Kan testamente bestridas?

2014-08-01 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min mammas sambo gick bort nyligen. De bodde i ett gemensamt hus. I hans testamente har han testamenterat över halva sin del av huset till min mamma. Hans son ärver den andra halvan. Nu säger sonen att han tänker bestrida detta då han anser att han bör ärva hela sin pappas del av huset. På vilka grunder kan man bestrida detta? Vad jag förstått så är det helt enligt reglerna att man skriver över halva sin del i tex ett gemensamt hus till en sambo, dock inte mer. Min mammas sambo hade ingen psykisk sjukdom eller liknande som man kan ange som anledning. Testamentet är skrivet av en jurist och bevittnat.
Victoria Nilsson |Hej!Då din mammas sambos son fått halva sambons halva av fastigheten så inkräktar förordnandet inte på hans rätt till laglott, varför testamentet inte kan bestridas på den grunden. De grunder som kvarstår för att bestrida testamentet är då att det förelåg formfel, 13:1 ärvdabalken (ÄB), att testamentet upprättats under psykisk störning, 13:2 ÄB, eller att sambon tvingats eller på något sätt otillbörligt påverkats att upprätta testamentet, 13:3 ÄB. Men om din mammas sambo upprättade eller lät upprätta testamentet av egen fri vilja och vid tidpunkten var frisk kan inte testamentet ogiltigförklaras med hjälp av 13:2-3 ÄB. Och om formkraven i 10 kap ÄB är uppfyllda, dvs att testamentet är skriftligt, underskrivet av sambon samt två vittnen som samtidigt närvarade och att vittnena inte är någon av de personer som omnämns i 10:4 (förenklat: inte är släkt med sambon eller din mamma), är inte heller 13:1 grund för ogiltighet. I så fall kan inte din mammas sambos son vinna framgång med ett eventuellt klander av testamentet, och din mamma kommer ärva halva fastighetshalvan.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Lagfart på dödsbos fastighet

2014-08-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min man dog för drygt tre är sedan och dödsboet är ännu oskiftat. Tillgångarna i dödsboet är det radhus jag ännu bor i och dödsboet består, förutom jag själv, tre särkullbarn. De har alla skrivit på arvsavstående för fastigheten och nu när jag måste sälja har jag ansökt hos Lantmäteriet om att helt överta lagfarten. Nu har jag fått avslag på ansökan med motiveringen: "Då det finns flera dödsbodelägare efter… kan inte lagfart beviljas med bouppteckningen som grund och eftersom man i arvsavståendena avstår en specifik egendom (vilket man inte kan göra utan att själv ha fått egendomen först) kan inte dessa hanlingar ligga till grund för lagfart för Maria Misan Berge(denna typ av avståenden av en specifik sak måste dessutom uppfylla formkraven för gåva, eftersom fastighetsinskrivningen bedömmer dessa som just gåva). Ansökan om lagfart avslås därför i enlighet med 20 kap 6 § 1 p Jordabalken" För mig är detta inte alls begripligt. Hur kan vi göra, jag och de andra dödsbodelägarna? Jag har inte råd att bo kvar, de övriga önskar ingen ekonomisk del i försäljningen utan vill att jag ska kunna använda ev överskott till kommande boende för mig.
Victoria Nilsson |Hej!Om Lantmäteriet inte godtog arvsavståendena så kan ni istället lösa problemet genom att upprätta en arvsskifteshandling. Arvsskiftet ska vara skriftligt och skrivas under av samtliga dödsbodelägare, 23:4 ärvdabalken. I arvsskiftet kan ni då välja att skifta fastigheten på dig, dvs skriva i arvsskifteshandlingen att fastigheten ska tillfalla dig. Resultatet blir då att fastigheten med full äganderätt tillfaller dig, således utan någon ekonomisk kompensation (om ni inte skriver in något om det i arvsskiftet) och utan att särkullbarnen har någon framtida rätt till fastigheten eller pengar du får vid en eventuell försäljning. Då kan du sedan använda arvsskifteshandlingen för att söka lagfart.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Bröstarvingars möjlighet att få ut pengar trots testamente

2014-07-30 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min svärfar avled juni -14 och min fru tillsammans med hennes syster är bröstarvingar. Svärfar var sedan många år omgift (inga gemensamma barn) och hans fru har inga barn tidigare heller. Min fru undrar att när testamentet skall gås igenom i augusti även om änkan sitter kvar i orubbat bo(och det är ok) det finns pengar och stora värden skog,mark,traktorer mm. Kan det bli om det skulle stå i testamentet att hon inte får några pengar nu utan får vänta ytterligare ? Hon känner att det är nu när våra barn är små som vi skulle ha nytta av pengarna. Kan hon ställa krav på att få ut några pengar "direkt" ?
Sarah Saajakari |Hej!Det kan ju till exempel stå i testamentet att fadern önskar att frun ärver med fri förfoganderätt och att hans bröstarvingar ärver honom när frun har avlidit. Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott, alltså hälften av arvslotten, oavsett vad det står i testamentet. För att din fru ska få ut sin laglott krävs en jämkning av testamentet, 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Jämkningen måste ske inom sex månader från det att din fru har tagit del av testamentet, 14 kap. 5 § (https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1).Det går även att klandra ett testamente via 13 kap ärvdabalken. Man kan då ogiltigförklara testamentet för att det inte uppfyller formkraven enligt 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1), eller någon utav grunderna i 2 och 3 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K13P2S1) - till exempel att testamentet upprättades under påverkan av psykiskt störning eller att personen har blivit lurad att upprätta testamentet. Det bör dock påpekas att om din fru väljer att angripa testamentet på det sättet för att få ut hela sin arvslott, bör hon även ha processkostnader och arvets storlek i åtanke innan hon klandrar testamentet. Även här måste klandret ske inom sex månader från delgivning, se 14 kap. 5 § ärvdabalken. Kraven är högt ställda för att ogiltigförklara ett testamente.Eftersom det kan bli svårt att ogiltigförklara testamentet helt är det förmodligen lättast för din fru att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Hon har sedan rätt till efterarv när faderns fru avlider. Efterarvet beräknas i andelar.Jag hoppas att svaret gav klarhet i frågan!Med vänliga hälsningar,

Avstående av arv och efterarv

2014-07-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej, för 6 år sedan gick min och min brors mamma bort. Hon var då gift med en man som ej är vår biologiska far. Han mer eller mindre såg till att vi skrev på ett anstånd med vårt arv tills den dagen han avlider. Vilket vi ångrade väldigt snabbt då han bränner alla pengar och lever lyxliv. Vi skrev på i tron att han var orolig för att han inte skulle kunna bo kvar, vilket visade sig vara en stor lögn då an verkligen hade pengar och dessutom får han ut en jätte bra och stor pension. Om det gick skulle vi båda direkt vilja få ut vår rätt till arvet redan idag men det går tydligen inte! Nu till min fråga. Han har två andra barn med en annan kvinna. Hur blir det med mitt och min brors arv när han dör. Har vi rätt till det arvet vi skulle ha haft den dagen vår mamma dog och att sedan hans barn får de pengar som blir över? Har vi så att säga förda tjing eller hur fungerar det?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Det stämmer att man inte kan ångra sitt beslut att avstå din arvslott till förmån för efterlevande make, och senare kräva att få ut detta medan den andre maken fortfarande är vid liv.Ni har rätt till den kvotdel i kvarlåtenskapen som var er mammas, medan mannens kvotdel ur kvarlåtenskapen tillfaller hans barn. Exempel: säg att den totala kvarlåtenskapen vid er mammas bortgång var 400 000 kr, och av detta belopp var ¾ er mammas egendom, och ¼ var mannens egendom. Om kvarlåtenskapen har minskat till 200 000 kr vid mannens bortgång har du och din bror rätt till ¾ av 200 000 kr, dvs. 150 000 kr, och mannens barn har rätt till ¼, dvs. 50 000 kr. Ni har alltså inte rätt att få ut exakt samma belopp/egendom som fanns vid er mammas bortgång, men ni har rätt till samma kvotdel.Hoppas det var svar på din fråga.Vänligen,

Testamentera bort makes arv?

2014-08-01 i Make
FRÅGA |Min mamma är 90 år och gravt dement och min pappa vill testamentera sin laglott direkt till mig och min bror är det möjligt?
Victoria Nilsson |Hej!Make har ingen ovillkorlig rätt att få arv, varför det är möjligt att genom testamente testamentera hela eller del av arvet, t.ex. barnens laglott, till annan än maken. Det enda skydd som finns är den basbeloppsregel som finns i 3:1 st. 2 ärvdabalken. Enligt regeln har efterlevande make rätt till egendom motsvarande fyra basbelopp (177 600 kr år 2014), men det är inklusive vad maken själv äger och får genom bodelning. Så om maken redan har mer än 177 600 kr finns det inga hinder för andre maken att testamentera sin egendom till annan person. Det är således möjligt för er pappa att testamentera att ni ska få ut era laglotter direkt för det fall att han avlider före er mamma.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Inbördes testamente mellan makar

2014-07-31 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett gift par sedan 40 år. Vi är 65 respektive 70 år Vi har inget testamente för närvarande. Vi är helt klara på att vi ska ärva varandra och att den andra partnern ska förfoga med äganderätt efter den andres frånfälle. Min hustru har en halvsyster - med 2 barn (17 och 19 år gamla) Jag har en bror som är adopterad . Så är även jag. Min bror har 2 vuxna döttrar - som har 2 barn- Vår vilja är att vi ska ärva varandra fullt ut. Att den efterlevande av oss ska ha förfoganderätt - äganderätt över arvet. Vi vill inte att bror, halvsyster med barn ska ärva något. Vi vill att den del som återstår efter oss båda ska skänkas till välgörande ändamål - som kommer att specificeras i testamentet. Hur ska vi formulera detta testament, så det klart och tydligt överensstämmer med vår vilja och som är juridiskt riktigt
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Jag skulle föreslå att ni upprättar ett inbördes testamente mellan er. Ett Inbördes testamente är beteckningen på ett testamente där två eller flera personer i ett gemensamt testamente förordnar om sin egendom. Det vanligaste är att två makar förordnar om att vid den förstes bortgång ska den efterlevande ärva allt och att vid den sistes bortgång ska förfaras på visst sätt. På så sätt kan ni se till att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap med full äganderätt. När den efterlevande maken sedan går bort reglerar testamentet även vad som händer med dennes kvarlåtenskap.Jag föreslår att ni kontaktar en jurist som hjälper er vid upprättandet av testamentet så att allt går rätt till. Om ni vill upprätta ett eget testamente så bör formuleringen tydligt uttrycka att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap med full äganderätt och att sedan vid dennes frånfälle ska all kvarlåtenskap skänkas till de välgörande ändåmål ni har bestämt.Vänligen,

Testamentera fastighet till efterlevande make

2014-07-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är nyligen gift och jag har ett barn sedan tidigare och min man har två barn sedan tidigare. Vi har inga gemensamma barn. Vi har äktenskapsförord där all egendom är enskild. Nu ska vi köps ett gemensamt hus och vi vill: 1) undanta huset från äktenskapsförordet 2) testamentera huset till den andre parten Vad jag förstår får då särskullsbarnen all den enskilda egendomen, samt laglotten från huset. Ex vid min bortgång får min dotter då 1/4 av husets värde? Har läst att hon vid min mans bortgång ändå skulle ha rätt till resterande av arvslotten från huset. Stämmer det och hur beräknas det då?
Linnea Ranvinge |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. All egendom som inte är enskild är giftorättsgods enligt 7 kap. 1-2 §§ äktenskapsbalken och ska delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar. Eftersom äktenskapsförord redan finns i det här fallet och detta anger att all egendom är enskild verkar det enklast att göra ett tillägg i äktenskapsförordet där det framgår att huset inte omfattas. Således kommer huset då att utgöra giftorättsgods. Viktigt att komma ihåg är att detta rör bodelningen och inte hur själva arvet fördelas. Äktenskapsförordet reglerar således vad som ska utgöra giftorättsgods respektive enskild egendom och därmed vad som kommer att tillfälla vem vid själva bodelningen. Sedan, när fördelningen är gjord, ska arvet skiftas och här får bl.a. laglott och testamente betydelse.När det gäller den andra frågan är huvudregeln att särkullbarnen får ut sin arvslott direkt när föräldern avlider (se 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken, ÄB). Om testamente finns som stadgar att den efterlevande maken ska ärva huset kommer särkullbarnen inte att ärva fastigheten, så länge övrig egendom täcker den laglott barnet har lagstadgad rätt till (vilket motsvarar halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB). Det är således endast om den övriga egendomen inte täcker laglotten som särkullbarnen har rätt till huset, och då endast till en så pass stor del som laglotten kräver.Tveka inte att höra av dig om du har fler funderingar.Med vänlig hälsning,

Enskild egendom och särkullbarn

2014-07-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan man genom äktenskapsförord hindra särkullbarn att ta ut sitt arv, då detta består i huset och skulle försätta hustrun i ett dilemma. Bli tvungen att sälja huset och bli utan bostad.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Ett alternativ är att göra huset till er hustrus enskilda egendom, vilket medför att enbart din hustrus arvingar kommer ärva huset. När någon av er går bort kommer inte fastigheten ingå i den bodelning som då görs mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken. Avlider du först kommer sålunda fastigheten oavkortat ingå i din hustrus kvarlåtenskap, och tillfalla hennes arvingar. Skulle din hustru gå bort först kommer fastigheten aldrig ingå i din kvarlåtenskap och således heller inte tillfalla ditt arvsberättigade barn. Alltså kommer ditt särkullbarn aldrig ärva huset, oavsett av vem av er som avlider först, om ni gör den till din hustrus enskilda egendom. Avlider din hustru först kommer hennes kvarlåtenskap, inkl. huset, tillfalla dig med fri förfoganderätt, dvs. att du får förfoga över kvarlåtenskapen som du vill förutom att du inte får testamentera bort den, se 3 kap. 1 § ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637. Vid din bortgång kommer sedan din hustrus del ur kvarlåtenskapen, inkl. huset, fördelas mellan hennes arvingar och din del ur kvarlåtenskapen delas mellan dina arvingar. Ni gör huset till din hustrus enskilda egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord där ni anger att den ska vara din hustrus enskilda egendom. Äktenskapsförordet ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. Det ska sedan registreras hos Skatteverket. (Se 7 kap. 3 § äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230 )Lycka till!Vänligen,