Häva ett köp av bil- motorn behäftad med allvarligt fel

2017-03-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |köpt bil av bilfirma och bilen har stort fel i motorn som inte går att laga enligt verkstad, vill häva köpet
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du har köpt bilen i egenskap av privatperson, och inte för näringsverksamhet, och således är du att betrakta som konsument enligt 1 § femte stycket konsumentköplagen(KKL).Köp av lösa saker som en näringsidkare (i det här fallet bilfirman) gör till en konsument regleras i konsumentköplagen.Lagen är tvingande till konsumentens förmån, 3 § KKL. Det betyder att säljaren inte kan sätta upp avtalsvillkor som är till nackdel för dig i jämförelse med vad som står i denna lag.En vara ska i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet, 16 § första stycket KKL. Varan är felaktig om den avviker ifrån detta, 16 § tredje stycket KKL. Ett fel allvarligt fel i motorn på en bil är ett odiskutabelt fel enligt 16 §.Frågan om en vara är felaktig ska bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnades. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare, 20 § första stycket KKL.20 a § första stycket KKL säger att ett fel som visar sig inom 6 månader ska anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art.Jag vet inte hur länge sen det var du köpte bilen eller om du har använt den efter köpet utan att stöta på några problem. Men om felet i motorn visat sig från första början så ska säljaren så klart svara för detta.Du vill alltså häva köpet. Det första du måste tänka på är att du, innan du kan göra påföljder gällande, måste reklamera felet. Det ska göras inom skälig tid efter det att du märkt, eller borde ha märkt felet, 23 § första stycket KKL. Meddelande som lämnas inom 2 månader efter det att du märkt felet är alltid att anse som inom skälig tid.29 § KKL, köparen får häva köpet, om köpet är av väsentlig betydelse för denne. Ett allvarligt fel i motorn, som en verkstad anser inte gå att laga, är med största sannolikhet ett väsentligt fel.Jag rekommenderar dig att reklamera felet hos den du köpte bilen av och meddelar att du vill häva köpet. Det du får komma ihåg är att säljaren har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa en omleverans om det kan ske utan kostnad och väsentlig olägenhet för köparen, alltså dig, 27 § första stycket KKL. Hoppas det var svaret på din fråga!

Underhållsbidrag vid inkomstskillnader då barnen bor hos båda föräldrar och bodelning mellan sambor

2017-03-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Vill veta vad som kan vara lämpligt och möjligt att få igenom vid en bodelning när man varit sambo med gemensamma barn och villa. Kan jag ha rätt till en av våra bilar trots att de står på honom? Kan jag ha rätt till ersättning för förlorad pension under de år jag varit hemma med barn samt arbetat deltid för att ta hand om dem? Eller har jag någon laglig rätt till hans företag som han kunnat arbeta upp under åren jag varit hemma och skött allt? Och har man rätt till underhållsstöd trots att vi har barnen lika mycket? Han tjänar 3 gånger mer än mig då jag inte kunnat göra karriär under dessa barnår.
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om bodelning mellan sambor regleras i sambolagen (se här). I bodelning mellan sambor ingår till skillnad från vad som gäller vid äktenskap bara bostad och möbler som köpts för gemensam räkning under samboförhållandet (se 3 §). Bilar som är köpta av din sambo såväl som förlorad pension vid annat än förvärvsarbete ingår alltså inte i bodelningen. Vad gäller övriga tillgångar som står skrivna på din f.d. sambo kan det ändå finnas viss möjlighet att rättsligt argumentera för att du blivit delägare oberoende av samboförhållandet. För att detta ska bli aktuellt måste du visa att köpet gjordes för gemensam räkning, att du på något sätt bidragit ekonomiskt (till exempel via hushållsarbete) och att det på så vis funnits ett "tyst avtal" om att exempelvis bilarna köpts gemensamt. Om dessa kriterier är uppfyllda kan det ha uppstått så kallad dold samäganderätt. Regler om barn och underhåll finns i föräldrabalken (här). Vad gäller underhållsbidrag ska båda föräldrar gemensamt svara efter förmåga (se 7 kap. 1 §). Detta har i rättsfallet NJA 2013 s 955 ansetts innebära att en förälder med bättre ekonomi kan behöva betala underhållsbidrag även då barnen bor hos föräldrarna lika mycket. (OBS att underhållsstöd avser ett minimibelopp som betalas ut av försäkringskassan till ensamstående eller då en förälder inte betalar underhållsbidrag).Tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!Vänlig hälsning,

