Få tillbaks lånade pengar

2015-03-05 i Skuld
FRÅGA |Hej Har lånat ut / Betalt hyra för mitt ex då hon sade att hon hadde problem hon är redan hos kronofogden sedan ett par år tillbaka och har utmätning på lönen då vi inte bodde ihoppa sa hon att vi skall skriva Skuldbrev men blev ovänner o inget skuldbrev blev upprätthålet o skulden uppgår till ca 44 000:- det villsäga 5 hyror + 1 el räkning hur skall jag kuna få tillbaka dom pengarna mvh jörgen
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Det finns två alternativ för att driva in en skuld:Betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten (KFM) eller Dom från domstol.BetalningsföreläggandeAnsökan om betalningsförläggande görs hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Du har rätt att driva in en skuld om skulden avser pengar, sista betalningsdatum har passerat och ni har en möjlighet att förlikas om skulden. KFM brukar bara besluta i otvistiga ärenden, så om parterna inte är överens överlämnas ärendet till domstol. Efter att ansökan har lämnats in får den som ditt krav är riktat mot ett föreläggande om att betala sin skuld. Hon kommer delges föreläggandet (så att hon blir medveten om betalningsskyldigheten) och kommer få en möjlighet att motsätta sig eller acceptera föreläggandet. Om personen som kravet är riktat mot motsätter sig kravet lämnas ärendet över till domstol. Om hon inte motsätter sig kravet så fastställer KFM ditt krav och därefter utmäts motpartens tillgångar.Jag utgår från att ni inte kommer överens om att en skuld finns, vilket kommer leda till att ärendet lämnas över till domstol och därför är detta alternativ inte det smidigaste för dig.DomDet andra alternativet är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan målet tas upp till huvudförhandling så kommer ni kallas till en muntlig förberedelse där möjligheten till förlikning mellan er kommer att diskuteras. Om du vinner målet så kommer du kunna vända dig till KFM för att driva in skulden. Att du inte har ett skuldebrev som bevis på att du har lånat ut pengar komma göra det svårare för dig att bevisa ditt ex:s skuld i en ev. rättegång . Jag hoppas svaret var till din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Indrivning av skuld

2015-03-03 i Skuld
FRÅGA |Hej,En person är skyldig mig pengar men vägrar att betala. Var kan jag få juridisk hjälp med att "driva in " skulden. Om jag anlitar en jurist vem betalar kostnaden efter att tvisten är löst.
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två olika sätt att driva in en skuld: betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten eller dom från domstol.BetalningsföreläggandeAnsökan om betalningsförläggande görs hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Du har rätt att driva in en skuld om skulden avser pengar, sista betalningsdatum har passerat och ni har en möjlighet att förlikas om skulden. KFM brukar bara besluta i otvistiga ärenden, så om parterna inte är överens överlämnas ärendet till domstol. Efter att ansökan har lämnats in får den som ditt krav är riktat mot ett föreläggande om att betala sin skuld. Han/hon kommer delges föreläggandet (så att han/hon blir medveten om betalningsskyldigheten) och kommer få en möjlighet att motsätta sig eller acceptera föreläggandet. Om personen som kravet är riktat mot motsätter sig kravet lämnas ärendet över till domstol. Om han eller hon inte motsätter sig kravet så fastställer KFM ditt krav och därefter utmäts motpartens tillgångar.Mer information om hur du skickar in en ansökan om betalningsföreläggande finns här: https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlDomDet andra alternativet är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan målet tas upp till huvudförhandling så kommer ni kallas till en muntlig förberedelse där möjligheten till förlikning mellan er kommer att diskuteras. Om du vinner målet så kommer du kunna vända dig till KFM för att driva in skulden. Den förlorande parten brukar oftast få betala den vinnande partens rättegångskostnader. Den som vill ha ersättning för rättegångskostnader måste säga det innan huvudförhandlingen avslutats. Värt att nämna är att det är större chans att du lyckas driva igenom ditt krav om du har något slags bevis på att skulden finns (t.ex. ett skuldebrev).Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Separationsrätt i konkurs

2015-02-28 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej-Jag står i begrepp att låna ut en stor trähäst som skyltmaterial till en nyöppnad affär. Hästen är värd ca 8 - 10 000:- men den har ett stort affektionsvärde för mig. Hur skyddar jag mig/den om affären kommer på obestånd/går i konkurs, så att hästen inte tillfaller konkursboet.Tacksam för tips.Vänligen.Hans B
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.I den mån butiken skulle vara föremål för utmätning är utgångspunkten att allt som finns i näringsidkarens besittning kan bli föremål för utmätning om det ej framgår att egendomen tillhör någon annan. 4 kap. 17-18 §§ utsökningsbalken, I 3 kap. 3 § konkurslagen anges att all egendom som tillhör gäldenären ingår i konkursboet.Sådan egendom som inte ska ingå i boet är egendom som tillhör annan. För att separationsrätt ska föreligga i en eventuell konkurs/utmätning till din trähäst krävs att specialitetsprincipen är uppfylld, således att trähästen kan identifieras just som din. I den mån ni reglerar ert förhållande genom exempelvis ett hyres/leasingavtal råder det ingen tvekan om att näringsidkaren inte äger föremålet och eftersom en trähäst torde vara enkel att identifiera bör det inte råda några tveksamheter om att trähästen ska undandras boet.Det kan liknas vid situationen då lös egendom lämnas in för reparation hos en näringsidkare men då denne går i konkurs innan arbetet är utfört. Oklarhet råder inte om näringsidkaren äger föremålet och föremålet är vanligtvis lätt att identifiera, således föreligger separationsrätt och egendomen undandras utmätningen/konkursboet.Mitt råd är således att ni reglerar uthyrningen i avtal och specificerar trähästen så att den är lätt att identifiera och att det tydligt framgår att det rör sig om uthyrning, således att äganderätten inte gått över till näringsidkaren.Vänligen,

Skillnaden mellan enkelt- och löpande skuldebrev

2015-02-28 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ni kunna förklara specifikt skillnaden mellan vad för skuld som är enkelt skuldebrev kontra löpande skuldebrev.Som exempel:-Banklån-faktura-Kreditkort (är det detta som räknas som konsumentkrediter?)-AvbetalningDet som beskrivs både i lagtext som på internet ger inga direkta svar så jag skulle bli jätteglad om ni kunde reda ut det
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Jag ska så gott jag kan försöka bringa klarhet i dessa för fordringsrätten grundläggande begrepp.Inledningsvis ska det klargöras vad som avses med ett skuldebrev. Som begreppet skvallrar om så är det inte svårare än att det är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse om att betala ett särskilt penningbelopp; en skuld som kommer till uttryck i ett brev.Denna utfästelse, som kommer till uttryck i en handling, kan i sin tur ha formen av ett enkelt- respektive löpande skuldebrev:Enkla: den skriftliga handlingen med en utfästelse om att betala ett särskilt belopp är ställd till en specifikt namngiven person. Det räcker alltså inte med att åberopa handlingen och på så vis göra anspråk pengarna. Det är endast den i skuldebrevet angivna personen som kan göra anspråk på penningbeloppet.Löpande: är, till skillnad från enkla skuldebrev, inte ställt till en viss person utan vem som helst fysiskt har handlingen i sin besittning kan göra anspråk på det i skuldebrevet angivna beloppet.En faktura som ett exempel är ett enkelt skuldebrev då det endast är den eller det företag som utfärdat fakturan som har rätt att göra anspråk på pengarna som skulden (fakturan) avser.Vänligen,

Betalning av skuld

2015-03-04 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag ska i dagarna betala tillbaka en skuld som är specificerad i ett skuldebrev utställt av mitt ex. Jag vill då få ett kvitto på att jag har betalt skulden och undrar hur ett sådant bör utformas för att undvika framtida problem som t.ex. att han kräver mig på skulden igen trots att den då är betald? Finns det någon mall man kan använda sig av? Vad bör stå med?Tack för hjälpen?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Den typ av skuldebrev som är ställt till en viss person kallas löpande skuldebrev och regleras i 2 kap. skuldebrevslagen (SkrbL). Enligt 21 § SkrbL har gäldenären rätt att begära kvitto på betalning av skulden. Rätt till kvitto är en allmän princip och gäller även för enkla skuldebrev. Se 21 § SkrBL, https://lagen.nu/1936:81#P21S1Det finns inte en bestämd form för hur ett kvitto på betalning av skuldebrev ska se ut, men jag rekommenderar att du begär ett skriftligt kvitto.´Vi på Lawline kan bistå dig med hjälp angående skuldebrev. Se följande länk: http://lawline.se/avtal/skuldebrevHoppas informationen var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Gåva av fastighet till make. Utmätningsbar? Återvinningsbar?

2015-03-02 i Utmätning
FRÅGA |Min fru och jag köpte ett hus gemensamt i oktober 2013. I maj 2014 upprättades ett gåvobrev att jag avstår min hälft. Detta är registrerat hos skatteverket och lantmäteriet. Min fru står skriven på lagfarten.Kan kronofogden göra anspråk?
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt, enligt 4 kap. 24 § Utsökningsbalken (UB), gäller att fast egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (du själv, i det här fallet). Har en gäldenär lagfart på egendomen får utmätning ske – så länge som det inte framgår på annat sätt att egendomen tillhör annan (utmätning förutsätter också att huset går att överlåta och har ett förmögenhetsvärde som utmätningsobjekt). Det som paragrafen ger uttryck för är en presumtion för att gäldenären är ägare till fast egendom på vilken hen har lagfart. Denna presumtion bryts bara om det visas att gäldenären faktiskt har överlåtit fastigheten på annan, t.ex. utan att förvärvaren hunnit ansöka om lagfart än, eller motsvarande. Omvänt gäller att det förhållandet att tredje man har lagfart inte utgör något hinder mot utmätning hos gäldenären, om det av andra omständigheter framgår att fastigheten tillhör densamme. I klartext: det förhållandet att din fru och inte du själv står skriven på lagfarten medför, som utgångspunkt, att kronofogden inte kan göra anspråk på just fastigheten vid en utmätning – så länge som det inte på annan väg kan visas att fastigheten i själva verket tillhör dig.Bara för att verkligen vara på den säkra sidan ska jag kort uppehålla mig vid vilka omständigheter som hade kunnat medföra att någon blir bedömd som ägare till en fastighet trots att hen inte står på lagfarten. Det har ovan antytts att det vanligaste fallet torde ha samband med fastighetsköp då en giltig överlåtelsehandling har upprättats men lagfart inte hunnit sökas och/eller beviljas. Det fallet ska inte beröras mer; det är inte aktuellt här. Generellt sett råder också lite av en familjerättslig "gråzon" då en make står på lagfarten och på det sättet utgör fastighetens "öppne" ägare; här finns det utrymme för att ställa frågan om den andre maken är att betrakta som "dold samägare" till egendomen (i vilket fall vissa kriterier måste vara uppfyllda, se om dessa t.ex. NJA 2004 s. 397, särskilt stycke tre i HD:s domskäl). Inte heller detta ska redogöras för närmare här eftersom allting verkar vara i sin ordning; du skriver att gåvan har registrerats hos skatteverket innan gåvohandlingen och ansökan om lagfart skickades in till och beviljades av lantmäteriet. Därmed är den giltig i förhållande till givarens borgenärer (långivare) – detta är ju överhuvudtaget själva syftet med ett registreringsförfarande. Sedan Skatteverket beslutat om registrering förs uppgiften om gåvan in i äktenskapsregistret; efter detta kungörs (annonseras) gåvan i Post- och Inrikes Tidningar, varefter en tidsfrist börjar löpa under vilken gåvogivarens borgenärer under vissa förutsättningar kan begära att gåvan i stället ska komma fordringsägarna till del (mer om detta här). Med det sagt: är denna registreringsprocess genomgången är också "säkerhetsventilerna" för gåvogivarens borgenärer stängda. Gåvan är giltig. Det ska också flikas in att Kronofogden vid utmätning i första hand bör ta i anspråk sådan tillgång som kan användas till skuldernas betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären; detta enligt 4 kap. 3 § andra stycket UB. Finns det någon annan tillgång som Kronofogden istället för bostaden kan ta med (mer) iakttagande av dessa hänsyn, så kommer detta att göras i första hand. Med detta vill jag få det sagt att bara för att Kronofogden teoretisk kunde göra anspråk behöver detta inte bli det praktiska resultatet. Det vi har kommit fram till här ovanför om gåvans giltighet gäller endast så länge som du inte har försatts i personlig konkurs av tingsrätten, om fordringsägarna eller du själv begär det, därför att du inte kan täcka dina skulder med utmätningsbar egendom (mer: här). I det läget kan gåvan bli föremål för s.k. återvinning enligt fjärde kapitlet Konkurslagen, KL, med verkan att gåvan "går åter" enligt 4 kap. 6 § KL. En gåva riskerar att gå åter om den har fullbordats viss tid efter den s.k. "fristdagen." Angående förvärv av fast egendom följer av 4 kap. 4 § KL att en gåva, vid beräkning av sådan återvinningsfrist, inte anses ha ägt rum förrän lagfart har sökts. Återvinningsfristen börjar följaktligen löpa från dagen för lagfartsansökan. Om en gåva har skett till någon som är närstående till gäldenären (till dessa räknas maka/make) gäller att gåvan går åter om den ägt rum inom en treårsperiod efter fristdagen. Det framgår av förutsättningarna i frågan att gåvobrevet upprättades i maj 2014; lagfart har m.a.o. inte sökts innan dess. Mot den bakgrunden blir slutsatsen att gåvan ligger inom återvinningsfristen och att den, för det fallet att du försätts i personlig konkurs, är inom räckhåll för dina borgenärer. Återigen - detta är endast aktuellt om du befinner dig i personlig konkurs. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma till mig om du har följdfrågor eller vill att jag klargör något. Vänliga hälsningar,

Krav från Trafikförsäkringsföreningen

2015-02-28 i Preskription
FRÅGA |trafiksförsäkringsföreningen skickade ut innan jul ett papper till mig med en skuld på drygt 25.000 !! detta skulle gälla 2 bilar med summor från år 2000...??..Jag sökte på bilarna eftersom de sade mig inget alls !!!...men de fanns ju inte kvar idag utan idag var regnumren på andra bilar i stockholm. Förstår inget alls och har ALDRIG hört något om detta under alla dessa år. Dessutom har jag varit skuldsatt och för drygt 2 år sedan lyckades jag betala alla mina skulder, ringde runt till alla bolag, kronofogden mm för att se att jag verkligen var helt skuldfri...!! vilket jag var och fick papper på från fler håll..Har också alltid haft bil och betalt på den och ALDRIG har TFF SAGT NÅGOT OM DETTA..Men nu 14-15 år senare kommer detta...Jag mailade dem direkt och frågade vad detta var..men fick inget svar..Varit på långresa 1 månad, och i dag kom brevet från kronofogden !! Vansinnig och jätte ledsen..Efter 2o år skulle jag nu i början på 2015 vara fläckfri och kunna söka lägenhet mm...nu är det dax igen , och nu på grunder jag verkligen inte fattar något av ..får det gå till såhär???????????????..Hjälp mig !!
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Vad tråkigt att höra om situationen. Det är naturligtvis inte kul att få ett kravbrev om något man inte vet vad det gäller. Om du vet med dig att du aldrig stått som ägare på de bilarna de hävdar så rör det sig uppenbarligen om ett fel från deras sida. Då skulle jag rekommendera dig att bestrida deras fordran. Jag antar att brevet du fått från Kronofogdemyndigheten är ett kravbrev, ett s.k. föreläggande. I det borde det även finnas instruktioner om hur du går till väga för att bestrida betalningsskyldigheten. Min rekommendation är därför att du skickar ett bestridandebrev till KFM. De kommer då att fråga Trafikförsäkringsföreningen (TFF) om de vill ta saken vidare till domstol. Under tiden kan det vara bra att fortsätta försöka få tag i dem, TFF, och få situationen utredd. Dessutom gäller att en fordran från TFF preskriberas, dvs blir ogiltig, efter tio år såvida de inte avbrutit preskriptionstiden genom att skicka ett kravbrev (då börjar preskriptionstiden om). Om det stämmer att du inte hört något från dem på över tio år så har fordran preskriberats och de kan därför inte kräva dig på skulden. Du kan därför i ditt bestridande till Kronofogden uppge två anledningar: 1) att du aldrig stått som ägare för bilarna och därför inte är rätt person att kräva samt 2) att fordran i vart fall har preskriberats eftersom tio år har gått sen skulden uppkom.Om saken går vidare till domstol kan det vara bra att ta kontakt med en verksam jurist som kan ge dig vidare rådgivning i ärendet.Mer om betalningsföreläggande (KFM) kan du läsa här: https://www.kronofogden.se/Fattettbrev.htmlPreskriptionslagen finner du https://lagen.nu/1981:130#P2S1.Lycka till och hör gärna av dig om du har fler frågor!Vänliga hälsningar,

Medgäldenärs underlåtenhet att betala

2015-02-26 i Skuld
FRÅGA |Hej jag har en fråga, jag har flyttat ihop med en tjej som har lån med sitt ex hon står som medlåntagare på ett par lån och han struntar totalt i att betala sin del så hon åker på allt finns det någon lösning på detta elände för henne hon jobbar dyngnet runt på fyra olika jobb för att få det att gå runt.
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom det ej framgår under vilka villkor lånet tecknats är det något svårt att avgöra vilka möjligheter din kamrat har att frigöra sig från förpliktelsen att betala. Ansvaret för återbetalning av ett lån som tagits av flera är i förhållande till långivaren (borgenären) som huvudregel solidariskt (se 2 § lagen om skuldebrev). Innebörden av detta är att borgenären kan utkräva hela beloppet av vilkendera låntagare (gäldenär) denne behagar.Berörd regel måste skiljas från det inbördes ansvaret gäldenärerna emellan. Huvudregeln är i detta fall att ansvaret skall vara delat efter huvudtalet i den mån ej annat uttryckligen eller implicit överenskommits. Har någondera gäldenär erlagt betalning med en summa överstigande vederbörandes kvot i det inbördes förhållandet äger denne därför utkräva vad som betalats å den andres räkning av den sistnämnde (regressrätt) (se 2 § 2 st. lagen om skuldebrev).Vore den andre låntagaren ovillig att erlägga betalning, antingen direkt till borgenären eller till den andre gäldenären då denne utövar sin regressrätt, finns som alltid annars möjligheter till tvångsmässig verkställighet genom en rad förfaranden som slutligen leder till utmätning av det fordrade beloppet ur vederbörandes förmögenhetsmassa. Vad antydda rättsmedel består i och hur de utövas kan läsas här. Utöver det nämnda existerar en rad möjligheter att frigöra sig från en förpliktelse vars tillämplighet emellertid inte kan bedömas utan mer ingående information om din kamrats situation samt borgenärens agerande såväl vid fordrans tillkomst som tiden därefter (se ex. skuldsaneringslagen och preskriptionslagen). Inalles gäller följaktligen att din kamrats utsikter beror av lånevillkoren samt att problem orsakade av eventuell ovilja att göra rätt för sig relativt enkelt kan kringgås.Önskas vidare hjälp i ärendet är du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se.Lagen om skuldebrev finner du här.Vänligen,