Fördelning av kvarlåtenskap

2014-08-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min pappa har gift om sig och har ett barn med den nya frun. Deras hus står skrivet på frun. De har inte skrivit ett testamente om enskild egendom, utan huset står bara på henne rent skattemässigt.Om min pappa dör före hans fru, kommer jag då att ärva min del utav hans del av huset?Mvh Dan
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Om din far dör före hans nya fru, kommer din del av din fars kvarlåtenskap att ärvas direkt av dig eftersom att särkullsbarn inte har efterarv från den nya frun, se 3:1 ÄB. Värt att notera att det är den samlade kvarlåtenskapen som du ärver en andel av, inte en del av fastigheten per se.Eftersom att ni är två bröstarvingar till er far, kommer kvarlåtenskapen att delas på två, se 2:1 ÄB.Hoppas mitt svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar,

Bröstarvingars rätt till laglott

2014-08-10 i Laglott
FRÅGA |Hej. Min farmor har skrivit ett testamente på hela arvet till sina två barbarn. Hon har två barn själv. Min pappa hävdar att han och min farbror har rätt till 100% av arvet, men jag säger att de bara har rätt till 50%, dvs 25% var. Vem har rätt?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Du har helt rätt Karl. Rätten att testamentera bort sin kvarlåtenskap inskränks endast av bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten regleras i 7 kap. 1 § ärvdabalken och utgör halva arvslotten. I detta fall blir laglotten som du mycket riktigt påpekat 25%. Din pappa och farbror ärver därför endast 25% var. Resterande 50% delar du och den andra testamentstagaren på vilket resulterar i att ni också får 25% var.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma. Vänligen,

Information om släktings bortgång

2014-08-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min pappa avled för några år sedan. Jag var det enda barnet och ärvde honom. Min pappa har en bror som är barnlös, och vad jag förstår så innebär det att jag står i tur att även ärva honom. Dessvärre så har jag ingen kontakt med honom. På pappas begravning sa han att han skulle skriva ett testamente och ville ha mitt personnummer, men jag gav inte det till honom då jag inte uppfattar honom som sympatisk. Kanske dumt gjort? Hur kommer jag att få reda på när han går bort? Sker det ett "automatiskt utskick" från Skatteverket eller liknande? Eller, hur ska jag få informationen? Blev delvis "snuvad" på pengar då min far gick bort och jag vill helst undvika att det sker igen..... Stort tack på förhand! 
Victoria Nilsson |Hej!Då din farbror inte har barn och din pappa är avliden så ärver du din farbror, 2:2 ärvdabalken (ÄB). Då du är legal arvinge ska du på två sätt informeras efter din farbror avlidit, innan arvet efter honom kan fördelas.För det första ska en bouppteckning göras när din farbror avlidit. Då ska en bouppteckningsförrättning hållas, dvs ett möte där det som ska finnas med i bouppteckningen, t.ex. tillgångar, skulder, testamenten och vilka som är arvingar, gås igenom. Till förrättningen måste bl.a. alla legala arvingar kallas, 20:2 ÄB. Du ska alltså informeras i god tid innan förrättningen om när och var den ska hållas, och har även möjlighet att närvara om du vill. Efteråt ska bouppteckningen registreras hos Skatteverket, och de kommer inte registrera bouppteckningen om inte du blivit kallad.För det andra ska alla legala arvingar delges testamente om sådant finns, 14:4 ÄB. Du ska därför få en kopia av din farbrors testamente efter att han har avlidit. Om du inte delges vinner inte testamentet laga kraft och arvet kan inte fördelas enligt det. Du ska alltså få information både om bouppteckning och testamente efter att din farbror avlidit, varför det inte går för övriga inblandade att underlåta att informera dig.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Beräkning efterarv

