Barnets umgänge och barnets egen vilja

2015-04-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag och mitt ex har ett barn. Vi har ett avtal från tingsrätten att jag ska ha boendet och han umgänge (varannan vecka från onsdag till måndag mogon, hälften av varje skollov, varannan påskhelg, varannan julhelg, 4 veckor på sommaren). Samarbetet har inte fungerat, vi har varit skilda i 9 år och under de här åren har jag inte haft någon kontakt med min ex, vår son som bär på informationen mellan oss. Vi har gemensam vårdnad trots att jag och barnets pappa har extremt svårt att prata och samarbeta.Det har varit flackigt och hackigt för sonen att vara hos pappa nästan varannan vecka och 1/2 av varje skollov och sonen har inte mått bra. Sonen önskar nu att bo mindre hos sin pappa (varannan helg och några skollov) men han är rädd och vågar inte berätta det till honom. Pappan hotar vår son hela tiden att vi måste följa domensbeslut. I påskhelgen var sonen hos sin pappa och han valde själv att stanna kvar hos mig på påsklovet men hans pappa gick inte med på det för att det var hans umgänge med sonen. Pappan blev jätte arg på vår son och anmälde mig till polisen (trots att vår son skickade sms till sin far och förklade att han vill vara kvar hos mig). polisen la ner utredningen. Min fråga är :; hur gör jag för att ändra umgänget, måste jag vända mig till domstolen igen. Kommer domstolen att ta hänsyn till vår pojk som är 11 år. Får vårt barn bestämma över sitt umgänge när han är 11 år eller måste han vara 18 år. Jag har hört att barn kan bestämma över sitt ungänge vid 12 år??
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När det rör frågor om vårdnad, boende och umgänge så ska det alltid vara barnets bästa som är avgörande enligt 6:2a föräldrabalken. Detta innebär att bedömning ska göras utifrån barnets perspektiv och att särskilt beaktande ska ges till barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran. Vad som är bäst för barnet är kanske inte alltid det som föräldrarna tycker är bäst eller smidigast. Vad gäller vårdnaden så brukar det vara utgångspunkten att barnets bästa är att ha kontakt med båda sina föräldrar. Så länge som ingen förälder missbrukar sin ställning som vårdnadshavare eller är olämplig som vårdnadshavare, så brukar föräldrarna tilldömas gemensam vårdnad. Det ska även särskilt beaktas föräldrarnas förmåga att samarbeta med varandra. Rätten kan dock inte döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det, se 6:5 föräldrabalken. Frågan om ändring i vårdnaden ska prövas av rätten på talan av en eller båda föräldrarna. Föräldrarna kan också enligt 6:6 föräldrabalken avtala om vårdnaden, och detta avtal blir gällande om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden. Avtalet ska godkännas såvida det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Barnet har enligt 6:15 föräldrabalken rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med. Umgänget är till för barnets skull och inte för föräldrarnas skull. Det finns ingen plikt för barnet att umgås med en förälder, och föräldern har ingen rätt att umgås med barnet. Dock anses det ofta ligga i barnets bästa att ha en bra kontakt med båda sina föräldrar. Föräldrarna kan avtala om umgänget enligt 6:15a, och avtalet ska vara gällande om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden. Föräldrarna kan få hjälp med att träffa avtal, se 6:17a föräldrabalken. Det kan även ges hjälp till föräldrarna att ha samarbetssamtal för att på så sätt nå enighet om vårdnad, boende eller umgänge, se 6:18 föräldrabalken. Rätten kan även tillsätta en medlare som ska försöka få föräldrarna att komma fram till en lösning som är förenlig med barnets bästa, se 6:18a föräldrabalken. Det finns också självklart den möjligheten att rätten tar upp målet till ny prövning. Dessa typer av mål kallas för indispositiva tvistemål. Detta innebär bl.a. att det finns en omprövnadsrätt; det finns inte någon egentlig begränsning för hur många gånger föräldrarna kan anmäla till rätten att de vill att målet ska tas upp på nytt. Att det är ett indispositivt tvistemål innebär även att rätten har en egen utredningsskyldighet, och ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir ordentligt utredda, se 6:19 föräldrabalken. Barnets inställning i frågan ska försöka klarläggas så långt det är möjligt. Så i mål om umgänge är det alltså alltid barnets bästa som ska vara avgörande enligt 6:2a föräldrabalken. Det ska särskilt fästas avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad – ju äldre och mer moget ett barn är desto mer hänsyn tas till barnets uttryckliga vilja. Som riktlinje brukar sägas att om barnet är tolv år och har en normal utveckling så tas mycket hänsyn till vad barnet vill, såvida det inte har blivit starkt påverkat av t.ex. en förälder. Det kan dock tas stor hänsyn även till ett yngre barn om detta har en hög mognadsgrad, samtidigt som det kan tas mindre hänsyn till ett äldre barn om detta inte upplevs vara moget. Tolv år är endast en riktlinje som har satts upp, och det ska givetvis göras en bedömning i varje enskilt fall. Barnets vilja behöver dock inte vara styrande – det är barnets bästa som ska vara avgörande. Ett litet barn har kanske svårt att överblicka de långsiktiga konsekvenser som barnets val kan få. Om ert barn är elva år och uppvisar en normal mognad så lär dock stor hänsyn tas till ert barns vilja. Vad gäller barnets umgänge kan du alltså antingen försöka komma till en avtalsuppgörelse med barnets pappa eller försöka få hjälp genom samarbetssamtal. Du kan även välja att gå till rätten igen. Med vänliga hälsningar

Givandet av en bostadsrätt

2015-04-26 i Gåva
FRÅGA |Hej! Vi är tre dödsbodelägare. Kan två av oss ge bort vår bortgångna mammas lägenhet till den tredje dödsbodelägaren. Vad kan det i så fall få för konsekvenser?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr beskattning vid gåva hittar du i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Reglerna som styr överlåtelser av bostadsrätt finns i bostadsrättslagen (BrL). Den hittad du https://lagen.nu/1991:614 .Din fråga är oerhört stor och jag kan inte täcka alla möjliga konsekvenser i detta svar. Dock skall jag nämna lite kort hur överlåtelsen förhåller sig till reglerna i BrL och vilka de skattemässiga konsekvenserna blir. Jag utgår ifrån att ni tre dödsbodelägare redan har mottagit arvet och att lägenheten är en bostadsrätt.Skattemässiga konsekvenserSkulle ni ge era delar av bostadsrätten till den tredje dödsbodelägaren i gåva utan att få någon ersättning behöver ingen skatta för transaktionen enl IL 8:2, 41:1 & 2, 42:1 & 44:3. Den tredje dödsbodelägaren hamnar sedan i samma skattemässiga situation (gällande att göra avdrag och liknande) som ni två som ger era delar av bostadsrätten IL 44:21.Överlåtelsen av bostadsrättenDet ni behöver tänka på är att det dels finns formföreskrifter för hur överlåtelseavtalet skall vara upprättat jmf 6:4 BrL och den som tar emot bostadsrätten måste bli medlem i föreningen för att avtalet skall vara giltigt enligt 6:5 BrL.SummeringIngen skatt behöver ni betala om bostadsrätten ges till den tredje dödsbodelägaren i gåva. Tänk på att hen måste bli medlem i bostadsrättsföreningen för att överlåtelsen skall stå sig, samt att det finns formföreskrifter vid överlåtelse av bostadsrätter.Din fråga är allt för bred för att jag skall kunna ge dig något heltäckande svar, men är det något annat specifikt som du tänker på har du alltid möjligheten att skriva en kommentar på frågan.Skulle ni behöva hjälp med att upprätta överlåtelseavtalet kan ni komma i kontakt med kunniga jurister på familjerättens område här.Bästa hälsningar

