Storlek på efterarv till särkullbarn

2017-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Ett gift par. Hon har tre barn sedan tidigare, han har inga barn. Hon dör och barnen avstår från arvet efter mamman. När maken dör, hur ser arvsordningen ut? Ärver de tre barnen hälften (mammans del) och hans syskon (föräldrarna är döda) den andra halvan? Eller ärver särkullebarnen allt? Testamente saknas.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om den här sortens frågor finns i ärvdabalken(ÄB).Barnen har alltså avstått från sitt arv efter den först avlidna maken enligt 3 kap 9 § ÄB. Det betyder dock endast att barnen "skjuter upp" sin rätt till arv och får efterarvsrätt när den efterlevande maken dör. Efterarvet utgör en så kallad kvotdel. Den efterlevande maken ärver särkullbarnens del med fri förfoganderätt. Det betyder att efterlevande make fritt får disponera över egendomen, t.ex. sälja den, men inte testamentera bort den.När vi ska beräkna efterarvet ser vi i 3 kap 2 § ÄB. Av den paragrafen framgår att kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom som kvarlåtenskapen från den först avlidne maken utgör. Om exempelvis den först avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 10 000 kronor och den efterlevande makens egendom efter bodelning uppgår till 40 000 kronor, blir alltså kvotdelen (10 000/50 000) = 20%. (50 000 eftersom att det är efterlevandes totala egendom, inklusive det den ärver från först avlidne maken eftersom att särkullbarnen avstod sin rätt.)Om vi utgår från exemplet så har alltså särkullbarnen rätt till 20% av dödsboet när den efterlevande maken dör. Efterarvet till särkullbarnen delas ut först. Resterande del går till efterlevande makes legala arvingar enligt arvsordningen i 2 kap 1-4 §§ ÄB. I det här fallet, som du säger, efterlevande makes syskon.Hoppas det gav svar på din fråga och ställ gärna ytterligare frågor om det är något mer du undrar över!

Kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och efterarv

2017-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Min mor gick bort 1997 o hon var gift med min far, men bodde på en annan adress. Nu har pappa dött. Mamma ägde halva huset o halva husvagnen. Men nu säger min syster (Annki), att mammas arv finns ej. För allt är pappas Nu! Pappa har skrivit ett testamente. Vi 4 flickor får 12.5% var o sedan skall Annki få resterande 50% för det står i testamentet. Försvinner morsarvet bara sådär
Teona Svanidze |1. Bodelning innan arvskifteNär arvlåtaren var gift vid sin död medför dödsfallet att äktenskapet upplöses och att bodelning ska förrättas innan ett arvskifte kan ske, 9:1 äktenskapsbalken (ÄktB) och 23:1 ärvdabalken (ÄB).1.1. Kritiska tidpunkten Avgörande för vilken egendom och skulder som ingår i bodelning är makarnas egendoms- och skuldförhållanden dagen för makens död, 9:2 och 1.2. BodelningI bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå enligt 10:1 ÄktB. I 7:1 ÄktB framgår att en makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom. Av 7:1 ÄktB framgår när en makes egendom utgör enskild egendom. Makes egendom blir enskild egendom om makarna bland annat upprättat äktenskapsförord, maken erhållit egendom genom gåva, testamente eller arv med villkoret om att egendomen ska vara makens enskilda.Efter att andelarna har beräknats i boet ska makarnas skulder täckas, 11:1 och 11:2 ÄktB. Det som kvarstår skall därefter läggas samman och delas lika mellan makarna, 11:3 ÄktB.Utifrån det du anfört skulle likadelningen ha föranlett att din mor fick halva huset och halva husvagnen. Detta skulle i sådant fall utgöra din mors kvarlåtenskap.2. Arvskifte Utifrån dina uppgifter hade din mor inte satt den legala arvsordningen ur spel genom ett testamente. Av 2:1 ÄB framgår att den avlidna (barn, barnbarn osv) ska ärva lika lott efter den avlidna. Eftersom din mor var gift med din far föll din mors kvarlåtenskap din far enligt 3:1 ÄB. Regleringen beror på en önskan om att förstärka efterlevande makes ekonomiska ställning.Det kan vara av intresse att konstatera att särkullsbarn tillskillnad från gemensamma bröstarvingar har rätt att få ut arvet direkt, 3:1 ÄB.3. Efterarv Du och din syster har rätt till efterarv enligt 3:2 ÄB. Din mors kvarlåtenskap tillföll din far med fri förfogande rätt men vilket avses att din far fick förbruka, avyttra och ge bort egendom utan någon som helst redovisningsplikt. Kvarlåtenskap som erhålls med fri förfoganderätt får däremot inte testamenteras bort, ÄB 3:2.Din far hade således inte rätt att testamentera bort kvarlåtenskap som han erhöll med fri förfoganderätt. Förbudet att testamentera bort kvarlåtenskap med fri förfoganderätt gäller endast den ideella andelen. Egendom får således testamenteras bort men däremot inte andelen. (NJA 1995 s 303). Om du kan komma med uppgifter om hur bodelningen såg ut samt hur mycket din far hade i kvarlåtenskap vid hans bortgång kan jag försöka hjälpa dig att räkna ut efterarvet. Men som anförts ovan hade din far rätt att förbruka, avyttra och ge bort egendom men inte testamentera bort kvarlåtenskapen han erhöll med fri förfoganderätt. Fastän att huvudregeln är att minskning av boets värde påverkar efterarvingar rätt finns det undantag i 3:3 ÄB. Har efterlevande make genom gåva eller annan därmed jämförlig handling utan otillbörlig hänsyn till till efterarvingarnas intresse orsakat väsentlig minskning av egendom ska vederlag utgå. I NJA 2013 s 736 fastslog Högsta domstolen att egendomen ska ha minskat i värde med i vart fall en fjärdedel för att det ska röra sig om väsentlig minskning. Hör gärna av dig om du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar

Arv av enskild egendom

2017-06-05 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och har skrivit äktenskapsförord att allt är enskild egendom nu och i framtiden. Jag har barn sen tidigare och min man en syster. Vad händer med arv om min man dör före mig, och om jag dör före honom?
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en make dör kommer en bodelning ske enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄB), (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I bodelningen ska endast makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att då du och din make endast har enskild egendom och inget giftorättsgods kommer bodelningen inte fördela någon egendom mellan er. Frågan blir nu hur arvet efter er ska fördelas, vilket är reglerat i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver makarna som utgångspunkt varandra vid den andre makens dödsfall. Vad som då händer är att om en make dör kommer den andra makan ärva egendomen före den avlidnas barn och andra släktingar. I 3 kap. 2 § ÄB anges det att då den efterlevande maken dör kommer vad som den maken ärvt av den först avlidna maken att fördelas till den först avlidnes arvingar. Detta kallas som efterarv och tanken med detta är bland annat att en make ska inte behöva dela upp ett familjehem för att dela ut egendom till den först avlidnes arvingar. Resterande egendom kommer fördelas till den sist avlidna makens arvingar. Det finns dock ett relevant undantag på denna arvsrätt då du har barn sen tidigare. Ett sådant så kallat särkullbarn har enligt 3 kap. 1 § ÄB rätt att få ut sin arvslott direkt vid dennes förälders död och behöver därmed inte vänta på att den efterlevande maken går bort. Sammanfattningsvis ser arvssituationen ut som följande, om du avlider före din make behöver ditt barn sen tidigare avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB, för att inte arvslotten ska gå till särkullbarnet direkt vid din död. Gör särkullbarnet det kommer ditt arv först gå till din make och vid din makes död fördelas arvet dels som ett efterarv till dina arvingar och dels som ett arv från din make till hans arvingar.Om din make avlider först finns inget särkullbarn att beakta vilket innebär att du kommer ärva din makes egendom, vid din död kommer arvet fördelas dels som ett efterarv från din make till hans arvingar, och dels som ett arv från dig till dina arvingar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Särkullsbarn efterarvsrätt

2017-06-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag och min bror är särkullbarn till min far som gifte om sig och har inte fått nya barn med sin andra fru. Hon har inte andra barn eller föräldrar i livet.När min far gick bort krävde min bror och jag ut vår laglott. Det har nu gått ett antal år och det ser ut som min fars andra fru inte har långt kvar. I en diskussion har hon sagt att vi får välja var sin sak efter henne men att allt övrigt skall gå till någon annan. Vad har vi för arvsrätt efter henne?Blir man underrättad av skattemyndigheten eller dylikt om man har arvsrätt?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Som jag tolkar din fråga har alltså din far förordnat i testamente att hans maka skulle erhålla hans egendom med undantag för sina barns laglotter. Detta är helt i sin ordning med ärvdabalkens regler som innebär att eftersom ni är särkullsbarn har ni minst en rätt att få ut era laglotter vid er faders död. Resterande del är vad er fader fritt kan förfoga över genom testamente. Det framgår inte av frågan vad er fader har förordnat i testamentet till hans maka med det finns två olika scenarier som påverkar huruvida ni har arvsrätt efter henne eller inte. Jag kommer nedan att kalla er faders maka för "styvmoder". Ifall det i testamentet stadgades att styvmodern skulle ärva er fader med fri förfoganderätt har ni en arvsrätt efter styvmoderns frånfälle iom efterarvet efter er fader. Denna del kommer att utgöra en kvotdel av hennes totala kvarlåtenskap som motsvarar ungefär kvoten av arvet efter er fader och hennes totatal egendom. Att hon ärver er fader med fri förfoganderätt hindrar henne inte från att förbruka arvet eller liknande utan hindrar endast henne ifrån att förordna om egendomen i testamente. Alltså kan hon inte säga att ni endast får ta en sak efter hennes död eftersom ni har en lagstadgad efterarvsrätt efter er fader. Ifall det istället står att styvmodern ärvde er far med fri äganderätt så har ni inget efterarv efter er fader och således kan hon fritt bestämma vad ni får ärva. Troligtvis föreligger ett testamente liknande scenario ett eftersom det gynnar både er styvmoder och er själva vilket är en vanlig typ av förordnande. Jag rekommenderar er att bevaka er rätt och kontakta er styvmoder för att dels ta reda på vad testamentet faktiskt innehåller och ifall hon redan gått bort, ta reda på vem som är bouppteckningsman och tala med denne. Vidare råder jag er att boka tid med en av våra erfarna jurister för ytterligare rådgivning ifall ni stöter på problem. Har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss på info@lawline.se eller kommentera nedan. Jag hoppas att jag förtydligat situationen för er!Mvh,

Testamentera bort kvarlåtenskap?

2017-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Ett par utan barn. Makan går bort och mannen har förfoganderätt över kvarlåtenskapen. Äger mannenrätt att testamentera bort all kvarlåtenskap efter sin död till sina anhöriga då det finns syskonbarntill makan?
Fanny Malmqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fri förfoganderättSyskonbarn ingår i andra arvsklassen som har rätt till efterarv enligt 3 kap. 2§ Ärvdabalken (HÄR). Jag tolkar din fråga som att mannen har ärvt med fri förfoganderätt vilket innebär att han har rätt att disponera över arvet i stort sett som han vill, förutom att testamentera bort det. Maken kommer alltså inte kunna testamentera bort kvarlåtenskapen. Full äganderättHade det däremot stått att mannen ärver med full äganderätt i ett testamente från makan så hade han kunnat testamentera bort kvarlåtenskapen. Det är endast barn till den först avlidne (bröstarvingar) som har en slags garanti till arv och kan kräva ut sin laglott oavsett om mannen väljer att testamentera bort efterarvet. Syskonbarn har inte denna rätt och deras efterarv hade då helt kunnat testamenteras bort. Hoppas du fick svar på din fråga!

Arv vid ingift mosters bortgång

2017-06-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Har nyligen fått veta att jag räknas som dödsbodelägare efter min gamla moster i Stockholm som gått bort. Hon var änka efter min morbror och de hade inga barn. Jag tror inte det finns något testamente. En yngre bror till henne har två söner i Stockholm och jag räknade med att de var närmaste släktingar. Men nu har också min syster och jag ansetts vara dödsbodelägare, trots att vår moster var ingift, dvs. det var hennes man som var vår mammas bror. Även en av våra kusiner som är barn till en annan syster till mosters man räknas tydligen som dödsbodelägare.När nu kvarlåtenskapen ska delas undrar jag hur det ska gå till? Går hälften till broderns söner och hälften till vår morbrors arvingar? Vilket skulle kunna innebära att min lott blir en femtedel? Eller hur fungerar det?Tacksam för svar!Anders Hjorth i Borås
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SammanfattningDu har rätt till en del av efterarvet efter din morbror. Efterarvet är en viss andel av din ingifta mosters kvarlåtenskap. Hur stort efterarvet är beror på hur stor andel av hennes dåvarande tillgångar som hon ärvde från din morbror när han avled. Efterarvet ska fördelas med en fjärdedel till dig och en fjärdedel till din syster och hälften till din kusin, om det inte fanns fler kusiner. Din ingifta mosters släktingar ska fördela den andel av hennes tillgångar som inte utgörs av efterarvet från din morbror.Om du behöver mer praktisk hjälp med fördelningen av arvet kan jag rekommendera att du anlitar någon av våra professionella jurister på Lawline Juristbyrå. Detta kostar 1677,50 kr per timme. Om du är intresserad av detta kan du höra av dig till mig på johan.landstrom@lawline.se så återkommer vi med en offert.MvhJohan LandströmUtredningDu har rätt till en del av efterarvet efter din morbrorNär din morbror avled skedde först en bodelning mellan din morbrors dödsbo och hans fru (din ingifta ”moster”). Om det inte fanns äktenskapsförord och de hade ungefär lika mycket skulder bör utgången av bodelningen blivit ungefär 50 % var till dödsboet och den ingifta mostern. Sedan ärvde hon dödsboets tillgångar. Detta skulle innebära att ca 50 % av hennes tillgångar nu kommer från din morbror. Andelen kan som sagt vara annan om bodelningen föll ut annorlunda eller om din morbror hade ett testamente.Eftersom du, din syster och din kusin är närmaste arvingar efter din morbror (om era föräldrar är avlidna) har ni efterarvsrätt efter er morbror när er ingifta moster nu har avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det ni har efterarvsrätt till är den andel av din ingifta mosters tillgångar som hon ärvde från din morbror (3 kap. 2 § 3 st. ÄB). Man brukar beteckna kvotandelen som man använder för att räkna fram efterarvet som ”Q”.Din morbror hade två syskon vilka är din mamma och den andra systern. Dessa två ”grenar” ärver hälften var av efterarvet. Du och din syster delar lika på den del som gick till din mamma, och din kusin får den del som gick till kusinens mamma.Beräkning av din arvslottDetta innebär att ditt arv räknas ut som följande: Din ingifta mosters tillgångar / Q = Efterarvet från din morbror((Efterarvet efter din morbror/2)/2) = ditt arv. Om din ingifta mosters tillgångar när hon avled var exempelvis 1 000 000 kr och Q är 2 (50 % andel) så blir ditt arv följande:(1 000 000 / 2)/2)/2) = 125 000 kr.

Fråga om efterarv

2017-06-04 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa gick bort och då hade mamma och pappa upprättat ett testamente om att mitt ena syskon, som är särkullsbarn(pappas biologiska men inte min mammas biologiska barn), skulle vänta med sitt arv tills vår mamma gick bort. Detta gick mitt syskon med på. Hur blir det när min mamma gått bort? Vi är två helsyskon och ett halvsyskon(som skrev på testamentet när vår pappa gick bort).
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Ni (både helsyskonen och särkullsbarnet) är i detta fall efterarvingar till er far. Ni kommer ärva er far först då er mor också går bort Efterarvet från er far beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken (i detta fall er mor) efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som er mor ärver efter er far med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som er mor lämnar. Regeln återfinns i 3 kap. 2 § 3 st. ärvdabalken (1958:637). Om er mor t.ex. ärvt en miljon kr från er far och vid sin bortgång efterlämnar en kvarlåtenskap på två miljoner kr kommer då er efterarv från er far vara: en miljon / två miljoner = en miljon. Efterarvet, en miljon kr, ska ni tre syskon dela på i lika stora delar (om inte någon annan fördelning följer av t.ex. testamente). Resterade en miljon är er mors kvarlåtenskap som du och ditt helsyskon ska ärva. Om t.ex. er mors förmögenhet ökar respektive minskar förändras ändras efterarvet från er far därefter, det kan både öka och minska. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Förmånstagarförordnande

2017-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Vår pappa har nyligen gått bort och var gift och båda två hade barn från tidigare äktenskap men inga gemensamma. De hade inte skrivit testamente och vi vill lösa arvet så att jag och min bror får ut allt nu. Problemet är att det finns en kapitalförsäkring på ca 25% av kapitalet och vi är inte säkra på hur den ska ärvas. Hans fru är förmånstagare men det finns ingen äktenskapsförord eller enskild egendom saker. Så som jag har förstått det så har vi rätt till pappas del av kapitalförsäkringen eller en kvotdel av hennes kvarlåtenskap den dagen hon går bort. Hon säger att vi inte har någon rätt alls till kapitalförsäkringen, utan att hennes barn ärver allt som är kvar. Vem har rätt och kan man verkligen blir av men halva arvet på det här sättet när det inte finns enskild egendom, testamente eller äktenskapsförord?
Christina Bengtsdotter |Hej!Huvudregeln för förmånstagarförordnande är att detta inte läggs in i den bortgångnes tillgångar. Det framgår av lag som du kan läsa om här. Det innebär också att det inte är med i det som kallas bouppteckning. En utbetalning av försäkring utgör inte arv från den avlidna, det kan dock omfattas av rätt till efterarv i vissa situationer. Bedömningen görs när efterlevande makan avlider, men detta gäller främst efterarvingar enligt lag. Det vill säga gemensamma bröstarvingar. Eftersom ni är särkullbarn och vad det verkar får ut hela ert arv efter er far redan nu blir ni inte efterarvingar och har då heller inte efterarvsrätt till försäkringen. Det faktum att ni får ut ert arv redan nu innebär att ni inte blir dödsbodelägare i den efterlevande makans dödsbo. Denna rätt till efterarv bedöms på samma sätt för alla försäkringar där det är aktuellt med förmånstagarförordnande. Med det menas alla försäkringar som inte ingår i den avlidnes kvarlåtenskap. Så din fråga är lite beroende av hur kapitalförsäkringen bedöms i förhållande till vad som ska inkluderas i bouppteckningens tillgångar. En del försäkringar har också särskilda regler som framgår av avtalet, men som inte är lagstadgade.Visar det sig att kapitalförsäkringen resulterar i vad som kallas oskäligt resultat kan det jämkas, det framgår av lag och den hittar du här. Med vänliga hälsningar