Vad händer om ena maken förlorar sin rättshandlingsförmåga?

2017-02-25 i God man & förvaltare
FRÅGA |Jag och min make är 80 år. Vi äger var sitt hus. Om någon av oss förlorar sin rättskapacitet t ex genom en stroke, kan den friske maken sälja den sjukes hus utan juridiskt krångel?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Det finns framför allt två rättsliga åtgärder som brukar aktualiseras när en person blir oförmögen att tillvarata sina rättsliga intressen på grund av sitt hälsotillstånd. Dessa två åtgärder är anordnande av godmanskap och anordnande av förvaltarskap.Godmanskap ska anordnas enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken (här) om det behövs med anledning av att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Anordnande av godmanskap beslutas av rätten, som också utser en god man, vars uppgift är att bevaka huvudmannens intressen. Godmanskapet innebär dock inte att huvudmannen förlorar sin rättshandlingsförmåga. Huvudmannen kan alltså på egen hand ingå avtal och andra rättshandlingar, utan den gode mannens inblandning. I ert exempel skulle alltså den drabbade kunna sälja huset själv, eller ge den andra maken fullmakt att göra det.Om den drabbade maken inte förstår innebörden av sitt handlande, ligger det dock nära till hands att tillämpa lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (här). Enligt lagen är nämligen avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning ovillkorligt ogiltiga. Om sjukdomstillståndet är permanent, blir det alltså i praktiken omöjligt att sluta avtal med den sjuke. I så fall kan den sjuke inte själv sälja sitt hus, utan det måste istället den gode mannen göra.Förvaltarskap får enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (här) anordnas när den som behöver en god man enligt 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Förvaltarskap får dock inte anordnas om godmanskap eller andra mindre ingripande åtgärder är tillräckliga. Förvaltarskap skiljer sig från godmanskap på så vis att huvudmannen förlorar sin rättshandlingsförmåga. Den som har en förvaltare kan alltså inte på egen hand sluta avtal eller andra rättshandlingar; det får endast förvaltaren göra. I ert exempel skulle alltså den drabbade inte kunna sälja huset eller ge någon annan fullmakt att göra det. Istället skulle det vara upp till förvaltaren att avgöra om huset ska säljas.En god man eller förvaltare får dock inte sälja huvudmannens fasta egendom hur som helst. I 14 kap. 11 § föräldrabalken (här) föreskrivs att en god man eller förvaltare måste inhämta överförmyndarens samtycke för att sälja eller byta bort fast egendom. Överförmyndaren får enligt samma paragraf endast lämna samtycke om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur och huvudmannens behov och samlade tillgångar. Det måste med andra ord ligga i huvudmannens intresse att sälja huset ifråga; annars samtycker inte överförmyndaren.Kort sammanfattat är det alltså inte så enkelt som att den friske maken kan sälja den sjuke makens hus. Istället ska en god man eller förvaltare förordnas, med uppdrag att bevaka den sjuke makens intressen. Den gode mannen eller förvaltaren får sälja ett hus endast med överförmyndarens samtycke. Överförmyndaren får i sin tur samtycka endast om försäljningen är lämplig.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Vårdnadstvist

2017-02-24 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Mitt ex vill ta ensam vårdnad om våran son och även min pappa ledighet. Har tidigare haft ett drog problem men varit ren länge och bevisar det med negativa drog tester. Sköter planen som är gjord för mig.Mina föräldrar äger lägenheten hon bor i mec mitt barn. Vad jan jag göra? Vad kan hon göra? - Rädd pappa som älskar sin son
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att en föräldern ska få ensam vårdnad över gemensamma barn krävs det som huvudregel att man väcker talan mot den andra föräldern enligt Föräldrabalken 6 kap. 5§. Man kan även, utan att väcka talan, avtala föräldrarna emellan, om vårdnaden. Domstolen kommer därefter göra en bedömning med utgångspunkt i hur föräldrarna samarbetar i olika frågor som rör barnet. Frågor som exempelvis rör vart barnet ska gå i skola, hälsovård samt andra väsentliga frågor. Om den ena föräldern har grova samarbetsproblem, jämtemot den andra föräldern, talar detta för att den andra föräldern ska anförtros vårdnaden. Den främsta beaktningen kommer tas gällande vad som är det bästa för barnet enligt Föräldrabalken 6 kap. 2a§. Man kommer vidare även beakta barnets egna vilja, med hänsyn till hur gammalt och moget det är. Barnet vilja kan i regel väga tungt. Vidare vad som är barnets bästa är utgångspunkten att man ska undvika att barnet far illa om det kommer bo eller ha vårdnaden av den ena föräldern. Både fysisk och psykisk ohälsa. Om barnet har syskon ska även detta vägas in, att syskon inte ska slitas ifrån varandra (även halvsyskon beroende på relationen).En fråga som är viktig att ta ställning till är om den ena föräldern har bedrivit umgängessabotage. Detta innebär att personen har försvårat umgänge eller liknande med den andra föräldern. Exempelvis, då man bestämt umgänge, så har föräldern undvikit överlämning av barnet. Man kommer även göra en prognos för framtiden där man beaktar om den hypotetiska föräldern som får vårdnaden kommer underlätta barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses. Utifrån ovanstående punkter, samt andra vägande argument kommer man göra en beaktning om vad som är det bästa för barnet. Därefter kommer en eventuell tvist leda till att den som bäst kan tillgodose barnets bästa anförtros vårdnaden. Tyvärr är det svårt att ta ställning till hur det blir i just ditt fall då det ej framgår hur omständigheterna ligger till, då det är oerhört avgörande från fall till fall.Vill du ha mer hjälp hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på "boka tid med jurist" ovan. Hoppas att svaret har hjälpt dig, ha en fortsatt trevlig dag!

Definition av bohag och hur fördelning sker vid bodelning.

2017-02-23 i Bodelning
FRÅGA |Min sambo och jag skall separera. Vi är inte osams. Bostaden (villa) och bohaget delar vi enkelt på men alla andra saker vi genom åren införskaffat, hur gör vi med dem? Vad innefattas i begreppet "bohag"? Jag vill göra upp i godo men anser att mycket är inköpt av mig och för mig (visserligen för ett övergripande gemensamt syfte) men min sambo kanske hävdar att vi köpt allt tillsammans eftersom vi haft "gemensam ekonomi" dvs köpt det vi velat ha utan att tänka på vem som betalt. Till saken hör att jag stått för den större delen av vår gemensamma nettoinkomst, ca 70-75 %. Finns det någon praxis att hålla sig till om vi inte kommer överens eller ska vi dela efter principen 70/30?Tack på förhandAnders Lagerklint
Rickard Essung |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt Äktb 7kap 4§ 2st så räknas allt s.k ”inre lösöre” som är avsett för det gemensamma hemmet. Undantaget enligt samma bestämmelse är sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk. Alltså är troligen det mesta som ni köpt ihop (trots att ni använt dina pengar) ändå gemensamt bohag. Så länge ni inte har avtalat om att viss egendom ska vara enskild så kommer all egendom räknas som giftorättsgods, vilket i praktiken innebär att man hälfendelar, se 11kap 3§ Äktb. Vissa undantaganden får göras, till exempel får man avräkna giftorättsgods för att täcka sina skulder enligt 11kap 2§ ÄktB. Den omständigheten att du har betalt mer spelar alltså i detta fall inte någon större roll, det finns dock en möjlighet till jämka vid bodelningen enligt 12 kap Äktb. Den största vikten viden en sådan bedömning läggs vid hur långvarigt förhållandet har varit eller om det skulle råda en väldigt stor skillnad mellan makarnas förmögenhet. Det finns däremot lite praxis på området och om det har varit ett långvarigt förhållande finns det mycket som tyder på att en sådan jämkning skulle ogillas.Vid bodelningar är alltid den bästa lösningen om parterna kommer överens, utan att blanda in advokater. Om detta blir svårt är du dock varmt välkommen att vända dig till en jurist hos oss på Lawline.se/boka.Hoppas svaret hjälpte dig!

Adoption av makes barn

2017-02-23 i Adoption
FRÅGA |Enklaste vägen att adoptera min mans son som inte har träffat som biologiska Mamma på 1år. Dom har gemensam vårdnad men skola mm får aldrig tag på henne.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om adoption hittar du i föräldrabalken (FB) som du kan titta närmre på här. Adoption av makes barn Huvudregeln vad gäller den här typen av adoption är att en person får adoptera sin makes barn med förutsättning att maken godkänner adoptionen (FB 4:3). Om barnet är tolv år eller äldre måste dessutom barnet själv – i de flesta fall – godkänna adoptionen (FB 4:5).Så länge barnet är under 18 år ska barnets föräldrar samtycka till adoptionen. Det gäller båda föräldrarna med undantag för föräldrar som lider av en allvarlig psykisk sjukdom, inte har del i vårdnaden eller befinner sig på okänd ort (4:5a). Även om en förälder är undantagen och inte måste lämna sitt samtycke, ska de som regel höras i processen när domstolen besluta om adoptionen är lämplig (4:10). En adoption som sker utan att en berörd förälder i alla fall får yttra sig i frågan kan bli undanröjt om det inte fanns faktiska hinder som gjorde att föräldern inte kunde höras.Ansökan om adoptionAnsökan om adoption görs hos tingsrätten. I ansökan ska man ange grunden för adoptionen, barnets personuppgifter och den tilltänkta adoptivförälderns uppgifter. Man ska också bifoga samtycke från barnets vårdnadshavare och barnets – om barnet är 12 år eller äldre – egna samtycke. Möjligheten i ditt fallDu kan ansöka om adoption hos tingsrätten, men för att den ska beviljas måste din man samt barnets mamma godkänna adoptionen. Detta på grund av att hon är vårdnadshavare. Det här förhållandet skulle ändras om din man först avtalade med mamman om enskild vårdnad eller om han väcker talan om en ändring av vårdnaden. Dock skulle mamman fortfarande få yttra sig i frågan om en adoption. Domstolen – som gör en utredning av adoptionens lämplighet – ska ta hänsyn till bland annat mammans yttrande när de fattar sitt beslut.Din möjlighet att adoptera barnet beror alltså mycket på mammans eventuella samtycke och syn på frågan. Har barnets pappa svårt att kommunicera med mamman kan det vara bra med hjälp utifrån. I första hand kan man vända sig till Familjerätten i sin hemkommun. Där kan man få kostnadsfria samarbetssamtal. Om Familjerätten i kommunen inte kan hjälpa till kan man i andra hand söka hjälp hos en jurist.Skulle ni vilja boka tid hos en jurist kan ni göra det hos oss på Lawline här.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,

Gemensam bostad - sambolagen

2017-02-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag flyttade in till min sambo i hans hus med vårat gemensamma barn för ca 6månader sedan.Jag och vår gemensamma dotter är skrivna och folkbokförda på adressen.Vi har även barn sedan innan som också är skrivna på adressen. Jag har ett och han har ett .Har min sambo rätt att slänga ut oss på dagen som han hotar med?Vad har jag för rättigheter måste jag och vår dotter flytta på dagen om han kräver det? Tacksam för svar....
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler av intresse för din fråga finns i sambolagen. Huset du beskriver utgör inte samboegendom, eftersom du beskriver det som hans utgår jag nämligen från att ni inte förvärvat det för gemensamt bruk, se 3 §. Därmed skulle inte huset ingå i en bodelning om ert famboförhållande upphör genom att ni flyttar isär, se 2 och 8 §§. Däremot finns det en regel i 22 § om övertagande av bostad som inte utgör samboegendom. För att regeln ska vara tillämplig krävs att det är er gemensamma bostad samt att din sambo innehar den med hyresrätt eller bostadsrätt. Eftersom ni har gemensamma barn gäller då att du kan ta över bostaden om du bäst behöver den och det även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Barns boende vid gemensam vårdnad

2017-02-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag vill flytta till en annan kommun med min son på fem år då jag har bättre jobb chanser där då jag är arbetslös. Jag har gemensam vårdnad med pappan och vi har just nu varannan vecka. Det kommer att vara tolv mil emellan oss. Har erbjudit han att hjälpa till vid hämtning samt lämning. Erbjudit han alla helger och lov. Det är jag som är boende förälder. Min fråga är vad kan jag göra? Har jag några rättigheter som boende förälder? Pappan nekar men ger inget svar på varför jag inte får flytta med sonen utan han är helt tyst. Sonen har sagt att han vill bo mer hos mig, då han känner sig tryggare här pga att det har hänt saker hos pappan.
Hanna Lindsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline,Regler om vårdnad, boende och umgänge finner du i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Vid gemensam vårdnad är utgångspunkten att beslut som rör barnets livssituation ska tas av vårdnadshavarna gemensamt, 6 kap. 13 § FB. Beslut av ingripande betydelse, såsom barnets boende, får inte tas av enbart en vårdnadshavare.Du kan alltså inte fatta beslut om var barnet ska bo utan den andre förälderns godkännande. Som boendeföräldrer har du inga särskilda rättigheter i denna del. Istället har du ett ansvar att främja umgänget med den andre föräldern.Jag rekommenderar dig därför att du försöker komma överens med ditt ex. Ni kan vända er till familjerätten i er kommun för att få hjälp att nå en överenskommelse. Om inte detta fungerar krävs en dom från tingsrätten som reglerar boendet. Tingsrätten tar då i beaktande hur en flytt kommer att påverka barnet.Med vänliga hälsningar,

Rättsverkningar av enskild egendom

2017-02-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vi är ett par som båda varit gifta tidigare med barn i resp. äktenskap. Vi flyttade ihop i en fastighet för 4 år sedan som jag köpte, dvs betalade kontantinsats för sparade pengar och tog ett lån som står på mig. Jag står som ensam ägare av fastigheten. Detta pga skilda ekonomiska förutsättningar. Vi är nu sedan 2 år gifta och delar på allt ekonomiskt utifrån våra ekonomiska förutsättningar idag, jag jobbar och min fru är arbetslös för tillfället.- Hur betraktas fastigheten vid en ev. skilsmässa ? ,enskild egendom eller giftorättsgods eller annat sätt ?- Jag vill inte att min fru skall ha halva huset vid en ev. skilsmässa men däremot kunna bo kvar, och mina barn ärva mig, eller hälften av vårt gemensamma?, om jag skulle dö.- Behöver vi skriva något äktenskapsförord eller reglerar lagen detta ?
Karl Montelius |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad gäller fastigheten är den, likt all egendom inom ett äktenskap, som huvudregel giftorättsgods enligt äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 1 §. Fastigheten kan bli enskild egendom enligt ÄktB 7 kap. 2 §, främst genom ett äktenskapsförord som ni registrerar hos Skatteverket. Om fastigheten är giftorättsgods vid eventuell skilsmässa delas värdet lika mellan makarna och om det är enskild egendom går hela värdet till ägaren. Om fastigheten är enskild egendom kan din fru inte tilldelas fastigheten vid fördelningen på lotter mot avräkning, se ÄktB 11 kap. 8 §. Om du vill att hon i ett sådant fall ska kunna bo kvar behöver det ske genom en överlåtelse på annat sätt.För det fall att du skulle avlida kommer bodelning att ske där fastigheten ingår eller ej beroende på hur ni gör med äktenskapsförordet. Vad som händer ifråga om arv regleras främst i ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Dina barn sedan tidigare äktenskap (särkullbarn) samt eventuella testamentstagare ärver ur din kvarlåtenskap före din fru, och om fastigheten är enskild egendom kommer den att tillfalla dina särkullbarn om du inte testamenterar den till din fru.Jag hoppas att svaret är er till hjälp.Med vänliga hälsningar,

Sambors möjlighet att avtala om hur egendomen ska fördelas vid separation

2017-02-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo ska separera. Vi har gemensamt köpt en bostad och vi äger halva var. Nu har vi kommit överens att jag ska ta över lånet och jag köper ut honom. Det vi har betalat av, av skulden är 250 000 kr var. D.v.s. jag ska ta över lånet och betala honom den summan. I och med att jag inte kan få fram den summan snabbt, har vi kommit överens om att jag betalar av honom när jag har samlat ihop pengarna, det får ta den tid det tar enligt honom själv.Även har vi kommit överens ,att jag tar sakerna i lägenheten och han tar bilen som vi köpt gemensamt.Anledningen till det är att vi vill avsluta vår relation som vänner och inte blanda in advokater och gå till domstol. Dock är min fråga om man kan göra denna muntliga överenskommelse skriftligt? Vi skulle gärna vilja det och undrar om man på något sätt kan göra det lagligt? Hur skulle det bli för mig om han exempelvis skulle ångra detta inom ett år och kräva att jag ska betala honom med detsamma? Har han rätt till det även om vi skulle göra de skriftligt? Hoppas jag var tillräckligt tydlig nog. Tack på förhand
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 10 § SamboL kan sambor upprätta ett så kallat föravtal. Detta görs inför ett omedelbart upphörande av samboförhållandet och ska ligga till grund för framtida bodelning. I föravtalet avtalar man om hur bodelningen ska se ut och ska undertecknas av er båda. I detta kan ni exempelvis reglera att du ska ta över lånet och betala tillbaka denna summa till honom. Det står er fritt att avtal som ni önskar. Vill ni att du ska kunna betala tillbaka honom på en obegränsad tid skulle ni rent tekniskt kunna skriva detta. Ifall ett avtalsvillkor anses vara väldigt oskäligt för någon av er skulle det dock kunna jämkas vid en eventuell tvist i framtiden (10 § 2 st SamboL). Detta innebär att man jämnar ut förhållandena i avtalet. Att du får betala av lånet på obestämd tid utan några villkor skulle eventuellt anses vara oskäligt och till stor nackdel för din sambo. Det kan därför vara bra att sätta upp några villkor för avbetalningen, till exempel att det ska vara avbetalat ett visst datum långt fram i framtiden eller att det ska avbetalas med minst en viss summa varje år. Ni kan även i själva bodelningen mellan er avtala om hur egendomen mellan er ska fördelas, se 9 § SamboL. Ni upprättar då ett så kallat bodelningsavtal, detta måste vara skriftligt och undertecknas av er båda. Där kan ni till exempel bestämma att samboegendom inte ska delas mellan er utan istället tillfalla en av er. Även detta avtal kan jämkas om det skulle anses vara oskäligt för någon part (3 st). Både föravtalet och bodelningsavtalet blir bindande mellan er och ska följas enligt principen ”pacta sunt servanda”, avtal ska hållas. Din sambo skulle alltså inte kunna ändra sig efter ett år och säga att han vill ha pengarna direkt istället, om ni då inte avtalat om detta. Det är dock viktigt att ni utformar avtalet noga så att det inte går att tolka på olika sätt eller anses vara oskäligt och därmed kan jämkas i efterhand. Behöver du hjälp med upprättandet av för- och bodelningsavtal rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning