Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

Tidigare ägare tar tillbaka hunden

2014-04-17 i Gåva
FRÅGA |Hej För nästan fyra år sedan har jag fått en hund av mina bekanta. Dem har överlämnat hunden till mig personligt och har sagt , att hunden är min . Vi har inte skrivit på några dokument . För några dagar sedan har dem kommit hem till mig och tog hunden tillbaks med påståendet, att det är dem som står som hundägare och jag fick bara ta hand om deras hund alla dem åren. Dem har knappt frågat mig om hunden alla åren och inte betalat några kostnader för den heller. Hunden har jag fått oförsäkrad och veterinär räkningar har jag betalat själv. På frågan om dem kan betala allt tillbaks , har jag fått ett svar , att ingen har bett mig , att betala för hunden. Vad har jag för rätt.....får jag be dem , att betala alla räkningar tillbaks till mig ? Hur gör jag.....stackars hund :( Hälsningar / M
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Enligt 1 § lag angående vissa utfästelser om gåva så är hunden given som en gåva till dig. Hunden blev din när dina bekanta gav dig hunden och inte förväntade sig någon motprestation. Dina bekanta kan inte ångra gåvan när den blivit fullbordad. Det torde inte spela någon roll att de står fortfarande som ägare till hunden. Om dina bekanta vägrar att lämna tillbaka hunden kan du vända dig till tingsrätten i din kommun.Med vänlig hälsning,

Stöld/förskingring av pengar från arbete

2014-04-17 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För några månader sedan gjorde jag nåt fruktansvärt, jag stal pengar från mitt arbete. Jag hade det svårt ekonomiskt och kände att jag inte hade någon annan utväg. Nu har jag bytt arbetsplats men fick ett samtal från min förra arbetsgivare som sa att detta hade uppdagats, jag nekade till stölden. Min förra arbetsgivare sa att de kommer polisanmälas. Jag ångrar mig så fruktansvärt och jag undrar om jag nu kan mildra mitt straff från fängelse om jag erkänner och är villig att betala tillbaka pengarna? Som jag har tänkt göra oavsett.
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga.Stöld regleras i 8 kap brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Vad jag vill göra dig uppmärksam på är att förfarandet också kan vara att betrakta som snatteri beroende på värdet vid stölden. Understiger beloppet 1 000 kronor är det att betrakta som snatteri enligt praxis (tidigare avgörande från domstol). 8 kap brottsbalken tillämpas dock enbart när det handlar om att någon olovligen tager något med tillägnelseuppsåt. Om du har haft pengarna i din besittning (i din närvaro/kontroll) vill jag uppmärksamma dig på att ditt agerande snarare kan vara att bedöma som ett brott enligt 10 kap brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Det kan då röra sig om penningförskingring eller undandräkt om värdet av pengarna understiger 1 000 kronor. Anmärkas kan att också trolöshet mot huvudman kan komma att aktualiseras i ett sådant här fall, beroende på vilken ställning du hade i tidigare tjänst. Vid frågan om påföljd har vi i Sverige ett system i 29 kap brottsbalken med omständigheter som kan förmildra eller försvåra i ansvarsdelen. I 29 kap. 5§ brottsbalken anges också något som kallas för "billighetsskäl". Av din situation att döma vore det troligtvis bra att frivilligt ange sig (uppmärksamma dock att det kan bli att betrakta som att du inte angav dig frivilligt eftersom ditt tidigare arbete kontaktade dig) eller att du avhjälper skadan så fort du kan genom att visa dig villig att betala tillbaka summan som du är skyldig. Att visa ånger och samarbetsvilja är alltid att rekommendera! Rätten tar också hänsyn till dina personliga förhållande och om du har några tidigare slitningar med rätten, det vill säga om du tidigare har begått brott av annan eller liknande art. För att bringa lite extra klarhet i din situation kan du läsa denna länk http://lawline.se/answers/17141?q=stöld+från+arbete Med vänliga hälsningar, 

Förbud mot diskriminering på grund av kön

2014-04-17 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |En ganska enkel fråga. Min arbetsgivare har just beslutat om en ny uniformspolicy. I denna skriver han bland annat att ingen får bära shorts under sommaren, bara långbyxor. Och att endast kvinnor får bära kjol. Kan arbetsgivaren skriva så. Är det inte diskriminering mot killar som tycker det är för varmt med byxor att inte få bära kjol? Jag är lokförare ifall arbetet har någon betydelse.Jag tänker att antingen får alla chans att bära kjol eller så får ingen bära kjol. Stämmer inte det?
Lars Bålman |Hej! Du har rätt i att det är förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera en arbetstagare på grund av kön, se 1 kap. 4-5 §§ och 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567). I detta fall skulle det vara fråga om så kallad direkt diskriminering, vilket innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön. I förevarande fall kan diskuteras om en tjänsteman behandlas sämre en en tjänstekvinna.Nyckelorden i detta fall är jämförbar situation. Det tycks vara fråga om en ren ordningsföreskrift. Arbetsgivaren vill att de anställda ska se förtroendeingivande ut inför allmänheten och företagets kunder, och vill därför att de ska vara snyggt klädda, i regel i uniform. Vilken klädsel som är respektabel som lokförare bör jag inte spekulera alltför mycket i. Dock måste man förmoda, att en kvinna, i allmänhetens ögon, kan se förtroendeingivande ut i uniformskjol på ett sätt som män klädda i uniformskjol möjligen inte alltid kan. Detta talar för att situationerna inte skulle vara jämförbara, och att det, juridiskt sett, därför inte skulle vara fråga om diskriminering. Man får göra en objektiv bedömning av samtliga relevanta omständigheter och av vad som är rimligt. Man får därvid utgå från vad som typiskt sett är fallet, inklusive frågan hur män och kvinnor typiskt sett upplever bärandet av uniformskjol. Lokföraryrket tillhör en bransch där man traditionellt sett bär särskild klädsel - uniform - vilket för män innebär långbyxor - även under sommaren. För kvinnor torde kjol däremot godtas. Personligen känner jag inte till att det är etablerat inom något yrke att män bär kjol. Hos kvinnor är det däremot vanligt exempelvis i tjänsten som flygvärdinna.Om detta känns besvärligt kan du ta kontakt med den facklige representanten på din arbetsplats, eller direkt med din chef. Förklara din situation och varför du anser detta orimligt. Kom gärna med förslag. Du skulle exempelvis kunna föreslå att männen i stället för kjol får bära byxor med tunnare tyg, så att det inte blir lika varmt.

Skatt vid gåva av fastighet, förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

2014-04-17 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej. Vi är två syskon, mor är frånskild sedan länge. Min mor har en fastighet som hon inte längre orkar med och vill därför att jag tar över den. Mor och det andra syskonet har inte så bra kontakt samt att denne inte visat något intresse för fastigheten under alla år hon haft den. Jag har däremot tillbringat mycket tid där och det är jag som rustat upp huset under många år. Vilka alternativ finns för ett övertagande? En gåva som understiger 85% av Tax värdet, samt vederlag, är det en bra lösning? Nuvarande tax värde ca. 600.000. Marknadsvärde ca. 1.100.000. Köper jag huset för marknadsvärde försvinner jobbigt mycket pengar till skatt. Kan jag betala mor 500.000 som vederlag och sedan få en gåva på resterande belopp upp till tax värdet, eller måste gåvan i.s.f. vara upp till marknadsvärdet av fastigheten? Således vill mamma det här fallet premiera det ena syskonet mer än det andra.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Rent skattemässigt så antar jag att ni vill undvika att din mor ska behöva betala skatt för eventuell kapitalvinst och att du ska slippa betala stämpelskatt.Vad gäller skatt för kapitalvinst så beskattas inte gåvor i svensk rätt, se Inkomstskattelagen (IL) 8 kap 2§. För att en överlåtelse av en fastighet ska anses vara en gåva så måste ersättningen vara lägre än taxeringsvärdet, vilket framgår av den så kallade huvudsaklighetsprincipen.Vad gäller stämpelskatt så är reglerna något annorlunda. Även vad gäller stämpelskatt så är förvärv genom gåva visserligen skattefritt men för att en överlåtelse av en fastighet ska anses vara en gåva enligt de här reglerna så måste ersättningen vara lägre än 85% av taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas (Lagen om stämpelskatt 4, 5 och 9 §§). Observera att det är fastighetens taxeringsvärde för året innan lagfart beviljas. Om du beviljas lagfart i år så är det alltså 2013-års taxeringsvärde som ska användas.För att ni båda två ska slippa att betala skatt och förutsatt att 2013-års taxeringsvärde också var 600 000 så bör du alltså inte ersätta din mor med mer än 509 000 så ditt förslag att lämna 500 000 i vederlag tycker jag låter som en bra lösning.Familjerättsligt så kommer gåvan förmodligen att ses som förskott på arv och därmed räknas av din arvslott när din mor i framtiden går bort. Beloppet som avräknas är då fastighetens marknadsvärde vid gåvotillfället minus det du betalade (dvs 1 100 000 – 500 000 = 600 000). För att undvika att gåvan ska ses som förskott på arv så kan ni helt enkelt skriva in i gåvobrevet att den inte ska ses som förskott på arv (Ärvdabalken 6 kap 1 och 3§§). Vidare så kan ditt syskon ha rätt till förstärkt laglottsskydd om gåvan till sitt syfte är att likställa med ett testamente. Gåvans värde ska då tas med när man räknar fram laglotten (Ärvdabalken 7 kap 4§). För att undvika det bör gåvan verkligen innebära en fullständig överlåtelse där ni inte ger din mor rätt att nyttja fastigheten i fortsättningen. Du kan enkelt upprätta ett gåvobrev genom vår avtalstjänst se http://lawline.se/avtal/gavobrev.Inkomstskattelagen hittar du https://lagen.nu/1999:1229.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Med vänliga hälsningar

Beräkning av anställningstid enligt LAS

2014-04-17 i Alla Frågor
FRÅGA |En fråga ang. Las. När man räknar dagarna i en anställning är det arbetade dagar eller är det anställningstiden (t.ex 1år 365 dagar) som gäller.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Vid beräkning av anställningstid enligt LAS gäller att varje dag från det att anställningsförhållandet påbörjades ska beräknas som en "anställningsdag". Detta är oberoende om arbetstagare har varit i tjänst eller inte. Har du varit anställd under ett år utgör således anställningstiden 365 dagar, oberoende av om du har varit ledig i enlighet med ditt anställningsavtal under vissa dagar. Utgör anställningen en deltidsanställning påverkar inte heller det beräkningen av anställningstiden.Vänligen,

Att förhindra en stöld

2014-04-17 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej Nordia!Jag skulle vilja få klargjort om vad som gäller då t.ex. en gärningsman blir skadad vid stöldförsök. Vi kan ta ett exempel som är väldigt vanligt, säg att jag äger en grävmaskin och på den här grävmaskinen sitter väldigt dyra och för tjuvar väldigt attraktiva belysningslyktor. Ifall jag då skulle försvåra en eventuell stöld genom att montera dolda rakblad mellan skruv och mutter så att en tjuv skulle skära sig på fingrarna vid en eventuell stöldförsök, skulle då den som monterat detta kunna bli skyldig för t.ex. uppsåt till kroppskada?Tack på förhand!
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Om en gärningsman blir skadad under ett stöldförsök och vad som gäller i den situationen skiljer sig från situation till situation. Varje människa skall ha rätt att skydda sig själv till sin person men också egendom är ett av rättsordningen skyddat intresse. Tar vi ditt exempel skall här uppmärksammas den risk som en potentiell tjuv kan komma att utsättas för i en sådan situation. Agerandet som du nämnt skulle vid första anblick kunna anses utgöra en eventuell misshandel eller vållande till kroppsskada, som du hittar i 3 kap. brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Vad som gäller för dessa brott är följande. För att förfarandet skall vara att anse som misshandel 3 kap 5§ brottsbalken måste du ha för uppsåt att skada denna person. Om ditt uppsåt är att skada förövaren handlar det här om misshandel, troligtvis en ringa sådan. Också ett så kallat likgiltighets uppsåt är straffbart när det gäller misshandel vilket innebär att om du misstänker att en förövare skulle komma till skada i detta fall så kan det innebära att du gör dig skyldig till misshandel (troligtvis ringa).Om misshandel mot förmodan inte är aktuellt i nuvarande situation kan också vållande till kroppsskada 3 kap 8§ brottsbalken uppmärksammas. För att detta skall bli gällande mot dig måste personen utsatts för en kroppsskada som inte är ringa. Sist gällande skulle kunna vara framkallande av fara för annan enligt 3 kap 9§ brottsbalken. Här måste det dock föreligga en konkret fara för allvarlig skada hos den utsatte. Är det vanligt att människor stjäl sådana belysningslyktor och det samma dag du sätter på rakbladen (eller inom kort) var någon som var där och "pillade" kan en konkret fara kanske anses föreligga. Men att någon skulle få en allvarlig kroppsskada av att komma åt ett rakblad med fingrarna är långsökt. Ansvar för vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan är troligtvis icke sannolikt. Var uppmärksam dock vad gäller risken för anklagelse av ringa misshandel! Med vänliga hälsningar, 

