Tillåtet att gynna en viss arvinge om alla dödsbodelägare är överens

2017-06-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min sambos morfar gick bort för nästan 2 år sedan nu, han var ganska förmögen.Han hade 5 barn med 3 fruar och jag tror att pengarna delades upp rättvist. Men han hade en firma ihop med en utav sönerna. Och denna son har behållit (och sålt) det som firman ägde och behållit dom. Endast för att han var delägare i firman.Det handlar om ganska mycket pengar, en rolls Royce, en nästan ny Volvo v70 och en flygplanshangar.Svärmor (som var en utav arvtagerskorna) köper hans argument utan tvivel. Kanske inte vill ställa till med bråk om arv och så heller, vad vet jag.Men vad är det som gäller? En delägare har väl inte större rätt till ett arv bara för att man har en familjerelation?
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett arvskifte kan ingås på två olika sätt. Antingen görs arvsskiftet frivilligt genom att dödsbodelägarna kommer överens om fördelningen och skriver under ett skiftesavtal (23 kap. 4 § ÄB). Fördelningen av arvet kan då göras på i stort sett vilket sätt som helst och behöver inte följa lagens fördelning. Om arvingarna inte kommer överens om fördelningen av arvet kan någon av dem ansöka om att tingsrätten ska utse en skiftesman (23 kap. 5 § ÄB). Skiftesmannen utför sedan ett tvångsarvskifte i enlighet med den fördelning som följer av lag.Eftersom möjligheten till tvångsarvskifte finns enligt lag så brukar folk oftast komma överens om att fördela arvet enligt lagens regler även om de skiftar arvet genom ett frivilligt skiftesavtal. Arvet efter din sambos morfar tycks dock ha fördelats mer fördelaktigt till en av sönernas fördel. Det finns inget som gör att han ska ha större arv enligt lag bara för att han var delägare i samma bolag som den avlidne. Om alla dödsbodelägare skrev under skiftesavtalet är detta dock tillåtet. Det enda sättet att ogiltigförklara skiftesavtalet är på vanliga avtalsrättsliga grunder enligt reglerna i 28 – 38 §§ avtalslagen. Ett exempel på en sådan ogiltighetsgrund är svek, som förutsätter att någon av arvingarna blev vilseledda och att sonen kände till och utnyttjade detta (30 § AvtL). Det är ofta väldigt svårt att bevisa något sådant, och inget som du har tagit upp i din fråga tyder på att avtalet är ogiltigt.SammanfattningSonen fick troligtvis ett större arv än vad som följer av lag. Detta är dock tillåtet när det sker genom ett skiftesavtal som skrivits under av alla dödsbodelägare. För att riva upp arvsskiftet måste skiftesavtalet vara ogiltigt på grund av exempelvis svek eller annan ogiltighetsgrund. Inget som du har tagit upp i din fråga talar för att avtalet är ogiltigt.MvhJohan Landström

Bodelning och fördelning av kvarlåtenskap vid makes bortgång

2017-06-29 i Make
FRÅGA |hej.Min man och jag har precis gift oss och vi ska nu skriva äktenskapsförord. Jag har 2 barn och min man har inga. vad händer med min mans enskild egendom vid dödsfall? tillfaller egendomen hans familj och jag får ingenting?Med vänlig hälsning
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga! I mitt svar kommer jag att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). BodelningDet finns två kategorier som man delar in makars egendom i- giftorättsgods och enskild egendom. Enskild egendom är sådant som genom villkor i antingen äktenskapsförord, testamente eller gåva inte ska delas på hälften om makarna skiljer sig, ÄktB 7 kap. 2 §. All annan egendom utgör giftorättsgods. Vid en makes dödsfall ska först och främst en bodelning göras, ÄktB 9 kap. 1 §. Här får ert äktenskapsförord betydelse då det endast är den egendom som utgör giftorättsgods som ska ingå i bodelningen, ÄktB 10 kap. 1 §. Enskild egendom hålls alltså utanför bodelningen. Makarnas giftorättsgods delas lika mellan makarna och denna hälft tillsammans med eventuell enskild egendom utgör den avlidne makens kvarlåtenskap.Fördelning av kvarlåtenskapEfter bodelningen återstår fördelning av den avlidne makens kvarlåtenskap, detta sker enligt de legala arvsreglerna i ärvdabalken förutsatt att inget testamente har skrivits. Det kan först vara bra att konstatera att det finns tre olika arvsklasser, dvs grupper av arvingar. Den första arvsklassen består av den avlidnes avkomlingar (barn, barnbarn osv), den andra består av den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar och den tredje består av mor- och farföräldrar samt deras barn, ÄB 2 kap. 1-3 §§. Kusiner har ingen arvsrätt. En efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn och andra arvingar, ÄB 3 kap. 1 §. Denna regel finns till som ett slags skydd för att trygga efterlevande makars ekonomiska ställning. Om den avlidne maken har särkullbarn, alltså barn från ett tidigare förhållande, har dock dessa rätt att få ut sitt arv direkt. Om den avlidne maken endast efterlämnar gemensamma barn eller arvingar från andra eller tredje arvsklassen ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen. Arvingar i den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv. Om det finns efterarvingar ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att han eller hon inte får förfoga över egendomen genom testamente, ÄB 3 kap. 2 §. Vid den efterlevande makens död har arvingarna till den först avlidne maken rätt att få ut sitt arv i form av en kvotdel av den efterlevande makens totala kvarlåtenskap. SammanfattningFör att sammanfatta mitt svar har äktenskapsförordet och din mans enskilda egendom betydelse vid bodelningen och kan påverka hur stor kvarlåtenskapen blir, däremot ärver du vid din makes bortgång hela hans kvarlåtenskap med försteg eftersom att han inte har några särkullbarn. Du ärver hela din makes kvarlåtenskap, det vill säga hälften av det eventuella giftorättsgodset sammanlagt med hans enskilda egendom, med fri förfoganderätt. Om din make vid din bortgång har arvingar i andra arvsklassen som är vid liv har de rätt till efterarv ur din kvarlåtenskap. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Storlek på efterarv till särkullbarn

2017-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Ett gift par. Hon har tre barn sedan tidigare, han har inga barn. Hon dör och barnen avstår från arvet efter mamman. När maken dör, hur ser arvsordningen ut? Ärver de tre barnen hälften (mammans del) och hans syskon (föräldrarna är döda) den andra halvan? Eller ärver särkullebarnen allt? Testamente saknas.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om den här sortens frågor finns i ärvdabalken(ÄB).Barnen har alltså avstått från sitt arv efter den först avlidna maken enligt 3 kap 9 § ÄB. Det betyder dock endast att barnen "skjuter upp" sin rätt till arv och får efterarvsrätt när den efterlevande maken dör. Efterarvet utgör en så kallad kvotdel. Den efterlevande maken ärver särkullbarnens del med fri förfoganderätt. Det betyder att efterlevande make fritt får disponera över egendomen, t.ex. sälja den, men inte testamentera bort den.När vi ska beräkna efterarvet ser vi i 3 kap 2 § ÄB. Av den paragrafen framgår att kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom som kvarlåtenskapen från den först avlidne maken utgör. Om exempelvis den först avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 10 000 kronor och den efterlevande makens egendom efter bodelning uppgår till 40 000 kronor, blir alltså kvotdelen (10 000/50 000) = 20%. (50 000 eftersom att det är efterlevandes totala egendom, inklusive det den ärver från först avlidne maken eftersom att särkullbarnen avstod sin rätt.)Om vi utgår från exemplet så har alltså särkullbarnen rätt till 20% av dödsboet när den efterlevande maken dör. Efterarvet till särkullbarnen delas ut först. Resterande del går till efterlevande makes legala arvingar enligt arvsordningen i 2 kap 1-4 §§ ÄB. I det här fallet, som du säger, efterlevande makes syskon.Hoppas det gav svar på din fråga och ställ gärna ytterligare frågor om det är något mer du undrar över!

När en efterlevande make avlider ska hälften av boet gå till den först avlidnes arvingar

2017-06-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Min faster avled 2008 och efterlämnade sin make. De hade inga barn. Däremot fanns några av hennes syskon kvar i livet då och idag finns två av syskonen kvar. Några år senare avlider fasterns man. Han efterlämnade endast en bror som är barnlös. Nu undrar jag om fasterns syskon och syskonbarn ärver hennes del nu när maken avlidit? Med vänlig hälsning Monika
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är en arvlåtare gift är det dennes make som ärver kvarlåtenskapen (3 kap 1 § Ärvdabalken). När även den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar. Denna rätt kan inte den efterlevande maken testamentera bort. De släktingar som enligt den legala arvsordningen har bäst rätt till arvet är de som ska tilldelas kvarlåtenskapen. I ditt fall är det din fasters syskon, och eventuella barn till ett redan avlidet syskon, som har den bästa rätten (3 kap 2 § Ärvdabalken). Arvet efter den efterlevande maken kommer alltså fördelas på följande sätt:50 % till hans bror och resterande 50% fördelas lika mellan din fasters alla syskon, även avlidna ska inkluderas. Om ett syskon är avlidet går dennes del av arvet vidare till eventuella barn som då i sin tur får dela lika.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan den gemensamma bostaden utgöra giftorättsgods?

2017-06-29 i Make
FRÅGA |Angående särkullsbarns arv: Utgör gemensam bostad sedan 30 år, där efterlevande maken står på lagfarten, hans giftorättsgods om han enligt ÄktB 12:2 begär att få behålla 100% av sitt giftorättsgods?
Joéla Ehnberg |Hej, tack för din fråga!Jag utgår från att det innan dödsfallet inte skett någon bodelning mellan makarna enligt 10 kap ÄktB. Om så är fallet kan den gemensamma bostaden utgöra makens giftorättsgods om han begär att få behålla sitt giftorättsgods enligt 12:2 ÄktB. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du önskar vidare juridisk rådgivning kan du mejla info@lawline.se.Lycka till!

Testamente och föräldrars rätt till arv

2017-06-29 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och vi har ett gemensamt barn. Jag har inga äldre släktingar vid livet och har inga syskon. Min frus föräldrar lever, men är skilda. Hon vill säkerställa att hennes pappa inte får ta del av arvet som skulle bli om hela vår familj avlider utan att vi fått barnbarn.Vi vill gärna att det följer arvsordningen enl lag i övrigt.Är det möjligt att enbart skriva ett testamente som testamenterar bort en person?
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Eftersom din fråga handlar om arv och testamente, finns denna reglerad i Ärvdabalken (ÄB).I ÄB 9:1 framkommer det att den som har fyllt 18 år har rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap. Precis som du är inne på, ska arvet då testamente finns fördelas enligt vad testamentet stagar, istället för att följa lagens arvsordning. Rätten att testamentera bort sin kvarlåtenskap gäller utan inskränkning så länge testamentet inte inkräktar på en bröstarvinges rätt till sin laglott. Av ÄB 7:5 framkommer det nämligen att en bröstarvinge (arvlåtarens avkomlingar, vanligtvis barn till arvlåtaren, men även vara barnbarn, barnbarnsbarn osv om något barn har avlidit) alltid har rätt till sin laglott (hälften av vad bröstarvingen skulle ha ärvt om ett testamente inte funnits). Ett testamente som således inkräktar på en bröstarvingens rätt till sin laglott kan därför således jämkas i detta avseende och bröstarvingen får då ut sin laglott trots testamentets ordalydelse. I ert fall innebär vad som nu sagts att det är möjligt för din fru att upprätta ett testamente som medverkar till att hennes pappa utesluts från arvet. Eftersom pappan inte är din frus bröstarvinge, har han ingen lagstadgad rätt att få ärva som inte kan undanröjas genom testamente. Din fru är således fri att besluta om hur hennes kvarlåtenskap ska fördelas eftersom hon inte önskar att upprätta ett testamente som skulle inkräkta på ert gemensamma barns (hennes bröstarvinge) rätt till sin laglott. Din fru kan därför i testamentet stadga att arvet ska följa den allmänna arvsordningen, men med bortseende av pappan. Precis som för alla testamenten, måste hennes testamente vara skriftligt och bevittnat av två vittnen för att vara giltigt. Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga och om ni skulle vilja ha hjälp med att upprätta ett testamente, kan ni kontakta oss HÄR. Vänligen,

Bodelning i samboförhållande

2017-06-28 i Sambo
FRÅGA |En efterlevande sambo äger den gemensamma sambobostaden och har lån på denna. Ska han begära bodelning eller inte? Boets tillgångar i övrigt täcker inte skulderna i boet.
Stefan Blomqvist |Hej och välkommen till Lawline!Eftersom det rör sig om ett samboförhållande är det upp till den efterlevande sambon om denne vill begära bodelning eller ej. Om inte annat framgår i testamente eller avtal så är det upp till den efterlevande sambon att bedöma om en bodelning skulle vara förmånlig eller inte. Om dödsboets tillgångar inte täcker allt så är det antagligen inte i den efterlevande sambons intresse att begära bodelning då denne skulle ha mindre tillgångar efter bodelningen.Jag hoppas att jag lyckats besvara din fråga!Mvh,

Är en avlidens barn inte i livet går arvsrätten vidare till eventuella barnbarn

2017-06-28 i Arvsordning
FRÅGA |Min fru dog för ca 20 år sen vi hade två barn ihop .. hennes pappa (våra 2 barns morfar Morfar) hade 4 barn med två olika kvinnor varav ett av barnen var min fru .. nu har Morfar avlidit och jag undrar om inte våra två barn har rätt att ta del av arvet efter Morfar .. med tanke på att deras mor varit beretigat till arv om hon levat idag?
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider är det i första hand dennes barn som ärver kvarlåtenskapen. Är det något barn som inte längre är i livet träder dennes eventuella barn in och ärver, det vill säga den avlidnes barnbarn. De två barn som du och din fru hade ihop har således rätt till arv (2 kap 1 § andra stycket Ärvdabalken). Kvarlåtenskapen efter deras morfar ska först fördelas lika mellan hans fyra barn. Din frus del ska sedan fördelas lika mellan era två gemensamma barn. Även om det i ett eventuellt testamente skulle stå att arvet endast ska fördelas mellan de tre kvarlevande barnen så har dina barn fortfarande rätt till arv. De kan aldrig förlora sin rätt till laglotten, det vill säga hälften av arvslotten (7 kap 1 § Ärvdabalken).Exempel: Om barnen enligt den legala arvsordningen haft rätt till 50 000 kronor var så kan det aldrig få ut mindre än 25 000 kronor var. Det krävs dock att de påkallar jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7 kap 3 § Ärvdabalken).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,