Vem har rätt till vad vid bodelning?

2014-09-16 i Bodelning
FRÅGA |Min syster dog 4 september 2012 och min svåger dog 21 oktober 2012, någon bouppteckning upprättades inte eftersom svågern var sjuk, nu i efterhand säger svågerns broder att han ärvt allt, systern ägde inget trots att de hade hus, svågern har dominerat hela livet så allt stod på honom t o m bankkonto, vad är giftorättsgods, har man ingen rätt i detta fallet.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. När ett äktenskap upplöses på grund av äktenskapsskillnad eller död, är utgångspunkten att allt ska delas lika mellan makarna. All egendom är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). En egendom kan bli enskild genom bland annat äktenskapsförord eller arv (eller gåva) med villkoret att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det har ingen betydelse att den ena eller andra maken äger en viss egendom och använder den mer. Sålunda ska exempelvis medlet på bankkontot delas lika, trots att svågern "stått på det", om inte det gjorts till enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord (som måste vara registrerad enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken).Vid bodelning ska giftorättsgodset som huvudregel delas lika mellan makarna (jfr 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Ägaren till enskild egendom behåller denna egendom. Enskild egendom ingår inte i bodelningen (om inte annat överenskommits). Vänliga hälsningar,

Enskild firma i bodelning

2014-09-14 i Bodelning
FRÅGA |Jag har drivit enskild firma sedan 1998. Jag ska nu bodela med min sambo. Vi är alltså inte gifta men delar bostaden 50/50.Hur hanterar vi firman i bodelningen?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt sambolagen så ska bostad och bohag ingå i en bodelning om de förvärvats för gemensamt användande. Med bohag menas möbler och dylikt som är avsett för det gemensamma hemmet. En enskild firma ingår således inte i en bodelning mellan sambor enligt lag. Ni kan så klart ändå välja att ta med den i alla fall om ni vill. Sambolagen finner du https://lagen.nu/2003:376. Vänligen

Jämkning av bodelning

2014-09-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag har en vän som har bestämt sig för att skiljas från sin fru efter ett kort äktenskap på 3 år. Har hört att man efter ett så kort äktenskap inte behöver dela 50/50 vid skilsmässa, stämmer detta ? Pga sin låga inkomst kommer det bli svårt för honom att "köpa ut" henne ur fastigheten som han ägde själv när de gifte sig. Om man inte behöver dela 50/50 hur blir fördelningen i så fall ? Hoppas ni kan hjälpa oss reda ut detta. Tack på förhand !
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Precis som du säger är huvudregeln vid en bodelning mellan makar att alla delningsbara tillgångar ska delas lika mellan makarna, 11 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. Från denna huvudregel finns emellertid vissa möjligheter att göra avsteg. När ett sådant avsteg från likadelningen görs sägs det att bodelningen jämkas.Den huvudsakliga jämkningsregeln vid skilsmässa är 12 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken. Denna bestämmelse föreskriver att i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd eller omständigheterna i övrigt, är oskäligt att en make skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kapitlet Äktenskapsbalken, skall bodelningen istället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods.Om din vän har mer delbart giftorättsgods än sin fru och äktenskapet har varit kortvarigt finns det således en möjlighet för honom att från bodelningen få ta undan en del av det giftorättsgods som han annars skulle ha fått dela med sin fru. Vid bedömningen av om ett äktenskap ska anses ha varit kortvarigt brukar sägas att om äktenskapet plus eventuellt samboende i anslutning till äktenskapet har varat i mindre än fem år så har äktenskapet varit kortvarigt. Om den sammanräknade tiden för äktenskapet och eventuellt tidigare samboende i direkt anslutning till äktenskapet understiger fem år talar detta därför ofta starkt för att den maken med mest delningsbart giftorättsgods ska få ta undan en del av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen. Vid bedömningen av hur stor del av det delningsbara giftorättsgodset som då får tas undan från bodelningen brukar en metod kallad "trappan" användas. Enligt trappan har den maken med mest delningsbart giftorättsgods rätt att ta undan 1/5 av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen för varje år som det är kvar tills makarna skulle ha varit gifta (plus eventuellt sambor i direkt anslutning innan giftermålet) i fem år om makarna inte beslutat att skilja sig, eller 1/60 för varje hel månad som det är kvar tills de hade varit gifta (plus eventuellt sambor i direkt anslutning innan giftermålet) i fem år om makarna inte beslutat att skilja sig.Då jag inte vet om din vän var sambo med sin fru innan de gifte sig så utgår jag från att så inte var fallet. I detta fall leder en tillämpning av trappan till att han får ta bort 2/5 av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen, det vill säga din vän kommer då att dela 3/5 av sitt delningsbara giftorättsgods med sin fru. Detta då äktenskapet varat i tre år. Om äktenskapet föregåtts av ett samboende blir dock utrymmet för jämkning på grund av äktenskapets längd mindre, speciellt om samboendet varat längre än två år, då din vän och hans fru då har varit sambor i minst två år plus gifta i tre år, det vill säga den sammanhängande tiden blir mer än fem år. Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Lottläggning

