Skuld efter borgenärs dödsfall

2015-08-04 i Skuld
FRÅGA |Hej! Jag har lånat pengar av min mormor, räntefritt, och har amorterat en liten summa varje månad. Mormor avled i vintras och dödsboet vill nu ha tillbaka det som återstår av min skuld. Måste jag betala tillbaka hela lånet på en gång om dödsboet så kräver eller har jag någon rätt att fortsätta betala av i lägre takt?
Mattias Vilhelmsson |Hej! Jag antar att du och din mormor kom överens om den rådande ordningen som jag förstår består i att du amorterar en del av skulden räntefritt varje månad. Detta avtal, som du och din mormor kom överens om, ändras inte i och med att hennes dödsbo nu "övertar" det. Man kan ganska lätt förstå att dödsboet vill "reda ut" alla räkenskaper så fort som möjligt men det skulle vara en alltför stor inskränkning på din rätt enligt det ingångna avtalet om dödsboet hade möjlighet att ensidigt omreglera avtalet. En möjlighet är ju att ni kommer överens om att skriva ner det som finns kvar av lånet till en nivå som är acceptabel för dödsboet att ta emot och för dig att betala på en gång. Svaret är alltså: nej, du måste inte betala allt på en gång för att dödsboet kräver det.

När är en gåva av bostadsrätt giltig?

2015-08-01 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min särbo har givit mig 25% andel av sin bostadsrätt till mig i gåva. Detta har han skrivit i ett handskrivet brev. Brevet har överlåtits till mig inför mina föräldrar. Detta för ca 2 år sedan.Jag har sedan dess velat upprätta ett Gåvobrev som verifierar samt bli inskriven i kontraktet på bostadsrätten som delägare. Detta har han inte velat. Han har därefter backat och sagt att han inte är beredd att ge mig min andel. Han kan kanske ev ge mig min andel om några år, oklart hur många, och då ska först skatt o lån räknas av.Jag godtar inte detta utan vill faktiskt ha min "gåva", 25% av värdet på bostadsrätten utan avdrag givetvis. Det har gått så långt att jag vill separera och därmed bli utköpt. Hur går jag tillväga, hur framför jag mitt krav. Vill verkligen helst slippa stämma.Med vänlig hälsning Christina Björklund
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Den viktigaste frågan är om det handskrivna brev du har fått kan räknas som gåvobrev. Att det inte är "formellt" upprättat gör faktiskt ingenting, utan det är i princip innehållet som räknas samt att man kan utläsa gåvoavsikten. Enligt 6 kap. 4 § Bostadsrättslagen (https://lagen.nu/1991:614#K6) krävs det att gåvobrevet är skriftligt, underskrivet av både givaren och mottagaren samt att det finns uppgift om vilken lägenhet som avses samt pris (vilket i detta fall är 0 kr).Utom allt detta har det dock även fastslagits i praxis (domen heter NJA 1993 s. 560) att gåva av bostadsrätt är fullbordad i förhållande till givaren först då föreningen har underrättats om överlåtelsen. Detta torde dock inte vara ett problem om det brev du har fått är giltigt såsom gåvobrev; ett löfte om gåva genom gåvobrev blir nämligen i princip bindande mellan givaren och mottagaren (1 § Gåvolagen, https://lagen.nu/1936:83). Du bör i så fall som antytt höra av dig till bostadsrättsföreningen!Så långt teorin. Om du har rätten på din sida, bör du dock informera din särbo om detta. Förhoppningsvis protesterar han inte när han får veta hur det ligger till. I sista hand finns det naturligtvis stämning att tillgå om gåvobrevet är giltigt, och jag skulle tro att din särbo gärna skulle undvika en sådan utgång. Det blir ju väldigt dyrt främst för den som "förlorar" målet!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Betalningsföreläggande för att driva in fordran

