Brev till åklagare, offentligt i förundersökning?

2014-07-30 i Sekretess
FRÅGA |om man är häktad och skriver brev till åklagare,kan åklagare visa brev ofentligt i FUP
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Jag hade behövt lite mer information för att kunna svara ordentligt på din fråga. För att brevet ska tas med i förundersökningsprotokollet överhuvudtaget måste det ha betydelse för utredningen. En förundersökning/förundersökningsprotokoll blir offentligt när åtal väcks eller undersökningen läggs ner. Alltså när ärendet är slutbehandlat hos myndigheten, se 2 kap 7 § tryckfrihetsförordningen (https://lagen.nu/1949:105). Däremot kan vissa delar bli allmänna handlingar innan själva förundersökningsprotokollet blir allmänt. Vilket ett brev skulle kunna vara, eftersom det är något som inkommer till en myndighet och på så sätt blir allmänt när brevet har anlänt och kommit åklagaren tillhanda, 2 kap 6 § tryckfrihetsförordningen.Brevet kan däremot föreläggas med sekretess beroende på vad som står däri. Den aktuella sekretessregeln i detta fall är 35 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (https://lagen.nu/2009:400#K35). Om brevet rör den misstänktes personliga eller ekonomiska förhållanden och det inte står klart att den enskilde eller dess närstående kommer lida men om uppgiften röjs (och uppgiften förekommer i en förundersökning, se punkt 1 i paragrafen), ska sekretess föreligga. När bestämmelsen är skriven på det här sättet är huvudregeln att sekretess ska föreligga (kallas för omvänt skaderekvisit), och en prövning om sekretess ska föreligga eller inte måste göras i varje enskilt fall.Om brevet inte innehåller något som kan skada den misstänkte eller dess närstående på något sätt, kommer brevet att vara offentligt i förundersökningsprotokollet.Hoppas att detta är till hjälp,

Fråga om arvsordning, avsaknad av testamente samt att egendom blir rätt värderade

2014-07-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min faster är avliden och efterlämnar en syster. Min far (hennes bror) är avliden. Om jag är rätt underrättad ska min faster samt jag och mina syskon ärva samt vår avlidna faster. Nu har jag hört att min fasters sista önskan var att våra kusiner, den efterlevande systerns barn ska ärva alla smycken. Det finns inget testamente. Enligt vad jag vet måste allt i dödsboet värderas och ingå i bouppteckningen och delas mellan arvingarna. Dvs inget kan tas ur dödsboet. Hur kan jag säkerställa att alla smycken blir värderade och inte tagna ur dödsboet. Om kusinerna (dvs min faster) får smyckena måste väl värdet för dessa räknas av från arvet.
Ellinor Svensson |Hej och tack för din fråga. När jag besvarar din fråga utgår jag från att din faster inte har några barn (bröstarvingar) eftersom du inte har nämnt något om det. Första arvsklassen utgörs nämligen av arvlåtarens barn, 2:1 ÄB https://lagen.nu/1958:637Andra arvsklassen utgörs av den avlidnes föräldrar, 2:2 ÄB. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott.För att ett testamente ska vara giltigt så krävs det att testamentet är upprättat enligt formkraven, 10:1 ÄB. Testamente skall bland annat upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen. Vittnena ska styrka handlingen med sina namn. Om testamentet inte följer formkraven är det ogiltigt enligt 13:1 ÄB. När någon har avlidit ska ni som ingår i dödsboet göra en bouppteckning som innebär att ni går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen innebär att du bevakar din egen rätt. Den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet, 20:4 ÄB. Om du är osäker på värderingen av smyckena så rekommenderar jag att ni får egendomen värderad av en oberoende part.

Anskaffningsvärde för fastighet som förvärvats genom gåva

2014-07-30 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Hej! För ca 20 år sedan fick jag och mina syskon 16% var av mina föräldrars hus i gåva. Tanken var att minimera arvsskatt i framtiden. Min far har nu avlidit och huset ska säljas, min mor flyttar till bostadsrätt. Min fråga är hur vinstskatten beräknas på våra respektive 16%? Det vill säga, hur beräknas vårt anskaffningsvärde som får dras från försäljningssumman för att få fram vinsten?
Ida Walhagen |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!När en tillgång förvärvas genom gåva övertar gåvotagaren den tidigare ägarens skattemässiga situation, enligt 44 kap. 21 § inkomstskattelagen. För er del innebär det att ni har övertagit det anskaffningsvärde som era föräldrar ursprungligen köpte fastigheten för, vilket ni sedan använder vid beräkningen av vinsten vid försäljningen. Hoppas att detta besvarade din fråga!Vänligen

Särkullbarns laglott vid efterarv efter testamente och arvsavstående

2014-07-30 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag har en fråga ang särkullsbarn. Min far har två barn och hans fru har två barn och de har inga gemensamma barn. Min farmor är illa däran och sitter dessvärre med en mindre förmögenhet. Min far kommer ärva 50% och mina två kusiner 25% vardera då min farbror är avliden. Min far har svår ms och jag och min syster är lite oroliga huruvida vi kommer få ärva i vår tur vår farmors del av förmögenheten trots att, så vitt jag vet, de har skrivit testamente på att min fars fru ska sitta i orubbat bo när han avlider. Eller kommer min fars frus barn få min farmors pengar när hon avlider så jag och min syster står lottlösa? Kan jag och min syster på något sätt bestrida isåfall?Tacksam för svar snarast Hälsningar
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt ärvdabalken 7 kap. 1 § är hälften av den arvslott som genom lag tillkommer en bröstarvinge dennes laglott. Bröstarvingarnas arvslott är enligt 2 kap. 1 § lika stora. Det innebär att din och din systers arvslotter uppgår till 50 % vardera av er fars kvarlåtenskap. Det innebär i sin tur att er respektive laglott uppgår till 25 % vardera. Sammanlagt 50 % av er fars tillgångar kan alltså inte testamenteras till någon annan än er bröstarvingar. Undantaget från den regeln är att er fars fru kan ärva dessa tillgångar med fri förfoganderätt om ni väljer att avstå från arv enligt 3 kap. 9 §. Detta innebär att frun får förfoga fritt över tillgångarna under sin levnadstid men att tillgångarna inte kommer ingå i hennes dödsbo. Vid fruns bortgång kommer ni, faderns två bröstarvingar, i sådant fall ha rätt till efterarv. Det vill säga att ni då kommer ärva en andel av fruns tillgångar motsvarande den andel er laglott utgjorde bland fruns tillgångar efter arvet från er far. Detta regleras i 3 kap. 2 §.Jag förstår att detta kan tyckas förvirrande så låt mig presentera ett räkneexempel: Er far har 200 kronor vid sin bortgång. 100 kronor utgör er sammanlagda laglott. Ni avstår arv tillsvidare. Frun har vid tillfället 100 kronor. Efter arvsskiftet har hon då 300 kronor varav 100 kronor utgör er laglott, en tredjedel av hennes sammanlagda tillgångar. Låt oss säga att hennes förmögenhet växer till 450 kronor innan hennes bortgång. Då har ni genom efterarv rätt till en tredjedel av hennes tillgångar, alltså 150 kronor.Väljer ni inte att avstå från arv enligt 3 kap. 9 § ärver ni er far direkt enligt 3 kap. 1 §. Arvet uppgår då till 25 % av er fars tillgångar vardera. Oavsett vilket av dessa två alternativ ni väljer ärver ni alltså er far, alla tillgångar kommer inte tillfalla er fars frus barn.Vänliga hälsningar

Preskription av skadestånd

2014-07-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Blev dömd att betala skadestånd till en kille solidariskt tillsammans med två andra för ca 9 år sedan. Jag har inte hört något om skadeståndet under alla dessa år. Preskriberas ett skadestånd i brottmål?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För regler gällande preskription av skadestånd tittar vi i preskriptionslagen (https://lagen.nu/1981:130). Eftersom den skadelidande har rätt till skadestånd från er tre har han en fordran på er och därför är lagen tillämplig. Det är helt rätt att ett skadestånd i brottmål kan preskriberas. Det är främst 2 § som är aktuell här (förutsatt att domen meddelades relativt kort efter brottet), enligt paragrafen är preskriptionstiden 10 år. Om brottet exempelvis begicks 20 maj 2005 kommer skadeståndsanspråket att preskriberas 21 maj 2015. Tiden räknas från den skadegörande handlingen, alltså datumet för brottet, och inte från den dagen domen utfärdades (detta är enligt förarbeten till preskriptionslagen). Skulle det vara så att brottet begicks mer än 9 år innan själva domen meddelades blir 3 § preskriptionslagen aktuell, och i så fall preskriberas skadeståndsfordran 1 år efter datumet för meddelandet av domen.Vänligen,

Upprepade anmälningar - förtal

2014-07-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har upprepade gånger blivit både polisanmäld och anmäld till socialtjänsten för att min granne påstår att hon hör att jag slår min dotter eller på något sätt skadar henne. Jag har blivit utred av socialtjänsten och dem har inte kommit fram till att min dotter ska fara illa i min vårdnad. Min granne har inga egna barn och så fort min dotter skriker eller blir arg uppfattar min granne det som om hon skulle bli slagen eller dylikt. Socialtjänsten hävdar att jag kan anmäla henne för förtal men kommer det att hjälpa? Vad händer när man gjort en anmälan?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är svårt att avgöra om en anmälan skulle hjälpa dig i detta fall, men en eventuell dom kan såklart i bästa fall avhålla grannen från framtida anmälningar. Socialtjänsten säger att du kan göra en anmälan om förtal. Jag ska förklara vad detta innebär och vilka svårigheter som finns.Förtal innebär att utpeka någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning - Brottsbalken 5 kap. 1 § (https://lagen.nu/1962:700). Ansvar ska inte utdömas om det var försvarligt att lämna uppgiften i fråga och personen kan visa att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. En anmälan till socialtjänsten med de uppgifter du anger är att utpeka någon som brottslig och det är en uppgift som är ägnad att framkalla missaktning hos andra. I rättsfallet RH 1992:58 hade en person anmält till socialtjänsten att grannens barn for illa och att mamman vid tillfällen uppträtt berusat. Uppgifterna bedömdes innefatta förtal. Hovrätten menade att personen som gjort anmälan saknat tillräcklig grund för att anta att omständigheterna varit sådana som hon angett och det betraktades därför inte som försvarligt att lämna uppgifterna - skadestånd utdömdes.Det kan vara svårt att föra en talan om förtal då det enligt BrB 5 kap. 5 § är ett s.k. målsägandebrott. Detta innebär att åklagare i de flesta fall inte väcker åtal, utan det är upp till målsägande själv att föra sin talan. Sådana enskilda åtal är relativt sällsynta då det är svårt att på egen hand bedriva tillräcklig utredning. Allmänt åtal (som innebär att åklagaren för talan) kan dock väckas i undantagsfall, om brottet riktar sig mot den som är under 18 år eller om målsägande anger brottet till åtal hos åklagare eller polismyndighet och det av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt att åklagare för talan. Särskilda skäl innebär att det krävs särskilt kvalificerade fall för att åklagare ska väcka åtal, t.ex. kan det vara fråga om spridning av särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens (Rätts-PM 2012:1, Förtal och förolämpning).Jag vet inte vilka närmare omständigheter som föreligger i ditt fall, men jag vill uppmärksamma att det finns ytterligare ett brott din granne kan ha begått genom sina anmälningar. Detta är falsk eller vårdslös tillvitelse som regleras i BrB 15 kap. 7 §. Brottet innebär att lämna en sanningslös utsaga till en viss myndighet. Det räcker med att en osann uppgift lämnats för att gärningen ska ha begåtts. Att genom osanna uppgifter trakassera någon kan således vara brottsligt enligt BrB 15 kap. 7 §.Sammanfattningsvis kan sägas att det i ditt fall går att väcka talan om förtal men det är inte säkert att åklagaren för din talan. Det är också möjligt att din granne begått falsk eller vårdslös tillvitelse. Jag hoppas att detta klargjort rättsläget för dig!Vänliga hälsningar

Äktenskapsförord efter äktenskapets ingående

2014-07-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan man göra ett äktenskapförord i efterskott på en bil som jag äger
Ida Walhagen |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Det finns inget krav på att ett äktenskapsförord ska ingås innan parterna ingår i äktenskap med varandra. För att kunna upprätta ett äktenskapsförord om att din bil ska vara din enskilda egendom krävs dock att ni båda är överens om att så ska vara fallet, båda behöver skriva under förordet. Äktenskapsförordet gäller från den dagen då det inges till Skatteverket för registrering när det har upprättas efter äktenskapets ingående. Se 7 kap. 3 § äktenskapsbalken.Hoppas att detta är svar på din fråga!Vänligen

Förutsättningar för förstärkt laglottsskydd

2014-07-30 i Laglott
FRÅGA |Min make dog i år.(född-36) Vi gifte oss 1992. Han har två vuxna barn. Äktenskapsförord skrivet 2003, gåvobrev 2005 och testamente 2010. Min egendom är enskild. Halva fastigheten fick jag genom gåvobrevet. Jag ärvde all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt genom testamentet. Min man gjorde allt för att leva gott och unna sig vad han ville med vetskapen att man får göra vad man vill med sin egendom så länge man lever. Jag skötte hus och hem och honom också, då han på senare tid blev sjuk, c:a ett år före sin död. Bouppteckningen slutade på minus, varför ingen laglott finns för barnen, förutom lösöre i hemmet. Kan de åberopa ärvdabalkens regler om förstärkt laglottsskydd???
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det s.k. förstärkta laglottsskyddet regleras i ärvdabalken 7 kap. 4 §. Bestämmelsen innebär att värdet av en gåva som är att likställa med ett testamente ska räknas till den övriga kvarlåtenskapen vid beräkning av laglotten. För att bestämmelsen ska bli aktuell krävs alltså först och främst att det har skett någon form av gåva som är att likställa med ett testamente. Bestämmelsen avser situationer då den som ger gåvan inom kort väntar sin bortgång samt då givaren genom inskränkningar i mottagarens förfoganderätt kan beräknas vara den som kan nyttja gåvan till sin bortgång. Har inte någon sådan gåva skett blir regeln inte aktuell.Vänliga hälsningar,