Dold samäganderätt och isåfall lika andelar eller andelar motsvarande ekonomiskt tillskott?

2018-01-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om jag har rätt till 50% av bilen efter bodelning. Insatsen till bilen när den köptes var mitt ex gamla bil som han ägde innan vi flyttade ihop. Alla räntor och amorteringar på bilen som köptes för gemensam bruk delade vi på. När vi separerades hade han runt 60.000 kr kvar på lånet av bilen som han fick stå själv för. Hur blir det i detta fallet? Har jag rätt att kräva min andel? Eller är jag tom tvungen att ersätta honom för någonting? För det är det han tycker att jag är skyldig. Mvh
Anna Dalevi |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att bilen är skriven på ditt ex, vilket gör denne till officiell ägare av bilen. Högsta domstolen har i flera domar utvecklat en princip som kallas dold samäganderätt vilken innebär att en sambo eller make under vissa givna förutsättningar kan hävda sin rätt till viss egendom trots att det är den andra som utåt sett är ägaren. Dessa förutsättningar är: 1. Att ena sambon inköpt egendomen i eget namn men för parternas gemensamma bruk.2. Att den andre sambon tillfört ekonomiskt tillskott som möjliggjort/underlättat förvärvet.3. Att sambon som utåt sett står som ägare till egendomen insett syftet bakom det ekonomiska tillskottet (dvs att ni ska vara gemensamma ägare till bilen). Om dessa kriterierna är uppfyllda antas det föreligga en avsikt, ett syfte, att egendomen ska ägas gemensamt vilket som huvudregel leder till att dold samäganderätt föreligger.Presumtionen är att man äger egendomen med 50% var, 1 § Samäganderättslagen. Denna presumtion kan dock brytas. Omständigheter som kan ha betydelse i detta fall är om ni var gifta eller sambos (eftersom en bil inte är samboegendom talar detta mot presumtionen), om ni hade ekonomisk gemenskap och isåfall till vilken grad, vad syftet vid köpet av bilen var, den samägda egendomens art, användningsändamål och värde samt ansvar för lån. Om ni var sambos, hade separata ekonomier och bilen var en betydelsefull investering för er ekonomiskt talar detta mot presumtionen och ni borde då vara ägare till respektive andel som motsvarar var och ens ekonomiska tillskott. Om ni däremot var gifta och hade gemensam ekonomi talar detta för att ni ska anses äga bilen till hälften var. Som du förstår är det svårt för mig att ge ett exakt svar. Rättsfallet NJA 2012 s 377 kan vara vägledande. Rättsfallet handlar om sambos och samäganderätt till en segelbåt, men även om ni var gifta kan det i högsta domstolens argumentation finnas vägledning att få.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Krävs samtycke från fd maka vid försäljning av fastighet?

2018-01-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag ärvde för många år sedan en fritidsfastighet. Då var jag gift med en kvinna, men med åren skilde vi oss. För tio år sedan gifte jag om mig, men skilsmässan kom för tre år sedan. Nu ska huset säljas och myndigheterna vill att jag ska ha medgivande av min fd hustru.Jag undrar om det faktiskt är nödvändigt?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som utgångspunkt gäller att en make inte får sälja en fastighet som utgör makarnas gemensamma bostad eller som utgör giftorättsgods utan att inhämta den andra makens samtycke, se 7 kap 5§ Äktenskapsbalken. Ett sådant samtycke från din före detta hustru behövs dock inte efter att bodelning har gjorts mellan er på grund av äktenskapsskillnad, se 7 kap 7§ Äktenskapsbalken. Motsatsvis innebär detta alltså att om ingen bodelning ännu har skett mellan dig och din före detta hustru, krävs fortfarande att du inhämtar hennes samtycke vid en försäljning av huset. Om bodelning mellan er däremot har skett, behöver du inte inhämta något samtycke från henne. I sistnämnda fall kan det vara så att det myndigheterna istället vill ha är en kopia av ett bodelningsavtal där det tydligt framgår att din före detta hustru inte har några anspråk på fastigheten.Hoppas att mitt svar är till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur ska jag gå tillväga om jag är 16 år och vill byta efternamn?

