Äktenskapsförords påverkan på arvsskifte

2014-04-12 i Enskild egendom
FRÅGA |Ang.äktenskapsförord.Jag och min fru gifte oss för ca 15 år sedan. Tre veckor efter giftomålet skrev vi äktenskapsförord. Som lyder: att all den egendom som vardera av oss medför i boet eller framledes förvärvar genom,arv gåva eller testamente,liksom all avkastning av sådan egendom,samt egendom som kan komma att träda i dess ställe skall utgöra vardera makens enskilda egendom,vari andra maken icke skall äga giftorätt. Vi har ett gemensamt barn,inga särkullbarn. Det finns inget testamente. Hur fördelas arvet om någon av oss går bort? Vår tanke då vi skrev äktenskapsförord var att det endast skulle gälla om vi kom på obestång och separerade.Ej vid dödsfall. Om det nu är så,hur gör vi bäst om någon av oss dör och vi vill att tillgångarna skall fördelas på vanligt sätt (utan hänsyn till äktenskapsförordet)mvh
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaNär ett äktenskap upplöses (genom äktenskapsskillnad eller dödsfall) ska som huvudregel en bodelning göras mellan makarna där allt giftorättsgods ska ingå enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) 10:1. I ert fall har ni avtalat om att var och ens egendom ska vara enskild och således finns inget giftorättsgods att dela på, var och en av er tar sin egendom helt enkelt. Vid dödsfall görs ett arvsskifte där den avlidnes tillgångar regleras mot skulder och överskottet tillfaller den avlidnes arvingar, då huvudregeln är att bröstarvingar (den avlidnes barn) har bäst rätt till arv, vilket följer av Ärvdabalken (ÄB) 2:1. Arvet efter någon av er kommer således utgöras av dennes egendom som erhållits från bodelningen, denna egendom var enskild i bodelningen mellan makarna men då äktenskapet är upplöst har äktenskapsförordet spelat ut sin roll och vid arvsskiftet är finns endast arvegods. Då ni är gifta och har ett gemensamt barn, har den efterlevande maken bäst rätt till den avlidne makens arv, enligt ÄB 3:1- ert gemensamma barn får således vänta på sitt arv efter den först avlidna maken. Länk till ÄktB https://lagen.nu/1987:230Länk till ÄB https://lagen.nu/1958:637Jag hoppas detta gav svar på din frågaVänligen

Innebörden av fri förfoganderätt i inbördes testamente

2014-04-12 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett gift par med särkullbarn. I vårt inbördes testamente står det: Om jag X avlider först ska all min kvarlåtenskap, med undantag för mina bröstarvingars rätt till laglott, tillfalla min make Y med fri förfoganderätt. Vad min make Y ärver med fri förfoganderätt, har han inte rätt att förfoga över genom testamente. Den sista meningen tycks motsäga den föregående, men vad syftar ”genom testamente” på?
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Det kan låta som att formuleringen ”fri förfoganderätt” betyder att en make har rätt att göra precis vad som helst med den egendom som erhålls genom testamentet, det vill säga förfoga helt fritt över den. Det stämmer dock inte riktigt. Begreppet ”fri förfoganderätt” innebär nämligen ett förbud för den efterlevande maken att testamentera bort det arv som erhållits genom det inbördes testamentet. Till skillnad från begreppet ”full äganderätt”, som innebär att det inte finns några som helst restriktioner för vad den efterlevande maken får göra med arvet, så är alltså en make som har ärvt egendom med fri förfoganderätt förhindrad från att testamentera bort den, vilket framgår av sista meningen i första stycket i 3:2 Ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det är alltså det som ”genom testamente” syftar på.I övrigt har den efterlevande maken rätt att fritt förfoga över egendomen såsom att förbruka kapital, avyttra och till och med ge bort egendom utan någon form av redovisningsplikt. Att den efterlevande maken gifter om sig påverkar inte denna fria förfoganderätt. I realiteten kan ju det innebära att det arv som tillfallit den efterlevande maken minskar markant, eller rent av försvinner helt. Det värde som slutligen finns kvar ska dock ovillkorligen tillfalla efterarvingarna vid den efterlevande makens död, som i ert fall är särkullbarnen. Med vänliga hälsningar,

Arvsordning för hel- och halvsyskon

2014-04-10 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min pappa har två barn dvs mig och min syster med min mamma som sedan skilt sig. Han har också efter det fått två barn med en annan kvinna, de är gifta. Om mina föräldrar dör och jag sen skulle dö utan att ha barn och är ogift. Kommer bara min syster ärva mig då eller kommer min pappas andra två barn också ärva mig?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett arv ska fördelas efter en bortgången person så finns det vissa ”turordningsregler” som man ska följa. Dessa regler kallas för arvsordningen och finns beskrivna i de första kapitlen i Ärvdabalken. Den som har gått bort kallas för arvlåtare. Man har delat in arvlåtarens släktingar i olika arvsklasser, där varje arvsklass måste vara helt tom på släktingar innan arvet går vidare till nästa arvsklass. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens bröstarvingar, det vill säga dennes barn. De har rätt att ärva i första hand, vilket framgår av 2:1 ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Till den första arvsklassen räknas även barnbarn i det fall att barnet själv är avlidet. Först när man konstaterat att det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva går man vidare till nästa arvsklass, den andra arvsklassen. Till denna hör arvlåtarens föräldrar och föräldrarnas avkomlingar – alltså arvlåtarens syskon, vare sig de är helsyskon eller halvsyskon. Om arvlåtaren inte har några barn eller barnbarn så tillfaller arvet istället dennes föräldrar med hälften var enligt 2:2 ÄB. Din fråga rör dock vad som händer om båda föräldrarna är bortgångna. I en sådan situation så gäller paragrafens tredje stycke, nämligen att både arvlåtarens hel- och halvsyskon delar på det arv som skulle ha tillfallit deras förälder. För att så besvara din fråga, så skulle arvet fördelas enligt följande om du avled utan att ha barn, fru eller dina föräldrar kvar i livet: Enligt reglerna ovan så skulle arvet efter dig tillfalla dina föräldrar med hälften vardera. Då de inte heller är i livet, så kommer deras respektive halva istället tillfalla deras barn. Det innebär att den halva av arvet som skulle ha tillhört din mamma om hon levde då tillfaller ditt helsyskon, alltså din syster. Din pappa har dock förutom din syster även särkullbarn från ett senare äktenskap som är hans bröstarvingar. Den andra halvan av arvet, alltså den del som skulle ha tillfallit din pappa om han var i livet, delas därför upp på två, där den ena halvan tilldelas din syster och den andra halvan delas mellan din pappas två särkullbarn. Matematiskt räknat så innebär det därmed att ditt helsyskon och tillika syster får 3/4 av arvet (hälften från mammas sida och halva hälften från pappas sida) medan dina halvsyskon – pappans särkullbarn – tilldelas 1/4 att dela på (halva hälften från pappas sida). Det direkta svaret på din fråga är således nej, det är inte endast din syster som skulle ärva dig enligt det beskrivna scenariot, utan även dina halvsyskon till en mindre del. Om du önskar så har du möjlighet att förhindra att det sker genom att upprätta ett testamente.Med vänliga hälsningar, 

Arvsordning för Hel- och halvsyskon

2014-04-10 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Det är så att vår bror har dött. Han hade inga egna barn och föräldrarna är döda. Vi är två helsysyskon som är efterlevande. Men så finns det också ett halvsyskon särkullbarn. Ärver halvsyskonet också vår bror? Är det lika stora lotter som vi ärver eller får halvsykonet en mindre del?Tacksam för svarMvhLasse
Johannes Spansk |Då såväl halvsyskon som helsyskon finns, tar halvsyskonen del i den lott som skulle ha tillfallit deras far eller mor. Detta enligt ÄB 1 kap 2 §. (https://lagen.nu/1958:637).Utifrån förutsättningarna innebär att ert halvsyskon tar del i arvet från den förälderns sida. Exempelvis om ert halvsyskon är från är mors sida kommer denna del av arvet att delas på tre syskon inklusive särkullbarnet. Arvet från er fars sida kommer endast de två helsyskonen att dela på då halvsyskonet inte kan träda in från sin förälders sida i det här fallet. Ett exempel på hur det kan se ut:Det är fyra syskon A, B, C och D varav D är ett särkullbarn från mammans sida. B avlider och efterlämnar 1 200 000 kr. Föräldrarna skulle ha ärvt 600 000 kr vardera om de hade levat. Från er mors sida kommer A, C och D (särkullbarn från er mors sida) att dela på arvet och få 200 000 kr vardera. Från er fars sida kommer A och C att dela på 600 000 kr och få 300 000 kr vardera.Detta resulter i att A, och C får 500 000 kr vardera totalt som efterlevande från syskon B. D som är efterlevande halvsyskon till B erhåller totalt 200 000 kr.Sammanfattningsvis har halvsyskon arvsrätt men endast från den förälders sida som träder istada för. Arvslotten bestäms alltså utifrån detta och halvsyskon ärver som visat i exemplet mindre än helsyskon med gällande förutsättningar.MVH

Ta ut pengar från dödsbos bankkonto

2014-04-12 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vi är flera delägare i ett dödsbo. Bouppteckning är gjord och registrerad. Jag är bouppgivare. Det finns en summa pengar på dödsboets bankkonto efter försäljning av en bostadsrätt. Vi vill ränteplacera en summa som ska täcka realisationsskatten som betalas nästa år, samt vi vill fördela ca 80 % av restsumman mellan oss. Vi är utspridda i världen så alla kan inte träffas på banken. Arvsskifte är inte gjort men vi vill ta ut pengar nu. Räcker det med separata fullmakter från var och en? Hur gör vi.
Victoria Nilsson |Hej!När bouppteckningen är registrerad kan dödsbodelägarna tillsammans disponera över dödsboets tillgångar med hjälp av bouppteckningen som en slags legitimationshandling. Det kan göras genom att alla närvarar samtidigt, men det går också bra att utfärda fullmakt till någon annan som företräder den dödsbodelägare som inte kan närvara. Alla de dödsbodelägare som inte kan närvara vid kontakt med banken måste således utfärda en fullmakt. Fullmakten kan utfärdas till annan dödsbodelägare eller en utomstående person som kan närvara vid kontakt med banken.Av fullmakten måste framgå att fullmaktstagaren äger disponera över dödboets tillgångar, antingen genom att de specifika åtgärder ni tänker vidta anges eller att det ges en generell behörighet att företräda den frånvarande dödsbodelägaren.Vänliga hälsningar,

Arvsavstående till förmån för avkomling

2014-04-11 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Om min mor avlider är vi två bröder som skall ärva 50/50, får jag avstå mitt arv som är 50 procent till min son?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Du har så som bröstarvinge möjlighet att avstå från din arvslott till förmån för din avkomma. Avståendet kan göras för hela eller delar av din arvslott. Du bör i samband med avståendet vara tydlig med att avståendet görs till förmån för din avkomma. Ett avstående till förmån för din avkomma får till följd att din avkomma träder i ditt ställe också som dödsbodelägare och på så vis kan bevaka sina rättigheter vid arvsskiftet.Ett arvsavstående kan formellt göras genom en skriftlig handling till Skatteverket, vilken lämnas i en bilaga tillsammans med bouppteckningen. Här ska framgå hur stor del av arvslotten som ska avstås, till vem den ska avstås samt underteckning av dig och din avkomma.Vänligen,

Begränsa särkullbarns arv

2014-04-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Har läst på er sida att det inte går att göra särkullbarn arvslösa genom att den biologiska föräldern testamenterar bort allt på sin nya fru eller make, utan att särkullbarnet alltid har rätt till sin arvslott. Men om det även finns ett äktenskapsförord eller en bodelning där alla tillgångar genom gåva är överlåten på den nya frun eller maken då innebär det ju i praktiken att det inte finns någonting kvar i dödsboet vid en bouppteckning. Med andra ord så kan ett särkullbarn göras arvslöst. Eller hur fungerar det?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel ska den avlidnes barn ärva lika stor del var (arvslott), se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Efterlevande make ärver den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit deras gemensamma barn och barnen får istället rätt till efterarv när mamman avlider. Särkullbarnen har däremot rätt att få ut sitt arv direkt, se 3 kap. 1 § ÄB. Genom att upprätta ett testamente kan en förälder ändra denna fördelning och exempelvis gynna vissa barn framför andra. Emellertid har barn alltid rätt att få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB.Så genom testamente kan en förälder inte göra ett särkullbarn arvlöst, utan kan enbart begränsa särkullbarnets arv till laglotten. Däremot finns möjligheten att göra egendom till ena makens (den som inte är förälder till särkullbarnet) enskilda egendom och därigenom kommer enbart de gemensamma barnen ärva egendomen. Detta eftersom inte enskild egendom, utan enbart giftorättsgods, ingår i bodelningen som görs mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken, se 10 kap. 1 § ÄB.Exempel: P och M är gifta och har två gemensamma barn. P har ett särkullbarn. M och P vill inte att särkullbarnet ska ärva deras sommarstuga, utan enbart de gemensamma barnen ska ärva sommarstugan. P och M har gjort sommarstugan till M:s enskilda egendom genom ett äktenskapsförord. När någon av makarna går bort kommer inte fastigheten ingå i den bodelning som då görs mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken. Avlider M först kommer sålunda fastigheten oavkortat ingå i M:s kvarlåtenskap, och fördelas mellan M och P:s gemensamma barn. Emellertid har M och P:s gemensamma barn inte rätt att få ut arvet efter M förrän även P har gått bort, eftersom kvarlåtenskapen ska tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt, enligt 3 kap. 1 och 2 §§ ÄB. Skulle P gå bort först kommer fastigheten aldrig ingå i hans kvarlåtenskap och således heller inte fördelas mellan hans arvsberättigade. Alltså kommer P:s särkullbarn aldrig ärva sommarstugan, oavsett vem som avlider först av M och P, om de gör den till sin enskilda egendom.Man gör egendom till enskilda egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord där man anger att den ska vara ena makens enskilda egendom. Äktenskapsförordet ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. Det ska sedan registreras hos Skatteverket. (Se 7 kap. 3 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230 ).Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Ingår livförsäkringen i kvarlåtenskapen?

2014-04-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejOm jag skulle avlida nu så skulle mitt dödsbo tyvärr inte ha kvar några tillgångar utan enbart skulder och som jag har förstått det så ärver inte mitt barn mina skulder men samtidigt så får han ju ingenting heller. Hur blir det med en livförsäkring där han är angiven som försäkringsmottagare ?? Får han ut detta belopp eller kommer detta att användas för att betala dödsboets skulder ??
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Förutsatt att din son har förordnats som särskild förmånstagare till din livförsäkring så kommer värdet av försäkringen inte att ingå i kvarlåtenskapen efter dig utan istället tillfalla din son direkt. Beloppet kan alltså inte användas för att täcka dödsboets skulder. Detta framgår av försäkringsavtalslagen 14 kap. 7 § (https://lagen.nu/2005:104#K14)Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,