Preskriptionstid jämkning av testamente vid utkrävande av laglott

2015-08-03 i Laglott
FRÅGA |Hej, min sambos far dog för 6 år sedan. Han var sambo med en kvinna till vilken han testamenterade all lös och fast egendom (ett hus). Samt att han i testamentet skrev att alla gemensamma barn skulle ärva henne (sambon) vid hennes bortgång. Fadern har tre barn (varav ett är min sambo) och faderns sambo 2 barn, alltså 5 tillsammans. Vid faderns bortgång valde min sambo att inte strida för sin laglott, men nu vill faderns sambo sälja huset, vilket aktualiserar frågan. Kan min sambo kräva sin laglott nu i samband med husförsäljningen? Bouppteckning är gjord förstås och "godkänd" av min sambo. Hon har dock inte skrivit under något dokument där hon nöjdförklarar sig med faderns "upplägg" enligt testamentet.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om arv och testamente hittar du främst i Ärvdabalken, ÄB, se här.Sambor ärver inte automatiskt varandra, men man kan givetvis testamentera bort sin egendom till sin sambo. Som du skriver har dock den avlidnes bröstarvingar (däribland din sambo) rätt att få ut sin laglott, alltså hälften av arvslotten, 7 kap 1 § ÄB. Detta kallas att jämka testamentet, och denna rätt stadgas i ÄB 7 kap 3 § 1 stycket. Att jämka ett testamente innebär att man helt enkelt talar om för testamentstagaren att man vill ha ut sin berättigade laglott.Dessvärre finns det en tidsgräns för när jämkning av testamente ska ha skett. Bröstarvingen måste jämka testamentet inom sex månader från dess att han/hon delgivits testamentet. Detta står i ÄB 7 kap 3 § 3 stycket. Det räcker alltså att din sambo har delgetts testamentet, vilket har skett. Hon behöver inte ha godkänt det för att tidsgränsen ska börja löpa. Eftersom din sambos far dock för sex år sedan och delgivningen bör ha skett inte långt därefter, har tiden för jämkning dessvärre gått ut och din sambo får vänta på hela sitt arv tills dess att faderns sambo också gått bort.Med Vänliga Hälsningar

Istadarätten, bröstarvinge avliden

2015-08-03 i Arvsordning
FRÅGA |Om en av två bröder avlider innan föräldrarna, ärver den sonen som är kvar i livet eller får den avlidnes barn ngt arv?
Daniel Scharff |Tack för att du vänder dig till Lawline.Om en bröstarvinge (den ena brodern) avlider före förälderna gäller reglerna i 2 kap. Ärvdabalken (ÄB): I detta kapitel finns de s.k. arvsklasserna, Förstår jag dig rätt så undrar du om arvet efter föräldrarna kan gå till den avlidna broderns barn.Avlider den ena brodern före föräldrarna så träder dennes barn i hans ställe. Det innebär att den avlidne broderns barn delar på den avlidne broderns del av arvet. Detsamma gäller om hans barn också är avlidna, men han har barnbarn eller barnbarnsbarn i livet. Det hela är en s.k. istadarätt för den avlidne broderns avkomlingar, att träda i hans ställe, se 2 kap. 1 § 2 stycket ÄB.Avslutningsvis vill jag påpeka att den broder som är i livet givetvis får sin del, enligt lagen 50 %. Det är endast den avlidne broderns 50 % som fördelas mellan hans avkomlingar.Med vänliga hälsningar

Vad händer om ett testamente inte kan hittas?

2015-08-01 i Testamente
FRÅGA |HejFör tio år sedan fick jag en gåva av en äldre vän som då skrev ett gåvobrev med tillägget " gåvan ska ses som förskott på arvet " och gåvobrevet bevittnades av två personer som kände till vår relation.Enligt Skatteverket har inget testamente hittats när man utrymt lägenheten och därför har tillgånger tillfallit Allmänna arvsfonden.För mig känns det snopet och jag undrar nu om gåvobrevet är ett tillräckligt starkt " bevis " för att en tilläggsbouppteckning ska kunna göras och jag ska få mitt arvJag vet att det fanns ett enkelt handskrivet testamente men firman som städade hittade ingetjag har kontaktat byrån som gjorde bouppteckningen men inte fått något svarÄr det lönt att kontakta advokat?Med vänlig hälsningBirgitta Nilsson
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ditt gåvobrev skulle absolut kunna påverka tolkningen av ett testamente; 11 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K15) innebär nämligen i princip att man skall tolka testamentet utifrån testators vilja, vilket kan innebära att man tar hänsyn till vad vederbörande har sagt i andra sammanhang eller vad som har skrivits i gåvobrev eller andra handlingar. Gåvobrevet kan dock naturligtvis inte i sig vara ett testamente; förutom att det knappast går att utläsa tillräckligt angående arvet ur det, uppfyller det förmodligen inte formkraven i 10 kap. 1 § Ärvdabalken (att det skall vara bevittnat av två vittnen, som vetat vad det var för handling de såg skrivas under). Om det inte går att hitta testamentet finns det därför tyvärr knappast någon möjlighet att komma till rätta med situationen. Det är ju helt enkelt inte möjligt att bevisa att testamentet existerar!Kort sagt är det tyvärr så att det inte är mycket att göra åt saken om det inte går att hitta testamentet.Hoppas att svaret trots allt är till någon hjälp!Hälsningar,

Bröstarvingars rätt till laglott

2015-07-31 i Laglott
FRÅGA |Hej min svämor har gått bort och i hennes testamnete ska hennes två barn dela på laglotten och arvslotten ska de skänkas 100.000kr och resten ska ena barnet får . men när hon skrev testamenet hade hon en bostadsrätt och när hon gick bort så hade hon sålt och det som fanns kvar var 150.000kr , och det finns räkningar för cirka 50.000kr ink begravnings kostad. så min fråga är hur ska min sambo göra som ska ärva resten av pengarna ifrån djurensrätt som hon då ville sänka 100.000kr , ska han betala av sin arvslott räkningar och begravnings kostader? kan man bestida detta och behåll allt själv eller hur ska man göra ?
Cecilia Bernhardsson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline. Om det finns 150 000 kr i tillgångar och 50 000 kr i skulder efter den avlidne, är kvarlåtenskapen 100 000 kr. Av kvarlåtenskapen är barnen berättigade att få ut sin laglott, vilken är hälften av den summan som enligt lag skulle ha tillfallit barnen om det inte funnits ett testamente, d.v.s. 25 000 kr vardera (7 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Detta innebär att det finns 50 000 kr kvar som går till Djurens rätt i överensstämmelse med testamentet. Med vänliga hälsningar

Vill inte att gåva till barn ska räknas som förskott på arv

2015-08-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Hejsan!Efter diskussion med mina vänner vill vi ha klarhet i denna fråga. Vi är två makar med två gemensamma barn. Kan vi hjälpa/ge ekonomiskt stöd till bara ett av barnen och inget till det andra? Räknas det inte som ett förtida arv. Kan man t.ex. skänka en stor summa pengar bara till det ena barnet och inte ge något alls till det andra? Kan man som makar dela sin förmögenhet som man vill mellan de gemensamma barnen medan man är i livet?MVH / Ingrid
Caroline Orava |Hej Ingrid, och tack för din fråga.I 6 kap. 1 § ärvdabalken anges att vad arvlåtaren under sin livstid gett till en bröstarvinge ska avräknas som förskott på bröstarvingens arv efter arvlåtaren, om inget annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Detta innebär att huvudregeln är att det räknas som ett förtida arv om du och din make skänker en stor summa pengar till ert ena barn, men ingenting till det andra. För att undvika att gåvan ska räknas som ett förtida arv kan ni upprätta ett gåvobrev där ni uttryckligen anger att gåvan inte ska avräknas som förskott på framtida arv efter er.Ni kan alltså dela er förmögenhet precis så som ni själva vill mellan era gemensamma barn medan ni är i livet, men om ni inte vill att gåvorna ska räknas som förskott på arv bör ni ange detta i gåvobrev. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett juridiskt korrekt gåvobrev är ni välkomna att göra detta via Lawline's avtalstjänst: http://lawline.se/avtal/gavobrev.Vänlig hälsning,

Makes och särkullsbarns arvsrätt

2015-08-01 i Make
FRÅGA |Min make har avlidet,finns 3 särkullebarn.inga gemensamma,vi stod för lagfarten båda 2 50-50. har jag ingen arvsrätt efter maken? bara mitt giftorättsgods. bouppteckning är klar,det blev samma summa giftorättsgods på båda 2
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken (ÄB), se här. Som huvudregel gäller att den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv. i rakt nedstigande led) ärver hela den avlidnes egendom, se 2 kap 1 §. När den avlidne är gift ärver dennes make/maka dock oftast med försteg, dvs. barnen får inte ut sin andel av boet förrän också den andra föräldern avlider. De får då ut både mammans och pappans del. Detta regleras i 3 kap 1 § 1 meningen.Det finns dock ett viktigt undantag från när du som efterlevande maka inte ärver med försteg, och det är som i din situation då den döde efterlämnar särkullsbarn. Dessa har - om de inte avstår sin rätt och väntar - rätt att kräva ut sin del efter den först avlidne på en gång, och behöver inte vänta tills också makan dör. Detta enligt 3 kap 1 § 2 meningen.I ditt fall ärver du alltså inget efter din make, utan får enbart behålla ditt giftorättsgods (så länge hans särkullsbarn inte avstår sitt arv enligt 3 kap 9 § och väntar tills också du går bort). Om ingen av er har någon enskild egendom är all er egendom giftorättsgods. Detta delas upp så sätt att du får behålla ½ och din makes särkullsbarn får ½ att dela lika på.Med Vänliga Hälsningar

Vad händer om testamentstagande make är avliden?

2015-08-01 i Testamente
FRÅGA |Ett gift par har köpt en gemensam bostadsrätt men betalat olika delar på köpesumman, hon 14% och han 86%. De upprättar sedan testamente där han överlåter sin del till henne, så hela lgh:n kommer ägas av frun om han dör. Paret har inga gemensamma barn men hon har två barn sedan tidigare och han har ett barn.Vad händer om frun dör före maken? Ärver hennes barn, efter makens död, hela lägenheten? Har makens barn något arvsberättigande till lägenheten?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag antar, eftersom det inte står något om det i frågan, att frun inte har skrivit något testamente till förmån för maken - det vill säga att de 14 % inte är testamenterade till maken. I så fall är det givetvis så att barnen redan vid hennes död ärver 7 % var av lägenheten, förutsatt att frun fortfarande äger 14 % av lägenheten efter bodelningen; enligt 3 kap. 1 och 9 §§ Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K15) ärver nämligen särkullbarn (barn till endast ena maken) direkt vid sin förälders död trots att maken fortfarande lever så länge de inte enligt 3 kap. 9 § väljer att avstå från arvet till förmån för den efterlevande maken. Om barnen gör på det viset, ärver de istället senare en andel av den efterlevande makens egendom - Den andel av egendomen som det de skulle ha ärvt vid förälderns död utgör. Kort sammanfattat kan alltså barnen avstå från att ärva genast, och istället vänta på arvet.Så långt de 14 % som frun äger. Maken har testamenterat sina 86 % till henne, och din fråga är vad som händer med makens andel om frun skulle avlida först. Vad innebär i så fall testamentet?Testamentet kan ju inte verkställas efter sin ordalydelse eftersom testamentstagaren redan är avliden. I så fall gäller enligt 11 kap. 1 § att man får tolka om testamentet på sätt som kan antas vara enligt testators (den som skriver testamentet) vilja. Vad detta innebär är ju naturligtvis inte uppenbart, men det kan vara av betydelse vad testator tidigare har sagt eller om det finns någon formulering i testamentet som antyder vad som skall hända om frun redan har avlidit. Att maken har ett eget barn kan nog innebära att en tolkning att fruns barn skall få ärva andelen om hon har avlidit är mindre sannolik, på samma gång som viljan att hålla ihop ägandet för lägenheten istället talar för ett sådant arv.Sammanfattningsvis är det fråga om tolkning av testamentet, och vad som tidigare har sagts mellan makarna. Om ingenting har sagts, verkar det dock sannolikt att testamentet får ges den tolkningen att de 86 % inte går till fruns barn. Om det är så att båda fortfarande är i livet, rekommenderar jag att testamentet skrivs om eller att man åtminstone gör upp om hur det skall tolkas så att det inte finns några tvivel! Hoppas att svaret blir till hjälp! Hälsningar,

Testamente - innehåll och formkrav

2015-07-31 i Testamente
FRÅGA |Hejsan. Jag undrar om nedanstående text i ett testamente är bra och godkänt.Jag vill att fastigheten skall vara fredad från utmätning från kronofogden samt att den skall stanna i släkten.Detta är mitt enda barn och han har tyvärr skulder hos kronofogden.jag, undertecknad XXXXXX XXXXXXX, 000000-0000, bestämmer härmed som min yttersta vilja och testamente att min kvarlåtenskap efter mitt frånfälle ska fördelas enligt följande: Min fastighet xxxxxxx 1:xx i xxxxxx församling med adress xxxxxxxxxx xxxxxxxxxx 0000 xxstad skall testamenteras till min son xxxxx xxxxxx 000000-0000. Den testamenteras med överlåtelseförbud. Dvs Fastigheten kan ej säljas, överlåtas eller pantsättas under xxxxx xxxxxs(sonens) livstid.Min övriga kvarlåtenskap tillfaller även den min son xxxxx xxxxxxx.Ort och datum som ovan.UNDERSKRIFTUndertecknade särskilt anmodade testamentsvittnen intygar härmed att xxxxx xxxxxxxxx, 000000-0000 denna dag vid sina sinnens fulla bruk och av egen fri vilja i vår samtidiga närvaro förklarat för oss att ovanstående förordnande är Inger Carlssons yttersta vilja och att testamente samt egenhändigt undertecknat testamentetUnderskrift av 2 oberoende med namn personnummer samt adress och telefon.Tacksam för svar
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!De enda formkrav som finns för ett testamente är att det, enligt 10 kap ärvdabalken, ska - Upprättas skriftligen - Med två vittnen- Testatorn måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande- Vittnena skall skriva under- Vittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet)Innehållsmässigt är det bäst att ta hjälp av en jurist för att testamentet ska bli juridiskt korrekt även i det avseendet. Lawline erbjuder en snabb och smidig tjänst för detta, vilken du hittar här.Lycka till!Vänligen