2014-08-08 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har 3 barn i första äktenskapet. Gifte om sig med min far (jag är hans enda barn). Min far avled 1996 och min mor sålde ders gemensamma hus 2000. Vid min fars död värderades ju huset. När min mor avlider skall jag ju ärva min far enl bouppteckning (alltså 1/2 huset) + 1/4 av min mors tillgångar tillsammmans med mina syskon. Men hur räknas värdet på huset ? Min mor sålde det för ca 2 miljoner. Värdet vid min fars bortgång eller värdet vid försäljning. Jag "äger" väl egentligen 1/2 huset och bör då få ut 1/2 värdet vid försäljningen ? Med vänlig hälsning och tacksam för svar 
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga,Din mor ärvde din far med så kallad fri förfoganderätt och således inte med någon full äganderätt. På vissa punkter skiljer sig begreppen, men när det gäller rätten att sälja egendom har de samma funktion - din mor har full rättighet att sälja huset efter hennes vilja trots att du har rätt till efterarv. Efterarv innebär nämligen inte en rätt till en viss sak eller föremål, t.ex. ett hus, utan en rätt att överta en viss andel av din mors kvarlåtenskap (samt såklart arvet efter henne) när hon avlider. Andelen som efterarvet utgör beräknas genom att dividera värdet av det din mor ärvde efter din far med allt hon erhöll vid hans dödsfall, således arvet samt det hon erhöll vid bodelningen och ev. enskild egendom. Summan multipliceras med värdet på din mors kvarlåtenskap vid hennes dödsfall. Om din mor ärvde t.ex. 100 000 kr efter din far samt erhöll 300 000 kr vid bodelningen kommer ditt efterarv utgöra 100 000/ 400 000 = 25 % av din mors kvarlåtenskap när hon avlider. Vad jag nu har sagt innebär bland annat att värdet på huset så som det togs upp i din fars bouppteckning är det som ligger till grund för beräkningen av efterarvet och inte värdet vid försäljningen. Du har inte heller någon möjlighet att få ut pengarna från försäljningen redan nu eftersom efterarv blir aktuellt först när din mor har avlidit. Vänliga hälsningar

Istadarätt

2014-08-10 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, min far kommer förmodligen gå bort i cancer och han har testamenterat varsin tredjedel till oss barn. Om jag går bort före honom får mina barn då min arvsdel då min far dör?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Först och främst vill jag beklaga din fars sjukdom. Vad gäller din fråga finns svaret i ärvdabalken (1958:637) 2 kap. 1 § 2 st. Bestämmelsen stadgar att arvlåtarens barn tar lika lott av arvet, i ditt fall en tredjedel. Är barnet redan avlidet vid arvlåtarens död träder den s.k. istadarätten in, dvs. rätten att ärva i avlidna arvingars ställe. Det innebär alltså, precis som du säger, att dina barn i så fall delar på den tredjedel som du egentligen skulle ha ärvt.MVH

Att tänka på inför bouppteckningsförrättning

2014-08-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående en bouppteckning som jag och min halvsyster ska skriva på nu i helgen.Jag tror vi kallas för bröstarvingar. Vi har samma pappa men olika mammor. Vår pappa (Lars) har gått bort och vi är fyra halvsyskon, med samma pappa.Jag och min syster har inte haft kontakt med honom och aldrig levt med honom. Våra halvbröder har växt upp i hans familj och har samma pappa och mamma.Nu är vi kallade till en bouppteckning hos våra halvbröder och jag har en fråga om det är någon särskild vi ska tänka på, frågor vi ska ställa? Jag vet inte om det finns något testamente skrivet ska man begära att få se det? Ska det alltid vara en förättare med?Vår laglott som vi är berättigade till beräknas den på ev. banktillgångar som vår pappa hade när han dog som vi fyra ska dela på eller räknas vår laglott även på egendom?
Victoria Nilsson |Hej!Den information som ska tas upp på en bouppteckningsförrättningen är allt det som ska finnas med i bouppteckningen. Således ska alla tillgångar och skulder redovisas, 20:4 ärvdabalken (ÄB), såväl som vilka som är arvingar, 20:3 ÄB. Om testamente finns ska det tas upp, 20:5 ÄB. Därför borde ni få se testamente om det finns ett sådant. Eventuella försäkringar med förmånstagare ska också redovisas, 20:5 ÄB, varför ni kan fråga om det finns sådana och i så fall vem som är förmånstagare och vilket beloppet är. När arvingarna är barn ska, om någon av er kräver det, eventuella förskott på arv redovisas, 20:5 ÄB, varför ni kan begära övriga syskon att redovisa för eventuella gåvor de fått av er pappa under hans livstid.Bouppteckning förrättas av två förrättningsmän, 20:6 ÄB, varav minst en ska närvara vid förrättningen. Dessa kan vara vem som helst utom dödsbodelägare eller efterarvinge, varför det inte behöver vara en jurist eller liknande.Om testamente inte finns ärver du och din bror 1/4 var av arvet, 2:1 ÄB. Om det finns ett testamente som säger annorlunda har ni ändå rätt till er laglott, vilket blir 1/8 av av arvet var för dig och din bror, 7:1 ÄB. Laglotten beräknas på den totala kvarlåtenskapen, dvs alla din pappas tillgångar efter att hans skulder dragits av, således inte bara banktillgångar. För att få ut er laglott måste du och din bror begära jämkning av testamentet inom 6 månader från att ni delgivits testamentet, 7:3 ÄB. Ni kan begära jämkning redan vid förrättningen. Ibland ombeds legala arvingar att godkänna testamente. Då är det viktigt att ni inte godkänner hela testamentet, utan godkänner det med undantag för er laglott.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Laglott, särkullbarn och orubbat bo