2015-07-31 i Fordringar
FRÅGA |jag har lånat pengar åt en kompanjon för att han få inga lån på grund av anmärkningar. kompanjonen har misskött återbetalningarna ibland tagit flera månader innan han betalar. hur blir ja av med honom, vill inte ha honom som kompanjon.L
Viktor Friberg |Hej och tack för din fråga.Inledningsvis vill jag understryka att du först och främst bör kontakta din kompanjon (gäldenären) och begära att han betalar tillbaka lånet. Om detta inte fungerar kan du vända dig till kronofogdemyndigheten som då kan driva in din fordran. Detta gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen och innehålla yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som du begär. Kronofogdemyndigheten prövar inte själva tvisten, utan endast om gäldenären medger anspråket eller inte. Gör han det ålägger kronofogdemyndigheten honom ett betalningsföreläggande och driver in din fordran. Skulle ansökan däremot bestridas finns det, enligt 33 §, möjlighet att få målet överlämnat till tingsrätt.Tveka inte att höra av dig om du har ytterligare funderingar.Bästa hälsningar,

Godtrosförvärv av utmätt egendom

2015-07-29 i Utmätning
FRÅGA |Har en fråga som jag önskar svar på om möjligt. Jag har varit i Skåne och köpt 4 stycken kor, vi avhämtade dem och betalade in på hans konto på plats. Jag har skrivit en avräkning till säljaren och har bankutdrag på vårt köp. Vi visste då inte att dessa 4 kor var utmätta av kronofogden, fick ett telefonsamtal av kronofogdensom var på väg med polis till hagen där korna var. De hämtade korna trots våra protester att vi köpt dessa ochhur skulle vi kunna veta att dessa var utmätta av kronofogden? Finns det ingen köpt i god tro i ärendet?Tacksam om ni kan svara på detta om hur vi kan gå tillväga. Nämnas bör att säljaren nu är omöjlig att få tag på.Tackar på förhand!Linda Svensson
Stina Bagge |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av utsökningsbalken 4 kap 29 § framgår att en gäldenär inte får förfoga över egendom som har blivit utmätt, t.ex. genom försäljning av egendomen, om så är till skada för borgenären. Den försäljning som gäldenären gjort av dessa fyra kreatur till dig är enligt huvudregeln inte tillåten. Normalt brukar KFM undvika att gäldenären förfogar över egendomen genom att säkerställa denna. Så sker genom att KFM tar egendomen i förvar alternativt märker denna som utmätt och lämnar den kvar i gäldenärens förvar. Gäldenären måste då upplysas om att det är straffbart att förfoga över egendomen genom att försäljning etc. Säkerställande av egendom ska ske så fort som möjligt om det inte framstår som obehövligt. I praktiken sker säkerställande nästan alltid. Det stämmer mycket väl att godtrosförvärv kan ske av ej säkerställd utmätt egendom. Om du har gjort ett godtrosförvärv av dessa fyra kor är utmätningen verkningslös, främst eftersom den inte har säkerställts genom omhändertagande eller förbudsmeddelande. Angående förutsättningarna för godtrosförvärv av säkerställd egendom är NJA 2003 A 8 = RIC 43/03 av stort intresse. Tingsrätten uttalade bland annat att en samlad bedömning huruvida ”omständigheterna var sådana att förvärvaren borde ha misstänkt överlåtarens bristande behörighet”. Angående egendomens beskaffenhet krävde TR en särskilt hög grad av aktsamhet vid förvärv av egendom som erfarenhetsmässigt har visat sig känslig. I rättsfallet rörde det sig om en bil. Sammanfattningsvis är avgörande för svaret på denna fråga huruvida ditt förvärv kan klassificeras som ett godtrosförvärv. Så är mycket möjligt. Det beror på vilka undersökningar som genomfördes vid köpet, försäljningsplats och försäljaren som person. Om ett godtrosförvärv är korna dina och kan inte utmätas för en annans skulder. Med vänlig hälsning,

Straffrättsliga inslag i civilrättsliga förhållanden

2015-08-04 i Fordringar
FRÅGA |En person bor i en hyrd villa. Denna person beställer hushållsnära tjänster utan att kunna betala då hon uppbär underhållsstöd från socialen. Detta visste hon vid beställningen. Kan alltså inte ens utnyttja skattereduktion för hushållsnära tjänst. Kvinnan saknar förmåga att betala. Flera krav skickas med dröjsmällsränta tillagd. Kvinnan visar sig vara notorisk lögnare och har nu ca 20 tusen i krav hos KFM från andra fordingsägare. Kan man/ har man då rätt att kräva fastighetsägaren på betalning för arbetet då detta gjorts på dennes tomt/gräsmatta mm? Fastighetsägaren är son till kvinnan. Totalsumman inkl. dröjsmålsränta uppgår nu till 60.000kr.Kvinnan är förmodligen ägare till huset men sonen står som ägare. Han kan gott och väl betala för skulderna hans mamma dragit på sig enl. inkomst uppgifter.Har skickat ett krav till honom också med mina argument men han har givetvis nekat betalnings skyldighet.Målet har varit uppe i Tingsrätten men kvinna friades för att hennes advokat bedyrade att det funnits pengar på kvinnans bankkonto vid beställningarna men hur mycket berättade hon inte. Kvinna sa att hon inte visste varför hon struntat i att betala och blev frikänd!!??Åklagaren har nu överklagat och begärt prövning i nästa instans men min skadeståndsanspråk togs bort och skulle tas upp i enskilt mål.!!?? Va fasen är det för rättssystem vi har. Hade hon då sagt samma sak hade jag fått betala hennes rättegångskostnader!!??
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!Av din fråga så förstår jag det som att du är uppdragstagare och har sedan tidigare ingått ett avtal med en person om att utföra "hushållsnära tjänster". Motparten betalar inte dina fordringar som är förfallna. Därefter beskriver du att målet har varit uppe i Tingsrätten, och då du anger att en åklagare kommer överklaga domen så innebär det att det har varit en straffprocessuell rättegång. Dock har du inte angett vad kvinnan stod åtalad för varav jag inte kommer kunna ge någon närmare rådgivning avseende det brottsliga inslaget i det här fallet. Jag kommer däremot i det närmaste försöka förklara hur detta rättssystem kan te sig i din situation och vilka rättsliga åtgärder du möjligen kan genomföra. Inledningsvis anger jag sammanfattningen som därefter följer med ett utförligare svar. SammanfattningsvisDina teoretiska förutsättningar för att vinna med ett betalningsyrkande i Tingsrätten är goda, fast om mottagaren saknar tillgångar att betala med så förefaller det tyvärr som relativt lönlöst i praktiken.Jag har vridit och vänt på situationen för att försöka hitta ett sätt att angripa fastighetsägaren i det här fallet, som enligt din frågeställning verkar ha medel att betala med och som rimligtvis är involverad i situationen på ett eller annat sätt. Tyvärr så kan jag inte hitta något som är relevant. Det närmsta jag kan hitta är att rikta ett skadeståndsanspråk gentemot fastighetsägaren på grund av förmögenhetsskada. Detta förutsätter dock ett brottsligt agerande från dennes sida, och har fastighetsägaren förhållit sig passiv i situationen så står inget sådant brottsligt agerande att finna.Utförligare svarInledningsvis måste vi skilja på det civilrättsliga och straffrättsliga inslagen i den här situationen. Det civilrättsliga förhållandet uppkommer när du ingår ett avtal med motparten om att utföra hushållsnära tjänster. Avtalet ni ingår angår endast er två och ni kan inte binda tredjeman genom ert avtal. Det innebär att du och din motpart inte kan teckna ett avtal där ni fastställer ett betalningsansvar för en utomstående person. Även om den utomstående personen i det här fallet är en familjemedlem till din motpart, så räknas det fortfarande som en tredjeman. Kortfattat får man slå fast att så länge kvinnans son - motparten - inte självständigt åtagit sig ett betalningsansvar för sin mor, så kan någon betalningsskyldighet inte heller uppstå. Därav vore det lönlöst att försöka inleda rättsliga processer gentemot kvinnans son då dessa tyvärr är utsiktslösa i ert fall. Därmed så är dem enda förutsättningarna för dig att erhålla betalning, att rikta anspråket för de förfallna fordringarna mot kvinnan som du ingått avtalet med. Bortsett från möjligheterna att via kronofogdemyndighetens (KFM) försorg rikta ett betalningsförläggande mot kvinnan, så återstår endast en civilrättslig tvist som förslagsvis inleds genom yrkande om s.k. fullgörelsetalan vid allmän domstol. Ditt yrkande vore då att motparten ska fullgöra avtalet och betala den förfallna fordringen jämte dröjsmålsränta samt stå för rättegångskostnaderna. Dina förutsättningar för en sådan talan verkar goda enligt din frågeställning, vilket kan leda till en vinnande dom där din talan bifalles. En sådan dom är s.k. exigibel vilket innebär att du kan gå med domslutet till KFM och begära verkställighet genom utmätning. Som du hör kan du i bästa fall vinna ett domslut som inte bara fastställer din rätt till betalning, utan även ger dig rätt att få betalningen verkställd tvångsvis genom KFM. Dock är det en lösning med akilleshäl. Det förutsätter i stort sett att motparten har betalningsförmåga, eller tillgångar som är utmätningsbara (bil, båt etc.). Saknar motparten några som helst tillgångar så kommer din fordran hamna på hög hos KFM tillsammans med andra fordringsägare. Detta är den civilrättsliga processen som kan te sig högst orättvis i vissa situationer. Det uppställer en form av retroaktivt krav att du innan arbetet utförande skulle ha säkerställt att motparten var betalningsvillig. Ett krav som dock kommer till tydligt uttryck på vissa marknader där man som regel utför kreditupplysning innan leverans av vara eller tjänst. Detta system av regler ska inte förväxlas med dem straffrättsliga. Staten och tillika lagstiftaren har upprättat ett system av regler som vanligtvis förbjuder oss från visst handlande och i undantagsfall kräver att vi ska agera på ett visst sätt i andra situationer. Dessa regler sanktioneras med olika straff såsom böter, vite, fängelse etc. En stor skillnad här är att om någon bryter mot dessa regler så är det (förutom i ett fåtal undantagsfall) staten som åtalar och processar gentemot den enskilda "lagbrytaren", vilket är uppdraget åklagaren har att utföra, d.v.s. att representera staten i dessa situationer. Det kan självklart uppstå situationer, som både har ett inslag av civilrättsliga regler och straffrättsliga. Detta blir högst relevant vid exempelvis skadegörelsebrott, där gärningsmannen som utfört den skadevållande gärningen blir åtalad inom ramen för det straffrättsliga systemet. Men när det kommer till ersättningsfrågan för den skadelidande parten, så har denna att yrka enskilt anspråk enligt civilrättsliga regler. I en sådan situation går de olika processerna hand i hand, där en fällande dom för straffrättsliga skadegörelsen nästan uteslutande leder till ett bifall för det civilrättsliga ersättningsanspråket. Andra exempel, som jag även tror kan vara gällande i ditt fall, är bedrägeri (BrB 9:1), bedrägligt beteende (BrB 9:2) och oredligt förfarande (BrB 9:8), som jag misstänker kan vara fråga om i ditt fall (?). Dessa exempel innebär också ett straffrättsligt inslag där staten processar för den brottsliga gärningen och ett civilrättsligt inslag där den skadelidande parten har att processa för att få ersättning för skadan. ---Jag hoppas rådgivningen har varit vägledande och om någonting har varit oklart i rådgivningen så är du välkommen att kontakta mig på nedanstående mailadress.Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Förenklad delgivning samt preskriptionsavbrott

2015-07-31 i Preskription
FRÅGA |Gällande förenklad delgivning. Det ska finnas en lag som vunnit laga kraft att du är delgiven om du får brev med jämna mellanrum som ej kommit tillbaka till avsändaren. eller ett inkassoföretag skickar typ 5 brev per år med jämna mellanrum så ska det skett ett preskriptionavbrott om ej breven kommit tillbaka till avsändaren. Gäller den lagen även om man har ett intyg från posten att dom haft problem med posthanteringen under flera år i just ett specifikt område. Samt vilken lag hävdar dom på?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Förenklad delgivning behandlas i delgivningslagen, https://lagen.nu/2010:1932, och preskriptionsavbrott behandlas i preskriptionslagen, https://lagen.nu/1981:130.Förenklad delgivning används av myndigheter som ett sätt att delge handlingar utan att personen som ske delges behöver skriva på ett delgivningskvitto. Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats, delgivningslagen 22 och 23 §§. Förenklad delgivning får användas om parten har fått information om att förenklad delgivning kommer att användas. Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid, 26 §. Du kan läsa mer om förenklad delgivning på domstolsverkets hemsida, här.Som jag tolkar din fråga handlar den främst om preskriptionsavbrott, och vad som krävs för att ett preskriptionsavbrott ska anses ha skett, vilket alltså är en annan fråga än den om förenklad delgivning som berördes ovan. Preskriptionsavbrott sker bland annat när gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären, preskriptionslagen 5§. Vad som krävs för att en gäldenär ska anses ha fått ett sådant skriftligt krav framgår inte direkt av preskriptionslagen. Kronofogden har dock i ett ställningstagande(här) uttalat följande. Har en borgenär i samband med invändning om preskription visat att gäldenären fått minst fyra påminnelser om fordran till sin vid varje tid gällande folkbokföringsadress/korrekta adress under ordinarie preskriptionstid, utan att komma i retur, får han därmed anses ha styrkt att preskriptionsavbrott uppkommit beträffande den aktuella fordran. Detta dock under förutsättning att gäldenären inte kunnat anföra någon tänkbar förklaring till att samtliga kravbrev förkommit under postbefordran eller någon förklaring till att han av annat skäl inte fått del av dem.Enligt ställningstagandet finns det alltså möjlighet att, till exempel genom intyg från posten om att posthanteringen inte fungerar, visa på en annan tänkbar förklaring till att breven inte har kommit fram och därmed hävda att preskriptionsavbrott inte har skett. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Betalningsföreläggande

2015-07-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en hanhund som jag har på foder för att para med andra tikar. Han blev utlånad till en tjej som visste om att jag tog 2000kr för språngavgift, och när hon skulle betala sa hon att hon inte hade pengar så vi skrev ett skriftligt avtal med senaste datum som hon skulle betala. Hon bröt det och sköt upp tiden, nu har detta pågått i över tre veckor. Jag har både printscreens att hon sagt att hon ska betala och det handskrivna kontraktet med hennes underskrift och allt. Jag undrar hur jag kan gå vidare när hon inte betalat, iomed att kontraktet är brutet ifrån hennes sida?Tacksam för hjälp Mvh /Vera Isaksson
Anton Peterzén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du har i detta fall en fordran på den som hyrde din hund. I det fall en fordran är förfallen och en avtalspart trots påminnelser alltjämt vägrar betala så är ett av de snabbare sätten att få betalt att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Länk med mer information om detta finner du här. Kronofogden kan då i slutändan göra utmätningar av personens egendom för att du ska få betalt för din fordran. En förutsättning för att ett betalningsföreläggande ska meddelas är dock att betalningsansvaret inte bestrids. I det fall betalningsansvaret bestrids så kommer kronofogden överlämna ärendet till tingsrätten, för att det där ska behandlas som ett tvistemål. Jag vill dock göra dig medveten om att du kommer att du kommer behöva betala ansökningsavgifter hos kronofogden, såväl som eventuella ansökningsavgifter i domstol, så mitt råd är därför att du återigen försöker föra en dialog med din motpart för att se om ni ändå inte kan komma överens i godo. Hoppas situationen löser sig. MVH

När upphör ett borgensåtagande?

2015-07-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej. jag har gått i borgen för två personer för hyran på deras lägenhet. Nu har de separerat och en har flyttat. Då anser jag att mitt borgenförordnaden upphör, eftersom kontraktet jag skrivit under gäller på två personer.är det så eller har jag fel
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller borgensåtagande upphör detta när gäldenären har betalat sin skuld till borgenären, alltså när gäldenären inte längre har något betalningsåtagande. Alltså upphör ditt borgensåtagande när ingen av de två personerna längre har ett betalningsåtagande gällande hyran oberoende av om någon flyttar ut ur lägenheten. Eftersom fortfarande en av personerna bor kvar i lägenheten finns det fortfarande ett betalningsåtagande för dennes del. Även om båda personerna skulle flytta ur lägenheten kommer du fortfarande ha kvar ditt borgensåtagande om de fortfarande har ett hyreskontrakt. För att summera, ditt borgensåtagande gäller fortfarande så länge någon av de personer du gått i borgen för har ett betalningsåtagande gällande hyran. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!Mvh