Smitning och återkallelse av körkort

2015-07-29 i Trafikbrott
FRÅGA |åkte ut ur rondellen och körde på en stolpe som vek sig, stannade inte blev rädd..., har nu blivit anmäld för smitning.Har bara haft körkort på prov i 4 månader, kan förlora mitt jobb om jag mister körkortet, för att jag körde på stolpen var att en kollega hetsade mig när han skulle visa vägen.Vad säger lagen om detta.
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka skyldigheter har en bilförare enligt lag?För vägtrafikant som - med eller utan skuld - har haft del i en trafikolycka finns en upplysningsskyldighet som framkommer i 2 kap. 8 § 2 st. Trafikförordningen. Där står skrivet att en vägtrafikant har skyldighet att underrätta den skadelidande eller polis om skadan har skett på egendom och ingen som kan ta emot uppgifterna är närvarande. Den skadelidande eller polis skall underrättas utan dröjsmål eller i anslutning till olyckan. Detta betyder i ditt fall att som bilförare är du skyldig att anmäla för polisen att du har kört på en stolpe och detta skall göras så snart som möjligt efter händelsen. Det framkommer inte av din berättelse om stolpen vek sig på ett sätt som var farligt för andra vägtrafikanter. Det finns nämligen även en skyldighet för trafikanten att stanna kvar på olycksplatsen för att medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder, 2 kap. 8 § 1 st. Trafikförordningen. De är alltså två skyldigheter som det finns risk för att du inte har tagit hänsyn till, dels att du inte tog kontakt med polis för att meddela dem om den påkörda stolpen dels att du inte stannade kvar på olycksplatsen för att se till så att inte stolpen låg i vägen för andra trafikanter. Har ett brott begåtts? Vad kan anmälan leda till? Upplysningsskyldigheten och skyldigheten att kvarstanna på olycksplats är straffbelagda i 5 § Trafikbrottslagen och brottet som kallas för smitning benämns i lagtexten för avlägsnande från olycksplats. Brottet består i att en vägtrafikant som - med eller utan skuld – haft del i uppkomsten av en trafikolycka genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör föranleda. Om ingen är närvarande på olycksplatsen är den som orsakat skada på egendom skyldig att självmant lämna uppgifter till den skadelidande eller polis. Detta innebär att du kan dömas för att du inte gjort vad du är skyldig till. I ditt fall har du inte upplyst polisen om att du kört omkull en stolpe vilket skulle ha gett dem möjlighet att snabbt åka och återställa skylten. En omkullkörd eller böjd vägskylt kan ju vara allvarligt då vägskyltar kan innehålla viktig information till andra trafikanter. Det är även risk i att låta en stolpe ligga böjd om den ligger i vägen för andra trafikanter. Genom att köra ifrån olycksplatsen utan att stanna kvar och förvissa dig om att stolpen inte utgjorde ett hinder för andra finns en risk för att du gjort dig skyldig till brottet smitning. Det är svårt för mig att bedöma hur stor denna risk är. Att din kollega hetsade dig tror jag inte kan påverka huruvida du döms för brottet eller ej. Påföljder vid brottet smitningStraffet för smitning (avlägsnande från olycksplats) är böter eller fängelse i högst sex månader. Det är dock osannolikt att fängelse skulle bli en följd av att du inte har stannat kvar på olycksplatsen eller meddelat polisen. En annan påföljd vid smitning är att körkortet kan dras in vilket framgår i 5 kap. 3 § punkt 2 Körkortslagen men aktualiseras endast om smitningen inte bedöms som ringa. Eftersom du fortfarande kör under prövotid skulle ett beslut om indraget körkort medföra att du måste göra ett nytt förarprov – både kunskapsprov och körprov – för att få ett nytt körkort. Råd och vägledningDet du kan göra om du skulle få ditt körkort indraget är att överklaga beslutet om återkallelse av körkortet, 8 kap 1 § Körkortslagen. Överklagandet ska vara skriftligt och ska inges till Transportstyrelsen senast tre veckor efter beslutet om återkallandet av körkortet. Transportstyrelsen skickar sedan i sin tur vidare överklagandet till allmän förvaltningsrätt för prövning. Ett tips om ett överklagande skulle bli aktuellt är att i ditt överklagande skriva att du är i behov av körkortet i arbetet och bifoga ett intyg från arbetsgivaren om detta. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Begäran att behålla sitt giftorättsgods vid makes död

2015-07-29 i Bodelning
FRÅGA |En god väns hustru har avlidit. De har haft varsin bostad och skilda ekonomier. Mannen ägde när de gifte sig en villa i en kommun utanför Stockholm. Hustrun har bott i en hyresrätt i Stockholm. Hustrun har inga barn. Hustrun kommer från Sydamerika och ska begravas där. Mannen har upptäckt efter dödsfallet att hustrun har ca 70 000 kr i skulder. Vad kommer att ingå som giftorättsgods i dödsboet? Förutom villan finns inga andra tillgångar av värde för vare sig mannen eller hustrun. Kommer ev lån på villan att ingå? Kommer mannen att bli betalningsskyldig för dödsboets skulder? Till de 70 000 kr kommer kostnader för kremering och forsling av stoftet till Sydamerika. Att man själv ansvarar för sina skulder, har det någon påverkan när det gäller skulderna i ett dödsbo?Med vänlig hälsningGunwer Svantesson
Stina Bagge |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det inte framgår av din fråga att något äktenskapsförord har förrättats vari anges att t.ex. villan är enskild egendom utgår jag ifrån att denna är giftorättsgods. Om en normal bodelning skulle företas kommer således villan ingå på mannens sida. Lån för villan kommer att dras av. I Äktenskapsbalken står i 10 kap 1 § att makarnas giftorättsgods ska ingå i en bodelning. Enligt samma balk 11 kap 1 § ska en andelsberäkning göras. Enligt 11 kap 2 § avräknas från andelarna de skulder som makarna har haft. Enligt 11 kap 3 § läggs sedan makarnas andelar ihop och delas lika. Såsom du själv har skrivit stämmer det att makar ansvarar själva för sina skulder.När en make har dött kan dock finns dock en specialregel för efterlevande make vid bodelning. ÄktB 12 kap 2 § föreskriver att efterlevande make kan begära att vardera sida ska behålla sin del av giftorättsgodset. Denna regel ersätter således likadelningsprincipen.Eftersom mannen i din situation har mer giftorättsgods än den avlidne maken, kan denne välja att som sin andel behålla sitt giftorättsgods, utan att en bodelning med likadelning ska ske. Sammanfattningsvis leder detta till att mannen kan få behålla sin villa och behöver inte oroa sig över eventuella skulder.Med vänlig hälsning,

kvinnofridskränkning

2015-07-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har blivit anklagad för att ha slagit min flickvän vid olika tillfällen, hon försöker framställa mig som svartsjuk, och anklagat mig att ha slagit henne, under månaderna vi har varit ihop, när vi tjafsar hon blir hysterisk och gapar och skriker, då en kväll polisen kom in för att grannar hade hört en gapande skrikande kvinna, nu är jag misstänkt för kvinnofridskränkning, jag är oskyldig och vill ej bli dömd, Hon har blivit undersökt av läkare och hon har vid flera gånger tagit självmord,då var det innan vi träffades. Min fråga är om åtal väcks? och vid eventuellt rättegång , blir jag fälld då?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Kvinnofridskränkning är ett brott som regleras i brottsbalken (1962:700) (BrB). Av 4 kap 4a § BrB framgår att förutsättningarna för att dömas för fridskränkning är att antingen utöva olaga tvång eller bryta mot ett kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person. Gärningarna ska även utgöra led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Om gärningarna begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning. Det som måste styrkas för att dömas för fridskränkning är alltså att det funnits upprepade kränkningar av din flickväns integritet och skada för hennes självkänsla. Om ni levt under äktenskapsliknande förhållanden, d.v.s. om ni haft ett samboförhållande, kan du istället dömas för kvinnofridskränkning. Det är väldigt svårt att säga om du blir fälld eller inte men det som krävs är att åklagaren kan styrka att du gjort dig skyldig till brottet. Läkarintyg och vittnesmål från grannar är bevis som rätten får ta ställning till vid en eventuell rättegång, d.v.s. om åtal väcks. Vänligen,

Köp av moped i befintligt skick

2015-07-28 i Köplagen
FRÅGA |Hej. Min son (16 år) har köpt en begagnad moped hos en privat person. Alltså han har köpt mopeden för egna pengar. Säljaren har berättat att det finns några små fel som går lätt att åtgärda bl.a fel på elstartare. Min son provkörde och allt verkade vara ok. Två dagar senare gick inte att starta mopeden. En vän som förstår sig mycket på det har kollat på mopeden men har inte hittat felet. Vi har då lämnat mopeden på en verkstad för felgenomsökning. Det har visat sig att det finns ett vesentligt fel som kan kosta från 7-9 tusen kr. Mopeden kostade 4,5 tusen och är 13 år gammal. Just nu går inte att använda mopeden då den inte startar. Vi kontaktade säljaren och krävde att köpet hävs men han vill absolut inte höra om det. Säger att han har sålt mopeden I befintligt skick och inte har skrivit på några kvitto. Vi har läst på köplagen och skickat även till säljaren, men han påstår att vi tolkar den fel och det är han som har rätt. Han har inte förskrivit sig från ansvar för fel och varan har visat sig vara I mycket sämre skick. Han vill inte att vi kontaktar honom mer då han polisanmäler oss. Vad kan vi göra? Finns det någon möjlighet att sonen får tillbaka sina pengar?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Mopeden har köpts i befintligt skick. Trots detta ska den anses felaktig enligt 19 § 2 st köplagen (1990:931) (KöpL) om1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.Köparen får enligt 20 § KöpL inte som fel åberopa vad han känt till vid köpet. Detta ingår i köparens undersökningsplikt. ''Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder''.Om varan är felaktig och det inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida får köparen kräva prisavdrag beräknat enligt 38 § KöpL eller häva köpet enligt 39 § KöpL.Det är således svårt att bedöma hur lätt/svårt det är att upptäcka felet på mopeden. Om felet är svårupptäckt omfattas det således inte av köparens undersökningsplikt och stämmer därmed inte överens med det skick ni som köpare kunde förutsätta. Om säljaren inte går med på att häva köpet eller göra prisavdrag kan ni vända er till domstolen för att få saken prövad.Lycka till!

Tjänstledighet för anställningsintervju

2015-07-29 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej, jag har sökt arbete på en annan avdelning inom samma företag och har blivit kallad till intervju. Dock infaller intervjun, som inte går att flytta på, på samma dag som vital verksamhet pågår och avdelningschefen vill inte ge ledigt pga personalbrist.Har man rätt till ledighet under dessa omständigheter? Anställningen är tillsvidare.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Det finns en omfattande rad av regleringar för rätt till tjänstledighet. Bland de viktigaste hör reglerna om studieledighet, föräldraledighet, näringsverksamhetsledighet, ledighet för närståendevård och ledighet för politiska uppdrag. Om du hade blivit uppsagd från ditt nuvarande arbete så hade du också haft rätt till skälig ledighet under uppsägningstiden för att söka arbete, vilket framgår av Lag (1982:80) om anställningsskydd 14 § andra stycket. Eftersom det dock inte finns någon självklar rätt till tjänstledighet för att gå på anställningsintervjuer när du inte är uppsagd så måste du komma överens med arbetsgivaren om ledighet, varpå denne slutligen har att avgöra om du beviljas ledighet eller inte. Notera dock att det kollektivavtal som reglerar förhållandena på din arbetsplats kan ha bestämmelser som täcker in denna situation. Jag rekommenderar därför att du vänder dig till din lokala fackförening, dels för att höra dig för om kollektivavtalet har tillämpliga bestämmelser som kan hjälpa dig, och dels för att begära deras stöd i förhandlingar med din arbetsgivare om du inte kan komma överens med honom på egen hand. Med vänlig hälsning

Handläggare som slutat innan beslut tagits i ärendet

2015-07-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min man söker Uppehållstillstånd genom anknytning till mig vi har varit gifta i 2 år. Han befinner sig i Sverige vi gjorde en pappersansökan den 21/10-2014 efter 6månader vi fick en handläggare då vi hade hamnat i prio, när jag ringde henne så sa hon att hon skulle öppna vårat ärende jag ringde henne varje vecka i 3 veckor hon sa samma sak. Efter det hon svarar hon inte när jag ringer eller skickar mejl hon har bara telefonsvararen.växel vet inget . Jag och min man åker till Migrationsverket där får vi veta hon har slutat vi har ingen handläggare längre och dom vet inte hur länge det ska ta att få en nu. Hur ska vi gå vidare mvh
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Det är olyckligt att er handläggare slutat innan beslut tagits i ert ärende. Men vanligtvis brukar ärendet kunna fortsätta sin behöriga gång trots att en handläggare slutat eller gått på semester. Det jag råder er att göra är att kontakta Migrationsverket genom att ringa eller skicka ett mejl. Handläggningstiderna är för nuvarande väldigt långa och det kan därför ta tid tills ni får ett svar via mejl. Det är dessvärrre svårt att göra så mycket mer då inget beslut fattats i ert ärende och därför kan ni inte begära omprövning eller överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Ni får därför kontakta migrationsverket och kräva att ert ärende återupptas till handläggning. Lycka till!Vänligen,

Nedlagd förundersökning

2015-07-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har blivit utnyttjad på nätet. Jag har gjort en polisanmälan som polisen nu har lagt ner. Anledningen till att polisen lade ner fallet var pga att de inte kunde identifiera gärningsmannen. Jag tror att jag kan ta reda på det men jag är orolig att de ska använda det emot mig om det någon gång i framtiden skulle bli en rättegång. Jag undrar vad jag, som omyndig privatperson, kan göra för att polisen ska ta upp fallet igen (om jag kan ta kontakt med gärningsmannen igen, hur mycket jag kan gräva, osv). Tack på förhand!
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Förundersökningen kan enligt 23 kap 1 § 2 st. Rättegångsbalken (1942:740) läggas ned om det inte går att utreda. Exempel på när ett brott inte går att utreda är när det inte går att peka ut gärningsmannen eller tillräckliga bevis saknas. Det är antingen polis eller åklagare som är förundersökningsledare och fattar beslut gällande förundersökningen, bland annat om förundersökningen ska läggas ned eller om åtal ska väckas. Om du är missnöjd med det beslut som tas av förundersökningsledaren så har du således inte möjlighet att överklaga beslutet, däremot kan du begära en omprövning/överprövning av beslutet. Om polisen varit förundersökningsledare kan du vända dig till åklagaren och begära en omprövning, om det däremot är en åklagare som meddelat beslutet ska du vända dig till den närmaste högre åklagaren för att begära en överprövning. Det finns inga formkrav för hur denna en begäran om omprövning/överprövning ska utformas. Begäran ska lämnas till den person som varit förundersökningsledare från början. För att en omprövning/överprövning ska leda till att åtal väcks krävs att nya omständigheter har framkommit, nya bevis eller vittnen. Jag kan således inte rekommendera dig att ta kontakt med gärningsmannen igen då det kan medföra risker för din säkerhet och välmående. Det är därför bättre att rådgöra med polisen istället för att försöka samla bevis på egen hand. Lycka till!Vänligen,

Bodelning - egendomsförhållande före den kritiska tidpunkten

2015-07-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej, min fru har tagit ut jättemycket kontanter från våra gemensamma medel året innan hon lämnade in ansökan om äktenskapsskillnad. Hur ska jag försäkra mig om att dessa pengar kommer att ingå i bodelningen?Mvh Thomas
Jessica Knecht |Hej Thomas och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB). I lagens 9 kap. 2§ anges det att bodelningen ska göras med utgångspunkt i det egendomsförhållande som förelåg den dag då äktenskapsskillnad väcktes. Alltså, den dag då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in till tingsrätten. Detta brukar benämnas den ”kritiska tidpunkten”. Av frågan framgår det inte om din fru spenderat dessa pengar eller om de ”endast” har tagits ut från ert gemensamma konto och nu finns i form av kontanter. I ÄktB 11 kap. 4§ finns bestämmelser för att komma åt så kallade ”missbrukssituationer” när exempelvis den ena maken utan den andre makens samtycke genom gåva minskat sitt giftorättsgods i en inte obetydlig utsträckning eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom. Regeln omfattar enbart transaktioner som skett tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. I dessa fall ska den andra makens andel vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. Är fallet som sådant att din fru fortfarande har pengarna kvar, fast i kontantform, så omfattas de inte av reglerna i ÄktB 11 kap. 4§ eftersom detta inte har inneburit att din frus giftorättsgods har minskat. Kontanter är med andra ord lika mycket giftorättsgods som bankmedel och ska därmed ingå i bodelningen. Är kontanterna spenderade, innan den kritiska tidpunkten, och inget äktenskapsord finns som säger att den eventuellt köpta egendomen ska utgöra din frus enskilda egendom så ska egendomen (dess värde) räknas som giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen. Sammanfattningsvis: finns kontanterna kvar, så ska de ingå i bodelningen. Är de redan spenderade, men faller in under ÄktB 11 kap. 4§ så skall det spenderade värdet räknas med i bodelningen. Alternativt, är de spenderade i egendom som inte utgör din frus enskilda egendom så skall denna egendoms värde, i egenskap av giftorättsgods, ingå i bodelningen. Eftersom kontanterna kommer från ett gemensamt konto så skulle jag rekommendera dig dokumentera vilka uttag som har gjorts det senaste året. Finns kontanterna fortfarande kvar så ska dessa som sagt ingå i bodelningen. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,