Dödsbodelägare?

2014-07-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är två syskon som ärvt en fastighet efter våra föräldrar och är alltså dödsbodelägare. Är våra barn då också dödsbodelägare. Vi har fått ett förelägga från Statens VA-nämnd ställt till våra barn som dödsbodelägare men inte till oss syskon som fortfarande båda lever.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställning!Det kan vara så att era barn är universiella testamentstagare. I sådana fall är era barn också dödsbodelägare, 23:1 Ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637 Dödsbodelägare är någon som omedelbart har rätt till arv. Jag tycker ni ska kolla upp om era föräldrar upprättade ett testamente för att kunna avgöra om era barn är dödsbodelägare.

Arvsavstående till viss del

2014-07-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga å min mans vägnar. Hans far var gift med en ny maka. Nu har hans far gått bort. Fadern har tre barn från tidigare äktenskap och nya frun har två barn från tidigare äktenskap. En boupptäckning/bodelning gjordes där de tre barnen till fadern valde att skjuta upp sitt arv från sin far tills dess nya makan gått bort. Där ingick bl a hus osv men inte lösöre i huset/garagen osv. Nu ska hon två år senare sälja huset varför nu lösöre håller på att delas upp och rensas. Hur ska man tänka då? Att makan ska ha 50 % av lösöret och att de tre barnen till fadern ska dela på 50 %? Det bästa är ju att de kommer överens om hur det ska gå till så alla blir nöjda, men vad säger lagen?Vidare antar jag att i och med att de tre barnen till fadern valde att skjuta upp arvet till senare inte får ngn del i det hus som nu säljes och att makan kan spendera den inkomsten fritt? Tack på förhand,
Ellinor Svensson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du beskriver en situation där de tre barnen från faderns första äktenskap väljer att till viss del avstå från sitt arv till förmån för faderns efterlevande maka. Enligt 3:1 ÄB https://lagen.nu/1958:637 och om arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 3:9 ÄB. Enligt 3:9 kan alltså ett särkullbarn välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande makan. Om särkullbarnet väljer att göra detta ärver den efterlevande makan särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande makan får förfoga över huset hur hon vill men med en begränsning att efterlevande make inte genom testamente får förordna över egendomen. Särkullbarnens arvsrätt förvandlas till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Särkullbarnen blir efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makans död få en andel ur hennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnen avstod från vid först avlidna makens död. När det gäller lösöret där särkullbarnen inte inte har avstått från sin rätt enligt 3:9 blir istället 3:1 ÄB tillämplig. Särkullbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt. Det finns dock en rätt för den efterlevande makan att, om möjligt, få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp.

Särkullbarns rätt

2014-07-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift, inga egna barn, maken har 2 från tidigare äktenskap sk särkullebarn. Vi har inget skrivet emellan oss. Jag står för lagfarten på bostadshuset, han står för lagfarten på en hyresfastighet. Vad händer om han skulle gå bort? Gifta ärver varandra automatiskt? Hans tillgångar blir mina förutom den delen som hans barn har rätten till, hur stor del är det?
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din makes 2 tidigare barn, sk särkullbarn, har rätt att få ut deras arv direkt enligt 3:1 ÄB https://lagen.nu/1958:637. Särkullbarnen kan välja att avstå från arvet till förmån för dig, deras fars fru, och har sedan rätt till efterarv efter dig enligt 3:9 ÄB. Din make kan dock skriva ett testamente med en önskan om orubbat bo vilket innebär att särkullbarnen enbart har laglig rätt till halva arvslotten (den sk laglotten enligt 7:1 ÄB). Om din make inte skriver ett testamente kommer alltså hälften av boet tillfalla dig och hälften till särkullbarnen. Om din make däremot skriver ett testamente kommer dock särkullbarnen endast få ut hälften av arvslotten. Detta är särkullbarnens lagliga rätt men för att få ut laglotten måste särkullbarnen jämka testamentet inom 6 månader från det att de fick del av testamentet, 7:3 ÄB.

Fråga om enskild egendom som använts för att öka värdet på giftorättsgods

2014-07-06 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, Min man fick ett arv (pengar) från sin farfar, vilket enl testamentet skulle vara enskild egendom. Vi använde sedan bla dessa pengar för renovering av vårt gemensamma hus. Värdet på vårt hus har nu ökat bla pga generella prisökningen men också den renovering vi gjort. Vad händer vid en bodelning? Har min man rätt att få en del av värdet för vårt hus som enskild egendom samt ska denna del räknas upp i förhållande till nuvarande värde?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Enskild egendom ska till skillnad från giftorättsgods inte ingå i en bodelning. Precis som i din mans fall kan arv vara enskild egendom därför att det angetts i testamentet. Reglerna kring arv finns i ärvdabalken och i 7 kapitlet 2 § stadgats att enskild egendom även är sådan egendom som trätt i stället för annan enskild egendom. Betalning för enskild egendom som sålts och sådant som köpts för enskild egendom blir med andra ord inte giftorättsgods utan sådana substitut/surrogat behåller samma karaktär. Emellertid gäller inte detta om det i din mans farfars testamente uttryckligen framgår att det som din man köper för sina ärvda pengar ska höra till ert giftorättsgods. Säger testamentet inget i fråga bör den del av värdeökningen som motsvarar den del som arvet utgjorde av de pengar ni lagt på renoveringen vara din mans enskilda egendom. Vad jag förstår av juridisk litteratur på området blir det svårare att avgöra vad som är enskild egendom då sambandet mellan den ursprungliga egendomen och surrogatet inte är uppenbart och tyvärr har jag inte lyckats ta reda på exakt hur den andel som utgör din mans enskilda egendom ska beräknas.Jag hoppas att mitt svar ändå varit dig till någon hjälp!

Fråga huruvida arv kan vara enskild egendom

2014-07-09 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej För 4 år sedan gick min far bort. Idag bor min mor kvar i villan och har en bil samt ett fritidshus.Jag sonen som idag lever i samboförhållande har en syster som är gift. jag undrar vad som gäller när min mor går bort? Vem tillfaller arvet vid sambo, resp giftasförhållade? Har tex min systers man rätt till delar arvet om de skulle separera? och vad gäller för sambo?Om vi vill att allt skall stanna inom familjen är det då nödvändigt att mor upprättar ett testamente där det framgår att allt som efterlämnas är enskild egendom?
Ellinor Svensson |Hej och tack för din fråga!Jag utgår från att din syster är din helsyster när jag svarar på din fråga. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgod,7:1 ÄktB. https://lagen.nu/1987:230 Enskild egendom är enligt 7:2 p.3 ÄktB egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda. Arv kan alltså vara enskild egendom genom ett villkor i testamentet. Om ers familj önskan är att allt ska stanna inom familjen bör er mor upprätta ett testamente där det uttryckligen anges att arvet är enskild egendom vari make ej hava gifträttsgods. När det gäller bodelning mellan sambos är den begränsad då den enbart avser samboegendom som är köpt för gemensamt bruk.

Gåva som inte ska ses som förskott på arv

2014-07-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man skänka ett hyreshus/värde 7 000 000 år 1999/ till ett av fyra barn o skriva ej förskott på arv? Nuvarande värde är förmodligen 25-30 000 000.-. Berörda person är nu avliden o boupptecknaren vill ta upp detta- han menar att 50 % är kränkning av arvslott/finns ytterligare 3 barn.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt huvudregeln 6 kap 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637, så ska gåvor till barn anses vara förskott på arv om inte annat har föreskrivits.Det innebär att regeln inte är tvingande och det går att föreskriva annat. Som jag uppfattar din fråga har ni uttryckligen skrivit i gåvobrevet att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. Hyresfastigheten som har getts till ena barnet ska därför troligen inte ses som ett förskott på arv.

Testamente finns som reglerar arv, har en person ur andra arvsklassen ändå rätt till arv?

2014-07-07 i Arvsordning
FRÅGA |FRÅGA: Faster testamenterar hela sin förmögenhet till 1 av 4 brorsbarn.Hon testamenterar all sin kvarlåtenskap till den ena broderns barn - sonen. Den andre broderns barn får ingenting. Brorsonen som är testamentstagare har nu sänt brev till sina 3 kusiner och bett dessa skriva under och godkänna testamentet.Arvtagaren är nu irriterad, då en av kusinerna ej signerat. Varför? Har kusinerna rätt till en del av arvet egentligen? Finns det någon regel som arvslott i detta fall? Tacksam om ngn kan hjälpa mig få svar på detta.
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller frågan om varför kusinerna som inte är omnämnda i testamentet inte har godkänt testamentet så kan detta ha flera grunder. Det kan exempelvis vara att de har för avsikt att klandra testamentet eller att de rent av inte har hunnit göra det. Det är omöjligt för mig att ge ett klart svar på varför de inte godkänt testamentet. Kusinerna hör till andra arvsklassen enligt 2:2 Ärvdabalken och är således inte att anse som bröstarvingar varför de inte har rätt till någon laglott enligt 7:1 Ärvdabalken. Detta innebär att det står testatorn fritt att i förhållande till kusinerna testamentera sin egendom vart hon vill. Detta förutsätter dock att fastern inte har några egna barn. Sammanfattningsvis kan sägas att om inga andra arvingar finns än de fyra brorsbarn du nämnt i frågan så står det fastern fritt att testamentera sin egendom till vem hon vill utan att någon av brorsbarnen kan göra något åt det.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Tolkning av testamente

2014-07-06 i Testamente
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller i följande fall: Två vuxna med varsin kull särkullbarn barn flyttar ihop. De skriver ett testamente där de ärver varandra, förutom särkullbarnens laglott som alltid regleras direkt. De gifter sig, bland annat för att stärka rätten att ärva varandra och ett år senare går maken bort. Finns det något som säger att testamentet, skrivet under deras sambotid inte gäller från det att de ingick äktenskap?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska jag kort beskriva grunderna i en situation som eran. Mellan makar gäller som utgångspunkt att de ärver varandra, särkullbarn har dock precis som du skriver rätt att få ut sin arvslott. Finns inga gemensamma barn utan endast särkullbarn har den efterlevande maken i princip ingen arvsrätt annat än vad som följer av basbeloppsregeln i ärvdabalken. Med tanke på detta finns ett behov av att upprätta testamenten för makar som endast har särkullbarn om de vill att den efterlevande maken ska ärva den andre. Särkullbarnens rätt kan inskränkas om arvlåtaren testamenterat så att de endast ska ha rätt till sin laglott vilken är hälften av arvslotten. Rätten till laglotten kan emellertid aldrig tas ifrån särkullbarnen utan den har de alltid rätt att omedelbart få ut.Så till din fråga om testamentets giltighet. Ett testamente ska enligt ärvdabalken vara skriftligt, upprättas inför två vittnen, skrivas under av testatorn och bestyrkas med namn av vittnena för att det ska vara lagligt bindande. Ett testamente som upprättats enligt lagens alla regler gäller sedan såvida det inte till exempel förstörts eller återkallats av testatorn. Förändringen i er rättsliga status från sambor till gifta innebär i sig inte automatiskt att testamentet förlorat sitt värde. Att din make i testamentet exempelvis använt uttrycket sambo istället för make behöver inte bli avgörande då tolkning av testamenten sker utifrån viljeprincipen. Det innebär att man strävar efter att tolka testamentet i enlighet med den avlidnes faktiska vilja och att ordalydelsen därför inte är helt avgörande. Utan att känna till testamentets närmare innehåll är det svårt att säga mer än så här men som sagt finns det enligt lagen utrymme att till exempel läsa sambo som make då testamentet tolkas.