Köp av tjänst mellan två näringsidkare

2017-03-29 i Avtal
FRÅGA |Ja hej,min pappa håller på att renovera hans salong, och det är ett företag som gör det åt honom, företaget som renoverar åt honom ger väldigt dålig service, dem är sjuka jämt, och datumet för när renoveringen är klar kommer säkert vara försenat, är det något vi kan göra? Min pappa blir väldigt sur då han redan har mycket att göra, men att komma dit utan att dem ens har gjort något är stressande. Kan vi kräva pengar från dem och vad för möjligheter har vi? Tack i förväg! :)
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du skriver att det är din pappas salong som har anlitat ett annat företag som ska utföra en tjänst åt honom tolkar jag denna fråga som att den gäller avtal mellan näringsidkare. Köp av tjänst mellan två näringsidkare regleras inte i någon lag utan man får falla tillbaka på avtalet som finns mellan parterna. Har parterna skrivit ett avtal har dem möjligen reglerat vad man ska ha rätt till om den andra parten bryter mot avtalet så min rekommendation är att börja med att se till avtalet mellan parterna då det är detta som reglerar frågan. Om det är oklart vad parterna avtalat om får man se till partsviljan dvs vad parterna avsett att avtala om. Vill ni har hjälp att driva fallet vidare får ni gärna kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se så hänvisar jag er vidare till juristbyrån.Hoppas detta klargjorde rättsläget, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

När påföljden blir böter, vem får pengarna?

2017-03-29 i Påföljder
FRÅGA |HejMin 14 åriga son har utsatts för förtal och kränkring på facebook av en föredetta klasskamarats far. I form av falska anklagesler vilket har även gjort att vi känner att det kan vara en rasisisk sak det är anmält och så. Nu undrar jag mest av ren nyfikenhet om det blir böter för dom så var går pengarna? Får min son dom eller går de nån annanstans ( för oss gör det detsamma egentligen bara dom får sitt straff, jag var mest nyfiken).
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Böter går till staten: Döms mannen till böter går pengarna till staten. (25 kap. 7 § brottsbalken). Böter är då det straff han får och är inte något som tillfaller din son. Det finns också olika typer av böter, dagsböter, penningböter eller normerande böter. Dagsböter är det vanligaste och då ska domstolen dels välja hur många dagsböter som ska utdömas och hur stora varje dagsbot ska vara. Antalet beror på hur allvarligt brottet är och storleken baseras på den tilltalades inkomst. 30 dagsböter är det minsta en person kan dömas till och 150 dagsböter är det högsta för ett brott.Ersättning kan också utgå till din son: Beroende på vilket brott domstolen anser att mannen har begått kan annan ersättning också utgå som går direkt till din son. Dels kan skadestånd utgå i form av sveda och värk om det kan visas att din son haft psykiskt lidande. Dels kan också kränkningsersättning utbetalas om domstolen anser att det rör sig om en kränkning. Då bestäms ett belopp på objektiva grunder som ska motsvara hur kränkt en person är vid ett sånt brott generellt, alltså görs inte bedömningen exakt hur kränkt din son har blivit i fallet. Men skadestånd och kränkningsersättning är alltså två sorters ersättningar som också kan bli aktuella och dessa går isåfall till din son.Hoppas du fick svar på din fråga!