2018-01-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur ska jag gå tillväga om jag är 16 år och vill byta efternamn?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I namnlag (2016:1013) om personnamn (namnlag) finner vi svar på din fråga. I lagens 37 § kan man läsa att en ansökan om att byta efternamn ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om: - sökandens namn och personnummer eller samordningsnummer,- sökandens adress och telefonnummer,- det som yrkas (vilket efternamn du vill byta till), och- de omständigheter som åberopas till stöd för ansökan.Ansökan ska sändas in till Skatteverket enligt 3 § namnlag. Ansökan hittar du här. Reglerna ser annorlunda ut beroende på vilket efternamn du vill byta till, du kan exempelvis byta till en förälders efternamn eller ett dubbelt efternamn. Något som krävs är dock att din/dina vårdnadshavare skriver under ansökan eftersom att du är under 18 år. Även om din förälder inte är din vårdnadshavare och ni delar efternamn ska din förälder skriva under ansökan. Eftersom att du är över 12 år men ännu inte fyllt 18 ska även du skriva under ansökan. Sammanfattningsvis: för att byta efternamn ska du skicka in en ansökan till Skatteverket. Ansökningen ska undertecknas av dig samt din/dina vårdnadshavare eller den förälder som du för tillfället delar efternamn med. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Vilka intyg behöver min 15 åriga dotter för att resa utomlands med sin kompis och hennes mamma?

2018-01-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vilka intyg behöver min 15 åriga dotter för att resa till Bosnien med sin kompis och hennes mamma?
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar vad för intyg din dotter behöver för att resa till Bosnien utan vårdnadshavare. Det är upp till varje flyg- och resebolag att bestämma det själva. Eftersom jag inte vet vilket resebolag din dotter reser med eller vilket flygbolag hon flyger med kan jag tyvärr inte svara på din fråga.Det står oftast på bolagets hemsida vad som krävs för att som minderårig resa utan vårdnadshavare. Jag rekommenderar dig att gå in på resebolagets eller flygbolagets hemsida, alternativt kontakta dem via telefon för att få svar på din fråga. Jag hoppas detta gav dig någon klarhet i frågan!Vänligen,

Ärver man sin makes skulder?

2018-01-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kommer jag som anhörig till min man ta över hans skulder, bl.a. på bil samt nyinköpt mobiltelefon efter att han nu går bort?
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Enligt 1 kap. 3 § ÄktB råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. I det fall du inte står med som låntagare på lånen kan du inte bli betalningsskyldig för din mans skulder. Däremot påverkar din mans skulder resultatet vid bodelningen. Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses. Din mans skulder kommer då dras av från dennes tillgångar vilket kan resultera i att du erhåller en mindre summa än vad du hade gjort om din man inte hade skulder. I det fall din mans skulder överstiger dennes tillgångar kommer du som efterlevande make inte att bli skyldig att stå för resterande skulder. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,

Gåva av fast egendom mot skuldebrev

2018-01-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, kan jag ge bort en viss % av vårt hus till min sambo (gifter oss i april) men samtidigt upprätta någon form av skuldebrev eller liknande? I dagsläget äger jag 90% av bostaden. För att vi ska äga 50-50 så skulle han behöva köpa in sig men pengarna finns inte riktigt för det, därav blir det en gåva. Men jag vill samtidigt försäkra mig om att skulle han lämna mig & vi tvingas sälja så ska han inte tjäna på det, eftersom han ej "betalat" sin andel. Kan jag "ge en gåva" och samtidigt upprätta en skuldebrev?
Emma Rathsman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att en gåva ska vara giltig mellan sambos krävs normalt en besittningsövergång och ett rådighetsavskärande. Med det menas att du inte ska kunna självständigt förfoga över den andel som du väljer att ge bort till din sambo/blivande make. I ett samboförhållande kan det bli problematiskt att ge bort en gåva med bindande verkan eftersom du och din sambo har gemensam besittning till huset ni bor i.För gåva mellan makar finns bättre möjligheter att fullborda en gåva. När ni har gift er finns det speciella regler som gäller för gåvor mellan makar i 8 kapitlet i Äktenskapsbalken. Av 8:1 ÄktB framgår det att en gåva mellan makar är gällande mellan dem om vad som gäller för fullbordande av gåva i allmänhet har iakttagits, eller om gåvan har registrerats hos Skatteverket. Angående registrering av gåva finns ytterligare bestämmelser i 16 kap. ÄktB.Först ger jag dig en liten kort bakgrund om gåva av fast egendom innan jag besvarar din fråga. Jag utgår från att huset som du vill samäga med din blivande make står på er mark och att tanken är en hälftendelning av såväl marken kring huset som av själva huset. Detta gör att Jordabalken blir tillämplig. För gåva av fast egendom gäller de speciella regler som finns i Jordabalken. Av 4:29 JB framgår att samma regler gäller vid gåva av fastighet som vid köp av detsamma, vilket innebär att en överlåtelsehandling av den fasta egendomen måste upprättas. De formkrav som ställs på handlingen framgår av 4:1 JB och innebär att handlingen ska innehålla en uppgift om vilken fastighet det är fråga om, förklaring av givaren/givarna att fastigheten ges bort till mottagaren samt givarnas och mottagarens underskrift. När endast en del av en fastighet överlåts som kommer fastigheten samägas enligt 4:8 JB.Nu till svaret på frågan: Det är möjligt att i gåvohandlingen reglera villkor om att viss betalning ska utgå för förvärvet genom att upprätta ett skuldebrev. Mitt förslag är att ni upprättar ett enkelt skuldebrev enligt 26 § SkbrL där du blir borgenär (och alltså har rätt att uppbära betalning från din blivande make). De enkla skuldebreven är inte lika lätta att sälja vidare om det skulle komma i en obehörig persons händer!Hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något som är oklart hänvisar jag till kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Dödsbodelägares ansvar för boets skulder

2018-01-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag är en av 10 delägare i ett dödsbo där skulderna överstiger tillgångarna men skifte inte skett (i alla fall har jag inte fått ngt). Nu krävs jag som dödsbodelägare - dvs inte personligt - av en av dem som enl bouppteckningen hade fordran på den avlidna. Kan detta vara rätt? Jag har inte haft ngt med dödsboet att göra !
Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du som dödsbodelägare har inget personligt ansvar för dödsboets skulder. Dödsboets skulder ska betalas av de tillgångar som finns i dödsboet. Har ni redan förrättat arvsskifte eller tagit ut något ur dödsboet, måste dock skiftet gå åter eller det ni har tagit ut ur boet återlämnas, se 21 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Detta är en skyddsregel som är uppställd i borgenärernas (dvs. de med fordringar på den avlidne) intresse. Regeln fastslår alltså att ett arvskifte ska gå åter om det skett innan den avlidnes andra skulder har betalats. Det är inte nödvändigt med en total återgång om en partiell sådan räcker för att täcka borgenärernas fordringar. Delägarna återbetalar då så mycket som behövs för att täcka skulderna i förhållande till vad var och en av dem har erhållit för mycket vid arvskiftet. Det är ni som dödsbodelägare, om det är ni som förvaltar boets tillgångar, som är skyldiga att nå en uppgörelse med dödsboets borgenärer. I detta fall, då dödsboets skulder överstiger tillgångarna, råder jag er att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs. En sådan ansökan görs hos tingsrätten. I konkurslagen finns regler som reglerar konkursen. Om ni som dödsbodelägare inte vill ansvara över detta, kan ni ansöka om att tingsrätten ska utse en boutredningsman, jfr 19 kap. 1 § ÄB. Boutredningsmannen får då ansvaret att nå överenskommelse med dödsboets borgenärer, se 19 kap 11 § ÄB. Har dödsboet större skulder än tillgångar kommer dock boutredningsmannen att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs.Som förvaltare av boet är man skyldig att förvalta det med omsorg och på bästa sätt använda tillgångarna för att nå en uppgörelse med borgenärerna. I 18 kap. 6 § ÄB fastslås därför ett allmänt skadeståndsansvar för dödsbodelägare som pga boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet tillfogat någon skada vars rätt är beroende av utredningen, dvs. vanligtvis borgenärer. Ansvaret är solidariskt mellan delägarna.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga.Med vänlig hälsning,

