Häva adoption

2017-01-19 i Adoption
FRÅGA |Jag undrar om det finns någon möjlighet att som adopterad kunna häva en adoption som gjordes för ca 20 år sen?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!I svensk rätt går det inte att häva en adoption. Den enda möjligheten för att adoptionen ska upphöra är att adoptivbarnet adopteras av någon annan, som inte är adoptivförälderns make, 4 kap. 7 § Föräldrabalken.Med vänlig hälsning,

Vem får behålla bostaden vid skilsmässa?

2017-01-18 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska skilja mig. Jag har tre barn från ett tidigare äktenskap. Radhuset vi bor i köpte jag innan jag träffade min nuvarande man. Vi skrev ett äktenskapsförord, som aldrig registrerades och som tyvärr har kommit på avvägar. Min fråga är, har jag någon fördel till huset eftersom jag har barn, eller gäller ändå att man delar hälften? barnen är 17,15,13. Med vänlig hälsning Maria
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken. Vid en skilsmässa delar man alltid hälften på giftorättsgodset, vilket är i princip allt utom det som är enskild egendom är giftorättsgods (se 11 kap. 3 § och 7 kap. 1 §). Det finns en regel som ger den make som bäst behöver bostaden rätt att få den på sin lott i bodelningen (se 11 kap. 8 §), att du har barn som bor hos dig är till din fördel vid bedömningen om vem som bäst behöver bostaden. Om ert radhus är värt mer än vad du ska få i bodelningen blir du tvungen att betala mellanskillnaden till ditt ex så att bodelningen blir korrekt (se 11 kap. 10 §).Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Barns rätt till umgänge med båda föräldrar

2017-01-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Är separerad med två små barn, de bor hos mig och den andra föräldern bor 17 mil bort. Har en fråga om umgänge, och undrar vad som är det bästa för ett barn på två år och ett på 6 månader när det kommer till umgänge med den andra föräldern?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barn har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Det framkommer av föräldrabalken (FB) 15:1 st 1 (här). Det är föräldrarnas gemensamma ansvar att barnets behov av umgänge tillgodoses så långt som möjligt, vilket framkommer av FB 15:1 st 2 (här). Vid bedömningen av umgängesfrågor ska hänsyn främst tas till barnets bästa. Det ska härtill särskilt fästas avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna samt barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Det framkommer av FB 6:2a st 1-3 (här). Mot detta måste dock vägas de risker för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Skulle dessa risker finnas är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet då en ny bedömning i så fall måste göras.Dina barn har alltså en laglig rätt (d.v.s. ingen plikt) till umgänge med den andra föräldern. Barn i ung ålder har ett särskilt behov av stabilitet och det är därför viktigt att umgängesbehovet tillgodoses för dessa. Min samlade bedömning är därmed att det bästa för barnen är att de har en god och regelbunden kontakt med den andra föräldern.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänlig hälsning,

Vårdnad, boende och umgänge

2017-01-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo bor i Norrköping tillsammans med vår dotter på 15 månader. Vi har haft det väldigt upp och ner i tre år och nu fick jag nog, jag vill inte att vår dotter ska behöva växa upp med bråkande föräldrar. Vår dotter är en super glad tjej som är väldigt framåt och inte ett dugg blyg när det kommer till nya människor. Vi skolade in henne på en förskola r i Norrköping för ca 6 veckor sedan, vilket gick jättebra. Här i Norrköping har jag ingen familj och inga vänner och efter alla våra bråk så känner jag mig väldigt ensam så jag har bestämt mig för att flytta tillbaka till staden där jag kommer ifrån. Jag anser att vår dotter är alldeles för liten för varannan vecka och jag tycker att hon borde stå skriven hos mig eftersom det är jag som varit hemma med henne hela föräldraledigheten och tagit mest ansvar för henne, även när min sambo varit ledig. Han har erkänt själv att han varit väldigt lat och inte så engagerad i henne. Han säger att han vill ha varannan veckaMedan jag tycker hon kan vara hos honom varannan helg plus någon dag i veckan om han är ledig. Jag vill att min dotter ska få en trygghet och just nu så har hon det med mig eftersom hon varit med mig dygnet runt iprincip Hur ska vi komma överens om detta?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga,Regler om vårdnad, boende och umgänge finner du i 6 kap. föräldrabalken (FB). I alla beslut rörande dessa frågor är barnets bästa avgörande och utgångspunkten är att barnet är i behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, 6 kap. 2 a § och 15 § FB. För att få hjälp att komma överens om vårdnad, boende och umgänge kan ni vända er till er kommun (s.k. Familjerätten). De erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal och kan hjälpa er att nå en överenskommelse. Om ni kommer överens kan socialnämnden godkänna avtalet, så länge det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa, 6 kap. 6 §, 14 a § och 15 a § FB.Med vänlig hälsning,

Ett särkullbarns rätt till laglott

2017-01-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min mamma är omgift med en man utan barn. De bor gemensamt i hans hus som han haft i sin ägo en lång tid. Jag har 2 syskon varav den ena har brutit med hela familjen sedan många år tillbaka. Nu är läget illa för vår mamma och hon har säkerligen inte lång tid kvar. Hennes önskan är nu att flytta över alla sina tillgångar till sin man så att för att han ska ha ett bra liv och för att vårt syskon inte ska få ut något arv nu och det är jag och min bror helt med på. Men min fråga är vad som händer när hennes make går bort, har vårt andra syskon då någon arvsrätt gällande hans hus eller kan han testamentera det till mig och min bror som är hans vilja?
Therese Yngwe |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår ifrån att du och dina två syskon är din mors barn och således hennes bröstarvingar enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att ni alla är berättigade en del av hennes arv, en så kallad ”laglott”. Laglotten består enligt ÄB 7 kap.1 §, av hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge om något testamente inte skulle ha skrivits. Hade er mor fortfarande varit gift med er far hade er far kunnat disponera över er mors arv efter hennes bortgång, fram till sin egen död. I detta fall är er mor omgift och ni så kallade ”särkullbarn”, vilket innebär att ni har rätt att få ut er arvslott även om er mors nya man är i livet, enligt 3:1 ÄB. Ni kan däremot välja att avstå från denna rätt, vilket stadgas i 3:9 ÄB och låta er mors nya man disponera över arvet fram till sin död. Även om er mor inte har någon bra kontakt med sin ena son har han således rätt att få ut sin arvslott efter er mors bortgång, om han inte avstår från sin rätt.För att besvara din fråga kan er mors man efter sin död välja att testamentera sin egendom till dig och din ena bror. Däremot har din andra bror rätt att få ut sin laglott från er mor, antingen efter hennes bortgång eller efter hennes nya mans bortgång. Er mor kan genom testamente däremot göra så att er ena bror enbart får en sjättedel av arvet efter henne, dvs. ”laglotten”, och inte en tredjedel som han annars skulle ha rätt till.Hoppas du fick svar på din fråga! För vidare funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines juristbyrå på mailadressen bokning@lawline.se!

Vem kan överta en bostad vid en bodelning?

2017-01-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min dotter är sambo och de köpte hus i augusti 2016. Nu har det avslöjats att han är spelmissbrukare med skulder på 700.000. Hon vill att han flyttar ut och banken är ok med att hon bor kvar. Hans föräldrar vill ha bodelning och ta över huset. Han har en 7 årig son, så föräldrarna tycker att huset ska bli hans. Vad har hon för rätt? Med vänlig hälsning, Orolig mamma
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör sambos egendom finns i sambolagen (SL). Om din dotter och hennes sambo flyttar isär upphör samboförhållandet, enligt 2 § SL. Då kan antingen hon eller hennes (ex-)sambo begära att deras samboegendom ska fördelas mellan dem genom bodelning, enligt 8 § SL. I bodelningen ingår samboegendom. Det bohag som är förvärvat för gemensam användning utgör samboegendom och ska därför med i bodelningen, enligt 3 § SL. Även en bostad som är förvärvad för gemensamt bruk utgör samboegendom, enligt 3 och 5 §§ SL. Eftersom de köpte huset tillsammans för att de skulle bo i det så utgör det samboegendom och ska därför ingå i en bodelning.BodelningEn bodelning går till så att deras all deras respektive samboegendom tilldelas ett värde så att deras respektive andelar i samboegendomen kan beräknas, enligt 12 § SL.När beräkningen av andelar görs får respektive sambo avräkna så mycket att det täcker de skulder sambon hade när samboförhållandet upphörde. I den mån skulderna inte hänför sig till samboegendom så får denna endast täckning ur samboegendomen i den mån det inte finns täckning ur egendom som inte utgör samboegendom, enligt 13 § SL. . När deras respektive andelar i samboegendom är uträknas och skulder är avräknade, så ska andelarna räknas samman. Värdet delas sedan lika mellan samborna, enligt 14 § SL. Med ledning av de andelar som har beräknats för samborna ska samboegendomen fördelas mellan dem på lotter, enligt 16 SL. Egendomen som vid beräkningen har representerats av ett värde ska nu fördelas mellan dem, det kallas lottläggning. Huvudregeln är att den som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få den egendom i avräkning på sin lott, enligt 16 § SL. Det är således den av dem som bäst behöver huset som ska få det. Att han har barn talar starkt för att det är han som bäst behöver det men det är inte självklart utan det kan finnas andra skäl till att er dotter bäst behöver huset. Hans föräldrar har dock ingen rätt att ta över huset genom bodelningen utan det är någon av de två samborna som ska få det på sin lott, om de vill och har möjlighet till det. Om han övertar hela bostaden mot avräkning och inte tillgodoser din dotter med egendom ur samboegendomen så ska han betala motsvarande belopp i pengar till henne. Han måste således, om hon inte får täckning för sin lott ur resterande samboegendom såsom t ex bohag, ha tillräckligt med pengar för att kunna kompensera din dotter, för att få överta bostaden. SammanfattningOm någon av samborna begär bodelning så ska huset ingå i denna. Vid en lottläggning ska den som bäst behöver huset få det men hans föräldrar har inte möjlighet att överta det utan det är din dotter eller hennes sambo som har den rätten. Oavsett om han får ta över hela huset så ska hon kompenseras. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Utgör sambos arv samboegendom?

