Bouppteckning och arvskifte, tidsramar

2015-08-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappa har avlidit. Var gift men inte med min mamma. De hade inga gemensamma barn. Snart dags för bouppteckning. Hur länge kan det ta innan jag får ut min laglott? Misstänker att hans fru vill förhala det hela.
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline. En bouppteckning ska upprättas och skrivas under av samtliga dödsbodelägare. Den måste förrättas inom tre månader från dödsfallet och skickas in till Skatteverket inom en månad efter det. Handläggningstiden hos Skatteverket kan ta allt från någon vecka till flera månader beroende på arbetsbelastning och ärendets komplexitet samt brister. När bouppteckningen är godkänd ska arvet fördelas (arvskifte). Alla dödsbodelägare måste vara överens om detta, annars får en skiftesman hjälpa till, vilket givetvis förlänger ärendet. Om det ändå inte löser sig, får domstolen avgöra arvsfördelningen. I det fall att domstol får avgöra ärendet, kan det ta mycket längre tid eftersom det kan ta många månader innan ni kan få en tid.Som du ser, kan det ta allt från några veckor till många månader. Själva bouppteckningen kan hans fru dröja med i totalt fyra månader (inräknat tiden innan Skatteverket ska ha den). Därefter blir det onödigt kostsamt att fortsätta förhala ärendet. Känner du att det blir jobbigt och behöver hjälp med något av stegen ovan, rekommenderar jag att du tar kontakt med en erfaren arvsjurist som kan hjälpa er i ärendet. För mer information, boka gärna in en tid här.Vänligen

Inom-nordiskt arv

2015-08-30 i Testamente
FRÅGA |Min pappa som är Dansk medborgare och bor i Danmark menar att han har rätt att skriva bort sina barns arvsrätt med 8/10 i ett testamente. Han tänker gifta sig med sin nya flickvän så att hon ska få huset och han tänker även testamentera större delen av arvet till henne. Min fråga. Kan han nästan skriva ut oss ur arvet, som han menar? Han säger att bröstarvingar inte har lika stor rött i Danmark. Vänligen Mette
Anton Peterzén |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på lawline med din fråga!Din fråga berör den alltmer vanliga situation där det uppstår oklarheter kring vilket lands lag som ska användas för att fördela och reglera ett arv. I detta fall är frågan specifikt vad som gäller för så kallade laglotter inom arvsrättens område. Laglotten är som du redan tycks känna till den del av arvet som en bröstarvinge har rätt till oavsett vad som föreskrivs i ett eventuellt testamente. Laglotten är enligt svensk lag halva arvslotten, men enligt exempelvis spansk lag är den endast en tredjedel. Det är därför viktigt att ha klart för sig vilket regelsystem som ska tillämpas. För denna situation så kommer det, till följd av att det är ett sk. inom-nordiskt förhållande, vara hemvistlandets lag som ska tillämpas. Din far tycks ha hemvist i Danmark, och det är därmed alltså dansk lag som ska tillämpas för att bedöma testamentets giltighet. Om det, som din far påstår, är tillåtet att i Danmark fritt genom testamente styra över upp till 80% av kvarlåtenskapen så är det således detta som gäller. Jag skulle dock vilja tillägga att detta inte låter helt sannolikt för mig, då de nordiska länderna under mycket lång tid haft i stora drag mycket liknande arvslagstiftning.En kort granskning av den danska Arveloven tycks istället peka på att arvingar har rätt till åtminstone 25% av sin arvslott. Att exakt utreda vad dansk rätt föreskriver i frågan är dock tyvärr inget som kan ges utrymme inom gratisrådgivningens gränser, och jag råder dig därför att vända dig till den svenska ambassaden i Köpenhamn. De kan assistera dig med att utreda vad som exakt gäller i frågan. Lycka till!Mvh

Sambor: Gemensamma barn ärver andel i huset

2015-08-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo ska köpa hus. Vi har två gemensamma barn. Vi har inga testament. Undrar vad som händer om någon av oss dör innan något av barnen har blivit myndigt. Förmodar att barnen ärver den avlidnes del av huset. Kommer den andra föräldern att få förvalta barnens arv tills de är myndiga och få möjlighet att bo kvar i huset med barnen? Eller kan den kvar kvarvarande föräldern tvingas sälja huset för att betala ut barnens arv? Undrar också hur det blir när något av barnen blir myndigt. Kan han eller hon då välja att kräva ut sitt arv i pengar?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!FörvaltningDet stämmer att den halva som tillhörde den avlidne föräldern går i arv till barnen, som därmed kan ärva en andel av huset var. Huvudregeln är att den fortfarande levande föräldern förvaltar barnens egendom; föräldern är ju förmyndare för barnen. Vissa inskränkningar finns eftersom förvaltningen skall ske "för barnets bästa". Enligt 13 kap. 2 § Föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381#K13P2S1) skall om ett barns tillgångar som förvaltas av föräldrarna överstiger åtta basbelopp ( 356 000 kr) anmälas till överförmyndaren/överförmyndarnämnden vilka tillgångar föräldern förvaltar för barnets räkning. Det finns även vissa restriktioner angående att ta ut pengar med mera. Detta berör dock naturligtvis inte en andel i ett hus. I vilket fall som helst är det alltså föräldern som förvaltar huset. Om andelen skulle vara mindre värd än åtta basbelopp, finns heller inga restriktioner i förälderns förvaltning.Senare, när barnen blivit myndiga, förvaltar de naturligtvis sina tillgångar själva. Barnen kan dock inte i och för sig kräva att få ut pengar, men är ju i så fall delägare i huset. Det kan alltså i praktiken bli nödvändigt att då köpa ut barnen eller gemensamt sälja huset och skaffa ny bostad när barnen fått ut sina pengar. TestamenteNågot som du och din sambo kan göra är att testamentera era husandelar till varandra med "fri förfoganderätt". Det går bara att testamentera bort halva sin egendom, eftersom barnen alltid har rätt att få ut sin laglott. Varje barn har alltså rätt att få ut en fjärdedel av den först avlidne sambons kvarlåtenskap oavsett vad som står i ett testamente. Det kunde dock åtminstone gå att på så sätt "säkra" en större del av huset. Fri förfoganderätt innebär att man får behålla egendomen så länge man lever och till och med får sälja eller ge bort den. När man avlider ärvs dock en andel av ens egendom vidare av barnen, men så skulle ju ha skett i vilket fall som helst! Dock går det inte att testamentera över den andel av ens egendom som ägs med fri förfoganderätt.Exempel:A och B är sambor, med det gemensamma barnet C.A har egendom till värdet 400 000 kr, och B lika mycket.Samborna testamenterar hela sin kvarlåtenskap till varandra med fri förfoganderätt.När B avlider, får A ut 200 000 kr. C begär nämligen att få ut sin laglott, vilket går före testamentet (C hade också kunnat låta testamentet uppfyllas så som det var skrivet, och skulle då ha fått vänta på hela arvet).A har nu egendom till 600 000 kr, men 200 000 kr (1/3) ägs endast med "fri förfoganderätt".A skriver ett nytt testamente sedan A och C har tappat kontakten: All egendom skall gå vidare till vännen D.A avlider senare, och har då egendom till värdet 900 000 kr.1/3 av de 900 000 kr ägde han bara med fri förfoganderätt, och dessa kan han inte testamentera över. Alltså går 300 000 kr direkt vidare till C. Av de återstående 600 000 kr är 300 000 kr C:s laglott, så ytterligare 300 000 kr går vidare till C. D ärver därmed enligt testamentet endast 300 000 kr.Kort sagt kan du och din sambo testamentera respektive husandel till varandra. Ni väljer själva om det skall vara med fri förfoganderätt eller "vanligt". I båda fall går det ju vidare till barnen sedan, men testamenterar ni bara med fri förfoganderätt kan inte den efterlevande senare ändra sig om vart egendomen skall gå. Detta resulterar i vilket fall som helst i att barnen vid första sambons död ärver en mindre del av huset; de ärver dock den andel som krävs för att uppfylla laglotten.I varje fall förvaltar den efterlevande sambon huset tills barnen blir vuxna.Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars får du gärna höra av dig igen!Hälsningar,

Särkullbarn, bodelning och arvsskifte

2015-08-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |HejFörst och främst vill jag tacka för det fina arbeta ni gör! Jag har en fundering angående arv som särkullbarn. Det är väldigt varierande information som jag finner på nätet och jag blir förvirrad. Min pappa är sedan 20 år tillbaka gift med en ny kvinna och just nu allvarligt sjuk. Jag är hans enda barn och han har inga barn med sin nuvarande fru. Det jag undrar är vad som händer med allt som pappa äger? Dvs. deras gemensamma bostad, hans bil, tillbehör mm. 1. Får jag och min styvmor dela på arvet, dvs att hon ärver hälften av allt han äger eller ärver jag allt? Alltså hela pappas andel i deras boende mm. 2. Gäller detta även alla hans tillgångar? 3. Pappa är eget företagande, vad kommer att hända med hans företag? 4. Kan jag ärva pappas skulder?? Stort tack på förhand Mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!När ett äktenskap upplöses(genom äktenskapsskillnad eller dödsfall) ska som huvudregel bodelning ske mellan makarna. En bodelning innebär att makarna delar lika på sitt gemensamma giftorättsgods. En bodelning innebär alltså inte att din fars fru får hälften av allt din far äger utan att de delar lika på det gemensamma giftorättsgodset. Vad som utgör giftorättsgods framgår av kapitel 7 i äktenskapsbalken. Där anges att all egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods. Enskild egendom kan t.ex. vara "egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda, egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda."All annan egendom som tillhör makarna ska ingå i en bodelning och delas lika mellan dem.Efter att giftorättsgodset har delats lika mellan makarna kan arvsskifte ske. Den egendom som din far har efter bodelningen benämns som kvarlåtenskap. Det är kvarlåtenskapen som ska delas mellan arvingarna. Hur kvarlåtenskapen fördelas beror på om din far har upprättat ett testamente eller ej. Om det inte finns något testamente är du som ensam bröstarvinge den enda arvtagaren och kommer således att ärva all din fars kvarlåtenskap. Eftersom att du är särkullbarn har du rätt att få ut hela ditt arv direkt. Om din far har upprättat ett testamente som anger att kvarlåtenskapen ska fördelas på något annat sätt har du trots detta rätt till åtminstone hälften av kvarlåtenskapen pågrund av reglerna om laglottsskydd. Beroende på hur din fars och hans frus egendomsförhållanden ser ut kan hon eventuellt ha rätt att ärva en viss summa pengar enligt 3:1 ärvdabalken som säger; "Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet."Vad som händer med företaget är svårt att säga, ett företag utgör normalt en tillgång som kan ärvas, t.ex. aktierna i ett aktiebolag, aktiebolaget upphör inte pga dödsfallet utan måste i ett sådant fall likvideras om du inte vill behålla det. Du får gärna återkomma med mer information om vad det är för företagstyp och om din fars fru har varit med och drivit företaget.Din pappas skulder ärver du inte. Däremot så kommer hans skulder avräknas mot de tillgångar han har. Detta innebär att om hans skulder överstiger tillgångarna kommer det inte finnas något kvar att ärva eftersom borgernärerna har rätt att få ut sina fordringar innan arvsskifte sker. Jag hoppas att jag har lyckats svara på dina frågor, som sagt, om du undrar något mer får du gärna återkomma med mer information.Vänligen,

Resa - Förskott på arv

2015-08-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Om jag bjuder min ena dotter (har två stycken) på en resa (värd ca 9000 kr) måste jag då skriva ett gåvobrev att det inte ska räknas som förskott på arv när jag avlider?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Som du tydligen känner till kan gåvor av olika slag räknas som förskott på arv så länge man inte har sagt något annat eller så länge inget annat framgår av omständigheterna. Även resor och liknande kan utgöra förskott på arv. Det finns dock exempelvis undantag för "sedvanliga gåvor" som "inte står i missförhållande till givarens villkor" (här). Det är inte omöjligt att en resa skulle kunna falla under detta undantag, även om en resa för 9000 kr är en ganska dyrbar "gåva".Jag skulle ändå i vilket fall rekommendera att du skriver t.ex. någon form av gåvobrev (det behöver inte vara ett formenligt gåvobrev) där det står klart och tydligt att resan inte skall betraktas som förskott på arv. Det räcker i och för sig att man har uttalat att det inte rör sig om ett förskott, men det är alltid bättre att ha det skriftligt.Kort sagt rekommenderar jag alltså att du klart och tydligt skriver att gåvan inte skall anses vara förskott på arv!Hälsningar,

Storlek på arv om ett syskon fått förskott

2015-08-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Innan vår mor dog gav hon 10.000 till min syster och även till hennes son. Nu är bouppteckningen gjord och det finns 100.000 kr att dela mellan fyra syskon. Hur mycket ska var och en ha? 25.000 eller något annat då det ej finns något gåvobrev.Mvh / Kjell E
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Vad en arvlåtare har gett till sin bröstarvinge (i första hand barn) räknas som förskott på arv, om ingenting annat har sagts vid gåvan (se 6 kap. 1 § Ärvdabalken). Det finns inget gåvobrev, och därför ingenting skriftligt att gå efter. Det hänger därför på vad modern har sagt. Har ingenting särskilt sagts, skall gåvan till dottern ses som förskott på arv. Dotterns son var däremot inte bröstarvinge vid gåvan, eftersom dottern fortfarande levde, och gåvan till honom påverkar alltså inte arvet.Om de 10 000 kr som dottern fått räknas som förskott, skall de "läggas tillbaka" då man räknar ut vad vart och ett av er syskon skall få. Ni skall alltså dela på 100 000 + 10 000 = 110 000, och får 27 500 kr var. Dottern som redan har fått 10 000 kr skall räkna av dessa, och ärver därmed bara 17 500 kr.Kort sagt:Om ingenting annat sades vid gåvan, anses den vara förskott på arv och räknas av från dotterns arv! Arvets storlek beräknas dock som om gåvan aldrig hade givits. Gåvan till dottersonen spelar ingen roll för arvets fördelning.Hoppas att svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Ändra gemensamt testamente efter ena partens död

2015-08-29 i Testamente
FRÅGA |A & B är gifta. A har sedan tidigare 2 barn. Biologiska pappan är avliden. B har inga egna barn.Testamentet de tillsammans skrivit säger:Om B avlider först, ska all kvarlåtenskap tillfalla A med fri förfoganderätt.Om A avlider först, ska bröstarvingarna erhålla sin laglott. Övrig kvarlåtenskap tillfaller B med fri förfoganderätt. Efter att både A och B avlidit ska all kvarlåtenskap tillfalla A:s bröstarvingar med full äganderätt.Efter A:s bortgång ändrar B sitt testamente och vill testamentera all sin kvarlåtenskap till ett av A:s barn.Hur blir fördelningen av arvet?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!BakgrundMan skulle kunna säga att ett gemensamt testamente egentligen består av två testamenten; ett för A och ett för B. Ett testamente kan ändras så länge man lever, men inte sedan. Givetvis kan inte B ändra A:s testamente, och därmed förblir A:s testamente gällande även om B:s har ändrats. Däremot gäller naturligtvis B:s nya förordnande gällande dennes egendom.A:s testamenteA:s del av testamentet är naturligtvis det som rör A:s egendom. Detta innebär att den egendom B har ärvt med fri förfoganderätt fortfarande skall gå vidare till A:s bröstarvingar (och det innebär även att bröstarvingarna skall få ut sin laglott om så inte redan har skett). Fri förfoganderätt innebär ju att B har ärvt egendom som inte kan testamenteras bort, utan skall ärvas av A:s arvingar senare.Vidare är det faktiskt så att den egendom barnen skall ärva från B kan vara större än den B ärvde med fri förfoganderätt. Det som spelar roll är nämligen vilken andel av B:s egendom som bestod av egendom som ärvts från A, se 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Om B:s egendom t.ex till 30 % bestod av egendom som ärvts med fri förfoganderätt, är det också senare 30 % av B:s egendom som skall ärvas av A:s barn. Undantaget är om B under tiden efter att A avled har tjänat pengar genom förvärvsarbete eller fått egendom som gåva eller genom arv. Sådan egendom får "dras av" innan man räknar ut hur mycket A:s arvingar skall få.Exempel:A och B är gifta, och A har sedan tidigare de två barnen C och D. A har testamenterat på så vis att C och D skall få ut sina laglotter då A avlider, men att resten av egendomen skall gå med fri förfoganderätt till B och först efter dennes död till C och D. A avlider.B hade vid A:s dödsfall egendom till ett värde av 500 000 kr, och A till 400 000 kr. C och D skulle enligt lagen ha ärvt 200 000 kr var, men nu skall de bara få ut sin laglott: 100 000 kr var (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Efter detta återstår 200 000 kr.B ärver 200 000 kr med fri förfoganderätt, även om dessa senare skall gå vidare till C och D.När B avlider flera år senare, har B egendom till ett värde av 1 000 000 kr.Som huvudprincip skulle "A:s andel" av detta vara 1 000 000X(200 000/700 000)=285 714,29 kr.B:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 250 000 kr härrör från B:s förvärvsarbete efter A:s död, samt att B har fått en bil till värdet 50 000 kr i arv efter en vän. Därför skall istället makens andel beräknas på 1 000 000-250 000-50 000 = 700 000 kr och bli 700 000X(200 000/700 000)=200 000 kr. Dessa går direkt vidare till C och D, som får 100 000 kr var efter B.B:s testamenteI ditt fall har B testamenterat all sin egendom till ett av A:s barn. B har inga egna bröstarvingar, och därmed inga laglotter att ta hänsyn till. Det går därför bra för B att testamentera all sin egendom till vem som helst. Förordnandet avser dock bara den egendom som blir kvar efter att A:s testamente har uppfyllts. I mitt exempel skulle alltså A:s ena barn (låt oss säga C) vid B:s död ha fått dels 100 000 kr efter A och dels 800 000 kr efter B.SammanfattningB kan inte ändra på A:s testamente, utan gällande den delen av B:s egendom som kommer från A gäller fortfarande det A skrev. B kan däremot testamentera resten, eftersom en person har rätt att skriva ett nytt testamente hela livet igenom.Hoppas att det ganska komplicerade svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Fördelning av arv vid efterlevande makes död.

2015-08-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor har nyligen avlidit och lämnat ett arv på c:a 600 000 kr som ska fördelas mellan 3 särkullsbarn och 2 bröstarvingar. Av dessa 600 000 kr ärvde hon c:a 300 000 kr från sin avlidne make. Då fördelades också c:a 20 000 kr till makens särkullbarn. Maken är pappa till de 2 bröstarvingarna.Det finns ett testamente skrivet där det står "Efter bådas död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra gemensamma bröstarvingar och xxxx särkullbarn enligt lag". Vad innebär det att dela kvarlåtenskapen enligt lag? 5 lika stora delar eller ska de 300 000 kr från maken fördelas på bröstarvingarna? Med vänliga hälsningar
Niclas Friberg |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Eftersom er fråga rör arvsfördelning så är det i ärvdabalken vid hittar gällande regler, se https://lagen.nu/1958:637.Som jag förstår det är pappan densamma för alla barnen vilket gör er alla till hans bröstarvingar. Din mor har däremot bara två barn du och din bror/syster som ärver henne, ÄB 2:1.Testamentet.Eftersom testamentet uttrycker att arvsfördelningen ska ske efter lag kan vi lämna detta och se närmare på ärvdabalken.Makens arv.Makens arv verkar i huvudsak ärvts av din mor som var efterlevande maka. Eftersom maken hade särkullbarn skulle hans arv fördelas mellan både efterlevande maka och hans särkullbarn, ÄB 3:1. Nu verkar det som om särkullbarnen i huvudsak avstått från att ta ut sitt arv och istället låtit den efterlevande makan ärva. Detta ger särkullbarnen en rätt till arv i din mors kvarlåtenskap, ÄB 3:9. Det särkullbarn som tagit ut 20 000 kr i arv efter maken ska i den senare fördelningen få sin andel nedsatt i motsvarande mån, ÄB 3:2.Om vi utgår ifrån att makens kvarlåtenskap som ärvdes av makan var 300 000 kr och makan då hade 600 000 kr i kvarlåtenskap så blir det enkelt att beräkna.Makans arv.Eftersom makens arv som makan ärvde är hälften av makans kvarlåtenskap (300 000/600 000) så kan vi utgå ifrån att arvingar till maken har rätt till en fördelning av 300 000 kr mellan sig, m.a.o. hälften av makans kvarlåtenskap, ÄB 3:2. Eftersom ni alla fem verkar vara bröstarvingar till maken ska 300 000 delas lika mellan er, ni får då 60 000 kr var som er andel (300 000/5=60 000). Nu har vi dock inte inkluderat ett av särkullbarnens tidigare uttagna arv vilket vi måste göra.På grund av att det fanns särkullbarn som redan tagit ut en del av sitt arv, jag utgår här ifrån att det är ett särkullbarn som tagit ut en del av sitt arv, ska hen få sin andel minskad i motsvarande mån. För att göra den beräkningen korrekt så "lägger vi teoretiskt till" de redan uttagna 20 000 till de 300 000 som ska fördelas. Det är då 320 000 som ska fördelas lika mellan er vilket motsvarar en andel var om 64 000 (320 000/5=64 000). Det särkullbarn som redan "tagit ut" 20 000 kr ska då få 44 000 kr i arv medan ni andra har rätt till 64 000 kr i arv efter maken. Vi har nu fördelat "makens del" av makans kvarlåtenskap, kvarstår gör makans "egna" 300 000 kr. Då makan endast hade två bröstarvingar ska dessa dela lika på 300 000 motsvarande 150 000 kr var. Slutsats.Resultatet blir att de två som är gemensamma bröstarvingar få 64 000 + 150 000=214 000 kr var. Två av särkullbarnen har rätt till 64 000 kr var och det särkullbarn som tagit ut 20 000 kr i arv redan har nu rätt till 44 000 kr i arv.214 000 + 214 000 + 64 000 + 64 000 + 44 000=600 000Vill ni ha mer hjälp eller behöver ni hjälp att juridiskt genomföra arvsskiftet kan ni kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning