avdrag för uppskovsbelopp vid försäljning av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt

2016-12-08 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Jag ska betala ca 150.000 i reavinstskatt efter försäljning av min bortgångne fars hus som såldes i år. Jag har precis köpt en bostadsrätt och undrar om jag kan begära uppskov på skatten och använda pengarna till mitt nya boende? Mvh Lindberg
Arash Ghavamnejad |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Rätten att göra avdrag för uppskovsbelopp efter försäljning av en privatbostadsfastighet tillkommer enbart om fastigheten utgjort dennes ursprungsbostad, att denne har eller tänker förvärva en ersättningsbostad och att denne har eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden, se Inkomstskattelagen (IL) 47 kap 2§. Det är alltså tre kumulativa rekvisit som måste vara uppfyllda för att ha rätt till uppskov av det belopp som ska beskattas. Det första rekvisitet, att bostaden som sålt ska utgöra din ursprungsbostad, är av betydelse för Din fråga. Enligt IL 47 kap 3§ 1 st avses med ursprungsbostad en sådan privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Med privat bostad avses enligt IL 2 kap 8§ bl.a. småhus som är avsedd för en eller två familjer och den är också avsedd att användas eller används av ägaren eller dennes närstående som permanent- eller fritidsbostad. Med närstående avses bl.a. föräldrar, mor/farföräldrar, make/sambo, avkomlingar etc, se IL 2 kap 22§. Enligt IL 47 kap 3§ 2 st avses med permanentbostad en bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år närmast före avyttringen, eller under minst tre av de senaste fem åren.Du som arvinge till din fars kvarlåtenskap har, som jag kan bara tro, genom ett arvsskifte ärvt huset med full äganderätt. Om du som ägare eller någon av dina närstående använt bostaden som permanentbostad eller fritidsbostad enligt 2 kap 8§ så anses huset utgöra privatbostad i enlighet med 47 kap 3§ 1st. Däremot är frågan om huset utgjort permanentbostad för dig som skattskyldig med anledning av försäljningen enligt 47 kap 3§ 2st. Det krävs ju nämligen att Du innan avyttringen varit bosatt i huset i minst 1 år eller under 3 år av de senaste 5 åren. Enligt praxis och förarbeten krävs det inte att du under denna tid varit ägare av huset, även om du nu är den som är skattskyldig. Om du uppfyller kraven i ovan så har du rätt till uppskovsavdrag.Jag råder dig även att ringa till Skattemyndigheten för att få tydligare och mer kvalificerad rådgivning angående ditt läge. Skattereglerna är nämligen inte alltid lätta att förstå och koppla till omständigheterna i det praktiska livet. Hoppas du i övrigt fått ett någorlunda tillfredställande svar på din fråga. Vänligen,

Samboavtal och testamente

2016-12-07 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Att: Marie Gergy ang. Ditt svar till mig nr 38257..Ett stort tack Marie för ditt uttömmande och tydliga svar på min fråga ställd 2016-11-25 till Lawline i kategorin "Testamentets effekt i ett samboförhållande".Med anledning av vad du svarade mig har jag en kompletterande fråga till dig som jag också om möjligt skulle vilja få ett svar på....Jag och min andra fru lever alltså i ett samboförhållande sedan sju år tillbaka...Vi är nu inne på att upprätta ett inbördes testamente med i princip samma fördelningsmässiga profil som om vi hade varit gifta...Min fråga är vad som sker med den egendom som vi tillfört boet under den tid som vi varit sammanboende? Skall bodelning först ske av denna enligt sambolagens regler eller kan vi genom ett separat avtal förklara vilken egendom, möbler och konst, som skall vara respektive parts enskilda egendom..Frågan ställs eftersom min sambo har köpt den övervägande delen av den egendomen till ett inte obetydligt värde, ett värde som hon givetvis inte önskar skall ingå i den kvarlåtenskap som kan komma att tillfalla mig genom ett testamente för att efter mitt frånfälle ingå i den egendomsmassa att riskera till viss del även tillfalla mitt särkullbarn..Enklast är kanske att avtala bort sambolagen och upprätta en förteckning över vem av oss som äger vad av denna egendom?Ser tacksamt fram emot ett svar från dig på även denna fråga.
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Vi på Lawline är mycket glada över att du är nöjd med vår rådgivning.Om ert samboförhållande upphör pga. separation eller dödsfall så innebär det att viss egendom i ert gemensamma hushåll ska delas lika mellan dig och din sambo eller din sambos arvingar (vid dödsfall) enligt sambolagen (2003:376) 8 §. Egendomen som ska delas lika kallas för samboegendom. Övriga tillgångar behåller var och en själv. Vad som utgör samboegendom framgår av sambolagen 3 §. Där sägs att bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att var och en äger sitt samt att egendomen som förvärvats i avsikt att användas gemensamt ska utgöra samboegendom. Tvister kring detta samt bevisbördan om vad som varit gemensamt och inte gemensamt uppstår ofta.För att vara på den säkra sidan, rekommenderar jag att ni upprättar ett samboavtal. I detta kan ni reglera att sambolagen inte ska gälla vid en eventuell bodelning mellan er pga. separation eller dödsfall. Ett samboavtal är ett avtal som liknar ett äktenskapsförord men gäller enbart för sambor. Detta avtal kan du kan upprätta mellan dig och din sambo och där ni tillsammans kan reglera ägandet över egendomen i ert gemensamma hushåll. Detta innebär att ni genom ett samboavtal kan bestämma att "all egendom som bara den ena sambon betalat för ska vara dennes egna och därför tillfalla den vid en eventuellt bodelning". Om ni vill att sambolagen ska gälla till viss del och att endast viss gemensam egendom ska hållas utanför bodelning, kan ni reglera vilken egendom som ska förbli er enskilda i samboavtal. Det finns inga särskilda regler kring vad ett samboavtal ska innehålla, ni kan därför troligtvis avtala om vad ni vill.Det finns samboavtalsmallar att ladda ned gratis från nätet (se exempelvis här) men om ni vill upprätta ett säkert och tydligt samboavtal så finns möjligheten att upprätta ett samboavtal med hjälp av en utbildad jurist hos oss på Lawline. Klicka här för mer info.Jag vill återigen nämna att sambor inte kan skapa samma rättigheter som för makar genom ett testamente eftersom en efterlevande sambo inte ärver framför gemensamma barn. En efterlevande sambo kan varken skydda sig emot gemensamma barns eller särkullbarns anspråk på kvarlåtenskapen vid dödsfall. Om det vid dödsfall skulle visa sig att ett samboavtal är upprättat på ett sådant sätt att det inskränker bröstarvingarnas laglottsskydd så skulle samboavtalet kunna jämkas till bröstarvingarnas fördel. Med anledning av detta rekomenderar jag att ni kompletterar testamentet som ni just nu håller på att upprätta med ett avtal som ska träffas mellan dig, din efterlevande sambo och övriga dödsbodelägare om sammanlevnad i oskiftat bo.Hoppas du fick svar på din fråga!

Oavlönad anställning, är det ok?

2016-12-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag arbetar i ett litet aktiebolag som för tillfället har svårigheter med ekonomin. Jag skulle därför vilja erbjuda mig att arbeta två månader utan lön för att ge företaget en chans att komma på fötter igen. Finns det något sätt jag kan göra detta på?
Arash Ghavamnejad |Hej! För att anses vara anställd på en arbetsplats krävs det normalt att en person får lön av arbetsgivaren. Är du oavlönad så arbetar du som praktikant. Som praktikant är man inte skyddad av alla arbetslagar och inte heller finns det något försäkringsskydd som annars tillkommer genom en vanlig anställning via det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Inte heller andra företagsförsäkringar gäller för praktikanten, om inte praktikplatsen anordnas genom arbetsförmedlingen, en skola eller försäkringskassan. De lagar som däremot gäller för praktikanten är arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och lagen om skydd mot olycka. Du får alltså praktisera för företaget för att ge de en chans att komma på fötter igen. Däremot så gäller inte vissa garantier för praktikanter som lagen annars ställer till förmån för en anställd. Hoppas du fått svar på din fråga. Vänligen,

Underhållsskyldighet

2016-12-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej lawlineJag delar avgift för fritids med mitt ex, vi har delad vårdnad 50/50 för ett barnNu behöver jag inte längre fritids medans hon gör det...Jag vill inte betala för nåt jag inte nyttjar och tänker att jag rimligen borde slippa det...Men vad säger lagen? och om jag slipper bör jag ge henne nån slags uppsägningstid då? En månad eller så....Tack på förhand
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7:1 föräldrabalken gäller att föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Det är således föräldrarna som gemensamt ska ansvara för att barnet får det som barnet behöver. Frågan är därmed inte föräldrarnas behov utan barnets behov. Som du beskriver det har barnet ett behov av att vara på fritids. Behovet kan inte anses som oskäligt. Därför ska ni som föräldrar efter er samlade ekonomiska förmåga gemensamt stå för kostnaden.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Kortfattat om beviskravet i brottmål, domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering.

