Har särkullbarn rätt till arv och att närvara vid bouppteckning?

2017-03-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far är omgift. Nu har han avlidit. Änkan tänker göra boupptäcningen själv o hennes syster ska vara förrättningsman. Är det tilllåtet? Änkan säger även att särkullbarnen inte har något arv att hämta. Vad kan hindra barnen att ärva? Måste även änkans tillgångar o skulder redovisas i boupptäckningen? Änkan har även sagt att särkullbarnen inte behöver närvara vid boupptäckningsförrättningen. Korrekt?
Marika Moberg |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sammanfattningsvis har barnen rätt till arv efter sin pappa och de har rätt att närvara vid bouppteckningen där även änkans tillgångar och skulder ska tas upp. Jag kommer börja svara på dina frågor angående särkullbarn eftersom de andra frågorna bygger på svaret på dessa. Lagreglerna gällande arv finns i ärvdabalken (ÄB). Det finns få saker som hindrar dina barn i egenskap av bröstarvingar från att ärva sin pappa, (i extrema fall försvinner rätten vid uppsåtligt dödande av arvlåtaren ÄB 15 kap. 1 §) men även ett testamente kan inskränka rätten till arv. Även om testamente finns har de dock rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av arvslotten (alltså vad de skulle varit berättigade till om testamente inte fanns), ÄB 7 kap. 1 §. I egenskap av särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv efter sin pappa direkt, de behöver inte vänta tills änkan avlider, ÄB 3 kap. 1 § st. 1. Du frågar också vad som gäller för bouppteckningen. Eftersom vi inledningsvis har konstaterat att barnen troligtvis har rätt till arv är de s.k. dödsbodelägare och ska tillsammans med den efterlevande makan ha hand om den dödes egendom under boets utredning, ÄB 18 kap. 1 §. Det finns inget som i sig hindrar den efterlevande makan att själv vara s.k. boutredningsman, ÄB 19:3 st. 2. Eftersom ni inte verkar helt överens gällande dessa frågor finns det dock möjlighet för dina barn att begära att tingsrätten istället utser en boutredningsman, ÄB 19 kap. 1 §. Det är då boutredningsmannen som ska förvalta egendomen och göra de åtgärder som krävs för att dödsboet ska kunna utredas, ÄB 19 kap. 11 §. Dödsbodelägare som har hand om egendom efter den avlidne eller boutredningsmannen ska bestämma tid och plats för bouppteckningen, samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den, ÄB 20 kap. 2 §. Det räcker därför inte att änkans syster är förrättare. Enligt samma paragraf ska samtliga dödsbodelägare kallas i god tid till bouppteckningen. Det stämmer visserligen som den efterlevande makan säger att barnen inte behöver vara med under själva förrättningen men de har alltså rätt att bli kallade. Slutligen så ska även änkans tillgångar och skulder antecknas vid bouppteckningen, ÄB 20 kap. 4 §. Jag hoppas att du fått de svar du behöver och om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen

Arvode ska dras av innan kvarlåtenskapen fördelas

2017-03-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort. Han var gift och vi är tre särkullbarn. Vi har tagit hjälp av boutredningsman. Hon har lagt all kostnad för arvodet på oss barn och även avsatt 50000 kr för kommande kostnader som t.ex. skatt bara från vår del. Hon skriver så luddigt när vi frågar varför inte arvodet och skatten delas på oss alla fyra. Är makan också dödsbodelägare eller bara vi barn?Hon säger att makan har rätt till en viss del och jag läste 4 prisbasbelopp någonstans men makan erhåller 500000 kr så det går ingen nöd på henne.
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 19 kap 19 § Ärvdabalken (ÄB) har en boutredningsman rätt att få ett skäligt arvode för sitt arbete. Det arvodet ska dödsboet stå för, alltså samtliga dödsbodelägare. Såväl bröstarvingar som make är dödsbodelägare och ska stå för arvodet. Enligt 18 kap 1 § ÄB så är både make och bröstarvingar del av dödsboet. Arvode och andra kostnader i samband med boutredningen ska dras av innan själva kvarlåtenskapen delas upp mellan olika dödsbodelägare. Det innebär att kostnaderna dras av av kvarlåtenskapen innan fördelning. När sedan kvarlåtenskapen ska fördelas då måste det först undersökas om det föreligger ett testamente eller ej. Om det finns ett testamente då ska kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med det. Dock har bröstarvingar alltid rätt till sn laglott enligt7 kap 1 § ÄB, vilket motsvarar hälften av arvslotten enligt den legala arvsordningen. Exempel: om arvslotten är 100 kr, då är laglotten 50 kr. Om det alltså finns ett testamente måste laglotten alltid beaktas. Om testamentet inte beaktar laglotten, då kan testamentet jämkas enligt 7 kap 3 § ÄB. Om det inte föreligger något testamente ska kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med den legala arvsordningen. Enligt 3 kap 1 § ÄB har ett särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt. Det innebär att om särkullbarnen inte avstår från sitt arv i enlighet med 3 kap 9 § ÄB, då ska arvet utgå omedelbart. Den efterlevande makes rätt till arv begränsas då i enlighet med 3 kap 1 § ÄB till att endast omfatta fyra gånger prisbasbeloppet. Svaret på din fråga beror alltså på om det föreligger ett testamente eller ej. Arvode och kostnader ska dock dras av innan kvarlåtenskapen fördelas. Hur fördelningen sedan ser ut måste bedömas med hänsyn till eventuellt testamente och om sådant ej föreligger i enlighet med den legala arvsordningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du vända dig till en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Kan föräldrar utesluta sitt barn från arv?

2017-03-23 i Laglott
FRÅGA |Mina föräldrar vill att jag ensam skall ärva deras tillgångar (lägenhet, pengar etc.). Jag har en syster, men mina föräldrar har brutit helt med henne och vill som sagt inte att hon skall få ärva något. Är det möjligt att utesluta ett barn från arvet? Hur skall de i så fall gå tillväga? tacksam för ert svar!
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt hittar du främst i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När någon dör är huvudregeln att den dödes närmaste släktingar, i detta fall barnen, skall ärva den döde (2 kap 1§ ÄB). Man säger att ”barn taga lika lott”. Detta innebär att du och din syster enligt huvudregeln skall ärva lika mycket av era föräldrar, ni har rätt till lika ”arvslott”.Du och dina föräldrar undrar om det är möjligt att utesluta din syster från arvet eftersom dina föräldrar brutit helt med henne. Dina föräldrar kan inte göra din syster arvlös i den bemärkelsen att hon inte får ärva någonting. Vad dina föräldrar kan göra är att sätta huvudregeln om lika lott ur spel genom att upprätta ett testamente. I testamentet kan de begränsa din systers arv genom att till exempel skriva att din syster bara ska få ut sin laglott och att resten ska tillfalla dig. Laglotten utgör hälften av arvslotten och den har din syster alltid rätt att få ut i arv efter sina föräldrar (7 kap 1 § ÄB). Sammanfattningsvis så kan man alltså inte göra sitt barn helt arvlöst, utan det har alltid rätt till sin laglott som utgör hälften av den arvslott som det har rätt till enligt huvudregeln i 2 kap 1§ ÄB. Dina föräldrar kan begränsa din systers arv genom att i testamente uppge att hon bara skall få ut sin laglott och att du ska få resten. Vill ni ha hjälp att upprätta ett giltigt testamente så kan ni kontakta en jurist. Lawlines jurister når ni på info@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Arvsfördelning mellan särkullbarn, styvbarn och make vid andre makens död

2017-03-23 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är änkling och äger en fastighet som jag och min bortgångna fru har köpt gemensamt.Vi har 3 gemensamma barn.Nu har jag träffat en ny kvinna som också har 3 barn sen tidigare förhållande och vi funderar på att gifta oss.Vad händer med arven om jag dör först, fördelningen mellan mina barn, min nya fru och hennes barn? Eller om min nya fru dör före mig?Tacksam för svar
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad som händer med arvsfördelningen mellan dina barn, din nya fru och hennes barn, om ni gifter er och du dör först. Respektive om din nya fru dör först.Reglerna kring arvsrätt och äktenskap hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB)ÄktenskapetVid äktenskap är huvudregeln att all egendom som ni makar äger inklusive din fastighet blir ert gemensamma giftorättsgods. (7 kap 1 § ÄktB) Om du skulle dö först genomförs en bodelning där era gemensamma egendomar (giftorättsgodset) förenklat läggs samman och delas på två efter det att man gjort avdrag för eventuella skulder (1 kap 5 §, 9 kap 1 §, 11 kap 3 § ÄktB). Den ena halvan blir din frus genom äktenskapet och den andra delen är kvarlåtenskapen- arvedelen- som tillfaller dina tre biologiska barn (3 kap 1 § ÄB)ArvsfördelningenDin nya frus barn får ingen arvsrätt efter dig på samma sätt som dina barn inte får arvsrätt efter din nya fru. Dina tre barn delar lika på arvedelen och ärver 1/3 var (2 kap 1 § ÄB). Som särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv direkt vid din död. Men de kan också välja- gemensamt eller enskilt- att avstå från att hämta ut sin arvslott till förmån för din nya fru. Då får hon deras arvedel med fri förfoganderätt och de får istället ut den arvedelen efter dig vid hennes död (3 kap 1 §, 2 §, 9 § ÄB).Det finns också en skyddsbestämmelse för efterlevande make som blir tillämplig om delen som tillfaller din nya fru genom äktenskapet vid bodelningen understiger fyra prisbasbelopp. År 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kronor vilket innebär att delen skulle behöva understiga 177 200 kronor för att göra regeln tillämplig. Om så är fallet så har din nya fru rätt att ur kvarlåtenskapen efter dig, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom så att hon tillsammans med den som hon fick vid bodelningen får egendom som motsvarar 177 200 kr (3 kap 1 § 2 st ÄB). Storleken på dina barns arvedel skulle då minska med motsvarande summa.Som du förstår gäller samma regler för din fru och hennes barn om hon istället skulle dö först.Giftermål eller inte? Sammanfattningsvis så får alltså vid din död din nya fru genom äktenskapet hälften av era samlade egendomar. Den andra hälften tillfaller dina barn genom arv. Beroende på hur stora era förmögenhetsmassor är, så kan barnens arvedel således bli både större och mindre genom ditt äktenskap.Äktenskapet ger respektive make visst ekonomiskt skydd i det att ni automatiskt säkras rätten till hälften av era samlade egendomar vid den andres bortgång. Om ni väljer att förbli sambos så får ni inte automatiskt hälften av sambons samlade egendomar vid den andres bortgång utan som utgångspunkt delar man bara på samboegendomen dvs bostaden och möbler osv, och detta under förutsättning att den egendomen förvärvats för gemensam användning. Övriga egendomar ärver de egna barnen. Som du ser så löser äktenskap automatiskt många juridiska bitar åt er -beroende på vad ni är ute efter såklart- och ni kan också själva reglera hur ni vill ha det genom äktenskapsförord. Väljer ni att inte gifta er så kan ni reglera vad som skall gälla med hjälp av samboavtal. Ni kan också använda er av testamente. Vill ni ha hjälp med att reglera vad som skall gälla just för er, så föreslår jag att ni kontaktar en jurist. Till exempel så kan ni mejla info@lawline.se så hjälper våra jurister er till konkurrensmässiga priser.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Arvsrätten förverkas inte på grund av att arvtagarens maka tidigare stulit pengar av den avlidne

