Underhållsskyldighet för förälder som ej bor med barn

2014-11-23 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Tänkte höra vad man har rätt till.Jag har mina två barn på heltid pappan har varannan helg och han betalar 1273kr / barn men inte en krona till. Barnen har fritidsaktiviteter och det är jämnt att vi klarar hela månaden. När jag frågar om han kan vara med och dela på dyrare saker så bara fnyser han också får jag betala själv .
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Enligt 7 kap 1 § föräldrabalken skall föräldrar svara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarnas inbördes skyldighet att svara för barnets kostnader bestäms av deras betalningsförmåga. Om barnet inte bor med båda sina föräldrar skall den föräldern som inte bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap 2 § föräldrabalken. Underhållsskyldigheten fullgörs genom betalning av underhållsbidrag som räknas fram enligt 19 kap socialförsäkringsbalken. Beloppet är beroende av bidragsgivarens inkomst. Pappan är därmed enligt 7 kap 2a § föräldrabalken inte skyldig att betala mer än den summa underhållsbidraget uppgår till. Om betalningsskyldigheten enligt 19 kap socialförsäkringsbalken överstiger vad han idag betalar kan underhållsbidraget jämkas av rätten enligt 7 kap 10 § 2st föräldrabalken. Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden (pappan) har sin hemvist enligt 7 kap 12 § föräldrabalken. 

Boende och umgängesrätt till sitt barn

2014-11-21 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett barn på två år. Jag och pappan separerade innan födseln och bor i två olika städer. Vi har hittills varit överens om att jag ska vara boendeförälder. Barnet går i förskola här. Nu vill pappan att vi ska flytta till hans stad. Att han flyttar hit menar han är uteslutet. Jag har nyss fått jobb och fast boende här och vill helst inte ge upp det redan. Kötiderna för bostad i hans län är jättelånga och ett förstahandskontrakt ligger många år fram i tiden för mig. Jag står dock i alla bostadsköer som jag kunnat hitta där. Har svårt att tänka mig att flytta omkring i andrahand i flera år och eftersom jag varit arbetslös ganska länge vill jag ju behålla mitt jobb.Jag behöll barnet mot hans vilja och nu tycker han att det är mitt ansvar att se till att barnet kan bo växelvis hos oss. Kan han "tvinga" mig att flytta dit? Han har nämnt att han kommer att stämma mig ang barnets boende om jag inte gör det. Han har även ekonomisk möjlighet att köpa lägenhet i vår stad och pendla till sitt jobb. Den ekonomiska möjligheten har inte jag. Ibland får jag uppfattningen att han på något sätt vill straffa mig för mitt beslut att behålla barnet.Jag är på inget sätt en dålig mamma och jag har sedan födseln underlättat för barnets kontakt med pappa, samt deras umgänge.Hur funkar det, vad säger lagen?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor angående vårdnad, boende och umgänge med barn finns i Föräldrabalken, som du finner här.Oenigheter och tvister angående gemensamma barn är ofta förekommande och mentalt tuffa för båda parter. Vad som generellt kan sägas om all barnrätt är att principen om barnets bästa, som du finner i FB 6:2a §, skall stå i centrum i alla beslut. Det vill säga, det är viktigt att komma ihåg att varken ni föräldrar eller någon annan har den huvudsakliga rätten att träffa barnet, utan det är barnet som har rätt att träffa sina föräldrar och andra som står det särskilt nära. I FB 6:2 a § står också att det fästs särskild vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Av din fråga framgår inte om ni har gemensam vårdnad över ert barn, eller om du är ensam vårdnadshavare. Är du ensam vårdnadshavare bestämmer du själv vart barnet skall bo, men har ni delad vårdnad skall ni besluta gemensamt. I 6:14 a § FB stadgas att domstol på talan av minst en av föräldrarna kan besluta vart barnet skall bo. Domstolen kan besluta om växelvis boende, men för detta ställs höga krav, både på föräldrarnas samarbetsförmåga, på barnets inställning (i alla fall då det är lite äldre), hur långt avståndet är mellan er och hur barnets vardagssituation ser ut.Det förekommer ofta att det inte är praktiskt möjligt eller lämpligt att barnet bor lika mycket hos båda sina föräldrar. Ett barn mår i regel inte bra av ett ”varannan vecka”-liv, utan behöver trygghet och stabilitet i sin vardag med förskola, kompisar, ett fast hem etc.Mitt råd till er är att försöka lösa tvisten innan den går till domstol, med hänsyn både till ert barn och till er. Att sluta ett skriftligt avtal, se 6:14a § 2 stycket FB, är i de flesta fall ett mindre psykiskt krävande, billigare och snabbare sätt att lösa oklarheter och oenigheter kring hur boendet skall se ut. Jag råder dig att argumentera för barnets behov av stabilitet och ett fast hem som det dessutom redan är van vid, samt att du har tagit hand om det väl och att du har hjälpt till för att barnet skall kunna träffa sin pappa så mycket som möjligt.Eftersom barnet bor hos dig har det enligt 6:15 FB lagstadgat rätt till umgänge med den förälder som det inte bor hos. Det är även här viktigt att observera att det är barnets rätt, inte plikt, till umgänge som står i fokus. I de flesta fall förespråkas ändå att barnet har en nära och god relation till den förälder det inte bor hos redan från början. I ert fall verkar det inte som att ni har något stort avstånd mellan er, varför det bör gå att träffas fysiskt. I undantagsfall kan annars telefonsamtal, skype och annan kontakt vara accepterad. Du som boendeförälder har också en skyldighet att lämna lämpliga upplysningar om barnet som underlättar umgänget, till exempel information om barnets fritidsintressen, förskole-/skolgång, hälsa, kompisar etc.Om avståndet mellan er ligger på under 10 mil, har i praxis bedömts att det är föräldern som inte bor med barnet som är betalningsskyldig för resekostnader. Om avståndet är längre skall boendeföräldern dock hjälpa till efter vad som är skäligt, se FB 6:15b § 1 stycket. Av din fråga kan antydas att pappan har det bättre ekonomiskt ställt än dig, detta kan tala för att han bör stå för större delen av resorna även i de fall avståndet är långt. Andra omständigheter spelar dock också in, till exempel om den av er som flyttade långt iväg hade godtagbara skäl för detta; ett bra jobberbjudande, en ny partner etc. - eller om hen gjorde det mer för hämnd. Även här rekommenderar jag att ni i första hand löser umgängesfrågan genom skriftligt avtal, se FB 6:15a § 3 stycket.Ni har rätt till hjälp från kommunens sakkunniga både med att erhålla samarbetssamtal och att sluta eventuellt avtal om frågor angående ert barns vårdnad, boende och umgänge, se FB 6:17a § som hänvisar till 5:3 Socialtjänstlagen.Stort lycka till framöver!Med vänlig hälsning

Sambos rätt till övertagande av bostad

2014-11-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejFör 4 år sedan köpte jag en bostadrätt, betalar den själv från första början, för 2 år sedan flyttade min tjej med sitt barn hem till oss, jag fortsäte betala av krediten och alla räkningar själv, finns bevis på allt, efter inflyttningen fick vi ett barn till, tillsammans för 1 1/2 år sedan, ingen skriven sambo avtal, min fråga lyder i fall vi skall separeras, har hon rätt till min lägenhet och vilka rättigheter har jag, hon vägrade skriva på samboavtalet.I hopp om snabbt svar
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Den lag som är tillämplig i detta fall är sambolagen som du finner https://lagen.nu/2003:376. Om ett samboförhållande upphör kan bodelning göras om någon av samborna begär det enligt 8 §. Vid en bodelning är det samboegendomen som ska delas som enligt 3 § består av sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning. Vad gäller din bostadsrätt så införskaffades den av dig och du bodde i den ensam i två år innan din tjej flyttade in. Det tyder på att den inte förvärvades för gemensam användning och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning. Trots detta finns i 22 § en rätt till övertagande av bostad i vissa fall. Det innebär att din tjej, trots att bostaden inte utgör samboegendom, kan ha rätt att överta bostaden om hon behöver den bäst och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Denna bestämmelse aktualiseras främst när samborna har barn tillsammans. Vid behovsprövningen kan beaktas om t.ex. din sambo skulle få ensam vårdnad om barnen eller om det beslutas att barnen ska bo hos din sambo efter separationen. Anspråk på att ta över bostadsrätten ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om sambon lämnar bostaden, ska dock anspråket framställas inom tre månader. Den sambo som övertar bostadsrätten ska ersätta den andre sambon för värdet av bostadsrättens värde.Vänligen 

Tidpunkt för upphörande av samboskap samt rätten att begära bodelning

2014-11-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo separerade i aug förra året. Jag bor kvar i vårt hus. Han vill nu göra bodelning. Från när gäller "flytta ut datum"? Från aug då han flyttade ut, eller från dec då han skrev sig på sin nya adress? Måste man inte begära bodelning inom ett år? Vad gäller? Hjälp!
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Svaret på din fråga går att hämta ur sambolagen. Enligt 2 § 1 st. 2 pt. sambolagen upphör ett samboförhållande den dag samborna flyttar isär. Här har i förarbetena till regleringen uttryckts att sambor anses ha flyttat isär när någon av dem har bosatt sig på annat håll (se prop. 2002/03:80 s. 46), någon ny folkbokföring är således inte ett krav för att samboskap ska anses ha upphört. Den nya bostaden behöver inte heller vara att se så som en permanent bostad för den flyttande parten.Du har vidare rätt gällande bodelning att begäran om sådan ska framställas av någon av parterna inom ett år från det att samboförhållandet har upphört, se 8 § sambolagen. Har en begäran om bodelning inte framställts inom ett år medför det att part kan riskera att förlora rätt till egendom som annars skulle tillfallit denne. Den som vidare påstår att han eller hon har begärt bodelning inom ettårsfristen ska anses ha bevisbördan för sådant påstående.Utifrån det jag kan förstå av din situation medför sambolagens regler i ert fall att rätten att begära bodelning enligt 8 § sambolagen har förfallit eftersom att samboskapet enligt 2 § sambolagen upphörde i augusti förra året i samband med att din sambo flyttade ut.Sambolagen finner du https://lagen.nu/2003:376.Vänligen,

Underhåll till make

2014-11-22 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag är förtvivlad av min situation efter min skilsmässa, min Fd man ville att jag skulle sälja mitt företag och låta honom göra karriär. Han lovade att då skulle vi få en skön ålderdom, jag slet som ett djur med hem och barn och en man som aldrig var hemma. Han psykade mig både psykiskt och fysiskt. Jag ville skilja mig, han sa nej jag blev sjukskriven efter att ett barn dött. Min Fd var min chef. Jag fick inte ens ta hand om mina egna pengar, samt tvingade han mig att jobba svart och ge pengarna till mig. När jag mådde som sämst och orkade inte gå ur sängen, min mor hade dött precis innan. Då säger min Fd man att han skall leva livet. Han lämnar hemmet, och där står jag ensam med två gråtande barn. Advokaten jag anlitade undrade vart han gjort av pengarna, då han tjänade ca 100.000 kr i månaden och jag 4.200 i sjukbidrag. Jag fick underhåll i fyra år med 1.500 kr och då skulle jag varit ute i arbetet. Jag är skadad i kroppen och själen efter all smärta. Jag har fått leva på soc, han vägrar hjälpa mig. Han är omgift rik som ett troll, jag har inte ens pengar till maten. Nog borde det väl finnas någonstans i lagen jag kan få hjälp med att få underhåll för att bara bli mätt. Jag är 62 år nu och klagar aldrig, jag ber bara om rätten till mitt liv, jag ett förstört liv och han fick behålla allt. Han tom sålde mitt barndomshem bakom min rygg. Finns det ingen bra advokat som kan rädda mina sista år. Han lovade mig en bra ålderdom, om jag gjorde vad han sa En ledsen kvinna
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du vänt dig till Lawline med dina frågor. Inledningsvis vill jag beklaga den situation som du tycks hamnat i här i livet. Jag skall försöka ge dig ett så givande svar som möjligt utifrån den situation du befinner dig i just nu. I din frågeställning nämner du att du fått bidrag med 1.500 kronor i månaden under en fyra årsperiod. Jag tolkar detta som ett underhållsbidrag från din förra detta make, om detta bidrag inte är ett underhållsbidrag från din make kan följande sägas. Efter äktenskapsskillnad kan en make ha rätt till underhållsbidrag enligt 6 kap. äktenskapsbalken. Huvudregeln är dock att varje make, efter äktenskapsskillnad svarar för sin egen försörjning. Enligt 6 kap. 7 § 2 st. äktenskapsbalken har en make rätt, under en övergångsperiod, till underhållsbidrag från den andre maken. Ett krav är att maken som skall erhålla underhållsbidrag har svårigheter att försörja sig själv. Vid bedömningen av underhållsbidragets storlek skall hänsyn tas till om den behövande maken behöver hjälp för att skaffa sig ett pensionsskydd.Emellertid måste en talan om underhållsbidrag väckas tidigare än tre år tillbaka från den dag då talan om fastställande av underhållsbidrag väcktes. För att kunna besvara denna fråga mer grundligt måste det till mer information. Utgjorde bidraget om 1.500 kronor i månaden i fyra år ett underhållsbidrag från din make, och hur länge sedan er äktenskapsskillnad. Om du har rätt till underhållsbidrag är huvudregeln att underhållsbidraget skall betalas fortlöpande. Emellertid kan domstol fastställa att underhållsbidraget skall utbetalas med ett engångsbelopp om det krävs för att en make skall kunna skaffa sig ett pensionsskydd eller om det finns andra särskilda skäl.. Detta framgår av 6 kap. 8 § äktenskapsbalken.Om du önskar vidare konsultation i ditt ärende rekommenderar jag att du vänder dig till vår samarbetspartner Familjens jurist. Har du frågor som anknyter till din frågeställning ber jag dig att höra av dig till mig. Mig når du via filip.henriksen@live.se

Preskription för bodelning?

2014-11-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vi håller på att skiljas. Snart blir det klart. Jag och min man har en stor (115 kv.m.) lägenhet tillsammans (båda våra namn står på kontraktet). Nu har jag köpt en mindre lägenhet som jag har fått ett lån för från banken. Att dela på den stora gemensamma lägenheten känns just nu så jobbigt (min man vill inte ens diskutera det) att jag inte vågar ta upp den frågan med honom nu. Min frågan till er är följande: Finns det någon tidsgräns för bodelning? Hur länge får jag vänta innan jag förlorar rätt till min del (om jag förlorar)? Och vad blir med min del om han gifter sig med en annan? Blir det hennes del då?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Rätten till bodelning innebär i praktiken ett anspråk från den ene maken på den andre makens giftorättsgods. Detta giftorättsanspråk är enligt högsta domstolen inte föremål för preskription. I ett fall hade en make väntat ca 10 år med anspråk på bodelning vad gällde parternas tidigare gemensamma bostad. Då giftorättsanspråk inte kunde vara föremål för preskription samt att mannen hade en godtagbar förklaring som inte kunde lämnas utan avseende ansåg domstolen att han hade rätt till bodelning av fastigheten. Som skäl till dröjsmålet angav maken att barnen skulle få bo kvar i bostaden samt att den andre maken inte hade haft råd att lösa ut honom. I ett annat fall hade maken dröjt 24 år med att framställa anspråk om bodelning. Då så pass lång tid förflutit utan någon rimlig förklaring ansågs maken ha nöjt sig med den fördelning som blivit eller eftergivit sin rätt till bodelning. Rättsfallen finner du här:  https://lagen.nu/dom/nja/2009s437 https://lagen.nu/dom/nja/1993s570. Som synes finns kvarstår rätten till bodelning även lång tid efter äktenskapsskillnad. En rekommendation är dock att inte dröja alltför länge med bodelning eftersom det kan skapa andra olägenheter och svårigheter. Vänligen

Rätt till barnpension vid flytt hemifrån

2014-11-20 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Har X rätt till barnpension om hon studerar på gymnasienivå med rätt till studiebidrag och inte är skriven på samma adress som sin kvarlevande mor? Modern hävdar att så inte är fallet, att X förlorar sin barnpension i samma skede som hon skriver sig hos sin pojkvän som är genomsnittligt avlönad. Vad säger lagen?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätt till barpension framgår av socialförsäkringsbalken (SFB) och den hittar du här https://lagen.nu/2010:110Av 78:2 SFB framgår att ett barn har rätt till barnpension om ena eller båda föräldrarna har avlidit och föräldern/föräldrarna var försäkrade enligt SFB 4 och 6 kapitel. Detta innebär att föräldern måste ha förvärvsarbetat i Sverige, SFB 6:6.Eftersom X i nuläget verkar ha barnpension utgår jag ifrån att det inte är ett problem.Rätten till barnpension går inte förlorad om X flyttar hemifrån utan det utgår enligt kriterierna redovisade ovan fram tills att X fyller 18 år, 78:4 SFB.Dessutom har X rätt till förlängd barpension fram till juni det året X fyller 20 om X studerar på grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola, 78:5 stycke 1 punkt 2 SFB, studiestödslagen 2:2, https://lagen.nu/1999:1395.Behöver du hjälp med att vidta åtgärder som nämnts är du välkommen att kontakta oss, på tfn 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen 

Enskild egendom och giftorättsgods

2014-11-16 i Bodelning
FRÅGA |Vid bodelning delas lösöret upp. Vi har haft gemensam ekonomi. Lönerna har lagts ihop till en summa. Alla hushållets fakturor har betalts varje månad av denna summa. Resterande summa har delats på två och denna ½a summa har vi haft som enskild. Har för dessa pengar köpt en båt som bara är min och som jag skött om under många år för mina egna pengar enligt delning ovan. Enligt jurist skall den värderas och ½a summan tillfaller min fd hustru. 1. Är detta sant? 2. Får jag sälja den billigt bara för att bli av med den och betala mina egna skulder innan bodelningen sker? 3. Om jag får sälja den och får sålt den innan bodelningen och betalar av privat banklån. Skall den ändå tas upp som lösöre trots att den är såld?
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa så ska makarnas egendom fördelas genom bodelning enligt 9:1 Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230Mellan makar figurerar två slags egendom, giftorättsgods och enskild egendom. Vad som är vad får stor betydelse när makars egendom ska delas vid bodelning, se 10 kap. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods. På vilka grunder egendom kan vara enskild anges i 7:2 ÄktB. Om det är så att båten är enskild egendom genom till exempel ett äktenskapsförord så är båten inte giftorättsgods, se 7:1 och 7:2 p. 1 ÄktB. I annat fall är båten giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Enligt 9:2 Äktenskapsbalken så ska bodelning göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det innebär att det uppstår en ”kritisk tidpunkt” den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten. Det spelar ingen roll om egendomsförhållandena ändras efter denna dag då bodelningen utgår från vem som ägde vad då ansökan kom in till tingsrätten.Efter denna tidpunkt så uppstår en redovisningsplikt för makarna enligt 9:3 Äktenskapsbalken. Denna redovisningsplikt innebär att du måste kunna visa på vilket sätt respektive egendom påverkats genom bland annat försäljning samt kunna visa detta genom kvitton. Redovisningsplikten gäller inte enbart giftorättsgods utan all makarnas egendom.Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och eventuellt hjälp med juridiken kring detta. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.