Klander av testamente

2014-04-23 i Testamente
FRÅGA |Finns blankett för klander av testamente? Testamentet uppfyller inte formkraven med bevittning.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för din fråga!För att klandra ett testamente skickar du in en stämningsansökan till tingsrätten på orten där du bor. I den beskriver du ditt yrkande (t.ex. att testamentet ska förklaras ogiltigt) samt redogör för omständigheterna som ligger till grund (testamentet har inte bevittnats korrekt) samt anger de bevis du vill åberopa (vittnen, skriftliga dokument etc). Vidare ska du betala in ansökningsavgiften om 450 kronor.Mer information om ansökningsförfarandet och länk till den blankett som ska användas för stämningsansökan hittar du här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ Lycka till!Mvh,

Tolkning av testamente

2014-04-21 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min farmor har gått bort. Min far är avliden. Nu är det så att jag och min farbror då ska ärva en jordbruksfastighet. Min "farfar" var inte min fars riktiga pappa men min farbrors riktga far. Farmor är mor till dem båda, min far var inte adopterad av "farfar" som också är avliden sen 10 år. I testamentet som är upprättat av dem båda står det att deras vilja är att båda våra söner ska ärva lika. Detta testamente är sedan godkännt av min far och farbror i boupptäckningen efter min "farfar" Den som nu gjort boupptäckningen efter farmor tolkar det hela 75/25 till min farbrors favör? Kan detta stämma? Vad jag förstår så kan min farbror kräva sin laglott, men det borde då bli 62,5/37,5
Victoria Nilsson |Hej!Om det av testamentet framgår att det också varit din "farfars" vilja att din far och din farbror ska ärva lika borde arvet nu fördelas 50/50 mellan dig och din farbror. Om det uttryckligen står att de vill att båda deras söner ska ärva lika så skulle jag tolka testamentet på det sättet. Du inträder i din fars ställe enligt 11:6 ärvabalken (ÄB). En hälftenfördelning inkräktar inte på din farbrors laglott, vilken motsvarar 50 % av arvet efter hans far, och 25 % av arvet efter hans mor (då han till sin mor är en av två barn), 7:1 ÄB.Att personen som gjort bouppteckningen nått en annan slutsats måste bero på att hen har tolkat testamentet annorlunda. Vilken tolkning som är rätt går inte att säga utan att veta vad som står i testamentet. Beroende på hur testamentet är formulerat skulle det nämligen vara möjligt att nå en annan slutats än den av mig ovan förespråkade. Mer detaljer behövs därför för att göra en fullständig bedömning.Innan du skriver på ett arvsskifte bör du därför skaffa dig klarhet i om testamentet har tolkats rätt av den för bouppteckningen ansvariga. Om tolkningen är felaktig är du inte skyldig att acceptera en 75/25-delning när ni skriver under arvsskiftet. Om du behöver rådgivning kring testamentets innebörd och vad för arv du har rätt till kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist för rådgivning (http://lawline.se/boka).Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Arv vid samtidig död

2014-04-20 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är änka. Min avlidne man och jag har ett gemensam dotter och det finns en halvsyster till min dotter (min avlidne mans barn från tidigare äktenskap). Vilka lagar gäller om vi (jag och min dotter avlider samtidigt), vid en olycka till exempel? Hon skulle vilja utesluta sin halvsyster från arv.
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!När två personer samtidigt dör kan det vara svårt att veta vem av dem som avled först. Därför finns en presumtionsregel i Ärvdabalken 1 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K1P2S1. Den innebär att man presumerar att arvingen dött före arvlåtaren vid fördelning av arvet. Det innebär att när arvet efter dig fördelas så presumeras det att din dotter avled före dig och därmed inte kan ärva. På samma sätt presumeras det att du avlidit innan henne när arvet efter henne ska fördelas. Om din dotter inte har några egna bröstarvingar ska arvet i första hand gå till hennes föräldrar. Eftersom hennes far är avliden och du vid en eventuell samtidig olycka presumeras vara avliden innan henne, ska arvet gå till hennes föräldrars barn. Detta innebär att hennes halvsyster och andra eventuella syskon ärver. För att din dotters kvarlåtenskap ska placeras enligt hennes önskan kan det vara en god idé för henne att skriva ett testamente. Vänligen

Fördelning av överlåtet arv inom äktenskap

2014-04-19 i Make
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående arv. När min mans far gick bort så ärvde han en del, min fråga är har jag rätt till häften?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Arvsrätten tillfaller den avlidnes avkomlingar, i detta fall din man. När utredning av dödsbo och skifte av arv sker är det således din man som innehar rättigheterna gällande sin del i dödsboet. Hur ni väljer att fördela era ekonomiska tillgångar inom äktenskapet är en fråga som inte regleras i lag. Vad som här kan sägas är att det förekommer två situationer där det kan bli fråga om rättighet eller inskränkning gällande din möjlighet att ta del av egendomen som överlåtits i samband med arvet.För det första kan fallet vara så att egendomen i samband med överlåtelsen villkorades med att den ska vara din mans enskilda egendom. Detta medför rättsligt att vid en äktenskapsskillnad kommer egendomen att falla utanför bodelningen om ni inte beslutar om annat. Din man kommer genom ett sådant villkor i samband med arvsöverlåtelsen få hela den ärvda egendomen. Däremot finns det inte heller i detta fall några regler gällande disponeringen av arvet under äktenskapets pågående, hur ni väljer att använda egendomen är alltså upp till er själva.Den andra situationen som kan föreligga medför en rättighet för dig. Det är om den egendom som överlåtits i samband med arvet till din man inte villkorats med att den ska vara enskild egendom. I sådant fall utgör egendomen giftorättsgods (om inte du och din man har beslutat annat genom äktenskapsförord) och kommer vid en äktenskapsskillnad utgöra en del av det giftorättsgods som ska fördelas lika mellan er. I en sådan situation kommer du indirekt få ta del av hälften av arvet genom den uppsplittring av egendom som görs.Någon direkt rätt att ta del av hälften av ett arv som överlåts till make förekommer således inte enligt lag.Vänligen,

Arvsrätt för arvlåtarens syskons avkomlingar

2014-04-21 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer om min farbror dör och inte har upprättat någon form av testamente. Hans enda släktingar är vi, min bror och jag, alla andra släktingar är döda. Jag och min bror har i vår tur en avliden syster, vars tre barn hade arvsrätt då deras mormor (alltså vår mamma) dog eftersom arvet "studsade" vidare på dem som är bröstarvingar. Nu undrar jag om samma sak händer om min farbror dör, d v s säga att arvet efter honom också går vidare till min avlidna systers barn om det inte finns ett testamente? Eller är det bara jag och min bror som ärver vår farbror?
Ida Walhagen |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I avsaknad av testamente när arvlåtaren saknar såväl bröstarvingar som föräldrar i livet är det arvlåtarens syskon som ärver, och i avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, 2 kap. 2 § ärvdabalken. Avkomlingar omfattar såväl barn som barnbarn etcetera till det avlidna syskonet (er far). Er avlidne systers barn kommer således att ha arvsrätt även efter er farbror. Vardera gren tar lika lott, så är det enbart ni fem som ska dela på ett eventuellt arv kommer du och din bror få 1/3 vardera medan din systers barn kommer att få 1/9 vardera av kvarlåtenskapen.Ärvdabalken hittar du här.Hoppas att detta besvarade din fråga!Vänligen

Hur länge är det möjligt att begära jämkning av testamente?

2014-04-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, efter hur många år efter någons död kan man kräva jämkning av arv. Min far-far gav min farbror hela arvet och min pappa fick inget nu ska farbrons barn få dela på arvet? Min pappa är bröstarvinge och kan väl kräva sin laglott? Gården är värd ca 10 0000 0000 så det handlar om en del slantar Farfar dog för ca 10 år sedan och pappa var för stolt att strida. Finns det någon juridisk rätt att kräva en ny delning av arvet? om ni förstår min fråga?Mvh jenny
David Hedendahl |Hej Jenny och tack för din fråga!Precis som du säger har bröstarvingar till den döde en jämkningsrätt, en rätt att påkalla jämkning för utfående av sin laglott (hälften av arvslotten). Denna rätt är lagfäst i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) 7:3 1 st. Samtidigt stadgas det i ÄB 7:3 3 st. att bröstarvingen förlorar jämkningsrätten om han eller hon inte meddelat testamentstagaren om sitt anspråk eller mot denne väckt talan inom sex månader. Tidsfristen inträder så fort bröstarvingen tagit del av testamentet på så sätt som stadgas i ÄB 14 kap. (i regel genom en bestyrkt avskrift av testamentet). Om så är fallet har din pappa inte längre någon lagstadgad rätt att begära jämkning av arvet.MVH

Förfalskat testamente: klander + påföljd?

