans du tagit är narkotika. Det straffrättsliga beviskravet är att det skall vara ställt utom rimligt tvivel att brott begåtts, detta är troligen uppfyllt då du testat positivt för narkotika i kroppen. 2.Kommer det räknas som narkotikainnehav när polisen hittat det i min bil?Den som innehar narkotika kan dömas enligt narkotikastrafflagen 1 § p.6 om gärningen sker uppsåtligen till fängelse i högst tre år. Om du kan fällas till ansvar här beror på tolkningen av ordet ''innehav''. I ett rättsfall har Högsta domstolen uttalat sig om begreppet innehav. I fallet kom domstolen fram till att viss ledning bör hämtas i den civilrättsliga besittningsbegreppet. Den civilrättsliga tolkningen innebär att den som innehaft, eller haft rådighet över en sak (kunnat bestämma över den) anses ha den i sin besittning och är att betrakta som innehavare till den. Av avgörandet framgår även att domstolarna i brottmål är benägna att gå utöver vad som får anses gälla enligt det civilrättsliga besittningsbegreppet för att kunna fälla någon för ansvar på grund av innehav i brottmål. Narkotikan hittades i din bil, när du var i besittning av den (du körde den på en parkeringsplats), och detta bör därför anses vara ett narkotikainnehav. Är det möjligt att erkänna båda brotten och på så sätt slippa rättegångskostnaden?Eftersom du fått hem en kallelse till tingsrätten har åklagaren redan väckt åtal beträffande ditt brott och det är i detta skede inte möjligt att undslippa rättegången. För att processen skall bli så kort, och som möjligt bör du dock erkänna brotten i tingsrätten eftersom det även bör leda till en billigare process.Hoppas du är nöjd med dina svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hyresrätts förverkande - sexuell tjänst

2015-03-05 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som krävs för att bli vräkt för sexförsäljning i lägenhet.Kan en hyresvärd vräka en/säga upp kontraktet vid misstanke? Eller krävs det bevis? Om en annan hyresgäst kontaktar hyresvärden och säger att hon/han misstänker att jag säljer sex, kan hyresvärden vräka mig då? Kan dom vräka en vid misstanke? Eller om polisen misstänker utan bevis?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Om en hyresvärd som har upplåtit en lägenhet för annat ändamål än prostitutionsverksamhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för prostitution så har denne en skyldighet att göra vad som skäligen kan begäras för att upplåtelsen ska upphöra. Om han uppsåtligen underlåter att göra detta och prostitutionsverksamheten fortsätter så kan hyresvärden dömas till ansvar för koppleri. Detta framgår av Brottsbalk (1962:700) 6:12 andra stycket. Hyresvärdens handlingsskyldighet avser primärt att säga upp hyresavtalet att upphöra i förtid enligt Jordabalk (1970:994) 12:42 första stycket, punkt 9. Om det behövs kan hyresvärden också begära handräckning för att få hyresgästen att avflytta i samband med hyresavtalets uppsägning. Att göra en anmälan hos polis- eller åklagarmyndighet anses dock inte omfattas av hyresvärdens handlingsskyldighet.Om prostitutionsverksamheten inte kan styrkas med bevis så ställs inga krav på att hyresvärden ska agera. Hyresvärden har inte heller någon skyldighet att företa en egen utredning för att bevisa att lägenheten används för sådan verksamhet. Däremot kan han vid misstanke välja att göra en polisanmälan i syfte att polisen utreder saken. Om därefter polisens utredning styrker förekomsten av prostitutionsverksamhet i lägenheten så har hyresvärden en förverkandegrund och kan säga upp hyresavtalet att upphöra i förtid i enlighet med nämnda Jordabalk 12:42 första stycket, punkt 9. Med vänlig hälsning