Underprisöverlåtelse utgör förskott på arv

2017-03-29 i Förskott på arv
FRÅGA |När har Arvslagen ändrats, så att köp under marknadsvärde ,räknas som förskott på arv. Vilket år ?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att underprisöverlåtelse, dvs att sälja något för under marknadsvärdet, utgör förskott på arv nämns inte i Ärvdabalken. Underprisöverlåtelse är ett skatterättsligt juridiskt begrepp och definieras därför i Inkomstskattelagen (23 kap 3§ Inkomstskattelagen). Precis som du säger utgör ett köp/försäljning under marknadsvärdet till bröstarvinge ett förskott på arv till den delen som försäljningen understiger marknadsvärdet. För att besvara din fråga är det alltså inte en lagändring i ärvdabalken som har skett då underprisöverlåtelser inte regleras där. Regleringen angående förskott på arv ändrades 1987.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Vad kan man göra när en person vägrar utföra förpliktelse enligt förlikningsavtal?

2017-03-29 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Vid en förlikning i tingsrätt dömdes person A att ta bort byggnation från bostadsrättsförenings mark inom en viss tidsperiod. När denna tidsperiod gått ut har person A inte uppfyllt sina åtaganden i förlikningsdomen person A har fortfarande kvar byggnation på ovan nämnda mark. Vad kan bostadsrättsföreningen göra gentemot person A i och med att person A har brutit mot förlikningsdomen ?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du nämner "förlikningsdomen" i din fråga utgår jag från att förlikningsavtalet är stadfäst i dom (se 17 kap. 6 § RB). När ett förlikningsavtal är stadfäst genom dom blir avtalet en så kallad exekutionstitel (se 3 kap. 1 § andra punkten UB). Det innebär att Kronofogdemyndigheten (KFM) får se till att den förpliktelse som framgår av förlikningsavtalet också verkställs. I detta fall är förpliktelsen en naturaprestation (dvs en förpliktelse som inbegriper något annat än att betala pengar). KFM ska då antingen lämna person A ett föreläggande om att genast ta bort byggnationen. Om KFM finner det mer lämpligt att själva se till att byggnationen tas bort får de istället välja detta alternativ. Om bostadsrättsföreningen ansöker om att själva få ta bort byggnationen får KFM även godkänna detta, så länge de finner det lämpligt (se 16 kap. 12 § UB).Om det dock är så att förlikningsavtalet inte är stadfäst i dom är det inte heller verkställbart. Om person A i en sådan situation vägrar att utföra sin förpliktelse måste man ta tvisten till domstol på nytt.Sammanfattningsvis: Om förlikningsavtalet är stadfäst i dom kan bostadsrättsföreningen, genom ansökan till Kronofogdemyndigheten, se till att avtalsförpliktelsen verkställs. Kronofogdemyndigheten väljer (i princip) det tillvägagångssätt de tycker är mest lämpligt.Hälsningar

Samägande av hund

2017-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej jag och mitt ex fick en hund av hennes son som vi tagit ansvar över! Hon står som registrerad ägare på Jordbruksverket men de är jag som betalt alla stora kostnader som hunddagis foder osv! Hunden har bott hos mig största delen av tiden! Nu har vi gått isär och hon gett bort hunden! Kan hon göra så mot mig? Läste att de finns nått som heter samägarrättslag! Mvh
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver låter det som att du och ditt ex haft ett samägande av hunden då båda har betalat för hunden och tagit hand om den med syfte att hunden skulle vara er gemensamma. Om ni haft ett samägande har hon inte rätt att ge bort hunden utan ditt samtycke (2§ Lag om samäganderätt). Då ditt ex står som registrerad ägare kan det vara svårt för dig att bevisa att ni faktiskt haft ett samägande men om du kan bevisa att du betalat stora kostnader och att hunden har bott hos dig till stor del har du goda chanser att kunna visa på samäganderätt.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Lycka til!Vänligen,

Vem får vårdnaden när ena föräldern behandlar den andra föräldern illa

2017-03-29 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min situation är som följer: bor på skyddat boende då mina barns far hotat mig med knuten näve (ej slagit), tagit stryptag och hållt mig fast med kudde över ansiktet. Allt detta flera gånger och framför våra barn. Han skapade en otrygg och stressig miljö hemma för mig och barnen genom ovannämnda samt daglig ilska, manipulationer mm. Han har ej skadat barnen fysiskt. Dock var äldsta sonen mkt stressad då vi bodde med han. Ofta upprörd över allt och inget, kissade i sängen minst 2 ggr / vecka, hade svårt att andas mm. Alla problem försvann när vi lämnade honom. Har gjort polisanmälan, nästa steg är vårdnadstvist. Då jag uppmanar honom att inte behandla mig så framför barnen säger han "det är lika bra de lär sig nu". Min fråga är, förlorar han vårdnad då han behandlat mig såhär framför barnen? Jag har inga drog problem, dricker ej, har varit hemmamamma i 8 år och varit den som tagit hand om barnen. Dock har han lägenheten.
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad bra att du har gjort en polisanmälan för det dina barns far utsatt dig för. Din fråga om barnens far kommer att förlora vårdnaden över era barn kan jag tyvärr inte besvara enbart utifrån den information du givit. Ett sådant beslut bygger alltid på en noggrann utredning och bedömning över familjesituationen. Däremot talar den information du givit för att du kommer att ges vårdnaden om era barn. Jag ska förklara vad som allmänt gäller och vilka faktorer som domstolen tittar på vid en bedömning i vårdnadsfrågan. I en vårdnadstvist ska domstolen alltid döma efter vad som är bäst för barnen enligt 6 kap 2a § Föräldrabalk. Det vill säga barnets bästa är det avgörande för domstolens beslut om vårdnad, umgänge och boende. Vid denna bedömning tittar domstolen särskilt på risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Att barnens far har utsatt dig för övergrepp tillmäts alltså särskild betydelse vid bedömningen. Samtidigt tittar domstol särskilt på barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Domstolen tar hänsyn till barnens egna vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Ju äldre dina barn är desto större vikt läggs vid barnens egna vilja. Det är vanligt att domstolen beslutar om en vårdnadsutredning när de ska besluta i en vårdnadstvist. En vårdnadsutredning innebär att en person från socialen kommer hem till föräldrarna och utreder hur barnet mår i den miljön. Tingsrätten brukar ofta använda denna utredning i sin bedömning men de är inte tvungna till detta. Tanken är att barnets vilja ska komma till tals här. Är dina barn tillräckligt gamla och mogna kommer deras vilja tillmätas stor betydelse vid avgörandet i vårdnadsfrågan som sagt. Som du beskriver låter det som att barnen inte trivs hos sin far, är uppstressade och nervösa vid hans närvaro vilket domstolen kommer att beakta. Som du beskriver är barnen trygga med dig och du har alltid varit den som tagit hand om dem. Oftast utgår domstolen från den så kallade kontinuitetsprincipen. Denna innebär att domstolen eftersträvar att barn ska ha en stabil tillvaro och att domstolen inte ska rycka upp barn från den tillvaron de redan har. Vidare strävar domstolen efter att hålla syskon samman, det vill säga domstolen vill sällan splittra på syskon.Ekonomiska förhållanden och materiella saker ska inte spela stor roll vid bedömningen i vårdnadsfrågan. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller ges åt en av föräldrarna fäster domstolen avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap 5 § andra stycket FB). Domstolen får bara döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna vill ha det eller om den ena föräldern vill ha det. Alltså är det bara i det fall båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad som domstolen överhuvudtaget inte får döma till gemensam vårdnad. Den som motsätter sig gemensam vårdnad måste anföra vägande skäl. Exempel på vägande skäl är att ena föräldern använder sig av våld mot barn eller annan i familjen. Domstol ser till dessa skäl som anges och beaktar dem vid sin bedömning. För gemensam vårdnad krävs en realistisk möjlighet för föräldrarna att samarbeta. Domstol tittar därför särskilt på föräldrarnas samarbetsförmåga. Om domstol beslutar om ensam vårdnad ges vårdnaden i de flesta fall till den som bäst kan samarbeta och vill främja en god relation mellan barnet och den andre föräldern. Viktigt att veta är att en dom om vårdnad är inte beständig. Man kan alltid väcka stämning på nytt om omständigheterna förändras. Hoppas svaret varit till din hjälp. Med vänlig hälsning