Enskild egendom och särkullbarns arvsrätt

2014-11-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag och min blivande man har skrivit ett äktenskapsförord där all egendom skall vara enskild. Både det som skaffats före och under äktenskapet. Vi har inga gemensamma barn, men har 2 barn var sedan tidigare äktenskap. Hur skall jag gå tillväga så att endast mina barn får ärva min enskilda egendom? Jag vill alltså undvika att min man ärver min egendom, och om han sedan avlider vill jag inte att hans barn skall kunna komma och kräva någon del av min egendom. Allt som är mitt skall alltså endast delas jämt mellan mina barn.
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Din fråga behandlas i Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230) och Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). När en make avlider kommer först en bodelning genomföras. Bodelning behöver dock inte göras när makarna, som i ditt fall, enbart har enskild egendom, ÄktB 9:1. Man kommer då att göra ett arvsskifte. Utgångspunkten är att när den avlidne personen är gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, Ärvdabalken 3:1. Det gäller dock inte när det finns barn som är barn till den avlidne men inte till dennes make (så kallade särkullbarn). Dessa barn har rätt att få ut sin arvslott direkt, ÄB 3:1. De kan dock välja att avstå denna rätt, och få ut sitt arv först sedan den efterlevande maken avlider, ÄB 3:9. I er situation kommer alltså dina barn kunna få ut sitt arv efter dig direkt och de kommer att ta lika del i den egendom du efterlämnar, Ärvdabalken 2:1. Du behöver alltså inte vidta några ytterligare åtgärder utöver äktenskapsförordet för att uppnå att endast dina barn kommer att ärva dig.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

2014-11-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min far gick bort i juni . Han har gett bort 2 fastigheter till min syster, det enda han ägde av värde. Jag hade ingen vetskap om detta.Har jag ingen arvsrätt alls av detta. jag är också hans biologiska barn. Mamma är från skild.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Förskott på arv regleras i ärvdabalkens 6 kap. I 6:1 anges att det som arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren. Bestämmelsen uttrycker en presumtion för att gåva till bröstarvinge är förskott på arv. Har förskott givits ska enligt 6 kap. 5 § ärvdabalken arvslotternas storlek beräknas genom att öka kvarlåtenskapen, före delningen, med förskottets värde.Som jag förstår det så har du i detta fall blivit utan arv på grund av din fars gåvor till din syster. I dessa situationer kan det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 bli aktuellt. Det förstärkta laglottsskyddet omfattar gåvor som till syftet är att likställa med testamente. För att regeln ska bli tillämplig krävs att givarens avsikt med gåvan varit att fördela sin kvarlåtenskap. Regeln omfattar två olika typer av gåvor, dels gåvor som äger rum strax innan givarens död och dels gåvor där givaren fram till sin död kan räkna med att få ha nyttan av den bortgivna egendomen.Om din far haft för avsikt att endast att din syster ska få ta del av hans arv och därför gett henne dessa fastigheter kan bestämmelsen bli aktuell. Om regeln om förstärkt laglottsskydd är tillämplig, kan den som mottagit gåvan bli återbäringsskyldig till ett belopp som motsvarar bröstarvingarnas laglott. Vid beräkning av laglotten ska värdet av den egendom som getts bort läggas till kvarlåtenskapen,Detta innebär att de två fastigheternas värde ska räknas in i din fars kvarlåtenskap vid arvsskiftet. Då det verkar saknas pengar i din fars kvarlåtenskap kan din syster bli återbäringsskyldig för att din rätt till laglott ska täckas. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Förskott på arv m.m.

2014-11-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon med samma föräldrar. Vår far gick bort 2007. Han och vår mor var gifta och ägde 50% var i en fastighet. När pappa gick bort gick hans andel i fastigheten över till vår mamma.Nu har mamma gett bort hela fastigheten till min syster, i gåva, ingen köpesumma.Får hon göra så?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Denna fråga aktualiserar en del komplicerade regler. Då jag inte vet de närmare ekonomiska förhållandena som rått hos din far och din mor kan jag dock endast ge allmänna förklaringar på de regler som kan vara intressanta för dig. Nedan finner du en karta över dessa regler.Hur arvet efter din mor respektive din far räknas ut:I och med att dina föräldrar endast har gemensamma barn (du och dina syskon) fick ingen av er barn ut arvet efter er far direkt, utan din mor övertog din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt (begreppet fri förfoganderätt förklaras under avsnittet gåvan till din syster), se 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Du och dina syskon kommer istället att få ärva er far då din mor avlidit, 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken. För att avgöra hur stor del av din mors förmögenhet som, då hon avlidit, utgör arvet efter henne respektive efter din far ska storleken på din mors förmögenhet då hon fick din fars kvarlåtenskap jämföras med hur stor din fars kvarlåtenskap var då din mor övertog kvarlåtenskapen.Om din mor exempelvis hade en förmögenhet på 600 000 kr då hon fick din fars kvarlåtenskap och denna kvarlåtenskap hade ett värde på 400 000 kr så ska, då din mor sedermera avlider, 40 % av hennes förmögenhet anses utgöra arvet efter er far och resterande 60 % utgöra arvet efter er mor.Dessa procentsatser kan påverkas så att en större del av din mors förmögenhet anses utgöra arvet efter henne om din mor exempelvis genom att hon arbetat ihop pengar eller att hon fått ett arv eller en gåva efter att hon övertog din fars kvarlåtenskap har ökat sin förmögenhet, se 3 kapitlet 4 § Ärvdabalken.Gåvan till din syster:Såsom nämndes i föregående avsnitt övertog din mor din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din mor inte får testamentera bort större värden än som motsvaras av den procentsats av hennes förmögenhet som utgör arvet efter henne själv.Din mor är emellertid fri att ge bort egendom, oaktat att den tillhör din far eller henne själv. Då hon givit fastigheten till din syster ses denna gåva emellertid, i brist på annan bevisning, som ett förskott på arv efter din mor till din syster, se 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Då din syster är gemensamt barn till er mor och er far medför detta att värdet av fastigheten då din syster mottog fastigheten ska dras av från din systers rätt till arv efter er far och därefter, om avdraget inte räcker till, från din systers rätt till arv efter er mor, se 6 kapitlet 3 § Ärvdabalken. Därtill ska värdet av gåvan, vid beräkningen av ditt och ditt andra syskons arv läggas till det totala värdet som utgör arvet efter din mor, se 6 kapitlet 5 § Ärvdabalken. (Då din mor och din far endast har gemensamma barn kommer jag här, av förenklingsskäl, att behandla din fars och din mors arv som ett gemensamt arv) Vi återanknyter till exemplet jag gav i föregående avsnitt och antar att din mor, då hon avlidit, har en förmögenhet på 500 000 kr. Därtill antar vi att fastigheten hade ett värde på 500 000 kr då din mor överlät fastigheten till din syster. Fastighetens värde (500 000 kr) ska då läggas till din mors förmögenhet (500 000 + 500 000 = 1 000 000 kr).Detta medför, då du och dina syskon ska få lika del i arvet (se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken), att du och det syskonet som inte fått fastigheten ska  få 333 333 kr vardera (1 000 000 / 3 = 333 333 kr). Det syskonet som fått fastigheten får 0, då syskonet redan fått sitt arv. Då det tillförda värdet motsvarande fastigheten egentligen inte finns i kvarlåtenskapen blir det emellertid svårt att ge dig och det syskonet som inte fick fastigheten 333 333 kr vardera ( 666 666 kr). I kvarlåtenskapen finns nämligen i realiteten bara 500 000 kr. Reglerna om förskott på arv kan således inte ge dig och ditt syskon kompensation.Det finns emellertid en regel i 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken som säger att om den efterlevande maken (er mor) genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens arvingar (det vill säga du och dina syskon) orsakat väsentlig minskning av sin egendom, så ska av den lott, som vid efterlevande makes död tillkommer dennes arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne (er far) för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Om vederlag ej kan utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den förste avlidne till förfång.Kravet på att tillbörlig hänsyn inte ska ha visats den först avlidne makens arvingar bör i ert fall anses uppfyllt då fastigheten endast kommit en utav er till del (din syster).Med en väsentlig minskning menas att en förminskning på iallafall mer än 25 % av din mors totala förmögenhet skedde då din mor gav bort fastigheten, se högsta domstolens dom i NJA 2013 s. s. 736.Om kraven på bristande tillbörlig hänsyn och väsentlig minskning av din mors totala förmögenhet är uppfyllda är således 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken tillämplig. Då du och dina syskon utgör arvingar såväl efter den avlidne maken (er far) som efter den efterlevande maken (er mor) så kan ni ej kompenseras genom att värden från din mors arv överförs till din fars arv. Däremot kan en återgång av gåvan (fastigheten) eller en återgång av gåvans värde kompensera er. För att din syster ska behöva ge tillbaka fastigheten krävs att hon insåg eller borde ha insett, att gåvan lände arvingarna till den först avlidne (du och ditt andra syskon) till förfång.Om det ej går att bevisa att din syster insett eller bort ha insett detta finns som sista utväg en möjlighet att åberopa reglerna om det förstärkta laglottsskyddet i 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken. Denna regel är dock mycket svårtillämpad och då jag inte vet så mycket om de närmare förmögenhetsförhållandena hos din far och din mor så skulle en beskrivning av denna regel endast göra detta svar mer svårtillgängligt än vad det redan är.Slutsats:För att vara på den säkra sidan skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med en färdig jurist som närmare kan se över de möjligheter du har i din situation. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Du kan enkelt boka tid hos dem här.hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Arvsrätt för gemensamma och särkullsbarn

2014-11-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag har läst lite här men blir inte klokare. Det gäller särkullsbarn. Jag har en son sedan tidigare. Min sambo och jag har en dotter tillsammans. När vi köpte hus skrev vi ett testamente som säger att vi ärver varandra. Men jag undrar, vad händer om jag går bort först? Ärver min sambo allt efter mig? Och den dagen han går bort går det vidare till vår dotter? Vilket gör då min son helt utan kvarlåtenskap? Det är en advokat som upprättat testamentet och allt ska vara i sin ordning. Men jag har inte tänkt på detta förrän nu!
Jennifer Rönnerhed |Hej!Om föräldrarna är gifta måste barnen vänta till den andre föräldern avlider för att få ut arvet från den förste avlidne föräldern. Lever inte föräldrarna tillsammans och har en ingått ett nytt samboförhållande/äktenskap är barnen från första äktenskapet/samboförhållandet att se som särkullsbarn. Särkullsbarn har alltid rätt till sin förälders arv direkt när föräldern dör. Enligt 3 kap. 9§ Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637 finns det en möjlighet för särkullsbarnet att avstå från arvet när föräldern dör. Särkullsbarnet får då ut arvet vid ett senare tillfälle. Om du går bort först har din son rätt att ärva dig direkt. Din dotter som du har med din nuvarande sambo är din bröstarvinge och ska liksom din son ha sin laglott 2 kap 1§. Laglotten är halva arvslotten. Detta innebär att din sambo inte ärver allt efter dig eftersom att dina barn har rätt till laglott. Din dotter har inte rätt att få ut arvet direkt (hon är inget särkullsbarn) som din son eftersom att dottern är ert gemensamma barn. Om din sambo skulle gå bort före dig kommer även halva hans arvslott att vara laglotten som kommer gå till ert gemensamma barn. Då kan även en del av kvarlåtenskapen som han har tagit över från dig ingå där, men det beror på hur ni har utformat testamentet d.v.s. om resten av arvslotten ska överlåtas till ert gemensamma barn. Din son kommer alltså inte att bli helt utan kvarlåtenskap eftersom han alltid har rätt till sin laglott. Eftersom att sambos behöver skriva ett testamente för att ärva varandra och ni har gjort det kommer din sambo att ärva dig. Din sambo kan ha rätt till halva arvslotten, men detta beror på innehållet i testamentet. Den andra halvan av arvslotten är laglotten som går till dina barn. Men din sambo kan inte ärva allt efter dig utan 50 % av arvslotten. Hoppas att du upplever att du har fått svar på din fråga.

Vilka gåvor utgör förskott på arv

2014-11-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Finns det någon praxis eller rättsfall som kan tala om vad som skall tas med som gåva vid ett arvsskifte? Tex om jag fått en gåva av min mor när jag fyllde 30 år (nu är jag 63) i form av en guldring, värde då kanske 500 kr, som hon köpt till mig. Det finns inget gåvobrev. Jag har säkert fått andra saker under åren som jag nu inte kan komma ihåg. Vad gäller om värdet är ringa. Finns det någon praktisk gräns eller ska allt räknas som gåva och tas upp som förskott på arv? Vänliga hälsningar Mats
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel ska gåvor som den avlidne under sin livstid gett till någon av sina bröstarvingar räknas som ett förskott på deras arv. Gåvans värde ska därmed dras av från bröstarvingens arvslott i samband med arvskiftet. Av 6 kap. 3 § i ärvdabalken framgår att värdering av förskott på arv som huvudregel ska ske med utgångspunkt i gåvans värde vid gåvotillfället och således inte indexregleras upp. Detta gäller under förutsättning att det inte av omständigheterna framgår att annat bör gälla. T.ex. att givaren givit uttryck för att en annan tidpunkt ska vara avgörande för värderingen.Huvudregeln är som sagt att alla gåvor anses utgöra förskott på arv om det inte uttryckligen anges vid gåvotillfället att det inte ska vara en gåva. Detta gäller dock inte alla slags gåvor som anses utgöra förskott på arv – exempelvis räknas sedvanliga presenter av ett mindre värde eller pengar som en förälder betalat för sitt barns uppehälle vanligen inte som förskott på arv. De födelsedagspresenter som du mottagit eller de gåvor som du mottagit av mindre värde behöver därför inte utgöra förskott på arv. Det beror helt enkelt på deras värde och under vilka omständigheter de gavs. Om dina syskon har fått motta liknande gåvor av mindre värde i samma utsträckning talar det mot att gåvorna ska utgöra förskott på arv. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Okontaktbar dödsbodelägare

2014-11-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappa har precis gått bort och vi är två bröstarvingar. Min bror har avsagt sig all kontakt med släkten sedan 15-20 år tillbaka. Han svarar inte när vi ringer eller sms:ar. Dödsboet innehåller inga större tillgångar utan är ett typiskt en-personhushåll med ett hus, en bil, en hund mm. Kan jag ensam styra upp bouppteckning och förvaltande av dödsboet, så småningom avyttra hus, bil, hund mm eller måste jag ha någon form av fullmakt från min bror för att få göra klart allt efter pappas bortgång?
