Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!När någon som är gift avlider blir äktenskapet upplöst och en bodelning görs. Eftersom arvet som din mor ärvde är enskild egendom ingår den inte i bodelningen (10 kap 1 § äktenskapsbalken). Det som tillfaller din mor genom bodelningen blir hennes kvarlåtenskap och den egendom som går i arv efter henne. När det endast finns gemensamma barn så ärver först den efterlevande maken och när han/hon dör ärver sedan barnen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär alltså att det är din far som ärver allting efter din mor och att ni barn får er del av arvet efter er mor när han avlider. Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning

Mats Carlasjö |Hej och tack för din fråga!Som du mycket riktigt påpekar så föreligger en presumtion för att vad arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge skall anses vara ett förskott på arv, ÄB 6 kap. 1 §.Presumtionen omfattar enligt lagtextens ordalydelse endast gåva till arvlåtarens bröstarvinge. Enligt ÄB 2 kap. 1 § är bröstarvingar en arvlåtares avkomlingar, dvs biologiska eller adopterade barn. Det framgår således att gåvor till barns make/maka eller sambo inte omfattas av presumtionen för att en gåva är ett förskott på arv i enlighet med ÄB 6 kap. 1 §.Vänligen,

Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. Det problem som uppstått är hänförligt till den del av familjerätten som gäller makars ekonomiska förhållanden. När en gift person avlider ska bodelning med den efterlevande maken göras innan fördelning av kvarlåtenskapen kan ske. Det är makars giftosrättsgods som delas vid en bodelning. Som huvudprincip gäller att en makes egendom utgör giftosrättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Exempel på sådan är egendom som till följd av äktenskapsförord utgör enskild egendom. För att ett äktenskapsförord ska äga giltighet krävs det att det registreras vid skatteverket (förut tingsrätten). Om all egendom utgör enskild egendom sker i regel ingen delning. Efter bodelningen tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken med efterarvsrätt för den först avlidnes arvingar. Anspråket på efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens egendom. Detta betyder att det första äktenskapsförordet fortfarande gäller genom att det inte finns någon rätt till hustruns tillgångar. Anspråket på arv efter den först avlidna maken, släktingen, utgör därför samma kvotdel av hustruns kvarlåtenskap som släktingens enskilda egendom utgjorde av makarnas gemensamma bo när bodelningen ägde rum. Hoppas detta svar var till någon hjälp. Vänligen,

Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga.Genom att upprätta ett så kallat inbördes testamente kan makarna förordna om kvarlåtenskap till förmån för varandra. I detta kan man antingen förordna om att makarna ska ärva varandra med fri förfoganderätt eller med fulläganderätt. Att ärva någon med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande fritt får förfoga över egendomen under sin livstid med den begränsningen att efterlevande inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen, utan ska följa det inbördes testamentet som upprättats eller så ska kvarlåtenskapen fördelas enligt lag. Att testamentera egendomen med full äganderätt  innebär att den efterlevande kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill vid sitt frånhälle, dvs. den efterlevande kan även testamentera bort egendomen. Genom ett testamente kan alltså den som upprättar testamentet (testatorn) ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas enligt testators vilja. Det finns dock vissa begränsningar av testators rätt att genom testamente förordna över kvarlåtenskapen. Testatorns bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) är nämligen alltid berättigade till laglott. Med laglott menas hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit bröstarvingen om testamentet inte hade upprättats, 7 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Laglotten utfaller dock inte automatiskt utan den bröstarvinge som vill ha ut sin laglott måste begära jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Jämkningen av testamentet måste dock begäras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet, detta enligt 7 kap 3 § 3 st ÄB. Utebliven jämkning av testamentet medför att bröstarvingen förlorar sin rätt till laglott. Det vill säga, det går att testamentera egendom med full äganderätt och då kan alltså den efterlevande även testamentera bort egendomen. Dock har som ovan redovisats bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott. Hoppas detta var till någon hjälp.Vänligen,

Frida Karlsson | Hej, Eftersom det inte finns några barn som kan göra anspråk på sin laglott kommer ett giltigt testamente att respekteras och arvet tillfalla din mormor. Din mormors pappas syster har alltså rätt att testamentera hela sin kvarlåtenskap till vem hon vill, i detta fall din mormor.  Vänligen,

Emily Bengtsson | Hej, Tack för din fråga! Det är bostadsrättens marknadsvärde på dödsdagen som ska antecknas enligt 20 kap. 4 § första stycket ÄB (se: https://lagen.nu/1958:637) och Skatteverket 2004-12-20, dnr 130 730340-04/111.Vänligen,

Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. Om förskott på arv har lämnats innan personen i fråga avled gäller som huvudprincip att det värde som egendomen hade vid gåvotillfället ska användas. Därför bör kvarlåtenskapens värde ökas med det värde som fastigheten hade 1995. Det är även detta värde som bör avräknas från gåvomottagarens arvslott. Reglerna om förskott på arv finns i ärvdabalken 6 kap. https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1 Vänligen,

Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!Laglotten uppgår till hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle fått enligt lag (7 kap 1 § ärvdabalken). Dina bröstarvingar skulle fått ärva 1/2 var av kvarlåtenskapen efter dig om något testamente inte fanns och deras laglott blir därför 1/4. Vad som räknas som kvarlåtenskap måste dock avgöras efter det att en bodelning mellan makar har skett. Dvs. efter det att en bodelning gjorts där dina och din makes tillgångar delats och där ni erhåller 1/2 var av allt giftorättsgods som ingår i bodelningen. Eftersom makes skulder räknas av innan egendomen delas är det inte säkert att varje make får 1/2 av allt ni äger. Om någonting utgör enskild egendom och därmed inte ska ingå i bodelningen kan det också påverka storleken på kvarlåtenskapen. Det är därför enklare att säga att dina bröstarvingars laglott är 1/4 av kvarlåtenskapen efter dig och din mans bröstarvingars laglott är 1/4 av kvarlåtenskapen efter honom. Men är det som så att ni inte har någon enskild egendom och att ni har lika mycket skulder så kan man också uttrycka det som att varje barn har rätt till en laglott som uppgår till 1/8 av er gemensamma kvarlåtenskap. Juridiskt sett blir det dock inte korrekt att uttrycka sig så eftersom dina bröstarvingar enligt lag har rätt till sin laglott med 1/4 av din kvarlåtenskap och din makes bröstarvingar 1/4 av hans. Med vänlig hälsning