Ändrat förhållande till testamentsvittne

2014-10-17 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som händer om förhållandet till ett testamentsvittne ändras. Låt säga att jag låter en vän bevittna mitt testamente och denna vän blir senare min sambo och är det alltjämt tills min död. Är testamentet giltigt då trots att testators sambo inte får bevittna ett testamente?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid bedömningen av om jäv föreligger ser man till förhållandena vid tidpunkten för testamentets upprättande. I den situation du beskriver skulle alltså testamentet vara giltigt.Vänligen, 

Preskriptionstid på arv

2014-10-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har vi fortande rätt till vår mors saker?HejsanFör 4år sen dog våran mamma. Hon var då gift, hon och hennes make har inga genensamma barn men har 4st var från sina tidigare äktenskap. Redan när mamma blev sjuk så började vi prata om hur vi skulle göra med hennes saker och huset som hon och hennes man ägde ihop. Hon ville att vi, hennes barn skulle få hennes saker (saker som hon hade innan hon var gift, möbler osv) och att vi barn inte skulle som hon sa ”kasta ut” hennes make utan att han skulle få bo kvar. Detta såg vi alla, alltså vi barn och maken detta som en självklarhet då. Detta är tyvärr bara sagt muntligt vi har inget skrivet.När mamma sen dog så träffades vi alla, hennes barn och maken och pratade lite om hur vi skulle göra med mammas del av huset och hennes saker. Maken berättade att huset inte var värt något då och att det var mycket skulder. Vi barn som då var i åldrarna 19-25år sa väl ungefär ”jaha” och frågade inget mer om detta då vi inte förstod våran rätt till hennes del av huset. Vi började istället prata om hennes saker. Vi bestämde att vi skulle tömma förrådet på hennes saker och att möblerna och alla köksartiklar och porslin skulle få stå kvar tills att maken köper nytt. Detta är också bara muntligt sagt.2år efter vår mors död så kom maken med ett papper som han ville att vi skulle skriva på, enligt honom så var det om huset. Att vi barn inte skulle sälja mammas del om jag inte minns fel. Vi fick i alla fall inga kopior på detta.Nu 4år senare så fick vi ett sms av maken där det står att han ska flytta ihop med sin särbo sen 2år tillback och sälja huset. Vi frågar då när vi ska komma och hämta resten av mammas saker och får då till svar att det inte finns nått mer att hämta och att han ska ta med sig mammas möbler. Min syster hörde då av sig till maken med en påminnelse om hur det var sagt, att vi barn skulle ha hennes saker men fick inget svar alls. Hon har också hört av sig till honom ang. pappret vi skrev på för 2 år sen men inte fått nått svar på detta heller.Vi hade en väldigt bra kommunikation med maken efter mammas död men detta har vi tyvärr inte längre, all kommunikation dom senaste 2åren har varit via sms på sin höjd.Min fråga är alltså det som står i rubriken, har vi fortfarande rätt till våran mammas saker samt möbler efter så här lång tid? Jag och mina syskon är inte intresserade av huset och de saker som mamma och maken köpte tillsammans under tiden som dom var gifta utan vi vill bara ha mammas saker och möbler som hon hade innan hon var gift alltså saker som vi barn växte upp med.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det gäller testamente så finns det vissa krav för att ett testamente ska vara giltigt. 10:1 Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator skriva under testamentshandlingen och vittnena ska därefter styrka handlingen med sina namn. Eftersom testamentet i erat fall inte är skriftligt är det tyvärr inte giltigt. Det må vara så att din mors testamente inte är giltigt men i egenskap av särkullbarn så har ni rätt att få ut hälften av eran arvslott, det vill säga laglotten. 7:1 ÄB. Som du skriver i din fråga så har 4 år gått sedan er mors dödsfall. Utifrån din fråga så framgår det inte om någon bouppteckning har gjorts. Men jag skulle starkt rekommendera er att anlita en boutredningsman när ni inte kommer överens. Ni har som egenskap av arvingar rätt att göra er rätt gällande inom 10 år från dödsfallet, 16:4 ÄB. Det som oroar mig lite är att du skriver att ni syskon har undertecknat ett papper upprättat av er mors make, som ni inte vet det exakta innehållet i. Jag anser att det är av mycket stor vikt att ni undersöker exakt vad ni skrivit på så att ni inte har avtalat om att avstå från er rätt till laglotten. Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och eventuellt hjälp med juridiken kring detta. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig på:

Laglott och jämkning av testamente

2014-10-14 i Laglott
FRÅGA |Om ”A” har ett bankkonto, där ”B” står som delägare, kan ”A” då testamentera hela behållningen på kontot till ”B”? Vad händer, om det inte finns pengar kvar i boet till ”A-s” barn (laglotter)? Kan barnen häva eller överklaga testamentet då?Vad ”A” skrivit i testamentet som sin sista vilja, borde väl trots allt gälla…. Tacksam för svar.
Johan Hult |Hej,A:s barn har rätt till sin laglott oavsett vad som står i testamentet. Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken kan barnen kräva att testamentet jämkas, d v s ändras i den mån som krävs för att de ska få ut sin laglott.A kan med andra ord testamentera allt till B, men om barnen aktivt skulle invända mot testamentet så kan de kräva ut sina respektive laglotter.Ärvdabalken hittar du t ex https://lagen.nu/1958:637.Med vänlig hälsning,

VIllkor i testamente

2014-10-14 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag är 21 vilket kan vara tidigt att skriva ett testamente, men min fråga gäller om man i Sverige får ställa krav på mottagaren av testamenterade ekonomiska medel? T ex "Innehavet får endast realiseras om X avslutar sin nuvarande utbildning" eller liknande.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline. Det stämmer, du kan införa ett villkor i testamentet då detta ska spegla din yttersta vilja. Infrias inte dina förutsättningar, realiseras inte innehavet. Bästa hälsningar

Kräva laglott eller vänta till efterarv?

2014-10-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har avlidit och jag är ett särkullbarn. Han efterlämnar en maka vilken har två barn med. Det finns ett testamente där de har skrivit att de ärver varandra med full äganderätt. Men att när makan också dör, så ärver bröstarvingarna enligt lag. Hur är det bäst för mig att göra? Kräva min laglott nu eller vänta och har jag ett efterarv att vänta eller inte?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ärvdabalken (ÄB) är den lag som reglerar detta. Enligt 2 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2) är det ni som är hans barn som är arvingar, ni är s.k. bröstarvingar. Ni ska även ärva lika mycket efter er pappa om det inte står något annat i testamentet. Däremot var han ju gift och frun är den som ska ärva, enligt 3 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Däremot är ju du ett särkullbarn och situation blir lite speciell. Precis som du skriver i din fråga, kan du välja att ta ut ditt arv nu, se 3 kap 1 § 1 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3). Att din far och hans fru har skrivit i testamentet att de ska ärva varandra, inskränker inte din rätt att ta ut arvet nu, utan är mer än önskan från deras sida. Om du väljer att vänta med att ta ut ditt arv har du rätt till arvet efter din pappa, när hans maka dör, se 3 kap 9 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P9). Då blir det så att du har rätt till en viss del av makans egendom när hon dör. Hur detta går till beskrivs i 3 kap 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2) som är lite krånglig att förstå. Men för att göra det enkelt: Om du avstår från ditt arv, ärver hustrun allt. Efter att bodelning gjorts och arvet har "delats ut" så säger vi att hälften av hennes egendom är arvet från din pappa och den andra halvan är hennes egen egendom. När hustrun dör kommer hälften av hennes egendom (som då kan ha ökat, minskat eller vara detsamma i värde) att fördelas mellan er tre barn som arvet efter din pappa. Ni har alltså rätt till den kvotdel av hustruns totala egendom som motsvarar arvet efter din pappa, alltså inte en specifik summa eller liknande. Däremot ärver hustrun egendomen endast med fri förfoganderätt (inte full äganderätt, oavsett vad som står i testamentet) vilket betyder att hon inte kan testamentera bort din pappas egendom (men hon kan fortfarande ex. sälja den).Så vad som är bäst att göra är upp till dig själv. Du kommer att få arv från din pappa oavsett hur du gör. Men finns det någon speciell egendom som du gärna vill ärva och som du tror att frun kanske säljer, ja då kanske det är bäst att kräva din arvslott nu. Annars kan du vänta, till förmån för hustrun.Vänligen,

Felaktigt utskiftat arv

2014-10-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående arvsrätt. Jag har två äldre halvbröder som fick ärva sin biologiska far när han gick bort 1999, nu har det visat sig genom DNA-test att halvbror nr2 hade en annan biologisk far än halvbror nr1 och denna man har nu också gått bort och efterlämnat ett arv till bror nr2. Min fråga är, har han rätt till det första arvet nu när det visat sig att den mannen inte var hans biologiska far och kan halvbror nr1 begära att halvbror nr2 betalar tillbaka sin del av det arvet?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Frågan om återbetalande av felaktigt utskiftat arv ställdes på sin spets i NJA 1997 s. 645. ( https://lagen.nu/dom/nja/1997s645 )Omständigheterna i fallet liknar de du beskriver. En far hade avlidit och efterlämnat arv till sina fyra barn. Efter faderns död uppdagades det att han endast var far till tre av barnen. Dessa tre väckte då talan mot den fjärde och krävde att hon skulle återbetala det arv som hon felaktigt fått. Frågan hamnade till slut i HD som kom fram till att arvet inte skulle återbetalas. Detta motiverades bl.a. med att systern vid tillfället för arvskiftet, genom faderskapspresumtion, ansågs vara mannens ”riktiga” dotter och att det skulle leda till ”besvärande rättsosäkerhet om arvskiften som skett med faderskapspresumtionen som grund skulle kunna förklaras ogiltiga på grund av ändrade förutsättningar”.Din halvbror är alltså inte skyldig att betala tillbaka det som han "felaktigt" ärvde.Vänligen,

Ogilitighet av testamente

2014-10-14 i Testamente
FRÅGA |Är ett testamente skrivet på svenska giltigt om de som skrev på inte är från Sverige och varken talar eller läser svenska? De två som skall bevittna testamentet säger att de inte visste vad de skrev på och skrev inte på samtidigt och såg ej min pappa göra det heller. Min pappa var sjuk och behövde assistans hjälp men jag undrar om dessa saker gör testamentet ogiltigt.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline. Så länge din pappa kunde förstå innebörden av testamentet, att det gav uttryck för hans yttersta vilja, samt att han var i sina sinnes fulla bruk, anser man att testamentet är giltigt, trots att han hade assistans vid tillfället. Däremot för giltighet finns det även ett krav på att vittnena vid påskriften är medvetna om vad de skriver under ( ett testamente ). Själva innehållet behöver de däremot ej vara medvetna om. Utifrån hur din fråga är formulerad, tolkar jag det som att vittnena inte ens var medvetna om att det var ett testamente de bevittnade och därmed kan innehållet förklaras ogiltigt. Bästa hälsningar

Behöver arvingarna godkänna testamentet?

2014-10-13 i Testamente
FRÅGA |Min man dog i juli och jag lämnade in bouppteckningen till skatteverket. Idag ringde skatteverket och sa att eftersom vi inte har gemensamma barn eller att min man hade några egna barn så ärver hans syskon hans del när jag en gång avlider. Men vi hade skrivit testamente om vem vi vill ska ärva när båda är döda. Nu säger skatteverket att jag måste få alla hans legala efterlevandearvingar att skriva på testamentet att de godkänner detta. Annars gäller inte det. Är detta verkligen rätt? Jag vet ju inte ens vad hans syskonbarn heter eller bor eftersom vi inte har har haft någon kontakt med dem. Jag är efterlevande änka efter 20 års äktenskap.
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Lagen föreskriver att det är arvlåtarens (den avlidnes) barn som i första hand ärver (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns inga barn alls eller är de inte vid liv, så ärver arvlåtarens föräldrar. Är någon av eller båda föräldrarna avlidna, tillfaller arvet arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Det går att avvika från lagens arvsfördelning genom att upprätta ett testamente. Detta har skett i ert fall. Jag kommer utgå från att testamentet är korrekt upprättat och uppfyller kravet på skriftlighet och två vittnens bestyrkande (10 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente ska delges arvingarna genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas. Om testamentet redan godkänts av arvingarna behövs ingen delgivning (14 kap. 4 § ärvdabalken). En arvinge som inte godkänner testamentet och menar att det är ogiltigt, kan klandra testamentet. En klandertalan måste väckas inom  sex månader efter att arvingen delgavs testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken). Exempel på grund för klander är formfel  (ex. för få vittnen) vid testamentets upprättande eller att testamentet upprättats under inflytande av en psykisk störning. Om en klandertalan inte väcks inom dessa sex månader, blir testamentet gällande mot arvingarna. En testamentstagare ska sålunda delge arvingarna (syskonen i detta fallet) testamentet. Om arvingarna inte är tillfreds med testamentet, kan de väcka en klandertalan. Att arvingarna inte godkänner testamentet medför inte att testamentet per automatik blir ogiltigt. Emellertid har arvingarna frånsagt sin rätt att väcka klandertalan när de godkänt testamentet. Dessutom behöver delgivning inte ske om ett godkännande finns från arvingarna. Vänliga hälsningar,