Arvskifte, hur lång tid?

2015-07-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska man räkna med att arvet utskiftas efter en enkel bouppteckning med 4 arvingar?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förutsätter utifrån din fråga att bouppteckning redan har förrättats, blivit underskriven av samtliga dödsbodelägare samt blivit inskickad och godkänd av Skatteverket. Om detta redan är färdigt är det alltså dags för själva arvskiftet. Reglerna om detta återfinns https://lagen.nu/1958:637#K23. Det ska upprättas en handling över arvskifte som måste skrivas under av dödsbodelägarna (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Denna handling behöver inte skickas in till någon myndighet för godkännande. Det som kan dra ut på tiden här är exempelvis om arvskifteshandlingen inte skrivs under av samtliga delägare, alternativt att delägarna inte kommer överens om hur arvet ska fördelas. Då kan man ta hjälp av en så kallad skiftesman, som rätten ska förordna på begäran av en delägare (se https://lagen.nu/1958:637#K23P5S1). Med detta sagt är det svårt att säga hur lång tid det tar innan arvskiftet är färdigt utan att jag känner till mer om omständigheterna i ditt fall. Jag hoppas ändå att du fick lite vägledning av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Störande grannar - ofredande och skadegörelse?

2015-07-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Grannens gäster spottar snus och kastar cigarettfimpar på min tomt, bl a i mina kaniners inhängnad. De spelar även ofta hög musik och står och och pratar högljutt i trädgården på kvällarna, så sent som klockan 24 på vardagar och 3-4 på helger, så att varken jag, min sambo eller mina barn får sova. Får de verkligen bete sig så här? De utsätter mina djur för direkt livsfara, mina barn skulle också kunna råka illa ut av snuset och fimparna och oljudet gör att vi inte får sova, vilket är ohållbart när man ska upp och arbeta dagen efter.
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga!Störande beteende kan utgöra ofredande och att förstöra någons trädgård eller skada någons djur kan utgöra skadegörelse. Det krävs självklart att vissa rekvisit (förutsättningar/krav) är uppfyllda för att handlingarna ska klassas som någon av de nämnda brotten. Jag kommer nedan redogöra för var och en av dem.Gällande att förstöra i någons trädgård så skulle detta kunna räknas som skadegörelse. I 12 kap 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB) stadgas att den som förstör eller skadar fast eller lös egendom kan dömas för skadegörelse om skadan är "till men för annans rätt därtill". Det innebär att om någon förstör Din trädgård på sådant sätt att den förändras och det är till men för dig så kan det alltså utgöra skadegörelse. Menet behöver inte vara ekonomisk skada utan inkluderar även estetiskt värde. Skadan får dock inte vara allt för obetydlig utan en viss grad av allvar krävs. Är dessa förutsättningar uppfyllda kan det alltså räknas som skadegörelse. Är förutsättningarna för skadegörelsebrottet uppfyllda men anses brottet vara ringa med hänsyn till skadans obetydlighet och andra omständigheter så ska personen dömas för åverkan istället för skadegörelse, 12 kap 2 § BrB. För att dömas till ansvar krävs uppsåt. Dock behöver inte ett skadesyfte ha förelegat.Att skada djur kan också bedömas som skadegörelse då djur räknas som lös egendom i "lagens mening". Skulle Dina kaniner skadas av fimparna eller snuset och är ovan nämnda förutsättningar uppfyllda så kan detta vara att bedöma som skadegörelse.Gällande störningarna sent på kvällarna och nätterna så kan detta utgöra ofredande. I 4 kap 7 § BrB stadgas att "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan...". Man kan alltså genom "oljud" och "annat hänsynslöst beteende" ofreda någon.För att sammanfatta så kan alltså Dina grannars gästers handlingar utgöra brott om handlingarna bedöms som tillräckligt allvarliga och om ovan nämnda förutsättningar är uppfyllda. Straffet som kan följa på brotten är böter eller fängelse i högst ett år för ofredande, böter eller fängelse i högst ett år för skadegörelse och böter för åverkan.Jag hoppas att Du har fått svar på Din fråga!Med vänlig hälsning,

Om en bil tillhör dödsbo på grund av registrering i bilregistret

2015-07-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min moster har avlidit. Hon har 2 syskon i livet samt en avliden syster samt bror. Både min mor samt den avlidna systern har barn i livet. Min moster har en veteranbil skriven på sig men denna bil köptes i slutet på 50-talet av mina bägge morbröder, problemet är att det inte finns ngt kvitto eller dokumentation på detta köp. Bilen skrev på min nu avlidne moster pga av skattemässiga skäl tror jag . Vem ärver denna veteranbil av min moster?
Emma Persson |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB), se här. Din avlidne mosters barn är hennes bröstarvingar och ärver således all hennes kvarlåtenskap (då jag förutsätter att hon inte har en make som lever). Detta följer av regeln i ÄB 2 kap. 1 §, se här. Om den avlidne mostern även skulle ha barn som avlidit före henne, så träder deras eventuella barn in i deras ställe. Om bilen står registrerad på din avlidne moster som ägare, och det inte heller finns några andra handlingar som styrker att det egentligen är någon annan som är faktisk ägare till bilen än din avlidne moster, kan det vara svårt att inte anse att bilen ska ingå i hennes kvarlåtenskap. Det skulle i så fall innebära att det är din avlidne mosters barn som ärver veteranbilen. Jag har dock svårt att ge ett mer konkret svar än så i just detta fall, jag rekommenderar därför att ta kontakt med en jurist specialiserad på familjerätt för ytterligare råd i detta ärende angående om bilen ska anses ingå i din avlidna mosters dödsbo eller inte.Med vänliga hälsningar

Preskription vid narkotikasmuggling

2015-07-30 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur lång preskriptionstiden för medhjälp till narkotikasmuggling av normalgraden då jag dömdes till 1 månads fängelse/50 timmars samhällstjänst är.Gissar på 5 eller 10 år men hittar inget konkret svar på nätet.Tack på förhand.
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Med preskriptionstid menas vanligen den tid som åklagaren har på sig att väcka åtal innan det "är försent". För narkotikasmuggling (här) är det maximala straffet 3 års fängelse vilket innebär att åtal måste väckas senast 10 år efter gärningen (35 kap. 1 § BrB). Eftersom du skriver att du redan har dömts kan med preskriptionstid även förstås den tid som straffet måste påbörjas inom, för fängelsestraff regleras den tiden i 35 kap. 8 § BrB. Av paragrafen framgår att det, för ett straff om en månads fängelse, fängelsestraffet bortfaller om det inte påbörjats inom fem år.

Förälders rätt till nedsatt arbetstid

2015-07-30 i Föräldraledighet
FRÅGA |Hej! Jag har varit föräldraledig sedan oktober 2014 då min son kom. Jag planerar att återgå till mitt arbete i januari men så börja arbeta 75% på så sätt att jag arbetar 3 dagar och är hemma 2. När jag prata med min chef verkade han inte nöjd över min planering. Kan han neka mig att arbeta 75%? Finns det någon lag som stödjer mig?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga!En förälder har rätt till delledighet genom att exempelvis som i Ditt fall arbeta 75 % och vara ledig 25 %. Detta framgår av föräldraledighetslagen (1995:594). Flera olika former av ledighet finns. I lagens 6 § stadgas rätten till ledighet under tiden då Du som förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Du har då rätt till förkortning av Din normala arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. I lagens 7 § regleras rätten till ledighet utan att Du får någon föräldrapenning. Du har då rätt till förkortning av den normala arbetstiden med upp till fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som inte har avslutat sitt första skolår. Eftersom Ditt barn är under åtta år har Du alltså rätt till ledighet och eftersom du har planerat att förkorta Din arbetstid så att Du jobbar 75 % så rymmer det inom det Du har rätt till dvs. förkortning av en fjärdedel. Det finns även andra former av ledighet enligt lagen. Exempel på dessa är hel ledighet me eller utan föräldrapenning och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.Gällande förläggningen av ledigheten så stadgas i 12 § föräldraledighetslagen att ledigheten får spridas över hela arbetsveckan eller förläggas till en eller fler särskilda dagar. Observera här skillnaden: Du har rätt till ledighet men gällande när du ska vara ledig så får den förläggas enligt Dina önskemål.I föräldraledighetslagens 13 § föreskrivs att när Du planerar att vara ledig (enligt exempelvis ovan nämnda "ledighetsvarianter" enligt 6 och 7 §§) måste Du anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte är möjligt, så snart Du kan. Du ska, enligt 14 § i samma lag, samråda med arbetsgivaren om förläggningen av ledigheten. I bestämmelsens andra stycke stadgas följande: "Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet." Alltså, om Dina önskemål inte medför "påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet" så ska det inte finnas några hinder för Dig att få vara ledig enligt Dina önskemål. Din arbetsgivare får inte själv bestämma (utan Ditt samtycke) om hur Din ledighet ska förläggas "på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut." Avslutningsvis får Din arbetsgivare inte inskränka Din rätt till nedsatt arbetstid. Skulle Ni ingå ett avtal som inskränker de rättigheter som ges till en arbetstagare i föräldraledighetslagen så är detta avtal ogiltigt enligt 2 § föräldraledighetslagen. Enligt samma bestämmelse får dock den närmare tillämpningen i fråga om ledighetens förläggning enligt 11-12 §§ bestämmas i kollektivavtal (när kollektivavtalet slutits på det sätt som anges i bestämmelsens andra stycke).Jag hoppas att Du har fått svar på Din fråga!Med vänlig hälsning,

Tandvård och konsumenttjänstlagen

2015-07-30 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, jag undrar följande: vad säger Konsumenttjänstlagen om en tandvårdsbehandling som gjordes helt fel och som nu måste göras om? En behandling som kostade mellan 130 000 - 140 000. Tror mig läsa någonstans att en felaktigt utfört behandling räknas som inte gjort alls. Tack på förhand.
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga!1 § konsumenttjänstlagen (1985:716) stadgar när lagen tillämpas. Den tillämpas inte på tjänster som utförs på människor eller djur. Exempelvis läkarvård, skönhetsbehandlingar, veterinärvård eller tandvård faller således utanför lagens tillämpningsområde. Tandvårdslagen (1985:125) innehåller bestämmelser om bl.a. innebörden av god tandvård, tandvårdens kvalité och målsättning men saknar exempelvis bestämmelser om när behandlingen utförs fel. Det finns ingen lagstiftning som innehåller bestämmelser om det s.k. obligationsrättsliga förhållandet (frågor om betalning, hävande av avtal, skadeståndsanspråk, fel i tjänst osv.) mellan konsumenten och näringsidkaren vad gäller tandvård. Avtalet, dvs. de överenskommelser som träffats mellan näringsidkaren och konsumenten, är istället det som gäller vid köp av en tjänst likt denna i Din fråga. Grundläggande är att avtal ska hållas. I rättsfallet NJA 2011 s. 600 utfördes en tandvårdsbehandling på ett felaktigt sätt och behövdes göras om. Konsumenten/vårdtagaren vill inte betala förrän behandlingen gjorts om på ett korrekt sätt. Högsta domstolen (HD) sa i fallet att parterna handlat i egenskap av konsument respektive näringsidkare och att reglerna i konsumenttjänstlagen därför skulle ha varit tillämpliga om lagen hade omfattat tandvårdstjänster. Även om lagen rent faktiskt inte är tillämplig så kan den vara till hjälp och visa vägledning när man bedömer frågan om parternas rättigheter och skyldigheter. HD sa, gällande avtal om tjänster där tjänsten tar en viss tid att utför, att:"Huvudregeln vid sådana avtal är att rätt till betalning anses föreligga först när tjänsten har utförts. Enligt 41 § konsumenttjänstlagen är konsumenten, om inget annat avtalats, skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren utfört tjänsten. Bestämmelsen ger uttryck för den allmänna princip som gäller vid tjänsteprestationer (jfr prop. 1984/ 85:110 s. 99). Även vid en konsuments köp av tandvårdstjänster bör därför huvudregeln vara att betalningsskyldighet uppkommer först sedan tjänsten i sin helhet har utförts av näringsidkaren."En skyldighet finns självklart för näringsidkaren att utföra tjänsten på ett korrekt sätt. I 16-23 §§ konsumentjänstlagen finns bestämmelser om påföljder vid fel hos tjänsten. Dessa anses alltså, eftersom lagen anses kunna vara vägledande vid sådana här tjänster, kunna vara vägledande även i Din situation.Sammanfattningsvis kan följande sägas: Konsumenttjänstlagen är inte direkt tillämplig då dess tillämpningsområde inte omfattar tandvård. Avtalet är istället det som man får se till och förhålla sig till. Grundläggande är att avtal ska hållas och har Ni avtalat om en viss tandvårdsbehandling så är huvudregeln att Du har rätt till en korrekt genomförd sådan. Konsumenttjänstlagen kan, vilket uttrycks i ovan nämnda rättsfall, tjäna till vägledning i situationer likt Din egen under förutsättning att Du genomgått tandvårdsbehandlingen i egenskap av konsument och vårdgivaren utfört den i egenskap av näringsidkare. I 16-23 §§ finns bestämmelser som reglerar just situationen när det har blivit fel hos tjänsten. Jag hoppas att Du har fått svar på Din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man häva ett kontaktförbud?

2015-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag ansökte om kontaktförbud mot min expojkvän som gick igenom.Klarar nu ej av tanken själv att ej få prata med honom då jag saknar honom och känner att saker ej blev utredda innan det blev som det blev. Kan man på något sätt ta bort det och i så fall hur?
Viktor Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelserna om kontaktförbud finner du i lag (1988:688) om kontaktförbud. Av lagens 23 § framgår att åklagaren får ändra eller häva ett beslut om kontaktförbud ifall det finns skäl att göra detta på grund av ändrade förhållanden. Frågan om att häva ett kontaktförbud kan tas upp på åklagarens initiativ eller på begäran av någon av personerna som beslutet berör.För din del innebär detta att du kan vända dig till åklagaren och, under åberopande av nya omständigheter, göra gällande att du vill häva beslutet om kontaktförbud.Skriv gärna en kommentar om du har ytterligare funderingar.Bästa hälsningar,

Vårdnadshavares medgivande för pass

2015-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |HejÄr man tvungen att skriva på papper för ett pass för ett barn man har gemensam vårdnad för? Har man rätt när man har delad vårdnad rätt att neka resa utanför EU?Om jag kollar passlagen så tolkar jag det som att om det finns särskilda anledningar att inte bevilja en passansökan, men vet flera fall där tingsrätten tvingar en förälder att ansöka om pass och om de inte gör de förlorar de vårdnaden.
Michaela Selin |Hej, och tack för din fråga!Regler om pass hittar du i passlagen, här.Under förutsättning att barnet är under arton år krävs som huvudregel medgivande från båda vårdnadshavarna, 7 § p2 PassL. Som jag uppfattar din fråga har ni gemensam vårdnad och då är alltså huvudregeln att ni båda skall samtycka till att ett pass utfärdas. I samma bestämmelse,7 § p2 PassL finns dock ett undantag som säger att man får utfärda ett pass utan samtycke från vårdnadshavare om synnerliga skäl föreligger. Detta undantaget skall dock tillämpas med mycket stor försiktighet. Ett sådant synnerligt skäl kan till exempel vara att den ena vårdnadshavaren befinner sig i ett annat land och skulle samtyckt om möjligt.I RÅ 1987 ref. 127 avgjordes en liknande fråga där fadern vägrade medverka till utfärdande av pass. Som skäl till detta anförde fadern att den gemensamma vårdnaden fungerade dåligt mellan de två föräldrarna. Detta ansåg dock inte regeringsrätten vara tillräckligt. Det var alltså inget synnerligt skäl att ändå utfärda pass. Genom att inte medverka till att pass utfärdas kan du på så sätt neka ditt barn ett pass, och också dennes möjlighet att resa utanför EU. Hoppas du fått svar på dina frågor