Kan jag kräva att min make inte bär mitt efternamn efter skilsmässan?

2017-12-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, jag är snart skild och min fd make tog mitt efternamn. Han vill inte ge det tillbaka. Jag har ett adligt namn som finns med i Riddarhuset förteckning adliga ätter. Har jag då rätt att kräva det tillbaka?
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om namn finns i lagen om personnamn som gäller från juli i år. I lagen finns bestämmelser om förlust av efternamn. Det finns situationer där en person kan förlora sitt efternamn. Detta gäller om personen har förvärvat ett efternamn som han eller hon inte har rätt till och detta leder till besvär för någon annan. Då kan en domstol besluta att namnet förloras om det inte finns särskilda skäl mot det (21 § personnamnslagen).Som jag uppfattar din fråga tog din make ditt efternamn under äktenskapet. En make har rätt att byta sitt efternamn till den andra makens efternamn (12 § personnamnslagen). Därför har din fd make rätteligen förvärvat ditt efternamn. Då kan du dessvärre inte kräva tillbaka efternamnet.Vidare fanns det i den gamla namnlagen en regel som gjorde att maken inte fick ge vidare efternamnet till ny maka. Denna regel har tagits bort i den nya namnlagen. Det finns därmed inte längre hinder mot att byta till ett efternamn som den andra maken har förvärvat genom ett tidigare äktenskap.Information om vilka regler som gäller för namnbyten och hur man byter efternamn finns på Skatteverkets hemsida. Sammanfattningsvis får den make som tagit den andre makens efternamn behålla detta namn även efter skilsmässan. Efternamnet får behållas även om maken ingår nytt äktenskap. Dessutom kan efternamnet föras över på en eventuell ny make.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Dold samäganderätt, bodelning och rätten till kompensation för utfört arbete på sambos fastighet

2017-12-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo köpte hus ihop men hon står på lånet men jag betalar hälften! Köpte det i jätte dåligt skick för 400 000. Hon tog ett till på 100 000 till renovering! Och jag har under en månads tid byggt nytt kök, delat av ett rum och lagt golv, och målat om sovrum osv! Nu efter ca en månad när huset har ett betydligt högre värde vill hon att jag och mitt barn ska flytta ut! Känner mig utnyttjad och att allt jobb och slit jag lagt ner! Har jag nån rätt till tex pengar som huset värderats upp till eller nån ersättning av nått slag?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga köpte Du och Din sambo ett gemensamt hus för gemensam användning men hon står formellt som ägare. Jag kommer besvara frågan öppet med förutsättningar som Jag tror kan vara aktuellt för dig att känna till. Dold samäganderättI svensk rättspraxis har det utvecklats en princip om "dold samäganderätt", principen innebär att makar och sambor kan samäga egendom som bara en av de formellt äger. Denna princip gäller för bl.a. fastigheter. För att dold samäganderätt ska aktualiseras behöver tre villkor vara uppfyllda: 1. Fastigheten ska ha köpts för gemensam användning (det ska inte vara så att fastigheten är köpt innan ni ingick ett samboförhållande)2. Den dolda ägare (den som inte formellt står som ägare, i det här fallet Du) ska ha genom ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller underlättat köpet. Bidraget måste ha sket i samband med köpet och inte vid ett senare skede. Kravet anses vara uppfyllt om båda ni betalar kommande räntor och amortering. 3. När de två första rekvisiten är uppfyllda antas det finnas en gemensam partsvilja att egendomen ägs gemensamt. Som dold ägare till fastigheten kan du genom ansökan till tingsrätten ansöka om att omvandla ditt dolda ägande till en öppen äganderätt så du formellt med Din Sambo kan äga fastigheten. Det är viktigt att benämna att dold samäganderätt är endast ett anspråk mellan sambor och gäller därför inte mot utomstående parter. Möjlighet till bodelning Enligt 3 § sambolagen utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom och blir föremål för bodelning när begäran framställs inom ett år (8 § sambolagen). Husets värdeökning kommer spela roll för bodelning eftersom bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphör 8 § sambolagen. Du kan vända dig till Lawlines jurister för att få hjälp med att uträtta en bodelning, för mer information klicka "här". Rätten att få kompensation för utgifter En haft för renovering på sambos egendomDe åtgärder du angivit i frågan avser föremål enligt 2 kap. 2 § jordabalken och kan därför utgöra tillbehör till fastighet. I NJA 1986 s. 513 konstaterade HD att renovering som på något sätt anpassats till en viss fastighet kan nästan undantagslöst efter anbringande kvarbli i fastigheten. Vad som avses är att egendomen Du anbringat kvarblir i fastighetsägarens ägo och anses som fullbordad gåva. För att du ska ha möjlighet till ersättning måste det finnas något som talar mot gåvoavsikt. Som exempel ett underförstått samtycke om att du utför arbetet för Din sambos räkning. Sammanfattningsvis så finns det en möjlighet för Dig att få kompensation för de utgifter du haft i samband med renoveringen. Men under förutsättning att det finns omständigheter som talar för att renoveringen inte utförts med gåvoavsikt. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp. Med vänliga hälsningar!

Fråga om underhållsskyldighet för 20-årig son

2017-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Hej !I en lägenhet som jag har haft sen innan mitt nu mer än tioåriga förhållande vill min sambo kasta ut sin 20åriga son av olika men väldigt starka och bra anledningar.Hur funkar det rent lagligt?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En förälder har underhållsskyldighet för sina barn tills dess att de fyller 18 år, föräldrabalken 7 kap. 1 §. Underhållsskyldigheten ska bestå i att i första hand tillgodose barnets mest grundläggande behov såsom mat, boende, kläder osv. Man kan säga att kravet på standarden korrelerar med föräldrarnas ekonomiska förmåga.Föräldrar kan vara underhållsskyldiga för sitt barn även om det är över 18 år. Går barnet fortfarande i grundskola, gymnasiet eller motsvarande grundutbildning så är föräldrarna underhållsskyldiga till dess att barnet avslutat dessa studier, men inte om barnet har fyllt 21 år, föräldrabalken 7 kap. 1 § 2 st.Går din sambos son fortfarande i gymnasiet så är din sambo underhållsskyldig tills dess att han fyller 21 år eller går ut gymnasiet. Annars har din sambo ingen underhållsskyldighet längre då sonen är över 18 år.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Ska bostadsrätt ingå i bodelning mellan sambos?

2017-12-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag har köpt en lägenhet till min dotter där jag äger merparten av lägenheten medan hon äger en liten andel. Den införskaffades för att hon och hennes sambo skulle ha någonstans att bo och nu vid separering så yrkar sambon på hälften av den delen som skrevs på henne i samband med köpet. Är det verkligen rätt?
Ludvig Montan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När två sambos flyttar isär upphör samboendet enligt 2 § sambolagen (SamboL). När samboendet upphör och någon av parterna begär det ska bodelning göras och samboegendomen delas mellan dem enligt 8 § SamboL. Vad är samboegendom och utgör bostaden samboegendom? Samboegendom är enligt 3 § SamboL sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte omfattas av undantagen i 4 eller 9 §. Undantaget i 4 § SamboL omfattar sådan egendom som en av samborna fått genom arv, testamente eller gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom. Detta undantag är inte tillämpligt i ert fall som jag tolkar din fråga. Undantaget i 9 § SamboL omfattar sådan egendom som enligt ett samboavtal inte är samboegendom. Som jag tolkar din fråga är inte heller detta undantag tillämpligt. Din dotters andel i lägenheten ska ses som samboegendom om den är sambornas gemensamma bostad och den förvärvats för gemensam användning. Som jag uppfattar förhållandet enligt din fråga är bostaden inköpt med syftet att din dotter och hennes sambo skulle bo i den tillsammans. Den har med anledning av detta förvärvats för gemensam användning. Din dotters andel ska därför ses som samboegendom och ingå i en eventuell bodelning. Det kan finnas en möjlighet för din dotter att använda jämkningsregeln i 15 § SamboL. Vid korta samboförhållanden och i samboförhållanden där de ekonomiska förhållandena är mycket ojämna mellan saborna kan en av samborna behålla en större del av den egendom som egentligen skulle ingått i bodelningen. Av din fråga framgår inte några omständigheter som gör att jag kan utvärdera om jämkningsregeln är tillämplig.Jag hoppas att det var svar på din fråga. Om du har fler funderingar eller någon ytterligare fråga är du välkommen att ställa en till.