2016-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person skyller på en död under rättegång. Bevisningen är väldigt svag. Man väljer att tro på den misstänkte om att hans döde vän är den skyldige. Jag vet med säkerhet att det är omöjligt att den döde skulle vara skyldig. Vad kan jag göra?
Arash Ghavamnejad |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Eftersom jag inte har någon information om omständigheterna som ligger till grund för domstolens friande dom, så kan jag inte exakt förklara för dig varför domstolen valt att tro på den tilltalades uppgifter om att hans avlidne vän var den som utförde den straffbelagda gärningen. Däremot kan jag redogöra kort om beviskravet i brottmål och för domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering. Beviskravet och bevisbördan Först måste tydliggöras att det är åklagaren som har bevisbördan i brottmål och inte den som står tilltalad. För att åklagaren ska lyckas övertyga domstolen att rätt gärningsman står tilltalad så krävs det att åklagaren styrker bortom rimligt tvivel (beviskravet i brottmål) att gärningen begåtts av den tilltalade. Bortom rimligt tvivel innebär att bevisningen ska vara såpass entydig att det inte finns några rimliga alternativa gärningsmän. Rimligt tvivel kan uppstå på många sätt. Däremot innebär det inte automatiskt att den tilltalades förnekelse eller alternativa förklaringar till vem som begått gärningen medför rimliga tvivel om dennes skuld. Ibland kan domstolen lämna en uppgift helt utan avseende eller konstatera den har ett lågt bevisvärde vid bevisprövningen, bl.a. antingen för att uppgiften i sig är osannolik eller att uppgiften kommer från en person som inte är trovärdig eller att dennes uppgift i sig inte är tillförlitlig av någon anledning. Den fria Bevisprövningen Det finns således inga bestämda lagreglerade riktlinjer eller metoder för hur bevisning ska värderas av en domstol, förutom att domstolen själva oftast använder sig av olika teoretiska metoder för hur de ska pröva bevisning och vilken betydelse sådan bevisning ska tillmätas i målet. Det enda som föreskrivs i lagen är att domstolen skall pröva vad som är bevisat efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit i målet, se Rättegångsbalken (RB) 35 kap 1§. Den enda begränsningen för domstolens bevisprövning är att den slutliga domen enbart får grundas på sådana omständigheter och bevis som lagts fram vid huvudförhandlingen. Det senare är ett uttryck för den s.k. omedelbarhetsprincipen som är reglerad i RB 30 kap 2§. Avslutande kommentarAtt den tilltalade i din situation gått fri från straffansvar beror helt enkelt på att domstolen ansett att vederbörandes skuld inte styrkts bortom rimligt tvivel. Att domstolen eventuellt ansett att en rimlig alternativ gärningsman kan ha varit den avlidna person, beror möjligtvis på att den tilltalades uppgifter om detta har bedömts ha ett visst bevisvärde i målet. Däremot kan målets utgång likaväl grundats på andra omständigheter som medfört rimliga tvivel om den tilltalades skuld. Det är även tveksamt att domstolen i domskälen uttryckt att den döde varit den skyldige, utan här har domstolen troligen bedömt att det, utifrån den bevisning som framlagts i huvudförhandlingen, rimligen inte kan bortses att en möjlig alternativ gärningsman begått den straffbara gärningen.Vad Du ska göra?!Om Du av någon anledning innehar information som med säkerhet kan bekräfta att den döde omöjligen kan ha varit den som utfört den brottsliga gärningen, råder jag dig att omedelbart ringa till den åklagarmyndighet som handlägger ärendet och berättar för dem om vad du vet. Om det inte gått mer än 3 veckor efter att domen meddelats eller avkunnats så har åklagaren fortfarande möjligheten att överklaga domslutet. Detta förutsätter att målet inte gått hela vägen till Högsta domstol (HD) och att den slutliga domen därmed inte meddelats eller avkunnats av denna instans (sista instans). Om målet gått hela vägen till HD så finns det dessutom möjlighet till att använda sig av s.k. extra ordinära rättsmedel, dvs. resning i föreliggare fall, enligt RB 58 kap. Resning beviljas dock väldigt sällan, särskilt när resning ansöks till nackdel för den tilltalade. Hoppas du fått ett någorlunda tydligt svar på din fråga. Vänligen,

Krav på form gällande fullmakt?

