Återgång av egendom vid arv från efterlevande make

2015-05-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag, särkullbarn till min 2006 avlidne far har idag konstaterat att efterlevande hustru under tiden till nu sålt/överlåtit större delen av min fars arv till en eller två av hennes och min fars gemensamma barn. Jag avstod vid bodelning min laglott för att min fars hustru skulle kunna bo kvar. Med fri förfoganderätt som vad jag förstått och fått förklarat ställer krav på hantering av arv av den efterlevande maken/makan. Hur gör jag för att återfå/skydda min och mina barns rätt till arv? Jag har ej blivit informerad eller tillfrågad i något av fallen. Min far ägde skogsfastighet, bostadsfastighet samt fritidsfastighet. Så även båthus, rätt till fiske och sjörätt i större sjö i mellansverige.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ett avstående till förmån för den efterlevande maken sker enligt 3 kap 9 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637), och innebär enligt 3 kap. 2 § i princip att man vid den efterlevande makens död ärver en lika stor andel av dennes egendom som det man avstod från utgjorde vid det första dödsfallet. Exempelvis ärver man 50 % av den sist levande makens egendom om 50 % av hans eller hennes egendom vid det första dödsfallet var sådan som särkullbarn hade avstått ifrån.Ett visst skydd mot "missbruk" har den som har avstått egendomen genom 3 kap. 3 § Ärvdabalken. Denna paragraf innebär att om den efterlevande maken exempelvis ger bort egendom i stor omfattning eller liknande, har ni som är särkullbarn efter den förste maken förtur till den egendom som finns kvar. Man kan uttrycka det som att arvet för er beräknas som om den efterlevande maken inte hade gjort sig av med egendomen. Det här är naturligtvis inte ett tillräckligt skydd om den efterlevande maken har gjort sig av med i stort sett all egendom. Dock är det också så att egendom, om den kvarvarande egendomen inte räcker för att kompensera dig som särkullbarn, skall återbäras (det vill säga i princip "lämnas tillbaka" inför arvet) så länge den som fick egendomen insåg eller borde ha insett att det ledde till nackdelar för dig. Ett klart exempel är förstås om den efterlevande maken ger eller säljer egendom till sina egna barn. Det bör därför vara så att åtminstone de klara fallen, såsom när dyra gåvor har getts, leder till att egendomen återgår. Naturligtvis skall den här frågan egentligen tas upp när arv efter din fars fru blir aktuellt, men det är förstås inte omöjligt att påminna henne om vad som gäller! Det beror dock självfallet på vilken relation ni har.Hälsningar,

Kvarlåtenskap efter den först avlidna maken

2015-04-24 i Efterarv
FRÅGA |Hejjag har två halvbröder på min mors sida , då våra mor dog i fjol och mina halvbröder valde som särkullsbarn att avstå från arv till min fars förmån.då det dessutom finns ett testamente som säger att min far skall bo i orubbat bo samt att kvarlåtenskapen då min far dör skall delas lika mellan oss tre.Det jag undrar,kan min far nyttja pengarna efter min mor som han vill?och hur ser uppdelningen ut mellan oss tre ?Med vänlig hälsningMats
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Som utgångspunkt så har en make/maka rätt att sitta kvar i vad som brukar kallas för orubbat bo efter att den andra maken/makan har avlidit. Undantaget är om det finns särkullbarn till den avlidna. Dessa särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott med en gång. Till detta finns det då ytterligare undantag och det är om det finns ett testamente med förordnande om sekundosuccession, vilket i så fall skulle innebära att särkullbarnen endast har rätt till att få ut sin laglott (som är häften av arvslotten). Särkullbarnen kan även välja att avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken/makan. Regler om detta finns i 3:1 ärvdabalken. Om särkullbarnen avstår från sitt arv i det första skedet, så har de enligt 3:9 ärvdabalken och 3:2 ärvdabalken rätt att ta del av arvet när den efterlevande maken/makan sedan avlider. Vad som brukar menas med att den efterlevande maken/makan får sitta kvar i orubbat bo är att denne ärver med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande fritt får disponera över tillgångarna, men personen får inte testamentera bort egendomen. Utgångspunkten vad gäller fördelningen efter det att din far avlider är att arvet efter din far kommer att vara hälften av den samlade kvarlåtenskapen, och arvet efter din mor kommer vara den andra hälften (exemplet bygger på att det vid bodelningen mellan dina föräldrar var så att de skulle ta hälften var). Om du är din fars enda barn så kommer du då att få hela din fars del av kvarlåtenskapen. Vad gäller den del som är din mors kvarlåtenskap så kommer denna att delas lika mellan dig och dina två halvbröder. Du kommer med andra ord att få hälften plus en tredjedel av allt det som finns kvar när din far går bort, och dina båda halvbröder kommer få var sin tredjedel av hälften av all kvarlåtenskap. Det finns dock undantag även till det här och det är om din far genom en gåva eller liknande handling, utan tillbörlig hänsyn gentemot dina halvbröders rätt till efterarv, väsentligen har minskat egendomen. I så fall kommer din del av arvet att minskas i den mån som egendomen har minskat, se 3:3 ärvdabalken. Om egendomen däremot skulle öka efter din mors död genom att din far har fått egendom i gåva, arv, testamente eller genom förvärvsarbete, så kommer denna ökning att läggas till ditt arv, se 3:4 ärvdabalken. Detta är vad som gäller av vad jag kan avläsa utifrån dina uppgifter och utifrån vad som står i lagen. Det kan dock vara så att det finns avvikelser i det testamente som har upprättats, och det kan även finnas avvikelser om din far har upprättat ett testamente. Med vänliga hälsningar

Rätt till efterarv

2015-04-21 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar vad som händer om min fars fru säljer bostadsrätt som är vårt arv. Hon har fri förfoganderätt över br. Har vi rätt till pengar om br är såld när hon dör. Vi är särkullbarn.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). Enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) så har makar arvsrätt efter varandra vilket innebär att makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn har såldes en rätt att vid den först avlidne makens bortgång (er far) få ut hela sitt arv eller som minst en rätt att få ut sin laglott, se ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Laglotten utgör halva arvslotten.Får ett särkullbarn endast ut sin laglott innebär detta att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Av frågan framgår att din fars fru har fri förfoganderätt över bostadsrätten. Har en efterlevande make (din fars fru) erhållit egendom med fri förfoganderätt innebär detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens (er far) särkullbarn. Ni som särkullbarn kommer såldes att få ta del av detta efterarv när er fars fru avlider. Storleken på efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande makens (er fars fru) kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid tidpunkten för er fars bortgång. Du och dina syskon (som inte är barn till din fars fru) kommer såldes att ha rätt att ta del av av er fars frus kvarlåtenskap när hon går bort. Detta i form av efterarv. Detta är inte helt enkelt men jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Efterarv vid testamente

2015-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin make har ett särkullsbarn från tidigare äktenskap. Vi har två gemensamma barn. Vi har skrivit inbördes testamente där det står att "den av oss som överlever den andra, skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap, av vad slag det vara må."Vår fråga är nu: Om jag avlider först, och min make ärver mig, innebär det då att särkullsbarnet, efter makens död, kommer att få dela även på den del som min make ärvde från mig.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om den efterlevande maken enligt testamentet skall ärva med fri förfoganderätt kommer det bli samma fördelning som enligt lag om du avlider först. Enligt 3:1 ÄB (ärvdabalken) ärver nämligen efterlevande make den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får därför vänta på arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När den andra föräldern avlider har därför de gemensamma barnen först rätt till efterarv efter den först avlidne föräldern enligt 3:2 ÄB. Det de gemensamma barnen skall utfå i efterarv är en kvotdel av den sist avlidnes kvarlåtenskap. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/2. Om det vid den efterlevande makens död exempelvis finns en behållning om 1 miljon skulle efterarvingarna då utfå 1/3 av detta i efterarv. Det som finns kvar av den sist avlidnes kvarlåtenskap när efterarvingarna utfått sitt efterarv, fördelas därefter mellan den sist avlidnes arvingar. Om den efterlevande maken har särkullbarn får särkullbarnen alltså inte del av arvet från den först avlidne, eftersom dennes arvingar skall utfå det i form av efterarv. Om den efterlevande maken enligt testamentet istället skall erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär det att de gemensamma barnen måste begära jämkning för utfående av laglott. Efterlevande make ärver dock även dessa laglotter fast med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens efterarv blir därför mindre om det finns ett testamente till efterlevande make med full äganderätt. En större del av den avlidnes kvarlåtenskap kan då fördelas mellan den sist avlidnes arvingar. Vänligen

Efterarv till syskon och syskonbarn

2015-04-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Kort fråga:Då det gäller efterarvingar i ena grenen (av 2 grenar) i form av 3 syskon o ett antal syskonbarn, så gäller sannolikt att 3 syskon först får var sid del,dvs. ( 1/3). Syskonen kallas A, B och C . Om A har 5 barn så får väl varje barn sedan 1/5 av A :s andel osv. Är det så i samtliga liknande fall,oavsett ålder på syskonbarn? Om syskonbarnen är i åldrar 46 --72 år, dvs. ej minderåriga, tillämpas ovan nämnda fördelning ändå MED HUNDRA PROCENT STRINGENS, dvs. blir arvsfördelningen ALLTID som ovan beskrivit,trots att alla syskonbarnen i båda grenar är 46 år eller äldre? STORT TACK för SNABBT svar. Ett arvskifte är nära förestående.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken har vid den efterlevande makens död, bröstarvingar till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling rätt till efterarv. Finns inte bröstarvingar blir föräldrar efterarvingar. Skulle inte föräldrarna vara i livet kommer istället syskon bli aktuella som efterarvingar och skulle något syskon avlidit träder dennes barn in som efterarvingar. Om man exempelvis kommer fram till att efterarvet till den först avlidne makens arvingar utgör 1 500 000 kr skall, då föräldrar ej finns, syskonen dela på denna summa. Om det då finns tre syskon kommer varje syskon ta lika stor del, alltså 500 000 kr var. Om nu ett av syskonen har avlidit, men denne i sin tur har fem barn, kommer dessa barn ta lika lott oavsett ålder. De fem barnen till det avlidna syskonet skulle då i exemplet få 100 000 kr var. Vänligen

efterarv efter nygifte

2015-04-23 i Efterarv
FRÅGA |En man får genom köp åbotätt till ett "kronohemman" 1910. Han gifter sig 1913. Får barn, hustrun dör 1925. Omgift 1930, ytterligare barn. Hemmanet löses ut till "skattehemman" 1932. När mannen dör gör barn i första äktenskapet anspråk på moderns arvsrätt till hemmanet. Frågan: Kan de hävda arvsrätt efter modern?En inte alltför hög kostnad kan accepteras.
Sara Andersson |Hej och välkommen till LawlineAlla efterlevande barn har enligt ärvdabalken rätt till arv efter sina föräldrar (2:1 ärvdabalken se här). Gällande arvsrätten från den först avlidne modern rör det sig om ett s.k. efterarv (se 3:2 ÄB). Med efterarv avses att om makarna har gemensamma barn vid ene makens bortgång, tillfaller den avlidnes totala förmögenhet den efterlevande maken. Den efterlevande maken innehar dessa tillgångar med så kallad fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt avses att denna del av den efterlevande makens förmögenhet, aldrig kan testamenteras bort. Eftersom makar inte har arvsrätt efter varandra kommer de gemensamma bröstarvingarna från det första äktenskapet ha rätt till arv, både efter den avlidne fadern men också från den först avlidne modern. Beräkning av efterarvsrätt är ganska komplicerat och beror på en rad olika omständigheter vilket kan komplicera beräkningen ytterligare. I korthet kan sägas att storleken av efterarvsrätten beräknas efter kvotdelar vid tillfället för moderns bortgång. Om makarna vid moderns bortgång hade lika stor förmögenhet bestäms kvotdelen till 50/50. Det sagda innebär att vid faderns bortgång ska först hälften av dennes totala förmögenhet tillfalla barnen från det första äktenskapet. Det är alltså den kvotdel som ”kommer från modern” och som den efterlevande maken kan sägas ha ”förvaltat” under sin livstid. Först efter att barnen från det första äktenskapet fått efterarvet från modern kan en bodelning göras mellan fadern och dennes nya fru. Efter bodelningen kommer särkullbarnen (d.v.s barnen från det första äktenskapet) ha rätt att at ut sin del av arvet efter fadern, medan den del av arvet som tillfaller de nya gemensamma barnen tillfaller den nya hustrun med ”fri förfoganderätt”. Vid hennes bortgång kommer de nya barnen barnen ha rätt till efterarv från fadern på samma sätt som ovan.Gällande fastigheten kommer värdet av denna att ingå som en tillgång i beräkningen av efterarvsrätten. Om fastigheten utgör en stor del av faderns totala förmögenhetsvärde och arvsrätten från de första barnen inte kan tillgodoses på annat sätt, kommer den troligtvis behöva säljas.Som framgått ovan är det inte helt lätt att beräkna efterarv. Jag råder dig därför att kontakta professionella jurister i detta avseende. Vi på Lawline samarbetar med kunniga jurister på Familjens jurist. Vill du ha ytterligare hjälp av dem kan du boka tid direkt på vår hemsida www.lawline.se/boka. Lycka till!

Särkullbarn och efterarv

2015-04-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min man och jag har varit gifta i snart 30 år. Vi har inga gemensamma barn utan var sin dotter - så kallade särkullsbarn. Vi har skrivit inbördes testamente med fri förfoganderätt. Vi har inte äktenskapsförord eller enskild egendom. Vi vet att, t ex, om min man avlider först, så kan hans dotter få ut sin laglott genast. Jag har fri förfoganderätt, men hur mycket kan min mans dotter enligt lag få ut i efterarv när jag avlidit. Är det ändå så att hon får ut resterande av arvslotten. Innebär fri förfoganderätt att jag kan "göra slut" på detta hennes efterarv och vad får då min dotter när jag avlider. Vi vill ju att båda våra döttrar ska ha lika mycket efter oss.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn.Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/3. Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är 1/3 av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet.Vid den sist avlidne makens död skall alltså den först avlidne makens särkullbarn då utfå efterarv när det finns testamente med fri förfoganderätt. Efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvarlåtenskapen kan givetvis ha minskat genom att efterlevande make levt upp tillgångar, den först avlidnes arvingar får då ut sin kvotdel (exempelvis 1/3) ur det som finns kvar. När den först avlidnes särkullbarn utfått sitt efterarv kan den sist avlidne makens arvingar utfå resten av kvarlåtenskapen. Vänligen

Rätt till efterarv för särkullbarn

2015-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Vår far dog och efterlämnade testamente som ger "fri förfoganderätt erhålla all den efterlevandes kvarlåtenskap" till sin nya fru. Om mitt syskon och jag begär jämkning för att få ut våra laglotter, har vi som särkullsbarn rätt att få resterande del av arvslott då makan går bort?Hur räknas den ut då i sådant fall?Makan har också särkullsbarn.Kan hon reglera arvet under sin livstid? Alltså min och mitt syskons arvslott. I boet finns en fastighet med ett marknadsvärde av cirka 5 miljoner.Det finns ett sparande runt 100 000 kr.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis ¼.Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är ¼ av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet. Vänligen