Bröstarvingar som ej är efterlevande makens bröstarvingar

2014-09-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vår mamma dog 2008 hon var omgift med en man som inte har några egna barn. Vi tog inte ut laglotten utan kom överens för han ville bo kvar i huset så länge han orkade. Vi ska ta ut arvet efter mamma nu då han säljer huset och vi är överens om detta. Men styvpappan säger att han ärver hälften+ 1/5 av mammas vinst i huset. Jag håller inte med utan han ärver väl 50% och jag och mina 3 syskon ärver 50% som vi ska dela på 4.Snälla hjälp mig med ett svar. Tack på förhand.
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. När en gift person dör gäller enligt 3:1 ärvdabalken (ÄB) att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Om arvlåtaren efterlämnar bröstarvingar (du och dina syskon är bröstarvingar enligt 2:1 ÄB) som inte är den efterlevande makens bröstarvingar blir dock situationen annorlunda. I ett sådant fall kan den efterlevande maken endast få rätt till del av kvarlåtenskapen om någon av bröstarvingarna avstår från sin rätt till förmån för denne. Av din fråga framgår att ni inte har gjort det i det här fallet. Den efterlevande maken har då som huvudregel inte rätt till någon del av er mors kvarlåtenskap.Ett undantag från detta kan dock göras enligt 3:1 2st ÄB, den s.k. basbeloppsregeln. Enligt denna regel har den efterlevande maken alltid rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra gånger det gällande prisbasbeloppet (tillsammans med den egendom som denne erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom). Prisbasbeloppet för 2014 beräknas till 44 400 kronor. Är inte denna regel tillämplig och finns inte något testamente har den efterlevande maken alltså inte rätt till något arv efter er mor om inte någon av bröstarvingarna avstår från sin rätt.Hoppas att detta var svar på din fråga.Vänligen,

Bröstarvinges arvsrätt vid testamente till förmån för efterlevande sambo

2014-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min far gick bort för några år sedan och hans sambo skulle då enligt ett inbördes testamente få ärva all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efter bådas död skulle jag få ärva både hans och hans sambos tillgångar.Vid arvskiftet/bodelningen gick jag med på att ta ut min laglott direkt efter påtryckning av sambon. Jag fick ut hälften av min fars tillgångar, resten tillföll henne.Nu har sambon avlidit och min fråga är: Har jag fått ut hela mitt arv efter min far? eller har jag rätt att få ut den andra halvan av min fars tillgångar även om sambon nu har skrivit ett nytt testamente där jag inte nämns.
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga framgår att din fars sambo enligt det inbördes testamente skulle ärva all egendom med fri förfoganderätt. Trots ett sådant testamente har du som bröstarvinge rätt direkt få ut din laglott genom att begära jämkning av testamentet enligt 7:3 ärvdabalken (ÄB). Denna rätt har du utnyttjat vilket innebär att din fars sambo innehar resterande del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Att din fars sambo innehar denna egendom med fri förfoganderätt innebär att hen under den resterande delen av sitt liv fritt kan förfoga över egendomen genom t.ex. köp, byte eller gåva. Vad hen dock inte kan göra är att förfoga över egendomen genom testamente. Du har alltså rätt att vid din fars sambos död få ut resterande del av arvet efter din far även om sambon skulle ha skrivit ett testamente enligt vilket du inte ska ärva.Hoppas att detta var svar på din fråga. Vänligen, 

