Bodelning och arvsskifte

2015-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är två helsyskon och ett halvsyskon på mammas sida. Mamma och pappa gick bort nästan samtidigt, men mamma först. Hur ska arvet fördelas? Enligt vår familjerättsjurist ska ALLA deras tillgångar slås ihop, alla skulder dras ifrån och kvarvarande belopp delas i två högar - den ena delar helsyskonen på hälften, den andra delar alla tre lika på. Men enligt våra föräldrars banks jurist delas alla GEMENSAMMA tillgångar enligt ovan, men mammas enskilda konton delas på tre och pappas enskilda konton delas på två. Eftersom de hade olika belopp sparade blir det en viss skillnad. Dessutom finns en uppskjuten reavinstskatt på pappa för det hus de införskaffade gemensamt efter att de gift sig men som stod skrivet på pappa. Om familjerättsjuristen har rätt dras reavinstskatten bara bort från tillgångarna, men om bankjuristen har rätt, vilka är juridiskt skyldiga att betala skatten - bara helsyskonen eller alla tre och i så fall i vilka proportioner? Mamma och pappa var gifta sen knappt 50 år och hade delad ekonomi. Det finns inget testamente och inget äktenskapsförord. Tacksam för ett klarläggande!
Mikaela Nordh |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Din fråga handlar om hur bodelning mellan makar ser ut samt hur arv ska fördelas. När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. I 7:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) anges vad som är enskild egendom och 7:1 ÄktB anger att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Efter detta subtraheras skulderna från tillgångarna. Kvarstående belopp av de båda makarnas giftorättsgods adderas och delas sedan upp i två lika stora delar. Under förutsättning att varken din pappa eller hans fru haft enskild egendom eller skulder kommer de få lika mycket tillgångar efter bodelningen. Det centrala i ditt fall är alltså om pengarna på dina föräldrars enskilda konton är enskild egendom enligt 7:2 ÄktB, en pengarna på kontona enskild egendom kommer de att undanhållas från bodelningen och således tillfalla den ena maken. Angående din fars reavinstskatt så räknas denna som en skuld och denna kommer därför subtraheras från giftorättsgodset varpå kvarståendes belopp sedan kommer att ingå i bodelningen. Med andra ord kan din pappa täcka sina skulder med giftorättsgodset innan bodelning. När bodelningen är klar ska arvet fördelas. Om inget annat har angivits i ett testamente är utgångspunkten den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen återfinns i Ärvdabalken och anger att bröstarvingar ärver sina föräldrar, 2:1 ÄB Kvarlåtenskapen efter din mor kommer fördelas mellan hennes tre barn dvs dig, ditt helsyson och ditt halvsyskon, i lika stora delar. Arvet efter din far kommer att fördelas mellan dig och ditt helsyskon i två lika stora delar. Vänliga Hälsningar,

Gåva och förskott på arv

2015-07-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Min man och jag har för avsikt att överlåta en f d jordbruksfastighet (nu avstyckad sådan) till en av våra två döttrar, då hon skall bygga ett hus på tomten. Marknadsvärdet är 332 000 kr, hur gör vi det rättvist mot den andra dottern?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag antar att målet är att döttrarna slutligen skall få lika mycket av er egendom. I så fall är det enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) så att fastigheten, om ni överlämnar den som gåva till ena dottern, räknas som förskott på arv. Det kan dock naturligtvis ändå vara en bra idé att skriva på gåvobrevet tydligt att det skall räknas som ett förskott på arv. Resultatet av att egendomen räknas som förskott på arv blir att den vid arv räknas med när man avgör hur stor egendom skall ärvas (man plus:ar alltså på den som om den aldrig hade givits), men räknar sedan av den från andelen för den som har fått gåvan, och det värde man använder är det värde gåvan hade när den överlämnades (6 kap. 3 § Ärvdabalken).Kort sagt skulle alltså den dotter som fick gåvan senare få ärva mindre så att det jämnade ut sig mellan döttrarna.Om det inte är aktuellt att helt enkelt låta fastigheten räknas som förskott är väl vad som återstår att ge en gåva av samma värde till den andra dottern, men det skulle förstås vara en dyr lösning.Sist skall jag också nämna att om det inte handlar om en gåva utan om exempelvis en underprisförsäljning gäller i princip samma sak som jag har skrivit ovan, fast bara angående "den benefika andelen". Med detta menar jag att om dottern skulle få en "rabatt" på 150000 kr skulle detta värde betraktas som en gåva.Jag hoppas att svaret är till hjälp!Hälsningar,

