Rätt till efterarv

2015-04-21 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar vad som händer om min fars fru säljer bostadsrätt som är vårt arv. Hon har fri förfoganderätt över br. Har vi rätt till pengar om br är såld när hon dör. Vi är särkullbarn.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). Enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) så har makar arvsrätt efter varandra vilket innebär att makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn har såldes en rätt att vid den först avlidne makens bortgång (er far) få ut hela sitt arv eller som minst en rätt att få ut sin laglott, se ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Laglotten utgör halva arvslotten.Får ett särkullbarn endast ut sin laglott innebär detta att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Av frågan framgår att din fars fru har fri förfoganderätt över bostadsrätten. Har en efterlevande make (din fars fru) erhållit egendom med fri förfoganderätt innebär detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens (er far) särkullbarn. Ni som särkullbarn kommer såldes att få ta del av detta efterarv när er fars fru avlider. Storleken på efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande makens (er fars fru) kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid tidpunkten för er fars bortgång. Du och dina syskon (som inte är barn till din fars fru) kommer såldes att ha rätt att ta del av av er fars frus kvarlåtenskap när hon går bort. Detta i form av efterarv. Detta är inte helt enkelt men jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Efterarv vid testamente

2015-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin make har ett särkullsbarn från tidigare äktenskap. Vi har två gemensamma barn. Vi har skrivit inbördes testamente där det står att "den av oss som överlever den andra, skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap, av vad slag det vara må."Vår fråga är nu: Om jag avlider först, och min make ärver mig, innebär det då att särkullsbarnet, efter makens död, kommer att få dela även på den del som min make ärvde från mig.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om den efterlevande maken enligt testamentet skall ärva med fri förfoganderätt kommer det bli samma fördelning som enligt lag om du avlider först. Enligt 3:1 ÄB (ärvdabalken) ärver nämligen efterlevande make den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får därför vänta på arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När den andra föräldern avlider har därför de gemensamma barnen först rätt till efterarv efter den först avlidne föräldern enligt 3:2 ÄB. Det de gemensamma barnen skall utfå i efterarv är en kvotdel av den sist avlidnes kvarlåtenskap. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/2. Om det vid den efterlevande makens död exempelvis finns en behållning om 1 miljon skulle efterarvingarna då utfå 1/3 av detta i efterarv. Det som finns kvar av den sist avlidnes kvarlåtenskap när efterarvingarna utfått sitt efterarv, fördelas därefter mellan den sist avlidnes arvingar. Om den efterlevande maken har särkullbarn får särkullbarnen alltså inte del av arvet från den först avlidne, eftersom dennes arvingar skall utfå det i form av efterarv. Om den efterlevande maken enligt testamentet istället skall erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär det att de gemensamma barnen måste begära jämkning för utfående av laglott. Efterlevande make ärver dock även dessa laglotter fast med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens efterarv blir därför mindre om det finns ett testamente till efterlevande make med full äganderätt. En större del av den avlidnes kvarlåtenskap kan då fördelas mellan den sist avlidnes arvingar. Vänligen

fråga om efterarvsrätt

2015-03-29 i Efterarv
FRÅGA |hej har ingen kontakt med min mamma,min pappa dog 7 december,var hos han strax innan han dog.har inte hört ett ljud om boupptäckning från min mamma,har jag ingen rätt att ärva något från min pappa?.om ja hur går man tillväga får att få ut min rätt? kan jag finnas i något papper o min mamma tar bort mej?tacksam försvar
Jakob Borin |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!När jag besvarar frågan utgår jag från att din mamma och pappa var gifta. Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ska om arvlåtaren var gift kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Detta innebär att din mamma ärver hela din fars kvarlåtenskap. Du har dock efterarvsrätt till din pappas kvarlåtenskap vid din mammas död. Detta innebär att du kommer att ärva både din mamma och pappa när din mamma går bort. Detta i enlighet med 3 kap. 2 § ärvdabalken. Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt för syskon

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej! gift par, A o B , utan barn,det finns syskon o syskonbarn på båda sidor som efterarvingar.A dör först :båda har stora tillg. i boet, A dock 3 gånger mer i tillg. jämfört med B. Om gemensamt testamente(alltså inget testamente alls) ej finns eller förklaras ogiltigt,vilka regler gäller då vid arvsskiftet efter B ?
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Då A och B inte hade några barn och inget testamente finns ärver efterlevande maken B hela A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3:1 ÄB (Ärvdabalken). När B sedan dör skall enligt 3:2 ÄB A:s arvingar utfå efterarv efter A. Det A:s arvingar skall utfå är en kvotdel av B:s kvarlåtenskap. Kvotdelen bestäms av hur mycket B fick i arv med fri förfoganderätt från A. Om kvotdelen exempelvis utgör 2/3, skall A:s arvingar utfå 2/3 av B:s kvarlåtenskap vid dennes död. Det som finns kvar av B:s kvarlåtenskap, när A:s arvingar utfått sitt efterarv, fördelas därefter till B:s arvingar. Då både A och B endast har syskon och syskonbarn som närmaste släktingar innebär det enligt 2:2 ÄB att det är syskonen som skall ärva. Har något syskon avlidit skall syskonets lott delas mellan dennes barn. Ärvdabalken hittar du här: ärvdabalken.Vänligen

Särkullbarn och efterarv

2015-04-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min man och jag har varit gifta i snart 30 år. Vi har inga gemensamma barn utan var sin dotter - så kallade särkullsbarn. Vi har skrivit inbördes testamente med fri förfoganderätt. Vi har inte äktenskapsförord eller enskild egendom. Vi vet att, t ex, om min man avlider först, så kan hans dotter få ut sin laglott genast. Jag har fri förfoganderätt, men hur mycket kan min mans dotter enligt lag få ut i efterarv när jag avlidit. Är det ändå så att hon får ut resterande av arvslotten. Innebär fri förfoganderätt att jag kan "göra slut" på detta hennes efterarv och vad får då min dotter när jag avlider. Vi vill ju att båda våra döttrar ska ha lika mycket efter oss.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn.Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis 1/3. Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är 1/3 av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet.Vid den sist avlidne makens död skall alltså den först avlidne makens särkullbarn då utfå efterarv när det finns testamente med fri förfoganderätt. Efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvarlåtenskapen kan givetvis ha minskat genom att efterlevande make levt upp tillgångar, den först avlidnes arvingar får då ut sin kvotdel (exempelvis 1/3) ur det som finns kvar. När den först avlidnes särkullbarn utfått sitt efterarv kan den sist avlidne makens arvingar utfå resten av kvarlåtenskapen. Vänligen

Rätt till efterarv för särkullbarn

2015-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Vår far dog och efterlämnade testamente som ger "fri förfoganderätt erhålla all den efterlevandes kvarlåtenskap" till sin nya fru. Om mitt syskon och jag begär jämkning för att få ut våra laglotter, har vi som särkullsbarn rätt att få resterande del av arvslott då makan går bort?Hur räknas den ut då i sådant fall?Makan har också särkullsbarn.Kan hon reglera arvet under sin livstid? Alltså min och mitt syskons arvslott. I boet finns en fastighet med ett marknadsvärde av cirka 5 miljoner.Det finns ett sparande runt 100 000 kr.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Om ett särkullbarn till den först avlidne maken bara utfår sin laglott innebär det att det i testamente har förordnats att den andra hälften skall tillerkännas annan. Har den efterlevande maken då erhållit något med föreskrift om fri förfoganderätt innebär det en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Det som skall utgå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken fick i arv med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död, exempelvis ¼.Det den första avlidne makens särkullbarn då först skall utfå är ¼ av den efterlevandes kvarlåtenskap vid dennes frånfälle.Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar, men får inte genom testamente förfoga över den kvotdel som hon ärvt. I 3:3 ÄB (ärvdabalken) finns också ett skydd för den först avlidnes arvingar om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn, orsakat väsentlig minskning av boet. Vänligen

