Kan make ärva enskild egendom?

2015-04-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har fått en fastighet av min mor. Ett gåvobrev om enskild egendom finns.Min man och jag har 1 gemensamt barn. Min man har en son sedan tidigare och jag har 2 döttrar, Min man har testamenterad allt till mej och att hans son bara ska ha rätt till lagtotten. Vi har inte skrivit något ätenskapsförord. Min fråga är vad händer med fasigheten om jag avlider före min man vill inte att hans tidigare son ärver den.
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Att du har en fastighet som utgör enskild egendom påverkar inte arvsrätten, utan endast bodelningen. Om du skulle avlida har din make rätt att bodela innan arvet fördelas ut. Se https://lagen.nu/1987:230 I bodelningen kommer inte fastigheten att ingå men däremot kan det hända att din make ärver fastigheten. Dina två döttrar, särkullebarnen, har rätt att få ut sin arvslott direkt medan ert gemensamma barn får vänta tills din make gått bort också. Se https://lagen.nu/1958:637 Vad gäller arv har man rätt till viss andel, inte viss egendom, se NJA 1995 s. 303, vilket kan resultera i att fastigheten tillfaller din make med fri förfoganderätt. Detta i sin tur kommer fördelas på detta vis: Ert gemensamma barn får arvslotten både från dig och din make när han gått bort (om han avlider sist). Särskullebarnet till din man kommer endast att ärva din make. Observera att det fortfarande handlar om andelar och att dessa inte är bestämda till viss egendom. Jag skulle därför rekommendera dig att testamentera bort fastigheten om du vill vara säker på att din makes särkullebarn inte får del av denna.

Testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen

2015-04-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har fyra bröstarvingar som ärver 50% av kvarlåtenskapen, är gift och vill ge bort resterande 50% till mina äldsta barn av viss anledning, är giftorätten automatisk ,i bland talas om fyra basbelopp, vad gäller och hur gör jag för att få det som jag vill ha det, om inte åvandstående gäller kan jag ge bort fastighet till ett barn ? Eller annat ?Tack för svar,
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer att strukturera upp svaret genom att ta det i kronologisk ordning och börja redogöra för bodelningen, för att du ska få en ökad förståelse för vad som gäller. Bodelning i anledning av ena makens död och basbeloppsregeln Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom äktenskapsskillnad). En bodelning behöver dock inte genomföras om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I de allra flesta fallen finns giftorättsgods och bodelning ska därav genomföras. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå.Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska överskottet av värdet av giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §).Efter att en bodelning skett, ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Utgångspunkten är att det är den efterlevande maken som ärver den andra maken. Efter den sista makens frånfälle, ska de gemensamma barnen dela på det som finns kvar. Emellertid har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott omedelbart (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken), det vill säga innan den efterlevande maken. Den efterlevande maken har rätt att få ut så mycket av kvarlåtenskapen som motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). I de fyra prisbasbeloppen inkluderas det den efterlevande fått genom bodelningen eller vad denne har som enskild egendom. Basbeloppsregeln gäller endast till förmån för efterlevande make och inte för bröstarvingar eller andra arvingar.Testamentera bort egendom Med ett testamente kan du i princip fritt bestämma hur ditt arv ska fördelas. Dock finns begränsningar gällande bland annat bröstarvingarnas rätt till laglott. Du kan testamentera bort hälften av dina tillgångar, utan att detta kränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 1 §). Detta innebär att dina fyra bröstarvingar åtminstone ska få dela på 50 % av kvarlåtenskapen. Resterande 50 % kan du testamentera till vem du vill. Det är sålunda fullständigt i enlighet med de juridiska reglerna att du låter resterande hälft tillfalla ditt äldsta barn. Skulle du ge bort en fastighet till ett av barnen under ditt liv, kan detta räknas som ett förskott på arv, om inte du bestämmer annat.Sammanfattningsvis så ska en bodelning ske när ena maken avlider. Där ska makarnas tillgångar ingå och skuldernas ska avräknas på respektive makes egendom. Ett eventuellt överskott från makarna ska senare läggas samman och likadelas. Skulle en make ha ett underskott (mer skulder än tillgångar), går denna make in med ett värde om noll kronor i likadelningen och i sådant fall likadelas endast den andra makens tillgångar. Den efterlevande har rätt att få egendomar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Finns gemensamma barn i äktenskapet, ska dessa bröstarvingar få sitt arv först när den andra maken avlidit, men här kan ett testamente föreskriva annat. Du kan testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till vem du vill (det äldsta barnet i ditt fall). Den andra hälft utgör bröstarvingarnas laglott och får inte kränkas. Basbeloppsregeln går även före ett testamente. Behöver du hjälp med att upprätta ett korrekt testamente, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/testamente}.Hoppas svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,

Hur mycket får sambo ha kvar och hur mycket får barn ut av arvet om ena sambon avlider?

2015-04-15 i Sambo
FRÅGA |Om två stycken flyttar ihop och den ena har barn sen tidigare och han/hon dör. Hur mycket får den andra sambon ha kvar och hur mycket kan barnen få ut?
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 § Sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P2S1) upphör ett samboförhållande om någon av samborna avlider. När ett samboförhållande upphör på annat sätt än att samborna ingår äktenskap exempelvis då någon av samborna avlider, ska enligt 8 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1) på någon av sambornas begäran (om ena sambon är avliden, på den efterlevande sambons begäran), göras en bodelning. Bodelningen görs så att samboegendom fördelas mellan sambona och man utgår ifrån egendomsförhållandet då samboförhållandet upphörde. Samboegendom är enligt 3 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P3S1) sambors gemensamma bostad och bohag, som förvärvats för gemensam användning. I 4 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P4S1) anges dock egendom som inte ingår i samboegendom, vilket är: egendom som en av samborna fått i gåva med förbehåll om enskild egendom, egendom sambon erhållit genom testamente med villkor att egendomen ska vara enskild, egendom en av samborna fått genom arv där det angetts i testamente att egendomen ska vara enskild och om egendom trätt i stället för någon av de tidigare nämnda. Till samboegendom hör enligt 6 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P6S1) egendom såsom möbler, hushållsredskap och liknande som är avsett för gemensamt bruk, däremot ingår inte sådan egendom som uteslutande används utav en av samborna. Egendom för fritidsändamål anses inte heller vara samboegendom, enligt 7 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P7S1). Egendom som inte utgör samboegendom räknas alltså inte med vid en eventuell bodelning. Det kan även avtalas om att någon bodelning inte ska göras enligt 9 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P9S1).Sambor har ingen arvsrätt, vilket skulle innebära att barn i detta fallet ärver den avlidne sambon enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Den efterlevande sambon kan dock som nämnt ovan begära bodelning och samboegendomen (observera dock att samboegendom inte utgör all egendom, se ovan) delas på hälften. Men den efterlevande sambon ärver alltså inget ifrån den avlidna sambon. Den del som tillhörde den avlidna sambon, såväl samboegendom som "annan" egendom ärvs utav dennes bröstarvingar (barn), om inget annat anges i testamente. Även om det anges i tesamente att den efterlevande sambon ska ha rätt att ärva, har den avlidne sambons bröstarvingar rätt till laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1), laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet skulle ha erhållit. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Testamentera till bröstarvinge

2015-04-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan man testamentera pengar till en bröstarvinge och aktier till den andra om värdet är ungefär detsamma?
Angelica Ahlström |Hej! Tack för din fråga.Eftersom att frågan rör arv och testamente så är det Ärvdabalken (ÄB) som blir aktuell. Dina bröstarvingar är berättigade sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit dina bröstarvingar om inget testamente upprättats (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1 ). Laglotten motsvarar ett visst värde av kvarlåtenskapen och är alltså oberoende av vilka saker som i slutändan får motsvara detta värde.Syftet med ett testamente är vanligtvis att testamentera bort en viss sak, ett preciserat belopp eller en viss andel av kvarlåtenskapen till en bestämd arvtagare. Att testamentera bort aktier till ena bröstarvingen och pengar till den andre går bra att göra, det enda som kan bli ett problem är om någons del inkräktar på den andres rätt till sin laglott. Om testamentet inkräktar på den ena bröstarvingens laglott måste denna begära jämkning av testamentet för att få ut sin del (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1 ). Med vänliga hälsningar,

Får man testamentera till särbo även om det finns bröstarvingar?

2015-04-18 i Testamente
FRÅGA |Min särbo och jag har varit ihop 30 år. Nu vill min särbo skriva ett testamente och vill att jag ingår i det, trots att han har en son.Har jag rätt att ärva om det finns ett testamente eller är det så att sonenhar rätt till allt då han är en bröstarvinge? Min särbo var aldrig gift med sonens mor skall kanske tilläggas.
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt lag är arvlåtarens närmaste arvingar på grund av släktskap arvlåtarens bröstarvingar, vilka är arvlåtarens barn och om barnen är avlidna barnbarn osv, detta stadgas i 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Men en arvlåtare kan välja att testamentera sin kvarlåtenskap till andra. Bröstarvingar har dock enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) rätt till laglott, laglotten utgör hälften utav arvslotten. Arvslotten utgör hela det arv som bröstarvingen skulle erhållit om inte annat angetts i testamente. Bröstarvinges rätt till laglott gör att arvlåtaren i detta fallet, som har ett barn fritt kan förfoga över halva sin kvarlåtenskap, den andra halvan utgör barnets laglott. Om en arvlåtare har testamenterat utöver laglotten så måste dock bröstarvingen påkalla jämkning för att få ut laglotten, se 7 kap 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Din särbo kan alltså skriva in dig i sitt testamente, dock bör man se till så att inte bröstarvinges laglott kränks. Om testamentet kränker laglotten, dvs att exempelvis hela arvet testamenteras bort till annan, kan alltså bröstarvingen jämka testamentet för att få ut sin laglott. Enligt 7 kap. 3 § 3 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3) måste bröstarvinge jämka testamentet inom sex månader efter det att han tog del av testamentet på sådant sätt som anges i 14 kap. ÄB, annars utgår arvet såsom det är förordnat i testamentet. Testamentet jämkas genom att ge testamentstagaren sitt anspråk till känna eller genom att väcka talan mot honom. Görs ingen jämkning av testamentet från bröstarvingens sida, så utgår arvet såsom arvlåtaren har testamenterat. Skulle bröstarvinge jämka ett testamente som kränkt dennes laglott, utgår laglotten till bröstarvingen medan resterande del av arvet utgår såsom det är förordnat i testamentet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Förskott på arv - arvslösa syskon?

2015-04-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor och styvfar har ett gemensamt barn. Styvfar har 2 barn och min mor har mig (totalt 4 barn).Vid hög ålder har dom nu beslutat att ge sitt hus (5 milj) som dom äger 50/50 till deras gemensamma son. Det finns inte mycket annat att ärva. Således vill dom göra de 3 andra barnen arvslösa.Vad kan vi göra?
Linn Kanter Pergament |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag tolkar din fråga vill din mamma och din styvfar ge den gemensamme sonen huset när de fortfarande är i livet. Aktuellt lagrum blir då 6 kap ärvdabalken. Enligt 6:1 presumeras gåvor till arvinge under arvlåtarens livstid utgöra förskott på arv. Detta förutsätter att det inte finns t ex ett gåvobrev som uttrycker att gåvan inte ska ses som ett förskott på arvet. Om det är så som du skriver, att det i huvudsak är husets värde som kommer utgöra din mamma och styvfars kvarlåtenskap så utgör gåvan (5 miljoner) ett större värde än den arvslott som ni barn skulle fått om förskottet inte blivit av. En arvinge som fått ett förskott som är större än arvslotten har inte någon skyldighet att betala tillbaka till de resterande arvingarna (6:4 ärvdabalken). Dock finns det ett undantag: om förskottet är så stort att de andra arvingarna inte kan få ut sina laglotter (7:4 ärvdabalken) så föreligger en återbetalningsskyldighet som uppgår till värdet av dessa laglotter. Dock krävs det att förskottet/gåvan anses likställt med ett testamente. Om gåvan har givits med hänsyn till framtida dödsfall så kan återbetalning ske. Du skriver att både din mamma och din styvfar har uppnått en hög ålder och därför beslutat att ge bort huset. Möjligtvis kan gåvan då anses likställd med ett testamente. Detta innebär i så fall att du och dina två styvsyskon har rätt att begära ut era laglotter från den gemensamme sonen.Laglotten är häften av arvslotten (7:1 ärvdabalken). Arvslotten är kvarlåtenskapen dividerat med antalet arvingar. Hoppas detta var till din hjälp!

Testamente, särkullbarn och laglott.

2015-04-15 i Testamente
FRÅGA |Kort tid att agera.Hur kommer arvet efter mig att bli fördelat mellan mina barn och min make. Vi har inga gemensamma barn. Vi har båda särkullebarn.Kan jag göra ett tillägg till testamentet att arvslotten efter mig till mina barn skiftas vid en ev. försäljning av fastigheten? Laglotten kontra testamentet? Jag är hälftenägare i ett dödsbo som innefattar en skogsfastighet. I testamentet efter mina föräldrar står att det ska vara enskild egendom och att man genom äktenskapsförord kan införa giftorätt. Går det således direkt till mina barn?Följande dokument finns 1. Åktenskapsförord och 2. Testamente1.Vi äkta makar XX (min make) och YY (jag), bestämmer genom detta äktenskapsförord att såväl all egendom, som YY nu äger, som all egendom som YY framdeles förvärvar, ska vara YY:s enskilda egendom vari XX således inte skall ha någon giftorätt. All egendom som träder istället för nu avsedd egendom skall vara vederbörandes enskilda egendom. Avkastning av all nu avsedd egendom skall vara enskild egendom. 2. I vårt gemensamma testamente står att all min kvarlåtenskap jag förvärvat genom arv tillfalla mina bröstarvingar. All övrig kvarlåtenskap dvs all övrig enskild egendom samt min del i giftorättsgodset , ska med fri förfoganderätt tillfalla min make. Vid min makes frånfälle ska det han erhållit i arv efter mig tillfalla mina bröstarvingar enl. lag.Mycket frågor och kort om tid att åtgärda. Kan jag själv göra ett tillägg? Nuvarande testamente är underskrivet av oss båda två. Om jag för över fonder till mina barn räknas de då som gåva eller arv?
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att det rör sig om ett giltigt testamente som tillkommit i av lagen bestämd ordning. Ett inbördes testamente utgör egentligen två testamenten, ett av vardera make fast det är skrivet på samma papper. Behovet av denna typ av testamente minskade när reglerna kring efterlevande makes arvsrätt inträdde. Det fyller dock en viktig funktion där det finns särkullbarn. Varje barn har dock rätt att utfå halva sin arvslott (laglott) eventuellt genom att klandra testamente enligt 7:3 Ärvdabalken. När du ska göra ett tillägg till det första testamentet kräver lagen att det uppfyller samma formkrav som huvudtestamentet, se reglerna i kapitel 10 i Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Du kan alltså i en skriftlig separat handling skriva ”tillägg till testamente”. Du måste precis som i huvudtestamentet ha två närvarande vittnen, det behöver dock inte vara samma vittnen som bevittnat det första testamentet. Då din fråga gäller arv av enskild egendom så kommer denna egendom gå direkt till dina barn. När det gäller fonderna kan du göra även dessa till enskild egendom och de tillfaller då dina barn. Om du för över fonder till dina barn när du lever kommer detta räknas antingen som förskott på arv eller gåva. Om du vill ge fonderna som gåva till dina barn så behöver du upprätta ett gåvobrev. Hoppas du fått svar på dina frågor. För att göra ett tydligt testamente (eller tillägg till testamente) råder jag dig att kontakta jurist för ytterligare hjälp. Du kan även använda dig av Lawlines avtalstjänst http://lawline.se/avtal/testamente där du snabbt och enkelt skriver ett korrekt testamente till en fast kostnad. Även när det gäller gåvobrev så erbjuder vi trygga och skräddarsydda avtalsmallar här på vår hemsida.

Gåva till barn

2015-04-14 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, jag har för avsikt att ge ett av mina barn pengar som insats i ett hus hon tänker köpa. För mig är det viktigt att klargöra att detta är ett förskott på arv då jag har ett barn till. Hur går man till väga? Räcker det med att man skriver ett dokument och tydligt anger att summan är ett förskott på arv? Ska dokumentet bevittnas?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken ska det som en arvlåtare ger till en bröstarvinge under sin livstid avräknas som förskott på arvet, om inget annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Dina barn är dina bröstarvingar, och huvudprincipen är alltså att gåvan automatiskt ska ses som ett förskott på arv. Du behöver därför inte skriva något dokument där du anger att summan är ett förskott på arv.Lagen utgår från att arvlåtaren oftast vill behandla sina barn lika. Om ditt barn i framtiden, när arvet efter dig ska fördelas, skulle påstå att gåvan inte var ett förskott på arvet är det hon som måste bevisa att din avsikt inte var att det skulle vara ett förskott. Eftersom din avsikt är att det ska vara ett förskott kommer ett påstående som säger tvärtemot antagligen vara svårt för ditt barn att bevisa. Hon måste i så fall bevisa att det med hänsyn till omständigheterna måste ha varit avsett att gåvan inte var ett förskott. Omständigheter som kan tyda på att arvlåtaren har för avsikt att en gåva inte ska vara ett förskott på arv är t.ex. att arvlåtaren har gett ungefär lika stora gåvor till alla sina barn, eller att arvlåtaren visat genom testamente att han/hon vill att ena barnet ska ärva mer än det/de andra.Min uppfattning är att ett gåvobrev egentligen inte behövs, eftersom huvudregeln i lagen säger att gåvan ska avräknas som förskott på arvet. För att göra din avsikt extra tydlig finns det inget som hindrar att du ändå upprättar ett gåvobrev där du anger att gåvan är ett förskott på arv. Det finns inga formkrav för gåvobrev och det behöver inte bevittnas.Hoppas att mitt svar är till hjälp för dig!Vänliga hälsningar,