Fördela arv genom testamente

2014-10-23 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift med Axel som har tre barn från tidigare äktenskap. Jag har två barn från tidigare äktenskap. Vi äger tillsammans ett fritidshus, där jag är lagfaren ägare till 50 %. Om jag dör före min man, vill jag att han ska få sitta i orubbat bo så länge han väljer att ha huset kvar. Om han säljer huset, vill jag däremot att mina barn får de pengar de har rätt till. Och vice versa. Går det ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga. Om ni inte strikt vill använda er av de enligt lagen föreskrivna arvsreglerna, så kan du och din make upprätta ett inbördes testamente. Där kan ni skriva ner hur ni vill att arvsfördelningen ska bli när någon eller båda av er avlider. Emellertid finns det vissa bestämmelser i lagen om ni inte får åsidosätta. Till exempel så har den efterlevande maken, om egendomen räcker till, rätt att som arv få ut egendom som tillsammans motsvarar fyra prisbasbelopp (cirka 178 000 kr i år). Egendomen som ska medräknas i prisbasbeloppet är den efterlevande makens enskilda egendom och egendom som genom bodelning och testamente tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Ett testamente som inskränker den efterlevande makens rätt, enligt prisbasbeloppsregeln, är i den delen utan verkan. Svaret på din fråga är sålunda att ni, genom ett giltigt testamente, kan fördela arvet i princip som ni vill, men ni måste ta hänsyn till bland annat prisbasbeloppsregeln. Vill ni skriva ett juridiskt korrekt testamente, rekommenderar jag er att använda er av vår avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/testamente}Vänliga hälsningar,

Barnbarns arvsrätt

2014-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster har mist sin ende son. Han var sambo och hade två barn. Våra föräldrar är döda. Vem ärver min syster?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt ärvdabalken (ÄB) 2 kap 1 § 1st är den avlidnes barn dennes närmaste arvingar (bröstarvingar) och har därför bäst rätt till arv efter sin förälder. Om en bröstarvinge har avlidit övergår arvsrätt med lika stor rätt till dennes barn enligt 2 kap 1§ 2 st ÄB. ”… dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.” För din syster innebär det att hennes barnbarn (sonens barn) har bäst rätt till arv och kommer dela arvet efter henne lika mellan sigLänk till ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637#K2Vänligen

Arvskifte då dödsboets skulder överstiger dess tillgångar

2014-10-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambo dog i januari 2014. Han efterlämnar 5 egna barn varav 1 barn dog 2 dagar efter honom. Hon i sin tur efterlämnar 4 barn. Min sambo och jag hade skrivit ett testamente," den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt ärva all den avlidnes egendom. Den av våra arvingar som efter den först avlidna gjort anspråk på sin laglott skall emellertid ej erhålla ytterligare arv". 1 barn och 1 barnbarn vill ha ut sin laglott. Har nu fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket som registrerat den och dödsboet har en förlust med ca 6000 kr. Hur gör jag, begravningsbyrån kunde inte utan hänvisar till en jurist för arvsskifte. Behövs det, dödsboet är ju på minus.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Utgångspunkten är att arvingarna inte den avlidnes skulder, när en person avlider bildas ett dödsbo med dennes tillgångar och skulder, detta dödsbo är en självständig juridisk person. Om det efter bouppteckningen konstateras att dödsboets skulder överstiger dess tillgångar kommer arvingarna inte blir ersättningsskyldiga, men det finns inte heller något att ärva.Dödsbon upphör vanligtvis i samband med arvskiftet men när skulderna överstiger tillgångarna kan det istället avslutas genom att dödsbodelägarna ansöker om dödsboets försättande i konkurs. Då fördelas de tillgångar som trots allt finns mellan borgenärerna och skiftas utan att dödsbodelägarna riskerar att bli personligt betalningsansvariga för boets skulder.Se mer om konkursansökan https://lagen.nu/1987:672#K2P1S1Vänligen,