Förutsättningar för särkullbarns rätt till arv

2014-09-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min morfar gick bort nyligen. Han var omgift sedan mitten av 70-talet med en kvinna som hade en son sedan ett tidigare förhållande. Morfar efterlämnade en dotter och en son sedan ett tidigare förhållande. Inget testamente fanns skrivet för parets gemensamma tillgångar. Nyligen hörde en advokat av sig som påstår att min morfars efterlämnade barn, dvs min mamma och hennes bror inte får något arv då bla lägenhet är skriven på den efterlevande makan. När min morfar levde nämnde han flera gånger till min mamma och hennes bror att de skulle får ut arvet när även makan går bort .Vad är det egentligen som gäller eftersom inget testamente finns?
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga!När någon avlider, så ärver dennes bröstarvingar (dvs. barn) lika mycket vardera av kvarlåtenskapen efter den avlidne, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) se här. Om den avlidne var gift, vilket din morfar var i detta fall, ärver däremot den efterlevande maken kvarlåtenskapen, 3 kap. 1 § ÄB här.Ett undantag från detta är att särkullbarn, dvs. barn som inte är den efterlevande makens bröstarvingar, har rätt att få ut sin arvslott direkt, 3 kap. 1 § ÄB, här. Det betyder att särkullbarn inte behöver vänta tills också styvföräldern (den efterlevande maken) också har dött. I ert fall innebär det att din morfars två barn alltså har rätt att få ut sin arvslott direkt efter att din morfar avlidit. Särkullbarn har dock möjlighet att avstå från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, och i detta fall har bröstarvingen i stället rätt att ta del av sitt arv efter den först avlidne när också den efterlevande maken avlidit, 3 kap. 9 § ÄB här. Detta verkar dock inte din morfars barn ha gjort.Om jag förstått det rätt är bland annat en lägenhet efter din morfar ”skriven på” den efterlevande makan i ert fall. Beroende på hur detta har gjorts får det olika följder. Om lägenheten har gjorts till den efterlevande makans enskilda egendom i ett äktenskapsförord, 7 kap. 3 § äktenskapsbalken här, så ska detta undantas från giftorättsgodset vid bodelningen efter din morfar mellan honom och den efterlevande makan. Denna lägenhet ingår då inte i kvarlåtenskapen efter din morfar och kan således inte ärvas av hans barn. Om det är detta som skett i ert fall, så kan det emellertid vara så att om syftet med äktenskapsförordets innehåll om att göra lägenheten till enskild egendom är att jämställa med testamente, kan det enligt 7 kap. 4 § ÄB, här, något förenklat finnas möjlighet för din morfars barn att väcka talan mot den efterlevande makan och erhålla arv motsvarande deras laglotter. Men det krävs som sagt att lägenheten (samt även annan egendom som också verkar stå på den efterlevande makan) gjorts till enskild egendom av din morfar i syfte att ordna successionen. Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Slutligen råder jag er att ta kontakt med en erfaren jurist angående vad som mer utförligt gäller i just ert fall beroende på hur situationen kring egendomen exakt ser ut. Lawline samarbetar med specialiserade familjerättsjurister och det går t.ex. enkelt att boka tid på ett kontor nära er via http://lawline.se/boka alt. klicka på knappen till höger.Hoppas detta bringade någon klarhet ang. er fråga!Med vänliga hälsningar

Formföreskrifter och praktiska anvisningars betydelse för testamentes giltighet

2014-09-28 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga om testamentsvittnen. Om ett testamentsvittne har uppgett namn och bostadort och man söker på dessa uppgifter och inte hittar personen är då detta rättsligt korrekt.Personen har ju uppgett felaktiga uppgifter, jag vet att personen bor på en ort och är skriven på en ort, men ingen av dessa är den bostadsort som personen uppgett.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Jag uppfattar din fråga som om du vill veta hur sådana felaktiga uppgifter kommer att påverka verkan av testamentet rättsligt och mitt svar nedan utgår från detta. Har feltolkning av din fråga gjorts är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline.se.För att ett testamente ska vara giltigt krävs enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken att testamentet ska vara skriftligen upprättat och i två vittnens samtidiga närvaro undertecknat av testatorn. Vittnena skall styrka testamenteshandlingen genom att anteckna sina namn. Här kan tilläggas att det enbart förekommer ett krav på att de två vittnena ska bevittna när testatorn undertecknar testamentet, något motsvarande krav, det vill säga att både det andra vittnet och testatorn ska bevittna det första vittnets undertecknade, föreligger inte. Dock ska bevittningen ha skett i nära anslutning till testatorns undertecknande. Vidare gäller att vittnena ska ha vetskap om att det är ett undertecknande av testamente de bevittnar. Enligt 13 kap. 1 § ärvdabalken är ett testamente ej giltigt om dessa krav ej uppfyllts i samband med upprättandet.Vi kan här se att de krav som ställs på undertecknandet av vittnena enbart är att de ska underteckna med sina namn. Något krav på hemvist föreligger således inte och att en felaktighet gällande hemvist har uppkommit i samband med bevittnandet kommer således inte heller att påverka giltigheten av testamentet i sig då något krav på att ange sådan information inte finns.I 10 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken stadgas förvisso att testamentsvittnena bör anteckna såväl yrke som hemvist i samband med sin bevittning tillsammans med tidpunkten för bevittnandet och övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentes giltighet. Denna reglering är inte i sig ett formkrav utan enbart en praktisk anvisning. Uppgifterna är tänkta att ge ledning vid en eventuell klandertalan av testamentets giltighet. Sammanfattningsvis kan därmed sägas att avsaknad av testamentsvittnes hemvist eller felaktigt angiven hemvist ej utgör grund för att testamentet i sig ska bli rättsligt ogiltig. Det kan däremot medföra vissa praktiska effekter gällande bevisningen av testamentes giltighet i samband med en klandertalan av testamentet.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637#K10P1.Vänligen,

Arvsrätt när angiven far visar sig inte vara biologisk far.

2014-09-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag har fått reda på att min pappa inte är min biologiska pappa utan min pappa är hans bror (avliden sedan flera år tillbaka)! Detta har varit/är en hemlighet som bara min mor vetat om. Vad innebär detta när det gäller arv? Min biologiske far (avliden) har 2 st barn (som jag tidigare då trott var mina kusiner). Vem ärver jag nu, är det min pappa eller min biologiska pappa?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Jag förstår att beskedet du fått väcker många frågor, men förhoppningsvis kan du få svar på några av dem här. Du skriver att din mamma är den enda som vetat om hur det ligger till, och du skriver även att den du sett som din fars bror men som är din biologiska pappa är avliden sedan flera år tillbaka. Av det drar jag slutsatsen att det är den du trott vara din pappa som är angiven som far till dig. Annars hade hur det låg till sannolikt avslöjats när din biologiska pappa dog, eftersom du då i egenskap av bröstarvinge hade kallats till bouppteckningen. Så mitt svar utgår från att det är mannen som du alltid sett som din pappa som är angiven som din far. (Är du själv osäker på vem som är angiven som far kan du enkelt ringa folkbokföringen och ta reda på det)Han är då fortfarande din far juridiskt tills han eller du (barnet) väcker talan om att häva faderskapet (kap. 2 i Föräldrabalken (FB)), och du ärver honom såsom han vore din biologiska far även om han inte är det. I ett sådant fall ärver du inte hans bror även om han skulle vara din biologiska pappa.Den legala arvsordningen i Ärvdabalken baseras på blodsband. Men med blodsband är varianter av juridiskt föräldraskap jämställt. Adopterade barn ärver såsom biologiska, och som jag redan nämnt så den som är angiven som far till ett barn anses vara det barnets biologiska far. Så du ärver helt enkelt den som är angiven som far. Om du och den du alltid sett som din pappa är nöjda med hur det är, och vill att han ska fortsätta ses som din pappa behöver ni inte göra någonting. Din mammas avslöjande påverkar ingenting rent juridiskt. Om du eller den du alltid sett som din pappa däremot inte längre vill att han ska vara angiven som och anses som din far, så kan han eller du väcka talan om hävande av faderskap (enligt 3 kap FB).Om du vill att den man du trott var din farbror ska vara angiven som din far får du väcka talan om fastställande av faderskap, vilket du kan göra även om han är avliden - då väcks talan istället mot hans arvingar (hans barn, de du sett som dina kusiner). Om det fastställs att det är han som är din biologiska far, så kan du under vissa förutsättningar även göra din rätt till arv efter honom gällande. Fastställs det att han är din biologiska far har du ju rätt att ärva honom såsom bröstarvinge (hans barn). Enligt Ärvdabalkens 16 kap. 10 § kan du göra din rätt till arv gällande inom 5 alternativt 10 år från dödsfallet. 5 år gäller om det fanns känd arvinge som befann sig på okänd ort, eller om det var osäkert om det fanns okända arvingar. I övriga fall är preskriptionen 10 år. Har preskriptionstiden inte gått ut har du alltså möjlighet att kräva din rätt till arv efter honom om det slås fast att han är din biologiska pappa.Som du ser är det väldigt svårt att ge ett enkelt och kort svar utan att veta hur du och din pappa vill ha det. Om du och han känner att oavsett hur det ligger till med blodsband så är det han som är din pappa, så behöver ni inte göra någonting och du ärver honom som om han vore din biologiska pappa. Juridiskt kommer det inte ifrågasättas om han är det eller ej. Däremot om du vill att den som är din biologiska far ska stå som fader, då behöver du väcka talan om faderskap, och kan då även beroende på hur länge sedan det var han dog göra gällande din rätt till arv. Du förlorar då din rätt till arv från den du trott var din pappa, och ska du ärva honom krävs det då att han skriver ett testamente. Hoppas att du fått svar på dina frågor.

Särkullbarn och makes rätt till arv

2014-09-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är omgift sedan 4 år och har 2 särkullbarn, min man har inga barn. När vi gifte oss ville min man att vi skulle ha ett totalt äktenskapsförord, dvs allting är enskild egendom. Min man har ett testamente där allting går till hans mamma och i andra hand till hans moster och kusiner. Min fråga är då vad som händer med arvet efter mig. Går allting till mina barn? Bör jag skriva något testamente?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Först och främst vill jag uppmärksamma dig om att jag har uppfattat din fråga som om att ni inte har några gemensamma barn och mitt svar utgår också från detta antagande.Att ni upprättat ett äktenskapsförord har till största del enbart betydelse för den bodelning som brukar komma till stånd i samband med att en av makarna avlider enligt 1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § 1 st. äktenskapsbalken. När makarna enbart har enskild egendom finns oftast inget behov av en bodelning men i vissa fall kan sådan förrättas ändå, exempelvis om det är svårt att reda ut vilken egendom som tillhör vilken make.Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken gäller som huvudregel att om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Här skall dock i ert fall ses till andra ledet i regleringen där det föreskrivs att om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) så omfattar makens rätt till kvarlåtenskapen en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt till att ta arv till förmån för den efterlevande maken. Med bröstarvinge avses enligt 2 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken arvlåtarens avkomlingar.Denna reglering medför i ert fall att när du avlider kommer hela kvarlåtenskapen efter dig att fördelas mellan dina två särkullbarn i enlighet med deras arvsrätt. Din make kommer i sådant fall ej att ta del av arvet under förutsättning att något av dina barn ej avstår sin rätt till arv. Rätten att avstå arv regleras i 3 kap. 9 § ärvdabalken.Här finns dock vissa skyddsregler för din make. Enligt 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken har efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken (så långt kvarlåtenskapen räcker) få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken har erhållit vid bodelningen eller som utgör makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (177 600 kr år 2014) vid dödsfallet. Då du och din make har upprättat ett äktenskapsförord mellan er där ni beslutat att samtlig egendom ska var parts enskilda egendom gäller vid din bortgång att om din makes enskilda egendom ej når över fyra gånger prisbasbeloppet året för dödsfallet kommer denna skyddsregel kunna tillämpas av honom. Trots att egendomen gjorts enskild och du har särkullbarn kan han således få ta del av din kvarlåtenskap och på så sätt minskas särkullbarnens andelar.Beroende på hur du vill att kvarlåtenskapen efter dig ska fördelas kan det vara idé att skriva ett testamente. Är din avsikt att dina barn ska erhålla hela kvarlåtenskapen med lika stor del vardera finns dock inget direkt behov av ett testamente eftersom den rättsliga ordningen redan föreskriver sådan fördelning. Det ska även tilläggas att ett testamente ej kan medföra att skyddsregeln för efterlevande make i 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken avtalas bort.Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänligen,

Vad kan testatorn menat med "inre boet"?

2014-09-28 i Arvsskifte
FRÅGA |I ett testamente står följande: " Det inre boet skall tillfalla NN"Vad menas med "inre boet" ? Hör smycken till "inre boet"?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!”Inre boet” är inget juridiskt uttryck så det är svårt att säga exakt vad testatorn kan ha menat med meningen. Men ett uttryck som används i bl.a. äktenskapsbalken och sambolagen är ”inre lösöre”, vilket kan vara vad testatorn avsåg men inre boet. Inre lösöre är föremål som varit avsett för familjens bruk, för det gemensamma hushållet. Detta utgör exempelvis möbler, hushållsmaskiner, linne, textiler, konst, prydnadsföremål, radio- och TV-apparater, datorer, filmanläggningar och annan liknande elektrisk utrustning, köksutrustning och böcker. Smycken har oftast anskaffats för att enbart en person ska använda dem och inkluderas inte i det gemensamma hushållet. Ett annat sätt att tolka ”inre boet” är att det omfattar allt lösöre, dvs. inte bara det som avsett för hemmet, utan även smycken, kläder etc. som är testatorns personliga föremål. Testatorn kan ha åsyftat att allt lösöre är det ”inre boet” medan en eventuell fastigheten är själva ”boet”.Som sagt är det svårt att säga exakt vad testatorn åsyftade med ”inre boet”, men detta är två sätt att tolka uttrycket. Hoppas svaret varit till någon hjälp!Vänligen,

Värdering av bostadsrätt i samband med arvskifte

2014-09-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vad ska beaktas vid beräkning av en bostadsrätts värde vid arvskifte? Ska förbättringskostnader (målning, tapetsering el-renovering och nya golv gjorda för två år sedan) räknas med?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.När bouppteckning görs inför ett rådande arvskifte ska enligt 20 kap. 4 § 1 st. ärvdabalken den avlidnes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. Något direkt tillämpligt lagrum finns inte för hur värdering av tillgångar ska göras i samband med bouppteckning men genom praxis på det familje- och arvsrättsliga området framkommer gällande bostadsrätter att sådana ska upptas till marknadsvärdet.Med marknadsvärde avses det värde bostadsrätten har på den marknad där den bjuds ut, det vill säga vad den vid dagen för skiftet är värd på bostadsmarknaden. Tillämpningen av värdet på dagen för skiftet motiveras med att fördelningen av kvarlåtenskapen ska bli så rättvis som möjligt. Förbättringskostnader brukar vid bouppteckning ej räknas med utan de kostnaderna aktualiseras först i samband med den skattemässiga beräkningen av bostadsrätten i samband med att den avyttras.Då det för dödsbodelägarna finns möjlighet att avtala om annat kan vid beräkning av bostadsrättens värde andra värderingsgrunder tillämpas. I vissa fall tas även kostnader för mäklare med vid beräkningen av bostadsrättens värde.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K20.Vänligen,