Makes arvsrätt och särkullbarn

2014-09-06 i Make
FRÅGA |Hej, Om ena maken avlider i ett äktenskap utan gemensamma barn, enskild egenom eller testamente, blir då den avlidnes levande förälder dödsbodelägare eller har föräldern och senare eventuellt syskon till den avlidna endast rätt till efterarv?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller makar och arvsrätt är huvudregeln när den ena maken avlider att egendomen tillfaller den andra med fri förfoganderätt (se 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken, ÄB). Det innebär i stort sett full frihet för den efterlevande maken att råda över egendomen, med undantag för att testamentera den vidare. När den efterlevande maken sedan avlider ska den del som tillhörde den först avlidne istället tillfalla dennes arvingar. De har rätt till s k efterarv från den först avlidne.Om makarna inte har några gemensamma barn kommer föräldrarna, och om någon av dessa alternativt båda inte är i livet, syskonen till den avlidne att ärva, precis som du skriver (se 2 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken har dock förtur enligt regeln ovan vilket innebär att förälder alternativt syskon således kommer att få vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken har avlidit. De får en rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB.Tilläggas kan att den enda som egentligen har förtur framför efterlevande makes arvsrätt är s k särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma utan enbart bröstarvinge till den avlidne. Dessa har enligt 3 kap. 1 § ÄB rätt att få ut sitt arv direkt (om de inte väljer att avstå sitt arv till fördel för efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ÄB).Hoppas du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Rätt att testamentera egendom och kvarlåtenskap till vänner?

2014-09-02 i Testamente
FRÅGA |Ingrid har gått bort, hon var gift med bortgångne Bengt, som var pappas bror. En syster till Bengt finns i livet sedan är det 5 kusiner bl.a. jag. De hade inga barn. Jag har fått ett brev där jag står som arvinge efter Bengt och där man skriver att Ingrid testamenterat all egendom och kvarlåtenskap till Ett gift par som varit hennes vänner. Man uppmanar mig att skriva under att jag godkänner detta. Har jag någon chans att påverka detta till min fördel? Eller ska jag bara skriva på för det finns inget att göra? Förhandlingen skall ske den 12 September.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att testatorn fritt kan förordna om sin kvarlåtenskap. Denna rätt begränsas dock om testatorn har bröstarvingar eller om testatorn vid sin död var gift, något som inte var fallet i denna situation. Någon motsvarande rättighet för syskon eller som i ditt fall, din ställning som kusin, finns inte. Testatorn har därmed rätt att fritt förfoga över sin egendom. Vid tolkning av testamente är det först och främst testatorns vilja som ska gälla, ÄB 11:1 https://lagen.nu/1958:637Ett testamente ska dock följa strikta formkrav för att testamentet ska vara giltigt, ÄB 10:1 https://lagen.nu/1958:637. Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska bevittna när testator skriver under handlingen och ska därefter bestyrka den med sina egna namnteckningar. Vidare måste vittnena känna till att det är ett testamente som de bevittnar, men de behöver inte känna till handlingens innehåll. Vittnena måste vara över 15 år och närvara samtidigt. De får inte heller vara nära släkt med testatorn eller vara omnämnda i testamentet.För att sammanfatta mitt svar så kan testatorn i detta fall fritt testamentera bort allt egendom och kvarlåtenskap till vem hon vill eftersom hon varken har bröstarvingar eller var gift vid sin död. Det finns därför ingen chans att påverka detta till din fördel. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor, om något skulle vara oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig så ger vi dig ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt inom familjerätt.

Jävigt testamentsvittne?

2014-09-01 i Testamente
FRÅGA |Vi är sambos. Vi vill säkra att ärva varandra så vi kan bo kvar och känna den tryggheten att inte behöva flytta direkt. Kan den enes dotter och sambo bevittna? Kan dotterns sambos föräldrar bevittna? Eller måste helt andra bekanta bevittna? Med vänliga hälsningar Monica
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vem som får vara testamentsvittne regleras i 10 kap. 4 § ärvdabalken. Av första stycket följer bland annat att den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag inte får vara testamentsvittne. Bestämmelsen tar dock enbart sikte på äktenskapligt grundat svågerlag. Samboförhållandet innebär alltså inte att sambon är jävig på den grunden.Av andra stycket följer att ingen får bevittna ett förordnande till sig själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. Beroende på vad som anges i testamentet finns det alltså en risk att både sambon och sambons föräldrar är jäviga enligt andra stycket.Vänliga hälsningar,

Laglott och jämkning av testamente

2014-08-31 i Testamente
FRÅGA |Hej Jag har fått besked att jag är bröstarvinge till min pappas systers man som nyligen avled deras gemensamma son är avliden och han hade inga barn men en sambo . Som min farbror nu har skrivit testamente till. Jag undrar vad min laglott blir ? Det finns bara jag kvar min farbrors släkt är döda och min pappa och hans släkt är döda?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline. Bröstarvinge är släkting i rätt nedstigande led. Alltså barn/barnbarn etc. Som bröstarvinge har man rätt till laglott. Den är hälften av arvslotten. Du måste dock påkalla jämkning i testamentet för att få ut den (detta måste göras inom 6 månader). Det ser du i 7 kap 1 § och 3 § i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du är den enda legala arvingen, 3 kap 1-3 §§ ÄB, kommer din laglott motsvara halva kvarlåtenskapen! Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarv och fri förfoganderätt

2014-09-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Mina föräldrar är skilda och pappa har träffat en nya flickvän, en flickvän som han är upp över ögonen förälskad i och som virar honom runt lillfingret. Finns det något sätt som jag, jag är myndig, kan förhindra att han skänker bort/spekulerar bort det som i framtiden kommer bli mitt och min brors arv? Till saken hör att han snart kommer att ärva sin mammas tillgångar och jag vill förhindra att min och min brors del försvinner. 
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Makars rätt att ärva varandra följer av 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken (ÄB). Parets gemensamma barn får inte ut något arv vid den förste förälderns bortgång utan arvet tillfaller dem först då även den andre föräldern avlider. Man säger att barnen har efterarvsrätt (se 3 kapitlet 2 § ÄB). Den egendom som den efterlevande maken ärver för barnens räkning innehas av honom eller henne med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt skiljer sig från vanligt ägande på det viset att den efterlevande maken inte kan testamentera kring egendomen. I övrigt är det dock fritt fram att förfoga över sådan egendom genom att exempelvis sälja den.Att barnen har rätt till efterarv innebär inte att de har rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, istället har de rätt till den kvotdel av kvarlåtenskapen som tillhörde den förälder som avled först. Exempel: om den totala kvarlåtenskapen vid er mammas bortgång var 400 000 kr, och av detta belopp var hälften er mammas egendom, och hälften er pappas. Om kvarlåtenskapen då har minskat till 200 000 kr vid din pappas bortgång har du och din bror rätt till hälften av 200 000 kr, dvs. 100 000 som är arvet efter er mamma. De återstående 100 000 utgör er pappas kvarlåtenskap och den kan han förfoga över i testamente. Dock har du och din bror alltid rätt till era laglotter efter honom, de kan han inte testamentera om. Era arvslotter är 50 000 var då ni är två som delar på kvarlåtenskapen och av det är ni garanterade att få ut 25 000 kr vardera (laglotten är halva arvslotten).Sammanfattningsvis kan din och din brors rätt till efterkrav inte försvinna men storleken på arvet efter er mamma kan minska. Er pappa har ärvt med fri förfoganderätt och det står honom fritt att sälja egendom eller handla för pengar som han fick efter er mamma. Med andra ord finns det tyvärr inte mycket du kan göra för att påverka hur han använder arvet efter er mamma.

Förskott på arv

2014-09-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Förskott på arv Svärfar hjälpte under flera år sin son efter dennes skilsmässa, dels genom direkta gåvor, dels genom att stå för hälften av ett huslån (enbart ränteinbetalningar, inga amorteringar). Svärfar är nu avliden. När svärmor i sinom tid avlider kommer denna hjälp då att kunna räknas som förskott på arv till min svåger? (Jag förutsätter att inget speciellt avtalats vid utbetalningen av detta)
Hedda Gejrot |Hej och tack för din fråga!I Ärvdabalken (ÄB) 6 kap 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) finns regler om förskott på arv. Gåvor till barn ses som förskott på arv och en gåva kan vara i form av betalning av skuld. Om din svärfar hade för avsikt att gåvan inte skulle räknas som förskott på arv kommer den däremot inte att göra det. Du skriver att inget har avtalats men det är tillräckligt att det framgår av omständigheterna. Sådana omständigheter kan vara att din svärfar i nära samband med detta har gett sina andra barn något likvärdigt. Om din svåger skulle påstå att så är fallet ligger det på hans lott att bevisa detta. Hoppas du känner dig nöjd med ditt svar! Vänligen 

Konflikt vid arvsskifte

2014-08-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Vi är tre systrar som har delat upp vår avlidna mammas hem i samförstånd. Men, det finns en tavla som jag och en av mina systrar vill ha. Hur gör man? Tilläggas bör att mamma har bott på ett demensboende i sex år så den stora delningen gjorde vi då.Tacksam för svar! Vänligen Anne-Mari
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Ni har en situation som ni bäst löser internt. Det finns inga lagregler på vem som ska få vad i den bemärkelsen. Går det inte att komma fram till en lösning kan ni hos tingsrätten ansöka om en skiftesman enligt  23 kap 5 § ärvdabalken (ÄB). Denna kan hjälpa er att nå en lösning. Går inte det får skiftesmannen vidta ett tvångsskifte. Blir någon fortfarande inte nöjd får denna dödsbodelägare väcka talan mot de övriga. Detta är dock en tämligen komplicerad process, och jag råder er att lösa konflikten själva!Hoppas det gav dig svar på din fråga!Vänligen,

Testamente till förmån för sambo

2014-08-31 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag & min sambo har börjat prata om vem som ska ärva min sambo vid dödsfall. Han vill att jag ärver allt eftersom han inte har tidigare barn eller föräldrar och syskon vill han inte skall ärva. Så min fråga hur går vi tillväga för att det ska gälla inom ett samboavtal ?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Fråga om sambors arvsrätt behandlas i Ärvdabalken, som du hittar https://lagen.nu/1958:637.Sambor ärver inte varandra. För att du ska kunna ärva din sambo framför andra släktingar krävs att han upprättar ett testamente till förmån för dig. Att tänka på när man upprättar testamente är att det ska vara skriftligt och bevittnas och undertecknas av två vittnen, Ärvdabalken 10:1. Du som sambo får inte vara vittne, ÄB 10:4. Om ni vill var säkra på att testamentet blir juridiskt giltigt och med det innehåll ni har tänkt er kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist. Om ni önskar kan ni boka ett möte med någon av Lawlines partners här på hemsidan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!