Särkullbarns rätt till arv samt delgivning av testamente

2015-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejmin pappa avled 2013, jag har aldrig läst/sett testamentet. Ej heller min bror. Min pappas änka (ej min mamma) bor kvar i huset. Hur fungerar det med att t ex ta ut egen del av arv (änka kvar i livet). Är det inte vanligt att barnen ska få läsa testamentet?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt. Om ett särkullbarn avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, har särkullbarnet istället rätt att ta del i den efterlevande makens bo, 3 kap. 1 § 1 st. och 9 § ärvdabalken (ÄB).Ett testamente ska delges de legala arvingarna (de som efter maken är närmast till arv). Testamentet ska delges arvingarna genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt kopia, 14 kap. 4 § ÄB. Om en arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt 13 kap. ÄB kan denne väcka en klandertalan hos tingsrätten inom sex månader efter delgivningen. Efter sex månader vinner testamentet laga kraft gentemot arvingen och rätten till talan går förlorad, 14 kap. 5 § ÄB. Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer den avlidnes barn utgör dennes laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Den avlidnes barn kan påkalla jämkning av testamentet för att utfå sin laglott, 7 kap. 3 § ÄB. Se bestämmelserna i ärvdabalken här.Med vänliga hälsningar

Upprätta nytt testamente

2015-06-30 i Testamente
FRÅGA |Kan man upprätta ett nytt testamente om endast en av parterna som gjort det första är vid liv? Det första testamentet är försvunnet och anger hur bouppteckningen ska gå till vid min mormors bortgång. Hennes dåvarande sambo var med och gjorde det första men han är borta sen över 10 år tillbaka. Vi vet på ett ungefär vad som står där i men har inte själva dokumentet.
Michaela Selin |Hej, och tack för din fråga!Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken, här.Ett testamente som försvunnit på annat sätt än att testator (I detta fall, din mormor) förstört det är fortfarande giltigt. Däremot läggs bevisbördan på testamentstagarna för att bevisa testamentets giltighet. Det är viktigt att notera att en kopia på testamentet inte räknas som ett fullvärdigt bevis på testamentets giltighet.Ett nytt testamente kan upprättas av din mormor enligt 10:5 ÄB. Det går inte att upprätta ett testamente utan din mormor. Det första testamentet blir utan verkan om det finns ett nytt formenligt testamente, om testamentet förstörs eller om testator gjort klart att testamentet inte är uttryck för testatorns yttersta vilja.Vänligen,

Förskott på arv vid gåva till barnbarn

2015-07-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vi är 3 systrar och 2 av oss har 3 barn var, den 3:e har 1 barn. Kan vår mamma ge alla barnbarn en större summa pengar till var och en utan att det inverkar på vårt arv? Den 3:e systern m 1 barn påstår att det inte är möjligt.Vår mamma är änka sen 6 år.Tacksam för svar.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken, ÄB, som du finner här.Det är fullt möjligt att som arvlåtare ge en gåva till en eller flera av sina arvingar. Frågan som aktualiseras är då om gåvan påverkar framtida arv eller inte. Barnbarn tillhör den första arvsklassen, dvs. de är bröstarvingar. Enligt ÄB 6 kap 1 § 1 meningen gäller som huvudregel att vad arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge ska ses som förskott på arv. Detta under förutsättning att inget annat föreskrivits eller att det annars utifrån omständigheterna får antas att gåvan inte var menad som ett förskott på arv.I detta fall finns dock ytterligare en aspekt att bedöma. Er mor vill ge gåvor till sina barnbarn. De är visserligen bröstarvingar, men inte arvingar vid gåvotillfället, eftersom alla ni tre systrar lever och därmed är de som ska ärva vid tidpunkten då gåvorna ges.Praxis är inte helt entydig i frågan, men det mesta lutar åt att bedömningen skulle bli sådan att gåvan till barnbarnen trots allt inte ses som förskott på arv, då barnbarnen vid gåvotillfället inte står i tur att ärva er mor.Givetvis är det bästa dock att tydligt ange på gåvobrevet vad som avses med gåvan, dvs. om den är att anse som förskott på arv för barnbarnen eller inte. Ska den ses som förskott på arv räknas den vid arvskiftet av från barnbarnens eventuella arvslott från mormodern. Ska gåvan inte betraktas som förskott på arv, ska den inte tas i beaktande vid ett eventuellt kommande arvskifte mellan syskon och barn efter avlidna syskon.Gåvan till barnbarnen påverkar alltså inte er syskons arvslotter, då gåvan ju ges till barnbarnen och inte till er. Ert arv efter er mor ska alltså fördelas utan beaktande av gåvorna.Med Vänliga Hälsningar

Övertagande av fritidshus från förälder utan att påverka arvet

2015-07-01 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är tre syskon och vår gemensamma mamma (82 år)har ett fritidshus som är enskild egendom då hennes make har ytterligare ett barn som ingen av oss har kontakt med. Vår lillebror är hennes makes (77 år) eget och enda barn tillsammans. Vi två systrar har en annan far. Båda våra föräldrar är mycket dåliga och vill nu sälja eller avyttra fritidshuset. Vi har diskuterat detta och vår lillebror kan tänka sig att ta över huset men att det ska gå rätt tillväga i förhållande till alla syskon och kommande arvssituation.Det finns endast under 200 tkr i lån på huset.Hur funderar på hur vi ska gå tillväga och vi har många frågor?Ska vår bror köpa huset nu eller kan man göra på annat sätt? Han har inte råd att köpa hela huset utan att vi behöver hitta ett sätt att använda möjligheten till att använda att han kommer att ärva del av huset. Han kommer ärva 1/3 av huset till slut, som vi förstår det hela. Har förstått att han inte bara kan ta över under marknadsvärdet (?) då det väl blir någon form av förskott på arv? Kan man göra någon form av arvskifte redan nu? Mamma vill att vi löser frågan med huset medan hon finns kvar.Vi har också funderingar på hur arvskatten påverkar ett övertagande av huset?Vore väldig tacksam för råd om hur vi ska gå tillväga.Vore mycket tacksam för hjälp.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!(Jag har tagit bort förekommande namn i frågan)Några utgångspunkterI svaret utgår jag från att ni vill att arvet skall bli rättvist på det sättet att var och en får lika mycket med fritidshuset inräknat, men som jag skriver nedan är det med den lösning jag föreslår möjligt att göra på lite annat sätt om det inte är så viktigt att fritidshusets värde ”går till alla”.Jag skall börja med att säga att det i och för sig är så att en försäljning till underpris kan anses som en gåva (till exempel om priset vid fastighetsförsäljning är under taxeringsvärdet), men detta behöver inte betyda att det räknas som förskott. Man kan till exempel föreskriva (till exempel i försäljningsavtalet) att försäljningen inte skall räknas som förskott, och i så fall kommer den heller inte att anses som det (6 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7). Kort sagt innebär detta alltså att man kan ordna med underprisförsäljning utan att det krånglar till arvet! Dock blir det ju förstås så att övriga arvingar förlorar på affären.Fritidshuset är er mors enskilda egendom och ingår alltså inte vid bodelning mellan makarna. Oavsett vilken make som avlider sist, kommer alltså huset bara att gå i arv till er två systrar och makarnas gemensamma son. Ni skall alltså i princip ärva en tredjedel var av huset.Lösning?Jag känner inte till värdet på huset eller hur mycket er lillebror kan betala, men den första möjlighet jag kommer att tänka på är att er mor ger bort huset till er lillebror (eller säljer det för en mycket låg summa) och att han sedan kompenserar er för en tredjedel av huset var. Möjligen kan han ta över lånet vid köpet/gåvan; lånet ligger annars i vart fall kvar och "drar ned" det sammanlagda arvet.För att illustrera exemplet kan vi säga att fritidshuset är värt 900000 kr och lånet är på 150000 kr. Er lillebror köper huset av er mor för en mycket liten summa samt tar över lånet. Han har därmed i princip fått egendom till ett värde av 750000 kr, men det föreskrivs i avtalet att det inte skall ses som förskott på arv. Om huset hade gått i arv, hade det sammanlagda arvet varit c:a 750000 kr större, och varje syskon hade fått 250000 kr mer. Er lillebror betalar därför 250000 kr var till er systrar, eller en något lägre summa om ni anser det lämpligt.Fördelen med att göra på detta sätt är naturligtvis att det kan göras genast, och jag rekommenderar därför detta sätt förutsatt att ni kan lita på varandra! Arvskifte och sådant kan tyvärr inte göras medan arvlåtaren är i livet.Sammanfattning och övrigtKort sagt är det fullt möjligt för er mor att överlåta huset gratis eller billigt till er lillebror utan att man måste räkna med ett arvsförskott. Detta öppnar möjligheter för er bror att slippa betala fullpris, men om ni vill vara noga med fördelningen av fritidshuset kan han ändå kompensera er övriga syskon med en summa ni kommer överens om.Du frågade även hur arvsskatten påverkar situationen, men arvsskatten är sedan några år tillbaka avskaffad och blir därför inte aktuell! Jag vill dock göra ett litet kort skatterättsligt påpekande. Om er lillebror köper fritidshuset för en mycket låg summa (och naturligtvis även om han får det som gåva) kommer det sannolikt i skatterättslig mening att röra sig om en gåva (vad som räknas som "gåva" är lite olika beroende på vilket rättsligt område det handlar om). Detta betyder att han får överta er mors omkostnadsbelopp (vad som betalades för fritidshuset från början) och dra av detta vid en eventuell senare försäljning. Om överlåtelsen istället ses som ett köp får han inte ta över det tidigare omkostnadsbeloppet, utan bara räkna med vad han själv betalade.Hoppas att det något komplicerade svaret blir till hjälp!Hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt, särskilt om enskild egendom

2015-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min far (som från tidigare förhållande *då ej giftermål* har två söner) är nu gift med en kvinna (som från tidigare äktenskap har två barn). Min fars fru har tyvärr hotat mig med att jag och min broder vid eventuell dödsfall av min far ej ska få ut vårt arv.Min nu kommande fråga är nu inriktad på bestämmelser kring enskild egendom för den avlidne.Om ej enskild egendom (från min far) är skrivet i äktenskapsförord eller testamente, finns det juridiskt valida metoder för min far att antingen till mig och min broder sälja eller ge egendom som vid dödsfall står över den rätt hans maka har, och att jag och min broder därför kan få ut dessa enskilda egendomar utan juridiska problem med hans maka?(Jag vill betona att den enskilda egendom som förhoppningsvis min far genom juridiskt valida metoder till mig och min bror kan ge/sälja skall av honom förvaltas fram tills sin död. Det i hans och hans frus hem).
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga !Frågor som äktenskap och arv behandlas i Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230) respektive Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Jag vill först av allt klargöra att enskild egendom är sådan egendom som har angivits som enskild egendom i ett äktenskapsförord, testamente eller som givits som gåva eller arv och av gåvogivaren eller arvlåtaren har angett att den ska vara enskild, Äktenskapsbalken 7:2. Utgångspunkten är alltså att en makas egendom är giftorättgods och bara om någon av de situationer som anges i 7:2 föreligger så ska den vara enskild. För det fallet att din far skulle avlida innan hans fru kommer följande att ske. En bodelning kommer att förrättas mellan din far och hans fru. Utgångspunkten då är att all enskild egendom undantas, medan nettogiftorättsgodset (egendomen som finns kvar efter avdrag för skulder) delas på två, varav den ena tillfaller din fars maka. Om det bara finns gemensamma barn i äktenskapet ärver den efterlevande makan med försteg, vilket innebär att hon får även den andra delen av giftorättgodset, som inte fördelas slutgiltigt mellan arvingarna förrän även den efterlevande maken avlider, Ärvdabalken 3:1. Nu är situationen inte riktigt så i ditt fall. Du och din bror är så kallade särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvlåtarens (din fars) egendom direkt, ÄB 3:1. Undantaget är att den efterlevande makan får förbehålla sig ett belopp om fyra prisbasbelopp, om detta inte täcks av hennes andel av giftorättgodset, ÄB 3:1 2 st. Denna summa (prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kronor x 4= 178 000) är tänkt som ett skydd så att inte den efterlevande makan ska stå helt barskrapad vid makens bortgång. Dessa regler kan verka lite krångliga, men för att sammanfatta har du och din bror som särkullbarn rätt att få ut er del av arvet direkt i samband med er fars bortgång. Hans efterlevande maka kan inte förhindra detta. Om ni särskilt vill reglera att viss egendom ska tillfalla dig och din bror kan detta också regleras genom ett testamente.Om ni vill ha hjälp av en jurist med att upprätta ett testamente kan ni boka tid på lawline.se/boka. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Rätten till efterarv för den först avlidna makens arvingar

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Min faster blev änka 96 o behållningen i boet var 250 t. Hon ärvde allt o satt i orubbat bo o de hade en gemensam son som dog 2009. Hon ärvde då honom o har idag en behållning på ca 800 t. Hon vill nu ge bort en del .Kan hennes avlidne makes släkt bli arvsberättigade när hon avlider o hur mkt kan de anses vara berättigade till av det kapital hon förfogar av i dag? Kan hon ge bort säg 700 t utan att det strider mot arvsregler? Tacksam för svar/KL
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Den först avlidna makens arvingar tar samma andel i boet efter den efterlevande makens bortgång, som den efterlevande maken ärvde efter den först avlidna makens död, d.v.s. vanligtvis hälften. Ett undantag är när boets värde vid den efterlevande makens bortgång överstiger dess värde vid den först avlidna makens död och egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande maken i arv, gåva eller testamente. Detta innebär i förevarande fall att om boets behållning stigit från 250 000 kr till 800 000 kr till följd av arv efter sonen, har den först avlidna makens arvingar rätt till hälften av 250 000 kr, d.v.s. 125 000 kr. Dessa 125 000 kr har den efterlevande maken inte rätt att testamentera bort. Den efterlevande maken får inte heller minska boet väsentligt genom gåva så att det inkräktar på den först avlidna makens arvingars rätt till arv. Bestämmelserna finns i 3 kap. 1-3 §§ ärvdabalken, se här. Med vänliga hälsningar