Arvsfördelning

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej,min far är död och då upprättades en bouppteckning där boets tillgångar uppgick till ca 1 miljon. Min mor avstod 70 000:- till mig som är deras gemensamma barn. Vad händer med tillgångarna när min mor inte finns längre? Hur blir arvsfördelningen mellan mig och min halvbror (vi har samma mor men inte samma far). Min mor har skrivit ett testamente angående sin kvarlåtenskap att den ska fördelas enligt lag.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,När en person som är gift avlider skall normalt först en bodelning göras och därefter arvskifte enligt 23:1 ÄB(Ärvdabalken). Den avlidnes kvarlåtenskap skall därefter då bröstarvingar finns, fördelas mellan bröstarvingarna och de skall ta lika lott enligt 2:1 ÄB. Om den avlidne var gift skall den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt framför de gemensamma barnen enligt 3:1 ÄB. Ett gemensamt barn måste alltså vänta på sitt arv efter ena föräldern tills även den andra föräldern avlidit. När din mor avlider skall du därför först ha ut resterande av ditt farsarv ur din moders kvarlåtenskap som du inte redan erhållit, enligt 3:2 ÄB. Du skall då utfå en kvotdel av din mors kvarlåtenskap som bestäms av hur mycket hon fick i arv med fri förfoganderätt från sin man/din far och då minskas med vad du redan utfått.Av frågan framgår ej om din mor gått i nytt gifte eller blivit sambo, varför jag förutsätter att bodelning ej sker vid din moders död. Vid arvsskiftet skall då enligt testamentet kvarlåtenskapen fördelas enligt lag. Din mors kvarlåtenskap (minskat med vad du skall utfå från ditt farsarv) skall därför enligt 2:1 ÄB fördelas mellan din mors bröstarvingar där alla skall ta lika lott. Ärvdabalken hittar du här: ärvdabalken. Vänligen

Kvotdel vid efterarv

2015-03-28 i Efterarv
FRÅGA |HejVår mor gick bort här i februari. Hon var änka. Hon hade tillsammans med sin avlidne make 1 dotter. Därtill hade hon 2 döttrar till sedan tidigare. Vår yngsta syster har inte fått ut sitt farsarv. Hur kommer arvet efter mamma att fördelas mellan oss 3 syskon? Vi leker med tanken att mamma efterlämnar 200000:-. Hur mycket av detta skall vår yngsta syster ha som farsarv? Skall man gå efter bouppteckningen från hennes far och ta de beloppen i beaktande?Kan lite grann om detta men känner mig osäker och vill ha lite mer kött på benen.I övrigt behöver jag ingen juridisk hjälp då allt annat är klart.Mvh Catharina Selander
Mattias Karlsson |Hej, och tack för din fråga! Förutsatt att de var gifta vid tiden för faderns död samt att det inte upprättats något testamente kommer den yngsta systern kommer ha rätt att få ut sitt arv efter fadern enligt Ärvdabalken 3 kap 2 §. Hon kommer ha rätt att få ut en "kvotdel" av moderns kvarlåtenskap. Denna kvotdel bestäms av hur mycket modern fick överta med så kallad fri förfoganderätt vid bodelningen, dvs hur mycket hon fick i arv från sin make. Ifall de efter bodelning fick 200 000 kronor var och i övrigt saknade andra tillgångar, och fadern saknade andra bröstarvingar så skulle det innebära att modern ärvde hela kvarlåtenskap från efterlevande maken, och att bröstarvingens rätt till efterarv skulle uppgå till en kvotdel om 1/2 eller 50 %, eftersom modern fick 200 000 från fadern och hade efter bodelningen 400 000. Om så vore fallet skulle systern i din tankelek ha rätt till hälften, 100 000, i arv från sin far och sedan skulle den resterande delen delas på er mors bröstarvingar. Med vänlig hälsning,