Den efterlevande sambons möjlighet att begära bodelning

2016-01-31 i Bodelning
FRÅGA |Vad menas med detta?Jag kan även påminna om att om sambon vill ha en bodelning där all samboegendom fördelas, måste detta påkallas av den efterlevande sambon senast när bouppteckningen förrättas. - See more at: http://lawline.se/answers/kvarlatenskap-avliden-sambo-med-en-brostarvinge#sthash.wISGCMoZ.dpuf
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. När en sambo avlider upphör samboförhållandet och den efterlevande sambon har möjlighet att begära bodelning. Vid en bodelning fördelas samboegendomen, efter avdrag för skulder, mellan den efterlevande sambon och den avlidne sambons dödsbo med hälften vardera. Med samboegendom menas sambors gemensamma bostad och bohag (möbler, hushållsmaskiner m.m.) som förvärvats för gemensamt bruk. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag sambon avled. Det är endast den efterlevande sambon som har möjlighet att begära bodelning (således inte den avlidne sambons arvingar). En begäran om bodelning ska framställas senast när bouppteckningen efter den avlidne sambon förrättas. Se 1-8 och 12-14 §§ sambolagen (2003:376). Med vänliga hälsningar

Överklagande av bodelningsbeslut

2016-01-27 i Bodelning
FRÅGA |Jag har inte fått alla pengar efter en bouppteckning (skilsmässa) enligt mig. Hur bär jag mig åt?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med resultatet kan du klandra bodelningen. Detta gör du genom att överklaga till hovrätten. Hur du gör det ska detaljerat stå beskrivet i bodelningsbeslutet.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Lån på bil, bil som gåva och bodelning

2016-01-24 i Bodelning
FRÅGA |Gift par. Mannen lånar pengar till bil av hustruns mor . Inga papper skrivs. Återbetalning sker om än sporadisk. Stor del av lånet återstår att betala. Nu är skilsmässa på gång, i och med det så skänker mannen bilen till sitt särkullsbarn, utan hustruns vetskap. Bilen är kvar i hans hem, men på pappret äger sonen den. Vad säger lagen.???Blir bilen föremål för bodelning??Kan mamman få tillbaka sina pengar då inga papper skrivits?Är det lagligt att göra så som mannen gjort??
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Du ställer en intressant fråga som jag ska besvara så tydligt som möjligt. Eftersom att det rör sig om flera olika frågor kommer jag dela upp frågorna i olika delar. Kan styrmodern får tillbaka sina pengar, trots att inga papper skrivits?Som jag ser lånet för bilen är den möjliga vägen för styrmodern att få betalt, att inleda en process mot mannen. I ett sådant fall skulle det vara en bevisfråga om beloppet är att se som ett lån eller en gåva. Går det att bevisa att pengarna som styrmodern lånade ut till mannen var ett lån och inte en gåva, är det möjligt för styrmoderna att vinna en process mot mannen för att denne ska betala tillbaka lånet. Av ett avgörande från Högsta Domstolen är det troligt att det är mannen som ska bevisa att det rör sig om en gåva (NJA 2014 s 364) och omständigheterna i ert fall talar i styrmoderns favör. Det är med andra ord möjligt att kräva tillbaka pengarna trots att papper saknas, om det går att bevisa på annat sätt att pengar utbetalats till mannen (exempelvis kontoutdrag, vittnesbevisning och liknande).Vad säger lagen om att ge bort bilen utan hustruns vetskap?En grundläggande princip inom äktenskapsrätten är att varje make ensam råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder (1:3 ÄktB). Detta innebär att en make som köper något är att betraktas som ägare till det köpta. Med andra ord får en make fritt disponera och använda sina tillgångar hur än denne behagar, med vissa undantag som inte är tillämpliga här. Detta innebär i detta fall att bilen var din mans egendom som han haft möjlighet att ge bort. I detta fall måste dock beaktas att äktenskapsskillnad var på gång. Om talan om äktenskapsskillnad väcktes innan bilen skänktes bort kommer bilen (eller i vart fall dess värde) ingå i bodelningen mellan makarna. Detta följer av den så kallade kritiska tidpunkten. Denna innebär att den egendom som maken hade vid tidpunkten för när talan om äktenskapsskillnad har väckts, är den egendom som ska ingå i bodelningen. Om därför talan väcktes innan bilen lämnades bort ska bilen (eller i vart fall bilens värde) ingå i bodelningen. Är det lagligt att göra som mannen gjort?Det finns inget straffrättsligt brott som mannen kan ha begått i detta fall som jag kan se. Eftersom att det rör sig om civilrättsliga frågor är det upp till er som berörda parterna att komma överens. Är man är oense kan man gå till domstol. Här skulle jag dock rekommendera er att ansöka om en bodelningsförrättare. En sådan skulle avgöra vad som ska ingå i bodelningen och betydligt underlätta äktenskapsskillnaden. Jag hoppas jag svarade på dina frågor och jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Ena maken gömde egendom vid bodelning

2016-01-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej Har en fråga angående när jag och mitt ex skilde oss i oktober 2013. Det har kommit till min kännedom att hon har undanhållit en privat pensionsförsäkring. Jag undrar om jag kan gå vidare med detta? Jag har bevis på detta för jag har hittat pensionsbeskedet i mina pärmar där det satt bland mina pensionspapper. Det handlar om ganska mycket pengar.
Emil Danielsson Nykänen |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska makarna utföra en bodelning och dela på allt giftorättsgods de har enligt tionde kapitlet första paragrafen äktenskapsbalken (nedan förkortat ÄktB) (se här https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1 och https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Innan bodelningen ska båda makarna redovisa för sin egendom, detta betyder att båda makarna är skyldiga att visa den andre maken vilken egendom de har innan bodelningen utförs enligt nionde kapitlet tredje paragrafen ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K9P3S1). Dagen för när talan om äktenskapsskillnad väcks kallas oftast den kritiska tidpunkten. Det är endast egendom som makarna fått innan den kritiska tidpunkten som ska tas med i bodelning enligt nionde kapitlet andra paragrafen (se https://lagen.nu/1987:230#K9P2S1). För att något ska tas med i bodelningen ska det alltså ha funnits före dagen om talan om äktenskapsskillnad väcktes.Något som däremot kan göra att egendomen inte ska tas med i bodelningen, är som du kanske vet enskild egendom. Enskild egendom är sådant som är enligt äktenskapsförord, testamente eller annan handling är beskrivet att vara giftorättsgods enligt sjunde kapitlet andra paragrafen ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Det måste alltså vara säkert att pengarna i fråga inte är enskild egendom. Dessutom får makar undanta personlig egendom vid bodelningen, men detta är egendom som inte har ett allt för stort värde, enligt tionde kapitlet andra paragrafen ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K10P2S1). Det finns även ett undantag som säger att pensionsrättigheter inte ska tas med vid bodelning, men detta gäller enbart pensionsförsäkringar och inte privat pensionssparande. Privat pensionssparande ska alltså ingå i bodelning enligt tionde kapitlet tredje paragrafen ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K10P3S1).Det är möjligt att jämka egendom och skulder vid bodelning, alltså att hela pensionssparandet inte ingår. Denna bedömning görs av en domstol eller en bodelningsförrättare. Kommer makarna inte överens om en viss egendom ska ingå i bodelningen eller inte måste alltså en utomstående avgöra om den ska det. Detta står i första paragrafen tolfte kapitlet ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1). Det blir en helhetsbedömning om någon egendom inte ska tas med i bodelningen, till exempel hur länge äktenskapet varade. En tid på 5 år har ansetts som kort tid och särskilt om ena maken haft väsentligt värdefullare giftorättsgods än den andra kan vara ett skäl för jämkning, att den rikare maken får behålla sin egendom utan att ta med den i bodelningen. Tror du att din förra make gömt undan pengar vid bodelning kan du hos domstolen i din ort begära att få en bodelningsförrättare enligt sjuttonde kapitlet första paragrafen ÄktB (se (https://lagen.nu/1987:230#K17P1S1). Denne ska då besluta hur egendomen fördelas, och vilken egendom som kan tas med i bodelningen. Detta kan däremot bli en kostsam process och beroende på hur länge sedan den första bodelningen skedde kan bodelningsförrättarens arbete ta lång tid. Bodelningsförrättaren betalas av makarna gemensamt enligt sjuttonde kapitlet sjunde paragrafen ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K17P7S1). För att sammanfatta: Makarna måste visa varandra vilken egendom de har innan bodelningen. I bodelningen ska endast egendom som makarna hade innan den kritiska tidpunkten tas med. Endast giftorättsgods ska tas med i bodelningen. Har äktenskapet varat en väldigt kort tid kan vissa tillgångar eventuellt tas bort från bodelningen så den ena maken slipper dela på den, detta gäller även pengar. Tror du att din make inte uppfyllt sin redovisningsplikt kan du begära att få en bodelningsförrättare vid din domstol som då ska fördela egendomen mellan er. Hoppas läget är lite klarare nu.Vänligen,

Gåva med villkor om enskild egendom

2016-01-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Min bror fick ett gåvobrev av våra föräldrar innan deras död. I gåvobrevet står skrivet att han ärver hela fastigheten med tillhörigheter. Men uttrycket enskild gåva skrevs inte in i gåvobrevet. Vi är fyra syskon som alla kan intyga att gåvan var avsedd som enskild gåva.Vi avstod alla ifrån att ta ut vår laglott emot att vår bror skulle ta hand om och "bruka" gården.Nu skall min bror skiljas, så frågan är aktuell. Om vi syskon alla intygar att gåvan var ämnad som enskild gåva till vår bror, är den då inte att betrakta som sådan fastän uttrycket enskild inte står inskrivet i gåvobrevet?Med vänlig hälsning
Karl Risberg |Hej och tack för er fråga!Utgångspunkten vad gäller makars egendomsförhållanden är att deras egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom, vilket framgår av Äktenskapsbalken 7:1. Av 7:2 samma lag framgår under vilka förutsättningar en makes egendom är enskild. Av punkten 2 och 3 framgår att egendom som make fått antingen genom gåva eller testamente med villkoret att den ska vara enskild, är enskild egendom. Rättsläget i detta fall är alltså relativt okomplicerat. Svårigheten ligger i huruvida gåvogivaren/arvlåtaren (era föräldrar) faktiskt har avsett att egendomen skulle vara enskild. Detta är en bevisfråga. Eftersom avsikten att egendomen ska vara enskild inte kommer till uttryck skriftligen i gåvobrevet/testamentet krävs naturligtvis annan bevisning om föräldrarnas avsikt. Jag kan inte på rak arm avgöra om era vittnesmål skulle räcka för att bevisa föräldrarnas avsikt. Om det finns möjlighet att ta fram exempelvis korrespondens där föräldrarnas avsikt framgår skulle det gynna er sak.Hoppas svaret hjälpte er i rätt riktning!

Avräkning av skulder vid bodelning mellan makar

2016-01-26 i Bodelning
FRÅGA |Skulder vid skilsmässa.Två makar skall skilja sig. Anna och Kalle. Anna har 100000 i giftorättsgods. Kalle har inga tillgångar däremot 300000 i egna lån. Kommer Anna att få ta över 100000 av Kalles skuld? Alltså hamna på minus vid bodelningen.?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Vardera maken får, enligt 11 kap. 2 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB), avräkna sina skulder från sitt giftorättsgods. Det eventuella överskott som blir kvar för respektive make ska ingå i bodelningen. Enligt 11 kap. 3 § ÄktB ska värdena läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. I det fall giftorättsgodset inte räcker till för att täcka en makes skulder bestäms värdet av den makens del till noll kr. Detta innebär att en make aldrig behöver överta den andre makens skulder. I ditt fall innebär ovanstående att Anna vid en bodelning som huvudregel får utge 50 000 kr till Kalle. Med vänliga hälsningar

Giftorättsgods

2016-01-24 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min fru äger Aktiebolag 50% var. Jag går snart i pension och vill sluta arbeta i företaget. Samtidigt vill jag ta ut min andel av aktierna i företaget d v s 50%. Där är vi överens om. Vad händer sedan vid en ev. skilsmässa? Kommer kapitalet som jag tog ut från företaget ingå i bodelningen?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jag förstår det som att du frågar vad som sker med det kapital som du har efter att du sålt din andel av företaget, de pengar du får för aktierna, och om detta kapital kommer vara med i en eventuell bodelning mellan dig och din fru.Enligt äktenskapsbalken är all egendom giftorättsgods, om egendomen inte är enskild egendom. Vad som är enskild egendom beror på vissa omständigheter, bland annat om det finns ett äktenskapsförord mellan er som skulle säga att aktierna och dess kapital skulle utgöra enskild egendom.Detta regleras i 7:1-2 ÄktB (här). Eftersom att jag inte vet mer om ditt enskilda fall blir mitt svar att kapitalet från aktierna utgör giftorättsgods, som därmed kommer att ingå i en bodelning, eftersom att jag har svårt att se att dessa pengar i dagsläget skulle utgöra enskild egendom.Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Rätt till hyreslägenhet vid upplösning av samboförhållande

2016-01-16 i Bodelning
FRÅGA |Tjena!Jag och min sambo ska separera. Vi har en hyreslägenhet som jag står på och använt flera års kö till att få.Min sambo Pernilla som hade två barn från sitt tidigare förhållande och vårt barn på 4 månader. Har fått sin far min svärfar att kontakta alla myndigheter som finns för att jag ska tvingas ut ur lägenheten och han påstår att hon har störst rätt till den. Min svärfar anser att jag inte har någon rätt till lägenheten trots att jag har ett barn. Jag behöver ett tak över huvudet och ett tryggt boende för mig och min son. I slutändan undrar jag om dom kan via socialtjänst och andra myndigheter tvinga mig ut ur lägenheten.
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RegelverkI ditt fall rör det sig om upplösning av ett samboförhållande vilket innebär att sambolagen (SamboL) ska tillämpas enligt dess 1 §. Vid separation ska er samboegendom fördelas mellan er. Samboegendom består av er gemensamma bostad och ert bohag (möbler), om dessa förvärvats för gemensam användning enligt 3 §. Detta gäller oberoende av vem som är ägare till eller vem som köpt egendomen i fråga. Undantag från denna regel följer av 4 § och 9 § SamboL. 4 § SamboL avser egendom som alltid ska undantas från bodelning, och 9 § är aktuell om ni har ett samboavtal, vilket jag utgår från att ni inte har då det inte nämnts i frågan. Rätten till lägenhetenBeträffande lägenheten följer huvudregeln i ditt fall av 5 § p. 3 SamboL: Med sambors gemensamma bostad avses: ’’byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål’’. Detta gäller oberoende av vem som undertecknat kontraktet på hyreslägenheten. Viktigare i sammanhanget är dina avsikter när du ingick hyresavtalet. Var det tänkt som en gemensam bostad åt dig och din sambo, eller var det vid avtalets ingående tänkt att främst du skulle bo där? Om avsikten var att du skulle bo i lägenheten själv utgör den inte samboegendom och ska undantas från bodelningen. Detta resulterar i att du får bo i den vid separation. Det finns ett undantag beträffande hyres- och bostadsrätter i 22 § SamboL som lyder enligt följande: ’’Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.’’För undantagets tillämplighet krävs att hyresrätten utgör ert gemensamma hem och att den innehas huvudsakligen för detta ändamål. Vid prövningen av vem som har bäst behov av lägenheten tas hänsyn bland annat till om den ena sambon får ensam vårdnad om parternas barn, eller att barnet huvudsakligen ska bo hos den ena sambon som därför kommer behöva lägenheten. Då är även avstånd till dagis, skola etc. som barnet går i av betydelse för bedömningen. Det ligger i domstolens intresse att låta barn vara kvar i sin invanda miljö och bedömning görs med beaktande av detta. Ett argument om att en av parterna skulle ha större möjlighet att via bostadsförmedling få ny bostad har, när det gäller makar inte vunnit stöd i domstol. Detsamma torde gälla för sambos. Däremot har en sambos ålder, eventuellt handikapp och hälsa i övrigt tillmätts betydelse vid bedömningen av vem som har bäst behov av bostaden. Även närheten till en sambos arbetsplats och eventuella möjligheter att bo på annat håll är relevanta faktorer. Utöver behovsprövningen görs även en skälighetsbedömning. Även om en sambo anses ha störst behov av bostaden, måste detta även anses skäligt gentemot den andra sambon. Vid skälighetsbedömningen tas hänsyn till bland annat att bostaden kan ha ett känslomässigt värde (affektionsvärde) för den sambo som äger den. Domstolen gör en helhetsbedömning där den ene sambons behov vägs mot omständigheter som talar mot ett övertagande. I ert fall finns det tre barn i familjen, din sambo har tre barn, och du är pappa till ett av dem. På grund av att hon, utöver er son har två barn från ett tidigare förhållande finns det risk för att domstolen anser att hon har bättre rätt till lägenheten. Enligt paragrafens andra stycke ska anspråk på övertagande av gemensam bostad framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört. Om en sambo lämnar bostaden har denne endast tre månader på sig att framställa sitt anspråk på lägenheten. Detta innebär, att om din sambo flyttar ut, har hon enbart tre månader på sig att göra anspråk på lägenheten, men om hon bor kvar, har hon ett år på sig att från samboförhållandets upphörande att framställa sina anspråk. Den som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. Härvid uppstår dock problem vad gäller hyresrätter eftersom dessa inte anses ha något marknadsvärde, vilket medför att den som har störst behov av bostaden inte är skyldig att utge ersättning för denna vid ett övertagande. HandlingsplanOm ni är oense om övertaganderätten kan ni väcka talan vid tingsrätten på er ort som får pröva frågan om vem som har rätt till lägenheten. Om din sambo får rätt till lägenheten har hon en giltig rättsgrund för sin besittning. Hon kan därmed ansöka om handräckning hos Kronofogden för att få dig avhyst enligt 16 kap 1 § Utsökningsbalken (UB). Detta är dock ett allvarligt rättsmedel att begagna sig av och bör inte nyttjas om det går att komma överens om en annan lösning. Vid avhysning får du hem ett brev där du ska ta ställning till om du bestrider eller accepterar hennes begäran. Om du inte svarar, kommer Kronofogden att avhysa dig. Om du bestrider kravet får din sambo bestämma om hon vill gå vidare med ärendet i domstol. Innan avhysning sker ska du ha fått möjlighet att yttra dig enligt 16 kap 2 § UB. Vid avhysning ska hänsyn tas till både din sambos och din situation enligt 16 kap 3 § UB. Detta innebär att Kronofogden i förväg reder ut frågor om antal barn i hushållet, åldern på dessa och andra omständigheter som kan vara av vikt för att genomföra avhysningen på ett sätt som orsakar så lite skada som möjligt.Sammanfattningsvis bör ni i första hand försöka komma överens om vem som ska bo i lägenheten. Om inte detta går kan ni väcka talan vid tingsrätten på er ort som då får pröva frågan. Om ni båda bor kvar i lägenheten, trots att hon fått rätt till den vid bodelning, kan hon ansöka om att få dig avhyst. För vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag att du bokar en tid med Familjens jurist på www. Lawline.se/boka. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!