Fördelning av arv efter avliden moster

2014-10-19 i Arvsordning
FRÅGA |Har en barnlös moster som avlidit. Hon har en syster i livet är det hon som ärver allt? Min moster hade två systrar som är döda ärver någon av syskonbarnen något.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Enligt 2 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken gäller att om den avlidne ej har några bröstarvingar, det vill säga barn, ska arvet tilldelas den avlidnes föräldrar. Har även föräldrarna avlidit gäller enligt 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken att arvlåtarens syskon ska dela den eller de avlidna föräldrarnas lott. Har något av syskonen avlidit ska dennes avkomlingar träda i dess ställe och ta lika stor del av arvet.Jag utgår från att det i ert fall inte förekommer några föräldrar till den avlidna mostern. Arvet ska således fördelas på de tre syskonleden. Den syster som är i livet ärver en tredje del. För det två kvarvarande tredjedelarna av arvet gäller att dessa ska fördelas med en tredjedel var på vardera av de avlidna syskonens led. Där fördelas sedan arvet lika mellan syskonbarnen för den avlidna mostern. Märk här att syskonbarnen således kan tilldelas olika stora delar av arvet beroende på hur många de är som får dela på det arv som annars skulle tillfallit deras mor.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,

Sambors arvsrätt

2014-10-19 i Sambo
FRÅGA |Jag har en sambo sedan många år och en syster i livet som enda släkting. Kan jag genom testamente låta min sambo ärva allt efter mig eller måste vi gifta oss för att göra min syster arvlös efter mig?
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Sambor har ingen lagstadgad rätt att ärva från varandra. För att den överlevande sambon ska få ärva den framlidne sambons egendomar, krävs att ett testamente upprättas. Systerns arvsrätt går att avtala bort genom testamentet, eftersom hon inte är en bröstarvinge (barn, barnbarn) till dig. Bröstarvingar har en laglott (hälften av arvet) som inte kan testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Glöm inte att beakta formkraven när ni skriver testamentet. Testamentet ska som huvudregel vara skriftligt och bestyrkas av två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken). Ni måste sålunda inte gifta er för att ärva varandra, utan det räcker med ett korrekt testamente.Ett testamente kan du enkelt upprätta på via vår avtalstjänst {http://lawline.se/vara_tjanster/avtal}. Vänliga hälsningar,

Ändrat förhållande till testamentsvittne

2014-10-17 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som händer om förhållandet till ett testamentsvittne ändras. Låt säga att jag låter en vän bevittna mitt testamente och denna vän blir senare min sambo och är det alltjämt tills min död. Är testamentet giltigt då trots att testators sambo inte får bevittna ett testamente?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid bedömningen av om jäv föreligger ser man till förhållandena vid tidpunkten för testamentets upprättande. I den situation du beskriver skulle alltså testamentet vara giltigt.Vänligen, 

Preskriptionstid på arv

2014-10-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har vi fortande rätt till vår mors saker?HejsanFör 4år sen dog våran mamma. Hon var då gift, hon och hennes make har inga genensamma barn men har 4st var från sina tidigare äktenskap. Redan när mamma blev sjuk så började vi prata om hur vi skulle göra med hennes saker och huset som hon och hennes man ägde ihop. Hon ville att vi, hennes barn skulle få hennes saker (saker som hon hade innan hon var gift, möbler osv) och att vi barn inte skulle som hon sa ”kasta ut” hennes make utan att han skulle få bo kvar. Detta såg vi alla, alltså vi barn och maken detta som en självklarhet då. Detta är tyvärr bara sagt muntligt vi har inget skrivet.När mamma sen dog så träffades vi alla, hennes barn och maken och pratade lite om hur vi skulle göra med mammas del av huset och hennes saker. Maken berättade att huset inte var värt något då och att det var mycket skulder. Vi barn som då var i åldrarna 19-25år sa väl ungefär ”jaha” och frågade inget mer om detta då vi inte förstod våran rätt till hennes del av huset. Vi började istället prata om hennes saker. Vi bestämde att vi skulle tömma förrådet på hennes saker och att möblerna och alla köksartiklar och porslin skulle få stå kvar tills att maken köper nytt. Detta är också bara muntligt sagt.2år efter vår mors död så kom maken med ett papper som han ville att vi skulle skriva på, enligt honom så var det om huset. Att vi barn inte skulle sälja mammas del om jag inte minns fel. Vi fick i alla fall inga kopior på detta.Nu 4år senare så fick vi ett sms av maken där det står att han ska flytta ihop med sin särbo sen 2år tillback och sälja huset. Vi frågar då när vi ska komma och hämta resten av mammas saker och får då till svar att det inte finns nått mer att hämta och att han ska ta med sig mammas möbler. Min syster hörde då av sig till maken med en påminnelse om hur det var sagt, att vi barn skulle ha hennes saker men fick inget svar alls. Hon har också hört av sig till honom ang. pappret vi skrev på för 2 år sen men inte fått nått svar på detta heller.Vi hade en väldigt bra kommunikation med maken efter mammas död men detta har vi tyvärr inte längre, all kommunikation dom senaste 2åren har varit via sms på sin höjd.Min fråga är alltså det som står i rubriken, har vi fortfarande rätt till våran mammas saker samt möbler efter så här lång tid? Jag och mina syskon är inte intresserade av huset och de saker som mamma och maken köpte tillsammans under tiden som dom var gifta utan vi vill bara ha mammas saker och möbler som hon hade innan hon var gift alltså saker som vi barn växte upp med.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det gäller testamente så finns det vissa krav för att ett testamente ska vara giltigt. 10:1 Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator skriva under testamentshandlingen och vittnena ska därefter styrka handlingen med sina namn. Eftersom testamentet i erat fall inte är skriftligt är det tyvärr inte giltigt. Det må vara så att din mors testamente inte är giltigt men i egenskap av särkullbarn så har ni rätt att få ut hälften av eran arvslott, det vill säga laglotten. 7:1 ÄB. Som du skriver i din fråga så har 4 år gått sedan er mors dödsfall. Utifrån din fråga så framgår det inte om någon bouppteckning har gjorts. Men jag skulle starkt rekommendera er att anlita en boutredningsman när ni inte kommer överens. Ni har som egenskap av arvingar rätt att göra er rätt gällande inom 10 år från dödsfallet, 16:4 ÄB. Det som oroar mig lite är att du skriver att ni syskon har undertecknat ett papper upprättat av er mors make, som ni inte vet det exakta innehållet i. Jag anser att det är av mycket stor vikt att ni undersöker exakt vad ni skrivit på så att ni inte har avtalat om att avstå från er rätt till laglotten. Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och eventuellt hjälp med juridiken kring detta. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig på:

Överklaga boutredningsman

2014-10-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Blivit kallade till Bouppteckningsförrättning på Torsdag. Vi har ej godkänt Testamentet, bror dog 28 Maj-2014, vi har hela tiden överklagat Boupptecknaren som vi anser jävig, har bevis. Överklagade till Hovrätten, senast datum 13 Okt, ej hört av dom, kallelsen kom daterad 10 Okt. Hur gör vi, vi behöver nu en Jurist/advokat?- Hur kan ni hjälpa oss. Vi är 4 st syskon mot en i vårt tycke mycket ojust person
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 19:3 1 st. ÄB, https://lagen.nu/1958:637, ska val av boutredningsman träffas så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende ska fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen. Av bestämmelsens tredje stycke följer vidare att i fall då testamentsexekutor är utsedd, ska förordnandet meddelas honom, om det inte finns skäl däremot. I förarbetena till bestämmelsen (se NJA II 1933. s. 233) framhålls det att arvlåtaren får anses vara bäst insatt i förvaltningsfrågans tekniska sidor och därför ha större förutsättningar än delägarna att väga de intressen som gör sig gällande i boet mot varandra. Ett testamentariskt förordnande som innehåller uppdrag att vara testamentsexekutor måste därför betraktas som ett så starkt vägande förord till boutredningsmannaförordnande att ett sådant förslag i allmänhet inte bör lämnas utan avseende. I rättsfallet NJA 1988 s. 594 uttalade HD att enbart den omständigheten att vissa dödsbodelägare faktiskt hyser misstro mot testamentsexekutorn inte utgör tillräckliga skäl mot ett förordnande av denne som boutredningsman. Mot bakgrund av detta måste ni kunna visa att boutredningsmannen inte kan utföra uppdraget som boutredningsman på ett objektivt sätt. Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och hjälp med juridiken kring detta. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig på:

Förvar av testamente

2014-10-18 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min mor har nyligen avlidit, och det har länge ryktats om att hon har skrivit ett testamente. Vi har sökt igenom alla hennes papper utan att hitta något. Har den advokat hon anlitat någon skyldighet att berätta för oss om och vad som står i ett ev. testamente, eller är det bara giltigt om vi rent fysiskt hittar det? Undrar också om banker kan/får lämna ut uppgifter om ev. bankfack till mig, eller är det bara boupptecknaren som har rätt att få veta det??Mvh Gretha
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!När testamentet förvaras av advokat- eller begravningsbyrå som erbjuder dessa tjänster är det inte ovanligt att detta register samkörs med folkbokföringsregistret. På det sättet garanteras, när testatorn dör, att testamentet kommer fram till dödsboet viss tid från dödsdagen. När testamentsgivaren avlider ska testamentsexekutorn (den som ska verkställa testamentet, t.ex. en advokatbyrå) tillse att testamentet i original lämnas ut till ”rätt personer”. Mao kommer dödsboet att underrättas om att det finns ett testamente, vilket kommer kunna kvitteras ut av representant för dödsboet. Testamentet är i allra högsta grad giltigt om det utlämnas i original (och givet att det i övrigt uppfyller formkraven för testamente, se 10 kap. Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637). Även för bankfacket finns det på motsvarande sätt en person eller personkrets som – efter uppgörelse med banken – är behöriga att ha åtkomst därtill. Om endast den avlidne haft tillgång till bankfacket ankommer det på boutredningsmannen (givet att någon av dödsbodelägarna föranstaltat om att sådan ska utses enligt 19 kap. 1 § ÄB) att tillse att egendom däri listas i bouppteckningen, varvid ni kommer få vetskap om tillgångarna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vill du ställa kompletterande frågor/ha vidare hjälp är du välkommen att återkomma till mig på martaahlen24@gmail.com. Jag önskar dig en fortsatt trevlig helg!Vänligen,

Kräva laglott eller vänta till efterarv?

2014-10-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har avlidit och jag är ett särkullbarn. Han efterlämnar en maka vilken har två barn med. Det finns ett testamente där de har skrivit att de ärver varandra med full äganderätt. Men att när makan också dör, så ärver bröstarvingarna enligt lag. Hur är det bäst för mig att göra? Kräva min laglott nu eller vänta och har jag ett efterarv att vänta eller inte?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ärvdabalken (ÄB) är den lag som reglerar detta. Enligt 2 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2) är det ni som är hans barn som är arvingar, ni är s.k. bröstarvingar. Ni ska även ärva lika mycket efter er pappa om det inte står något annat i testamentet. Däremot var han ju gift och frun är den som ska ärva, enligt 3 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Däremot är ju du ett särkullbarn och situation blir lite speciell. Precis som du skriver i din fråga, kan du välja att ta ut ditt arv nu, se 3 kap 1 § 1 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3). Att din far och hans fru har skrivit i testamentet att de ska ärva varandra, inskränker inte din rätt att ta ut arvet nu, utan är mer än önskan från deras sida. Om du väljer att vänta med att ta ut ditt arv har du rätt till arvet efter din pappa, när hans maka dör, se 3 kap 9 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P9). Då blir det så att du har rätt till en viss del av makans egendom när hon dör. Hur detta går till beskrivs i 3 kap 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2) som är lite krånglig att förstå. Men för att göra det enkelt: Om du avstår från ditt arv, ärver hustrun allt. Efter att bodelning gjorts och arvet har "delats ut" så säger vi att hälften av hennes egendom är arvet från din pappa och den andra halvan är hennes egen egendom. När hustrun dör kommer hälften av hennes egendom (som då kan ha ökat, minskat eller vara detsamma i värde) att fördelas mellan er tre barn som arvet efter din pappa. Ni har alltså rätt till den kvotdel av hustruns totala egendom som motsvarar arvet efter din pappa, alltså inte en specifik summa eller liknande. Däremot ärver hustrun egendomen endast med fri förfoganderätt (inte full äganderätt, oavsett vad som står i testamentet) vilket betyder att hon inte kan testamentera bort din pappas egendom (men hon kan fortfarande ex. sälja den).Så vad som är bäst att göra är upp till dig själv. Du kommer att få arv från din pappa oavsett hur du gör. Men finns det någon speciell egendom som du gärna vill ärva och som du tror att frun kanske säljer, ja då kanske det är bäst att kräva din arvslott nu. Annars kan du vänta, till förmån för hustrun.Vänligen,

Felaktigt utskiftat arv

2014-10-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående arvsrätt. Jag har två äldre halvbröder som fick ärva sin biologiska far när han gick bort 1999, nu har det visat sig genom DNA-test att halvbror nr2 hade en annan biologisk far än halvbror nr1 och denna man har nu också gått bort och efterlämnat ett arv till bror nr2. Min fråga är, har han rätt till det första arvet nu när det visat sig att den mannen inte var hans biologiska far och kan halvbror nr1 begära att halvbror nr2 betalar tillbaka sin del av det arvet?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Frågan om återbetalande av felaktigt utskiftat arv ställdes på sin spets i NJA 1997 s. 645. ( https://lagen.nu/dom/nja/1997s645 )Omständigheterna i fallet liknar de du beskriver. En far hade avlidit och efterlämnat arv till sina fyra barn. Efter faderns död uppdagades det att han endast var far till tre av barnen. Dessa tre väckte då talan mot den fjärde och krävde att hon skulle återbetala det arv som hon felaktigt fått. Frågan hamnade till slut i HD som kom fram till att arvet inte skulle återbetalas. Detta motiverades bl.a. med att systern vid tillfället för arvskiftet, genom faderskapspresumtion, ansågs vara mannens ”riktiga” dotter och att det skulle leda till ”besvärande rättsosäkerhet om arvskiften som skett med faderskapspresumtionen som grund skulle kunna förklaras ogiltiga på grund av ändrade förutsättningar”.Din halvbror är alltså inte skyldig att betala tillbaka det som han "felaktigt" ärvde.Vänligen,