Avliden testamentstagare

2014-10-21 i Testamente
FRÅGA |Jag är tillsammans med en syster, en avliden bror (yngst), 8 kusiner och en svägerska (gift med yngre bror) med i ett testamente efter en nu avliden morbror. Vad gäller för andelen för den avlidne yngste brodern? Tillfaller den min syster och mig?
Zozan Akay |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom testamentstagaren, dvs. din yngre bror, har avlidit innan testator kan testamentet inte verkställas i dess ordalydelse vad gäller din brors del. Därför bör testamentet tolkas, och din avlidne morbrors yttersta vilja försöka klarläggas. På grund av att din bror är en legal släktarvinge till din morbror kan testamentet tolkas på så vis att din morbrors vilja var att din yngre broders del ska tillfalla hans arvsberättigade. I detta fall skulle i första hand din svägerska anses vara arvsberättigad efter din avlidne bror, förutsatt att dem var gifta vid din brors bortgång. Slutsatsen blir att, om din morbrors vilja inte manifesterats på annat sätt, din svägerska bör få sin avlidne makes del i testamentet. Hoppas detta var till hjälp!Om du har ytterligare frågor kan du maila mig på Zozan.akay@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Skillnad mellan sambo och äktenskap vad gäller arv

2014-10-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi har två barn var i tidigare äktenskap. Vi är idag sambo. Vad händer när en av oss dör? Skillnad om vi gifter oss eller fortsätter vara sambo? Vi har båda uppfattningen att våra resp barn ska ärva sin förälder (direkt). Vad "är bäst"?
Björn Sundin |Hej och tack för er frågaJag inleder med att besvara vad som händer om någon av er avlider när ni är sambo: Vid frånfälle av antingen dig eller din sambo innebär det att ert samboförhållande upplöses enligt sambolagen 1§ (SamboL) och om den efterlevande sambon inte påkallar någon bodelning kommer den avlidnes arvingar, med lika stor rätt, ärva dennes kvarlåtenskap enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Om den efterlevande påkallar bodelning (samboL 8§) ska er samboegendom, efter avräknande av skulder som härrör från samboegendomen, delas mellan den efterlevande och den avlidnes arvingar (SamboL 14§). Med samboegendom avses gemensam bostad och bohag om detta förvärvats för gemensamt bruk, 3§ sambolagen. Exempel skulle kunna vara bostaden ni bor i, om denna förvärvats med syfte att den skulle vara er gemensamma bostad. Har någon av er däremot ”haft med” sig bostaden in i samboförhållandet utgörden troligen inte samboegendom då den inte är införskaffad med syfte som er gemensamma bostad. Egendom som en sambo haft med sig in i samboförhållandet är alltså dennes egna om syftet vid införskaffningen inte var att detta skulle utgöra samboegendom. Egendom som inte är samboegendom plus egendom som den avlidne fått genom bodelning utgör dennes kvarlåtenskap och ärvs direkt av dennes barn, 2 kap 1 § ÄB. Om ni gifter er blir läget annorlunda:I ett äktenskap utgör alla egendom som huvudregel giftorättsgods om det inte är enskild egendom enligt 7 kap 1 och 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Vid upplösande av äktenskap ska en bodelning göras och förenklat innebär det att giftorättsgodset ska räknas ihop, skulder räknas av, och summan sedan delas lika mellan makarna 9-11 Kap ÄktB. Den del som tillräknas den avlidne utgör arvslotten efter denne. Som huvudregel ska den efterlevande makan/maken då ärva den avlidnes arvslott om denne inte har några särkullbarn enligt ÄB 3kap 1§, dessa har då bättre rätt till sin avlidna förälders egendom och ärver denna direkt. I ert fall kommer alltså den avlidnes barn ärva arvslotten efter sin förälder. Skillnaden mellan sambo och giftaSkillnaderna mellan sambo och gifta består alltså bland annat, men framförallt i att mer egendom blir föremål för delning i ett äktenskap än i ett samboförhållande. Som huvudregel utgör nästan all egendom giftorättsgods i ett äktenskap och ska därför delas. Innebörden av detta kan bli att den avlidnes kvarlåtenskap blir mindre än vad den var under dennes livstid (om denne haft mer giftorättsgods än den andre och får ”dela med sig” till den andre), vilket gör att arvet kan bli mindre än vad det varit om det varit fråga om ett samboförhållande. Naturligtvis innebär detta att läget kan bli det omvända (den avlidnes ”del” ökar på samma sätt) Ett sammanfattande svar på frågan ”vad som är bäst” beror helt på vad ni vill. Era respektive barn kommer ärva sin förälder direkt oavsett om ni varit sambos eller gifta, skillnaden ligger i fördelningen av er egendom och därmed barnens arvslott. Jag hoppas ni fått svar på era frågorLänkar till ovan nämnda författningar finns nedanSambolagen https://lagen.nu/2003:376Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230#A3Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K3Vänligen

Regler kring efterarv och bröstarvinges rätt till laglott

2014-10-21 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min far gick bort för 4 år sedan. Jag behöver pengar så min fråga är, kan mina föräldrar ha skrivit I sitt testamente att min mor äger all rätt till alla pengar efter min far? Har inte vi barn rätt att dela min fars del med mor? Hon får halva och vi syskon får dela på fars andra halva? Kan det vara skrivet så att vi barn inte har rätt till något arv förrän mor går bort?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Dina föräldrar har rätt att testamentera sin egendom till varandra. Testamentena får dock inte innebära att du och dina syskon, i egenskap av bröstarvingar (barn i direkt nedstigande led) beskärs eran rätt till laglott. I detta fall förstår jag det som att det är din far som har testamenterat sin egendom till din mor.Enligt 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken utgör laglotten hälften av den arvslott du och dina syskon haft rätt till från din far om han ej testamenterat bort sin egendom till din mor. Om testamentet inkräktar på din och dina syskons laglott har ni, enligt 7 kapitlet 3 § 1 stycket Ärvdabalken, rätt att kräva att testamentet jämkas så att ni därmed får rätt till er respektive laglott. Rätten att kräva jämkning av testamentet bortfaller dock om ni inte inom sex månader från det att ni delgavs testamentet (genom att testamentshandlingen i bestyrkt avskrift överlämnades till er) hör av er till testamentstagaren (eran mor) och ger till känna att ni kräver er laglott, se 7 kapitlet 3 § 3 stycket och 14 kapitlet 4 § 1-2 stycket Ärvdabalken.Det är dock viktigt att påpeka att en jämkning av testamentet inte innebär att du därmed får ut din laglott på en gång, se 7 kapitlet 3 § 2 stycket Ärvdabalken. Då du inte är ett särkullbarn på din fars sida (barn som den avlidne har med någon annan än dennes efterlevande make) så ska nämligen enligt 3 kapitlet 1 § 1 stycket Ärvdabalken din fars egendom tillfalla din mor, då hon utgör din fars efterlevande make. Detta har sin grund i den arvsrättsliga målsättningen att efterlevande make ska skyddas ekonomiskt i den mån inget särkullbarn på den avlidnes sida blir lidande. När din mor sedermera avlider kommer du dock, som en del av arvet efter din mor, att få ta del av arvet efter din far, se 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Rätten till arv för sambos barn

2014-10-21 i Sambo
FRÅGA |Gällande arvsrätt f biologiska barn. Mina döttrars far har avlidit o efterlämnat skulder. Dock finns en bostadsrätt som han o hans sambo bort i ca 4 år. Den köptes efter att de tillsammans sålt en fd hyresrätt s ombildats till bostadsrätt. Sambon står på lånen. De har levt tillsammans i 30 år. De har inga gemensamma barn o sambon har inga egna. Min fråga : har mina döttrar rätt till en del av lägenheten? De vill att sambon ska bo kvar i lägenheten. Tacksam f svar Döttrarna är förkrossade över faderns slutliga svek, att lämna allt detta till dem efter ett långt liv av besvikelser. 
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. När en sambo avlider, så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter sambons dödsfall har endast den efterlevande sambon rätt att påkalla bodelning (18 § sambolagen). Den avlidnes arvingar (t.ex. barn) har inte denna rättighet. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte som mellan makar, en skyldighet. Den efterlevande sambon kan således undgå att utnyttja sin rätt till bodelning om han eller hon skulle förlora på det. En begäran om bodelning ska framställas, av den efterlevande sambon, senast när bouppteckningen förrättas. De tillgångar som ska ingå i bodelningen, är de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde, det vill säga då den ena sambon gick bort. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 § sambolagen). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§ sambolagen). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att ni gemensamt ska använda den. Detta innebär att egendom som ni själva ägde innan samboförhållandet, inte är samboegendom. Vid bodelning delar sambor på nettovärdet av samboegendomen. Detta innebär att en eventuell skuldavräkning ska ske av den egendom som samborna själva äger (13 § sambolagen). I första hand kan skuldavräkning endast ske för skulder som är hänförliga till någon samboegendom. Om jag uppfattat saken rätt, så ägde båda samborna bostadsrätten. I sådant fall föreligger så kallad samäganderätt, vilken i ert fall betyder att samborna äger hälften vardera av bostadsrätten. Sambon som har skulder på bostaden, ska avräkna dessa skulder från sin andel av bostadsrätten och sin andel av bohaget. Skulle skulderna vara större än vad sambon äger som samboegendom, får skulderna inte täckning av den andra sambons (dina döttrars fars) samboegendom. Då värdesätts den skuldsattes sambos samboegendom till noll kronor och kommer på så sätt inte "bidra" till bodelningen med sin egendom. Istället hälftendelas den icke-skuldsatta sambons överskott. Sambor ärver inte varandra (om de inte upprättat ett testamente till förmån för varandra). Detta innebär att det döttrarnas far tilldelas efter en eventuell bodelning, det är det som döttrarna kommer att ärva (2 kap. 1 § ärvdabalken). Görs ingen bodelning, behåller samborna det de äger sedan tidigare. I ditt fall tolkar jag det som att samborna ägde varsin hälft av bostadsrätten, varför döttrarna minst ha rätt till värdet av denna hälft. Emellertid ska skulderna först avräknas om de hänförliga till bostaden eller bohaget. Om en skuld inte är hänförlig till någon särskild egendom bör den i första hand täckas av egendom som inte ingår i bodelningen. Med hänsyn till borgenärernas intresse kan dock sådan skuld som inte är hänförlig till samboegendom få avräknas från samboegendomen i den mån betalning inte kan erhållas ut någon annan egendom som sambon äger (prop 1986/87:1 s. 105). Den efterlevande sambon har rätt till att behålla så mycket av egendomen, efter avdrag för skulder, som motsvarar två prisbasbelopp (18 § 2 st. sambolagen). Två prisbasbelopp motsvarar i år nästan 89 000 kr.För att sammanfatta detta så kan den efterlevande sambon, men måste inte, begära bodelning efter den andra sambon avlidit. I en eventuell bodelning ingår samboegendom. Samboegendomen utgörs av den gemensamma bostaden och bohaget. Innan själva hälftendelningen av samboegendomen ske, så ska vardera sambons skulder som är hänförliga till bostaden eller bohaget avräknas från sin egendom. En sambo kan aldrig gå in i en hälftendelning med ett underskott, utan i sådant fall värdesätts egendomen till noll kronor. Huruvida dina döttrar kommer ärva något av bostadsrätten är svårt att svara på med tanke på att jag inte vet de exakta värdena av bostaden, bohaget och skulderna. Dessutom är det för mig okänt vad skulderna hänför sig till. Men kärnan är att sambor inte ärver varandra och ett eventuellt överskott tillfaller döttrarna. Vänliga hälsningar,

Anhörig till avliden, stoppa bodelning/arvskifte

2014-10-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hejsan. Min farmor har avlidit och har två barn, min far och hans syster. Min fråga min far och vår familj vill ha bodelning. Kan hans syster neka bodelning?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Bodelning är något som sker mellan makar när deras äktenskap upplöses till följd av äktenskapsskillnad/dödsfall. Genom bodelningen fördelas makarnas tillgångar jämnt mellan dem, detta är alltså något som endast rör de som var gifta, i detta fall din farmor och den efterlevande maken. Jag misstänker dock att du egentligen undrar om din fars syster kan motsätta sig att arvskifte sker. Dvs, att din farmors kvarlåtenskap fördelas mellan arvingarna i enlighet med ärvdabalken (ÄB) eller i enlighet med ett testamente om något sådant finns. Vanligtvis sker ett arvskifte så fort bouppteckning (och eventuell bodelning) är gjord. I vissa fall kan dödsbodelägarna(arvingarna) dock välja att inte skifta dödsboet direkt. Detta kräver dock samtliga dödsbodelägares samtyckte eftersom det är dödsbodelägarna tillsammans som förvaltar dödsboet.Din fars syster kan alltså inte motsätta sig att arvskifte genomförs.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,