Anders Hedberg |Hej och tack för din fråga! Om du och din syster misstänker att tillgångar som rätteligen ska ingå i kvarlåtenskapen efter er farmor inte finns med i bouppteckningen kan det vara bra att veta att varje dödsbodeägare enligt ärvdabalken 20 kap. 6 § är skyldig att på uppmaning uppge vad han eller hon vet om vilka tillgångar som finns i dödsboet. Finns det en särskild s.k. bouppgivare (den som bäst känner till vilka tillgångar som finns i boet) ska denne intyga på heder och samvete att innehållet i bouppteckningsdokumentet är riktigt och att inga tillgångar avsiktligt har utelämnats (denna skyldighet har även de två gode männen som utsetts till bouppteckningsmän). Ni kan även kräva att vem som helst av dödsbodelägarna och eller de gode männen intygar bouppteckningens riktighet under ed inför domstol (tingsrätt). Ljuger de under ed riskerar de att straffas för mened, se brottsbalken 15 kap. 1 §. Om ni vill att de ska intyga under ed, vänd er till behörig tingsrätt för att få reda på hur ni går till väga för att ansöka om edgång enligt ärvdabalken 20 kap. 6 §.Vad gäller förvaltningen av dödsboet kan du och din syster i egenskap av dödsbodelägare dessutom ansöka hos tingsrätten om att den ska utse en boutredare (oftast en advokat) - se ärvdabalken 19 kap. 1 §. Denna person tar i så fall över förvaltningen av dödsboets egendom och ser bl.a. till att alla tillgångar som tillhörde er farmor vid hennes bortgång verkligen finns med. Arvet efter er farmor föll när hon gick bort, dvs. om era farföräldrar gemensamt ägde lägenheten vid den tidpunkten ska hennes andel av lägenhetens värde ingå i kvarlåtenskapen efter henne. När ni i framtiden ska få ut arvet efter era farföräldrar ska detta delas lika mellan dig och din syster å ena sidan och er farbror å den andra. Det är i nuläget inte er farbror, utan er farfar, som styr över vad som ska hända med arvet. Varken ni eller er farbror kommer alltså få ut något arv nu, utan först när er farfar går bort. Om det skulle vara så att er farfar skulle ge bort "lägenhetspengarna" till er farbror, bör detta ses som ett förskott på er farbrors arv. Er farbror är s.k. bröstarvinge till er farfar, och en gåva av betydande värde från en person till en av sina bröstarvingar presumeras vara ett förskott på bröstarvingens arv; särskilt om du och din syster inte får en gåva värd ungefär lika mycket. Vid den framtida beräkningen av vad som ingår i kvarlåtenskapen efter er farfar läggs då det som finns kvar ihop med ”lägenhetspengarna”. Er farbror får avräkna dessa från sin del av arvet. Du och din syster träder i er fars ställe vad gäller arvet efter er farmor och kan inte göras lottlösa. Ni har rätt till hälften var av den laglott som skulle tillfallit er far när er farfar går bort. Under förutsättning att er far inte hade fler syskon än er farbror utgör er fars laglott en fjärdedel av den totala förmögenheten som er farfar lämnar efter sig när han dör (jfr ärvdabalken 7 kap. 1 §). Du och din syster har rätt till hälften var av er fars laglott, dvs. en åttondel var av denna totala förmögenhet. Skulle er farfar skriva ett testamente enligt vilket ni skulle få ut mindre än detta värde kan ni enligt ärvdabalken 7 kap. 4 § väcka talan i domstol om att jämka testamentet. Om domstolen jämkar testamentet blir det overksamt i den del det inte berättigar er till er laglott. Varmt välkommen åter om du har några ytterligare frågor!  Vänligen,

Caroline Degerfeldt |Hej och tack för din fråga!Ett barn har alltid rätt till sin laglott från sin förälder (hälften av arvslotten = det barnet skulle fått ut om testamente inte fanns), ÄB 7:1. Att det är ett särkullbarn saknar betydelse. Det går således inte göra sitt barn arvlöst genom testamente i Sverige. Dock måste ett barn för att kunna få ut sin laglott efter sin förälders död påkalla jämkning i testamentet om föräldern testamenterat bort egendomen, detta står i ÄB 7:3. Innebörden är att inom sex månader efter delgivningen av testamentet måste ett barn till testamentstagaren framställa krav om att få ut sin laglott. Annars förlorar barnet sin rätt att få ut sin laglott.Svaret på din fråga är alltså att det inte går att frånta ett barn sin rätt till laglott efter sin förälder genom testamente. Dock måste barnet vara på sin vakt för att påkalla jämkning hos testamentstagaren inom sex månader från delgivningen av testamentet för att få ut sin laglott.Hoppas detta var till hjälp, med vänlig hälsning

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Till att börja med framgår av din fråga att det inte är helt utrett huruvida barnbarnen faktiskt har fått något eller om det har varit en skentransaktion. Har barnbarnen fritt kunna förfoga över de aktier som har stått i deras namn bör detta fortfarande kunna ses som en gåva. När det gäller gåvor från arvlåtare till bröstarvingar eller bröstarvingarnas arvingar kan detta ses som ett förskott på arv pga av att barnbarnen står så att säga på tur i arvsordningen efter bröstarvingarna. Av 6 kap. Ärvdabalken (ÄB) framgår i 1 paragrafen att en gåva ska ses som förskott på arv om ingenting annat uttryckligen anges. Av informationen jag fått att döma finns inget som antyder på att gåvorna inte ska ses som förskott på arv. Vidare framgår det av 3 paragrafen att det är värdet vid gåvans mottagande som ska användas vid avräkningen. Det bör alltså vara värdet av aktierna när din far skänkte dessa som bir vägledande. Vad som dock kan nämnas i sammanhanget är att bröstarvingarna fortfarande har rätt till sin laglott och med hjälp av reglerna i 7 kap ÄB finns vissa möjligheter till jämkning för att skiftet ska bli korrekt. Reglerna i ÄB kan du hitta här: https://lagen.nu/1958:637#K6   Hoppas detta var svar på din fråga. Med Vänliga hälsningar

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Till att börja med verkar det som att du har förstått hur regleringen av fröskott på arv ser ut, så jag tänker att jag kan försöka att ytterligare förtydliga detta. Reglerna om förskott på arv finns i 6 kap. ärvdabalken (ÄB). I 1 paragrafen framgår, precis som framgår av din fråga, att det som ges till en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska avräknas som förskott på arv om inget annat framgår. Vad som kan bryta presumtionen att gåvan är ett förskott är om arvlåtaren uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som ett förskott. Vidare framgår det av 3 paragrafen 6 kap. ÄB att det är gåvans värde vid mottagandet som ska ligga till grund vid en eventuell avräkning. Detta gäller båse fast egendom och andra tillgångar så som till exempel pengar. Vad gäller andra delen i din fråga är det ytterligare en sak som får tilläggas. Nämligen att bröstarvingar har rätt till sin laglott. Tanken med förskott är att det ska räknas av så att den eller de bröstarvingar som inte ännu erhållit sin laglott ska kunna få ut sin del. Skulle det vara så att den första bröstarvingen fått ut mer än sin laglott och att bröstarvinge nr 2 inte kan få sin lott pga att det saknas medel bör alltså en del av förskottet kunna skiftas för att laglotten inte får kränkas. Detta kan du läsa mer om i 7 kap 3 - 4 paragrafen ÄB. ÄB kan du för övrigt hitta här: https://lagen.nu/1958:637#K6 Jag hoppas detta var svar på din fråga.     Med vänliga hälsningar  

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Av 6 kap. 1 § 1 st. Jordabalken (JB) framgår att en gåva som ges till en arvinge under arvlåtarens livstid ska  avräknas som förskott på arv. Precis som du skrivit i din fråga kan dock arvlåtaren uttryckligen ange att gåvan inte ska ses som ett förskott och därmed bryta presumptionen om att så är fallet. I detta fall tyder ju det du skriver att din mors faktiska åsikt var att gåvan av fastigheten inte skulle ses som ett förskott på arvet. Vad som dock kan bli problem är att det vid en eventuell tvist generellt sett är så att den som påstår något också har bevisbördan för det påstådda. I ert fall skulle ni alltså behöva bevisa att er mors avsikt var att gåvan inte skulle ses som förskott på arv. Just hur de omständigheter som föreligger i ert fall skulle tolkas är svårt att säga, men att ni har fler inblandade som menar att hennes åsikt var som du säger bör kunna vara till er fördel. Reglerna om förskott på arv hittar du https://lagen.nu/1958:637#K6 Hoppas svaret hjälper dig. Med vänliga hälsningar  

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Som jag uppfattar frågan rör det sig om huruvida A kan avstå den i testamentet stipulerade rätten till arv till förmån för de med B gemensamma barnen. Av Ärvdabalken (ÄB) 2 och 3 kap framgår hur arv skiftas mellan barn och efterlevande makar. De viktigaste lagrummen för denna fråga är 2 kap 1 § och 3 kap 1 §. Vad som stadgas i dessa lagrum är att bröstarvingar, alltså barn till i det här fallet B har rätt till en laglott. Av 7 kap. 1 § framgår att laglotten är hälften av den arvslott som tillfaller bröstarvingen. I 3 kap 1 § framgår det vidare att den efterlevande maken har rätt till kvarlåtenskapen oavsett laglotter. Ett undantag är dock om det finns barn från ett annat äktenskap, så jkallade särkullbarn. Dessa barn har okränkbar rätt till sin laglott och denna kan inte avtalas bort. Det är bara barnen själva som kan avstå sin direkta rätt till laglott till förmån för den efterlevande maken.   Alltså kan A till viss del förfördela barnen i det nuvarande äktenskapet. Dock kan A inte ta ifrån de barn som finns från tidigare äktenskap deras rätt till laglott. Reglerna hittar du här: https://lagen.nu/1958:637#K7 Jag hoppas svaret bringade klarhet kring dina funderingar Med vänlig hälsning

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Till att börja med stadgas i lagen om internationella rättsförhållanden rörande dödsbon att den lag som ska tillämpas är den var arvlåtaren är medborgare. I detta fall skulle det således bli den danska arvsrättens regler som är tillämpliga. Gällande dansk arvsrätt så har jag tyvärr inte den insyn som krävs för att kunna ge ett kvalificerat svar om exakt hur regleringen ser ut. Dock bör det faktum att fin far är registrerad som just far till dig i Sverige kunna användas även i Danmark. Då våra kunskaper om den danska rätten inte sträcker sig tillräckligt långt råder jag dig till att kontakta någon som besitter större kunskaper än oss. En idé som en tidigare rådgivare har gett var att kontakta den svenska ambasaden i  i Köpenhamn, för rådgivning i dansk lag. Telefonnumret är +45 33 36 03 70. Jag hoppas svaret hjälper dig på vägen. Med vänlig hälsning

Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!När någon som är gift avlider blir äktenskapet upplöst och en bodelning görs. Eftersom arvet som din mor ärvde är enskild egendom ingår den inte i bodelningen (10 kap 1 § äktenskapsbalken). Det som tillfaller din mor genom bodelningen blir hennes kvarlåtenskap och den egendom som går i arv efter henne. När det endast finns gemensamma barn så ärver först den efterlevande maken och när han/hon dör ärver sedan barnen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär alltså att det är din far som ärver allting efter din mor och att ni barn får er del av arvet efter er mor när han avlider. Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning