Preskription av skadestånd för personskada

2017-10-17 i Preskription
FRÅGA |År 2003 var jag 7 år gammal och följde med min mammas väninna på jobbet, hon jobbade då på ett tidningstryckeri. Jag fastnade i rullbandet som tidningarna rullas ut på, och hela min arm rullades in "under bandet" och bandet fortsatte rulla så min hud brändes bort. Jag fick andra gradens brännskada på armen, tredje graden mitt på handen och på mitt lillfinger fick jag fjärde gradens brännskada. När vi kom till sjukhuset ville dem ta bort mitt lillfinger då dem trodde den inte skulle ha någon fungerande funktion efter läkningen, men det tillät som tur va inte min mammas väninna. Vi flyttade till Sverige bara några dagar efter denna händelsen, och jag var på sjukhuset varje söndag i två år för att rensa bort död/gammal hud och för att se så att det läkte bra. Jag kunde alltså inte använda min arm normalt på två år. Nu, 14 år senare har jag ett riktigt fult ärr på hela armen och jag får inte svar från något håll vad jag kan göra för att få ersättning för detta. Enligt den svenska vården kunde jag få en operation för att göra ärret mindre synligt, när jag fyllde 19, men det nekar dem nu när jag tar kontakt, idag är jag 22 år... Eftersom jag inte var försäkrad då olyckan inträffade så finns det inget försäkringsbolag som kan hjälpa mig heller. - På arbetsplatsen var det inga skyltar att barn inte skulle vistas på platsen, detta sattes upp efteråt.- Det var inget "skydd" där rullbandet rullar ner, så vad som helst kunde fastna där.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att efter en skadegörande handling, har den skadelidande (i detta fall du) tio år (2 § preskriptionslagen) på dig att göra ditt skadeståndskrav gällande mot skadevållaren (tryckeriet). Har du inte det förlorar du din rätt till ersättning efter preskription inträtt.Har du däremot gjort preskriptionsavbrott (5 § preskriptionslagen), löper en ny tid om 10 år från dagen du gjorde preskriptionsavbrott (6 § preskriptionslagen).Av din fråga framgår dock inte att något preskriptionsavbrott har gjorts, varför ditt anspråk om skadeståndsersättning bör ha preskriberats.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Konkursförvaltare nekar styrelseledamot tillgång till bolagets bokföring

2017-10-17 i Konkurs
FRÅGA |Som styrelseledamot har man rätt till att få en SIE fil eller tillgång till bolagets bokföring för att kunna stämma av kontot, moms, arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter för anställda. Har konkursförvaltare rätt att förneka tillgång till själva bokföring både i pappers format och i programmet.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När en konkursförvaltare omhändertar ett bolag så har gäldenären förlorat rådigheten över tillgångarna. Den av domstolen utsedda konkursförvaltaren har långtgående befogenheter att förfoga över konkursboet. Det är alltså konkursförvaltarens rätt att neka dig som styrelseledamot tillgång till bolagets uppgifter. Om du har problem med konkursförvaltarens åtgärder kan du föra fram frågan till tillsynsmyndigheten som är Kronofogdemyndigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Utformning av skuldebrev

2017-10-17 i Fordringar
FRÅGA |Kan man skriva ett skuldebrev med följande villkor och egenskaper:En ägare av en andel i en bostadsförening lånar ut ett belopp till föreningen.Lånet löper utan ränta.Lånet skall på vissa villkor (som kanske aldrig inträffar) återbetalas helt eller delvis.Återbetalning kan komma att ske vid flera olika tillfällen om villkoren är uppfyllda.Lånet löper för evigt eller tills det totala skuldbeloppet återbetalats.Tanken är att återbetalning skall ske till den eller de som vid återbetalningstillfället/ena äger andelen i föreningen.Om jag förstår det hela rätt så kan en andel inte vara borgenär utan det måste vara en person, dvs det går inte att göra som beskrivs ovan.Skulle man då kunna åstadkomma något likande genom att skriv skuldebrevet till innehavaren eller viss person eller order. Därefter så överlåts skuldebrevet successivt på ny ägare av andelen i föreningen.Kan detta på något sätt regleras i själva skuldebrevet eller på annat sätt utformas så att det knyts till aktuell ägare av andelen?I och med att det kan bli en lång löptid antar jag att någon form av förnyelse av skuldebrevet måste ske med jämna mellanrum.Eller finns det andra och kanske bättre sätt att reglera ovanstående?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån de frågor du ställt kommer jag nedan att dela upp mitt svar i ett flertal olika delar i syfte att på ett så tydligt sätt som möjligt redogöra för vad som gäller. Längst ned följer en kort summering och tips på vad du, utifrån min tolkning av dina frågor, bör tänka på när du utformar skuldebrevet. Skulle du vilja ha praktisk hjälp med att faktiskt upprätta och formulera skuldebrevet är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå.Den lag som huvudsakligen aktualiseras vad gäller skuldebrev är skuldebrevlagen (SkbrL). Jag kommer använda mig av lagens begreppen borgenär och gäldenär för att beteckna den som lånat ut pengar respektive den som är skuldsatt. I ditt fall är alltså gäldenären föreningen och borgenären den som har rätt att kräva betalning av skulden.AVTALSVILLKORRäntaDen lag som i reglerar ränta för skuldebrev är räntelagen (6 § SkbrL). Räntelagen är dock till stora delar dispositiv, varför inget hindrar att ni med bindande verkan avtalar om att ingen ränta ska utgå för det aktuella lånet. Detta görs lämpligast genom en notering likt den du föreslagit direkt på skuldebrevet (1 § andra stycket räntelagen). Även en reglering i ett separat avtal är bindande, men för att undvika missförstånd och framtida oklarheter är det fördelaktigt att ha avtalsbestämmelsen på eller i direkt anslutning till skuldebrevet.ÅterbetalningSkulden som är kopplad till ett visst skuldebrev ska återbetalas efter en i förväg avtalad förfallotid. Om inget avtalats ska återbetalning ske ska när borgenären (den som innehar skuldebrevet / har lånat ut pengarna) kräver det. (5 § SkbrL) Som avtalad tidpunkt räknas såväl ett i förväg bestämt datum som en indirekt bestämd tidpunkt som står i förhållande till en händelse eller liknande. Det är alltså fullt möjligt och godtagbart att avtala om en sådan indirekt bestämd tidpunkt för återbetalning som du föreslår i frågan. Detta gäller under förutsättning att villkoren som helt eller delvis ska utlösa återbetalningsskyldigheten är så tydligt formulerade att det inte råder något tvivel om vad som gäller eller hur mycket som ska återbetalas då vissa specifika villkor är uppfyllda. Även här är en reglering i ett separat avtal bindande. Likt jag skrivit angående räntan är det dock fördelaktigt att ha avtalsbestämmelsen på eller i direkt anslutning till skuldebrevet frö att undvika missförstånd och framtida oklarheter.PreskriptionstidVillkoret att "lånet löper för evigt eller tills det totala skuldbeloppet återbetalats" är inte ett giltigt avtalsvillkor i den mån du åsyftar preskriptionstiden. Det går inte med bindande verkan att avtala om att en skuld inte ska kunna preskriberas. Det är däremot möjligt att avtala om en längre preskriptionstid än den tioåriga som stadgas i lagen (2 & 12 § preskriptionslagen). Det som gäller för en ett skuldebrev som innehåller villkoret om att skulden inte ska kunna preskriberas är alltså att preskription kommer inträda efter tio år om inte preskriptionsavbrott skett innan dess. Preskriptionsavbrott (vilket innebär att en ny preskriptionstid börjar) kan göras genom exempelvis avbetalning, skriftligt betalningskrav eller påminnelse från borgenären om att skulden existerar, eller någon typ av erkännande (muntligt eller skriftligt) från gäldenären om att skulden existerar (5 & 6 § preskriptionslagen). Det du ovan benämner som "någon typ av förnyelse" är alltså preskriptionsavbrott. Skuldebrevet behöver alltså inte förnyas, utan det räcker att skulden erkänns på något sätt. För att undvika preskription av obetald skuld behöver preskriptionsavbrott ske med mindre än tio års mellanrum om lagens preskriptionstid tillämpas.Notera att det inte är förbjudet att betala av en skuld som preskriberats – det som händer är att borgenären inte längre har rätt att kräva in skulden på rättslig väg (8 § preskriptionslagen).ÖVERLÅTBARHETEndast fysiska och juridiska personer kan vara i bärare av rättigheter och skyldigheter. I ditt fall kommer föreningen, som är en juridisk person, att vara gäldenär och den som innehar skuldebrevet och har rätt att kräva in skulden kommer vara borgenär.Skuldebrev kan vara enkla eller löpande. Den stora skillnaden mellan dessa är att löpande skuldebrev är ett värdepapper som ger innehavaren rätt att kräva betalning, medan enkla skuldebrev enbart utgör bevis på att en fordran finns. Båda typer är dock möjliga att överlåta med vissa skillnader, där löpande skuldebrev är att föredra för skuldebrev som är tänkta att överlåtas. Vidare uppfattar jag inte att det skulle vara några problem med att avtala om begränsningar för att i praktiken knyta skuldebrevet till ägarandelen i föreningen. Detta skulle i så fall kunna göras genom en avtalsklausul i förslagsvis ett löpande skuldebrev som säger något i stil med "endast den som innehar skuldebrevet i egenskap av delägare av föreningen xxx, har rätt att göra skuldebrevet gällande" (jfr 13 § SkbrL där det av uttrycket "förmodas äga rätt" framkommer att motsatsen kan gälla om det går att motbevisa presumtionen). SAMMANFATTNING– Tänk på att utforma villkoren på ett så tydligt sätt som möjligt för att undvika framtida missförstånd och tvister. Vad gäller den/de indirekt fastställda tidpunkten/tidpunkterna för återbetalning krävs det att förutsättningarna är så pass tydliga att det inte råder någon tvekan om när återbetalning ska ske – i annat fall anses ingen återbetalningstidpunkt avtalad utan lagens bestämmelse om återbetalning efter anfordran blir tillämplig.– Det är inte möjligt att avtala bort preskriptionstiden helt. Någon förnyelse av skuldebrevet behöver dock inte göras utan preskriptionsavbrott är tillräckligt för att undvika preskription.– Den typ av skuldebrev som lättast kan överlåtas är löpande skuldebrev (innehavarskuldebrev alternativt orderskuldebrev).– För att "knyta" rätten att göra skuldebrevet gällande mot föreningen (och alltså få betalt), borde det vara tillräckligt att på eller i anslutning till skuldebrevet ställa upp som villkor att endast den som är innehar skuldebrevet och är delägare av föreningen ska kunna göra skuldebrevet gällande.Hoppas du fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen. Testa gärna vår expresstjänst för snabba svar. Behöver du eller föreningen mer praktisk hjälp vill jag åter igen rekommendera vår juristbyrå.Vänliga hälsningar,

Kan mina danska borgenärer kräva in min skuld i Sverige?

2017-10-16 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det fungerar med min skuld.Jag är dansk o jag jobbar i Danmark och har min inkomst i Danmark men jag bor i Sverige. Jag har en skuld i Danmark som jag inte kan betala. Kan mina danska borgenärer göra något här i Sverige eller hur fungerar det?Vänliga hälsningar
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!För att kunna verkställa indrivande av en skuld i Sverige, krävs något som kallas för en exekutionstitel. Detta regleras i Utsökningsbalkens 3 kap. Av Utsökningsbalkens 3 kap 2 § framgår dock att verkställighet genom utländska exekutionstitlar regleras i särskilda bestämmelser.Huvudregeln är att en exekutionstitel som har meddelats i en främmande stat får verkställas i Sverige endast om det finns avtal om detta mellan Sverige och den främmande staten eller om frågan regleras i en gemenskapsrättsakt. Idag gäller den så kallade Bryssel I-förordningen mellan alla EU-medlemsstater förutom Danmark. --> När det gäller Danmark tillämpas istället den så kallade Brysselkonventionen. Enligt art. 26 i denna konvention kan en dansk dom verkställas i Sverige utan något särskilt förfarande.Detta innebär att de danska borgenärerna kan göra en ansökan hos fogderet för att därigenom få en dom/exekutionstitel som sedan blir verkställbar även i Sverige. Svaret på din fråga blir därför att skulden från Danmark även kan drivas in här i Sverige, förutsatt att du har tillgångar här. Mvh,

Överklaga Kronofogdemyndighetens beslut om försäljning av fastighet

2017-10-17 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hur går man tillväga när KFM inte följer sina egna paragrafer, pratar med Skv som är borgenär för en skuld min fick när hon gick i personlig kk 2015 och nu vill de sälja vår gemensamma fastighet och vi har barn. Ingen avbetalning är upprättad och KFM anser att det är för lite att göra löneutmätning trots fast jobb med hög lön.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har möjlighet att överklaga Kronofogdemyndighetens beslut (18 kap. 7 § utsökningsbalken). Det ska ske inom tre veckor från det att ni fick del av beslutet (18 kap. 7 § 3 stycket utsökningsbalken) och ges in till Kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § utsökningsbalken).Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Utmätning av leasad bil

2017-10-17 i Utmätning
FRÅGA |Hej,Parkeringsvakter har mättat ut min bil som jag har leasad och leasar fortfarande. Anledning är att jag har obetalda P-böter som överstiger belopp på 5.000krJag undrar om det är laglig att mätta ut en bil på detta sätt, då det är inte bara jag som äger fordonet utan det företag där jag leasar bilen?Mvh
Björn Gunnarsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nu framgår ej av din fråga hur lång tid som du leasar din bil för, eller om det är så att det rör sig om ett kreditköp med återtagandeförbehåll, men skulle det vara fallet eller om leasingtiden är över ett år så är du inskriven i fordonsregistret som nyttjare av bilen och P-botar belastar därför dig direkt 10 kap 7-8§ Förordning (2001:650) om vägtrafikregister. Även i andra fall står det nästan säkert i ditt leasingavtal att du ska bära skulden för sådana böter. Det blir alltså du som får bära kostnaden för ett återtagande av fordoner. Att det är lagligt för dem att beslagta bilen för dina skulder även när den faktiska ägaren är någon annan än den som har skulden framkommer i 2 § Lag (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. Jag hoppas jag kunde besvara din fråga, skulle du ha fler frågor är du välkommen åter till Lawline! Mvh

Innebörden av ett överlåtelseförbud vid utmätning

2017-10-17 i Utmätning
FRÅGA |Min far vill ge bort sin halva av sommarstugan som han äger med min mor till mig. I dagsläget har han lån på 85 000 kronor, dock inte med stugan som säkerhet. Vad vi har läst oss till kan man i gåvobrev skriva in en formulering som lyder "fastigheten får ej överlåtas". Vad innebär detta för mottagaren? Om min far avlider utan att ha betalat tillbaka hela sin låneskuld t ex, innebär detta då att stugan inte kan krävas in av borgenärerna? Jag är osäker på vad hans övriga tillgångar är värda, stugan är taxerad till ca 620 000 kronor. Detta med att skriva in att fastigheten ej får överlåtas, är det bara något som ska gälla under givarens livstid, eller kan det också, om man formulerar det så, gälla efter dennes död? Detta med överlåtas, har jag förstått att lagen likställer med att det icke heller får utmätas, men jag har inte riktigt förstått om någon tidsregel föreligger som kan slå detta ur spel, dvs om givaren avlider inom kortare tid än tre år innan borgenärer kan begära givaren i konkurs. Jag undrar också hur vanligt det är att arvtagare kan överta den avlidnes lån, och på så sätt undvika att sälja sin fastighet, speciellt om värdet är en sjättedel av fastighetens värde? En annan fråga kring detta med "ej överlåtas" är om det skulle innebära att jag aldrig har rätt att sälja min gåva alternativt ta ett renoveringslån med den som säkerhet. Jag är enda barnet och kommer att ärva min mammas del också så småningom. Om vederlag är 0 kr, ska detta ändå stå med i gåvobrevet?
Fabian Forsberg |Hej, och tack för din fråga! Jag kommer dela upp din fråga i följande underfrågor: Vad händer om din far avlider utan att ha betalat av sin skuld? Regler om vilken egendom som kan utmätas hittas i utsökningsbalken. Eftersom din fars skuld inte är förenad med säkerhet i stugan räcker det med en vanlig gåva för att skydda stugan från utmätning. Det är endast egendom som tillhör din far som kan utmätas. Vad innebär ett överlåtelseförbud vid utmätning? Ett överlåtelseförbud innebär att mottagaren av gåvan inte har rätt att sälja denna. Skyddet mot utmätning vid överlåtelseförbud regleras i utsökningsbalken 5 kapitlet 5 §. Skyddet gäller endast vid gåva, och inte vid köp. Vid köp får förbudet endast effekten att köparen inte får sälja egendomen, medan det vid gåva även skyddar egendomen mot utmätning. Vad som är viktigt att tänka på är att skyddet syftar till det fall att mottagaren av gåvan blir utsatt för utmätning. Det är inte relevant om givaren utmäts, eftersom denne då inte längre äger egendomen.Min rekommendation är därför att ni inte skriver inte ett överlåtelseförbud i gåvobrevet, om ni inte behöver skydda huset för det fall att gåvomottagaren blir utmätt.

Gifta sig med särbo och skuldsanering

2017-10-16 i Skuldsanering
FRÅGA |Vi är särbo idag och jag har skuldsanering. Vi vill gifta oss men vi kommer att fortsätta vara särbo, kommer min skuldsanering att påverkas?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline. Jag förutsätter i mitt svar att du är helt införstådd i med vad skuldsanering innebär. Utgångspunkten i äktenskapsrätten är att du och din framtida maka, enligt 1§ ÄktB, råder för er egendom och svarar för era egna skulder. Detta innebär att rent faktiskt så borde det inte bli någon skillnad för dig och din skuldsanering ifall du sköter dina betalningar. Problem kan uppstå ifall utmätning sker. Ifall du och din framtida fru då beblandar er egendom kan egendom som egentligen är din frus enligt utsökningsbalken anses som din och på den vägen bli föremål för utmäning för din skuld [UB 4:19§]. Självklart går presumtionen att motbevisa men det kan vara svårt ifall man inte sparat ägandebevis. I ert fall så kommer ni att fortsätta vara särbos. Detta innebär att ni inte i någon större utsträckning kommer att beblanda er egendom. Det kan dock vara smart att extra noga spara kvitton och ägarbevis ifall kronofogden beslutar om utmätning av din egendom. Hoppas att jag har besvarat din fråga och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att mejla oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra jurister. Mvh,