Rätt till studieledighet vid utlandsstudier

2014-08-01 i Studieledighet
FRÅGA |Kan jag ansöka om att få studieledighet från jobbet om jag vill studera utomlands, specifikt utanför EU, till exempel Filippinerna eller måste studierna utföras i Sverige?
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser om rätt till studieledighet för arbetstagare finns i lag 1974:981, den hittar du https://lagen.nu/1974:981.Lagen uppställer inget krav på att studierna måste bedrivas i Sverige utan det enda som krävs är att den begärda ledigheten inte är längre än vad som kan anses vara behövligt och att det inte är fråga om självstudier(1 §).För att du ska ha rätt till ledigheten så måste du dock först uppfylla kvalifikationstiden, det som krävs är att du har varit anställd hos din arbetsgivare antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt tolv månader de senaste två åren (3§).Arbetsgivaren har möjlighet att skjuta upp din ledighet så det är bra om du ansöker i god tid(5-7 §).Lycka till!Med vänlig hälsning

Minimilön, OB-tillägg och rätt till semesterersättning

2014-08-01 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett café i Halmstad och har efter en lön kommit fram till att jag får ut 69kr/h. Jag är snart 20år och har jobbat inom branschen i flera år. Är det ens lagligt att betala mig så lite? Min arbetsgivare säger att vi får den lönen eftersom det är vad man tjänar i min ålder på café jobb runtom i Sverige. Jag kan ju tillägga att vi inte har någon ob trots knepiga arbetstider och vi får ingen semesterersättning!
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Vad först beträffar frågan om minimilön och tillägg för obekväm arbetstid är det avgörande om arbetsgivaren ingått något kollektivavtal med ett fackförbund i vilket Du är eller varit medlem. Enkom om så är fallet har Du, förutsatt att kollektivavtalet innehåller någon bestämmelse som reglerar detta, rätt att kräva viss angiven lägstalön eller s.k. OB-tillägg (se 27 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Någon lagstadgad minimilön finns följaktligen ej.Frågan om semesterersättning är aningen svår att besvara då ett antal avgörande faktorer är okända. Av denna anledning följer nedan en något förenklad redogörelse av mer allmänt slag.Rätt till semesterersättning har den som ej erhållit den semesterlön denne tjänat in innan anställningen upphör (se 28 § semesterlagen). Ersättningen skall utbetalas ”utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande” (se 30 § 1 st. nämnda lag). Följer ej arbetsgivaren berörd lag blir denne, förutsatt att inget undantag aktualiseras, skyldig att utöver reguljär ersättning (i detta fall semesterersättning) utge skadestånd (se 32 § nämnda lag). Viktigt att påpeka är att krav på ersättning enligt semesterlagen preskriberas redan två år från ”utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller ” (se 33 § nämnda lag). Ev. krav bör således framställas snarast möjligt.För att förmå din arbetsgivare höja lönenivån gör Du troligen bäst i att påtala de vinster som är förenade med att ha dig som anställd samt de kostnader det skulle innebära att behöva anställa någon annan. Att använda ev. lagbrott (ifråga om semesterersättningen) som påtryckningsmedel rekommenderas icke då ett osunt förhållande till den som förser dig med arbete inte skulle gynna din strävan att utfå en högre lön.Lagen om medbestämmande i arbetslivet finner Du här och semesterlagen här.Vänligen,

Testamentera bort makes arv?

2014-08-01 i Make
FRÅGA |Min mamma är 90 år och gravt dement och min pappa vill testamentera sin laglott direkt till mig och min bror är det möjligt?
Victoria Nilsson |Hej!Make har ingen ovillkorlig rätt att få arv, varför det är möjligt att genom testamente testamentera hela eller del av arvet, t.ex. barnens laglott, till annan än maken. Det enda skydd som finns är den basbeloppsregel som finns i 3:1 st. 2 ärvdabalken. Enligt regeln har efterlevande make rätt till egendom motsvarande fyra basbelopp (177 600 kr år 2014), men det är inklusive vad maken själv äger och får genom bodelning. Så om maken redan har mer än 177 600 kr finns det inga hinder för andre maken att testamentera sin egendom till annan person. Det är således möjligt för er pappa att testamentera att ni ska få ut era laglotter direkt för det fall att han avlider före er mamma.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

registrera gåvobrev gällande fastighet?

2014-08-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och mina syskon fick för många år sedan en fastighet i gåva av våra föräldrar. I gåvobrevet finns bl.a. villkor om att "egendomen må ej tagas i mät" och en hembudsklausul. Båda mina föräldrar är i livet och alla är överens om att dessa villkor inte längre skall gälla. Hur gör man bäst detta? Kan man skriva ett tillägg eller ett nytt gåvobrev som ersätter det gamla? Skall dessa i så fall registreras - var då?
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Om ni vill ändra villkoren i ett gåvobrev gör ni det enklast genom att skriva ett nytt gåvobrev. I det nya gåvobrevet kan det vara bra att skriva att det gamla gåvobrevet inte längre ska gälla. Ett gåvobrev som avser en fastighet ska även undertecknas av både givare och gåvotagare och vara bevittnat av två personer. Den avsedda fastigheten måste anges i brevet och en överlåtelseförklaring finnas med. Är dessa formkrav inte uppfyllda är gåvan ogiltig.Gåvobrevet ska sedan registreras hos inskrivningsmyndigheten på lantmäteriet.Vänliga hälsningar,

Belastningsregistret, friande dom

2014-08-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag hade blivit misstänkt för misshandel och åtalet ogillades i tingsrätt, (då fick jag även ersättning för eventuella kostnader som jag behövde lägga ut under rättsprocessen). Domen överklagades och det gick till hovrätt, hovrätten fastställde tingsrättens beslut alltså ogillades åtalet igen. Står detta då med i mitt belastningsregister även om domen ogillades båda gångerna? Tack på förhand!
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Bestämmelserna om vad som registreras i belastningsregistret finns i lag 1998:620, den hittar du https://lagen.nu/1998:620Det är endast domar som lett till påföljd som registreras och eftersom du friades så registreras inget(3 § p1).En dom från hovrätten ersätter tingsrättens dom men eftersom hovrätten endast fastställde den tidigare domen så kommer inte heller detta registreras. Tveka inte att höra av dig om du har fler frågor!Med vänlig hälsning

Kan testamente bestridas?

2014-08-01 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min mammas sambo gick bort nyligen. De bodde i ett gemensamt hus. I hans testamente har han testamenterat över halva sin del av huset till min mamma. Hans son ärver den andra halvan. Nu säger sonen att han tänker bestrida detta då han anser att han bör ärva hela sin pappas del av huset. På vilka grunder kan man bestrida detta? Vad jag förstått så är det helt enligt reglerna att man skriver över halva sin del i tex ett gemensamt hus till en sambo, dock inte mer. Min mammas sambo hade ingen psykisk sjukdom eller liknande som man kan ange som anledning. Testamentet är skrivet av en jurist och bevittnat.
Victoria Nilsson |Hej!Då din mammas sambos son fått halva sambons halva av fastigheten så inkräktar förordnandet inte på hans rätt till laglott, varför testamentet inte kan bestridas på den grunden. De grunder som kvarstår för att bestrida testamentet är då att det förelåg formfel, 13:1 ärvdabalken (ÄB), att testamentet upprättats under psykisk störning, 13:2 ÄB, eller att sambon tvingats eller på något sätt otillbörligt påverkats att upprätta testamentet, 13:3 ÄB. Men om din mammas sambo upprättade eller lät upprätta testamentet av egen fri vilja och vid tidpunkten var frisk kan inte testamentet ogiltigförklaras med hjälp av 13:2-3 ÄB. Och om formkraven i 10 kap ÄB är uppfyllda, dvs att testamentet är skriftligt, underskrivet av sambon samt två vittnen som samtidigt närvarade och att vittnena inte är någon av de personer som omnämns i 10:4 (förenklat: inte är släkt med sambon eller din mamma), är inte heller 13:1 grund för ogiltighet. I så fall kan inte din mammas sambos son vinna framgång med ett eventuellt klander av testamentet, och din mamma kommer ärva halva fastighetshalvan.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Lagfart på dödsbos fastighet

2014-08-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min man dog för drygt tre är sedan och dödsboet är ännu oskiftat. Tillgångarna i dödsboet är det radhus jag ännu bor i och dödsboet består, förutom jag själv, tre särkullbarn. De har alla skrivit på arvsavstående för fastigheten och nu när jag måste sälja har jag ansökt hos Lantmäteriet om att helt överta lagfarten. Nu har jag fått avslag på ansökan med motiveringen: "Då det finns flera dödsbodelägare efter… kan inte lagfart beviljas med bouppteckningen som grund och eftersom man i arvsavståendena avstår en specifik egendom (vilket man inte kan göra utan att själv ha fått egendomen först) kan inte dessa hanlingar ligga till grund för lagfart för Maria Misan Berge(denna typ av avståenden av en specifik sak måste dessutom uppfylla formkraven för gåva, eftersom fastighetsinskrivningen bedömmer dessa som just gåva). Ansökan om lagfart avslås därför i enlighet med 20 kap 6 § 1 p Jordabalken" För mig är detta inte alls begripligt. Hur kan vi göra, jag och de andra dödsbodelägarna? Jag har inte råd att bo kvar, de övriga önskar ingen ekonomisk del i försäljningen utan vill att jag ska kunna använda ev överskott till kommande boende för mig.
Victoria Nilsson |Hej!Om Lantmäteriet inte godtog arvsavståendena så kan ni istället lösa problemet genom att upprätta en arvsskifteshandling. Arvsskiftet ska vara skriftligt och skrivas under av samtliga dödsbodelägare, 23:4 ärvdabalken. I arvsskiftet kan ni då välja att skifta fastigheten på dig, dvs skriva i arvsskifteshandlingen att fastigheten ska tillfalla dig. Resultatet blir då att fastigheten med full äganderätt tillfaller dig, således utan någon ekonomisk kompensation (om ni inte skriver in något om det i arvsskiftet) och utan att särkullbarnen har någon framtida rätt till fastigheten eller pengar du får vid en eventuell försäljning. Då kan du sedan använda arvsskifteshandlingen för att söka lagfart.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Ge gåva till dödsbo, skatt?

2014-08-01 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Kompletterande fråga till svar på fråga: http://lawline.se/answers/inkomstskatt-pa-gavaBlir en gåva från en privatperson till en juridisk person skattepliktig inkomst för denna?"Gäller svaret även om den juridiska personen är ett dödsbo?Med tack för svaret 
Fredrik Wiggh |Hej igen!Gåvoskatten är borttagen i Sverige och det ska alltså inte spela någon roll om den juridiska personen är ett dödsbo.Hälsningar,