Rätt att tiga i domstol

2014-12-19 i Vittna
FRÅGA |Hej! Måste jag som målsägande svara på alla som frågor som ställs av åklagaren i en rättegång? Eller kan jag be min Advokat om att hon/han säger att "min klient inte tänker svara på några frågor"?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Den som står åtalad för brottet kallas den tilltalade. Målsägande kallas den som påstås ha utsatts för brottet. Den tilltalade kan vägra att svara på frågor eller lägga fram bevis. Denna rätts existensberättigande består i att den skyddar den tilltalade från att utsättas för tvång som utövas av myndigheterna för att få fram bevismaterial. Den tilltalades vittnesbefrielse hänger ihop med rätten att inte belasta sig själv som tillförsäkras av artikel 6 i Europakonventionen. Denna princip ingår i rätten till en rättvis rättegång. Då det är åklagaren som har bevisbördan har den tilltalade rätt att inte uttala sig alls, rätten till tystnad. Om den tilltalade skulle tvingas vittna under ed skulle detta direkt stå i strid med rätten att inte belasta sig själv. Rätten att tiga gäller vid polisförhör och i domstol.Under huvudförhandlingen i domstol så kan en målsägande inte kallas som vittne, och kan därför inte avkrävas varken att avlägga ed eller att svara på frågor, se 36 kap. 1 och 21 §§ rättegångsbalken. Målsäganden får höras i ett förhör men har ingen skyldighet att svara eftersom sanktionsmöjligheterna enbart är riktade till vittnen, vilket målsäganden som sagt inte kan vara, se 37 kap. 1 § och 36 kap. 17 § rättegångsbalken.Alltså har varken den tilltalade eller målsäganden skyldighet att uttala sig i rätten, men det får inte anse som någon fördel att inte svara på frågor eftersom domstolen då kommer göra sin bedömning utifrån enbart det som framkommer utöver den tilltalades alternativt målsägandens uttalanden/inställningar. Europakonventionen hittar du https://lagen.nu/1994:1219. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Skadestånd vid halka

2014-12-19 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Halkade på parkering utanför folketshus i Kusmark i Skellefteå. Det var ej sandat eller saltat och glashalt. Jag fick en knäledsurvridning samt att knäskålen slets loss. Sjukskriven en månad till att börja med. Det är ej kommunen som är skyldig att sanda/ploga på denna plats. Det ska skötas av byalaget. Hur stor är min chans att få skadestånd och hur går jag tillväga?
Sara Andersson |Hej och välkommen till LawlineEnligt skadeståndslagen har du rätt till skadestånd av den som uppsåtligen eller vårdslöst tillfogar dig personskada (2:1 se här). Förutsättningar för att skadestånd ska utgå är således; att en skada finns, att skadan orsakats av annan genom handling eller passivitet, att det finns ett orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och skadan samt att man kan visa uppsåt eller oaktsamhet hos skadevållaren.För fastighetsägare föreligger normalt sett en plikt att sanda utanför fastigheter för att undvika att boende och förbipasserande ramlar och skadar sig. Underlåtenhet att göra så innebär normalt sett ett vårdslöst handlande. Att du lidit personskada och att det råder samband mellan vårdslösheten och dina skador, verkar vara fallet. Enligt dina uppgifter verkar således förutsättningarna för skadestånd vara uppfyllda. Problemet är bara att det är den som påstår att någon har förfarit vårdslöst som har bevisbördan för påståendet. Du måste alltså genom fotografier eller dyl. kunna bevisa att fastighetsägaren inte sandat utanför byggnaden samt att denna underlåtenhet är orsaken till dina skador.Eftersom det kan bli besvärligt för dig att bevisa att förutsättningarna för skadeståndsansvar är uppfyllda, är mitt råd till dig är att du i första hand kontaktar fastighetsägaren och försöker få ersättningen för skadorna genom en överenskommelse. Om fastighetsägaren vägrar och du anser att du har tillräcklig bevisning för att väcka talan, kan du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Vinner du målet kommer motparten att  svara för rättegångskostnaderna.Med vänlig hälsning

Verkningar av föreskrift om besittningsrätt i testamente

2014-12-19 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag är särkullbarn. Min far har gift om sig sedan länge och har barn i den familjen. I hans testamente (som är upprättat av en erfaren jurist) står det att hans fru ska få precis allt i s.k. besittningsrätt den den dag hon dör. Därefter ska arvet efter min far fördelas lika mellan barnen. Får man ens rent lagligt göra så? Det betyder vär i så fall att hans fru i princip kan ge allt till sin son som gåva så finns det ingenting att ärva när hon går bort? Kan jag begära jämkning på detta när min far gått bort för att förhindra det eller är besittningsrätt något slags undantag även för särkullbarns arverätt?Tack på förhand!
