Går skulder i arv vid bortgång?

2015-03-06 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har skulder och Inga tillgaangar utom bilar. Skulderna aer 150000 hos SEB och 30000 hos Entercard. Aerver min arvingar dessa skulder i haendelse av min bortgaang?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Enligt svensk rätt ärver man inte andras skulder. Vid din död kommer dina tillgångar och skulder att bilda ett dödsbo. Tillgångarna i detta skall betala dina skulder och dödsbodelägarna (dina arvingar) ansvarar ej personligen för skulderna. Innan utdelning till arvingar sker ur dödsboet skall skulderna betalas. Om det inte finns tillräckliga tillgångar för att betala skulderna kommer överskridande del att avskrivas.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Betydelsen av ett äktenskapsförord vid fördelning av arv

2015-03-06 i Enskild egendom
FRÅGA |Min fru har avlidit. Vi var gifta med äktenskapsförord innebärande att all egendom skulle vara enskild, såväl den egendom som ägdes som den som införskaffades, vari den andra inte skulle ha någon giftorätt. Vi har båda barn från tidigare äktenskap men inga gemensamma barn. Min fråga är om jag ärver något från min fru eller är det bara hennes barn som ärver henne? Finns det någon möjlighet att jag kan sitta kvar i orubbat bo? Min frus tillgångar minus skulder är ca 1,2 miljoner kronor. Mina tillgångar minus skulder är väsentligt större. Vi har en gemensamt ägd bostadsrätt som jag har rätt att överta, enligt tidigare fråga till er. Ingen motsätter sig heller att jag övertar bostadsrätten.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Fördelning av arv vid dödsfallHuvudregeln är att all egendom är giftorättsgods under förutsättning att den inte är enskild, se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken(ÄktB) här. Dock gäller vid dödsfall att den efterlevande maken/makan kommer att ärva allt, d.v.s. även den enskilda egendomen, med så kallad "fri förfoganderätt", se 3 kap. 1 § ÄB här. Detta kommer med en begränsning! Nämligen om det finns särkullbarn med i bilden(vilket det gör i ditt fall), så har barnen en rätt att direkt ärva sin förälder. Hennes särkullbarn har alltså en rätt att direkt få del av sitt arv från hennes kvarlåtenskap! Detta är ett undantag från huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB, som reglerar att den efterlevande makan har rätt till den bortgångnes kvarlåtenskap. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå från att ta ut arvet direkt och istället ta del av den andre makens bo vid dennes senare bortgång. Detta regleras i 3 kap. 2 § samt 3 kap. 9 § ÄB. Den totala arvslotten för barnen är hälften av hennes kvarlåtenskap, se 7 kap. 1 § ÄB. D.v.s. hennes barn tar en lika stor del av kvarlåtenskapen! Särkullbarnen har alltså i regel en rätt att direkt ärva sin mor om de vill, men kan likväl avstå från att göra det helt eller avstå från arvet till förmån för den efterlevande makan, d.v.s. dig. I ett sådant scenario tar de del av efterarvet vid din bortgång. Poängen med att ha enskild egendom är att sådan egendom inte skall ingå i en framtida bodelning. Därför blir svaret på din fråga att nej, Du kommer inte att sitta i ett orubbat bo, då hennes särkullbarn har rätt att ärva hennes enskilda egendom då denna ej skall ingå i en bodelning. Dock gäller att efterlevande make, så långt kvarlåtenskapen räcker, har rätt till egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp, se 3 kap. 1 § ÄktB. Prisbasbeloppet ligger idag på 36 396 kr, se 2 kap. 6-7 §§ socialförsäkringsbalken här.Avseende bostadsrätten finns inte mycket mer att tillägga då Du redan synes ha fått svar angående det. Jag hoppas att Du har fått svar på din fråga! Om Du har några frågor eller funderingar i övrigt, så är Du välkommen att kontakta mig. Jag nås bäst på: Anes.Sabic@lawline.se. Om Du känner att Du behöver vidare konsultation med en yrkesverksam jurist, så rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår samarbetspartner, Familjens Jurist. Det är Sveriges största familjejuridiska byrå som har stor erfarenhet från sådana här ärenden. Du kan boka tid direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Adoptivbarns arvslott

2015-03-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag adopterades 1953 av ett par som skilde sig 1957. Han gifte om sig och fick 2 barn. Den frun är avliden. Nu har han avlidit och jag undrar hur jag ärver honom. 1/3 eller mindre?
Martin Persson |Tack för din fråga!Först kan man konstatera att adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn, vilket framkommer ur lagkommentaren till 2 kap 1 § 1 st ärvdabalken, varför du alltså också räknas som bröstarvinge till din adoptivfar.Ur lagrummets andra stycke framkommer vidare att bröstarvingarna taga lika lott, det vill säga finns det tre barn efter fadern blir alltså din andel en tredjedel av kvarlåtenskapen. Däremot finns en annan sak att beakta i 7 kap 1 § ÄB, en bröstarvinges laglott är nämligen hälften av den uträknade arvslotten - med laglott avses den lott som du har juridiskt rätt till och kan utkräva. Resterande del, hälften av den totala kvarlåtenskapen, kan arvlåtaren fritt testamentera över.I vissa fall förekommer dessutom att arvlåtaren har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap, i ett sådant fall kan du begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott enligt 7 kap 3 § ÄB. En sådan jämkning måste påkallas inom sex månader från att du delgivits det eventuella testamentet vilket framgår ur 7 kap 6 § ÄB.Slutsatsen blir alltså att din arvslott uppgår till en tredjedel av kvarlåtenskapen om det inte förekommer något testamente, om det däremot finns ett testamente uppgår din andel, tillika laglotten, till lägst en sjättedel av kvarlåtenskapen. Eventuellt återstående medel delas enligt arvslotten. För att ytterligare förtydliga detta ges här två exempel:1. Fadern F avlider och efterlämnar barnen A, B och C. Hans kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kr. Inget testamente finns. Barnens respektive arvslott blir alltså 1/3, 300 000 kr.2. Fadern F avlider och efterlämnar barnen A, B och C. Hans kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kr. Det finns här ett testamente som lämnar 300 000 kr till en stiftelse. Barnens laglott måste då räknas ut, som alltså är 1/6 av 900 000, 150 000 kr vardera. Då återstår alltså 150 000 kr (900 000 - 300 000 - (150 000 x 3)) att fördela. Dessa fördelas då enligt den ordinarie arvslottens andel som är på 1/3, alltså 50 000 kr ytterligare till respektive barn. A, B och C får således 200 000 kr vardera.Vänligen,

Vad händer vid dödsfall med ett hus som är enskild egendom?

