Oprioriterad fordran i konkurs

2015-03-29 i Konkurs
FRÅGA |Hej, vi har köpt en vara från ett AB där de har 100% återköpsgaranti. Vi har därför sänt tillbaka varan och ska då få våra pengar tillbaka enligt avtalet. Företaget har nu meddelat att de går i konkurs. Vad händer med våra pengar då? Kommer vi att få tillbaka dom? Behöver vi anmäla på något sätt att företaget är skyldig oss pengar? Det går inte att få kontakt med företaget i fråga heller. Tacksam för svar
Måns Gottfries |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.De regler som gäller när ett företag försätts i konkurs finns i förmånsrättslagen, du kan läsa lagen i sin helhet här. Vid en konkurs prioriteras olika fordringar olika. Det finns fordringar med så kallad allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska betalas före andra "vanliga" skulder. Det finns även särskilda förmånsrätter, se paragraferna 3 a - 9 § §. Dessa särskilda förmånsrätter har företräde framför allmänna förmånsrätter, vilket framgår av 15 §. Den fordran du talar om har ingen förmånsrätt utan betraktas som en ”vanlig” fordran och prioriteras således först när andra fordringar med förmånsrätter har betalats. Av 18 § följer att fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt. Med detta menas att de tillgångar som finns kvar efter att fordringar med allmänna och särskilda förmånsrätter betalats fördelas procentuellt. Det är konkursförvaltaren som handlägger dessa frågor och mitt råd är därför att vända er till den ansvarige konkursförvaltaren och ge denne information kring er fordran. Jag hoppas att svaret var till din hjälp.Vänliga Hälsningar,

Beskattning vid fastighetsförsäljning/ anskaffningsutgift vid gåva

2015-03-29 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej. Min fru ärvde ett torp där det inte finns försäljning/delning på papper då det funnits på samma mark som större gård. Finns värdering ca 15 år gammal då hennes far fick torpet, så syskon ev fick annat av liknande värde.Skulle man kunna ta värderingen som anskaffningsvärde när man ska skatta på försäljning nu?
Måns Gottfries |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Denna fråga regleras i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Av 42:1 IL följer att kapitalvinster ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital, du kan läsa paragrafen i sin helhet här. Kapitalvinsten, enligt 44:13 IL (läs här), beräknas genom att ersättningen minskas med utgifter vid försäljningen samt själva omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet definieras vidare i 44:14 IL. Eftersom din fru fick huset genom arv från hennes far gäller att din fru inträder i dennes skattemässiga situation, detta följer av 44:21 IL. Med detta menas att det är den anskaffningsutgift som din pappa hade som kommer att användas i beräkningen av omkostnadsbeloppet och slutligen kapitalvinsten. Som du kan se i 44:14 IL ingår anskaffningsutgiften i omkostnadsbeloppet. Ifall även fadern i sin tur erhållit genom arv eller gåva så gäller, i enlighet med 44:21 IL, samma sak för honom. Din fru inträder på så vis i samma skattemässiga situation som den som givit fastigheten till hennes far. Det kan även tilläggas att det finns speciella regler för fastigheter förvärvade före 1952, något som inte framgår av frågan. Reglerna är stadgade i 45:28, läs https://lagen.nu/1999:1229#K45P28S1. I korthet innebär dessa att anskaffningsutgiften är 150 procent av fastighetens taxeringsvärde år 1952 alternativt ersättningen vid förvärvet utgått från att denna summa är högre än 150 procent av taxeringsvärdet år 1952. Jag hoppas att svaret var till din hjälp. Vänliga hälsningar

Utmätning – själv sälja egendom?

2015-03-29 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som händer med utmätningsgäldenären då utmätning pågår. Vad händer t.ex. om jag som utmätningsgäldenär säljer ett piano till tredje man som KFM önskar att utmäta? Är denna transaktion giltig?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Utmätning regleras i 4 kap. UB och av den 29 § framgår att en utmätningsgäldenär inte får sälja egendom till skada för borgenären utan KFM:s medgivande, om utmätning beslutats. Om denna paragraf överträds kan ansvar för överträdelse av myndighets bud (17 kap. 13 § BrB). Även 11 kap. BrB kan aktualiseras om det föreligger fara att gäldenären kommer på obestånd. Således ska det däremot vara riskfritt att sälja pianot om det innebär att du får betalt tillräckligt mycket för att kunna betala skulden. Om det däremot är så att KFM ännu inte beslutat om utmätning kan egendom säljas, finns risk att gäldenären kommer på obestånd kan dock som sagt 11 kap. BrB aktualiseras liksom 4 kap. KL vilket i så fall kan medföra att försäljningen går åter. Detta förutsätter dock att en konkurs har inträffat.

Ersättningsskyldighet pga. rökning i hyresrätt?

2015-03-29 i Hyresrätt
FRÅGA |HejMin mamma har för en månad sedan flyttat till servicehus från sin lägenhet vilken hon bott i sedan 1994. Hyresvärden vill nu ha skadestånd 20 000 kr för spärrmålning och målartvätt. Mamma har rökt vid balkongdörren som varit öppnad samt under köksfläkten. Har hyresvärden rätt att kräva ersättning eller inte? Mamma är fattig pensionär utan möjlighet att klara utgiften. Kan hon straffas för att det skett en helomvändning i synen på rökare sedan hon skrev kontraktet? Mvh Maria
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Huvudregeln är att man får lov att röka i en hyreslägenhet, om det inte uttryckligen står i hyreskontraktet att man inte får det. Som hyresgäst har man dock en vårdplikt för sin lägenhet, enligt 12 kap. 24 § jordabalken. Vårdplikten innebär att hyresgästen ska göra sådant som behövs för den löpande skötseln av lägenheten, som t.ex. att städa och hålla rent. Lagen utgår från hur en ordentlig person hade skött lägenheten. Hyresgästen är skyldig att betala skadestånd till hyresvärden för all skada som uppkommer genom att hyresgästen inte vårdar lägenheten. För att undvika att bli skadeståndsskyldig är det därför viktigt att hyresgästen försöker begränsa den negativa effekten som rökningen kan ha på målning och tapeter, genom att t.ex. regelbundet rengöra de ytor som utsätts för röken.Din mamma verkar ju ha försökt begränsa skadorna genom att bara röka under köksfläkten och vid den öppna balkongdörren. I tidigare fall från Högsta domstolen och Hovrätterna har en del hyresvärdar som krävt ersättning för rökskador blivit nekade. Det har varit när hyresgästerna ansetts ha uppfyllt sin vårdplikt när de har försökt förebygga rökskador genom att t.ex. vädra ordentligt. Eftersom jag inte vet hur stora rökskadorna är eller hur mycket arbete som krävs för att reparera dem, kan jag tyvärr inte ge något svar på om hyresvärden har rätt till ersättning från din mamma i just ert fall. I många fall krävs det omfattande reparationer för att lägenheter där rökare bott ska uppnå godtagbara förhållanden. Att synen på rökning har förändrats kan nog tyvärr inte hjälpa din mamma.Om de skador som din mammas rökning orsakat endast utgör normalt slitage eller om 20 000 kr är ett högre belopp än vad som krävs för att ersätta skadorna tycker jag att din mamma ska ta hjälp av en jurist, t.ex. hos Hyresgästföreningen (om hon är medlem där). Om din mamma bestrider skadeståndsskyldigheten, men hyresvärden ändå anser sig ha rätt till den, finns det en risk att hyresvärden stämmer din mamma i tingsrätten. Även i tingsrätten kan man få hjälp av Hyresgästföreningen. Hoppas det löser sig och att mitt svar är till hjälp för er!Med vänlig hälsning,

Förbud mot fågelmatning

2015-03-29 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en BRF förbjuda fågelmatning?
Homan Gerami |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av 7 kap. 9 § bostadsrättslagen framgår det att en bostadsrättsinnehavare ska se till att inte utsätta sin omgivning för störningar som kan försämra bostadsmiljön, samt iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom och utanför huset. Det förekommer att bostadsrättsföreningar, med stöd av förevarande lagrum, väljer att införa förbud mot fågelmatning på grund av att frö och matresterna riskerar att locka till sig råttor och andra skadedjur. Hovrätten har i ett mål fastställt att man genom att mata fåglar åsidosätter sina skyldigheter att iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick. Din bostadsrättsförening har därmed fog att förbjuda fågelmatning.Vänligen,

Kontaktförbud när det finns gemensamma barn

2015-03-29 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag håller på att stötta en närstående i att se över möjligheterna att anmäla hennes före detta sambo för det fysiska och psykiska våld han utsatte henne för under deras förhållande. Vi har varit hos polisen för att prata om det här och vilka utsikter och möjligheter för att få till ett kontaktförbud då han regelbundet trakasserar henne visa SMS. Dessa trakasserier är inte alltid väldigt grova men ofta uppenbart formulerade på ett sätt att skrämma eller trycka ner henne psykiskt. Men då hon är svårt psykiskt sjuk och klarar inte så mycket kan detta verkligen knäcka henne vissa dagar. Vi har varit och pratat med en polis angående detta och denna polis sa att det var mycket svårt att få kontaktförbud om man har gemensamma barn vilket dom har. Polisen förklarade detta med att om man har gemensamma barn så behövs en viss kontakt för olika vårdnadsfrågor. Vi trodde sedan tidigare att vid fall som detta så kunde kontaktförbudet ha undantag som gäller vissa situationer angående barnen. Samt att hon gärna skulle vilja att mycket av kontakten angående barnen ska gå via en mellanhand på socialtjänsten. Så våran fråga är då om det som det lät på polisen nästan omöjligt att få kontaktförbud vid gemensam barn och delad vårdnad eller om man kan ha vissa förutbestämda omständigheter då kontakt kan upprättas för att behandla frågor om barnen samt att låta det mesta av denna kontakt gå via socialtjänsten.
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Kontaktförbud behandlas i lag om kontaktförbud som du hittar https://lagen.nu/1988:688. I lagen sägs inte så mycket om situationen du nämner, där det handlar om ett par med gemensamma barn. I propositionen (Prop. 1987/88:137) bakom lagen sägs dock att kontaktförbudet ska utformas på ett sätt som är effektiv utan att vara mer ingripande än vad som är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, och att det att man har gemensamma barn kan vara ett legitimt skäl till täta kontakter parterna emellan. Vidare sägs att:”kontaktförbud inte får hindra föräldrar att umgås med sina barn, med undantag för de fallen då förbudet gäller till skydd för barnen. Praktiska problem bör kunna lösas t.ex. genom att personal inom socialtjänsten förmedlar kontakter mellan föräldrarna och följer med barnet mellan föräldrarnas bostäder.”Den lösning du föreslår, med att kontakter kan förmedlas via socialtjänsten, ligger alltså nära den lösning som propositionen förespråkar. Utifrån propositionen finns det ett utrymme för att meddela kontaktförbud även när parterna har gemensamma barn, och att legitima kontakter som rör barnen kan skötas via socialtjänsten. Mer information finns att hitta i Åklagarmyndighetens handbok rörande kontaktförbud, här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ordning för prövning av yrkanden

2015-03-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Får en domstol avgöra en svarandes andrahandsyrkande utan att pröva ett förstahandsyrkande? T.ex bifalla en kvittningsinvändning som framställts i andra hand innan man prövat invändningen om att fordringen redan är betald?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom det talas om fordringar antas det i fortsättningen röra sig om ett dispositivt tvistemål. I ett sådant råder den s.k. dispositionsprincipen innebärande att domstolen ej får döma över ”annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat”, varav följer att det vore fel att pröva en parts yrkanden i en annan ordning än den som yrkats (se 17 kap. 3 § rättegångsbalken). Domstolen skall således först pröva förstahandsinvändningen för att därefter övergå till andrahandsinvändningen. Rättegångsbalken finner du här. Vänligen,

