Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga!Din make har rätt i att du ärver hans egendom om han avlider före dig. Om den avlidna var gift, tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken enligt ärvdabalken 3:1. Dock blir din makes arvingar (föräldrarna i första hand eftersom han inte har några barn) efterarvingar, vilket betyder att de har rätt att få ut arvet efter din make när du avlider, se ärvdabalken 3:2. De har rätt till en kvotdel ur din kvarlåtenskap (dvs. inte en fastställd summa utan en kvotdel i en framtida förmögenhetsmassa), som alltså utgår först när du avlider. Att din makes egendom är enskild egendom påverkar inte arvet. Enskild egendom ingår i kvarlåtenskapen, och du ärver kvarlåtenskapen. Däremot är det enbart din egendom som ingår i en bodelning om ni skulle skilja er. Då är det enbart din egendom, som är giftorättsgods om ni inte skriver äktenskapsförord avseende din egendom också, som ska delas på hälften, se äktenskapsbalken 10:1. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 och äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230. Vänliga hälsningar

Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! Gåvor till bröstarvingar från föräldrar under deras livstid presumeras vara förskott på arv. När arvet sedan skall fördelas i framtiden mellan dina barn avräknar man sommarstugans värde vilket det var vid gåvotillfället från dennes arvslott. På så sätt blir det i slutändan när arvet skall fördelas relativt ekonomiskt rättvist för båda barnen.Reglerna om förskott på arv hittar du i ärvdabalkens 6 kapitel:https://lagen.nu/1958:637Vänligen

Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! Eftersom ni skrivit ett inbördertestamente er emellan där ni förordnat egendomen till varandra efter den ena makens död slår det testamentet ut arvsrätt för syskonen enligt ärvdabalken. Ni ärver alltså varandra fastän ni bara är sambos tack vare att ni skrivit detta testamente till varandras förmån.Vänligen

Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga!Det föreligger inget hinder att utse testamentstagare (eller dödsbodelägare) till testamentsexekutor eller boutredningsman. Se ärvdabalken 19:3 st. 2. Däremot kan det i många fall vara mindre lämpligt att testamentstagare är testamentsexekutor/boutredningsman, eftersom intressekonflikter kan uppstå mellan dödsbodelägarna. Detta är en avvägning din son får göra. Förväntas tvistigheter kan det vara en god idé att låta någon utomstående vara testamentsexekutor och boutredningsman. Dödsbodelägare får inte förordnas till skiftesman vid arvskiftet, se ärvdabalken 23:5. Uppstår tvistigheter kring själva arvskiftet och någon begär att rätten förordnar skiftesman, kommer alltså någon utomstående att förordnas. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Linda Olsson |Hej och tack för er fråga!Ni har rätt angående era frågor, jag ska kort redogöra varför:När en av makarna avlider ska en bodelning göras, 9 kap 1 § och 1 kap 5 § äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230. Vid bodelningen ska makarna giftorättsgods läggas samman och delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo, 10 kap 1 § och 11 kap 3 § ÄktB. Då endast mannens egendom utgör giftorättsgods kommer alltså hans egendom att delas lika mellan makarna. Om mannen avlider först tillfaller 50 % av giftorättsgodset den efterlevande hustrun genom bodelning. När bodelningen är gjord skall den avlidne makens kvarlåtenskap fördelas mellan dennes arvingar. Huvudregeln är att den avlidnes barn ärver med lika stor del var (arvslott), 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Då ni är gifta kommer istället den efterlevande maken att ärva kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § ÄB. Era gemensamma barn kommer istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider, 3 kap 2 § ÄB. I ert fall har ni tre gemensamma barn och mannen ett särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB, vilket i detta fall avser 25 % av kvarlåtenskapen. Resterande 75 % tillfaller den efterlevande hustrun. Det testamente ni upprättat är alltså i enighet med ÄB:s regler om arv. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänlig hälsning,

Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga!Det är möjligt att avsäga sig den framtida rätten till arv när arvlåtaren fortfarande är i livet. Detta kan ske genom ett skriftligt godkännande av ett testamente eller annars skriftligen till arvlåtaren, se ärvdabalken 17:2. Arvet kommer då att fördelas mellan de resterande arvingarna, vilket i ditt fall är dina barn. Det är även möjligt att göra ett arvsavstående när arvlåtaren avlidit, vilket följer av praxis. Du kan avstå arvet till förmån för dina barn. Arvsavstående meddelas vanligen vid bouppteckningen.Om du väljer att avsäga dig arvet, eller avstå ditt arv till förmån för dina barn så kommer dina barn, men inte du, att bli dödsbodelägare i boet efter din mor. Detta följer av ärvdabalken 18:1 (vid arvsavstående räknas du inte längre som arvinge och ingår därmed inte i delägarkretsen). Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637. Vänliga hälsningar

