Vad utgör enskild egendom och kan man i övrigt påverka vad som ingår i bodelningen?

2015-08-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min man äger en bostadsrätt gemensamt. I köpekontraktet står att jag äger 2/3 av lägenheten. När vi köpte lägenheten gick jag in med mycket mer pengar än honom (pengar som var mina genom försäljning av tidigare bostadsrätt). Nu vill han skiljas. Vi har inte skrivit några äktenskapsförord om dessa pengar. Jag vill naturligtvis behålla de pengar jag gick in med vid en separation. Räknas det som enskild egendom? Och vad kan jag göra för att få behålla min del av pengarna?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Allt som inte är enskild egendom ingår som du nog vet i bodelningen vid äktenskapsskillnad. Vad som är enskild egendom och vad som inte är det framgår i 7 kap. 1-2 §§ Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). I princip krävs det att man antingen har ett äktenskapsförord, att man har ärvt eller fått egendomen med ett sådant villkor från givaren eller att det har "trätt istället för" sådan egendom (t.ex. pengarna man får när man säljer en bil som utgör enskild egendom). Utöver det är det ingenting som räknas som enskild egendom.Eftersom pengarna du har gått in med inte räknas som enskild egendom, finns det tyvärr inte mycket att göra åt situationen såvida inte din man gå med på en fördelning enligt vad du vill. Det behöver dock inte vara helt "kört" beroende på situationen i övrigt. Bodelningen sker ju (enligt bestämmelser främst i 11 kap. Äktenskapsbalken) på så sätt att ens egendom (som inte är enskild egendom) läggs ihop, och att man från detta drar de skulder man har. Efter detta läggs båda makars "nettoresultat" ihop och man delar på det. Konstigt nog skulle man alltså kunna få en större andel av giftorättsgodset genom att ha större skulder. Kanske kan resultatet ändå bli på så sätt att du får behålla åtminstone det mesta?Att jämka bodelningen enligt 12 kap. 1 § - när man gör detta justerar man vilken andel respektive make får av giftorättsgodset från 50 % till något annat - kommer nog tyvärr inte på fråga här om det inte skulle vara så att ni exempelvis har varit gifta en mycket, mycket kort tid och du har bidragit med överlägset mest egendom.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Bodelning och den kritiska tidpunkten

2015-07-30 i Bodelning
FRÅGA |När man gifter sig och ena parten har en fastighet, när bodelning ska göras får personen, som får halva huset i skilsmässan , dra fördel av kvitton o avdrag från innan äktenskapet?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag är inte helt säker på hur du menar att personen skulle dra fördel av kvitton och avdrag från innan äktenskapet. Jag ska dock kortfattat redogöra för hur en bodelning går till och förhoppningsvis ge dig svar på din fråga. Att bodelning ska ske vid skilsmässa följer av 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ska enligt 10 kap. 1 § ÄktB makarnas giftorättsgods ingå, med giftorättsgods avses enligt 7 kap. 1§ ÄktB makes egendom i den mån den inte är enskild egendom. Bodelning ska enligt 9 kap. 2 § ÄktB göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, detta kallas för den kritiska tidpunkten. När talan om äktenskapsskillnad väckts ska, i den mån det behövs, varje makes tillgångar och skulder upptecknas som de var när talan väcktes, detta enligt 9 kap. 7 § ÄktB. Vid bodelningen räknar man ihop summan av varje makes giftorättsgods och gör avdrag för dennes skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Här beaktas endast de tillgångar och skulder som fanns vid den kritiska tidpunkten, huruvida dessa införskaffats och uppkommit under äktenskapet eller innan saknar betydelse. Vad som återstår av makarnas giftorättsgods sedan avdrag gjorts för skulderna ska enligt 11 kap. 3 § ÄktB läggas samman och likadelas mellan makarna. Förhoppningsvis var detta svar på din fråga. Om inte får du gärna återkomma med ett förtydligande så ska jag försöka att besvara den bättre.Vänligen,

Den kritiska tidpunkten avgör vid bodelning

2015-07-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Min pappa gick bort för 5 år sedan och mamma ärvde med fri förfoganderätt. Fanns inget testamente om enskild egendom efter pappa. Mamma gick bort nu i april, och hon hade skrivit testamente om Enskild egendom till barnen. Jag är på väg att skiljas. Det kommer säkert att ta tid innan vi blir klara med dödsbodelningen. Finns en del pengar, och även en gård som skall säljas. Tror att detta kommer ta tid. Jag undrar vad som händer vid en bodelning? Om skilsmässa blir klar innan arvskiftet? Våra barn är vuxna.
Stina Bagge |Hej,Tack för din fråga.Din fråga som jag förstår den är vad som kommer att ingå i bodelningen mellan dig och din man. Enligt äktenskapsbalken 9 kap 2 § 1 st ingår giftorättsgods som fanns i er ägo den dag då stämningsansökan om skilsmässa kom in till rätten. Denna tidpunkt brukar kallas för ”den kritiska tidpunkten”.Huruvida ditt arv blir giftorättsgods som tas med i bodelningen mellan dig och din man beror på om din mor dog före eller efter den kritiska tidpunkten. Din rätt till arv från din mor sker vid tidpunkten för dödsfallet. Om arvsrätten aktualiserades innan den kritiska tidpunkten blir arvet en tillgång som ska tas med i bodelningen, om den är att klassificera som giftorättsgods. Din mor har dock testamenterat att det du ärver direkt från henne ska vara enskild egendom vilket gör att arvet undantas från bodelning. Om din mors bortgång inträffade efter dagen för er ansökan om skilsmässa ska dödsboandelen undantas, oavsett om det var testamenterat som giftorättsgods eller inte.Av din fråga framgår att din mamma har ärvt en andel från din pappa med fri förfoganderätt. Detta betyder att hon inte kan testamentera den andel, utan kvotdelen ska tillfalla din fars bröstarvingar. Således är det tveksamt om denna kvotdel är att se som enskild egendom.Sammanfattningsvis kommer inte det arv du får från din mor ingå i bodelningen mellan dig och din man då detta är enskild egendom. Huruvida ditt efterarv från din far ingår beror på när arvsrätten inträdde. För kvalificerad hjälp med rådgivning kring dödsbodelning och skilsmässa rekommenderar jag dig att kontakta Familjens jurist. Med vänlig hälsning,

Bodelning - egendomsförhållande före den kritiska tidpunkten

2015-07-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej, min fru har tagit ut jättemycket kontanter från våra gemensamma medel året innan hon lämnade in ansökan om äktenskapsskillnad. Hur ska jag försäkra mig om att dessa pengar kommer att ingå i bodelningen?Mvh Thomas
Jessica Knecht |Hej Thomas och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB). I lagens 9 kap. 2§ anges det att bodelningen ska göras med utgångspunkt i det egendomsförhållande som förelåg den dag då äktenskapsskillnad väcktes. Alltså, den dag då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in till tingsrätten. Detta brukar benämnas den ”kritiska tidpunkten”. Av frågan framgår det inte om din fru spenderat dessa pengar eller om de ”endast” har tagits ut från ert gemensamma konto och nu finns i form av kontanter. I ÄktB 11 kap. 4§ finns bestämmelser för att komma åt så kallade ”missbrukssituationer” när exempelvis den ena maken utan den andre makens samtycke genom gåva minskat sitt giftorättsgods i en inte obetydlig utsträckning eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom. Regeln omfattar enbart transaktioner som skett tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. I dessa fall ska den andra makens andel vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. Är fallet som sådant att din fru fortfarande har pengarna kvar, fast i kontantform, så omfattas de inte av reglerna i ÄktB 11 kap. 4§ eftersom detta inte har inneburit att din frus giftorättsgods har minskat. Kontanter är med andra ord lika mycket giftorättsgods som bankmedel och ska därmed ingå i bodelningen. Är kontanterna spenderade, innan den kritiska tidpunkten, och inget äktenskapsord finns som säger att den eventuellt köpta egendomen ska utgöra din frus enskilda egendom så ska egendomen (dess värde) räknas som giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen. Sammanfattningsvis: finns kontanterna kvar, så ska de ingå i bodelningen. Är de redan spenderade, men faller in under ÄktB 11 kap. 4§ så skall det spenderade värdet räknas med i bodelningen. Alternativt, är de spenderade i egendom som inte utgör din frus enskilda egendom så skall denna egendoms värde, i egenskap av giftorättsgods, ingå i bodelningen. Eftersom kontanterna kommer från ett gemensamt konto så skulle jag rekommendera dig dokumentera vilka uttag som har gjorts det senaste året. Finns kontanterna fortfarande kvar så ska dessa som sagt ingå i bodelningen. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,

Vad händer med en bostadsrätt när sambor separerar?

2015-08-01 i Bodelning
FRÅGA |Har köpt en lägenhet tillsammans med min son. Jag äger 90 % och sonen 10%. Sonen ska bo där tillsammans med sin flickvän. De ska inte betala något på varken lån eller amorteringar utan endast betala hyran, mm. Vad gäller enligt sambolagen om de eventuellt skulle gå isär? Har flickvännen någon sorts besittningsrätt? Vi är muntligt översens om att det är jag och sonen som äger lägenheten och om det skiter sig så är det sonen som ska bo kvar.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det man skulle kunna tänka sig är naturligtvis att de 10 % av lägenheten som din son äger kunde övergå helt eller delvis till flickvännen på grund av bodelning vid en separation. I övrigt finns det ingenting som skulle kunna ge flickvännen någon rätt till lägenheten; det kan exempelvis i princip inte uppstå någon rätt att bo kvar i lägenheten efter separationen. Det finns dock några saker till att ta upp angående bodelning.Lägenheten är naturligtvis en "gemensam bostad", och därtill har den vad jag förstår köpts just för att sonen och flickvännen skall kunna flytta in. Enligt 3 och 5 § § Sambolagen (https://lagen.nu/2003:376#R3) är bostaden därför samboegendom och ingår i en eventuell bodelning. Det är dock naturligtvis endast sonens 10 % som är samboegendom. Ett resultat av bodelning kunde som sagt bli att en del av dessa 10 % skulle övergå till flickvännen. Hur utfallet skulle bli beror bland annat på egendomsförhållandena i övrigt, men även på att 16 § Sambolagen innebär att den som bäst behöver bostaden kan få den på sin lott vid bodelningen (exempelvis om den ena sambon helt uppenbart kommer att ha svårare att hitta ny bostad), förutsatt att detta är skäligt. Det faktum att du och din son samäger bostaden samt att det endast är 10 % som skulle ingå i en bodelning torde innebära att ett övertagande vore oskäligt.En bodelning är dock i vilket fall som helst inte obligatorisk, utan den ena sambon måste enligt 8 § Sambolagen begära det. Det normala är naturligtvis att man sköter fördelningen av gemensam egendom informellt. Om ni vill vara absolut säkra på att det inte blir några problem med lägenheten, finns dock även möjligheten enligt 9 § Sambolagen att samborna avtalar om att lägenheten inte skall ingå i en framtida bodelning eller att ingen bodelning alls skall ske. Ett sådant avtal måste vara skriftligt och undertecknat av båda samborna.Kort sagt finns det en möjlighet att en del av bostaden skulle kunna gå över på flickvännen vid en separation, men det är inte så att hon automatiskt får någon rätt att bo kvar. Om ni är överens finns det väl dessutom goda chanser att flickvännen inte alls skulle vilja ta över en del av bostaden vid en bodelning, utan istället nöjde sig med annan samboegendom. Om ni vill säkra bostaden ytterligare, är det även möjligt att redan nu avtala om att den inte skall ingå i en framtida bodelning!Hoppas att svaret klarade upp läget något!Hälsningar,

Make som bäst behöver bostaden vid skilsmässa

2015-07-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Jag har en vän som ska separera. Nu är de osams om vem som ska få bo kvar i deras gemensamma hus. Båda står på lånet. Visst är det så vid en tvist om boendet, att den som bäst behöver bostaden får bo kvar? De har inga gemensamma barn, men han har ett barn som bor där varannan helg. Är det umgänget tillräckligt för att det ska räknas som att han då har störst behov av att få bo kvar i bostaden, just pga att han har ett barn som bor där ibland, eller måste det vara ett växelvis boende då?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Vid en skilsmässa finns regler om delning av makars egendom i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB), se här. Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas. Först dras vardera makes skulder av från respektive makes giftorättsgods. Sedan läggs båda makarnas giftorättsgods ihop, och värdet av detta delas sedan lika mellan makarna. (Se ÄktB 11 kap. 1-3 §§). Vardera make har så långt som det är möjligt rätt att få den egendom de önskar på sin lott enligt ÄktB 11 kap. 7 §. Precis som du säger finns en regel, i ÄktB 11 kap. 8 § (se här) om att den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Detta gäller dock inte om bostaden är den ena makens enskilda egendom. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är också att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Alltså, om huset inte är din väns, utan dennes make/maka, så krävs det förutom att han ska anses behöver bostaden bäst, också att det kan anses skäligt.Vid en bedömning av vem som behöver bostaden bäst ska alla omständigheter beaktas. Därmed kan det absolut vara relevant att din väns son kommer att bo där under vissa regelbundna perioder. Mycket annat kan dock även vägas in i denna bedömning, till exempel makes ålder och hälsa samt avståndet till makes arbetsplats. I bedömningen kan även undersökas om den ena maken har möjlighet att hyra eller på annat sätt skaffa bostad på annat håll. Den bästa lösningen kan även vara att denna make i så fall tilldelas den bostad som ingår i bodelningen, om han erbjuder andra maken den nya lägenheten. Det ska också beaktas om möjlighet finns att byta makarnas bostad mot exempelvis två mindre lägenheter, vilka kan anses tillräckliga för makarnas behov. Detta är dock som nämnts bara exempel på vad som tas med i bedömningen, och det är svårt att ge något konkret svar i just den situation som du frågat om.Mitt råd är därför att de separerande makarna tar kontakt med en familjerättsjurist för att få fram den bästa lösningen och en korrekt bedömning då alla omständigheter som behövs kan tas med.Hoppas detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Begäran att behålla sitt giftorättsgods vid makes död

2015-07-29 i Bodelning
FRÅGA |En god väns hustru har avlidit. De har haft varsin bostad och skilda ekonomier. Mannen ägde när de gifte sig en villa i en kommun utanför Stockholm. Hustrun har bott i en hyresrätt i Stockholm. Hustrun har inga barn. Hustrun kommer från Sydamerika och ska begravas där. Mannen har upptäckt efter dödsfallet att hustrun har ca 70 000 kr i skulder. Vad kommer att ingå som giftorättsgods i dödsboet? Förutom villan finns inga andra tillgångar av värde för vare sig mannen eller hustrun. Kommer ev lån på villan att ingå? Kommer mannen att bli betalningsskyldig för dödsboets skulder? Till de 70 000 kr kommer kostnader för kremering och forsling av stoftet till Sydamerika. Att man själv ansvarar för sina skulder, har det någon påverkan när det gäller skulderna i ett dödsbo?Med vänlig hälsningGunwer Svantesson
Stina Bagge |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det inte framgår av din fråga att något äktenskapsförord har förrättats vari anges att t.ex. villan är enskild egendom utgår jag ifrån att denna är giftorättsgods. Om en normal bodelning skulle företas kommer således villan ingå på mannens sida. Lån för villan kommer att dras av. I Äktenskapsbalken står i 10 kap 1 § att makarnas giftorättsgods ska ingå i en bodelning. Enligt samma balk 11 kap 1 § ska en andelsberäkning göras. Enligt 11 kap 2 § avräknas från andelarna de skulder som makarna har haft. Enligt 11 kap 3 § läggs sedan makarnas andelar ihop och delas lika. Såsom du själv har skrivit stämmer det att makar ansvarar själva för sina skulder.När en make har dött kan dock finns dock en specialregel för efterlevande make vid bodelning. ÄktB 12 kap 2 § föreskriver att efterlevande make kan begära att vardera sida ska behålla sin del av giftorättsgodset. Denna regel ersätter således likadelningsprincipen.Eftersom mannen i din situation har mer giftorättsgods än den avlidne maken, kan denne välja att som sin andel behålla sitt giftorättsgods, utan att en bodelning med likadelning ska ske. Sammanfattningsvis leder detta till att mannen kan få behålla sin villa och behöver inte oroa sig över eventuella skulder.Med vänlig hälsning,

Ska gåva till sambo vara med i bodelning?

2015-07-26 i Bodelning
FRÅGA |Jag har en dotter som lever i ett sambo förhållande med två gemensamma barn. Min dotter har nu fått en husvagn av sin mormor. Jag undrar om hon automatiskt får behålla denna vid en eventuell separation. Eller vad krävs för att hon ska få ensamrätt till denna?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Eftersom det rör sig om egendom i ett samboförhållande blir sambolagen tillämplig som du hittar https://lagen.nu/2003:376. Enligt 3 § så är allt som förvärvats för gemensamt bruk samboegendom och ska enligt 9 § delas vid en eventuell separation. Det innebär att huvudregeln är att husvagnen ska delas av din dotter och hennes sambo. Undantag till 3 § finns i 4 § där det går att utläsa att husvagnen inte behöver delas om din dotter fått egendomen med villkoret att det ska vara hennes enskilda. Om din dotters mormor inte vill att husvagnen ska delas vid en separation kan det vara en idé för henne att skriva ett gåvobrev där det tydligt framgår att husvagnen inte ska delas vid en eventuell separation.Mvh