Mor-och farföräldrars rätt till umgänge med sitt barbarn

2018-01-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA | Hej, Jag är skild och har delad vårdnad. Det har utvecklat sig så att jag inte är intresserad av att barnet umgås med mina fd svärföräldrar. Inte av agg eller hämndbegär utan jag anser att umgänget inte gagnar barnet. De baktalar mig, intrigerar kring lov och semestrar mm och söker genom skuldbeläggning o dyl vända barnet mot mig. Jag anser att det är en fullständigt oacceptabel umgängesform och att pådyvla en 6 åring den själsliga bördan gör dem i allt väsentligt olämpliga att ha någon kontakt med barn (öht!). Ett (temporärt?) besöksförbud skulle kanske få dem på bättre tankar. Är det möjligt att få till stånd trots att det råder delad vårdnad?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp svaret i två delar. Den första delen tar sikte på mor-och farföräldrars rätt till umgänge och den andra delen tar sikte på kontaktförbud. Mor- och farföräldrars rätt till umgänge I denna del är föräldrabalken (FB) tillämplig. Mor- och farföräldrar har inte en generell umgängesrätt med sitt barnbarn. På talan av socialnämnden kan dock rätten besluta om umgänge mellan barnet och dennes morföräldrar eller farföräldrar. Vid en sådan bedömning ska socialnämnden särskilt ta hänsyn till barnets behov av umgänge till dessa (6 kap. 15 a § andra stycket FB). Det kan exempelvis finnas skäl för nämnden att väcka talan om en förälder motsätter sig att barnet träffar den andras förälders föräldrar och barnet tidigare har haft en nära och god kontakt med dem och det skulle gå utöver barnet och kontakten bröts.Innan socialnämnden väcker talan i domstol om detta i domstol, ska nämnden i första hand verka för en överenskommelse med barnets vårdnadshavare. Kontaktförbud I denna del är lagen (1988:688) om kontaktförbud tillämplig. Enligt denna lag krävs det att särskilda förutsättningar är uppfyllda för att ett kontaktförbud ska kunna meddelas. Sådana särskilda omständigheter är att det finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser att skydda. I denna riskbedömning tar domstolen hänsyn till om exempelvis dina före detta svärföräldrar i detta fall, har tidigare begått brott mot någons persons liv, hälsa frihet eller frid. Utöver detta får ett kontaktförbud endast meddelas om skälen för ett sådant förbud uppväger intrånget som dina före detta svärföräldrarnas skulle utsättas för (1 § lagen (1988:688) om kontaktförbud).Slutsats Om du vägrar att ert barn ska umgås med dina före detta svärföräldrar kan de kontakta socialnämnden för hjälp. I första hand försöker socialnämnden få dig och din före detta make/maka samt dina före detta svärföräldrar att komma överens men om detta inte är möjligt kan socialnämnden väcka talan i domstol. För att socialnämnden ska väcka talan förutsätts det att särskilda skäl finns till det. Sådana skäl är som nämnt att barnet tidigare har haft god kontakt med sina mor- eller farföräldrar. Vad gäller kontaktförbudet verkar förutsättningarna för att ett sådant förbud ska meddelas inte vara uppfyllda med hänsyn till den information som du har presenterat. Det innebär att ett kontaktförbud med stor sannolikhet inte kan meddelas. Lycka till!Med vänliga hälsningar