Fordran gentemot arbetsgivare

2015-03-18 i Fordringar
FRÅGA |Min fd chef är skyldig mig 13 000 kr sen 3 mån tillbaka som hon ej vill betala. Hon påstår att hon har 5000 hon ska betala mig men inte har råd med nu. Jag har anställningsavtal, vittnen och personalliggare som bekräftar mina arbetstimmar. Dock har arbetsplatsen inget kollektivavtal. Bett om betalningsföreläggare och nästa steg för målet är tingsrätt vilket ju kan bli dyrt för mig om jag förlorar.Hur har hon möjlighet att vinna detta fall? Jag har som sagt mer bevis än chefen. Vill mest veta vad jag har för odds att få rätt och om det är värt för mig att ta detta vidare till tingsrätt.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline, Efter st ha läst ovanstående skulle jag säga att du har stora möjligheter att nå framgång i tingsrätt. Detta då du både har vittnen samt avtal som bekräftar arbetstimmar. Vidare skulle jag rekommendera att du tar reda på relevanta kontoutdrag som bekräftar exakt vilket belopp då har fått utbetalt. Detta kan intyga att du ej har fått tillräcklig utbetalning.

Skillnaden mellan enkelt- och löpande skuldebrev

2015-02-28 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ni kunna förklara specifikt skillnaden mellan vad för skuld som är enkelt skuldebrev kontra löpande skuldebrev.Som exempel:-Banklån-faktura-Kreditkort (är det detta som räknas som konsumentkrediter?)-AvbetalningDet som beskrivs både i lagtext som på internet ger inga direkta svar så jag skulle bli jätteglad om ni kunde reda ut det
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Jag ska så gott jag kan försöka bringa klarhet i dessa för fordringsrätten grundläggande begrepp.Inledningsvis ska det klargöras vad som avses med ett skuldebrev. Som begreppet skvallrar om så är det inte svårare än att det är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse om att betala ett särskilt penningbelopp; en skuld som kommer till uttryck i ett brev.Denna utfästelse, som kommer till uttryck i en handling, kan i sin tur ha formen av ett enkelt- respektive löpande skuldebrev:Enkla: den skriftliga handlingen med en utfästelse om att betala ett särskilt belopp är ställd till en specifikt namngiven person. Det räcker alltså inte med att åberopa handlingen och på så vis göra anspråk pengarna. Det är endast den i skuldebrevet angivna personen som kan göra anspråk på penningbeloppet.Löpande: är, till skillnad från enkla skuldebrev, inte ställt till en viss person utan vem som helst fysiskt har handlingen i sin besittning kan göra anspråk på det i skuldebrevet angivna beloppet.En faktura som ett exempel är ett enkelt skuldebrev då det endast är den eller det företag som utfärdat fakturan som har rätt att göra anspråk på pengarna som skulden (fakturan) avser.Vänligen,

Rätt att behålla felaktig utbetalning till företagskonto

2015-02-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller återbetalning av en felaktig utbetalning.Ett företag har flera obetalda fakturor till min enskilda firma, jag anlitade ett inkassobolag och efter en tid gick företaget i konkurs. För en månad sedan fick jag en inbetalning markerad endast "bankgiro" på en summa som stämde ganska väl överens på några fakturor, + ränta antog jag. Jag frågade mitt inkassobolag som inte ännu svarat om det var dem som gjort utbetalningen. Jag bokförde summan, betalade moms, skatt och annat. Sedan fick jag ett kravbrev med hot om kronofogden från länsstyrelsen att det var en felaktig utbetalning. Ingen förklaring, inget förvarnande.Betalningen var alltså inte avsett till mig. Men jag har nu gjort av med nästan hela summan- i god tro- och har inga pengar att betala tillbaka. Med vilken rätt kan de kräva summan när jag var så övertygad om att de var mina?
Joel Wickman |Hej,Under vissa förhållanden kan man få behålla en felaktig utbetalning, enligt den juridiska principen condictio indebiti. Principen innebär att om du som mottagare av den felaktiga betalningen varit i god tro (du trodde att betalningen var riktig) så behöver du inte betala tillbaka pengarna. Bedömningen om god tro föreligger görs dock inte enbart på vad du själv anser eller påstår. En domstol skulle göra en bedömning av frågan utifrån de faktiska omständigheterna i just din situation, samt bevisningen som finns i målet. Omständigheter som har betydelse och talar för god tro är bl.a. om du har inrättat dig utifrån att betalningen var korrekt (t.ex. har spenderat pengarna), om det har dröjt lång tid mellan utbetalningen och återkravet (utbetalaren har varit passiv) och om du har haft sämre möjlighet att överblicka betalningens ursprung än vad betalaren har. Omständigheter i ditt fall som talar emot god tro kan vara att du har ställt en fråga till inkassobolaget om betalningen samt att du är näringsidkare (generellt kan det antas att företag har bättre koll på sina inbetalningar än privatpersoner). Å andra sidan ställs större krav på exempelvis banker och myndigheter att ha ordning och överblick på sina betalningar, vilket kan vara vägande argument till din fördel. Vilka tiderna mellan betalning, frågan till inkassobolaget och själva återkravet, vad betalningarna avsett samt vilket belopp det varit framgår inte i din fråga. Utan detta underlag är det svårt att bedöma närmare om du har rätt eller inte. Om du vill ha hjälp med denna bedömning samt med att formulera ett juridiskt grundat bestridande till Länsstyrelsen är du välkommen att maila det närmare underlaget jag efterfrågar. Detta skickar du till info@lawline.se så återkommer vi.Mvh

Om preskription av borgensåtagande

2015-02-18 i Fordringar
FRÅGA |Hej !Jag har en släkting som hamnat i lite problem. Hon gick i borgen för 2 andra släktingar för flera år sen. För husköp.Nu krävs hon på pengar långt efteråt. Och jag undrade. går såna skulder att preskripera? Tack på förhand !
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga!Om borgenären kan kräva din släkting på pengar beror först och främst på vilken typ av borgensåtagande det är. Har sin släkting ingått en enkel borgen så måste den person som tagit lånet först vara oförmögen att betala lånet innan borgenären kan kräva din släkting på pengar. Handlar det däremot om proprieborgen så kan borgenären kräva din släkting på pengar innan denne skickar krav på betalning till låntagaren.Generella regler om preskription för fordringar finns i preskriptionslagen (1981:130), se här. Om en fordran är preskriberad efter en viss tid så innebär det att långivaren (till exempel banken) inte kan kräva att få betalt för sin fordran. Om huvudfordran (dvs lånet) i ditt fall är preskriberat så kommer det att innebära att även borgensåtagandet är preskriberat så att det inte kan göras gällande mot din släkting som gått i borgen för lånet (se 8 § preskriptionslagen). Om det är ett löpande skuldebrev som har utställts för lånet, vilket det för banklån till husköp i de flesta fall är, så är preskriptionstiden 10 år från och med att borgensåtagandet uppkom (2 § preskriptionslagen). Men, om borgenären (dvs banken) avbryter preskriptionen innan denna tid har gått, så börjar en ny preskriptionstid att löpa från och med det tillfället, alltså 10 "nya" år. Det innebär att tiden kan förlängas i princip hur länge som helst. Preskriptionstiden avbryts till exempel genom att banken skickar en betalningspåminnelse (se 5 § preskriptionslagen). Svaret på din fråga blir således att ja, ett borgensåtagande kan preskriberas om huvudfordran är preskriberad. Det är då den lagstadgade preskriptionstiden på 10 år som gäller, och om borgenären har avbrutit denna, så börjar en ny preskriptionstid att löpa så att borgensmannen (dvs din släkting) fortfarande kan krävas på pengar. Om din släkting kan krävas på dessa pengar beror således på hur det ser ut i just detta fall, om preskriptionen har avbrutits eller inte. Till sist kan jag uppmärksamma er på att preskriptionslagen gäller endast om inget annat följer av vad som är särskilt föreskrivet (se 1 § preskriptionslagen). Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Aktiebolags övertagande av fordringar och skulder

2015-03-14 i Fordringar
FRÅGA |Kan ett AB köpa mina privata skulder?
Peter Holmer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på vad du menar med att köpa dina privata skulder. Om du menar att aktiebolaget ska ta över dina privata skulder, så gäller allmänt att gäldenärsbyte inte kan ske utan borgenärens samtycke. Den som sitter i skuld kan alltså inte överlåta skulden till någon annan utan fordringsägarens samtycke. Om du menar att aktiebolaget köper de fordringar du har på andra, så innebär det att ett borgenärsbyte sker. Borgenärsbyte är i regel tillåtet utan gäldenärens samtycke (gäldenären måste dock informeras). Detta följer av skuldebrevslagen 9 §. Som en sidonotis kan ett aktiebolags köp av fordringar eller övertagande av skulder även få aktiebolagsrättsliga (och i förlängningen även skatterättsliga) verkningar. Det finns t.ex. ett omfattande regelverk som reglerar förtäckta värdeöverföringar från bolaget.Om du har frågor om detta är du välkommen att kontakta oss igen!Vänliga hälsningar,

Förfallodatum och preskription för fordringar

2015-02-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej, förfaller en tvistig fodring vid förfallodatum eller efter en viss tid, tex efter 2 år? Tack.
Benjamin Svensson |Hej och tackför att du vänder dig till Lawline!En fordran förfaller till betalning på den avtalade förfallodagen, den dag avtalsparterna bestämt att fordran ska betalas. Det gäller också för tvistiga fordringar, om fordringen "finns". Om fordran är tvistig kommer en domstol avgöra om fordran kan göras gällande mot gäldenären och vilken dag den förföll eller kommer att förfalla till betalning, under förutsättning att borgenären anhängiggör tvisten vid domstol. Borgenären kan då också yrka på att få dröjsmålsränta på fordran som löper från förfallodagen enligt 3 § räntelagen. En fordran preskriberas som huvudregel efter 10 år efter förfallodagen, för konsumentfordringar är det 3 år, under förutsättningen att det inte sker ett preskriptionsavbrott. Ett preskriptionsavbrott är t.ex. att borgenären kräver betalning eller att gäldenären betalar ränta eller på annat sätt erkänner fordran. Det innebär att om fordran fortsätter att vara tvistig under en längre tid utan att parterna ser till att ett preskriptionsavbrott sker inte längre kommer att kunna göras gällande, borgenären kan inte längre på rättslig väg kräva betalning även om en domstol anser att fordran hade varit giltig.Vänligen,

Kvittning av fordran

2015-02-22 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag har haft ett sparande hos fundior på ett vanligt sparkonto utan insättningsgaranti på maximala 50000kr. Nu gick företaget tyvärr i konkurs efter en långdragen process. Jag har dock sparande på ca 500 000 hos Akelius sparkonto. Kommer tjäna ca 100 000kr i ränta när jag tar ut dem. Min fråga är därför ifall jag kan kvitta förlusten på 50 000kr iochmed konkursen motDe ca 100k som jag gör en kapitalvinst på hos Akelius? Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Marcus
Christopher Escalante |Hej!För att kvittning ska bli aktuell krävs att det rör sig om ett skuld/fordrings förhållande. Som jag tolkar din fråga så har du två fordringar, den ena i konkursboet (med all säkerhet en oprioriterad sådan) och en fordran i form av vinst hos Akelius. Det finns således inget att kvitta. Att du förmodligen förlorar dina insatta pengar hos konkursboet kan i och för sig ses som att vinsten från Akelius ''täcker upp'', men det är ingen skuld som du kan övervältra på Akelius varav de får kvitta mot din fordran.Vänligen,

Solidariskt betalningsansvar

2015-02-18 i Fordringar
FRÅGA |Hej, om två personer tar ett lån. Och den ena personen inte betalar sin del av lånet. Den andre har inte möjlighet att betala hela lånet själv så det går till kronofogden. De har i sin tur beslutat att utmäta den ena av dem då det är bara hon som arbetar heltid. Den andra jobbar halvtid och är sjukskriven på resterande tid. Kan inte kronofogden utmäta henne också? Eller är det först när hon jobbar heltid som de kan börja utmäta henne också? Är dem båda inte lika skyldiga att betala lånet? Då de båda tog lånet.
Måns Gottfries |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Det framgår inte att det vid lånets ingående har gjorts någon uppgörelse om att ansvaret ska delas på något speciellt sätt. Jag antar att så inte har skett. När två personer tagit ett lån så har de båda ett solidariskt betalningsansvar, detta framgår av 1:2 första stycket lag om skuldebrev, du kan läsa paragrafen i sin helhet https://lagen.nu/1936:81#P2S1. Med solidariskt betalningsansvar menas att flera personer är gemensamt ansvariga för en skuld och har samma ansvar för att hela skulden betalas. Hela skulden kan således krävas in av vem som helst av de ansvariga, vilket jag förmodar i detta fall har skett. Vem kravet ska riktas mot är således valfritt. Den som i det här fallet tvingats betala för mycket har en regressrätt, vilket innebär att personen har rätt att få tillbaka sina pengar från den andra låntagaren. Jag hoppas att svaret var till din hjälp.