Rätt att ångra köp

2014-10-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag säljer något på blocket tex en jacka. Jag får betalt av köparen och skickar jackan, hon bekräftar att hon fått jackan men är inte nöjd med den och kräver att hon ska ha sina pengar tillbaka. Kan hon göra det? Mvh Sara
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Beroende på om ni båda är privatpersoner eller om du är en näringsidkare och köparen en privatperson tillämpas antingen köplagen eller konsumentköplagen. Lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler kan vara tillämplig. Endast distansavtalslagen reglerar ångerrätt, medan köplagen och konsumentköplagen reglerar rätt till att häva köpet. Rätten att häva köpet beror på om det finns fel på varan. Ångerrätten kan regleras i avtalet mellan er och då gäller avtalets villkor före köplagen och konsumentköplagen (undantag: villkor till nackdel för konsumenten gäller inte enligt konsumentköplagen, 3 § KköpL). Se 3 § KöpL och 3 § KköpL, https://lagen.nu/1990:931#P3 och https://lagen.nu/1990:932#P3Köplagen (1990:931)Om ni inte har reglerat ångerrätten i ert avtal, kan köparen inte ångra sitt köp efter att avtalet har ingåtts. Köparen kan dock hävda att det är fel på varan enligt 17,18 eller 19 §§ KöpL. Dessa fel kan inte åberopas om köparen inte uppfyller sin undersökningsplikt enligt 20 § KöpL.  Även här kan ert avtal gå före KöpL, t.ex. om ni har avtalat om jackans kvalité.Se KöpL, https://lagen.nu/1990:931Konsumentköplagen (1990:932)Enligt konsumentköplagen föreligger fel på varan enligt bestämmelserna 16-21 §§. Påföljderna vid fel på varan är: skyldighet att avhjälpa felet, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Dessutom får köparen kräva skadestånd, enligt 30-32 §§ KköpL. Eventuellt avtal går före konsumentköplagens regler, om inte villkoren är till nackdel för köparen.Se KköpL, https://lagen.nu/1990:932Lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen)Enligt denna lag har konsumenten 14 dagars ångerrätt (2 kap. 10 §). Frågan om lagen är tillämplig beror på om avtalet har ingåtts inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans och att kommunikationen uteslutande skett på distans fram till det att avtalet träffas, enligt 1 kap. 2 § distansavtalslagen. Jag har inte tillräckligt med information för att kunna ge ett klart svar på den frågan.Se distansavtalslagen, https://lagen.nu/2005:59För att sammanfatta kan rätten att ångra köpet utnyttjas om det regleras i avtalet eller om distansavtalslagen blir tillämplig, annars kan det föreligga rätt att häva köpet beroende på vad som har avtalats eller om det är fel på varan enligt köplagen eller konsumentköplagen.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

2014-10-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min moster har gått bort och min mor (dvs hennes syster) är enda levande arvingen. Moster hade även skrivit testamente där hon uttryckligen sagt att hon vill att min mor ska ärva allt. Min morbror gick bort för ca 4 år sedan och dom hade inget testamente sinsemellan. Min morbror hade en syster, som nu är kallad till boupteckningen. Min fråga är: Hur stor är min morbrors systers lagliga andel? 
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det rör sig här om två olika delar varav den första rör arvet efter din morbror. När han avled för fyra år sedan fick inte hans arvingar ut något arv, istället gick det till hans efterlevande make, dvs till din moster, i enighet med 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB). Din morbrors arvingar (vilka som jag förstår det består enbart av din morbrors syster) har således en rätt till s k efterarv vid den efterlevande makens död. Detta efterarv består av halva makarnas gemensamma kvarlåtenskap (dvs den del som tillhörde din morbror) då din moster avlider. Din morbrors systers lagliga andel utgörs således av hälften av kvarlåtenskapen sedan bägge makarna har avlidit. Detta förändras inte av din mosters testamente eftersom den egendom som hon fick efter din morbror endast ärvdes med fri förfoganderätt, vilket innebär att din moster inte hade rätt att testamentera bort den. Då skulle ju din morbrors arvingar riskera att stå helt utan arv efter honom när hans fru senare går bort.Hoppas du känner att du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Meningsskiljaktigheter kring muntligt avtals innehåll och parter