2016-12-07 i Avtal
FRÅGA |Vad gäller avseende form när det kommer till fullmakt för att hämta ut någon annans försändelser på posten? Posten har ju sina egna formulär, men om det exempelvis är lite bråttom, och den vars försändelse det är, befinner sig på annan plats, kan denne då skriva en giltig fullmakt för hand, fota den, och skicka den till den som ska ges fullmakt att hämta ut försändelsen?Mvh, Niklas
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det kommer till fullmakter så är både skriftliga och muntliga fullmakter rättsligt godtagbara och det är därmed inte så strikt i hur de utformas, det handlar främst om en bevisfråga. Det är däremot upp till varje enskild att bestämma vilka typer av fullmakt som man väljer att godta, eftersom det kan finnas ett intresse av att ställa relativt höga säkerhetskrav när någon ska handla å annans vägnar. Eftersom att Posten har ett särskilt system och särskilda blanketter för att registrera fullmakt så skulle jag gissa på att de ställer upp vissa krav för vad som är godtagbart, men du gör nog bäst i att vända dig till Posten om du vill få reda på närmare vilka typer av fullmakter de godtar och huruvida det går att lösa problemet i det enskilda fallet. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Avtalsbundenhet - fullmakt

2016-12-07 i Avtal
FRÅGA |Jag lämnade in min bil på en verkstad, jag fick ett muntlig avtal på pris 700 och skakde hand på detta. Det var i juli, nu kom det en faktura på 2333kr jag ringde och klagade och han sa att det var fel och han skulle makulera den och skicka en ny. Efter en vecka kom det en påminnelse och hot om inkasso på den fakturan. Jag gick ner till vekstade då visar det sig att personen som gett mig priset har nu fått sparken och han var inte ägare (fast hans namn står som namn på verkstaden) så mitt pris är inte giltigt för jag skakde inte hand med ägaren då gäller inte det muntliga avtalet. Stämmer detta?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt gäller att avtal kan ingå formlöst. Skriftlighet krävs således inte (förutom i vissa fall). Någon handskakning krävs inte heller. Som du beskriver det har du ingått avtal med företaget om att de ska reparera din bil för 700 kr. För att detta avtal ska vara bindande för företaget krävs att det har ingåtts med någon som var behörig att göra detta åt företaget, t.ex. på grund av en fullmakt. Regler om fullmakt finns i avtalslagen. På vilken grund personen du har ingått avtalet med skulle vara behörig är svårt att säga utan att veta mer. Anställda borde dock i de flesta fall vara behöriga i de flesta fall att ingå sådana avtal. Se t.ex. 10 § 2 st avtalslagen. Som du beskrivet det verkar det inte finnas något som tyder på att den anställda gått utöver sin behörighet eller befogenhet. Avtalet borde således vara bindande för företaget. För det fall de inte vill följa avtalet kan du vända dig till domstol för att få frågan prövad. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Sälja bostad vid samägande och testamentsförordnande

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har ärvt 50% i en sommarstuga där samägande lagen har skrivits bort. I det här testamentet står det att jag i första hand måste hembjuda det till den andra ägaren (min morbror). Detta har gjorts och han vill köpa det men har inga pengar. Jag vill inte äga huset tillsammans med min morbror, men hur kan jag se till att det säljs om inte samägande lagen inte gäller?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på vad som står exakt i testamentet. Eftersom ni avtalat bort samägandelagen behöver ni inte ta hänsyn till den lagens bestämmelser. Ifall det står i testamentet att man får sälja bostaden efter att man erbjudit den andra ägaren att köpa ens del ser jag inget hinder för att du säljer bostaden till någon annan i detta läge. För att vara helt säker bör du återigen fråga din morbror om han vill köpa bostaden och ge honom en tid som har får på sig att betala. Har han inte några pengar ska du inte behöva behålla bostaden tills han fått ihop tillräckligt, det viktiga är att du faktiskt har erbjudit honom och gett honom möjlighet att köpa bostaden av dig. Du kan även fråga din morbror om han känner någon annan som kan tänka sig att köpa bostaden av dig som senare kan vara villig att sälja den vidare till din morbror, detta verkar dock inte vara något krav enligt testamentet. Sammanfattningsvis tolkar jag testamentet på så sätt att du måste erbjuda din morbror att köpa din halva innan du får sälja denna vidare. Att han vill köpa den men inte har pengar till detta ska inte ligga dig till last. Du har gjort vad du måste enligt testamentet och bör få sälja den vidare om din morbror inte köper den av dig. För säkerhets skull bör du fråga din morbror återigen och berätta att du kommer att sälja den vidare om han inte köper den av dig. Detta gäller om inte testamentet säger något annat, som att du t ex måste fråga två gånger med 6 månaders mellanrum eller liknande. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning