Ogilitighet av testamente

2014-10-14 i Testamente
FRÅGA |Är ett testamente skrivet på svenska giltigt om de som skrev på inte är från Sverige och varken talar eller läser svenska? De två som skall bevittna testamentet säger att de inte visste vad de skrev på och skrev inte på samtidigt och såg ej min pappa göra det heller. Min pappa var sjuk och behövde assistans hjälp men jag undrar om dessa saker gör testamentet ogiltigt.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline. Så länge din pappa kunde förstå innebörden av testamentet, att det gav uttryck för hans yttersta vilja, samt att han var i sina sinnes fulla bruk, anser man att testamentet är giltigt, trots att han hade assistans vid tillfället. Däremot för giltighet finns det även ett krav på att vittnena vid påskriften är medvetna om vad de skriver under ( ett testamente ). Själva innehållet behöver de däremot ej vara medvetna om. Utifrån hur din fråga är formulerad, tolkar jag det som att vittnena inte ens var medvetna om att det var ett testamente de bevittnade och därmed kan innehållet förklaras ogiltigt. Bästa hälsningar

Behöver arvingarna godkänna testamentet?

2014-10-13 i Testamente
FRÅGA |Min man dog i juli och jag lämnade in bouppteckningen till skatteverket. Idag ringde skatteverket och sa att eftersom vi inte har gemensamma barn eller att min man hade några egna barn så ärver hans syskon hans del när jag en gång avlider. Men vi hade skrivit testamente om vem vi vill ska ärva när båda är döda. Nu säger skatteverket att jag måste få alla hans legala efterlevandearvingar att skriva på testamentet att de godkänner detta. Annars gäller inte det. Är detta verkligen rätt? Jag vet ju inte ens vad hans syskonbarn heter eller bor eftersom vi inte har har haft någon kontakt med dem. Jag är efterlevande änka efter 20 års äktenskap.
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Lagen föreskriver att det är arvlåtarens (den avlidnes) barn som i första hand ärver (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns inga barn alls eller är de inte vid liv, så ärver arvlåtarens föräldrar. Är någon av eller båda föräldrarna avlidna, tillfaller arvet arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Det går att avvika från lagens arvsfördelning genom att upprätta ett testamente. Detta har skett i ert fall. Jag kommer utgå från att testamentet är korrekt upprättat och uppfyller kravet på skriftlighet och två vittnens bestyrkande (10 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente ska delges arvingarna genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas. Om testamentet redan godkänts av arvingarna behövs ingen delgivning (14 kap. 4 § ärvdabalken). En arvinge som inte godkänner testamentet och menar att det är ogiltigt, kan klandra testamentet. En klandertalan måste väckas inom  sex månader efter att arvingen delgavs testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken). Exempel på grund för klander är formfel  (ex. för få vittnen) vid testamentets upprättande eller att testamentet upprättats under inflytande av en psykisk störning. Om en klandertalan inte väcks inom dessa sex månader, blir testamentet gällande mot arvingarna. En testamentstagare ska sålunda delge arvingarna (syskonen i detta fallet) testamentet. Om arvingarna inte är tillfreds med testamentet, kan de väcka en klandertalan. Att arvingarna inte godkänner testamentet medför inte att testamentet per automatik blir ogiltigt. Emellertid har arvingarna frånsagt sin rätt att väcka klandertalan när de godkänt testamentet. Dessutom behöver delgivning inte ske om ett godkännande finns från arvingarna. Vänliga hälsningar,

Återbäring av arv och anslutande frågor.

