Hur se till att hel- och halvsyskon på vardera sidor om ett gift par inte ärver makarna?

2014-03-14 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Vi är ett gift par utan barn och vill skriva ett testamente för att säkerställa framtiden. Jag har 2 helsyskon som då ärver mig (vilket jag inte vill), och min man har 4 halvsyskon som han precis har fått kontakt med. Frågan är: kan vi skriva bort så dom inte ärver av våra tillgångar? Och hur gör vi det? Tacksam för hjälp
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!Frågor om hur arv skall fördelas regleras i Ärvdabalken (ÄB, se: https://lagen.nu/1958:637). Först några ord, generella sådana, om hur arv fördelas när den avlidne var gift. Enligt 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB, se: https://lagen.nu/1987:230) anses ett äktenskap upplöst när en make avlider, varvid makarnas gemensamma egendom ska fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § 1 st. ÄktB). I det läget förrättas en boutredning, genom vilken makarnas egendomar (makar kan ha egendomar av två slag, enskild egendom och giftorättsgods; egendom kan göras till enskild genom äktenskapsförord, se 7 kap. 1-3 §§ ÄktB, och kommer då inte att ingå i en bodelning) och skulder värderas, upptecknas m.m. Från summan av vardera makens giftorättsgods avräknas sedan det belopp som behövs för att täcka vederbörandes skulder, och i bodelningen ingår sedermera, enligt 10 kap. 1-4 §§ ÄktB, den sammantagna behållningen av boet. Boet ska nu, förenklat, delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Det halva som tillfaller den efterlevande utgör dennes s.k. bodelningslott. Den andra halvan konstituerar den avlidnes kvarlåtenskap (dennes bodelningslott jämte enskild egendom). Kvarlåtenskapen kommer delägarna i den avlidnes dödsbo (mer om den vilka som utgör den avlidnes arvingar nedan) till del genom arvskifte. Vid arvskiftet fördelas kvarlåtenskapen mellan arvingarna och eventuella testamentstagare i dödsboet enligt en viss ordning.Nu några ord om den s.k. arvsordningen, dvs. med vilken prioritet kvarlåtenskapen efter en avliden ska fördelas på dennes arvingar. Som utgångspunkt ärver en avlåtares avkomlingar vederbörande (dessa utgör den s.k. första arvsklassen). En arvlåtares barn är närmaste arvingar (s.k. bröstarvingar), se 2 kap. 1 § Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637#K2.Där inga barn finns tar efterlevande i den s.k. andra arvsklassen vid. Först och främst ska då den avlidnes föräldrar ta hälften var av arvet (2 kap. 2 § 1 st. ÄB); om en förälder inte är i livet tar arvlåtarens syskon (eller syskonbarn) den avlidne förälderns arvslott (den s.k. istadarätten, 2 st.). Av det senare följer att om bägge föräldrarna är avlidna så tillfaller hela arvet syskon och eventuella syskonbarn. Finns motsatsvis inga syskon eller syskonbarn tar den enda kvarlevande föräldern hela arvet. Beträffande halvsyskon tar dessa enligt 3 st. på motsvarande sätt del i den lott som skulle ha tillfallit halvsyskonens och arvlåtarens gemensamma förälder om vederbörande varit i livet. Jag antar utifrån detta att era hel- och syskon är arvtagare till följd av istadarätt därför att varken dina eller din mans föräldrar är kvar i livet. Arvsordningen enligt ovan modifieras dock när efterlevande make finns (se 3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make har rätt till arv efter den avlidne och kommer att överta den avlidnes kvarlåtenskap med s.k. fri förfoganderätt. Eventuella arvtagare på den avlidnes sida får då avvakta arvet med ett s.k. efterarvsanspråk (3 kap. 2 § ÄB). Detta anspråk aktualiseras i form av en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap sedan även denne gått bort. Först då kommer arvtagarna alltså att ta arvet efter den först avlidne arvlåtaren. (Detta modifieras på olika sätt genom vissa arvtagares rättigheter att omedelbart utfå sina s.k. laglotter – men detta är inte aktuellt här och lämnas följaktligen därhän).En arvlåtare äger genom testamente förfoga – i större eller mindre omfattning – över kvarlåtenskapen så att den fördelas i en annan ordning än den legala (9 kap. 1 § ÄB). Det är bara bröstarvingar (barn, deras barn, osv.) som har en absolut rätt till viss del av arv (laglott); i övrigt kan arvet i stort sett omfördelas  efter arvlåtarens gottfinnande. Utgångspunkten i svensk rätt är att där ett testamente har upprättas ska det respekteras i möjligaste mån (11 kap.1 § ÄB), så länge som det uppfyller de formella kraven enligt 10 kap. ÄB som ett testamente måste möta för att bli gällande.Med det sagt: om det är er önskan att era syskon och halvsyskon inte ska ärva er måste testamente upprättas. På vardera sidan bör ni formulera varsitt testamente där ni uttrycker er vilja att er respektive kvarlåtenskap ska tillfalla den eller dem som ni önskar. Observera att det givetvis är er kvarlåtenskap som ni disponerar över och att det är era respektive arvingar som ni genom testamente kan frånta arv till förmån för någon som ni föredrar; i testamente kan alltså inte den efterlevande maken testamentera bort den andre, först avlidne, makens kvarlåtenskap (detta är verkan av att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen med ”fri förfoganderätt”). I avsaknad av testamente kommer annars arvet att falla på det sättet att kvarlåtenskapen från den make som avlider först tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. När även den efterlevande maken avlider kommer den först avlidnes arvingar att kunna göra sina arvsanspråk gällande i form av en andel i den sist avlidnes kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen kommer tillfalla den sist avlidne makens arvingar. Som ni ser blir enligt den modellen alla era då levande syskon, halvsyskon och syskonbarn arvtagare. Vill ni ha hjälp med att upprätta testamente råder jag er att använda er av tjänsterna som tillhandahålls här ovanför till höger. Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Vänligen, 

Orubbat bo? Efterarvsrätt

2014-01-24 i Efterarv
FRÅGA |Min systers make gick bort för 13 år sedan och de bodde då i ett hus. Där finns 3 barn, men inga särkullebarn. Nu skall min syster sälja huset och köpa en lägenhet. Nu undrar jag fastän hon säjer huset och köper lägenhet sitter hon väl ändå i rubbat bo. Det gör hon väl ända tills hon dör.
Simon Adolfsson |När en make dör och det bara finns gemensamma barn, kommer den efterlevande maken ärva all kvarlåtenskap, se ÄB 3 kap. 1 §. Den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogandetätt vilket innebär att den avlidnes kvarlåtenskap kommer utgöra en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Denna kvotdel ska då gå till de gemensamma barnen innan de ärver efter den efterlevande maken, se ÄB 3 kap. 2 §.Makens arvsrätt som infördes 1987 har i princip ersatt bestämmelserna om att sitta kvar i orubbat bo. Att sitta kvar i orubbat innebär att dödsbodelsägarna kommer överens om att de lever kvar i boet utan att ett arvskifte sker. Eftersom att makar ärver varandra kommer bestämmelsens i princip endast aktualiseras vid samboende, se  ÄB 24 kap.Hoppas jag redde ut din fundering!Med vänlig hälsning, 

Efterarv - Rätt till kvotdel av egendomsmassa

2014-01-18 i Efterarv
FRÅGA |Om jag avlider först vad gäller den dag min make avlider? Vi har inga barn och vi har skrivit testamenten där vi säger att vi ärver varandra med fri förfoganderätt och när vi båda inte längre finns så ska arvet efter oss fördelas enligt våra respektive testamenten. I mitt fall ska det arv som härrör från mig tillfalla ett av mina två syskon. I min makes fall ska det arv som härrör från honom fördelas i lika delar mellan hans två syskon. Min fråga gäller VAD ska mitt syskon ärva? Är det vad som fanns i boet när jag avled eller det som finns i boet när min make avlider? Min make har även enskild egendom genom testamente.
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att man ärver någon med fri förfoganderätt innebär att man fritt kan disponera över den egendom man ärver och man kan exempelvis sälja den utan problem. Det den först avlidne makens arvingar får är ett efterarvsanspråk, vilket utgörs av en kvotdel av den sist avlidna makens kvarlåtenskap. Man räknar ut kvotdelen genom att dividera den förmögenhetsmassa som maken ärver med fri förfoganderätt med den makens sammanlagda tillgångar. När den maken sedan avlider så använder man den kvotdelen för att räkna ut hur mycket den först avlidne makens arvingar ska få. Det finns en begränsning i den fria förfoganderätten i 3 kap. 3 § ärvdabalken http://lagen.nu/1958:637 och innebär att om den efterlevande maken minskar sin förmögenhet i betydlig mån utan att ta hänsyn till den först avlidnes arvingar så ska minskningen också räknas med i efterarvet. Dock så får en minskning av förmögenhet som beror på en vårdslös förvaltning av egendomen eller en oskäligt hög levnadsstandard accepteras.Exempel: Lisa som har en förmögenhet på 100 000 kronor ärver 100 000 kronor av sin make Per med fri förfoganderätt. Pers arvingar kommer då få ett efterarvsanspråk hos Lisa. Arvingarnas kvotdel kommer bli 100 000 / 200 000 = 1/2. När Lisa avlider 10 år senare har hon en förmögenhet på 300 000. Pers arvingar kommer då att få 1/2 * 300 000 = 150 000 kronor i efterarv.Ditt syskon kommer alltså inte att ärva bestämd egendom, utan en andel i din makes förmögenhet när hen avlider. Om du vill att ditt syskon ska ärva någon bestämd egendom så kan du föra in det i testamentet, men då måste formkraven för upprättande av testamente åter igen iakttas, 10 kap 6 § ärvdabalken.

Vilken egendom erhåller efterarvingarna?

2014-01-11 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag och min fru ska skriva ett gemensamt inbördes testamente, alternativt varsitt testamente. Vi har inga barn och ska testamentera merparten till varandra men viss del ger vi till våra syskonbarn. Hon ska ärva min sommarstuga med fri förfoganderätt, med villkor att om hon efter min död vill sälja den ska hon först erbjuda mina brorsbarn att köpa den. Om jag nu testamenterar stugan till min maka, kan jag ändå i mitt, eller vårt, testamente bestämma att då hon dör ska stugan gå till mina syskonbarn? Vad gäller övrig kvarlåtenskap som ska gå till våra syskonbarn efter den efterlevandes död, fördelas det utifrån vad som är vår enskilda egendom enligt äktenskapsförord?
Victoria Nilsson |Hej!Vid efterlevande makes död ska i första hand vardera makes arvingar erhålla egendom som tillhört den make de ärver efter, 3:5 ärvdabalken (ÄB). Det innebär att om sommarstugan finns kvar när din fru avlider och hon inte testamenterat om den så ska den tillfalla dina efterarvingar. Det är dock inget absolut skydd för efterarvingarna, då efterarvet är en ideell andel. Det innebär att efterlevande maka kan testamentera bort egendom som hen ärvt med fri förfoganderätt, så länge efterarvingen får ut egendom till ett värde som motsvarar efterarvsandelen. För att förhindra det kan du i ert/ditt testamente föreskriva att just sommarstugan ska gå i efterarv till dina syskonbarn, ett efterarvslegat. Då kan inte din fru testamentera bort sommarstugan, utan den kommer gå i efterarv till dina efterarvingar.Dock kan efterlevande maka under sin livstid disponera över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Det problemet kan ni dock lösa genom att i testamente förskriva om förköpsrätt för dina syskonbarn, så som du nämner att ni ska göra.Även för övrig egendom som din fru ärvt med fri förfoganderätt gäller principen i 3:5 ÄB, att efterarvingarna i första hand ärver det som tillhört respektive arvlåtare, så länge det finns egendom från dig kvar och din fru inte testamenterat bort den.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Arv och testamente - efterarv

2014-02-02 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och har en gemensam dotter som har två gemensamma barn i sitt äktenskap. Inga särkullbarn finns i någon generation. Vi har en fastighet som är min hustrus enskilda egendom. Vi vill att den ska vara den efterlevande makens enskilda egendom om hustrun dör först. Kan vi skriva ett testamente med innebörden att fastigheten a/ ska vara efterlevande makens enskilda egendom (om hustrun dör först) och b/ därefter vår dotters enskilda egendom och c/ efter hennes död ska fastigheten vara hennes barns enskilda egendom ? Eller måste vår dotter även skriva ett äktenskapsförord för att säkra att fastigheten tillfaller dotterns barn ?
Elias Karlsson |Hej och tack för din fråga!Eftersom frågan berör arv och testamente så hittar vi svaret på din fråga i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637 .Om hustrun dör först och under förutsättning att inget testamente finns kommer hennes fastighet tillsammans med övrig kvarlåtenskap att tillfalla mannen enligt ÄB 3:1 (efterarv). När sedan mannen också går bort kommer era dotter i egenskap av bröstarvinge, se ÄB 2:1 att ärva fastigheten samt övrig kvarlåtenskap. Vid hennes bortgång kommer fastigheten tilldelas hennes bröstarvingar enligt samma regler.För att reglera att egendomen också ska vara enskild egendom kan det dock vara bra att upprätta ett testamente. Jag råder dig att ta i kontakt med en jurist om ni funderar på att upprätta ett testamente.Med vänlig hälsning,

Fri förfoganderätt, gåva, nytt gifte bodelning samt dödsfall

2014-01-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Har sett att man vid ett inbördes testamente mellan sambor kan skriva att den överlevande sambon med fri förfoganderätt ska ärva den andres del i tex gemensamma bostaden (eller vad som träder i dess ställe). Vidare att arvingarna har rätt att få ut sin del vid sambo nr 2:s bortgång och att egendomen då ska bli deras enskilda. Fråga 1: Med skrivelsen fri förfoganderätt kan den efterlevande sambon inte testamentera bort egendomen. Vad gäller för gåva? Är det skillnad på om gåvan är till någon som är arvsberättigad eller om gåvan är till någon icke arvsberättigad, dvs tex grannen eller Djurens vänner? Fråga 2: Om den sambon som överlevt den andre i fallet ovan senare tex gifter sig, vad händer då med egendomen om denne skiljer sig eller dör? Finns det något skydd för den testamenterade egendomen i det fallet? Sambo 2 är ju inte arvtagare efter den först avlidna sambon utan testamenstagare. Gör det skillnad? Skulle m a o den testamenterade egendomen från sambo 1 kunna ingå i bodelningen i en ev skilsmässa eller ärvas av makan/maken då sambo 2 går bort? Vänligen
Simon Adolfsson |Hej. Roligt att du vänder dig till Lawline för dina frågor!Enligt Ärvdabalken 12 kap 1 § så behandlas testamentariska förordnanden om efterarvsrätt enligt 3 kap, om inte annat i testamentet är föreskrivet.Svaret på första frågan är att den efterlevande sambon via gåva kan ge bort det som har blivit ärvt, se Ärvdabalken 3 kap 2 § mening 2 samt NJA 2004 s. 487. Enda hindret är som du skrev om det sker via testamente. Vem som får gåvan bör inte göra någon skillnad. Eventuellt kan en gåva till den efterlevande sambons arvingar utgöra ett förskott på arv vilket påverkar dessas arvslott efter den efterlevande.Svaret på den andra frågan är att det är olika regleringar beroende på om det är äktenskapsskillnad eller dödsfall som orsaker bodelningen. Är orsaken dödsfall ska ett efterarv skiftas ut innan bodelning mellan makarna äger rum, se 3 kap 6 § första stycket. Är orsaken äktenskapsskillnad så ska den efterlevandes giftorättsgods och enskilda egendom till det värde som motsvarar den efterarvsrätt som tillkommit denne genom det testamentariska förordnandet undantas bodelningen, se 3 kap 6 § andra stycket.Ärvdabalken hittar du här (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19580637.htm)Hoppas mitt svar redde ut dina funderingar!Med vänliga hälsningar,

Testamentarisk sekundosuccession och den legala arvsordningen

2014-01-13 i Efterarv
FRÅGA |Jag äger ett sommarhus som är min enskilda egendom. Kan jag testamentera det till min make och skriva in i testamentet att efter hans död ska våra två gemensamma bröstarvingar ärva sommarhuset. Det finns ett särkullbarn i familjen som jag inte vill ska få del i sommarhuset.
Emma Persson | Hej och tack för din fråga! Ja, det är möjligt för dig att testamentera sommarhuset till din make och skriva i testamentet att era två gemensamma bröstarvingar ska ärva sommarhuset efter din makes död. Detta kallas för testamentarisk sekundosuccession eller sekundoförordnande. Ett sådant förordnande hindrar din make från att förfoga över sommarhuset i testamente, och vid din makes död ger det era gemensamma bröstarvingar rätt till efterarv i sommarhuset, dvs. sommarhuset tillfaller, och ska delas lika mellan, era gemensamma bröstarvingar och din makes särkullbarn har ingen rätt i sommarhuset.  Följderna av ett sådant sekundoförordnande, där den efterlevande maken ges egendom med fri förfoganderätt och efterarvingarna (sekundosuccessorerna) är de gemensamma bröstarvingarna, är i princip desamma som följderna av den legala arvsordningen, dvs. den arvsordning som kommer att gälla om något testamente inte finns. Enligt den legala arvsordningen ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap (under förutsättning att den först avlidne maken inte har något särkullbarn) med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken kan därmed inte förfoga över egendomen i testamente. När sedan den efterlevande maken dör har de gemensamma bröstarvingarna rätt till efterarv från den först avlidne maken. Oavsett om du skriver ett sådant testamente eller om den legala arvsordningen gäller får alltså din make inte förfoga över sommarhuset i testamente. Däremot finns det inget som hindrar honom från att under sin livstid ge bort eller sälja huset. För att hindra honom från att kunna sälja eller ge bort huset kan du genom testamente förordna att din make endast ska ges nyttjanderätt till sommarhuset. Det ska dock påpekas att det ifrågasätts om ett ökat användande av nyttjanderättsförordnanden är eftersträvansvärt, då sådant förordnande gör det svårt för den efterlevande maken att inrätta sin situation efter vad som händer i livet.  Om du ska skriva testamente, tänk då på att det måste undertecknas i närvaro av två vittnen. Vittnena får inte vara din make eller släktingar i rätt upp- eller nedstigande led, t.ex. din mamma, pappa och dina bröstarvingar. Inte heller får dina syskon eller de som i testamentet angetts som testamentstagare vara vittnen. Med vänlig hälsning,

Andelsberäkning vid efterarv

2014-01-10 i Efterarv
FRÅGA |Makan äger fastighet som är hennes enskilda egendom. Makan har ett gemensamt barn med maken, som därtill har två särkullbarn. Övrig egendom är giftorättsgods. Om makan dör och maken tar arv efter makan och därmed erhåller fastigheten, hur fördelas sedan arvet efter maken? Är det ett andelstal utifrån de värden som anges i makans bouppteckning inkluderande den enskilda egendomen eller kan man ordna så att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet utöver andel i giftorättsgodset efter makens död ? Har alltså värderingen i den första bouppteckningen stor betydelse för det gemensamma barnets arv liksom även värdeförändringen fram till makens död mellan den enskilda egendomen och övriga tillgångar?
Victoria Nilsson |Hej!Vid makans död görs en andelsberäkning av makens totala egendom, det vill säga hur stor andel av den totala egendomen som utgör egendom som innehas med fri förfoganderätt. I det nämnda fallet kommer mer än hälften av egendom innehas med fri förfoganderätt då makan haft enskild egendom men inte maken, se 3:2 ärvdabalken (ÄB). Säg t.ex. att 70 % av makens totala egendom är egendom som ärvts av makan och således innehas med fri förfoganderätt. Då kommer vid makens död 70 % av hans totala egendom ärvas av det gemensamma barnet som efterarv efter hens mor, resterande 30 % delas lika mellan de tre barnen som arv efter deras far. Det innebär att värdeförändring påverkar både efterarvet och arvet efter maken, i och med att efterarvet beräknas som en ideell andel, inte som en viss summa. Även om det endast skulle vara fastigheten som ökar i värde så kommer därför värdeökningen också tillkomma makens arvingar.I praktiken är det dock vanligt att andelsberäkningen sker först vid efterlevande makes död. Då används den först avlidne makens bouppteckning som grund, då det ur den går att läsa hur egendomsförhållandena såg ut vid den först avlidnes dödsfall. I och med att det i efterhand kan vara svårt att uppskatta vad något var värt flera år tillbaka i tiden kan då värderingen i bouppteckningen bli avgörande.Vid efterlevande makes död ska i första hand vardera makes arvingar erhålla egendom som tillhört den make de ärver efter, 3:5 ÄB. Det innebär att om fastigheten finns kvar när maken avlider och han inte testamenterat om den så ska den tillfalla det gemensamma barnet. Det är dock inget absolut skydd för efterarvingen, då efterarvet är en ideell andel. Det innebär att efterlevande make kan testamentera bort egendom som den ärvt av sin maka, så länge efterarvingen får ut egendom till ett värde som motsvarar efterarvsandelen (i exempelfallet ovan 70 %). Dessutom kan maken under sin livstid disponera över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Om makan vill vara säker på att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet efter makens död så måste hon upprätta ett testamente. Testamentet måste dels innehålla att fastigheten ska gå i efterarv till barnet (ett legat), för att undvika att maken testamenterar bort fastigheten, dels ett förbud för maken att sälja fastigheten alternativt en förköpsrätt för barnet, för att undvika att maken gör sig av med fastigheten under sin livstid.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,