Rätt till prisavdrag för felutrustad bil

2014-08-28 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Förra veckan köpte jag en bil av en stor bilfirma. Problemet är att bilen inte har den utrustning som den påstods ha. På papper står det att den ska ha värme i ratten, men i verkligheten finns det inget sådant. Man har helt enkelt tagit betalt för något som inte finns. Vad kan man göra?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det är du som privatperson som har köpt bilen, vilket är av betydelse för att fastställa vilken lag som blir tillämplig på problemet. För köp genomförda av privatpersoner så gäller nämligen Konsumentköplagen, jämfört med Köplagen som gäller för köp mellan näringsidkare.I konsumentköplagens första paragraf (se https://lagen.nu/1990:932#P1S1) kan man se att lagen gäller för köp av lösa saker, även kallad "lös egendom". Till denna kategori hör bilar, vilket gör att vi kan använda oss av lagen.I konsumentköplagens 16§ börjar bestämmelserna om vad som avses med en felaktig vara och vad som sedan gäller när en vara konstaterats vara felaktig. I paragrafens första stycke framgår att varan ska stämma överens med vad som följer av avtalet (se https://lagen.nu/1990:932#P16S1). Vidare kan man även utläsa av tredje punkten i andra stycket att varan ska stämma överens med den beskrivning som säljaren har lämnat. I paragrafens sista stycke framgår sedan att varan anses som felaktig om den avviker från något av det som framgår i första och andra stycket. Om det framgår i själva avtalet att bilen ska vara utrustad med värme i ratten så anses det som ett fel i varan redan i och med paragrafens första mening. Om det inte framgår i själva avtalet, men att säljaren i sin beskrivning eller att det i dokument om bilen påstås att rattvärme finns, så är det fortfarande att anse som ett fel i varan enligt tredje punkten i andra stycket.Ytterligare en paragraf som skulle kunna vara tillämplig, beroende på vilket sätt som informationen om värmen i ratten framgår, är 19§. Där framgår det att en vara är felaktig om den inte överensstämmer med den information som säljaren har lämnat om varan i marknadsföringen eller annars före köpet. Om det till exempel var i en annons som bilen påstods ha värme i ratten trots att detta saknas så kan denna paragraf bli tillämplig - dock inte om säljaren har rättat de felaktiga uppgifterna i tid på ett tydligt sätt eller att uppgifterna inte inverkat på köpet, tredje stycket. Vi kan alltså konstatera att den uteblivna värmen i ratten är ett fel i varan i konsumentköplagens mening. Det första du då måste göra är att kontakta säljaren för att reklamera köpet. Detta måste göras inom skälig tid, vilket inte är något bekymmer för dig eftersom att du köpte bilen så sent som förra veckan (se 23§). För att få veta vilka åtgärder som vi kan vidta mot detta får vi gå vidare till 22§ (se https://lagen.nu/1990:932#P22S1). Där framgår det att köparen kan kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller hävning när det är fel i varan. Dessa åtgärder har en viss inbördes rangordning som man måste ta hänsyn till, där de minst kostsamma och mest tidsbesparande åtgärderna har företräde framför andra. Att häva ett köp är alltid den sista utvägen.Enligt 26§ så har du som köpare rätt att kräva antingen avhjälpande eller omleverans av varan, det vill säga installation av värme i ratten eller en omleverans av bilen, om det kan ske utan en oskälig kostnad för säljaren. Eftersom att det rör sig om en så pass värdefull vara som en bil så är det troligt att både en nyinstallation av rattvärme och omleverans är alldeles för omfattande åtgärder för säljaren. Du har då istället rätt att kräva prisavdrag enligt 28§, vilket även ter sig som den mest praktiska lösningen för båda parterna. Prisavdraget ska då motsvara värdet för värme i ratten, det vill säga hur mycket den utrustningen är värd. Hoppas att detta var till hjälp, och lycka till!Med vänliga hälsningar, 

Formella krav vid arvsskifte

2014-08-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej är man tvungen att skriva en dokumenthandling för arvskifte? Undertecknar vi själva ? Behöver man en jurist i såfall vad kostar det?
Tom Sundin |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Vid arvsskifte ska en skriftlig handling upprättas och denna är giltig först när den undertecknats av samtliga dödsbodelägare. En sådan handling kan ni upprätta själva och på internet finns det mallar som ni kan ta till hjälp. Skulle ni välja att anlita en jurist beror kostnaden på vem ni väljer att anlita. Vill ni ha hjälp med arvsskifte rekommenderar jag att ni kontaktar någon av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Ni kan boka tid direkt via http://lawline.se/boka.Vänligen,

Lagrum rörande förskott på arv

2014-08-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag hittade detta när jag letade på er sida igår och blev så glad. Men var kan jag hitta lagrum att hänvisa till? Hoppas att ni kan hjälpa mig med det.- "Beträffande gåvor till andra arvingar än bröstarvingar är presumtionen den motsatta mot vad som gäller för gåvor till bröstarvingar. Det måste således uttryckligen anges att gåvan ska behandlas som förskott på arv." -Varmt tack på förhand!
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga!Det lagrum du söker är 6 kap 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Med vänliga hälsningar, 

Ändring av servitut för väg till stuga?

2014-08-27 i Servitut
FRÅGA |Hej. Jag undrar om ett servitut kan ändras? En släkting till mig har ett servitut på att få använda en del av en väg som nedfart till sin stuga. Nu har ägaren till tomten servitutet gäller krävt att de ska anlägga en ny nedfart till sin stuga. Får man göra så här?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man talar om servitut så brukar man benämna den fastighet som belastas av servitutet som "tjänande" medan den fastighet till vars förmån servitutet gäller kallas för "härskande". I detta fall är alltså den fastighet som vägen går över den tjänande fastigheten medan fastigheten med din släktings stuga är den härskande fastigheten. Det finns två former av servitut, nämligen avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut skapas genom ett avtal mellan fastighetsägarna medan ett officialservitut skapas genom ett myndighetsbeslut, vilket normalt innebär Lantmäterimyndigheten. Utgångspunkten för båda typerna av servitut är att det inte utan vidare kan sägas upp av någon av parterna, men vissa skillnader finns dem emellan. Avtalsservitut regleras bland annat i 14 kap JB (se https://lagen.nu/1970:994#K14P6S1) där det framgår ett antal olika situationer där ett avtalsservitut faktiskt kan hävas. Av 6§ framgår det att den härskande fastigheten (din släkting) måste sköta om servitutet och se till att den tjänande fastigheten inte belastas mer än nödvändigt. Om detta inte sker, eller att den härskande fastigheten på något annat sätt överskrider sin rätt, så är den härskande fastigheten skyldig att åtgärda detta och ersätta eventuell skada, 7§. Detsamma gäller om den härskande fastigheten underlåter att betala vederlag för servitutet (om ett sådant krav på vederlag finns med i avtalet), 9§. Om något av detta har skett så kan den tjänande fastigheten få häva servitutet, 10§, men dock får inte hävningen ske om den härskande fastigheten åtgärdar sina brister eller betalar vederlaget inom skälig tid. Som framgår av detta så kan alltså ett avtalsservitut inte hävas eller sägas upp utan vidare, utan det kräver att ett relativt allvarligt kontraktsbrott har ägt rum som sedan inte heller har åtgärdats. Om någonting sådant kontraktsbrott inte har ägt rum så finns det ingen möjlighet för den tjänande fastigheten att häva servitutet. Ett avtalsservitut kan givetvis även sluta att gälla om dess avtalstid har löpt ut, men så förefaller det inte vara i ert fall.Officialservitutet å sin sida bildas genom Lantmäterimyndighetens förrättning, enligt 7 kap FBL (se https://lagen.nu/1970:988#K7P4S1). Genom detta så kan ett servitut skapas för en fastighet om det är av väsentlig betydelse för fastighetens användning (1§) trots att fastighetsägarna inte är överens. Ett officialservitut kan ändras eller upphävas endast vid vissa villkor. Enligt 4§ så kan det ske om servitutet på något väsentligt sätt hindrar utnyttjandet av den tjänande fastigheten och att detta kan åtgärdas genom ändringen, eller om det har uppstått förändrande förhållanden på platsen och att en ändring av servitutet därigenom skulle innebära en stor fördel för någon av fastigheterna och samtidigt inte innebära olägenhet för den andra fastigheten. Dessutom kan servitutet upphävas om det på grund av ändrade förhållanden inte längre behövs för den härskande fastigheten eller att det endast är till ringa nytta, 5§. Om båda fastighetsägarna är överens om att upphäva eller ändra servitutet så kan det förstås ske genom en förrättning (8§).Jag uppfattar din fråga som sådan att den tjänande fastigheten utan att någon ändring har skett på platsen nu plötsligt vill upphäva servitutet, samt att din släkting inte har någon önskan om att göra detsamma. Med detta sagt, så måste alltså de förutsättningar som jag har listat här ovan vara uppfyllda för att den tjänande fastigheten ska kunna säga upp servitutet - det vill säga att den tjänande fastigheten blir väldigt belastad av servitutet, att förhållandet på platsen har ändrats eller att servitutet inte längre är nödvändigt. Om ingenting av detta har skett och att fastighetsägaren till den tjänande fastigheten nu utan vidare kräver att din släkting ska anlägga en ny väg ner till sin fastighet, så har han inte rätten på sin sida i sitt krav.Hoppas att denna utläggning var till hjälp!Med vänliga hälsningar, 

Rätt till ledighet för studier efter föräldraledighet

2014-08-27 i Studieledighet
FRÅGA |Hej, Jag har fast anställning på 80% sedan 8 månader tillbaka. Nu år jag gravid och planerar att påbörja studier under mammaledigheten. Efter mammaledigheten tänkte jag återgå till arbetet under en period, eventuellt 6 månader. Kan jag ansöka om tjänstledighet under samma premisser som någon annan? Om jag ansöker om tjänstledighet för studier direkt när jag kommer tillbaka för att kunna börja studera 6 månader efter, blir det beviljat då? Eller kan en motivation till att inte bevilja mig tjänstledigt vara att jag varit borta under mammaledighet?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning har du rätt till tjänstledighet för studier om du har varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Du kan ansöka om tjänstledighet för studier på samma premisser som andra. Enligt 16§ föräldraledighetslagen (FLL) får din arbetsgivare inte missgynna dig av skäl som har samband med föräldraledighet. Skulle din arbetsgivare inte bevilja dig tjänstledighet på grund av att du har varit föräldraledig innebär detta en överträdelse av FLL vilket kan föranleda skadeståndsskyldighet, detta enligt 22§ FLL. Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning hittar du här och föräldraledighetslagen hittar du här.Vänligen,

Kan en förälder testamentera bort all sin egendom?

2014-08-27 i Testamente
FRÅGA |Kan man som barn bli utan arv om föräldrerna testementerar bort det?
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga!Nej, en förälder kan inte göra sina bröstarvingar (barn) helt arvlösa genom ett testamente. Bröstarvingen har rätt att utfå det som kallas för laglott, se 7 kap ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). För att bröstarvingen ska få ut sin laglott krävs dock att hen påkallar en jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § ärvdabalken. Med vänliga hälsningar, 

Vittnesplikt

2014-08-27 i Vittna
FRÅGA |Kan jag säga nej till att vittna i rättegång och räcker det med att jag har berättat vad jag vet via telefon?
Sarah Saajakari |(Fråga förkortad på grund av detaljerad bakgrundsinformation. Frågeställarens faktiska fråga är kvar.)Hej och tack för din fråga!I Sverige föreligger någonting som kallas för allmän vittnesplikt. Det här betyder att du har en skyldighet att vittna. Undantagna vittnesplikten är närstående till part, till exempel make eller syskon. Inte heller personer under femton år eller den som lider av psykisk störning om det påverkar vittnesmålet är vittnesskyldiga, se 36 kap. 3 och 4 §§ brottsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K36P3S1).Innan du vittnar kommer du att avlägga en vittnesed, vilket betyder att du måste tala sanning gällande frågorna som ställs till dig. Din uppgift som vittne är inte att peka ut någon som skyldig, du är där för att hjälpa domstolen att skapa sig en bild och kunna döma rätt i målet.Om ett vittne inte dyker upp till rättegången kan vittnet till exempel bli skyldigt att betala vite eller bli hämtad av polis. Svaret är alltså nej, du kan inte tacka nej till att vittna om du har blivit kallad som vittne. Så vida du inte omfattas av undantagsbestämmelsen i 3 och 4 §§ förstås. Det här är på grund av vittnesplikten.På de flesta tingsrätter finns det vittnesstöd för vittnen som känner sig osäkra eller rädda. Kontakta tingsrätten där målet ska tas upp om du vill ha vittnesstöd.Närmare bestämmelser kring vittnen återfinns i 36 kap. brottsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K36P1S1).Jag hoppas att svaret var till hjälp!

Gemensam vårdnad och flytt

2014-08-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Min sambo har delad vårdnad med sitt ex om deras 7 åriga dotter. De bor i olika kommuner, han flyttade ut från kommunen, och mamman bodde fram tills nyligen kvar med dottern. I fredags, i samband med att vi hämtade dottern på den vanliga adressen fick vi veta att "på måndag ska du lämna på vår nya adress" i en annan kommun. Vår fråga är då om mamman bara kan flytta med dottern och folkbokföra sig i en kommun längre bort utan pappans underskrift? Detta innebär också skolbyte, då dottern börjar första klass den 20/8, men det har vi inte heller fått några papper om. Och oss veterligen så krävs båda vårdnadshavarnas underskrift vid inskrivning i skola. Det finns en dom från februari 2014 som anger boende och umgänge. Deras gemensamma son har sitt permanenta umgänge hos oss, och mamman är extremt motarbetande.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När föräldrarna har gemensam vårdnad så är båda vårdnadshavare för barnet enligt 6:11 och 6:13 FB, https://lagen.nu/1949:381. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I princip krävs det att föräldrarna tar gemensamma beslut. Den andra föräldern får inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Att flytta till en annan kommun med skolbyte och allt vad det innebär är ett beslut som är av ingripande betydelse för barnet. Samtycke från den andra föräldern krävs även om barnet ska bli skriven på en ny adress i enlighet med 7a § Folkbokföringslagen. Lagen anger att barnet ska vara skriven på den adress som föräldrarna kommer fram tillsammans, om barnet kommer bo hos föräldrarna lika mycket. Vid gemensam vårdnad är det en förutsättning att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Utifrån din fråga låter det som att mamman inte kan samarbeta med pappan kring barnet.