Vad menas med "orubbat bo"?

2017-08-10 i Efterarv
FRÅGA |Testamente med "orubbat bo", jag är särkullsbarn och fick ut laglott (halv arvslott) efter min fars bortgång 2005, nu har änkan som skulle sitta kvar i orubbat bo, sålt deras gemensamma hus som därmed ej är orubbat?Har jag rätt att kräva ut resterande del av min laglott i och med att hon sålt och flyttat? Eller följer det orubbade boet med till den nya bostaden?
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om arv finner du i ärvdabalken, ÄB (se här).Svar på din fråga:Med "orubbat bo" avses normalt att de gemensamma barnens arvslotter och det som resterar av särkullbarns arvslott efter att de tagit ut sina laglotter ska tillfalla den efterlevande maken först, och sedan efter att maken gått bort, den först avlidnes arvingar. "Orubbat bo" brukar alltså i allmänhet inte syfta på att testorns vilja var att arvingen skulle behålla den gemensamma bostaden. Det kan dock te sig annorlunda om det exempelvis framgår att din fars testamente var villkorat med att maken skulle bo kvar i huset. För att avgöra om en sådan situation föreligger krävs en mer ingående tolkning av testamentet.Allmänt om vad din fars änka får och inte får göra med den resterande delen av ditt arv:Den delen av ditt arv som stannade kvar hos din fars änka efter att du tog ut din laglott kallas för efterarv. Efterarvet är inte en specifik summa, utan en andel i din fars änkas dödsbo (3:2 st. 3 ÄB). Andelen motsvarar kvoten av efterkravet i förhållande till den efterlevande makens totala förmögenhet då din far gick bort. Ditt efterarv (som alltså är en kvot, exempelvis "en tiondel") har din fars änka ärvt med vad som kallas "fri förfoganderätt". Med detta menas att hon i princip får använda pengarna hur hon vill, men inte testamentera dem till någon annan. Undantaget till detta är om hon exempelvis skulle ge en stor gåva till sina egna arvingar och på så sätt minska värdet av efterarvingars andel (se 12:1 och 3:3 ÄB). Det finns dock ingen lagregel som hindrar att en person som erhåller ett arv med fri förfoganderätt minskar efterarvet genom att t.ex. leva allmänt slösaktigt eller över sina tillgångar.Hoppas att svaret är till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!Vänlig hälsning,

Kan en änkling besluta att makarnas gemensamma barn ska få ärva viss del av arvet direkt?

2017-08-01 i Efterarv
FRÅGA |Jag har blivit änkeman och äger bostadsrätten tillsammans med min fru! Inga testamenten. Har en gemensam dotter.Kan jag ha fri förfoganderätt, och behålla lägenheten och endast dela upp de ekonomiska tillgångarna såsom bankkonton med min dotter?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!När en make dör är huvudregeln att den egendom som er gemensamma dotter har rätt att ärva, först ärvs av efterlevande make, se 3 kap. 1 § 1 men. äktenskapsbalken (ÄB). Precis som du skriver ärver den efterlevande maken denna egendom med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken förvaltar och förfogar över egendomen under sin livstid. När den efterlevande maken sedan dör, kommer det arv dottern tilldelas, inte bara ses som ett arv från den senast bortgångna föräldern. En viss kvotdel av det dottern ärver kommer ses som arv från modern d.v.s. ett efterarv, se3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Regeln är till för att skydda efterlevande makes ekonomiska ställning efter ett dödsfall. Vill den efterlevande maken att dottern ska få en viss del av sitt arv från modern direkt, t.ex. tillgångar på ett bankkonto, är detta helt okej. Det efterarv dottern har rätt till vid kvarlevande makes bortgång kommer då minska i proportion till den förmögenhet dottern får ärva direkt ur moderns dödsbo, se 3 kap. 2 § 2 st. ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

När får barn ta del av föräldrars arv?

2017-07-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Det är så här att min fruns mamma har nyligen gått bort, min fråga är har min fru och hennes systrar rätt till att ta del av vinsten om deras pappa säljer huset?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglering av arvfördelning finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att makar ärver varandra, det innebär att när din frus mamma dog så kommer hennes man att ärva all kvarlåtenskap, (3 kap 1 § ÄB). Denna kvarlåtenskap ärver din frus pappa med fri förfoganderätt (jfr full äganderätt), det innebär att han kan fritt disponera över egendomen, såsom att sälja, nyttja, förbruka eller skänka bort den. Dock har han inte möjlighet att testamentera bort kvarlåtenskapen, (3 kap 2 § 1 st sista meningen). Dock är det inte för ens när din frus pappa också dör som din fru och hennes systrar har rätt till arv från deras föräldrar, ett s.k. ”efter arv”. Barnen till mamman får alltså vänta tills även pappan dör. Sammantaget… har din fru och hennes systrar inte rätt att ta del av vinsten vid försäljningen av huset i dagsläget utan först när även din frus pappa gått bort. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Efterarv efter styvmoder

2017-07-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag undrar över en sak angående arvskifte. Jag och min syster (bröstarvingar) är barn till våran far som var omgift med en kvinna som hade ett barn i tidigare äktenskap. Våran far avlider och hans fru ärver medparten av arvet då det finns ett inbördes testamente där hon ärver alt så hon kan leva i orubbat bo i villan. Jag och min syster har fått ut våran lagliga laglott efter våran far. Nu till frågan. Ärver vi något mer när hans fru går bort eller ärver hennes barn allt efter sin mor ?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Din fråga berör rätten till efterarv. Eftersom ni redan fått ut er lagligt kommer jag inte att beröra detta ytterligare. När er fader gick bort krävde ni ut er laglott som ni har rött till som särkullsbarn. Sedan ärvde er faders nya maka resterande del av egendomen genom ett inbördes testamente. Det är i detta testamente nyckeln till ert efterarv efter er fader ligger. Ifall det, i det inbördes testamentet, stadgades att hans nya fru ärvde honom med fri förfoganderätt och inte fri äganderätt har ni en rätt till efterarv efter det att er faders nya maka gå bort. Detta efterarv beräknas som en kvotdel av hennes totala förmögenhet vid hennes frånfälle. Alltså när hon ärvde er fader så utgjorde den ärvda egendomen en kvotdel av hennes totala förmögenhet, ni kan ha rätt till efterarv (med vissa inskränkningar) till samma kvotdel av hennes totala förmögenhet när hon sedan dör. Detta innebär alltså att ert arv kan ha vuxit men också minskat drastiskt. Att någon ärver något med fri förfoganderätt innebär inte att dem inte för konsumera egendomen. Det innebär endast att man inte får förordna över egendomen i testamentet efter sig själv. För att sammanfatta behöver ni alltså ta reda på vad det står i deras inbördes testamente. Står det att hon ärvde er far med fri förfoganderätt har ni en rätt till efterarv. Då kan ni behöva bevaka er rätt vid ett arvskifte efter er faders nya frus frånfälle och således klandra ett eventuellt testamente som inskränker er rätt till efterarvet. Jag hoppas att jag har givit er svar på er fråga och har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra jurister.Mvh,

Hur mycket ska efterarvingar ärva vid förkovran?

2017-08-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min pappa blev änkling 1968 och blev då dödsboägare till 30 000 kr. Det fanns också 5 efterarvingar i form av makans syskon.Pappa gifte om sig 1970 med min mamma som dog 1999. De hade äktenskapsförord samt ett testamente där det stod att de ärvde varandra och att jag sedan ärvde allt den dag båda dog.Efter att pappa blev änkling första gången jobbade han sig uppåt i karriären och seglade under 20 år som kapten med relativt god lön och i dagsläget finns cirka 1 200 000 i hans dödsbo.Jag undrar hur mycket hans första frus efterarvingar ska ärva. Efter visst googlande uppfattar jag det som att större delen av dagens belopp borde tillfalla mig eftersom han tjänat in det genom förvärvsarbete efter första fruns bortgång. Men hur mycket?Kan man tänka 1 200 000 - 250 000/2 ( dvs hälften av 30 000 uppräknat till dagens pengavärde m.h.a. konsumentindex).
Carolina Lundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger så finns det en regel angående förkovran, vilken innebär att det överskott som uppstått sedan första makens dödsfall ska enbart tillfalla den efterlevande makens arvingar, om det är egendom som är hänförlig till antingen gåva, arv eller arbete. I detta fallet är det ju just arbete då det var pengar som din pappa arbetat ihop. 3 kap 4 § Ärvdabalken. De syskon som har rätt till efterarv har rätt till samma kvotdelar som de skulle haft från den först avlidna makens arv. Det vill säga samma andel som från ursprungliga situationen. Du skriver att han blev dödsboägare till 30.000, om han ärvde 30.000 från sin förra maka och själv hade exempelvis 70.000, det vill säga att hans tillgångar då totalt uppgick till 100.000 så är efterarvingarnas kvotdel 0.3. Som det då stod i tidigare nämnda paragraf ska de alltså ha rätt till 0.3 av hans kvarlåtenskap, men man får då undanta förkovran som skett efter hans tidigare makas död om den kommer från bland annat förvärvsarbete. Det är svårt att veta utan fler detaljer precis vad som tillhör vad, och om hans resterande kvarlåtenskap härstammar från hans arbete eller något annat. Men om exempelvis 1 000 000 är förkovran genom förvärvsarbete, så är det 0.3 av 200 000 som ska tillfalla efterarvingarna, det vill säga 60 000kr. Om du känner att du behöver hjälp med mer detaljerade och precisa uträkningar för vad som gäller i just ert fall rekommenderar jag dig att kontakta några av våra jurister på Lawline. Du hittar kontaktformulär på lawline.se/boka. Hoppas det är lite klarare nu!Med vänlig hälsning

Basbeloppsregeln vid arv

2017-07-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min far gick bort för en tid sedan. Hans efterlevande inkluderar mig (särkullbarn), efterlevande maka samt deras gemensamma omyndiga barn. Vi är alltså två som ärver - jag och hans fru. Det finns inget testamente. I vanliga fall skulle jag alltså ha ärvt 1/4 och hans fru 3/4. Vad jag har förstått har efterlevande maka emellertid rätt till ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp och att denna rätt går före särkullbarnen. Dödsboets sammanlagda tillgångar understiger fyra gånger prisbasbeloppet - innebär detta alltså att i det här fallet tillfaller hela arvet min pappas fru medan jag inte ärver någonting?
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder till till Lawline med din fråga.Denna situation är reglerad i 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Du har i stort sett förstått arvet efter din far som lagen säger. Den efterlevande makan har ett efterlevnadsskydd på fyra prisbasbelopp, dock omfattas även vad den efterlevande maken erhöll i bodelningen och eventuell enskild egendom i summan som ska vara 4 prisbasbelopp. Detta innebär att även om dödsboets tillgångar understiger fyra prisbasbelopp kan den efterlevande maken ha erhållet sitt efterlevnadsskydd från bodelningen och sina enskild egendomar och därmed påverkas inte särkullsbarnens arvsrätt av att dödsboets tillgångar är värt mindre än fyra prisbasbelopp.Om arvssituationen nu är som du säger, att efterlevnadsskyddet blir aktuellt kommer mycket riktigt ditt arv gå till den efterlevande makan. Men det behöver inte innebära att du går arvslös från din far eftersom det arvet omfattas av efterarvsreglerna som innebär att när makan avlider kommer du få ett arv från makan motsvarande hur stor andel av sin egendom som hon fått med stöd av efterlevnadskyddet. Exempel: Om makan erhåll 32 000 kr för att komma upp fyra prisbasbelopp som för enkelhetens skull motsvarar 160 000 kr omfattas 32 000/160 000= 20% av hennes egendom av efterarvsreglerna. Detta innebär att vid makans död kan inte 20% av egendomen omfattas av ett testamente och ska gå till dig som arvinge från din far. Enligt 3 kap. 1-2 §§ ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1)

Efterarvsrätten vid testamente

2017-07-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag undrar över en sak angående arvskifte. Jag och min syster (bröstarvingar) är barn till våran far som var omgift med en kvinna som hade ett barn i tidigare äktenskap. Våran far avlider och hans fru ärver medparten av arvet då det finns ett inbördes testamente där hon ärver alt så hon kan leva i orubbat bo i villan. Jag och min syster har fått ut våran lagliga laglott efter våran far. Nu till frågan. Ärver vi något mer när hans fru går bort eller ärver hennes barn allt efter sin mor ?Med vänlig hälsning
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom er far upprättade ett testamente gäller det vid fördelningen av hans kvarlåtenskap, och ni har i egenskap av bröstarvingar fått ut laglotten. Huruvida ni har rätt att ärva mer när den kvarlevande frun går bort beror på vad som står i testamentet. Har kvarlåtenskapen testamenterats med fri förfoganderätt kan det också stå skrivet att ni ska ärva mer när den nya kvinnan går bort. Ni får alltså läsa testamentet; för att ni ska kunna ärva mer från er far ska det stå skrivet i testamentet. Vänliga hälsningar,

Efterarv när efterlevande make gifter om sig

2017-07-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag har en fråga.Vi vill gifta oss, men vet inte riktig vad vi måste tänka på.Han var gift en gång och hans fru dog.de hade gemensam barn. Nu vill vi gifter oss och vi har inga gemensam barn men han har två och jag har tre. jag har ett hus och han också ( han och hans fru var båda två 50/50 ägare förre hennes död, nu er han ensam ägare. Vi bestämde oss att jag flyttar till honom och ska i få överskriven hälften av huset och hans son skulle få en del av mitt hus. Hur gör vi det bäst och vad händer om han går bort eller om jag går bort? angående arvet. Till ex. om han går först bort ärver hans barn sedan 25 av husets värde eller hur?
Isabella Vasiliou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din sambos barn har rätt till efterarv från deras mamma som gick bort. När hans förra fru dog gjordes en bodelning och där räknades hennes del av boet ut. Den delen som var hennes divideras med hela beloppet din sambo fick (hans + hennes del) och av det kommer en kvot fram (se 3 kap. 1 § ÄB). När han sedan dör har deras gemensamma barn rätt till arvet (kvoten) från deras mammas arv och sedan kommer deras pappas arv in (enligt 3 kap 2 § och 3 kap 6 § ÄB). Under tiden som deras pappa lever har han fri förfoganderätt över arvet från deras mamma. Det betyder att han kan göra i princip allt förutom att testamentera eller ge bort hennes del av arvet. Han kan alltså sälja huset/köpa in dig. När han dör är de alltså kvoten som räknas ut av det han lämnar kvar.Ni båda har särkullbarn vilket innebär att era barn kan kräva ut arvet från den av er som dör först på en gång (3 kap 1 § ÄB) om inte era barn avstått från arvet i förmån för den av er som överlever den andre. Det som kan ske är alltså att era barn kräver ut sitt arv och då kan ni bli tvungna att sälja huset för att barnen ska få ut det. Hoppas du fick svar på din fråga,Vänligen