Kan en förälder genom gåvor kringgå laglotten?

2015-01-26 i Laglott
FRÅGA |Kan föräldrar utesluta ett barn vid arv? Kan mamman till min make göra slut på arvet efter hans pappa innan hon går bort, och då menar jag allt? Kan hon ex ge bort allt till de andra syskonen och deras barn? Och utesluta min man? Samt göra så även med sin del i framtiden? De rör sig om stora pengar och de har vart så elaka i många år, och behandlat sina barn. så orättvist. Ovänskap råder i familjen. Precis som de har räknat ut att vi ska var ovänner med dom så de kan ta allt själva. De rör sig om miljoner och fastigheter. Fruktansvärt orättvist och beräknande, har behandlat oss illa i alla år. Han fick inte stå med i dödsannonsen. ens. Han är svårt sjuk och jag har bara försvarat honom mot dem, de har har ingen förståelse att han inte orkat med dem, och deras krav att man bara ska hjälpa dom med allt möjligt, det har han gjort tidigare, men för sjuk nu. De har ljugit och lurat oss, är så arg och besviken, jag och min man har bara sagt sanningen till dom, men den sved tydligen och de vill inte erkänna sina fel, utan bara skyller på oss?Tacksam för råd, då de bara lurar min make, får de gå till så här lagligt? Mvh Carina Danielsson.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!De flesta frågorna om det här regleras i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7). Till att börja med skall nämnas att om ens föräldrar är gifta då den förste av dem avlider, går arvet först till den andra föräldern (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Först efter den andra föräldern har alltså föräldrarnas gemensamma barn rätt till arv. Jag tolkar din fråga som att föräldrarna fortfarande var gifta då pappan avled, och då har alltså mamman ärvt allting med "full äganderätt", så att det helt enkelt har blivit hennes egendom.För det första har man ju som huvudregel rätt att testamentera i stort sett hur man vill. Man kan dock aldrig göra något av sina barn helt arvslöst. Ärvdabalkens 7 kap. 1 § säger att hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge (alltså i första hand ett barn) är arvingens laglott. Innebörden av detta är, enligt följande paragrafer, att laglotten aldrig kan testamenteras bort; man skulle alltså kunna säga att man inte kan testamentera bort mer än hälften av sin egendom. Om en förälder exempelvis testamenterar allt han eller hon äger till barnen Anna och Bertil men försöker utesluta Cecilia, har Cecilia fortfarande rätt till en sjättedel av arvet efter föräldern (utan testamente skulle hon ju ha fått en tredjedel). En förälder kan alltså genom testamente minska ett barns arv, men aldrig till mindre än hälften. Detta gäller dock egendomen som föräldern har då han eller hon avlider.När det gäller att göra slut på arv, ge bort det eller dylikt är det lite mer komplicerat. Om det gäller konsumtion, det vill säga att (i detta fall) mamman helt enkelt gör slut på pengarna genom resor, dyra inköp och liknande är det inget man kan göra åt saken; man har ju rätt att förfoga över sin egendom nästan hur man vill. Man kan också ge bort egendom nästan hur som helst. Även om gåvorna som huvudregel skall avräknas på de andra barnens arvslott, är ju det heller inte till någon hjälp om ingen egendom finns kvar. Enligt 7 kap. 4 § Ärvdabalken gäller dock följande:" Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3 §§ är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen"Detta innebär i detta fall att om mamman precis mot slutet av sitt liv lämnar över egendom "på löpande band" till övriga arvingar kan de bli tvungna att lämna tillbaka egendomen innan arvet beräknas. Lämnar man gåvor på så sätt är det ju uppenbart att gåvan "till syftet är att likställa med testamente". Då skulle din make kunna få ut sin laglott, även om mamman skulle ha testamenterat så att han inte får mer än så. Tanken med paragrafen är just att man inte skall kunna kringgå arvsbestämmelserna och med flit göra någon arvslös. Den skulle dock sannolikt inte omfatta all egendom, men definitivt den egendom som ges bort med direkt syfte att undvika att din man ärver.Kort sagt kan visserligen din makes mamma ge bort en hel del av egendomen som hon vill, till och med till de övriga barnen. Hon kan dock knappast planerat lämna över samtlig egendom till övriga arvingar bara för att komma runt laglotten, utan då är 7 kap. 4 § Ärvdabalken tillämplig och gåvorna skall återbäras.Om du har några fler frågor är det bara att höra av dig igen!Hälsningar,

Förskott på arv

2015-01-25 i Förskott på arv
FRÅGA |

Särkullbarns rätt till arv, enskild egendom

2015-01-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Svärfar och svärmor ägde ett fritidshus tillsammans. Detta skrevs över som enskild egendom via gåvobrev till svärfar innan svärmors bortgång. Har särkullbarn på svärmors sida någon laglig rätt till fritidshuset vid svärfars bortgång?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att fritidshuset övergått till svärfar och därmed blivit hans enskilda egendom innebär att han ensam äger det och att svärmoderns lagliga band till egendomen klippts. Hade de exempelvis skilt sig medan hon var i livet hade huset överhuvudtaget inte beaktats i bodelningen. På samma vis hålls enskild egendom utanför den bodelning som normalt sker då den ena maken avlidit (för att klarlägga vad den avlidne maken ägde, alltså vad som ska fördelas mellan den avlidnes arvingar eller i enlighet med ett testamente). Kort sagt så har särkullbarnen inte någon rätt till fritidshuset den dag svärfar avlider, det enda som kan grunda ett anspråk för deras del är om svärfar skulle testamentera huset till dem.

Förstärkt laglottsskydd vid förskott på arv

2015-01-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Min far är sjuk och vill ge sin bostadsrätt som gåva till mig eller mina barn. Vad behöver vi skriva i gåvobrevet för att jag/mina barn ska kunna ta över bostadsrätten? MvhPer
Martin Cronsioe |Hej Per. Tack för din fråga till Lawline.Jag tolkar din fråga som att du undrar hur bostadsrätten kan skyddas från din fars övriga bröstarvingar vid framtida arvsskifte till förmån för dig eller dina barn. Huvudregeln är att en gåva från arvlåtaren till en bröstarvinge ska räknas av som förskott på arv vid arvsskiftet. Detta innebär att bostadsrättens värde ska räknas av från din del av kvarlåtenskapen. Detta gäller dock inte om arvlåtaren i exempelvis gåvobrevet har uttryckt att gåvan inte ska räknas av på arvet. Sådana fall är undantagna huvudregeln.I vissa fall kan dock den arvinge som erhållit gåvan bli ersättningsskydlig till övriga arvingar. Detta förutsätter att syftet med gåvan är att likställa ett testamente. Så bl a är fallet om din far fortsätter att nyttja bostadsrätten när han är vid liv. Förutsatt att övriga bröstarvingar väcker talan inom ett år från bouppteckningens avslutande, kan du bli ersättningsskyldig (i pengar) till övriga bröstarvingar. Detta kallas förstäkt laglottsskydd och regleras i ärvdabalken 7 kap 4 §. Att gåvan riktas till barnbarn förändrar inte detta faktum.Hoppas detta har hjälpt dig i dina funderingar!

Kan barn ärva föräldrars skulder?

2015-01-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Mitt namn är Agniezska och jag har både polskt och svenskt medborgarskap. Jag har ärvt skulder efter min moster enligt polsk lag. Mina barn är svenska medborgare - Om det skulle hända mig något, skulle även mina barn ärva skulden efter mig? Jag har ej skrivit på skuldebrevet ifrån min moster, ty jag inte ens visste om det. Nuvarande försöker jag att avsäga mig hennes skulder i polsk domstol. Behöver mina barn avsäga sig mina skulder också?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Enligt svensk lag 1 § Lagen om internationella förhållanden rörande dödsbo (https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19370081.htm) skall arv efter svensk medborgare förrättas enligt svensk lag. Med andra ord är det faktiskt svensk lag som kommer att gälla i arvet efter dig, så länge arvförrättningen sker i Sverige! Åtminstone så länge du bor här och dina tillgångar finns här kommer det inte att bli några tveksamheter kring den frågan.Enligt svensk rätt kan inte barn ärva sina föräldrars skulder. Därför behöver du inte oroa dig för att dina barn skulle kunna ärva skulden av dig, även om du inte skulle lyckas bli "befriad" från dem av den polska domstolen. Deras arv kommer ju visserligen att bli mindre om skulden finns eftersom arvet beräknas ungefär som "tillgångar minus skulder", men skulden kan aldrig gå i arv.Om det är något mer du undrar är det bara att höra av dig igen! Lycka till!Hälsningar,

Överlåtelseförbud i testamente

2015-01-25 i Testamente
FRÅGA |Kan man genom testamente skydda egendom från att bli utmätt?Min son har skulder hos Kronofogdemyndigheten och jag vill testamentera en fastighet till honom. Jag vill naturligtvis inte att fastigheten ska gå till Kronofogdemyndigheten när jag gått bort.Tacksam för svar!
Hanna Skoglund |Hej, och tack för din fråga.Enligt 5 kap. 5 § utsökningsbalken (här) kan egendom som genom föreskrift i testamente innehåller ett överlåtelseförbud inte heller utmätas. Om du i ditt testamente föreskriver ett överlåtelseförbud av fastigheten så kan Kronofogdemyndigheten inte heller utmäta fastigheten. Vänligen

Kan man undvika att gåva till bröstarvinge räknas som förskott på arv?

2015-01-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min morfar vill ge mig cirka 1000 kr i månaden under min studietid. För att sedan ge min bror detsamma när han studerar. Problemet är att varken min mor (som är ensambarn) eller jag vill förklara för honom att det kommer bli orättvist och svårt att fixa om min morfar går bort. Som jag har förstått det ses gåvor till barnbarn inte som förskott på arv och kommer därför inte blir rättvist mellan mig och min bror längre fram. Även om mamma skulle skriva att min bror skulle få detsamma som gåva av henne i framtiden skulle det kunna avräknas mot mitt och min brors framtida arv ändå. Är enda alternativet att jag ger min bror hälften av pengarna direkt, sätter mig i skuld till honom eller hur ska vi göra?Han är inte myndig och många år yngre än mig så vill inte att det ska bli någon osämja mellan oss i framtiden.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det är ju naturligtvis en ganska svår situation eftersom det rör så känsliga frågor. Du har hursomhelst helt rätt i att gåvor till barnbarn i princip inte räknas som förskott. Så länge er mamma lever, är det ju inte ni som står på tur att ärva. Av detta följer ju dock också att det juinte är ni som ärver direkt efter er morfar (så länge han inte har testamenterat till er), utan det är er mor som är den ensamma arvingen (2 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637). I arvet efter henne spelar naturligtvis er morfars tidigare gåvor inget roll i vilket fall som helst.Förslaget att din mamma betalar ut pengar till din bror ifall er morfar hinner avlida innan hans studietid är dock en bra lösning på problemet. Även om huvudregeln är att en gåva räknas som förskott enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken, gäller inte detta om gåvogivaren aktivt har uttryckt att det inte skall räknas som förskott. Det gäller förstås att ha bevis på detta, men om er mor skriver ned på ett papper att "De 1000 kr som X får i månaden under sin studietid skall inte utgöra förskott på arv." och undertecknar skall det inte vara några problem!Jag hoppas att svaret kommer till användning! Om du undrar något mer är det bara att återkomma.Hälsningar,

Testamentering av halv stuga till annan än bröstarvinge

2015-01-23 i Testamente
FRÅGA |Ett ex gör nog frågan tydligare:Person A äger en halv stuga (hela är värd 600 000 kronor) och har 300 000 kronor på banken (EE). Person A har ett barn (särkullbarn).Person B äger andra halvan av stugan. Person B har två barn (särkullbarn).Person A testamenterar halva stugan till person B (och tvärtom), vilket gör att de kan bo kvar i stugan, även om den ena parten avlider. A avlider.Fråga: Går det bra att se till så person A:s barn får sin laglott, dvs 300 000 kronor i form av pengar, så person B kan bo kvar i stugan så länge han vill det och att person A:s barn har efterarv från stugan när person B avlider?MVH Carina Östlin
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ett särkullbarn har ju vid förälderns död rätt att få ut sin laglott enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) så länge barnet inte avstår arvet till förmån för den efterlevande maken. Om detta skulle ske, går även laglotten enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken till den efterlevande maken med fri förfoganderätt, och det blir fråga om efterarv. B skulle då få A:s samtliga egendom mot att A:s barn senare fick ärva en andel som efterarv. Eftersom A:s barn dock sannolikt vill få ut sin laglott blir väl detta dock inte aktuellt.Nu är det dock så att A ägde 50 % av stugan till värdet 300000 kr samt hade 300000 kr på banken, och därmed ett totalt egendomsvärde på 600000. Laglotten utgör i princip hälften av det en arvinge skulle fått ut om inget testamente fanns (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta - arvslotten - skulle förstås vara 600000 kr, eftersom A bara har ett barn. Barnets laglott är därmed värdet 300000 kr, och därför kan A utan problem testamentera bort sin halva av stugan till B; det finns ju egendom kvar som kan täcka barnets laglott, och det finns ingenting som säger att viss egendom - t.ex. stugan - skall ingå i laglotten. Det är istället värdet i pengar som räknas.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar är det bara att återkomma!Hälsningar,