Driva in skuld från gäldenär bosatt utomlands

2015-08-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej ! För ca 1½ år sedan lånade jag ut en större summa pengar, vi skrev enkelt skuldebrev. Det skulle betalas tillbaka ca 6 månader efter att vi skrivit på.Personen i fråga har flyttat utomlands, kan ej få tag på han. Vad ska jag göra ? Hur går jag tillväga för att lösa de ?
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline. Om personen som är skyldig dig pengar (gäldenären) har flyttat till ett annat EU-land kan du ansöka om europeiskt betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM) här för att fastställa skulden. KFM kan hjälpa dig med att driva in skulden. Om gäldenären har flyttat utanför EU, behöver du ett beslut från domstol, exempelvis tingsrätten i Sverige. Då kan KFM hjälpa dig med att driva in skulden. Gäldenären måste emellertid ha tillgångar i Sverige, det kan vara lösa sker, fastigheter eller lön som kan utmätas. Du kan läsa mer om det här.Glöm inte att du jämte skulden kan kräva ränta för sen betalning. Du kan räkan ut räntan genom KFM:s ränteräknare här. Även om ni inte har avtalat om ränta, kan du kräva åtta procent (med undantag för första månaden). Stöd för det finns i 6 § räntelagen (1975:635).Vänligen

Betalning till fel bankkonto

2015-08-10 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Jag hade betalat pengar till felaktigt kontonummer. Får jag veta vems konto är det? Den kontoägare ger inte pengar tillbaka. Jag hade polisanmält men får inte heller nåt information. Vilka rättigheter har jag för att veta mer?Mvh
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du ska helst ha kontakt banken så fort det hände. Det är egentligen inget ärende för polisen. Banken kan hjälpa dig med att antingen ge dig information om vems konto det är, eller genom att ta kontakt med kontoinnehavaren åt dig. Du kan begära att få tillbaka pengarna genom att skicka ett brev till mottagaren där du förklarar vad som har hänt och att du kräver pengarna tillbaka. Om personen inte betalar tillbaka pengarna, får du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Du har rätt att återfå pengarna om mottagaren borde ha insett eller insåg att pengarna inte var ämnade för honom eller henne. Bedömningen varierar beroende på bland annat tidpunkt för överföring och belopp. Om du behöver hjälp med att skriva en korrekt juridisk skrift eller undrar över något annat i ärendet kan du vända dig till oss på info@lawline.se så hjälper vi dig.Vänligen

Betalningsföreläggande för att driva in fordran

2015-07-31 i Fordringar
FRÅGA |jag har lånat pengar åt en kompanjon för att han få inga lån på grund av anmärkningar. kompanjonen har misskött återbetalningarna ibland tagit flera månader innan han betalar. hur blir ja av med honom, vill inte ha honom som kompanjon.L
Viktor Friberg |Hej och tack för din fråga.Inledningsvis vill jag understryka att du först och främst bör kontakta din kompanjon (gäldenären) och begära att han betalar tillbaka lånet. Om detta inte fungerar kan du vända dig till kronofogdemyndigheten som då kan driva in din fordran. Detta gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen och innehålla yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som du begär. Kronofogdemyndigheten prövar inte själva tvisten, utan endast om gäldenären medger anspråket eller inte. Gör han det ålägger kronofogdemyndigheten honom ett betalningsföreläggande och driver in din fordran. Skulle ansökan däremot bestridas finns det, enligt 33 §, möjlighet att få målet överlämnat till tingsrätt.Tveka inte att höra av dig om du har ytterligare funderingar.Bästa hälsningar,

