Indrivning av muntlig skuld - KFM

2014-04-23 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag har tidigare lånat ut pengar till en mycket när vän. Dock har det varit stora problem med att få tillbaka pengarna av honom. Det rör sig om en mindre summa pengar (mindre än 5000). Den missen som jag själv har gjort är att det inte skrevs något papper mellan oss när jag lånade ut pengarna. Dock har det vid flera tillfällen i våra skriftliga konversationer tagits upp angående skulden både att den är obetald och vilken summan är, vilket han bekräftat. Jag har tagit kontakt med kronofogden för att eventuellt ta hjälp för att kräva in skulden. Vilket jag meddelat honom, detta har gjort att han nu säger sig komma "dra det till rätten". Jag undrar helt enkelt angående vilken rätt jag har dels att kräva in pengarna genom kronofogden samt hur det brukar fungera angående om ärenden dras till rätten och det inte har skrivits papper mellan oss om skulden bara bekräftat vid fler tillfällen i skriftliga konversationer.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig med din fråga till Lawline!När det gäller avtal mellan två vänner om att låna pengar finns inga formkrav. Ett muntligt avtal är alltså lika bindande som ett skriftligt! Däremot har det betydelse i bevishänseende.För att kronofogden ska kunna hjälpa till att driva in pengarna (verkställighet) krävs att du har ett verkställbart beslut. Det kan bestå av antingen en dom där domstolen fastställt att din vän är skyldig dig pengar eller av ett utslag meddelat av KFM efter att du ansökt om betalningsföreläggande.Hur en ansökan om betalningsföreläggande går till kan du läsa mer om på KFM's hemsida men i korta drag får din vän ett brev från KFM med ditt betalningskrav. Vännen kan antingen 1) betala skulden till dig, 2) godkänna skuldförhållandet/inte höra av sig alls (i vilket fall KFM meddelar utslag som de sedan kan hjälpa till att driva in) eller 3) bestrida skuldförhållandet.Om du har tur sker något av de två första alternativen. Om din vän istället bestrider skulden har du möjlighet att ta saken vidare till domstol om du vill. KFM lämnar då över ärendet till tingsrätten.Om ni väl hamnar i domstol är det bra om du har bevis som styrker att det faktiskt rörde sig om ett lån, när det skulle betalas tillbaka etc. Om du har kvitto på utbetalning, något vittne som kan styrka skuldförhållandet och dessutom skriftliga konversationer där vännen bekräftar skulden anser jag att du har bra underlag för att få en dom till din favör. Med en sådan dom kan KFM hjälpa dig att driva in skulden om vännen ändå skulle vägra betala.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Mer info om betalningsföreläggande hittar du här: http://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlMvh,

Vägran att betala gemensam skuld

2014-04-15 i Skuld
FRÅGA |Min före detta sambo vägrar att betala vårat gemensamma banklån, vilket gör att jag får betala allt själv.Vad kan jag göra för att få in hens del ?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga kan få olika svar beroende på hur lånevillkoren ser ut. Det vanligaste vid gemensamma banklån är dock att gäldenärerna (d.v.s. de betalningsskyldiga) svarar solidariskt för skuldförbindelsen. Detta är huvudregeln i svensk rätt och kommer till uttryck i 2§ skuldebrevslagen. Om ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär detta att banken kan vända sig till vem som helst av er båda med krav på betalning av hela skulden. Om du betalar mer än din del av skulden får du dock en s.k. regressfordran mot din före detta sambo vilket innebär att du kan vända dig mot denne och kräva igen vad du fått betala utöver din del, även detta följer av 2§ skuldebrevslagen.Om din före detta sambo skulle vägra att betala vad denne är skyldig dig kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med indrivning av skulden. Detta görs enklast genom ansökan om betalningsföreläggande som är ett förfarande som är väl lämpat för relativt klara anspråk. Vid en sådan ansökan får du bland annat ange om du vill ha hjälp med att driva in skulden eller inte.Mer information om hur du ska gå tillväga hittar du på http://www.kronofogden.se/Ansokningar.html.Skuldebrevslagen hittar du här.Hoppas att detta var svar på din fråga och att allt löser sig!Vänligen,

Försäljning av fastighet via paketering i aktiebolag och återgång av fastighet efter säljarbolagets konkurs?

2014-04-10 i Konkurs
FRÅGA |Jag startade upp ett bolag i mars 2013 och hittade lokaler där jag hyrde in mig för att ha produktion. Bolaget B som var hyresvärd hade egen produktion men skulle avveckla den under sommaren. Allteftersom vi växte så behövde vi mer yta och kom så småningom fram till att det bästa kanske vore att köpa lokalen och vår gamla hyresvärd skulle i det fallet bli hyresgäst. Dom skulle sluta sin produktion och istället bli ett försäljnings- och konsultbolag. De bildade ett bolag som köpte över fastigheten för 16,5 milj. och sålde bolaget till mitt bolag för 23,5 milj. Fastigheten var värderad till ca 24-25 milj. om den var fullt uthyrd. Nu var vi i produktionslokalen och hade det gamla bolaget som hyresgäst på ca 50% av kontoret för en hyra av ca 500 000 om året, lika mycket skulle kunna komma in om vi kunde hyra ut resten. De drog igång sin verksamhet men efter 4 mån så drog banken in deras kredit och bolaget B gick i konkurs. Vi förlorade på det sättet en hyresgäst och står nu med ett i stort sätt tomt kontor. Konkursförvaltaren sålde då alla inventarier till mitt bolag, eftersom det var ju enklast för honom att slippa leta köpare för alla kontorsmöbler och bra för mig om jag i framtiden kunde hitta hyresgäster. Så igår fick jag ett mail som sade att konkursförvaltaren ansåg att bolaget B hade sålt fastigheten för billigt och ville kalla det en gåva så att han vill att köpet skall gå tillbaka vilket skulle innebära att jag får avstå fastigheten för ca 16 milj. och att få tillbaka något från bolaget som sålt till mig är obefintlig. Detta skulle innebära att våra 17 man som idag arbetar i bolaget blir utan jobb, att hantera en förlust på ca 7 milj. är inte möjligt. Jag som tror att jag gjort allt rätt med revisorer och advokater, banken har läst igenom alla papper ingen har reagerat, för ingen visste väl att bolaget B skulle gå i konkurs. Dessutom att konkursförvaltaren sålt alla inventarier till mig är ju också märkligt. Vad finns det för möjligheter, antagligen är en tom fastighet på den orten inte värd mer än 16-18 mil.j + alla kostnader runt detta, så var finns moralen hos advokatkåren.
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!Jag sammanfattar omständigheterna först, mest för min egen skull: Bolaget B – som ursprungligen alltså hyrde ut en kontorslokal i fastigheten till ditt bolag (A) (och därför hade ställning som din hyresvärd) – lät bilda ett nytt bolag (X) vilket köpte upp fastigheten vari A:s hyresrätt utövades och sedan sålde X till bolag A. Sedan bolaget B gått i konkurs har nu fråga uppkommit om försäljningen av X (fastigheten) skett till underpris (”för billigt”) och därför ska klassificeras som gåva. I det fallet kunde fastigheten komma att gå tillbaka/återvinnas till bolag B:s konkursbo. Omständigheterna visar att det har varit fråga om att försälja en fastighet på ett sätt som blir allt vanligare: genom s.k. fastighetspaketering i bolagsform. Enkelt beskrivet utförs detta genom att ett moderbolag bildar ett dotterbolag och införlivar en fastighet i det senare. När fastigheten flyttas över bolagsinternt från moderbolaget till dotterbolaget används fastighetens skattemässiga värde som försäljningspris, inte marknadsvärdet (i det aktuella fallet verkar det skattemässiga värdet ha uppskattats till 16,5 milj.). Väl i dotterbolaget kan nu fastigheten komma att bli föremål för extern försäljning såsom en del i dotterbolaget vid försäljningen av det senare. Det som säljs är alltså ett bolag (bolagsandelar/aktier) vari fastigheten ”paketerats.” Att det således blir fråga om försäljning av aktier och inte fast egendom får, rättsligt sett, till följd att överlåtelsen regleras av Köplagen istället för Jordabalken. Konsekvensen av att fastigheten inte byter ägare – det är ju bolaget som övergår från säljare till köpare; endast i förhållande till bolaget har ägarförhållandena förändras – är att ingen stämpelskatt aktualiseras. Vad angår priset för bolaget betalar inte sällan köparen en summa motsvarande fastighetens marknadsvärde (vilket väl det ifrågavarande fallet måste anses illustrera: här har ju bolaget X förvärvats för 23,5 milj. och fastighetens värde uppskattats till 24-25 miljoner). Sammanfattningsvis är skälet till utvecklingen mot bolagspaketering skattemässiga. 2003 genomfördes vissa lagändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, av innebörd dels att vissa underprisöverlåtelser blivit tillåtna, dels att kapitalvinst i samband med försäljning av s.k. näringsbetingade andelar skattebefriats. En säljare behöver följaktligen inte längre betala kapitalvinstskatt vid försäljning av t.ex. ett dotterbolag i vilket en fastighet ”inpaketerats”. Och för en köpare består fördelarna med den här typen av förfarande däri att vederbörande inte måste erlägga stämpelskatt på förvärvet av (det ”fastighetspaketerande”) bolaget. Vid bolagsöverlåtelse uppstår emellertid i regel en latent skatteskuld, en uppskjuten skatt, som finns inbakad i paketet/bolaget. Skatten realiseras först den dagen fastigheten säljs ut ur bolaget. Mer om detta i regeringens proposition 2002/03:96, Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar,s.133 ff., se: http://www.regeringen.se/content/1/c4/31/11/65585c9b.pdf.En bolagstransaktion är emellertid är en mer komplex historia än en traditionell fastighetsöverlåtelse. Något som är av stor vikt för en köpare vid denna typ av överlåtelser är att granska transaktionshistoriken för det som överlåts för att få en uppfattning om hur objektet har ”vandrat” inom koncernen. Ytterst löper en köpare risken – såsom har skett i det aktuella fallet – att få ett krav på återvinning riktat mot sig efter säljarens konkurs. Relevant lagstiftning är härvid 4 kap. Konkurslagen, KonkL (se: https://lagen.nu/1987:672). Syftet med återvinningsreglerna är att samtliga borgenärers intressen ska kunna tillgodoses i samma utsträckning i konkursen; rättshandlingar som vidtas viss tid före konkursen ska inte kunna gynna respektive missgynna enskilda borgenärer. En i sig fullt juridiskt giltig transaktion kan därför tvingas i retur, och prestationerna behöva återgå. 4 kap. KonkL tillhandahåller en katalog över de prestationer som kan återvinnas.Du skriver att Konkursförvaltaren i det här fallet anser att bolaget B sålt fastigheten för billigt och vill kalla det en gåva. I all hast ska jag bara nämna att för att en gåva ska anses vara förhanden måste säljaren först och främst ha haft gåvoavsikt. Bedömningen av detta ska göras på objektiva grunder och av relevans är huruvida gäldenären har haft klart för sig att han överlät egendomen utan att få något vederlag som motiverade överlåtelsen, t.ex. vid transaktioner koncernbolag emellan, se Palmér & Savin, Konkurslagen (28 februari 2014, Zeteo), kommentaren till 4 kap. 6 §. Det skall också inskjutas att konkursförvaltarens påkallande av återvinning sker med stöd av 4 kap. 19 § KonkL.Kan det fastställas att en viss transaktion utgjort en gåva kan denna återkrävas till konkursboet med stöd av 4 kap. 6 § KonkL. Detta under förutsättning att den, en viss tid innan konkursansökan gjordes, utgått från den sedermera konkursförsatte juridiska eller fysiska personen, till nackdel för borgenärskollektivet. Angående rekvisiten för att återvinna egendom, i egenskap av gåva, som utgått ur konkursboet innan konkursansökan, se regeringens proposition 1986/87:90 Om ny konkurslag s. 217-218 (se: file:///C:/Users/%C3%A4gare/Downloads/prop_198687__90.pdf). Huruvida fastigheten, i egenskap av gåva, kommer att återkrävas eller inte avgörs i slutändan, enligt 4 kap. 6 § 1 st., på om det kan visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder. Den motbevisning som du måste prestera till bemötande av återvinningskravet är följaktligen att gäldenärens förmögenhet vid tiden för fastighetstransaktionen uppenbart översteg dennes skulder, med andra ord att bolaget B var sufficient. I det här fallet har bolaget B varit bokföringsskyldigt, varvid departementschefen i prop. 1986/87:90 s. 217 har uttalat att i första hand räkenskapsmaterialet för den aktuella perioden är av betydelse. Sammanfattningsvis: det som du konkret, praktiskt måste göra nu sedan konkursförvaltaren rest anspråk på att fastigheten ska återvinnas i egenskap av gåva, är att, om möjligt, genom tillgängligt räkenskapsmaterial visa att bolaget B var sufficient vid tiden för transaktionen. Angående detta uttalades i propositionen att en svarande genom konkursförvaltaren borde ges tillgång till allt det räkenskapsmaterial som övertagits av vederbörande. Upprätta med andra ord, som ett första steg, kontakt med konkursförvaltaren i syfte att få åtkomst till räkenskaperna.För vidare hjälp, alltifrån förmedling av juridiskt ombud till svar på uppföljande frågor, kan du kontakta mig på 076-226 18 13 eller via mail på martaahlen24@gmail.com. Jag önskar dig lycka till! Vänligen 

Preskriptionstid för återbetalning av bostadsbidrag

2014-04-09 i Skuld
FRÅGA |Hur långt efter kan försäkringskassan kräva återbetalning av bostadsbidrag, oavsett vem som har räknat fel? När kan man "andas ut". Har hört så många historier om folk som blir återbetalningsskyldiga.
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga!Försäkringskassan kan inte kräva att du ska betala tillbaka ett felaktigt utbetalt bostadsbidrag om fordran har preskriberats, 8 § Preskriptionslagen (https://lagen.nu/1981:130). Enligt 2 § 1 st är preskriptionstiden för en sådan skuld 10 år från skuldens tillkomst, alltså från det tillfälle bidraget betalades ut. Detta gäller dock inte om preskriptionstiden avbryts dessförinnan. Preskriptionstiden kan avbrytas på tre olika sätt, 5 §: 1. Genom att man betalar en del av sin skuld eller på annat sätt visar att man erkänner den aktuella skulden.2. Att man får ett skriftligt krav på, eller en påminnelse om, att man ska betala skulden.3. Att borgenären (Försäkringskassan) väcker talan mot den som är återbetalningsskyldig eller på annat sätt åberopar fordringen vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord.Om preskriptionstiden avbryts börjar det löpa en ny preskriptionstid på 10 år, 6 §. Sammanfattningsvis är alltså svaret på din fråga 10 år om Försäkringskassan inte på något sätt uttryckligen kräver att du ska betala din skuld inom den tiden. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar, 

Utmätning av bostadsrätt

2014-04-20 i Utmätning
FRÅGA |Hej, Jag fick ett brev om utmätning från kronofogden gällande min bostadsrätt. Jag har skulder hos kronofogden på runt 185 000 och fast jag vädjat om att komma fram till en avbetalningsplan via löneutmätning så fick jag detta brevet. De har stängt under påsken nu så jag måste vänta tills de svarar efter påsken.. Hela påsken är förstörd och jag känner mig så ledsen. Jag vill bara höra vad jag har för rättigheter? Kan de göra så utan ens ha gjort en löneutmätning? Tacksam för råd! Med vänlig hälsning, D
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.När Kronofogden beslutat om mätning brukar de normalt utmäta pengar, banktillgodohavande och andra likvida tillgångar som du har först. Därefter utmäter de lön, fondandelar och lös egendom (bostadsrätt). Kronofogden försöker i det längsta undvika att utmäta bostäder, men om du inte har någon annan egendom som Kronofogden kan sälja för att få betalt för skulden har de rätt att mäta ut bostadsrätten. Du skriver även att du vill få en avbetalningsplan hos Kronofogden. Du nämner ej huruvida din skuld är till privata företag och privatpersoner eller till staten. När det gäller skulder till staten kan Kronofogden i vissa fall bevilja en avbetalningsplan. Men om du har en skuld till privata företag eller privatpersoner kan Kronofogden inte besluta om avbetalningsplan. Du bör därför kontakta den du är skyldig pengar och komma överens om en avbetalningsplan. Med vänlig hälsning,

Vanlig handräckning

2014-04-12 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej Jag hyrde ut min bostad förut allt gick bra hyresgästen flyttade men lämnade kvar Akvarium, möbler, motionscyckel vinterdäck och annat skräp. Jag har trotts påstötningar muntligt och via mail skräpet fortfarande liggande hos mig. Han fick en deadline då allt skulle bort, men inget har hänt. Frågan; Kan jag kasta det? MVH
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.I din situation skulle jag råda dig att att ansöka om vanlig handräckning hos kronofogdemyndigheten. Det är ett hjälpmedel för just den situation du är i, när någon förvarar saker åt annan och den andre vägrar hämta. Ansökan är lätt att göra och sker genom en blankett som kan laddas ner på kronofogdemyndighetens hemsida. När ansökan väl kommit in kommer din hyresgäst få ett brev med ett föreläggande att han måste hämta sina saker. Förhoppningsvis hämtar han då sakerna, men skulle han inte göra det får du ett utslag av kronofogden som säger att du har rätt. Utslaget innebär att du kan få hjälp av kronofogden att faktiskt hämta sakerna. Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Vill få betalt

2014-04-10 i Skuld
FRÅGA |Hej, jag har haft ett fondkonto som min mamma gjorde till mig när jag var liten och sparat pengar på. I förtroende har hon och jag lånat mellan 11-12 tusen från kontot till min pappa och har fortfarande inte fått tillbaka pengarna banken sa att jag skulle kontakta juridik eller polis och jag testar med juridik först.
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Om det ej fungerar att prata med din pappa om att få pengarna tillbaka så kan du ansöka hos Kronofogden om en betalningsförläggande och verkställighet. Men för att du ska kunna ansöka om dessa så måste förfallodagen för skulden ha passerat. Har ni ej bestämt när din pappa ska betala tillbaka skulden så kan du ansöka hos tingsrätten istället. Hur du gör en stämningsansökan hos tingsrätten finner du här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/Med vänlig hälsning,

Sakrättsligt skydd vid köp av bil

2014-04-09 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Min mosters väninna har en bil. Den är värd 30 000 kr. Hon har sålt bilen till mig och jag betalade den (30 000) för ca 3 veckor sen. Jag har inte hunnit hämta den än då hon bor ca 40 mil ifrån mig. Nu fick jag höra att hon har det jättedåligt med pengar och att Kronofogden skulle dit och utmäta grejer. Min moster sa också något om konkurs. Kommer de kunna ta min bil, den är ju min? Har försökt läsa om att jag inte har något skydd för att jag inte tagit bilen till min "besittning". Läste också något om att det finns undantag till besittningen. Och vissa saker som t.ex. en bil kunde man också få ha kvar som beneficium, hon behöver ju den? Är det ett undantag till besittningen så att hon kan få ha kvar bilen och sen kan jag hämta den när jag kan?Tack på förhand.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det juridiska problem som du beskriver har ett eget rättsområde, nämligen sakrätten. Sakrätten reglerar frågor och konflikter som uppstår när två eller flera parter gör anspråk på samma egendom och bestämmer hur sådana problem ska lösas. Det finns ingen specifik sakrättslag, utan sakrätten är istället reglerad genom ett flertal olika lagar och rättsprinciper som har utarbetats i rättsfall genom åren. En mycket vanlig situation inom sakrätten är just den som du råkat ut för, nämligen att en köpare har köpt en vara av en säljare med ekonomiska problem och som samtidigt riskerar att bli utmätt av Kronofogden för att täcka sina skulder. Frågan blir då om det är köparen eller borgenärerna (genom Kronofogden) som har rätt till varan. Det mest logiska kan tyckas vara att du har rätt till bilen eftersom att du redan har betalat den. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. För att rent sakrättsligt ha rätt till en vara krävs det att man har uppnått så kallat sakrättsligt skydd, vilket endast kan fås på vissa speciella sätt, som också har ett samband med vilken typ av egendom det är fråga om. För att ha rätt till bilen krävs det alltså att du har uppnått detta sakrättsliga skydd. Den bil som du har köpt av din mosters väninna är i juridisk mening lös egendom och närmare bestämt lösöre. Av betydelse i sammanhanget är även att du har köpt den av en privatperson och att konsumentköplagen därför inte är tillämplig, då just konsumentköplagen innehåller ett extra sakrättsligt skydd som innebär att köpeavtalet i sig räcker som bevis. Det gör det alltså inte i detta fall när istället köplagen tillämpas. För att kunna få sakrättsligt skydd för lösöre finns det ett antal olika metoder. Det absolut vanligaste och enklaste är genom tradition, som oftast kommer till uttryck genom traditionsprincipen, vilket är det som du har läst om. En tradition innebär ett överlämnande av egendom från en persons besittning till en annans. Begreppet besittning är i sig mycket omfattande, men innebär ungefär att en sak eller ett föremål befinner sig under någons omedelbara kontroll. Enkelt uttryckt innebär det att man ska förfoga över egendomen i fråga. För din situation med bilen kan det beskrivas såhär: Så länge du inte har hämtat bilen från din mosters väninna, så förfogar du inte över den. Det innebär att du inte har besittning om den ännu och att väninnan inte heller har förlorat besittningen om bilen. Därför har det följaktligen inte skett en tradition, och du har ännu inte sakrättsligt skydd för den bil som du har köpt. Ett säkert sätt för att bilen inte ska kunna utmätas av Kronofogden för hennes skulder är därför att hämta hem den från henne. Det ska även nämnas att det faktiskt finns ytterligare ett tillvägagångssätt för dig att få sakrättsligt skydd för bilen med en metod som är betydligt mindre känd hos allmänheten, nämligen lösöreköpsregistrering. En lösöreköpsregistrering sker genom att du skickar in en ansökan till Kronofogden innehållandes köpekontrakt, underskrifter och övriga betydelsefulla uppgifter (samtliga uppgifter som krävs framgår av Kronofogdens hemsida). Trettio dagar efter att ansökningen har kommit in till Kronofogdemyndigheten så är sedan bilen som du har köpt skyddad från utmätning. Nackdelen med denna metod är givetvis att bilen fortfarande kan utmätas under dessa trettio dagar, samt att ansökan kostar 700 kr. Metoden kan dock vara lämplig om du inte har möjlighet att hämta bilen på ett tag framöver. Hur du går tillväga finner du i denna länk: http://www.kronofogden.se/Registreringavlosorekop.htmlAlltså: vi har nu konstaterat att du för tillfället inte har sakrättsligt skydd för din köpta bil, och att du antingen måste åka och hämta hem den eller registrera köpet och vänta i trettio dagar för att du ska kunna vara helt säker på att bilen inte blir utmätt för hennes skulder. Som du har märkt så finns det dock vissa regler i Utsökningsbalken som rör beneficium, det vill säga sådan egendom som Kronofogden inte får utmäta av den skuldsatte. Dessa regler finns i 5:1 UB (se https://lagen.nu/1981:774#K5P1S1). Det finns ingen uttalad regel som gäller för just bilar, men det brukar tolkas i in i 3p som handlar om arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet – det vill säga den skuldsattes arbete. Bedömningen beror därför i stort på hur situationen ser ut för din mosters väninna. Om hon har flera bilar, alternativt att hon inte har ett stort behov av att ha en bil för att kunna ta sig till arbetet och bedriva sitt arbete, så kommer troligen bilen inte att anses som beneficium och därmed kunna utmätas. Vad gäller värdet på bilen, så kan vissa föremål undantas ur utmätningen på grund av att det helt enkelt inte är ”värt” för Kronofogden att sälja dem. Det går inte att säga exakt var en sådan gräns går och det finns inte heller några nya rättsfall som ger ledning i frågan, men min bedömning är att Kronofogden antagligen skulle kunna utmäta en bil som är värd 30 000 kr.Hoppas att denna utläggning förklarade situationen!Med vänliga hälsningar,