Skadeståndsanspråk mot kommun

2015-04-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Kommunen har beviljad oss bygglov, skriftligt hem sickad post med start besked.Vi har startat bygget, 70 % färdigt som har kostat 86000 kr hittills. En av grannarna har klagat på kommunens bygglov till länsstyrelsen och länsstyrelsen har stoppat byggandet p.g.a. fel bygglov av kommunen Staffanstorp.Vi och många med oss tycker att kommunen har skadat oss och vi vill göra skadeståndsanspråk mot kommunen, 86000 kr plus bygglov avgiften ca 2700 kr p.g.a. kommunens fel bygglov.Vi undrar om vi har rätt/chans vinna i detta ärende och vi behöver hjälp om råd, innehåll och utformning av skadeståndsanspråket mot Staffanstorpskommun i detta ärende.
Viktor Wihlstrand |Hej och tack för din fråga!Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 9 kap. 20§ så prövas ansökningar om bygglov av kommunens byggnadsnämnd. Enligt PBL 10 kap. 3§ 1p. får inte åtgärden (bygget) påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked, vilket här har skett enligt frågan. Att bevilja bygglov är ett exempel på myndighetsutövning. I detta fall har kommunen, som jag tolkar det, vållat en ekonomisk skada för er i och med att de utfärdat ett felaktigt bygglov.Ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppstår utan samband med person- eller sakskada, detta enligt Skadeståndslagen (SkL) 1 kap. 2§. Enligt SkL 3 kap. 2§ 1p. ska kommunen ersätta ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Jag anser, utifrån informationen i frågan, att ni har en chans att få rätt till skadestånd från kommunen i detta ärende. Mitt tips till er är att ta hjälp av en erfaren jurist som kan hjälpa er med att utforma skadeståndsanspråket i en stämningsansökan. Ni kan enkelt boka en tid via http://lawline.se/boka.

Förtal eller förolämpning mot företag

2015-04-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Har en egen salong med hyrstolar. Igår sa jag upp en av hyresgästerna pga förtal och att denne pratat om företaget privata angelägenheter utåt och även förvrängt sanningen . Nu lägger denne person ut hela företagets namn på Facebook och skriver sin version av det hela och ber folk passa sig för att jobba hos mig. Vad gör jag har hon rätt till att hänga ut ett helt företag vid namn ?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som går under förtal återfinns i 5 kap. 1 § BrB. För att straffansvar skall aktualiseras krävs att någon utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Bestämmelsen i sig riktar sig endast mot enskilda individer och inte företag, föreningar eller andra kollektiva enheter. Det saknas i Sverige skydd mot ekonomisk förtal dvs. företag m.m. Om det dock är så att yttrandena riktar sig mot en eller flera individer i företaget och inte företaget i sig kan ändå bestämmelsen förtal bli aktuell. Undantagsfallet är dock om yttrandena rör sig mot en liten firma som nära förknippas med personen och att uppgiften som lämnas om firman i praktiken avser personen själv i fråga. Dock är detta ytterst svårt att få igenom och det fall där förtal i detta hänseende anses föreligga har handlat om en liten firma med samma namn som personen i fråga, se NJA 1950 s.250. Även brottet förolämpning, 5 kap. 3 § BrB, lär inte bli aktuell då det utmärkande för förolämpningsbrottet är att uttalandet riktat sig till den berörda personen själv. Vänliga Hälsningar,

Teckna firma vid näringsförbud

2015-04-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,,om en person är belagd med näringsförbud får denna person då undertackna ett kontrakt för en firma det visar sig att han jobbar med
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på LawlineDin fråga rör innebörden av att ha ett näringsförbud och aktualiserar därför lagen (2014:836) om näringsförbud, vilken du kan ta del av och läsa här.Jag har tolkat din fråga som att du undrar om en person som har näringsförbud har rätt att teckna firma för ett bolag som han/hon på ett eller annat sätt samarbetar med. Att teckna firma innebär att en person har rätt att, med bindande verkan, skriva under till exempel avtal i företagets namn. I aktiebolag är det styrelsen som har firmateckningsrätt och det är också styrelsen som kan bemyndiga någon annan att teckna firma.När det gäller personer som har näringsförbud begränsas emellertid personernas rätt att bedriva eller ta del i näringsverksamhet under en viss tid (se https://lagen.nu/2014:836#P1S1). Den närmare innebörden av näringsförbudet finns att ta del av i lagens elfte paragraf (se https://lagen.nu/2014:836#P11S1). Enligt denna bestämmelse får en peson som har näringsförbud bland annat inte vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en firma. Bestämmelsen får således till följd att personen som du syftar på i din fråga och som har näringsförbud inte får underteckna ett kontrakt för en firma som han jobbar med.Med vänliga hälsningar

