Adoption av styvbarn

2014-09-30 i Adoption
FRÅGA |Hej. Jag är gift sen 3 år tillbaka och tillsammans med min man har vi en son. Jag har sen innan en dotter på 8år som jag har ensam vårdnad om då "pappan på pappret" aldrig varit en del av hennes liv. Därav min fråga. Kan min man få adoptera min dotter då min dotter ser honom som sin pappa? De finns ingen annan pappa i hennes ögon o min man kom in i hennes liv då hon va 2år.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Parterna i en adoption benämns adoptant (adoptivförälder) respektive adoptivbarn.Ansökan om adoption prövas av allmän domstol, i ditt fall skall ansökan om adoption prövas av tingsrätten i den ort där din make har sin hemvist (vilket vanligtvis motsvarar den ort där denne är folkbokförd). Detta följer av att laga domstol – den domstol som äger behörighet att pröva en viss adoption – är rätten i den ort där adoptanten har sitt hemvist (4 kap. 9 § Föräldrabalken (FB)).En presumtiv adoptant måste som huvudregel ha fyllt 25 år (4 kap. 1 § FB). Har man däremot ingått äktenskap innan adoptionen krävs endast att din make har fyllt 18 år. Detta följer av en undantagsregel i 4 kap. 1 § FB, enligt vilken den som fyllt 18 år är behörig att adoptera om adoptionen avser makes barn. Äkta makar får som utgångspunkt endast adoptera gemensamt (4 kap. 3 § FB). Detta orsakar inte något problem i ditt fall eftersom ni är gifta, och det finns en undantagsregel i 4 kap. 3 § FB. där det stadgas att den ena maken ensam, med den andre maken samtycke, får adoptera dennes barn (s.k. styvbarnsadoption). Vid adoption är naturligtvis både de biologiska föräldrarnas och det presumtiva adoptivbarnets inställning till adoptionen av betydelse. Gällande föräldrarna stadgas i 4 kap. 5 a § 1 st. FB att ett barn under 18 år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke härtill. I ditt fall behövs dock inte den biologiska pappans samtycke till adoptionen, eftersom denne saknar del i vårdnaden av er dotter (4 kap. 5 a § 2 st. FB).Trots att en icke-vårdnadshavare, likt din dotters biologiska pappa, saknar egentlig vetorätt mot en adoption, skall denne såvitt möjligt höras i adoptionsärendet. (4 kap. 10 § 3 st. FB). I dagsläget är det svårt att ange vilken betydelse inställningen hos en förälder som saknar vårdnad skall tillmäts i ett adoptionsärende. I de två vägledande rättsfallen NJA 1987 s 116 och NJA 1987 s 628, biföll HD ansökan, trots att den biologiska fadern motsatte sig adoptionen. I det sistnämnda rättsfallet framhölls att fadern, som var bosatt utomlands, endast haft sporadisk kontakt med sin dotter och av denna anledning kunde barnets behov av umgänge med honom inte anses utgöra hinder för adoptionen. Prejudikatvärdet hos dessa båda rättsfall kan dock ifrågasättas i viss mån. Detta för det första med hänsyn till att betydelsen av biologiskt släktskap och rätten till umgänge rönt allt större uppmärksamhet inom svensk familjerätt under senare år. För det andra med hänsyn till att ett lagförslag aviserats (se http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/66/769a5852.pdf ), enligt vilket det som huvudregel kommer att krävas samtycke även från en förälder som inte är vårdnadshavare (Ds 2001:53). Enligt en undantagsregel i detta lagförslag kommer en adoption vara möjlig även i de fall då en förälder inte lämnar sitt samtycke härtill, under förutsättning att adoption uppenbart är bäst för barnet. Sammantaget är det alltså något osäkert vilken betydelse den biologiska pappans inställning kan få i ditt fall, men du kan hursomhelst vara förvissad om att det åligger rätten, och inte dig personligen, att inhämta upplysningar om den dennes inställning till adoptionen (4 kap. 10 § 1 st. FB).Barnets inflytande över adoptionen stiger med åldern, vilket framgår av 4 kap. 5 § FB. Enligt detta lagrum får adoption som grundregel inte komma till stånd om barnet fyllt 12 år och motsätter sig adoptionen. Då din dotter är 8 år gammal äger denna regel inte tillämpning i ditt fall. Ditt barns samtycke är sålunda inte ett absolut krav för att din make skall kunna bli adoptant. Barnets vilja, med beaktande av ålder och mognad, är ändock av betydelse (se vidare nedan om hänsyn till barnets vilja). När rätten fattar beslut om adoption skall det undersökas om de formella förutsättningarna, som berörts ovan, är uppfyllda. I ett adoptionsärende måste rätten emellertid också företa en lämplighetsprövning (4 kap. 6 § 1 st. FB). För att kunna fullgöra denna prövning skall rätten inhämta erforderliga upplysningar om din dotter och din make (4 kap. 10 § 1 st. FB). I ditt fall, där det presumtiva adoptivbarnet är under 18 år, skall rätten dessutom inhämta ett yttrande från socialnämnden i den kommun där din make är folkbokförd och från socialnämnden i den kommun där du är folkbokförd (4 kap. 10 § 1 st. FB).Enligt lagtextens ordalydelse får tillstånd till adoption endast ges om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen (4 kap. 6 § 1 st. FB). Det är alltså inte tillräckligt att adoptionen är till barnets fördel; det måste föreligga en särskild anledning till adoptionen med hänsyn till relationen mellan sökanden och barnet. En sådan anledning kan i ditt fall vara att din make har eller önskar att få uppfostra din dotter. Inom ramen för sin lämplighetsprövning skall rätten därutöver ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (4 kap. 6 § 1 st. 3 p. FB). Det är socialnämnden i den kommun där din make är folkbokförd som, om det inte är olämpligt, ansvarar för att klarlägga barnets inställning och att sedermera redovisa den för rätten (4 kap. 10 § 2 st. FB). Sammanfattningsvis kan konstateras att rättens tillstånd till en adoption kräver dels att vissa formella förutsättningar är uppfyllda, dels att adoptionen med hänsyn till principen om barnets bästa kan anses lämplig. Såsom framgått torde din make uppfylla samtliga formella förutsättningar för att vara behörig att adoptera din dotter. Huruvida adoptionen kan anses lämplig och att tillstånd därmed kan beviljas härtill är en mer komplicerad fråga, som jag inte kan erbjuda ett svar på.FB hittar du https://lagen.nu/1949:381.Hoppas det var svar på din fråga och lycka till med adoptionen!Vänligen,

