Rätten till efterarv för den först avlidna makens arvingar

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Min faster blev änka 96 o behållningen i boet var 250 t. Hon ärvde allt o satt i orubbat bo o de hade en gemensam son som dog 2009. Hon ärvde då honom o har idag en behållning på ca 800 t. Hon vill nu ge bort en del .Kan hennes avlidne makes släkt bli arvsberättigade när hon avlider o hur mkt kan de anses vara berättigade till av det kapital hon förfogar av i dag? Kan hon ge bort säg 700 t utan att det strider mot arvsregler? Tacksam för svar/KL
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Den först avlidna makens arvingar tar samma andel i boet efter den efterlevande makens bortgång, som den efterlevande maken ärvde efter den först avlidna makens död, d.v.s. vanligtvis hälften. Ett undantag är när boets värde vid den efterlevande makens bortgång överstiger dess värde vid den först avlidna makens död och egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande maken i arv, gåva eller testamente. Detta innebär i förevarande fall att om boets behållning stigit från 250 000 kr till 800 000 kr till följd av arv efter sonen, har den först avlidna makens arvingar rätt till hälften av 250 000 kr, d.v.s. 125 000 kr. Dessa 125 000 kr har den efterlevande maken inte rätt att testamentera bort. Den efterlevande maken får inte heller minska boet väsentligt genom gåva så att det inkräktar på den först avlidna makens arvingars rätt till arv. Bestämmelserna finns i 3 kap. 1-3 §§ ärvdabalken, se här. Med vänliga hälsningar

Rätt till efterarv och rätt till avyttring av saker innan bouppteckningen är klar

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Jag är särkulle barn och har en syster, vi har samma Pappa. Han har nu gått bort. Det finns ett testamente som säger att det är deras önskan, att jag och min syster avstår vår arvsrätt, så att hans hustru sitter i orubbat bo och ärver allt efter min Far, och att vi väntar tills hon har gått bort, med vårt arv. Jag har ingen kontakt med den kvinnan. Jag har läst att man alltid har rätt till att få ut en del av sitt arv, direkt. Halva sin laglott direkt, och sedan den andra halvan när den andre gått bort. Stämmer det? Om det finns en bostadsrätt och jag begär ut min laglott, i detta fall, ska lägenheten säljas då? Eller löses man ut på något vis? Har hans hustru rätt att börja avyttra saker i lägenheten innan boupptäckningen är klar? Mvh
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Precis som du skriver så har du som bröstarvinge en rätt att direkt efter din pappas död få ut ditt arv, detta framgår av ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Du som bröstarvinge har alltid en rätt att få ut minst halva arvslotten, dvs rätt att få ut din laglott, enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Denna rätt kan såldes inte testamenteras bort. För att få ut din laglott krävs att du påkallar jämkning av testamentet, enligt ÄB 7 kap. 3§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Detta skall du göra om din rätt till laglott har inskänkts genom testamentet. Jämkning måste ske inom sex månader från och med tidpunkten då testamentet delgavs. Detta innebär att du får ut din laglott men att testamentet i övrig skall gälla och inte ogiltig förklaras. Rätten till efterarv, alltså rätten att ärva din pappa (den först avlidne maken) vid den efterlevande makens (din pappas hustru) död är dock beroende av vad som framgår av testamentet. Om du som särkullbarn endast får ut din laglott vid din pappas bortgång innebär det att resterande del (den andra delen av laglotten), genom testamentet, har förordnads att tillfalla någon annan, i detta fall din pappas fru. Din pappa har, i egenskap av arvlåtare, full rätt att bestämma vad som ska ske med den resterande delen av arvet. Har din pappa testamenterat den återstående delen av arvet till sin fru, med ”fri förfoganderätt”, alltså rätt för frun att förfoga över denna del hur hon vill exempelvis genom att sälja eller ge bort osv. men inte genom att testamentera bort den så har du som särkullbarn rätt till efterarv efter din pappas fru. Denna rätt tillkommer alltså dig om din pappa har testamenterat bort resternade del av arvslotten, den ”andra laglotten”, till sin efterlevande fru med fri förfoganderätt. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död.Beträffande bostadsrätten så kan fallet bli sådant att den blir tvungen att säljas för att din pappas hustru ska ha råd att lösa ut dig, detta är dock inte nödvändigt om din pappas hustru har andra möjligheter/tillgångar att lösa ut dig med. Sista frågan, om din pappas hustru har rätt att börja avyttra egendom innan bouppteckningen är klar kan besvarars på följande sätt: I Ärvdabalken finns regler om bl.a. dödsbo och bouppteckning. Om någon avlider är det dödsboet som träder i den avlidnes ställe. Dödsbodelägarna (du, din syster samt din fars fru) ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom, se ÄB 18:1 (https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Enligt ÄB 20 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1) ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter ett dödsfall. Därefter ska den inom en månad skickas till Skatteverket för registrering, se ÄB 20 kap. 8§ och ÄB 20 kap. 9§. När bouppteckningen är registrerad utgör den en legitimationshandling för dödsbodelägarna. Bouppteckningen visar alltså vem som har rätt att företräda dödsboet i förhållande till tredje man, se ÄB 18 kap 1§. För att ett dödsbo ska kunna slutföra en avyttring krävs att det finns en registrerad bouppteckning. Det är alltså inte möjligt att börja avyttra saker i lägenheten innan bouppteckningen har upprättats och registrerats. Hoppas detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,

Fråga om rätt till efterarv föreligger för avliden makes särkullbarn

2015-06-16 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar om min avlidne mans son har rätt till arv efter mig. Han fick ut sin laglott efter sin far. Jag och min man har en gemensam dotter. Enligt mitt testamente skall hela min kvarlåtenskap tillfalla min dotter. Om hon skulle vara avliden skall hela kvarlåtenskapen tillfalla Cancerfonden. Är det rätt skrivet eller bör det omformuleras.
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagens bestämmelser rörande arv återfinns i ärvdabalken(ÄB). I 3 kap. 2 § stadgas att om bröstarvingar till den först avlidne maken lever vid den efterlevande makens död, så ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem med bäst arvsrätt efter den först avlidne maken. Det anförda utgör huvudregeln, och det föreskriver vilka som har s.k. efterarvsrätt vid den efterlevande makens död. Normalt är endast gemensamma bröstarvingar berättigade till efterarv. Detta följer av att det i 3 kap. 2 § 2 st. stadgas att om en bröstarvinge till den först avlidna maken redan har fått ut hela eller en del av sitt arv efter denne, så ska bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. Det är nämligen endast särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt efter förälderns bortgång, vilket framgår av 3 kap. 1 §, medan gemensamma bröstarvingar normalt får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken (föräldern) avlidit. Av 3 kap. 9 § ÄB framgår emellertid att särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter sin förälder till förmån för den efterlevande maken, vilket i så fall medför att särkullbarnet istället har rätt att ta del i den efterlevande makens bo. Detta betyder helt enkelt att även särkullbarn till den först avlidna maken har rätt till efterarv om de helt eller delvis avstår sitt arv efter sin förälder till förmån för dennes make (den efterlevande maken).Svaret på din fråga är alltså beroende av om din avlidne makes son har avstått en del av arvet till förmån för dig. Du anger nämligen i frågan att din avlidne mans son fick ut sin laglott efter sin far. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1 § hälften av arvslotten, d.v.s. hälften av vad bröstarvingen normalt ska ärva om inga begränsningar i dennes arvsrätt gjorts. Om t.ex. en arvlåtare efterlämnar 200 000 kronor och denne har en bröstarvinge, så är bröstarvingens arvslott 200 000 kronor. Om arvlåtaren dock testamenterat bort all sin egendom till någon annan t.ex., kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet och få ut sin laglott, d.v.s. 100 000 kronor, enligt 7 kap. 3 § ÄB.Om din avlidne mans son endast fått ut sin laglott p.g.a. ett liknande testamente, så har han fått ut allt som han var berättigad till. Enligt 3 kap. 2 § 2 st. har han i så fall inte rätt till efterarv vid din död. Det bör nämnas att om han däremot endast tagit ut sin laglott för att han avstått hälften av sin arvslott till förmån för dig enligt 3 kap. 9 § ÄB, så är han dock fortfarande berättigad till efterarv. Ditt testamente ändrar inte förhållandet i detta fall. Har din avlidne makes särkullbarn fått ut allt han är berättigad till, så ärver din dotter all din kvarlåtenskap. Om förklaringen till att han endast erhållit sin laglott är att han avstått en del av sitt arv till förmån för dig, så har han trots ditt testamente ändå efterarvsrätt, vilket framgår av 3 kap. 2 § första stycket sista meningen ÄB.Hoppas att ovanstående gav dig svar på din fråga. I annat fall är du välkommen att ställa ytterligare frågor i formuläret nedan.Med vänliga hälsningar,

Reglering av arv och efterarv mellan syskon

2015-06-05 i Efterarv
FRÅGA |I en familj med 4 barn, alla med samma mamma 3 av barnen har samma pappa. Deras pappa är borta sedan 30 år och mamman har suttit här i orubbat bo. Nu har mamman avlidit och min fråga är, har dom 3 helsyskonen rätt att ta ut sitt farsarv nu eller har halvsyskonet rätt dvs 25%? Inget testamente är skrivet och på pappans bouppteckning står syskonet inte med som efterarvinge.
Emilia Ohlin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras främst i Ärvdabalken, som du hittar här.Precis som du skriver ärver den efterlevande makan (alla syskonens mamma) hela boet med försteg, dvs. hon fick ut hälften av den gemensamma egendomen genom sin giftorätt och hälften genom arvet efter maken (tre av syskonens pappa). Detta förhållande regleras i ÄB 3:1 1 stycket.När nu den gemensamma modern har avlidit, ska efterarvingarna från den först avlidne maken få ut sitt efterarv. I 3:2 1 stycket stadgas att de som har den bästa arvsrätten efter den först avlidnes make har rätt att få ut hälften av den efterlevande makens bo i efterarv. I ert fall ska alltså de tre helsyskonen dela på ½ av moderns bo som efterarv efter deras far. Resterande ½ utgör moderns ”egen” del, som ska delas mellan hennes bröstarvingar, dvs. alla fyra syskon, enligt de vanliga arvsreglerna i ÄB 2:1.I vissa fall kan efterarvet vara en annan andel än ½, t.ex. om den efterlevande makan medvetet väsentligt minskat boet eller om hon ökat boet genom arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete efter makens död. Då kan andelen som efterarvingarna har rätt till justeras. Dessa situationer regleras i ÄB 3:3-7 men utgör alltså undantag från huvudregeln att ½ av egendomen tillfaller efterarvingarna som arv efter den först avlidne.Om efterlevande make har enskild egendom ska andelen också justeras, då den enskilda egendomen inte hör till efterarvet.Slutsatsen blir i ert fall att (om ingen av undantagen föreligger) hälften av moderns egendom ska tillfalla de tre helsyskonen (efterarvingarna), medan resterande hälft delas upp mellan de fyra syskonen.Med Vänliga Hälsningar

Rätt till efterarv

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Jag är säkullebarn. Min mor gifte sig med min syster far. Hennes far gick bort för 14 år sedan och min mor har suttit i orubbat bo. Min mer har sedan skrivit testamente till oss att vi ska dela lika och vara vår enskilda egendom. Gäller det eller ska min syster ha mer i arv??
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) ärver efterlevande make framför gemensamma barn. Gemensamma barn får därför ut arvet efter den först avlidne föräldern när båda föräldrar avlidit. Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte efterlevande make genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar. Om din syster inte utfått sitt fadersarv ska hon alltså utfå detta först. Det som finns kvar efter din syster utfått sitt fadersarv kan sedan delas enligt din mors önskemål. Vänligen

Fråga om fri förfoganderätt

2015-06-29 i Efterarv
FRÅGA |Jag och mina fyra släktingar är efterarvingar efter vår släkting som saknar bröstarvingar. Hans fru levde i några år efter honom. Ett halvår innan hon dog gav hon bort sitt hus och lösöre till sin bror. Han står som arvinge efter henne dvs 50% och vi övriga 50%... Min fråga lyder: har hon rätt att ge bort en fastighet till "sin sida" uran att gottgöra den andra sidan? Huset avyttrandes direkt efter hennes död...
Jakob Borin |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!När din släkting dog ärvde frun hans egendom med fri förfoganderätt. Detta innebar att hon fritt fick disponera över egendomen. Till exempel ge huset i gåva till sin bror. Den enda inskränkning som följer med fri förfoganderätt är ett förbud mot att testamentera bort egendomen.Med vänlig hälsning,

Systers rätt till efterarv

2015-06-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja fråga om arv efter min moster.Min moster dog 2008 och nu dog min ingifta morbror,han har en syster i livet och min mamma lever också.Har min mamma rätt till något arv nu då min morbror också gått bort?Med vänlig hälsning.Boel
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Rätten till arv regleras i Ärvdabalken. Reglerna är rätt omfattande och kan variera beroende på tidigare händelser och vilka släktingar som idag finns i livet. Förutsatt att det endast är de personer som du nämnt ovan som lever gäller dock följande:När din moster dog ärvde hennes make henne. Av 3 kap. 2 § ÄB framgår att om ett syskon till din moster lever vid makens död har syskonet (din mor) rätt att ärva av den efterlevande maken (din morbror). I paragrafens tredje stycke framgår sedan att arvet ska beräknas till den kvotdel det utgjorde vid din mosters bortgång. Det innebär att om arvet din ingifta morbror fick av din moster utgjorde (exempelvis) 1/5 av hans egendom så har din mamma rätt till samma kvotdel (1/5) av hans egendom idag. Går det inte att fastställa någon andel så gäller enligt paragrafens första stycke att din mamma har rätt till hälften. Det kan även noteras att denna rätt inte kan testamenteras bort av din ingifta morbror.

Rätten till efterarv

2015-05-30 i Efterarv
FRÅGA |Min fars fru avled och han ärvde allt, bl a en bostadsrätt värderad till 2 000 000. Hon hade inga barn,bara 2 syskon. Kommer de att ärva när min far dör och är det då hälften av bostadsrätten och ev sparande, dvs samma som jag som är bröstarvinge? Kan han på ngt sätt ge bort pengarna till mig innan?
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Om din far ärvde sin fru med full äganderätt kommer fruns syskon inte få något efterarv, eftersom deras rätt då har utsläckts. Om din far istället ärvde sin fru med fri förfoganderätt har fruns syskon rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB). Det syskonen skall utfå i efterarv är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Kvotdelen bestäms av hur mycket din far fick i arv med fri förfoganderätt från sin fru. Om kvotdelen exempelvis utgör 2/3 skall syskonen utfå 2/3 av kvarlåtenskapen. Till skydd för den först avlidne makens arvingar, för att de inte skall gå miste om sitt efterarv pga. efterlevande make ger bort sina tillgångar, finns 3 kap. 3 § ÄB som stadgar att om efterlevande make genom gåva eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom skall vederlag utgå till den först avlidnes arvingar. Om vederlag inte kan utgå kan det bli aktuellt att gåvan eller dess värde skall återbäras. Vänligen