2017-01-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag äger ett hus till 100%, är sambo där sen flera år. Vi båda har vuxna barn sen tidigare, inga gemensamma barn. Jag har nu fått en fastighet som förskottsarv värd väldigt mkt pengar. Vilken typ av samboavtal passar oss?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om sambor finns reglerat i sambolagen (SL), se här.Sambolagen Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll, SL 1 § st. 1. Samboegendom och samboavtalI de fall som bostad eller bohag har förvärvats för gemensam användning utgör den samboegendom i enlighet med SL 3 §. Det finns däremot två undantag från bestämmelsen i SL 3 § nämligen SL 4 § och SL 9 §. I SL 4 § finns uppräknat tre sätt där egendomen utgör sambons enskilda egendom och således inte ska utgöra samboegendom eller ingå i en eventuell framtida bodelning, SL 8 §. I första punkten stadgas egendom som den ena sambon fått i gåva från annan med villkor om att den ska vara sambons enskilda egendom, SL 4 p. 1. I andra punkten stadgas egendom som ena sambon har erhållit genom testamente med villkoret att egendomen ska utgöra sambons enskilda egendom, SL 4 § p. 2. I den tredje punkten stadgas egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente med villkor att egendomen ska vara mottagarens egna, SL 4 § p. 3. Här saknar jag omständigheter om arvlåtaren låtit dig ärva fastigheten med villkor om att det ska utgöra din enskilda egendom. Ifall undantaget i SL 4 § p. 2 inte blir tillämpligt finns möjlighet att använda sig av det andra undantaget som finns i SL 9 §. Enligt denna bestämmelse kan ni som sambos avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen och således inte utgöra samboegendom om ert samboförhållande mot all förmodan skulle komma att upphöra, SL 9 § st. 1. Detta så kallade samboavtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av er båda, SL 9 § st.2. Något krav på bevittning av avtalet finns inte.RådHär råder jag er att upprätta ett samboavtal i enlighet med SL 9 §. Däremot skulle jag låta två oberoende personer bevittna avtalet ifall det skulle uppstå en tvist i framtiden. Då är det lättare att bevisa att avtalet kommit till stånd om man haft vittnen i samband med själva upprättandet av avtalet. För vidare rådgivning hur man kan gå till väga kan ni boka tid hos en av våra jurister på Lawlines Juristbyrå. Boka tid här. Jag hoppas att ni fått svar på er fråga. Om ni undrar något mer är ni välkomna att kontakta oss igen. Vänligen,

Makarnas tillgångar och skulder

2017-01-17 i Bodelning
FRÅGA |https://lagen.nu/1987:230Vi ska sälja vårt hus pga skillsmässa. Hon hade ett skatteuppskov från tidigare försäljning och även jag när vi köpte huset. Är det skulder som är gemensamma eller enskilda nu när vi ska sälja . Ska de delas lika eller är det fortfarande våra egna skulder som vi måste betala var för sig. Tänkte mest på att jag har lite lägre skatteuppskov än vad hon har.
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om makars ekonomiska förhållanden finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Den viktiga utgångspunkten är att makar har sina egna tillgångar och skulder. Således ansvarar var och en för sina skulder med sina tillgångar. Makar har däremot giftorätt i varandras egendom (giftorättsgods) i den mån egendomen inte är enskild (enskild egendom), 7 kap. 1 § ÄktB. Det innebär att bara giftorättsgods ingår i en bodelning och var och en make har rätt till hälften av boets tillgångar efter avdrag för skulder, 10 kap. 1 § ÄktB.Således är svaret på din fråga - ni behåller era egna skulder som skall betalas var för sig. I praktiken sker en bodelning så här. Först görs det en skuldtäckning för dina skulder ur din enskild egendom. I den mån skulderna inte kan täckas då enskild egendom inte räcker till, eller för att du inte har enskild egendom alls, skall skuldtäckning görs ur dina giftorättsgods. Detsamma gäller för din frus tillgångar och skulder. Sedan läggs netton tillsammans och delas på hälften. Med vänlig hälsning,