2014-10-10 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag vill att Filip Henriksen besvarar nedan ställda frågor:Då det är en värld fylld av lagar och paragrafer och ett språk som för mig som novis är svårt att förstå, behöver jag få bekräftat att det jag uppfattade av vårt samtal igår är korrekt samt ställa några följdfrågor. Enligt dig är vår största chans är att trycka på köparens undersökningsplikt, "tänjer på 4 kap.19 paragrafen." (se nedan utdrag från mobilkonversationen). Vår sida har större chans att vinna och därmed går den andra sidan (köparen) med på en förlikning vilket kan innebära att min syster och jag slipper betala. Som jag uppfattade ditt resonemang; Eftersom KÖPAREN FÖRSUMMAT SIN UNDERSÖKNINGSPLIKT är det högst troligt att köparen förlorar målet i en huvudförhandling (du nämde att det troligen fanns PRAXIS på tidigare liknande mål - vet du var vi kan hitta det isf?). Domaren vet att det blir dyrt för den som vill driva målet till en huvudförhandling därför föreslår domaren i fall som typ detta, en förlikning. Det kan innebära att man från köparen ställer in krav om betalning. Domaren kommer troligt bevilja jämkning då det finns särskilda skäl att beakta i fallet. Vi bröstarvingar som inte haft någon som helst insyn och varit helt i avsaknad av denna typ av kunskap vad gäller försäljning, arvskifte etc, har inte haft någon annan möjlighet än att lita på inhyrd experthjälp samt till sambon som tillika intygat på heder och samvete att hon lämnat korrekta uppgifter om boet. Därmed blev vi av med hela fadersarvet. Köparen har fortfarande inte inkommit med en stämning mot dödsboet. Vad anser du ska ske i nästa steg? Att vi avvaktar stämning från köparen? Eller att dödsboet agerar dvs att jag och min syster ber vårt ombud ta vår sak till förhandling? Sist men inte minst viktig. Du nämnde initialt något om regressrätt, om vi trots tvingas betala - och sambon kan inte betala sin del - då måste vi in med hela beloppet om 182´. I det sammanhanget nämnde du något om att vi kan stämma sambon dvs att vi har "regressrätt". Förstod nog inte till fullo vad det egentligen innebär och vad det skulle kunna generera? Stämmer vi då henne på mellanskillnaden 182 000-131 000= 51 000kr X 2 (jag och min syster)= 102 000Kr? Eller på hela beloppet 182 000 X 2 (jag och min syster)= 364 000Kr, eftersom vi anser oss förda bakom ljuset och arvsfördelningen baserats på felaktiga uppgifter? Hoppas än en gång på din experthjälp och emotser dina svar. Tack på förhand! 
Filip Henriksen |Hej, Stort tack för dina följdfrågor och för att du använder dig av oss på Lawline. Utredningen kommer att gå igenom dels vad som avses med köparens undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § jordbalken och om denna undersökningsplikt omfattar frågan huruvida det finns några inteckningar och pantbrev i fastigheten. Jag kommer också ta upp frågor om förlikning och viss processtaktik som kan föreligga i just ert fall men också om det kan finnas särskilda skäl att jämka en eventuell återbäring av det arv ni erhåll efter er fars bortgång. Köparens undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § jordabalkenEnligt detta lagrum får köparen, om fastigheten inte stämmer överens med avtalet eller annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, kräva prisavdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Motsatsvis betyder detta att köparen inte kan häva köpet eller kräva prisavdrag för något som följer av avtalet eller om det är något denne med fog kunnat förutsätta vid köpet.När det gäller pantbrev i fast egendom, som i ert fall, tas dessa allt som oftast upp i objektsbeskrivningen vid en fastighetsförsäljning. Vad som kan vara fördelaktigt för er är om köparen i ert fall haft vetskap om att det fanns en inteckning i fastigheten och om denne, i samband med köpet, haft fog att anta att denna inteckning förverkligats genom att pantbrevet som utfärdats vid inteckningen har överlåtits till borgenär och således blivit en panträtt. Den juridiska knäckfrågan är alltså vad som anses följa av köpeavtalet och vad köparen förstått utifrån exempelvis objektsbeskrivningar och liknande (dvs. vad köparen haft fog att förutsätta). När man ser på situationen får man ställa sig frågan: Hade köparen skäl att anta att en panträtt uppstått i fastigheten? Om så är fallet kan denne inte kräva prisavdrag eller häva köpet enligt 4 kap. 19 § jordabalken. Generellt sett när man talar om köparens undersökningsplikt menar man husets fysiska skick. I kommentaren till nämnda lagrum talar man om en fastighets konkreta standard. Det handlar inte bara om fysiska fel som kan finnas hos fastigheten utan också rättsliga fel (såsom en inteckning i fastigheten). Frågan är alltså om köparen genom avtalet, blivit medveten om denna inteckning, eller om köparen haft fog att förutsätta detta. En allmän rättsgrundsats när det gäller fastighetsköp är att fastigheten är fri från varje belastning (exempelvis en panträtt) eller andra rådighetsinskränkningar. Om köparen i ert fall inte haft fog att anta att fastigheten var belastad med en panträtt innebär detta att köparen har rätt att kräva prisavdrag eller hävning av köpet. Ett intressant rättfall i detta avseende är NJA 1980 s. 624. En fastighetsköpare hade tagit över ett inteckningslån men det visade sig att räntesatsen var högre än vad som framkommit vid köpet. Högsta domstolen menar att beskrivningen över fastigheten intagna ränteuppgifter inte kan betraktas som en utfästelse enligt 4 kap. 19 § jordabalken. Studium av rättsfallet leder till att man får läsa tingsrättens dom. Enligt denna hade köparen fått veta att räntesatsen på lånet var 6% och att det i beskrivningen som upprättats av mäklaren stod att köparen bör, för undvikande av misstag, kotrollera uppgifterna med säljaren. Detta hade inte skett och därför ansåg domstolarna att någon utfätelse inte hade skett i enlighet med 4 kap. 19 § jordabalken.Vad har då detta rättsfall med er situation att göra? Rättsfallet visar att 4 kap. 19 § jordabalken är tillämpligt när det kommer till inteckningsfrågor och vad som följer av avtalet eller vad köparen med fog kunnat förutsätta. När köparen har blivit uppmanad att kontrollera vissa uppgifter och inte gör detta kan inte köparen hävda att denne fått en utfästelse.Vad som är viktigt, i er situation, är att gå igenom hur försäljningen av fastigheten gick till. Vilken information fick köparen om inteckningar, pantbrev och en eventuell panträtt? Domstolarnas förlikningsverksamhetOm ert fall går till domstol börjar detta alltid med en förberedelse och domstolarna skall försöka få parterna att förlikas. Detta betyder inte att köparen kommer att inställa sina krav på betalning, men ni kanske möts på halva vägen. Att gå igenom en hel process, från förberedelse till huvudförhandling och få dom i målet kostar givetvis mycket pengar. Beroende på hur en part känner för rättegången kan denne vara mer eller mindre processbenägen och vill kanske istället mötas i en gemensam förlikning. Jämkning vid återbäring av arv samt regressrättEnligt 21 kap. 4 § ärvdabalken skall egendom återbäras till dödsboet eller ersättning av dess värde ske om det inte finns särskilda skäl mot detta. Om det uppkommer brist hos någon dödsbodelägare skall de andra delägarna svara för den brist som har uppkommit. Tidigare fanns en speciell jämkningsregel som numera är borttagen och detta har istället ”bakats in” i 21 kap. 4 § ärvdabalken. Departementschefen anförde till den tidigare jämkningsregeln att särskilda skäl kan vara om det finns ”ömmande omständigheter”. I NJA II 1981 s. 176 konstaterar lagrådet att ”Av allmänna rättsgrundsatser anses också kunna följa att jämkning kan ske i särskilt ömmande fall. Den närmare innebörden åtminstone av de i sistnämnda hänseende åberopade rättsgrundsatserna synes emellertid i hög grad osäker.”Jag har försökt hitta praxis om vad som kan anses utgöra särskilda skäl men inte funnit något som ger tydlig vägledning i frågan. När det exempelvis återgång av legat enligt 21 kap. 5§ ärvdabalken kan särskilda skäl vara för de fall då mottagaren varit i god tro. I din frågeställning nämnder du att ni som bröstarvingar inte haft med försäljningen av fastigheten att göra, att den avlidnes sambo har varit bouppgivare och intygat dödsboets tillgångar och skulder på heder och samvete. Om jag vore ombud skulle jag säga att detta är ett exempel på ömmande skäl och därmed ett särskilt skäl vilket lagtexten fordrar. När det gäller det solidariska ansvaret enligt 21 kap. 4 § ärvdabalken så innebär detta att ni får svara för hela den del av arvet som hon mottog samt er egen del. Allt som skiftats ut, dess värde, är alltså någonting som Ni kan, initialt, tvingas betala. Men vad som sker i detta scenario är att den brist hon har gentemot dödsboet och som hon inte har kunnat betala kan ni sedan kräva tillbaka genom er regressrätt. Låt oss säga att kvarlåtenskapen efter A var 100.000. Arvet skiftas ut på två personer B och C. De erhåller 50.000 vardera. Om arvet skall återbäras och B saknar pengar betyder detta att C får betala dels den kvarlåtenskap denne erhöll (50.000) samt Bs brist (50.000). Däremot kan C sedan använda sin regressrätt och kräva tillbaka den del denne fick lägga ut för B. 

Sambos ömsesidiga testamente och särkullbarns laglott

2014-10-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mammas sambo har avlidit. Hon bor i en bostadsrätt som de ägde hälften var. Han har en dotter sedan tidigare. De har ett testamente där det står att de testamenterar allt de äger till varandra. (Alltså att min mor ärver allt hennes sambo ägde). Gäller detta testamente som om de var gifta? Alltså att dottern då bara ärver sin laglott av sin far = hälften av vad fadern ägde.Tacksam för svar
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Det enkla svaret är ja. I Ärvdabalken regleras överhuvudtaget inte vem testator testamenterat till utan det slås fast att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt även om föräldern är gift (3 kap. 1 §), att en bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten (7 kap 1 §), och att bröstarvinge har rätt att få ut sin laglott genom jämkning av testamente i de fall ett testamente kränker laglotten (7 kap. 3 §). Observera att bröstarvingen måste påkalla jämkning inom 6 månader efter det att testamentet delgavs denne, annars är testamentet giltigt även om det kränker laglotten. Det spelar alltså rättsligt ingen roll om din mamma och hennes sambo har testamenterat all sin kvarlåtenskap till varandra, till en stiftelse eller till någon annan, särkullbarnens rätt till laglotten gäller. Det hade inte varit någon skillnad om de hade varit gifta, i och med att det är särkullsbarn det handlar om.Skulle det i testamentet stå att den efterlevande sambon ärver med fri förfoganderätt men att den först avlidne sambons barn ska ha efterarvsrätt efter den sist avlidne sambon gäller givetvis det, då får barnet ut sin laglott vid förälderns dödsfall, och sedan resterande del av sitt arv när förälderns sambo avlidit. Det framgår inte om det är fallet mellan din mor och hennes sambo, men det påverkar inte hans dotters rätt att i nuläget få ut sin laglott utan enbart om dottern har rätt att få ut ett efterarv eller ej.Vänligen,

VIllkor i testamente

2014-10-14 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag är 21 vilket kan vara tidigt att skriva ett testamente, men min fråga gäller om man i Sverige får ställa krav på mottagaren av testamenterade ekonomiska medel? T ex "Innehavet får endast realiseras om X avslutar sin nuvarande utbildning" eller liknande.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline. Det stämmer, du kan införa ett villkor i testamentet då detta ska spegla din yttersta vilja. Infrias inte dina förutsättningar, realiseras inte innehavet. Bästa hälsningar

Bevakning av arv

2014-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog för ett antal år sedan hans fru satt kvar i orubbat bo, nu har hon gått bort men jag har ingen kontakt med hennes familj. I boet finns/fanns resterande av min fars föräldrahem, en del låsta tillgångar m,m Hur får jag reda på om det finns någonting kvar? Hur går jag tillväga för att bevaka mina intresse?
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Lagen som reglerar detta heter Ärvdabalken(ÄB)och den hittar du https://lagen.nu/1958:637.Av vad som framgår i din fråga så utgår jag från att du är ett särkullbarn och att du avstod från din rätt till arv, till förmån för din pappas fru, vid hans död(ÄB 3:9). Du har därmed rätt till efterarv vid hennes död(ÄB 3:2).Det är bouppteckningsmannen som har till uppgift att se till att alla uppgifter i bouppteckningen stämmer och är fullständiga. Är det känt att särkullbarnet lever ska detta finnas med i bouppteckningen och du ska även kallas till bouppteckningen(ÄB 20:2,3). I bouppteckningen utreds även de tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet(ÄB 20:4).Det bästa är att du tar kontakt med boutredningsmannen direkt innan bouppteckningen och arvskiftet slutförts! Rätten till arv kan preskriberas enligt bestämmelserna i 16 kap. ÄB men först efter 10 år från dödsfallet.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Mvh

Efterlevande sambo som dödsbodelägare

2014-10-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min sambo har gått bort nyligen. Vi hade inga testamenten utan ville att allt skulle tillfalla våra barn. Det ena barnet är 15 år, eftersom jag inte är arvinge, får jag företräda henne i dödsboet eller ska god man utses?
Hugo Westerlund |Hej. Tack för din fråga.Enligt Ärvdabalken 18 kap. 1 § anses både efterlevande sambo och arvingar som dödsbodelägare. Efterlevande sambo är dock endast dödsbodelägare fram till dess att det är klarlagt om sambon begär bodelning enligt Sambolagen 8 § eller inte. Denna begäran ska framställas senast när bouppteckningen förrättas. Av Föräldrabalken 11 kap. 2 § följer att om en dödsbodelägare är under 18 år företräds denne av sin förmyndare, men om förmyndaren är dödsbodelägare företräds den underårige av en god man.Som efterlevande sambo anses du därför som dödsbodelägare till dess att du har beslutat om du vill begära bodelning eller inte. Detta betyder att du inte kan företräda era barn i dödsboet och en god man därför ska förordnas. Efter den eventuella bodelningen anses du dock inte längre som dödsbodelägare och en god man är därför inte nödvändig.

Hur ska jag göra för att gåvor till mina barn ska ses som förskott på arv?

2014-10-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Jag är änka sedan många år tillbaka. Aldrig omgift eller ny sambo och inga nytillkomna barn. Finns tre nu vuxna barn från äktenskapet. Två bor i Sverige och en har emigrerat till Nordamerika. 1. Jag hjälpte för några år sedan ett barn, A, med en större summa för köp av lägenhet utan att vi skrev papper på det. Vi kallade det ett lån. 2. Ett annat barn är nu i behov av ekonomisk stöd för att skaffa ett boende i Nordamerika, så jag vill nu ge samma summa som gåva och göra klart för alla att även A`s "lån" skall betraktas som gåva. 3. Mitt tredje barn har tidigare fått 1/4 av den summan utan att något papper skrevs, gåva som hjälp till bröllop. Jag vill nu ge ytterliga 1/4 men övriga 50% får vänta, oklart hur länge, möjligen till framtidens bouppteckning. Hur skall jag göra för att det skall bli klart och tydligt för alla att gåvorna är att betrakta som arvsförskott och att ett barn skall ha sina resterande 50% innan arvet delas i tre delar vid bodelning? Om lösningen är gåvobrev, skall de då skrivas under av alla eller bara av mig? Hur formulerar man ett gåvobrev? Och var förvarar man ett gåvobrev? Måste ett testamente också skrivas för att gåvobreven skall vara giltiga? Vänliga hälsningar 
Alexandra Wikner |Hejsan, och tack för din fråga. Enligt svensk lag (Ärvdabalken (ÄB) anses som huvudregel alla gåvor till bröstarvingar utgöra förskott på arv  och ska räknas av från arvslotten ( ÄB 6 kap. 1 §). Om det inte ska ses som förskott på arv måste det tydligt framgå i t ex gåvobrev. När du dör kommer värdet av gåvorna att läggas till dödsboet, sedan delas arvet, och de som fått förskott får ut sin arvslott minus förskottet (ÄB 6 kap. 5 §). Ett förskott på arv ska alltså inte minska de andras arv, även om detta kan ske i de fall förskottet är större än arvslotten - det tycks inte vara någon risk i ditt fall. Du behöver således inte göra någonting för att gåvorna ska räknas som förskott på arv, det är bara om du inte vill de ska avgöra förskott på arv som du behöver göra någonting. Däremot kan det ju vara svårt att bevisa alla gåvor som skett efter din död, och av den anledningen kan du om du vill upprätta gåvobrev för att det ska finnas "på papper". Här kan du till fast pris upprätta ett gåvobrev, eller så skriver du ett själv. Du kan om du vill ange att gåvan ska ses som förskott på arv men det är som nämnts inget som egentligen behövs, men skriver du ändå gåvobrev kan det kanske kännas extra tryggt att ha även det på papper. Vänligen,