Arv vid samtidig död

2014-04-20 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är änka. Min avlidne man och jag har ett gemensam dotter och det finns en halvsyster till min dotter (min avlidne mans barn från tidigare äktenskap). Vilka lagar gäller om vi (jag och min dotter avlider samtidigt), vid en olycka till exempel? Hon skulle vilja utesluta sin halvsyster från arv.
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!När två personer samtidigt dör kan det vara svårt att veta vem av dem som avled först. Därför finns en presumtionsregel i Ärvdabalken 1 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K1P2S1. Den innebär att man presumerar att arvingen dött före arvlåtaren vid fördelning av arvet. Det innebär att när arvet efter dig fördelas så presumeras det att din dotter avled före dig och därmed inte kan ärva. På samma sätt presumeras det att du avlidit innan henne när arvet efter henne ska fördelas. Om din dotter inte har några egna bröstarvingar ska arvet i första hand gå till hennes föräldrar. Eftersom hennes far är avliden och du vid en eventuell samtidig olycka presumeras vara avliden innan henne, ska arvet gå till hennes föräldrars barn. Detta innebär att hennes halvsyster och andra eventuella syskon ärver. För att din dotters kvarlåtenskap ska placeras enligt hennes önskan kan det vara en god idé för henne att skriva ett testamente. Vänligen

Fördelning av överlåtet arv inom äktenskap

2014-04-19 i Make
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående arv. När min mans far gick bort så ärvde han en del, min fråga är har jag rätt till häften?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Arvsrätten tillfaller den avlidnes avkomlingar, i detta fall din man. När utredning av dödsbo och skifte av arv sker är det således din man som innehar rättigheterna gällande sin del i dödsboet. Hur ni väljer att fördela era ekonomiska tillgångar inom äktenskapet är en fråga som inte regleras i lag. Vad som här kan sägas är att det förekommer två situationer där det kan bli fråga om rättighet eller inskränkning gällande din möjlighet att ta del av egendomen som överlåtits i samband med arvet.För det första kan fallet vara så att egendomen i samband med överlåtelsen villkorades med att den ska vara din mans enskilda egendom. Detta medför rättsligt att vid en äktenskapsskillnad kommer egendomen att falla utanför bodelningen om ni inte beslutar om annat. Din man kommer genom ett sådant villkor i samband med arvsöverlåtelsen få hela den ärvda egendomen. Däremot finns det inte heller i detta fall några regler gällande disponeringen av arvet under äktenskapets pågående, hur ni väljer att använda egendomen är alltså upp till er själva.Den andra situationen som kan föreligga medför en rättighet för dig. Det är om den egendom som överlåtits i samband med arvet till din man inte villkorats med att den ska vara enskild egendom. I sådant fall utgör egendomen giftorättsgods (om inte du och din man har beslutat annat genom äktenskapsförord) och kommer vid en äktenskapsskillnad utgöra en del av det giftorättsgods som ska fördelas lika mellan er. I en sådan situation kommer du indirekt få ta del av hälften av arvet genom den uppsplittring av egendom som görs.Någon direkt rätt att ta del av hälften av ett arv som överlåts till make förekommer således inte enligt lag.Vänligen,

Särkullsbarn och arv

2014-04-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min mamma är gift med en man som sedan tidigare har 4 barn. Min mamma har 2 barn. De har inga gemensamma barn. Om mammas man avlider före henne eller att mamma avlider först så tror jag att de har skrivit ett testamente där deras önskan är att den andra ska sitta i s k orubbat bo. Men jag tror också att det står att OM de hill ha ut direkt efter faderns död, så kan de inte kräva något den dagen min mamma avlider. Men om han avlider före henne och hans barn vill ha ut sitt arv redan då, hur mycket av tillgångarna delas då ut? Är det hälften till min mamma och sen får hans barn 25 % av andra halvan eller? Och i så fall vad händer med resterande 25%? Varför jag skriver är för att min mamma inte har någon pension som man kan "leva" på och då vore det bra att veta hur situationen blir OM hennes man går bort före henne.
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Precis som du skriver har särkullbarn, vilket ni alla är, rätt att få ut sin arvslott när dennes förälder avlider, 3 kap 1 § ärvdabalken. Ett särkullbarn kan också välja att skjuta upp sitt arv tills styvförälderna avlidit enligt samma paragraf. Om din mammas man avlider före henne kommer därför hans barn ha rätt att få ut sin arvslott, alltså sin del av sin pappas arv. Det som din mamma och hennes man verkar ha gjort är att testamentera en del av tillgångarna till varandra. Detta kan man göra så länge det inte inkräktar på bröstarvingens laglott, vilket är hälften av tillgångarna delat på antalet barn. Så troligen har de testamenterat hälften av sina tillgångar till varandra och den andra halva ska delas mellan barnen. Alltså skulle din mamma få 50% av hans tillgångar vid en bortgång och hans barn få dela på de andra 50%. Men självfallet kan även testamentet se ut på annat sätt, dock kan man inte testamentera så att det kränkta bröstarvingarnas rätt att dela på 50%. Om testamentet däremot bara uttrycker en önskan om orubbat bo finns det ingen garanti för att denna önskan följs utan om barnen då begär ut blir din mamma utan arv. Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Förskott på arv till annan än bröstarvinge

2014-04-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Vår mamma gav under sin levnad 25000 kr till var och ett av våra tre barnbarn. Nu när mamma har avlidit och frågan är om vi barn (bröstarvingar) kan hävda att de skall med i beräkning av arvslotten. D v s kan vi barn kräva någon återbetalning av mammas gåva till barnbarnen ?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner du i Ärvdabalken, (ÄB, här). I 6 kap 1 §  2 mening ÄB stadgas följande; det som arvlåtaren under sin livstid ger till arvinge (barnbarnen) som inte är bröstarvinge (ni), skall avräknas som förskott på arv Endast om detta har föreskrivits eller om omständigheterna talat för att det var tanken. Detta är en presumtionsregel. Sammanfattat: För att någon återbetalning skall kunna bli aktuell (För att presumtionen skall brytas), krävs det att er mor, när gåvan gavs, på något sätt föreskrev att denna skulle utgöra ett förskott på arv!Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänligen,

Förfalskat testamente: klander + påföljd?

2014-04-19 i Testamente
FRÅGA |Vad kan man göra om man vet att någon har förfalskat en namnteckning på ett testament? Vad är följderna för den som förfalskat och den som har upprättat testamentet?
Harry Westerman Wood |Hej,Tack för din fråga!Om man som arvinge misstänker att testamente är förfalskat, ska man väcka klander enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken (ÄB). Detta ska ske inom sex månader från det man delgavs testamentet.Man kan (även den som inte är arvinge) också göra en polisanmälan. I första hand kan det vara fråga om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § Brottsbalken). För urkundsförfalskning av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För att avgöra om brottet är grovt tittar man bl.a. på den förfalskade handlingens vikt och vad den använts till. Ett kassakvitto är t.ex. mindre allvarligt att förfalska än ett testamente.Om det falska testamentet använts till att få ut arv, eller på annat sätt inneburit vinning för förfalskaren och förlust för annan, kan det även vara fråga om bedrägeri (se 9 kap. Brottsbalken). Straffskalan för bedrägeri är densamma som för urkundsförfalskning (max två år för brott av normalgraden och max sex år för grovt brott). Användande av falsk handling (såsom testamente) är en omständighet som kan  göra brottet grovt.Påföljden beror såsom alltid på omständigheterna i fallet. Skulle det t.ex. röra sig om en mindre summa är det inte troligt att de längsta fängelsestraffen skulle utdömas.Vad gäller ansvaret för de olika aktörerna kan sägas att det inte är avgörande om man antingen förfalskat namnteckningen eller upprättat testamentet. Båda handlingarna kan bedömas som brott. Givetvis krävs (för ansvar) att den som enbart upprättat testamentet gjort det med uppsåt att upprätta ett falskt testamente (och för bedrägeri få vinning av det). Har personen upprättat testamentet i tron att den riktige testatorn skulle skriva under begås inget brott genom upprättandet. Vänligen,

Förskott på arv

2014-04-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Först, Tack för en väldigt bra service! Min frus och hennes systers far gick bort för ca 7 år sedan, han har 3 syskon som är i livet. Deras farmor gick bort i vintras och min fru och hennes syster är arvingar i deras fars frånvaro, rätta mig om jag har fel. Nu är det som så att min frus farmors hus såldes för ca 3 år sedan (hon har varit ensam de senaste ca 10åren), dessa pengarna trode min fru och hennes syster skulle dyka upp nu till boupptäckningen, men nädå...Då har de 3 barn som fanns i livet kommit överens om att dessa 3 ska dela på huspengarna när det såldes, anledningen till att huset såldes var att min frus farmor var dement och behövde flytta till "hemmet". Är det ok att bara ta pengarna och dela ut utan att min fru och hennes syster får vara med och dela, tydligen har inget gåvobrev upprättats heller.Tack på förhand!
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Gåvor som har ett ekonomiskt värde som en arvlåtare ger till bröstarvingar under livstiden räknas som förskott på arv som huvudregel. Har gåvan inget värde påverkar den inte arvet. Av vad jag förstår av din fråga rör det här något av ekonomiskt värde. Det finns undantag från att se gåvor som förskott på arv, nämligen om arvlåtaren föreskrivit annat eller det framgår av omständigheterna. Av vad jag förstår av din fråga finns det inget som tyder på att arvlåtare skulle uttryckt en vilja att detta inte var att se som förskott på arv. Därmed får man nog se det som om bröstarvingarna har fått ett förskott, vilket innebär att detta ska räknas av vid fördelning av arvet.  Vad gäller preskription för arv gäller i allmänhet att arvingen ska göra sitt anspråk gällande inom 10 år från dödsfallet, vilket innebär att din fru och hennes syster fortfarande kan framföra sitt anspråk.Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,.

Förskott på arv

2014-04-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Vi är 5 syskon. Under tiden vår pappa levde lovade han att bjuda oss alla på en resa. 3 syskon hann göra detta innan pappa gick bort. Nu undrar jag om resan som mina syskon gjort med pappa räknas som förskott på arv och om vi 2 syskon som inte hann göra resan med pappa innan han gick bort har rätt att få ut samma summa som de andra syskonens resa är värda. Tack på förhand
Victoria Lindberg |Tack för att du vänder dig till Lawline.Enligt huvudregeln ska alla gåvor som ges till bröstarvingar räknas som förskott på arv, ärvdabalken 6:1.  Denna huvudregel bryts om givaren genom ett gåvobrev eller om det vid givandet framgår att gåvan inte ska ses som förskott. Därför ska det i ditt fall räknas som förskott på arv om det inte har framgått att din pappa ville annat.Hoppas det gav svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Efterlevande makes rätt till arv

2014-04-15 i Make
FRÅGA |Har jag tolkat riktigt om arv till maka och särkullbarn? Min make dog och efterlämnade mig och barn från tidigare förhållande. Min make och jag har alltid haft gemensam ekonomi. Inga gemensamma barn. Hur fördelas arvet efter min, make? Ärver hans barn hela hans del av vårt gemensamma och jag ingenting?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.När någon som är part i ett äktenskap avlider ska först en bodelning göras. Då du uppger att ni har gemensam ekonomi innebär det att all egendom utgör giftorättsgods, om inte annat har avtalats er emellan genom ett äktenskapsförord eller att någon av den egendom som ni innehar har kommit i er besittning med förbehåll om att den ska utgöra enskild egendom. Genom en bodelning delas er egendom upp i två lika delar. Den del som är att härröra till din makes dödsbo utgör hans kvarlåtenskap. Den andra halvan är din egendom.Enligt ärvdabalken gäller att om arvlåtaren varit gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) upphör den rätten och kvarlåtenskapen ska fördelas mellan din makes bröstarvingar. Dessa delar således lika på kvarlåtenskapen om inte annat har uttryckts genom testamente. Såhär långt har du tolkat lagen helt riktigt!Dock finns det två möjligheter för dig som efterlevande maka att få del av din makes kvarlåtenskap;Enligt den första möjligheten kan en eller flera av din makes arvingar avstå från sin rätt till arv till förmån för dig i egenskap av efterlevande maka. Har sådant avstående gjorts inträder arvingens rätt till arv först efter att du har avlidit.Den andra möjligheten ger dig rättighet att ta ur kvarlåtenskapen efter din avlidne make (så långt kvarlåtenskapen räcker) till ett så stort värde att den, tillsammans med den egendom som du erhållit vid den tidigare bodelningen eller som utgör din enskilda egendom, motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller för tiden för dödsfallet (år 2013 178 000 kr och år 2014 177 600 kr).Föreligger någon av dessa två situationer har du som efterlevande maka alltså möjlighet att ta del av din avlidna makes kvarlåtenskap. I annat fall föreligger inte någon sådan rätt utan särkullbarnens rätt till arv går före.Vänligen,