Per Englund |Hej! Arvsrätten är indelad i olika arvsklasser. I den första arvsklassen, dvs. de som ärver först, finns den avlidnes barn och eventuella barnbarn. Dina föräldrars syskon innefattas däremot i den andra arvsklassen. Arvsklasserna är systematiserade så att släktingar i den andra arvsklassen ärver först när det inte finns några släktingar i den första arvsklassen, om inte annat sägs i testamente. Om någon av dina föräldrar avlider, förättas förmodligen först en bodelning enligt 8 § sambolagen (https://lagen.nu/2003:376). Om testamente saknas är du därefter, utifrån den situation du beskrivit,  den enda arvsberättigade släktingen. Så är även fallet om din andra förälder därefter avlider. Hoppas det var svaret du sökte efter!

Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga.Reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637 anger hur en avlidens kvarlåtenskap ska fördelas i de fall den avlidne inte själv givit några besked om detta i ett testamente. Lagens fördelning av kvarlåtenskapen följer i stor utsträckning genetiska släktband. Den eller de som är närmst släkt med den avlidne ärver alltså före mer avlägsna släktingar. Släktingarna är indelade i olika arvsklasser där de i den första arvsklassen står först på tur att ta arv efter den avlidne. Principen innebär att de i första hand är arvlåtarens avkomlingar, så kallade bröstarvingar, som ärver, se 2 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Med bröstarvingar avses arvlåtarens barn, barnbarn osv. Släktingar i andra arvsklassen (2 kap 2 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1) ärver endast i det fallet arvlåtaren inte har några bröstarvingar. Likaså ärver släktingar i tredje arvsklassen (2 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1) först sedan arvlåtaren saknar arvingar i första och andra arvsklassen. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass.Det är alltså endast dina barn, barnbarn osv. som har arvsrätt efter dig. Din dotters halvsyster har alltså ingen arvsrätt efter dig, såvida du inte väljer att testamentera till henne. Enligt 3 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar dock arvlåtaren någon bröstarvinge som INTE är den efterlevande makens bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstår från sin rätt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. Enligt denna paragraf kan alltså ett särkullbarn avstå från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken. Väljer särkullbarnet att göra detta ärver den efterlevande maken dennes arvslott med fri förfoganderätt, vilket betyder att den efterlevande maken får förfoga över egendomen hur han/hon vill med den begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen. Avstår särkullbarnet sin rätt enligt denna paragraf förvandlas dennes arvsrätt istället till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som sägs i 3 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makens död.Finns det både gemensamma bröstarvingar och särkullbarn kan regeln uttryckas så att den efterlevande maken ärver de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter men alltså inte särkullbarnens arvslotter. Skulle det vara så att arvlåtaren inte efterlämnar andra bröstarvingar än särkullbarn har alltså den efterlevande maken ingen arvsrätt alls efter arvlåtaren om inte särkullbarnet väljer att avstå sin del enligt 3 kap 9 § ovan eller basbeloppsregeln i 3 kap 1 § 2 st https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2 blir tillämplig. Enligt denna regel har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker till, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Prisbasbelopp för 2013 är beräknat till 44 500 kr. En efterlevande make har alltså 2013 rätt till minst 178 000 kr.När makarna inte har gemensamma barn ska, som ovan redovisats, kvarlåtenskapen alltså tillfalla arvlåtarens bröstarvingar. Dock kan makar genom att upprätta ett inbördes testamente förordna om kvarlåtenskapen till förmån för varandra. I detta kan man antingen förordna om att makarna ska ärva varandra med fulläganderätt eller med fri förfoganderätt. Att ni ärver varandra med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande fritt får förfoga över egendomen under sin livstid med begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnade får förordna över egendomen utan ska följa det inbördes testamentet som upprättats eller fördelas enligt lag. Att ärva varandra med full äganderätt menas att den som överlever den andra kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill vid sitt frånhälle, dvs. får även testamentera bort egendomen.I ditt fall om det är så att ni har ett gemensamt barn och du avlider och inte efterlämnar annan än det gemensamma barnet så ärver din make före ert gemensamma barn. Barnets arv omvandlas således till en efterarvsrätt enligt vad som redovisats ovan. Skulle det vara så att ni endast har barn på var sina håll skulle det vara lämpligt att upprätta ett inbördes testamente då efterlevande make inte ärver före särkullbarn. Hoppas detta var till någon hjälp.Vänligen,