Bevis på betalningsansvar

2015-07-08 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Har ett avtal gällande ett lån som jag och min före detta tog tillsammans.Då han hade betalningsanmärkningar så står jag som låntagare. Men vi upprättade som sagt ett kontrakt med vittnen, där det framgår att vid separation ska han betala hälften av lånekostnaderna. Vilket han inte gjort sedan vi separerade. Ansökte om ett betalningsföreläggande hos kronofogden och det har nu gått vidare till Nacka Tingsrätt. Har tom den 23/7 på mig att inkomma med bevis, såsom mail, sms mm... Vad ska jag göra, hur ska jag gå tillväga? Har tyvärr ingen tillgång till rättshjälp pga att jag inte haft hemförsäkringen tillräckligt länge.. (2 år). Har inga större besparingar.MvhLinda
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Eftersom du ensam står som låntagare är det du som ansvarar för att lånet betalas gentemot långivarna. Långivarna kan alltså kräva dig på betalning och du kan inte frigöra dig från detta krav genom att hänvisa till din f d sambo. Däremot har du och din f d sambo sinsemellan ingått ett avtal om att han ska betala hälften av kostnaderna för lånet. Detta avtal gäller mellan er, och du bör alltså kunna kräva honom på hälften av de pengar som du betalat till långivarna.Att din ansökan hos Kronofogden gått vidare till Tingsrätten beror säkerligen på att din f d sambo inte accepterat det betalningsföreläggande som Kronofogden tillställt honom. I tingsrätten kommer du behöva bevisa att ni faktiskt kommit överens om att han ska betala hälften av kostnaderna och dessutom kommer du att behöva bevisa vilka kostnader du haft.Du säger att ni upprättade ett kontrakt som bevittnades - detta verkar ju vara ett utmärkt bevis på ert avtal, så det tycker jag definitivt att du ska ge in som bevis. Utöver detta bör du ge in bevis på vilka kostnader du haft - dvs bevis på vad du har betalat till långivarna. Sedan skulle jag även råda dig att ge in bevis på att du kontaktat din f d sambo och bett honom betala - om du nu gjort det vill säga.Om du är osäker på det rent praktiska i hur och vart du ska skicka bevisen kan du höra av dig till tingsrätten så hjälper de dig med det.

Skälig ränta?

2015-08-17 i Fordringar
FRÅGA |Min huvudman vill låna ut 100.000 till sin syster. Vad ska hon begära i ränta och amortering?
Joakim Wahlgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller vilken ränta och amorteringsgrad ni väljer är detta något som är helt upp till er själva. Förutsatt att räntan inte är oskäligt hög kan man välja att sätta den som man vill om båda parterna accepterar det. Ni bör skriva ett avtal och det kan ni få hjälp med av oss på Lawline.Viss vägledning gällande räntan kan ni få av räntelagen som ni hittar HÄR. Ni bör även ha koll på "reporäntan" HÄR. Räntan är den kostnad för gäldenären som borgenären (er huvudman) tar ut för att det ska vara lönsamt/OK att låna ut pengar. Här får man förhandla fram vad som passar bäst för båda. I en hypotetisk situation där båda två är jämlika förhandlare ligger räntan någonstans där det lägsta borgenären kan tänka sig att låna ut för matchar det högsta gäldenären kan tänka sig att betala.Kom ihåg att om ni väljer att inte låna ut pengarna finns det en möjlighet att få få avkastning på era pengar på andra sätt. Det är därför inte alltid det mest gynnsamma att låna ut pengar med ränta. Man kan som ett exempel istället välja att investera pengarna i något som ger högra avkastning.När det gäller amortering är detta den avbetalningstakt ni väljer. Ju högre amortering destu "säkrare" blir lånet. Väljer ni en högre amortering bör ni kunna gå med på en lite lägre ränta men om ni väljer en låg amortering kan ni ta ut en högre ränta.Hoppas att ni fick svar på er fråga!

Straffrättsliga inslag i civilrättsliga förhållanden

2015-08-04 i Fordringar
FRÅGA |En person bor i en hyrd villa. Denna person beställer hushållsnära tjänster utan att kunna betala då hon uppbär underhållsstöd från socialen. Detta visste hon vid beställningen. Kan alltså inte ens utnyttja skattereduktion för hushållsnära tjänst. Kvinnan saknar förmåga att betala. Flera krav skickas med dröjsmällsränta tillagd. Kvinnan visar sig vara notorisk lögnare och har nu ca 20 tusen i krav hos KFM från andra fordingsägare. Kan man/ har man då rätt att kräva fastighetsägaren på betalning för arbetet då detta gjorts på dennes tomt/gräsmatta mm? Fastighetsägaren är son till kvinnan. Totalsumman inkl. dröjsmålsränta uppgår nu till 60.000kr.Kvinnan är förmodligen ägare till huset men sonen står som ägare. Han kan gott och väl betala för skulderna hans mamma dragit på sig enl. inkomst uppgifter.Har skickat ett krav till honom också med mina argument men han har givetvis nekat betalnings skyldighet.Målet har varit uppe i Tingsrätten men kvinna friades för att hennes advokat bedyrade att det funnits pengar på kvinnans bankkonto vid beställningarna men hur mycket berättade hon inte. Kvinna sa att hon inte visste varför hon struntat i att betala och blev frikänd!!??Åklagaren har nu överklagat och begärt prövning i nästa instans men min skadeståndsanspråk togs bort och skulle tas upp i enskilt mål.!!?? Va fasen är det för rättssystem vi har. Hade hon då sagt samma sak hade jag fått betala hennes rättegångskostnader!!??
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!Av din fråga så förstår jag det som att du är uppdragstagare och har sedan tidigare ingått ett avtal med en person om att utföra "hushållsnära tjänster". Motparten betalar inte dina fordringar som är förfallna. Därefter beskriver du att målet har varit uppe i Tingsrätten, och då du anger att en åklagare kommer överklaga domen så innebär det att det har varit en straffprocessuell rättegång. Dock har du inte angett vad kvinnan stod åtalad för varav jag inte kommer kunna ge någon närmare rådgivning avseende det brottsliga inslaget i det här fallet. Jag kommer däremot i det närmaste försöka förklara hur detta rättssystem kan te sig i din situation och vilka rättsliga åtgärder du möjligen kan genomföra. Inledningsvis anger jag sammanfattningen som därefter följer med ett utförligare svar. SammanfattningsvisDina teoretiska förutsättningar för att vinna med ett betalningsyrkande i Tingsrätten är goda, fast om mottagaren saknar tillgångar att betala med så förefaller det tyvärr som relativt lönlöst i praktiken.Jag har vridit och vänt på situationen för att försöka hitta ett sätt att angripa fastighetsägaren i det här fallet, som enligt din frågeställning verkar ha medel att betala med och som rimligtvis är involverad i situationen på ett eller annat sätt. Tyvärr så kan jag inte hitta något som är relevant. Det närmsta jag kan hitta är att rikta ett skadeståndsanspråk gentemot fastighetsägaren på grund av förmögenhetsskada. Detta förutsätter dock ett brottsligt agerande från dennes sida, och har fastighetsägaren förhållit sig passiv i situationen så står inget sådant brottsligt agerande att finna.Utförligare svarInledningsvis måste vi skilja på det civilrättsliga och straffrättsliga inslagen i den här situationen. Det civilrättsliga förhållandet uppkommer när du ingår ett avtal med motparten om att utföra hushållsnära tjänster. Avtalet ni ingår angår endast er två och ni kan inte binda tredjeman genom ert avtal. Det innebär att du och din motpart inte kan teckna ett avtal där ni fastställer ett betalningsansvar för en utomstående person. Även om den utomstående personen i det här fallet är en familjemedlem till din motpart, så räknas det fortfarande som en tredjeman. Kortfattat får man slå fast att så länge kvinnans son - motparten - inte självständigt åtagit sig ett betalningsansvar för sin mor, så kan någon betalningsskyldighet inte heller uppstå. Därav vore det lönlöst att försöka inleda rättsliga processer gentemot kvinnans son då dessa tyvärr är utsiktslösa i ert fall. Därmed så är dem enda förutsättningarna för dig att erhålla betalning, att rikta anspråket för de förfallna fordringarna mot kvinnan som du ingått avtalet med. Bortsett från möjligheterna att via kronofogdemyndighetens (KFM) försorg rikta ett betalningsförläggande mot kvinnan, så återstår endast en civilrättslig tvist som förslagsvis inleds genom yrkande om s.k. fullgörelsetalan vid allmän domstol. Ditt yrkande vore då att motparten ska fullgöra avtalet och betala den förfallna fordringen jämte dröjsmålsränta samt stå för rättegångskostnaderna. Dina förutsättningar för en sådan talan verkar goda enligt din frågeställning, vilket kan leda till en vinnande dom där din talan bifalles. En sådan dom är s.k. exigibel vilket innebär att du kan gå med domslutet till KFM och begära verkställighet genom utmätning. Som du hör kan du i bästa fall vinna ett domslut som inte bara fastställer din rätt till betalning, utan även ger dig rätt att få betalningen verkställd tvångsvis genom KFM. Dock är det en lösning med akilleshäl. Det förutsätter i stort sett att motparten har betalningsförmåga, eller tillgångar som är utmätningsbara (bil, båt etc.). Saknar motparten några som helst tillgångar så kommer din fordran hamna på hög hos KFM tillsammans med andra fordringsägare. Detta är den civilrättsliga processen som kan te sig högst orättvis i vissa situationer. Det uppställer en form av retroaktivt krav att du innan arbetet utförande skulle ha säkerställt att motparten var betalningsvillig. Ett krav som dock kommer till tydligt uttryck på vissa marknader där man som regel utför kreditupplysning innan leverans av vara eller tjänst. Detta system av regler ska inte förväxlas med dem straffrättsliga. Staten och tillika lagstiftaren har upprättat ett system av regler som vanligtvis förbjuder oss från visst handlande och i undantagsfall kräver att vi ska agera på ett visst sätt i andra situationer. Dessa regler sanktioneras med olika straff såsom böter, vite, fängelse etc. En stor skillnad här är att om någon bryter mot dessa regler så är det (förutom i ett fåtal undantagsfall) staten som åtalar och processar gentemot den enskilda "lagbrytaren", vilket är uppdraget åklagaren har att utföra, d.v.s. att representera staten i dessa situationer. Det kan självklart uppstå situationer, som både har ett inslag av civilrättsliga regler och straffrättsliga. Detta blir högst relevant vid exempelvis skadegörelsebrott, där gärningsmannen som utfört den skadevållande gärningen blir åtalad inom ramen för det straffrättsliga systemet. Men när det kommer till ersättningsfrågan för den skadelidande parten, så har denna att yrka enskilt anspråk enligt civilrättsliga regler. I en sådan situation går de olika processerna hand i hand, där en fällande dom för straffrättsliga skadegörelsen nästan uteslutande leder till ett bifall för det civilrättsliga ersättningsanspråket. Andra exempel, som jag även tror kan vara gällande i ditt fall, är bedrägeri (BrB 9:1), bedrägligt beteende (BrB 9:2) och oredligt förfarande (BrB 9:8), som jag misstänker kan vara fråga om i ditt fall (?). Dessa exempel innebär också ett straffrättsligt inslag där staten processar för den brottsliga gärningen och ett civilrättsligt inslag där den skadelidande parten har att processa för att få ersättning för skadan. ---Jag hoppas rådgivningen har varit vägledande och om någonting har varit oklart i rådgivningen så är du välkommen att kontakta mig på nedanstående mailadress.Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Ansvar efter borgensåtagande

2015-07-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Om en vän till mig står som borgenär för sitt ex hyresrätt och borgenärskapet går ut i maj -15 kan då hyresbolaget skicka ut en räkning i juni till min vän för 5 månadshyror tillbaka?Vart i lagen stöds detta?Att som hyresbolag vänta 6 månader med att kontakta borgenär och dessutom göra det efter att borgenärskapet utgått torde väl vara fel? Det resulterar i att min vän får betala 50 000 kr i en klumpsumma, och vilken privatperson har räd till det?
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Det verkar som om din vän gentemot sitt ex's hyresvärd har garanterat att hyran kommer att bli betald. En sådan garanti kallar man ett borgensåtagande, och den som garanterar (dvs din vän) kallas för borgensman. Borgenären är den som har rätt att kräva någon på pengar, dvs hyresvärden i detta fall. Den som är skyldig pengar, dvs din väns ex, kallas för gäldenär.Den i praktiken vanligaste formen av borgensåtagande är s k proprieborgen, vilket innebär att borgensmannen ansvarar för gäldenärens skuld till borgenären så som om det vore borgensmannens egen skuld. Detta innebär att borgenären/hyresvärden har rätt att kräva borgensmannen/din vän på pengarna istället för gäldenären/exet om hen vill, så länge den ursprungliga fordringen (hyran) är förfallen till betalning. Denna typ av borgensåtagande regleras i ett mycket gammaldags stadgande i Handelsbalkens 10 kap 9 §.Om din väns borgensåtagande har tidsbegränsats så ansvarar vännen bara för fordringar som förfallit före det datum då borgensåtagandet går ut. Dessutom stadgas i Preskriptionslagens 2 § 2 stycke att konsumentfordringar (dvs fordringar som en näringsidkare har på en konsument) preskriberas redan efter 3 år. De fordringar som uppkommit och förfallit till betalning under borgensåtagandets giltighetstid och som ännu inte är 3 år gamla ansvarar dock borgensmannen/din vän för.Att det är olämpligt att hyresvärden väntat med att kontakta din vän befriar tyvärr inte denne från ansvar. Däremot har din vän en s k regressfordran på sitt ex, och kan kräva dessa pengar tillbaka från denne. I slutändan är tanken alltså att den ursprunglige gäldenären (exet) ska betala, men borgensmannen/din vän är dessvärre betalningsskyldig gentemot hyresvärden/borgenären.Ett rättsfall som möjligtvis skulle kunna ha betydelse i fallet är NJA 1992 s 351 - där Högsta Domstolen uttalar att borgenären har en viss skyldighet att hålla borgensmannen uppdaterad om vad som händer med de skulder som borgensmannen garanterat. Denna skyldighet tycks dock bara gälla om man inte kan förutsätta att borgensmannen själv håller sig underrättad om förhållandena. Eftersom din vän hade en nära relation till gäldenären är det nog tyvärr troligt att man bör kunna förutsätta att din vän själv skulle hålla sig uppdaterad om skuldförhållandet utvecklade sig.Slutligen finns det en liten möjlighet för din vän att få ansvaret jämkat (nedsatt) enligt 36 § Avtalslagen, om det skulle anses oskäligt att hen ska hållas ansvarig före hela beloppet. I en sådan oskälighetsbedömning kan sådana omständigheter som att hyresvärden väntat med att kontakta din vän få betydelse.Sammanfattningsvis så tyder det mesta på att din vän är ansvarig för skulden, men hen kan dock kräva tillbaka pengarna av den som ursprungligen ansvarade (exet). En liten möjlighet att jämka borgensåtagandet enligt avtalslagens 36 § kan finnas, även om detta lagrum är en säkerhetsventil och används ytterst sparsamt i rättspraxis.

Ansökan om betalningsföreläggande hos KFM samt möjliga händelseförlopp efter ansökan

2015-06-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!!Jag har en person som är skyldig mig ca 23000 kr. Personen lånade dem här pengarna för ca 2 år sen, och vi kom överens att hon skulle betala 2000 kr varje månad. Vi skrev inget avtal då hon sa att hon inte är den sortens person som inte betalar av sina skulder. Så avtalet mellan oss var muntligt helt enkelt. När jag vid senare tillfälle försökt att få henne att skriva ett skriftligt avtal då har hon vägrat. I år i början av året då ringde jag henne och pratade om lånet och vad hon är skyldig mig och ungefär när hon lånat pengar och att vi kommit överens om nya vägar för att hon ska kunna betala. Det samtalet har jag spelat in, vad ska jag göra?? Ska jag göra en fodran via advokat eller ska jag gå genom kronofogden??? Hon har redan skuldsanering och jag är inte den enda hon lånat pengar av och inte betalat tillbaka.... Har gemensam vän som hon pratat med om att hon inte tänker betala tillbaka och som hon berättat för att hon kommer neka att hon är skyldig mig om jag gjorde en anmälan. Den personen kan jag använda som vittne isf.Snälla vilken väg ska jag ta??? Kan jag få tillbaka pengarna???
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om man behöver kräva in en skuld från någon annan bör man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Det är ett förfarande som skapats just för att det ska gå förhållandevis snabbt och enkelt att driva in skulder. De krav som uppställs för att man ska kunna ansöka om betalningsföreläggande är följande: - förfallodagen ska ha passerat (vilket den har gjort i ditt fall eftersom skulden skulle betalas tillbaka inom ca 12 månader och ca två år nu har passerat).- du ska själv kunna påverka skulden genom förhandling (den är förlikningsbar) – om det är du som har lånat ut pengarna bör detta inte vara ett problem.- skulden ska avse pengar – också uppfyllt i ditt fall.Själva ansökan kostar 300 kronor och du gör den genom att fylla i en blankett som du kan hämta på KFM:s hemsida (här), där du också kan hitta annan nyttig information. Anvisningar om vad du ska fylla i finns på blanketten. Efter att du har skickat in blanketten, skickar KFM vidare den till personen som är skyldig dig pengar (gäldenären).Sedan kan gäldenären antingen besluta sig för att betala tillbaka skulden – då måste du på en gång skriftligen meddela KFM att du drar tillbaka din ansökan, så de inte fortsätter med ärendet. Du ska även meddela KFM om endast en del av skulden återbetalats.Gäldenären kan också bestämma sig för att bestrida skulden, alltså meddela KFM att denne inte tänker betala. Sker detta kommer du ha två val: antingen meddela KFM att du vill låta tvisten gå vidare till domstol (tingsrätten) eller att du inte vill låta ärendet gå vidare. Väljer du att inte låta tvisten gå vidare avskrivs ärendet. I så fall återstår möjligheten att försöka prata med personen igen, privat, och på så sätt få tillbaka pengarna. Väljer du att gå vidare med tvisten till domstol ska du meddela KFM detta. Domstolen tar då ut en avgift på 600-2500 kronor beroende på ärendets och skuldens storlek. Att tänka på innan du bestämmer dig för att du ta tvisten vidare till domstol är att det i värsta fall kan bli kostsamt och utdraget. Om du förlorar tvisten kan du nämligen komma att få betala även motpartens (gäldenärens) kostnader för tvisten (såsom juristkostnader). Anlitar du ett eget juridiskt ombud måste du betala för det, och även om din hemförsäkring kan täcka vissa kostnader genom rättsskyddet tas antagligen en självrisk ut. Det krävs också att du har ordentligt med bevis för att visa att skulden faktiskt finns. Huruvida det inspelade samtalet samt vittnet du berättat om i din fråga är tillräckligt som bevis vågar jag inte svara på här, se information längst ned i svaret. Det faktum att personen som är skyldig dig pengar verkar ha ställt in sig på att neka sin betalningsskyldighet talar för att det kan komma att bli aktuellt med en domstolsprocess.Det finns också ett tredje möjligt händelseförlopp efter att gäldenären fått din ansökan om betalningsföreläggande, nämligen att personen inte hör av sig till KFM. Hör personen inte av sig meddelar KFM ett så kallat utslag där personen förpliktas att betala skulden i enlighet med din ansökan. Det behöver dock inte ta slut där, utan även i detta fall kan en domstolsprocess komma att bli aktuell om gäldenären begär så kallad återvinning. Då måste du betala de ovan nämnda avgifterna till domstolen samt överväga om det är värt det att gå vidare med tvisten.Får du ett utslag av KFM om att betalningsföreläggandet gått igenom (då går tvisten alltså inte vidare till domstol), kommer KFM att ta ut en avgift på 600 kronor för att driva in skulden. Denna avgift ska i första hand betalas av gäldenären, men om denne inte betalar får du i stället en faktura på avgiften från KFM.Blir det aktuellt med en domstolsprocess kan du, som jag nämnde ovan, kontakta en jurist (förslagsvis någon av våra duktiga sponsorer som du finner längst ner på hemsidan) för en mer ingående bedömning av ditt fall och dina möjligheter att nå framgång i domstolen. Att tänka på är att sådan rådgivning är avgiftsbelagd och således inte gratis som den rådgivning du får här på Lawline.Gällande skuldsaneringen kan det bli problematiskt att över huvud taget få tillbaka några pengar, beroende på hur omfattande skuldsaneringen är. Information om hur omfattande skulder som ligger till grund för skuldsaneringen kan du få reda på genom att kontakta KFM, se här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp. Lycka till!Vänligen