Godkännande och klander av testamente

2014-11-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, En fråga angående arvsskifte. Inga bröstarvingar. Testamente finns där min sambo ärver allt. Bouppteckningen gjordes och godkändes av skatteverket för 6 månader sedan. Av 14 dödsbodelägare har 12 svarat att de godkänner testamentet. Av de två återstående har den ena inte svarat alls och den andra returnerat kopian av testamentet rivet i småbitar. Hur kan hon gå vidare?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!För att arvet ska kunna fördelas enligt ett testamente måste det vinna laga kraft. Det gör det antingen genom att delges arvingarna och ingen klandrar det inom 6 månader, eller genom att arvingarna godkänner testamentet, 14 kap. 4 § ärvdabalken. Både legala arvingar och legala efterarvingar ingår i kretsen av de som ska delgivas/godkänna testamentet.Dödsbodelägaren har 6 månader på sig att klandra testamentet, räknat från delgivningsdatumet. Om dödsbodelägaren inte klandrar testamentet inom denna tidsfrist så vinner det automatiskt laga kraft. Detta gäller oavsett om dödsbodelägaren vägrar godkänna p.g.a. formfel eller av känslomässiga skäl.Klandertalan måste således lämnas in till tingsrätten inom 6 månader räknat från delgivningsdatumet, 14 kap. 5 § ärvdabalken. Att personen i fråga skickade tillbaka testamentet rivet i småbitar spelar således ingen roll, personen måste skicka in en klandertalan till tingsrätten för att bestrida giltigheten av testamentet. Under förutsättning att formkraven för ett giltigt testamente är uppfyllda kommer inte en klandertalan vinna bifall, dvs. testamentet kommer skiftas ut till sin sambo enligt testatorns önskan. Dödsbodelägaren kan dock "skjuta upp" arvsskiftet med stöd av 14 kap. 4 § ärvdabalken. Så din sambo kan endast vänta och se om någon klandertalan lämnas in till tingsrätten inom tidsfristen.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Reglering av tillgångar och arv inför ett stundande giftermål

2014-11-20 i Make
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo ska gifta oss.Jag äger en bostadsrätt samt betydligt större övriga tillgångar än min sambo.Vi båda har även barn ifrån tidigare äktenskap.Jag vill inte att min framtida frus barn ska få ärva mig.Jag vill dock att min framtida fru ska kunna bo kvar i bostadsrätten.
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Till skillnad från sambor så ärver makar varandra. Enligt 3:1 ärvdabalken ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Undantag finns för särkullbarn till den avlidne maken. Dessa kommer ärva hela sin del av arvet om de inte gör ett arvsavstående enligt 3:9 ärvdabalken. Med arvsavstående menas att den efterlevande maken ärver även särkullbarnens andel med fri förfoganderätt. Särkullbarnen har då efterarvsrätt när den efterlevande maken sedan avlider. Dina barn kommer med andra ord att ärva din del av er gemensamma egendom såvida du inte väljer att reglera saken eller dina barn gör ett arvsavstående.När äktenskap upplöses, vid äktenskapsskillnad eller om någon av makarna avlider, ska bodelning ske enligt 9:1 äktenskapsbalken. Bodelningen sker i grova drag genom att makarnas samlade giftorättsgods delas lika mellan makarna. Om ni inte reglerar saken kommer hälften av det ni äger tillsammans att tillfalla din blivande maka, och detta kommer senare att ärvas av hennes arvingar när hon avlider.Ni kan reglera ert förmögenhetsförhållande genom ett äktenskapsförord enligt 7:3 äktenskapsbalken. Ni kan då bestämma att egendom ska vara er enskilda, och denna egendom kommer därmed inte att ingå vid en bodelning. Efterlevande makes arvsrätt omfattar dock även enskild egendom som den avlidne lämnar efter sig, vilket gör att det är inte garanterat att enskild egendom tillfaller dina bröstarvingar. För att se till att dina barn i förlängningen ärver din enskilda egendom, och även att din fru får sitta kvar i orubbat bo om du skulle avlida först, så kan du reglera detta genom ett testamente. Du kan t.ex. testamentera att din fru ärver allt med fri förfoganderätt, och göra dina barn till sekundosuccessorer enligt 12:1 ärvdabalken. Med fri förfoganderätt innebär det att din fru fritt får disponera över egendomen, men hon får inte lov att förfoga över den genom att testamentera bort den. Med sekundosuccessorer menas att egendom som tillkommer din fru ska tillfalla dina barn sedan din fru gått bort.Dina barn har alltid rätt att få ut sin laglott när du går bort, oavsett testamente. Det finns en del att tänka på när man utformar dessa dokument, och du kan via vår avtalstjänst få hjälp med att upprätta t.ex. ett testamente eller ett äktenskapsförord, se vår hemsida. Du kan även boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på upprättande av testamente och äktenskapsord. Du kan boka tid direkt via vår hemsida.Med vänliga hälsningar

Efterarvsrätt då efterlevande make gift om sig

2014-11-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej, en fråga om arv. Vi är fyra syskon med gemensam mor o far. Vår mor dog för 15 år sen och far ärvde då allt. Han gifte efter några år om sig. Hon har tidigare inte varit gift och har inga egna barn. Hon har en bror. Vad händer när någon av dem går bort, och spelar det någon roll i vilken ordning de går bort? Det finns inget testamente. Antar att de först ärver varandra, och om hon dör först så ärver vi sen vår far. Men blir det samma om far dör först, eller ärver hennes bror då allt eftersom vi inte är hennes biologiska barn?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.Du och dina tre helsyskon kallas i juridiska termer bröstarvingar, ÄB 2:1. Ni delar lika på det arv ni får efter er mor. Förutsatt att varken er mor eller far hade enskild egendom, delas boets tillgångar på hälften. Ni har alltså rätt till ½ av det så kallade giftorättsgodset, och er far har rätt till ½. Om er far haft enskild egendom undantas den till hans förmån, hade er mor enskild egendom inkluderas denna i kvarlåtenskapen som ni ärver.Som du skriver erhåller dock efterlevande make, här din far, ert arv med försteg. Det innebär att ni gemensamma bröstarvingar (samma mor och far) inte får ut ert arv från er mor förrän er far dör, 3:1 första meningen ÄB. Denna del ärver er far bara med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte kan disponera över den genom exempelvis testamente, se ÄB 3:2 1 stycket. Du och dina syskon blir då efterarvingar i er fars bo. Eftersom ni har rätt till samma andel som vid er mors död, kan ni när er far dör få ut ½ av faderns bo i rollen av efterarvingar till er mor, ÄB 3:2 1 stycket (om era föräldrar som sagt inte haft enskild egendom, då blir andelarna annorlunda).Eftersom er far gift om sig efter er mors död gäller följande;Om er far dör före den nya makan, ska man vid beräkning av efterarv inte ta hänsyn till den nya makans egendom eller giftorättsanspråk, se ÄB 3:6 1 stycket. Man ska alltså låtsas som att er far inte gift om sig, och ni får då ut samma andel, vanligtvis ½, av er fars bo, som efterarv efter er mor. Resten ingår i bodelningen som vanligt, och ni får då också dela lika på arvet efter er far i egenskap av bröstarvingar också till honom. Eftersom ni inte är barn till den nya frun, utan så kallade särkullsbarn, har ni rätt till ert arv direkt, se ÄB 3:1 1 stycket. Den nya frun ärver alltså inte er del med försteg.Om istället den nya makan skulle dö först, eller de skulle skilja sig, måste man också här innan bodelning undanta efterarvingarnas andel efter maken i det första äktenskapet, här er mor. Detta belopp ingår alltså inte i bodelningen, se ÄB 3:6 2 stycket. Resten delas upp som en vanlig bodelning mellan din far och hans nya fru eller dennes arvingar, här hennes bror.Eftersom make ju ärver med försteg och din far fortfarande är i livet, måste ni ändå vänta med att få ut ert efterarv till dess han dör. Er far får i detta fall alltså behålla både sin del i bodelningen och det efterarvsanspråk som satts av till er, till dess att han dör, men ert efterarv från er mor är åtminstone tryggat på så sätt att det inte ingår i bodelningen med den nya frun/hennes arvingar(bror).Hoppas att svaret bringade lite klarhetMed vänlig hälsning

Presumtion för förskott på arv

2014-11-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Hoppas ni kan hjälpa oss. Det är så att jag och min fru köpte ett hus av mina föräldrar för sju år sedan. Jag och mina syskon fick allihop erbjudandet att köpa huset för samma summa som våra föräldrar betalade för huset (alltså 300.000kr under rådande marknadsvärde). Nu när några år har gått så har värdet på vårt hur stigit riktigt ordentligt. Nu så säger min syster att den dagen våra föräldrar dör så ska husköpet och summan upp till rådande husvärde då huset köptes, räknas som förskott på arv. Mina föräldrar vill absolut inte att något vid husköpet ska räknas som förskott på arv. Hur går vi nu tillväga? kan vi upprätta ett avtal där detta framgår? tacksam för svar på vår fråga snarast
Benjamin Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förskott på arv finns i ärvdabalkens 6:e kapitel, som du kan hitta här. Enligt 6:1 ska gåvor en bröstarvinge får av arvlåtaren avräknas på arvingens arvslott om det inte på något sätt framgår att det inte varit arvlåtarens vilja. Det finns alltså en presumtion för att gåvan ska avräknas då det antas vara arvlåtarens vilja. Presumtionen kan brytas om arvlåtaren gett uttryck för att det INTE var dennes vilja att gåvan ska ses som ett förskott på arvet. Det kan ske genom testamente men också skriftligt eller muntligt, och det behöver inte ske vid gåvotillfället. Det ska dock inte vara möjligt för arvlåtaren att ändra sig till nackdel för arvtagaren om viljan att det inte skulle vara ett förskott framgick redan vid gåvotillfället. Om det inte var dina föräldrars avsikt att huset skulle avräknas som ett förskott på arv ska det inte heller vara det. Tänk på att uppgifter som har betydelse för ett eventuellt förskott på arv ska tas upp på bouppteckningen,om någon dödsbodelägare begär det, se ÄB 20:5 tredje stycket. Då det finns en presumtion för att en gåva är ett förskott kan det vara värdefullt att ha en skriftlig handling som ger uttryck för arvlåtarens vilja ur bevishänseende, det kan anses bevisat även i annat fall men det förenklar bevisningen. Jag vill till sist nämna två saker. För det första är det bara gåvor som ska avräknas som förskott. Vid blandade dispositioner, dvs. när det utgår någon form av motprestation, krävs det för att det ska anses vara en gåva att den är huvudsakligen av benefik karaktär. Vilket innebär att man får bedöma givarens avsikt att berika mottagaren, den benefika avsikten, och skillnaden mellan gåvans värde och motprestationen. Var marknadsvärdet på fastigheten nära de 300 000 kr som ni betalade vid gåvotillfället har var det inte en gåva som kan avräknas. För det andra ska förskott på arv som huvudregel värderas till värdet det hade vid gåvotillfället. Vänligen,

Ändring av testamente

2014-11-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag har i ett inbördes testamente med min man delat arvet mellan vår gemensamma son och makens särkullbarn 50/50.Jag vill nu ändra testamentet så att enbart vårt gemensamma barn ärver det som är min enskilda egendom. Vi är alla i livet.Vad behöver jag ta hänsyn till i detta fall? Tack,
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Vill man ändra något ett tidigare testamente kan man göra det på olika sätt. Det enklaste och säkraste sättet är att förstöra testamentet och upprätta ett helt nytt testamente. På så sätt blir det tidigare testamentet ogiltigt, se 10 kap. 5 § ärvdabalken (ÄB). Man kan även ändra eller lägga till i det befintliga testamentet, men överstrykningar och ändringar kan leda till att testamentet blir otydligt och i slutänden ogiltigt. Ett tillägg i testamentet måste ske i samma form som gäller för upprättande av testamente, dvs. att det ska upprättas skriftligt och undertecknas av den som testamenterar och bevittnas av två personer. Vittnena ska känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte veta innehållet i testamentet. Båda vittnena ska samtidigt vara närvarande när testator undertecknar handlingen. Den som är under 15 år kan inte bevittna ett testamente.Nära släktingar - bl.a. föräldrar, barn eller deras makar, testators make eller syskon - kan inte vara vittnen. Inte heller den som får ett arv enligt testamentet eller den personens make eller nära släktingar. Se 10 kap. ÄB.Testamentet bör formuleras enkelt men så tydligt och detaljerat som möjligt, så att tolkningstvister undviks. Det är till fördel att ange i det nya testamentet att det upphäver det gamla testamentet och därmed ersätter det. När någon av er går bort kommer din enskilda egendom ingå i den bodelning som då görs mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken. Avlider du först kommer sålunda din enskilda egendom oavkortat ingå i din kvarlåtenskap, och tillfalla ert gemensamma barn. Emellertid har ert gemensamma barn inte rätt att få ut arvet efter dig förrän även din make har gått bort, eftersom kvarlåtenskapen ska tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt, enligt 3 kap. 1 och 2 §§ ÄB. Skulle din man gå bort först kommer din enskilda egendom aldrig ingå i hans kvarlåtenskap och således heller inte tillfalla hans arvsberättigade barn. Alltså kommer din mans särkullbarn aldrig ärva din enskilda egendom, oavsett av vem av er som avlider först. Men i och med att ni har angett i tidigare testamente att även särkullbarnen ska ärva den kan det vara bra att vara extra tydligt vad det gäller den biten i antingen ett nytt testamente eller i ändringen/tillägget till det gamla testamentet. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K10.Hoppas det var svar på sin fråga! Lycka till!Vänligen,

Vem ärver en person som inte är gift eller har barn?

2014-11-19 i Arvsordning
FRÅGA |En person, Sanna, har avlidit, barnlös och ogift, ej sambo. Mor och Far var inte gifta. Far avled när Sanna var 2 år. Mor lever. En syster till Far lever och har barn. Vem ärver? Vem måste kallas till bouppteckningsförrättningen?
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person som har avlidit saknar bröstarvingar är det föräldrarna som ärver kvarlåtenskapen (arvet) med 50 % var. Då hennes mor lever ärver hon alltså hälften av kvarlåtenskapen. Eftersom hennes far inte lever kommer hans del att tillfalla hans arvingar. Hans primära arvingar är Sandra och eventuella andra barn. För att hennes fars del av arvet ska gå vidare till en tredje arvsklass, dvs. hans syskon, förutsätter det att det saknas arvingar i den första- och andra arvsklassen. Så är inte fallet här, utan eftersom modern lever kommer hon att få hela kvarlåtenskapen. Arvsordningen framgår av Ärvdabalken 2 kap https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Ett dödsbo är en juridisk person och ägs av dödsbodelägarna, dvs de arvsberättigade. Det är också de som ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Det ska tilläggas att det är möjligt att de låter någon annan göra detta genom att skriva en fullmakt. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Vänligen, 

Förskott på arv

2014-11-17 i Förskott på arv
FRÅGA |2 barn, det ena får köpa en fastighet av föräldrarna till underpris. Kan det undantas från förskott på arv och isf hur? Kan det andra barnet invända mot gåvan/köpet så att det vid kommande arv avräknas som förskott på arv? Vad ska man göra isf?
Simon Adolfsson |Hej och tack för dina frågor.Huvudregeln när föräldrar ger något av sina barn en gåva av större värde är att denna gåva skall ses som ett förskott på arv, om inte omständigheterna tyder på annat, se 6:1 ÄB.Att en fastighet köps till underpris kan tyda på att det föreligger en gåva av större värde som skall räknas som förskott på arv.Förskott på arv får betydelse på hur stort arv som förskottsmottagaren. Just beräkningarna som sker vid förskott på arv är ofta mycket komplicerade, men jag ger här en grundregel. Ett förskott på arv räknas in i kvarlåtenskapen innan delning i arvslotter sker och efter delning ägt rum så minskas förskottsmottagarens andel med förskottets storlek, se 6:5 ÄB.Vill gåvogivarna att underprisförsäljningen inte ska räknas som ett förskott på arv är det bra att detta manifesteras på något sätt som tydligt ger uttryck för att det inte ska räknas som förskott på arv.Rent formellt kan en fastställelsetalan användas för att yrka på att gåvan utgör förskott på arv och ska avräknas på arvet hos gåvomottagaren. Behöver du hjälp med en sådan talan eller önskar att gåvan inte ska räknas som förskott på arv föreslår jag att du bokar tid hos en erfaren jurist som är specialiserade på familjerätt. Du kanboka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Jag hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,

Rätt andel i kvarlåtenskap

2014-11-17 i Testamente
FRÅGA |Hej Jag undrar vad som gäller vid dödbodelning. Vi är tre systrar som ska dela på lösöret efter våran far, enligt testamente ska vi dela arvet på 3, jag undra därför om det stämmer att vi kan göra på följande sätt: tex. en tavla som min syster vill ha köper hon för en summa ex 600kr(tavlan är inte värderad utan vi har kommit överens om ett rimligt pris) och jag och min andra syster delar på den summan 300kr var, då får vi varsin tredjedel av föremålet som vi har rätt till, är detta rätt eller ska vi göra på något annat sätt? MVH Britt-Marie
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Om det är en kvarlåtenskap på 600kr som skall delas på tre testamentstagare, och kvarlåtenskapen rör en tavla som en av testamentstagarna vill köpa av dödsboet bör beloppet denne betalar bestämmas till 400kr. Detta eftersom att 200kr skall tillkomma vardera testamentstagare. Om tavlan köps för 600kr förutsätts tavlans värde vara 900kr, vilket då innebär att vardera testamentstagare får 300kr från testatorns dödsbo.Mvh,