Efterarvsrätt

2014-10-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej Vi är tre syskon. Vår mamma gick bort 2008. I samband med bouppteckning och arvsskiftet så avstod vi alla tre vår arvslott/laglott för att vår styvpappa skulle kunna bo kvar och även behålla fritidshuset. Vår mamma var sjuk länge så de hann skriva testemente och även föra över båda husen och övriga tillgångar till vår styvpappa. Han äger nu båda husen. Min ena syster har nu en önskan att låta sig bli adopterad av vår styvpappa. Vad händer då med arvet efter honom? Har vi alla tre syskon fortfarande samma lagliga arvsrätt, dvs allt delas på tre?
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Laglotten består i hälften av arvslotten (Äktenskapsbalken SFS (1958:537) (ÄB) 7 kap 1 §). För er som är tre syskon skulle arvslotten, om testamente inte hade skrivits, vara 1/3 (ÄB 2 kap 1 §). Laglotten blir därför i ert fall 1/6 av din mammas kvarlåtenskap.Som du skriver går det att skjuta upp sitt arv till förmån för den efterlevande maken (ÄB 3 kap 9 §). Ni har då så kallad efterarvsrätt. Denna efterarvsrätt är inte kopplad till någon viss egendom eller ett visst belopp utan består i en andel av din styvfars tillgångar (ÄB 3 kap 2 §). Om efterarvet t ex utgjorde 30 % av din styvfars tillgångar när han ärvde din mamma består efterarvet av 30 % av din styvfars tillgångar vid din styvfars död. Detta oberoende av om hans förmögenhet har minskat eller ökat under hans livstid. När din styvfar dör måste man därmed räkna ut hur stor andel av dina styvfars tillgångar som utgör efterarv. Detta efterarv delas sedan på tre och utdelas till var och en av er syskon. Att din syster eventuellt blir adopterad kommer därför inte påverka er arvsrätt. Hennes arvsrätt från er styvpappa kommer endast utgå från den del av din styvfars tillgångar som inte utgör efterarv. Hoppas att du fick klarhet i din fråga!

Bröstarvinges arvsrätt vid testamente till förmån för efterlevande sambo

2014-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min far gick bort för några år sedan och hans sambo skulle då enligt ett inbördes testamente få ärva all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efter bådas död skulle jag få ärva både hans och hans sambos tillgångar.Vid arvskiftet/bodelningen gick jag med på att ta ut min laglott direkt efter påtryckning av sambon. Jag fick ut hälften av min fars tillgångar, resten tillföll henne.Nu har sambon avlidit och min fråga är: Har jag fått ut hela mitt arv efter min far? eller har jag rätt att få ut den andra halvan av min fars tillgångar även om sambon nu har skrivit ett nytt testamente där jag inte nämns.
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga framgår att din fars sambo enligt det inbördes testamente skulle ärva all egendom med fri förfoganderätt. Trots ett sådant testamente har du som bröstarvinge rätt direkt få ut din laglott genom att begära jämkning av testamentet enligt 7:3 ärvdabalken (ÄB). Denna rätt har du utnyttjat vilket innebär att din fars sambo innehar resterande del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Att din fars sambo innehar denna egendom med fri förfoganderätt innebär att hen under den resterande delen av sitt liv fritt kan förfoga över egendomen genom t.ex. köp, byte eller gåva. Vad hen dock inte kan göra är att förfoga över egendomen genom testamente. Du har alltså rätt att vid din fars sambos död få ut resterande del av arvet efter din far även om sambon skulle ha skrivit ett testamente enligt vilket du inte ska ärva.Hoppas att detta var svar på din fråga. Vänligen, 

