Reavinstskatt på ärvd stuga

2015-05-27 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |hej! Jag har ärvt en stuga av min pappa och mamma ( mamma lever ännu) fått som gåva och som enskild egendom. Nu ska jag sälja, hur blir det reavinstskatten? Ska jag skatta för pengarna? Om jag nu binder pengarna i en ny fastighet, skjuter man då på ev reavinst? Eller är det andra regler som gäller med en gåva? Med vänlig hälsning,
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln beträffande arv av egendom är att detta är skattefritt enligt 8 kap 2 § inkomstskattelagen. Som arvtagare inträder man dock i den förra ägarens skattemässiga situation (kontinuitetsprincipen) enligt 44 kap 21 §. Detta innebär bland annat att din egendom, vid försäljning anses ha det anskaffningsvärde som din arvlåtare hade för egendomen. Detta anskaffningsvärde används sedan för att beräkna den vinst du gör på att avyttra egendomen och därav hur mycket reavinstskatt du ska erlägga. Inkomst som överstiger anskaffningsvärdet + eventuella förbättringsutgifter (se 44 kap 14 §) från försäljning av egendom utgör kapitalvinst och räknas därför till inkomstslaget kapital enligt 41 kap 1 § inkomstskattelagen.Du ska alltså erlägga på din vinst eftersom detta utgör en kapitalvinst enligt 41 kap 2 § och dessa är skattepliktiga. Hur man beräknar kapitalvinst framgår av 44:13-14 samt 45 kap när det rör sig om fastigheter. Kapitalvinst ska enligt 44 kap 26 § inkomstskattelagen tas upp som intäkt det år som den avyttras. Att försäljning utgör en avyttring framgår av 44 kap 3 §. Möjligheterna att skjuta upp reavinstskatten följer av uppskovsreglerna i 47 kap inkomstskattelagen. Enligt 47 kap 2 § får man göra avdrag för uppskovsbelopp om man:1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.Samtliga tre krav måste vara uppfyllda för att man ska kunna göra avdrag för uppskovsbelopp. Vad som utgör en ursprungsbostad framgår av 47 kap 3 §. Det skall röra sig om en privatbostad inom EES som är den skattskyldiges permanentbostad. Vad som utgör en permanentbostad framgår av 47 kap 3 § 2st. Man skall ha bott där antingen:1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller2. under minst tre av de senaste fem åren.Vad som räknas till en ersättningsbostad framgår av 47 kap 5a §. Även dessa krav ska vara uppfyllda för att ett uppskov ska kunna beviljas. Eftersom stugan du ärvt troligen inte är att anse som en ursprungsbostad enligt de kriterier som uppställs bör du inte räkna med att kunna begära uppskov med reavinstskatten och du kommer därav att få erlägga skatten det år egendomen avyttras enligt 44 kap 26 § inkomstskattelagen.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Bodelning efter makes död - enskild egendom

2015-05-26 i Make
FRÅGA |Arv: Jag är gift o vi ha 2 barn tillsammans samt min man har 4 vuxna barn sedan innan. I 2006 skrev vi äktenskapsförord"allt vad. Vardera parter idag över och framledes förvärvar,oavsett på vilket sett det sker,skall utgöra den partens enskilda egendom, i vilken andra maken ej ska äga giftorätt.samma skall gälla makens gäller". I februari jag 2013 köpte jag ett hus o jag äger huset själv, jag har skuld o betalar det. Min man är mycket äldre än jag. När han gå bort har hans barn rätt till något arv (del av huset?). Pga av äktenskapsförord kände att jag och våra ganska små barn är trygga men hörde att hans barn har rätt till arv ( mitt hus). Blev jätteoroligt. Med vänlig hälsning, Magdalena
Jessica Knecht |Hej Magdalena och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När ett äktenskap upplöses pågrund av att någon av makarna avlider så ska en bodelning ske enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) 9 kap. 1§ (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). En bodelning behöver dock inte ske om makarna endast, som i ert fall, har enskild egendom. Enskild egendom är egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, detta enligt ÄktB 7 kap. 2§ (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Om din make avlider före dig så har du som efterlevande maka rätt att ärva din makes kvarlåtenskap (som då består av din makes enskilda egendom) med fri förfoganderätt, enligt Ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Att kvarlåtenskapen erhålls med fri förfoganderätt innebär att du kan förfoga över egendomen hur du vill men inte genom att testamentera bort den. Det finns dock ett undantag från denna regel. Detta är om din make har barn som inte är era gemensamma barn (så kallade särkullbarn). Din man har, som av frågan framgår, fyra stycken barn sedan tidigare. Dessa har alltså rätt att direkt vid deras pappas död få ut sin del av arvet, enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1)Hur ska då din makes kvarlåtenskap fördelas?Eftersom din make har sex stycken barn, så kallade bröstarvingar, så ska kvarlåtenskapen efter din make (hans enskilda egendom) fördelas lika mellan dessa. Detta innebär att 4/6 av kvarlåtenskapen direkt kommer att gå till din makes särkullbarn. Resterande 2/6 (som indirekt tillfaller era två gemensamma barn) kommer du som efterlevande maka att ärva med fri förfoganderätt. Era två gemensamma barn kommer sedan, vid din bortgång, att erhålla arvet från deras pappa samt ärva din kvarlåtenskap. Din makes särkullbarn kommer såldes inte att ha någon rätt att ärva ditt hus/delar av ditt hus eftersom det utgör din enskilda egendom och såldes inte ska ingå i en bodelning mellan dig och din make om din make avlider före dig. De ärver, som sagt, delar av din makes kvarlåtenskap som endast består av hans enskilda egendom. Hoppas detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,

Behöver personnummer för testamentstagare stå med i testamente?

2015-05-26 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har en fråga om ett testamentes giltighet där PNR saknas. Måste pnr anges? Eller räcker det med att skriva Namn samt släktförhållande som att min systerson ska ärva all min kvarlåtenskap, bestående av:- Fasta egendomar- Lösöre- Banktillgodohavanden och kontanter.
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1) får den som fyllt 18 år förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. Den som är underårig och fyllda 16 år får förordna om egendom som hen själv får råda över. Ett testamente ska upprättas skriftligen och undertecknas i två vittnens samtidiga närvaro. I deras samtidiga närvaro så ska testatorn (den som testamenterar) underskriva testamentshandlingen. Vittnena bestyrker handlingen med sina namn (de ska alltså skriva under testamentet) och ska då veta om handlingens egenskap av testamente, men de måste inte veta om innehållet i testamentet, detta stadgas i 10 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1) Det är de formkrav som finns för testamente, något formkrav för att personnummer på testamentstagare (den som ska ärva enligt testamentet) ska skrivas med i testamentet finns alltså inte. Enligt 11 kap. 1§ ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1) ska testamente tolkas på så sätt som kan antas överensstämma med testatorns vilja. Har således inte personnummer skrivits med på personen som ska ärva, går det förmodligen att utläsa vem som ska ärva på annat sätt, genom att det i testamentet står med namn och släktskap etc. Det kan dock vara bra att personnummer för testamentstagare anges för tydlighetens skull, men det är som sagt inget formkrav. I 13 kap. ÄB anges vad som kan göra testamente ogiltigt och där anges i 13 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1) att om testator inte var behörig att förordna om sin kvarlåtenskap eller om testamentet inte var upprättat i laga form, det vill säga att det inte upprättat på så sätt som anges i 10 kap. ÄB. Ett testamente gäller heller inte om testamentet har upprättats under påverkan av en psykisk störning, 13 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P2S1), eller om någon har tvingat testator att upprätta testamentet eller förmått hen därtill genom missbruk av oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning, så gäller inte heller testamentet enligt 13 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). Det är utifrån dessa grunder ett testamente kan vara ogiltigt. Därför borde ett testamente där personnummer saknas för testamentstagare ses som ett giltigt testamente (förutsatt att inga ogiltighetsgrunder som anges i 13 kap. föreligger), man får tolka testamentet utifrån vad man tror var testamentstagarens vilja, enligt 11 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1) och står namn och släktskap med så går det att utläsa vem som skall ärva utifrån det. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Köp av golfklubba med skada på skaftet

2015-05-26 i Köplagen
FRÅGA |Hej, jag köpte nyligen en golf driver där säljaren beskrev varans skick med "mycket bra skick". När jag senare skulle provslå med klubban på drivningrange gick klubbslaftet av på mitten efter mindre än 10 bollar. Detta utan att jag slagit klubban i marken utan endast gjort rena bollträffar. När det då kommer till golfdrivers så ska det vara omöjligt att slå av ett skaft av att endast träffa bollen. Dessutom är den svaga länken längst ner vid klubbhuvudet och ej mitt på klubban. Skaftet på klubban är av grafit vilket är känsligt för slag vinkelrätt mot fibrerna. En skada måste därför funnits på skaftet vid köpet utan att jag upptäckte det. Hur gör jag nu?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom säljaren hävdade att golfklubban var i mycket bra skick så förutsätter jag att ni båda är privatpersoner, varav konsumenträttsliga regler inte kan tillämpas.En vara ska kunna användas för sitt syfte. Eftersom golfklubban inte har kunnat användas för att slå golfbollar utan att klubbskaftet går av på mitten så avviker den från normal funktionsduglighet, vilket framgår av Köplag (1990:931) 17 § andra stycket, punkt 1. Eftersom golfklubban avviker från normal funktionsduglighet så är den att anse som felaktig (Köplag 17 § tredje stycket).Eftersom du var tvungen att slå nästan tio gånger med klubban för att upptäcka felet så torde det utgöra ett sådant fel som du inte borde ha kunnat upptäcka genom undersökning före köpet, varvid du kan åberopa felet (Köplag 20 § första stycket). Eftersom skaftet är av grafit, och därmed känsligt för slag mot fibrerna, så måste skadan ha förelegat vid tidpunkten för avlämnandet av klubban såsom du påstår, varvid säljaren har att svara för felet även om det nu visade sig senare (Köplag 21 § första stycket).För att åberopa felet måste du först lämna meddelande till säljaren genom reklamation om felet och vilka krav du ställer inom skälig tid efter att du borde ha upptäckt det, och underförstått insett att det var ett fel som säljaren svarar för (Köplag 32 § första stycket). Vad som är skälig tid måste bedömas i varje enskilt fall, men vanligen brukar tidsfristen börja löpa ganska omgående med hänsyn till att du som köpare förväntas göra åtminstone en ytlig granskning tämligen snabbt efter avlämnandet (jämför Köplag 31 § första stycket). Eftersom säljaren dock hävdade att golfklubban var i mycket bra skick, ni inte är näringsidkare och en golfklubba sannolikt inte kan undersökas fullt ut annat än vid första möjliga tillfälle på golfbanan så torde du ha en viss respit. Ju fortare du reklamerar, desto mindre blir dock risken att säljaren kan invända att du har reklamerat för sent. Skulle säljaren i era förhandlingar dock medge visst ansvar så bortfaller hans möjligheter att invända att du har reklamerat för sent.Eftersom klubban är felaktig och detta inte beror på dig så kan du kräva bland annat avhjälpande eller omleverans (Köplag 30 §). Avhjälpande kan komma ifråga om det inte innebär oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren (Köplag 34 § första stycket). Eftersom jag förutsätter att säljaren är en privatperson så utgår jag från att omleverans inte kan komma ifråga på grund av att han inte hade någon annan golfklubba att sälja än just den aktuella. Om varken avhjälpande eller omleverans kan komma ifråga så har du istället rätt att kräva prisavdrag eller hävning av köp (Köplag 37 § första stycket). Eftersom klubban på grund av felet är helt oanvändbar för sitt syfte så kan felet anses ha berövat dig den huvudsakliga nyttan av avtalet som du ingick med säljaren, varav felet får anses ha haft väsentlig betydelse för dig. Eftersom felet hade väsentlig betydelse för dig och säljaren torde inse detta i samband med reklamation så har du i ett sådant fall rätt till hävning av köpet (Köplag 39 § första stycket). Med vänlig hälsning

Ang. gränsdragningen mellan gräl och brottslig ärekränkning

2015-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag vill veta om vad lagen säger om ärekränkning o ofredande mm.Var går gränsen när gräl mellan människor övergår i brott.Jag fick ett sms från en person som sa att fortsätter du o anklaga så anmäler jag dig till polisen o få skadestånd mm.Människor hotar ofta med polisanmälan vid gräl o meningsmotsättningar.Om man ej hotat någon mm är det då brottsligt?Att säga ellet skriva du är dum o du behöver vård är det brottsligt?Vill veta vad lagen säger i detta, då folk ibland hotar med anmälan vid gräl mm
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Att hota med att anmäla annan för begånget brott i syfte att förmå denne företa eller underlåta viss handling kan vara att anse som ”olaga tvång” (se 4 kap. 4 § brottsbalken). För att sagda brott skall anses begånget krävs utöver uppsåt att hotet haft någon av nämnda effekter och att det tvång som utövats varit otillbörligt. Någon tydligt gräns varvid en påtryckning övergår till att vara brottslig existerar som troligen framgår icke, men av såväl praxis som lagtextens ordalydelse kan ändå relativt tydligt utläsas att ett hot är otillbörligt i de fall det inte har något samband med det brott gärningsmannen uppger sig vilja anmäla. Att hota med att anmäla någon för snatteri för att förmå vederbörande förnedra sig själv eller dylikt vore följaktligen inte tillbörligt medan det kan anses mer proportionerligt och följdriktigt att använda en möjlig anmälan om skadegörelse som påtryckningsmedel för att förmå en skadeståndsskyldig part att utge regelrätt ersättning. I de fall endast kränkande tillmälen eller dylika smädelser uttalas är det istället möjligt att brottet ”förolämpning” begås (se 5 kap. 3 § brottsbalken). Även i detta fall finns inga klara riktlinjer för när kränkningar (i regel verbalinjurier) övergår till att vara brottsliga eftersom lagtexten endast talar om kränkande tillmälen, beskyllningar och ett skymfligt beteende i största allmänhet. Praxis på området ger emellertid sken av att det för straffbarhet som regel torde krävas något mer än bara en enstaka kränkning i det förbigående, likväl som gärningsmannen måste uttrycka denna i annat syfte än att endast ge uttryck för smärta eller dylikt (uppsåt måste föreligga). Vad slutligen gäller ”ofredande” bör endast påpekas att sådant som regel kräver någon form av fysisk kränkning (realinjurie) i de fall agerandet består i någon form av skymfligt beteende, varför det (alltsomoftast) inte blir tal om något ofredande i situationer då verbala kränkningar utbytts (jfr. 4 kap. 7 § brottsbalken). Brottsbalken finner du här. Vänligen,

Testamente med förbehåll

2015-05-26 i Testamente
FRÅGA |Min syster (utan man eller barn) har testamenterat all sin egendom till mina 2 barn med förbehåll att två fastigheter inte får överlåtas till någon utomstående på 12 år.Barnen kommer eventuellt ha problem att få lån (en studerar, en har inte fast jobb) och vill avsäga sig arvet.Enda släkting är jag (syster).Tanken är att arvet ska gå till mig som sedan ger mina barn 1/3 var och att vi gemensamt kan förvalta fastigheterna. Finns det någon risk att arvet inte går till mig eller att jag skulle kunna få 12-årsgränsen och inte kan överlåta delar till mina barn?
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När egendom testamenteras är huvudregeln att testamentstagaren övertar egendomen med full äganderätt. Det innebär att testamentstagaren kan använda och omsätta egendomen som den vill. I erat fall är dock testamentet föreskrivet vissa villkor. Grundtanken är att testators vilja ska efterföljas så långt det går. Det framgår inte av din fråga hur gamla barnen är. Barn under 18 år saknar rättshandlingsförmåga vilket innebär att de inte själva får råda över sin egen egendom eller ingå rättsliga förbindelser. Detta framgår av Föräldrabalken 9:1 . https://lagen.nu/1949:381 Dessa beslut tas då istället av barnets förmyndare, se FB 10:2, vilket normalt är föräldrarna. Är barnen över 18 år kan de avsäga sig sin rätt till arv. De har alltså rätt att tacka nej och "tvingas" aldrig att ärva något. Om så sker så är det du som syster som ärver eftersom syskon hör till andra arvsklassen, se 2:2 ÄB https://lagen.nu/1958:637. Arvet tillfaller syskon om varken barn, barnbarn eller någon av föräldrarna till arvlåtaren är i livet. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart är du välkommen att kontakta mig på:

Urkundsförfalskning handledarpapper

2015-05-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag går i gymnasiet och hade i våras en apl på en restaurang. Jag var där i början men sen började jag må dåligt och orkade inte. Min mentor frågade hela tiden efter pappret handledaren ska fylla i. Jag fick panik och fyllde i den själv med kryss och siffror, aldrig någon namnteckning! Jag vågade inte säga att jag hade varit borta i slutet. Min rektor ringde mig nyss och sa att jag har gjort mig skyldig till urkundsförfalskning, stämmer det och vad kan jag få för straff och vad är mest troligt att jag kan få?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag antar att handledarpappret som skulle fyllas i är ett slags intyg för att du har medverkat på det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) på restaurangen. I så fall är handledarpappret att ses som en urkund. Normalt sett är en urkund någonting som är utfärdat som bevis eller ska kunna tjäna som bevis samt att upphovsmannen ska vara en bestämd person eller tillhöra en viss bestämd grupp, i ditt fall handledare då troligtvis.Eftersom handledarpappret förmodligen ses som en urkund kan ditt agerande innebära en urkundsförfalskning trots att du inte har förfalskat någons namnteckning. Brottet stadgas i 14 kap. 1 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K14P1S1) där det står "..skriva på eller på liknande sätt ange en annan persons namn eller på annat sätt..". Att du obehörigen har fyllt i handledarpappret kan innefattas i "på annat sätt". Det krävs dock att ditt agerande har inneburit fara i bevishänseende. Det här betyder att det ska ha varit sannolikt att handledarpappret hade kunnat uppfattas som äkta, alltså ifylld av handledaren. Det här beror på omständigheter i det enskilda fallet.Straffskalan för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år, det här betyder att man kan bli dömd till allt från böter till fängelse i två år. Även det här beror på omständigheter i det enskilda fallet. Inom svensk rätt föreligger dock en presumtion mot fängelse vilket innebär att straffet troligtvis skulle bli böter i ditt fall med hänsyn till presumtionen, detaljerna jag vet och att du förmodligen är under 21 år. Är man under 21 år döms man nämligen endast till fängelse om det föreligger särskilda skäl, vilket är ett ganska högt ställt krav.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Med vänliga hälsningar,

Formkrav vid gåva av bostadsrätt till bröstarvinge

2015-05-26 i Gåva
FRÅGA |Hej!2006 fick min bror och jag som gåva vardera 45% av vår mammas bostadsrättslägenhet. Hon äger själv 10% av lägenheten samt bor kvar i den, betalar hyra och skatt. Min bror och jag har båda medlemskap i brf:en och det finns ett gåvobrev undertecknat av oss alla. Räcker detta eller måste allt registreras, bevittnas av utomstående och liknande för att gåvan ska bli giltig? Tacksam för svar!
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!När det gäller gåva av bostadsrätt krävs att ett gåvobrev upprättas som är undertecknat av bägge parter och av vilket det framgår vilken bostad det rör (se 6 kap. 4 § bostadsrättslagen). Bostadsrättsföreningen ska dessutom underrättas (se NJA 1993 s 560). Gåvan riskerar att bli ogiltig om medlemsskap i bostadsrättsföreningen vägras (se 6 kap. 5 § bostadsrättslagen). Det kan finnas intresse av att dessutom skriva in i gåvobrevet att egendomen ska anses som enskild egendom (samt att avkastning och egendom som träder i dess ställe också ska ses som enskild). Några övriga formkrav finns inte. Det kan däremot vara bra att känna till att gåva till bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv, såvida inte annat framkommer av omständigheterna (se 6 kap. 1 § ärvdabalken). Det kanske dock har mindre betydelse i detta fallet eftersom bägge barnen får lika stor del (såvida inte testamente finns till förmån för annan). Vill man trots allt ändra detta är det en bra idé att skriva in i gåvobrevet att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Hoppas du fått svar på dina frågor. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,