2014-04-19 i Testamente
FRÅGA |Vad kan man göra om man vet att någon har förfalskat en namnteckning på ett testament? Vad är följderna för den som förfalskat och den som har upprättat testamentet?
Harry Westerman Wood |Hej,Tack för din fråga!Om man som arvinge misstänker att testamente är förfalskat, ska man väcka klander enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken (ÄB). Detta ska ske inom sex månader från det man delgavs testamentet.Man kan (även den som inte är arvinge) också göra en polisanmälan. I första hand kan det vara fråga om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § Brottsbalken). För urkundsförfalskning av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För att avgöra om brottet är grovt tittar man bl.a. på den förfalskade handlingens vikt och vad den använts till. Ett kassakvitto är t.ex. mindre allvarligt att förfalska än ett testamente.Om det falska testamentet använts till att få ut arv, eller på annat sätt inneburit vinning för förfalskaren och förlust för annan, kan det även vara fråga om bedrägeri (se 9 kap. Brottsbalken). Straffskalan för bedrägeri är densamma som för urkundsförfalskning (max två år för brott av normalgraden och max sex år för grovt brott). Användande av falsk handling (såsom testamente) är en omständighet som kan  göra brottet grovt.Påföljden beror såsom alltid på omständigheterna i fallet. Skulle det t.ex. röra sig om en mindre summa är det inte troligt att de längsta fängelsestraffen skulle utdömas.Vad gäller ansvaret för de olika aktörerna kan sägas att det inte är avgörande om man antingen förfalskat namnteckningen eller upprättat testamentet. Båda handlingarna kan bedömas som brott. Givetvis krävs (för ansvar) att den som enbart upprättat testamentet gjort det med uppsåt att upprätta ett falskt testamente (och för bedrägeri få vinning av det). Har personen upprättat testamentet i tron att den riktige testatorn skulle skriva under begås inget brott genom upprättandet. Vänligen,

Förskott på arv

2014-04-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Först, Tack för en väldigt bra service! Min frus och hennes systers far gick bort för ca 7 år sedan, han har 3 syskon som är i livet. Deras farmor gick bort i vintras och min fru och hennes syster är arvingar i deras fars frånvaro, rätta mig om jag har fel. Nu är det som så att min frus farmors hus såldes för ca 3 år sedan (hon har varit ensam de senaste ca 10åren), dessa pengarna trode min fru och hennes syster skulle dyka upp nu till boupptäckningen, men nädå...Då har de 3 barn som fanns i livet kommit överens om att dessa 3 ska dela på huspengarna när det såldes, anledningen till att huset såldes var att min frus farmor var dement och behövde flytta till "hemmet". Är det ok att bara ta pengarna och dela ut utan att min fru och hennes syster får vara med och dela, tydligen har inget gåvobrev upprättats heller.Tack på förhand!
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Gåvor som har ett ekonomiskt värde som en arvlåtare ger till bröstarvingar under livstiden räknas som förskott på arv som huvudregel. Har gåvan inget värde påverkar den inte arvet. Av vad jag förstår av din fråga rör det här något av ekonomiskt värde. Det finns undantag från att se gåvor som förskott på arv, nämligen om arvlåtaren föreskrivit annat eller det framgår av omständigheterna. Av vad jag förstår av din fråga finns det inget som tyder på att arvlåtare skulle uttryckt en vilja att detta inte var att se som förskott på arv. Därmed får man nog se det som om bröstarvingarna har fått ett förskott, vilket innebär att detta ska räknas av vid fördelning av arvet.  Vad gäller preskription för arv gäller i allmänhet att arvingen ska göra sitt anspråk gällande inom 10 år från dödsfallet, vilket innebär att din fru och hennes syster fortfarande kan framföra sitt anspråk.Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,.