inkomster från brottslig verksamhet beskattningsbara?

2014-09-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag har två frågor som jag har läst på mycket på sistone och tänkt på väldigt mycket när jag har bott i Tyskland och har sett. Dock tycker jag att det har varit lite svårt att få en förståelse när jag juridiskt har försökt förstå.Mina frågor: 1. Beskattas inkomst från brottslig verksamhet? Bör den göra det? 2. Beskattas inkomst från försäljning av sexuella tjänster? Bör den göra det?I Tyskland är dessa "brott" vanliga, rättare sagt det verkar ha lite mer "slappare" regler och har hört och sett att kommuner stöttar för sexuella tjänster och kan tom sponsra verksamheten. Hur är det i Sverige enligt beskattningsrätten för dessa två frågor?
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!Jag tänker börja med att besvara din första fråga ifall inkomst från brottslig verksamhet är beskattningsbar eller inte. Det finns ett rättsfall från 1991 som behandlar frågan och där gör man skillnad på pengar som influtit på grund av ren brottslig verksamhet och pengar som influtit genom en brottslig verksamhet som är en del av en legal. Fallet heter RÅ 1991 ref. 6.Domstolen konstaterade att pengar som man anskaffar genom ren brottslig verksamhet inte är beskattningsbara. Anledningen till detta är att verksamheten inte kan betraktas som en förvärvskälla och utgör således ingen verksamhet som kan resultera i beskattning. Anledningen härtill är bland annat att man inte kan se rent brottsliga förvärv som en vinst, då de i regel ska förverkas enligt Brottsbalken. Vidare bygger skattskyldigheten på bokföring och bokföring sker ju inte vid brottslig verksamhet. Vad som räknas som ren brottslig verksamhet är t.ex. tillgreppsbrott. Regeringsrätten framhöll dock att brottslig verksamhet som är en del av en legal bör medföra skattskyldighet. Som exempel nämns vissa narkotikainnehav som faktiskt är legala genom t.ex. recept, och den brottsliga verksamheten utgörs då av illegal försäljning av narkotikan. År 2011 kom en ny dom från HFD - HFD 2011 ref. 80 - som talade om att det inte finns något belägg i inkomstskattelagen att inte beskatta inkomster från brottslig verksamhet oavsett om de härrör från en ren brottslig verksamhet eller inte. All inkomst från brottslig verksamhet är således beskattningsbar. Domen undanröjde således fallet från 1991 och stadgar ny praxis.Din andra fråga behandlas i RÅ 1982 1:20. Inkomst från försäljning av sexuella tjänster är att betrakta som en näringsverksamhet, således en förvärvsinkomst som är skattepliktig. Det gamla rättsfallet från 1982 fastslogs i KamR Sthlm mål nr.  2231-06 19/3-07 och är således gällande praxis.Jag hoppas du fick din fråga besvarad.Vänliga hälsningar

