Solidarisk förpliktelse samt regressfordran

2015-04-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller ett lån där jag och min exsambo är solidariskt betalningsansvariga..han har nu meddelat mig att han helt enkelt inte tänker betala på lånet. Har läst lite om sk regressfordran men förstår inte fullt ut vad det innebärKan man få hjälp av kronofogden att kräva honom på hälften av resterande belopp? Måste jag "ligga ute" med det ända till det är helt återbetalat? Som det är nu så måste jag själv betala in hela månadsbeloppet istället för halva. Tacksam för svar Mvh Anna
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga! Till en början kan konstateras att solidariskt betalningsansvar för dig och din ex-sambo innebär att borgenären (långivaren) själv kan välja vem av gäldenärerna som ska krävas på skulden. Om du som en av två solidariskt betalningsansvariga löser lånet på egen hand medför detta att du får en fordran, s.k. regressfordran, på den andra gäldenären (din exsambo) motsvarande hälften av skuldens belopp. Det hela kan illustreras med ett exempel: A lånar ut 10 000 kr till B och C som blir solidariskt ansvariga för skulden. A väljer att kräva C på skulden, och denne betalar 10 000 kr till A. I och med detta uppstår en regressfordran för C gentemot B på 5000 kr.I ditt fall innebär detta att du har en fordran på din exsambo på det belopp som överstiger hälften av skulden. Betalar du hela skulden har du alltså en fordran på honom/henne motsvarande halva skulden.Om din exsambo vägrar betala får du vända dig till kronofogden. Hos kronofogden måste du bevisa att du har en fordran på din exsambo. Om du lyckas med detta kan kronofogden i sista hand utmäta tillgångar för att du ska få betalt.Kronofogdens hemsidaMed vänlig hälsning

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2015-03-30 i Fordringar
FRÅGA |Hejsan!Jag undrar vad jag ska göra, jag har gått en utbildning på en skola och när jag började fick jag lämna kontonummer. Jag tänkte jaha, så kanske dom ger ersättning för resor/mat osv. Tänkte inte mer på det. Fick bidrag från CSN. Under ett år fick jag 3 utbetalningar från skolan, en på 8000kr en på ca 12000 och en på ca24000kr. Dessa utbetalningar kom inte i följd utan typ var 3:e månad. Nu ett halvår efter jag avslutat utbildningen ringer skolan till mig och säger att de pengarna inte var till mig utan till det företag som jag hade praktik på. Dom har upptäckt att dom skickat till fel. Och kommer skicka en faktura till mig på de pengarna. Annars kommer dom anmäla mig för bedrägeri. Jag har ju trott att de pengarna var till mig så jag har betalat räkningar, flyttat och köpt mat osv. Kan dom verkligen göra så? Det är ju inte direkt mitt fel att dom gjort fel. Mvh
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga. Din fråga rör misstagsbetalningar, även kallat condictio indebiti. Huvudregeln är att pengarna skall återgå, dvs att mottagaren av pengarna ska återbetala dessa till betalaren. Till denna huvudregel finns undantaget om mottagaren i god tro inrättat sig efter betalningarna. Vad gäller goda tron ska mottagaren insett eller borde insett att pengarna inte varit till denne. Inrättat sig efter betalningarna brukar i praxis beskrivas som att de förbrukats.I ditt fall ser jag det dock som svårt att hävda att du skulle kunna ha varit i god tro om att pengarna var till dig. Enligt mig är du därför återbetalningsskyldig för pengarna. Även om det är min initiala bedömningen vet jag inte alla omständigheter och inte heller hur en domstol skulle bedöma det. Vad gäller bedrägeri krävs att gärningsmannen ska ha vilselett betalaren så att en utbetalning skett. Eftersom att du inte aktivt vilselett skolan att göra de nämnda utbetalningarna är det enligt min mening inte heller bedrägeri.Jag hoppas mitt svar var upplysande och jag önskar dig en fortsatt trevlig dag.Med vänliga hälsningar,

Aktiebolags övertagande av fordringar och skulder

2015-03-14 i Fordringar
FRÅGA |Kan ett AB köpa mina privata skulder?
Peter Holmer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på vad du menar med att köpa dina privata skulder. Om du menar att aktiebolaget ska ta över dina privata skulder, så gäller allmänt att gäldenärsbyte inte kan ske utan borgenärens samtycke. Den som sitter i skuld kan alltså inte överlåta skulden till någon annan utan fordringsägarens samtycke. Om du menar att aktiebolaget köper de fordringar du har på andra, så innebär det att ett borgenärsbyte sker. Borgenärsbyte är i regel tillåtet utan gäldenärens samtycke (gäldenären måste dock informeras). Detta följer av skuldebrevslagen 9 §. Som en sidonotis kan ett aktiebolags köp av fordringar eller övertagande av skulder även få aktiebolagsrättsliga (och i förlängningen även skatterättsliga) verkningar. Det finns t.ex. ett omfattande regelverk som reglerar förtäckta värdeöverföringar från bolaget.Om du har frågor om detta är du välkommen att kontakta oss igen!Vänliga hälsningar,

Förfallodatum och preskription för fordringar

2015-02-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej, förfaller en tvistig fodring vid förfallodatum eller efter en viss tid, tex efter 2 år? Tack.
Benjamin Svensson |Hej och tackför att du vänder dig till Lawline!En fordran förfaller till betalning på den avtalade förfallodagen, den dag avtalsparterna bestämt att fordran ska betalas. Det gäller också för tvistiga fordringar, om fordringen "finns". Om fordran är tvistig kommer en domstol avgöra om fordran kan göras gällande mot gäldenären och vilken dag den förföll eller kommer att förfalla till betalning, under förutsättning att borgenären anhängiggör tvisten vid domstol. Borgenären kan då också yrka på att få dröjsmålsränta på fordran som löper från förfallodagen enligt 3 § räntelagen. En fordran preskriberas som huvudregel efter 10 år efter förfallodagen, för konsumentfordringar är det 3 år, under förutsättningen att det inte sker ett preskriptionsavbrott. Ett preskriptionsavbrott är t.ex. att borgenären kräver betalning eller att gäldenären betalar ränta eller på annat sätt erkänner fordran. Det innebär att om fordran fortsätter att vara tvistig under en längre tid utan att parterna ser till att ett preskriptionsavbrott sker inte längre kommer att kunna göras gällande, borgenären kan inte längre på rättslig väg kräva betalning även om en domstol anser att fordran hade varit giltig.Vänligen,

Tvistig fordran samt fråga om preskriptionsavbrott

2015-03-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har ett kvitto med underskrift på låntagaren men inget vittne, på ett lån som gick ut 2014, där jag gick till kronofogden och begärde handräckning att få tillbaka summan på 40 000 + ränta. Jag hann innan preskriptionstiden gick ut efter 10 år. Men personen yrkade på att jag hade beställt arbete för motsvarande, vilket jag ej hade, så ord stod mot ord.Han har inget underlag för det han säger, jag har mitt underskrivna kvitto. Jag har yrkat på att få tillbaka mina pengar innan tiden rann ut, så att säga, då har väl en ny preskriptionstid på 10 år påbörjats, eller?Jag kan väl ta upp målet igen inom 10 år och be om att han ska bevisa "mina" fakturors äkthet, eftersom jag kan bevisa hans namnteckning, vilket jag kan göra via SKL, eller?Tack snälla!
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Det stämmer att en preskriptionstiden nu börjar räknas från noll igen. Enligt preskriptionslagen är preskriptionstiden för fodringar mellan privatpersoner 10 år om den inte avbryts dessförinnan (2 §). Preskriptionsavbrott kan ske t ex genom att väcka talan hos KFM (5 § p 3). Genom att du begärde handräckning hos KFM med anledning av skulden avbröts alltså preskriptionstiden. Det innebär att en ny preskriptionstid börjar löpa (6 och 7 §§).Det innebär att du har tio år på dig att göra fordran gällande innan den preskriberas. Vad gäller bevisning är det en fråga för domstolen, men som bisats kan nämnas att SKL (numera Nationellt forensiskt centrum, NFC) i mån av tid hjälper privatpersoner med t ex namnteckningsanalys, men att det är ett mycket kostsamt arbete med hög prislapp (10 - 15 000 kr). Såvida låntagaren inte bestrider namnteckningen utan bara betalningsskyldigheten borde ett bevisande av äktheten inte spela någon som helst roll rent rättsligt.I och med att KFM släppt ärendet eftersom ord står mot ord så är det som återstår för dig att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten, så får de avgöra tvisten.Lycka till!

Fordran gentemot arbetsgivare

2015-03-18 i Fordringar
FRÅGA |Min fd chef är skyldig mig 13 000 kr sen 3 mån tillbaka som hon ej vill betala. Hon påstår att hon har 5000 hon ska betala mig men inte har råd med nu. Jag har anställningsavtal, vittnen och personalliggare som bekräftar mina arbetstimmar. Dock har arbetsplatsen inget kollektivavtal. Bett om betalningsföreläggare och nästa steg för målet är tingsrätt vilket ju kan bli dyrt för mig om jag förlorar.Hur har hon möjlighet att vinna detta fall? Jag har som sagt mer bevis än chefen. Vill mest veta vad jag har för odds att få rätt och om det är värt för mig att ta detta vidare till tingsrätt.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline, Efter st ha läst ovanstående skulle jag säga att du har stora möjligheter att nå framgång i tingsrätt. Detta då du både har vittnen samt avtal som bekräftar arbetstimmar. Vidare skulle jag rekommendera att du tar reda på relevanta kontoutdrag som bekräftar exakt vilket belopp då har fått utbetalt. Detta kan intyga att du ej har fått tillräcklig utbetalning.

Skillnaden mellan enkelt- och löpande skuldebrev

2015-02-28 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ni kunna förklara specifikt skillnaden mellan vad för skuld som är enkelt skuldebrev kontra löpande skuldebrev.Som exempel:-Banklån-faktura-Kreditkort (är det detta som räknas som konsumentkrediter?)-AvbetalningDet som beskrivs både i lagtext som på internet ger inga direkta svar så jag skulle bli jätteglad om ni kunde reda ut det
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Jag ska så gott jag kan försöka bringa klarhet i dessa för fordringsrätten grundläggande begrepp.Inledningsvis ska det klargöras vad som avses med ett skuldebrev. Som begreppet skvallrar om så är det inte svårare än att det är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse om att betala ett särskilt penningbelopp; en skuld som kommer till uttryck i ett brev.Denna utfästelse, som kommer till uttryck i en handling, kan i sin tur ha formen av ett enkelt- respektive löpande skuldebrev:Enkla: den skriftliga handlingen med en utfästelse om att betala ett särskilt belopp är ställd till en specifikt namngiven person. Det räcker alltså inte med att åberopa handlingen och på så vis göra anspråk pengarna. Det är endast den i skuldebrevet angivna personen som kan göra anspråk på penningbeloppet.Löpande: är, till skillnad från enkla skuldebrev, inte ställt till en viss person utan vem som helst fysiskt har handlingen i sin besittning kan göra anspråk på det i skuldebrevet angivna beloppet.En faktura som ett exempel är ett enkelt skuldebrev då det endast är den eller det företag som utfärdat fakturan som har rätt att göra anspråk på pengarna som skulden (fakturan) avser.Vänligen,

Rätt att behålla felaktig utbetalning till företagskonto

2015-02-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller återbetalning av en felaktig utbetalning.Ett företag har flera obetalda fakturor till min enskilda firma, jag anlitade ett inkassobolag och efter en tid gick företaget i konkurs. För en månad sedan fick jag en inbetalning markerad endast "bankgiro" på en summa som stämde ganska väl överens på några fakturor, + ränta antog jag. Jag frågade mitt inkassobolag som inte ännu svarat om det var dem som gjort utbetalningen. Jag bokförde summan, betalade moms, skatt och annat. Sedan fick jag ett kravbrev med hot om kronofogden från länsstyrelsen att det var en felaktig utbetalning. Ingen förklaring, inget förvarnande.Betalningen var alltså inte avsett till mig. Men jag har nu gjort av med nästan hela summan- i god tro- och har inga pengar att betala tillbaka. Med vilken rätt kan de kräva summan när jag var så övertygad om att de var mina?
Joel Wickman |Hej,Under vissa förhållanden kan man få behålla en felaktig utbetalning, enligt den juridiska principen condictio indebiti. Principen innebär att om du som mottagare av den felaktiga betalningen varit i god tro (du trodde att betalningen var riktig) så behöver du inte betala tillbaka pengarna. Bedömningen om god tro föreligger görs dock inte enbart på vad du själv anser eller påstår. En domstol skulle göra en bedömning av frågan utifrån de faktiska omständigheterna i just din situation, samt bevisningen som finns i målet. Omständigheter som har betydelse och talar för god tro är bl.a. om du har inrättat dig utifrån att betalningen var korrekt (t.ex. har spenderat pengarna), om det har dröjt lång tid mellan utbetalningen och återkravet (utbetalaren har varit passiv) och om du har haft sämre möjlighet att överblicka betalningens ursprung än vad betalaren har. Omständigheter i ditt fall som talar emot god tro kan vara att du har ställt en fråga till inkassobolaget om betalningen samt att du är näringsidkare (generellt kan det antas att företag har bättre koll på sina inbetalningar än privatpersoner). Å andra sidan ställs större krav på exempelvis banker och myndigheter att ha ordning och överblick på sina betalningar, vilket kan vara vägande argument till din fördel. Vilka tiderna mellan betalning, frågan till inkassobolaget och själva återkravet, vad betalningarna avsett samt vilket belopp det varit framgår inte i din fråga. Utan detta underlag är det svårt att bedöma närmare om du har rätt eller inte. Om du vill ha hjälp med denna bedömning samt med att formulera ett juridiskt grundat bestridande till Länsstyrelsen är du välkommen att maila det närmare underlaget jag efterfrågar. Detta skickar du till info@lawline.se så återkommer vi.Mvh