Straff vid sammanslagning av flera brott

2016-02-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej .Min sambos ex anklagar honom för våldtäkt(henne då).Hon har sagt att han skulle ha våldtagit henne under tiden vi var ihop, hemma hos henne medan deras två barn var hemma hos henne.Samt att hon har förfalskat hans namntäckning gällande flytt,skola och dagis.Hon har hotat oss och våra två barn vi har gemensamt.Om vi anmäler henne vilket straff kan hon få?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det så är det tre olika gärningar vi pratar om, de falska våldtäktsanklagelserna, förfalskningen och hotet. Jag utgår ifrån att din man inte är skyldig till det hon påstår. Falska påståenden om våldtäkt.Falska våldtäktsanklagelser kan utgöra förtal. Brottsbalken kap.5 §1 stadgar att: en som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Frågan blir här om något av rekvisiten kan uppfyllas. Det som då måste uppfyllas är att någon utpekas såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Förtal bestraffas med böter. Förfalskning av namntäckning.I brottsbalken kapitel 14 § 1 stadgas att den, som genom att skiva annan persons namn döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. Här kan man även tänka sig att det rör sig om bedrägeri (9kap. 1§), som har samma strraffskala. Eller bedrägligt beteende (9kap. 2§) som har en straffskala upp till sex månader fängelse. Hot.Om personen hotat med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.Kumulerade brottDöms man vid samma tidpunkt för flera brott finns regler i BrB 26:2 om hur straffskalorna skall sammanräknas. Straffskalan börjar som huvudregel vid minimistraffet för det svåraste brottet, här två år. Sedan får straffet för den samlade brottsligheten inte överstiga de högsta straffen för tre brotten sammanlagda med varandra. Bötesstraff räknas då som fängelse i 14 dagar. Detta innebär att straffskalan för de bägge brotten sträcker sig från fängelse i två år till fängelse i tre år och två veckor. Det finns dock vissa undantagsregler som stadgar att det i vissa fall går att såväl understiga som överstiga straffskalan. Ofta ligger de utdömda straffen i de nedre delarna av straffskalan, men vilket straff som skulle bli aktuellt i ett konkret fall är omöjligt att uttala sig om utan ytterligare uppgifter. Det är ett flertal faktorer som avgör vilket straff som utdöms. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Uppehållstillstånds giltighet efter barnet fyllt 18

2016-02-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Ett barn, 17 år, som bor i annat land har fått uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till in förälder två år sen. Han kunde inte komma p.g.a att han kunde inte få hemlandspass. Nu har han fått ett hemlandspass och är nu 19 år gammal. Är uppehållstillståndet giltig fortfarande?
Erica Leufstedt |Hej Daniel och tack för din fråga!Problemet bör egentligen inte uppstå – saknar personen hemlandspass och inte kan få ett sådant utfärdat så ska han istället ansöka om och erhålla ett främlingspass för resa till Sverige. Här ska man dock skilja på situationen att anknytningspersonen fått uppehållstillstånd såsom flykting/skyddsbehövande eller på annan grund, i det senare fallet krävs särskilda skäl för att främlingspass ska utfärdas. Särskilda skäl kan enligt förarbetena exempelvis vara om främlingspass behövs för att möjliggöra resan till Sverige. Regleringen återfinns i 2 kap 1a § Utlänningslagen. Men om situationen nu ser ut som den gör gäller följande: Om ett barn ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med en förälder, eller för att flytta till en förälder som redan bor i Sverige, får barnet samma tillstånd som föräldern, dvs. permanent eller i vissa fall kortare tid.Ett utfärdat tillstånds giltighet påverkas inte av det faktum att personen i fråga i lagens mening blivit vuxen, alltså fyllt 18 år. En återkallelse av tillståndet på enbart denna grund saknar stöd för sig i Utlänningslagen. Fick den sökande ett permanent uppehållstillstånd ska det således inte vara några problem för honom att nu åka till Sverige. Fick han däremot ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan detta ha löpt ut vilket han måste han undersöka innan resan hit, men åldern i sig påverkar inte. Hoppas det var svaret på sin fråga!Vänligen,

Tågpersonals befogenhet att kräva id-handlingar och frihetsberöva passagerare

2016-02-10 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej ! Har en Ombord Ansvarig / Särskild Ombord Ansvarig i Tågtrafik rätt att kräva id - handlingar , har personal med denna titel rätt att frihetsberöva och avvisa en passagerare?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En Ombordansvarig eller liknande kontrollant har rätt att begära biljetter av passagerare på tåget. Om ingen biljett kan uppvisas har de rätt att be passageraren att stiga av tåget, eller be passageraren att uppvisa legitimation. Det finns dock inget krav på att gå med på detta, då rätten att kräva legitimation mer eller mindre endast åligger polisen. Om passageraren i fråga vägrar uppvisa legitimation på uppmaning från en Ombordansvarig så anses det dock kunna föreligga misstankar om brottet bedrägligt beteende. Om fängelse finns med i straffskalan för ett brott, och brottet påträffats på bar gärning, vilket det beroende på omständigheterna kan anses ha gjort i dessa fall, så kan envar gripa gärningsmannen, enligt 24 kap. 7 § 2 st. Rättegångsbalken. Ombordansvarig har alltså, som yttersta åtgärd, rätt att gripa personen i fråga, men måste då skyndsamt överlämna denna till polisen.I realiteten innebär detta att Ombord Ansvarig har rätt att hålla kvar en person i väntan på polisen, vilka då kan kräva id-handlingar från personen i fråga. Detta förutsätter som ovan nämnt att ett brott av något slag föreligger, och att gärningsmannen ertappats på bar gärning.Jag hoppas att detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Föräldrars underhållsskyldighet

