GRANNARS MEDGIVANDE VID UPPFÖRANDE AV KOMPLEMENTBYGGNAD NÄRMARE ÄN 4,5 M FRÅN TOMTGRÄNS

2014-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Min fråga gäller VAD som kan regleras och om framtida villkor kan ställas i ett skriftligt avtal om tillstånd till uppförande av komplementsbyggnad nära tomtgräns (<4,5meter)? Jag förutsätter att man kan ställa krav på utförandet/utseendet, storlek och placering.Kan man ta med villkor i avtalet för under vilka förutsättningar komplementsbyggnaden måste tas bort? Såsom t.ex. att den får stå nära tomtgräns såvida grannen inte i framtiden bygger en altan som går in i 4,5meterszonen? Eller, kan man ställa villkor i tiden, såsom att den får stå där i 10 år, sedan krävs ett nytt avtal för att den ska få stå kvar? Om man INTE får ha villkor i avtalet om borttagande av komplementsbyggnaden, känns det som man GER något men inte kan FÅ något tillbaka (annat än att be om direkt ekonomisk ersättning för att ge sitt medgivande). Vad är i så fall tanken bakom avtalen egentligen?Hur bär man sig åt om grannen efter en tid avviker från den utformning av komplementsbyggnaden som man kommit överens om i avtalet?
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Uppförande av komplementbyggnader regleras i 9 kap. 4 § Plan- & Bygglagen (2010:900). Du kan läsa bestämmelsen här.Syftet med det s.k. "grannmedgivandet" är att den som vill bygga en komplementbyggnad närmare än 4,5 meter från tomtgränsen slipper söka bygglov för detta om han istället fått berörd grannes medgivande till bygget. På så vis slipper man byråkrati och tidskrävande beslutsprocesser när det bara är fråga om små byggnationer.I bestämmelsen benämns det du kallar för avtal som medgivande. Märk väl att medgivande bara krävs om komplementbyggnaden till någon del hamnar närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. Om komplementbyggnaden i sin helhet placeras precis 4,5 meter eller mer från tomtgränsen behöver din granne alltså varken bygglov eller ditt medgivande för att uppföra komplementbyggnaden.Det framgår inte närmare av vare sig förarbeten eller rättspraxis på vilka sätt ett medgivande kan villkoras. Således ligger frågan öppen och utgångspunkten torde förmodligen i sådant fall vara avtalsfrihet. Villkor om utseende, storlek och placering borde rimligen utan problem kunna framställas som förutsättningar för ett medgivande. T ex torde det vara befogat att i dylika fall villkora ett medgivande med att panoramafönster av integritetsskäl inte får placeras i riktning mot din tomt osv.Villkor om att komplementbyggnaden under vissa förutsättningar måste rivas förefaller dock vara mer tveksamma ur skälighetssynpunkt. Risken finns att en domstol skulle betrakta dem som oskäliga och lämna dem utan avseende med stöd av 36 § Avtalslagen (kan läsas här). Bedömning görs i sådana fall med utgångspunkt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, så några generellt giltiga svar är svåra att ge. Vill du vara på den säkra sidan kan det dock vara klokt att komma överens om precisa villkor för utformning, storlek och placering som ska gälla för den aktuella byggnationen, utan att gå in på framtiden. Om din granne framöver vill vidta ytterligare komplementbyggnationer inom 4,5-meterszonen krävs ju ändå ditt samtycke för dessa åtgärder innan de får vidtas.Om du upplever att grannen överträder 4,5-meterszonen på ett sätt som inte omfattas av ditt samtycke kan du anmäla detta till byggnadsnämnden i din kommun. Din granne kan då vid vite föreläggas att riva den del av tillbyggnaden som inte omfattas av ditt samtycke.Om det är något i mitt svar som du vill få förtydligat är du välkommen att kontakta mig via e-post till filip.redin@gmail.com.Vänligen,

