Arvingarnas kontakt med bank vid dödsfall

2017-04-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mormor har nyligen gått bort och jag är lite orolig över att vi missar information från banken hon hade sina konton hos. Det är inte jag som har fullmakt över kontona eller sköter dödsboet, jag är bara en av arvingarna. Är det är möjligt att missa information, specifikt om bankfack, om man inte frågar efter den rakt ut? Är banken skyldig att presentera allt som den avlidne har hos dem? Tack på förhand!
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Det är den som är anhörig som måste ta kontakt med banken vid ett dödsfall, således kommer banken inte att kontakta arvingarna. Ni kan antingen göra en egen bouppteckning och då får ni själva ta kontakten med banken. I detta fall brukar det krävas ett dödsfallsintyg samt en fullmakt från de andra dödsbodelägarna. Ett dödsfallsintyg går att beställa från Skatteverket och det intygar att personni har gått bort samt vem som är dödsbodelägare. Om arvingarna skulle vara oense eller om ingen vill göra bouppteckningen, går det att ansöka om en bouppteckningsman i tingsrätt. Mer information om detta finns i 19kap ärvdabalken. Vid detta alternativ är det i huvudsak bouppteckningsmannen som tar kontakt med relevanta banker, etc. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga.Vänliga hälsningar,

Barnets rätt till sin laglott

2017-04-29 i Laglott
FRÅGA |Vår gemensamma far gått bort, i tisdags,, han har två barn, jag och en tjej, som han och hans dåvarande fru adopterade, några andra barn verkar inte finnas, som jag också sa fick min" syster" nyss reda på min existens och har därför gått och trott att hon var ensam arvinge,,,,han förnekade mig så länge det gick och har heller inte velat ha kontakt med mig.Hon verkar ha väldigt bråttom att allt ska bli klart med dödsboet och arvet. Igår ringde hon och berättade att hon redan har tömt hans bostadsrätt, en bekant till henne har redan flyttat in och givits löfte om att få köpa lägenheten, hon har antagit att jag ändå inte är intresserad av den, kan det gå till så?Hon säger också att han skrivit ett testamente där han vill att 75 % av hans tillgångar skall gå till henne.Hon vill dessutom att jag ska skriva en fullmakt och skicka till henne, ang att få tillgång till hans bank osv,,.Är väldigt tacksam för ett råd för hur jag ska svara henne och agera.
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Du är bröstarvinge (barn) till din far, därför har du alltid rätt att ärva. Den del som ärvs heter arvslott och utgörs av den andel person som arvet ska delas mellan. I detta fall verkar det vara två personer som ska dela på arvet: du och din syster. Det finns en lagstadgad rätt för en bröstarvinge att ärva sin förälder. Denna rätt garanterar att bröstarvingen får hälften av vad hen egentligen skulle ha fått. I detta fall blir laglotten 25% av det totala arvet, där du egentligen skulle ha ärvt 50% eftersom att ni är två som delar på arvet. Din pappa har i sitt testament angett att han vill att din syster ska ärva 75%. Detta är helt i enlighet med lagen, då du har rätt till 25%. Det bör dock noteras att om din syster redan hr sålt av de saker som fanns i din pappas lägenhet så har du rätt till 25% av detta värde. Därtill har du rätt till 25% av det värde som lägenheten säljs för.Det kvittar om du får arbete som lös egendom eller som likvida medel, huvudsaken är att du får 25% av det totala beloppet - vilket stadgas i såväl lag som din pappas testamente. Om du misstänker att din syster inte kommer redovisa samtliga belopp som härhör arvet, rekommenderar jag dig att ansöka i tingsrätten om en boutredningsman (se 19kap 11§ ärvdabalken). Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga! Vänliga hälsningar,

Rätt till arv som bröstarvinge

2017-04-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min far dog för ett år sedan o jag har en syster som jag inte har någon kontakt med hon o en jurist höll i bouppteckningen när jag hade frågor så hade hon slutat veckan efter min fråga är min mor sitter i orubbat bo kan jag som son få ut min laglott efter min far tidigare ? Eller måste jag vänta tills båda gått bort?jag har försökt att prata med både min mor o syster det går inte jag tror att min syster har lurat mig då hon kan allt om detta då hon jobbar på bank tacksam för svar hur jag ska göra då jag behöver pengarna nu tacksam för svar mvh Greger
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som bröstarvingen till två gifta föräldrar har man rätt att få ut sin arvslott efter att båda har gått bort. Den efterlevande maken har arvsrätt som går före gemensam bröstarvinge (3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)).En bröstarvinge som är särkullbarn, dvs. att den bara är bröstarvingen till en av makarna kan få ut sin laglott direkt när dennes förälder dör även om det finns en efterlevande make (3 kap. 2 § ÄB). Den kan också välja att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make.Det enda sätt du kan få ut ditt arv tidigare är om du får förskott på arv från din mamma (6 kap. 1 § 2 st. ÄB). När din mamma väl har gått bott kommer du få ut arvet efter båda dina föräldrar och dela lika på det med din syster. Vänligen

Vem ärver mig?

2017-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Är en man min fru och mina barn är avlidna.Närmaste släktingar är en syster och hennes två barn samt en svåger (min avlidna frus bror)Vilka ärver mig när jag avlider.
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB), den hittar du här.De som ärver först är dina barn, 2 kap 1 § ÄB. Eftersom dina barn emellertid är avlidna och du inte uppger att de hade några barn går arvet vidare till dina föräldrar, 2 kap 2 §, första stycket ÄB. Jag tolkar dock din fråga som att dina föräldrar inte heller är i livet och det blir då din syster som ärver hela din kvarlåtenskap, 2 kap 2 §, andra stycket ÄB. Nu tolkar jag din fråga som att du bara har en syster, men en sak som kan vara värd att observera är att om du haft andra syskon som har avlidit och har barn kvar i livet ska dessa också vara med och dela på arvet, 2 kap 2 §, andra stycket ÄB.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är ett testamente giltigt efter skilsmässa eller efter det att ett vittne gått bort

2017-04-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har ett testamente skrivit och bevittnat 1996. Vittnerna uppfyller kriterierna. Jag har varit gift och är numera skilld från testamentatorn. Testamentatorn har idag en systerson och halvsyster i liv. I år gjorde testamentatorn en notering, med signatur ej bevittnat, på testamentet att det fortfarnade skall gälla, även fast vi nu är skillda. Mina två frågor är 1.Om något av vitterna har gått bort när testatmentet skulle bli aktuellt, gäller då testamentet? 2. Räcker det med en signatur och notering om att detta testamnete fortfarande gäller, även fast vi är skillda? Mvh,Filip
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente skall vara skriftligt och testatorn (den som upprättar testamentet) ska underteckna testamentet i samtidig närvaro av två vittnen. Vittnena ska även själva underteckna testamentet, Ärvdabalken 10 kap. 1 §. Detta är alltså de formella krav som gäller för att ett testamente skall vara giltigt. Om testatorn skulle vilja göra ett tillägg till ett testamente så måste dessa kriterier iakttas även i detta fall, Ärvdabalken 10 kap. 6 §. Det är med andra ord inte möjligt för testatorn att själv skriva in ändringar i och underteckna testamentet utan de formella kraven måste vara uppfyllda även i detta fall.De krav som ställs på testamentsvittnena är att dessa skall närvara samtidigt då testamentet undertecknas. Vidare skall vittnena vara oberoende på så sätt att de inte själva får vara testamentstagare, de får alltså inte själva enligt testamentet erhålla något. Ett vittne måste vara myndig och inte sakna rättshandlingsförmåga på grund av psykisk störning eller liknande. Det uppställs inga krav på att de som bevittnat ett testamente även är i livet vid det tillfälle då det blir aktuellt att använda testamentet, alltså när arvlåtaren senare avlider. Vittnenas funktion är att intyga att allt går rätt till vid tidpunkten för upprättandet av testamentet samt att intyga om att testamentet är i enlighet med testatorns vilja. Det finns inget krav på att ett nytt testamente måste upprättas om ett av vittnena avlider utan testamentet är fortfarande giltigt. Det är dock att rekommendera att vittnena i testamentet intygar vid vilken tidpunkt de har skrivit under testamentet samt att de uppger personuppgifter och liknande eftersom detta kan underlätta vid en eventuell framtida tvist och även underlättar bevisningen (men det är inget formkrav). Men utgångspunkten när ett testamente tolkas är att testamentet är korrekt bevittnat om inte omständigheterna skulle tyda på att intygets trovärdighet skulle kunna ifrågasättas, Ärvdabalken 10 kap. 2 §. När den ena maken har gjort ett testamente till förmån för den andra maken och makarna senare skiljer sig finns det en presumtion om att testamentet inte längre är giltigt, Ärvdabalken 11 kap. 8 §. Det innebär att en äktenskapsskillnad medför att testamentet därmed är utan verkan. Detta medför att ett nytt testamente måste upprättas efter skilsmässan. Det nya testamentet måste då uppfylla de formkrav som framkommer ovan. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar

Vem ärver enskild egendom?

2017-04-29 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag undrar lite hur de enskilda egendomen delas upp vid dödsfall. Vi är gift par och inga gemensamma barn. Han har 2 barn sedan tidigare och jag har 4 barn sedan tidigare. Om hustrun i detta äktenskap avlider och lämnar 800 000 kronor efter sig i enskild egendom. Vem ärver vad av den enskilda egendomen? Tack på förhand.
Elin Nordeman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Egendom som är undantagen som enskild går vid den makens dödsfall direkt till dennes bröstarvingar. Reglerna kring detta finner du i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Dina barn är dina bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB.Enskild egendom hålls utanför bodelningenNär en make avlider ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § ÄktB. I en bodelning ska allt giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Detta ska räknas ihop till en total summa efter avräkning av skulder, därefter ska det kvarstående beloppet delas på två. En del tillfaller då vardera make. Den enskilda egendomen hålls utanför bodelningen och räknas in först efter denna uppdelning. Om du och din make enbart äger enskild egendom och inget giftorättsgods behöver ingen bodelning göras enligt 9 kap. 1 § ÄktB.ExempelDu har giftorättsgods till ett värde av 500 000 och enskild egendom till ett värde av 800 000, din make har giftorättsgods till ett värde av 300 000. I detta fall räknas giftorättsgodset ihop (500 000 + 300 000) till 800 000 kr, vilket blir (800 000 / 2) 400 000 kr var i bodelningen. (Mer om uträkningen finner du i 11 kap. ÄktB) Därefter kan du lägga ihop den del som tillföll dig i bodelningen med ditt giftorättsgods för att få hela värdet på din totala egendom, vilket i detta fall skulle bli 1 200 000 kr. Denna egendom är det som utgör ditt arv, den enskilda egendomen går därmed direkt till dina bröstarvingar. Kan välja att vänta med arvetSärkullbarn har rätt att få sitt arv direkt vid förälderns bortgång enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. De kan dock välja att avstå arvet till den kvarlevande makens fördel enligt 3 kap. 9 § ÄB och istället få ut samma kvotdel ur dennes arv som de skulle fått vid förälderns bortgång. SammanfattningFör att förtydliga svaret på din fråga så kommer i det fallet den enskilda egendomen värd 800 000 kr att delas upp på dina fyra barn förutsatt att du inte har något testamente som säger annat, de får därmed 200 000 kr vardera. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att åter vända dig till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Testamentera iväg en laglott

2017-04-29 i Laglott
FRÅGA |Vid arv, med ett inbördes testamente mellan makar ”med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap”, kan den efterlevande makan ge bort en laglott?
Samuel Lindblad |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har tyvärr lite svårt att förstå din fråga, så jag kommer därmed att ge ett svar från olika perspektiv utifrån hur din fråga kan tolkas. Kan den först avlidne maken testamentera iväg sitt särkullbarns laglott?Om en make dör där ett inbördes testamente är upprättat så ska den efterlevande maken ärva den avlidnes egendom. En makes rätt att ärva genom testamente är långtgående men kan begränsas genom att t.ex ett särkullbarn finns med i bilden. Om ett testamente mellan makarna inte har upprättats så har ett särkullbarn rätt till sin arvslott före den efterlevande maken om barnets förälder går bort, 3 kapitlet 1§ Ärvdabalken. I din fråga finns det dock ett inbördes testamente, som gör att även särkullbarnets arvslott kan testamenteras iväg. I 7 kapitlet 1§ finns det dock en skyddsregel för dessa situationer som gör att ett särkullbarn alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av sin arvslott. En make kan alltså inte testamentera iväg sitt barns laglott utan barnets samtycke. Maken kan inte heller skriva in i testamentet att barnet ska avstå sin laglott. I sådana fall har barnet möjlighet till att klandra testamentet och få ut sin laglott.Kan den efterlevande maken testamentera iväg de gemensamma barnens rätt till laglott?Som huvudregel ska den efterlevande makens egendom tillfalla de gemensamma barnen. Den efterlevande maken har dock rätt att testamentera iväg en del av sin egendom till andra. Begränsningar görs även här, som säger att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott, 7 kapitlet 1§. Det händer dock att en förälder testamenterar iväg sin barns laglott. Som tidigare nämnt kan dock barnet klandra testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Detta måste ske inom 6 månader från det att att testamentet delgavs. Om inte barnet åberopar detta så går dennes rätt till laglotten förlorad, 7 kapitlet 3§ ÄB.Kan den efterlevande maken ge iväg ett belopp som motsvarar en laglott?Svaret på denna fråga beror lite på omständigheterna i fallet. Till att börja med så varierar den efterlevande makens möjligheter till att hantera kvarlåtenskapen beroende vad som framgår av testamentet. Om maken ärver med full äganderätt så får denne göra vad den önskar med egendomen, inkludera ge iväg en viss summa till en önskad person. Om kvarlåtenskapen skulle ärvas med fri förfoganderätt så är den efterlevande maken hanterande av kvarlåtenskapen begränsat. Så är fallet om det uttryckligen framgår att kvarlåtenskapen ärvs med fri förfoganderätt eller om det det genom testamentet inskränker någons arvsrätt. Eftersom du skriver att de ärvs med ”äganderätt”, så utgår jag ifrån att det är den tidigare alternativet som är relevant. Svaret beror alltså på omständigheterna i fallet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan, så ska jag försöka utveckla eller förtydliga mitt svar. Med vänliga hälsningar,

Arv vid styvfars bortgång

2017-04-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag fick en arvslott när mor dog, när hennes man dog fick jag inget. Min styvfar hade inga egna barn. Min styvfars släkt fick all hans egendom när han gick bort. Är detta rätt?
Samuel Lindblad |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.När din mor gick bort så ärver hennes make all egendom som tillhörde henne vid dödsfallet enligt 3 kapitlet 1§ ärvdabalken. Detta med undantaget om den avlidne har ett särkullbarn. I ditt fall skriver du att du är din mors särkullbarn och att makarna inte har några gemensamma barn. När din mor gick bort tog du ut din arvslott enligt nyssnämnda paragraf. Om jag förstår din fråga rätt så undrar du nu om du även ärver efter din styvfar vid hans bortgång. Som huvudregel har man inte denna rätt. Detta gäller dock om du vid din mors bortgång inte fick ut hela din arvsrätt, utan att du bara fick en del av den. Om så är fallet så har du rätt till att få ut lika stor andel av din styvfars dödsbo som den andel av din arvsrätt du inte fick ta del av när din mor gick bort. Exempel på det senare: Vid din mors död avstod du från 10 000 kr, till fördel för din styvfar. Utöver dessa pengar hade din styvfar tillgångar på 40 000 kr. Det arv du avstod från till fördel för din styvfar utgör således 20% av hans sammanlagda tillgångar. Lika stor andel har du rätt till vid din styvfars bortgång. Även då din styvfars egendomsvärde stigit till 100 000 kr så har du fortfarande rätt till 20 000 kr.Uppmärksamma att utgångspunkten är att du inte ärver av din styvfar om du inte avstått något arv vid din mammas bortgång. Hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan. Mvh Samuel Lindblad