Dödsboets skulder

2014-09-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, Ett dödsbos fastighet har efter bouppteckningen försålts. Inkomsten från detta har fördelats på dödsbodelägarna. Något formellt arvskifte har dock ännu ej gjorts. Kan dödsbodelägarna betala den avlidnes skulder (enligt bouppteckningen) till t ex släktingar innan reavinsten på fastighetsförsäljningen beskattats utan att de riskerar att få skatteskuld? Tillgångarna räcker nog inte till både skulder och skatt. Principen att inte ärva skulder verkar osäker(?)
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det gäller principen att inte ärva skulder så har du som dödsbodelägare inget personligt ansvar för dödsboets skulder. De skulder som finns i dödsboet ska betalas av de tillgångar som finns i dödsboet. Du skriver att något formellt arvsskifte ej ännu gjorts, om arvsskifte redan gjorts eller att det tagits något ur dödsboet måste skiftet gå åter eller det som tagits ur boet återlämnas, 21:4 ÄB https://lagen.nu/1958:637Förfarandet går till som följer att först sker bouppteckningen där den avlidnes tillgångar och skulder antecknas. Skulder ska betalas innan arvsskiftet sker eftersom det handlar om att fördela de tillgångar som finns kvar. Enligt 23:1 ÄB så förrättas arvsskiftet av arvingarna själva. Som dödsbodelägare kan du motsätta dig att skiftet sker innan alla kända skulder är betalda enligt 23:2 ÄB. Som dödsbodelägare ansvarar du för att den avlidnes samt dödsboets skulder blir betalda. I ditt fall när en fastighet har avyttrats är dödsbodelägarna ansvariga för att reavinstskatten blir betald. Om det är ni som dödsbodelägare som förvaltar boets tillgångar är ni skyldiga att nå en uppgörelse med dödsboets borgenärer. Skulle det vara så att det inte finns tillgångar i dödsboet för att kunna betala dödsboets skulder så rekommenderas att ansöka om att försätta dödboet i konkurs. Skulle det vara så att ni som dödsbodelägare inte vill ansvara för detta kan ni ansöka om att tingsrätten ska ansöka om en boutredningsman enligt 19:1 ÄB. Boutredningsmannen blir då den som övertar ansvaret att nå en överenskommelse med boets borgenärer, 19:11 ÄB. Om dödsboet har större skulder än tillgångar kommer dock boutredningsmannen att ansöka om dödsboets konkurs. Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och eventuell hjälp med bodelningen. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Har du några frågor eller vill jag ska förtydliga något i mitt svar är du välkommen att kontakta mig.

