Särkullbarns rätt till arv

2014-09-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Är gift med ett gemensamt barn. Min man har däremot en dotter innan. Det jag undrar över är att 75%av vårt hus är skrivet på mig o jag har ett eget bankkonto. Har särkullebarnet rättighet till arv på mitt bankkonto o mina 75% av ägarskapet på huset om min man skulle gå bort.Mvh Yvonne Bjurden
Kim Shaw |Hej,Tack för din fråga.När någon avlider ärver dennes bröstarvingar lika delar av kvarlåtenskapen, 2 kapitlet 1§ ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar är barnen till den avlidne. Om den avlidne var gift kommer den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen.Ett undantag från detta är dock de fall där den avlidne har särkullbarn. Särkullbarn har rätt att ta del av arvet med en gång (3 kap 1§ ÄB). Således kan särkullbarn få ut sin del av kvarlåtenskapen innan den efterlevande maken avlider. Särkullbarn har dock möjlighet att avstå från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, och i detta fall har bröstarvingen i stället rätt att ta del av sitt arv efter den först avlidne när också den efterlevande maken avlidit, 3 kap. 9 § ÄB.För att besvara frågan om särkullbarnet kommer ta del av huset och ditt bankkonto måste utredas om det kommer att ingå i kvarlåtenskapen eller ej. Detta på grund av att det är kvarlåtenskapen som särkullbarnet ärver.Generellt sätt kan sägas att när en gift make avlider kommer en bodelning göras, i den ska giftorättsgods ingå (10 kap 1§ ÄktB). Giftorättsgodset kommer sedan, efter avdrag för skulder, fördelas mellan makarna (11 kap 1 och 2 §§ ÄktB). Den avlidne makens del samt dennes enskilda egendom kommer utgöra dennes kvarlåtenskap. Din enskilda egendom kommer inte ingå i bodelningen, och inte heller i den efterlevande makens kvarlåtenskap.Således är det av betydelse om pengarna på bankkontot och huset är giftorättsgods eller din enskilda egendom.Jag hoppas att det blev lite tydligare. Jag råder er att gå till en erfaren jurist som är specialiserad på frågor om arvsrätt, för att på så sätt lösa dessa frågor genom testamente. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Ändring av testamente eller tillägg till testamente?

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Min man och jag skrev ett testamente för ett år sedan med hjälp av juristerna. Testamentets innehåll är fortfarande vår vilja förutom en mening. Det står att vår vilja är att juristfirman ska sköta bouppteckningen efter vår död. Vi vill att den meningen ska tas bort eftersom våra efterlevande själva ska få bestämma detta. Måste hela testamentet skrivas om eller kan vi skriva en bevittnad bilaga där det klart framgår vår vilja när det gäller just denna fråga? Naturligtvis skriver vi i så fall att testamentet för övrigt är vår vilja.
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Bestämmelserna om testamente återfinns i Ärvdabalkens 9-16 kapitel, där 10 kapitlet handlar om upprättande och återkallelse av testamente. Där framgår det i 10:6 (se https://lagen.nu/1958:637#K10P6S1) att om någon, antingen i samband med en återkallelse av ett förordnande eller annars, vill göra ett tillägg i sitt testamente så gäller vad som för testamente är stadgat. Betydelsen av detta är att för tillägg i testamentet så gäller precis samma formkrav som för upprättande av ett helt nytt testamente enligt 10:1 ÄB. Dessa formkrav är som bekant att testamentet ska upprättas skriftligen, i närvaro av två vittnen som ska underteckna testamentet. Det kan tyckas att dessa regler om tillägg i ett redan befintligt testamente är onödigt stränga, med de finns till av en god anledning, nämligen att förhindra att obehöriga tillägg sker till testamentet. Som svar på er fråga, så har ni alltså främst två alternativ. Antingen väljer ni att förstöra det gamla testamentet och skriva ett nytt med samma innebörd och formuleringar, förutom önskan om att juristfirman ska sköta bouppteckningen som ni nu ersätter med er önskan om att de efterlevande själva ska få bestämma detta. Det andra alternativet är att ni formulerar ett tilläggsdokument till det gamla testamentet där ni klart och tydligt uttrycker att just det som sägs i det gamla testamentet om juristfirman inte längre gäller och att de efterlevande själva ska få välja i enlighet med tillägget till testamentet. Observera alltså att oavsett vilken av dessa två metoder som ni väljer att använda er av så måste det nya testamentet/tillägget till testamentet vara upprättat enligt formkraven för att vara giltigt. Hoppas att detta var till hjälp, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för arvsavstående