2015-03-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag och min man är gifta. Huset vi bor i ägs av min man till 100% och är enskild egendom (arv från hans mamma). Vem ärver huset om min man dör före mig? Vi har ett gemensamt barn och min man har ett särkullbarn.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att huset är enskild egendom innebär att det inte skulle ingå i bodelningen om en av er - exempelvis din man - dog (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230, innebär ju att endast giftorättsgods ingår, och enskild egendom är inte giftorättsgods). Alltså skulle huset först och främst till 100 % tillhöra dödsboet. Frågan är då som händer vid arvskiftet. Jag förutsätter här att det inte finns något testamente, men självklart skulle det kunna påverka svaret.Det som ärvs enligt lag är i princip inte enskilda saker (såsom hus, bankkonto, möbler och så vidare), utan ett förmögenhetsvärde. Detta skall fördelas efter bestämmelserna i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Om din man skulle dö, skulle för det första hans särkullbarn ha rätt att kräva ut sitt arv (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Eftersom din man har två barn, skulle det innefatta hälften av förmögenhetsvärdet av din mans tillgångar efter bodelningen (i princip tillgångar minus skulder). Om din mans egendom exempelvis skulle vara värd 1200000 kr och han hade skulder på 150000 kr, skulle alltså särkullbarnet ha rätt till egendom för (1200000-150000)/2=525000 kr. Den andra hälften kunde man tro skulle gå till ert gemensamma barn, men om du och din make fortfarande var gifta vid dödsfallet skulle denna hälft istället gå till dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken); ert gemensamma barn skulle alltså få vänta på arvet.Eftersom det är ett värde man ärver och inte särskilda ägodelar, får i princip arvingarna komma överens om vem som får vad. Utifrån vad jag vet är det alltså du och särkullbarnet som skulle få komma överens. Eftersom huset oftast är det mest värdefulla man äger, är det ju möjligt att om du skulle få det på din lott blir det inte tillräckligt över åt särkullbarnet. Du kunde då exempelvis lösa ut detta barn genom att betala pengar. Annars kanske ni skulle kunna komma överens om att äga en andel i huset var (då skulle ju särkullbarnet kunna få en del av vinsten vid en senare försäljning). Om det finns tillräckligt med egendom är det dock naturligtvis mest naturligt att du får huset. Det viktiga är dock som sagt att man får det "värde" som man skall ärva.Om man inte kan komma överens om en fördelning kan en arvinge begära att en skiftesman utses av tingsrätten (23 kap. 5 § Ärvdabalken), och om denna inte kan medla fram en frivillig lösning kan denne bestämma hur egendomen fördelas. Om det finns tillräckligt med egendom skulle du av naturliga skäl förmodligen även i detta fall få huset.En lösning som avviker lite från det jag har tagit upp hittills kunde vara att särkullbarnet valde att avstå från egendomen till förmån för dig (3 kap. 9 § Ärvdabalken). I så fall skulle naturligtvis du ärva bland annat hela huset, men i gengäld skulle särkullbarnet senare ha rätt att ärva en andel av din egendom (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Denna lösning är förstås mycket förmånlig för dig, men fungerar nog bäst om du har en nära relation till särkullbarnet.Sammanfattningsvis:Det är arvingarna som bestämmer vem som får vilken egendom, men man utgår ifrån vilket värde var och en skall ärva. Kommer man inte överens, kan en skiftesman utses. Det är då sannolikt att du skulle få huset på din lott om egendomen räckte till för det. Annars skulle du och särkullbarnet äga huset tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Efterlevande makes rätt till bostad

2015-03-06 i Make
FRÅGA |Vi är gifta har 2 barn var inga gemensamma min man är Dansk o jag Svensk, min man äger (100%) huset vi bor i vad händer om min man "går bort"? skall vi skriva över huset så vi äger 50% var!Tack på förhand.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider så ska en bodelning ske där det ekonomiska värdet av makarnas giftorättsgods läggs samman för att sedan delas lika mellan dem. Detta efter att avdrag för eventuella skulder har skett, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 11 kap. 3§ (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Observera att det endast är giftorättsgods som ska ingå vid bodelningen. Egendom som utgör enskild egendom skall såldes inte ingå. Vad som utgör enskild egendom regleras i ÄktB 7 kap. 2§ (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1) där det bland annat framgår att egendom som till följd av äktenskapsförord eller förbehåll i testamente eller gåvobrev utgör enskild egendom. Av frågan framgår det inte om huset ifråga utgör din makes enskilda egendom eller inte. Är så fallet så ska huset inte ingå vid en bodelning vilket skulle resultera i att det är din makes barn som ärver huset, om inget testamente finns som säger annat (återkommer till detta nedan). Är huset inte enskild egendom så utgör det giftorättsgods och skall således ingå vid bodelningen. Det spelar med andra ord ingen roll vid en bodelning om din make äger huset till 100 % eller om ni äger 50% vardera. Vid bodelningen skall som sagt egendom som utgör giftorättsgods delas lika mellan er. Nästa steg leder oss in i Ärvdabalken (ÄB) (här). I ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) stadgas att kvarlåtenskapen (din makes del efter bodelningen samt dennes enskilda egendom) ska tillfalla dig som efterlevande make. Det finns dock ett undantag från denna regel som aktualiseras när den först avlidne maken har barn från ett tidigare förhållande. Enligt ÄB 3 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) har dessa i egenskap av bröstarvingar (särkullbarn) till den avlidne maken rätt att direkt efter dennes död få ut sin arvslott. Din makes barn skall alltså dela på den avlidne makens kvarlåtenskap vilket innebär att du troligtvis skulle bli tvungen att lösa ut dem från huset. En möjlighet, för att motverka detta, skulle vara att din make upprättar ett testamente till förmån för dig som efterlevande make. Testamentet skulle såldes kunna reglera att det är du som ärver huset om din make skulle avlida före dig. Kom bara ihåg att din makes särkullbarn, trots testamentet, ändå alltid har rätt till halva sin arvslott i form av laglott enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Denna rätt kan inte kränkas genom testamente. En annan möjlighet är att din makes barn skjuter upp sin rätt att ta ut sitt arv direkt till förmån för dig enligt ÄB 3 kap. 9§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Detta skulle resultera i att de har rätt till så kallat "efterarv" vilket innebär att de ärver en kvotdel av din kvarlåtenskap när du avlider. Slutligen vill jag bara säga att Ärvdabalkens regler om arv även tillämpas då den avlidne var medborgare i ett annat nordiskt land (Danmark) men hade sin hemvist här i Sverige vilket innebär att så länge din make har hemvist i Sverige, dvs. bor här stadigvarande och planerar att stanna här, kommer svensk lag bestämma hur arvet efter din make skall fördelas. Detta enligt 2 kap 1 § Lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (https://lagen.nu/1937:81#K2P1S1). Undantag gäller för det fall att din makes bosättningen hade varat mindre än fem år och dödsboet begär att den avlidnes nationella lag ska tillämpas. Detta enligt 1 § lagen (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med arvet efter en ingift farbror?

2015-03-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag är arvtagare till en faster som gick bort för några år sedan. Min faster och ingifta farbror har inga barn eller föräldrar i livet. Eftersom min ingifta farbror levde vid min fasters bortgång fick jag och mina syskon ett brev från en juristfirma att när min "farbror" avlider inträder bodelning efter min faster. Min far är avliden ska tilläggas. Nu har min ingifta farbror avlidit. Dom enda arvtagare efter min faster är en syster till min faster och vi barn efter min fasters bror (pappa) Vad händer nu? Om jag fattar allt rätt ärver min faster 50% och vi syskon 1/6 vardera. Men vem ärver min ingifta farbror? Han har inga föräldrar eller barn i livet och han var ensamt barn. Om han inte testamenterat sina tillgångar går då arvet till allmänna arvsfonden?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Om ni är tre syskon, så har du förstått det rätt angående hur efterarvet efter din faster ska fördelas. Efterarvet efter din faster utgörs av hälften av den efterlevande makens (din farbror) bo, enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken. Hade din pappa levt hade han och hans andra syster ärvt 1/2 var av detta. Eftersom din pappa är avliden blir det du och dina syskon som ska dela på hans halva av efterarvet.När det gäller din ingifta farbrors kvarlåtenskap finns en regel i 3 kap. 8 § ärvdabalken, som säger att om det bara finns arvsberättigade efter en av makarna vid den efterlevande makens död, ska dessa arvingar ärva allt. Det blir alltså du och dina syskon som ärver allt, ingen del av arvet kommer att gå till Allmänna arvsfonden.Med vänlig hälsning,

Om testamentstagares död

2015-03-04 i Testamente
FRÅGA |Det är en kvinna som har avlidit som inte har några syskon eller egna barn eller andra arvvingar. Hon har skrivit ett testamente där hon har skrivit att allt ska tillfalla sin trolovade........Hennes trolovade dog för ett par år sedan. Går då arvet vidare till den trolovades arvvingar?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Utgångspunkten är att testamentet ska tolkas i enlighet med vad som kan antas vara kvinnans vilja, vilket framgår av Ärvdabalk (1958:637) 11:1 första stycket. Eftersom den trolovades arvingar dock inte är legala släktarvingar i relation till kvinnan så kan inte det arv som enligt testamentet hade tillfallit honom tillfalla hans egna arvingar, såvida inte kvinnan har givit några anvisningar för vem som ärver i händelse av den trolovade testamentstagarens död (Ärvdabalk 11:6).Med andra ord – om inte kvinnan har angivit i testamentet att hennes trolovades arvingar ärver henne i händelse av den trolovades död så kan inte den trolovades arvingar ärva henne. Om det däremot finns något i testamentet, eller någon annan omständighet, som kan tyckas peka i riktning mot att kvinnan avsåg att den trolovades egna arvingar skulle komma i fråga om att ärva henne så kan det dock finnas en möjlighet att testamentet kan tolkas i den riktningen i enlighet med huvudregeln i Ärvdabalk 11:1. Om så är fallet så rekommenderar jag att ni kontaktar en familjerättsjurist som har erfarenhet av att tolka den typen av handlingar för att hitta stöd för en sådan tolkning.Med vänlig hälsning

Sambors arvsrätt genom testamente

2015-03-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Vi är tre syskon vars pappa nyligen har avlidit, vår mamma är död sedan 21 år tillbaka, dom var gifta så pappa ärvde allt då. Pappas sambo säger nu att dom har ett testamente där det står att hon får bo kvar i "orubbat bo". Vi undrar nu om hon verkligen har rätt till detta då hon inte är ägare eller delägare till huset. Hon flyttade in till pappa så det är vårt barndomshem. Dom har inga barn ihop.Om hon nu har rätt till detta får hon då bo kvar hur länge som helst? Och innebär det även att hon ärver om huset skulle säljas?
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina fråga aktualiserar reglerna i sambolagen vilken du hittar (https://lagen.nu/2003:376) samt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). Viktigt att veta är att, till skillnad från gifta makar, så ärver inte sambor varandra (såvida ett testamente inte är upprättat till förmån för varandra men detta återkommer jag till). När ena sambon avlider finns det en rätt för efterlevande sambo att begära bodelning enligt sambolagen 8§ (https://lagen.nu/2003:376#P8S1) där endast samboegendom skall ingå. Vad som utgör samboegendom beskrivs i sambolagen 3§ (https://lagen.nu/2003:376#P3S1) där det framgår att sambors gemensamma bostad och bohag ugör samboegendom. Denna bestämmelse förutsätter att bostaden är införskaffad för ett gemensamt bruk, alltså i syfte att utgöra det gemensamma hemmet. Observera att det inte spelar någon roll vem som har köpt bostaden då det är syftet med köpet som är avgörande. Detta krav verkar dock inte uppfyllt i detta fall eftersom er pappas sambo flyttade in till honom i ert barndomshem i ett senare skede. Detta innebär att huset inte utgör samboegendom och skall därmed inte ingå vid en bodelning enligt huvudregeln. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från denna huvudregeln. Detta kan ske genom att sambos upprättar ett testamente sinsemellan. I frågan framgår det att er pappa vill att efterlevande sambo ska få bo kvar i "orubbat bo" vilket innebär att han vill att hon ska ha möjlighet att bo kvar i huset efter hans död. Testamentet skall såldes finnas där som en säkerhet för den efterlevande sambon.Er pappa har alltså laglig rätt att testamentera bort egendom till hans efterlevande sambo. Något att observera är dock att du och dina syskon i egenskap av bröstarvingar alltid har rätt till halva er arvslott i form av laglott vilket är en rätt som man inte kan kränka genom ett testamente, se ÄB 7 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). För att få ut er laglott så måste ni begära laglottsjämkning, se ÄB 7 kap. 3§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1), med andra ord, jämkning av testamentet. Resterande del (andra halvan av arvslotten) har dock er pappa rätt att testamentera bort till sin sambo. Av frågan framgår det inte om några begräningar fanns i testamentet gällande exempelvis vad som skall gälla för överlåtelse av huset, om det får säljas eller inte etc. Vanligt i ett testamente är att arvlåtaren skriver att det som återstår av bröstarvingarnas arvslott efter att lagotten har utgått till dessa ska tillfalla exempevis, efterlevande sambo med fri förfoganderätt. Detta innebär att sambon får full dispositionsrätt över huset och har därmed rätt att sälja, nyttja eller ge bort egendomen men inte testamtera bort den. Har sambon genom testamente erhållit egendom med fri förfoganderätt innebär detta att du och dina syskon har rätt till så kallat "efterarv" vilket betyder att ni har rätt att ärva er pappas sambo när hon går bort. Storleken av efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande sambons kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande sambon erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid tiden för er pappas död. Jag kan tyvärr inte ge något tydligare svar än detta då jag vet för lite om testamentets innehåll. Har du inte fått svar på dina frågor råder jag dig till att skicka in en ny fråga till Lawline där du förtydligar innehållet i testamentet. Lycka till! Med vänliga hälsningar,