Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Om det enbart rådde parkeringsförbud (alltså inte stopförbud) kan du ha chanser att överklaga. Definitionen av parkering hämtas ur Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 2 § (https://lagen.nu/2001:651). Där framgår att stannade på grund av på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods inte skall anses vara parkering. Hur lång tid avlastningen får pågå beror på omständigheterna. Det är mycket möjligt att avlastning av 30 väskor kan få ta en timme, samtidigt som en avlastning av en väska bör gå väldigt fort. På grund av oklarheterna så vågar jag inte ge dig ett svar huruvida ditt fall är parkering eller ej, men några minuter är inte särskilt lång tid för avlastning av en väska.  Väljer du att bestrida gör det enligt 9 § lag om felparkeringsavgift (https://lagen.nu/1976:206)Vänligen,  

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Enligt lag om tillsyn av hundar och kattar gäller strikt skadeståndsansvar. Det innebär i princip att ägaren av hunden (eller i vissa fall den som har hunden vid skadetillfället) är ansvarig att ersätta all skada som hunden har orsakat. Detta innebär alltså att du bör ersätta 3500 kr + övriga kostnader.  Inte sällan bör dock ditt försäkringsbolag (om din hund är försäkrad) täcka kostnader som din hund orsakat. Kontakta ditt försäkringsbolag och hör vad som gäller. Huruvida den andra ägaren skall betala eller ej beror på vilken av hundarna som tillfogat skadorna. 

Daniel Bylock |Hej,Eftersom ni är två privatpersoner blir Köplagen tillämpbar, https://lagen.nu/1990:931 .I 19 § Köplagen står det att säljaren har en upplysningsplikt för fel i varan. "Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta."Eftersom ni har upplyst om att det fanns ett fel på bilen har köparen därmed en undersökningsplikt enligt 20 § Köplagen där det står att"Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet.Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.Andra stycket gäller även när köparen före köpet har fått tillfälle att undersöka prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet."Enligt min bedömning borde således köparen ha gjort en noggrannare undersökning av felet vid köpet av bilen eftersom ni upplyste köparen om felet.Vänliga hälsningar

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Av 6 kap. 1 § 1 st. Jordabalken (JB) framgår att en gåva som ges till en arvinge under arvlåtarens livstid ska  avräknas som förskott på arv. Precis som du skrivit i din fråga kan dock arvlåtaren uttryckligen ange att gåvan inte ska ses som ett förskott och därmed bryta presumptionen om att så är fallet. I detta fall tyder ju det du skriver att din mors faktiska åsikt var att gåvan av fastigheten inte skulle ses som ett förskott på arvet. Vad som dock kan bli problem är att det vid en eventuell tvist generellt sett är så att den som påstår något också har bevisbördan för det påstådda. I ert fall skulle ni alltså behöva bevisa att er mors avsikt var att gåvan inte skulle ses som förskott på arv. Just hur de omständigheter som föreligger i ert fall skulle tolkas är svårt att säga, men att ni har fler inblandade som menar att hennes åsikt var som du säger bör kunna vara till er fördel. Reglerna om förskott på arv hittar du https://lagen.nu/1958:637#K6 Hoppas svaret hjälper dig. Med vänliga hälsningar  

Daniel Bylock |Hej,En fordran preskriberas normalt sett efter tio år enligt 2 § Preskriptionslagen, https://lagen.nu/1981:130#P2 . Jag tolkar det som att det handlar om en fordran mot konsument, vilket preskriberas redan efter tre år enligt andra stycket samma paragraf. Man kan således bestrida fakturan med hänvisning till att den borde varit preskriberad om ingenting har skett som kan ses som preskriptionsavbrott enligt 6 § preskriptionslagen, t.ex. en ny faktura eller delbetalning, vilket inte verkar vara aktuellt hos er utifrån eran beskrivning.Vänliga hälsningar

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Enligt sambolagen skall bodelning ske av sambos gemensamma bostad och bohag, vid upphörandet av samboskapet eller senast ett år därefter.Vad som avses med bohag är sådant som är köpt för gemensamt bruk. Eftersom en hund är lös egendom (sällskapsdjur räknas om det) faller den in under begreppen - om hunden "används" gemensamt. Med hänsyn till din beskrivning tycks fallet vara så. Observera dock att detta inte påverkar vem som är ägare till hunden. Det finns i övrigt inga regler som ger dig umgängesrätt med hunden. Att du har lagt ut pengar på försäkring, veterinär samt hundmat påverkar inte heller äganderätten till hunden, detta kanske snarast ses som kompensation för att du får ha hunden. Om du väljer att betala för att få rätt till hunden ska du se till att få ett skriftligt avtal på att du köpt en rätt till hunden. Vänligen, 

Anders Hedberg |Hej och tack för din fråga! Om du och din syster misstänker att tillgångar som rätteligen ska ingå i kvarlåtenskapen efter er farmor inte finns med i bouppteckningen kan det vara bra att veta att varje dödsbodeägare enligt ärvdabalken 20 kap. 6 § är skyldig att på uppmaning uppge vad han eller hon vet om vilka tillgångar som finns i dödsboet. Finns det en särskild s.k. bouppgivare (den som bäst känner till vilka tillgångar som finns i boet) ska denne intyga på heder och samvete att innehållet i bouppteckningsdokumentet är riktigt och att inga tillgångar avsiktligt har utelämnats (denna skyldighet har även de två gode männen som utsetts till bouppteckningsmän). Ni kan även kräva att vem som helst av dödsbodelägarna och eller de gode männen intygar bouppteckningens riktighet under ed inför domstol (tingsrätt). Ljuger de under ed riskerar de att straffas för mened, se brottsbalken 15 kap. 1 §. Om ni vill att de ska intyga under ed, vänd er till behörig tingsrätt för att få reda på hur ni går till väga för att ansöka om edgång enligt ärvdabalken 20 kap. 6 §.Vad gäller förvaltningen av dödsboet kan du och din syster i egenskap av dödsbodelägare dessutom ansöka hos tingsrätten om att den ska utse en boutredare (oftast en advokat) - se ärvdabalken 19 kap. 1 §. Denna person tar i så fall över förvaltningen av dödsboets egendom och ser bl.a. till att alla tillgångar som tillhörde er farmor vid hennes bortgång verkligen finns med. Arvet efter er farmor föll när hon gick bort, dvs. om era farföräldrar gemensamt ägde lägenheten vid den tidpunkten ska hennes andel av lägenhetens värde ingå i kvarlåtenskapen efter henne. När ni i framtiden ska få ut arvet efter era farföräldrar ska detta delas lika mellan dig och din syster å ena sidan och er farbror å den andra. Det är i nuläget inte er farbror, utan er farfar, som styr över vad som ska hända med arvet. Varken ni eller er farbror kommer alltså få ut något arv nu, utan först när er farfar går bort. Om det skulle vara så att er farfar skulle ge bort "lägenhetspengarna" till er farbror, bör detta ses som ett förskott på er farbrors arv. Er farbror är s.k. bröstarvinge till er farfar, och en gåva av betydande värde från en person till en av sina bröstarvingar presumeras vara ett förskott på bröstarvingens arv; särskilt om du och din syster inte får en gåva värd ungefär lika mycket. Vid den framtida beräkningen av vad som ingår i kvarlåtenskapen efter er farfar läggs då det som finns kvar ihop med ”lägenhetspengarna”. Er farbror får avräkna dessa från sin del av arvet. Du och din syster träder i er fars ställe vad gäller arvet efter er farmor och kan inte göras lottlösa. Ni har rätt till hälften var av den laglott som skulle tillfallit er far när er farfar går bort. Under förutsättning att er far inte hade fler syskon än er farbror utgör er fars laglott en fjärdedel av den totala förmögenheten som er farfar lämnar efter sig när han dör (jfr ärvdabalken 7 kap. 1 §). Du och din syster har rätt till hälften var av er fars laglott, dvs. en åttondel var av denna totala förmögenhet. Skulle er farfar skriva ett testamente enligt vilket ni skulle få ut mindre än detta värde kan ni enligt ärvdabalken 7 kap. 4 § väcka talan i domstol om att jämka testamentet. Om domstolen jämkar testamentet blir det overksamt i den del det inte berättigar er till er laglott. Varmt välkommen åter om du har några ytterligare frågor!  Vänligen,

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Då ni syskon gemensamt äger dödsboet och sedermera också har rätt att ärva hälften var är det alltså halva fastigheten er egendom som jag förstår det. I ett läge som detta finns det olika alternativ, men ett alternativ som förtjänar nämnas i sammanhanget är att ni efter arvskiftet genom avtal avhänder er bostaden till förmån för er mors Fd sambo. Det första är att ni helt enkelt skriver ett gåvobrev och i och med detta skänker er del av fastigheten till er mors Fd sambo. Viktigt att tänka på när det gäller fastigheter är dock att vissa formkrav ställs. Detta framgår av 4 kap 1 § och 4 kap 29 § Jordabalken. Vad som framgår är kort att gåvobrevet ska innehålla uppgift om vilken fastighet det rör sig om, förklaring att ni vill ge bort fastigheten och både era och sambons underskrift. Jordabalken kan ni för övrift hitta här: https://lagen.nu/1970:994#K4 Jag hoppas svaret hjälper dig, Med vänliga hälsningar