Betänketid vid äktenskapsskillnad

2014-09-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag har en liten fundering kring äktenskapsskillnad. Jag har en väninna som är gift med en man sen 12 år. De har tre gemensamma minderåriga barn. Saken är den att min väninnas man inte är så snäll mot henne, jag har försökt att fråga henne hur hon har det men har inte fått några riktiga svar. Jag misstänker dock starkt att mannen misshandlar henne både psykiskt och fysiskt (men när jag är där är allt frid och fröjd). Min väninna har dock flertalet gånger gett "hintar" till mig att hon vill skiljas. Min fråga är nu om hon har rätt till en skilsmässa utan betänketid fast att barnen finns, på den grunden att han kan vara farlig för både henne och barnen efter att äktenskapsskillnaden lämnats in?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Är det bara en av makarna som vill skiljas kan det bara ske efter betänketid, se 5 kap 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Detta betyder emellertid inte att makarna måste bo tillsammans under betänketiden och personen i fråga kan alltså flytta ut under denna tid! Hoppas du fick svar på din frågaVänligen,

Ändring av vårdnad.

2014-09-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej. Min dotter har varit i familjehem sedan hon vart 11 månader. Jag blev sjuk utmattningsdepression och pappan kunde ensam inte sköta barnet. Dottern är idag 6år och nu har soc bestämt sej för att ansöka om att dotterns farmor nu ska få vårdnaden om dottern. Jag har gått med på saken, men undrar nu om jag kan begära vårdnade tillbaka till mej (mamma) om jag känner och märke att dottern inte vill eller har det bra hos sin farmor soc sa till mej att jag kan lämna ine en stämning till tinget om detta men att det ska mycket till för att det ska gå igenom. Jag önskar ett bra svar på detta.
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Jag antar ur de omständigheter du nämner att dotterns farmor ska utses som särskilt förordnad vårdnadshavare. Ändring av sådan vårdnad regleras i föräldrabalkens 6 kap. 10§ där det föreskrivs att om barnet står under vårdnad av en särskilt förordnad vårdnadshavare så kan barnets förälder/rar ansöka om att rätten ska förordna vården till dem gemensamt eller en av dem. Frågan om vårdnad enligt 10§ tas upp i domstol i den ort där barnet har sin hemvist. 6 kap. 17§ föräldrabalken. Du har således en möjlighet att, såsom socialnämnden påkallat, genom ansökan hos domstol få vårdnaden överförd till dig. Vid en sådan bedömning ska barnets bästa stå i fokus där bland annat barnets behov av en trygg uppväxt, men också närhet till föräldrar ska premieras. Även barnets egna önskemål kan i anledning av stigande ålder och mognad beaktas. 6 kap. 2a§ föräldrabalken. I den mån du skulle uppleva att dottern inte trivs med rådande vårdnadssituation är detta således omständigheter som talar för en ändring i vårdnaden.Vänligen,

Barns boende

2014-09-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, Jag har två barn och den yngsta är 2, 5 år. Det har förekommit mycket psykisk våld i relationen från pappan och han flyttade när den minsta var ett år. Jag tycker att den minsta har behov av att bo på ett ställe och jag tycker att jag har ett stabilt liv att erbjuda barnen. Det är otroligt svårt att samarbeta med pappan efter separationen, vad gäller det mesta kring barnen. Jag tycker det finns brister i omsorgen kring barnen och jag tycker han har svårt med empati med inslag av manipulation och mycket lögner. Vilka är mina chanser att få barnen att bo mestadels hos mig?
Kim Shaw |Hej,Detta svar kommer vara av mer generell karaktär. Då det krävs mer information för att i det enskilda fallet kunna avgöra hur stora chanserna är för en förälder att kunna få barnet boende enbart hos sig själv.Frågor om boende regleras i 6 kapitlet FB. Vid avgörande av frågor angående vårdnad, boende och umgänge är barnet bästa av väsentlig betydelse (6 kap 2a§ FB). Vad som är bäst för barnet är något som måste bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.Om du vill ha barnet boende hos dig finns det möjlighet att väcka talan om detta. I detta fall kommer den gemensamma vårdnaden fortsätta, men rätten kan avgöra hos vem barnet ska bo (6 kap 14a§ FB).Sedan kan du väcka talan om en förändring av vårdnaden. Enligt 6 kapitlet 5§ FB kan rätten anförtro en av föräldrarna ensam vårdnad. Barnet kommer sedan bo hos den förälder som har vårdnaden om barnet. Vid avgörande av hur vårdnaden ska se ut är, utöver barnets bästa, exempelvis föräldrarnas förmåga att kunna samarbeta med varandra. Rätten kommer vid avgörande av både boendefrågan och vårdnadsfrågan se till det specifika fallet och omständigheterna till det. Det är som sagt därför svårt att avgöra dina chanser. Hoppas det blev lite tydligare genom ovanstående förklaring. Om du har ytterligare frågor rekommenderar jag att du vänder dig till en jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Tvist om boende

2014-09-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och barnens mamma har delad vårdnad om våra två barn. Min 12-åring vill inte bo hos mamma utan vill flytta till mig. Detta motsätter sig mamman. Hur går jag till väga? Vad händer med den yngsta om den stora flyttar? Följer han automatiskt med för att man inte vill dela på syskon? Vi bor 40 mil ifrån varandra så särar man på syskonen så har de svårt att träffa varandra. Jag vill egentligen inte dela på dem, men den äldsta sonen mår inte bra.
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Enligt 6 kap 14a § föräldrabalken får domstol besluta om vem av två gemensamma vårdnadshavare ett barn ska bo hos. För att domstol ska kunna förordna om detta får du väcka talan vid den tingsrätt där barnet har sin hemvist enligt 6 kap 17 § föräldrabalken. När det kommer till avgörandet var barnet bör bo ser man till barnets bästa, så föräldrarnas vilja beaktas inte. Om ett barn har bott väldigt länge hos den ena föräldern kan dess behov av kontinuitet avgöra till den nuvarande boendeförälderns fördel. Detta gäller speciellt om den andre föräldern bor långt bort, eller om andra syskon bor kvar. När ett barn kommer upp i åldern är det också ofta svårare att få till en boendeförändring eftersom barnet går i skolan och har en kamratkrets där barnet bor. Man kan till viss del beakta barnets egen vilja i dessa fall, om det är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och mognad. Detta beaktas ofta genom att socialnämnden gör en utredning där barnets inställning utreds. Domstolar har en tendens att inte vilja dela på syskon eftersom det ofta är en trygghet i barns relationer, men det är möjligt och syskon följer alltså inte automatiskt med när boendet förändras för den ene. Om du vill att din äldsta son alternativt båda barnen ska bo hos dig får du väcka talan om detta. Domstolen kommer då göra en helhetsbedömning av barnets bästa och om det är lämpligt att boendet flyttas över till dig. Det är omöjligt att säga på rakt arm hur en sådan utredning hade fallit ut.Hoppas du har fått svar!

Övertagande av den gemensamma bostaden i sambofall.

2014-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vad finns det för möjligheter att behålla gården??Jag och min sambo äger juridiskt 50% var av gården, Vi va ALDRIG gifta utan sambo, han flyttade ifrån mig och gården 2012.04.01 och jag har sedan dess betalat gården samt lånen. Jag får inte ta över banklånen fast det finns bevis att jag betalat allt sedan 2012.04.01, vad har jag för möjligheter?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!För att en bostad skall kunna övertas av en sambo måste den vara samboegendom. En gemensam bostad utgör samboegendom om den införskaffats för gemensamt bruk, 3 § sambolagen (SamboL). Du pratar om en gård, så jag antar att det rör sig om fast egendom. Således är den bostaden samboegendom enligt 5 § 1 p SamboL. Utgångspunkten är att den som behöver bostaden bäst får ta över den, 16 § 2 st SamboL. Vid bedömning om vem som bäst behöver har man tidigare tagit hänsyn till b.la. vart eventuella barn kommer bo, om huset är en släktgård eller liknande. En sådan bedömning kräver emellertid mer information än den du gav i frågan. Hoppas du fick ett relativt svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller angående boende och vårdnad

2014-09-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min dotter vill bo hos mig hela tiden nu trots att vi har haft varannan vecka boende på henne. Pappan vägrar varav dottern blir ledsen. Vad gäller?
Kim Shaw |Hej,Tack för din fråga.Som jag förstår din fråga rör dina funderingar ditt barns vårdnad och boende. Jag kommer redogöra lite generellt för vad som gäller i vårdnad och boende frågor.Dessa frågor regleras i föräldrabalken (FB) 6 kapitel. Frågor om vårdnad regleras i 6 kapitlet 5§ FB. 6 kapitlet 5§ FB ger en möjlighet för föräldrarna att få till en förändring i vårdnaden. Möjligheterna för rätten är att antingen anförtro vårdnaden åt båda föräldrarna eller ensam vårdnad åt en av föräldrarna. Vid avgörandet av dessa frågor kommer barnets bästa vara väsentlig. Andra faktorer som kan komma att vara av betydelse är exempelvis föräldrarnas förmåga att samarbeta.Frågor om boende regleras i 6 kapitlet 14a§ FB. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna kan rätten besluta över hos vem barnet ska bo. Det finns även möjlighet att sluta avtal om detta, ett sådant avtal ska godkännas av socialnämnden. Således finns det möjligheter för dig att få till stånd dels ensam vårdnad om du skulle vilja det, eller möjlighet att avtala eller få en dom över att barnet ska bo hos dig.Om du har ytterligare frågor rekommenderar jag dig att du vänder dig till en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Använda förskott på arv för att finansiera samboegendom

2014-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Min son och hans sambo ska köpa hus och jag har tänkt att hjälpa dem med kontantinsaten på 194 000 kr. Detta är tänkt som ett tidigt arv till min son. Nu vill jag göra en skrivelse ifall de skulle separera. Hur ska jag utrycka mig för att inte min sons tidiga arv ska gå till hans sambo vid en eventuell separation? Måste jag göra någon ny skrivelse om det skulle gifta sig eller finns det något sätt att täcka in allt?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Enligt Sambolagen så är den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget samboegendom om det förvärvats för gemensam användning (se 3 §). Det är enbart samboegendom som delas vid en separation och det görs ingen åtskillnad på om den ena parten betalat mer för t ex bostaden utan det görs en hälftendelning. En sådan delning skulle alltså innebära att din sons sambo får hälften av värdet för huset och då indirekt hälften av de pengar du gett din son (kontantinsatsen).Enligt både Sambolagen (4 §) och Äktenskapsbalken (7 kap. 2 §) så är det enskild egendom bland annat om en person fått en gåva med villkor från givaren att den ska vara enskild egendom. Om du skriver ett gåvobrev på pengarna till kontantinsatsen och där anger som villkor att de ska vara enskild egendom så är de enskild egendom både enligt ÄktB och SamboL. Enskild egendom ingår inte i en bodelning varken enligt Sambolagen eller ÄktB. Du behöver alltså inte skriva ett nytt gåvobrev om din son gifter sig med sin sambo. Du behöver heller inte i gåvobrevet ange att det är ett förskott på arv, som huvudregel räknas gåvor till bröstarvingar som förskott på arv om inte annat tydligt framgår. Det finns däremot ett potentiellt problem i din fråga, och det är att den enskilda egendomen ska användas för att delfinansiera samboegendom. Det som "trätt istället för" enskild egendom är fortfarande enskild egendom, både enligt sambolagen och äktenskapsbalken. Men om en sammanblandning sker mellan enskild egendom och samboegendom är risken att den enskilda egendomen anses förlorad. Gällande makar har ansetts att om enskild egendom investeras i en fastighet som är giftorättsgods (t ex som delfinansiering vid köp eller vid renovering) så riskeras att den enskilda egendomen går förlorad. Det finns dock flera sätt att åstadkomma det du vill, att pengarna för kontantinsatsen ska tillförsäkras din son vid en separation, även om det skulle anses att det skett en sammanblandning av den enskilda egendomen. Ett sätt är att din son och hans sambo skriver ett samboavtal där de bestämmer hur huset ska delas vid en separation, och att sambolagen inte ska gälla. Sambolagen är dispositiv, det vill säga att den kan avtalas bort och gäller om inget annat har avtalats (se 9 §). Ett annat sätt är det skrivs ett skuldebrev mellan din son och hans sambo på de 194 000 kronorna.Om ni behöver hjälp med att upprätta gåvobrev, skuldebrev eller samboavtal kan ni få hjälp att göra det till fast pris här.Vänligen,