Beskattning av aktieinnehav - fråga om dubbelbeskattning

2016-02-13 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag är studerande i Sydamerika. Jag har dubbelt medborgarskap och är inskriven i båda länderna. Jag har börjat handla med aktier och undrar i vilket av dessa länderna jag måste skatta ev. vinst på. Har köpt aktierna med mitt svenska person nummer.
Yvette Lind |Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställningFörst vill jag poängtera att du inte skrev ut i din fråga i vilket land du har aktieinnehavet, du skrev inte heller ut i vilket sydamerikanskt land du är i alt. om aktieinnehavet är hänförligt till det landet.Inom internationell beskattning finns vad som kallas för dubbelbeskattning, det är när samma inkomst beskattas vid samma tillfälle två ggr (dvs. av två olika länder). Den här beskattningen rättfärdigas av två olika principer: hemvistprincipen: den stat som du bor i (är skatterättsligt bosatt) kan hävda rätt till att få beskatta inkomsten även om den är intjänad i ett annat land samt källstatsprincipen där den stat vars inkomsten är intjänad (har sin källa) kan hävda beskattningsrätt.För att undvika att en person eller inkomst blir beskattat två ggr finns så kallade dubbelbeskattningsavtal mellan staterna. Inte alla stater har avtal idag, men många. De allra festa av dessa avtal är då baserade på den så kallade OECD modellen.Här är det då viktigt att se om Sverige har ett avtal med just det sydamerikanska land du befinner dig i och har ett medborgarskap i då det kan vara avgörande i hur länderna vill hävda beskattningsrätt. Är aktieinnehavet också hänförligt till det landet kan det vara avgörande för att kunna utläsa vars beskattning ska ske och hur pass mycket. Observera att Sverige kanske inte heller har ett skatteavtal med detta land. Det kan komplicera situationen.I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU 10,45 procent och i OECD 11,45 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 15,14 procent inom EU re-spektive 16,67 procent inom OECD.Vad du kan göra är att kolla upp om det existerar ett skatteavtal mellan landet och Sverige. Du kan även ringa svenska skatteverket. De brukar vara väldigt hjälpsamma. Jag hoppas svaret varit vägledande.

Äganderätt vid äktenskapsförord

2016-02-13 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Vad gäller vid äktenskapsförord? Vi skrev ett äktenskapsförord några år innan vi skilde oss där det står " all egendom som Anna nu innehar eller senare erhåller skall vara hennes enskilda egendom i vilken Xx inte har någon giftorätt".Min före detta man har en stor skivsamling som han nu vill sälja. Vissa av skivorna kan betinga ett relativt högt värde. (Skivorna står fortfarande kvar hos mig). Skivorna är inköpa av min före detta man innan vi gifte oss. Vem äger dessa skivor nu? Skall vi dela lika eller är skivorna hans? Mvh Anna
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Precis som du antyder så kan äktenskapsförord ändra resultatet av en bodelning mellan makar. Kort sammanfattat kan man beskriva en "vanlig" bodelning, dvs där det inte finns äktenskapsförord, att makarnas giftorättsgods läggs ihop till en och samma massa som sedan delas på hälften. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods och ingår i denna massa.Med äktenskapsförord är det möjligt för makarna att bestämma vad av en makes egendom som är enskild egendom och alltså inte är giftorättsgods. Här uppmärksammas dock att äktenskapsförordet inte bestämmer vem som äger egendomen. Ett äktenskapsförord där det står att "Pelles båt ska vara Emelies" saknar alltså verkan.Då för att gå in på ditt fall och svara på din fråga. Äktenskapsförordet verkar skrivet så att inget av det du äger ska ingå i bodelning, eftersom att all egendom är enskild egendom. Eftersom att den riktas endast mot dig kommer din makes egendom, efter avdrag för skulder, att delas på häften eftersom att denna egendom fortfarande är giftorättsgods. Eftersom att det är din makes egendom som delas, kan han dock välja vad han vill överlämna. Han kan dessutom välja att betala värdet av din hälft i pengar. Äganderätten till skivorna har därmed fortfarande inte påverkats. Skivorna är fortfarande din före detta makes. Utan att veta mer exakta omständigheter så blir ovanstående min slutsats, nämligen att du har rätt till hälften av din före detta makes egendomsmassa efter avdrag för skulderna, men att skivorna än så länge fortfarande är din före detta makes.Jag hoppas jag svarade på din fråga och jag önskar dig en trevlig dag!Mvh,

Vem skall upprätta arvsskifteshandling?

2016-02-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Kan vi syskon själva skriva en arvsskifteshandling där det står hur tillgångar ska fördelas mellan oss eller måste den handlingen upprättas av någon utomstående? jurist eller så?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvskifte regleras i Ärvdabalken (ÄB). En arvskifteshandling är ett avtal mellan dödsbodelägarna över hur tillgångarna i dödsboet skall fördelas. Tillgångarna skall fördelas antingen såsom delägarna själva önskar eller så som som det är angivet i ett eventuellt testamente. Arvskiftet är en s.k. ”fångeshandling” vilket innebär att handlingen utgör ett bevis om äganderätten till den egendom som fördelats mellan arvingarna och ev. testamentstagare. Eftersom det är en så pass viktig handling så krävs det att arvskiftet dokumenteras skriftligen och undertecknas av samtliga dödsbodelägare, detta framgår av ÄB 23:4. Vilka som är dödsbodelägare framgår av ÄB 18:1, där framgår det att dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare till den avlidne. Med universell testamentstagare menas någon som får en viss andel av den dödes tillgångar enligt den avlidnes testamente. Om ni som är "syskon" är de enda dödsbodelägarna och ni är överens om arvskiftet räcker det alltså att ni själva upprättar och undertecknar arvskifteshandlingen för att den skall bli giltig. Skulle däremot dödsbodelägarna vara oeniga över hur arvet skall skiftas kan man koppla in en arvskiftesman (ofta en jurist) som då skiftar dödsboet tvångsvis och undertecknar arvsskifteshandlingen - detta gäller dock endast om dödsbodelägarna inte själva kan komma överens.Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Övertagande av bostad efter avliden sambo

2016-02-13 i Sambo
FRÅGA |Vad säger sambolagen om en bostad som min sambo och jag flyttade in i gemensamt i för 40 år sedan. min sambo står som ägare för den han är avliden nu.Får jag behålla den eller? Finns inga kvitton som säger att jag har betalt något till den.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är värt att börja med att påpeka att sambor inte ärver varandra, såvida inte ett testamente finns som föreskriver att så ska ske. Detta innebär att du som utgångspunkt inte har rätt till den egendom som din sambo äger. Däremot kan en bodelning förrättas, där samboegendomen (gemensam bostad och gemensamt bohag) delas lika. En bodelning kan ske, om en sambo begär det, när ett samboförhållande tar slut. När ena sambon dör, så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter dödsfallet kan den efterlevande sambon påkalla bodelning och begära att få överta bostaden. Det är endast den efterlevande sambon som har dessa rättigheter (18 §). Sålunda kan andra rättsinnehavare, som exempelvis barn, inte begära att bodelning ska genomföras. Vill en sambo att bodelning ska ske, så måste en begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas (8 §). Eftersom ni gemensamt flyttade in i bostaden utgör den som huvudregel samboegendom. Detta innebär att den kommer att ingå i en eventuell bodelning. Görs ingen bodelning behåller ni det ni själva äger, det vill säga kan din avlidna sambon (i längden hans arvingar som ska ärva efter honom) tilldelas bostaden. Om en bodelning genomförs och du anses ha bäst behov av bostaden, kommer du få bostaden på din lott. En förutsättning för att du som sambo skall få överta en bostad som tillhör den andra sambon är att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt (16 §). Vid prövningen av denna behovsprincip görs en bedömning av en mängd omständigheter, såsom frågan om vem som får vårdnaden om barnen och närheten till barnomsorg och skolgång. Vidare kan ena sambon anses ha störst behov av bostaden på grund av ålder, handikapp eller hälsa. Närheten till arbetsplatsen och möjligheten att erhålla bostad på annat håll är även viktiga omständigheter i prövningen av behovsprincipen. Det är en samlad bedömning som måste göras. Att du/ni bott i bostaden under en längre tid talar för att du har bäst behov av bostaden. Slutligen kan det alltså vara fördelaktigt för dig att begära bodelning om du känner att du ekonomiskt har något att vinna på att samboegendomen delas lika. Vill du ha ytterligare rådgivning, rekommenderar jag dig att du tar del av vår prisvärda expresstjänst, där du får en juridisk utredning inom 3 dagar: http://lawline.se/ask_a_question/express. Om du behöver vidare hjälp med bodelning m.m. rekommenderas att du anlitar en skicklig jurist här: http://lawline.se/boka. Vänliga hälsningar,

Påföljd olovlig körning

2016-02-13 i Trafikbrott
FRÅGA |Vad är påföljden för olovlig körning förutom böter?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I 3 § i Lagen om straff för vissa trafikbrott finnes straffstadgandet om olovlig körning. Där framgår att den som uppsåtligen för ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad därtill döms till böter. Om inte bötesformen är föreskriven, vilket är fallet med olovlig körning, ådöms dagsböter enligt 25:1 Brottsbalken (BrB). Antalet dagsböter bestäms till ett antal av minst 30 och högst 150. Beloppet varierar det också och bedöms efter vad som är skäligt med hänsyn till bland annat den tilltalades inkomst och förmögenhet (25:2 BrB). I 3 § i Lagen om straff för vissa trafikbrott föreskrivs vidare att den tilltalade kan dömas till fängelse i högst sex månader om brottet är att anses som grovt. Om den tilltalade tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller om brottet har skett vanemässigt eller eljest är att anse som grovt kan han eller hon som gjort sig skyldig till olovlig körning dömas till fängelse. Bland omständigheter som kan föranleda att brottet bedöms som grovt kan nämnas att gärningsmannen fört motorfordon efter att ha vägrats körkort på grund av uppenbar olämplighet eller att det varit fråga om olovlig körning i större omfattning. I praxis (NJA 1999 s. 380) fastställde HD att enbart den omständigheten att körkortet omhändertagits inte kunde anses vara tillräckligt för att bedöma en olovlig körning som grovt brott. I ljuset av domen krävs det alltså en hel del för att brottet ska anses vara grovt. Sammanfattningsvis kan alltså påföljden, förutom böter, också komma att bli fängelse i högst sex månader om brottet är att anses som grovt. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Vänligen,

Snatteri - belastningsregistret

2016-02-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar om snatteri syns i LSS-belastningsregistret?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!När du ansöker om jobb, uppdrag eller en praktik där det ingår att utföra vissa insatser åt barn med funktionshinder, krävs ett registerutdrag från Polismyndighetens belastningsregister.I belastningsregistret finns uppgifter om brott. Hur länge en uppgift finns i belastningsregistret beror på vilken påföljd som utdömdes för brottet. Den påföljd du fick för ditt snatteribrott avgör således hur länge uppgiften finns registrerad i ditt belastningsregister.En vanlig påföljd vid snatteri är dagsböter, en sådan uppgift finns kvar i fem år från att du domen avkunnades. Du kan läsa mer om gallringsreglerna här. https://polisen.se/Stockholms_lan/Service/Belastningsregistret-begar-utdrag/Gallring-ur-belastningsregistret/Vänligen,

Har jag rätt att tiga som vittne under ed?

2016-02-13 i Vittna
FRÅGA |Jag är vittne till ett brott och och ska på rättegång snart, har jag rätt att tiga som vittne under ed?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du är över 15 år, om du inte lider av an psykisk störning, och inte heller är släkt med någon utav parterna i rättegången, (dvs. släkt med offer eller gärningsman) så kommer du att få avlägga vittnesed när du skall vittna, detta framgår av Rättegångsbalken (RB) 36:13. Att avlägga vittnesed innebär att du under vittnesförhöret måste tala sanning. Om du lämnar en falsk uppgift eller förtiger sanningen under vittnesförhöret begår du brottet mened, se Brottsbalken (BrB) 15:1. Om du förtiger sanningen under ett vittnesförhör riskerar du dömas till böter eller fängelse upptill 8 år. Om man som vittne öppet förtiger sanningen dvs. förklarar att man vägrar besvara en fråga begår man inte brottet mened med man kan man få betala ett vite (en sorts böter) eller bli häktad, detta framgår av RB 36:21. Man riskerar även att få betala delar av rättegångskostanderna i sådana fall, se RB 36:23.Det finns dock vissa omständigheter som man får förtiga även under ett vittnesförhör. Omständigheter som man får förtiga är sådana uppgifter som skulle avslöja att du själv eller någon i din familj har begått en brottslig gärning eller begått en vanärande handling (en vanärande handling kan exempelvis vara otrohet eller prostitution). Man får även förtiga uppgifter som skulle avslöja en yrkeshemlighet. Detta framgår av RB 36:6.Sammanfattningsvis, det är endast vissa specifika uppgifter som man får förtiga under ett vittnesförhör, dessa är: 1. Uppgifter som avslöjar att du själv eller någon närstående till dig har begått en brottslig handling eller vanärande handling. 2.Yrkeshemlighet. Övriga uppgifter får du alltså inte förtiga under ett vittnesförhör - om du ändå gör det riskerar du att få betala vite, bli häktad eller begå brottet mened. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Hyresavtal via SMS?

2016-02-13 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Gäller smskonversation där man bestämt att någon ska hyra ens bostad/stall eller måste det vara ett underskrivet dokument? Tack på förhand!Mvh
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Vad gäller hyresavtal finns inga formkrav. Det kan upprättas skriftligen som muntligen, med eller utan underskrift. Däremot ska hyresavtalen vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det (12 kap. 2 § jordabalken). En SMS-konversation kan sålunda vara att anse som ett hyresavtal. Tänk i så fall på att spara konversationen, i bevissyfte, om någon tvist skulle uppkomma. Vänliga hälsningar,