2016-02-09 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Min son är 20 år, har eget boende och jobbar, har dock ingen fast anställning, men klarar sig hyfsat bra. Nu har hans flickvän, som är 16 år, blivit osams med sin mamma och hennes sambo och flyttat hem till min son. Mamman har ett nytt barn med sambon. Flickvännens pappa har också han en ny familj och att flytta dit har aldrig varit ett alternativ. Hon har sedan föräldrarnas skilsmässa bott hos mamman.Hur kan de göra? Flickvännen har endast sitt studiebidrag på 1050 kronor/mån, vilket inte räcker långt. Är föräldrarna försörjningspliktiga för dottern? Om hon fick pengar till t.ex. halva hyran, ca 2000 kr/mån samt matpengar skulle detta underlätta även för min son, som inte riktigt har råd att försörja dem båda i nuläget. Han har månader då han inte jobbar full tid men ser till att lägga undan pengar de månader han jobbat fullt för att klara de andra månaderna.
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Flickans föräldrar är underhållsskyldiga gentemot henne fram tills hon fyller minst 18 år och längst tills hon fyller 21 år om hon fortfarande skulle gå i gymnasiet tills dess. Det framgår av Föräldrabalken 7 kap 1§. Underhållets storlek bestäms genom en schablonberäkning mot bakrund av hennes behov och föräldrarnas inkomst och boendekostnad enligt 7 kap 3§ samma lag. Med vänlig hälsning,

Måste bouppteckning alltid upprättas?

2016-02-10 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Måste alltid bouppteckning göras vid dödsfall?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! En bouppteckning ska som huvudregel ske inom tre månader efter dödsfallet. I vissa fall behöver dock inte en bouppteckning upprättas. Detta gäller när den avlidnes tillgångar inte överstiger begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Det går då istället att göra en dödsboanmälan till socialkontoret i kommunen.Vänligen,

Arv efter svensk medborgare bosatt i Storbritannien

2016-02-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur stor är arvsskatten i England?Min mor bor i England men hon är svensk medborgare, ej dubbla pass.Hon äger en lägenhet samt har värdepapper.med hur många procent kommer arvsskatten i England slå på mitt arv den dagen hon avlider
Evelina Largren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt brittisk lag utgår arvsskatt, men arvet beskattas först när det överstiger ett visst värde. I dagsläget är detta värde 325 000 pund och denna gräns gäller till och med 5 april 2016. Det är alltså först då arvet är värt ett visst belopp som arvsskatt tillämpas. Arvsskatten i Storbritannien är 40 % och det är normalt den brittiska motsvarigheten till ett svenskt dödsbo som betalar arvsskatten. Det finns dock mängder med undantag. Exempelvis är arvsskatten 36 % om 10 % eller mer av arvet ges till välgörenhet. Vissa typer av egendom är även undantagna från arvsskatt. Exempel på sådana undantag är företag eller vissa jordbruksfastigheter.Storbritannien står utanför EU:s nya arvsförordning vilket innebär att brittisk domstol kommer att tillämpa brittisk internationell arvsrätt gällande arv efter personer bosatta i Storbritannien, svensk domstol skulle däremot tillämpa EU:s arvsförordning. Förordningen påverkar inte eventuell arvsskatt. Jag har dock ingen erfarenhet gällande brittisk rätt och det är därför svårt för mig att säga exakt hur brittisk arvsskatt kommer att påverka arvet efter din mor. Eftersom att Storbritannien står utanför EU:s arvsförordning innebär detta att svenska och brittiska regler kan komma att konkurrera med varandra. Vill du veta mer precist vad som gäller råder jag dig till att kontakta en familjejurist, förslagsvis någon med kunskap inom både brittisk och svensk familjerätt. Om du vill boka en tid för rådgivning hos Lawlines samarbetsparter Familjens jurist kan du göra det här.Hoppas att detta gav dig lite mer klarhet i vad som gäller och lycka till.Vänligen

Svenskt medborgarskap och brottslighet

2016-02-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Kan man få svenskt medborgarskap om man bott i Sverige i 8 år och begick ett brott för 7 år sen, vilket gav 30 dagars böter? Jag har inte pass från mitt land.Tack för svar!!!
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om när du kan få ett svenskt medborgarskap genom ansökan, så kallad naturalisation, finns i 11 § lagen om svenskt medborgarskap. De krav som ställs för att få svenskt medborgarskap i dessa fall är:- Du ska kunna styrka din identitet. - Du ska ha fyllt 18 år.- Du ska ha permantent uppbehållstillstånd i Sverige.- Du ska ha haft din hemvist i Sverige de senaste 2 åren om du är dansk, finsk, norsk eller isländsk medborgare, 4 år om du har bedömts vara en flykting eller statslös, eller 5 år om du ursprungligen kommer från ett annat land än de som räknats upp nu. - Haft och kan förväntas komma ha ett hederligt levnadssätt.Kravet på att styrka sin identitet innebär att du bevisar din identitet. Att identifiera sig sker lättast genom att du visar upp godkänd id-handling, som till exempel pass, men flera, var för sig otillräckliga, handlingar kan sammanlagt räknas som en handling som kan styrka din identitet. Även uppgifter från nära anhöriga kan här förbättra dina chanser att få icke godkända id-handlingar att styrka din identitet. Detta avgörs av Migrationsverket i varje enskilt fall. Om du haft din hemvist i Sverige i 8 år sänks beviskravet något, till att du endast ska göra din identitet sannolik, enligt 12 § 2 st lagen om svenskt medborgarskap. Det är alltså svårare att identifiera sig utan pass, men det går. Den sista punkten innebär att man förväntas att inte begå brott eller dylikt. Om man som i ditt fall begått ett brott så behöver man vänta ut en viss karenstid innan det går att ansöka om svenskt medborgarskap. Denna karenstids längd varierar beroende på vilken typ av brottslighet det rör sig om. I ditt fall är karenstiden 1 år. Du säger i din fråga att det gått 7 år sedan brottet, vilket innebär att du nu kan ansöka om svenskt medborgarskap, förutsatt att de andra kraven är uppfyllda.Du kan testa om du kan få ett svenskt medborgarskap härJag hoppas att detta har besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Jämkning vid kortvarigt äktenskap samt försörjningsplikt gentemot make

2016-02-09 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag har hört att det är andra regler för Bodelning när man bara har varit Gift i 1 år. Vad är det där som gäller ? Hur mkt var ska var och en få ? Jag undrar även om jag har Försörjningsplikt mot min x make efter vår Skiljsmässa ? Vi Skiljdes UTAN betänketid. Har hört att man inte behöver stå för detta då ...? Tacksam för svar. Mvh
Evelina Largren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är, enligt 11 kap 3 § Äktenskapsbalken, att det ska ske en hälftendelning. Dock kan det se annorlunda ut vid kortvariga äktenskap. En bodelning kan jämkas med hänsyn till äktenskapets längd, makars ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter som gör bodelningen oskälig, se 12 kap 1 § Äktenskapsbalken. Jämkningen sker schablonmässigt utifrån hur många år äktenskapet har varat, detta enligt en regel som kallas femårsregeln.Femårsregeln fungerar så att endast en viss del av vardera partens giftorättsgods delas lika på. Vid ett års äktenskap ingår endast 1/5 av vardera partens giftorättsgods, vid två år ingår 2/5 osv. Efter fem års äktenskap ska en fullständig likadelning ske. Eftersom att ni varit gifta i ett år ska därför endast 1/5 ingå i bodelningen. Låt oss säga att du har 100 000 och din make har 10 000. Istället för att lägga samman detta och dela lika bidrar ni med 1/5 vardera. Du bidrar alltså med 20 000 och din make med 2 000, det är dessa 22 000 som ni sedan delar lika på. De 80 000 respektive 8 000 behåller ni själva och delar inte på.Emellertid påverkas femårsregeln av huruvida ni har varit sambos innan ni gifte er. Har ni varit sambos i exempelvis två år läggs dessa två år till äktenskapets längd och längden anses därför vara 3 år. Enligt femårsregeln ska då 3/5 ingå i bodelningen. Har ni varit sambos så pass länge att äktenskapets längd sammanlagt med samboförhållandets längd överstiger 5 år ska en likadelning ske eftersom att äktenskapet inte längre anses vara kortvarigt och femårsregeln är då inte tillämplig. Gällande försörjningsplikt gentemot make utgår detta i dagsläget bara i undantagsfall. För försörjningsstöd under en längre period krävs i princip att det rör sig om ett långvarigt äktenskap där den ena parten har stannat hemma och inte haft någon egen inkomst. Huvudregeln finns i 6 kap 7 § Äktenskapsbalken och enligt denna ska vardera make försörja sig själv efter skilsmässa. Enligt stycke två kan dock försörjningsstöd utgå under en övergångsperiod. Det ska då vara fråga om att den ena maken överhuvudtaget inte har förmåga att försörja sig själv samt att äktenskapet har begränsat sagda makes tillgång till arbetsmarknaden. Troligtvis har du därför ingen försörjningsplikt gentemot din före detta make.Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorHälsningar