Barnbidrag och gemensam vårdnad

2014-09-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Min pojkvän har en son med en lite äldre kvinna, när barnet föddes så hade dom delat vårdnad men sedan så bad mamman om ensam vårdnad, vilket han gav henne för att hon skulle få alla bidrag, nu så vill han ha hälften av vårdnaden tillbaka men hon vägrar ge honom det, han är inte svensk medborgare medans hon är. Vilka är hans rättigheter i detta fallet?
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar och hur vårdnaden ska se ut bedöms utifrån barnets bästa. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.När vårdnaden står på en förälder och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska rätten besluta om vårdnaden ska bli gemensam eller inte. Vid bedömningen om gemensam vårdnad beaktas särskild föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock så måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden. Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om gemensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden. Om ni avtalat om gemensam vårdnad, godkänner socialnämnden avtalet om det inte uppenbart strider mot barnets bästa (6 kap. 6 § föräldrabalken). Angående barnbidraget, så har den som har ensam vårdnad rätt till barnbidraget (16 kap. 4 § socialförsäkringsbalken). Vid gemensam vårdnad är utgångspunkten att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna (16 kap. 5 § socialförsäkringsbalken). Sammanfattningsvis ska vid bedömningen om vårdnaden fokus sättas på barnets bästa. Om barnet hamnar i kläm vid föräldrarnas konflikter, påverkar detta bedömningen om vårdnaden. I ditt fall vill pojkvännen ha gemensam vårdnad och kan få detta prövat i rätten. Det anses positivt för barnet att ha god kontakt med båda föräldrarna, om inte någondera är en fara för barnet. Barnbidrag delas som huvudregel lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad. Vänliga hälsningar,

Fel i bostadsrätt

2014-09-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, jag har precis köpt/tillträtt en bostadsrätt , där jag före köpet fick tillgång till ett årsbokslut från 2013. Detta bokslut visade ett negativt resultat, som man förklarade med att föreningen hade tagit kostnader(tills vidare) som egentligen entrepenören/byggaren skall svara för( bygget var klart 2012). Har flera ggr ställt frågan om föreningens ekonomi är bra, eventuella hyreshöjningar etc och bara fått positiva svar/indikationer. Inför tillträdet blev vi varse att vi skulle betala en del av en förskottshyra som säljaren betalat in ngn månad tidigare, vi utgick ifrån att det var del av kvartalshyran som vi skulle betala, vi fick inge annan information. Två veckor efter tillträdet fick alla medlemmar (8st) ett brev där man först refererade till ett tidigare brev i somras, som beskrev föreningens krassliga ekonomi/dåliga cashflow och som uppmanade alla medlemmar att betala in en förskottshyra för att komma tillrätta med problemet. I detta andra brev som vi då fick, beskrev man då att föreningens ekonomi vad så dålig att vi medlemmar krävdes betala in ett kapitaltillskott ( i vårt fall ca 15.000:-) för att komma "i balans" med ekonomin, annars kanske det kunde leda till konkurs framöver. Jag har såklart kontaktat säljare där jag ifrågasätter hans bristande information och att han faktiskt undvikit att informera om föreningens aktuella ekonomi inför vårt tillträde. Det skall tilläggas att han varit med i styrelsen/ordförande fram till en månad innan vårt tillträde. Han säger att han inte såg till tvungen att informera om förskottshyran och eftersom han avgått från styrelsen och inte heller är ekonom, ser han inte att han har ngt ansvar för läget som det är idag. Min fråga/frågor är : är inte detta ett skäl för oss att kunna häva köpet ? Om så inte är fallet, är det inte tidigare ägare/medlem i föreningen som är skyldig att betala kapitaltillskottet, då detta är ett resultat av tidigare underskott/kostnader osv under den tid då säljaren var medlem ? tack på förhand /
Ellinor Svensson |Tack för att Ni vänder Er till Lawline med Er fråga. En bostadsrätt är lös egendom. Det innebär att det är reglerna i Köplagen som blir tillämpliga i ditt fall. https://lagen.nu/1990:931För att du som köpare ska få häva köpet krävs att felet är av väsentlig betydelse för dig och att säljaren insåg eller borde ha insett detta, 39 § KöpLagen. Du ska som köpare även uppfyllt undersökningsplikten i 20 § KöpLagen och du får inte åberopa fel som du måste ha antagits känt till vid köpet. Du som köpare måste även reklamera felet inom skälig tid, 32 § KöpLagen. Det som talar emot när det gäller att nå framgång med att häva köpet är att du fick tillgång till årsbokslutet som visade ett negativt resultat. Man kan å andra sidan hävda att säljaren handlat i strid mot tro och heder när dom uppgivit att föreningens ekonomi är bra trots att den inte är det. Huruvida detta fel anses som ett väsentligt fel går generellt inte att bedöma utan sker genom en individuell bedömning där hänsyn tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I förarbetena har det uttalats att ett avtalsbrott torde generellt sägas vara av väsentlig betydelse för köparen om det berövar honom den huvudsakliga nyttan av vad han hade anledning att vänta sig av avtalet. Som jag förstått din fråga så framgick det heller inte i avtalet att du som köpare skulle behöva betala förskottshyra och kapitaltillskott men kan ses som en följd av att bostadsrättsföreningens ekonomi var dålig, något som du faktiskt fick kännedom om innan köpet. Ett argument som talar för säljarens del är att han utifrån din fråga i övrigt verkar sålt en fungerade bostadsrätt och att du faktiskt haft tillgång till årsbokslutet där det framgår att bostadsrättsföreningens ekonomi är dålig. Det skall dock påpekas att orsaken till felet saknar betydelse för bedömningen av om köparen har rätt att häva köpet. Det innebär att ett fel kan ses som väsentligt även om felet beror på en händelse utanför säljarens kontroll. När det gäller om det är den tidigare ägaren som är skyldig att betala kapitaltillskottet så kan man som du tycka att det borde så vara eftersom detta är ett resultat av tidigare underskott men eftersom detta är en av form av kapitaltillskott när medlemmarna betalar in pengar till föreningen för att göra en extra amortering eller lösa ett lån så får den som säljer bostadsrätten räkna av kapitaltillskottet från försäljningssumman när reavinsten beräknas. Behöver Ni ytterligare hjälp med juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med prisförslag för vidare arbete.

Frågor kring Handelsbolag

2014-09-19 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har tre frågor som jag hoppas att ni kan svara på. Jag undrar; 1) Måste alla medlemmar i ett HB vara överens om man ska ta in nya medlemmar i HB:T? Kan detta avtalas bort i ett bolagsavtal? 2) Måste alla medlemmar i ett HB vara överens om man vill sätta bolaget i likvidation? Räcker det med att bara en vill? 3) Förresten hur mycket av lagen för enkla bolag och HB kan man avtala bort? Finns det vissa delar som man ej kan avtala bort?Vore tacksam för svar samt lagrum Hälsningar Sara
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!1) Huvudregeln när man tar in nya medlemmar i ett Handelsbolag (HB) är att det kräver alla bolagsmäns samtycke. Detta framgår av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, även kallad Bolagslagen (BL), 2 kap 2 §. Lagen är dispositiv (se BL 2 kap 1 §) vilket innebär att den går att avtala bort. Svaret på din första fråga är ja, det går att i bolagsavtalet avtala bort kravet på alla bolagsmäns samtycke till nya medlemmar. 2) Enligt BL 2 kap 25 § är det tillräckligt att endast en bolagsman kräver att bolagets sätts i likvidation. Detta förutsätter dock att någon i bolaget väsentligen åsidosätter sina skyldigheter gentemot bolaget eller att det finns en annan viktig grund för upplösningen. Det är inte helt klarlagt vad som avses med ”viktig grund”. Avvägningen görs mellan en princip att avtal ska hållas och olägenheten att tvinga människor in i bolagsförhållanden som de inte vill vara i. Det senare argumentet verkar ha tyngre vikt; om en part inte vill verka i bolagsförhållandet finns sällan möjligheter att tvinga denne till detta.3) BL går till stor del att avtala bort. Lite förenklat kan man säga att regler som avser bolagsmännens inre förhållande är dispositiva men däremot inte regler som avser bolagets förhållande till tredje man (utomstående part). Hoppas du har fått svar på dina frågor, tveka inte att höra av dig igen! BL hittar du https://lagen.nu/1980:1102. Vänligen,

Allmänna frågor om gåva och förskott på arv

2014-09-19 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Planerar att ge mina 2 barn en fastighet vilken står på mig. Om jag går bort får min fru då ,sköta det här eller ärver barnen det direkt, dom är boende utomlands.
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med dina frågor.Du nämner i din frågeställning att du vill ge bort (gåva) en fastighet till dina barn. Följdfrågan på detta är om din fru, efter denna gåva och vid ditt avlidande, måste ta hand om din kvarlåtenskap efter din bortgång. Viktigt att notera är att en gåva överför äganderätten till dina barn. Om denna gåva fullbordas innan ditt frånfälle är detta ingenting som kommer att direkt påverka själva dödsboförvaltningen. Gåvan är fullbordad innan din död. Emellertid kommer denna gåva att räknas som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken. Detta innebär att gåvans värde skall avräknas från dina barns arvslott när de så småningom ärver din kvarlåtenskap. Om du önskar att så inte skall vara fallet, dvs. att gåvan inte skall räknas som förskott på arv, kan du i din gåvohandling föreskriva att gåvan inte utgör förskott på arv. Ytterligare en sak som är viktig i sammanhanget är ditt äktenskap. Jag utgår ifrån att fastigheten är giftorättsgods eftersom du inte nämnt något annat om saken. Om det sker en minskning av giftorätten genom gåva från din sida tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcks vid domstol, och om denna minskning inte är obetydligt, så skall det vid bodelningen (lottläggningen) räknas som om denna gåva inte har fullbordats. Detta gäller som sagt endast vid skilsmässa och detta framgår av 11 kap. 4 § äktenskapsbalken. Eftersom du är i äktenskap innebär detta att din fru kommer att ärva din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Jag utgår ifrån att ett testamente saknas. Detta innebär att din fru ärver hela din kvarlåtenskap framför era gemensamma barn. Barnen måste helt enkelt ”vänta” tills den efterlevande maken (deras mor/din fru) avlider för att få ut arvet dels efter dig och givetvis dels efter henne. Detta framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken. Detta gäller endast om barnen du nämner är era gemensamma barn. Särkullbarn har rätt att få ut sin del direkt när dennes förälder avlider trots att denne förälder vid bortgången har ingått nytt äktenskap med annan. Om gåvan inte hinner fullbordas innan din död kan du givetvis testamentera fastigheten till dina barn. Då kommer de att få ut fastigheten direkt istället för att behöva vänta tills den efterlevande makens (deras mor/din fru) avlider. Även i testamentet kan du föreskriva att gåvan inte är förskott på arv. Har du fler frågor som anknyter till detta skall du givetvis höra av dig. Har du följdfrågor kan du kontakta info@lawline.se Om du behöver hjälp med gåvobrev eller testamente har Lawline ett samarbete med Familjens jurist. Vi kan hjälpa dig att få kontakt med dem för vidare konsultation. 

Försök till utpressning

2014-09-19 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om en person är utsatt för utpressning genom att bli hotad om polisanmälan mot att man ska skiva på ett avtal som ger motparten ekonomisk fördel. Måste man då fullfölja och skriva på för att det ska vara olagligt eller kan man anmäla trots att det undertecknats nåt avtal.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först tänkte jag klargöra vad som krävs för att det ska röra sig om utpressning. Rekvisiten, de punkter som räknas upp i paragrafen, för utpressning som behövs vara uppfyllda i fallet är att en person genom olaga tvång förmår någon till handling (här skriva på avtal) som innebär en förmögenhetsöverföring, det vill säga vinning för personen som utövar utpressningen och skada för den som tvingats skriva på avtalet, 9 kap. 4 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P4S1).Jag ska vidare förklara mer djupgående avseende rekvisitet olaga tvång. Om personen hotar med polisanmälan för att förmå någon att utföra en handling är det att ses som olaga tvång om handlingen är otillbörlig. Huruvida tvånget är tillbörligt eller otillbörligt är svårt att bedöma för mig, då jag inte vet detaljerna. Ett exempel på ett tillbörligt tvång är att någon har en skuld till en annan person och borgenären säger åt gäldenären att betala eller så kommer personen att polisanmäla. Det är alltså oklart om det faktiskt rör sig om utpressning. Detaljerna vet du nog själv, så jag hoppas att mitt svar har givit dig vägledning i hur man ska bedöma fallet.Vidare, om det är att se som utpressning, behöver inte personen skriva på avtalet för att det ska ha begåtts ett brott. I det fall personen inte skriver på avtalet är det att se som försök till utpressning, vilket är ett brott, 9 kap. 11 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P11S1).Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Påföljd vid misshandel

2014-09-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! En ung man (26år) slå "på käften" några personer. Det finns 4 åtalspunkter. 1. Misshandel. Uttdelat två slag med öppen hand i ansiktet. Målsägande vet inte riktig om det var ett eller 2. Målsägande följer med en man efter gärningsmannen då mannen får ett slag i magen men inte med knuten näve. 2. Misshandel. Slaget skedde med öppen hand. 3. Misshandel och ringa misshandel. Mannen utdelade två knytnävsslag : ett träffade nacken och ett ansiktet. Därefter har mannen utdelad ett slag mot en annan persons arm med rodnad som följd. 4. Ringa misshandel. Mannen delade ut en örfil.l alla då incidenter ingen fick allvarliga kroppsskador. Beslut Skadestånd : åtalspunkt 1 : 10.000 för kränkningar och 1.000 för sveda och värk Åtalspunkt 2 : 10.000 för kr för kränkningar och 1.000 sveda o värk Åtalspunkt 3 : 5.000 kräkningar och 575 sveda o värk Åtalspunkt 4: 10.000 kräkningar och 1.504 sveda värk Påföld m.m Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han är muslim. De han slag är svenska Han var anhållen lång innan rättegången. Åklagare tyckte att man måsta skydda samhälle från såna som han och i beslutet om häktning motiverade åklagare : 1 -"det finns risk för att den misstänkte försätter sin brottsliga verksamhet" 2 - det finns risk för att den missttänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Min fråga är : är det rätt att få en så sträng straff, trots de så små kroppsskadar då sveda och värk är så liten? Vilket straff för de brott är rättvist? Jag läste oxå polisförhör och bl.annat en målsäganden sa "han slag mig i mogen eller sidan av kroppen. Nästa dag ringde målsägande och ändrade sig och berättade att han fick slag i ryggen och det blev blåmärken och skickade bilden på blåmärken via sin mobil och allt detta var godkänd. Frågan är kan det bli så? En annan målsägande säger: " vet inte om det var ett eller två slag och vet inte om det var öppen hand eller inte. Men jag tror att det var öppen hand" Det som finns i polisförhör gör en bild att grad av misshandel är liten -inga allvarliga skadar alls. Skadestånd är liten för sveda o värk, men åklagare gör allt för att döma den tilltalade med strängaste straff. Vem kan hjälpa den tilltalade och hur? Han ska få sitt straff för de brott han begått, men det bli ett rättvist straff. Han har en advokat men- om det blev som det blev så vet man hur advokaten hjälpte den tilltalande. Vad ska man göra för att rättvisa ska vinna. En rättvis dom för de brott man begått. Han önskar bara detta. Han vill ha en rättvis rättegången och rättvis påföljd. Kan nån av er hjälpa honom? Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 26 september och ställs till Hovrätten för Västra Sverige
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Misshandelbrotten regleras i 3 kap. 5-6§§ brottsbalken(Brb). Brott av normalgraden samt ringa brott rubriceras som misshandel och regleras i 3 kap. 5§ Brb. Misshandel har i straffskalan ett maxstraff på 2 år i fängelse, medan ringa misshandel maximalt kan leda till fängelse i 6 månader. Böter är dock den allra vanligaste straffpåföljden för bägge typerna av misshandel. Är brott att anse som grovt, döms den tilltalade för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Detta står att utläsa i 3 kap. 6§ Brb.Den tilltalade dömdes i ditt fall till tre fall av misshandel samt till två fall av ringa misshandel. Påföljden i samtliga fall blev alltså böter, vilket som sagt är det lägsta straffet i straffskalan för dessa typer av brott. När domstolen bestämmer vilken påföljd som skall utgå för respektive brott har den att se till omständigheterna i det enskilda fallet som centrala i sin bedömning. Således har domstolen att skapa sig en uppfattning av hur händelsen såg ut och sedermera värdera de bevis som parterna tagit upp i form av vittnesförhör eller lagt fram i form av olika skriftliga inlagor. Man kan i praxis utläsa hur domstolar tidigare dömt i liknande fall och vilka riktlinjer som ställts upp för de olika brotten. Hur många slag utdelades? Utdelades slagen med öppen eller sluten hand? Vilka skador har uppkommit? Handlade gärningsmannen oprovocerat? Dessa frågeställningar dyker inte sällan upp och som domstolarna har att ta ställning till. Som exempel kan nämnas att en man dömdes för ringa misshandel för att ha tilldelat en annan person ett knytnäveslag i ansiktet som föranledde en "lindrig skada" i form av personen i fråga fick sy tre stygn. Gärningsmannen ansågs i det fallet ha blivit provocerad av den andre personen och därför stannade det enbart vid ringa misshandel. Vidare har man tidigare bedömt att slag med öppen hand skall betraktas som ringa misshandel medan ett oprovocerat knytnäveslag som föranledde tre stygn på läppen betraktats som misshandel av normalgraden. Med tanke på att jag inte har full tillgång till alla uppgifter i målet kan jag enbart på ett allmänt plan redogöra för min uppfattning. Jag går igenom åtalspunkterna var och en för sig här nedan.Åtalspunkt 1Som jag tolkar uppgiften blir den tilltalade förföljd av två personer och i samband med det utdelar han antingen ett eller två slag med öppen hand mot målsäganden. Domstolen har i det läget att göra en bedömning för huruvida den tilltalade på något sätt kände att det förelåg en hotbild mot honom, d.v.s. var han rädd för att målsäganden och den andre mannen skulle utsätta honom för något typ av våld? Kan det vara så att den tilltalade utdelade slagen enbart i syfte att undkomma situationen? Som Du ser öppnar detta upp till diskussion och jag kan enbart spekulera i hur det såg ut i just det ögonblicket då händelsen utspelade sig. Dock är min djupaste uppfattning att ett slag med öppen öppen hand i en situation då den tilltalade kände sig hotad, alternativt provocerad, inte skall betraktas som misshandel, utan enbart ringa misshandel. Om det istället var två slag med öppen hand i en situation som var oprovocerad och det inte förelåg någon hotbild mot den tilltalade, då torde bedömningen bli en annan. Åtalspunkt 2Ett slag med öppen hand har i praxis tidigare bedömts vara ringa misshandel, och inte misshandel som nu dömts. Som tidigare nämnt har domstolen ett bredare underlag att utgå ifrån och därför är det svårt att vidare uttala mig. Åtalspunkt 3På denna åtalspunkt har jag inga övriga anmärkningar än det jag tidigare skrivit. Bedömningen är som sagt beroende på omständigheterna i fallet. Åtalspunkt 4Att domstolen dömer den tilltalade för ringa misshandel på grund av att han utdelat en örfil torde enligt min bedömning tyda på att den tilltalade oprovocerat utdelat slaget mot målsäganden. Om så är fallet, då torde domslutet i det här avseendet vara korrekt. På frågan om målsäganden vid en förundersökning kan ändra sina uppgifter är svaret att det har hen möjlighet att göra. Det är i detta avseende viktigt att komma ihåg att förundersökning och huvudförhandling är två helt skilda delar av processen. Förundersökningen finns till i det syftet att bedöma huruvida det föreligger tillräckligt med bevis för ett åtal. Det som kommer fram i en förundersökning, exempelvis förhöret med målsäganden, läggs i normalfallet till grund för huvudförhandlingen i domstolen.  Normalt gäller dock att åklagaren kallar målsägande till förhör vid huvudförhandlingen i syfte att denne skall få berätta sin version av händelseförloppet och det är utifrån detta muntliga förhöret som domstolen primärt har att utgå ifrån i sin bevisvärdering, inte förhöret vid förundersökningsstadiet. Åklagarens objektivitetÅklagaren har att under både förundersökning och huvudförhandling vara objektiv i förhållande till den bevisning och de omständigheter som föreligger i fallet. Detta innebär rent konkret att åklagaren skall beakta både det som talar till den tilltalades fördel- och nackdel, allra främst under förundersökningen. Beviskravet i brottmål är att åtalspunkterna skall vara ställda utom rimligt tvivel. Detta innebär för åklagaren att denne på objektiva grunder skall ta ställning till den bevisning som finns i målet. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevis för att uppnå det högt ställda kravet i huvudförhandling skall denne väcka åtal. Som jag uppfattar det har den tilltalade redan en advokat som har att tillvarata den tilltalades intresse, men som Du upplever inte har gjort ett bra arbete. Om Ni är intresserade av ett byte av advokat kan vi bistå med hjälp då vi har ett samarbete med en av landets bästa advokatbyråer. Återkom gärna om detta skulle vara intressant för er. Min email adress är: Sabic92@me.com.I övrigt hoppas jag att Du känner dig tillfreds med mina svar. Skulle Du vara fundersam över något, så får Du gärna höra av dig till mig på min email adress. Med vänlig hälsning, 

Skillnad mellan att sälja fastighet billigt och att ge den som gåva

2014-09-19 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Min svåger har köpt en tomt för 120 000 kr. och styckat av den till två mindre tomter. Han kommer behålla den ena och sälja den andra till mig och min man. Vad blir skillnaden mellan att sälja den billigt till oss eller att ge den som gåva? Hur ser det ut med skatten i de lbåda fallen? Låt säga att han säljer den för 1 kr. Tack på förhand med hjälpen. Mvh Sara
Caroline Orava |Hej och tack för din fråga!När en fastighet överlåts använder man sig av en huvudsaklighetsprincip för att avgöra om överlåtelsen ska ses som ett köp eller som en gåva. Huvudsaklighetsprincipen innebär att om det belopp ni som köpare betalar understiger fastighetens (tomtens) taxeringsvärde räknas hela överlåtelsen som gåva. Det blir alltså ingen skillnad skattemässigt om ni betalar 1 kr för tomten eller om ni får den som gåva.Eftersom överlåtelsen ses som en gåva behöver ni inte betala någon stämpelskatt.Du och din man kommer träda in i din svågers skattemässiga situation den dag ni eventuellt säljer fastigheten, enligt 44 kap. 21 § Inkomstskattelagen. Detta innebär att ni, vid en framtida försäljning, kommer att betala kapitalvinstskatt på mellanskillnaden mellan det belopp ni får för försäljningen och din svågers omkostnadsbelopp (det belopp han från början köpte er del av tomten för).Vänliga hälsningar

Fullmaktens gränser

2014-09-19 i Avtal
FRÅGA |Låt oss säga att A ber B att köpa en TV åt honom genom en skriftlig fullmakt som A skickar med posten. I denna fullmakt framgår dock bara att B får köpa en TV i A namn och räkning. Efter att A postat fullmakten, slår det honom att han glömt nämna ett maxpris i fullmakten. A ringer därför upp B och säger att TV:n max får kosta 5 000 kr. B beger sig därefter till butiken och ser en TV som verkar bra. Han frågar säljaren hur mycket den kostar. Säljaren svarar "6 000 kr" och tänker att man måste ju lägga på lite prutmån. B accepterar och sträcker fram fullmakten från A. Säljaren blir glad då han inser att han sålt TV:n för ett bra pris över marknadsvärdet. När B kommer hem till A blir han vansinnig. Vad gäller i denna situation?
Tova Thuresson |Hej!När det gäller fullmakt är det av vikt att skilja mellan begreppen behörighet och befogenhet. Behörighet är fullmaktens yttre gräns och fastslår vad fullmäktige får göra för fullmaktsgivarens räkning. Berör fullmakten ett köp av en TV, har fullmäktigen inte någon behörighet att köpa exempelvis en radio, utan enbart behörighet att köpa en TV, 10 § 1 st Avtalslagen (AvtL). Om fullmäktigen överskrider sin behörighet är fullmakten inte giltig och då ska denne ersätta tredje man för de skador som denne lider till följd av överträdelsen (25 § AvtL). Befogenhet är särskilda villkor fullmaktsgivaren oftast ger fullmäktige muntligt. Det kan exempelvis, som i detta fall, vara att A säger till B att TV:n max får kosta 5 000 kr. Om B överskrider denna gräns och köper en TV för 6 000 kr har denne gått utöver sin befogenhet. Enligt 11 § 1 st AvtL är fullmakten då endast bindande mot A om tredje man insåg eller bort inse att B överskred sin befogenhet. Om säljaren i detta fall haft anledning att tro att B gått utöver sin befogenhet är avtalet mellan A och säljaren inte giltigt. I detta fall skulle man kanske kunna hävda att säljaren borde insett att befogenheterna överskridits i och med att det rörde sig om ett överpris, vilket borde ha väckt misstanke hos säljaren. Om detta kan bevisas är avtalet ogiltigt. Väl mött,