Positiv faderskapstalen

2014-10-25 i Faderskap
FRÅGA |Hej! Jag hade en relation med en man ,jag blev gravid ,när han får veta det ,han försvann,från förra året vi här ingen kontakt . Nu mitt barn här 2 å 1/2 månader. Bara jag är skrivit som föräldrar i papper,han inte . Den man (biologiska pappa ) tagit kontakt med Barn å familj,han vill göra DNA test. Mina frågor är: 1.Biologiska pappa eller Barn å familj kan kräva mig att acceptera DNA test ? 2.Om jag acceptera inte DNA test kan jag tappar underhållstöd? 3.Jag måste skriva den man som pappa i pappers?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Dina frågor rör positiv faderskapstalan och jag ska gör mitt bästa för att svara på dina frågor för att de ska bli så tydliga som möjligt.1. Den biologiska pappen eller hans familj kan inte kräva att ett DNA test görs, eftersom pappan inte har en möjlighet att föra en så kallad positiv faderskapstalan, se 3:5 FB jfr med 1 § lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. Däremot är Socialnämnden skyldig att utreda vem som är fadern till barnet och se till att faderskapet fastställs, se 2:1 FB. Detta innebär att Socialnämnden kan föra talan om ett fastställande av faderskapet till barnet, vilket kan göra att ett DNA-prov kan komma att krävas, jfr 2:1, 3:5 st 2 FB samt 1 § lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. 2. Du kan tappa rätten till underhållsstöd om du utan giltigt skäl vägrar se till att faderskapet klargörs, se 18:8 Socialförsäkringsbalken. Att inte medverka till att det klarläggs vem som är fader till barnet kan alltså göra att du tappar rätten till underhållsstöd.3. Du måste inte medverka till att faderskapsfrågan klarläggs och du måste därför inte uppge vem som är fadern, eftersom att det inte är straffsanktionerat att inte medverka till att det klarläggs vem fadern är. Du riskerar dock att tappa rätten till underhållsstöd (se svar på fråga 2.)FB finner du här.Socialförsäkringsbalken finner du här.Lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap finner du här.Hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,

Efterlevande makes rätt till jämkning

2014-10-25 i Bodelning
FRÅGA |kan man sätta testamente ur spel med 12.2 regeln? Min pappa har avlidit och vi håller på med bouppteckning. Han var omgift och hon har 3 egna barn. Jag är ensamt barn pa min pappas sida. Det finns inga gemensamma barn. Det finns ett testamente som säger att makarna ärver varandra och först när båda dött ärver alla 4 barnen lika delar, med ett udantag av en enskild egendom (arv från makans föräldrar) som till faller hennes 3 barn. Dvs jag ärver 25% av giftorättsgodset så eller så(genom laglott eller testamente). Nu vill hon åberopa ÄktB 12.2. Vad händer då? Sätts testametet ur spel? Och giforättsgodet delas enligt hennes önskan eller?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regeln i äktenskapsbalken 12 kap. 2 § (https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1) är en jämkningsregel som innebär att efterlevande make, alltså din pappas hustru, kan begära att vardera make ska behålla sin del av giftorättsgodset eller att viss egendom inte ska tas med i bodelningen. Den här regeln används till exempel om efterlevande make har större tillgångar än den avlidne. Troligtvis vill din pappas hustru behålla sin del av giftorättsgodset framför att utge denna till din pappas arvingar, i det här fallet dig. Det här resulterar i att det inte sker en bodelning där makarna tilldelas hälften var av giftorättsgodset. Du ärver den del av giftorättsgodset som är din pappas. Hustruns tillgångar behåller hon och kommer att ärvas av hennes arvingar vid hennes bortgång. Det tidigare inbördes testamentet hindrar inte att hustrun jämkar testamentet och att makarna behåller sina delar av giftorättsgodset. Jag kan även påpeka att som särkullbarn (barn utom äktenskapet) har du rätt att få ut ditt arv direkt, ärvdabalken 3 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).Jag hoppas att det gav svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Delad handpenning, gemensam bostadsrätt

2014-10-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min flickvän köpte en bostadsrätt i juli och gick in med halva handpenningen var, nu har det tagit slut oss emellan, hur fungerar det då? Ska en köpa ut den andre eller ska vi sälja lägenheten? Får man ens sälja lägenheten efter så kort tid? Tacksam för svar
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om ni köpte bostaden för att använda den tillsammans i ert samboförhållande utgör lägenheten samboegendom enligt 3 § sambolagen, förutsatt att ni var sambor enligt 1 §. Om någon av er begär det inom ett år ska samboegendomen delas mellan er enligt 8 §. Huvudregeln är enligt 14 § att samboegendomen delas lika, undantag gäller bland annat om den ena har skulder som överstiger dennes tillgångar som inte är samboegendom eller om skulderna är hänförliga till samboegendomen. En förutsättning för en bodelning enligt sambolagen är som nämnt att någon av samborna begär det. Det står er fritt att lösa situationen på det sätt som ni finner mest lämpligt. Det finns ingen lagstiftning som tvingar er till varken det ena eller det andra alternativet så länge ni är ense. Det finns inte heller något hinder mot att ni säljer lägenheten efter så pass kort tid som passerat. Om ingen av er ansöker om bodelning och ni förblir delägare av egendomen enligt lagen om samäganderätt 1 § kan dock endera parten ansöka om en försäljning genom offentlig auktion enligt 6 §.Vänliga hälsningar,

Begränsa bröstarvinges arvslott

2014-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag önskar göra ett barn ( bröstarvinge) arvslös eller åtminstone begränsa arvet. Är det rätt uppfattat att jag genom att skriva ett testamente där jag stipulerar att hen ska bli utan arv och om hen då bestrider testamentet endast får hälften av vad hen skulle fått om jag inte skrivit ngt testamente.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. I ÄB kap. 2 § 1 föreskriver att det är den avlidnes barn, alltså bröstarvingar, som i första hand ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap, se här. Om det finns flera barn så ska arvet delas lika mellan dessa.Det går att förfoga över sin kvarlåtenskap och hur denna ska fördelas genom att upprätta ett testamente, enligt ÄB kap. 9 § 1, här. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, ÄB kap. 10 § 1, här. Trots att ett testamente upprättas som utesluter att en bröstarvinge ska få ut något arv, så har bröstarvingen ändå alltid rätt till sin laglott enligt ÄB kap. 7 § 1, här. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen hade fått om inget testamente som begränsar bröstarvingens arv hade upprättats. Vad du genom ett testamente alltså inte får förfoga över genom testamente när det gäller en bröstarvinges arv är alltså laglotten. Bröstarvingens rätt till laglott går alltid före ett testamente.För att bröstarvingen ska få ut sin laglott krävs att han/hon jämkar testamentet inom 6 månader enligt ÄB kap. 7 § 3, här. Om någon jämkning av testamentet inte begärs av bröstarvingen inom 6 månader så förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.Sammanfattningsvis har du alltså uppfattat det rätt att du kan begränsa ditt barns rätt till att få ut hela sin arvslott, men att han/hon alltid har rätt till hälften av vad han/hon hade ärvt om något testamente inte hade upprättats, det vill säga laglotten. Detta gäller under förutsättning att barnet påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar 

Förskott på arv

2014-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi genomför en studiecirkel "tryggare ekonomi på äldre dar". I avsnittet juridik har vi en frågeställning som jag inte hittar svar på. Får ett barn en "större" gåva från föräldern blir den automatiskt förskott på arv om inget annat sägs i gåvobrev eller testamente. Vad är större gåva? 1000, 5000, 10000, 50000 i värde? Finns någon praxis? Mycket tacksam för svar
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Du undrar om det finns någon praxis som berör gåvans storlek, och att storleken skulle vara en förutsättning för om gåvan kan klassas som förskott på arv eller ej. Gåvor som föräldrar ger sina barn presumeras alltid vara förskott på arv, om inte omständigheterna tyder på annat. Om det däremot är mor- eller farföräldrar som ger sina barnbarn gåvor förutsätts dessa inte vara förskott på arv, så länge barnbarnens föräldrar är i livet. Detta regleras i  6 kap. 1 § ÄB.Sedvanliga gåvor, vars värde inte står i missförhållande till givarens villkor, räknas dock inte som ett förskott på arv, 6 kap. 2 § st 2. Vad som utgör sedvanliga gåvor är sådana gåvor som kan sägas stå i överensstämmelse med allmän sed, exempelvis julklappar. Jag har sökt och inte funnit någon klargörande praxis på området. Att säga någon exakt summa är därför omöjligt. Bedömningen sker i varje enskilt fall och baseras på en bedömning utifrån om gåvan varit särskild generös eller ej. Så länge det kan ses som att gåvan är "normal" bör därför denna gåva inte avräknas på arvet.Hoppas mitt svar var klargörande.Mvh,

