Syskonbarns arvsrätt

2015-02-25 i Efterarv
FRÅGA |Jag och och mina tre syskon har en moster som precis gått bort. Hon hade inga egna barn. Hon gifte sig på gamla dar med en man som inte heller hade några barn. Han dog några år efter dom gifte sig och min moster ärvde hans tillgångar. Hans närmsta anhöriga är hans syskonbarn. Ärver hans syskonbarn nåt från min moster nu när hon gått bort?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vid avsaknad av bröstarvingar (barn, barnbarn etc) ärver den avlidnes föräldrar eller vid deras bortgång, deras bröstarvingar. Det här innebär alltså att makens syskonbarn har arvsrätt efter maken, 2 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Det står ingenting om testamente där din moster ska ha ärvt med full äganderätt, varför jag antar att din moster ärvde maken i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). I så fall har syskonbarnen rätt till efterarv efter mosterns make, 3 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Sammanfattningsvis ärver alltså inte syskonbarnen din moster, utan de ärver mosterns man med efterarv. Det innebär att syskonbarnen kommer att få arv vid mosterns bortgång, vilket är andelen de skulle fått vid makens död om inte mostern ärvt maken med förtur.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Vänligen,

Efterarv och arvsordning

2015-02-05 i Efterarv
FRÅGA |Följande text står i vårt inbördes testamente mellan makar:Den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla hälften av den avlidnes kvarlåtenskap och återstoden ska tillfalla och delas lika mellan den avlidnes bröstarvingar. Efter den sist avlidne skall egendomen fördelas mellan bådas våra arvingar enligt lag.Vår fråga är: vad innebär "enligt lag" i detta fall?Tacksam för svar.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Till att börja med kommer alltså hälften av den först avlidna makens kvarlåtenskap tillfalla den andra maken med fri förfoganderätt. Det här innebär att arvingar, i det här fallet bröstarvingar då det enligt lydelsen verkar finnas sådana, har rätt till efterarv av den hälft av kvarlåtenskapen som den kvarlevande maken tilldelades, 3 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det här beräknas i andelar. Det är alltså inte summan som ärvdes med fri förfoganderätt som ärvs i efterarv, utan en kvot. Summan kan vara större eller mindre än vid den först avlidna maken bortgång.Resterande kvarlåtenskap, den som inte är efterarv till den först avlidnes bröstarvingar, kommer att ärvas av den andra makens arvingar. I första hand bröstarvingar (barn, barnbarn etc), i andra hand föräldrar och syskon, i tredje hand mor- och farföräldrar, se turordningen för arv i 2 kap. ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1).Sammanfattningsvis innebär "enligt lag" i det här fallet att den först avlidnes bröstarvingar ärver med efterarv, resterande ärver den andra makens arvingar.Jag hoppas att svaret gjorde det klarare för er!Med vänliga hälsningar,

Beräkning av efterarv

2015-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Hur räknar man när det gäller efterarv för särkullbarn. Vi är tre särkullbarn och ett barn som var gemensamt för vår mor och styvfar. När vår mor dog tog två av särkullbarnen ut sin laglott (de hade upprättat ett inbördes testamente, att den som överlevde den andre skulle ha fri förfogande rätt över kvarlåtenskapen och efter bådas död, skulle allt fördelas lika mellan alla de 4 barnen). De två fick då ut en 16 del, vilket motsvarar laglotten. Styvfadern upprättade ett testamente (ca 2 år efter moderns död), att deras gemensamma barn skulle ärva all hans kvarlåtenskap. Nu har styvfadern dött och hur delas resten upp. Hur blir det i % för var och en? Deras gemensamma barn ärver ensam styvfadern, men det som kom från moderns del, hur delas det? Vid moderns död fanns det ca 1 600 000 kr och de som tog ut sin laglott fick alltså ca 100 000 kr. Nu finns det ca 1000 000 kr i dödsboet efter styvfadern. Hur ska detta fördelas?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!När er mor avled var alltså hennes kvarlåtenskap 800 000 kronor, och gemensamt i hushållet fanns det 1 600 000 kronor. Det första som måste göras är att räkna ut en kvotdel som man använder för att beräkna efterarvets storlek. Kvotdelen beräknas genom att man tar arvslotten delat på vad mannen hade i boet när modern avled. Eftersom två barn tagit ut sin laglott minskar det som fanns i boet till 1400 000 kronor.Barn 1: särkullbarn som inte tagit ut laglott. 200 000 / 1 400 000 = 0,1429Barn 2 och 3: särkullbarn som tagit ut laglott. 100 000 / 1400 000 = 0,0714Barn 4: bröstarvinge. 200 000 / 1400 000 = 0,1429För att sedan beräkna efterarvets storlek tar man kvotdelen och multiplicerar med det som finns i mannens dödsbo, alltså 1000 000 kronor. Produkten kommer utgöra vad varje barn får.Barn 1: 0,1429 * 1000 000 = 142 900 krBarn 2 och 3: 0,0714 * 1000 000 = 71 400 kr Barn 4: 0,1428 * 1000 000 = 142 900 kr i efterarv från modern och att han ärver resten från fadern som uppgår till 571 400 kr och sammanlagt blir 714 300 krArvet ska fördelas så att särkullbarnet som inte tagit ut sin laglott får 142 900 kr, särkullbarnen som tagit ut sin laglott får 71 400 kr var, och bröstarvingen får 714 300 kr.Hoppas du har lyckats utläsa svaret på din fråga!

Vad innebär det att vara efterarvinge?

2015-01-29 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan!! Jag är efterarvinge efter min far.Som gifte sig med en annan kvinna efter att jag föddes. Har nu fått en kopia av deras testamente.Vad jag vet så är jag hans enda barn.Jag trodde att man blir bröstarvinge när ens far går bort.Men enligt testamentet så är jag efterarvinge? Skulle vilja veta vad det innebär att vara efterarvinge när det blir dags för arvsrätt.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du är bröstarvinge efter din far. bröstarvinge är en benämning på den avlidnes barn (och barnbarn etc), det följer av 2 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Det din far och hans fru vill med testamentet är troligtvis att frun vid din fars bortgång ska sitta i orubbat bo det vill säga ärva hela kvarlåtenskapen efter din far med fri förfoganderätt, i annat fall hade du ärvt kvarlåtenskapen efter din far. I det fall du godkänner testamentet blir du som du skriver efterarvinge, du är dock fortfarande bröstarvinge eftersom du är din fars barn.Efterarvinge innebär att du har rätt till arv från din far först när frun har avlidit. Det betyder helt enkelt att du får vänta på ditt arv. Efterarv beräknas sedan i andelar. Frun kan fritt förfoga över kvarlåtenskapen, men hon får inte testamentera bort den.Om du inte vill vänta på ditt arv när din far har avlidit kan du jämka testamentet, 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) och på så sätt direkt få ut din laglott vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga!

Fördelning av efterarv

2015-02-07 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan. Vi är tre syskon med samma mor och far och vi har två äldre halvsyskon som är från fars fd äktenskap. Nu gick vår mor bort för ett år sedan och ev arv är kvar hos far. När han går bort: hur fördelas arvet efter honom då? Är det så att vi helsyskon delar på hälften som är efter mor och sedan delas resten mellan oss plus de två halvsyskonen eller delas allt mellan oss alla fem?Tacksam för svar.Mvh/ Undrande
Tatjana Johansson |Hej och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Enligt Ärvdabalken har barnen till den avlidne bäst rätt till arvet och ska få lika stor del av arvet vardera (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Om arvlåtaren har varit gift ska emellertid arvlåtarens make ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket er far gjorde när er mor gick bort (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Att er far ärvde med fri förfoganderätt innebär att han fritt kan förfoga över kvarlåtenskapen från er mor medan han lever, men att han inte får bestämma över egendomen genom ett testamente. Er far kan alltså inte testamentera bort den del av egendomen som härrör sig från er mors kvarlåtenskap, utan denna del kommer att tillfalla er helsyskon vid hans bortgång (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det som ni helsyskon kommer att erhålla från er mors kvarlåtenskap när er far har gått bort är inte nödvändigtvis samma summa som er far ärvde, utan beräknas istället genom en kvotdel. Kvotdelen i sin tur beräknas genom att arvet som er far erhöll från er mor delas med storleken av er fars totala förmögenhet när er mor avled. Kvotdelen multipliceras sedan med er fars kvarlåtenskap och detta är summan som ni tre helsyskon får dela på när er far går bort. Förutsatt att er far inte har testamenterat bort sin egen egendom ska resterande del av kvarlåtenskapen delas lika mellan samtliga hel- och halvsyskon. Med vänliga hälsningar,

Spenderat efterarv

2015-02-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående vad som skulle hända i följande fall:Marie och Lars är gifta. Marie har ett barn sedan tidigare och Lars har två barn sedan tidigare. De har inga gemensamma barn. Marie dör och hennes barn låter Lars sitta i orubbat bo och väntar med att ta ut sitt arv. Maries dödsbo hade giftorättsgods för 2,5 miljoner. Hur ska arvet fördelas när Lars också dör? Om man antar att det fanns kvar 5 miljoner som inte var enskild egendom efter Lars. Vad händer istället om Lars spenderar Maries arv? Finns det några lagar som skyddar Maries barn? Detta är ett verkligt fall men jag har valt andra namn för att inte utelämna de inblandade.
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Om vi börjar med situationen där Lars avlider och Maries barn ska nu ärva sin mamma. Maries barn har då rätt till hälften av Lars egendom (3 kapitlet 2 § ärvdabalken). Det innebär att hennes arvinge kommer att få 2,5 miljoner vid Lars död. Den andra situationen är att Lars har spenderat Maries arv när han avlider. Maries barn kan då hävda att hen ska få en slags ersättning för att deras arv har spenderats, för det krävs dock enligt ärvdabalken 3 kapitlet 3 § att Lars har spenderat deras andel genom att han har gett bort egendom eller på liknande sätt har minskat egendomen och således Marias arvinges del. För att Maries arvinge ska få rätt till en ersättning för värdeminskning som Lars har åstadkommit krävs att Lars har gjort mer än bara levt lyxigt. Enligt NJA 2013 s. 736 krävs dessutom att egendomen har minskat med minst en fjärdedel. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga om det är något som fortfarande är oklart.

Beräkning av efterarv

2015-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma avled 1996 och min pappa satt kvar i orubbat bo. Nu vill han att jag och min bror får ut vårt "morsarv". Är morsarvet hälften av summan av dödsboets tillgångar och skulder enligt bouppteckningen? Måste detta registreras någonstans eller räcker det att vi skriver ett avtal mellan oss tre?
Linn Munthe |Hej!Din och din brors rätt att få ut arvet från din mor kallas efterarvsrätt. Beräkning av storleken på efterarvet utgår inte från nominella belopp utan från hur stor andel av din fars totala förmögenhet som utgjordes av arvet från din mor vid tidpunkten då din far mottagit arvet från din mor. När efterarvet ska delas ut dras en andel av samma storlek av från din fars totala förmögenhet vid tiden för då efterarvet ska utbetalas. Att efterarvet inte beräknas efter nominella belopp utan efter andelar av din fars totala förmögenhet är en följd av att den efterlevande maken ärver den bortgångne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken, i detta fall din far, kan med andra ord råda över arvet som han vill under sin livstid. Arvskiftet behöver inte registreras utan det är tillräckligt att ni upprättar en handling som skrivs under av samtliga arvingar (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Vänligen,

Familjerätt - efterarv, testamente

2015-01-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur efterarv och arv ska fördelas. Vi är två hel syskon. Våra föräldrar var gifta. Vår pappa gick bort för några år sedan. Enligt den bouppteckningen fanns det inget testamente. En försäkring om 270 tkr tillföll vår mamma. Det totala giftorättsgodset uppgick till 500 tkr (Pappas del utgjorde 350 tkr). Nu har även vår mamma gått bort. Hon efterlämnar en försäkring med mig och min syster som förmånstagare värd 270 tkr. Övriga bankmedel värda 500 tkr. Och en bostadsrätt som vi säger är värd 800 tkr. Det finns ett testamente som säger att vi barn ska få vår laglott och att resten ska fördelas på de 5 barnbarn som finns. Hur stor del ska var och en av oss få?
Elisabet Leth |Hej! Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Här nedan kommer jag att hänvisa till paragrafer för att du enkelt själv ska kunna använda länken här ovan och själv läsa bestämmelserna. Då din mamma var i livet vid din pappas bortgång så tillföll kvarlåtenskapen henne vid hans bortgång eftersom ni är deras gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Din pappas giftorättsgods ärvdes alltså av din mamma med fri förfoganderätt vid hans bortgång och kommer att tillfalla er syskon vid hennes bortgång enligt principen om efterarv som finns i 3 kap 2 § ÄB. Det som ni kommer att erhålla enligt principen om efterarv är den andel som beräknas genom att vad din mamma ärver från din pappa med fri förfoganderätt, sätts i relation till din mammas hela förmögenhet efter bodelning och arv. Fri förfoganderätt innebär att din mamma fritt kan förfoga över den ärvda kvarlåtenskapen från din pappa, med ett undantag, hon får inte testamentera bort den egendomen eller fördela den genom testamente, vilket jag återkommer till nedan när jag behandlar frågan om din mammas testamente. Det resulterar i att 350 000 kr har din mamma ärvt med fri förfoganderätt, 500 000 kr utgör sammanlagt giftorättsgods efter bodelning och arv från din pappa och 270 000 kr har hon erhållit som förmånstagare för försäkringen. Din pappas andel vid hans bortgång = 350 000 (din pappas andel av giftorättsgodset) / 770 000 (totalt giftorättsgods + försäkringen) = 0.45454545Kvarlåtenskapen vid din mammas bortgång:Bankmedel 500 000Bostadsrättslägenhet 800 000(Försäkringen med er syskon som förmånstagare ska som huvudregel inte medtas i kvarlåtenskapen 14:7 st.1 FAL utan tillfaller er direkt) (se https://lagen.nu/2005:104#K14P7S1)----------------------------------------------------------------------------------------Kvarlåtenskapen utgör då 1 300 000 kr Vad som då ska tilldelas er syskon enligt principen om efterarv efter er pappa beräknas genom att hans andel som jag tidigare räknat fram som är 0,45454 ska multipliceras med den kvarvarande kvarlåtenskapen efter er mammas bortgång dvs 1 300 000 = 590 902 kr 590 902 kr utgör alltså det som din mamma ärvt med fri förfoganderätt efter din pappa, det som nu ska fördelas till er syskon genom principen om efterarv.Ni syskon ärver alltså 295 451 kr (590 902/2) vardera enligt principen om efterarv i 3 kap 2 § ÄB. Inget testamente fanns skrivet av din pappa utan arvsreglerna i 2 kap 1 § ÄB om att arvet ska fördelas lika mellan er syskon gäller. Er mamma har skrivit ett testamente om vad hon önskar ska ske med kvarlåtenskapen efter hennes bortgång. Först vill jag kommentera att den efterlevande maken, din mamma, genom testamente inte får bestämma över den egendom som ska tilldelas den första avlidnes arvingar,, det vill säga de arv som ska tilldelas dig och din syster från er pappa. 3 kap 2 § 1 st sista meningen ÄB. Det framgår också ovan av min beskrivning av vad fri förfoganderätt innebär. Alltså kan din mamma inte i sitt testamente bestämma över vad som ska ske med de 509 902 kr som ska tillfalla dig och din syster. Din mamma har i sitt testamente möjlighet att disponera över de resterande 709 098 kr (1 300 000-509 902) som utgör hennes del av kvarlåtenskapen som hon innehar med full äganderätt. Enligt grundregeln i 2 kap 1 § ÄB så är du och din syster bröstarvingar och tar lika stor lott. Här finns ett testamente där er mamma önskar att ni ska erhålla er laglott, det vill säga hälften av er arvslott som följer av 2 kap 1 § ÄB, vad laglotten är följer av 7 kap 1 § ÄB. Er arvslott hade i sammanhanget varit 709 098/2 = 354 549 kr för er vardera. Laglotten utgör hälften av detta, det vill säga 177 274.5 kr vardera. Efter att du och din syster erhållit er laglott återstår alltså 354 549 kr kvar att fördela på de sätt som er mor önskade enligt testamentet, nämligen genom att barnbarnen erhåller lika stor del var av det som återstår av kvarlåtenskapen, det vill säga 70 910 kr var fördelat över de 5 barnbarnen. Jag hoppas att jag med detta besvarat dina frågor. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar