Testamente - bröstarvingar och testamente till utomstående

2014-08-21 i Testamente
FRÅGA |Min gammelfarmor som gick bort för något år sedan hade skrivit i sitt testamente att jag, hennes barnbarn, skulle få ärva tomten. Hennes två barn däremot hävdar att de har rätt till hela tomten eftersom de är hennes barn. De vill att jag ska skriva under någon "lagfarts" eller vad de kallar det eftersom de nu har sålt tomten, som är min. De säger att jag inte kommer få några pengar alls. Var vänder jag mig om jag vill ha hjälp att få ta del av dessa pengar? Har jag rätten till några av dessa pengar?
Elias Karlsson |Hej och tack för din fråga!Finns ett giltigt testamente där din gammelfarmor överlåter en tomträtt har troligtvis du rätt till den också. Vad hennes rättmätiga bröstarvingar, barn, har rätt till är laglotten vilket utgör hälften av arvslotten enligt 7:2 ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637 . Laglotten kan inte inskränkas genom testamente utan är ett belopp som bröstarvingarna har rätt till.För att förtydliga: Av kvarlåtenskapen från X tar bröstarvingarna allt. Om det finns fler bröstarvingar delar de lika på allt. Detta utgör deras arvslott. Om det finns ett testamente som ger bort kvarlåtenskapen till en utomstående har fortfarande bröstarvingarna rätt till deras laglott, vilket då utgör hälften av den nu nämnda arvslotten.Du borde ta kontakt med en jurist och visa upp testamentet så du kan få detta utrett.Med vänlig hälsning,

Större skulder än tillgångar vid makes dödsfall

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekants man har avlidit, han var anställd av ett annat företag men hade också en enskild firma. Båda var 60 år när han dog av cancer. Hon har hela tiden trott att han var rik och hade mycket pengar. Hela huset med ett värde på 500 000 stod skrivet på honom och han ägde huset långt innan de träffades. Huset hade lån på 400 000 ,hälften på dem var. Hon har inget jobb och inga tillgångar men ett lån på ett hus som hon inte äger och där hennes lån betalades av hans autogiro. Han gjorde avdrag för hela lånet i sin deklaration, även för hennes del eftersom hon inte hade någon inkomst. De var gifta sedan 15 år, ingen av dem hade barn och hon pratar inte ett ord svenska. De kom båda till Sverige från samma land, han för 35 år sedan och hon för 15 år sedan. När han dog hade han och firman andra skulder på 700 000 förutom huslånet och inga tillgångar förutom huset. Fråga: Finns det några möjligheter för henne att bli av med lånet och i så fall hur?Tankar och funderingar. Vad händer med henne nu. Kommer banken och kronofogden att ta huset och allt annat och hon stå kvar med 200 000 i skulder utan några tillgångar. Om hon tar lagfarten på huset och säljer det för 500 000 (hon ärver ju huset) kan hon då betala av hans och hennes huslån innan andra skulder ska betalas så att hon blir skuldfri? Om hon hade dött istället hade då banken förlorat 200 000 eftersom hon inte äger något hus eller något annat heller och man inte ärver varandras skulder? Hur kan banken låna ut 200 000 till någon utan tillgångar och utan inkomst?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När dödsfall inträffar upplöses äktenskapet (1:5 Äktenskapsbalken (1987:230)), länk hittar du HÄR. När äktenskapet upplöses, ska makerna egendom fördelas mellan dem genom boldelning (9:1) I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, giftorättsgods är sådan egendom i den mpn den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. vad som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva an bågon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7:2 p.1 och p.2). Om det bara finns giftorättsgods, sker alltså en hälftendelning av egendomen som makarna hade. Ena hälftendelen har makan rätt till och den andra hälftendelen kommer att tillfalla den efterlevande makan som arv. Makan får alltså "allt" i detta fallet. I detta fallet behövs ingen bodelning göras.Den situationen du beskriver blir dock annorlunda i och med skulderna. Eftersom det finns mer skulder än vad det finns tillgångar behöver ni göra en bodelning för att separera ut den egendom som fordringsägarna kan kräva betalt ur. Det första ni bör göra är alltså att göra en bodelning. Gällande lånet på fastigheten: I mitt svar kommer jag utgå ifrån att makarna svarade solidariskt för lånet. Att makarna svarar solidariskt för lånet innebär att banken kan kräva vem den vill av makarna på hela skuldbeloppet. Sannolikheten att detta är fallet för makarna är väldigt stor, då banken i de flesta fallen kräver att man svara solidariskt för lånen. Mest sannolikt är att banken har panträtt i fastigheten, banken kommer då att lösa panten för att få ut sin skuld (dvs. 400.000kr), kvar blir då 100.000. Enligt gällande äktenskapsrättsliga regler ska en hälftendelning av detta då ske. Det blir alltså 50.000kr kvar till makan, och 50.000kr till dödsboet (som går till att betala de återstående skulderna). Huruvida fodringsägarna kommer att söka makan för lånen/lånet som är kvar också kan jag inte svara på, dvs. att dem vill ha ut de 50.000kr som hon får genom bodelningen. Det är dock hennes pengar som de inte ska ha rätt till, då den efterlevande maken inte är skyldig att betala den avlidne makens skulder med sin del av makarnas sammanlagda bo.Min rekommendation är gällande huset att ni hör av er till banken och reglerar skulden där, utifall att det finns panträtt i huset. Hör även av er till de andra borgenärerna. Om borgenärerna blir oroliga finns det möjlighet för dem att sätta dödsboet i konkurs (se 2:14 Konkurslagen (1987:672)) LÄNK. Om panträtt finns för fastighetslånet kommer de ha “första tjing” på pengarna. Någon försäljning ska ni inte göra på egen hand, då finns möjlighet att ogiltigförklara den rättshandlingen i efterhand. Ett tips är att ni kan anlita en arvsskiftesman via tingsrätten, som kan hjälpa er med det här.I det fallet att hon hade dött, och under förutsättning att banken har panträtt i fastigheten, så förlorar de inga pengar eftersom de kan sälja denna för att få ut sina pengar. Om panträtt inte hade förelegat så hade banken troligtvis hört av sig och frågat om maken skulle vilja ta över lånet, i annat fall skulle de försöka få till en exekutiv försäljning av fastigheten. Detta i och med att de troligtvis svarar solidariskt för lånen. På din fråga hur de kan låna ut 200.000kr till en person som inte har tillgångar och inkomster blir mitt svar att lånet, som jag tidigare framhållit, med störstsa sannolikhet är förenad med panträtt i fastigheten som säkerhet för deras lån. Samt att de troligen också svarar solidariskt för lånet, det vill säga att banken kan söka vem som helst av makarna vill, för att få betalt.Om det är något som du tycker är oklart i mitt svar får du gärna höra av dig till mig. Min mail: fredrik.holst@lawline.se 

Inbördes testamende och fri förfoganderätt för gemensamma barn

2014-08-19 i Testamente
FRÅGA |Jag har ett testamente där vi idag har skrivit på följande sätt: "Undertecknade nn och nn som sammanlever med varandra, bestämmer härmed som vår yttersta vilja att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas arvingar enligt lag" Min fråga är då, har det någon betydelse att vi idag är gifta. Det står ju sammanlever?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Om det är så att ni endast har gemensamma barn och någon av er avlider, kommer den efterlevande maken att ärva all kvarlåtenskap efter den döde med fri förfoganderätt innan barnen får sin del av den avlidnes kvarlåtenskap, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta är aktuellt då ni nu är gifta.Med andra ord reglerar nuvarande lagstiftning det som testamentet har stadgat. Betydelsen av att ni är gifta har med andra ord gjort att testamentet är "överflödigt".Ärvdabalken (ÄB) finner du här.Hoppas jag svarade på din fråga och tveka inte att höra dig för fler frågor.Mvh,

Förskott på arv?

2014-08-17 i Förskott på arv
FRÅGA |I testamentet efter min mor anges att jag inte skall ha del av kvarlåtenskapen om jag inte kräver min laglott. Det anges också att avräkning skall ske av förskott av arv på 100.000 kr. Hälften av den summan erhöll mina två barn. Är gåva till barnbarn att räkna som förskott till bröstarvinge? Min bror och hans barn erhöll också penningmedel vid samma tillfälle. Skall det som räknas dom förskott tas upp som tillgång i boet? Om gåva ej skall räknas som förskott, vilken dokumentation skall finnas?
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Bestämmelserna om arv regleras i ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1Jag förstår dina frågor på detta sätt:1. Räknas barnbarn som bröstarvingar? En bröstarvinge är i första hand en persons son eller dotter. Om sonen eller dottern är död är räknas istället barnbarnen som bröstarvingar till deras . I ert fall är du bröstarvinge till din mor och dina barn är inte det. Dina barn skulle däremot bli bröstarvingar till din mor om du skulle gå bort före henne. 2. Är gåva till barnbarn att räkna som förskott på arv?Dina barn är inte bröstarvingar till din mor och en gåva till någon som inte är bröstarvinge ska som huvudregel inte räknas som förskott på arv. Undantaget till denna regel är om någonting annat föreskrivits genom exempelvis testamente, gåvobrev eller att det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap 1 §). Av informationen framgår att din mor i testamentet angav att den summa ni fick ska räknas av. Jag tolkar det som att hennes avsikt var att pengarna som dina barn fick ska räknas av som förskott på arv vilket gör att undantagsregeln istället blir tillämplig och gåvan då ska räknas som förskott på arv.3. Vad krävs för att gåva till bröstarvingar inte ska räknas som förskott på arv? Ska din bror och hans barns penninggåvor avräknas som förskott på arv?Enligt huvudregeln ska din brors gåva avräknas som förskott på arv och gåvan till dina brorsbarn ska inte göra det. För att en gåva till bröstarvingar inte ska utgöra förskott på arv krävs att det är uttryckligt sagt genom exempelvis testamente/gåvobrev eller att det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Det innebär att om det som i ert fall finns ett testamente (eller gåvobrev) som säger att en gåva inte ska utgöra förskott på arv så kommer inte gåvan att göra det. Men även om det inte uttryckligen sägs i testamentet eller genom annan dokumentation att din bror och hans barns arv inte ska avräknas tittar man även på om det finns andra omständigheter som kan tala för att arvet ska avräknas. Exempelvis genom att undersöka om det finns skäl att anta att er mor ville att ni skulle få olika stora andelar av arvet.4. Ska en gåva som utgör förskott på arv tas upp i bouppteckningen?En gåva som utgör förskott på arv ska tas upp i bouppteckningen. Annars behöver den inte göra det.I ditt fall ska alltså penninggåvan du och dina barn fick av din mor tas upp i bouppteckningen.Jag kan inte svara på om din bror och hans barn gåvor ska göra det eftersom jag inte, utifrån informationen i frågan med säkerhet kan svara på om pengarna de fick utgör förskott på arv eller inte.Om du skulle behöva ytterligare hjälp med tolkning av testamentet eller har andra frågor är du självklart välkommen att återkomma så ger vi dig ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt inom arvsrätt.Vänligen,

Makes rätt till arv vid särkullbarn

2014-08-21 i Make
FRÅGA |Min mans mamma har skrivit ett testamente tillsammans med sin man. Där står det att min man ärver allt när hon dör. Nu har mamman dött och hennes man tycker inte testamentet ska gälla utan han vill ha ut hälften av arvet. Hur ställer sig lagen kring detta. Mannen har inga egna barn.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår dig rätt har din mans mamma skrivit ett testamente där din man ska ärva all hennes kvarlåtenskap när hon dör och nu vill hennes man ärva hälften av mammans kvarlåtenskap.Det är endast arvingar som kan klandra ett testamente, se 14 kap 5 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1). I det fall den avlidne har barn, som i det här fallet, är det bröstarvingarna som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, 2 kap 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Din man är mammans bröstarvinge och alltså närmsta arvinge. Mammans make hade ärvt din mans del av kvarlåtenskapen endast om din man hade varit makarnas gemensamma barn. Mannen hade då ärvt i förtur med fri förfoganderätt, 3 kap 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Det här hade också gällt om din man hade avstått sin rätt enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken.Svaret är alltså att din man, om han är ensam bröstarvinge förstås, hade ärvt mammans hela kvarlåtenskap oavsett testamente. Testamentet kan inte klandras av mammans man eftersom han inte är arvinge.Återkom gärna om jag har missförstått förutsättningarna i frågan!Med vänliga hälsningar,

I brist på testametne ska arvet delas lika mellan bröstarvingar

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Bouppteckningen efter min mamma (skild, ingen partner) är registrerad hos SKV. Vi är två helsyskon. Finns inget testamente. Hon hade tecknat en Kapitalförsäkring (undantaget i bouppteckningen) där det uttryckligen står att min bror ska erhålla 75% och jag 25%. Enligt min bror var det också hennes önskan att fördelningen vid själva arvskiftet skulle vara densamma, dvs 75% till min bror och 25% till mig, Moraliskt rätt eller inte... Vad säger lagen? Har jag någon rätt?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!De regler som styr hur arvsskifte går till finns i ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637.I 2 kap. 1 § anges att arvlåtarens barn (bröstarvingar) som huvudregel taga lika lott. Det betyder att arvlåtarens barn i princip ska dela lika på arvet. Arvlåtaren har dock möjlighet att genom testamente frångå denna regel och istället fördela arvet på det sätt som hon bäst vill. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till halva sin arvslott (laglotten) oavsett vad ett testamente säger.Du skriver att din bror hävdar att er mors vilja inte var att arvet skulle fördelas lika mellan er utan att han har rätt till 3/4 och du endast har rätt till 1/4. För att fördela arvet på detta sätt krävs emellertid ett testamente. I 10 kap. 1 § anges bl.a. att ett testamente ska upprättas skriftligen för att vara giltigt. Det går alltså inte att hävda att er mors vilja var på ett visst sätt när det inte finns något testamente som styrker detta påstående. I brist på ett testamente som anger något annat ska 2 kap. 1 § följas. Arvet ska därmed fördelas lika mellan er. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Särkullbarns rätt att ta arv efter sist avliden make som ej är förälder

2014-08-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Sysslar med bouppteckningar och har nu träffat på ett bo som ser ut som följande: Kvinna avliden och saknar arvingar. Kvinnan som avlidit har tidigare varit gift (mannen avliden sedan tidigare) . Kvinnan har enligt uppgift ärv samtliga tillgångar efter maken som hade egna barn, dvs särkullbarn. Min fråga är: ärver särkulbarnen allt eller bara den del som kommer från mannen dvs pappan? Har bestämt för mig att särkullbarn ärver hela boet i detta fall. Vill kolla . Har i dagsläget inte bouppteckningen efter maken och ej heller bodelningen.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Enligt 3 kap. 8 § ärvdabalken gäller att om det vid den efterlevande makens död finns arvsberättigade enbart efter en av makarna skall dessa arvingar ärva allt. I det scenario du beskrivit medför regeln i 3 kap. 8 § ärvdabalken att särkullbarnen ärver samtlig kvarlåtenskap, såväl den del som är att hänföra från fadern så som den del som är att hänföra från den nyligen avlidna kvinnan.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637#K3..Vänligen,

Bröstarvinges ansvar för dödsbo

2014-08-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag är ensam son med min mor i livet. Jag undrar över vilka mina eventuella skyldigheter är när hon en dag går bort? Även om jag inte tänker strunta i allt så vill jag veta om jag "måste" göra något?Ser fram emot ert svar!Tack på förhand!
Matilda Karlsson |Hej. Tack för din fråga!Du som son är bröstarvinge efter din mor enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. Enligt 18 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken ska den som är arvinge betraktas så som dödsbodelägare och har i uppgift att tillsammans med andra dödsbodelägare att förvalta den avlidnes egendom under den tid som dödsboet utreds. Detta innebär att så som bröstarvinge har du i uppgift att tillsammans med eventuella andra dödsbodelägare företräda dödsboet mot tredje man samt innehar rätten att svara och tala i mål som rör dödsboet. Dödsboet i sig är att betrakta så som en juridisk person och du som dödsbodelägare fungerar som företrädare för dödsboet fram till dess att arvskifte sker och dödsboet avvecklas. Den reglering som återfinns i 18 kap. 1 § ärvdabalken kan bortses ifrån i det fall att du som dödsbodelägare har begärt hos rätten att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, i sådant fall kommer dödsboet att företrädas och förvaltas av annan och något ansvar vilar ej på dig angående förvaltningen.För dödsbodelägare som har egendom i sin vård gäller att sådan ska bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen. Samtliga dödsbodelägare skall kallas till bouppteckningen. Detta ansvar regleras genom 20 kap. 2 § ärvdabalken. Detta ansvar angår likt förvaltningen på bouppteckningsman om sådan har ansökts eller förordnats om.Det finns även en reglering i 18 kap. 2 § ärvdabalken gällande vårdplikt som förekommer i direkt samband med dödsfallet innan dess att egendomen har tagits hand om av samtliga dödsbodelägare. Här gäller att dödsbodelägare som sammanbott med den avlidne eller eventuellt annan dödsbodelägare som har möjlighet att ta hand om egendomen (exempelvis stor tillgång till den avlidnes bostad) ska underrätta övriga dödsbodelägare om dödsfallet. Skulle fallet vara så att du upptäcker dödsfallet innebär det en skyldighet för dig att meddela övriga dödsbodelägare om dödsfallet. Vårdplikten innebär enbart en uppgift att bevara egendomen till dess att den egentliga förvaltningen tar vid. Med anledning av detta föreligger en redovisningsskyldighet för den som tillfälligt vårdar egendom.Sammanfattningsvis kan sägas att du som bröstarvinge och framtida dödsbodelägare kan ha en skyldighet att i direkt anslutning till dödsfallet vårda egendomen enligt 18 kap. 2 § ärvdabalken. Vidare föreligger skyldighet att företräda dödsboet fram till dess att arvskifte görs samt att kalla till bouppteckning, se 18 kap. 1 § och 20 kap. 2 § ärvdabalken. Detta ansvar kan överlåtas på bouppteckningsman efter att ansökan har gjorts till rätten av dödsbodelägare och bouppteckningsman har utsetts.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,