Betydelsen vid en bodelning av vem som står på lagfarten

2014-09-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Har frågor ang enskild egendom och arv/skilsmässa! Jag är gift med en man som har barn från tidigare äktenskap. Jag har inga egna barn. Vi har hittills haft gemensam ekonomi och inget äktenskapsförord. 1.Min man har ett fritidshus och lagfarten är skriven på honom, och det finns inga lån på fritidshuset. - Är detta vad man kallar enskild egendom fast inget finns skrivet som det? Om min make går bort före mig, eller om vi skulle skiljas, har jag då någon rätt till arv/del i fritidshuset? Måste ett testamente skrivas om han vill att enbart hans barn ska ärva fritidshuset? 2. Jag flyttade hem till min mans villa, som det fortfarande finns ganska stort lån på. Nu står jag som delad låntagare på villan, men på lagfarten står endast min man som ägare. - Vad har jag för rätt till del/arv i villan om min make går bort före mig eller vid skilsmässa? Äger jag lika stor del i villan som min man? - Om jag går bort före min make, vad blir arvet efter mig och vem ärver mig? - Hur ska vi försäkra oss om att jag inte sätts på "bar backe" vid min makes bortgång eller om vi skiljer oss?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en skilsmässaMakars egendom är antingen giftorättsgods eller enskild egendom och vid en separation ska allt giftorättsgods delas lika mellan dem. För att något ska vara den ena makens enskilda egendom måste det falla inom någon av de kategorier som räknas upp i äktenskapsbalkens 7 kapitel 2 §. Till att börja med kan makarna skriva ett äktenskapsförord och på så vis själva bestämma att egendomen inte ska vara giftorättsgods. Vidare kan egendom vara enskild därför att den ena maken tagit emot den i form av en gåva eller ett arv på villkoret att det skulle vara den makens enskilda egendom. Slutligen kan vissa försäkringspengar och sådan egendom som köpts för eller bytts mot enskild egendom vara enskild. Kort sagt har det i det här sammanhanget inte någon betydelse vem som står på lagfarten. Ert fritidshus är giftorättsgods förutsatt att det inte faller under någon av de nämnda kategorierna. Det innebär att huset skulle tas med i en bodelning, dvs den hälftendelning av makars egendom som sker vid en skilsmässa. Det samma gäller er villa.Vid en bodelning delas makarnas egendom först upp i två delar utifrån vem som står som ägare till vad. Att din man står ensam på lagfarten innebär att husen tas upp som hans egendom. När uppdelningen efter ägande är klar har vardera make rätt att räkna av sina skulder från sin del av egendomen. Sedan skulderna räknats bort jämförs vad makarna har kvar. De har rätt till hälften var av det som finns kvar i det här skedet. Är den ena makens del större än den andres måste han eller hon lämna i från sig så pass att slutresultatet blir att de får lika mycket. I praktiken kan din man bli tvungen att köpa ut dig eller ge dig fritidshuset och/eller villan om han äger mest giftorättsgods. Den make som äger mest har i huvudregel rätt att välja om han vill lämna ifrån sig fysisk egendom eller istället kompensera den andra maken med pengar. Det finns dock en bestämmelse i äktenskapsbalken som kan begränsa valfriheten då den säger att en bostad som omfattas av bodelningen ska gå till den make som bäst behöver den. När en domstol prövar respektive makes behov av bostaden beaktas en rad faktorer, till exempel om den ena maken har mycket svårt att hitta en ny bostad, har barn boende hos sig eller är allvarligt sjuk. Sammanfattningsvis har du alltså rätt till halva värdet av båda husen trots att du inte står på lagfarten men det är inte säkert att du får behålla något av dem, du kanske får pengar eller annan egendom istället. Om ni ordnar så att även du står på lagfarten kan du med andra ord få större inflytande över vem av er som ska få behålla bostaden vid en separation. Om någon skulle avlidaMakars rätt att ärva varandra går före deras gemensamma barns rätt till arv. Det innebär att makar egentligen ärver å sina gemensamma barns vägnar. En make blir inte ägare av det han ärvt efter sin partner utan han ärver med så kallad friförfogande rätt eftersom de gemensamma barnens har rätt till sitt arv efter den först avlidne föräldern. Barnen får dock ut sitt arv först då båda deras föräldrar avlidit. De barn som din make har sedan tidigare är vad som kallas för särkullbarn och de har istället rätt att få ut sitt arv direkt den dag din make avlider. Då ni inte har några gemensamma barn har du ingen arvsrätt enligt lagen utan din makes kvarlåtenskap ska i sin helhet delas mellan hans barn. Du får dock ta del av din makes egendom via den bodelning som sker innan arvet fördelas (äktenskapet anses vid den ene makens död upplöst på samma sätt som vid en skilsmässa). Det är emellertid dessutom möjligt för särkullbarn att avsäga sig sin direkta arvsrätt till förmån för den efterlevande maken. Det kan vara en stor fördel för den efterlevande som annars kanske inte har möjlighet att bo kvar i makarnas bostad därför att en del av arvet utgörs av värdet på bostaden. Om en person som är särkullbarn vill avsäga sig den direkta arvsrätten kan dock bara han eller hon själv bestämma.Den arvsordning som följer av lag kan påverkas genom att arvlåtaren skrivit ett testamente. Även om du, i egenskap av maka, inte har någon arvsrätt enligt lag kan din man se till att en del av arvet efter honom tillfaller dig genom att upprätta ett testamente. Hans barn har en ovillkorlig rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om det inte fanns något testamente så med andra ord är det bara hälften av sin egendom som din make kan testamentera kring. Vill din man att hans barn ska ärva något särskilt, till exempel fritidshuset, måste han även testamentera kring det eftersom rätten att ärva annars inte är knuten till särskild egendom. Om du skulle avlida har din mans barn ingen rätt att ärva dig och då du inte har några egna barn är det istället dina föräldrar som ska få halva arvet var. Har någon av dina föräldrar redan avlidit delas dennes arvslott upp mellan dina syskon. Har båda dina föräldrar gått bort får dina syskon dela på hela arvet och har någon av dem också avlidit ärver dina syskonbarn i sina föräldrars ställe. Har du inga syskon och syskonbarn ärver dina mor- och farföräldrar i det fall att dina föräldrar inte är i livet. Vill du att din make ska ärva dig måste du alltså upprätta ett testamente.SammanfattningSom make har man genom bodelningsförfarandet ett långtgående skydd mot att sättas ”på bar backe” både vid en skilsmässa och vid ett dödsfall. Din framtid tryggas genom att du alltid har rätt till hälften av ditt och din makes giftorättsgods. Ni kan stärka varandras ställning än mer genom att testamentera till varandras fördel. Se gärna de mallar för upprättande av testamenten som vi erbjuder på vår hemsida. Jag skulle emellertid även rekommendera att ni ordnar så att även du står på lagfarten så att ni har lika starka positioner om ni en dag skulle bestämma er för att separera.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Är det något som är oklart så är du välkommen att kontakta mig.Med vänlig hälsning,

Är överlåtelsehandlingar att se som allmänna handlingar?

2014-09-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag är medlem i en bostadsrättsförening. Jag undrar om överlåtelser är offentliga handlingar dvs har jag tillgång till dem för att se vem som äger respektive lägenhet? Tack Martina
Björn Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras i Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3§ i andra kapitlet definierar vad som är att se som handling, vilket är ”framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.” Av detta kan alltså förstås att information på något föremål är att se som handling. För att handlingen ska vara allmän krävs att den ” förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7§ är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.” Handlingar som inkommit till en myndighet, förvaras hos en myndighet eller är upprättad inom en myndighet är därmed att klassa som allmänna handlingar Din fråga rör överlåtelser inom en bostadsrättsförening och om dessa är allmänna handlingar. Som generellt svar skulle jag säga nej. Kravet på information på något föremål är uppfyllt genom att det rör sig om information på ett papper. Men om inget av kraven på upprättande, förvarande eller inkommande till myndighet är uppfyllt är inte en överlåtelsehandling att se som allmän handling. Har däremot en överlåtelsehandling uppfyllt nämnda krav på samröre till en myndighet är den att se som allmän och du kan begära ut den.Länk till tryckfrihetsförordning har du https://lagen.nu/1949:105Jag hoppas du fått svar på din fråga Vänligen

Bostadsrättsförenings förhållande till likhetsprincipen

2014-09-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Jag har lite frågor angående min bostadsrättsförening. Det har med 2/3 majoritet beslutats att det skall byggas balkonger, vilket i sig inte är ett problem. Det kom sedan ett utskick där det beskrevs att varje enskild bostadsrätt ska betala för byggnation av sin egen balkong. Allt kändes fint men det var lite tråkigt att vi på bottenplan inte kunde få bygglov för balkong. Problemet är nu att det igår satt ett anslag på porten där det står att styrelsen (utan stämma) har beslutat att balkongerna ska bekostas av föreningen. Det skapar problem då lägenheter på bottenplan (ca 40 av 140 st) inte får balkong. Styrelsen säger att det är helt korrekt gjort och att det inte är någon mening att överklaga och försöka ordna en ny stämma då 2/3 majoritet ändå kommer att rösta för att balkongerna ska bekostas av föreningen, vilket inte är konstigt då dessa bostadsrätter får en värdeökning på ca 150 kkr. Är detta tillåtet i förhållande till likabehandlingsprincipen? Styrelsen påstår att de har lagt om lånen så att det finns mer pengar över per år vilket gör att balkonglånet (ca 10 miljoner) inte medför en förhöjd avgift för någon. Är det verkligen rätt att göra så? Den lägre räntan borde väl komma till allas fördel och inte bara de som får en balkong gratis? Balkonger ger väl inget till allmännyttan som t.ex. en tvättstuga eller andra allmänna ytor? En ytterligare fråga. Kan vi som inte får balkong kräva med laglig grund att balkongerna bekostas helt av de som får eller med förhöjd avgift för de berörda lägenheterna och i sådant fall vilka kostnader bör läggas till avgiften. T.ex. amortering, ränta, fond för framtida reparationer m.m.? Jag undrar hur jag går till väga för att motsäga beslutet och hur jag på bästa sätt får min fråga prövad på rätt sätt. Jag har inget emot att de andra får bygga balkonger men jag upplever det som gravt orättvist om de får sina balkonger betalda med föreningens pengar. Med vänlig hälsning,Martin
Hedda Gejrot |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Styrelsen måste agera efter likhetsprincipen, vilket innebär att en medlem inte får gynnas på ett otillbörligt sätt. Detta ska dock inte tolkas strikt, ibland måste vissa beslut gynna en del medlemmar mer än andra. I ett sådant fall krävs att styrelsen kan förklara varför det är sakligt motiverat att så är fallet.Om en eller flera medlemmar är missnöjda med ett beslut som tagits av styrelsen måste de godkänna beslutet för att det ska kunna genomföras, annars får beslutet avgöras av stämman. I ert fall är det, då du är missnöjd, alltså stämman som ska besluta i frågan. Enligt Föreningslagen (FL) 7 kap 16 § ska alla medlemmar behandlas lika. Denna princip, likhetsprincipen, innebär inte att alla medlemmar alltid ska gynnas precis lika mycket utan syftar på beslut som är illojala eller på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar vissa föreningsmedlemmar. Det är möjligt för föreningen att skriva in undantag från likhetsprincipen i stadgarna, så det är viktigt att ha koll på vad som står i dem.Om din förening har agerat efter likhetsprincipen är alltså svårt att svara på utan att veta vad som framgår av era stadgar. Som ett exempel på när en förening inte ansågs ha brutit mot principen är NJA 1989 s.751, där en bostadsrättförening beslutade att kostnaderna för kabel-TV skulle bekostas av årsavgiften. Rättsfallet hittar du https://lagen.nu/dom/nja/1989s751.Om det är så, som styrelsen påstår, att stämman kommer att med 2/3 majoritet rösta för förslaget kan du inom tre månader klandra beslutet hos tingsrätten, enligt FL 7 kap 17 §.Hoppas du har fått svar på din fråga, och lycka till! Föreningslagen hittar du https://lagen.nu/1987:667#K6.Vänligen

