Betalningsföreläggande

2015-01-30 i Fordringar
FRÅGA |Min dotter fick en stor reklamskylt i huvudet vid ett besök på en krog. De har erkänt och intygat att händelsen skett. Min dotter blev sjukskriven på grund av att hon fick en väldigt kraftig hjärnskakning. Kanske med bestående men...Har skickat skadeståndskrav 141114 men fick i get svar. Har nu skickat en påminnelse om önskad betalning g till 150215. Om de inte vill betala, hur går vi då vidare?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Ett sätt att gå vidare med att få betalt för skulden kan vara att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden enligt Lag om betalningsföreläggande och handräckning, https://lagen.nu/1990:746. Det är ett sätt att relativt snabbt och enkelt få betalt, och används mest i de fall när det rör sig om erkända skulder. Av din fråga tolkar jag det som att krogen i fråga har erkänt sitt ansvar i händelsen och ett eventuellt skadeståndsanspråk, vilket gör att förfarandet med betalningsföreläggande kan bli aktuellt. Mer information om hur ni går till väga för att få till ett betalningsföreläggande finns på Kronofogdens hemsida, här. Ett alternativt sätt är att stämma i allmän domstol, men om det rör sig om en icke-omstridd skuld är betalningsföreläggande ofta ett lättare och billigare alternativ.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Betalningsföreläggande

2015-01-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej !Har inte fått ut min lön och reseersättning för 2014 från min f.d fotbollsklubb där jag varit tränare . Hur gör jag för att få ut den , inkasso ? kronofogden ? Mvh Kim
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.När det gäller att få betalt för sina fordringar från en gäldenär (den som ska betala) när denne inte betalar finns ett huvudsakligt förfarande och det är att man ansöker om att ett betalningsföreläggande ska utfärdas av Kronofogden. Sådana förfaranden regleras av lagen om betalningsföreläggande och handräckning, här.Enligt 2 § ska en ansökan om betalningsföreläggande röra en penningfordran som är förfallen till betalning. I ansökan ska man ange sina yrkanden och sina grunder för sina yrkanden. Om den som inte har betalat bestrider din ansökan om betalningsföreläggande, vilket denne kan göra utom motivering, meddelar KFM inte utslag. I ett sådant fall kan man begära att Kronofogden överlämnar målet till tingsrätten för att där få fordran prövat. I annat fall, i fall gäldenären godtar betalningsföreläggandet eller inte bestrider i rätt tid, meddelar KFM utslag. Meddelas ett utslag kommer KFM självmant driva in skulden, om inte sökaren önskat att verkställighet inte ska ske.Jag hoppas att jag svarade på din fråga och jag önskar dig en fortsatt trevlig dag.

Avtal om skuldförbindelse

2015-01-19 i Fordringar
FRÅGA |Hejsan! Jag ska låna en vän pengar. Och där ska jag skriva en skuldförbindelse Vilka saker bör vara med? Och hur skriver man en skuldförbindelse? Tack i förhand!
Mattias Vilhelmsson |Hej Olivia!På detta område råder inga föreskrifter om hur ett avtal måste se ut för att vara giltigt. Det går t.o.m att avtala muntligen om en penningskuld. Dock är det, precis som du avser, väldigt bra att reglera detta skriftligen då det blir mycket tydligare och dessutom kommer eventuella tvister kunna lösas enklare.Du och din vän är helt fria att skriva precis vad ni vill i detta avtal, t.ex. om någon avbetalning ska ske, om någon ränta ska utgå osv. Det som är viktigt att ha med är enligt mig följande:1. Det totala beloppet (alltså så mycket som din vän ska låna)2. Förfallodag (när lånebeloppet ska återbetalas)3. Eventuell ränta på lånet (kan vara bra om lånet ska löpa på lång tid så att du blir kompenserad för eventuell inflation)4. Avtalsparternas namn och underskrifter.

muntlig fordran/betalningsföreläggande

2015-01-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Lånade ut pengar till en ex flickvän för ca 3 år sen som hon lovade att betala tillbaka senast ett halvår efter. Lånade ut pengarna januari 2013 och skulle få dem senast slutet av juli 2013 men har fortfarande inte fått dom. Det dumma var att vi inte skrev kontrakt på skulden, så jag undrar om jag kan driva in skulden via kronofogden ändå? Vi har haft konversationer i privata meddelanden på facebook där hon erkänner belopp och säger att hon ska betala tillbaka. Har även sparade sms från hon lånade pengar som bevis. Räcker det? Och om dessa bevis räcker kan jag ta ränta?Mvh Per
Mattias Vilhelmsson |Hej Per! Jag förstår problemet.Om det inte finns några formföreskrifter i lag som säger att ett avtal måste ingås skriftligen gäller att avtal kan ingås muntligen. I det här fallet, vad gäller en skuldförbindelse mellan enskilda, gäller muntlighetsprincipen. Du har helt rätt i att det hade varit bäst för er att använda sig av ett skriftligt avtal, dock är det ofta så att det blir tydligast i efterhand. Nu till din fråga: Svaret på denna är ja, du kan använda dig av kronofogdens betalningsföreläggandeinstitut för att driva in skulden. Som jag förstår dig skulle skulden regleras i slutet av juli 2013: alltså har skuldens förfallodag inträtt. Skulden avser dessutom pengar och är förlikningsbar, alltså är förutsättningarna för ansökan om betalningsföreläggande uppfyllda. Hypotetiskt kan tre situationer uppstå när du har ansökt om betalningsföreläggande:1. Skulden betalas frivilligt.2. Din ex.flickvän bestrider skulden --> domstol tar över ärendet om du vill3. Din ex.flickvän bestrider inte (förhåller sig passiv). Då kommer KFM att meddela utslag i enlighet med din ansökan om betalningsföreläggande. Om situation 1 eller 2 är för handen löses problemet så att säga "inneboende" i dessa situationer, dvs skulden betalas eller en domstolsprocess dras igång. Om situation 3 är för handen kommer, om inte du begär annat, KFM börja driva in skulden. Då tillkommer en kostnad om 600 kr (vi kan kalla det för verkställighetskostnad). Denna kostnad försöker KFM alltid att övervältra på svarande men i värsta fall, om din ex.flickvän inte kan betala, kommer du att få en faktura. Hoppas att svaret hjälper dig!

Condictio indebiti, gällande lön

2015-01-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Min tidigare arbetsgivare hävdar att hon har betalat ut för mycket lön till mig, det rör sig om en summa på 2700:- som hon anser att jag är återbetalningsskylidg. Iom att jag var timanställd hade jag ingen riktig koll på hur mycket lön jag skulle få varje månad då det varierade mycket, vad säger lagen? Är jag återbetalningsskylidg?
Sandra Nordin |Hej, Vad trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Frågan du ställt rör en juridiskt princip som på kallas condictio indebiti, misstagsbetalning. Huvudregeln gällande detta är att du endast har rätt att få betalt om du ska ha betalt, felaktiga betalningar ska tillbaka till avsändaren. Denna huvudregel får antas bottna i att det är oskäligt att någon skall kunna göra en vinning på motpartens misstag. I det svenska rättssystemet görs dock avsteg från huvudregeln , främst då mottagaren faktiskt är rätt mottagare men utbetalningen är för stor, som i ditt fall. Detta bygger på tillitsprincipen, som väcker frågan om det är godtagbart att mottagaren att förlitar sig på att utbetalningen var korrekt.Detta utgörs från olika rekvisit. Mottagaren ska vara i god tro, således att man inte misstänkt att något var fel, vid mottagandet eller efter. Huruvida mottagaren har anpassat sig efter betalningen är även viktigt i bedömningen om utbetalningen ska återgå eller inte, således om mottagaren exempelvis förbrukat pengarna.I ditt fall måste således viss aspekter tittas noga på för att göra en bedömning om pengarna ska återgå till din arbetsgivare. Ifall du faktiskt var i god tro och inte anade onåd för att exempelvis din lön varierar stort månad till månad och du redan förbrukat pengarna, så finns det stor chans att du kan slippa återbetalningsskyldighet. Ifall du exempelvis inte förbrukat pengarna utan satt in de på ett sparkonto eller liknande, kan pengarna dock inte anses förbrukade och måste återgå till din arbetsgivare. Detta gäller även om du upptäckt misstaget själv. Då får din arbetsgivare en fordran på dig och du blir återbetalningsskyldig. Hoppas detta varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Medlåntagare eller långivare

2015-01-23 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag har fått fråga att gå in som medlåntagare till anhörig lån bostadsrätt min del ca 1 milj. Tror nog amorteringarna kommer att skötas men är ändå lite orolig. Så undrar: vilket alternativ är fördelaktigast för min del, för att minimera mitt risktagande o få bäst kontroll: 1. Att begära komplettering till redan upprättat köpeavtal att jag står med som ägare - ex om stå för halva lånet, ex äga hälften eller 2. Upprätta nåt juridiskt dokument oss emellan att den anhörige är skyldig mig halva lånet o eventuella övriga kostnader ?Jag har själv inga lån, om 3 år blir jag pensionär o vill använda mitt sparkapital då för att leva. Skattemässigt vet jag heller inte vad som är bäst.Helst så lite krångel som möjligt, men det är ett stort ansvar som medlåntagare så mycket tacksam för svar om möjligt.
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!Först och främst bör jag förtydliga att gå in som medlåntagare för en bostad som man själv inte har för avsikt att använda som permanentbostad, är riskfyllt och avråds från att göra i alla situationer. Såsom medlåntagare har man lite eller inget att vinna och en avsevärd riskexponering. Det är däremot förståeligt att man i vissa situationer ändå kan tänka sig att vara delaktig i ett sådant lån för att underlätta för någon annan. I dessa fall skulle jag trycka på nödvändigheten i att göra detta så säkert som möjligt, även om man inte helt kan undkomma risken det innebär. Som medlåntagare bör man ta ställning till om det är fråga om att låna ut pengar till någon annan, eller att kliva in som delfinansiär i ett bostadsköp. I den situationen du beskriver skulle jag föreslå att i förstahand begära äganderätt för den andel som du tar upp lån för, precis som du beskriver i din punkt 1 ovan. Det innebär att förutom upprätta nödvändiga köprättsliga handlingar, även begära att hos bostadsrättsföreningen bli inskriven såsom delägare. Detta steg är nödvändigt för att det ska framgå för utomstående att du verkligen är delägare till bostadsrätten. Säkerheten för lånet du upptar kommer då utgöras av bostadsrätten och du kan då endast bli betalningsskyldig för fodringen vars belopp inte går att hämta ur en tvångslikvidation av bostaden. Detta upplägg har då främst riskexponeringen i att du kommer ta del av en eventuell värdeminskning av bostadsrätten, samtidigt ger det dig en rätt till en eventuell värdeökning. Ett särskilt problem med detta upplägg är att bostadsrättsförningen eventuellt inte godkänner dig som delägare av bostadsrätten just av den anledningen att det inte kommer utgöra din permanentbostad. Bostadsrättsföreningar brukar generellt avvärja spekulationsköp av bostadsrätter, vilket det i så fall skulle vara fråga om här. I en situation där du inte får äganderättsanspråk på bostadsrätten är det istället fråga om ett lån. Det innebär dels att du inte behöver bekymra dig över någon värdeökning eller värdeminskning av bostaden, eller att bostadsrättsföreningen skulle gå i konkurs eller liknande. Det innebär även att du mest troligtvis står utan säkerhet för lånet, dina möjligheter att erhålla betalning för lånet blir helt beroende på låntagarens betalningsmöjligheter. I sådant fall rekommenderar jag att man upprättar ett skuldebrev för vilket belopp försträckningen (lånet) gäller samt hur och när det ska betalas av. Med ovanstående i beaktande skulle jag råda till att kräva äganderätt till bostaden för den del du belånar. Detta kan dock visa sig omöjligt om bostadsföreningens stadgar hindrar detta. I sådant fall återstår ett vanligt penninglån med ett skuldebrev som underlag, för vilket jag skulle avråda det starkaste ifrån. En skatterättsligg bedömning av situationen låter sig inte göras. Det uppstår endast skattskyldighet för eventuell inkomst du kan erhålla genom köp av bostadsrätten eller vanligt penninglång (ränteintäkter). Bägge dessa typer av inkomster hamnar under inkomstslaget kapital men vilka direkta skatteeffekter sådana eventuella inkomster skulle ge dig kan endast bedömas efter en närmare undersökning av hela din skattemässiga situation. Jag hoppas detta har varit till hjälp för dig.Om du skulle välja att gå vidare med det här rekommenderar jag att du anlitar ett juridiskt ombud för att upprätta nödvändiga handlingar. Om du önskar ett sådant ombud kan du återkomma till mig på min nedanstående email så sätter jag dig i kontakt med ett sådant ombud. Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Skolfråga/fordringar

2015-01-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej, I 28 § SkbrL finns det en kvittningsmöjlighet för enkla fordringar (då 3 kap. SkbrL tillämpas analogt på dessa) och kvittning kan inte ske om två undantag är för handen. Det första säger att kvittning ej får ske om genfordran förvärvats efter den tid då överlåtelsen blev honom kunnig eller han fick skälig anledning till förmodan därom.Det andra undantaget består av två kumulativa rekvisit som förhindrar kvittning. Kvittning får ej äga rum om genfordran förfallit efter överlåtelsen blivit gäldenären kunnig (sagda tid) och senare än huvudfordran. Båda dessa rekvisit måste vara för handen för att kvittning ej ska få äga rum och så länge gäldenären inte känner till överlåtelsen kan han alltså kvitta. Min fråga är nu om man ska kontrollera båda undantagen i 28 § och undersöka om de är tillämpliga när en fråga uppkommer? Om det kommer fram att första undantaget inte är tillämplig (alltså att kvittning kan ske) och märker att andra undantaget delvis är tillämplig och kvittning kan ske även med hjälp av andra undantaget, är båda undantagen accessoriska eller självständiga?
Mattias Vilhelmsson |Hej! Din fråga har karaktären av en skolfråga. Vi på lawline har som policy att inte besvara dessa varför jag får hänvisa dig till relevant litteratur samt lagtextkommentarer.

Indrivning av skuld?

2015-01-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Har i två månaders tid haft en inneboende i min lägenhet. Tyvärr kom vi bara överens muntligt om en hyra på 3500 i månaden. Vi har alltså inte skrivit under något kontrakt eller dylikt. Han flyttade precis ut vilket vi hade kommit överens om. Han har dock inte betalat någon hyra överhuvudtaget trots påtryckningar från min sida. Nu svarar han inte när man kontaktar honom. Hur gör man i en sådan situation och har man något stöd i lagen? Vet att det var väldigt godtroget av mig men man har åtminstone lärt sig något, om än dyrt.
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!Om du hade en överenskommelse med din hyresgäst, även en muntlig sådan, är detta lika bindande som ett skriftligt avtal. Det som skulle kunna bli problematiskt är hur det ska bevisas att ni haft den här personen som hyresgäst och innehållet i er överenskommelse. Det är dock en senare fråga, om din hyresgäst skulle bestrida att det föreligger en skuld, och det skulle leda till en eventuell domstolsprocess.När det kommer till ett sånt här fall när en person inte betalar så kan man vända sig till kronofogdemyndigheten för att begära att ett sk betalningsföreläggande ska meddelas. Detta regleras främst genom lagen om betalningsföreläggande och handräckning (se: https://lagen.nu/1990:746). För att kronofogdens ska kunna meddela ett betalningsföreläggande krävs att det rör sig om en penningfordran samt att denna förfallit till betalning. Har den gjort det så kan kronofogden hjälpa dig att driva in skulden genom att ta kontakt med din hyresgäst.Mer om detta kan du läsa på: https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.html