Att testamentera

2015-04-26 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och vi har båda vuxna barn men inga gemensamma.Kan jag i ett enkelt testamente skriva att mina barn ärver mitt kapital till 100%, jag menat de tillgångar i fonder och aktier som jag har.
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr arvet finns i ärvdabalken (ÄB). Den hittar du https://lagen.nu/1958:637 . Reglerna som styr bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Den hittar du https://lagen.nu/1987:230 . Alla som är över 18 år och har rätt att genomföra rättshandlingar har rätt att testamentera sina tillgångar enligt ÄB 9:1. Var dock tydlig i ditt testamente med vad du menar att dina barn skall få, så att ingen tvist uppkommer gällande detta.Vad du vidare bör tänka på är att dina barn redan från början har rätt att få ut sitt fulla arv från dig trots att din make överlever dig. Detta då dina barn är ”särkullbarn”, det vill säga att de är dina men inte din makes jmf ÄB 3:1. Din make har dock alltid rätt att få ut egendom värt fyra gånger prisbasbeloppet (i år skulle uträkningen bli: 4 * 44.500 = 178.000) enligt ÄB 3:1 st 2. Detta oavsett testamente eller särkullbarn.Vidare kan tilläggas att din möjlighet att testamentera bort ditt kapital kan påverkas av er bodelning. Vid en bodelning - vilket görs efter makes död jmf ÄktB 9:1 - läggs allt nettogiftorättsgods tillsammans och hälften av den summan ges sedan till respektive make ÄktB 11:3. Det är först efter denna som man vet vad som finns kvar att ärva.Skulle du behöva ha hjälp med att upprätta testamentet så kan du komma i kontakt med kunniga jurister på familjerättens område här.Bästa hälsningar

Bostadsrätt - störande grannar

2015-04-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är en proffissionell pianist som bor i en bostadsrätthus i centrala Stockholm. Jag brukar öva piano några gånger i veckan (ett par timmar dagtid vardagar, lördag mårgon och ibland söndag 1-2 tim.). Det kom vid upprepande tillfälle klagomol från granne under, och jag vill verkligen veta vad lagen säger om det. Jag la en matta under pianot men det visserligen inte har hjälpt. Hur mycket, hur pass "starkt", hur många dagar i veckan, vilka tider jag FÅR öva hemma?MVHOlga Mikhaylova
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att du bor i en bostadsrätt blir reglerna i Bostadsrättslagen tillämpliga. Lagen föreskriver inte när under dygnet det måste vara tyst, således kan pianoövning ske under alla dygnets timmar. Endast för att lagen inte stadgar någonting om när det ska vara tyst får en bostadsrättshavare inte bete sig hur som helst. I 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen föreskrivs att bostadsrättshavare är skyldiga att inte utsätta de som bor i omgivningen för störningar. Vad som avses med störning baseras i stort sätt på sunt förnuft; det är exempelvis godkänt att spela musik på rimlig ljudnivå och ljud som uppkommer nattetid är självklart mer störande än under dagtid.Enligt samma paragraf som ovan är bostadsrättshavaren skyldig att följa föreningens stadgar. Stadgarna kan till exempel innehålla regler om vilken tid på dygnet det ska vara tyst så om din förening inte har några regler om tidsbestämda läten har du i princip rätt att spela piano när du vill. Dock är det självklart viktigt att visa sina grannar respekt och visa hänsyn till deras åsikter. Du skriver att du vid upprepade tillfällen fått klagomål från en granne och det bästa vore i ditt fall om ni kunde komma med en överenskommelse om, när låt säga vilka dagar och hur länge du spelar piano. Grannen kan nämligen kontakta föreningen som då har rätt att ge dig tillsägelser om att störningarna omedelbart ska upphöra vilket kan leda till avhysning enligt 7 kapitlet 18 § Bostadsrättslagen.Tidigare praxis på detta område finns. I målet var det fråga om en bostadsrättshavare som så gott som dagligen övade pianospel i bostaden och som därmed ansågs åsidosätta fastighetens sundhet, ordning och skick. Pianospelandet kunde i det här målet inte läggas till grund för avhysning men då framgick exakt vilka tider under dygnet som personen spelade piano, hur länge och hur högt det lät hos grannarna. Jag vill inte uttala mig om hur det är i ditt fall eftersom det krävs mer fakta för att kunna bedöma hur utfallet skulle bli hos dig. Avslutningsvis ska grannar tåla viss störning men störningar av onormal styrka och/eller varaktighet är inte acceptabelt. Vad som är varaktigt pianospelande är svårt att säga men enligt praxis får pianospelandet inte överstiga två timmar dagligen under vardagar och två-fyra timmar under helger. Det ska dock påpekas att övriga faktorer kan spela roll om det är varaktigt eller ej, till exempel hur högt pianot låter eller under vilken tid på dygnet pianospelandet sker. Vänliga Hälsningar,

