Offentlighetsprincipen utomlands?

2014-08-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, I Sverige kan man kontakta Tingsrätten och få ta del av domar, men hur gör man om man vill ta reda på om personen i fråga även har domar i ett annat land?
Fredrik Holst |Hej Daniel!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Offentlighetsprincipen, som regleras genom 2:1 tryckfrihetsförordningen (Länk), något som får sägas vara utmärkande för Sverige. I andra länder har man generellt inte denna vidsträckta offentlighetsprincip som vi har i Sverige. Det finns ingen möjlighet att hämta ut andra länders domar via våra de svenska tingsrätterna. Viss praxis från europadomstolen finns på EU:s webbplats, men mer specifikt för andra länders domstolar tror jag blir svårt att få tillgång till, särskilt då du inte är medborgare i det landet. 

Giftermål och egendom

2014-08-22 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hejsan. Jag och min flickvän kommer att gifta oss närmast framtid. Vi har en bostadsrätt som är skriven på henne men också har hon bolån på sig. I det sammanhanget vill vi ingå ett avtal för att dela bostaden och alla skulder i lika delar i fall skilsmässan. Så min fråga är vilken typ avtal är bäst för oss som omfattar inte bara giftorättsgods men också skulder, bilar och sådant. Tack på förhand!
Linnea Ranvinge |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. All egendom som inte utgör enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Enskild egendom är sådan som gjorts enskild genom äktenskapsförord eller som genom arv, testamente eller gåva mottagits med särskilt villkor om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Huvudregeln är således att all egendom som parterna äger blir gemensam (s k giftorättsgods) i och med giftermålet och därmed delas lika vid en eventuell skilsmässa (10 kap 1 § ÄktB). Även skulderna delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). I ert fall kommer själva giftermålet i sig att leda till att bostaden och skulder hänförliga till denna utgör giftorättsgods och delas lika vid en eventuell bodelning, förutsatt att ni inte har äktenskapsförord som stadgar något annat eller bostaden gjorts enskild på annat sätt, t ex genom arv. Samma sak gäller övrig egendom, såsom bilen. Något särskilt avtal behövs inte.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ersättningsfråga för servitut

2014-08-22 i Servitut
FRÅGA |Jag har köpt en fastighet B, som är nyligen avstyckad från en annan fastighet A. I samband med avstyckningen infördes ett (official) servitut med följande lydelse i fastigheten B:"Ändamål: Vattentäkt, vattenledning Rätt att tillsammans med B ta vatten ur den befintliga brunnen samt rätt att bibehålla, underhålla och vid behov förnya vattenledning från brunnen till fastighetsgränsen Till förmån för A Belastar B"Fastighet A tar sitt vatten från pumpanläggningen på fastighet B. Eftersom pumpanläggningen används av A, kan innehavaren av fastighet B begära att innehavaren av fastighet A betalar för det underhåll som behöver göras på pumpanläggning samt den elkostnad som pumpningen drar?
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!I er situation betecknar man Fastighet A som den härskande fastigheten, och fastighet B som den tjänande fastigheten. Detta särskilt tydligt då fastighet A har en rättighet på fastighet B. Enligt Jordabalken 14 kap. 6 § ska ägaren till den härskande fastigheten (fastighet A) vid utövandet av servitutet, förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt. I ert fall har den härskande fastigheten nyttjanderätt till en anläggning på den tjänande fastigheten för vilket andra stycket samma lagrum har ett förtydligande, att ägaren till den härskande fastigheten har en skyldighet att hålla anläggningen i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas ägaren till den tjänande fastigheten. Även servitutets ordalydelse kan man härleda denna skyldighet; "//...rätt att bibehålla, underhålla och vid behov förnya...//" En sådan rätt är förknippad med skyldighet också. Förenklat kan man säga att det är två sidor av samma mynt. Fastighet A har alltså även ett ansvar för anläggningen och att fastighet B inte lider skada vid servitutets utnyttjande. Med andra ord föreligger underhållsskyldighet och delat ansvar för exempelvis elkostnader. I annat fall lider fastighet B en ekonomisk skada.Hoppas det här svaret hjälper er!Med vänliga hälsningar

Kan ett dödsbo driva in skulder till den avlidne?

2014-08-22 i Fordringar
FRÅGA |När en privatperson är skyldig den avlidne, en massa pengar. kan dödsboet driva in dessa, eller är det kört.?! Eller försöker man över huvud taget. kanske inte så vanlig fråga.Kan vara av allmänt intresse.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Skulder till en avliden person försvinner inte utan ingår istället i dödsboet som en tillgång. Dödsboet kan därför på samma sätt som den avlidne driva in skulden. Fordran som den avlidne har kan även ärvas av arvingarna. Då kan den som har ärvt skulden driva in den. Hjälp med att driva in en skuld kan sökas hos kronofogden. Läs mer om detta på kronofogdens hemsida. www.kronofogden.seVänligen,

Bostad och samboavtal

2014-08-22 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag bor i en bostadsrätt med min yngste son som jag köpte loss från min fd man 2007. Jag har i år i juni också köpt en bostadsrätt till min 20-åriga son som jag äger till 90 % och han till 10 %. Nu har min särbo och hans 12 åriga son flyttat in till oss under en begränsad tid, några månader högst, tills han hittar en ny bostad till sig själv och sin son (han är bostadslös för tillfället). Vi kommer att dela på de löpande kostnaderna så länge de bor där. Ska jag skriva ett sambokontrakt med honom eller hyreskontrakt som om de är inneboende. Vill inte riskera min bostad eller min sons bostad om det inte funkar mellan oss.
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 § sambolagen är det enbart egendom som förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom, vilken kommer att delas vid en eventuell upplösning av samboförhållandet. Gällande bostad krävs att samborna bor i den och att den huvudsakligen utgör permanentbostad för att den ska anses som sambornas gemensamma bostad (utöver det faktum att den förvärvats för gemensamt bruk). Det är här avsikten med förvärvet som avgör och inte vem som de facto äger bostaden och har betalat den. När det gäller den bostadsrätt som du och din son äger tillsammans tolkar jag det av frågan som att din son bor i den, varför något förvärv för gemensamt bruk inte verkar aktuellt gällande denna. När det gäller den andra bostadsrätten som "köpts loss" verkar inte heller den ha förvärvats i syfte att utgöra er gemensamma bostad, varför inte heller denna torde komma att betraktas som samboegendom vid en eventuell framtida bodelning.Jag skulle ändå vilja rekommendera att ni upprättar ett samboavtal för att undvika framtida missförstånd. Där bör det framgå att bostaden (den av de två som huvudsakligen används som er gemensamma bostad under perioden) inte ska utgöra samboegendom vid en eventuell upplösning av samboförhållandet. Alternativt kan det stå att bodelning överhuvudtaget inte får begäras, vilket kan vara lämpligt om även egendom som inhandlas under tiden ni bor tillsammans ska tillkomma den som köpt egendomen i fråga. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av bägge samborna (se 9 § sambolagen).Till sist vill jag nämna att det finns ett undantag gällande bostadsrätter som stadgas i 22 § sambolagen. Där framgår att det i vissa fall kan vara så att den sambo som bäst behöver bostaden också ska få överta den, oavsett samboavtal och ägandeförhållanden. Detta kräver dock särskilda omständigheter om inte några gemensamma barn finns.Hoppas du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Samägande av möbler

2014-08-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag har bott tillsammans med en vän i ca 5 års tid. Vi flyttade till en lägenhet med förstahandskontrakt för drygt 3 år sedan. Jag står ensam på lägenheten men hon är folkbokförd på adressen. Vi skall nu flytta isär och min fråga är, vad har hon rätt till? Jag har betalat i stort sett alla möbler själv, eller ärvt dem från släktingar. Det mesta medan vi bott ihop. Har jag ensam rätt till dessa möbler då?Hon har under perioder fått bidrag från socialen eftersom hon varken har arbete eller studier och då står hon skriven hos dem, som inneboende hos mig.Oerhört tacksam för svar så snart som möjligt!
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaVad jag förstår av din fråga är du ensam skriven på kontraktet och din kompis har varit inneboende hos dig och du har betalat för de flesta av möblerna ni har hos er. Eftersom ni inte är sambos i lagens mening ska inte någon bodelning mellan er genomföras men din kompis kan ha samäganderätt i vissa av möblerna ni har. Dem som du inte köpt eller fått av släktingar tolkar jag som att hon har varit med och betalat för, dessa har hon rätt till hälften av enligt lag om samägande 1§. Om du inte kan visa på att fördelningen av dessa ska vara annorlunda (ex. att du betalat 80% av värdet på dem och kan visa det med kvitto eller liknande)- då har din kompis bara rätt till den delen hon har betalt för. De möbler som du själv köpt eller fått har hon ingen rätt till Länk till samägandelagen har du https://lagen.nu/1904:48_s.1 Hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Indraget körkort pga. omhändertagande enligt LOB

2014-08-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Jag ar blivit lobad. Ångesten är total. Jag är 38 år och var ute med några kollegor och jag drack alldeles för mycket vilket resulterade i att jag blev omändertagen enligt lob. Jag är skötsam, har inga alkoholproblem och det har inte hänt tidigare. Men jag känner mig orolig över vad som kommer hända. Finns det risk för mitt körkort ? Jag är även jägare och har vapenlicenser?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt körkortslagen 5 kap 3§ 5p är ”opålitlighet i nykterhetshänseende” grund för att återkalla ett körkort, således kan ett omhändertagande vid onykterhet visa på en sådan opålitlighet. Transportstyrelsen har en skyldighet att skyndsamt utreda en körkortsinnehavares lämplighet om det finns anledning att anta att denne inte uppfyller kraven för att inneha körkort. Den praxis (se bland annat RÅ 1987 not. 475) som finns från regeringsrätten (nu mer Högsta förvaltningsdomstolen) är relativt gammal men fastslår att omhändertagandena i sig inte ger tillräckligt stöd för att direkt avgöra frågan om en person är opålitlig i nykterhetshänseende, en utredning om personens lämplighet behövs. En sådan utredning tar då hänsyn till en helhetsbild av personen. Vad jag förstår av din berättelse skulle en sådan helhetsbild troligen inte visa att du vore olämplig som körkortsinnehavare då detta varit en engångsföreteelse. Vad det gäller vapenlicens kan denna dras in om licensinnehavaren är att se som olämplig att inneha skjutvapen. En grund för sådant återkallande kan vara ett omhändertagande enligt LOB, men då har det varit frågan om fler omhändertaganden än ett. Exempel på detta är RÅ 1991 ref 34 då en person omhändertagits tre gånger inom en tvåårsperiod. Det framstår alltså som en relativt låg risk att ditt körkort och/eller vapenlicens ska dras in pga. det inträffade Länk till körkortslagen har du https://lagen.nu/1998:488 Länk till vapenlagen har du https://lagen.nu/1996:67 Vänligen

Kränkande fotografering och olovlig avlyssning

2014-08-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är det olagligt att fotografera en konversation mellan 2 personer på den enes mobil? Till saken hör att den ena erkänner att den misshandlat mig inför den andre.
Sarah Saajakari |Hej!Huvudregeln är att det inte är olagligt att fotografera alternativt filma någon. Det finns undantag till huvudregeln vilket kallas kränkande fotografering, se 4 kap. 6a § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P6aS1).Kränkande fotografering innefattar när någon olovligen fotograferar inomhus i en bostad, toalett eller liknande utrymme. Befinner sig personerna man vill fotografera i ett utrymme som innefattas i paragrafen får man alltså inte fotografera konversationen.Vidare vet jag inte hur du menar med att du ska fotografera en konversation. Möjligtvis menar du det, eller så menar du att man med hjälp av tekniskt hjälpmedel ska uppta ljud och på så sätt fånga upp de ord personen som misshandlade dig säger. Det är nämligen olagligt att i hemlighet spela in till exempel en konversation mellan två personer om man själv inte deltar i konversationen. Det kallas olovlig avlyssning, 4 kap. 9a § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P9aS1). Deltar man i en konversation är det däremot tillåtet att spela in konversationen oavsett om den andra personen är ovetandes om inspelningen.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,