Fel i bouppteckning

2014-07-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, Jag är en mamma till min minderårige son, som efter att hans farmor dog för 7 månader sedan, är en av tre arvingar till henne, eftersom min sons far dog för några år sedan. De andra arvingarna till farmor är hennes make och en son till. För en ca en månad sedan har jag fått en del av en boupptäckningen, utan att ha blivit kallat till själva bouppteckningen. Jag har granskat den och upptäckt att det saknas en fastighet med tillhörande marken som farmor ägde (som skulle enligt överenskommelsen mellan alla två söner och båda föräldrar delas 50/50 mellan två söner, vilket innebär att min som skulle få den hälften istället för sin far) samt har några frågor kring farmors bankonto och aktieinnehav, bil. Ett par år innan farmor dog blev hon dement och bodde på ett äldreboende. Jag har inte skrivit under ngt intyg än eftersom jag vill ha svar på frågor som rör t.ex. fastigheten - hur det har gått till att den inte finns med i bouppteckningen. Som jag vet fastigheten med marken ägs nu av den andre sonen. Hur gör jag nu? Vad kan jag göra och hur mkt tid har jag på mig? 
Victoria Nilsson |Hej!Då du är vårdnadshavare för din omyndiga son så ska du ha kallats till bouppteckningsförrättning, jfr 20:3 ärvdabalken (ÄB). Om du inte har gjort det har du möjlighet att överklaga bouppteckningen. Överklagar gör du genom att vända dig till Skatteverket inom 3 veckor från att du tog del av bouppteckningen. Jag skulle därför råda dig att omgående kontakta Skatteverket.Vad gäller den fastighet som saknas beror svaret på vad anledningen är att den inte togs upp i bouppteckningen. Om den redan innan din sons farmor dog skrevs över på sonen så kan det röra sig om ett förskott på arv, se 6:1 ÄB. I så fall är det inte fel i bouppteckningen, men du bör ta upp det i samband med arvsskiftet för att din sons farbror ska avräkna sig fastigheten och din son få mer i arv.Om däremot fastigheten fortfarande stod i din sons farmors namn så ska den ha tagits upp i bouppteckningen. Om det inte gjorts måste en tilläggsbouppteckning göras. Sådan ska göras inom en månad från att felaktigheten upptäcktes, 20:11 ÄB.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K20.

Möjligt att förfoga över egendom som är enskild genom gåvovillkor

2014-07-14 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, Min bror har av mor mottagit en gåva där den är "enskild egendom och skall så förbli". Han är gift och vill veta vad han har för möjlighet att ev sälja del av gåvan till sin fru, alt. ge bort del av den till henne? Vad händer om han avlider, ärver hans fru gåvan? De har i dag inga gemensamma barn.
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Egendomen som din bror har mottagit är enskild enligt 7:2 1 stycket 2 punkten äktenskapsbalken (ÄktB). Att egendomen är enskild innebär att den inte ska delas lika vid en eventuell bodelning, detta följer av 10:1 ÄB. Gåvovillkoret hindrar dock inte att din bror förfogar över egendomen genom t.ex. försäljning, byte eller gåva. Det är alltså möjligt för din bror att sälja eller ge gåvan till sin fru.Vem som skulle ärva om din bror skulle dö regleras i ärvdabalken (ÄB). Av 3:1 ÄB följer att din brors fru i en sådan situation ärver hela kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att hon inte kan förfoga över egendomen genom testamente. Vad hon ärvt med fri förfoganderätt ska alltså tillfalla din brors arvingar då hon går bort.Vad som sagts ovan gäller under förutsättning att din bror inte har barn. Skulle han ha barn som inte är gemensamma med sin fru (särkullbarn) kommer dessa att ärva hela kvarlåtenskapen och den efterlevande maken ärver då endast om barnen väljer att avstå från sin rätt till arv. Även detta följer av 3:1 ÄB (se även 2:1 ÄB).Äktenskapsbalken hittar du här och ärvdabalken hittar du här.Vänligen,

Begär laglott - får mer senare?

2014-07-13 i Testamente
FRÅGA |A och B är gifta utan gemensamma barn och äger lika mycket. Har dock varsit särkullsbarn C och D. Skrivit testamenten om önskan att få sitta i orubbat bo. C önskar dock få ut sin laglott vid A bortgång. När sedan B går bort har C ytterligare del av A tidigare tillgångar eller har allt redan delats ut och D erhåller allt nu? Tacksam för svar då det råder olika meningar hos flera.
Victoria Nilsson |Hej!Vilket svaret blir beror på vad som står i testamente. Det går att skriva att bröstarvinge som begär ut sin laglott vid första makens dödsfall inte ska få mer vid andra makens dödsfall, men om det inte står så får bröstarvingen ut andra hälften av sin arvslott vid andra makens dödsfall. Så om det till exempel endast står att makarna ska ärva varandra med fri förfoganderätt ("orubbat bo" finns inte längre i svensk rätt, istället ärver man med fri förfoganderätt vilket påminner om att sitta i orubbat bo) och ett särkullbarn begär ut sin laglott så kommer särkullbarnet få ut ytterligare arv vid andra makens död, då laglotten endast motsvarar halva arvslotten, 7:1 ärvdabalken, varför den andra halvan av särkullbarnets arv fortfarande kvarstår.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar

Val av godman

2014-07-11 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är 56 år och har aldrig haft kontakt med min mor. Är uppväxt med min far. Nu fick jag ett brev från tingsrätten där det står att min halvbror ska gå in som god man för henne. Är det att rekommendera?eller ska det helst vara en utomstående.har jag något att säga till om? har jag min arvsrätt ?det finns bara jag o min halvbror .en halvbror dog för ett antal år sedan.känns som det kommer en del att ta hand om framöver.eller ska jag bestrida ? ska ge svar tydligen.tack för svar.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga!Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare. Det är inget som hindrar att en anhörig förordnas till god man åt den som behöver detta. Detta innebär att det är inget som hindrar att din  halvbror går in som godman. Det är din mor som ska godkänna godmannaskapet och du har ingen talerätt. Absolut, du har rätt till arv som vanligt enligt sedvanliga regler.Bästa hälsningar 

Enskild egendom och makes arvsrätt

2014-07-14 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man har enskild egendom i form av ett fritidshus. Om han testamenterar den till våra gemensamma barn och avlider innan de är myndiga är det då jag som förvaltar egendomen tills barnen är myndiga? Får jag sälja fritidshuset?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten när det gäller makar och arv är att den efterlevande maken ärver allt om arvingarna endast utgörs av gemensamma barn (se 3 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken, ÄB). Huruvida egendomen är enskild eller inte har här ingen betydelse. Barnen kommer således att få vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Detta gäller oavsett om de är myndiga eller inte när den första maken avlider.  När det gäller den efterlevande makens arvsrätt ärvs den med s k fri förfoganderätt (se 3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att maken är fri att disponera över egendomen genom att t ex nyttja, sälja, förbruka eller skänka bort den. Däremot kan den efterlevande maken inte testamentera bort den, det skulle ju medföra att den först avlidnes arvingar går miste om sin arvsrätt. Hoppas att du fått svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Arvsrätt mellan makar består efter bodelning under äktenskap

2014-07-13 i Make
FRÅGA |Min man och jag ingick bodelning inom äktenskapet 2002. Gäller detta fortfarande? Ärver vi varandras egendom vid eventuellt dödsfall eller måste vi upprätta något speciellt dokument för att så ska ske? Går det att ta bort skälva bodelningen?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till Lawline!Enligt 9 kapitlet 1 § 2 stycket Äktenskapsbalken får makar utföra en bodelning utan att ett mål om äktenskapsskillnad föreligger, det vill säga en så kallad bodelning under äktenskapet. Genom en sådan bodelning uppnås ungefär samma effekt som en gåva, det vill säga den maken med minst delningsbart giftorättsgods får egendom eller pengar av den maken med mer delningsbart giftorättsgods.En bodelning under äktenskapet påverkar inte den efterlevande makens rätt till framtida arv. När den ena maken avlider kommer således enligt 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken en ny bodelning att göras enligt reglerna om bodelning i äktenskapsbalkens 9 - 13 kapitel varefter den avlidnes egendom efter bodelningen tillfaller den efterlevande maken som arv enligt 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Ni behöver därför inte upprätta ett särskilt dokument för att i egenskap av makar få arvsrätt efter varandra.En bodelning under äktenskapet som ni båda var med på går inte att ändra. Genom att ge varandra gåvor enligt reglerna om gåvor mellan makar i 8 kapitlet och 16 kapitlet 1 - 3 §§ Äktenskapsbalken eller genom att genomföra en ny bodelning under äktenskapet enligt 9 - 13 kapitlen Äktenskapsbalken kan ni däremot förändra vem av er som äger vad, varför behovet av att kunna ångra en bodelning är litet.Med vänlig hälsning

Avliden testamentstagare

2014-07-13 i Testamente
FRÅGA |Följande scenario finns: en man avlider kort efter att hans hustru avlidit. De har båda varit allvarligt sjuka under åtminstone den senaste femårsperioden. Några bröstarvingar finns inte. Men i ett upprättat testamente står det att arvet skall fördelas efter de bådas död enligt vissa specificerade procentsatser. En del av arvet,­ vi kan förslagsvis säga tjugo procent,­ skall gå till den förste broderns, B, ena barn, D. Och lika mycket till broderns andra barn E. Men nu har  D dessvärre avlidit två och ett halvt år tidigare. D lämnar efter sig två barn, alltså den avlidnes bror B:s barnbarn F och G. Dessa två nämns inte i testamentet. I en första tolkning förslås att F och G skall få tio procent, alltså halva delen av D:s tjugo procent. Det motiveras med att de borde erhålla sitt arv endast från den avlidne mannens, sin farbrors, halva. Men F och G yrkar på hela den del som D, deras förälder, enligt testamentet skulle få, alltså tjugo procent, och kräver ny advokat. Vad är rimligt här egentligen? Tjugo, tio? Eller rent av noll? F och G nämns ju faktiskt inte i testamentet. Måste F och G på något sätt bevisa att de är rimliga arvtagare eller måste de övriga bevisa att F och G inte är det?
Victoria Nilsson |Hej!För det fall att inget står i testamentet om vad som händer om en testamentstagare har avlidit så finns det tolkningsregler i 11 kap ärvdabalken (ÄB) som avgör vad som händer. Om testamentstagare avlidit inträder dennes barn i rätten till arv om de tillhör den krets som kan ha arvsrätt efter tetstator enligt 2 kap ÄB, 11:6 ÄB. Då F & G är syskonbarnbarn tillhör de den arvsberättigade kretsen varför de inträder i D:s rätt till arv. De får således dela på de 20 %:en som D skulle få enligt testamentet, och får därför 10 % var av arvet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Möjligheter att behålla hus vid makes bortgång

2014-07-10 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har läst en del här på lawline och inte blivit klok på mitt problem.Det innebär att jag nu skall gifta mig under hösten. För tillfäller så äger min fästman endast fatigheten, men vi kommer snarast att skriva mig som ägare på den också. Antingen en tredjedel eller halva.Det jag undrar över är: Om det skulle hända någonting så vill vi att jag ska kunna bo kvar i huset och ärva honom ifall han går bort. Han kommer per automatik att ärva mig så jag ej ha barn. Han har däremot en dotter som är 15 år, och jag är bekant med regeln som säger att särkullsbarn har rätt att få ut sin laglott på en gång, det vill säga att dottern skulle kunna kräva att jag ska sälja huset för att få ut sin lott på en gång.Om nu min make dör, ärver jag 50 % och dottern 50 %? Om vi skriver papper mellan oss som säger att särkullsbarn skall vänta tills jag som maka säljer fakstigheten, gäller det då? Det vill säga att hon får vänta tills jag säljer för att få ut sitt kapital? Hur smmanställer jag ett sådant dokument?Om Min man ägen 50% och jag 50 %. Ärver då särkullsbarnet 25 % och jag 25 % av hans del? Jag vill således kunna bo kvar i vårt hus och inte tvingas att sälja om han går bort. Hoppas ni kan hjälpa mig!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!Ditt problem kan lösas på lite olika  sätt och vid olika skeden. Det är viktigt att inledningsvis poängtera att eftersom ni inte har några gemensamma barn kommer du som regel inte att ärva din avlidne make, utan hans barn kommer ärva allt. Detta regleras i 3:1 ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 . Så blir däremot inte fallet ifall din make skriver ett testamente till förmån för dig eller ifall hans barn avstår sitt arv. Eftersom det sistnämnda är svårt att garantera kommer jag främst rekommendera er att skriva ett testamente. Det ska även nämnas att du alltid har rätt till en summa motsvarande fyra prisbasbelopp enligt samma paragraf som jag nämnde ovan.Ifall din make skriver ett testamente där det framgår att du ska ärva hälften eller kvarstående del av fastigheten går detta före laglotten till den del hans barn trots testamentet ärver hälften av vad barnet skulle ha ärvt ifall testamentet inte hade funnits (7:1 ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1 ). Det innebär att ifall laglotten, efter det att du har tilldelats fastigheten, utgör hälften av vad hans särkullbarn ändå skulle ha fått ifall testamentet inte skulle funnits, påverkas inte testamentet av laglotten och du ärver fastigheten. Inskränker däremot testamentet på laglotten på så sätt att barnet inte får ut hälften av vad det annars skulle fått kommer du att behöva kompensera mellanskillnaden ifall du vill behålla fastigheten. Laglotten kan aldrig avtalas bort från annan än den laglottsberättigade själv, vilket innebär att din make inte ensidigt kan bestämma att hans barn inte ska få något arv vid hans bortgång. Ett annat möjligt förfarande är att reglera vem ska ska få fastigheten redan vid bodelningen. När en av makarna i ett äktenskap avlider sker vanligtvis en bodelning där man delar på giftorättsgodset mellan den avlidne och den efterlevande maken. I ett sådant skede skulle du således kunna begära att få huset på din lott - främst under förutsättning att det har varit er gemensamma bostad enligt 11:8 ÄktB se https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1 . Vid det här alternativet spelar det arvsrättsliga ingen roll eftersom du har fått hela äganderätten till huset i den äktenskapsrättsliga fasen och således innan arvsfrågan blir aktuell. Jag hoppas att du fick dina funderingar besvarade och önskar dig lycka till!Vänliga hälsningar