2014-10-31 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, Jag slöt ett muntligt avtal med 2st privatpersoner år 1999 om att använda en del av mitt skogskifte till skidspår vintertid. I avtalet sades att man fick använda marken (spårområdet) till skidåkning och tillhörande preparering men ingenting utöver det. År 2013 kom det fram att sedan år 2004 var det en ideel förening bestående av endast 2st medlemmar(2st helt andra personer än dom privatpersoner jag avtalat med) som bedrev spårpreparering och tog ut spåravgifter och reklamintäkter.Föreningen hade även utfört anläggningsarbeten på marken.Föreningen bildades 2004 för vara berättigade till kommunalt föreningsbidrag.När jag påpekade att spåravgifter reklamintäkter och anläggningsarbeten inte ingick i det muntliga avtalet fick jag till svar att den idella föreningen gick på avtalen från 1999.Är möjligt att s a s ärva ett muntligt avtal och i efterhand säga att det kommersiella och anläggningsarbeten ingick i avtalet.Det ska också sägas att jag upplät marken utan ersättning. 
Siri Dunér |Hej och tack för din fråga!Jag vill börja med att påpeka att även om gränserna för den svenska allemansrätten inte är glasklara är det klart att preparering för skidspår, debitering av spåravgift och så vidare hör till sådana åtgärder som inte omfattas utan kräver markägarens tillåtelse. Den ideella föreningen kan med andra ord inte ägna sig åt sådan verksamhet som du beskriver utan ett avtal att stödja sig på. Den typ av avtal du slöt 1999 är ett benefikt avtal som ingicks muntligen, benefika avtal är nämligen sådana avtal där det inte utgår någon ersättning eller motprestation. Till att börja med så är muntliga avtal vanligtvis lika bindande som skriftliga avtal. Skriftliga avtal är emellertid i regel att föredra då de minskar risken för konflikter om vad parterna egentligen kom överens om. I ett fall så som ditt, där det råder skiljda uppfattningar om vad avtalet egentligen ger rätt till, ligger bevisbördan på den som påstår att avtalet tillåter den omtvistade rätten. Med andra ord är det den ideella föreningen som måste kunna styrka att de enligt överenskommelsen har tillåtelse att ta ut spåravgifter osv. Då inga papper har skrivits blir det svårt för dem att styrka sitt påstående, det som kan tala till deras fördel är att deras verksamhet har pågått ända sedan 2004. Om de kan bevisa att du kände till verksamheten kan de hävda att du i tyst samförstånd accepterade den. I det här sammanhanget vill jag passa på att påpeka att de på liknande vis skulle kunna argumentera för att du kände till att den ideella föreningen trädde in i avtalet istället för de ursprungliga avtalsparterna och, genom att inte invända, underförstått samtyckte. Men eftersom du, vad jag förstår av din fråga, fick reda på situationen först nyligen lär de knappast kunna bevisa att du visste vad som pågick. Kort sagt skulle det vid en rättslig tvist bli bevisningen som avgjorde om du eller de fick rätt. Mitt råd till dig är att du kontaktar föreningen igen och upplyser dem om att deras verksamhet inte omfattas av allemansrätten och att ni i din mening aldrig har slutit ett avtal som tillåter den. Berätta att bevisbördan är deras och att de måste kunna styrka avtalet för att vinna en rättstvist. Om du inte får gehör för din begäran och vill ha ytterligare juridisk hjälp är du väldigt välkommen att återkomma till oss.Jag önskar dig lycka till och är det något i mitt svar du funderar över är du välkommen att kontakta mig igen.

50 000krs regeln vid försäljning av personliga tillgångar

2014-10-31 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej,Om jag säljer av arvegods (Klockor och smycken) från min pappa, har jag någon skyldighet att redovisa försäljningen i deklarationen om vinsten understiger 50.000:- per år? Var och en klocka har ett värde på mellan 80-180 tusen kronor och jag har tänkt att sälja av en klocka per år. Jag har inköpskvitton från USA på samtliga klockor som styrker att vinsten skulle understiga 50k per år .Tacksam för svar!
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 52 kap 2 § men 2 IL ska kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor. Det betyder att det är den sammanlagda  vinsten från klockorna som överstiger 50 000 kronor som används, inte vinsten för vardera klocka för sig. Hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,

Arbetstagarens skadeståndsansvar

2014-10-31 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens skadeståndsansvar ser ut. Om man kan anse att synnerliga skäl föreligger enligt 4:1 SkL, kan den skadelidande då endast vända sig till arbetstagaren? Eller kan den skadelidande vända sig till arbetsgivaren enligt 3:1 SkL och sedan får arbetsgivaren rikta regresskrav gentemot arbetstagaren?Mvh Amanda
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för din fråga!Utgångspunkten är att arbetsgivaren svarar för skador som arbetstagaren vållar, enligt 3:1 SkL. Bestämmelsen 4:1 SkL möjliggör eget ansvar för arbetstagaren för skador som han/hon vållar i tjänsten. Det krävs dock”synnerliga skäl” som i princip innebär en presumtion för att arbetstagaren ska gå fri från skadeståndsansvar. Vid en bedömning om det föreligger "synnerliga skäl" tar man hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intressen och övriga omständigheter, vilket innebär att utgången kan variera från situation till situation. Se 3:1 och 4:1 SkL, https://lagen.nu/1972:207#K3P1 och https://lagen.nu/1972:207#K4P1En arbetstagares skadeståndsansvar kan aktualiseras i tre fall, ett av dem är när ersättning har betalats till en skadelidande enligt principalansvarsreglerna och arbetsgivaren riktar regressanspråk  mot arbetstagaren. Detta regressanspråk måste bedömas utifrån 4:1 SkL, vilket innebär att det måste föreligga "synnerliga skäl". Om det står klart att "synnerliga skäl" föreligger kan regressanspråket från arbetsgivaren gå igenom. Tredje man kan fortfarande rikta anspråk mot arbetsgivaren.Värt att nämna är att reglerna om arbetstagares skadeståndsansvar är dispositiva. Arbetstagarens ansvar kan således utvidgas eller inskränkas genom kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Sambor - när bodelning inte begärts

2014-10-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min sambo lämnade mig för två år sedan,han har inte begärt någon bodelning.Nu har han börjat tala om att hämta egendom här i vårt gemensamma hus som nu ska säljas. Har läst att detta inte är tillåtet om han inte har begärt bodelning inom ett år. Vad gäller får han hämta det han förde med sig i boet för 19 år sedan? Får han hämta det som vi köpt tillsammans. Tack på förhand.
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!Gällande sambor aktualiseras sambolagen (2003:376). Enligt sambolagen 8 § ska vid samboförhållandets upphörande bodelning göras om någon av personerna begär det. Det som ska ingå i bodelningen är samboegendom, vilket enligt sambolagen 3 § utgörs av gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning.Det stämmer att begäran om bodelning ska framställas inom ett år - detta framgår av sambolagen 8 § 2 st. Görs inte detta i tid går med andra ord rätten till bodelning förlorad. Anledningen till att lagstiftaren inför denna tidsfrist är enligt förarbetena att en person efter ett samboförhållande ska kunna förutse sin ekonomiska situation och planera sin framtid. Det som tillhör din före detta sambo är dock fortfarande hans egendom. Det som han köpte under förhållandet är hans egendom på samma sätt som det du köpte är din egendom.Saker som ni har köpt tillsammans kan göra att lagen (1904:48) om samäganderätt ska tillämpas. Enligt nämnda lags 1 § kan två personer tillsammans vara ägare till fastighet eller lös sak. Lagen presumerar ett samägande med lika lotter (andelar) i egendomen. I rättsfallet NJA 2012 s. 377 hade två sambor gemensamt förvärvat en segelbåt. I fallet bestämde högsta domstolen med stöd av just lagen om samäganderätt 1 § att ägarandelarna i segelbåten skulle bestämmas utifrån varje sambos ekonomiska insats vid köpet. Det kan alltså har betydelse hur stor insats ni har gjort i egendom som ni köpt tillsammans. Finns sådan egendom som aktualiserar lagen om samäganderätt kan en av er enligt lagens 6 § ansöka hos rätten om att egendomen ska säljas och andelarna fördelas mellan er.Vänliga hälsningar

Narkotikabrott och körkortstillstånd

2014-10-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag åkte fast för narkotikainnehav av spice en vecka innan jag fyllde 18 år. Det var år 2012, i April. Jag blev dömd till 10 samtal hos Synq men inga böter eller dylikt. Jag hamnade i registret, men som sagt genomgicks brottet innan jag hade fyllt 18 år. Så jag undrar hur länge det kommer synas i mitt register? Är det 3 eller 5 år? Kan jag söka lämpen iallafall? Har varit på behandlingshem efter brottet på egen begäran och har det betydelse isåfall?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Enligt lagen (1998:620) om belastningsregister 17 § p 6 b gallras uppgifter om ungdomsvård fem år efter domen om den tilltalade var under 18 år vid tidpunkten för brottet, som i ditt fall. Uppgifterna om narkotikabrottet försvinner alltså efter fem år.Körkortslagen (1998:488) (KkL) 3 kap. 2 § 2 st. stadgar att den lämplighet som krävs för att någon ska få erhålla körkortstillstånd förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende. Att du har blivit dömd för narkotikabrott kan rubba den bedömningen, å andra sidan talar det till din fördel att du själv begärt behandling. I övrigt är det svårt att göra en komplett bedömning. Du bör åtminstone vara beredd på att genomföra blod- eller urinprov på begäran, som kan göras med stöd av KkL 3 kap. 3 §.MVH

Avskedande/uppsägning pga. brott

2014-10-31 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Kan arbetsgivare avskeda person om denne finns i belastningsregistret? Skillnad om denna fanns i registret vid anställnings början eller om denne begår brott under tiden för anställning? När är det tillåtet att avskeda m omedelbar verkan?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Det är fullt möjligt för en arbetsgivare att pga. brottslighet säga upp (inte avskeda) en arbetstagare. I lagen (1982:80) om anställningsskydd 18 § stadgas att avskedande får ske "om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren." Vad bestämmelsen tar sikte på är de mer kvalificerade fall som inte ska behöva tålas i något kontraktsförhållande, exempelvis stöld som riktar sig mot arbetsgivaren (se rättsfallet AD 2013 nr 89) eller misshandel av densamme.Uppsägningsmöjligheten föreligger både ifråga om brottslighet som begåtts innan (om arbetstagaren förtigit detta och därför erhållit tjänsten) och under anställningen, även om det senare normalt torde betraktas som allvarligare. Att brott har begåtts under anställningstiden innebär emellertid inte att man med stöd av lagen kan sägas upp eller ens avskedas hur som helst. En samlad bedömning av omständigheterna måste göras, vilket framgår av AD 1999 nr 47.MVH