Åsidosättande av den legala arvsordningen genom testamente

2015-05-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga om arv. Jag har två barn, varav det ena är förståndshandikappat och bor på gruppboende(hon kommer aldrig att få egna barn). Jag hade tänkt upprätta ett testamente som ger henne endast laglotten och det andra barnet således 75% av arvet. Jag är själv ogift, och ej sambo. När dottern på gruppboendet dör går hennes arv vidare till hennes föräldrar har jag förstått. Eftersom jag själv är död, går min del till min andra dotter eller hennes barn. Om hennes far lever ärver han alltså hälften. När han i sin tur dör, eller om han skulle vara död redan, går då arvet till hans andra barn, som är halvsyskon till mina? Kan jag på något sätt förhindra det? Eller t.o.m hindra honom från att ärva min handikappade dotter? Går det att villkora i mitt testamente att den handikappade dotterns kvarlåtenskap ska gå till någon/något annat vid hennes död, tex hennes syster eller syskonbarn? Jag är God man till henne, om det har någon betydelse. Tacksam för svar!Mvh Mamman
Julia Tigerström |Hej och tack för din fråga, När dottern på gruppboendet avlider går hennes arv mycket riktigt till dig och hennes far, eftersom hon inte har några egna barn. Skulle du ha avlidit innan, går din del av arvet till dotterns syskon – det vill säga din andra dotter. Skulle även hon ha avlidit går den delen till hennes barn. Skulle fadern till dottern på gruppboendet ha avlidit innan dottern själv, träder hans barn i hans ställe och får således hans del av arvet. Halvsyskon kan alltså ärva varandra. När dotterns far avlider är det hans barn som ärver honom. Genom ett testamente förordnar man om sin kvarlåtenskap. Det går inte att förordna om andras kvarlåtenskap. Du kan således inte genom ditt eget testamente bestämma hur arvsordningen efter din dotter eller din dotters far ska se ut. Det kan däremot din dotter göra. Hon har inga bröstarvingar och behöver därför inte ta hänsyn till laglottsregeln. Hon kan därmed förordna om hela sin kvarlåtenskap genom ett testamente och på så vis hindra att hennes far eller hans barn ärver henne.

Testamentera till bonusbarn

2015-05-22 i Testamente
FRÅGA |Lever i ett reg. partnerskap. Vi har äktenskapsförord och inga barn. Kan jag testamentera till två bonusbarn som jag har sedan en tidigare relation eller vad gäller i detta fall!
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. Det är fullt möjligt för dig att testamentera till dina två bonusbarn. Testamentet kan dock behöva utformas på olika sätt beroende på exakt vad du vill åstadkomma. Några saker att fundera på är t.ex. om du vill att dina bonusbarn ska ärva direkt eller om du vill att din partner ska ärva först varpå bonusbarnen ärver vid hens frånfälle? Vill du att dina bonusbarn ska ärva egendom som enskild och ska det finnas några förfoganderättsinskränkningar?För att vara säker på att du uppnår vad du vill med ditt testamente skulle jag rekommendera att du bokar en tid hos någon av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Detta gör du enkelt via http://lawline.se/boka. Vänligen,

Arvskiftes återgång och egendom som inte är i behåll

2015-05-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi ska ha återgång av arvskifte då dödsboet inte reglerat sina skulder innan arvskifte, för att betala skulderna måste vi få tillbaka vår fastighet som såldes på offentlig auktion, tyvärr till utomstående, hur får vi tillbaka vår fastighet?Skickar med ett svar som ni lämnat o samma sak men i ert svar saknas hur egendomen, i det här fallet en fastighet återtas av dödsboet vid återgång?- Innan ett dödsbo skiftas och arvet kan delas ut så är huvudregeln att boets skulder ska betalas. Det finns en rad olika skyddsregler för borgenärerna vid ett arvsskifte och i 21 kapitlet 4§ ÄB stadgas det att om arvsskifte sker innan boets skulder betalas så ska egendomen återgå till boet till förmån för skulderna.När det gäller fastigheten: finns det inte tillgångar i boet till att betala av lånet/skulderna på den så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs.Hoppas du fått svar på dina frågor!VänligenLawline i samarbete med Familjens jurist
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom arvskiftet ska gå åter på grund av att denna genomfördes innan den dödes skulder hade reglerats, och fastigheten i dödsboet inte finns i behåll hos någon av delägarna på grund av försäljningen till utomstående, så ska ersättning utges från dödsboets delägare för det värde fastigheten hade vid den tidpunkt då återgången påkallades, om inte särskilda skäl talar mot detta. Detta framgår av Ärvdabalk (1958:637) 21:4 tredje stycket. Särskilda skäl kan avse ömmande omständigheter som talar för att ersättningsskyldigheten ska jämkas eller helt slopas, för en, flera eller alla delägare. Dödsboet har med andra ord ingen laglig möjlighet att kräva tillbaka fastigheten från köparen, såvida köpehandlingen inte villkorade köpets bestånd med exempelvis att arvskiftet måste ha reglerat skulderna korrekt eller dylikt.Om det uppkommer en brist hos någon av dödsboets delägare i samband med utgivandet av ersättningen för fastigheten så är de andra delägarna skyldiga att täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen efter skiftet. Täckandet av denna brist ska genomföras proportionellt mellan delägarna, det vill säga i förhållande till de andelar de har fått vid arvskiftet (Ärvdabalk 21:4 tredje stycket). Det tål att understrykas att en sådan brist kan uppkomma genom att jämkning aktualiseras för en av delägarnas ersättningsskyldighet.Eftersom värderingen av fastigheten och frågor om delägarnas ersättning och jämkning kan vara komplicerade så rekommenderar jag att ni begär, om ni inte redan har en boutredningsman, tingsrätten att förordna en sådan för att sköta förvaltningen av och återbäringen till dödsboet. Rätt domstol för sådan begäran är där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Det är möjligt att min kollega hade lite bråttom när hon läste igenom din fråga. Om något skulle vara fortsatt oklart så är ni välkomna att ta kontakt med vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka för att diskutera ytterligare frågor. Med vänlig hälsning

Avliden testamentstagare - Vad händer med arvet?

2015-05-19 i Testamente
FRÅGA |Hej Arvsfråga Min kusin och hennes man hade inga barn, då hade dom skrivit ett testamente där båda makarnas kusiner skulle ärva vi var alla 10 st. namngivna i testamentet.Det testamentet kom fram vid boupptäckningen då min kusins man dog, nu har min kusin dött och under den tiden har en namngiven kusin gått bort är vi då 9st som skall ärva eller vad händer med den lotten efter den avlidna namngivna kusinen?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag tolkar situationen som att testamentet innebär att den sistlevande av makarna ärver allt vid den först avlidnes död, men att allting då den andre avlider skall fördelas till 10 namngivna kusiner (varav en del är släkt med den ene maken och en del är släkt med den andre).Problemet är enligt din fråga att en av testamentstagarna har avlidit innan den siste av makarna hann avlida. I en sådan situation gäller att man skall ge testamentet den tolkning som kan antas stämma överens med testators (den avlidnes) vilja (11 kap. 11 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637). Det finns vissa specialbestämmelser för tolkning av testamente i övriga paragrafer i 11 kap. Ärvdabalken, men inga är aktuella i det här fallet. Det blir kort sagt i princip fråga om att tolka testamentet, men även vad makarna kan ha sagt om det medan de levde.Om testamentet är formulerat på så sätt att de namngivna skall dela på all egendom och det heller aldrig har sagts att till exempel barnen till en namngiven person får ta över rätten om den namngivne är död, bör testamentet tolkas på så sätt att de fortfarande levande skall dela på egendomen. Om det alltså exempelvis står att alla namngivna skall dela lika på egendomen, får varje nu levande namngiven person en niondel av egendomen istället för en tiondel.Om däremot testamentet är formulerat på så sätt att varje person skall få enskilda saker (t.ex. tre personer ärver en tredjedel av en sommarstuga var, en annan skall ärva 40000 kr, en ytterligare person skall ärva 60000 kr och så vidare) skall arvet vad gäller den "överblivna" egendomen ske enligt lagen. Om i så fall inga arvingar finns skall det kvarvarande (den avlidne kusinens arv) gå till allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § Ärvdabalken).I båda fallen kan det däremot vara så att makarna medan de levde har berättat att de anser att testamentet skall tolkas så att arvsrätten skall gå vidare till de namngivnas barn om de har dött först, och i så fall är det i princip så testamentet skall tolkas. Det kräver dock det rör sig om ganska tydliga uttalanden.Kort sagt:Om ingenting har sagts om hur testamentet skall tolkas medan makarna levde, skall förmodligen helt enkelt den redan avlidne kusinen bortses från då testamentet tolkas. Om testamentet skulle vara formulerat så att varje person får vissa specifika saker, blir det dock inte de namngivna som fortfarande lever som får den avlidne namngivnes andel.Hoppas att det något komplicerade svaret är till hjälp, och hör gärna av dig igen om det är något mer ni undrar!Hälsningar,

Rätt till arv för bröstarvinge

2015-05-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Min pappa har avlidit. Min mamma lever. Kan jag få ut mitt arv ? Hur gör jag då? Bouppteckning är inte klar. Vi är fyra helsyskon.
Anna Vernqvist |Hej!Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline! Vid frågor gällande arv tillämpas ärvdabalken (1958:637) (ÄB). I egenskap av bröstarvinge har Du rätt att ärva Din pappa, 2 kap 1 § ÄB. Var Din mamma och pappa gifta kommer dock Din mamma ärva Din pappa, 3 kap 1 § ÄB. Hon ärver då med s.k. fri förfoganderätt vilket innebär att hon fritt kan disponera egendomen. Av 3 kap 2 § ÄB framgår dock att hon inte kan testamentera bort den. När Din mamma sedan avlider har Du och Dina syskon rätt till efterarv, dvs. Ni får istället då ut arvet efter Er pappa. Var Din pappa och mamma inte gifta har Din mamma inte rätt till arvet efter Din pappa. Du och Dina syskon har då rätt till Er arvslott med en gång vilket innebär att Ni ska dela lika på kvarlåtenskapen, 2 kap 1 § ÄB. Finns ett testamente som testamenterar bort delar av arvet har Ni alltid rätt att få ut Er laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § ÄB. För att få ut laglotten behöver Du påkalla jämkning i testamentet inom sex månader, 7 kap 3 § ÄB. Du kan få ut Din laglott med en gång förutom i de fall testamentet är till förmån för den efterlevande maken, dvs. Din mamma (om de var gifta innan Din pappas bortgång), 7 kap 3 § ÄB.Den pågående bouppteckningen innebär att en sammanställning görs av Din pappas tillgångar och skulder. Denna används sedan som underlag för bodelning och arvskifte. Vid arvskiftet får Du sedan ut Ditt arv.Jag hoppas Du fått svar på Din fråga!Med vänliga hälsning,

Beräkning av efterarvs storlek

2015-05-22 i Arvsavstående
FRÅGA |A (med en myndig dotter från ett tidigare äktenskap) och B (med en myndig son från ett tidigare förhållande) gifte sig med varandra 2005. B avlider 2013 och hennes son gör då - i samband med bouppteckningen - ett arvsavstående till förmån för A.Vad gäller för arvet efter A, när han så småningom avlider?Får dottern och sonen dela 50/50 på arvet eller gäller några andra regler(har sonen till exempel först rätt till den "avstådda" laglotten och ev. arvslotten, innan arvet skiftas 50/50?)?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Du har, helt rätt, förstått att B:s son får en efterarvsrätt i A:s kvarlåtenskap när A avlider. En 50/50 delning ska dock inte per automatik ske, utan istället ska en beräkning göras, vid arvsavståendet, av hur stor andel som den egendom som A får från B utgör av A:s totala egendom.Exempel: Om, vid tidpunkten för B:s dödsfall, värdet av B:s kvarlåtenskapen skulle uppgå till 300 000 kr och värdet av A:s förmögenhet uppgå till 700 000 kr (1000 000 kr efter att hen har tagit del av arvet) innebär det följande. I så fall uppgår sonens efterarvsrätt till 30 % ([300 000]/[1 000 000]). Sonen har alltså rätt till en kvotdel. Det innebär att om A avlider och hennes kvarlåtenskap uppgår till 1 000 000 kr har sonen rätt till precis 300 000 kr.Om istället A efter B:s dödsfall ökar sin totala förmögenhet till t.ex. 2 000 000 kr, har sonen rätt till 600 000 av denna summa. Det innebär att sonen s.a.s. kan ”tjäna” på att göra ett arvsavstående. Dock bör noteras att det motsatta sker om A:s förmögenhet minskar efter B:s dödsfall.Av det ovanstående framgår huvudregeln. Därtill tillkommer dock vissa undantag (under särskilda förutsättningar), vilket bl.a. innebär att om A, efter B:s dödsfall, ökar sin förmögenhet genom eget förvärvsarbete kan det leda till att sonen får ut ett lägre belopp vid A:s dödsfall.Hoppas du fick svar på dina frågor.Vänligen,

Ärver bröstarvinge förälders make?

2015-05-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa fick som särkullsbarn ut sin laglott när hans biologiska far avled. Nu har makan till den biologiska fadern avlidit och eftersom min pappa är avliden räknas jag som dödsbodelägare tillsammans med deras gemensamma barn. Har jag rätt till ytterligare arv - som en del av det änkan ärvde efter sin make - trots att min pappa redan fått ut sin laglott?
Gabriella Lundqvist |Hej!Jag är inte säker på vad du menar men vad jag fattar det som fick din pappa ut sin laglott från sin far. Din pappas far var vid dödsfallet gift med någon som inte var din pappas mor. Om så är fallet har din far rätt att ärva sin biologiska far men inte den han är gift med. Enda gången man har rätt att ärva den andra maken är om man efterger sin arvsrätt för att senare ta del av den, men så verkar inte vara fallet här. Detta innebär således att varken din far eller du då i andra hand har någon arvsrätt, såvida inget testamenterats till er. Se b.la. 3:1, 3:9 ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637.

Om arvsordning och systersons pappa

2015-05-18 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag har inga egna barn, men en systerson. Om jag avlider, och varken mina föräldrar eller syster lever längre, då har jag förstått det som att min systerson ärver mig. Om min systerson inte heller lever, kan då hans far ärva mig? Min systersons föräldrar är ej gifta eller sambos.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger så är det, i frånvaro av egna avkomlingar, din systerson som ärver dig om dina föräldrar och din syster inte lever längre vid din död, vilket framgår av Ärvdabalk (1958:637) 2:2 första och andra styckena. Eftersom den förälder till syskonbarnet som inte är arvlåtarens syskon inte omnämns i arvsordningen så har inte din systersons pappa någon rätt att ärva dig (Ärvdabalk 2:4). Om även systersonen inte längre är i livet så tar dennes avkomlingar arvet. Utifall att din systerson är avliden, liksom din syster och dina föräldrar, och saknar avkomlingar så går arvet istället till dina far- och morföräldrar och deras barn, dock inte till dina kusiner (Ärvdabalk 2:3 första och andra styckena). Denna arvsordning kan dock, om du vill, åsidosättas genom att du upprättar ett testamente som låter din systersons pappa eller någon annan stå som testamentstagare med rätt till arv efter dig. Med vänlig hälsning