Miljö - enskilt anspråk

2014-04-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag bor i lägenhet på första våningsplanet. Precis intill fasaden nedanför mina lägenhetsfönster, både i kök och vardagsrum, finns det allmänna parkeringsplatser placerade av kommunen. Jag upplever diverse olägenheter i samband med dessa allmänna parkeringsplatser både vad gäller luftkvalité och bullernivå. På vintertid är det inte ovanligt att parkerade bilar värms upp med hjälp av tomgaskörning. Förutom att avgaser sipprar in i min lägenhet så blir jag uppenbart störd av bullret. Under sommartid när fönster hålls öppna så besväras jag av både avgaser och buller. När bilar backar in på parkeringsplats luktar hela rummet avgaser. Jag har målat om taket för att täcka mörka spår av sot ovanför fönster, likaså märks föroreningarna genom beläggningar på mina fönsterrutor. Mina grannar har liknande erfarenheter. Trafikavgaser har en rad olika potentiella hälsoeffekter. Exempelvis astma, luftvägsinflammation, lungödem och i vissa fall cancer (Hälsoeffekter av trafikavgaser - Rapport från yrkesmedicinska enheten 2000:3). Jag vill kunna känna mig trygg i min egen bostad. Hur lagligt det egentligen är att placera allmänna parkeringsplatser utmed fasaden på bostadshus? Men hänvisning till Miljöbalken anser jag det inte rimligt att detta får förekomma. Exempel på utdrag från miljöbalken; 1 Kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde; 1§ 1. Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. 2 Kap. Allmänna hänsynsregler; val av plats 6§ För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 9 Kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd; definitioner 1§ Med miljöfarlig verksamhet avses; 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.Min fråga till er är; hur kan jag som drabbad medborgare driva frågan på bästa sätt? Ska jag vända mig till kommunens miljöenhet? Hur kan/bör går jag till väga? Tacksam för svar.
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Som enskild är det tyvärr inte det lättaste att åberopa miljöproblem. En allmän parkering har detaljplanerats av kommunen och är belagd där den är tyvärr. När kommunen planerar vad som skall göras med olika områden används Plan- och bygglagen som du hittar https://lagen.nu/2010:900. När en kommun detaljplanerar ett område ingår i den processen att man skall samråda. Det vill säga att kommunen bland annat skall ge kända sakägare och andra berörda tillfälle till samråd 5 kap. 11§ PBL. Eftersom det verkar som att parkeringen fanns där när du flyttade in har du inte haft denna möjlighet.  Genom att flytta in i en bostad, efter att ha gjort undersökning av område och fastighet, har man indirekt accepterat standard. En parkeringsplats faller inte under miljöbalkens benämnelse så som du har anmärkt ovan tyvärr, utan miljöbalken tar främst sikte på verksamheter. Vad som kan komma att aktualiseras dock är att det enligt miljöbalkens regler kan vara aktuellt med ett enskilt skadestånd enligt 32 kap som du hittar https://lagen.nu/1998:808. Dock rör det sig återigen om en fastighet som skall ha orsakat skadorna, samt att skadan skall vara av större omfattning. Tyvärr är det så att trafiken har ökat i mängd och det innebär också ett ökat behov för parkeringsplatser. Tyvärr skulle en invändning av det slag du verkar vilja göra vara svår att få tillstånd. Jag tycker att du skall vända dig till din kommunen för att visa de skador du lidit på din fastighet samt anmärka de hälsorisker som du anser finnas med nuvarande förhållande. Om flera personer lämnar klagomål kan det hjälpa er till framgång och en kommun som är redo att bemöta dessa för att främja viljan hos er medlemmar. Lycka till!