Skydighet att anmäla vinst från husförsäljning utomlands

2014-09-23 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej, Om man har ägt ett hus i utlandet fram till för cirka 2 år sen, utanför EU och sedan sålt det med vinst har man skyldighet att anmäla det och till vem ? Personen i fråga får äldreförsörjningsstöd från pensionsmydigheterna och har denna skyldighet att anmäla sin vinst från det sålda huset till de eller skatteverket eller någon annan instans? Ifall personen är skyldig att anmäla detta, vad händer om denna inte har gjort det?
Ronja Kleiser |Hej! Av tredje kapitlet i Inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229) framgår att man är obegränsat skattskydlig i Sverige om man är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller har väsentlig anknytning till Sverige. I dessa fall är man skyldig att betala skatt även på inkomster från utlandet. Om personen som ägde huset utomlands är bosatt i Sverige måste vinsten från husförsäljningen alltså redovisas till Skatteverket. Om man medvetet eller av grov oaktsamhet utelämnar inkomster i sin deklaration kan man dömas för brott enligt Skattebrottslagen (https://lagen.nu/1971:69).När man ansöker om försörjningsstöd är man skydig att uppge alla sina inkomster. Vinsten från husförsäljningen räknas som en inkomst och ska alltså tas upp. Om man medvetet eller av grov oaktsamhet låter bli att lämna uppgifter om en inkomst man haft kan man dömas för brott enligt bidragsbrottslagen (https://lagen.nu/2007:612).Personen är alltså skyldig att redovisa vinsten som en inkomst både till skatteverket och till pensionsmyndigheten. Att inte göra det kan utgöra  skattebrott och/eller bidragsbrott, Hoppas att du fått svar på din fråga!

Återkallelse av körkort

2014-09-23 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Jag blev tagen av en polis med kokain i fickan som dom hittade, mängden är oklar men cirka 0,2-0-5g. Dom förhörde mig på plats och jag erkände att det var mitt och att jag var påverkad, jag behövde ej lämna urinprov. jag är straffad tidigare för innehav av cannabis och ett ringa narkotikabrott. Min fråga är om det kan hända något med mitt körkort? Jag har fortfarande prövotid.
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller bestämmelser kring körkort aktualiseras körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488). Ett körkortsingripande kan enligt körkortslagen 5 kap. 1 § göras med anledning av brottslig gärning när det finns en lagakraftvunnen dom, godkänt strafföreläggande, godkänd ordningsbot eller åtalsunderlåtelse. En typ av körkortsingripande är återkallelse - grunderna för återkallelse finns i körkortslagen 5 kap. 3 §. När det gäller din situation kan två punkter uppmärksammas:Enligt punkt 5 kan körkortet återkallas om körkortsinnehavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort. Bestämmelsen avser även narkotika. I ett äldre rättsfall (RÅ 1992 ref. 1) hade en person två gånger dömts för narkotikabrott. Det fastslogs i fallet att det trots detta inte förelåg tillräckliga omständigheter för att anse personen vara opålitlig i nykterhetshänseende. Körkortet återkallades inte.Enligt punkt 6 kan återkallelse även ske om det med hänsyn till körkortsinnehavarens personliga omständigheter inte kan anses lämpligt att personen har körkort. Här tar man t.ex. hänsyn till om det finns ett narkotikaberoende.Jag kan inte bedöma sannolikheten för att det nya narkotikabrottet du gjort dig skyldig till leder till återkallelse, men som framgått kan grunder för återkallelse i lagen aktualiseras.Vid utfärdande av körkort förenas detta med två års prövotid - körkortslagen 3 kap. 18 §. Återkallas körkortet under prövotiden måste förarprov och kunskapsprov göras om när spärrtiden löpt ut.Vänliga hälsningar

TV-avgift vid inköp av TV till annan person

2014-09-22 i TV-licens
FRÅGA |Hej!Vi var flera stycken som la ihop till en tv till vår mamma (present), och skrev den i mitt namn. Nu har jag fått ett brev från Radiotjänst om att dom har fått info. om att jag har köpt utrustning som definieras som tv-mottagare. Dom skriver även: "Vi kommer att skicka en faktura till dig för innehavet. Hör av dig inom 20 dagar om våra uppgifter inte stämmer".Som jag ser det så ANTAR dom att jag äger en tv, och är beredda att skicka en faktura om jag inte hör av mig. Ska man inte kunna köpa presenter utan att Radiotjänst rycker ut direkt, för dom har ju ingen aning om jag har tv:n eller inte.Får det verkligen gå till på det här viset?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Radiotjänst kontaktar dem som har köpt TV-apparater som en del av deras avgiftskontroll. TV-handlare är skyldiga att meddela till Radiotjänst vilka som har köpt TV-apparater. Det här regleras i Lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (https://lagen.nu/1989:41) och går även att läsa på Radiotjänsts hemsida.Eftersom du stod som innehavare av TVn har Radiotjänst presumerat att det även är du som ska ha TV-apparaten i ditt hem. Radiotjänst har efter att de har tagit del av uppgifterna från TV-handlaren kontaktat dig eftersom det föreligger en skyldighet att betala TV-avgift om personen innehar en TV-mottagare, 2 § Lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.Som Radiotjänst har skrivit till dig kan du förstås kontakta Radiotjänst och berätta att du inte innehar en TV-mottagare och att TV-apparaten var en födelsedagspresent till din mamma. Det här gäller förstås om du inte har någon annan TV-mottagare heller, annars är du avgiftsskyldig.Har det gått längre än 20 dagar sedan du fick brevet kan du begära omprövning av beslutet senast inom fyra veckor från det att avgiften skulle ha betalats, 15 § tidigare nämnda lag (https://lagen.nu/1989:41#P15S1). Beslutet ska ändras om det är uppenbart oriktigt, här att du inte innehar en TV-mottagare. Vidare kan du, om beslut i omprövningen var till din nackdel, överklaga det beslutet hos allmän förvaltningsdomstol, 21 § (https://lagen.nu/1989:41#P21S1).Slutsatsen är alltså att så vitt jag kan bedöma har förfarandet gått korrekt till. Du är förstås inte avgiftsskyldig om du inte innehar TV-mottagare och kan således kontakta Radiotjänst för att informera om detta.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänliga hälsningar,