Kan en förälder behöva betala underhållsbidrag trots barnen bor växelvis?

2017-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Min ex-man och jag har våra döttrar varannan vecka sedan skilsmässan. Vi har hela tiden deöat på alla utgifyer oavsett hur ekonomin har sett ut. Jag får sedan dess båda barnbidraget då min inkomst är mycket lägre än min ex-mans. Jag har under stora delar av tiden sedan skilsmässan varit helt eller delvis sjukskriven och har inte fått in någon heltidsinkomst på flera år medan ex-mannen har en chefsposition och tjänar dubbelt så mycket som jag (minst 60-65 000 kr/mån). Jag har i nuläget ingen inkomst alls då jag inte vet om jag får igenom min sjukskrivning varför jag inte längre kan betala hälften av barnens kostnader. I lagen står att man ska försörja barnen utifrån sin ekonomiska förmåga varpå jag anser att min ex-man bör betala mer för våra barn då jag inte har någon inkomst och han har en mycket god sådan. Vår äldsta dotters fritidsintresse är ridning som är mycket kostsamt och jag kan inte betala för de kommande ridlektionerna eller bekosta andra fritidsaktivitet och liknande så att barnen får likvärdiga levnadsförhållanden hos både mig och min ex-man. Han anser att han inte ska betala något ytterligare för barnen eftersom vi har dem varannan vecka och jag får båda barnbidragen. Vad ska vi göra? Hur ska det vara? Mvh
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som gäller för underhållskyligheten när barnen bor växelvis hos föräldrarna samt hur man kan gå tillväga för att få hjälp med frågor som rör underhållsbidrag. Regler som rör vårdnad, barns boende och underhåll finns i Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten anses normalt uppfylld när barn bor varannan veckaBåda föräldrarna är underhållsskyldiga för sitt barn utifrån vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (FB 7:1) En förälder är alltså alltid skyldig att svara för sina barns underhåll. En förälder uppfyller sin underhållsskyldighet antingen genom att betala underhållsbidrag till barnet eller genom att ha barnet varaktigt boende hos sig.(FB 7:2) Växelvist boende innebär att barnet bor ungefär lika mycket hos båda sina föräldrar (t.ex. varannan vecka). I normalfallet anses en förälder uppfylla sin underhållsskyldighet om barnet bos hos denne växelvis. I vanliga fall behöver därför ingen förälder betala underhållsbidrag i den situationen. Men det kan finnas undantag, till exempel om den ena föräldern har en mycket högre inkomst än den andra. Enligt ett rättsfall från Högsta domstolen kan en förälder i vissa fall behöva betala underhållsbidrag trots att barnet bor växelvis hos båda föräldrarna. Förutsättningen är att den föräldern har en mycket större ekonomisk förmåga än den andra föräldern. Högsta domstolen säger också att en central princip är att barnet ska ha likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om dessa inte lever tillsammans. Barnet ska därför ha rätt att leva på en nivå som inte avviker för mycket från den standard som den bäst ekonomiskt ställde föräldern har. (NJA 2013 s. 955) Om det är så att dina barns pappa har en mycket större ekonomisk förmåga än dig är det därför möjligt att han är underhållsskyldig trots att boendet är växelvis.Rätt till underhållsstöd när du har barnen boende hos dig växelvisDet finns också en möjlighet att du kan få underhållsstöd från Försäkringskassan vid växelvist boende. För att ha rätt till det krävs bland annat att man har låga inkomster. Om man har två barn innebär det att man inte man inte tjänar mer än 253 600 kronor per år. Det finns mer information om detta på Försäkringskassans hemsida. Hur kan man gå tillväga för att få hjälp med underhållsbidrag?Underhållsskyldighet bestäms i avtal eller genom dom. (FB 7:2) Om ni inte kan komma överens om underhållsbidraget själva kan ni få hjälp av Försäkringskassan. På deras hemsida kan du boka ett webbmöte med en handläggare för att få gratis hjälp.Sammanfattningsvis ska vardera förälder ta del i barnets underhåll utefter sin egen förmåga. Om den ena föräldern har en mycket högre inkomst än den andre kan det ibland anses rimligt att den föräldern betalar underhållsbidrag trots att barnen bor växelvis. Om du vill ha mer information om underhållsbidrag i din situation rekommenderar jag att du bokar ett kostnadsfritt webbmöte med en handläggare hos försäkringskassan. Hoppas detta gav svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Barnbidrag

2017-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Jag är 16 år och får mitt egna barnbidrag. Måste jag köpa kläder och skor för de, eller måste ens förälder fortfarande köpa kläder och skor men för sina egna pengar?
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Barnbidraget är ett stöd till familjer med barn som är till för att täcka delar av de utgifter som det innebär att ha ett barn. Om föräldrarna väljer att vid en viss ålder ge detta till barnet innebär det också att du i allafall till viss del ska kunna täcka dina egna kostnader med det. Det är en sak mellan dig och dina föräldrar att komma överens om vad barnbidraget ska gå till och de avgör om du ska köpa kläder och skor för det, eller använda det till annat.Generellt sett brukar det vara så att om barnet får sitt barnbidrag ingår det också att barnet börjar ansvara för sina egna kostnader själv och där ingår bland annat kläder och skor. Dock är det upp till varje familj att komma överens om hur man ska göra. Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Avtal om kompensation för förlorad pension

2017-12-15 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Går det att skriva ett avtal om att min man ska kompensera mig för förlorad pesion då jag under 10 års tid tagit hand om barn/markservice och jobbat deltid, om vi skulle skiljas. Hans tjänstepension går ej att dela tyvärr. Jag vill vara proaktiv och se över min situation.
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om makars avtal finner du i äktenskapsbalken (här) och avtalslagen (här).Som du mycket riktigt påpekat omfattas tjänstepensioner generellt inte i bodelningar efter äktenskap (ÄktB. 10:3). Detta leder ofta till omfattande snedfördelningar för den som exempelvis tagit ut föräldraledighet. Det är därför föredömligt att du börjar tänka på detta i god tid innan en skilsmässa kan bli aktuell. Vad jag vet finns inga hinder för två individer att ingå i ett avtal om att kompensera den andres förlorade pension för en framtida motprestation. I så fall gäller avtalslagen (här), och din make är skyldig att ersätta dig under de förutsättningar som ni båda avsåg då ni ingick i avtalet. Avtalet kategoriseras i så fall som ett så kallat villkorat avtal, eftersom konsekvensen av det bara slår in under vissa förutsättningar (skiljsmässa). Även om muntliga avtal är giltiga kan det av bevisskäl vara bra att upprätta ett skriftligt och så tydligt avtal som möjligt. Ifall att avtalet skulle likställas med en gåva, det vill säga en prestation utan motprestation, kan man behöva beakta särskilda regler om gåvor mellan makar (ÄktB. 8 kap.) . Anledningen till att makars gåvoavtal särregleras är för att en make inte ska kunna undandra borgenärer pengar vid exempelvis en utmätning genom att "låtsas" ge en gåva eller hitta på det i efterhand. För att en gåva mellan makar ska bli aktuell måste den antingen fullgöras eller registreras hos skatteverket (ÄktB 8:1). Med fullgörelse menas att det måste ske en besittningsövergång och att den andra maken förlorar rådigheten över egendomen, vilket givetvis kan vara svårt att genomföra för makar som bor ihop. En registrering skulle innebära att pengarna blev dina innan en eventuell skilsmässa.Direkt innan en skilsmässa finns även möjlighet för dig och din make att komma överens om att upprätta ett så kallat föravtal som anger hur bodelningen ska gå till och vem som får vad på sin lott. Det är dock inte möjligt att göra förrän man vet att en skilsmässa kommer bli av (ÄktB. 9:13).På grund av dessa komplicerade regler skulle jag föreslå att ni helt enkelt upprättar ett äktenskapsförord som ger dig rätt till motsvarande belopp som du vill bli kompenserad vid en bodelning. Ett äktenskapsförord anger att man skyddar sin egendom från att ingå i bodelningen. Om du inte i dagsläget har tillräckligt med egendom för att täcka den kompensationen kan äktenskapsförordet alltså behöva föregås av att din man ger dig sin egendom genom en gåva som också registreras hos skatteverket. För att genomföra denna process skulle jag rekommendera att du anlitar en jurist.Hoppas att svaret är till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor! Vänligen,

Är det lagligt att tvinga en tonåring att träffa sin förälder?

2017-12-14 i Barnrätt
FRÅGA |En anhörig har ett barn med en man som rätt så uppenbart är någon slags psykopat, som inte gör annat än att ljuga och manipulera, gjort sig skyldig till våldtäkt, hustru och barn misshandel, mordförsök, dömd för bedrägeri, med mera.Han har alltså misshandlat 4 barn, var av 3 är hans egna. Han får inte träffa 2 av hans andra barn som han har med en annan kvinna på grund av att han mishandlat dem.Barnet i fråga är 13 år gammalt och vill absolut inte åka till sin pappa. Men ändå så dömmer tingsrätten att han ska göra det, tills resten av rättegången är klar, vilket kan ta en tid.Min fråga är hur det är möjligt att lagligt tvinga ett barn i tonåren att träffa en förälder som inte ens får träffa sina andra barn på grund av mishandel? Jag tycker att det låter helt sinnessjukt hur något sådant får ske i Sverige.
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.När domstolar ska avgöra frågor gällande umgänge med barn är det framförallt två sidor som ska övervägas mot varandra. Ena sidan barnets trygghet och andra sidan barnets behov av en kontakt med sin förälder. Detta ger ibland upphov till svåra beslut för rätten att fatta när barnen är små och inte kan göra sig hörda på annat sätt än genom sina föräldrar. Föräldrar som ber om rättsliga avgöranden är naturligtvis väldigt oense om vad som är barnets bästa, vilket vanligast är en god kontakt med båda föräldrarna.I fall där barnet är över 12 år behöver inte frågan mellan trygghet och behov vägas lika noga då det är barnets vilja som väger tyngst i beslutet. Rätten har beslutat att en 12-åring kan fatta eget beslut om sin trygghet och framför allt sitt behov av att få vara med föräldern. Ett barn ska ha rätt att umgås med sin förälder enligt föräldrabalken, och därmed är umgänget barnets val och aldrig förälderns. Det finns ingen plikt för ett barn att vara med sin förälder och en förälder har inte längre rätt till sitt barn som lagen tidigare angav. En 13-åring bestämmer själv om denne vill ha kontakt eller inte. Det är viktigt att veta att ett beslut om umgänge aldrig får grunda sig i förälderns kriminella bakgrund om det inte är en fara för barnet, utan på om barnet vill ha kontakt eller inte. Sådant får absolut inte ske i Sverige, helt rätt.Hoppas verkligen att svaret varit till hjälp för er.