Ansvar efter borgensåtagande

2015-07-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Om en vän till mig står som borgenär för sitt ex hyresrätt och borgenärskapet går ut i maj -15 kan då hyresbolaget skicka ut en räkning i juni till min vän för 5 månadshyror tillbaka?Vart i lagen stöds detta?Att som hyresbolag vänta 6 månader med att kontakta borgenär och dessutom göra det efter att borgenärskapet utgått torde väl vara fel? Det resulterar i att min vän får betala 50 000 kr i en klumpsumma, och vilken privatperson har räd till det?
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Det verkar som om din vän gentemot sitt ex's hyresvärd har garanterat att hyran kommer att bli betald. En sådan garanti kallar man ett borgensåtagande, och den som garanterar (dvs din vän) kallas för borgensman. Borgenären är den som har rätt att kräva någon på pengar, dvs hyresvärden i detta fall. Den som är skyldig pengar, dvs din väns ex, kallas för gäldenär.Den i praktiken vanligaste formen av borgensåtagande är s k proprieborgen, vilket innebär att borgensmannen ansvarar för gäldenärens skuld till borgenären så som om det vore borgensmannens egen skuld. Detta innebär att borgenären/hyresvärden har rätt att kräva borgensmannen/din vän på pengarna istället för gäldenären/exet om hen vill, så länge den ursprungliga fordringen (hyran) är förfallen till betalning. Denna typ av borgensåtagande regleras i ett mycket gammaldags stadgande i Handelsbalkens 10 kap 9 §.Om din väns borgensåtagande har tidsbegränsats så ansvarar vännen bara för fordringar som förfallit före det datum då borgensåtagandet går ut. Dessutom stadgas i Preskriptionslagens 2 § 2 stycke att konsumentfordringar (dvs fordringar som en näringsidkare har på en konsument) preskriberas redan efter 3 år. De fordringar som uppkommit och förfallit till betalning under borgensåtagandets giltighetstid och som ännu inte är 3 år gamla ansvarar dock borgensmannen/din vän för.Att det är olämpligt att hyresvärden väntat med att kontakta din vän befriar tyvärr inte denne från ansvar. Däremot har din vän en s k regressfordran på sitt ex, och kan kräva dessa pengar tillbaka från denne. I slutändan är tanken alltså att den ursprunglige gäldenären (exet) ska betala, men borgensmannen/din vän är dessvärre betalningsskyldig gentemot hyresvärden/borgenären.Ett rättsfall som möjligtvis skulle kunna ha betydelse i fallet är NJA 1992 s 351 - där Högsta Domstolen uttalar att borgenären har en viss skyldighet att hålla borgensmannen uppdaterad om vad som händer med de skulder som borgensmannen garanterat. Denna skyldighet tycks dock bara gälla om man inte kan förutsätta att borgensmannen själv håller sig underrättad om förhållandena. Eftersom din vän hade en nära relation till gäldenären är det nog tyvärr troligt att man bör kunna förutsätta att din vän själv skulle hålla sig uppdaterad om skuldförhållandet utvecklade sig.Slutligen finns det en liten möjlighet för din vän att få ansvaret jämkat (nedsatt) enligt 36 § Avtalslagen, om det skulle anses oskäligt att hen ska hållas ansvarig före hela beloppet. I en sådan oskälighetsbedömning kan sådana omständigheter som att hyresvärden väntat med att kontakta din vän få betydelse.Sammanfattningsvis så tyder det mesta på att din vän är ansvarig för skulden, men hen kan dock kräva tillbaka pengarna av den som ursprungligen ansvarade (exet). En liten möjlighet att jämka borgensåtagandet enligt avtalslagens 36 § kan finnas, även om detta lagrum är en säkerhetsventil och används ytterst sparsamt i rättspraxis.

Ansökan om betalningsföreläggande hos KFM samt möjliga händelseförlopp efter ansökan

2015-06-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!!Jag har en person som är skyldig mig ca 23000 kr. Personen lånade dem här pengarna för ca 2 år sen, och vi kom överens att hon skulle betala 2000 kr varje månad. Vi skrev inget avtal då hon sa att hon inte är den sortens person som inte betalar av sina skulder. Så avtalet mellan oss var muntligt helt enkelt. När jag vid senare tillfälle försökt att få henne att skriva ett skriftligt avtal då har hon vägrat. I år i början av året då ringde jag henne och pratade om lånet och vad hon är skyldig mig och ungefär när hon lånat pengar och att vi kommit överens om nya vägar för att hon ska kunna betala. Det samtalet har jag spelat in, vad ska jag göra?? Ska jag göra en fodran via advokat eller ska jag gå genom kronofogden??? Hon har redan skuldsanering och jag är inte den enda hon lånat pengar av och inte betalat tillbaka.... Har gemensam vän som hon pratat med om att hon inte tänker betala tillbaka och som hon berättat för att hon kommer neka att hon är skyldig mig om jag gjorde en anmälan. Den personen kan jag använda som vittne isf.Snälla vilken väg ska jag ta??? Kan jag få tillbaka pengarna???
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om man behöver kräva in en skuld från någon annan bör man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Det är ett förfarande som skapats just för att det ska gå förhållandevis snabbt och enkelt att driva in skulder. De krav som uppställs för att man ska kunna ansöka om betalningsföreläggande är följande: - förfallodagen ska ha passerat (vilket den har gjort i ditt fall eftersom skulden skulle betalas tillbaka inom ca 12 månader och ca två år nu har passerat).- du ska själv kunna påverka skulden genom förhandling (den är förlikningsbar) – om det är du som har lånat ut pengarna bör detta inte vara ett problem.- skulden ska avse pengar – också uppfyllt i ditt fall.Själva ansökan kostar 300 kronor och du gör den genom att fylla i en blankett som du kan hämta på KFM:s hemsida (här), där du också kan hitta annan nyttig information. Anvisningar om vad du ska fylla i finns på blanketten. Efter att du har skickat in blanketten, skickar KFM vidare den till personen som är skyldig dig pengar (gäldenären).Sedan kan gäldenären antingen besluta sig för att betala tillbaka skulden – då måste du på en gång skriftligen meddela KFM att du drar tillbaka din ansökan, så de inte fortsätter med ärendet. Du ska även meddela KFM om endast en del av skulden återbetalats.Gäldenären kan också bestämma sig för att bestrida skulden, alltså meddela KFM att denne inte tänker betala. Sker detta kommer du ha två val: antingen meddela KFM att du vill låta tvisten gå vidare till domstol (tingsrätten) eller att du inte vill låta ärendet gå vidare. Väljer du att inte låta tvisten gå vidare avskrivs ärendet. I så fall återstår möjligheten att försöka prata med personen igen, privat, och på så sätt få tillbaka pengarna. Väljer du att gå vidare med tvisten till domstol ska du meddela KFM detta. Domstolen tar då ut en avgift på 600-2500 kronor beroende på ärendets och skuldens storlek. Att tänka på innan du bestämmer dig för att du ta tvisten vidare till domstol är att det i värsta fall kan bli kostsamt och utdraget. Om du förlorar tvisten kan du nämligen komma att få betala även motpartens (gäldenärens) kostnader för tvisten (såsom juristkostnader). Anlitar du ett eget juridiskt ombud måste du betala för det, och även om din hemförsäkring kan täcka vissa kostnader genom rättsskyddet tas antagligen en självrisk ut. Det krävs också att du har ordentligt med bevis för att visa att skulden faktiskt finns. Huruvida det inspelade samtalet samt vittnet du berättat om i din fråga är tillräckligt som bevis vågar jag inte svara på här, se information längst ned i svaret. Det faktum att personen som är skyldig dig pengar verkar ha ställt in sig på att neka sin betalningsskyldighet talar för att det kan komma att bli aktuellt med en domstolsprocess.Det finns också ett tredje möjligt händelseförlopp efter att gäldenären fått din ansökan om betalningsföreläggande, nämligen att personen inte hör av sig till KFM. Hör personen inte av sig meddelar KFM ett så kallat utslag där personen förpliktas att betala skulden i enlighet med din ansökan. Det behöver dock inte ta slut där, utan även i detta fall kan en domstolsprocess komma att bli aktuell om gäldenären begär så kallad återvinning. Då måste du betala de ovan nämnda avgifterna till domstolen samt överväga om det är värt det att gå vidare med tvisten.Får du ett utslag av KFM om att betalningsföreläggandet gått igenom (då går tvisten alltså inte vidare till domstol), kommer KFM att ta ut en avgift på 600 kronor för att driva in skulden. Denna avgift ska i första hand betalas av gäldenären, men om denne inte betalar får du i stället en faktura på avgiften från KFM.Blir det aktuellt med en domstolsprocess kan du, som jag nämnde ovan, kontakta en jurist (förslagsvis någon av våra duktiga sponsorer som du finner längst ner på hemsidan) för en mer ingående bedömning av ditt fall och dina möjligheter att nå framgång i domstolen. Att tänka på är att sådan rådgivning är avgiftsbelagd och således inte gratis som den rådgivning du får här på Lawline.Gällande skuldsaneringen kan det bli problematiskt att över huvud taget få tillbaka några pengar, beroende på hur omfattande skuldsaneringen är. Information om hur omfattande skulder som ligger till grund för skuldsaneringen kan du få reda på genom att kontakta KFM, se här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp. Lycka till!Vänligen

Utformande och upprättande av skuldebrev

2015-06-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej San,Jag hoppas att allt är bra med dig,Min kompis behöver låna 150 000 :- Kr från mig för ett år utan ränta, men därefter låntagare ska debiteras årsränta med 20% av lån summan.så, jag vill skriva och dokumentera ordentligt och lagligt det lån i Skuldebrev för säkerhetskull.Kan ni vara snällt att förslå någon rätt skuldebrev format.Tack i förskott för hjälp och hoppas att hör av dig så snabbt som möjligt!
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga verkar vara vilken typ av skuldebrev som du bör upprätta. Det är vanligast att utforma ett enkelt skuldebrev när det gäller ett lån mellan privatpersoner. Ett sådant brev är normalt inte ämnat att överlåtas och skulden ska betalas till den borgenär som är angiven i brevet, 26 § lag (1936:81) om skuldebrev (skuldebrevslagen). I Lawlines gratistjänst ingår inte upprättande av avtal. Om du behöver hjälp med att utforma och upprätta ett skuldebrev, kan du vända dig till vår betalningstjänst där du kan beställa ett skräddarsytt skuldebrev.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i mitt svar och de avtalstyper som Lawline kan upprätta åt dig.Skuldebrevslagen. Skräddarsy avtalHör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Condictio indebiti vid utbetalning av semesterdagar?

2015-05-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har de senaste åren varit studieledig från tillsvidareanställning på posten och har då i stort sett bara arbetat på sommaren. Nu är det så att jag den här månaden, maj, fick ett brev om att jag under sommaren 2014, (slutet på juli, början på augusti) hade fått för många semesterdagar utbetalda, motsvarande ca 4000 kr. Har tidigare läst om principen condictio indebiti och undrar om detta skulle vara tillämpligt i detta fall? I såfall hur rekommenderar ni att man tar ett sådant ärende vidare?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Det stämmer att det finns en rättsprincip kallad condictio indebiti. Den innebär i princip att om mottagaren var i god tro (d.v.s. inte borde ha förstått att utbetalningen var felaktig) och efter utbetalningen inrättade sig (t.ex. genom att förbruka summan) ska betalningen gå åter. Denna princip finns inte kodifierad i lag, men har stöd av flera rättsfall, bl.a. NJA 2011 s. 739.Nämnda princip synes alltså vara tillämplig beträffande den felaktiga utbetalningen av semesterersättning. Huruvida så verkligen är fallet kan dock endast en domstol avgöra slutgiltigt.Jag skulle rekommendera att du vänder dig till ditt fackförbund och din arbetsgivare och försöker att nå en uppgörelse i godo. Om detta inte är möjligt kan du bestrida återbetalningsskyldighet med hänvisning till condictio indebiti. I så fall är det tänkbart att din motpart väljer att vända sig till en domstol. Hur domstolen skulle döma i ett sådant mål är det dock inte möjligt att uttala sig om på förhand.Hoppas du fick svar på dina frågor.Vänligen,

Bevis på betalningsansvar

2015-07-08 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Har ett avtal gällande ett lån som jag och min före detta tog tillsammans.Då han hade betalningsanmärkningar så står jag som låntagare. Men vi upprättade som sagt ett kontrakt med vittnen, där det framgår att vid separation ska han betala hälften av lånekostnaderna. Vilket han inte gjort sedan vi separerade. Ansökte om ett betalningsföreläggande hos kronofogden och det har nu gått vidare till Nacka Tingsrätt. Har tom den 23/7 på mig att inkomma med bevis, såsom mail, sms mm... Vad ska jag göra, hur ska jag gå tillväga? Har tyvärr ingen tillgång till rättshjälp pga att jag inte haft hemförsäkringen tillräckligt länge.. (2 år). Har inga större besparingar.MvhLinda
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Eftersom du ensam står som låntagare är det du som ansvarar för att lånet betalas gentemot långivarna. Långivarna kan alltså kräva dig på betalning och du kan inte frigöra dig från detta krav genom att hänvisa till din f d sambo. Däremot har du och din f d sambo sinsemellan ingått ett avtal om att han ska betala hälften av kostnaderna för lånet. Detta avtal gäller mellan er, och du bör alltså kunna kräva honom på hälften av de pengar som du betalat till långivarna.Att din ansökan hos Kronofogden gått vidare till Tingsrätten beror säkerligen på att din f d sambo inte accepterat det betalningsföreläggande som Kronofogden tillställt honom. I tingsrätten kommer du behöva bevisa att ni faktiskt kommit överens om att han ska betala hälften av kostnaderna och dessutom kommer du att behöva bevisa vilka kostnader du haft.Du säger att ni upprättade ett kontrakt som bevittnades - detta verkar ju vara ett utmärkt bevis på ert avtal, så det tycker jag definitivt att du ska ge in som bevis. Utöver detta bör du ge in bevis på vilka kostnader du haft - dvs bevis på vad du har betalat till långivarna. Sedan skulle jag även råda dig att ge in bevis på att du kontaktat din f d sambo och bett honom betala - om du nu gjort det vill säga.Om du är osäker på det rent praktiska i hur och vart du ska skicka bevisen kan du höra av dig till tingsrätten så hjälper de dig med det.

Måste skuldebrev förstöras efter betald skuld?

2015-06-23 i Fordringar
FRÅGA |HejHade lån för 11 år sedan, lånet är betalt och klart också för 11 år sedan, det jag missade då att be personen jag lånade ifrån att riva ner skuldbrevet, Min fråga är om skuldbrevet är forfarande giltigt? Trots att jag har bevis på att jag betalade tillbaka skulden via internet bank (har verifikations nr på betalningen , kvitto finns helt enkelt från mitt bankkonto.Med vänlig hälsning,
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har inte angivit om det är fråga om ett enkelt eller ett löpande skuldebrev? Jag förklarar utfallet utifrån båda skuldebreven nedan.Enkelt skuldebrev Ett enkelt skuldebrev är ställt till en specifik person, 26 § lag (1936:81) om skuldebrev (skuldebrevslagen). Om det i låneavtalet står vilken person som du har lånat av och ska betala till är det fråga om ett sådant skuldebrev. Det är en fordring som typiskt sett inte är tänkt att överlåtas och är endast ett bevis på att en fordran finns. Den har alltså inget värde i sig. Det har ingen betydelse om ett enkelt skuldebrev inte förstörs efter att avtalet fullbordas. Löpande skuldebrev Ett löpande skuldebrev är ställt till innehavaren eller till viss man eller order, 11 § skuldebrevslagen. Om det i låneavtalet står att du ska betala till den som innehar låneavtalet, är det fråga om ett sådant skuldebrev. Det är tänkt att ett sådant skuldebrev ska överlåtas mellan olika borgenärer. Ett löpande skuldebrev är en legitimationshandling och bärare av en fordan, 21 § skuldebrevslagen. Ett pedagogiskt exempel är ett presenkort. Om du köper ett presentkort och ger det i present till en annan person, så kan denna person använda kortet i den tilltänkta butiken. Presentkortet bär på en fordran (X antal kronor) och den som löser in det legitimerar sig genom att visa upp presentkortet. Här är det viktigt att kortet förstörs på något sätt, antingen genom att ta den i beslag, eller genom att tömma den på kredit.Sammanfattning Mellan privatpersoner är enkla skuldebrev vanligast. Om det var ett löpande skuldebrev ni hade, så kan långivaren i teorin sälja skuldebrevet, varvid den nya innehavaren skulle kunna kräva dig på det totala ursprungliga lånebeloppet.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i mitt svar.Skuldebrevslagen.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Återbetalningsskyldighet avseende gåvor

2015-06-14 i Fordringar
FRÅGA |Inledde en samborelation mars 2011 i min fastighet , juni 2014 gick min sambo bakom ryggen på mig och köpte sig en egen fastighet, det hade varit lite stökigt i vår relation sedan jag blivit arbetslös och mådde dåligt, då löste min sambo, det på sitt sätt enligt ovan, jag blev naturligtvis förkrossad, då skulle jag bli tvungen att sälja min fastighet. Då sa han till mig att han naturligtvis skulle hjälpa mig ekonomiskt tills jag fick en anställning, detta skedde muntligt, inget blev skrivet. Först i oktober 2014 började vi att leva som särbos och han tillbringade helger och ledigheter hos mig. 28 februari i år fick jag en provanställning som konsult i ett företag som kommer att bli en fast tjänst 28 augusti och jag började må mycket bättre men kände mig fortfarande ledsen över hans sätt att lösa problem genom att fly. I slutet av april ställde jag frågan om vi skulle bryta vår relation men fortsätta att vara vänner, fick ett ja, en vecka senare får jag veta att han inlett en ny relation, tufft. Nu till frågan, den hjälp jag fick ekonomiskt fram till april 2014 är jag skyldigt att betala tillbaka den??
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Nej, du är inte skyldig att betala tillbaka pengarna. Om inte någonting särskilt har överenskommits (t.ex. att pengarna ska betalas tillbaka vid ett visst tillfälle) ska överlåtelsen av pengarna betraktas som en gåva och i så fall har du rätt att få behålla dem.Vänligen,

Solidarisk förpliktelse samt regressfordran

2015-04-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller ett lån där jag och min exsambo är solidariskt betalningsansvariga..han har nu meddelat mig att han helt enkelt inte tänker betala på lånet. Har läst lite om sk regressfordran men förstår inte fullt ut vad det innebärKan man få hjälp av kronofogden att kräva honom på hälften av resterande belopp? Måste jag "ligga ute" med det ända till det är helt återbetalat? Som det är nu så måste jag själv betala in hela månadsbeloppet istället för halva. Tacksam för svar Mvh Anna
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga! Till en början kan konstateras att solidariskt betalningsansvar för dig och din ex-sambo innebär att borgenären (långivaren) själv kan välja vem av gäldenärerna som ska krävas på skulden. Om du som en av två solidariskt betalningsansvariga löser lånet på egen hand medför detta att du får en fordran, s.k. regressfordran, på den andra gäldenären (din exsambo) motsvarande hälften av skuldens belopp. Det hela kan illustreras med ett exempel: A lånar ut 10 000 kr till B och C som blir solidariskt ansvariga för skulden. A väljer att kräva C på skulden, och denne betalar 10 000 kr till A. I och med detta uppstår en regressfordran för C gentemot B på 5000 kr.I ditt fall innebär detta att du har en fordran på din exsambo på det belopp som överstiger hälften av skulden. Betalar du hela skulden har du alltså en fordran på honom/henne motsvarande halva skulden.Om din exsambo vägrar betala får du vända dig till kronofogden. Hos kronofogden måste du bevisa att du har en fordran på din exsambo. Om du lyckas med detta kan kronofogden i sista hand utmäta tillgångar för att du ska få betalt.Kronofogdens hemsidaMed vänlig hälsning