2014-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift och vi har äktenskapsförord. Både jag och min man har barn sen tidigare äktenskap men inga gemensamma barn. Jag undrar hur våra tillhörigheter delas upp om vi skiljer oss eller när vi går bort. Då menar jag inte i huvudsak de saker vi tog med oss in i boet (som jag gissar tillfaller den bidrog) - utan det som köpts "till hemmet" under vårt äktenskap.Mycket glad för ett snabbt mailsvar!
Beatrice Rohdin |Hej!Tack för din fråga.När ett äktenskap upplöses är huvudregeln att en bodelning ska ske. Det så kallade giftorättsgodset ska ingå i bodelningen enligt 10:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. Godset består av den bostad och det bohag makarna äger oavsett om egendomen har förvärvats innan äktenskapets ingående. Vad som inte utgår giftorättsgods är bland annat den enskilda egendomen, se 7:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Eftersom ni har ett äktenskapsförord pekar detta avtal ut vad som utgår enskild egendom och ska således inte ingå i bodelningen. Även personliga tillhörigheter så som kläder undantas från bodelningen.Vid en bodelning dras tillgångarna av från skulderna och en likadelning sker av det kvarstående beloppet, vilket resulterar i att ni får hälften var. Detta framgår av 11:3 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Vid den så kallade lottläggningen - när man delar upp tillgångarna i boet och bestämmer vem som ska få vad på sin lott - beaktar man vad respektive part äger och således önskar få behålla samt vad man önskar få på sin lott. Om du önskar behålla de tillgångar du har köpt och således äger är det högst troligt att så blir fallet. Skulle det resultera i att den andra parten får en mindre summa på grund av detta får man kompensera det i form av pengar. Det finns en specialreglering i 11:8 ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1 , som ger den part som har bäst behov och bostad och bohag rätt till detta i utbyte mot att kompensera den andra parten ekonomiskt.Vid ett dödsfall kommer en bodelningen ske ungefär likt ovan, eftersom ett äktenskap anses upplöst även vid ena partens dödsfall, se 10:1 och 1:5 ÄktB. Man tar således likt ovan hänsyn till äktenskapsförordet och skiljer mellan giftorättsgods och enskild egendom vid en delning. Likt ovan sker en lottläggning, men 11:8 ÄktB - som talar om att den make som har bäst behov av bostad och bohag har rätt till det - kan bara användas till fördel för den efterlevande maken och kan således inte åberopas av dödsboet. Det finns en möjlighet vid dödsfall att inte bodela, se 12:2 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1. Denna valfrihet har den efterlevande maken och således inte dödsboet efter den avlidne. Ifall den efterlevande har mer tillgångar än den avlidne kan det vara en anledning till att inte bodela. När en bodelning på grund av dödsfall har skett kommer självfallet den efterlevande maken erhålla vad den tilldelades vid bodelningen. I ditt fall kommer den efterlevande maken inte ärva någonting från den avlidne, utan alla tillgångar den avlidne hade tillfaller dennes barn. Anledningen härtill är för att ni inte har några gemensamma barn. Hade ni haft det skulle den efterlevande ärva med så kallad fri förfoganderätt. Allt detta framkommer av 3:1 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Man har dock som efterlevande make rätt till vissa minimibelopp.Jag hoppas att du känner att du fick din fråga besvarad.Vänliga hälsningar

Privat pensionsförsäkring i bodelning

2014-09-15 i Bodelning
FRÅGA |Bodelning vid äktenskapsskillnad - Privat pensionssparandeHej! Hur hanteras privat pensionssparande vid bodelning i samband med skilsmässa? Min man och jag flyttade ihop 1989 och gifte oss 1994. Han menar att jag inte har anspråk på den delen han betalade in i sin pensionsförsäkring innan vi gifte oss. Stämmer det? Och hur räknar man exakt ut andelen i pensionssparandet som ingår i bodelningen? Tacksam för svar!
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Enligt huvudregeln i äktenskapsbalken 10:1, som du kan hitta här, ska makarnas giftorättsegendom ingå. Det är all egendom som inte gjorts till enskild genom t.ex. äktenskapsförord eller som villkor i ett testamente, se ÄktB 7:1-3. Från huvudregeln finns sedan ett antal undantag. Enligt ÄktB 10:3 ska allmän pension och tjänstepension som inte är överlåtbar inte ingå i bodelningen. Privat pensionsförsäkring ska dock i sin helhet tas upp i bodelningen oavsett när inbetalningarna har skett. Den privata pensionsförsäkringen ska värderas till det återköpsvärde den hade vid det datum då er ansökan om skilsmässa inkom till rätten minus den latenta skatteskuld som försäkringen belastas av. Dvs. den förväntade skatten som kommer att betalas när försäkringen ger utdelning.Det finns dock ett tillägg regeln som innebär att pensionsförsäkringen helt eller delvis ska undantas från bodelningen om det vore oskäligt med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållande och omständigheterna i övrigt om den ingick.Det tar sikte främst på den situation att den ena maken har allmän pension och tjänstepension medan den andra maken endast har privat pensionsförsäkring. I det fallet skulle den ena makens pension undantas men inte den andras, Hur mycket av den privata pensionen som i så fall ska undantas är svårt att säga, då det beror på många faktorer, men utgångspunkten borde vara att vardera make får undanta lika mycket pension.Vänligen,

Rätt att undanta ersättning för personskada och kränkning vid bodelning

2014-09-13 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Ska göra en bodelning. Är gift sedan 2013. Fick försäkringspengar 2008 för kränkning och överfall pga våldtäkt. De sattes på fonder. De pengarna användes sedan för att köpa vår gemensamma bostad. Kan jag räkna bort den i bodelningen enligt äktb 10:2a?
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln vid bodelning är att allt som utgör makarnas s.k. giftorättsgods ska delas lika mellan dem i samband med bodelningen (ÄktB 10 kap. 1 §). En makes giftorättsgods utgörs av det sammanlagda nettovärdet av alla hans/hennes tillgångar som inte genom uttryck i t ex äktenskapsförord ska utgöra enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1-2 §§). Värdet av er bostad ska vid bodelningen alltså som utgångspunkt ingå som en del i ditt giftorättsgods.Dock finns det, precis som du själv redan har uppmärksammat, undantag från huvudregeln ovan. Ett sådant är just bestämmelsen i ÄktB 10 kap. 2a §. Med stöd av denna bestämmelse har du rätt att från ditt giftorättsgods undanta egendom som du fått i ersättning för personskada och/eller kränkning. Ersättning som betalats ut av ett försäkringsbolag tillhör denna kategori av ersättningar. Även avkastning på sådan ersättning, t ex ränta, får undantas. Av samma lagregel framgår vidare att även "vad som har trätt i stället för sådan egendom" får undantas vid bodelningen. Detta innebär med andra ord att också din bostad kan undantas med stöd av bestämmelsen, eftersom den ju köptes för de pengar du fick i skade- och kränkningsersättning. Genom bostadsköpet trädde alltså bostaden "i stället" för pengarna i dina fonder. Enkelt uttryckt har egendomen bara "bytt skepnad", men den härrör fortfarande från ersättningspengarna.Om din make ifrågsätter ditt anspråk att undanta värdet av bostaden från bodelningen är det dock du som måste bevisa att medlen från din kränkningsersättning användes just till att köpa bostaden.Om du behöver vidare vägledning i frågan eller med er bodelning i övrigt rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka eller genom att klicka på länken till höger på denna sida.Vänligen,

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad

2014-09-08 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man har haft en jobbig period under ca 2 år. I våras beslutade vi oss för att sälja vårt gemensamma hus för att köpa en lägenhet. Efter husförsäljningen blev det sämre mellan oss. Han skaffade sig en hyresrätt och själv köpte jag en bostadsrätt. Kontraktet skrevs 13/8. Min man vill nu att vi skiljer oss och vi skrev på pappren 27/8. Vi har inte gjort någon bodelning än. Tillträde till min lägenhet är 29/9. Kommer min bostadsrätt ingå i bodelningen eller anses den vara min då tillträdet sker efter att vi skickat in skillsmässoansökan? Vi har barn så betänketiden påbörjas nu i början av september. Om lägenheten ska ingå i bodelning, vad skavi skriva för dokument för att den ska anses vara min enskilda egendom?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Utgångspunkten i svensk äktenskapsrätt är att det som makarna har med sig in i äktenskapet eller under äktenskapets bestånd är giftorättsgods. Enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (nedan ÄktB) är en makes egendom är giftorättsgods. Giftorättsgodset är det egendomsslag som skall ingå i en kommande bodelning, antingen under äktenskapet eller efter äktenskapsskillnad. Detta framgår av 10 kap. 1§ ÄktB. Vad som är viktigt att notera är att Du äger din bostadsrätt, men värdet av den skall alltså ingå i bodelningen som huvudregel. Giftorätten är alltså inte till för att dela med sig av något man äger, vilket många tror. Giftorätten är så att säga en förmögenhetsmassa en make har. Tillsammans med giftorätten från båda makarna skall denna förmögenhetsmassa delas lika mellan makarna. Detta framgår av 11 kap. 3 § ÄktB. Du lyfter upp en rad specifika frågor i din frågeställning till oss. Du undrar om bostadsrätten kommer att ingå i bodelningen, trots att tillträdet sker efter den dag då ni ansökt om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Du undrar också hur du idag kan göra denna bostadsrätt till enskild egendom. Enskild egendom skall inte tas med i bodelningen, vilket följer implicit av stadgandet i 10 kap. 1§ ÄktB. Om vi börjar med att undersöka huruvida din bostadsrätt skall ingå i bodelningen. Enligt 9 kap. 2§ ÄktB så skall kommande bodelning göras med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som förelåg den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Talan anses väckt den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Av din frågeställning framgår att ni skrev under dessa papper den 27e augusti 2014. Det är först när pappren nått tingsrätten som denna så kallade ”kritiska tidpunkt” är nådd. Utgångspunkten för Er kommande bodelning är alltså hur er giftorätt såg ut den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Detta uttrycks i 9 kap. 2§ ÄktB som ”egendomsförhållanden som förelåg den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes”. Således är allt som du och din make hade med er in i äktenskapet och har förvärvats under äktenskapet giftorättsgods fram tills den dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätt. Eftersom du skaffade din bostadsrätt den 13 augusti 2014 är därför utgångspunkten att bostadsrätten är giftorättsgods och värdet av denna skall alltså tas med i er bodelning. Viktigt att notera är att era tillgångar och skulder skall tas upp i bodelning sådana den var den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta innebär att värdet på din bostadsrätt som denna hade den 13 augusti 2014 är det värde som bostadsrätten skall tas upp till i bodelningen. Detta framgår av 9 kap. 7§ ÄktB. Slutsatsen så här långt är alltså att din bostadsrätt skall tas upp i bodelningen eftersom den förvärvats under äktenskapet och innan den kritiska tidpunkten. Notera att det är Du som äger bostadsrätten. Din make kan alltså inte göra några anspråk mot denna, men värdet av den skall ingå i bodelningen. Detta är en del av den så kallade lottläggningsfrågan under bodelningsprocessen. Enligt 11 kap. 7 § ÄktB framgår att de andelar som räknats skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har sedan att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. Detta innebär att du, som utgångspunkt, har rätt att behålla bostadsrätten på din lott – men värdet på den är något du skall dela med din make. Om det är så att din giftorättsandel överstiger din makes andel kan du välja att betala motsvarande belopp i pengar. Detta framgår av 11 kap. 9 § ÄktB. Du måste då ställa en godtagbar säkerhet för att denna betalning skall ske. Det kan exempelvis vara ett pantbrev eller någon annan typ av säkerhetsrätt – exempelvis pant avseende lös egendom. Om vill lämna en pant avseende lös egendom skall denna överlämnas till din make. Om det ställs en godtagbar säkerhet för betalningen har du rätt till skäligt anstånd med betalningen. Detta brukar normalt sett uppgå till sex månader. Men om detta fordringsförhållande inte kommer på fråga har din make rätt att så långt som möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämpligt. Detta skulle kunna göra att bostadsrätten måste samägas. Sammanfattningsvis kan sägas att Du som huvudregel har rätt att behålla bostadsrätten i din ägo. Du kan istället välja att betala ett belopp i pengar. Om din make vid lottläggningen inte får ut hela sin andel enligt andelsberäkningen uppkommer ett fordringsförhållande. Detta framgår av 11 kap. 11 § ÄktB. Du undrar också hur du kan göra denna bostadsrätt till din enskilda egendom, vilket då innebär att denna inte skall ingå i bodelningen. Det enda sättet att göra detta är att upprätta ett äktenskapsförord där det stadgas att din bostadsrätt är din enskilda egendom. Även om ni tänkt skilja er är ni än idag fortfarande makar med varandra, varför ni kan upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet skall vara skriftligt, underskrivit av båda och ingivet för registrering hos Skatteverket. Allt detta framgår av 7 kap. 3 § ÄktB. Viktigt att notera är att bodelningsreglerna är dispositiva. Du och din make behöver inte upprätta ett äktenskapsförord, utan ni kan på egen hand komma överens om att bostadsrätten helt enkelt inte skall ingå i bodelningen, trots att den utgör giftorättsgods.Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation. Vi på Lawline har ett stort nätverk av jurist- och advokatbyråer och dessutom har vi vår egen juristbyrså – Lawline Consulting. Kontakta oss på info@lawline.se

Särkullsbarns rätt att kräva ut laglott

2014-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är särkullsbarn till min far och hans fru, som inte har några gemensamma barn. Min far har, inför ett omfattande kirurgisk ingrepp om 2 veckor, frågat om jag kan skriva på ett avtal där jag frånsäger mig rätten att kräva min laglott tills hans frus bortgång, så att hon kan sitta i orört bo på samma sätt som om hon varit min biologiska mor. Vilket skydd har jag mot att hon med gåvor eller på andra sätt spenderar mitt arv? Det bör tilläggas att hon just fyllt 70 och rimligtvis har 15 år eller så kvar.
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du skriver har du som så kallat särkullsbarn rätt att kräva ut din laglott redan vid din fars bortgång. Om du väljer att avstå kommer det att tillfalla din fars fru och först därefter tillfalla dig. Din fars fru kommer få hans kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att hon har rätt att använda, sälja, ge bort osv. egendomen med begränsningen att hon inte har rätt att testamentera bort den. Hon begränsas också av regeln i Ärvdabalken 3 kap 3 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1) där det framgår att hon inte har rätt att genom gåva eller annan liknande handling ge bort en så stor del av arvet att din rätt till efterarv går förlorad. I sådant fall kan du kräva ersättning från henne. Eftersom hennes  rätt att på olika sätt använda kvarlåtenskapen ändå är till stor del obegränsad kan det vara bra att fundera kring om du vill avstå din rätt att ta ut din laglott redan när din far går bort. Hoppas du fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen! Vänligen