Hur mycket ärver min mans särkullbarn?

2017-10-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående arv. Jag och min man äger ett hus tillsammans, värt ca 2 miljoner. Vi har ett gemensamt barn och ett varsitt särkullbarn. Hur mycket ärver hans barn om han skulle avlida?Mvh
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!HusetHuset som jag förmodar utgör er gemensamma bostad kommer att ingå i bodelningen och hälften kommer att tillfalla din man, och därmed utgöra en del av hans kvarlåtenskap.Särkullbarn och efterlevande make ärverOm din man avlider så ska hans arv fördelas mellan hans barn, dvs. ert gemensamma barn och hans särkullbarn, 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Du ärver med förtur framför ert gemensamma barn, 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Ert gemensamma barn får sedan sitt arv i form av efterarv när du går bort, 3 kap. 2 § ÄB. Det innebär att din mans särkullbarn kommer att ärva hälften direkt och den andre hälften kommer du att ärva med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du får disponera egendomen hur du vill men du får inte testamentera bort den. Detta då ert gemensamma barn som tidigare nämnt, ska få denna del i efterarv efter dig.Förutsättningar för att särkullbarnet ska ärva direktAtt särkullbarnet ska ärva sin del direkt förutsätter att barnet inte avstår från sitt arv, och att du har egendom till värde av 4 x prisbasbeloppet efter bodelningen som skett till följd av din mans död. I annat fall har du rätt att få så mycket som saknas, ur din mans kvarlåtenskap. Denna del som du i sådana fall ärver, får din mans särkullbarn sedan i efterarv när du går bort. Detta framgår av 3 kap. 1 § 2 st. och 3 kap. 2 § ÄB.Prisbasbeloppet motsvarar 44 800 kr år 2017.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vem ärver mig?

2017-10-17 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har inga barn inga föräldrar eller syskonÄrver mina systersbarn mig automatiskt?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en person avlider ska personens kvarvarande tillgångar fördelas. Tillgångarna kan fördelas på olika vis. Om personen efterlämnar ett giltigt testamente kommer tillgångarna att fördelas i enlighet med det. För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättats i skriftlig form. Dessutom måste handlingen undertecknas av testator och två samtidigt närvarande vittnen. Finns inget testamente fördelas tillgångarna enligt arvsordningen i Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). I ÄB finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn. Har den avlidne personen inga barn ärver personer i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte är vid livet ärver den avlidne personens syskon. Om arvlåtaren inte heller har syskon vid livet ärver syskonets barn. Det kallas för istadarätt. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, 2:1-3 §§ (ÄB).Sammanfattningsvis kan man säga att dina syskonbarn kommer att ärva dig om du inte upprättar ett testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Få bort testamentstagare som dödsbodelägare

2017-10-17 i Testamente
FRÅGA |Mina söners far har i sitt testamente skrivit att hela hans gård och ytterligare förmögenhet ska gå till en stiftelse som ska bildas vid hans bortgång. Antingen utgick han ifrån att pojkarna skulle avstå sin laglott till förmån för stiftelsen eller så förstod han inte att pojkarna har rätt till sin laglott, 50%. Testamentet har inte överklagats då det är formellt riktigt upprättat. Stiftelsen ingår som dödsbodelägare tillsammans med sönerna. Pojkarna kräver nu att få ut sin laglott. I och med det kan inte stiftelsen uppnå det som stipuleras i stadgarna utan måste genomföra försäljningar av egendom. Den förmögenhetsöverlåtelse som hela stiftelsen bygger på enligt testamentet kan därmed inte genomföras. Finns det någon möjlighet att få bort stiftelsen som dödsbodelägare? Pojkarna behöver ett juridiskt ombud som kan företräda dem i talan mot stiftelsen. Har ni något tips var vi kan hitta en sån?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Deras far har rätt att välja vad som händer med hans egendom när han går bort. Detta är testamentsrätten som vi alla har enligt lag. Barn till en arvlåtare har däremot en laglott som ger barnen rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Detta förutsätter att de har jämkat det testamente som inskränker på deras laglott - dvs. åberopar deras laglott. Möjligheten att påverka kvarlåtenskapen till den del som överskrider laglotten är tämligen begränsad. För att ett arvskifte ska gå igenom och ett testamente godkännas krävs att samtliga dödsbodelägare undertecknar arvskifteshandlingen. Detta ger dina sönder tid att undersöka rättsliga alternativ. Om dina sönder vill undersöka möjligheten att jämka testamentet fullt ut eller så långt det går så kan de vända sig till deras respektive försäkringsbolag för att få hjälp att anlita ett juridiskt ombud. En försäkringstagare har normalt ett rättsskydd genom sin hemförsäkring. Rättsskyddet täcker rättsliga kostnader i samband med en tvist som försäkringstagaren har med annan. Vanligtvis utgår inte rättsskydd vid allmän juridisk rådgivning, för att upprätta avtal, överklaga myndighetsbeslut eller andra tvister i förvaltningsrätten, vid brottsmål eller vid arbetsrättstvister. Rättsskyddet kan alltså täcka kostnader som de bär på grund av tvister i samband med arv och bodelningar. Detta är endast vad som gäller rent allmänt, kolla med försäkringsbolaget för närmare villkor för just er hemförsäkring.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Förskott på arv vid överlåtelse av fastighet?

2017-10-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! jag har ett fritidshus som min ena dotter (har 2) vill köpa av mig för 2 000000, taxeringsvärdet är 1 016 000:- och enl.mäklare marknadsvärdet 2 000 000 - 2 500 000. Hon tar över lånen på 1 400 000, måste det räknas som förskott på arv eller kan man skriva in att det är ett rent köp?Känner mig väldigt förvirrad. Tacksam för hjälp från er i denna fråga
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arv regleras i 6 kap. ärvdabalken (ÄB). En förälder får fritt under sin livstid sälja eller ge bort egendom till sina barn. Gåvor som en förälder ger sitt barn ses som förskott på arv om inte annat anges (6:1 ÄB). Om en fastighet säljs till marknadsvärde kommer försäljningen inte få någon påverkan på ett framtida arv. Om däremot en fastighet säljs till underpris kan överlåtelsen komma att ses som gåva och då kommer mellanskillnaden utgöra ett förskott på arv om inget annat angetts att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv.Alltså om din dotter köper fritidshuset till marknadspris kommer det inte räknas som förskott på arv och därmed inte påverka det framtida arvet. Om hon däremot skulle köpa det till underpris kan mellanskillnaden komma att utgöra förskott på arv om inget annat anges som säger att det inte ska utgöra förskott på arv. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fråga om syskons anspråk på arv från förälder och enskild egendom

2017-10-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har 2 syskon och vill skriva våran fars lägenhet som enskild egendom i ett separat testamente för att kunna säkra lägenhet för mina barn. Finns möjligheten att göra så utan att dom(syskona) kan göra anspråk på den efter våran fars bortgång.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Regler angående arv återfinns i ärvdabalken(ÄB).Om jag har förstått din fråga rätt så ska du alltså få ärva din fars lägenhet efter hans bortgång. Detta görs då smidigast genom att han upprättar ett testamente där han testamenterar lägenheten till dig. Om ett testamente inte upprättas har nämligen alla barn rätt till lika stora delar av arvet (2 kap. 1 § ÄB).Det man bör tänka på här är att man i Sverige inte kan göra sina barn arvlösa. Oavsett vad som står i förälderns testamente så har barnen rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En förälder kan alltså inskränka sina barns arvsrätt till hälften genom ett giltigt testamente. Om testamentet där du har rätt till lägenheten inskränker dina syskons arvsrätt så kan de begära jämkning enligt 7 kap. 3 § ÄB. Dina syskon måste då meddela om detta inom sex månader från dess att testamentet delgavs, annars förlorar de rätten till sin laglott. Om jag misstolkade din fråga på så sätt att ni alla tre ska dela på lägenheten så är det ändå så att det är dina bröstarvingar som har rätt till din del efter dig. Om vi då utgår från att du fått hela lägenheten så har inte dina syskon sen rätt till den efter dig utan det blir då dina barn som har rätt till den. Vad gäller att testamentera lägenheten som enskild egendom så har det ingenting att göra med dina syskon utan detta skyddar mot ens make. Enskild egendom betyder att maken inte har rätt till egendomen vid en eventuell skilsmässa, den ingår inte i giftorättsgodset. (7 kap. 2 § Äktenskapsbalken)Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ärver mina syskonbarn mig?

2017-10-17 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver mina 2 syskonbarn mig när jag går bort, eller kan jag i testamentet ange att mina tillgångar skall gå till andra ändamål, t.e.x allmänna arvsfonden? Har själv inga barn.
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en person dör ska personens kvarvarande tillgångar fördelas. Tillgångarna kan fördelas på olika vis. Om personen efterlämnar ett giltigt testamente kommer tillgångarna att fördelas i enlighet med det. Finns inget testamente används arvsordningen i Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). I ÄB finns tre arvsklasser. Det är enbart den första arvsklassen, som består av arvlåtarens barn, som inte kan göras helt arvlösa. Barn har nämligen alltid rätt till sin laglott. Om den avlidne personen inte har barn ärver personer i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte är vid livet ärver den avlidne personens syskon. Om arvlåtaren inte heller har syskon vid livet ärver syskonets barn. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, 2:1-3 §§ (ÄB).Eftersom att du inte har barn kommer personer i den andra arvsklassen ärva. Om dina föräldrar är vid livet ärver dem dig. Är dina föräldrar inte vid livet ärver dina syskon dig. Har du inte heller några syskon i livet ärver dina syskonbarn dig. Sammanfattningsvis kan man säga att du kan testamentera dina tillgångar till vem du vill eftersom att du inte har några barn. Om du inte skriver ett testamente kommer dina tillgångar att fördelas enligt ÄB:s regler. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Hur går man tillväga vid ändring av testamente?

2017-10-17 i Testamente
FRÅGA |Vi min fru och jag har ett testamentet som gjordes 1987 om vi alla våra två barn och vi båda skulle gå bort då ville vi två olika skulle ärva. NU har de personerna dött och det är nya tankar.Allt är en enkel ändring som behöver göras där det i stort sett då går till andra ändamål.Vid normala förhållande ärver våra barn oss så bara om alla omkomma vid samma tillfälle så är det aktuellt ändra.Var finns vår testamente och går det ordna enklare en ändring?Måste det till en juridisk hjälp vid så enkla ändringar ?Hur går man enklast tillväga ?Testamentet skall ändras.
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Ändring av testamente regleras i ärvdabalken (ÄB). Det är fullt möjligt att ändra ett testamente och kan göras på flera sätt. Antingen kan man återkalla det gamla testamentet (10:5 ÄB) och skriva ett helt nytt testamente eller så kan man göra tillägg eller ändra i det redan befintliga testamentet. Det går att upprätta ett nytt testamente som gäller tillsammans med ett befintligt testamente, där man i det nya testamentet anger att ett visst testamentförordnande i det tidigare testamentet inte längre ska gälla. Men då gäller det att ange detta tydligt för att det inte ska uppstå oklarheter vid tolkningen av ett tillägg/ändring. Av den anledningen är det oftast bättre att återkalla det gamla testamentet genom att förstöra det och sedan upprätta ett helt nytt testamente. Vid ändring av testamente krävs att samma formkrav som vid upprättandet av ett testamente följs (10:6 ÄB). Alltså måste ändringen göras skriftligen och undertecknas av testator samt två vittnen (10:1 ÄB). Det räcker alltså inte att testatorn själv stryker över eller lägger till ändringen, utan formkraven i 10:1 ÄB måste följas för att ändringen ska vara giltig. Sammanfattningsvis kan ni göra ändringen antingen genom att återkalla det gamla testamentet och upprätta ett nytt, göra ändringen i det redan existerande testamentet eller upprätta ett nytt testamente som gäller tillsammans med det tidigare testamentet. För att undvika oklarheter och tolkningsproblem är det dock säkrast att förstöra det gamla testamentet och upprätta ett helt nytt. Det som är viktigt att tänka på är att ändringen alltid måste uppfylla samma formkrav som när man upprättar ett nytt testamente och att man är tydlig vid utformningen. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Särkullbarns rätt till efterarv

2017-10-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Min mor dog 2013 och strax innan upprättades ett testamente enlig hennes vilja. Min mor var gift med en man som inte är min far. I testamentet står det att min styvfar har fri förfogande rätt till all kvarlåtenskap och om arvet till min styvfar skulle hamna i konflikt med min rätt till min laglott så önskade mamma att jag i såfall skulle avstå min laglott. Efter min styvfars bortgång skall efterarvet gå till mammas arvingar enligt lag. Om jag ändå skulle ha krävt ut min laglott skulle jag inte ha rätt till efterarv. Nu känner jag mig lite osäker på vad jag egentligen avstod från när jag godkände testamentet. Har jag helt avstått från min laglott? Tack på förhand från en osäker dotter.
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make dör är huvudregeln att kvarlåtenskapen ska gå till efterlevande make. Undantaget är när det finns särkullbarn som har rätt att få ut sin laglott direkt (3:1 ÄB). Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sin rätt att ta ut sin andel på en gång till förmån för den efterlevande maken. Efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken kan spendera pengarna, men inte testamentera bort dem. Om särkullbarnet avstår från sin rätt att ta ut sin del direkt, har särkullbarnet då rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider (3:9 ÄB).Det går som i ditt fall att skriva en önskan i testamente att särkullbarnet ska avstå från sin rätt att ta ut sin laglott direkt till förmån för den efterlevande maken. Det är dock helt upp till särkullbarnet om den vill göra det eller inte. Eftersom att du har valt att följa din mors önskan att avstå från din rätt att ta ut ditt arv direkt, har du rätt till efterarv när din styvfar avlider. Hur stort efterarvet blir utgörs av en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen motsvarar andelen som den efterlevande makes arv utgjorde i relation till efterlevande makes totala förmögenhetsmassa vid den första makens död (3:2 ÄB). Sammanfattningsvis har du avstått från din rätt att ta ut din laglott direkt, och har då istället rätt till efterarv när din styvfar går bort. Hur stort efterkravet blir beräknas genom kvotdelar ur den efterlevande makens förmögenhetsmassa. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,