Rätt att få ut arv som bröstarvinge

2017-02-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |hej,pappa dog i juni 2016 min bror och jag är särkullebarn. hans sambo vägrar flytta ur huset hur skall vi gå till väga för att kunna få ut vårat arv. dom var ej gifta
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsregler regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer först redogöra generellt vad som gäller när någon avlider och hur reglerna ser ut för sambo och sedan kommer jag redogöra vad som gäller i ditt fall. När någon avlider ska arvet efter denne fördelas på de personer som har rätt till arvet enligt de arvsklasser som finns, vilket är grupper om vem som ska ärva den avlidna personen. Första arvsklassen är bröstarvingar (barn eller barnbarn) till den avlidna enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Andra arvsklassen är om det inte finns några barn eller barnbarn, då ärver den avlidnes föräldrar, och om det inte finns några kvar levande föräldrar ärver syskon enligt 2 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Den tredje och sista arvsklassen är om det inte finns någon kvarlevande i någon av de andra arvsklasserna, då ärver mor och farföräldrar enligt 2 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1). En sambo ärver som huvudregel inte den avlidne, detta kan justeras enligt testamente. Ett testamente kan dock inte göra bröstarvingar helt arvlösa utan dessa har alltid rätt att få ut sin laglott, som är hälften av den summan som de hade haft rätt till om egendomen hade delats enligt reglerna i ärvdabalken. Det som gäller för en sambo vid en bortgång är att den efterlevande sambon har rätt att begära bodelning, 8 § (https://lagen.nu/2003:376#P8S1) och 18 § Sambolagen (SamboL) (https://lagen.nu/2003:376#P18S1). Det innebära att den egendom som räknas som samboegendom (gemensam bostad och gemensamt bohag) ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne. Här kan också den efterlevande sambon få bostaden och bohaget på sin lott efter avräkning mot annan egendom, detta framgår av 16 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P16S1). Alltså kan en sambo få bo kvar i huset mot att denne ekonomiskt kompenserar dödsboet med hälften av värdet. Sammanfattningsvis i ditt fall. Som barn till den avlidne har du arvsrätt och du och din bror ska då ärva er fars egendom. En bodelning kan göras om sambon begär det och då kan också denne kräva att få huset på sin lott mot att ni kompenseras med pengar. Angående hur ni skall gå tillväga så ska, enligt 18 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1) sambo och arvingar gemensamt förvalta dödsboets egendomar under utredning. Är det däremot så att det inte görs ordentligt eller att man inte kommer överens hur fördelning ska gå till kan någon av er begära en boutredningsman enligt 19 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K19P1S1) som går in och gör klart utredningen gällande vilken egendom som finns i boet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om att begära kopia av bouppteckning

2017-02-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |VI ÄR TVÅ SYSKON. PAPPA DOG VÅREN 2016. MAMMA LEVER. Jag har inte fått någon lnfo inför någon bouppteckning. Har inte fått någon kopia på dylik handling. Bouppteckning borde ju ha skett. Kan jag begära en kopia på bouppteckning? Niklas /hans svärfar.
Emelie Ström |Hej, vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckning ska som huvudregel utföras inom 3 månader från dödsfallet, se här. När bouppteckningen sedan är registrerad hos skatteverket utgör den en offentlig handling, vilket innebär att vem som helst kan begära ut en kopia av den.Jag länkar dig direkt till Skatteverket så kan du kontakta dem om att få ut en kopia!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Efterarv enligt Ärvdabalken

2017-02-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Om en moster, änka, går bort, mannen och hon hade varken gemensamma eller egna barn, ska hälften av tillgångarna tillfgalla den avlidne makens släkt?
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att hennes tidigare mans släkt ska vara berättigade till tillgångarna krävs att dem är efterarvsbeoättigade. Detta innebär att mannen inte har testamenterat sin egendom till sin fru, din moster, samt att arvingarna som finns efter mannen är makens barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn, Ärvdabalken 3 kap. 2§. Vid det fall är dem berättigade till efterarv vid din mosters bortgång, och ska därför ha hälften av arvet, alternativt om annat kan visas, en annan del. Detta kan vara om er moster har haft stora personliga tillgångar, och hon endast ärvt en mindre del av sin make vid dennes bortgång. Då ska mannens arvingar ärva proportionerligt till din mosters egendom. För vidare hjälp med en sådan beräkning hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på fliken "boka tid med jurist" ovan! Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!

Sambos arvsrätt och laglott

2017-02-24 i Sambo
FRÅGA |Vi är sambo utan gemensamma barn och har inbördes testamente när det gäller vår gemensamma egendom ( hus).Vi har båda särkullebarn. Vid min makas död fick våra tre barn efter bodelningen arvet efter mamman dvs 1/4 av tillgångarna medan jag fick 75% ( min hälft plus halva arvet efter min avlidna hustru.)Vad gäller när jag dör om jag dör före min sambo.?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lilla basbeloppsregelnSambor har ingen lagstadgad arvsrätt vilket gör det till en mer osäker levnadsform än äktenskap, vad gäller arv. Det finns dock en skyddsregel i 18 § 2 st. sambolagen som kallas "lilla basbeloppsregeln". Den ger vid situationen att samboförhållandet upphör, p.g.a. att den enda sambon avlider, den efterlevande sambon rätt till 2 gånger basbeloppet ur samboegendomen (dvs. ungefär 89 600 kr). Detta blir bara aktuellt om den efterlevande sambons andel efter hälftendelningen blir mindre än basbeloppsregeln. Blir andelen mindre än 89 600 kr (x2 basbeloppet år 2017) ska den sambons del ökas till den nivån. Samborna kan avtala med varandra om att denna regel inte ska gälla.SamboegendomVad som utgör samboegendom och vad som inte utgör samboegendom går att läsa ut av sambolagens 3 och 4 §§. Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om det förvärvats för gemensam räkning. Med bohag menas sådana saker i bostaden som är avsett för det gemensamma hemmet och inte enbart används av den ena sambon. Dvs. möbler, hushållsartiklar osv. Samborna kan avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen.LaglottOavsett vad du och din sambo har skrivit i era testamenten har era respektive särkullbarn rätt till en viss del av arvet, från sin förälder. Det kallas för laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten. Arvslotten är den del dina barn skulle haft rätt till om något testamente inte fanns, 7 kap. 1 § ärvdabalken.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Fastighet och sambo, dödsfall.

2017-02-24 i Sambo
FRÅGA |Hej!Köpte hus själv 2010. Med kontantinsats och löpnade renoveringar som jag själv satsat tycker vi att det blir mycket pengar om min sambo ska köpa in sig på huset. Samtidigt vill jag inte skänka bort hälften av allt jag satsat.Hur gör vi bäst och enklast för att min sambo ska ha rätten att bo kvar om jag skulle gå bort?Jag har 2 egna barn som ska ärvaJag har en livförsäkring som löser ut på 1.2 miljoner om jag dör innan 65. Är 56 idagMitt huslån är idag 1 180 000. Värdet på huset är ca 1.8-9 milj.Med vänlig hälsningMagnus
Christina Bengtsdotter |Hej Magnus!Vad trevligt att du hittat till oss på Lawline!Som utgångspunkt är det så att en sambo aldrig ärver en annan sambo, utan testamente. En sambo kan däremot ha vad som kallas bodelningsrätt. Av det du skrivit framgår inte riktigt om du och din sambo flyttade in samtidigt i det köpta huset. Det står att du köpte själv, men inte om du också bodde där själv en tid innan din sambo flyttade in. Detta påverkar bodelningsrätten om du går bort och hur mycket din sambo i så fall skulle behöva betala till dina barn om din sambo vill lösa ut dina barn (ungefär som att betala till dödsboet för huset, lite förenklat). Det påverkar också om ni har behov av samboavtal eller inte. Inte heller framgår något om villkoren i livförsäkringen. Det jag syftar på här är om det finns ett förmånstagarförordnande, det påverkar om det inkluderas i dina tillgångar eller inte vid bouppteckning, och till vem livförsäkringen faller ut eller om det är en sådan som är pantsatt i huslån. Detta gör att det är svårt att ge dig ett klart svar på din fråga.Lite kort kan dock sägas att eftersom du inte vill skänka bort det du satsat och att du vill att din sambo ändå ska kunna bo kvar låter det som ditt behov är dels ett samboavtal (om du inte köpt huset och bott där själv en tid innan din sambo flyttade in, avgörande är om det köptes för att ni skulle bo där gemensamt eller inte), dels ett testamente med nyttjanderätt för din sambo om du avlider först. Men detta är en översiktlig kommentar utifrån det du skrivit, och något som behöver tittas närmare på.En annan aspekt är om det finns möjlighet att föra över halva fastigheten genom gåva (gåvobrev med vederlag som då består av halva lånet). Denna möjlighet är bara aktuell om taxeringsvärdet överstiger lånet. Men, även här kommer andra aspekter in, som är viktiga att ta hänsyn till eftersom du inte vill skänka bort det du satsat. Även om lånen understiger taxeringsvärdet så kan övervärdet påverka hur Skatteverket ser på transaktionen, om det görs några andra transaktioner med pengar mellan er (även skuldebrev räknas in här). Att bara skriva ett gåvobrev utan att tänka igenom helheten är inget som rekommenderas. Sammantaget vill jag ge dig rådet att ta kontakt med vår juristbyrå, som du kan göra genom att klicka här. Då kan du få en grundligare genomgång av alla förutsättningar, vi kan ställa kompletterande frågor och du får hjälp med de dokument som du och din sambo har behov av, så det blir som ni vill.

Särkullbarns rätt att påkalla jämkning av testamente och få ut sin laglott

2017-02-24 i Testamente
FRÅGA |Vi är två gifta makar där jag har två särkullsbarn och vi har inga gemensamma barn. Vi vill skriva ett testamente där den överlevande maken ärver all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider så vill vi att mina två särkullsbarnen skall ärva all kvarlåtenskap från oss båda i lika delar. Kan vi göra så eller skall laglott till särkullsbarnen betalas ut direkt vid min död om jag avlider först?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går bra att skriva som du förklarar i ett testamente men dina barn kommer att kunna påkalla jämkning av detta ifall de önskar. Detta innebär att de kan kräva att få ut sin laglott direkt då du går bort men är alltså inget måste. Ifall de inte påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader från att de delgivits om det förlorar de sin rätt till detta. I så fall kommer testamentet mellan dig och din make att gälla så som det är skrivet. Se 7 kap 3 § ÄB.Ni är alltså beroende av vad dina barn väljer att göra i denna situation, ni kan inte hindra dem från att begära ut sin laglott direkt om de så önskar. Det finns möjlighet att utforma testamentet på ett sätt att det ger en slags motivation för dina barn att inte kräva ut sin laglott direkt. Man skulle exempelvis kunna skriva att barnen endast får ärva allt efter er båda (så som ni ville skriva testamentet) om de inte begär ut sin laglott direkt vid din död. Om de tvärtom väljer att begära ut laglotten direkt får de alltså ingen rätt till efterarv senare då din make går bort. Detta blir alltså en anledning för dem att vänta med att kräva ut sin laglott men är dock ingen garanti för att de inte gör det. Resultatet kanske inte heller blir förenligt med hur du vill att arvet egentligen ska fördelas eftersom du antagligen vill att de ska få allt i slutändan ändå. Du får helt enkelt fundera över för- och nackdelar och vilken lösning som vore den bästa. Sammanfattningsvis kan ni upprätta testamentet precis som ni önskar. Det finns dock alltid en risk att dina barn påkallar jämkning av detta testamente och kräver sin laglott direkt då du går bort. Det finns också en möjlighet att de inte väljer att göra detta och testamentet blir gällande precis som ni önskat. I detta fall är det alltså dina barn som avgör. Behöver du hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Arvsrätt efter farmor och särkullbarns rätt till arv

2017-02-24 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Min far är gift med en kvinna som inte är min mor. Dom har ett gemensamt barn. Min far har två barn (inkl mig) tillsammans med min mor. Min fars fru har en dotter från ett tidigare äktenskap. Dom har nu upprättat ett testamente där det står att deras vilja är att den som först avlider ärver allt efter den andre. När båda gått bort ärver vi fyra barn. Min farmor är väldigt gammal och har förmodligen inte långt kvar. Hon har en lägenhet som är värd några miljoner. Hon har två barn (inkl min far) och sex barnbarn. Hur ser det ut den dagen hon går bort? Vad har vi barnbarn för "rätt"? I min värld känns det lite konstigt om min far ärver större delen av detta för det innebär ju sedan att det "går vidare" till min fars fru. Och den dagen hon går bort kommer min fars frus dotter ärva en större del av detta än vad jag gör.. Hur ser det ut, vad har jag för rättigheter egentligen?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap 1 § ÄB ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand. Detta innebär att det är din far och hans syskon som ärver all kvarlåtenskap efter din farmor då hon går bort. Ifall någon av din far eller hans syskon skulle ha gått bort vid denna tidpunkt är det deras barn, barnbarnen, som träder in i dennes ställe enligt den så kallade istadarätten. Lever de däremot båda två har ni barnbarn inte rätt att få ta del av arvet, om inte er farmor testamenterat något till er. Eftersom din farmor har två barn kommer dessa att dela på hela hennes kvarlåtenskap och få 50 % var (om det nu inte finns något testamente som säger något annat). Möjligheterna att ta del av din farmors arv ser alltså ganska små ut, såvida inte testamente finns. Däremot har du alltid rätt att ärva din far. Trots att han och hans fru har upprättat ett testamente där det står att de ska ärva allt av varandra har du rätt till din laglott enligt 7 kap 1 § ÄB. Laglotten är hälften av arvslotten, alltså hälften av vad du skulle fått enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen, 2 kap 1 § ÄB, skulle du, ditt helsyskon och ditt halvsyskon ha ärvt allt efter din far och delat på detta (ca 33 % var). Din laglott blir då hälften av detta, det vill säga 16,5 %. Oavsett vad din far har testamenterat kommer du alltid ha rätt till minst 16,5 % av hans kvarlåtenskap då han går bort. Din fars egendom kommer antagligen att öka om han ärver din farmor och du kommer således även att ärva mer efter din far den dag han går bort. För att du och ditt syskon ska få ut er laglott då din far går bort bör ni påkalla jämkning i testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB inom 6 månader från att ni delgivits om testamentet. Det som blir över då du och ditt helsyskon begärt ut er laglott går till den efterlevande makan. När hon i sin tur går bort kommer ni att ha rätt till efterarv efter din far enligt testamentet, även om er andel kommer att minska lite då ni redan fått ut en del av arvet genom att påkalla jämkning. Sammanfattningsvis har du bara rätt att ärva efter din farmor om hon testamenterar något till dig eller din far inte längre skulle finnas i livet. Du har däremot rätt att få ut din laglott, 16,5 % av kvarlåtenskapen, då din far går bort. Detta gäller alltså oavsett om din far och hans fru skrivit något annat i deras testamente. Om din fars egendom har ökat i värde genom arvet efter din farmor kommer du att få ut mer i arv och på så sätt indirekt ärva henne. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Enskild egendom testamente

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är ett gift par med en gemensam son. Äger 1 fastighet som vi skulle vilja bli vår sons enskilda egendom i fall vi går bort. Han ärver oss oavsett men om han gifter sig eller blir sambo så vill vi att fastheten samt eventuell avkastning förblir hans enskilda egendom. Hur gör man det på bäst sätt.
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. För att er egendom ska bli er sons enskilda egendom krävs att ni skriver ett tydligt testamente där det tydligt framgår att fastigheten ska vara sonens enskilda egendom. Också för att avkastningen från fastigheten ska bli enskild egendom krävs att ni skriver det i testamentet. När ni skriver ett testamente är det viktigt att man uppfyller de krav som krävs enligt lag, ÄB 10:1. Testamentet ska vara skriftligt och det ska finnas två vittnen som skriver under testamentet och intygar att de sett testatorn skriva under testamentet. De två vittnena ska veta att det är ett testamente som de bevittnar men de behöver inte känna till testamentets innehåll. Barn som är yngre än femton år får inte vara vittne och inte heller den som lider av en psykisk störning och på grund av störningen saknar insikt om en vittnesbekräftelse. Vittne får inte heller den som är make, sambo, syskon eller släkt i rakt upp eller nedstigande led till den som skriver testamentet vara, vidare regler kring vilka som inte får vara vittnen hittar du här, ÄB 10:4. Förutom de krav som nämns ovan är det viktigt att man i ett testamente är väldigt tydlig och klar för att viljan tydligt ska framkomma. I ert fall är det alltså viktigt att ni är tydliga med att ni vill att fastigheten och även avkastningen ska vara er sons enskilda egendom. För hjälp att upprätta ett juridiskt korrekt testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här. Hoppas att detta gav svar på din fråga! MVH