fråga om efterarvsrätt

2015-03-29 i Efterarv
FRÅGA |hej har ingen kontakt med min mamma,min pappa dog 7 december,var hos han strax innan han dog.har inte hört ett ljud om boupptäckning från min mamma,har jag ingen rätt att ärva något från min pappa?.om ja hur går man tillväga får att få ut min rätt? kan jag finnas i något papper o min mamma tar bort mej?tacksam försvar
Jakob Borin |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!När jag besvarar frågan utgår jag från att din mamma och pappa var gifta. Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ska om arvlåtaren var gift kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Detta innebär att din mamma ärver hela din fars kvarlåtenskap. Du har dock efterarvsrätt till din pappas kvarlåtenskap vid din mammas död. Detta innebär att du kommer att ärva både din mamma och pappa när din mamma går bort. Detta i enlighet med 3 kap. 2 § ärvdabalken. Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt för syskon

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej! gift par, A o B , utan barn,det finns syskon o syskonbarn på båda sidor som efterarvingar.A dör först :båda har stora tillg. i boet, A dock 3 gånger mer i tillg. jämfört med B. Om gemensamt testamente(alltså inget testamente alls) ej finns eller förklaras ogiltigt,vilka regler gäller då vid arvsskiftet efter B ?
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Då A och B inte hade några barn och inget testamente finns ärver efterlevande maken B hela A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3:1 ÄB (Ärvdabalken). När B sedan dör skall enligt 3:2 ÄB A:s arvingar utfå efterarv efter A. Det A:s arvingar skall utfå är en kvotdel av B:s kvarlåtenskap. Kvotdelen bestäms av hur mycket B fick i arv med fri förfoganderätt från A. Om kvotdelen exempelvis utgör 2/3, skall A:s arvingar utfå 2/3 av B:s kvarlåtenskap vid dennes död. Det som finns kvar av B:s kvarlåtenskap, när A:s arvingar utfått sitt efterarv, fördelas därefter till B:s arvingar. Då både A och B endast har syskon och syskonbarn som närmaste släktingar innebär det enligt 2:2 ÄB att det är syskonen som skall ärva. Har något syskon avlidit skall syskonets lott delas mellan dennes barn. Ärvdabalken hittar du här: ärvdabalken.Vänligen

Ägarförhållandet vad gäller bostadsrätt

2015-03-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag studerar juridik i Linköping och bor i en bostadsrätt köpt av mina föräldrar (men som står i mitt namn). Jag vill skriva ett avtal med mina föräldrar för att klargöra detta förhållande och se till att undvika problem med till exempel mina systrar i framtiden. Kan jag helt enkelt skriva i klartext att lägenheten tillhör dem och att de har betalat för den eller skulle ni rekommendera att skriva på något annat sätt? Hur skulle det bli i framtiden om till exempel någon skulle gå bort eller vid äktenskapsskillnad, vet att det kan bli väldigt avancerat i sådana här sammanhang och vill undvika problem inom familjen. Tack på förhand. Bästa hälsningar, Anders Wennberg
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Jag vet inte om jag helt förstår vad du vill uppnå med avtalet men jag uppfattar det som att du vill klargöra att det är dina föräldrar och inte du som äger lägenheten. Är det så att du är ägare till lägenheten räcker det inte med att skriva ett avtal, utan ägarförhållandet måste flyttas över på dina föräldrar. Detta kan göras genom exempelvis en gåva eller ett köp. I det fall dina föräldrar står som ägare finns det egentligen inget att klargöra, så länge ni har köpekontrakt etc. som bevisar att dem är ägarna. Om dina föräldrar, som är gifta, äger lägenheten och en av dem går bort kommer i första hand den maken som fortfarande lever erhålla hälften av giftorättsgodset genom bodelning och hälften i arv. Lägenheten kommer antagligen att betraktas som giftorättsgods. När den andre föräldern dör har de biologiska barnen efterarvsrätt vilket innebär att ni kommer dela lika på arvet och därmed dela lika på lägenheten, eller värdet av den. I det fall du, innan föräldrarnas död, skulle få lägenheten i gåva kommer detta presumeras vara förskott på arv, om de inte föreskriver att det inte ska vara ett förskott. I det fall äktenskapsskillnad sker kommer bodelning förmodligen att göras. Detta innebär att allt giftorättsgods kommer fördelas ut och delas lika. En av makarna kommer bli ägare till lägenheten (så vida de inte kommer överens om annat). Hoppas att detta hjälpte dig i dina funderingar!

Efterarv till annan än bröstarvinge

2015-03-15 i Efterarv
FRÅGA |Min mor är omgift och jag är hennes enda barn. Min styvfar har inga egna barn. Det finns endast en bror till min styvfar i livet. De har inte haft kontakt på många år och kommer heller aldrig att ha det. I vilken utsträckning har brodern rätt att ärva? Måste testamente skrivas för att förhindra att brodern ärver? Det är min mors och styvfars vilja att brodern inte ska ha något. Jag är medveten om att mor sitter i orubbat bo till sin bortgång, men vad gäller sedan? Brodern har 2 egna barn,I händelse av hans bortgång blir de arvtagare i sin tur?
Linn Kanter Pergament |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga handlar om arvsrätt och därför blir ärvdabalken tillämplig. När din styvfar går bort kommer din mamma att ärva från honom enligt 3:1 ärvdabalken. Detta förutsätter såklart att han avlider före din mamma. När din mamma sen går bort kommer din styvfars efterarv (som alltså din mamma ärvt) gå till brodern enligt 3:2 ärvdabalken. Din mamma kan inte reglera detta genom sitt testamente. Om brodern har avlidit vid denna tid har hans barn rätt att ärva i sin faders ställe. Genom att testamentera skulle din styvfar kunna reglera så att brodern inte får något arv. Regler om testamente finns i 10 kap ärvdabalken. Hoppas det löser sig!

Arvsfördelning

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej,min far är död och då upprättades en bouppteckning där boets tillgångar uppgick till ca 1 miljon. Min mor avstod 70 000:- till mig som är deras gemensamma barn. Vad händer med tillgångarna när min mor inte finns längre? Hur blir arvsfördelningen mellan mig och min halvbror (vi har samma mor men inte samma far). Min mor har skrivit ett testamente angående sin kvarlåtenskap att den ska fördelas enligt lag.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,När en person som är gift avlider skall normalt först en bodelning göras och därefter arvskifte enligt 23:1 ÄB(Ärvdabalken). Den avlidnes kvarlåtenskap skall därefter då bröstarvingar finns, fördelas mellan bröstarvingarna och de skall ta lika lott enligt 2:1 ÄB. Om den avlidne var gift skall den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen enligt 3:1 ÄB. Ett gemensamt barn måste alltså vänta på sitt arv efter ena föräldern tills även den andra föräldern avlidit. När din mor avlider skall du därför först ha ut resterande av ditt farsarv ur din moders kvarlåtenskap som du inte redan erhållit, enligt 3:2 ÄB. Du skall då utfå en kvotdel av din mors kvarlåtenskap som bestäms av hur mycket hon fick i arv med fri förfoganderätt från sin man/din far och då minskas med vad du redan utfått.Av frågan framgår ej om din mor gått i nytt gifte eller blivit sambo, varför jag förutsätter att bodelning ej sker vid din moders död. Vid arvsskiftet skall då enligt testamentet kvarlåtenskapen fördelas enligt lag. Din mors kvarlåtenskap (minskat med vad du skall utfå från ditt farsarv) skall därför enligt 2:1 ÄB fördelas mellan din mors bröstarvingar där alla skall ta lika lott. Ärvdabalken hittar du här: ärvdabalken. Vänligen

Kvotdel vid efterarv

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |HejVår mor gick bort här i februari. Hon var änka. Hon hade tillsammans med sin avlidne make 1 dotter. Därtill hade hon 2 döttrar till sedan tidigare. Vår yngsta syster har inte fått ut sitt farsarv. Hur kommer arvet efter mamma att fördelas mellan oss 3 syskon? Vi leker med tanken att mamma efterlämnar 200000:-. Hur mycket av detta skall vår yngsta syster ha som farsarv? Skall man gå efter bouppteckningen från hennes far och ta de beloppen i beaktande?Kan lite grann om detta men känner mig osäker och vill ha lite mer kött på benen.I övrigt behöver jag ingen juridisk hjälp då allt annat är klart.Mvh Catharina Selander
Mattias Karlsson |Hej, och tack för din fråga! Förutsatt att de var gifta vid tiden för faderns död samt att det inte upprättats något testamente kommer den yngsta systern kommer ha rätt att få ut sitt arv efter fadern enligt Ärvdabalken 3 kap 2 §. Hon kommer ha rätt att få ut en "kvotdel" av moderns kvarlåtenskap. Denna kvotdel bestäms av hur mycket modern fick överta med så kallad fri förfoganderätt vid bodelningen, dvs hur mycket hon fick i arv från sin make. Ifall de efter bodelning fick 200 000 kronor var och i övrigt saknade andra tillgångar, och fadern saknade andra bröstarvingar så skulle det innebära att modern ärvde hela kvarlåtenskap från efterlevande maken, och att bröstarvingens rätt till efterarv skulle uppgå till en kvotdel om 1/2 eller 50 %, eftersom modern fick 200 000 från fadern och hade efter bodelningen 400 000. Om så vore fallet skulle systern i din tankelek ha rätt till hälften, 100 000, i arv från sin far och sedan skulle den resterande delen delas på er mors bröstarvingar. Med vänlig hälsning,

Efterarv och fastigheter

2015-03-23 i Efterarv
FRÅGA |En fastighet ägs till 100 % av maken. Han avlider och fastigheten skiftas till efterlevande hustrun. Inget testamente finns. De står bägge på lån på fastigheten men lagfart och ägande enbart på mannen.De har ett gemensamt barn, en efterarvinge.Kvinnan har i ett tidigare äktenskap 2 barn med annan man.När hon avlider, vem ärver huset?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Eftersom att makan ärvt den avlidne makens fastighet med fri förfoganderätt, dvs att ett efterarv från den avlidne maken kommer att tillskiftas det gemensamma barnet, kommer en andel av den efterlevande makans kvarlåtenskap att skiftas ut till det gemensamma barnet. Detta följer av 3:1-2 ÄB (här). Med andra ord kommer en andel av kvarlåtenskapen från kvinnan vid hennes del utgöra efterarv till det gemensamma barnet. Vidare kommer barnet också få del av del av kvinnans kvarlåtenskap som inte utgör efterarv, vilket delas med de övriga två barnen.Enligt 3:5 ÄB har efterarvtagaren rätt att på sin lott erhålla den fastighet som efterlämnades som efterarv. Detta innebär att det gemensamma barnet har rätt att få fastigheten.Hoppas jag svarade på din fråga. Jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Efterarv vid omgifte

2015-03-11 i Efterarv
FRÅGA |HEJ !Efter min mamma dog gifte pappa om sig, eftersom jag aldrig fick mitt morsarv undra jag om jag kan få det nu när min pappa avlidit? Jag är tveksam om det finns några pengar kvar men det finns hus och mark, är osäker på om det står i pappas namn eller nya frun? Vad bör jag göra först?Hälsningar
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Då du inte uppgett att det finns något testamente eller äktenskapsförord så utgår jag i mitt svar från att något sådant inte föreligger. Regler om arv finner du i Ärvdabalken.När en person som varit gift dör är huvudregeln att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken fritt kan förfoga över kvarlåtenskapen under dess livstid, men kan inte testamentera bort den delen. Se Ärvdabalken 3 kap. 1 §. Ett undantag därifrån är om den avlidne har särkullbarn, barn som ej är makarnas gemensamma, då de har rätt att få ut sin del av arvet direkt. Se 3 kap. 1 § andra meningen. När din mamma avled ärvde således din pappa kvarlåtenskapen från henne då du som gemensamt barn får vänta på att få ut sitt arv tills den efterlevande maken avlidit.När den efterlevande maken avlider är huvudregeln att hälften av kvarlåtenskapen ska gå till den först avlidnes arvingar, se 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Dock, om kvarlåtenskapen från den först avlidne utgjorde annan andel än hälften, exempelvis 1/3 istället för 1/2, så ska 1/3 av kvarlåtenskapen gå till den först avlidnes arvingar istället för hälften, se 3 kap. 2 § tredje stycket Ärvdabalken. Efterarvet utgör alltså inte nödvändigtvis samma summa som din pappa ärvde, utan baseras på en kvotdel. Då din pappa var gift så gäller, som jag redogjort för ovan, att efterlevande make ärver med undantag för särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt. Du har alltså rätt att få ut ditt arv från såväl din mamma som din pappa. Från din mamma i form av efterarv och från din pappa då du är särkullbarn. Vid beräkning av efterarv ska hänsyn inte tas till den nya makans egendom eller giftorättsanspråk, se 3 kap. 6 § 1 stycket Ärvdabalken. Den först avlidnes, din mors, släktingar tilldelas alltså hälften av nettobehållningen och den andra hälften ingår i bodelningen mellan den efterlevande makens, din fars, arvingar och den nya maken. Man tittar på din fars samlade tillgångar och undantar er/din andel av efterarvet innan bodelning görs. I en bodelning mellan din pappa och hans nya maka är det giftorättsgodset som ingår. I huvudsak allt som makarna äger ska ingå i bodelningen, dock ej enskild egendom eller egendom för personligt bruk. Enskild egendom kan vara sådant som den ena maken fått i gåva, i arv som enligt testamente ska vara dess enskilda, gjorts till enskild genom äktenskapsförord. Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, glasögon m.m. Med andra ord, så länge ingenting har gjorts till enskild egendom så ska allt makarna äger ingå i bodelningen, därmed även hus och mark. Däremot ska egendom som under äktenskapet tillhört ena maken kvarstanna på den makens lott. Vardera makes arvingar har alltså rätt att få kvarlåtenskap som tillhört sin respektive arvlåtare, se 3 kap. 5 § Ärvdabalken.Observera dock att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut ett värde motsvarande fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet (ca 180 000). I det värdet inkluderas dock vad den efterlevande maken fått genom bodelningen samt den efterlevande makens enskilda egendom. Har den efterlevande maken redan fått minst 4 prisbasbelopp från bodelningen så har maken alltså inte rätt till arv om den avlidne endast har särkullbarn. Det som bör göras först, om det inte redan är gjort, är att upprätta en bouppteckning. Det kan göras privat eller med hjälp av en jurist. Skatteverket tillhandahåller en tydlig redogörelse för vad som ska göras när en anhörig dör, se länk: http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/arvskifte.4.3528414214b3f875805caf.html. Först efter att bouppteckningen är klart kan arvskifte ske. Behöver du hjälp med arvskifte kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på området. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Vänlig hälsning,