2014-09-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Jag har 2 barn. Mitt ena barn fick en lägenhet i utlandet då jag flyttade hit och nu vill jag att mitt andra barn skall få min nuvarande lägenhet när jag går bort. Då jag gav bort min tidigare lägenhet för väldigt många år sedan dessutom när jag bodde i utlandet så tror jag det kan bli svårt att få ta del av papper på att min ena dotter fått denna lägenhet, men vi alla vet att hon fått den. För att lösa detta har jag skrivit ett testamente där jag vill att min andra dotter skall få min nuvarande lägenhet, men för att vara helt säker vill jag även att skriva ett avtal där min första dotter avsäger sig arvsrätten från min nuvarande lägenhet.Är det möjligt att göra ett sådant avtal? Hur skriver man ett sådant avtal? Och jag läste något om att det kan räcka att testamentet bekräftas av mina döttrar för att vara säker på att det sker?Tack för er tid.Mvh 
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Som huvudregel är gåvor till bröstarvingar att anse som förskott på arv enligt Ärvdabalken (ÄB) 6 kap. 1 §. Det innebär att det föräldrar ger sina barn under sin livstid räknas som förskott på arv om det inte tydligt framgår att givaren inte avser att det ska vara förskott på arv. När du avlidit ska din ena dotters förskott (lägenheten i utlandet) räknas av från hennes del av arvet. Du behöver alltså inte skriva något specifikt för att det ska ses som förskott på arv. Reglerna om arvsavsägelse finns i ÄB 17 kap. 2§. Formkraven för en avsägelse är att arvingen (din dotter i ditt fall) är myndig och att avsägelsen görs skriftligt hos arvlåtaren (dvs dig i ditt fall) eller genom godkännande av testamente. Du kan alltså endera skriftligt avtala om arvsavsägelse, eller att dottern som ska avsäga sig arv godkänner ditt testamente. Observera att dottern inte kan avsäga sig laglotten med mindre än att hon fått vederlag för det eller någon av hennes bröstarvingar tar över hennes arvsrätt.Behöver du hjälp med att upprätta t ex ett testamente kan du göra det skräddarsytt för dina behov och till fast pris här. Vänligen, 

Dödsbos överlåtande av fastighet innan arvsskifte

2014-09-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vår mor har nyligen avlidit och i dödsboet finns en fastighet som hon ägde 50 % i. Dödsboet vill nu skänka bort dessa 50 % till den andre delägaren. Går detta att göra med en sk dödsbolagfart eller måste det till att vi skiftar ut fastigheten på någon/alla av dödsbodelägarna (tre syskon) och denna/dessa i sin tur ger bort sin del till den andre delägaren?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga. Dödsboet består av den avlidnes tillgångar och skulder. Förvaltningen av dödsboet sköter dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är alla som är arvsberättigade efter den avlidne. Om ett dödsbo vill överlåta en fastighet måste det först ansöka om lagfart eftersom det vid överlåtelse av fastighet krävs att säljaren har lagfart på fastigheten. Efter detta är det möjligt för dödsboet att överlåta fastigheten. Köpekontraktet(gåvobrevet) ska samtliga dödsbodelägare underteckna då det krävs samtycke från samtliga dödsbodelägare. Ni kan således överlåta fastigheten innan arvskiftet om samtliga dödsbodelägare samtycker.Vänligen,

Upprättande av testamente

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Hur skall ett dokument skrivas, då en person, efter sin död, vill lämna saker (te.x. en kristallvas) till en icke arvsberättigad avlägsen släkting?Vänligen
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man disponerar över sin egendom efter sin död. Regler om detta finns i ärvdabalken(ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Huvudregeln är att arvingarna delar på den avlidnes kvarlåtenskap. Vill man fördela kvarlåtenskapen på ett annat sätt eller lämna ett visst objekt till någon annan bör man upprätta ett testamente.Regler om upprättande av testamente finns i 9-10 kap ÄB. Jag föreslår därför att du upprättar ett testamente i enlighet med reglerna i 10 kap ÄB. Där anges bl.a. ett krav på skriftlighet och att testamentet ska upprättas i närvaro av två vittnen. I testamentet ska du ange att din släkting ska ärva kristallvasen. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Enskild egendom till särkullbarn

2014-09-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej. Min föräldrar har skrivit sitt testamente så att det tillfaller mig och min syster som "Enskild egendom och ska så förbli". Jag har 2 barn från tidigare äktenskap och är idag omgift med en kvinna som har ett barn från tidigare äktenskap. Vi har inga gemensamma barn. Blir hela arvet efter mina föräldrar Enskild egendom med automatik i samband med deras bortgång eller måste jag vidta någon egen åtgärd för att skydda arvet? Vad händer egentligen med Enskild egendom om jag går bort medans jag fortfarande är omgift enligt ovan? Är det så att Enskild egendom tillfaller bröstarvingar, alltså mina barn, och att min maka inte under några omständigheter kan göra anspråk på Enskild egendom? Eller måste jag specifikt testamentera bort min enskilda egendom till mina barn? Huvuddelen av arvet kommer att utgöras av ett par fastigheter.
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga!Enskild egendom är tillgångar som vid en eventuell skilsmässa eller bortgång inte ska ingå i bodelningen enligt 7 kap. 2 § äktenskapsbalken, se här. Tillgångarna blir enskild egendom om det finns ett äktenskapsförord, ett förbehåll i ett testamente eller gåvobrev där det framgår att tillgångarna ska vara den ena makens enskilda egendom. I ditt fall har dina föräldrar skrivit i ett testamente att vissa tillgånger ska bli din enskilda egendom. Makarnas gemensamma tillgångar heter giftorättsgods och vid en bodelning pga. skilsmässa eller bortgång ska giftorättsgodset ingå i bodelningen medan den enskilda egendomen inte får ingå i bodelningen enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Det finns en bestämmelse i 10 kap. 4 § äktenskapsbalken som ger makar rätt att avtala att enskild egendom ska anses utgöra giftorättsgods, denna bestämmelse är endast tillämplig på sådan egendom som är enskild pga. äktenskapsförord. Det innebär att enskild egendom pga. förbehåll i testamente inte kan avtalas till att bli giftorättsgods. I ditt fall innebär detta att den enskilda egendomen från dina föräldrars arv tillfaller dig utan att du behöver göra någonting.Vid din bortgång ska det ske en bodelning av din fru och dina tillgångar, det är enbart giftorättsgods som ska ingå i en bodelning enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalkem. Din enskilda egendom som du har fått i arv av dina föräldrar kommer alltså inte att ingå i bodelningen. Din fru har rätt att vid din bortgång få ett belopp som motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet enligt 10 kap. 3 § ärvdabalken, se här. Detta gäller ifall tillgångarna vid bodelningen inte når upp till den summan, då kan din fru ha rätt att få ta del av din enskilda egendom. Förutom den regeln så kommer din enskilda egendom att tillfalla dina barn som är särkullbarn från ett tidigare äktenskap enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Förskott på arv till bröstarvinge

2014-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag är barnlös och min syster har två barn. Genom åren har hon fått mycket hjälp av min mor med köp av saker, skjuts mm. Detta skulle annars ha behövt köpts eller gjorts av min syster. Jag som inte har barn har ju aldrig fått någon sådan hjälp. Kan man vid ett dödsfall åberopa att ens syskon fått förtida arv genom den hjälp hon fått enligt ovan och då dra bort det från hennes del av arvet? Hur gör man isåfall rent praktiskt?
Emma Persson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller förskott på arv finns regler om detta i ärvdabalken (ÄB) kap. 6, se här. Kapitlet kan vara tillämpligt på de köp av saker till din syster som din mamma har gjort. Dessa gåvor kan enligt 6 kap. 1 § ÄB avräknas som förskott på din systers arv efter din mamma när hon avlider. Det ska dock inte ses som förskott på arv om din mamma i samband med att hon gett din syster egendom skrivit att det inte ska utgöra förskott på arv eller att det på annat sätt med hänsyn till omständigheterna kan antas att hon inte menat att det skulle vara förskott på arv. Observera att detta gäller gåvor till din mamma. Om dessa gåvor i stället gått direkt från din mamma till din systers barn, alltså din mammas barnbarn, så ska detta inte räknas som förskott på arv från din syster. Om det är så att dessa gåvor ska ses som förskott på arv så ska avräkningen som huvudregel ske efter egendomens värde vid mottagandet av egendomen. Alltså är det värdet på egendomen när denna gavs till din syster som ska avräknas, och inte vad egendomen är värd när din mamma avlider, se 6 kap. 3 § ÄB.I praktiken går detta till så att om förskott har givits, så måste arvslotternas storlek bestämmas på ett visst sätt enligt 6 kap. 5 § ÄB. Hela kvarlåtenskapen ska då ökas med förskottets värde.Exempel:A har två barn, B och C. A gav en gåva värde 20 000 till B. När A sedan avlider så ska B och C dela på arvet eftersom de är A:s enda bröstarvingar. Kvarlåtenskapen efter A är 100 000 kr (vilket utan förskottet skulle givit A och B 50 000 kr var).Kvarlåtenskapen ska dock ökas med gåvans värde, alltså 20 000. Det ger 120 000 kr (100 000 + 20 000). B och C ska då ha 60 000 kr var (120 000/2), men eftersom B redan har fått 20 000 kr så ska denne endast ha 40 000 kr (60 000 – 20 000) medan C får 60 000. B och C:s arvslotter ger då tillsammans 100 000 kr vilket var hela kvarlåtenskapen som fanns efter A. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Göra bröstarvinge arvslös

2014-09-29 i Laglott
FRÅGA |Jag och min man är gifta och har 3 barn tillsammans. Min make har 2 barn från ett tidigare förhållande också. Vi har köpt huset före vi gifte oss med 50% ägande rätt till det. Hur kan vi göra att hans barn skall inte ärva honom eller oss alls? kan man sälja allt egendom till våra gemensamma barn?
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga. Huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kallas för arvslott. Detta framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Efterlevande make om sådan finns ärver den kvarlåtenskap som skulle ha tillfallit deras gemensamma barn och barnen får istället rätt till efterarv när den andra föräldern avlider. Särkullsbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Så i ert fall är det fem barn som ärver din make, och de ärver om han inte har testamente 1/5 vardera, detta är vardera barns arvslott.Ett barns arvslott kan inskränkas genom testamente, och på så vis kan vissa barn gynnas framför andra. Men en bröstarvinge (barn) har alltid rätt att få ut sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Så  man kan inte via testamente göra en bröstarvinge arvslös. Det står er fritt att sälja egendom till vem ni vill, men en försäljning inbringar pengar och dessa pengar har ju även särkullsbarnen arvsrätt i såvida de finns kvar vid dödsfallet. Om ni istället ger bort egendom (eller om det trots att det kallas annat framstår som en gåva) till era gemensamma barn räknas det som huvudregel som förskott på arv (se ÄB 6 kap. 1 §), och värdet kommer att räknas av på mottagarens arv senare. Ska det inte räknas som förskott måste det tydligt framgå. Om all er egendom genom äktenskapsförord blir fruns enskilda egendom, så ingår den efter makens död inte i bodelningen mellan den efterlevande maken och dödsboet eftersom det enbart är giftorättsgods som bodelas (se 10 kap. 1 § ÄB). I ett sådant scenario blir särkullsbarnen helt arvslösa och de gemensamma barnen ärver efter båda föräldrarnas bortgång allt. En sådan lösning kan dock enligt praxis (se NJA 1985 s. 414) klandras med stöd av 7 kap. 4 § ÄB eftersom den kränker laglotten.Möjligheterna att göra en bröstarvinge helt arvslös är alltså begränsade då skyddet för laglotten är såpass starkt, men det är fullt tillåtet och möjligt att ner till laglotten begränsa arvet för en eller flera bröstarvingar.