Övertaganderätt av bostad vid skilsmässa

2015-05-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag skrev och frågade er en gång tidigare. En av frågorna var kan mitt ex make tvinga att sälja bostad på exekutiv auktion? Om jag har förstått svaret rätt, jag får bo kvar så länge vi inte har gjort bodelningen. Jag pratade med han igen efter det men han hänvisade till äktenskapsförord och bodelningen inte behövs göras. Jag vill göra bodelning och jag vill ta över bostad i form av “ tar över hela bolånet. Hur går till väga om jag vill ta över bostad? Jag fick lånelöfte. Under tiden jag bor kvar vill han att jag ska betala hyran. Jag sa honom att jag betalar låneräntor men inte hyran. Nu söker han hjälp från hyresnämnden att vi ska skriva på hyreskontakt. Kan jag vägra att skriva på kontakt? Vad blir för konsekvens om jag inte skriva på? Tack.Med vänlig hälsningSomchit Berger
Fredrik Holst |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med dina frågor. Tyvärr har vi ett stort antal frågor som kommer in till oss dagligen och jag lyckas inte hitta din tidigare frågeställning. Jag förstår det som att ni äger fastigheten, eller bostadsrätten tillsammans - jag kommer besvara frågan hur du går tillväga för att ta över bostaden först, och sedan din fråga angående hyreskontraktet. Övertagande av bostadDin make hänvisade till äktenskapsförordet och hävdade att "ingen bodelning behöver göras". Regler kring bodelning vid äktenskapsskillnad hittas i äktenskapsbalken 9 kapitlet. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Då du begär att få överta bostad från din make ska alltså en bodelning göras, trots vad som framkommer av äktenskapsförordet. För att ett övertagande av bostad ska vara möjligt krävs enligt 11:8 att: Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2-4 En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.Vid behövsprövningen "den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad" beaktas särskilt om det finns några barn, och vem som har vårdnaden om dem. Om det endast är din man som äger fastigheten krävs även att "ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt". Här beaktas de ekonomiska hänsynen till den make som äger bostaden, och även affektionsvärdet för den make som äger den. Enligt 10 § krävs det att om du inte kan avräkna bostadens värde mot giftorättsgods, måste du utge ersättningen för bostaden i pengar. Om ni inte själva kan komma överens om hur ni ska bodela egendomen, dvs. din rätt att överta bostaden får du ansöka hos tingsrätten om förordnande av bodelningsförrättare. Mer information hittar du här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Arenden/Bodelning/ HyreskontraktDet jag antar att du menar med att "skriva under hyreskontrakt", är att du ska hyra bostaden under tiden som äktenskapsskillnaden går igenom. Om ni inte kan komma överens om vem som ska bo kvar i den gemensamma bostaden kan du vända sig till tingsrätten och begära kvarsittanderätt till bostaden till dess bodelning sker. Det är viktigt att notera att rätten att bo kvar i bostaden endast gäller till dess att en bodelning görs. I bodelningen bestämt slutligt vem som ska få bostaden sig tilldelad.Något tvång att skriva under hyreskontrakt föreligger alltså inte, utan detta sker genom tingsrättens försorg. Behöver du ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att överta bostaden rekommenderar jag att du kontaktar vår samarbetspartner Familjens jurist, du bokar en tid med dem via denna länk: http://lawline.se/boka Vänligen,

Äktenskapsförord, skulder och särbo

2015-05-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejJag och min fästman ska i sommar gifta oss. Vi har varsitt barn från tidigare förhållanden, min son är vuxen och bor inte längre hemma, min fästmans son är 11 år och är hos oss varannan vecka. Vi bor inte ihop och är således skrivna på olika adresser och så kommer vi fortsätta vara, vi äger ingenting tillsammans. Jag äger en mc som jag står som ägare på och lika med min blivande, men alltså ingen lgh eller annan fast egendom som vi äger bägge två. Är det något speciellt vi bör/ska tänka på och ev få nedskrivet i ett testamente eller liknande? Både jag och min blivande har div skulder men som sagt det är mina resp hans avbetalningar på lån osv, och som jag har förstått det hela så kan man inte ärva varandras skulder som uppstått innan vi ingick äktenskap?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Enligt huvudregeln delas all egendom lika mellan makarna vid eventuell separation (se 10 kap. 1 § resp. 11 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Från detta undantas enskild egendom, vilket är sådan egendom som t.ex. ena maken fått i arv/gåva med villkor om att denna ska vara makens enskilda. Egendom kan också undantas som enskild genom äktenskapsförord (se 7 kap. 2 § ÄktB). Detta är utgångsläget, vilket innebär att om ni båda är överens om att likadelning är det utfall ni önskar finns inget behov av äktenskapsförord, testamente eller liknande. Eftersom ni inte bor tillsammans eller äger egendom gemensamt kanske det dock är betydligt lämpligare att skriva ett äktenskapsförord av vilket det framgår att all makes egendom är enskild. Annars äger ni all egendom gemensamt, trots att ni inte införskaffat den tillsammans. Det beror på vilket alternativ ni föredrar. Kanske äger den ena maken betydligt mer än den andra, varför en eventuell framtida likadelning riskerar att medföra snedfördelning. Det kan också vålla problem gällande särkullbarnen. De har enligt lag rätt att få ut sitt arv direkt (se 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB), vilket kan medföra att den make som inte är förälder till barnet i fråga kan tvingas lämna ifrån sig "sin" egendom i fall den avlidne makens egendom inte täcker arvet. Ur den synpunkten kan ett äktenskapsförord vara att föredra (vilket ni kan få hjälp att upprätta här).När det gäller skulderna ansvarar var och en av makarna för sina skulder med sina tillgångar inom äktenskapet. Din makes skulder kommer således att dras av från hans egendom i första hand vid separation. Däremot kan det i praktiken innebära (om ni inte har äktenskapsförord eller testamente och all egendom därmed ska delas lika mellan er) att ena makens skulder indirekt påverkar den andre makens egendom då skulderna dras av före likadelning av giftorättsgodset (d.v.s. de gemensamma egendomen) enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Denna risk uppstår om den ena makens enskilda egendom inte klarar av att täcka skulderna i fråga. På så sätt riskerar då den andre maken att få mindre giftorättsgods på grund av den första makens skulder, då skulderna i fråga kan dras av från giftorättsgodset. Jag skulle därför rekommendera att ni skriver ett äktenskapsförord där ni reglerar detta för att vara på den säkra sidan.Nämnas kan också att det finns en presumtion för att egendom i makes hem tillhör bägge makarna (förutsatt att makarna bor tillsammans), varför denna gemensamma egendom kan användas vid utmätning om inte den andra maken gör sannolikt att egendomen i fråga tillhör honom eller henne (se 4 kap. 19 § utsökningsbalken, UB). Detta är dock inte aktuellt i ert fall såvida ni inte flyttar ihop. Med hopp att ni fått svar på era funderingar, tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Samboegendom

2015-05-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och pojkvännen köpte ett bostadsrätt för gemensamt boende för att inleda samboskap i höstas. Han gick in med 20% och jag 5% i kontantinsats. Lånet (75%) är på oss båda uppdelad i två delar, hälften på var och en. Vi står båda som ägare på bostadsrätten 50% var. Vi har inte skrivit på något samboavtal eller avtalat bort sambolagen.Hur blir det vid en bodelning om jag äger 42,5% (37,5% + 5%) och han 57,% (37,5% + 20%)? Han har råd att köpa ut mig säger han, men jag har inte råd att köpa ut honom. 1) Så som jag förstår det är bostaden samboegendom och skall därmed delas lika vid bodelning? Exv om vi säljer bostadsrätten och flyttar ifrån båda två. Eller ska ev vinsten/skulden fördelas utefter andelen man äger?2) Har jag någon äganderätt/kvarsittningsrätt?3) Måste jag köpa ut honom på hela hans andel eller bara 50% för att få bo kvar? Har han automatisk större rätt att bo kvar än jag då han lagt ut mer i kontantinsats?4) Har han rätt att kräva att få köpa ut mig och tvinga mig flytta ut, då han har pengarna att köpa ut mig?5) Vad är mina rättigheter i frågan? Kan jag vägra flytta ut?
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga.Sambolagen (SamboL) är tillämplig lag på erat förhållande, se 1 § SamboL https://lagen.nu/2003:376.Av 3 § SamboL framgår att bland annat bostad utgör samboegendom, om den förvärvats för gemensamt bruk. Ni har förvärvat bostaden för gemensamt bruk. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde, se 8 § SamboL. Första ska en skuldtäckning ske ur bostaden, därefter ska egendomen fördelas lika mellan er, se 13 och 14 §§ SamboL. Därefter får ni varsin "lott", dvs ett anspråk på egendom till det fördelade beloppet.Den make som äger mest samboegendom har möjlighet att jämka bodelningen, så att denne erhåller med, se 15 § SamboL. Jämkning kan till exempel bli aktuellt när förhållandet varit kortvarigt. Den sambo som bäst behöver bostaden, har rätt att få denna avräknad på sin lott, se 16 § 2 st SamboL. En förutsättning för att övertagande av bostaden ska vara möjligt är att det ska anses skäligt. Många olika faktorer kan tillmätas betydelse vid behovsprövningen. Följande information är taget från Zeteo(http://www.nj.se/cms/pub/zeteo-startsida) . "Om den ena sambon vid separation ensam får vårdnaden om barnen har denne i regel störst behov av bostaden. Motsvarande gäller om barnen huvudsakligen ska bo hos den ena sambon. (Jfr nedan RH 2002:12.) Närheten till barnomsorg och skolgång är relevanta faktorer. Argumentet att vårdnadshavaren skulle ha större möjligheter att via bostadsförmedlingen få ny bostad har beträffande makar inte fått stöd i rättspraxis. Däremot synes en sambos ålder, handikapp och hälsa i övrigt vara faktorer som bör tillmätas betydelse vid prövningen av om denne har störst behov av bostaden. Även närheten till en sambos arbetsplats och möjligheterna att erhålla bostad på annat håll bör vara relevanta faktorer". Om ett övertagande innebär att du får mer än vad du har rätt till som din andel i boet, måste du ersätta din sambo så förmögenhetsfördelningen blir jämn mellan er (antingen med samboegendom eller pengar), se 17 § 2 st SamboL. Du kan få skäligt anstånd med betalningen. Din sambo för inte heller utan ditt samtycke sälja bostaden, se 23 § 1 p SamboL.Vill du ha mer ingående hjälp om dina rättigheter i eran separation rekommenderar jag dig att ta hjälp av Familjens jurist, du kan boka en tid här http://lawline.se/boka.Vänligen

Resekostnader vid gemensam vårdnad

2015-05-24 i Underhåll
FRÅGA |Hej.Jag och min Fd man separerade för 2,5 år sedan. Sedan dess har jag gift om mig och flyttat till en annan närliggande ort. Min fråga är nu. Har jag rätt till någon körersättning för att hämta och lämna barnen på hans veckor? Vi har barnen lika mycket, varannan vecka. Men eftersom han inte har någon bil och menar på att jag valde att byta ort är det jag som ska hämta och lämna vid varje byte. Barnen går kvar i skola på hans ort och på mina veckor kör jag dem varje dag - inga konstigheter men vad gäller vid själva bytesdagen? Är det så att för att jag har flyttat (1.7 mil ) bort så är det alltid jag som ska hämta och lämna varje bytes tillfälle?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Frågor om vårdnad, umgänge och boende regleras i 6 kap Föräldrabalken (1949:381) (FB). Av 6 kap 15b § FB framgår att om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Av propositionen till lagen framgår att det för att det skall finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna skall barnet enligt bestämmelsen bo tillsammans med endast den ena av föräldrarna. (se prop. 1997/98:7 s. 118). Det torde därför inte finnas en skyldighet att bidra med resekostnaderna när ni har gemensam vårdnad och har barnen hos er lika mycket. Vänligen, Sedja Abed Ali

Hur får man sin sambo att flytta?

2015-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.För 2 år sedan flyttade min nuvarande sambo in hos mig som inneboende. Detta övergick sedan till ett samboskap och vi fick ett gemensamt barn som idag är 7 mån. Vi vill nu separera och jag vill att hon ska flytta ut ur min lägenhet. Lägenheten är en bostadsrätt som jag förvärvade innan vi träffades. Hon vill inte flytta och situationen har nu blivit ohållbar. Vad har jag som ägare till lägenheten för möjlighet att "kasta ut" min sambo?Hittar inte stöd i varken sambolagen eller jordabalken för huruvida detta ska/kan gå till. Hur kan jag gå till väga för att få henne att flytta? Lagligt stöd?Tacksam för svar.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom din fråga rör upphörande av samboskap så finns de huvudsakliga reglerna i sambolagen (SL) som du redan har tittat i, se https://lagen.nu/2003:376.Ett samboförhållande upphör när en av samborna gifter sig, dör, eller om man flyttar isär. Det finns dock tre sätt till att få ett samboförhållande att upphöra. För det första kan man ansöka om bodelningsförrättare precis som vid äktenskap, SL 26 § . För det andra kan den ena sambon som inte äger den gemensamma bostaden begära att få bo kvar i denna. För det tredje kan den ena sambon om bostaden ägs gemensamt begära att få vara den som behåller bostaden, SL 2 §. Dessa typer av ansökningar görs hos domstol.Eftersom du förvärvade bostadsrätten innan ni träffades ingår denna inte i er samboegendom, d.v.s. den egendom som skall delas mellan er, SL 3 §. Det återstår då endast ett alternativ för att få samboförhållandet att upphöra och din sambo att flytta ut, du får göra en ansökan om bodelningsförrättare hos TR där du bor/folkbokförd, se SL 26 § som hänvisar till ÄktB 17:1.Värt att uppmärksamma är att bodelningsförrättaren har rätt till arvode och ersättning för sina utgifter vilket det är samborna, d.v.s. ni, som får betala, ÄktB 17:7.Lättast är om ni kan komma överens, och kanske kan ni komma fram till en överenskommelse om du berättar om alternativet som kommer att kosta er båda tid och pengar.Har du fler frågor eller vill ha hjälp att utforma en ansökan kan du kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning

Handräckning

2015-05-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag och min sambo har separat, men jag får inte tillbaka mina tillhörigheter som jag hade sedan tidigare. Hur skall jag gå till väga för att få tillbaka dom?Mvh Madeleine
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga.Ifall ni inte kan komma överens och din f.d sambo vägrar överlämna din egendom, kan du begära handräckning hos Kronofodgemyndigheten, se https://www.kronofogden.se/Handrackning.html.Vänligen

Vårdnad och barnets bästa

2015-05-24 i Barnrätt
FRÅGA |Min fd man och jag har varit skilda i snart 5 år och våra barn 9 och 12 år bor var annan v hos mig. Jag är omgift och har 2 nya barn. Min fd och jag kommer inte överens. Han har halva barnbidraget och båda barnen är skrivna hos honom. Allt ska delas lika enligt honom. Jag skulle då vilja ha ett barn skrivit hos mig för att det ska vara rättvist men det får jag inte enl honom. Jag har varit i kontakt med kommunens skolchef som bekräftar att barnen får gå kvar på skolan fast att de/ en skulle vara skriven hos mig. När de är hos honom har den minsta blivit utsatt för tvingad fysisk närhet som socialens utredning kallar det och de träffar ofta den man som gjort honom så illa. Utredningen ledde ingen vart och allt som oftast är allt mitt fel eller påhitt enl pappan. Deras pappa gör stora skillnader på dem och ofta kramar han bara den minsta och struntar i den stora pojken. Pappan blir ofta arg och skäller/ skriker så de blir rädda. Säger jag något till honom är det bara en missuppfattning och han kan aldrig se att det är ett problem. Allt som händer beskylls jag för. Jag mår inget vidare när barnen ska till honom och han kommer aldrig att gå med på något jag ber om som Tex ensam vårdnad, samtal eller att de är lite mindre hos honom. Hur ska jag gå tillväga för att jag ska få ha mina barn mer? Allt ska göras som han vill och jag har bara fel. Trött på att framstå som en dålig mamma och han den bästa när det i själva verket är tvärtom.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom era barn står under er gemensamma vårdnad så måste du om du vill ha ändring i vårdnaden väcka talan i frågan genom stämning i domstol, vilket framgår av 6 kap. 5 § 3 st. FB och 6 kap. 17 § 1 och 2 st. FB . Domstolen beslutar då om vårdnaden ska fortsätta vara gemensam eller om du ska få ensam vårdnad. Det åligger då rätten en skyldighet att utreda omständigheterna i fallet, bland annat innebär detta att socialnämden ska ges tillfälle att lämna upplysningar, se 6 kap. 19 § 1 och 2 st. FB. Barnets bästa är alltid avgörande, se 6 kap. 2a § FB. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna är viktigt att beakta i bedömningen, 6 kap. 2a§ 2 st. p.2 FB . I bedömningen tas också hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om era barn, se 6 kap. 5§ 2 st. FB. Om ni som föräldrar omöjligen kan komma överens i sådana frågor så talar det för att vårdnaden inte ska vara gemensam. Dock görs alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.Eftersom barnets bästa är avgörande för beslutet så tas dock hänsyn till barnets vilja med hänseende till dess ålder och mognad 6 kap. 2a§ 3 st. FB. Riktlinjen för när man ska lägga vikt vid barnets vilja är vid ca tolv år, såvida det inte har blivit starkt påverkat av t.ex. en förälder. Det kan dock tas stor hänsyn även till ett yngre barn om denna visar på en hög mognadsgrad, samtidigt som det kan tas mindre hänsyn till ett äldre barn om detta inte upplevs vara moget. Tolv år är endast en riktlinje som har satts upp, och det ska givetvis göras en bedömning i varje enskilt fall. Barnets vilja är dock inte avgörande utan som sagt är det barnets bästa som ska vara ledande.Ett mindre ingripande alternativ kan vara att försöka lösa problemen via samarbetssamtal. Som en del av kommunernas socialtjänst erbjuds rådgivning och samarbetssamtal till föräldrar med samarbetssvårigheter. Samarbetssamtal är frivilliga och kan ges under förutsättning att bägge föräldrarna efterfrågar sådant. Om ni som föräldrarna kommer fram till lösningar i dessa samtal kan avtal skrivas och, efter socialnämndens godkännande, få samma verkan som en dom får vid ett domstolsavgörande.En domstolsprocess ofta är mer påfrestande mentalt, dessutom är det dyrare då varje part står för sina egna kostnader i dessa mål.Hoppas detta var till hjälp. Med Vänliga Hälsningar,

Behörig domstol och tillämplig lag vid internationellt äktenskap

2015-05-24 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag ska gifte mig i Ukraina snart.Vilka regler gäller för fördelning av egendom om äktenskapet upplöses innan det registreras i Sverige ? Ukrainska eller svenska ?Måste jag skriva och registrera äktenskapsförord i Sverige innan ? Eller kan jag vänta tills äktenskapet registreras i Sverige ?
Viktor Persson |Hej, och tack för att du kontaktar Lawline med dina frågor.När det gäller denna typen av problem (internationellt privaträttsliga) finns det två viktiga frågor att besvara: 1) Vilken domstol är behörig att döma i frågan? 2) Vilken lag ska användas?1) Vilken domstol är behörig att döma i frågan?En svensk domstol har behörighet att ta upp en fråga om äktenskapets upplösning i ett antal situationer. En av dessa situationer är då käranden (den som ansöker om äktenskapets upplösning) är svensk medborgare och har hemvist här i riket eller tidigare har haft hemvist här sedan han eller hon fyllt arton år. Det innebär att om du ansöker om äktenskapets upplösning i Sverige, även fast du flyttat till och bor i Ukraina, kommer svensk domstol vara behörig att ta upp frågan.Om en svensk domstol är behörig att ta upp frågan om äktenskapsskillnad, är den även behörig att ta upp frågor om äktenskapets rättsverkningar i fråga om förmögenhetsförhållanden (t.ex. bodelning). Utöver det får en svensk domstol ta upp frågan om makarnas förmögenhetsförhållanden om frågan rör egendom i Sverige eller om svaranden (den som blir instämd till domstol) har hemvist i Sverige.Eftersom reglerna om behörighet i de flesta fall överlappar varandra bör en svensk domstol ha behörighet att ta upp en fråga om bodelning (och liknande förmögenhetsrättsliga frågor) om den är behörig att ta upp frågan om äktenskapsskillnad.2) Vilken lag ska användas?Huvudregeln i Sverige avseende utländska vigslar är att äktenskap som ingåtts utomlands enligt främmande lag anses giltiga till formen om det är giltigt i den stat där det ingicks. Makar och blivande makar kan avtala om att en viss stats lag ska tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Ett sådant avtal är giltigt om avtalet utnämner lagen i en stat där någon av makarna hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks. Det går således att genom ett sådant avtal styra om Ukrainas eller Sveriges lag ska vara tillämplig vad det gäller t.ex. bodelning. Man kan låta inkludera en lagvalsklausul i ett äktenskapsförord som man sedan registrerar hos Skatteverket. Det går bra registrera ett sådant innan äktenskapet har ingåtts. Äktenskapsförordet är giltigt om det stämmer överens med den lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företogs. Om ni avtalar om att svensk lag ska vara tillämpligt måste äktenskapsförordet således registreras enligt svenska regler, dvs. hos Skatteverket.Om tillämplig lag inte bestämts genom avtal mellan makarna, gäller lagen i den stat där makarna tog hemvist när de gifte sig. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. När det inte har funnits något gemensamt hemvist, vare sig vid äktenskapets ingående eller senare, får tillämplig lag bestämmas med hänsyn till vilken stat makarna har starkast anknytning till, här kan makarnas nationalitet kan få betydelse.Sammanfattning och rekommendationerDen internationella privaträtten är komplicerad och jag föreslår därför att ni redan nu skriver ett äktenskapsförord och där inkluderar en lagvalsklausul som fastslår att svensk lag ska tillämpas vid upplösning av äktenskapet. Därefter registrerar ni förordet på så vis som krävs för att det ska bli gällande enligt svensk lag.Viktigt att komma ihåg är att Ukraina har sina egna internationella privaträttsliga regler. Det som ibland kan ske är att två länder samtidigt anser sig behöriga att ta upp en fråga om äktenskapets upplösning, och i värsta fall kan man då få s.k. kolliderande avgöranden (ett i Sverige och ett annat i Ukraina). Konsekvensen kan bli att du inte får det svenska avgörandet om bodelning verkställt i Ukraina. Fördelningen kan på så vis bli annorlunda än vad man planerat.Vänligen,