Beräkning av efterarv

2014-09-14 i Efterarv
FRÅGA |Min syster gick bort för många år sedan och hennes make ärvde allt enligt inbördes testamente med fri förfoganderätt. Enligt bodelningen vid min systers död utgjorde hennes giftorättsgods ca 65% av boets totala tillgångar. Nu har maken gått bort och frågan som uppstår är hur ska arvet fördelas mellan de avlidnas syskon. Det finns inga barn. Vi är 3 syskon efter min syster. Och maken har 2 syskon.Hur ska egendomen fördelas. Ska 65% av boets tillgångar fördelas till min systeras efterarvingar och 35% till den bortgångne makens syskon?Eller ska vi ärva 1/5 vardera?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arv finns i Ärvdabalken som du finner https://lagen.nu/1958:637. För att svara på frågan måste man se till hur stor del maken erhöll vid bodelningen samt hur stor andel han erhöll i form av arv efter din syster. Om maken fick 500 000 kr vid bodelningen och 500 000 kr i arv ska 50 % av makens kvarlåtenskap gå till er syskon i form av efterarv efter din syster. Om maken däremot erhöll 400 000 kr vid bodelningen och 600 000 kr i arv efter din syster består således hans förmögenhet vid den tidpunkten till 60 % av arv efter er syster. Då ska även 60 % av hans kvarlåtenskap gå till er syskon i form av efterarv efter er syster. Det innebär att arvet efter er syster kan bli både mindre och större  än när hon avled beroende på hur makens förmögenhetsutveckling sett ut. Man ser således inte på hur mycket giftorättsgods hon gått in med i bodelningen, utan snarare vad resultatet av bodelningen och arvskiftet blev i förhållande till maken. Att man ska räkna på detta sätt framgår, om än inte så tydligt som man kunde önska, av Ärvdabalken 3 kap 2 § 1 och 3 st. Vänligen

Förskott på arv då bröstarvingen haft hand om moderns ekonomi

2014-09-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej har en fråga om man kan få något straff för nedanstående:"Kalle" har and om sin äldre mors ekonomi och har vid ett antal tillfällen fått pengar av sin mor under åren när han har haft hand om hennes ekonomi. Det är då bl.a. hjälp till en bil, så allt som allt kan det röra sig om kanske 3-400tkr. Det har alltid bara varit ett muntligt ja från Kalles mor att Kalle kunnat fört över pengarna till sig. Men när Kalles mor gick bort så bli Kalles brödraskap sur o vill att Kalle ska betala tillbaks alla pengar för dem tycker att det är lån och som han lurat sin mor.. Kan man få något straff för detta eller bli återbetalningsskyldig till dödsboet eller hur ser lagen ut?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om Kalle har fått pengar av sin mor är detta att se som en gåva.För att en gåva ska vara civilrättsligt giltig krävs inte att något skriftligt kontrakt upprättas, utan en gåva övergår från gåvogivaren till gåvotagaren när gåvan faktiskt överförs och kommer i Kalles besittning, se gåvolagen 2§. Kalle har haft sin mors samtycke till att överföra pengarna till sig själv som gåva och agerat med muntlig fullmakt att ge pengarna till sig själv. Om gåvan inte översteg vad modern hade råd att ge bort blir Kalle inte återbetalningsskyldig, gåvolagen 5§. När Kalles mor däremot har gått bort finns en regel i Ärvdabalken 6 kap. 1§, som förutsätter att allt Kalles mor har gett till sina bröstarvingar utgör förskott på arvet. Kalle kommer alltså att få lika mycket mindre i arv som den summa han redan mottagit av modern men inte behöva betala tillbaka något, se Ärvdabalken 6 kap. 4§.

Allmänna frågor om arvsordning och arvsavstående.

2014-09-10 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver?Min mor avled för någon vecka sedan och jag blir bouppgivare till bouppteckningen. Jag har upptäckt att dödsboet efter min far som dog 1965 ej avvecklats, troligen för att hans dödsbo står som legal ägare med 1/18 av en fastighet. Jag har beställt min fars bouppteckning och släktutredning i första och andra led från riksarkivet men har inte fått materialet än.Frågan är vem/vilka som ärver.Mor och far var gifta. Far avled 1965 och Mor blev änka. Hon har inte gift om sig efter det. Mor och far fick tre barn, varav två av oss är i livet. Den tredje som avled 2000,var ogift och hade inga barn. Min mor har fått två barn till efter fars död, två halvsyskon till oss och båda är i livet. Mor har inte gift om sig efter det att hon blev änka efter far.Är vi bröstarvingar till vår far både dödsbodelägare i mors dödsbo och efterarvingar till fars dödsbo? Vem ärver fars andel i fastigheten när arvsskifte efter honom upprättas? - Vi bröstarvingar till far, eller alla levande syskon som är bröstarvingar till vår mor? Vad händer om exempelvis jag gör ett arvsavstående, kan jag göra det till förmån till någon av mina halvsyskon eller hur fördelas "min" andel bland de övriga?
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du vänt dig till Lawline med dina frågor!Eftersom din far och din mor var gifta med varandra så innebär detta att din mor ärvde din fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt år 1965 när han gick bort. Att din mor ärvde din far med fri förfoganderätt innebär att hon fick rätt att fullt ut disponera över egendomen, exempelvis genom köp, byte eller gåva. Däremot fick hon inte testamentera bort hans kvarlåtenskap. Detta framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken. En av dina frågeställningar är om ni är efterarvingar till er far samt om ni är bröstarvingar och dödsbodelägare i både din mors och din fars ännu icke avvecklade dödsbo. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är närmaste arvingar på grund av släktskap den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar avses inte endast barn, utan även barnbarn och barnbarns barn – dvs. släktskap i rakt nedstigande led. Således är du och dina syskon (låt vara att ett syskon är avlidet tills vidare) bröstarvingar till såväl er far som er mor. Dödsboet är en juridisk person. I svensk rätt har vi fysiska personer och juridiska personer. En fysisk person är helt enkelt en människa medan en juridisk person är exempelvis ett bolag. Det som kännetecknar en juridisk person är att denne själv kan ingå avtal samt åta sig förpliktelser. Detta innebär exempelvis att dödsboet i sig kan ingå avtal. Enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare dödsbodelägare.Problemet här är att efterlevande make, i detta fall din mor, numera är avliden. Om det är så att en bodelning gjordes efter din fars död eller inte skulle göras, var din mor aldrig dödsbodelägare i din fars dödsbo. I din frågeställning saknas det information kring just denna fråga. Om (med betoning på om) någon bodelning aldrig gjordes efter din fars död blir saken något annorlunda. Enligt nämnda lagrum är efterlevande make dödsbodelägare. Om nu någon bodelning aldrig gjordes eller inte heller skulle göras (18 kap. 1§ 2 st. ärvdabalken) innebär det att din mors andel i dödsboet nu ärvs enligt den legala arvsordningen. Din mors dödsbo inträder alltså inte såsom dödsbodelägare utan delägarskapet går vidare till er, eftersom ni är närmst arvingar och då på grund av ert släktskap (ni är ju bröstarvingar).Idag, nu när din mor avlidit, är ni dödsbodelägare såväl i din mors dödsbo som i din fars dödsbo. Under tiden din mor levde var ni inte dödsbodelägare i er fars dödsbo eftersom ni då inte var omedelbart arvsberättigande (Brattström & Singer, Rätt arv, s. 150). För att sammanfatta din första fråga kan följande sägas: Ni är bröstarvingar till er far och er mor, oaktat att er far dog 1965 och har varit det sedan dess. Ni är också efterarvingar till er far och ni är dödsbodelägare både i er far och er mors dödsbo. Din andra fråga gäller vem som ärver din fars andel i den fastighet där han upptas som ägare till 1/18. När din far avled år 1965 var det din mor som ärvde detta eftersom de var gifta. Även om det är hans dödsbo som äger andelen idag så är det din mor som har ärvt denna andel. Således ingår denna andelsrätt i fastigheten i din numera avlidne mors dödsbo. Nu när din mors arv skall skiftas skall arvet delas på kvotdelar mellan hennes arvingar – bröstarvingar. Situationen med ditt syskon som avled år 2000 kommer nu upp till bedömning. Enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken är det föräldrarna som ärver sitt barn, om barnet inte har några egna bröstarvingar (eller har testamenterat bort sin kvarlåtenskap). Du har inte nämnt något om huruvida testamente fanns efter ditt avlidna syskon. Men eftersom din far var avliden år 2000 skulle hälften av ditt avlidna syskons kvarlåtenskap tillfallit dig dina andra syskon (såväl hel- som halvsyskon). Detta framgår av 2 kap. 2 § 2-3 st. ärvdabalken. Dina halvsyskon är inte bröstarvingar till din far, varför de inte äger någon arvsrätt till den del av hans kvarlåtenskap som numera finns i din mors dödsbo (dvs. efterarvet efter din far). När det gäller frågan om arvsavståendet räknas detta som en civilrättslig gåva, vilket inbegriper rätten att få välja gåvotagare fritt. Inom gåvorätten är ett väsentligt rekvisit för att man skall tala om ”gåva” att gåvogivaren fritt får välja gåvomottagare. Således kan du välja vem som skall rikta ditt arvsavstående mot. (Brattström & Singer, Rätt arv, s. 57 samt NJA 2001 s. 59). Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation just med tanke på frågor om efterarvsrätt, dess storlek och fördelning. Genom Lawline kan du boka en konsultation tillsammans med vår samarbetspartner Familjens jurist (se hemsida HÄR). Bokning gör du på denna länk. Har du frågor som direkt sammanfaller med din frågeställning eller om något syns oklart - kontakta info@lawline.se

Behöver man alltid göra bouppteckning?

2014-09-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Behöver man alltid göra bouppteckning även om man kommit överens om att inte skifta ett dödsbo? Vi har inte fått bouppteckning för godkännande trots att det gått mer än tre månader. Undrande
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga. En bouppteckning ska som huvudregel alltid ske inom tre månader efter dödsfallet. I vissa fall behöver inte bouppteckning upprättas. Detta gäller när den avlidnes tillgångar inte överstiger begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Annars ska en bouppteckning upprättas.Vänligen,

Innebörden av fri förfoganderätt.

2014-09-13 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Kan en person som får fri förfoganderätt efter sin partner i testamentet " förbruka" alla kontanter även om den först avlidnes önskan har varit att hans släktingar (inga egna barn) skall erhålla en viss procent när den andre partnern avlider? Kan den efterlevande ge bort hela arvet till sina egna barn?
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!I svensk arvsrätt kan du ärva egendom antingen genom fri förfoganderätt eller full äganderätt. Skillnaden mellan de båda är att den som ärver egendom med fri förfoganderätt har rätt att förfoga över kvotdelen fullt ut. Kvotdelen kan således förbrukas, säljas, ges eller bytas bort. Skillnaden mellan att ärva en kvotdel genom fri förfoganderätt jämfört med full äganderätt är att vid fri förfoganderätt får inte den arvsberättigade testamentera bort kvotdelen. Vid arv och arv med full äganderätt är det precis samma sak som med fri förfoganderätt, men du äger i sådana fall rätt att även testamentera bort kvotdelen. Således kan en efterlevande part ge bort arvet eller sin kvotdel till sina egna barn, utan att denne går utöver vad som gäller för den fria förfoganderätten. Däremot kan efterlevande part inte testamentera kvotdelen till exempelvis sina egna barn. Testator kan givetvis i sitt testamente föreskriva att viss kvotdel skall tillfalla viss person efter den efterlevande maken gått bort. Men den efterlevande maken har som sagt fri förfoganderätt över kvotdelen ändå och kan, som nämnt inledningsvis, förfoga över kvotdelen genom att exempelvis förbruka den. Har du fler frågor som anknyter till din fråga kan du vända dig till info@lawline.se eller lämna en kommentar till frågan här under.

Testamentstagares dödande

2014-09-11 i Testamente
FRÅGA |Hej Min halvbror har avlidit och skrivit testamente. Han överlåter all sin kvarlåtenskap till en kvinnlig bekant. De hade ett förhållande tidigare men inte det senaste året. Han hade alkoholproblem och haft det från och till i många år. Hon har berättat att hon var hos honom på onsdagen, några dagar innan han hittades död. han var då i så dåligt skick och kunde inte stå på sina ben. Hon tänkte gått till honom på lördagen men gjorde inte det och på söndagen fick hon besked om att han var död. Hon hade nycklar till hans lägenhet och vi förstår att hon har varit i den efter hans död. Hon sa att han pratade om ett papper som han ville ge henne. Hon fick inte det men blev nyfiken på vad det var. Klart jag undrar om hon hittade papperet och vad stod det i det. Det som är svårast är att hon inte tillkallade ambulans när han var så dålig. Tänker att hon ville att han skulle dö för hon visste att hon skulle ärva honom. Känns inte rätt för mig att godkänna testamentet när man vet om dessa omständigheter.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Jag kommer att i mitt svar utgå från att ett riktigt testamente föreligger. Den kvinnliga bekant är i detta fall en testamentstagare. Inom den svenska arvsrätten har den testamentstagaren som genom brott uppsåtligen dödar personen inte rätt att få arv efter denna person (15 kap. 1 § 1 stycket ärvdabalken). I lagrummets andra stycke finns en utvidgad bestämmelse som betyder att om testamentstagaren utan avsikt dödar, förlorar testamentstagaren rätten till arv efter den döde. Dock krävs att testamentstagarens handlande varit uppsåtlig och innefattat våld på den dödes person och att detta handlande varit ett brott där ett lindringare straff än fängelse i ett år inte är föreskrivit (15 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Enligt din beskrivning har kvinnan inte utövat något våld mot din halvbror och inte heller har hon med avsikt dödat brodern. Om det inte finns några ytterligare omständigheter, har kvinnan rätt till sin del av kvarlåtenskapen efter din halvbror. Vänliga hälsningar,

Behöver anhöriga betala dödsboets skulder?

2014-09-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag undrar om ett dödsbo kan bli ersättningsskylldig om: släkting som har hemförsäkring brinner inne i en brand och orsaken var att plattor stod på. Är anhöriga då skylldig att betala skulden själva ur egen ekonomi till bostadsbolaget.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Arvingar ärver aldrig skulder. Om den döde hade skulder ska de betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Om skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet skrivs de av. Anhöriga behöver alltså inte betala den dödes skulder med sina egna tillgångar.Vänligen,

Ärva sin pappa, oavsett relationen?

2014-09-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej ! Jag har kollat upp min riktiga pappa men hans fyra sista siffror var gråa ( Är det så om han inte hade vårdnaden om mig ? Jag står som hans enda barn med också 0000 som mina sista siffror i personnummer, Jag tror han betalade underhåll till mamma ( hon har gått bort) Nu är min fråga kan jag ärva honom eller måste han i så fall ha skrivit ett testamente ? Tack och ha en bra dag MVH Yvonne Lundin
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad du menar med gråa siffror i personnumret har jag tyvärr svårt att förstå vad du menar. Men antagligen har du tittat i något register? Min gissning är att de fyra sista siffrorna inte syns eftersom de är personliga och inget som vemsomhelst ska kunna se.Lagregler gällande arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). I 2 kap 1 § ÄB står det att en avlidens barn är närmast arvinge. Det betyder att du kommer ärva allt efter din pappa när han dör, förutsatt att han inte har några andra barn. Har du några syskon kommer ni att få dela lika på arvet. Detta gäller alltså oavsett kontakten mellan dig och din pappa, och förutsatt att han inte har skrivit något testamente. Har han däremot skrivit ett testamente kan du ärva mindre, han kan däremot aldrig göra dig arvslös. Det betyder att om din pappa har skrivit ett testamente där han skriver att all hans egendom ska tillfalla en annan person eller förening, måste du jämka för att få del av arvet. Enligt 7 kap 3 § ÄB måste du jämka testamentet inom 6 månader efter du fått ta del av det. När du har jämkat har du rätt att få din laglott, enligt 7 kap 1 § ÄB. Det betyder att du har rätt till hälften av din arvslott (arvslotten är vad du skulle ha ärvt om inget testamente fanns). Är din arvslott på 100 000 kr, är din laglott 50 000 kr.Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,