Efterarvingars skydd mot gåva

2014-11-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min situation är att AJ (min farbror) och LD var sambo och skrev ett gemensamt testamente med fri förfoganderätt. Jag och min bror ärvde AJ (50% till lika fördelning) och några avlägsna kusin barn ärvde LD (50%).AJ avled 2003 och LD avled 2014 i cancer. Efter AJ bortgång 2003 var hon sambo med GW (avled 2012). Ca. 25 dagar innan sin bortgång ändrade LJ sitt testamente till förmån till GWs två barn, BW och CE. LJ visste vid den tidpunkten att hon hade en mycket kort tid kvar). Samtidigt som testamentet (nu godkänt av myndigheter och arvsfond) ändrades - möjligen exakt samma dag som testamentet ändrades - gav LJ bort en i stort sett ny bil (värde 240,000) till BWs dotter.Genom den gåvan förminskades boets värde med ungefär 27%-29%. Vad jag förstår är detta en "väsentlig förminskning" utav boets värde enligt ÄB 3:3. Jag skulle också vilja påstå att den som "mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång".Mina frågor är (1) om jag rätt förstått begreppet "väsentlig förminskning" och, (2) om det spelar någon roll om AJ och LJ var sambo vad gäller tolkningen utav ÄB 3:3?(3) Om svaret på fråga 2 är att ÄB 3:3 bara gäller om AJ och LJ är gifta är min följdfråga under vilka omständigheter AJ och LJ skulle kunna betraktas som gifta v.g. tolkningen utav testamentet? Möjligheten till detta har rests utav boutredningsmannen. AJ och LD bodde tillsammans i över 40 år, dom byggde hus tillsammans, hade gemensamma bank konton och AJ ligger begravd i LDs familjegrav tillsammans med LDs föräldrar, bror, och numera LD själv.Jag vill givetvis att gåvan utav bilen räknas som en del utav arvet och antingen återgår till dödsboet eller att den räknas som en del utav BW och CEs arv. Vad är mina möjligheter att driva en sådan linje och på vilka grunder? Tack!
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 12:1 ärvdabalken (ÄB), vilket lagrum trots att det till ordalydelsen inte innefattar sambo anses kunna tillämpas även vid testamente till förmån till sambo, ska reglerna om efterarv i 3 kap ÄB tillämpas vid testamentsförordnande om fri förfoganderätt om inte annat anges i testamentet. Det innebär att LD (vilket jag förutsätter vara samma person som LJ trots att två olika förkortningar använts i frågan) inte äger rätt att testamentera över den andel som enligt testamentet ska tillfalla AJ:s efterarvingar, 3:2 ÄB. Således har du och din bror rätt till efterarv trots AJ:s nya testamente.Efterarvingar skyddas mot gåvor som sambon genom 3:3 ÄB. För att regeln ska vara tillämplig måste det röra sig om en gåva, vilket det är i fallet med bilen, som är utan tillbörlig hänsyn till arvingarna, vilket inte kräver ett syfte att åsidosätta er rätt, utan det är tillräckligt att det rent objektivt gör det. Så borde också vara fallet med gåvan av bilen.Gåvan ska också ha inneburit en väsentlig minskning av boet. Hur stor en minskning måste vara för att vara väsentligt är osäkert, men i NJA 2013 s. 736 uttalar HD att den i vart fall bör vara på 25 % av boets värde. En minskning på 27-29% skulle därmed kunna vara tillräckligt, men helt säkert är det inte.Jag bedömer chanserna att vinna en talan med 3:3 ÄB som goda, dock med viss reservation kring osäkerheten om vad som är en väsentlig minskning. Om regeln anses tillämplig så har du och din bror rätt till vederlag. Vederlaget tas i första hand ur den andel av LD:s egendom som utgör arv efter henne, vilket innebär att hennes testamentstagare får ut mindre i arv. Om det inte räcker till kan ni under vissa förutsättningar vända er mot gåvotagaren och kräva ersättning, men på grund av minskningens storlek borde inte det bli aktuellt då det borde finnas tillräckligt med egendom kvar för att kompensera er.Sammanfattningsvis så besvaras dina frågor enligt följande:1. Väsentlig minskning borde motsvara en minskning på minst ca 25 % vid gåvotillfället, men viss osäkerhet föreligger.2. 3:3 ÄB tillämpas likadant på sambor som testamenterat om fri förfoganderätt som på makar, under förutsättning att inte något annat sägs i testamentet.3. Frågan blir inte relevant pga svaret på fråga 2.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Fördelning av efterarv

2014-11-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag är särkullbarn och min mor gick bort för 8 år sedan. Jag har två syskon som också är särkullbarn (samma mamma). När mamma gick bort så avstod jag och ett av mina syskon arvet efter mamma men min syster tog ut sitt morsarv. Till saken hör också att min styvfar har en son som inte är mitt syskon. Nu har min styvfar också gått bort. Det jag undrar är hur arvsfördelningen blir? Och har min syster rätt till lösöre i boet? (hon som tog ut morsarvet) Mvh Förvirrad
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om hur arv ska fördelas finns i ärvdabalken. I lagens tredje kapitel, som du kan hitta här, regleras efterarv. Om en avliden var gift ärver maken hela kvarlåtenskapen, om arvlåtaren hade särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt, vilket alltså din syster har gjort. Arvet den kvarlevande maken får innehar denne med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den kvarlevande maken får förfoga över egendomen på alla sätt förutom genom testamente, han får alltså sälja eller spendera allt men vid sin död kommer det att ärvas av den först avlidna makens arvtagare. Efterarvet är inte specifik egendom utan en kvotandel av den sist avlidna makens förmögenhet. Kvotandelen motsvarar hur stor del av den efterlevande makens förmögenhet arvet efter den avlidna makens kvarlåtenskap utgör, efter det att den efterlevande maken mottog arvet. Jag ska förtydliga med ett exempel: Arvet efter den först avlidna maken var 100 tkr och den efterlevande maken hade en förmögenhet som uppgick till 200 tkr. När den efterlevande maken får arvet kommer denne att ha 300 tkr. Efterarvet kommer då att vara 1/3 av den efterlevande makens förmögenhet vid dennes död. Värdet av efterarvet kommer alltså förändras med tiden i takt med den efterlevande makens förmögenhet. Om den kvarlevande maken har en förmögenhet som uppgår till 600 tkr vid som död kommer efterarvet att vara 200 tkr men om den totala förmögenheten endast är 90 tkr kommer efterarvet vara 30 tkr.När den efterlevande maken avlider kommer efterarvet först att avskiljas, det ses inte som den efterlevande makens kvarlåtenskap utan den först avlidnas kvarlåtenskap. Därefter fördelas efterarvet på den först avlidna makens arvingar och den sist avlidna makens kvarlåtenskap på dennes arvingar.Din syster som redan har fått ut sitt arv från din mor kommer inte att få del av efterarvet. Hon har inte heller rätt till lösöre eftersom det skulle innebära att hon får en del av efterarvet, arv skiftas ut i den form den finns och arvslotten är endast en rätt till egendom till ett visst värde. Efterarvet kommer att delas ut till dig och din andra syster som inte redan fått sitt arv, eftersom det var era arvslotter som din styvfar ärvde med fri förfoganderätt. Efterarvet ska fördelas som ett vanligt arv vilket innebär att alla arvtagare ärver lika stor del av kvarlåtenskapen då det inte finns ett testamente, dvs. du och din syster får 50% av efterarvet var. Din styvfars barn kommer att ärva hela din styvfars kvarlåtenskap, vilket alltså är det som finns kvar i hans dödsbo efter att efterarvet avskiljts.

Efterarvingars del i värdeökning av efterlevandes egendom m.m.

2014-11-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Kan ni förklara vad som menas med "förkovran?" 3:4 ÄB. Jag har alltid trott att man som särkullbarn som avstår från sitt arv till förmån för efterlevande kan göra en "vinst" på detta sen när den efterlevande dör, men enligt den paragrafen så verkar det inte gå? Sen har jag en fråga gällande vad som händer om en testamentstagare dör innan mig och dennes avkomlingar inte är arvsberättigade efter mig? Om jag dör och min avlidna moster står som testamentstagare så ska hennes del väl tillfalla hennes barn. Men det är ju mina kusiner och de är inte legala arvingar? Vem hade ärvt då?
Victoria Nilsson |Hej!Rätten till efterarv är en andelsrätt i efterlevande makens egendom. Särkullbarnen har därför, genom sitt avstående, rätt till viss andel av arvet den dag efterlevande går bort. Huvudregeln är att därför att ökningar och minskningar påverkar efterarvingarnas arv. Det är alltså möjligt att göra en vinst (som du formulerar det) som efterarvinge, genom att efterlevande makes egendom har ökat i värde.I 3:4 ärvdabalken (ÄB) finns dock en undantagsregel, om vissa ökningar som inte efterarvingarna ska vara med och dela på. För det första måste boet ha ökat i värde från först avlidne makens död. För det andra måste denna förkovran bero på att efterlevande ärvt eller fått egendom i gåva, eller att det kan antas härröra från förvärvsarbete. Arv eller gåva av större värden är inte så svårt att visa, men förkovran genom förvärvsarbete gäller bara rena undantagsfall. Som utgångspunkt ska efterarvingarna ha del i förkovran även om efterlevande maken har arbetat efter först avlidne makens död. Då all egendom är del i en och samma egendomsmassa ska inte efterlevande make kunna säga att den endast använder arvet till sin försörjning, och spara sin lön eller liknande. Utgångspunkten är därför att lön och liknande gått till efterlevandes försörjning.I praktiken tillämpas därför 3:4 ÄB främst när efterlevande make ärvt eller fått större gåva efter först avlidne makens död. Dessa värdeökningar får inte efterarvingarna del av. Övriga värdeökningar är dock även efterarvingarna med och delar på.Vad gäller ditt testamente så gäller i första hand det som står i testamentet, eller på annat sätt framgår ha varit din vilja, 11:1 ÄB. Om testamentet inte besvarar vad som ska hända om testamentstagaren avlidit så används istället tolkningsregeln i 11:6 ÄB. Enligt den så träder testamentstagarens avkomlingar, i första hand barn, in i dess ställe om de är sådana arvingar som enligt 2 kap ÄB kan ha rätt till arv efter testator. Då kusiner inte har arvsrätt träder de inte in i testamentstagarens ställe. Istället tillfaller arvet övriga testamentstagare om sådana finns, 11:7 ÄB, och annars dina legala arvingar. Då 11:6 ÄB endast är en tolkningsregel kan du dock ange annat i testamentet. Om du vill att dina kusiner ska ärva istället för din moster om hon är avliden så kan (och måste) du därför ange det i testamentet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Efterarv och fri föroganderätt

2014-11-02 i Efterarv
FRÅGA |Gift par utan barn. Först avliden har 2 halvsyskon. Den andra efterlevande maken har helsyskon. Efterlevande maken har i dag disposition till hela kvarlåtenskapen. Vad händer när den andra maken avlider? Vilka syskon ärver och hur är fördelningen? Kan den efterlevande maken testamentera hela eller enbart del av gemensamma tillgångar efter första makens bortgång? Kan någon del ges som gåva? Det finns barn till båda makarnas syskon. Båda makarnas föräldrar avlidna.
Victoria Nilsson |Hej!Makar ärver varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv den dag som efterlevande maken går bort. Rätten till efterarv är en andelsrätt i efterlevande makens bo och är inte bunden till specifik egendom som efterlevande maken ärvde. Om makarna endast haft giftorättsgods så är andelen 50 %, 3:2 ÄB. Om någon av eller båda makarna hade enskild egendom, t.ex. på grund av äktenskapsförord eller gåva/arv med villkor om enskild egendom, blir dock andelarna annorlunda. Den make som innehade mest enskild egendom kommer ha störst andel, innebärande att hens arvingar får större del av arvet den dag då efterlevande make går bort.När efterlevande make går bort ska alltså arvet fördelas mellan dels först avlidne makens arvingar och dels efterlevande makens egna arvingar. Om först avlidne makens halvsyskon lever vid efterlevande makens bortgång blir det dessa som ärver först avlidne makens andel i boet. Om någon eller båda skulle gått bort innan dess träder deras barn, dvs halvsyskonbarnen, in i deras ställe. Efterlevande makens andel av boet tillfaller dennes syskon eller, om dessa skulle gått bort, syskonbarn.Den del som innehas med fri förfoganderätt, vilken ska tillfalla först avlidne makens arvingar, får den efterlevande maken inte testamentera över, 3:2 ÄB. Efterlevande make kan således bara testamentera över sin egen andel av arvet. Oavsett om efterlevande make upprättar testamente kommer alltså först avlidne makens halvsyskon eller halvsyskonbarn ha rätt till arv, däremot kan efterlevande make genom testamente göra sina egna syskon eller syskonbarn arvslösa.Efterarvingarna skydda mot gåvor under efterlevande makens livstid genom 3:3 ÄB. Om efterlevande make utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna orsakat väsentlig minskning av boet under sin livstid så har efterarvingarna rätt till vederlag. I första hand tas vederlaget ur efterlevande makens arvingars andel, vilket kan innebära att efterarvingarna tar större del av eller hela arvet. Om den egendom som finns kvar inte räcker för att kompensera efterarvingarna kan de istället rikta krav mot gåvotagaren, vilket dock måste ske senast fem år efter gåvan.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt då efterlevande make gift om sig

2014-11-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej, en fråga om arv. Vi är fyra syskon med gemensam mor o far. Vår mor dog för 15 år sen och far ärvde då allt. Han gifte efter några år om sig. Hon har tidigare inte varit gift och har inga egna barn. Hon har en bror. Vad händer när någon av dem går bort, och spelar det någon roll i vilken ordning de går bort? Det finns inget testamente. Antar att de först ärver varandra, och om hon dör först så ärver vi sen vår far. Men blir det samma om far dör först, eller ärver hennes bror då allt eftersom vi inte är hennes biologiska barn?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.Du och dina tre helsyskon kallas i juridiska termer bröstarvingar, ÄB 2:1. Ni delar lika på det arv ni får efter er mor. Förutsatt att varken er mor eller far hade enskild egendom, delas boets tillgångar på hälften. Ni har alltså rätt till ½ av det så kallade giftorättsgodset, och er far har rätt till ½. Om er far haft enskild egendom undantas den till hans förmån, hade er mor enskild egendom inkluderas denna i kvarlåtenskapen som ni ärver.Som du skriver erhåller dock efterlevande make, här din far, ert arv med försteg. Det innebär att ni gemensamma bröstarvingar (samma mor och far) inte får ut ert arv från er mor förrän er far dör, 3:1 första meningen ÄB. Denna del ärver er far bara med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte kan disponera över den genom exempelvis testamente, se ÄB 3:2 1 stycket. Du och dina syskon blir då efterarvingar i er fars bo. Eftersom ni har rätt till samma andel som vid er mors död, kan ni när er far dör få ut ½ av faderns bo i rollen av efterarvingar till er mor, ÄB 3:2 1 stycket (om era föräldrar som sagt inte haft enskild egendom, då blir andelarna annorlunda).Eftersom er far gift om sig efter er mors död gäller följande;Om er far dör före den nya makan, ska man vid beräkning av efterarv inte ta hänsyn till den nya makans egendom eller giftorättsanspråk, se ÄB 3:6 1 stycket. Man ska alltså låtsas som att er far inte gift om sig, och ni får då ut samma andel, vanligtvis ½, av er fars bo, som efterarv efter er mor. Resten ingår i bodelningen som vanligt, och ni får då också dela lika på arvet efter er far i egenskap av bröstarvingar också till honom. Eftersom ni inte är barn till den nya frun, utan så kallade särkullsbarn, har ni rätt till ert arv direkt, se ÄB 3:1 1 stycket. Den nya frun ärver alltså inte er del med försteg.Om istället den nya makan skulle dö först, eller de skulle skilja sig, måste man också här innan bodelning undanta efterarvingarnas andel efter maken i det första äktenskapet, här er mor. Detta belopp ingår alltså inte i bodelningen, se ÄB 3:6 2 stycket. Resten delas upp som en vanlig bodelning mellan din far och hans nya fru eller dennes arvingar, här hennes bror.Eftersom make ju ärver med försteg och din far fortfarande är i livet, måste ni ändå vänta med att få ut ert efterarv till dess han dör. Er far får i detta fall alltså behålla både sin del i bodelningen och det efterarvsanspråk som satts av till er, till dess att han dör, men ert efterarv från er mor är åtminstone tryggat på så sätt att det inte ingår i bodelningen med den nya frun/hennes arvingar(bror).Hoppas att svaret bringade lite klarhetMed vänlig hälsning

Efterarvingars skydd mot gåva

2014-11-09 i Efterarv
FRÅGA |Änka med ett gemensamt barn och makens två barn. Särkullebarnen har fått ut sina laglotter. Har nu möjlighet att hjälpa min egen bröstarvinge med en större summa som jag kan undvara. Skulle vilja ge denna som gåva utan att det dras från hans framtida arv, men det känns lite orätt mot de övriga. Mkt god kontakt mellan alla som jag vill behålla. Är 70 år och frisk, har fastighet utan skulder. Framtiden vet vi inget om, men det borde bli ett arv att fördela på alla tre.I vårt inbördes testamente har vi skrivit att den kvarlåtenskap jag har fri förfoganderätt över nu, efter min död ska tillfalla alla hans tre bröstarvingar enligt lag. Arvet ska enl testamentet utgöra enskild egendom. Min fråga: Kan jag ge bort ex.vis 150 tkr till mitt barn som gåva , ej förtida arv eller kan jag ge hälften som gåva, hälften förtida arv? Bör de två äldre barnen informeras? Kan jag själv formulera hur jag gör? Tacksam med moraliskt dilemma
Victoria Nilsson |Hej!Som du verkar ha förstått så har din mans särkullbarn pga innehållet i ert inbördes testamente rätt till en andel av arvet när du går bort i så kallat efterarv. För att deras rätt till efterarv inte ska riskeras genom gåvor under efterlevande makens livstid finns en skyddsregeln i 3:3 ärvdabalken (ÄB). Enligt regeln har din make särkullbarn, om du genom gåvor väsentligen minskar din egendomsmassa, rätt till vederlag efter din bortgång. Vederlaget tas i första hand ur den andel av din egendom som utgör arv efter dig, vilket innebär att ditt barn kommer få mindre i arv. Om det inte räcker till kan efterarvingarna under vissa förutsättningar vända sig mot gåvotagaren, i fallet ditt barn, och kräva ersättning.Det kan bli vissa skillnader beroende på om du föreskriver att gåvan är förskott på arv eller inte. Om du föreskriver att gåvan är förskott på arv (eller inte skriver något arv, och gåvan istället presumeras vara förskott på arv enligt 6:1 ÄB) så kommer ditt barn behöva avräkna sig gåvan från sitt arv den dag du går bort. Då läggs gåvans värde tillbaka i kvarlåtenskapen, vilket får effekten att efterarvsandelarna beräknas även på gåvans värde. Så länge det finns tillräckligt med kvarlåtenskap för att täcka efterarvet så kommer även särkullbarnen få ut det som de är berättigade till. Om förskottet däremot är så stort att det inte kan avräknas fullt ut så får istället särkullbarnen förlita sig på 3:3 ÄB (enligt principerna nedan)Om du föreskriver att gåvan inte ska utgöra förskott på arv så hjälps inte särkullbarnen av förskottsreglerna. Istället blir det en sådan gåva som 3:3 ÄB kan bli tillämplig på. Att 3:3 ÄB ska tillämpas förutsätter dock att en väsentlig minskning har skett. Hur stor en minskning måste vara för att vara väsentligt är osäkert, men i NJA 2013 s. 736 uttalar HD att den i vart fall bör vara på 25 % av boets värde. Det innebär att om du ger bort egendom som är mindre än 25 % av din totala egendom så kommer därför förmodligen inte 3:3 ÄB kunna tillämpas, och du kan genomföra gåvan utan risk för att särkullbarnen ska kunna kräva vederlag på grund av den. Det kan dock också ses som att du vid sådana gåvor undandrar egendom från särkullbarnen utan att de senare kommer kompenseras för det, så om du har en vilja att göra rätt för dig så är det inte att rekommendera att du skriver att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.Om du vill göra rätt för dig, och inte missgynna din makes särkullbarn, så bör du i första hand vara försiktig med att ge större gåvor till ditt barn. I andra hand bör du i vart fall föreskriva att gåvan utgör förskott på arv.vill du ha hjälp att upprätta nödvändiga handlingar så kan du kontakta vår samarbetspartner Familjens jurist. Du bokar enkelt tid under http://lawline.se/boka.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Tidigare avlidne makens arvingars rätt till arv

2014-11-08 i Efterarv
FRÅGA |En bekant har följande undran. Är änka sedan 1988, makarna hade inget äktenskapsförord eller testamenten. Hon har haft en son som är avliden, han var ensamstående utan barn. Undran är nu, maken som avled 1988 har två syskon med barn. Har någon av dessa arvsrätt efter henne eller kan hon testamentera, ev. ge bort , sin fastighet och pengar som hon vill utan de kan lagligt protestera? Hon är sjuklig. Hon har även en syster. Tack på förhand
Victoria Nilsson |Hej!Din bekant har, om det fanns något att ärva efter hennes make, ärvt sin make med fri förfoganderätt. Det innebär att den dag som hon går bort så har makens arvingar rätt till efterarv, 3:2 ärvdabalken (ÄB). Då makarna inte hade äktenskapsförord så var all deras egendom giftorättsgods om inte någon av dem fått gåva eller arv med villkoret att egendomen ska vara enskild. Om all egendom var giftorättsgods är efterarvsandelen 50 %. Makens legala arvingar, hans syskon och/eller syskonbarn, har därför rätt till halva arvet efter din bekant. Denna andel kan hon inte testamentera bort. Inte heller kan hon undvika efterarvingarnas rätt till arv genom att gå bort egendom under sin livstid, då de, om hon orsakar väsentlig minskning av sitt bo, har rätt till vederlag, 3:3 ÄB. I första hand tas vederlaget från den andel som ska tillfalla din bekants egna arvingar/testamentstagare, men om det inte räcker till kan de under vissa förutsättningar kräva ersättningen från den som mottog gåvan.Över sin egen del av arvet äger dock din bekant testamentera. Utan testamente ärver hennes syster, och eventuella syskonbarn/syskonbarnbarn till avlidna syskon, 2:2 ÄB, men hon kan testamentera hela arvet efter sig till någon/några andra.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

2014-10-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min moster har gått bort och min mor (dvs hennes syster) är enda levande arvingen. Moster hade även skrivit testamente där hon uttryckligen sagt att hon vill att min mor ska ärva allt. Min morbror gick bort för ca 4 år sedan och dom hade inget testamente sinsemellan. Min morbror hade en syster, som nu är kallad till boupteckningen. Min fråga är: Hur stor är min morbrors systers lagliga andel? 
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det rör sig här om två olika delar varav den första rör arvet efter din morbror. När han avled för fyra år sedan fick inte hans arvingar ut något arv, istället gick det till hans efterlevande make, dvs till din moster, i enighet med 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB). Din morbrors arvingar (vilka som jag förstår det består enbart av din morbrors syster) har således en rätt till s k efterarv vid den efterlevande makens död. Detta efterarv består av halva makarnas gemensamma kvarlåtenskap (dvs den del som tillhörde din morbror) då din moster avlider. Din morbrors systers lagliga andel utgörs således av hälften av kvarlåtenskapen sedan bägge makarna har avlidit. Detta förändras inte av din mosters testamente eftersom den egendom som hon fick efter din morbror endast ärvdes med fri förfoganderätt, vilket innebär att din moster inte hade rätt att testamentera bort den. Då skulle ju din morbrors arvingar riskera att stå helt utan arv efter honom när hans fru senare går bort.Hoppas du känner att du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,