Efterarv vid testamente

2015-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin make har ett särkullsbarn från tidigare äktenskap. Vi har två gemensamma barn. Vi har skrivit inbördes testamente där det står att "den av oss som överlever den andra, skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap, av vad slag det vara må."Vår fråga är nu: Om jag avlider först, och min make ärver mig, innebär det då att särkullsbarnet, efter makens död, kommer att få dela även på den del som min make ärvde från mig.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om den efterlevande maken enligt testamentet skall ärva med fri förfoganderätt kommer det bli samma fördelning som enligt lag om du avlider först. Enligt 3:1 ÄB (ärvdabalken) ärver nämligen efterlevande make den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får därför vänta på arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När den andra föräldern avlider har därför de gemensamma barnen först rätt till efterarv efter den först avlidne föräldern enligt 3:2 ÄB. Det de gemensamma barnen skall utfå i efterarv är en kvotdel av den sist avlidnes kvarlåtenskap. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/2. Om det vid den efterlevande makens död exempelvis finns en behållning om 1 miljon skulle efterarvingarna då utfå 1/3 av detta i efterarv. Det som finns kvar av den sist avlidnes kvarlåtenskap när efterarvingarna utfått sitt efterarv, fördelas därefter mellan den sist avlidnes arvingar. Om den efterlevande maken har särkullbarn får särkullbarnen alltså inte del av arvet från den först avlidne, eftersom dennes arvingar skall utfå det i form av efterarv. Om den efterlevande maken enligt testamentet istället skall erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär det att de gemensamma barnen måste begära jämkning för utfående av laglott. Efterlevande make ärver dock även dessa laglotter fast med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens efterarv blir därför mindre om det finns ett testamente till efterlevande make med full äganderätt. En större del av den avlidnes kvarlåtenskap kan då fördelas mellan den sist avlidnes arvingar. Vänligen

Rätt till efterarv för särkullbarn

2015-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Vår far dog och efterlämnade testamente som ger "fri förfoganderätt erhålla all den efterlevandes kvarlåtenskap" till sin nya fru. Om mitt syskon och jag begär jämkning för att få ut våra laglotter, har vi som särkullsbarn rätt att få resterande del av arvslott då makan går bort?Hur räknas den ut då i sådant fall?Makan har också särkullsbarn.Kan hon reglera arvet under sin livstid? Alltså min och mitt syskons arvslott. I boet finns en fastighet med ett marknadsvärde av cirka 5 miljoner.Det finns ett sparande runt 100 000 kr.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis ¼.Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är ¼ av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet. Vänligen

Testamentstolkning och överlåtelseförbud

2015-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hur tolka detta? "TestamenteVid min bortgång ska min kvarlåtenskap tillfalla mina arvingar enligt lag med full äganderätt under följande villkor.Det är min vilja att lagfaren ägare till fastigheten skall var min äldste son XX. Detta under förutsättning att han löser ut mina övriga barn med ett belopp motsvarande 1/3 av gällande taxeringsvärde minus de inteckningar som belastar fastigheten. Fastigheten kan bara säljas på den öppna marknaden om samtliga mina kvarlevande barn samtycker därtill. Realisationsvinsten skall då delas lika mellan dem."Är det rätt att utgå ifrån taxeringsvärdet?Vi är 3 bröstarvingar. Ska två ärva 1/3 var eller ska de dela på 1/3?Kan man hindra att lagfaren ägare att sälja genom att villkora som ovan?Vad händer om XX inte kan lösa ut övriga? Blir vi då lagfarna ägare alla 3Vad händer om XX avlider och hans barn ärver fastigheten? Kan de sälja utan att resterande arvingar medger det?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!När ett testamente ska tolkas så finns det i Ärvdabalkens 11 kapitel regler kring detta. Enligt huvudregeln i 11 kap 1 § ska testamentet tolkas såsom testator skulle velat ha det, dvs man ska vid frågetecken kring hur innehållet i ett testamente ska tolkas försöka utröna hur den som skrev testamentet menade. Förhoppningsvis kan ni bröstarvingar tillsammans tolka ut hur testator menat, mina svar blir bara allmänna. Första frågan, om det är rätt att utgå ifrån taxeringsvärdet, måste besvaras jakande då det uttryckligen står i testamentet att det är testators önskan. Vad gäller frågan om betydelsen av 1/3, om det är 1/3 vardera eller att två stycken ska dela på 1/3 är ett exempel på sådant där man får försöka utröna vad testator avsett. Såhär som utomstående och med informationen att ni är tre bröstarvingar ligger det närmast till hands att anta att testator avsett att den arvinge som får huset skall lösa ut de andra två med 1/3 till vardera, så att ni tre ärver motsvarande 1/3 vardera av taxeringsvärdet. Ytterligare stöd för den tolkningen ger stadgandet att realisationsvinst vid försäljning på öppna marknaden ska delas lika mellan bröstarvingarna, dvs med 1/3 vardera.Om XX inte kan lösa ut övriga så återstår endera att ni samäger fastigheten eller att den säljs och ni delar på pengarna.Ett överlåtelseförbud (dvs förbud att sälja) i ett testamente är tillåtet och erkänns av rättsordningen, t ex i Utsökningsbalken 5 kap 5 § står att bla egendom som enligt föreskrift i testamente ej får överlåtas, i normalfallet inte heller kan utmätas.Överlåtelseförbudet gäller under testamenttagarens livstid, så om XX avlider så gäller det inte dennes barn.Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Testaments- och arvsfrågor

2015-03-30 i Testamente
FRÅGA |Vi har 3 gemensamma barn. Äldsta barnet är utvecklingsstörd och bor i gruppbostad. De två yngre har högskolestuderat och lånat till detta och vi vill därför ändra så att de får en lite större andel, eftersom vi inte har bidragit till deras studier i någon nämnvärd omfattning, däremot har den utv.störda bott nära oss hela tiden och på så sätt fått mera "favörer".Kan vi skriva ett testamente själva och ändra så att den utvecklingsstörda får sin laglott och de två andra delar på resterande? Har även tänkt lägga till att den som finns kvar sist har rätt att ge gåvor, t ex i samband med husförsäljning. Givetvis gåvor bara inom familjen. Måste det vara handskrivet? Räcker det att två bevittnar våra namnteckningar? Är det ok att vi förvarar detta i våra "vita arkiv" och att det gäller för framtiden eller till vi ev själva gör en förändring? Är det något mera vi bör tänka på för att det ska bli riktigt?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Det går utmärkt för er att upprätta ett testamente där ett av tre barn får ut sin laglott, och resterande del av kvarlåtenskapen delas mellan de andra barnen.Ett testamente måste följa vissa formkrav, dessa krav hittar man i Ärvdabalkens (ÄB) 10 kapitel. Detta är det absolut viktigaste att tänka på, eftersom ett testamente som inte uppfyller formkraven är ogiltigt. Så känner ni er osäkra är det en mycket god ide att ta hjälp med upprättandet.För att vara giltigt ska ett testamente i normalfallet (vissa undantag kan göras för s.k. nödtestamente) vara skriftligt, undertecknat av två samtidigt närvarande testamentsvittnen som vet att det är ett testamente de bevittnar underskriften av och som uppfyller kraven för att få vara vittnen. Slutligen ska testamentet vara undertecknat av testator. Dessa formkrav finns i ÄB 10 kap. 1 §. Det finns inget krav på att ett testamente ska vara daterat för att vara giltigt, men testamentsvittnena "bör" enligt ÄB 10 kap. 2 § anteckna datum för bevittnandet, detta är dock inget formkrav utan mer en rekommendation eller ett råd. Ett testamente måste alltså inte vara handskrivet, det går utmärkt att skriva det i ett ordbehandlingsprogram på datorn, och det är också det vanligaste. Men du och din man måste skriva under och när ni skriver under ska det bevittnas av två vittnen som uppfyller kraven (bland annat får det inte vara era barn eller nära släkting som bevittnar). Observera att du och din man måste skriva var sitt testamente.Testamentet gäller tills dess att det återkallas av testator eller testator upprättar ett nytt testamente. Så det gäller tills du eller din man väljer att återkalla, ändra eller ersätta era testamenten. Det går bra att förvara dem i vita arkivet, det finns inga krav på förvaringen men det är ju i ert intresse att det återfinns och dyker upp inför bodelningen. Om ni vill kan ni även ge era barn varsin kopia (det är dock originaltestamentet som gäller).Jag förstår inte riktigt din fråga om gåva?Vill du och din man ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni online få hjälp med detta till fast pris här, via Lawlines partner Avtal24.

Värdering av bohag vid bouppteckning

2015-03-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har nyligen avlidit och jag skall upprätta bouppteckning. Efterlevande maka finnes och två efterarvingar, inga särkullsbarn. Testamente ger allt till hustrun. Alla är överens. En praktisk sak är hur deras bohag skall tas upp i bouppteckningen. Eftersom mamma kommer att ärva allt och inga konstigheter föreligger och inte heller något särskilt värdefullt finns har jag tänkt att ange det schablonmässigt som 150 000:- på dem vardera, dvs 300 000:- totalt. Låter detta rimligt? Behövs någon form av specifikation?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Värdering av bohag görs vanligtvis enligt schablon. Endast om speciellt värdefulla tillgångar som tavlor och antikviteter finns så görs en speciell värdering av dessa. I ett fall som detta när din mor ärver allt spelar det ju inte värdet någon roll för att avgöra om fördelningen blir rättvis, hon ärver ju allt.Däremot reagerar jag på beloppet, 150 000:- var låter som ett väldigt högt belopp. Lös egendom ska i princip tas upp till sitt marknadsvärde. Därmed avses inte det högsta möjliga pris som egendomen skulle kunna tänkas betinga utan det värde som egendomen skulle inbringa vid en med tillbörlig omsorg genomförd försäljning för att avveckla dödsboet. Utan att veta vad det rör sig om för egendom kan jag inte svara på om det faktiskt är för högt, men jag föreslår att du gör en översiktlig granskning av det bohag som finns och funderar på vad det skulle kunna gå att sälja för. En bils marknadsvärde är t.ex mycket lägre efter några års användning jämfört med inköpspriset. Men som sagt, eftersom din mor ärver allt spelar det mindre roll att bohaget har värderats korrekt.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Arvsrätt för efterlevande make

2015-03-30 i Make
FRÅGA |Hejär gift sedan många år tillbaka och vi har tre vuxna barn, har en liten fundering nu när jag börjar komma till åren.jag skulle vilja ge förskott på arv till min fru så att jag vet att hon klarar sig i framtiden om ngt skulle hända mig förskottet gäller både fastigheter och pengar/aktier.-hur är lämpligt att göra?mvhThomas
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga!Vid arvsfrågor är Ärvdabalken tillämplig lag (se här). Av 3:1 Ärvdabalken framgår att den efterlevande maken ärver den bortgångna makens kvarlåtenskap. Egendomen ärvs med fri förfoganderätt, vilket innebär att din fru kan göra vad hon vill med egendomen förutom att testamentera bort den, se 3:2 Ärvdabalken. Du behöver därför inte oroa dig över att ge förskott på arv till din fru eftersom hon automatiskt ärver all din kvarlåtenskap. Desto viktigare är det att upprätta ett testamente där du beskriver hur du önskar fördela din egendom barnen emellan. Din fru får inte rätt till det som du testamenterar till dina barn, men det finns en skyddsregel i 3:1 Ärvdabalken som säger att efterlevande make alltid har rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen oavsett testamente.Vänligen

Syskons arvsrätt

2015-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag är frånskild utan egna barn. Mina enda anhöriga är en bror och en syster, båda yngre och båda bosatta i Kanada. Har de några rättigheter till min kvarlåtenskap i form av laglott eller dylikt?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Har den avlidne inga barn är det i första hand dennes föräldrar som ärver enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637). Om föräldrarna inte lever ärver den avlidnes syskon. Som svar på din fråga har alltså syskon arvsrätt. Har ett syskon avlidit ärver dennes barn. Därtill kan det vara bra att veta att det inte har någon betydelse vart dina syskon är bosatta. Med vänliga hälsningar

Testamentera bort arvslotter

2015-03-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är ett par sen 6 år tillbaka utan egna barn. Jag har barn sen innan men inte min sambo. Vi har pratat äktenskap men vi vill inte att något av mina barnen skall ärva/få något av det jag äger - som vid eventuella köp av min sambos barndoms hem. Kan man skriver ett äktenskapsförord om att vid giftermål kommer allt jag äger vara hennes till 100% om jag skulle gå bort innan henne och ingen av barnen kan göra något åt det.Ville skydda henne inför framtiden och vill inte att mina barn ska kunna förstöra det vi har haft tillsammans.
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Om du är gift när du dör ärver din fru som huvudregel all din egendom, så kallad, kvarlåtenskap. Men det finns undantag från denna regel om det är så att du har bröstarvingar som inte också är din makas barn. Då har dessa barn rätt till sin så kallade arvslott före din makas arvsrätt enligt 3:1 Ärvdabalken.Arvslotten är all kvarlåtenskap, vilket innebär att om du har egendom för 400 000 och två barn, ärver de vardera 200 000. Vill du att din fru skall få del av den kvarlåtenskapen kan du genom testamente ge henne del av den. Du kan dock inte testamentera all egendom. Dina barn har arvsrätt och därmed rätt till åtminstone sin så kallade laglott, detta utgör halva arvslotten. Alltså om man tar exemplet från ovan, med en kvarlåtenskap på 400 000, och dina barns arvslott är på 200 000, så har de då rätt till hälften av det, alltså 100 000 enligt 7:1 ÄrvdB. Testamenterar du trots detta all din kvarlåtenskap till din maka så har dina barn rätt, dock ingen skyldighet, att kräva ut sina laglotter från den kvarlåtenskap du testamenterat bort, enligt 7:5 ÄrvdB. Du kan med andra ord inte testamentera bort dina barns arvslotter. Om du köper din frus barndomshem blir huset din egendom, och den kan du inte genom äktenskapsförord göra till din frus enskilda egendom. Genom äktenskapsförord kan du endast göra din egen egendom till enskild. Vill du att din fru skall få huset måste du då överföra den till henne på ett annat sätt. Genom exempelvis gåva. Detta framgår av 7:3 Äktenskapsbalken.Hoppas detta kan vara till hjälpMVH