Efterarv och fri förfoganderätt

2014-09-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Mina föräldrar är skilda och pappa har träffat en nya flickvän, en flickvän som han är upp över ögonen förälskad i och som virar honom runt lillfingret. Finns det något sätt som jag, jag är myndig, kan förhindra att han skänker bort/spekulerar bort det som i framtiden kommer bli mitt och min brors arv? Till saken hör att han snart kommer att ärva sin mammas tillgångar och jag vill förhindra att min och min brors del försvinner. 
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Makars rätt att ärva varandra följer av 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken (ÄB). Parets gemensamma barn får inte ut något arv vid den förste förälderns bortgång utan arvet tillfaller dem först då även den andre föräldern avlider. Man säger att barnen har efterarvsrätt (se 3 kapitlet 2 § ÄB). Den egendom som den efterlevande maken ärver för barnens räkning innehas av honom eller henne med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt skiljer sig från vanligt ägande på det viset att den efterlevande maken inte kan testamentera kring egendomen. I övrigt är det dock fritt fram att förfoga över sådan egendom genom att exempelvis sälja den.Att barnen har rätt till efterarv innebär inte att de har rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, istället har de rätt till den kvotdel av kvarlåtenskapen som tillhörde den förälder som avled först. Exempel: om den totala kvarlåtenskapen vid er mammas bortgång var 400 000 kr, och av detta belopp var hälften er mammas egendom, och hälften er pappas. Om kvarlåtenskapen då har minskat till 200 000 kr vid din pappas bortgång har du och din bror rätt till hälften av 200 000 kr, dvs. 100 000 som är arvet efter er mamma. De återstående 100 000 utgör er pappas kvarlåtenskap och den kan han förfoga över i testamente. Dock har du och din bror alltid rätt till era laglotter efter honom, de kan han inte testamentera om. Era arvslotter är 50 000 var då ni är två som delar på kvarlåtenskapen och av det är ni garanterade att få ut 25 000 kr vardera (laglotten är halva arvslotten).Sammanfattningsvis kan din och din brors rätt till efterkrav inte försvinna men storleken på arvet efter er mamma kan minska. Er pappa har ärvt med fri förfoganderätt och det står honom fritt att sälja egendom eller handla för pengar som han fick efter er mamma. Med andra ord finns det tyvärr inte mycket du kan göra för att påverka hur han använder arvet efter er mamma.

Avstående av arv och efterarv

2014-07-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej, för 6 år sedan gick min och min brors mamma bort. Hon var då gift med en man som ej är vår biologiska far. Han mer eller mindre såg till att vi skrev på ett anstånd med vårt arv tills den dagen han avlider. Vilket vi ångrade väldigt snabbt då han bränner alla pengar och lever lyxliv. Vi skrev på i tron att han var orolig för att han inte skulle kunna bo kvar, vilket visade sig vara en stor lögn då an verkligen hade pengar och dessutom får han ut en jätte bra och stor pension. Om det gick skulle vi båda direkt vilja få ut vår rätt till arvet redan idag men det går tydligen inte! Nu till min fråga. Han har två andra barn med en annan kvinna. Hur blir det med mitt och min brors arv när han dör. Har vi rätt till det arvet vi skulle ha haft den dagen vår mamma dog och att sedan hans barn får de pengar som blir över? Har vi så att säga förda tjing eller hur fungerar det?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Det stämmer att man inte kan ångra sitt beslut att avstå din arvslott till förmån för efterlevande make, och senare kräva att få ut detta medan den andre maken fortfarande är vid liv.Ni har rätt till den kvotdel i kvarlåtenskapen som var er mammas, medan mannens kvotdel ur kvarlåtenskapen tillfaller hans barn. Exempel: säg att den totala kvarlåtenskapen vid er mammas bortgång var 400 000 kr, och av detta belopp var ¾ er mammas egendom, och ¼ var mannens egendom. Om kvarlåtenskapen har minskat till 200 000 kr vid mannens bortgång har du och din bror rätt till ¾ av 200 000 kr, dvs. 150 000 kr, och mannens barn har rätt till ¼, dvs. 50 000 kr. Ni har alltså inte rätt att få ut exakt samma belopp/egendom som fanns vid er mammas bortgång, men ni har rätt till samma kvotdel.Hoppas det var svar på din fråga.Vänligen,

Bevakning av arv

2014-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog för ett antal år sedan hans fru satt kvar i orubbat bo, nu har hon gått bort men jag har ingen kontakt med hennes familj. I boet finns/fanns resterande av min fars föräldrahem, en del låsta tillgångar m,m Hur får jag reda på om det finns någonting kvar? Hur går jag tillväga för att bevaka mina intresse?
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Lagen som reglerar detta heter Ärvdabalken(ÄB)och den hittar du https://lagen.nu/1958:637.Av vad som framgår i din fråga så utgår jag från att du är ett särkullbarn och att du avstod från din rätt till arv, till förmån för din pappas fru, vid hans död(ÄB 3:9). Du har därmed rätt till efterarv vid hennes död(ÄB 3:2).Det är bouppteckningsmannen som har till uppgift att se till att alla uppgifter i bouppteckningen stämmer och är fullständiga. Är det känt att särkullbarnet lever ska detta finnas med i bouppteckningen och du ska även kallas till bouppteckningen(ÄB 20:2,3). I bouppteckningen utreds även de tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet(ÄB 20:4).Det bästa är att du tar kontakt med boutredningsmannen direkt innan bouppteckningen och arvskiftet slutförts! Rätten till arv kan preskriberas enligt bestämmelserna i 16 kap. ÄB men först efter 10 år från dödsfallet.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Mvh

Beräkning av efterarv

2014-09-14 i Efterarv
FRÅGA |Min syster gick bort för många år sedan och hennes make ärvde allt enligt inbördes testamente med fri förfoganderätt. Enligt bodelningen vid min systers död utgjorde hennes giftorättsgods ca 65% av boets totala tillgångar. Nu har maken gått bort och frågan som uppstår är hur ska arvet fördelas mellan de avlidnas syskon. Det finns inga barn. Vi är 3 syskon efter min syster. Och maken har 2 syskon.Hur ska egendomen fördelas. Ska 65% av boets tillgångar fördelas till min systeras efterarvingar och 35% till den bortgångne makens syskon?Eller ska vi ärva 1/5 vardera?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arv finns i Ärvdabalken som du finner https://lagen.nu/1958:637. För att svara på frågan måste man se till hur stor del maken erhöll vid bodelningen samt hur stor andel han erhöll i form av arv efter din syster. Om maken fick 500 000 kr vid bodelningen och 500 000 kr i arv ska 50 % av makens kvarlåtenskap gå till er syskon i form av efterarv efter din syster. Om maken däremot erhöll 400 000 kr vid bodelningen och 600 000 kr i arv efter din syster består således hans förmögenhet vid den tidpunkten till 60 % av arv efter er syster. Då ska även 60 % av hans kvarlåtenskap gå till er syskon i form av efterarv efter er syster. Det innebär att arvet efter er syster kan bli både mindre och större  än när hon avled beroende på hur makens förmögenhetsutveckling sett ut. Man ser således inte på hur mycket giftorättsgods hon gått in med i bodelningen, utan snarare vad resultatet av bodelningen och arvskiftet blev i förhållande till maken. Att man ska räkna på detta sätt framgår, om än inte så tydligt som man kunde önska, av Ärvdabalken 3 kap 2 § 1 och 3 st. Vänligen

Beräkning efterarv

2014-08-08 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har 3 barn i första äktenskapet. Gifte om sig med min far (jag är hans enda barn). Min far avled 1996 och min mor sålde ders gemensamma hus 2000. Vid min fars död värderades ju huset. När min mor avlider skall jag ju ärva min far enl bouppteckning (alltså 1/2 huset) + 1/4 av min mors tillgångar tillsammmans med mina syskon. Men hur räknas värdet på huset ? Min mor sålde det för ca 2 miljoner. Värdet vid min fars bortgång eller värdet vid försäljning. Jag "äger" väl egentligen 1/2 huset och bör då få ut 1/2 värdet vid försäljningen ? Med vänlig hälsning och tacksam för svar 
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga,Din mor ärvde din far med så kallad fri förfoganderätt och således inte med någon full äganderätt. På vissa punkter skiljer sig begreppen, men när det gäller rätten att sälja egendom har de samma funktion - din mor har full rättighet att sälja huset efter hennes vilja trots att du har rätt till efterarv. Efterarv innebär nämligen inte en rätt till en viss sak eller föremål, t.ex. ett hus, utan en rätt att överta en viss andel av din mors kvarlåtenskap (samt såklart arvet efter henne) när hon avlider. Andelen som efterarvet utgör beräknas genom att dividera värdet av det din mor ärvde efter din far med allt hon erhöll vid hans dödsfall, således arvet samt det hon erhöll vid bodelningen och ev. enskild egendom. Summan multipliceras med värdet på din mors kvarlåtenskap vid hennes dödsfall. Om din mor ärvde t.ex. 100 000 kr efter din far samt erhöll 300 000 kr vid bodelningen kommer ditt efterarv utgöra 100 000/ 400 000 = 25 % av din mors kvarlåtenskap när hon avlider. Vad jag nu har sagt innebär bland annat att värdet på huset så som det togs upp i din fars bouppteckning är det som ligger till grund för beräkningen av efterarvet och inte värdet vid försäljningen. Du har inte heller någon möjlighet att få ut pengarna från försäljningen redan nu eftersom efterarv blir aktuellt först när din mor har avlidit. Vänliga hälsningar

Fri förfoganderätt

2014-07-05 i Efterarv
FRÅGA |Min mor och far var gifta, de hade skrivit testamente om att skydda varandra vid den enes bortgång, besittningsrätt/efterlevandeskydd. De bodde i villa fram till min fars bortgång, min mor bodde kvar i villan ett par år till, sedan sålde hon villan för ex antal miljoner köpte sig ett annat boende och placerade de återstående miljonerna, Vi är 4:à syskon och undrar vad menas med efterlevande skyddet. När har vi vår lagliga rätt att få ut vårt arv från far, är det först när vår mor går bort? Vi har inga som helst tankar på att sätta får mor i ekonomiska problem, hon är 78 och har placerat x miljoner från försäljning av huset och vi har inte fått ut en krona från vår fars arv. Med vänlig hälsning
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag förstår det så är ni fyra syskon som alla har samma föräldrar. Era föräldrar var också gifta före din fars bortgång. Med förutsättningen att det är som jag beskrivit ovan så har ni rätt att ta ut ert arv först efter din mors bortgång. Detta följer av 3:1 Ärvdabalken.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Bästa hälsningar,