Rätt till efterarv

2015-08-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mor avled för ett antal år sedan. Hennes halva av de gemensamma tillgångarna (ett antal hus) ärvdes av min far. Nu har min far träffat en annan kvinna. Han har gjort sig av med samtliga bostäder och spenderar nu pengarna på sin nya kvinna. Finns det nån möjlighet för mig och mina syskon att plocka ut vår mors del? I annat fall finns risken att han sätter sprätt på hela arvet. Vad han gör med sin halva rör mig inte i ryggen, men kan han verkligen göra slut på vår mors del? Mvh,Erik
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förutsätter att din far och mor var gifta. Din far får då en andel av tillgångarna genom bodelningen och en annan andel (kvarlåtenskapen efter er mor) ärver er far med försteg, ÄB 3:1. När er far går bort har ni sedan rätt att få ut en motsvarande andel ur er fars kvarlåtenskap, ÄB 3:2. Det finns alltså inte någon möjlighet att plocka ut arvet i förväg.Den andel av tillgångarna som er far ärvde med försteg efter er mor ärvde han med fri förfoganderätt, det innebär att han kan spendera dessa tillgångar under sin livstid relativt fritt men han har inte rätt att testamentera bort dem.Dock finns vissa inskränkningar i hur man får spendera dessa tillgångar. Om det är så att er far genom gåva eller annan jämförbar handling, utan hänsyn till er arvsrätt efter er mor, väsentligen minskar sin egendom så har du och dina syskon rätt att få motsvarande del ur er fars arv innan hans andra arvingar (om det finns några) får ut sin del, ÄB 3:3.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Effekterna av ett särkullbarns arvsavstående

2015-08-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej!När min far gifte om sig i min barndom blev jag ett s.k. särkullbarn. Min far och min styvmor fick även ett gemensamt barn, mitt halvsyskon.Om min styvmoder är kvar i livet vid min faders frånfälle har jag förstått att jag har rätt till mitt arv omgående.Men jag har också läst att jag skulle kunna göra ett arvsavstående till förmån för min styvmor och därmed bli en efterarvinge.Dock uppfattar jag att mitt arv då min styvmor sedermera går bort fortfarande är arvet från min far som jag ursprungligen hade rätt till omgående, stämmer det?Om så är fallet, uppfattar jag arvsavståendet som endast fördelaktig för min styvmor?Förutom att jag såklart uppskattar att kunna underlätta för min styvmor att bo kvar i hus m.m...Enkelt räkneexempel:(Antagande: Inget testamente och jämlikt egendomsförhållande.)Min faders kvarlåtenskap är 1000000 av vilket jag omgående skulle ha rätt till 250000.Men om jag gör ett arvsavstående till förmån för min styvmor skulle jag då erhålla 1/4-dels kvotdel?Då min styvmor sedermera går bort har jag då fortfarande 1/4-dels kvotdel på hennes kvarlåtenskap? (Som skulle kunna vara både större eller mindre än vid tidpunkten för min faders frånfälle.)Tack på förhand!
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Regler och exempelDu verkar ha tolkat de flesta av reglerna rätt, men jag kommer ändå med ett exempel att gå igenom dem. Vi antar, som du föreslår, att din far har egendom till ett värde av 1000 000 kr. Jag kommer också att anta att din styvmor har exakt lika mycket, samt att all egendom är giftorättsgods och ingår vid bodelningen (som ju skall ske om någon avlider). Resultatet av detta skulle bli att ingen egendom bytte ägare innan arvet, och därför behöver vi inte bekymra oss om det.Om din far avled, skulle du enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken ha rätt till hälften av egendomen (500 000 kr). Du har dock enligt 3 kap. 1 § samma lag rätt att kräva ut hela din arvslott genast; det vill säga 500 000 kr. Istället kan du välja att avstå helt från arvet enligt 3 kap. 9 § och vänta tills styvmoderns död. Du kan också avstå från en del av arvet.Om du avstår från arvet fullt ut och låter det gå via styvmodern, kommer du enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken att få ärva en fjärdedel av styvmoderns egendom. Dina 500 000 kr var ju en fjärdedel av de 2000 000 kr hon hade efter att din far dött. Om styvmoderns egendom har ökat i värde, kommer ökningen alltså även dig till godo! Undantaget är om boets värde har ökat genom att styvmodern ärvt, fått eller genom arbete tjänat egendom.Som jag skrev kan du även göra ett "delvis-avstående". Du skulle t.ex kunna kräva ut hälften av arvet vid din fars död. På samma sätt som ovan skulle du fortfarande ha rätt till en andel av styvmoderns egendom, men den skulle bli lägre. Hon skulle då ha 1750 000 kr, varav 250 000 kr var "dina". Detta motsvarar c:a 14,3 %.SammanfattningDu ärver efter din styvmoder den andel av hennes egendom som bestod av det arv du avstått från vid din fars död, men detta avstående kan vara antingen helt eller delvist. I de flesta fall är det hon som gynnas av det, men om hennes egendom ökar i värde kan du till och med vinna på det.Det är därmed under dessa förutsättningar du skulle ha att fatta beslutet! Lite krasst kan man säga att det ekonomiskt är det sämre alternativet att avstå från arvet om den efterlevande maken inte har egendom som kan öka i värde. Dock är det förstås ofta så att det är viktigare att den efterlevande maken slipper planera om hela sitt liv.Om det är något mer du undrar, får du gärna återkomma!Hälsningar,

Efterarv och arvskifte

2015-07-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min mamma och pappa gifta sedan många år införskaffar bostadsrätt att gemensamt bo i. Min mamma har sedan tidigare 5 barn. 1995 dör min pappa. Bodelning sker där jag är efterarvinge till min far och mor bor kvar i bostadsrätten. 2014 dör mor. Kort dessförinnan säljs bostadsrätten till betydligt högre värde än 1995. Jag har varit i tron att jag får en kvotandel efter min far 1/2 samt även kvotandel 1/6 från mors del, då min mor avlidit.Har jag fel? Hur ska arvskifte ske?Tacksam för snabbt svar!
Hanna Skoglund |Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken skall om arvlåtaren var gift, efterlevande make ärva framför gemensamma barn. De gemensamma barnen blir istället efterarvingar och utfår arvet först när även andra föräldern avlidit. Det som en efterarvinge skall utfå är en kvotdel ur den sist avlidnes kvarlåtenskapen. Kvotdelen bestäms av hur mycket den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt. Om det arv din mor fick med fri förfoganderätt utgjorde ½ av tillgångarna skall du som efterarvinge till din far först utfå ½ av kvarlåtenskapen. Efterarvet utgör en kvotdel i en framtida förmögenhetsmassa och efterarvet kan därför öka eller minska i värde beroende på om förmögenhetsmassan ökar eller minskar i värde. Det som sedan finns kvar när efterarvet delats ut skall delas mellan din mors arvingar, då ni är 6 barn skall ni ha 1/6 var om det inte finns testamente som stadgar annat.För att ett arvsskifte skall kunna ske måste dödsbodelägarna skriftligt överenskomma om hur tillgångarna skall fördelas. Därefter skall arvskiftet undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Vänligen

Arvsrätt efter den först avlidne maken

2015-07-23 i Efterarv
FRÅGA |Vi är tre syskon vars gifta barnlösa farbror avled för tre veckor sedan.Nu har hans änka avlidit plötsligt. Vår pappa är avliden sedan många år. Vår farbrors änka som nu avlidit har många syskon. Vad vi idag vet finns inget testamente. ( bouppteckning är ej gjord ännu)Har vi syskon någon arvsrätt?
Viktor Wihlstrand |Hej och tack för din fråga!Jag utgår från att inga betydande värdeökningar eller värdesänkningar skett av egendomen mellan de båda dödsfallen. Jag utgår därutöver från att era farföräldrar avlidit. Enligt ÄB (Ärvdabalk) 3 kap. 2 § har er syskonskara rätt till hälften av den senast avlidne makens kvarlåtenskap. Detta gäller så länge inget av undantagen enligt paragrafen är tillämpliga, vilket ingenting i frågan indikerar på att de är. Därmed har ni rätt till hälften av arvslotten från den senast avlidne maken.

Orubbat bo - Hur beräknas den först avlidnes andel vid efterlevandes död?

2015-08-28 i Efterarv
FRÅGA |Hur sker bouppdelningen eftermin mor och hennes man, inte min pappa? Maken dog för 12 år sedan och min mor nyligen. De hade ett testamente som innar att de satt i orubbat bo. Beräknas makens andel efter vad ha n hade för tillgångar och skulder när han gick bort eller efter de tillgångar som min mor lämnade efter sig, dessa är btydigt större.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att sitta i orubbat bo innebär att man ärver makens egendom med fri förfoganderätt, vilket betyder att man äger all egendomen men att man inte får testamentera bort en viss andel av den. Man får konsumera egendomen, investera den, byta ut den och så vidare, men en andel av ens egendom förblir "makens sidas". I detta fall Andelen kan skifta i värde, och skulle kunna sägas vara en procentsats av den totala egendomen. För att få fram denna procentsats delar man den egendom din mor "ärvde från maken" med hennes totala egendom efter arvet. Om hon alltså själv hade egendom till ett värde av 1000 000 kr och ärvde 500 000 kr på grund av testamentet, är alltså "makens andel" 500 000/1 500 000=1/3. Denna tredjedel förblir en tredjedel oavsett hur mycket din mors egendom har ökat i värde, förutom under vissa förutsättningar. Exempelvis skall enligt 3 kap. 4 § Ärvdabalken egendom som din mor har fått genom arv eller gåva eller genom att förvärvsarbeta (alltså t.ex. intjänad lön efter makens dödsfall) bara tillfalla hennes arvingar. Med andra ord skall sådan egendom räknas av från moderns egendom innan man räknar ut hur mycket maken skall få.Exempel:A och B är gifta. B avlider.A hade vid B:s dödsfall egendom till ett värde av 900 000 kr, och B till 600 000 kr. A skall sitta i orubbat bo.När A avlider flera år senare, har A egendom till ett värde av 2 500 000 kr.Som huvudprincip skulle B:s andel av detta vara 2 500 000X(600 000/1 500 000)=1000 000 kr.A:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 350 000 kr härrör från A:s förvärvsarbete efter B:s död, samt att A har fått en bil till värdet 200 000 kr i gåva av ett av sina barn. Därför skall istället makens andel beräknas på 2 500 000-350 000-200 000 =1 950 000 kr och bli 1 950 000X(600 000/1 500 000)=780 000 kr.Kort sagt beräknas alltså makens andel utifrån den procentsats av din mors egendom, vilken utgjordes av hans egendom när din mor nyss hade ärvt den. Procentsatsen gäller även om din mors egendom har ökat i värde, med undantag enligt ovan.Om du undrar något mer kring det här, får du gärna återkomma!Hälsningar,

Arv i fall med särkullbarn och gemensamma barn

2015-08-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min styvmor är avliden. Hon och min far har ett gemensamt barn. Jag och min bror är särkullsbarn. Min styvmoder och min far ägde 50% var av en fastighet. Fastigheten och övriga tillgångar är listade i bouppteckningen som giftorättsgods. Nu undrar jag vad som gäller.Kan fastigheten skrivas över på min far och sen kan vi syskon göra upp det totala arvet när det blir dags, utan att vi råkar ut för någon sorts problematik med att vi särkullsbarn eller min styvbror förlorar sin del av arvet?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Om jag förstår dig rätt är det ni vill uppnå att hela arvet får vänta tills båda föräldrarna är borta men att inget av syskonen förlorar på det. Faktum är dock att lagen - så länge det inte finns något testamente - inte ger någon arvrätt för ett gemensamt barn då ena maken dör. Man skulle kunna säga att arvet istället "går via" den andra maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Enligt lagen är det alltså er gemensamma far som ärver all egendom efter styvmodern, och först när han har avlidit får såväl du och din bror som ert halvsyskon rätt att ärva.Dock kompenseras ert halvsyskon enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken på så sätt att han ensam ärver den andel av faderns egendom som kommer från modern. Med detta menas att om faderns egendom, när han har ärvt modern, till 40 % utgörs av moderns före detta egendom, är det så stor andel av faderns egendom som bara halvsyskonet kan ärva. Denna andel av egendomen kan fadern heller inte testamentera bort. Resten, "faderns" andel, kommer att delas i tre delar, lika mycket till vart och ett av faderns barn (2 kap 1 § Ärvdabalken). Alltså kommer halvsyskonet att få ärva mer än ni andra vid faderns död. Det är också själva "värdet" man har rätt till i och med arvsrätten; inte särskilda saker. Det uppstår alltså inga problem om fastigheten skrivs över på fadern i samband med arvet!Problem kan uppstå om ni skriver över fastigheten redan vid bodelningen, eftersom faderns andel i så fall skulle bli större (så länge moderns andel inte kompenserades). Detta skulle leda till att halvsyskonet fick ett mindre arv. Det skall dock inte vara nödvändigt att skriva över fastigheten i bodelningen; den går ju ändå till fadern i och med arvet!Hoppas att svaret är till hjälp! Om något är oklart får du gärna höra av dig igen!Hälsningar,

Rätt att utfå efterarv

2015-07-28 i Efterarv
FRÅGA |min mor gick bort för ett antal år sedan och min far har fri förfoganderättnu avser min far att sälja deras gemensamma bostad och flytta till en mindre bostad.min far har ett tidigare barn vad händer med mitt mors arv ? skall jag ha ut den delen vid försäljningen ??eller bakas det ihop och delas ut till mig och det tidigare barnet när min far går bort ???
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken skall om arvlåtaren var gift, den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen framför gemensamma barn. De gemensamma barnen får vänta med att utfå arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När din far dör skall du därför först utfå ditt morsarv. När det räknats ut vad du skall utfå i morsarv skall resterande kvarlåtenskap fördelas mellan din fars arvingar. Vänligen

Efterarv och testamente

2015-07-21 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Min syster har avlidit, hon är änka sen 1971. Hn är aldrig omgift utan levt ensam sen dess. Vi är två syskon till henne i livet. Hon har Inga barn. Hon har skrivit testamente till förmån för hennes tre syskonbarn (våra barn). Hennes man som avled 1971 har en syster vid livet och där kommer frågan om efterarv.Vem ärver vad ? Blir det något efterarv för systern till hennes avlidna man?mvh Karin genom sonen Christian
Mattias Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till efterarv regleras i ärvdabalken 3 kap 2 §. Ett syskon till den först avlidne maken, har vid efterlevande makes död, rätt till efterarv. Systern är därför berättigad till efterarv. Hur stor andel som utgör efterarv beror på hur mycket som er syster fick ärva vid makens död. Den andel som blir kvar kommer att tillfalla syskonbarnen i enlighet med testamentet. Med vänlig hälsning,