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Som utgångspunkt i svensk arvsrätt gäller att då din far går bort så kommer du i egenskap av en av hans barn att vara först på tur att, tillsammans med hans andra barn, ärva honom, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Du och din fars övriga barn ska då dela lika på arvet efter din far. Den del av din fars arv som du har rätt till kallas för din arvslott, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Då du är ett särkullbarn till din far så har du rätt att få ut ditt arv direkt, det vill säga du behöver inte, såsom barnen han har med sin nya fru, vänta på att hans fru går bort för att du ska få ut ditt arv, se 3 kapitlet 1 § första stycket Ärvdabalken.Då din far har utfärdat ett testamente som föreskriver att hans fru ska få besittningsrätt till alla hans tillgångar blir dock situationen något annorlunda.Testamentet:Som utgångspunkt är varje person fri att testamentera bort sin egendom såsom denne önskar. Denna testamentsfrihet inskränks dock om personen i fråga har barn.Då din far har barn, så får din far inte testamentera bort så pass mycket tillgångar att din och din fars övriga barns laglotter inskränks, se 7 kapitlet 3 § Ärvdabalken. Laglotten utgörs av hälften av din arvslott, se 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Din far har emellertid inte testamenterat bort äganderätten till hans egendom utan han har endast testamenterat bort besittningsrätten till denna. Vad gäller din rätt till laglott spelar detta dock ingen roll. I 7 kapitlet 5 § Ärvdabalken framkommer nämligen att om arvlåtaren (din far)  genom testamente har gett någon nyttjanderätt, avkomst eller annan förmån som ska utgå ur dennes kvarlåtenskap (det vill säga arvet efter din far) eller om denne på annat sätt inskränkt rätten att förfoga över kvarlåtenskapen, så har bröstarvingar (barn) till arvlåtaren rätt att utfå sin laglott utan hinder av åtgärden.Det kan därför konstateras att du, då du är ett särkullbarn till din far, genom att klandra testamentet senast sex månader från det att du fick del av en bestyrkt avskrift av testamentshandlingen , kan kräva att få ut din laglott på en gång, se 7 kapitlet 3 § och 14 kapitlet 4 § Ärvdabalken.Den andra halvan av din arvslott:Vad gäller den andra hälften av din arvslott, det vill säga den hälften som inte utgör din laglott, så har din far emellertid rätt att testamentera bort denna halva. Denna del av arvet efter honom kommer därför, i enlighet med testamentet, att tillfalla hans fru med besittningsrätt. Därefter kommer den att fördelas mellan barnen. Jag har här svårt att förstå om du endast menar barnen som din far har med sin nya fru eller om du med uttrycket barnen även inräknar dig själv.Om du menar att testamentet säger att arvet, efter att din fars fru avlidit, endast ska gå till barnen som din far har med sin fru så har du dessvärre ingen rätt till denna del av din fars arv, då din far haft rätt att testamentera bort denna del av sin förmögenhet.Om du istället menar att testamentet säger att arvet, efter att din fars fru avlidit, ska gå till din fars samtliga barn, det vill säga dig inräknat, så är situationen dock en annan. Då din fars fru endast har "besittningsrätt" till den del av arvet efter din far som hon tar emot enligt testamentet så kan hon nämligen inte ge bort, sälja, eller byta bort denna egendom. En sådan rätt hade hon endast haft om hon innehaft egendomen med "äganderätt" eller med "fri förfoganderätt" eller "förfoganderätt". Din fars fru har med andra ord inte rätt att ge bort den egendom som hon genom arvet efter din far mottagit med "besittningsrätt". Egendomen ska därför lagligen stanna hos din fars fru tills hon går bort, varefter du får dela denna egendom med din fars andra barn.Hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Antal timmar samhällstjänst

2014-12-19 i Påföljder
FRÅGA |En person döms till 5 månaders fängelse för narkotikabrott, men straffet omvandlas till 120 timmars samhällstjänst. En känd skådespelare döms också till 5 månaders fängelse för narkotikabrott, men klarar sig med 75 timmars samhällstjänst. Varför så olika? Båda brotten är begångna i Stockholm men har inte samband med varandra.
Erik Blomquist |Hej!Då jag varken läst domarna eller varit med vid överläggningen och hört resonemangen kan jag naturligtvis bara svara allmänt och spåna i en eventuell orsak. I stället för att dömas till fängelse kan rätten förena så väl villkorlig dom som skyddstillsyn med samhällstjänst. Rätten ska då meddela hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. Enligt huvudregeln ska normalt en månads fängelse motsvara 40 timmars samhällstjänst. Därefter ska 20 timmar läggas till för varje månads fängelse. Fem månader fängelse som alternativt straff motsvarar alltså 120 timmars samhällstjänst. I förarbetena betonas dock att antalet timmar ska bero på en helhetsvärdering, till exempel bör ett mindre antal timmar föreskrivas om det även utdöms böter. I rättskällorna har vidare förekommit diskussioner om antalet timmar bör variera beroende på om det är villkorlig dom eller skyddstillsyn som döms ut. I rättsfall har det dock främst blivit en skärpning av antalet timmar kombinerat med villkorlig dom. Man kan vidare tänka sig att domstolen beaktar om den dömde redan suttit frihetsberövad (t.ex. häktad) med anledning av brottet. Sammanfattningsvis är det omöjligt att säga exakt varför antalet timmar inte är lika många. Att skådespelaren får ett lägre straff ska dock naturligtvis inte ha någonting att göra med att personen är känd. Avslutningsvis vill jag poängtera att OM skådespelaren är Mikael Persbrandt, dömdes han till två månaders alternativt fängelse till samhällstjänsten. Däremot dömdes han till fem månaders fängelse i tingsrätten, dock utan samhällstjänst. Hans straff kan enligt det ovan sagda alltså verka hårdare än vad huvudregeln förespråkar, kanske är det en konsekvens av vad som har märkts av i några nyare rättsfall där man har höjt antalet timmer som förenas med villkorlig dom...

Förberedelse till FT-mål

2014-12-19 i Domstol
FRÅGA |Hej, Kommer bli kallad till en muntlig förberedelse i ett FT mål. Är livrädd och just nu sjukskriven för stressreaktion pga mängder av orsaker. Kommer inte att klara att närvara, det vet jag. Har panikångest varje sekund. Har bestridit yrkandet delvis. Vill ju inte ha tredskodom. Går det att vädja att delta per telefon? Vad händer om jag ändrar mitt ställningstagande dvs. medger skuld trots att jag bestridit först, för att tillmötesgå den som yrkar på skulden?
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Om du inte förmår inställa dig till den muntliga förberedelsen har du tre alternativ för hur du kan gå tillväga för att undvika att en tredskodom meddelas mot dig.1. Du kan framställa ett önskemål till domstolen om att få närvara vid förberedelsen via telefon eller videolänk. Att någon som ska delta vid sammanträdet känner påtaglig rädsla för att närvara i rättssalen är en skäl som domstolen särskilt ska beakta vid bedömningen om det finns anledning för att godta ett sådant deltagande (se https://lagen.nu/1942:740#K5P10S1). 2. Du kan även inställa dig via ett ombud genom att utfärda en rättegångsfullmakt (se https://lagen.nu/1942:740#K12P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K12P14S1). Om det i kallelsen till förberedelsen framgår att du ska inställa dig personligen vid påföljd av vite är detta alternativ dock inte möjligt (se https://lagen.nu/1942:740#K42P12S1). Vem som får vara ombud framgår av RB 12:2 (se https://lagen.nu/1942:740#K12P2S1). Det finns inget krav på att ditt ombud ska vara advokat. Om tar hjälp av en advokat som ombud kan nämnas att advokatens arvode inte är en ersättningsgill kostnad i FT-mål (se https://lagen.nu/1942:740#K18P8aS1).3. Ett sista alternativ är att du medger yrkandet helt. Det kan du göra genom att kontakta din motpart direkt. Därefter kan ni meddela domstolen att ni har ingått en förlikning och målet kan då avskrivas. Lycka till!

Hyresgästs ansvar för gäster

2014-12-19 i Hyresrätt
FRÅGA |En person har blivit uppsagd pga att en vuxen släkting har orsakat brand på vinden i hyreshuset. Kan hyresvärden säga upp hyresgästen trots att det inte är hyresgästen som orsakat branden, utan hyresgästens släkting. (Släktingen bor inte i hyreshuset.) 
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Regler om hyreslägenheter hittar du i jordabalken (1970:994) (JB) kap. 12, se här. Jag kommer först gå igenom lite allmänt vilket ansvar som en hyresgäst har för sin hyresrätt innan jag går in på om hyresvärden i det fall du beskriver har kunnat säga upp hyresgästen i fråga. En hyresgäst har vårdplikt vilket innebär att han eller hon är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom att han eller hon vållat skadan eller varit vårdslös så att skadan uppstod (se JB kap. 12 § 24). Hyresgästen är även skyldig att ersätta skador som vållats av någon som gästar honom eller henne, vilket även gäller släktingar som hälsar på hyresgästen som i det fall du nämner. Vårdplikten omfattar lägenheten och det som hör därtill, alltså även källare, förråd, vind och liknande.När det gäller just brand som hyresgästen själv inte har vållat så är hyresgästen bara ansvarig för branden enligt vårdplikten om han eller hon inte har iakttagit den omsorg och tillsyn som han eller hon borde ha iakttagit. Hyresgästen ska alltså inte bli ansvarig för rena olyckshändelser.Det är något oklart vem det är som faktiskt ska bevisa att hyresgästen inte har iakttagit den omsorg och tillsyn som krävs. Som utgångspunkt är det hyresgästen som ska bevisa att han eller hon inte har varit försumlig, men om det finns en rimlig möjlighet att skadan har uppkommit på något annat sätt än hyresgästens försummelse så ska hyresvärden i stället bevisa att det faktiskt är hyresgästen som varit försumlig så att skadan uppkommit (se dom från Högsta domstolen i NJA 1975 s 657). Om det är så att hyresgästen faktiskt är den som anses ansvarig för branden så har han eller hon försummat sin vårdplikt. Påföljden för detta kan vara förverkande av hyresrätten, alltså att hyresvärden faktiskt har rätt att säga upp hyresgästen. Detta kan dock ses som den allvarligaste påföljden, vilket aktualiseras om skadan är omfattande och hyresgästen i stor utsträckning har brustit i sin vårdplikt så att det kan anses som vanvård (se JB kap. 12 1 42 p. 6). Hyreskontraktet ska heller inte förlängas när hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser enligt hyresavtalet i hög grad att det inte är skäligt att förlänga kontraktet (se JB kap. 12 § 46 p. 2). Sammanfattningsvis så kan det alltså finnas grund för hyresvärden i det fall du beskriver att säga upp hyresgästens hyresrätt, och detta trots att det är hyresgästens släkting som har orsakat branden. Det är dock många bedömningar som måste göras i just det enskilda fallet, och för att kunna ge ett helt definitivt svar behövs mer omständigheter från fallet. Om du behöver mer hjälp kan jag rekommendera dig att kontakta hyresgästföreningen. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Obegränsad skattskyldighet i Sverige - väsentlig anknytning?

2014-12-19 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag är brittisk medborgare som bott i Sverige i drygt 20 och har sedan i över 10 år bedrivit egen näringsverksamhet via enskild firma. Då mina två barn är utflugna och studerar i Storbritannien funderar jag på att flytta tillbaka dit och starta företag där. Tanken är att avveckla min enskilda firma i Sverige och driva verksamhet i stället via nytt brittiskt bolag.Jag kommer då och då att åka tillbaka till Sverige för att träffa vänner och i enstaka fall även kunder. Den sammanlagda vistelsetiden i Sverige beräknar jag till storleksordningen fem-sex veckor per år.Hur ser min skatteskyldlighet ut mot Sverige under dessa förhållanden? Logiskt sett blir jag som bosatt och skriven i Storbritannien skyldig att betala skatt där. Men jag har hört att Sverige tillämpar restriktiva regler kring obegränsad skatteskyldighet och är orolig för att dessa ska drabba mig. Med hänsyn till barnen vill jag ha kvar en mindre lägenhet i Sverige för deras bruk under loven då de har mormor och morfar kvar i livet (mamma som var svensk är avliden) och även för mitt bruk under mina besök. Spelar ett lägenhetsinnehav någon roll ur skattesynvinkel? Spelar också själva ägarskapet någon roll (dvs om det är barnen eller jag som äger lägenheten)?MVH
Simon Adolfsson |Hej och tack för att du vänder dig till LawLine för din fråga!Jag ska i mitt svar utreda, utifrån den information jag fått i fråga, om du kan anses som obegränsat skattskyldig i Sverige efter din flytt till Storbritannien. Tillämplig lag blir i detta fall IL. HÄR. I slutet av svaret kommer en sammanfattningBosatt i Sverige, stadigvarande vistas eller väsentlig anknytning till Sverige.Precis som du nämner i din fråga har Sverige relativt låga krav på när en skattskyldig anses vara obegränsat skattskyldig och beskattas för sina inkomster både i och utom landet. Av 3:3 IL följer att personer som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller tidigare varit bosatt i Sverige och har en väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldiga och ska beskattas i Sverige. Då du efter avvecklingen av din verksamhet i Sverige också flyttar till Storbritannien kommer du inte längre vara bosatt i Sverige. Inte heller kan du anses som stadigvarande i Sverige enligt regeln, då den praxis som utvecklats rör sig kring tidsperioder i Sverige runt 6 månader, med vissa undantag för vissa avbrott i vistelsen. I ditt fall är tidsperioden om 5-6 veckor per år inte nog för att se att du stadigvarande vistas i Sverige. Väsentlig anknytning till Sverige?Kvar har vi då att utreda om du anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3:3 IL. 3:7 IL exemplifierar bedömningen som ska göras i varje enskilt fall. I bestämmelsen, som inte är uttömmande nämns;- om han är svensk medborgare, - hur länge han var bosatt här, - om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, - om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, - om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, - om han har sin familj här,- om han bedriver näringsverksamhet här, - om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, - om han har en fastighet här, och- liknande förhållanden.Vid bedömningen om du har väsentlig anknytning till Sverige ska man göra en helhetsbedömning med hjälp av ett antal faktorer som pekar på en anknytning till Sverige eller andra länder.Vad gäller svenskt medborgarskap väger den punkten relativt lätt. Dock, om du tidigare varit svensk medborgare och väljer att inte längre vara det, indikerar det på att det finns en avsikt att inte längre ha samma band till Sverige. Vidare, att du är brittisk medborgare som flyttar "hem" igen tyder på att du har en avsikt att bryta det skattemässiga bandet med Sverige. Det finns två avgöranden som visar att nämnda förhållande spelar en viktig roll (RÅ 1997 not. 197 samt RÅ 1998 not. 67), trots att andra anknytningspunkter vägde tungt i respektive avgörande.Hur länge du varit bosatt här påverkas av att ju längre du bott i Sverige, ju starkare anknytning. 20 år kan ses som en stark anknytning och kan påverka helhetsbedömningen. Varaktigt bosatt på en viss utländsk ort  - Till denna punkt lägger man särskild hänsyn till den anknytning som du har med ditt hemland. Det finns vissa saker som tyder på att det i vissa fall kan krävas en varaktig bostad på den nya orten du vistas i och att ditt liv inte är ett kringresande mellan ett antal länder utan att du har ett fast hemland. Då du planerar att bosätta dig i Storbritannien efter flytten från Sverige kommer detta tas med i bedömningen och tyda på att du inte längre har väsentlig anknytning till Sverige.Bostad inrättad för åretruntbruk är en anknytningspunkt som väger tungt. Av vad jag uppfattar är den tänkta lägenheten å ena sidan närmast att se som ett fritidsboende för dig under dina besök i Sverige och å andra sidan en permanentbostad som du låter dina barn nyttja. Rör det sig om ett fritidsboende kommer denna punkt väga lätt i bedömningen. Om det å andra sidan ses som en åretruntbostad som du låter dina barn nyttja så är denna anknytningspunkt stark. Det finns dock ett besked från Skatterättsnämnden där nämnden kom fram till att en enrumslägenhet i Stockholm där syftet var att använda lägenheten som fritidsbostad inte gjorde att personen hade väsentlig anknytning till Sverige. Det skulle kunna vara möjligt att din lägenhet här bedöms på samma sätt.Om du har familj kvar i Sverige kommer bara påverka om du har make (eller sambo) eller omyndiga barn. Dina vuxna barn kommer således inte att göra att det finns en väsentlig anknytning till Sverige. Du bedriver näringsverksamhet här  - detta anses som en stark anknytningspunkt. Om du således fortsätter bedriva en näringsverksamhet i Sverige efter flytten kommer detta att vägas in i bedömningen och väga tungt. Att du planerar att i vissa fall endast besöka kunder i Sverige, men alltjämt bedriva din verksamhet från Storbritannien kan, beroende på ytterligare omständigheter, tala för att denna anknytningspunkt i ditt fall inte bör vara allt för starkt efter den tänkta flytten.Om du är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger dig ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här är en stark anknytningspunkt. Här brukar sägas att aktieinnehav om 10% ger ett väsentlig inflytande i en näringsverksamhet i landet. Då denna omständighet inte nämns i din fråga antar jag att så inte är fallet. Vadgäller fastighet gör jag samma bedömning som under bostad inrättad för åretruntbruk, dvs. är det att ses som en fritidsfastighet kommer denna inte vara en stark anknytningspunkt.När det rör sig om liknande förhållanden ses vilka övriga anknytning till Sverige som finns som gör att en obegränsad skattskyldighet framstår som befogad. Samlad bedömningAv vad jag har utrett är min uppfattning att du inte efter flytten bör ha väsentlig anknytning till Sverige. Detta med hänsyn till att du är brittisk medborgare som återvänder till hemlandet; din bosättning i Sverige (som visserligen varit under 20 år) anses väga tungt men inte påverka helhetsbedömningen; du kommer efter flytten vara varaktigt bosatt i Storbritannien; din lägenhet i Sverige är en fritidsbostad samt att du inte längre bedriver näringsverksamhet i Sverige.BevisbördaAv 3:7 st. 2 IL följer att du under fem år efter flytten från Sverige har bevisbördan för att du inte längre har en väsentlig anknytning till Sverige. Detta innebär att du under de fem fösta åren efter flytten måste bevisa att du saknar en väsentlig anknytning till Sverige, och att det först efter dessa fem år åligger skatteverket att bevisa att du har väsentlig anknytning till Sverige.SammanfattningFör att du ska undvika att du i Sverige beskattas för samtliga dina inkomster krävs att du inte längre har väsentlig anknytning till Sverige. Bedömningen om du har väsentlig anknytning till Sverige eller inte görs av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Min samlade bedömning är att det finns vissa anknytningspunkter som talar för att din anknytning till Sverige är väsentlig, men att dessa till övervägande del vägs upp av omständigheter som talar för motsatsen vilket gör att du inte kan anses ha en väsentlig anknytning till Sverige. Det åligger dock dig att under de första fem åren efter din flytt från Sverige bevisa att du saknar denna anknytning.Vem som äger bostadenVem som står som faktiskt ägare till lägenheten spelar i bevishänseende roll. Då du under de första fem åren har bevisbörda för att du inte har väsentlig anknytning till bostaden kan en lägenhetsförsäljning (eller en gåva) av lägenheten till dina barn tyda på att du vidare skär av dina band till Sverige. Vidare blir det efter fem år mer problematiskt för Skatteverket att bevisa att lägenheten utgör en anknytningspunkt för dig.Jag hoppas att jag svarade på dina frågor och jag önskar dig en trevlig dag. Mvh,

Att köpa, få eller ärva en bostadsrätt i skatterättslig belysning

2014-12-18 i Arvsskatt
FRÅGA |Min pappa äger en bostadsrätt som jag som är enda barnet så småningom ska få ärva. Kommer jag få betala massor med arvsskatt på denna? hade det varit bättre om han hade sålt bostadsrätten till mig innan hans bortgång? Skulle jag kunna äga halva bostadsrätten? Vad blir skattemässigt fördelaktigast för mig? Måste man sälja en bostadsrätt till marknadsvärde? Tacksam för svar
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Den svenska beskattningen regleras i huvudsak i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Medlemskap i bostadsrättsföreningar och hur det förhåller sig till ägandet av bostadsrätter regleras i Bostadsrättslagen (BrL). Den hittar du https://lagen.nu/1991:6141. ArvsskattArvsskatten är avskaffad i Sverige IL 8:2, alltså kommer du i nuläget inte att behöva skatta för det som du ärver efter din far. Du bör dock tänka på att det är den lagstiftning som är aktuell när du skall ärva din far som reglerar ditt arv. Skulle arvsskatten vara återinförd då blir du skatteskyldig för arvet av bostadsrätten. När du ärver bostadsrätten så tar du över din pappas omkostnadsbelopp IL 44:21, vilket är bland annat den summan som han betalade för bostadsrätten IL 44:14. Denna summa drar du av från det som köparen betalar om du säljer den. Summan som blir över skattar du för IL 44:13 & 14.2. Försäljningen av bostadsrättenOm försäljningen sker till marknadsvärdet så är det inte fråga om gåva och din far måste då skatta för försäljningen som vanligt i inkomstslaget kapital IL 42:1. Skulle försäljningen ske till en summa under marknadsvärdet – för att han vill ge dig mellanskillnaden som gåva - är delen mellan det du betalar och marknadsvärdet fortfarande skattefritt för dig, då gåvor är skattebefriade IL 8:2. Din far skulle dock behöva skatta för den summan som du betalar för bostadsrätten i inkomstslaget kapital IL 42:1. Omkostnadsbeloppet blir här bland annat dels den summan som du betalar för bostadsrätten och dels en del av den summan som din far betalade för bostadsrätten IL 44:14 & 21.3. Att äga hälftenGällande möjligheten att äga hälften av bostadsrätten så är det upp till bostadsrättsföreningen att godkänna eller inte godkänna dig som medlem BrL 2:6 – du får titta i stadgan, där det hela kan vara reglerat, eller kontakta styrelsen. Skulle du inte bli godkänd som medlem är överlåtelsen inte giltig BrL 6:5.4. SlutsatserFör dig är de skattemässiga konsekvenserna nästan de samma. Du kommer inte att tvingas betala någon skatt när du ärver, får eller köper bostadsrätten – det skall du göra när du sedan säljer den. Då kan mängden skatt som skall betalas variera lite beroende på vilket omkostnadsbelopp som du har, vilket i sin tur delvis beror på hur stor del av din pappas omkostnadsbelopp som du ärvt. Att tänka på är dock att din far måste betala skatt i inkomstslaget kapital om han säljer bostadsrätten till dig. För att undvika detta bör du kanske därför vänta på arvet, eller få bostadsrätten i gåva.Gällande att äga hälften av bostadsrätten är det upp till bostadsrättsföreningen att besluta om de godkänner dig som medlem eller inte. Detta avgör sedan om er transaktion står sig.Bästa hälsningar