Generellt om förskott på arv

2015-03-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hejsan,Om en avliden person har givit bort pengar innan sin bortgång till bröstarvinge, ska de då återföras till dödsboet? Pengarna är ingen gåva utan har förts över från förälder till barn. Överföringen är gjord ca 2 år innan bortgång, vid ett tillfäll och uppgår till ca 150 000 kr.Finns det preskriberingstid för överföring av pengar?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Pengar som arvlåtaren i livstiden ger en bröstarvinge, s.k. förskott på arv, ska avräknas från bröstarvingens arvslott (6 kap. 1 § ärvdabalken). Förskottet ska alltså inte återföras till dödsboet. Vid beräkningen av arvslotterna i dödsboet utgår man dock ifrån att förskottets värde fortfarande ingår i kvarlåtenskapen (6 kap. 5 § ärvdabalken). Förskottet dras sedan av från bröstarvingens beräknade arvslott. Även om bröstarvingen inte till fullo kan räkna av förskottet från sin arvslott (eftersom att förskottet är större än arvslotten), finns det ingen skyldighet att återbära överskottet (6 kap. 4 § ärvdabalken). Med vänliga hälsningar,

Fördela arv med särkullbarn

2015-03-23 i Arvsordning
FRÅGA |Dödsbodelägare efter min far är jag, mina två brorsbarn (brodern avliden) samt pappas fru. Efterarvingar är pappas och fruns två barn. Detta enligt bouppteckningen som nu registrerats hos skatteverket.Behållningen efter vår far är 232 752. Hur fördelas beloppet undrar jag. Ska de två efterarvingarna också dela på beloppet nu?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637.När en person har dött är det i första hand personens bröstarvingar (barn, barnbarn os) som ärver, se ÄB 2 kap 1 §. Om din bror hade varit i livet hade din far haft fyra bröstarvingar (dig, din bror samt din pappas barn med hans nuvarande fru) och ni skulle ärvt 1/4 var. Eftersom din bror inte är i livet får dina brors barn dela på hans arvslott, de får därmed 1/8 var.Om man lämnar en efterlevande make har hen dock viss rätt till kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § 1 st. Din pappas fru har därmed rätt till en del av arvet. Men eftersom hon inte är din mor eller dina brorsbarns farmor kan ni i egenskap av särkullbarn få ut er arvslott direkt, se vidare 3 kap 1 § 1 st. Denna rätt har inte de två efterarvingarna, de får vänta på sitt arv. Kvarlåtenskapen ska således fördelas på följande sätt: du har rätt till 58 188 kronor, dina brorsbarn 29 094 kronor var och din pappas fru 116 376 kronor (då deras gemensamma barn skulle ärvt 58 188 kronor var). Beroende på hur mycket din pappas fru har i total egendom får hennes och din pappas gemensamma barn en efterarvsandel i hennes bo, 3 kap 2 § 1 st. Jag utgår från att din pappas fru efter den bodelning som gjorts efter din fars död plus de 116 376 kronor hon ärver totalt sett har egendom för minst 178 000 kronor (fyra prisbasbelopp). Har hon inte det kan hon komma att ha rätt till en del av ditt och dina brorsbarns arv, 3 kap 1 § 2 st.Hoppas du fått svar på din undran!Med vänlig hälsning,

Arvsavstående till förmån för barn

2015-03-22 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, jag har en fråga. Kan jag avstå mitt (kommande, av ålderdom) farsarv, till mitt barn? Att jag själv avsäger mig min del (och har ett syskon) / vi är två barn. Och sen har jag i min tur ett barn. Jag önskar avstå min del. Och isåfall hur gör jag, så att mitt barn istället får min del? Jag vill inget ha. Ska jag, eller min far, skriva något?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Ja, det är fullt möjligt för dig att avstå ditt arv till förmån för ditt barn. Det är dock viktigt att det är just ett avstående. Detta ska nämligen skiljas från att avsäga sig rätten till arv (arvsavsägelse), vilket innebär att ingen, varken du eller ditt barn, får ut av arvet efter din far. Avståendet bör vara skriftligt och lämnas in som bilaga till bouppteckningen. Det är viktigt att utforma arvsavståendet klart och tydligt och att inte utelämna några betydelsefulla detaljer. I och med att det är du som avstår ditt arv till förmån för ditt barn är det du som ska skriva arvsavståendet och inte din far. Lycka till!Vänligen,

Godkännande av testamente

2015-03-22 i Testamente
FRÅGA |Jag har en god vän som inte har några bröstarvingar, endast mor, syskon, syskonbarn och halvsyskon. Hon vill nu skriva testamente till förmån för några nära vänner, dvs ingen av ovanstående ska ärva. Hon har fått kontakt med en advokat som påstår att testamentet måste godkännas av samtliga ovanstående för att vara giltigt. Det måste väl vara helt inkorrekt, ett testamente visas väl fram först när testatorn avlidit?
Tatjana Johansson |Hej och tack för att du har valt att vända dig till Lawline! Din fråga rör arv och testamente och aktualiserar därför bestämmelserna i Ärvdabalken, vilken du kan läsa här. De som enligt lag har rätt att ärva är först och främst arvlåtarens bröstarvingar, det vill säga dennes barn (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Därefter är det i följande ordning dessa som ärver: föräldrar, syskon, syskonbarn, mor- och farföräldrar, mostrar/morbröder/fastrar/farbröder till arvlåtaren (se https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1) & (https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1). Enligt nu nämnda ordning är det alltså din väns mor och syskon som ska ärva efter henne. Din väns önskan är ju emellertid att dessa personer inte ska ärva efter henne, utan istället vill hon upprätta ett testamente i syfte att testamentera bort all sin egendom till hennes vänner, vilket är helt i sin ordning. Angående vad som erfordras för att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det har upprättats skriftligen och att arvlåtaren har undertecknat testamentet. När detta sker ska två vittnen närvara som ska veta att handlingen är ett testamente, men vittnena i fråga behöver inte underrättas om vad som står i testamentet. Vittnena ska även underteckna handlingen (se https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1) och då även ange sitt yrke, sin hemvist och tidpunkten för när undertecknande sker (se https://lagen.nu/1958:637#K10P2S1). Vidare finns det hinder för vem som får vara vittnen, vilka dessa är kan du läsa om här.Om ovanstående omständigheter inte har iakttagits och efterlevts vid upprättandet av testamentet är testamentet ogiltigt (se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1). Detsamma gäller om arvlåtaren lidit av en psykisk störning (se https://lagen.nu/1958:637#K13P2S1) eller om någon tvingar eller förmått arvlåtaren att upprätta ett testamente på grund av dennes oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning samt om arvlåtaren blivit svikligen förledd vid upprättandet av testamentet (se https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). Ett testamente ska delges arvingarna (det vill säga din väns mor och hennes syskon) genom att en kopia av testamentet överlämnas till dem (se https://lagen.nu/1958:637#K14P4S1). Skulle arvingarna vilja göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt de grunder om jag redogjort för ovan, ska de väcka klandertalan inom sex månader efter delgivningsdatumet (se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1). Har arvingarna emellertid redan godkänt testamentet, behöver ingen delgivning ske och de har inte heller rätt att klandra testamentet. Avslutningsvis kan sägas att ett testamente inte blir automatiskt gällande i samband med dödsfallet, utan vinner laga kraft (det vill säga kan göras gällande) först när det har godkänts av arvingarna. Ett testamente vinner även laga kraft om arvingarna underlåter att väcka klandertalan, men då måste alltså sex månader ha passerat sedan delgivningsdatumet. Möjligtvis var det detta som advokaten syftade på när han eller hon sa att det skulle godkännas av de övriga för att vara giltigt och mest troligt menade advokaten också att godkännande skulle ske efter delgivning, det vill säga efter att arvlåtaren avlidit. Med vänliga hälsningar,

Ny tillgång efter arvskifte

2015-03-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Om det kommer in oväntade pengar i form av överskjutande skatt mm till dödsboet efter arvskiftet och fördelningen till dödsbodelägarna-Måste man då göra ytterligare ett arvsskifte för att kunna fördela detta eller räcker det med det gamla arvsskiftet där man ser den procentuella fördelningen? Vänliga hälsningar,
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom bouppteckning föregår arvskifte, och den nya tillgången i form av överskjutande skatt har blivit känd efter arvskiftet, så ska en s.k. tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad från det tillfälle då dödsbodelägarna fick kännedom om pengarna, vilket framgår av Ärvdabalk (1958:637) 20:10 första stycket.Enligt rättspraxis så bör dödsbodelägarna i ett sådant läge kunna begära ett förordnande av boutredningsman enligt Ärvdabalk 19:1. Vid tilläggsbouppteckning så gäller i övrigt de bestämmelser, i tillämpliga delar, som hanterar en vanlig bouppteckning (Ärvdabalk 20:10 tredje stycket). Det innebär bl.a. att dödsbodelägarna ska kallas samman ännu gång och deras närvaro vid förrättningen antecknas i tilläggsbouppteckningen (Ärvdabalk 20:3 första stycket). Vidare ska den nya tillgången som den var vid dödsfallet, alltså den överskjutande skatten, antecknas (Ärvdabalk 20:4 första stycket). Eventuella testamenten eller äktenskapsförord som har tagits in i huvudbouppteckningen ska dock inte tas in i tilläggsbouppteckningen. Edlig försäkran av bouppgivaren och bevis av gode männen ska tecknas på samma sätt som vid huvudbouppteckningen (Ärvdabalk 20:6). Samma tidsgräns à 1 månad efter upprättandet gäller för att lämna in tilläggsbouppteckningen och bestyrkt kopia till Skatteverket (Ärvdabalk 20:8 första stycket). Skatteverket kan återigen förelägga att brist ska avhjälpas om den inskickade tilläggsbouppteckningen är bristfällig, d.v.s. inte har genomförts i enlighet med bestämmelserna i Ärvdabalk kapitel 20 (Ärvdabalk 20:9 tredje stycket). Eftersom arvskiftet i sig syftar till att fördela kvarlåtenskapens verkliga värden mellan dödsbodelägarna så tjänar tilläggsbouppteckningen strängt taget som underlag för ett nytt arvskifte rörande den nya tillgången.Jag hoppas att detta svar i någon mån har förtydligat situationen. Om något skulle vara fortsatt oklart, eller om du vill ha större säkerhet och hjälp att hantera tilläggsbouppteckningen och det nya arvskiftet så är du välkommen att kontakta vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning

Efterarv och fastigheter

2015-03-23 i Efterarv
FRÅGA |En fastighet ägs till 100 % av maken. Han avlider och fastigheten skiftas till efterlevande hustrun. Inget testamente finns. De står bägge på lån på fastigheten men lagfart och ägande enbart på mannen.De har ett gemensamt barn, en efterarvinge.Kvinnan har i ett tidigare äktenskap 2 barn med annan man.När hon avlider, vem ärver huset?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Eftersom att makan ärvt den avlidne makens fastighet med fri förfoganderätt, dvs att ett efterarv från den avlidne maken kommer att tillskiftas det gemensamma barnet, kommer en andel av den efterlevande makans kvarlåtenskap att skiftas ut till det gemensamma barnet. Detta följer av 3:1-2 ÄB (här). Med andra ord kommer en andel av kvarlåtenskapen från kvinnan vid hennes del utgöra efterarv till det gemensamma barnet. Vidare kommer barnet också få del av del av kvinnans kvarlåtenskap som inte utgör efterarv, vilket delas med de övriga två barnen.Enligt 3:5 ÄB har efterarvtagaren rätt att på sin lott erhålla den fastighet som efterlämnades som efterarv. Detta innebär att det gemensamma barnet har rätt att få fastigheten.Hoppas jag svarade på din fråga. Jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Försäljning av testamenterad egendom.

2015-03-22 i Testamente
FRÅGA |Min bror dog och hade skrivit ett testamente där viss kvarlåtenskap såsom skog och mark skulle tilldelas oss syskon. Min äldsta bror har dock köpt stora delar av marken osv. av han som dog. Detta gjordes 2009-2010 då min bror var i mycket dåligt skick och hans gode man hade hand om allt. Hans gode man var hans sambo. Min fråga lyder skall det min bror köpt av min döende bror genom hans sambo dvs gode man tillfalla oss andra syskon rots att det är sålt? Eller har vi blivit "lurade" . Sambon tar över och äger all övrig klarlåtenskap medan vi syskon skulle dela på skog och mark. Kan man gå in och sälja det som är testamenterat eller gäller testamentet.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom det rör sig om arv samt om försäljning av testamenterad egendom så finner vi reglerna i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Som jag förstår det hade din bror inte några barn, han hade en sambo och ni är ett antal helsyskon som han har testamenterat till. Jag utgår vidare ifrån att ni inte har några föräldrar i livet som kan ärva din bror.Vem som har arvsrätt.Huvudregeln är att om er bror inte hade några barn, var gift eller hade föräldrar i livet så ska ni syskon ärva honom, ärvdabalken 2 kap. 2 §. Er brors sambo har ingen arvsrätt efter brodern, hon kan bara ärva om han har testamenterat övrig kvarlåtenskap till henne. Samboförhållandets upphörande.Eftersom samboförhållandet upphör vid broderns död så kan en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det, i annat fall ska broderns egendom före bodelning gå till er syskon. Vid ev. bodelning kan endast gemensam bostad och bohag ingå, värdet av denna ska då delas lika eller efter överenskommelse. Detta innebär att den efterlevande sambon endast "ärver" er brors egendom om han har testamenterat all övrig kvarlåtenskap till henne, i annat fall tillfaller kvarlåtenskapen er syskon att dela på.Sälja testamenterad egendom.Enligt lag är det endast sina barn man inte kan göra arvlösa, alla andra arvtagares "arv" kan man testamentera bort eller sälja, ärvdabalken 7 kap. 1 §. Bestämmelserna för testamenten hittar vi i ärvdabalkens 11 kap. Där anges att förordnande angående viss egendom som på något sätt överlåtits, i ert fall sålts, är utan verkan. Detta innebär att då han har sålt egendomen genom sin gode man så har ni som du uttrycker det "lurats", ni har alltså ingen rätt till egendomen som det ser ut nu.Åtgärd.Det ni skulle kunna göra är att klandra försäljningen som sambon genomförde för er brors räkning. Vill ni veta mer om en klandertalan kan göras och hur ni då skulle gå tillväga kan ni vända er till vår telefonrådgivning eller kontakta gärna vår samarbetspartner Familjens jurist.Hoppas ni har fått lite klarhet i er situation.Med vänlig hälsning

Gåva till barnbarn

2015-03-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,min mormor skänkte mej en större summa pengar medans hon levde.Nu efter hennes död har detta "uppdagats" genom hittad bankinsettning.Krävs det ett gåvobrev för att denna summa ska hållas utanför vid bouppteckningen då det finns flera arvingar? Mvh Örjan
Sara Enerbäck |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arv så är huvudregeln att de gåvor som en bröstarvinge får under arvlåtarens livstid ska avräknas på det arvet som denne sedan får. Du som barnbarn är inte bröstarvinge till din mormor, vilket innebär att ditt eventuella arv efter din mormor inte kommer påverkas av denna gåva du fått av henne, om hon inte har föreskrivit detta eller att det kan antas ha varit avsett då du fick gåvan. Inte heller ska denna gåva vara del av den bouppteckning som nu ska göras. Detta framgår av 6 kap 1 § Ärvdabalken.Den gåva du fått av din mormor kan alltså inte ses som ett förskott på arv, och ska hållas utanför bouppteckningen. Det kan dock bli aktuellt med reglerna om förskott på arv om din mormor inte har några bröstarvingar i livet, alltså inga barn i livet. I ditt fall, om din mormor har barn i livet, så finns det inget som talar för att detta var avsett som något annat än en gåva till dig, och det är i så fall helt friskrivet från arvet. Hoppas det var svar på din fråga! Skriv gärna en ny fråga om något fortfarande är oklart.