Samarbetssvårigheter och ensam vårdnad av barn

2015-04-26 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Varit separerad i 4 år, har en son på 5,5 år som vi har gemensam vårdnad om. Sonen har kvar folkbokföringen i ursprungsbostaden hos pappan. Sedan separationen har pappan vägrat alla former av kommunikation och samarbete. Han pratar konstant illa om mig till sonen, drar in sonen i konflikten och använder honom som en "bricka i spelet", sonen nekas all kontakt med mig och mina släktingar pappavecka, vilka långtgående konsekvenser kan detta få för min sons psykiska mående? Vilka paragrafer i föräldrabalken bryter pappan mot med sitt agerande? Pappan skickade in papper ang val av skola till kommunen utan min underskrift, "folkbokföringsskolan", jag bor på andra sidan stan, ska inte hänsyn för barnets bästa tas vid val av skola? Vilka skyldigheter har kommunen när föräldrarna inte kommer överens? Vi har ett domstolsbeslut om växelvis boende samt växelvis högtider/lov, detta mot pappans vilja. Kan jag få ensam vårdnad pga pappans ovilja till kommunikation och samarbete?
Michelle Brodin |Vid gemensam vårdnad av barn gäller enligt 6 kap. 13 § FB som i sin tur hänvisar till 6 kap. 11§ FB att föräldrar gemensamt skall besluta om viktiga frågor som rör barnen. Ni som föräldrar har både en rätt och en skyldighet att bestämma om frågor som rör barnens personliga angelägenheter. Med detta sagt är det alltså inte ok att enbart en föräldrar fattar ett så pass stort beslut som val av skola. Eftersom er son står under er gemensamma vårdnad så måste du om du vill ha ändring i vårdnaden väcka talan i frågan genom stämning i domstol, vilket framgår av 6 kap. 5 § 3 st. FB och 6 kap. 17 § 1 och 2 st. FB . Domstolen beslutar då om vårdnaden ska fortsätta vara gemensam eller om du ska få gemensam vårdnad. Det åligger då rätten en skyldighet att utreda omständigheterna i fallet, bland annat innebär detta att socialnämden ska ges tillfälle att lämna upplysningar, se 6 kap. 19 § 1 och 2 st. FB. När frågan om vårdnaden bestäms så är barnets bästa avgörande, se 6 kap. 2a § FB. Det innebär att rätten bland annat särskilt fäster sin uppmärksamhet på barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna 6 kap. 2a§ 2 st. p.2 FB. I fråga om vårdnaden ska tillfalla den ene eller andra så tar rätten hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om ert barn, se 6 kap. 5§ 2 st. FB. Om ni som föräldrar omöjligen kan komma överens i sådana frågor så talar det för att vårdnaden inte ska vara gemensam. Dock görs alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.Eftersom barnets bästa är avgörande för beslutet så tas dock hänsyn till barnets vilja med hänseende till dess ålder och mognad 6 kap. 2a§ 3 st. FB. Eftersom din son är endast 5,5 år gammal så har hennes inställning dock ingen större betydelse utan det läggs mer vikt på vad omständigheterna runt om talar för. Vill du ha ytterligare råd och hjälp, bland annat om hur du går till väga för att göra en stämningsansökan rekommenderar jag dig att kontakta en familjejurist, förslagsvis Familjens Jurist. Vänliga Hälsningar,