2014-08-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan! Jag är gift,har två barn och min man har ett barn,inga gemensamma barn.Vi bor i villa,äger 50% var.Kan jag testamentera mina 50% till min man om jag avlider före honom och kan han testamentera sina 50% till mig om han avlider före mig? Kan vi då sitta kvar i orubbat bo så länge vi lever?
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Arvsfrågor regleras i Ärvdabalken, den hittar du https://lagen.nu/1958:637.En efterlevande make/maka har som huvudregel rätt att sitta kvar i orubbat bo vilket betyder att han/hon ha fri förfoganderätt till all den avlidne makens egendom, fram till sin egen död. Arvingarna får vänta på sin del tills båda makarna avlidit(3 kap 1§).Dock uppställer lagen ett undantag då någon eller båda av parterna har barn som inte är gemensamma, så kallade särkullbarn. Särkullbarnen har en lagstadgad rätt att få ut sin laglott direkt efter förälderns död(3 kap 1§). Laglotten är hälften av barnets arvslott(7 kap. 1 §).Särkullbarnet kan välja att vänta med att ta ut sin del och låta den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo. Barnet får då ut sin del när båda makarna dött(3 kap 9§).I ert fall så kan ni testamentera bort hälften av er egendom till er make/maka men den kvarstående halvan är barnens laglott efter den avlidne föräldern och den går inte att avtala bort(7 kap 1, 3§). Genom testamentet kan du alltså behålla tre fjärdedelar av era gemensamma tillgångar,  dels din egen andel av egendomen och dels hälften av din makes andel. Ett testamente kan även utformas så att särkullbarnen får starka ekonomiska skäl till att låta den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo. Ett exempel är att arvingen ges rätt till hela arvslotten(all egendom som hör till den avlidne föräldern) och inte bara laglotten(hälften av arvet)förutsatt att han/hon låter den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo.Om ni vill ha ytterligare hjälp med att utforma ett testamente så kan ni vända er till någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.   Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ett nytt testamentes betydelse för det tidigare testamentet

2014-08-08 i Testamente
FRÅGA |Min syster är död.Hon var änka och hade inga barn .Vi är 6 syskon kvar . Hon och hennes man hade skrivit ett testamente där det står : att den av oss som överlever den andre med fri förfoganderätt skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap .Efter bådas död ska kvarlåtenskapen med äganderätt tillfalla Cancerfonden och Svenska djurskyddsföreningen med hälften till dem var - så vitt den efterlevande av oss icke annorledes förordnat i ett nytt testamente . Nu är det så att min syster skrev ett nytt testamente där hon säger : att hennes egendom av vad slag det vara må skall lika fördelas mellan mina syskon . Nu undrar jag vad är det som gäller ? Tacksam för svar .
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! I 10 kap. 5 § 1 st ärvdabalken stadgas att en testator kan återkalla sitt testamente under hela sin livstid. Det finns inget formkrav för hur återkallandet ska se ut, testamentsgivaren måste dock agera för att det inte längre ska gälla. Ett exempel på ett sånt agerande är att skriva ett nytt testamente. I praxis har nämligen ett nytt testamente setts som ett återkallande av det gamla testamentet. Det nya ersätter därmed det äldre.I ert fall blir alltså din systers nya testamente det som blir gällande för er, kvarlåtenskapen ska därmed fördelas lika mellan dig och dina syskon.