Skadeståndets storlek vid misshandel

2014-09-18 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej om man är anmäld för misshandel och den drabbade har begärt skadestånd på nästan 50.000kr. Misshandeln ägde rum men jag anser att det är en orimlig summa han begär, finns det något man kan göra åt det?
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Huruvida ett skadeståndsbelopp är orimligt eller inte beror på en rad omständigheter. Först och främst är den som genom vårdslöshet eller uppsåt vållar en personskada eller sakskada, skyldig att ersätta skada (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Dessutom kan skadestånd utgå om en person blivit utsatt för en allvarlig kränkning (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Det är inget tvivel att personskada uppkommer vid misshandel. Har kläder, smycken eller dylikt blivit förstörda under misshandeln, ska detta också ersättas, men då som sakskada. Vad gäller allvarlig kränkning, måste den föranletts av ett brott som innefattar ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära. Misshandel är ett angrepp mot en den skadelidandes person. Det kan räcka med ringa fall av misshandel som skett med ärekränkande inslag för att detta ska anses vara en allvarlig kränkning (prop. 2000/01:68 s. 65 f.).Skadeståndet blir större om misshandeln orsakade både personskada, sakskada och kränkning. I skadeståndsbeloppet ska exempelvis sjukvårdskostnader, inkomstförlust samt skada för psykiskt och fysiskt lidande ingå (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Skadestånd med anledning av kränkning ska bestämmas utifrån handlingens art och varaktighet. Vid kränkningsbedömningen ska hänsyn bland annat tas till om kränkningen varit förnedrande, varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv och hälsa och om kränkningen varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet (5 kap. 6 § skadeståndslagen).Skadeståndsbeloppet kan jämkas på grund av den skadelidandes medvållande, det vill säga att den skadelidande själv medverkat till sin egen skada (6 kap. 1 § skadeståndslagen). Skadeståndet kan även jämkas om det anses oskäligt betungande för den skadeståndsskyldige. Här beaktas den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter (6 kap. 2 § skadeståndslagen).I fallet NJA 2000 s. 278 dömdes en person att betala drygt 112 000 kr i skadestånd till den skadelidande (offret). I detta fall hade allvarlig misshandel ägt rum där den skadelidande fick livshotande skador. I ett annat fall från hovrätten (mål nr B 3418-13) tilldömdes en skadelidande 1 200 kr i skadestånd efter att skadevållaren slagit henne med en stol. Storleken på skadeståndet kan sålunda variera kraftigt. Sammanfattningsvis är det en mängd omständigheter som är avgörande. Ett skadestånd om 50 000 kr för misshandel är inte otänkbart om misshandeln varit av den allvarligare graden, i annat fall landar skadeståndsbeloppen ofta på låga belopp. I din frågeställning anser du själv att skadeståndsbeloppet är orimligt högt. Min rekommendation är att du låter saken avgöras av domstol. Vänliga hälsningar,

Lön under uppsägningstid för behovsanställd

2014-09-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Blev anställd på ett nystartat företag 20130903 som chaufför. Efter en trög start så har jobbat på schema med start 07.00 och i genomsnitt 6.5 timme om dagen hela 2014 inkl varannan lördag.Har ett flertal ggr bett om ett Anställningsbevis utan framgång.Som en blixt från en klarblå himmel blev jag 20140902 uppsagd på grund av arbetsbrist. Fick uppsägning först sen Anställningsbevis där det framkom att jag var behovs anställd. Skulle få under uppsägning månaden betalt för 3 timmars arbete dagligen o det står inget om timmar i mina papper. Anser att ja ska mer än 3 timmar om dagen eftersom det inte står någonstans man bör ta dom 6 senaste månaderna och ta genomsnitt.Jag har ej blivit upplyst om behovsanställning. Vad ska jag göra?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSom utgångspunkt är en anställning en tillsvidareanställning, dvs. en fast anställning, om inte annat har överenskommits, 4§ lagen om anställningsskydd.(LAS) Har ni alltså inte diskuterat någon anställningsform när du började din anställning ska det vara en tillsvidareanställning. Enligt 6 c§ LAS är arbetsgivaren skyldig att senast en månad efter att anställningen påbörjats utfärda ett arbetsgivarintyg där bland annat anställningsform framgår.  En behovsanställning är en "ramanställning" som innebär att arbetsgivaren kommer med erbjudande om anställning som du har rätt att tacka ja eller nej till. Ett sådant erbjudande måste vara om ett vikariat för en annan arbetstagare eller en allmän visstidsanställning då arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft. En behovsanställning behöver heller inte sägas upp eftersom varje arbetstillfälle egentligen är en ny anställning, arbetsgivaren kan bara sluta att erbjuda arbetstillfällen.Det låter inte som att du har vikarierat för någon eller att arbetsgivaren har haft ett tillfälligt behov, och du bör därför hävda att du har varit fast anställd. Arbetsgivaren har sagt upp dig, vilket tyder på att även arbetsgivaren har sett det som en tillsvidareanställning eftersom behovsanställningar som sagt inte behöver sägas upp. Har du dessutom haft månadslön visar detta också på att det rör sig om en tillsvidareanställning. Under uppsägningstiden har du rätt att behålla hela din lön och eventuella andra anställningsförmåner, 12§ LAS. Börja med att påtala dessa bestämmelser för arbetsgivaren och argumentera för att du faktiskt har varit tillsvidareanställd och att de inte kan ändra på detta i efterhand. Det låter som att ni båda har utgått från att det varit en tillsvidareanställning medan den har pågått, och då har du rätt till uppsägningslön.

Räknas provanställning in i tidsbegränsad anställning?

2014-09-17 i Anställningsformer
FRÅGA |Räknas provanställning som tidsbegränsad anställning enl. LAS?Jag har varit provanställd i 3 månader (2013-09-01 - 9013-11-31), sedan allmänt visstidsanställd i nio månader (2013-12-01 - 2014-08-31). Har fått ytterligare allmän visstidsanställning i 12 månader (2014-09-01 - 2015-08-31). Samma arbetsgivare hela tiden.Som jag förstår av LAS §5 så övergår en visstidsanställning per automatik i en tillsvidareanställning efter 24 månaders anställning. Så därför min fråga.
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt 5 § LAS övergår den som arbetat två år i en tidsbegränsad anställning inom en femårsperiod till en tillsvidareanställning. Provanställning är däremot en annan anställningsform, se 6§ LAS vilken medför att en arbetstagare anställs på prov i sex månader. Efter sex månader som provanställd övergår tjänsten i en tillsvidareanställning. Provanställningen måste sägas upp inom dessa sex månader annars övergår den. Då anställningsformerna inte är samma räknas inte provanställningstiden in i tiden för tidsbegränsad anställning Länk till LAS finns https://lagen.nu/1982:80Vänligen

Upphörande av ideell förening

2014-09-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi har en liten ideell förening på ca 10 medlemmar som har slarvat lite med årsmötena under ett par års tid. Nu har vi haft årsmöte igen men då var det någon som hävdade att föreningen ej längre var existerande då vi som sagt inte har haft årsmöte varje år. Min fråga blir således,kan våran förening ha upplösts bara sådär?Tacksam för svar! Med vänlig hälsning
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, istället får vi luta oss mot bland annat praxis. En ideell förening kan upplösas genom att föreningen träder i likvidation eller går i konkurs. I ditt fall tycks varken likvidation eller konkurs vara aktuellt. Av stor vikt är föreningens stadgar. Stadgarna kan innehålla föreskrifter om föreningens upphörande. Det kan exempelvis vara så att stadgarna föreskriver att föreningen ska gå till ända efter en viss tid eller när en viss omständighet inträffat. Styrelsen väljs av föreningens medlemmar och har till uppgift att kalla till årsmöten samt sköta det löpande arbetet. Om styrelsen slarvat med att kalla till årsmöten leder inte detta per automatik till att den ideella föreningen upplöses. Ni som medlemmar kan även besluta om ni vill att föreningen ska upplösas, annars är det stadgarna om föreningens upphörande som är det väsentliga. Vänliga hälsningar,

Civil- och straffprocessuella frågor.

2014-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har fört ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot ett försäkringsbolag. Ärendet är avslutat. Under tvistemålshandläggningen beskyllde bolaget mig för att utfört en brottslig handling, vilket är falskt och dessutom framförde bolaget en falsk beskrivning av en händelse som var till min nackdel. Om vi antar att jag har tillräckliga skriftliga underlag för att bevisa ovanstående, kan jag då stämma bolaget i ett förenklat tvistemål för kränkning enligt brottsbalkens 15 kapitel paragraf 7? Bolaget har haft möjlighet att ta tillbaka sina påståenden efter att jag skriftligt protesterat men så har ej skett. Måste jag begära ett skadestånd i kronor eller räcker det med att begära att domstolen skall ta ställning till om bolaget utfört de kränkande handlingar jag påstår?
Filip Henriksen |HejStort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor. Utredningen till din frågeställning kommer att behandla process- och straffrättsliga frågor. En genomgång av vissa grundläggande processrättsliga principer är viktiga att lyfta fram med anledning av din frågeställning samt hur du bör förfara framöver för att bevaka din rätt.Civilprocessuella utgångspunkterI din frågeställning gör du klart att du haft en tvist med ditt försäkringsbolag. Tvisten utgjorde ett så kallat förenklat tvistemål och målet är nu mera avslutat. Med avslutat tolkar jag att tingsrätten meddelat dom i målet. Detta har grundläggande betydelse för den fortsatta utredningen.Enligt 17 kap. 11 § 3 st. rättegångsbalken utgör ett redan prövat mål rättegångshinder för en ny rättegång om samma sak (s.k. res judicata). Lagrummet stadgar att ”Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning”. Detta innebär att du inte kan stämma parten på nytt i domstol om själva saken utgör densamma som vid det förenklade tvistemålet.När du ingick i tvist med försäkringsbolaget lämnade du ett yrkande och en rad olika grunder för ditt yrkande. Grunderna är så kallade rättsfakta som skall avgöra om det är juridiskt rätt att bifalla yrkandet. Om ditt yrkande var att du skulle erhålla X antal kronor ur din försäkring och grunderna för detta var A-C så kan du inte på nytt starta en ny process med samma yrkande. Rättsföljden av yrkandet är densamma som vid första processen varför man talar om att det är en ny process om samma sak, som redan avgjorts genom dom. Emellertid syns din fråga faktiskt inte handla om ”samma sak”. Den nya process du tänker dig är någonting annat än ett yrkande om ”samma sak” vad gäller den första processen. Du nämner att ditt förenklade tvistemål är ”avslutat” (med min definition – dom har avkunnats i ärendet eller möjligen har en förlikning blivit stadsfäst genom dom). Nu vill du istället få din rätt hörd genom det faktum att försäkringsbolaget har framfört en falsk beskrivning av händelsen (försäkringsfallet) samt att du utfört en brottslig handling. I din frågeställning låter det som att försäkringsbolaget inte kört rent spel i själva processen. Du uttrycker detta som att försäkringsbolaget framfört en falsk beskrivning av själva händelsen. Viktigt att notera i detta sammanhang är 9 kap. 3 § rättegångsbalken. Om en part försöker förhala rättegången genom påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, eller annars innehåller bevisning eller vidtar någon annan otillbörlig åtgärd i processen, skall denne part dömas till böter. Om du upplever att försäkringsbolaget verkligen försökt förhala din process, genom just påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, ankommer det på åklagarmyndigheten att väcka åtal. Du kan också kontakta tingsrätten eftersom denna typ av rättegångsförseelse kan tas upp av rätten direkt utan att åtal har väckts. Detta framgår av 20 kap. 1 § rättegångsbalken. Märk väl att rättegångsförseelse är en straffrättslig process – part som gjort sig ansvariga för rättegångsförseelse skall betala böter. Böter tillfaller staten. Sammanfattningsvis kan följande konstateras: Du kan inte på nytt starta en process i samma sak som redan avgjorts av domstol. Emellertid kan det finns skäl att anta att försäkringsbolaget har förhalat rättegången, om så inte är fallet kan de ha (mot deras bättre vetande) föranlett denna rättegång. Utifrån din fråga har jag svårt att se att försäkringsbolaget verkligen förhalat rättegången, men om de beskrivit ett händelseförlopp på ett felaktigt sätt torde de mot deras bättre vetande föranlett rättegången genom att exempelvis ta tvisten istället för att exempelvis betala ut försäkringsersättning. Detta är dock en fråga som ligger utanför din betalda frågeställning, men det är något du kan fundera över. Vi övergår nu till de straffprocessuella frågorna.Straffprocessuella utgångspunkterI din frågeställning undrar du om en ny stämning från din sida kan göras då du anser att försäkringsbolaget ”kränkt” brottsbalkens 15 kap. 7 §. Det viktiga här är att se till ordalydelsen. Lagrummet stipulerar följande i din situation: Försäkringsbolaget skall hos, åklagare, polis eller annan myndighet, sanningslöst (dvs. ren lögn) beskyllt dig för en brottslig gärning (vilket du anser att de har gjort) eller lämnat besvärande omständigheter. En förutsättning för detta är att myndigheten som angivelsen sker till har att uppta anmälan om en sådan sak. Viktigt att notera här är att om en part i en rättegång lämnar osanna uppgifter så tillämpas inte 15 kap. 7 § brottsbalken eftersom det brister i rekvisitet att domstolen inte har tagit upp någon anmälan. Ett typexempel är om någon exempelvis anmäler sin granne till kommunen för att denne stör omgivningen. Brottet falsk tillvitelse kan alltså inte ske inför domstol.Om du anser att försäkringsbolagets förfarande; dvs. att icke beskriva händelseförloppet på ett korrekt sätt och att klandra dig för en brottslig handling kan det istället röra sig om mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Dessa brott återfinns i 15 kap. 1-3 §§ brottsbalken. Förutsättningarna är dock att din motpart, försäkringsbolaget, under själva processen lämnat någon form av ed eller en sanningsförsäkran under själva rättegången. Samtliga av dessa brott faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som stämmer part inför domstol. Däremot är du part i målet i form av att du är målägande. Det du således skall göra är att göra en polisanmälan. Du kan, om åklagaren väljer att väcka åtal, kräva skadestånd. För att skadestånd skall bli aktuellt måste du, till följd av brottet (i detta fall om försäkringsbolaget gjort sig skyldig till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga), ha lidit en skada. Du skall alltså ha orsakats en skada på grund av deras osanna partsutsagor i domstol. Detta framgår implicit av 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna typ av skadestånd kallas för ekonomiskt skadestånd och är till för att sätta dig i samma situation som om skadan inte inträffat. Emellertid har du en öppning genom 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Där kan skadestånd utgå om du blivit allvarligt kränkt genom brott (dvs. mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga). Du kan givetvis stämma försäkringsbolaget på egen hand om du endast kräver skadestånd men inget straffrättsligt ansvar. Du kan således lämna in en stämningsansökan, yrka ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen och som grund för yrkandet är att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Du behöver alltså inte gå via det straffrättsliga systemet: Att en åklagare åtalar för dessa brott och att du får ersättning på grund av detta. Du kan föra en egen civilrättsliga process och argumentera för att de gjort något brottsligt. Om domstolen finner att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till exempelvis mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga och att du blivit allvarligt kränkt med hänsyn till din person, frihet, frid eller ära, kommer domstolen ålägga part att betala dig ett ideellt skadestånd. Behöver du hjälp med dessa skadeståndsrättsliga frågor rekommenderar jag dig att kontakta en jurist. Vi på Lawline har ett mycket stort nätverk av advokat- och juristbyråer samt vår egen juristbyrå - Lawline Consulting. Vänligen mejla info@lawline.se om du önskar att komma i kontakt med oss.

Föd i Sverige - en fördel vid ansökan om uppehållstillstånd?

2014-09-18 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min fästman är född i Sverige, men de flyttade tillbaka till Makedonien där han bor fortfarande. Vi har ansökt om att bli sambo, men migrationsverket har inte ens registrerat in vår ansökan och det har gått två månader. Jag undrar bara har han en fördel för att han är född i Svergie?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De enda som har ovillkorlig rätt att vistas i Sverige är svenska medborgare, övriga personer behöver ansöka om uppehållstillstånd. Att vara född i Sverige innebär ingen förändring av detta eller någon fördel. Har han ansökt om uppehållstillstånd för att inleda ett samboförhållande med dig är det den grunden som Migrationsverket ska bedöma.

Tillämpning av femårsregeln i samboförhållanden

2014-09-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag står i begrepp till att separera från min sambo. Jag vet att det vi köpt för gemensamt bruk ska delas. Saken är den att jag haft jobb längre än honom, vilket gör att jag har betalt mycket mer än honom för alla möblerna. Läste om jämkningsregeln i 15 paragrafen i Sambolagen och funderade över det här med "hänsyn till förhållandets längd". Vi har varit sambo i tre år och motsvarande regel i ÄktB kallar ju äktenskap under 5 år som korta. Gäller denna fem års period även på samboförhållande?
Björn Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Någon direktöversättning mellan ÄktB 12:1 och sambolagen (SamboL) 15§ vad det gäller den s.k. femårstrappan finns inte. Syftet med regeln i ÄktB är att möjliggöra för en make att undanta egendom från bodelningen om äktenskapet varat kortare tid än fem år. Om äktenskapet varit i ett år kan maken undanta 1/5 av sitt giftorättsgods från bodelningen, om äktenskapet varat i två år kan 2/5 undantas osv. Enligt förarbetet till lagen är dock denna regel inte avsedd att tillämpas om en makes egendom i huvudsak är bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Eftersom det i ett samboförhållande endast är just det gemensamma bohaget och bostaden som ska delas är regeln inte direkt överförbar.Däremot har 15§, SamboL just en möjlighet till jämkning särskilt med hänsyn till förhållandets längd vilket borde innebär att ju kortare samboförhållandet varit, ju mer kan undantas från bodelningen. Med hänsyn till att femårstrappan i ÄktB tillämpas även på sambotid som föregått ett äktenskap borde det innebära att som grundprincip är femårsregeln applicerbar på även på samboförhållanden. Åtminstone borde detta vara vägledande för bedömningen av jämkning på grund av samboförhållandets längd. För att sammanfatta: den ståndpunkt som förarbetet ger är att femårsregeln i ÄktB inte kan appliceras på ett samboförhållande men detta strider mot 15§ Sambolagens tydliga bud om att jämkning ska göras med hänsyn till samboförhållandets längd. Vägledning om möjligheten till jämkning borde därför kunna hämtas ur femårsregeln. Jag hoppas du fått svar på dun fråga trots det något invecklade svaret! Vänligen

Vem får vårdnaden när vårdnadshavaren går bort?

2014-09-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en 10-årig dotter som jag sen hennes födsel haft ensamvårdnad om. Hon har träffat sin pappa ett par gånger under dessa år men är inte överhuvudtaget intresserad av något umgänge. Min fråga är alltså om jag på något sätt kan skriva över vårdnaden till min syster ifall jag skulle gå bort. Jag har förstått genom att läsa på en del att vårdnaden automatiskt ges till den andre föräldern. Men eftersom hon är så pass gammal och vill inte under några omständigheter ha något med sin pappa att göra borde man tycka att hon får bo hos någon hon vuxit upp med och tillbringar mycket tid med. skulle jag hastigt gå bort så är förmodligen det sista hon behöver att lära känna nytt folk utan hellre är tillsammans med sin släkt som är väldigt nära.Tacksam för svar.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Huvudregeln är att det är den andre föräldern som tar över vårdnaden och omsorgen ifall du skulle gå bort. Ifall det anses lämpligare utses en särskilt förordnad vårdnadshavare. Avgörande blir vad som är barnets bästa. I denna bedömning ser man till bland annat att barnet inte ska ryckas upp från en trygg och invand miljö samt den andre förälderns kapacitet att ta hand om barnet.Vad du kan göra för att motverka detta är att du skriver ett dokument där du uppger att du vill att din syster ska erhålla vårdnaden av din dotter om du skulle gå bort. Detta dokument är inte bindande men om det är det bästa för barnet så ska det respekteras (se föräldrabalken 6:10 a).Ifall detta skulle hända är det sociala myndigheter som kommer att utreda vårdnaden och omsorgen om din dotter, de gör då en helhetsbedömning kring din dotters bästa.Vid fler frågor råder jag dig att kontakt en familjejurist som kan hjälpa dig vidare (se länk nedan).Vänliga hälsningar,