2017-03-23 i Arvsordning
FRÅGA |Min sambos far blev bestulen på en stor summa pengar av hans brors fru. Detta polisanmäldes, hade sett henne på övervaknings kamera, vid bankomaten,men ledde inte till något . Detta hände för 6-7 år sen. Nu är pappan avliden den 5/1-17. Min sambo vill reda ut det nu, innan arvet delas ut, har pratat med sin bror,men han låtsas som inget har hänt. Kan man gå tillbaka och kolla polisärendet, hitta bevis..osv ?? Hur går man till väga?? Vi tycker att dom är återbetalning skyldiga, nu om någonsin, dra pengarna från brorsan arv..!! Tacksam för svar..!!
Jenny Vilander |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De regler som kommer behandlas finns i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637), brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#A1) och rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740).Sammanfattning Utifrån de omständigheter du beskriver så kommer fruns stöld inte få en rättslig effekt för fördelningen av pappans arv mellan din sambo och hans bror. Detta kan kännas orättvist men beror främst på att det, som du skriver, är frun som stulit pengarna och hon har ingen arvsrätt efter pappan. Nedan kommer jag att utveckla detta svar.. I första hand har den avlidnes barn rätt till arvet.När en person avlider är det i första hand dennes barn som ska dela lika på arvet (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Frun till din sambos bror har alltid inte någon arvsrätt efter deras gemensamma pappa. Det finns ett fall som gör att en persons arvsrätt efter sin förälder försvinner, så blir fallet ifall barnet avsiktligt har dödat sin förälder (https://lagen.nu/1958:637#K15P1S1).Att frun stulit pengar från pappan får ingen arvsrättslig effekt. Att frun stulit pengar från den avlidne pappan leder givetvis till en orättvis fördelning eftersom den kvarlåtenskap som pappan lämnar efter sig minskar. Att stölden ger denna effekt får dock inte en arvsrättslig effekt vilket beror just på att det inte är frun som är berättigad arv efter pappan och arvsrätten annars endast försvinner i händelse av dödsfallet beror på ett avsiktligt dödande begånget av en arvtagare. Stölden medför istället straffrättsliga konsekvenser. I och med att det frun som begått stölden blir konsekvensen i första hand straffrättslig och kopplad till henne i form av att det är hon som är gärningspersonen (https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1). Ifall en domstol skulle komma fram till att hon är skyldig skulle konsekvensen innebära en någon form av påföljd samt att pengarna ska betalas tillbaka, vilket i sin tur skulle kunna anses medföra en rättvis arvsfördelning. Ni har rätt att begära ut förundersökningen. Du skriver att polisanmälan inte ledde till något och jag tolkar det därför som att man valde att lägga ner förundersökningen. En avslutat förundersökning är en allmän handling varför ni har rätt att begära ut den från polisen. Detta är en grundlagsstadgad rättighet (https://lagen.nu/1949:105#K2P1S1)I vissa fall finns det möjlighet att väcka enskilt åtal när åklagaren lägger ner fallet. Ifall en åklagare väljer att lägga ner ett åtal kan det i vissa fall vara möjligt för den som blivit utsatt för brottet att själv väcka åtal, detta kallas enskilt åtal (https://lagen.nu/1942:740#K20P8S1). Eftersom det är pappan som har denna rätt skulle det alltså vara upp till dödsboet efter honom att väcka sådant åtal, något som blir upp till dödsbodelägarna att besluta om. Både din sambo och hans bror är att anse som dödsbodelägare så det är alltså de som får ta ett sådant beslut. Jag vill slutligen uppmärksamma dig på att fruns brott kan vara preskriberat, vilket i så fall innebär att hon inte längre kan hållas ansvarig för det. Preskriptionstiden för ett ”vanligt” stöldbrott (alltså ett brott som inte betecknas som grovt) är nämligen 5 år. Anses brottet som grovt är preskriptionstiden istället 10 år (https://lagen.nu/1962:700#K35P1S1). Hoppas du känner att du fått svar på din fråga och lycka till!

Går förskott på arv över till förskottstagarens avkomling?

2017-03-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Kort sammanfattat så tog min pappa en lån år 1990 på 190000 till vilket min farfar gick i borgen. Min farfar avled 2006, min pappa året därpå och nu i år har min farmor avlidit. Jag undrar om detta förskott på arv kan ha gått till arv till mig gentemot min farbror? Ska detta förskott alltså dras bort innan man delar lika? Kan alltså pappas förskott av arv från farfar va överlåtits och påverka mitt arv från farmor? Är det iså fall 190000 som ska dras av eller räknar man ut något inflationsbaserat nuvärde av pengarna?
Marika Moberg |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att din pappa aldrig själv betalade av lånet utan att din farfar gjorde det och att det därför sågs som en gåva. Det stämmer då som du säger att detta utgör förskott på arv som presumtion och inget annat har överenskommits, se ärvdabalken 6 kap. 1 §. Eftersom din pappa avled innan han kunde ta arv så är du som avkomling skyldig att räkna av förskottet på ditt arv istället, se ärvdabalken 6 kap. 6 §. Förskottet ska som du säger alltså dras av och leder till att din farbror får ut mer i arv nu. Värdet som ska användas är det som egendomen (pengarna i det här fallet) hade vid mottagandet av förskottet, om inget annat framgår av omständigheterna, se ärvdabalken 6 kap. 3 §. Man tar därmed som huvudregel inte hänsyn till inflation och dylikt. Vänligen

Bodelning och särkullbarns rätt till arv

2017-03-23 i Särkullbarn
FRÅGA |man A, kvinna B. B har 4 barn från tidigare äktenskap. B dog nyligen.Innan giftemålet:mannen flyttade in till kvinnan. Sålde sitt hus och köpte ett annat. (bostad med större verkstad, hyrde ut bostaden till helt utomstående). Hade sin rörelse i verkstaden.De köper här även ett större fritidshus, som av skattetekniska skäl (?) mannen står som ägare på.efter giftemålet:mannen säljer sin "extra bostad med tillhörande verkstad". (och får mycket bra betalt)Kvinnan dör. Fråga: Jag tror mig veta att mannen äger 50% av kvinnans hus. Och att kvinnans barn får dela lika på de resterande 50%.De kan kräva arvet nu, men kan även välja att vänta. Rätt så långt?Vidare: Mannen påstår att barnen ej har någon rätt till varken kapitalet från hans sålda "extra-hus", eller att de inte har något i heller från det gemensamt inköpta fritidshuset.Kan det fungera så? Han äger 50% i hennes , men hon äger inget av hans?Inga äktenskapsförord skrivna vad som framkommit hittills. De 4 barnen (alla myndiga) har det mycket skralt ekonomiskt, och att anlita advokat är inte en ekonomisk option. I varje fall inte utan att någon med juridisk kännedom kan i varje fall tro att de kan uppnå något med det.
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arvsrätt och äktenskap hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) När två personer gifter sig blir deras egendom enligt huvudregeln giftorättsgods om inget äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev säger något annat. Det spelar ingen roll om egendomen förvärvas före eller under äktenskapet. Eftersom äktenskapsförord i ditt fall saknas och du inte nämner något annat så förutsätter jag i mitt svar att huvudregeln således blir gällande. Detta innebär att alla A och Bs egendomar inklusive Bs hus, fritidshuset och kapitalet från försäljningen av As extra bostad är giftorättsgods. (7 kap 1 § ÄktB)När du säger att mannen äger 50% av kvinnans hus, har du rätt i det att A vid bodelning har rätt till hälften av Bs samlade egendomar - också 50% av huset. På samma sätt har dock B rätt till hälften av As samlade egendomar. Att A och Bs egendomar är giftorättsgods blir väldigt viktigt för de fyra barnen. När B dog så upplöstes nämligen äktenskapet med A. När ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras. Först gör man avdrag för eventuella skulder. Sedan läggs A och Bs samlade gemensamma egendomar (giftorättsgodset) förenklat samman och delas på två. (1 kap 5 §,9 kap 1 §, 11 kap 3 § ÄktB). Den ena halvan blir som du säger mannen As genom äktenskapet och den andra delen tillfaller kvinnan Bs fyra barn genom arv. Barnen har lika arvsrätt och får dela lika på arvet. (2 kap 1 §, 3 kap 1 § ÄB) Eftersom de är särkullbarn har de rätt att få ut arvet direkt, men de kan precis som du säger välja att vänta. De avstår då arvet till förmån för A som får pengarna med fri förfoganderätt. Barnen får istället sina andelar vid As död. ( 3 kap 1 §, 2 §, 9 § ÄB)Vidare finns en skyddsbestämmelse för efterlevande make som kan vara bra att känna till. Den blir tillämplig om delen som tillfaller mannen A genom äktenskapet vid bodelningen understiger fyra prisbasbelopp. År 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kronor vilket innebär att delen skulle behöva understiga 177 200 kronor för att göra regeln tillämplig. Om så är fallet så har A rätt att ur kvarlåtenskapen efter B, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom så att A tillsammans med den som A fick vid bodelningen får egendom som motsvarar 177 200 kr (3 kap 1 § 2 st). Storleken på de fyra barnens arvedel skulle då minska i motsvarande mängd.SlutsatsMannen A har alltså fel när han påstår att de fyra barnen inte har rätt till varken kapitalet från hans sålda "extra-hus" eller från det gemensamt inköpta fritidshuset. Samtliga av hans och Bs egendomar ska skuldtäckas och sedan läggas ihop och delas på två. Den ena hälften får han och den andra hälften tillfaller de fyra barnen genom arv. Jag föreslår att barnen i första hand pratar med mannen och hänvisar till att de enligt lag har rätt till detta. Lagen är här på barnens sida, så om hjälp skulle behövas med bodelning eller andra juridiska frågor, så är mitt råd till dig att barnen kontaktar en jurist, det kan de vinna på. De kan till exempel kontakta Lawlines jurister på info@lawline.se till konkurrensmässiga priser.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Ärver särkullbarn eller äkta make?

2017-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Om ett par som är gift och har särkullsbarn står som ägare på varsin fastighet, hur blir det med arvsrätten om den ena partnern dör? Fastigheterna är ej skrivna som enskild egendom.
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att båda makarna har särkullbarn och att det inte finns något testamente. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken och regler om arv finns i ärvdabalken.Om en make dör upplöses makarnas äktenskap. (1 kap. 5§ äktenskapsbalken) När äktenskapet upplöses ska en bodelning ske. (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) Eftersom makarnas fastigheter inte är enskild egendom är de giftorättsgods. (7 kap. 1§ äktenskapsbalken) På grund av att fastigheterna är giftorättsgods ska de ingå i bodelningen. (10 kap. 1§ äktenskapsbalken)Efter bodelningen, när fastigheterna har delats upp mellan makarna, ska den avlidne makens del i giftorättsgodset delas upp mellan dennes arvingar, alltså dennes barn. Det är viktigt att veta att barnen har rätt att ta ut sitt arv direkt efter sin avlidne förälder. Eftersom de är särkullbarn och inte gemensamma barn behöver de inte vänta med sitt arv tills den andre maken dött. (3 kap. 1§ ärvdabalken) Det är dock inget måste för barnen att ta ut arvet. Om barnen vill kan de avstå sitt arv från föräldern så att den efterlevande maken får det. När den efterlevande maken sedan dör har barnen som avstått arvet rätt till efterarv från den först avlidne maken. (3 kap. 9§ och 2§ ärvdabalken) Att ha rätt till efterarv innebär att barnen har rätt till en andel ur den efterlevande makens arv när denne dör som motsvarar vad barnen avstod vid den först avlidne makens död.Trots att barnen har rätt att ta ut arvet redan när deras förälder dör har den efterlevande maken ett visst skydd mot sin makes särkullbarn. En efterlevande make har alltid rätt att få ut minst fyra gånger gällande prisbasbelopp i bodelningen, alltså ungefär 179 200 kr. (3 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken) Detta belopp har den efterlevande maken rätt att få ut av makarnas gemensamma gods, oavsett om det inkräktar på arvingarnas arv. Arvingarna har då rätt till efterarv.Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning