Familjerätt - efterarv, testamente

2015-01-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur efterarv och arv ska fördelas. Vi är två hel syskon. Våra föräldrar var gifta. Vår pappa gick bort för några år sedan. Enligt den bouppteckningen fanns det inget testamente. En försäkring om 270 tkr tillföll vår mamma. Det totala giftorättsgodset uppgick till 500 tkr (Pappas del utgjorde 350 tkr). Nu har även vår mamma gått bort. Hon efterlämnar en försäkring med mig och min syster som förmånstagare värd 270 tkr. Övriga bankmedel värda 500 tkr. Och en bostadsrätt som vi säger är värd 800 tkr. Det finns ett testamente som säger att vi barn ska få vår laglott och att resten ska fördelas på de 5 barnbarn som finns. Hur stor del ska var och en av oss få?
Elisabet Leth |Hej! Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Här nedan kommer jag att hänvisa till paragrafer för att du enkelt själv ska kunna använda länken här ovan och själv läsa bestämmelserna. Då din mamma var i livet vid din pappas bortgång så tillföll kvarlåtenskapen henne vid hans bortgång eftersom ni är deras gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Din pappas giftorättsgods ärvdes alltså av din mamma med fri förfoganderätt vid hans bortgång och kommer att tillfalla er syskon vid hennes bortgång enligt principen om efterarv som finns i 3 kap 2 § ÄB. Det som ni kommer att erhålla enligt principen om efterarv är den andel som beräknas genom att vad din mamma ärver från din pappa med fri förfoganderätt, sätts i relation till din mammas hela förmögenhet efter bodelning och arv. Fri förfoganderätt innebär att din mamma fritt kan förfoga över den ärvda kvarlåtenskapen från din pappa, med ett undantag, hon får inte testamentera bort den egendomen eller fördela den genom testamente, vilket jag återkommer till nedan när jag behandlar frågan om din mammas testamente. Det resulterar i att 350 000 kr har din mamma ärvt med fri förfoganderätt, 500 000 kr utgör sammanlagt giftorättsgods efter bodelning och arv från din pappa och 270 000 kr har hon erhållit som förmånstagare för försäkringen. Din pappas andel vid hans bortgång = 350 000 (din pappas andel av giftorättsgodset) / 770 000 (totalt giftorättsgods + försäkringen) = 0.45454545Kvarlåtenskapen vid din mammas bortgång:Bankmedel 500 000Bostadsrättslägenhet 800 000(Försäkringen med er syskon som förmånstagare ska som huvudregel inte medtas i kvarlåtenskapen 14:7 st.1 FAL utan tillfaller er direkt) (se https://lagen.nu/2005:104#K14P7S1)----------------------------------------------------------------------------------------Kvarlåtenskapen utgör då 1 300 000 kr Vad som då ska tilldelas er syskon enligt principen om efterarv efter er pappa beräknas genom att hans andel som jag tidigare räknat fram som är 0,45454 ska multipliceras med den kvarvarande kvarlåtenskapen efter er mammas bortgång dvs 1 300 000 = 590 902 kr 590 902 kr utgör alltså det som din mamma ärvt med fri förfoganderätt efter din pappa, det som nu ska fördelas till er syskon genom principen om efterarv.Ni syskon ärver alltså 295 451 kr (590 902/2) vardera enligt principen om efterarv i 3 kap 2 § ÄB. Inget testamente fanns skrivet av din pappa utan arvsreglerna i 2 kap 1 § ÄB om att arvet ska fördelas lika mellan er syskon gäller. Er mamma har skrivit ett testamente om vad hon önskar ska ske med kvarlåtenskapen efter hennes bortgång. Först vill jag kommentera att den efterlevande maken, din mamma, genom testamente inte får bestämma över den egendom som ska tilldelas den första avlidnes arvingar,, det vill säga de arv som ska tilldelas dig och din syster från er pappa. 3 kap 2 § 1 st sista meningen ÄB. Det framgår också ovan av min beskrivning av vad fri förfoganderätt innebär. Alltså kan din mamma inte i sitt testamente bestämma över vad som ska ske med de 509 902 kr som ska tillfalla dig och din syster. Din mamma har i sitt testamente möjlighet att disponera över de resterande 709 098 kr (1 300 000-509 902) som utgör hennes del av kvarlåtenskapen som hon innehar med full äganderätt. Enligt grundregeln i 2 kap 1 § ÄB så är du och din syster bröstarvingar och tar lika stor lott. Här finns ett testamente där er mamma önskar att ni ska erhålla er laglott, det vill säga hälften av er arvslott som följer av 2 kap 1 § ÄB, vad laglotten är följer av 7 kap 1 § ÄB. Er arvslott hade i sammanhanget varit 709 098/2 = 354 549 kr för er vardera. Laglotten utgör hälften av detta, det vill säga 177 274.5 kr vardera. Efter att du och din syster erhållit er laglott återstår alltså 354 549 kr kvar att fördela på de sätt som er mor önskade enligt testamentet, nämligen genom att barnbarnen erhåller lika stor del var av det som återstår av kvarlåtenskapen, det vill säga 70 910 kr var fördelat över de 5 barnbarnen. Jag hoppas att jag med detta besvarat dina frågor. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Särkullbarns rätt till efterarv och preskriptiontid för efterarv

2014-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min pappa gick bort nov 1989 och då tog jag ut min laglott del som särkullebarn. Pappan var omgift vid frånfället och min styvmor gick bort mars 2010. Inom deras äktenskap finns en dotter, min halvsyster. I ett upprättat inbördes testamente mellan makarna är det pappans önskemål att bröstarvingar inte tar ut sin laglott utan väntar tills styrmor avlider, jag tog trots detta ut min laglott. Kvarlåtenskap mellan makarna skulle ärvas med fri förfoganderätt. Min undran är om jag kan få ut något efterarv om inte tiden från mars 2010 är överskriden?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Särkullbarns rätt till efterarvMakar har i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Denna arvsrätt sträcker sig relativt lång; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång rätt att få ut hela sitt arv och som minst laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637). Gemensamma barn måste dock vänta till den efterlevande makens död för utfående av arvet efter den först avlidne maken. Om ett särkullbarn till den först avlidne maken endast får ut sin laglott vid dennes bortgång innebär det att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. En arvlåtare har full rätt att göra detta och en bröstarvinge kan inte klandra ett testamente om denne redan fått ut sin laglott. Det finns dock en möjlighet att ett särkullbarn till den första avlidne kan ha rätt till s.k. efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Så är fallet om den först avlidne maken har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Jag sammanfattar det hela med följande. Att ett särkullbarn får ut laglotten vid den först avlidne makens död innebär att den andra hälften av dennes arvslott genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Om denna någon är den efterlevande maken, och denna genom testamentet erhåller egendomen med fri förfoganderätt, har särkullbarnet en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, dvs. vid styvförälderns död. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död. Det sker inget automatiskt ”frånsägande” av utfående av ett eventuellt efterarv om ett särkullbarn vid den först avlidnes död utfår sin laglott. Dock är rätten till efterarv beroende av vad som av den först avlidne maken har förordnats genom testamentet. En arvlåtare är, som sagt, fri att genom testamente förfoga över allt som inte utgör bröstarvinges laglott.Preskriptionstid för efterarvFrågan är om ditt anspråk har preskriberats, vilket betyder att så pass lång tid har gått att du har förlorat sin rätt. Preskriptionsregler finns i ÄB:s 16 kap.Här beror det lite på vad som gjordes vid bouppteckningen. Det finns tre alternativ:1. Om dödsbodelägarna (de övriga syskonen som ärvde) visste att det fanns en till arvinge men inte visste var denne bodde och meddelade detta används 16 kap. 1 § ÄB. Då ska det ha meddelats att de letar efter denna arvinge i något som kallas "Post- och Inrikes Tidningar", då anses det ha blivit allmänt känt att dödsboet letar efter denna person. Personen har då fem år sig på att få del i arvet. Det är fem år räknat från kungörelsen, inte dödsfallet. 2. Om dödsbodelägarna var osäkra på om det fanns fler arvingar (eller visste att det finns någon mer, men inte vet dennes namn eller adress) kan 16 kap. 2 § ÄB användas. Där går man tillväga på exakt samma sätt som ovan, men istället för att söka efter en specifik person meddelar man vem som har dött och frågar om det finns några fler arvingar. Även här har personen fem år på sig att ge sig tillkänna.3. Om arvingen varken var okänd eller befann sig på okänd ort gäller en preskriptionstid på tio år, räknat från dödsfallet, se 16 kap. 4 § ÄB. Arvingen kan alltså komma efter fem år och kräva att få ta del av arvet. Då blir det helt enkelt så att de andra syskonen som egentligen fick mer i arv än de har rätt till, får betala tillbaka den delen. Detta ska då krävas hos syskonen, se 16 kap. 6 § ÄB.Dock finns en möjlighet att påskynda processen om arvtagaren undviker att meddela om han eller hon vill göra anspråk på sin rätt till arv. Tingsrätten kan utförda ett föreläggande om att arvingen skall göra sin rätt gällande inom sex månader från det att han eller hon har blivit delgiven om föreläggandet, se 16 kap. 5 § ÄB. Om arvingen inte gör detta förlorar denne sin arvsrätt, se 16 kap. 7 § ÄB.I ditt fall är du ingen okänd bröstarvinge i och med att du tidigare har tagit ut din laglott så antingen alternativ ett eller tre är aktuellt, dvs. fem eller tio år från kungörelsen resp. dödsfallet. Såvida du inte har blivit delgiven och inte gjort din rätt gällande inom sex månader från delgivningen, då har du förlorat din rätt till efterarv. Hoppas det var svar på dina funderingar.Vänligen,

Fördelning av efterarv

2014-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min pappa hade 2 barn när han gifte sig med min mamma. De fick tillsammans mig och ytterligare ett barn. När pappa dog fick hans 2 barn ut arvet efter sin far. I höstas dog min mamma. Min riktiga bror dog för ca 20 år sedan. Är mina två halvsyskon efterarvingar och i så fall hur? Tacksam för svar!
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga!Frågor kring arvsrätten regleras i Ärvdabalken. Närmaste arvingar är den avlidnas avkomlingar (bröstarvingar), dvs barn, barnbarn osv i rakt nedstigande led. Detta framgår av 2 kap. 1 § ÄB. Mot bakgrund av att dina halvsyskon inte är bröstarvingar till din mamma har de inte efterarvsrätt vid din mammas bortgång. Om dina halvsyskon istället hade valt att avstå sin arvslott vid din pappas död till fördel för din mamma hade de haft erfarvsrätt i din mammas bo. Detta framgår av 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB. Med vänlig hälsning,

Kvotdel vid efterarv

2014-11-30 i Efterarv
FRÅGA |När ena maken dör begär den andra att få behålla sitt giftorättgods. Den efterlevande har också enskild egendom och ärver den avlidnes giftorätts-gods till 50%. Kvotdelen för efterarv beräknas till 19,3% pga att den efterlevandes giftorättsgods var större än den avlidnes.Vid den efterlevandes död har giftorättsgodset minskat men en värdestegring på den enskilda egendomen (bostadsrätt) har skett. Kommer efterarvingarnas arv beräknas på 19,3% på det sammanlagda giftorättsgodset eller på den sammanlagda behållningen inklusive den enskilda egendomen.
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rätt till efterarv kan beskrivas som en andelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Den kvotdel som ska utgöra efterarvet bestäms vid den först avlidne makens död. Beräkningen sker genom att vad den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt sätts i relation till den makens hela nettoförmögenhet efter bodelningen och arvet (där ingår även eventuell enskild egendom). När den enskilda maken dör beräknas efterarvet utifrån den sammanlagda behållningen. Kort sagt spelar den enskilda egendomen roll både då kvotdelen beräknas och då efterarvet slutligen skiftas ut.

Efterarv till särkullbarn vid tillämpning av basbeloppsregeln

2015-01-03 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa avled 2013, eftersom boet understeg 4 basbelopp så fick pappas fru (ej min mamma) sitta kavar i orubbat bo. Efter detta så har pappas fru skrivit ett testamente där hennes 6 syskonbarn skall ärva henne, sen har ett tillägg gjorts att jag skall ärva 1/7 av henne. Jag undrar nu var tar min eventuella arvsrätt vägen efter att detta testamente tillkommit?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här. Om din pappa inte hade fler barn än dig, är du hans enda bröstarvinge, och skall således ärva hela hans del av boet, se ÄB 2:1. Om din pappa och hans fru endast hade giftorättsgods (ej enskild egendom genom äktenskapsförord) är arvet efter din pappa hälften av deras totala bo. Om du inte har avstått din arvsrätt skall din pappas kvarlåtenskap vanligtvis tillfalla dig direkt, eftersom du är särkullbarn (bara barn till den avlidne maken), se ÄB 3:1. Det finns dock ett undantag, basbeloppsregeln i ÄB 3:1 2 stycket. Precis som du skriver får din pappas fru då behålla så mycket av boet som behövs för att - tillsammans med det hon får vid bodelningen och eventuell enskild egendom - nå upp till beloppet av fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet beräknas till 44 500 kr år 2015). Du blir då efterarvinge till kvarlåtenskapen efter din pappa, och kan när din pappas fru dör få ut ditt efterarv efter honom, dvs. 1/2 av fruns bo om allt var giftorättsgods, ÄB 3:2 1 stycket. Din pappas fru kan inte genom testamente inskränka på denna rätt, utan hon har bara ärvt din pappas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, inte full äganderätt, se även här 3:2 ÄB 1 stycket. Du som efterarvinge har alltså rätt till 1/2 av hennes bo då hon avlider, oavsett vad testamentet säger.Du bör därför påtala att testamentet är ogiltigt enligt ÄB 13:1, eftersom din pappas fru då hon upprättade testamentet inte var behörig att förordna om hela sin kvarlåtenskap.Lycka tillMed Vänliga Hälsningar

Efterarv för halvbror

2014-12-20 i Efterarv
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hennes man avled för 13 år sedan. Testamente saknas. Hennes man hade en halvsyster som är kallad till bouppteckningen. Hon var inte med i bouppteckningen efter sin halvbror. Är hennes rätt till arv efter min faster preskriberad eftersom hon aldrig påkallat sin rätt till arv. Enl. vad jag förstår preskriberas rätten till arv 10 år efter arvlåtarens död.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K3) går vid den ena makens död tillgångarna visserligen till den andra maken, men vid den andra makens död har bland annat syskon till den först avlidna maken efterarvsrätt. Denna rätt uppstår ju vid den andra makens död, alltså då din faster avled. Därmed är arvsrätten inte preskriberad, trots att det var över 10 år sedan din fasters man avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Särkullbarns andel vid efterarv

2014-12-01 i Efterarv
FRÅGA |Makar med enbart särkullbarn på båda sidor. All egendom är på båda sidor enskild. Om en ärver hälften av den andres egendom med fri förfogande rätt/ full äganderätt. Hur blir kvotdelen, efterarvet.?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!När den ena maken dör, har dennes särkullbarn rätt till sin arvslott direkt. Först skall dock bodelning göras, men eftersom du skriver att all egendom är enskild innebär det naturligtvis att bodelningen inte kommer att omfatta någon egendom alls.Om det inte finns något testamente, innebär detta att särkullbarnen kan kräva ut hela arvet vid sin förälders död om de skulle vilja ( Ärvdabalken 3:1, se https://lagen.nu/1958:637). I annat fall kommer den andel av den sist levande makens egendom som motsvarar den andel arvet utgjorde att vid den sist levande makens död att tillfalla särkullbarnen (Ärvdabalken 3:2). Särkullbarnen kan även kräva ut endast en del av arvet, men i stort sett samma regler gäller; se följande exempel:A och B är gifta, med värdet 300000 respektive 500000 kr i enskild egendom var. B har två särkullbarn, C och D., men paret har inga gemensamma barn.B dör, utan att ha skrivit något testamente. Eftersom all egendom är enskild sker ingenting särskilt i och med bodelningen. Enligt huvudregeln (Ärvdabalken 3:1) skall B:s egendom (värdet 500000 kr) tillfalla A med fri förfoganderätt. C och D kommer dock överens om att kräva ut hälften av arvet, det vill säga 125000 kr var. Alltså tillfallet 250000 kr A med fri förfoganderätt. A har därmed 550000 kr i egendom, men den andel de 250000 kr utgör (250000/550000≈45,5%) skall vid A:s död tillfalla C och D. Några år senare dör A. A:s egendom har innan dödsfallet minskat till 350000 kr. C och D skall då få ut c:a 45,5 % ((250000/550000)X350000), vilket är ungefär 159091 kr (eller lite under 80000 kr var).Om C och D inte hade krävt ut något av arvet alls vid B:s död, hade de haft rätt till 500000/800000=62,5 % av A:s egendom som efterarv.Man får även testamentera bort totalt hälften av sin egendom, vilket jag uppfattar det som att du menar har skett. Då har naturligtvis särkullbarnens rätt minskat till hälften, vilket är deras laglott; vad de alltid har rätt till (halva "arvlotten" om inget testamente hade funnits). Se följande exempel:A och B är gifta, med värdet 300000 respektive 500000 kr i enskild egendom. B har två särkullbarn, C och D, men paret har inga gemensamma barn.B dör, men har testamenterat sin egendom till A. 50 % av egendomen kan dock inte omfattas av testamentet. Bodelningen förändrar inte egendomsläget, eftersom all egendom är enskild. 250000 kr tillfallet A genom testamentet, och de övriga 250000 ärver A med fri förfoganderätt. De sistnämnda 250000 kr utgör 250000/(300000+500000)=31,25 % av A:s egendom.När A dör har C och D rätt till 31,25/2=15,625 %, eller runt 16 %, av A:s dåvarande egendom var.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Efterarvingars skydd mot gåva

2014-11-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min situation är att AJ (min farbror) och LD var sambo och skrev ett gemensamt testamente med fri förfoganderätt. Jag och min bror ärvde AJ (50% till lika fördelning) och några avlägsna kusin barn ärvde LD (50%).AJ avled 2003 och LD avled 2014 i cancer. Efter AJ bortgång 2003 var hon sambo med GW (avled 2012). Ca. 25 dagar innan sin bortgång ändrade LJ sitt testamente till förmån till GWs två barn, BW och CE. LJ visste vid den tidpunkten att hon hade en mycket kort tid kvar). Samtidigt som testamentet (nu godkänt av myndigheter och arvsfond) ändrades - möjligen exakt samma dag som testamentet ändrades - gav LJ bort en i stort sett ny bil (värde 240,000) till BWs dotter.Genom den gåvan förminskades boets värde med ungefär 27%-29%. Vad jag förstår är detta en "väsentlig förminskning" utav boets värde enligt ÄB 3:3. Jag skulle också vilja påstå att den som "mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång".Mina frågor är (1) om jag rätt förstått begreppet "väsentlig förminskning" och, (2) om det spelar någon roll om AJ och LJ var sambo vad gäller tolkningen utav ÄB 3:3?(3) Om svaret på fråga 2 är att ÄB 3:3 bara gäller om AJ och LJ är gifta är min följdfråga under vilka omständigheter AJ och LJ skulle kunna betraktas som gifta v.g. tolkningen utav testamentet? Möjligheten till detta har rests utav boutredningsmannen. AJ och LD bodde tillsammans i över 40 år, dom byggde hus tillsammans, hade gemensamma bank konton och AJ ligger begravd i LDs familjegrav tillsammans med LDs föräldrar, bror, och numera LD själv.Jag vill givetvis att gåvan utav bilen räknas som en del utav arvet och antingen återgår till dödsboet eller att den räknas som en del utav BW och CEs arv. Vad är mina möjligheter att driva en sådan linje och på vilka grunder? Tack!
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 12:1 ärvdabalken (ÄB), vilket lagrum trots att det till ordalydelsen inte innefattar sambo anses kunna tillämpas även vid testamente till förmån till sambo, ska reglerna om efterarv i 3 kap ÄB tillämpas vid testamentsförordnande om fri förfoganderätt om inte annat anges i testamentet. Det innebär att LD (vilket jag förutsätter vara samma person som LJ trots att två olika förkortningar använts i frågan) inte äger rätt att testamentera över den andel som enligt testamentet ska tillfalla AJ:s efterarvingar, 3:2 ÄB. Således har du och din bror rätt till efterarv trots AJ:s nya testamente.Efterarvingar skyddas mot gåvor som sambon genom 3:3 ÄB. För att regeln ska vara tillämplig måste det röra sig om en gåva, vilket det är i fallet med bilen, som är utan tillbörlig hänsyn till arvingarna, vilket inte kräver ett syfte att åsidosätta er rätt, utan det är tillräckligt att det rent objektivt gör det. Så borde också vara fallet med gåvan av bilen.Gåvan ska också ha inneburit en väsentlig minskning av boet. Hur stor en minskning måste vara för att vara väsentligt är osäkert, men i NJA 2013 s. 736 uttalar HD att den i vart fall bör vara på 25 % av boets värde. En minskning på 27-29% skulle därmed kunna vara tillräckligt, men helt säkert är det inte.Jag bedömer chanserna att vinna en talan med 3:3 ÄB som goda, dock med viss reservation kring osäkerheten om vad som är en väsentlig minskning. Om regeln anses tillämplig så har du och din bror rätt till vederlag. Vederlaget tas i första hand ur den andel av LD:s egendom som utgör arv efter henne, vilket innebär att hennes testamentstagare får ut mindre i arv. Om det inte räcker till kan ni under vissa förutsättningar vända er mot gåvotagaren och kräva ersättning, men på grund av minskningens storlek borde inte det bli aktuellt då det borde finnas tillräckligt med egendom kvar för att kompensera er.Sammanfattningsvis så besvaras dina frågor enligt följande:1. Väsentlig minskning borde motsvara en minskning på minst ca 25 % vid gåvotillfället, men viss osäkerhet föreligger.2. 3:3 ÄB tillämpas likadant på sambor som testamenterat om fri förfoganderätt som på makar, under förutsättning att inte något annat sägs i testamentet.3. Frågan blir inte relevant pga svaret på fråga 2.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,