Inbördes testamente och särkullbarn

2014-10-26 i Testamente
FRÅGA |Jag har två halvbröder, varav den ena har gått bort, vi har samma mor. Hon har avlidit och min far är ensam kvar. I deras gemensamma testamente står att den som är kvar skall sitta i orubbat bo och att när de båda avlidit skall arvslotten delas lika mellan oss tre ( den ene broderns barn i detta fall) . Min fråga är: Är det så att detta gäller eller är det så att jag är min fars bröstarvinge och ärver min far och inte dem?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som bröstarvinge har man laglig rätt till sin laglott, vilken motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Som bröstarvinge till bägge föräldrarna får du vänta på arvet tills bägge föräldrarna avlidit, detta både enligt lag (3 kap. 1 § 1 st. 1 p ÄB) och enligt det testamente som upprättats i det här fallet. När det gäller dina två halvbröder är dessa s k särkullbarn, vilka har rätt att få ut sitt arv direkt när modern dör (om de inte väljer att avstå till förmån för din far enligt 3 kap. 9 § ÄB). De kan alltså jämka testamentet i fråga och kräva ut sitt arv direkt. När det gäller din pappa har inte dina halvbröder någon laglig rätt att ärva honom (de utgör inte bröstarvingar till honom), men eftersom testamente har upprättats kommer de att få ärva även honom. Rent praktiskt kommer det gå till på så sätt att dina halvbröder kan kräva ut sitt arv direkt efter modern som särkullbarn, medan du som gemensam bröstarvinge får vänta tills även din far har avlidit. Du kommer istället att få en rätt till efterarv efter modern. När sedan din far avlider kommer du ur de gemensamma tillgångarna få ut din andel efter modern, och sedan kommer ni att dela på resterande enligt faderns testamente. Detta förutsätter dock att den laglott du har rätt efter din far täcks av testamentet, annars har du rätt att få ut egendom motsvarande laglotten före dina halvbröder. De har ju inte någon rätt till laglott efter honom eftersom de inte är hans bröstarvingar.Hoppas du fått svar på dina funderingar!Vänliga hälsningar,

Underskrift av arvskifteshandling

2014-10-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Ett av mina syskon har avlidit och saknar sambo, maka och barn. Bouppteckning har upprättats nu återstår arvsskifteshandlingen. Vi som är efterlevande är åldrig mor och fem helsyskon. Vi har utgått från att kvarstående medel ärvs av och skiftas ut till vår mor. Räcker det med hennes underskrift på arvskifteshandlingen eller ska även vi syskon underteckna såsom arvingar?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!När en arvlåtare avlider utan att efterlämna barn eller make går arvet till den s.k. andra arvsklassen som består av arvlåtarens föräldrar och dess avkomlingar, dvs. arvlåtarens syskon, syskonbarn osv., se 2 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB). Arvet fördelas med lika delar till respektive förälders sida, se 2 kap. 2 § 1 st. ÄB. Om någon av föräldrarna är avliden fördelas den förälderns del av arvet mellan föräldrarnas avkomlingar, dvs. ni syskon, se 2 kap. 2 § st. 2 ÄB. Alltså ärver ni syskon er fars del av ert syskons arv.Arvskifteshandlingen ska skrivas under av alla dödsbodelägare. Dödsbodelägarna utgörs av arvingar och universella testamentstagare, alltså ska även ni skriva under arvskifteshandlingen eftersom ni ärver er fars del av arvet efter ert syskon. Se 23 kap. 1 och 4 § ÄB.ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637 .Vänligen,

Rätten till laglott

2014-10-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, hur går jag som särkullbarn tillväga för att få min del av arvet? Min far dog för 3 år sedan och hade inget testamente, jag har inte heller avstått från något arv i förmån för hans fru och mina 2 syskon på hans sida.Då min far gick bort så ägde han en lägenhet värd en större summa pengar. har jag rätt att kräva ut min del i den fastigheten t.ex?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som särkullbarn har du rätt att direkt få ut din del av arvet enligt 3 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken (ÄB) förutsatt om du inte avstår till förmån för den avlidnes maka enligt 3 kap. 9 § ÄB Det senare har du inte gjort i det här fallet. Inget testamente finns heller, varför istället reglerna i ÄB gäller fullt ut. Som bröstarvinge har du då rätt till hela arvet (vilket motsvarar 1/3 om din far hade tre barn) enligt 2 kap. 1 § ÄB. Som arvtagare har du tio år på dig att kräva ut ditt arv (16 kap. 4 § ÄB), att tre år passerat utgör således inget hinder. Du har alltså full rätt att kräva ut din del i bostadsrätten. Detta förutsätter dock att du inte redan fått ut din del av arvet på annat sätt.Rent praktiskt vill jag först och främst rekommendera att ni sinsemellan försöker lösa situationen. Är detta inte möjligt (och du känner att du vill gå vidare) rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist (vilket du kan göra direkt här) för att eventuellt lösa frågan i domstol.Hoppas du känner att du fått svar på dina funderingar!Vänliga hälsningar,

Testamentsrätt

2014-10-26 i Testamente
FRÅGA |HejsanKommer jag att ärva min halvbror. Bara han och jag i livet. Han har skrvit ett testamente där två för mig okända personer får ärva allt efter honom.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Den som avlidit har möjlighet att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap enligt 9 kap. 1 § ärvdabalken. Detta ger arvlåtaren en rätt att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. Dock kan rätten inskränkas av bröstarvinges laglott som går före. Bröstarvinge utgörs av arvlåtarens avkomlingar enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken rätt att få halva den arvslott som föreligger, så kallad ”laglott”. Då denna rätt till laglott enbart föreligger för bröstarvinge har du som halvbror ej rätt att ärva något i det fall att arvlåtaren har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap. Någon rättslig reglering som inskränker testamentsrätten i detta fall föreligger således inte.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637. Vänligen,

Förskott på arv vid köp till underpris

2014-10-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, har en fråga åt min min mamma. Min mormor är gammal och kommer tyvärr snart att gå bort, morfar har redan gått bort. Min mamma har två stycken bröder som fick köpa deras barndomshem för 1 kr men som är värt ca: 2 miljoner kronor medan min mamma fick då i gåva 120 000kr från sina föräldrar. Så jag undrar om min mamma kan åberopa 2 § 6 kap ÄB att huset är som ett förskottsarv? Dock har de ju betalt för huset men bara 1 kr varav värdet är som sagt 2miljoner kronor kanske inte detta går? Hon fick ju som sagt en gåva då men det går ju absolut inte upp till vad huset är värt som hennes bröder fick köpa. Huset som min mormor bor i nu äger de tre syskonen tillsammans varav en tredjedel var så där kan inte mamma säga att hon ska ha en större del av. Min mormor har inga större tillgångar heller.
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 6:1 ärvdabalken (ÄB) ska vad som under livstiden getts till barn avräknas som förskott på arv, om annat inte framgår. Ett köp till underpris är delvis en gåva, varför mellanskillnaden avräknas som förskott på arv om inte annat framgår, t.ex. av köpehandlingen eller av ett testamente. Att bröderna betalat en krona gör därför inte att "köpet" kan avräknas som förskott på arv, då det i princip helt rör sig om en gåva.Det värde som avräknas som förskott är värdet vid gåvotillfället, 6:3 ÄB. Det som måste avgöras är därför värdet på huset vid gåvotillfället, och en senare värdestegring är inte relevant. Om det då var värt två miljoner kronor så är det det värde som utgör förskottet (med avdrag för det, här obetydliga, belopp som erlagts). Bröderna har således en miljon kronor vardera att avräkna som förskott på arv. Din mamma måste dock avräkna de 120 000 kronor som hon fick i gåva. I slutänden kommer ändå din mamma att få mer i arv än sina bröder den dag som din mormor går bort, förutsatt att din mormor inte angivit att brödernas "köp"/gåva inte ska utgöra förskott på arv.Ärvdabalken hittar du http://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Överföring av ärvd fastighet

2014-10-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappa som ägde 100% av bostadsfastigheten gick bort i mars 2013 och bouppteckningen blev klar i juni samma år. Mamma fick alla tillgångar men jag noterar att fastigheten fortfarande har dödsboet som ägare. Trodde att den med automatik gick över till Mamma. Mamma, som bor ensam i huset, har en pension på 10 000:-/månad och hon åtnjuter vissa kommunala tjänster i hemmet utan betalning. Taxeringsvärdet uppgår till 1 770 000! Läste något om en 3-årsgräns; därefter blev det "konsekvenser". Ska jag överföra fastigheten till Mamma nu eller är det ekonomiskt fördelaktigt att vänta. Om ja, vilken instans hanterar överföringen? Skatteverket?
Victoria Nilsson |Hej!Din mamma blev, om hon var ensam dödsbodelägare efter din pappa, ägare till din pappas egendom direkt genom arvet. I de fall som egendom står skriven i din pappas namn måste man dock själv företa åtgärder för att din mamma ska bli officiell ägare. Detta gäller t.ex. fastigheter. Din mamma äger redan idag fastigheten, men hon ändå söka lagfart för att stå som ägare på den. Lagfart söker man hos Lantmäteriet. Här hittar du information om hur ni går tillväga: http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-agare/Ansok-om-lagfart-eller-inskrivning-av-tomtratt/.Det är att rekommendera att överföra fastigheten, och eventuell annan egendom som står i din pappas namn t.ex. bankkonton och värdepapper, så fort som möjligt. Så länge det fortfarande finns egendom kvar i din pappas namn så finns dödsboet kvar, varför man måste deklarera för det. Lite andra skatteregler gäller för dödsbon, och efter 3 år (den 3-årsgräns som du förmodligen hört om) så blir det andra skattesatser, varför man får betala mer skatt. Ni bör därför söka lagfart för din mamma så fort som möjligt, så att dödsboet inte längre finns kvar och ni slipper deklarera för det i flera år och dessutom betala högre skatt.Vänliga hälsningar,

Lottläggning och särkullbarns rätt

2014-10-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga om särkullbarn. Stämmer min teori: Vi är gifta, min man har två barn från tidigare och vi har två barn tillsammans, alla vuxna. Vi bor i bostadsrätt som står skriven bara på mig. Om min man dör (som har särkullbarn) då tar vi lägenhetens värde, minus ev. lån och sedan delas summan på två. Vad händer då med min mans hälft? Visst har då särkullbarnen rätt att begära sin arvsdel d.v.s. 1/4 var, eller?
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga. En bodelning sker när en av makarna dör. Precis som du säger delas värdet på allt giftorättsgods - inklusive bostadsrätten - på hälften och värdet fördelas lika. För att fördela egendomen mellan makarna och således avgöra vem som ska få vad, sker en så kallad lottläggning, se 11:7 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P7S1. Du kan begära att få bostadsrätten på din lott ifall du så önskar och istället kompensera detta ekonomiskt, se 11:8 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1.  Hälften av den kvarlåtenskap som blir din avlidne mans  efter bodelningen kommer att tillfalla hans särkullbarn vid arvskiftet, medan andra hälften tillfaller dig (och sedan era gemensamma barn som efterarv när du avlider). Likt du påstår har hans särkullbarn rätt att få sitt arv direkt, men kan avstå detta till förmån för dig om de vill det.Vänliga hälsningar,

Begränsa bröstarvinges arvslott

2014-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag önskar göra ett barn ( bröstarvinge) arvslös eller åtminstone begränsa arvet. Är det rätt uppfattat att jag genom att skriva ett testamente där jag stipulerar att hen ska bli utan arv och om hen då bestrider testamentet endast får hälften av vad hen skulle fått om jag inte skrivit ngt testamente.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. I ÄB kap. 2 § 1 föreskriver att det är den avlidnes barn, alltså bröstarvingar, som i första hand ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap, se här. Om det finns flera barn så ska arvet delas lika mellan dessa.Det går att förfoga över sin kvarlåtenskap och hur denna ska fördelas genom att upprätta ett testamente, enligt ÄB kap. 9 § 1, här. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, ÄB kap. 10 § 1, här. Trots att ett testamente upprättas som utesluter att en bröstarvinge ska få ut något arv, så har bröstarvingen ändå alltid rätt till sin laglott enligt ÄB kap. 7 § 1, här. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen hade fått om inget testamente som begränsar bröstarvingens arv hade upprättats. Vad du genom ett testamente alltså inte får förfoga över genom testamente när det gäller en bröstarvinges arv är alltså laglotten. Bröstarvingens rätt till laglott går alltid före ett testamente.För att bröstarvingen ska få ut sin laglott krävs att han/hon jämkar testamentet inom 6 månader enligt ÄB kap. 7 § 3, här. Om någon jämkning av testamentet inte begärs av bröstarvingen inom 6 månader så förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.Sammanfattningsvis har du alltså uppfattat det rätt att du kan begränsa ditt barns rätt till att få ut hela sin arvslott, men att han/hon alltid har rätt till hälften av vad han/hon hade ärvt om något testamente inte hade upprättats, det vill säga laglotten. Detta gäller under förutsättning att barnet påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar