Skadeståndsansvar

2017-02-24 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag körde taxi och skulle svänga vänster. Bromsade ner för att kunna svänga, men det var glashalt så bilen fortsatte framåt. En bil från höger körde in i sidan på mig och jag hamnade i diket. Kan arbetsgivaren kräva mig på självrisken. Vi har för övrigt inte skrivit nåt anställningskontrakt. Vad gäller?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag besvarar din fråga utifrån 2 utgångspunkter. (1) Vad som gäller för skada som uppkom på t.ex. den bilen som körde in i dig och eventuell annan liknande skada (t.ex. vägräcke el. dylikt) och (2) vad som gäller beträffande den skada som uppkom på taxibilen du körde som jag utgår från tillhör din arbetsgivare.(1). Regler finns i skadeståndslagen. För person- eller sakskada som du som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivaren svara, se 3:1. Detta kallas principalansvar och innebär i korthet att din arbetsgivare som huvudregel ansvarar för den skada som du orsakar andra i tjänsten. För att du ska vara ansvarig krävs enligt 4:1 synnerliga skäl. Några sådana lär inte föreligga varför din arbetsgivare antagligen ska ersätta den skada du eventuellt har åsamkat. Har du inte ens agerat felaktigt eller försumligt har inte heller din arbetsgivare något skadeståndsansvar.(2). Svaret på den andra frågan är något svårare att komma fram till. Skadeståndslagen gäller inte i avtalsförhållanden, se 1:1. Att du inte har ett skriftligt avtal med din arbetsgivare ändrar inte detta eftersom även muntliga anställningsavtal är giltiga. Svaret på din fråga hade dock antagligen stått att finna i ett sådant anställningsavtal, dvs det hade antagligen stått däri vad gäller för när taxiförare skadar taxibilen. I brist på sådana bestämmelser kan jag endast säga några saker rent allmänt. För att behöva ersätta skada man orsakat krävs som huvudregel att man agerat vårdslöst eller oaktsamt på något sätt. I korthet kan detta beskrivas som att man ska ha åsidosatt en aktsamhetsnorm, dvs en regel för hur människor i regel förväntas agera. Du beskriver att du har kört på en glashal väg och att dina bromsar därför inte tog. Detta kan både vara oaktsamt och inte oaktsamt. Saker av betydelse kan vara sådana som din möjlighet att inse hur halt det var, din hastighet m.m. Jag kan inte närmare besvara om just du agerat oaktsamt men du har i alla fall fått lite hjälp på vägen.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline!

Bildstöld berättigar en till ersättning

2017-02-24 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jag har råkat ut för en bildstöld där ett modeföretag som omsätter miljoner, utan tillåtelse har använt en av mina instagrambilder i ett mailutskick till sina kunder. Ovanpå det har de manipulerat bilden och "förlängt" bildens kvadratform till en mer rektangulär bild för att få plats med text. Vad har jag för rättigheter och hur bör jag gå vidare med detta?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna fråga regleras i upphovsrättslagen, den finner du https://lagen.nu/1960:729. Från och med nu kommer jag att förkorta upphovsrättslagen till URL.När du tar en bild så har du enligt 1 § URL skapat ett konstnärligt verk och har genom skapande upphovsrätt till detta. Detta betyder att det är endast du som får ”använda” bilden. Alltså får modeföretaget inte skicka ut din bild till sina kunder, antingen som original eller som ändrad bild, enligt 2 § URL. Då de nu gjort det har ett intrång i upphovsrätten skett.Detta gäller såklart inte om du har gett dem tillåtelse att göra detta, har du gett dem tillåtelse att använda sig av din bild så får de göra detta. Har du inte gett dem tillåtelse att ändra den men det gjorts så har ett intrång i upphovsrätten skett.Utöver dessa bestämmelser finns en specialparagraf för fotografier, 49a § URL. Där står att Den som tagit ett foto har själv rätt att framställa exemplar av den och göra den tillgänglig för allmänheten. Varje email som modeföretaget skickat med din bild i är att anse som ett framställande av din bild, detta framgår av 2 § andra stycket URL. Så det är ganska säkert att ett intrång i din upphovsrätt har skett. Vad får detta för konsekvenser? Du har rätt att få betalt för att de använt din bild. Detta står i 54 § URL (se https://lagen.nu/1960:729#P54S1). Hur detta går till rent praktiskt ser väldigt olika ut. Ett sätt att få dina pengar är om du hör av dig till modebolaget och säger att vill ha ersättning för att de använt din bild. De kan förvisso ge ett skambud eftersom de vill så klart betala så lite som möjligt. Ett annat alternativ är att gå till domstol så får domstolen avgöra vad som är rimligt.Detta är något vår juristbyrå skulle kunna hjälpa dig med. Du kan alltså ringa oss på vårt nummer 08-533 300 04 måndagar – fredagar kl. 10-16 och då kan vi hjälpa dig med att utreda frågan och få dina pengar.Jag hoppas du fått svar på din fråga, har du någon fundering så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort jag kan.Vänligen,

Ersättning för brännskada

2017-02-21 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag var hos en bekant som skulle tända eld i en kamin i en verkstad, då han skulle tända använde han en kanna med bensin. Vilket resulterade i att kannan började brinna.Då kastade han iväg kannan med brinnande bensin.Då fick jag brinnande bensin på armen ifrån armbågen till nedre handleden. Vilket jag nu har fått synliga ärr efter.Kan jag stämma honom eller kräva ersättning för skadorna han gjort på mig?
David McKenzie |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDu kan kräva din bekant på ersättning och även möjligtvis anmäla honom till polisen. Detta kan du göra genom att föra en s.k. skadeståndstalan eller en brottmålstalan kombinerad med en skadeståndstalan.Enligt 2 kap. 1§ skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada ersätta skadan. Möjligtvis kan man argumentera för att din vän var vårdslös när han tände brasan med bensinkannan och kastade iväg den så at du fick bensin på dig. Enligt lagen måste skadan vara en direkt följd av den vårdslösa handlingen. Skadan måste alltså vara en följd av att din bekant hanterat bensinen oaktsamt. Enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen omfattar skadestånd till den som tillfogats personskada ersättning för b.la. sjukvårdskostnader, inkomstförlust och ärr.Du kan även, beroende på skadans omfattning, anmäla din bekant. Det brott som ligger närmast till hands stadgas i 3 kap. 8§ brottsbalken och kallas för vållande till kroppsskada. Detta döms man för om man av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada som inte är ringa. Om din vän kan dömas för detta beror på hur allvarlig skadan är.Vänligen,

Skadeståndsskyldighet genom passivitet

2017-02-15 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |HejMin fråga är om man kan hålla företaget/ den ekonomiska föreningen som driver en skidbacke ersättningsskyldiga för skador som sker där det saknas avspärrning och en olycka sker i det området ?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Det är svårt att uttala sig med 100% säkerhet huruvida ett skadeståndsansvar föreligger i det individuella fallet. Jag ska däremot, så gott det går, besvara din fråga utifrån vad som generellt gäller inom ersättningsrätten.Skadeståndsskyldighet för person- och sakskada är reglerat i lag genom 2 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL). Ur paragrafen ska det utläsas fem kriterier för att skadeståndsskyldighet ska föreligga:1. Skada har uppstått2. Orsakad av annan3. Genom handling eller passivitet4. Adekvat kausalitet - måste finnas ett orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och skadans uppkomst5. Uppsåt eller vårdslöshet (dolus eller culpa)I din fråga är det framför allt rekvisit 3-5 som är intressanta att utreda. Att inte sätta upp varningsskyltar är passivitet. Huvudregeln är att passivitet inte leder till skadeståndsskyldighet. I undantagsfall kan det utdömas skadeståndsskyldighet genom passivitet när det föreligger en plikt att handla. En sådan plikt kan grunda sig på reglering i lag eller annan föreskrift, avtal eller om man framkallat fara för annan och sedan inte uppmärksammar omgivningen på detta. Det sistnämnda förhållandet är starkt sammankopplat till bedömningen om varit vårdslös (culpa).Adekvat kausalitet (orsakssamband) innebär, lite förenklat, att handlingen/passiviteten måste vara den utlösande faktorn för att skada ska uppstå. Det behöver inte vara den enda faktorn men det måste finnas ett samband mellan handlingen/passiviteten och att skadan uppstår. Om det t.ex. blir is utanför min entrédörr och jag underlåter att sanda varpå en besökare halkar och skadar sig är min underlåtenhet kopplad till skadan men behöver nödvändigtvis inte vara den enda anledningen. Generellt brukar man säga att för att adekvat kausalitet ska föreligga måste handlingen/passiviteten ligga i farans riktning.Culpa-bedömningen kan antingen vara normbunden eller fri. Normbunden bedömning kan göras när det finns uttryckliga lagar, föreskrifter eller allmänt kända sedvänjor som säger hur man ska handla i specifika fall. I andra fall gör domstolen en fri culpabedömning för att utreda om skadan uppkommit genom vårdslöshet. I ett rättsfall som påminner mycket om din fråga (NJA 1979 s 129) hade en person dykt från en brygga där det var grunt vatten och skadat sig allvarligt. Kommunen ansågs vara skadeståndsskyldig genom passivitet på grund av att de inte satt upp varningsskyltar om att man inte bör dyka. I den fria culpabedömningen tittade domstolen på 1. hur stor var risken för skada 2. vilka typer av skador kunde uppstå (allvarliga eller mindre allvarliga) 3. vilka möjligheter hade kommunen att förebygga skada och 4. vilken riskinsikt kunde kommunen förväntats ha? Vid en helhetsbedömning ansåg man att det risken för allvarliga skador var stor och förutsebar. Det hade varit lätt för kommunen att förebygga skada genom att sätta upp varningsskyltar. Således fann man att kommunen genom passivitet, adekvat kausalitet och vårdslöshet var skadeståndsskyldiga.Sammanfattningsvis: En näringsidkare som sköter driften av en skidanläggning kan mycket väl bli skadeståndsskyldig genom passivitet när hen underlåter att spärra av farliga områden och/eller varna för sådana områden. Det krävs dock att man som skadelidande kan bevisa att näringsidkaren varit vårdslös och att det låg i farans riktning att inte varna för det farliga området. Detta har t.ex. visat sig i rättsfallet från 1979. För en fullständigt korrekt bedömning i det enskilda fallet krävs mer information om omständigheterna. Det bör också tilläggas att även om näringsidkaren anses skadeståndsskyldig för sitt handlande kan ett skadestånd jämkas ner på grund av den skadelidandes egna medvållande men det är egentligen en helt annan fråga.Hälsningar

Arbetsmiljö - personskada och ersättning

2017-02-24 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Har arbetsgivaren någon ekonomisk skyldighet mot den anställde om den anställde blivit sjuk efter att i sitt arbete vistas i ett s.k sjukt hus. Det har konstaterats vid en miljöutredning att gifter/parfym finns i lokalen.Påpekande från anställda till ledningen att något är fel med luften har gjorts under flera år utan att ledningen har tagit detta på allvar.
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!. Arbetsgivaren har ett ansvar enligt 2 kap 1 § Arbetsmiljölagen (AML) att arbetsmiljön är tillfredsställande. Det innebär också en skyldighet att se till att arbetsförhållandena är sådana som är föreskrivna. Att det finns gifter i lokalen måste anses strida mot detta. Enligt 3 kap 2 § AML så ska arbetsgivarn vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Huvudansvaret för arbetsmiljön åvilar alltså arbetsgivaren. När det gäller en gos arbetsmiljö så krävs det att en avvägning göra i förhållande till andra intressen. Arbetsmiljön ligger under tillsyn av arbetsmiljöverket, 7 kap 1 § AML, och arbetsmiljöverket kan meddela förbud eller föreläggande enligt7 kap 7 § AML. Det är dock inget som en enskild person kan göra gällande och därmed utkräva ansvar. Den möjligheten som finns är att kräva arbetsgivaren på skadeståndsansvar. Då krävs det att rekvisiten i 2 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL) är uppfyllda. Det måste då vara fråga om en personskada, samt att skadan måste ha orsakats med uppsåt eller vårdslöshet. Det krävs alltså ett åsidosättande av en handlings- eller aktsamhetsnorm, vilket är fallet här med hänsyn till 3 kap 2 § AML om arbetsmiljön. Det som måste bevisas är dock att handlingen kan ses som uppsåtligt eller vårdlös. För den bedömningen har jag inte tillräcklig information här, det är en bedömning som måste ske i varje enskilda fall. För att göra sådan skadeståndsansvar gällande måste man vända sig till domstolen och väcka talan i ett civilrättsligt mål. Det innebär att man måste lämna in en stämningsansökan i enlighet med 13 kap 4 § Rättegångsbalken. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Arbetsgivarens principalansvar vid arbetstagarens vållande i tjänsten

2017-02-22 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej.Jobbar som Utesäljare med tjänstebil/förmånsbil.För ett tag sen var jag med om en seriekrock vid rusningstrafik.Tyvärr var jag sista bilen och råkade köra in i bilen framför.Nu har jag blivit misstänkt och förhörd för vållande till annans kroppskada "diskbrock" för att inte hålla tillräckligt med avstånd.Detta inträffade i tjänsten.Vad händer om jag blir dömd i rättegång? Vem betalar böter skadestånd osv?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör två delar 1. utomobligatoriskt skadestånd, alltså skadestånd som inte grundar sig på ett avtalsrättsligt anspråk. Skadeståndslagen blir gällande på den här problematiken och jag kommer att referera till den som ”SkL”. 2. frågan om brott och ansvar för böter. Jag börjar kort att besvara fråga 2.Ansvar enligt SkL och ansvar enligt brottsbalken (BrB) är två helt olika saker. Skadestånd är något som går till skadelidande och det behöver inte ha begåtts något brott för att en skadelidande ska ha rätt till skadestånd. Böter däremot är något som tillfaller staten (se BrB 25 kap. 7 §) som straff för brott. Om du gör dig skyldig till brott (”vållande till kroppsskada” hittar du i BrB 3 kap. 8 §) och därmed blir dömd att betala böter så är det ansvaret helt ditt - det är den som begått brottet som ska betala. När det kommer till fråga 1. däremot, så kan ansvarsfördelningen enligt skadeståndslagen se lite olika ut beroende på vissa omständigheter:Skadeståndslagen och arbetsgivares principalansvarSkL 2 kap. 1 § stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. Det är huvudregeln som man förhåller sig till inom skadeståndsrätten. Det finns dock vissa situationer där någon kan bli skadeståndsskyldig för någon annans vållande, ett sådant exempel är arbetsgivares principalansvar som stadgas i SkL 3 kap. 1 §. Där står det bl.a. att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. För att arbetsgivaren ska kunna bli ansvarig krävs alltså att, 1. skadan ska ha vållats genom fel eller försummelse och att, 2. det ska ha skett i tjänsten.Fel eller försummelseMed fel eller försummelse avses vållande/oaktsamhet precis som enligt SkL 2 kap. 1 §, endast en annan formulering. Det utesluter däremot (ofta) grov oaktsamhet eller uppsåtligt agerande, eftersom att man anser att sådant beteende får arbetstagaren ansvara själv för (det är dock inte säkert att det alltid bedöms så). Anledningen till arbetsgivarens principalansvar är nämligen (bl.a.) att arbetsgivaren (oftast) är den som lättast kan skydda sig mot olyckor, genom försäkring, och därmed får anses räkna med att olyckor kan hända i arbetet. Så som du beskriver händelsen så låter det som att vållandet faller under vad man kallar ”fel eller försummelse”.I tjänstenDu skriver själv att olyckan inträffade i tjänsten. Jag ska bara försöka förtydliga vad lagen avser med i tjänsten. Det finns olika indikationer som kan hjälpa till med att utreda om vållandet har skett i tjänsten eller ej. Till exempel så om det har skett under arbetstid är det en sådan faktor som talar för att det ska anses vara ”i tjänsten”. Även att det skett på arbetsplatsen eller hos kund/klient/dylikt. Man kan säga att handlingar som begås under arbetstid och i nära samband med arbetsuppgifterna är ”i tjänsten”. En sådan faktor som att tjänstebil har använts, om det dessutom var under arbetstid och kanske till eller från ett uppdrag eller liknande, är något som skulle tala för att det skett i tjänsten. Om du däremot använde tjänstebilen på väg hem från jobbet/arbetspasset så skulle det nog inte ses som i tjänsten. Det som skulle kunna göra att det inte faller inom ”i tjänsten” är att skadevållandet skett genom brott, men det är oklart om det skulle spela någon roll i just den här specifika situationen.Arbetstagares egna ansvarPrincipalansvaret är dock inte en garanti för arbetstagare att gå fri från ersättningsskyldighet, även om dennes ansvar är mer inskränkt. Se SkL 4 kap, 1 §. Arbetstagare kan bli ersättningsskyldig för skador som vållas genom fel eller försummelse i tjänsten om synnerliga skäl föreligger. ”Synnerliga skäl” är en bedömning som får göras i det enskilda fallet, men exempel på sådant kan vara grövre brott som begåtts under arbetstid eller om arbetstagare agerat grovt vårdslöst eller rent av uppsåtligt. Normalt sett krävs dock mer än enkelt vållande/oaktsamhet.Sammanfattningsvis: Om ditt agerande kan anses ha skett i tjänsten så bör det vara din arbetsgivare som blir skadeståndsskyldig för händelsen då, vad jag kan utläsa, inget tyder på att du agerat tillräckligt vårdslöst för att ditt egna skadeståndsansvar ska aktualiseras. Skadelidande kan dock fortfarande rikta skadeståndskravet mot dig, vilket isåfall får bestridas. Eventuella böter som ska betalas till staten däremot, är något du isåfall kommer få stå för själv.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Arbetstagarens ansvar för skador

2017-02-17 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Jag körde budbil under arbetstiden och råkade köra av vägen i en by då det var halt och snö, skrapade bilen på en vägskylt, min arbetsgivare säger nu att jag är skyldig att betala självrisk? är det verkligen så? eller så försöker han blåsa mig på pengar och om det är sant , vad ska jag ta mig till!? Snälla hjälp Tack
Johan Håkansson |Hej, Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om arbetstagares ansvar för skador hen har vållat i tjänsten går att läsa om i 3-4 kapitlet skadeståndslagen - Se här.Vid skador som du vållat i tjänsten ska arbetsgivaren som huvudregel stå för, om det är genom fel eller försummelse i tjänsten. Denna regel kan dock bryta om s.k. synnerliga skäl föreligger (som stadgas i 4 kap skadeståndslagen). Vad som är synnerliga skäl ska ses med hänsyn till olika kriterier, bl.a. handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Synnerliga skäl brukar nästan alltid föreligga då du som arbetstagare orsakat skadan genom antingen grövre brott eller genom grovt culpöst (vårdslöst/klandervärt) handlande. I din situation verkar det inte vara en så pass allvarlig situation så att arbetsgivaren skulle kunna hänvisa till att det föreligger "synnerliga" skäl. Du har inte begått ett grovt brott (utifrån de omständigheter du beskriver) och du verkar inte heller ha handlat grovt vårdslöst. Slutsats: Du är alltså inte skyldig att betala självrisken, utan detta är något som din arbetsgivare är skyldig att betala enligt 3 kap 1 § skadeståndslagen! Observera! Du bör dock se över ditt anställningsavtal, så att du och din arbetsgivare inte har avtalat om något annat. Det kan vara möjligt för din arbetsgivare att avtala bort regeln om "synnerliga skäl" och du skulle då, tyvärr, kunna bli skyldig att betala självrisken. Men jag skulle utgå från att så inte är fallet utan du är som sagt var, med stöd av 3 kap 1 § skadeståndslagen, inte skyldig att betala självrisken.Hoppas att du har fått svar på din fråga och behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att ta hjälp av vår juristbyrå. Du når dem genom att mejla till bokning@lawline.se.Trevlig helg och stort lycka till,Med vänliga hälsningar

Ställningsfullmakt

2017-02-12 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Om jag som butikssäljare (21år) säljer en vara som inte tillhör sortimentet utan är en del av affären, exempel en våg i en sportaffär för att mäta kunders vikt. Till en kund som ger mig pengar i handen. När ägaren kommer tillbaka menar hen att även om jag sålt en vara som inte tillhör sortimentet, har jag även sålt vågen för hälften av marknadspriset. Vems skyldighet är det? Måste jag som butikssäljare betala tillbaka eller måste kunden ge tillbaka vågen?Snälla hjälp
Olle Hansen Ölmedal |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. För att svara på din fråga så måste vi ta reda på dels om du har ingått ett giltigt avtal med kunden för din arbetsgivares räkning, och dels vad svaret på den frågan får för konsekvens vad gäller möjliga ersättningsanspråk. Giltigt avtal?Du har som anställd s k ställningsfullmakt att ingå bindande avtal för din arbetsgivares räkning, så länge det du gör faller inom din behörighet, 10 § 2 st Avtalslagen. Vad din behörighet är bestäms utav sedvanan i din bransch. Som butikssäljare i en sportaffär är din behörighet antagligen att sälja butikens varor. Vågen ingick inte i sortimentet, vilket leder mig till att tänka att den inte är sådant som du enligt branschsedvanan får lov att sälja. Även om man skulle anse att du kanske haft behörighet att sälja vågen, så kan man säga att du genom de uppgifter om sortimentet du fått av din arbetsgivare fått din s k befogenhet inskränkt. Detta innebär att även om du enligt branschsedvana skulle kunna sägas ha rätt att sälja även vågen, så har din arbetsgivare instruerat dig att du inte får sälja vågen. Det som blir avgörande i så fall är om kunden insett att du inte fick sälja vågen, 11 § 1 st Avtalslagen. Utifrån att du sålde vågen väldigt billigt och att kunden kanske borde ha förstått att vågen inte ingick i sortimentet, så kan man argumentera för att kunden insåg eller borde ha insett att du inte fick sälja vågen, Det finns alltså, på två olika grunder, möjlighet att argumentera för att avtalet inte är bindande för din arbetsgivare. Då kan din arbetsgivare på grund av detta be kunden att få vågen tillbaka.ErsättningsanspråkOm kunden då ber om ersättning så lär de vända sig till din arbetsgivare, eftersom arbetsgivaren är ansvarig för skador som du vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, enligt 3 kap 1 § Skadeståndslagen.Det skulle kunna hända att kunden eller arbetsgivaren vänder sig till dig för ersättning, beroende på hur de löser situationen med vågen sinsemellan. Det är dock väldigt ovanligt att någon får rätt till ersättning av en arbetstagare, eftersom en speciell regel i 4 kap 1 § Skadeståndslagen gäller för anspråk mot arbetstagare. Den som gör ett sådant anspråk mot dig måste dels visa att du begått ett fel eller en försummelse i tjänsten, och därutöver att s k synnerliga skäl föreligger. Det är ett rimligt antagande att varken din arbetsgivare eller kunden kan visa att synnerliga skäl föreligger, eftersom det inte finns något i din fråga som talar för det.SammanfattningDet kan vara så att kunden får lämna tillbaka vågen, om avtalet du ingått skulle anses vara ogiltigt. Det kan det vara, på två olika grunder. Detta är emellertid så Kunden eller arbetsgivaren kan be dig ersätta deras kostnader för det här. Min bedömning är att de inte har grund för att göra sådana anspråk, baserat på de omständigheter du angett i din fråga. RådJag råder dig till att vänta och se om någon gör ett anspråk mot dig personligen. Om så sker så kan det mycket väl vara så att du inte behöver ersätta dem, eftersom min bedömning är att de inte har rätt till skadestånd baserat på de omständigheter du angett i din fråga. Skulle någon göra ett sådant anspråk så kan du bemöta det med att du som arbetstagare bara i undantagsfall behöver ersätta skada, även om du har gjort fel i tjänsten. Om du behöver hjälp med att bemöta eventuella anspråk så kan du boka tid med någon utav våra verksamma jurister via den här länken.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga, använd annars gärna kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen,