Vem ärver enligt lag?

2014-12-22 i Arvsordning
FRÅGA |Jag och min bror äger två dödsbon efter våra avlidna föräldrar. I dödsbona ingår ett torp. både vår mor och far ägde tillsammans torpet, de dog olika tidpunkter därför är det två dödsbon De avled 1987 och 1988. Det finnes två bostadshus på torpet. När någon av oss avlider vem i första hand ärver oss. Min bror är änkling och har ett barn Jag är gift och min man lever, vi har två barn tillsammans.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag antar att arvskiftet efter era föräldrar (åtminstone gällande torpet) av någon anledning inte är gjort än eftersom du skriver att ni båda är dödsbodelägare efter föräldrarna. Vad som händer om någon av er dör är att den dödes dödsbo träder istället för personen; det är alltså dödsbodelägarna efter den döde som exempelvis måste skriva under arvskiftet efter föräldrarna. Om det är så att det du menar helt enkelt är att ni har ärvt torpet och arvskiftet är klart, kan du bortse från vad jag skrev ovan; i så fall menar du troligen att ni äger torpet till hälften var.I varje fall är det så att om inget testamente finns, skall ju bröstarvingarna dela lika på egendomen. Bröstarvingar är i första hand en persons barn, i andra hand - om barnet är dött - barnets barn. (Se Ärvdabalkens 2 kap. 1 §, https://lagen.nu/1958:637#K3) När det gäller arvet efter er, kommer alltså din brors barn att ärva kvarlåtenskapen efter honom, om det inte är så att hans före detta fru hade barn tillsammans med någon annan än honom, i vilket fall dessa kan ha rätt till en del av egendomen i efterarv. (Se Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§) Hur egendomen faktiskt delas upp bestäms av arvingarna, men värdet delas i stort sett upp lika för varje bröstarvinge (är ett barn dött, tillfaller dess andel barnets barn). Detsamma gäller i ditt fall, men om din make fortfarande levde när du avled skulle han istället ärva samtlig egendom (Se Ärvdabalkens 3 kap. 1 §, återigen förutsatt att inget testamente finns). Den skulle naturligtvis sedan gå vidare till era barn vid hans död, så länge han inte testamenterade bort den eller dylikt.Kort sagt: Din brors barn kommer att ärva all hans egendom så länge den har var gift med inte hade några separata barn, som i så fall har rätt till en andel av egendomen. I ditt fall kommer i första hand din make att ärva allt, varefter det går vidare till era barn. Om han skulle avlida innan dig, skulle egendomen förstås gå direkt till dina barn då du avled.Om ni vill styra vart själva torpet skall gå, kan det vara en god idé att skriva ett testamente! Ni får då naturligtvis testamentera respektive andel av torpet separat.Om det är något mer ni undrar är det naturligtvis bara att återkomma!Hälsningar,

Arvsrätt för adoptivbarn och testamente efter makes död

2014-12-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar, om min man vill adoptera min son som är 24 år, kommer han isf att förlora arvsrätten efter mig eller måste jag oxå "adoptera" honom? Vi har skrivit testamente, där jag ärver min man fullt ut och i andra hand min yngste son. Om jag skulle dö innan min man, kan han ändra på testamentet då? Min sons biologiska pappa är död sen 13 år tillbaka och min nuvarande man har inga biologiska barn. Jag har ytterligare en äldre son, som inte har bott med oss och inte ser min man som sin pappa. Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Om en make adopterar den andra makens barn, blir barnet till deras gemensamma. Att din man ansöker om adoption innebär alltså inte att din son slutar vara din juridiska son, utan snarare att han blir till ert gemensamma barn. Bland annat innebär detta naturligtvis att han fortfarande, som din bröstarvinge, har arvsrätt efter dig.När det gäller testamentet, skulle din man efter din död självklart kunna skriva ett nytt testamente. Dock innebär detta inte att han skulle kunna se till att dina barn inte fick ut något av arvet. Den äldre son som inte kommer att adopteras skulle exempelvis ha rätt att redan vid din död kräva ut sin laglott (hälften av vad han skulle ha haft rätt till om arvet skiftades enligt Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637; se i detta fall främst 7 kap). Om han inte gjorde detta, skulle han istället ha rätt till en kvotdel av din makes egendom då han senare avled. Den son som adopteras kommer att vara både din och makens bröstarvinge. Man kan inte testamentera på så sätt att bröstarvingar förlorar sin laglott, så din yngre son skulle i vilket fall som helst få ut en del av din makes egendom (hälften, om maken inte har några övriga barn).Kort sagt förlorar din son inte sin arvsrätt eller något annat efter dig. Vidare skulle din man kunna ändra testamentet om du avled först, men han skulle inte helt kunna göra adoptivsonen arvslös. Även den äldre sonen skulle kunna kräva ut en andel, om han inte valde att göra det redan då du avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det förstås bara att återkomma!Hälsningar,

Bröstarvinges laglott vid testamente till sambo

2014-12-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort för några veckor sedan. Vi är två bröstarvingar. Sedan ett antal år tillbaka hade min pappa en sambo, som är inte våran mamma. I dag har vi fått pappas testamente. I testamentet står det : Om jag avlider före min sambo skall hon med fri förfoganderätt erhålla all min kvarlåtenskap . Det är min önskan att bröstarvinge inte gör gällande sin rätt till laglott, utan väntar helt med att ta arv efter mig till dess att vi båda har avlidit. Det är viktigt , för det fall bröstarvinge kräver att utfå sin laglott, att min sambo på sitt lott erhåller min andel av vår gemensamma bostad samt min bohag i bostaden.På baksidan av testamentet finns 3 alternativ för påskrivning. Alt 1: Jag godkänner. Alt2 jag erkänner att jag har tagit emot en kopia av testamentet. Alt 3 :Jag godkänner , med förbehåll för att jag får ut min laglott. Min fråga. Vilket alternativ jag ska kryssa i, om jag inte godkänner testamentet o vill ta min laglott Undrar oxå om vi har rätt till laglott överhuvudtaget då pappa har skrivit allt på sin sambo. Och hur blir det med arvsrätt . Blir jättetacksam om ni svarar. Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Till att börja med skall nämnas att det inte går att komma runt laglotten (laglotten är för övrigt 50 % av "arvslotten", det som bröstarvingarna skulle ha fått ut var om kvarlåtenskapen delades lika); det går alltså i princip inte att testamentera bort mer än hälften av sin egendom. Med andra ord har ni bröstarvingar rätt att kräva ut er laglott enligt Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K7).Hade din far och hans sambo varit gifta, hade egendomen först ärvts med fri förfoganderätt enligt lagen. Bröstarvingarna skulle ju då ha fått vänta på att den andre maken avled. Enligt testamentet gäller också, precis som om de hade varit gifta, fri förfoganderätt för all egendom, men på grund av att bröstarvingarna som sagt har rätt till sin laglott (och kan begära jämkning) går det ju att få ut hälften redan nu. Den andra hälften, som din far får testamentera bort, kommer däremot att tillfalla sambon med fri förfoganderätt. Detta innebär dock inte att ni bröstarvingar inte kommer att få ta del av den, utan att ni kommer att få ut en del av sambons egendom då denne dör (i princip den andel som er fars egendom utgör av vad sambon äger när arvet fåtts ut).Sammanfattningsvis ligger beslutet hos er, som är bröstarvingar. Om ni vill ha ut era laglotter redan nu, vilket ni har rätt att kräva, skall ni kryssa för alternativ 3. Om ni har kryssat för alternativ 3, räknas det som att ni har begärt jämkning av testamentet och ni skall då få ut era laglotter nu. Den del av egendomen som inte omfattas av era laglotter har din far rätt att testamentera bort, och i den delen är det, så länge testamentet inte är ogiltigt av någon anledning, så att egendomen först går vidare till sambon men att ni bröstarvingar senare kommer att få ut en andel av dennes egendom.Jag hoppas att svaret var till någon hjälp!Hälsningar,

Efterarv efter efterlevande sambo

2014-12-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Underskrifter vid arvskifte? Min man har ett efterarv efter min mamma. Hennes dåvarande sambo fick del i testamentet och nu har han tyvärr också gått bort. Nu skall jag få ut mitt efterarv allt är klart så lång jag är den enda arvingen, Sambon har en dotter som tyvärr inte kommer få något för det finns inte ens det beloppet jag skulle kunnat få. Men hon vill tvinga mig att dela med mig... behöver jag muta henne för att hon skall skriva under Arvskiftet?
Hedda Gejrot |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter närmare kontakt med dig förstår jag din fråga såhär: Din makes mamma skrev ett testamente till hennes sambo som stadgade att han fick hälften av hennes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, dvs. en rätt att förfoga över egendomen men ingen rätt att testamentera den vidare. Kvarlåtenskapen efter din mans mamma ska efter sambons bortgång tillfalla din man. Nu när kvarlåtenskapen efter sambon ska delas är frågan vem som ska ha vad, mellan din man och sambons dotter. Först vill jag reda ut vilka tillgångar som tillhör mamman (dvs. din man) och vilka tillgångar som tillhör sambon (dvs. hans dotter). När ett samboförhållande upplöses på grund av dödsfall har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning, detta framgår av Sambolagen 18 § https://lagen.nu/2003:376#P18S1. Sambon har då rätt till bodelning av det som kallas för samboegendom, vilket enligt sambolagen 3 § https://lagen.nu/2003:376#P3S1 i regel består av bostad och bohag (= möbler etc.). Det innebär att den efterlevande sambon får sin del av samboegendomen. Precis som du skriver ska kvarlåtenskapen efter din mans mamma nu tillfalla din man. Han har alltså rätt till efterarv, vilket betyder att han har rätt till en kvotdel i den förmögenhetsmassan sambon har när han avled. Beräkningen sker genom att vad sambon ärver med fri förfoganderätt sätts i relation till hans hela nettoförmögenhet efter bodelningen och arvet.Efterarvet är alltså inte någon bestämd summa, utan kan öka eller minska i värde beroende på hur sambons förmögenhetsmassa ökar eller minskar. Sambons egna tillgångar samt egendom som han eventuellt har tilldelats efter bodelning mellan honom och din mans mamma, tillfaller hans dotter. Enligt Ärvdabalken 23 kap 4 § https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1 måste dödsbodelägarna underteckna arvsskiftet. Dödsbodelägarna efter din mans mamma är din man (om det inte fanns andra arvingar efter henne), se 23 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1. Dotterns underskrift borde därför inte vara nödvändig. Om du vill ha mer hjälp, samarbetar vi på Lawline med erfarna jurister inom familjerätt, om du vill kan du boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen, 

Kan en arvtagare ärva borgensförbindelse?

2014-12-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min far har gått i borgen åt sin väninna för att hon skulle kunna ta banklån för att köpa bostadsrätt. Blir jag och min syster som arvtagare till min far automatiskt övertagare av borgensförbindelsen? Mvh
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Skulder och liknande kan inte ärvas enligt svensk rätt; man kan bara ärva tillgångar. Skulderna dras dock från tillgångarna innan man räknar ut vad varje arvinge skall ärva (man kan säga att "dödsboet skall betala sin egna skulder"). Om summan skulle sluta under 0, behöver arvingarna ändå inte betala något. Det värsta som kan hända är därför att det inte blir något arv. Ni behöver därför absolut inte oroa er för borgensförbindelsen!Om det är något mer ni undrar om situationen är det bara att återkomma!Hälsningar,

Är formkraven för testamente uppfyllda?

2014-12-21 i Testamente
FRÅGA |Mor, som varit änka sedan 1996, gick bort i september i år. Arvingar är jag och mina 4 syskon, samt en avliden systers tre barn. Inalles åtta arvingar. Vi har nyligen sålt mors hus och behållit en reserv med god marginal på dödsboets konto till uppskattad reavinstskatt, gravsten och oförutsedda utgifter. Det formella slutgiltiga arvskiftet blir i höst, när Skatteverket sagt sitt, om det blir kvarskatt eller pengar tillbaka till dödsboet. Under tiden har vi i fullt samförstånd och i enlighet med arvsordningen med sex systrar, varav en avliden med tre barn, börjat dela upp tillgångarna. Först allt bohag och lösöre i två omgångar och nyligen även dödsboets kontanta medel. Allt hittills till allas belåtenhet. Nu står vi inför en tredje uppdelning av lösöret, nämligen tavlor som min far målat under ett långt liv. Ett drygt trettiotal färdiga, halvfärdiga och påbörjade, samt skisser. Han var ingen "erkänd" konstnär. Tavlorna har ett försumbart marknadsvärde, men däremot ett mycket högt affektionsvärde för oss alla. I bouppteckningen ingick de i lösöret värderat till 14 000kr Vid två tillfällen delade mor ut tavlor, att tas ut efter hennes död. 1994 tre som kompensation för av far utlovade men av olika anledningar ännu ej erhållna tavlor som bröllopspresent. 2004 lät hon oss välja ut "en stor eller två små", även dessa att ta ut efter hennes död. På baksidan av varje tavla satte hon en handskriven lapp. Min lapp på "bröllopstavlan" lyder: "Denna tavla är Evas, i stället för den stora utlovade bröllopstavlan, som far sålde, men som han aldrig hann göra en replik av........." Ort och datum och underskrivet "MOR" Likalydande lappar finns på tavlorna från 2004. Vi bor långt ifrån varandra och mor gjorde ett par missar. Den avlidna systerns gren med tre barn, samt min yngsta syster blev aldrig ombedda att välja "en stor eller två små". En annan syster blev aldrig ombedd att välja en "bröllopstavla" 1996. Detta beslöt vi kompensera i efterhand, med att ge dessa tre förtur att ta ut sina tavlor före den gemensamma uppdelningen av tavlorna, som snart ska bli av, ev med hjälp av en konstvetare. Efter mors dödsdag, tog alla vi systrar utom en hem våra lappade tavlor. Nu vill den avlidna systerns tre barn ändra på detta. De vill inför den kommande uppdelningen inte godkänna uttagen av tavlor efter mors död, trots hennes handskrivna lappar och våra samstämmiga vittnesmål. Ej heller de nuvarande kompensationerna med tre förturer. Uthämtade tavlor ska lämnas tillbaka och förturerna ställas in, enligt dem. De vill inte att vi själva ska hitta på en jämkning av gamla löften och gåvor för snart 50 år sedan ( "bröllopstavlorna"). Ej heller godkänna valen av "en stor och två små" år 2004. De vill att det som ska delas upp ska, enligt arvsreglerna, vara de saker som fanns i boet dagen mormor dog. "Det är dessa ting som ska delas upp, inte tidigare gåvor eller löften." Hade mor skrivit dessa gåvor i ett testamente hade det ju inte varit något problem. Men till skillnad från syskonbarnen uppfattar alla vi systrar även mors väldokumenterade önskemål som bindande. Moraliskt i första hand, men kan vi även hävda det juridiskt?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag förstår din fråga såsom följer;1. Är de lappar som din mor lämnade på tavlorna att jämföra med testamente?2. Om så inte är fallet, kan de ändå ha någon juridisk relevans?1. När det gäller testamente så finns det en rad formkrav som uppställs för att ett dokument ska ses som ett testamente. Bl. a. ska det vara skriftligt, undertecknat av arvlåtaren och bevittnat av minst två personer enligt 10 kap . 1 § ÄB. I detta fall kan de lappar din mor lämnat i vart fall inte kan ses som bevittnade. Därmed uppfylls inte formkraven för testamente och lapparna kan därmed klandras av exempelvis dina syskonbarn. 2. Det finns även något som kallas nödtestamente men inte heller det kan bli aktuellt då lapparna utfärdades 2004 och din mor avled först 2014 då nödtestamente bara är giltigt i som längst tre månader enligt 10 kap 3 § ÄB. Det kan även tänkas att tavlorna är att se som gåvor men då de aldrig blivit fullbordade enligt 1 § gåvolagen ska de inte ses som en gåva utan som om de fortfarande tillhör dödsboet och därför lyda under samma regler för arvskifte som övrig kvarlåtenskap. Jag har därför svårt att se att de lappar din mor lämnat har någon juridisk relevans. Det plan som det kan ha betydelse är, såsom du nämner, det moraliska och detta ska absolut inte underskattas men rent juridiskt saknar dokument av denna typ relevans.Jag hoppas att du därmed fått svar på din fråga.Om det är så att du har några ytterligare frågor eller funderingar kring svaret så är du välkommen att kontakta mig på robert.lindstrom@lawline.seVänligen,

Efterarv för halvbror

2014-12-20 i Efterarv
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hennes man avled för 13 år sedan. Testamente saknas. Hennes man hade en halvsyster som är kallad till bouppteckningen. Hon var inte med i bouppteckningen efter sin halvbror. Är hennes rätt till arv efter min faster preskriberad eftersom hon aldrig påkallat sin rätt till arv. Enl. vad jag förstår preskriberas rätten till arv 10 år efter arvlåtarens död.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K3) går vid den ena makens död tillgångarna visserligen till den andra maken, men vid den andra makens död har bland annat syskon till den först avlidna maken efterarvsrätt. Denna rätt uppstår ju vid den andra makens död, alltså då din faster avled. Därmed är arvsrätten inte preskriberad, trots att det var över 10 år sedan din fasters man avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Rätt för bröstarvingar att kräva ut arv efter första förälderns död?

2014-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min far gick bort för 1,5 år sedan och har tre vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Han var gift med min mor som nu är gift med en ny man. Mina föräldrar har mig och mina två yngre syskon gemensamt. De skrev ett testamente om att hans barn sedan tidigare skulle få en del av arvet direkt när han dog och resterande del när min mamma dör, dock krävde alla tre ut hela arvet direkt. Jag har precis fyllt 18 och undrar om jag kan få ut min del av arvet nu (innan mamma dör) trots att jag inte är ett särkullbarn? Min mamma och hennes nya man har inte skrivit något testamente så vitt jag vet.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Anledningen att dina halvsyskon kunde kräva ut arvet direkt är att detta är tillåtet enligt Ärvdabalken 3 kap. 1 och 9 §§ (Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637). Bestämmelserna säger att en avliden makes särkullbarn (alltså barn som maken har med någon annan än den han eller hon är gift med vid dödsfallet) skall få ut sitt arv direkt, utan att den levande maken har någon rätt till egendomen. Detta gäller trots testamente, eftersom det är lag. Särkullbarnen kan välja att avstå från arvet och istället få ut det när den efterlevande maken där. I detta fall har de ju dock inte gjort det.Denna rättighet har dock inte gemensamma barn, utan om inget testamente fanns går egendomen först till den andra föräldern (i detta fall din mamma). Du och dina helsyskon kan därför tyvärr inte få ut något av arvet så länge er mamma lever.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,