Bodelning och arv när sambo finns

2014-11-16 i Sambo
FRÅGA |Hej! Min svärfars sambo har avlidit och hon har en halvbror och syskonbarn! Hur fördelas arvet? Syskonbarnen är som iglar och försöker ta rubbet t.o.m. saker som svärfar fortfarande behöver för att bo. De hade varit sambos i 30 år innan hon dog! 
Victoria Nilsson |Hej!Sambor har ingen arvsrätt efter varandra. Din svärfar ärver därför ingenting, om inte hans sambo hade upprättat testamente till förmån för honom. Istället blir det syskon och syskonbarn som ärver, 2:2 ärvdabalken. De har således rätt att ärva all sambons egendom. Hur arvet fördelas mellan dem är beroende av hur många syskon det funnits, om de var hel- eller halvsyskon m.m. Arvet fördelas i två delar, en för sambons mamma och en för sambons pappa. Sedan fördelas halvorna i lotter beroende på hur många syskon som funnits på vardera sida, vilka antingen lever eller efterlämnat barn. Syskonbarnen tar sin förälders, dvs sambons avlidna syskons, lott.Det din svärfar har rätt till är att begära bodelning, 8 § sambolagen. Bodelningen sker innan arvet fördelas, och i bodelningen ska din svärfar och sambons dödsbo dela lika på all samboegendom. Samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk, oavsett vem av samborna som ägde egendomen, 3 § sambolagen. Genom bodelningen kan din svärfar få halva bostadens värde samt halva bohagets värde. Han kan också kräva att få behålla hela bostaden i bodelningen, men det förutsätter att han kan köpa ut arvingarna, 16 § sambolagen.Om din svärfar och hans sambo bodde i bostadsrätt eller fastighet måste han således kunna köpa ut arvingarna för att bo kvar. Om det däremot är en hyresrätt så har den inget värde, varför din svärfar kan bo kvar utan att behöva betala arvingarna någonting. I så fall kan han också ha nytta av den så kallade lilla basbeloppsregeln, 18 § sambolagen. Enligt den har efterlevande sambo rätt att behålla samboegendom till värde av två basbelopp, även om det är mer än hälften av samboegendomen. Om din svärfar och hans sambo bodde i hyresrätt och inte hade något märkvärdigt bohag borde regeln innebära att din svärfar får behålla både hyresrätten och allt bohag, då bohag sällan har värden på över 80 000 kronor, om det inte är t.ex. antikviteter eller samlarföremål.Det är endast din svärfar som har rätt att begära bodelning, inte arvingarna, 18 § sambolagen. Din svärfar bör endast begära bodelning om det är ekonomiskt förmånligt för honom, då han annars blir tvungen att ge en del av sin egendom till arvingarna. Om bostaden t.ex. var en fastighet eller en bostadsrätt som endast din svärfar ägde så bör han inte begära bodelning, då han förlorar på en sådan.Ärvdabalken hitta du https://lagen.nu/1958:637Sambolagen hittar du https://lagen.nu/2003:376Vänliga hälsningar,

Laglottskränkning vid gåvor till ena bröstarvingen

2014-11-16 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min far dog i oktober. Jag är särkullbarn och har en halvbror på min fars sida. Nu uppdagas att min far och hans fru har gett alla ägodelar till min halvbror. 3 hus och bilen samt i princip allt lösöre. I ett gåvobrev på villan var det även med en skuld på 369 000 med 5% ränta som min bror tog över. Gåvorna på husen är gamla sedan 1996. Min fars fru har en son sedan tidigare som är vuxen. Har jag någon chans till att kräva laglottskränkning? Jag ska iså fall anlita ett juridiskt ombud.
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Du som bröstarvinge har alltid rätt till din laglott, 2 kap 1 § och 7 kap 1 § ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K7. En laglott är hälften av en arvslott. Exempelvis hade din far egendom till ett värde av 100 000 kr är din laglott 25 000 kr (eftersom du har en halvbror att dela arvet med). Om din far gav bort bilen och lösöret nyligen kan de jämkas. Om din far helt enkelt gav bort det mesta på dödsbädden (eller i ett sent stadie av en sjukdom), eller i syfte att det skulle vara att likställa med ett testamente kan 7 kap 4 § ÄB användas. Då kan du jämka gåvorna inom ett år på samma sätt som ett testamente. Då väcker du talan vid domstol inom ett år efter bouppteckningen är klar. Då kommer gåvornas värde att räknas med i din fars kvarlåtenskap och laglotten beräknas på det värdet.Om gåvorna har getts tidigare, vilket husen har som jag förstod det, räknas det som förskott på arv (eftersom de gavs till en bröstarvinge). Detta gäller så länge som du inte har fått ersättning till samma värde eller din far inte har skrivit i gåvobreven att det inte ska betraktas som förskott på arv, 6 kap 1 § 1 stycket ÄB. Värdet av förskottet och kvarlåtenskapen ska då räknas ihop och arvslotten ska beräknas utifrån det värdet. Din bror ska då minska sin arvslott med det värdet han har fått i gåva. Som det verkar i ditt fall blir det däremot inget kvar för dig att ärva. Det är endast om din laglott kränks som din bror kan tvingas betala tillbaka värdet av vissa gåvor. Om endast 6 kap ÄB tillämpas har din bror ingen skyldighet att ersätta dig för laglottskränkningen. I enskilda fall där ena bröstarvingen inte får ut sin laglott kan man pröva om 7 kap 4 § ÄB är tillämplig, även om gåvorna inte har getts på dödsbädden. Detta är alltså något som skiljer sig från fall till fall.Enligt din fråga verkar det vara så att bilen och lösöret kanske gavs bort på dödsbädden och den egendomen kan då räknas in. Det är möjligt att värdet på det ersätter dig för värdet av husen, vilket i så fall är vad som kommer att hända. Det ska gå ganska långt innan en bröstarvinge behöver betala tillbaka förskott på arv.Hoppas detta var till hjälp! Vänligen,

Testamente om orubbat bo

2014-11-15 i Testamente
FRÅGA |Hej,har jag rätt att bo kvar i min mammas lgh.orubbat bo,den dag hon går bort?jag har 2 syskon.Kan hon (vi)skriva ett sånt testamente?
Victoria Nilsson |Hej!Termen "orubbat bo" används inte längre i svensk arvsrätt. Det finns olika alternativ att använda istället, beroende på vad din mamma vill åstadkomma. Det är hon som måste upprätta ett testamente, inte ni tillsammans, varför detta är relevant endast om det är hon som vill att du ska bo kvar i lägenheten.Utan ett testamente delar du och dina syskon lika på arvet, 2:1 ärvdabalken (ÄB). Du har då ingen rätt att få lägenheten i arv, då alla arvingar har rätt till del i samtlig egendom, 23:3 ÄB. Att du ska få lägenheten i arv utan testamente förutsätter därför att dina syskon går med på att du tillskiftas den eller köper ut dem ur den.Din mamma kan upprätta testament med olika innehåll om hon vill att du ska kunna bo kvar i lägenheten. Det går att välja att testamentera lägenheten till dig som ett legat. Det din mamma måste ta ställning till då är om du ska få lägenheten utöver en tredjedel av arvet eller om den endast ska hamna på din lott så att du och dina syskon ändå får lika mycket i arv. Det senare alternativet innebär att hon i testamentet anger att du och dina syskon ska ärva lika mycket, men att du ska ha rätt att få lägenheten på din lott. I den mån lägenheten är värd mer än 1/3 måste du då köpa ut dina syskon.Ett annat alternativ är att din mamma anger att du ska ha nyttjanderätt till lägenheten. Oavsett vilket alternativ som väljs kan problem uppkomma på grund av att dina syskon har rätt till sin laglott. Laglotten utgör 1/6 av arvet för respektive syskon, 7:1 ÄB. Om lägenheten är värd mer än 4/6 av arvet kan den därför inte testamenteras helt till dig utan risk för att dina syskon kräver ut sin laglott, vilket innebär att förordnandet inte står sig helt. Det samma gäller vid förordnandet om nyttjanderätt då bröstarvinges har rätt till sin laglott utan någon typ av belastning, 7:5 ÄB. Om lägenheten är värd mer än 4/6 kommer därför dina syskon kunna motsätta sig förordnandet.Om din mamma vill upprätta ett testamente och hon önskar hjälp med upprättande så kan hon själv vända sig till vår samarbetspartner Familjens jurist. Tid bokar hon enkelt under lawline.se/boka.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Arvsordning i andra arvsklassen

2014-11-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en moster som är barnlös, hon har totalt 1 syster i livet (min mor) och fem syskonbarn, jag vet att hon har ett testamente skrivet. Hon bor i en bostadsrätt som jag inte tror finns med i testamentet. Hur blir fördelningen om hon går bort?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. I ÄB 2 kap. 2 § finns regler om den så kallade andra arvsklassen, och det är de personer som ärver en avliden persons kvarlåtenskap om den som avlidit inte har några barn, se här. I ditt fall verkar inte din mosters föräldrar vara i livet och då är det din mosters syskon som kommer ärva kvarlåtenskapen som delas lika mellan dessa syskon. I ditt fall har din moster en syster som lever, vilket innebär att det blir denna syster som kommer att ärva din mosters kvarlåtenskap när hon avlider. Om det är så att din moster hade fler syskon men att dessa inte längre lever, så är det dessa syskons barn som i sin tur har rätt till den del av kvarlåtenskapen som det avlidna syskonet skulle ha ärvt.Ett exempel: A avlider och kvarlåtenskapen uppgår till 100 000 kr. A hade inga barn och A:s föräldrar lever inte längre. A hade däremot två syskon, B och C och det blir då dessa som ska dela på arvet efter A, dvs de ska ha 50 000 kr var. B är dock avliden men har i sin tur två barn som lever. Då kommer dessa att dela på de 50 000 kr som B skulle ha ärvt, dvs 25 000 kr var. C kommer alltså att ärva 50 000 medan B:s två barn får 25 000 kr var.Arvet efter din faster kommer alltså att fördelas på ett visst sätt mellan systern och syskonbarnen beroende på om det funnits fler syskon som är avlidna, vars barn då träder i stället och får det avlidnas syskons del av arvet. Detta gäller om inget annat finns föreskrivet i ett testamente.I ditt fall finns det dock ett testamente och då ska din fasters kvarlåtenskap fördelas i enlighet med vad som står i detta testamente, under förutsättning att testamentet upprättats i enlighet med lagens krav. Enligt ÄB 10:1 ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen, se här. Om någon av testamentstagarna har avlidit innan arvet enligt testamentet ska utgå, så kommer dennes barn att träda i stället för denne om dessa barn hade varit berättigade till arv efter den avlidne personen som skrivit testamentet, se ÄB 11:6 här.Sammanfattningsvis så beror fördelningen av arvet efter din moster när hon avlider helt på vad som står i testamentet, om detta är giltigt. Det som inte finns med i testamentet ska fördelas enligt de regler om arv som finns i ÄB som jag nämnt här ovan.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ändring av testamentet

2014-11-16 i Testamente
FRÅGA |Hej, Det har upprättats ett testamente i början av året av en advokat, och senare har en närstående utfört ändringar som har skickats in till en annan advokat. Senare har första advokaten fått i uppdrag att utföra ändringar från det första testamentet på uppdrag av den som testamenterar. Ursprungs advokaten kände inte till att det har utförts ändringar av den närstående personen.Kan ändringen av den närstående personen ogiltigförklaras då testamentet blir fel då sista ändringen baserar på ursprungs testamentet.
Victoria Nilsson |Hej!Ett testamente är en personlig handling. En närstående till testator har därför ingen rätt att ändra i testamentet. En sådan ändring är inte gilitg, oavsett vad som skett efteråt.Om ändringen utgjort ett tillägg så omfattas ändringen av samma formkrav som upprättande av testamente, 10:6 ärvdabalken (ÄB). Ändringen måste således vara skriftlig och undertecknas av testator samt två vittnen (vilka är behöriga enligt 10:4 ÄB), 10:1 ÄB. Av detta skäl är det uteslutet för någon annan än testator själv att ändra testamentet.Om ändringen däremot utgör en återkallelse av testamentet så föreligger inga formkrav, 10:5 ÄB. Återkallelsen måste dock också göras av testator personligen.Det är således inte nödvändigt att åberopa det senare testamentet för att anse ändringen av den närstående är ogiltig. Så länge det går att visa att testator inte själv ändrat testamentet så är det inte giltigt. För säkerhets skull bär det förtydligas att testamentet inte ger uttryck för testators vilja, t.ex. genom att det förstörs.Vad gäller det första testamentets giltighet så är det beroende av en tolkning av det senare testamentet. Om testamentet ger uttryck för att tidigare förordnande upphävs så gäller endast det sista testamentet. Om det däremot ger uttryck för att det är ett tillägg till det första testamentet så är båda testamentena gällande samtidigt.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Tidpunkt för värdering av egendom vid dödsfall

2014-11-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Vilken tid för värdering ska gälla av en bostadsrätt vid ett arvsskifte från en dödsbodelägare? Om en värdering av bostadsrätten görs i närtid efter dödsboet och handläggningstiden för arvskiftet drar ut 7-10 månader och värdet på bostadsrätten därmed har förändrats. Ska en ny värdering göras vid arvskiftet eller ska man fastslå beloppet utifrån den första värderingen?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arvsskifte tillämpas reglerna i 23 kapitlet ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K23. Precis som du skriver kan arvsskifte dra ut på tiden och värdet på vissa tillgångar kan hinna förändras. Därför ska alla tillgångar värderas till det marknadsvärdet det har vid tidpunkten för arvsskiftet. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om värdena kan en förordnad skiftesman bestämma detta. En förordnad skiftesman kan utses om arvsskiftet inte kan göras i enighet mellan dödsbodelägarna. Om ni har en boutredningsman eller testamentsexekutor är denna person också skiftesman (dock inte om boutredningsmannen eller testamentsexekutorn skulle vara dödsbodelägare, se 23:5 2st ÄB).Hoppas detta var till hjälp,

Fördelning av efterarv

2014-11-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag är särkullbarn och min mor gick bort för 8 år sedan. Jag har två syskon som också är särkullbarn (samma mamma). När mamma gick bort så avstod jag och ett av mina syskon arvet efter mamma men min syster tog ut sitt morsarv. Till saken hör också att min styvfar har en son som inte är mitt syskon. Nu har min styvfar också gått bort. Det jag undrar är hur arvsfördelningen blir? Och har min syster rätt till lösöre i boet? (hon som tog ut morsarvet) Mvh Förvirrad
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om hur arv ska fördelas finns i ärvdabalken. I lagens tredje kapitel, som du kan hitta här, regleras efterarv. Om en avliden var gift ärver maken hela kvarlåtenskapen, om arvlåtaren hade särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt, vilket alltså din syster har gjort. Arvet den kvarlevande maken får innehar denne med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den kvarlevande maken får förfoga över egendomen på alla sätt förutom genom testamente, han får alltså sälja eller spendera allt men vid sin död kommer det att ärvas av den först avlidna makens arvtagare. Efterarvet är inte specifik egendom utan en kvotandel av den sist avlidna makens förmögenhet. Kvotandelen motsvarar hur stor del av den efterlevande makens förmögenhet arvet efter den avlidna makens kvarlåtenskap utgör, efter det att den efterlevande maken mottog arvet. Jag ska förtydliga med ett exempel: Arvet efter den först avlidna maken var 100 tkr och den efterlevande maken hade en förmögenhet som uppgick till 200 tkr. När den efterlevande maken får arvet kommer denne att ha 300 tkr. Efterarvet kommer då att vara 1/3 av den efterlevande makens förmögenhet vid dennes död. Värdet av efterarvet kommer alltså förändras med tiden i takt med den efterlevande makens förmögenhet. Om den kvarlevande maken har en förmögenhet som uppgår till 600 tkr vid som död kommer efterarvet att vara 200 tkr men om den totala förmögenheten endast är 90 tkr kommer efterarvet vara 30 tkr.När den efterlevande maken avlider kommer efterarvet först att avskiljas, det ses inte som den efterlevande makens kvarlåtenskap utan den först avlidnas kvarlåtenskap. Därefter fördelas efterarvet på den först avlidna makens arvingar och den sist avlidna makens kvarlåtenskap på dennes arvingar.Din syster som redan har fått ut sitt arv från din mor kommer inte att få del av efterarvet. Hon har inte heller rätt till lösöre eftersom det skulle innebära att hon får en del av efterarvet, arv skiftas ut i den form den finns och arvslotten är endast en rätt till egendom till ett visst värde. Efterarvet kommer att delas ut till dig och din andra syster som inte redan fått sitt arv, eftersom det var era arvslotter som din styvfar ärvde med fri förfoganderätt. Efterarvet ska fördelas som ett vanligt arv vilket innebär att alla arvtagare ärver lika stor del av kvarlåtenskapen då det inte finns ett testamente, dvs. du och din syster får 50% av efterarvet var. Din styvfars barn kommer att ärva hela din styvfars kvarlåtenskap, vilket alltså är det som finns kvar i hans dödsbo efter att efterarvet avskiljts.

Fördelning av arv mellan makar beroende på vem som avlider först

2014-11-12 i Make
FRÅGA |Förutsättning: Gift par, inga egna barn, inga särkullbarn maken har inga syskon eller levande föräldrar, makan har syskon som har egna barn Inget testamente har upprättats.Hur fördelas arvet? Blir det skillnad på slutgiltiga fördelningen av arvet beroende på vem som går bort först?Den make/maka som först blir ensamstående får ju fri förfoganderätt på den avlidnes egendom. När den andre avlider skall makans egendom tillfalla hennes arvtagare (syskon/syskonbarn) och makens egendom tillfalla Allmänna arvsfonden. Blir det så oberoende av vem som avlider först?
Caroline Orava |Hej, tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga.Om den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, enligt 3 kapitlet 1 § första stycket ärvdabalken. Detta gäller oavsett vilken av makarna i din fråga som avlider först.Om det är makan som avlider först har hennes arvingar, precis som du skriver, rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider, enligt 3 kapitlet 2 § ärvdabalken. Detta betyder att hälften av den efterlevande makens bo som huvudregel ska tillfalla makans syskon (eller syskonbarn om syskonen/syskonet har avlidit före efterlevande make). Ett undantag som blir tillämpligt i detta fall finns i 3 kapitlet 8 § ärvdabalken och anger att om det vid den efterlevande makens död endast finns arvsberättigade efter en av makarna ska dessa ärva allt. Detta leder till att det blir makans syskon (eller syskonbarn) som ärver allt.Om maken avlider först leder detta till samma sak: först tillfaller kvarlåtenskapen makan och när även hon avlidit tillfaller hela arvet hennes syskon/syskonbarn, enligt 2 kapitlet 2 § andra stycket ärvdabalken. Allmänna arvsfonden får inte del av arvet i något av fallen.Med vänlig hälsning,