Victor Sundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en del betänkligheter i detta ärenden som det är viktigt att du har koll på. När ett dödsfall har inträffat ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet samt skickas in till Skatteverket inom ytterligare en månad, Se 20 kap 1 och 8 §§ Ärvdabalken (ÄB). En bouppteckning är kort och gott en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Till boupptäckningen ska samtliga dödsbodelägare kallas enligt 20 kap 2 § ÄB. Det krävs inte att din bror närvarar vid bouppteckningen, men du måste i sådant fall kunna bifoga ett kallelsebevis på att din bror har kallats till bouppteckningen i god tid före det att bouppteckningen företas, se 20 kap 3 § 2 stycket ÄB. Om ni får tag på din bror är det tillräckligt att han tillskriver er en skriftlig fullmakt att du eller någon annan person har rätt att föra hans talan vid bouppteckningen. Om du inte skulle komma i kontakt med din bror skulle jag rekommendera dig att ta reda på hans bokföringsadress och skicka en kallelse till bouppteckningen med rekommenderat brev och spara kvittot på försändelsen. Enligt en tidigare dom, RÅ 2007 ref 63 skall ett sådant kvitto klassas som kallelsebevis enligt ovan nämnda lagrum. Det är viktigt att detta hinns med inom den föreskrivna tiden om 3 mån + 1 mån då bouppteckningen ska vara Skatteverket tillhanda, eftersom Skatteverket annars vid vite kan förlägga dödsboet att inkomma med boupptäckningen inom viss tid, se 20 kap 9 § ÄB. Samma sak gäller om bouppteckningen innehåller brister, t.ex. att din broder inte närvarar vid bouppteckningen och ni inte genom skriftlig fullmakt eller kallelsebevis förmår styrka att brodern har kallats till bouppteckningen på rätt sätt. Jag vet inte hur lång tid det har gått sedan er far gick bort, men enligt 20 kap 1 § ÄB kan ni skriva till Skatteverket och begära anstånd med att få komma in med bouppteckningen inom en senare tidsram eftersom det har varit svårt att få kontakt med er bror. Om ni inte kommer i kontakt med er bror ska enligt 11 kap 3 § Föräldrabalken (FB) en god man utses för att tillvarata er brors rätt i dödsboet. Den gode mannen ska sedan verka för att arvskifte kommer till stånd och att er brors rätt i övrigt tillgodoses. En ansökan om god man görs till Överförmyndarnämnden i den kommun där dödsboet är registrerat. Jag hoppas att du har fått hjälp med dina frågor!

Frågor rörande arvsrätt efter sambo respektive make

2014-11-25 i Make
FRÅGA |hej Jag är sambo. Har fyra barn, min sambo har två barn. Jag äger en Brf värd ca 2 .2milj. Min sambo äger ca 300.000 och jag 200000:- Vad behöver göras för att mina barn ska få hela värdet av min lägenhet efter bådas bortgång. Vill inte att min sambos barn ska ha del av denna. Vi har samma summa kontanter om man räknar in bohaget som inköpts av mig. Ett alternativ kanske är att min sambo lånar pengar och köper in sig i brf? Inköpt för 1600000, mitt lån 1250000. Kommer att ärva ca 200000 enskild egendom efter min mamma Ska vi gifta oss.. Vad tänka på då ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!I svensk rätt ärver sambor inte varandra. Om en utav samborna avlider ska emellertid en bodelning mellan samborna göras innan den avlidne sambons arvingar (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få del av den avlidne sambons arv, förutsatt att den efterlevande sambon begär att en bodelning ska ske, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.I en bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom, det vill säga sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, se 3 och 8 §§ Sambolagen. Egendom som utgör sambos enskilda egendom ska inte ingå i bodelningen, se 3 och 4 §§ Sambolagen. Detsamma gäller för bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål samt bostad och bohag som samborna i ett så kallat samboavtal har bestämt inte ska ingå i bodelningen, se 7 och 9 §§ Sambolagen.Vad gäller din bostadsrättslägenhet så är det av betydelse om du ägde lägenheten innan din sambo flyttade in hos dig eller om du förvärvade denna i samband med att ni blev sambor.Om du ägde lägenheten innan ni blev sambor utgör lägenheten inte samboegendom enligt Sambolagen, då den inte är förvärvad för gemensam användning, se 3 § Sambolagen. Den ska då inte ingå i bodelningen varigenom dina barn kommer att ärva hela lägenhetens värde.Om det istället är så att lägenheten förvärvades av dig i samband med att du och din sambo blev sambor utgör lägenheten dock samboegendom då lägenheten utgör er gemensamma bostad och lägenheten är förvärvad för er gemensamma användning, se 3 § Sambolagen. Förutsatt att din sambo begär bodelning kommer lägenheten således att ingå i en bodelning mellan ditt dödsbo och din sambo. För att vara på den säkra sidan kan det därför vara bra om du och din sambo skriver ett så kallat samboavtal där ni avtalar om att lägenheten inte ska ingå i en bodelning mellan er, se 9 § Sambolagen.Ett annat alternativ är, såsom du påpekat, att din sambo köper in sig i lägenheten. De pengar du då erhåller från henne som köpeskilling kommer nämligen inte att ingå i en framtida bodelning mellan er då pengar inte omfattas av begreppet samboegendom, se 3 och 8 §§ Sambolagen.Om ni gifter er:Vad gäller arvsrätten mellan makar så kan konstateras att din sambo (make) i princip inte skulle få ärva någonting alls efter dig då du och din sambo (make) inte har några gemensamma barn och din make förmodligen kommer att få över 177 600 kr genom bodelningen, se 2 kapitlet 1 § och 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Liksom för sambor ska dock, då en make avlider, en bodelning göras innan arvingarna efter den avlidne  maken (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få ut sitt arv, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Till skillnad från sambor omfattar en bodelning mellan makar all makarnas egendom (inte bara gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning utan även exempelvis pengar), förutsatt att egendomen inte utgör makarnas enskilda egendom, se 7 kapitlet 1 och 2 §§ och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken.För att din bostadsrättslägenhet inte ska omfattas av en bodelning mellan dig och din make krävs således att egendomen görs till din enskilda genom att du och din blivande make upprättar och undertecknar ett äktenskapsförord där ni kommer överens om att lägenheten ska vara din enskilda, se 7 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. En bra idé kan då vara att upprätta äktenskapsförordet innan ni gift er. Detta är enligt samma paragraf möjligt. För att ett äktenskapsförord ska bli giltigt krävs enligt samma paragraf att äktenskapsförordet registreras hos skatteverket.Registrering sker genom att äktenskapsförordet, undertecknat av dig och din blivande make, skickas in till skatteverket, se 16 kapitlet 2 § Äktenskapsbalken.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Att med samtycke av barn låta barnbarn ärva fastighet

2014-11-24 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Min mor är änka har 3 barn varav jag är ett av dessa. Äger fastighet värderad till ca 6 milj, värdeökningen under de är hon ägt fastigheten ca 3 milj. Ett av barnbarnen är intresserade av fastigheten. Har hon möjlighet juridiskt att ge barnbarnet fastigheten som gåva om det sker i samförstånd med hennes tre barn? Skattekonsekvenser?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Vid bouppteckningen kommer du och dina syskon betraktas som bröstarvingar. Det innebär att som barn till er moder är de närmsta arvtagarna. Ni kommer att ärva lika mycket var av den egendom som tillhörde er mamma enligt 2 kap 1 § ärvdabalken. För att undvika detta kan din moder upprätta ett testamente där det framgår att barnbarnet skall få fastigheten. Ett upprättande av testamente görs enligt 10 kap 1 § ärvdabalken. Trots detta har bröstarvingarna (dvs du och dina syskon) oberoende av testamente alltid rätt till laglotten, vilket utgör hälften av vad varje barn skulle ärvt om testamentet ej funnits enligt 7 kap 1 § ärvdabalken. Beroende på hur moderns tillgångar delas upp finns risk för att ett av barnens laglott kommer at utgöras av en del i den fastighet som skulle tillkomma barnbarnet. Eftersom samtycke av alla barn finns kan den som eventuellt får en del av fastigheten som laglott ge bort denna till barnbarnet som en gåva. Eftersom fastigheten förvärvas genom arv alternativt gåva gäller den skatterättsliga kontinuitetsprincipen som framgår av 44 kap 21 § inkomstskattelagen. Förvärvaren (barnbarnet) inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation och kommer inte behöva betala skatt förrän vidareförsäljning av fastigheten sker. Hoppas att du är nöjd med ditt svar. Om inte, eller om du har övriga funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!