Ändra servitut

2015-03-29 i Servitut
FRÅGA |Hej!Min fråga är:Vi bor i ett hus med lite mark till. På vår mark går det en servitut väg igenom. Hur bred ska vägen vara för att han ska kunna komma in med sin traktor och släp för att komma åt sin skog som ligger angränsande till vår mark. Vi har hästar och jag vill kunna utnyttja vår mark så mycket det går. Tyvärr går det inte att prata med denna herre om det då han är helt oresonlig. Har varit i kontakt med kommunen där vi bor och dom säger 3.5 meters bredd. Men stämmer det ? Vore tacksam för svar så vi vet vad vi kan dra linjen. Mvh J
Julia Tigerström |Tack för din fråga.Servitut innebär en rätt att nyttja en del av någon annans fastighet för ett specifikt ändamål. Fastigheten som tillåts nyttja en annan fastighet kallas härskande fastighet och den fastighet som nyttjas kallas tjänande fastighet. I det här fallet är alltså din fastighet den tjänande fastigheten. De finns två typer av servitut: avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut regleras i 14 kap. jordabalken och är en uppgörelse mellan fastighetsägarna. För att ett avtalsservitut ska vara giltigt ska det finns en skriftlig upplåtelsehandling. Det är möjligt att registrera upplåtelsehandlingen i Lantmäteriets fastighetsregister. Servitutet hänger samman med äganderätten till den härskande fastigheten, inte med personen som vid avtalstillfället var ägare till den. Registrering underlättar därför för framtida fastighetsägare, eftersom det då inte bör uppstå några oklarheter om att servitut upplåtits och vad det omfattar. Officialservitut kallas servitut som tillkommit i enlighet med fastighetsbildningslagen. Denna typ av servitut är till skillnad från avtalsservitutet ett myndighetsbeslut, inte en privat överenskommelse. Bildandet av ett servitut fullbordas genom att beslutet skrivs in i Lantmäteriets fastighetsregister. Hur bred vägen på din fastighet ska vara beror på omfattningen av servitutet. Servitutets omfattning bör framgå av upplåtelsehandlingen om det är fråga om ett avtalsservitut och av fastighetsbildningsbeslutet om det är fråga om ett officialservitut. Om du är osäker på vilken typ av servitut som upplåtits, bör du kunna hitta svaret i köpekontraktet för din fastighet. Ett icke inskrivet avtalsservitut framgår dock normalt inte av köpekontraktet, men den som sålde fastigheten till dig bör i så fall ha informerat om det. Är det fråga om ett officialservitut och dess omfång är oklart, kan Lantmäteriet på ansökan av någon av de berörda fastighetsägarna pröva frågan genom så kallad fastighetsbestämning, se 14 kap. 1 och 1a §§ fastighetsbildningslagen. Frågan avgörs genom ett fastighetsbestämningsbeslut. Ett sådant beslut kan inte ändra servitutets omfattning, utan fastställer bara omfattningen så att det inte längre råder någon oklarhet. Ett servitut kan under vissa förutsättningar ändras eller upphävas (utgångspunkten är dock att ett upplåtet servitut ska gälla). Det sker genom fastighetsreglering, vilket kan komma till stånd på ansökan av någon av fastighetsägarna, 5 kap. 1 och 3 §§ fastighetsbildningslagen. Ett krav för att fastighetsreglering ska ske är att fastighetsregleringen är nödvändig för att sökandens fastighet ska förbättras, 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen. Fler krav som måste uppfyllas för att ändring eller upphävande ska ske finns i 7 kap. fastighetsbildningslagen. Fastighetsägarna kan dock komma överens om att bortse från kraven, se 7 kap. 8 § fastighetsbildningslagen. Denna länk leder till information om hur du får tillgång till uppgifter i Lantmäteriets fastighetsregister (exempelvis inskrivna servitut): https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Fastighetsinformation/Fastighetsregistret/Sa-far-du-tillgang-till-Fastighetsregistret/Denna länk leder till information om hur du ansöker om fastighetsreglering hos Lantmäteriet: http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Reglera/