Varumärkesskydd för ett ordmärke

2014-10-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! UngCancer äger rättigheterna till att sälja sina armband. De påstår att ALLA piratkopior. t.ex alla armband med texten fuck cancer på endast får säljas av UngCancer. Är det omöjligt för mig att sälja ett armband som det står fuck cancer på, trots att designen är helt olik deras. Enligt support på UngCancer är det strik förbjudet att sälja någon somhelst vara med Fuck Cancer på, äger dom rättigheterna till uttrycket? Får jag inte skriva Fuck Cancer på ett papper och sälja det?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om skydd för varumärken hittar du i varumärkeslagen (VmL), se https://lagen.nu/2010:1877.Varumärken kan få skydd genom antingen registrering eller inarbetning (VmL 1 kap 6 och 7 §§). Fuck Cancer är ett registrerat varumärke i ett flertal varuklasser, bland annat smycken och papper i varuklass 14 och 16. Det innebär att varumärket är skyddat och att man inte utan tillstånd får lov att använda det kommersiellt för de varor som märket är registrerat för. Det gäller oavsett om den aktuella produkten är designad på ett annat sätt, det är själva användningen av varumärket som är otillåten (VmL 1 kap 10§).Exakt hur långt skyddet sträcker sig när det inte rör sig om dubbel identitet som ovan, t.ex. om varumärket används för andra produkter än de som det är registrerat för, går dock inte att svara på generellt. Om det föreligger ett intrång eller inte ska avgöras efter en helhetsbedömning där man framförallt bedömer dels hur likt det använda märket är det skyddade märket dels hur lika varorna är som de används för. Andra omständigheter som kan vara relevanta är t.ex. hur särskiljandemärket, hur inarbetat det skyddade märket är, varans art och kundkretsens egenskaper. Om det finns risk för förväxling så anses det föreligga ett intrång (VmL 1 kap 10§ 1 st p.2). Om märket är inarbetat kan intrång anses föreligga även om det inte finns risk för förväxling om användningen kan anses dra otillbörlig fördel från varumärket (”snyltning”) eller om den kan anses vara skadlig för märket (VmL 1 kap 10§ 1 st p.3). Eftersom ”fuck caner” är ett relativt känt märke i Sverige så skulle jag tro att dess skydd sträcker sig en ganska bra bit utanför de varor märket är registrerat för.En annan aspekt är att även om ett visst användande av varumärket inte skulle strida mot varumärkesrätten så kan det strida mot marknadsföringslagen då användandet kan vara att anse som vilseledande marknadsföring (Marknadsföringslagen 10§).Sammanfattningsvis är risken stor att en domstol skulle anse att det föreligger ett intrång om du använder ”fuck cancer” på ett armband eller om du skriver det på ett papper och sedan säljer det. Vidare har varumärket förmodligen relativt stor räckvidd även utanför de varor det är registrerat för. Slutligen kan en viss användning vara otillåten även om den inte utgör ett varumärkesintrång om den anses utgöra vilseledande marknadsföring. Min rekommendation är alltså att undvika att använda varumärket.Lycka till!Med vänlig hälsning

Hur man begränsar särkullbarns arv

2014-10-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur går jag tillväga för att maximalt begränsa arvsrätten till mina särkullbarn? Anledningen är att vi ej haft någon kontakt eller visat intresse för kontakt på över 35 år, min son har till och med bytt sina dopnamn och har en uppenbart avståndstagande attityd mot mig. Jag är sedan snart 20 år omgift och vill på alla sätt garantera min hustru att hon inte behöver oroa sig för vår egendom vi byggt upp under vår tid med gemensamma medel. Detta om mitt frånfälle inträffar innan min fru. Samtidigt vill vi ha en överenskommelse oss emellan som garanterar ett hälftenägande. Vi har inga stora förmögenheter, det handlar bara om att min hustru har en garanti att förvalta all vår egendom om jag skulle gå bort innan henne. Hur går vi tillväga för att få ett juridiskt hållbart koncept för detta?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en gift person går bort sker bodelningen innan arvskiftet enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken. För att reglera vad som ska tillfalla vardera maken vid en bodelning kan ett äktenskapsförord upprättas. Äktenskapsförord upprättas enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken skriftligen, med båda makars underskrift och ska registreras hos skatteverket för att vara giltigt. I äktenskapsförordet kan ni reglera vad som ska vara giftorättsgods och således ingår i bodelningen och vad som ska vara vardera makens enskilda egendom. Den efterlevande makens giftorättsgods kommer inte tillfalla dödsboet.Vid arvskifte tillfaller enligt huvudregeln kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Ett undantag från den huvudregeln är just särkullbarn vilket följer av ärvdabalken 3 kap. 1 §. Särkullbarn ärver den avlidne direkt såtillvida de inte väljer att avstå sin rätt till arv tillsvidare enligt 3 kap. 9 §, i sådant fall ärver de den avlidnes maka vid dennes bortgång på det sätt som anges i 3 kap. 2 §. Hur arvet ska fördelas kan regleras i ett testamente. Dina barn har dock rätt till varsin laglott som inte går att testamentera till någon annan. Dessa uppgår tillsammans till halva kvarlåtenskapen vilket regleras i ärvdabalken 7 kap 1 §. Regelverket tar inte hänsyn till din relation till särkullbarnen. Det förstärkta laglottsskyddet som återfinns i ärvdabalken 7 kap. 4 § begränsar möjligheterna att föra över alltför mycket till din maka. Om en gåvotransaktion är att likställa med ett testamente ska värdet av gåvan läggas till vid beräkning av bröstarvingarnas laglott. Därför rekommenderar jag att ni anlitar en praktiserande jurist för att upprätta dessa handlingar på ett juridiskt hållbart sätt.Vänliga hälsningar,