Vem ärver om inga släktingar finns?

2015-06-25 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag har förstått att jag som maka inte automatiskt äver min svärfar om min make går bort innan min svärfar. Min make har dock inga syskon eller barn. Vem ärver då? Ingen? Allmänna arvsfonden?
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,I första hand är det bröstarvingar som ärver enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) när någon avlider. Finns det inga barn, barnbarn osv. är det enligt 2 kap. 2 § ÄB arvlåtarens föräldrar som skall dela lika på arvet. Lever inte den avlidnes föräldrar är det istället den avlidnes syskon, syskonbarn som ärver. Finns inte heller föräldrar, syskon, syskonbarn är det enligt 2 kap. 3 § ÄB den avlidnes mor och farföräldrar som delar på arvet. Är mor eller farföräldrarna döda blir det istället dessas avkomlingar som ärver, alltså morbröder, mostrar, fastrar, farbröder.Kusiner har inte arvsrätt. Om din svärfar inte har några bröstarvingar och inte heller sina föräldrar eller syskon kvar i livet och även far och morföräldrarna och dessas avkomlingar är avlidna, träder allmänna arvsfonden in som arvtagare enligt 5 kap. 1 § ÄB, såvida inte ett testamente finns upprättat till förmån för annan. Vänligen

Förskott på arv fastighet

2015-06-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Pappa är inte döende men gammal. Han vill ge en gammal liten och sliten sommarstuga till sin dotter i gåva. Hon har 3 helsyskon och 2 halvsyskon (hans barn med sambo nr 2). Pappa lever ensam sedan många år. 1.) Kan han, om han vill, skriva något så att denna gåva inte räknas som förskott på arvet och vad isf? Annars är det ju onödigt att slösa tid och pengar på att överlåtelse ska ske nu (3 timmar hos jurist = 5400 kr). Om detta ändå delas på de 5 barnen vid hans bortgång. Stugan är nog inte värd mer än 100 tusen kr. 2.) Kan man inte överlåta en stuga, lagfart själva, utan jurist, om det inte är så viktigt att det blir rätt? 3.) Vad är det allvarligaste som kan hända, om man bara skriver egna papper mellan far och dotter?
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga.Ja, det går att ge bort stugan i gåva utan att det ska räknas som förskott på arv. Presumtionen är dock att en gåva av inte obetydande värde räknas som förskott på arv. Om personen dock skriver i gåvobrevet att fastigheten inte ska räknas som förskott på arv, så kommer det inte heller räknas som förskott på arv. Se Ärvdabalken (ÄB) 6:1 https://lagen.nu/1958:637.Vid överlåtelse av fastighet måste vissa formkrav följas enligt Jordbalken (JB) se 4:1 JB. Även vid gåva krävs att formkraven följs, se 4:29 JB.Det krävs ingen jurist för att upprätta en korrekt överlåtelse så länge ni följer de regler som stadgas i JB. Det är dock mycket viktigt att handlingarna är korrekta, annars är avtalet ogiltigt, se 4:1 JB. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, se 7:1 ÄB. Viktiga bestämmelser att betrakta avseende laglottsskydet är 7:3 (laglottsskydd ifall egendom testamenterats bort och bröstarvinges laglott kränks) och det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB (laglottsskydd i det fall att en gåva är att jämställa med ett testamente och laglotten kränkts). 7:3 ÄB och 7:4 ÄB kan alltså medföra en rätt för bröstarvinge att få egendom motsvarande densammes laglott.Vänligen

Klandertalan testamente

2015-06-24 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag blivit dödsbo delägare och har fått till mig en delgivning av ett testamente med alternativ att acceptera testamentet och avstå klandran eller inte. Om jag accepterar testamentet och avstår från klandran innebär det att jag utesluts ur dödsboet som arvtagare? Testamentstagare är universell testamentstagare. Innebär detta att hela kvarlåtenskapen då går till testamentstagaren och jag blir utan min del om jag accepterar testamentet?
Angelica Ahlström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.När någon har avlidit ska tillgångarna fördelas mellan dem som har rätt till arv efter den döde pga. lag eller testamente. Rätt enligt lag har en arvinge som enligt arvsordningen i Ärvdabalken (ÄB) ska ärva den avlidne, så kallad legal arvinge. Rätt till arv enligt testamente har den testamentstagare som utsetts av arvlåtaren, t.ex. en universell testamentstagare.Både arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare, se (https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Som jag har uppfattat det är du en legal arvinge och i och med det dödsbodelägare. För att arvet ska kunna fördelas enligt det testamente som finns måste testamentet vinna laga kraft och det är bland annat med anledning härrav som du som dödsbodelägare blir delgiven testamentet. Ett testamente kan vinna laga kraft på två sätt; antingen genom att det delges arvingarna och ingen klandrar det inom 6 månader, eller genom att arvingarna godkänner testamentet. Verkan av att du avstår från klandertalan är alltså att arvet kommer att fördelas i enlighet med testamentet. Om den universella testamentstagaren enligt testamentet ska få hela arvet betyder alltså det att du inte kommer att få del av arvet om du godkänner testamentet. Om du väljer att klandra testamentet krävs för bifall att det föreligger en klandergrund enligt 13 kap ÄB. Grund för klander är formfel, psykisk störning samt obehörig påverkan och motivvillfarelse, 13 kap. 1-3 §§ ÄB. Att en klandertalan bifalls innebär att testamentet ogiltigförklaras och inte kan göras gällande, antingen helt eller delvis. Att en klandertalan avslås innebär alltså att testamentet styr fördelningen av arvet.Hoppas att du är nöjd med svaret!

Får särbo bevittna testamente?

2015-06-24 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga gällande korrekt förfarande vid bevittnande av namnteckning.Min pappa dog i våras. Han har under de senaste 20 åren levt som särbo med en kvinna. De är förlovade sedan 8 år tillbaka.Är det korrekt förfarande att hon bevittnar hans namnteckning i testamentet?MVHPia Persson
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Alla personer får inte vara testamentsvittnen, jfr 10 kap. 4 § ärvdabalken (1958:637). Sambo får inte vara ett sådant vittne. Särbo är ett begrepp som inte uttrycks i juridisk mening, varför tolkningen av bestämmelsen kan bli besvärlig. Det svåra består i att se en särbo som en sambo eller en nära vän. Inget av alternativen är egentligen direkt tillämpligt. Syftet med att vissa inte får vara vittne är för att motverka jävighet, NJA II 1930 s. 198-199. Om en särbo får vara vittne kan syftet därmed motverkas. Å andra sidan ska stor försiktighet iakttas vid analogier, varför jag väljer att inte jämställa särbo med sambo.Om testamentet förordnar särbon något arv, blir det högst olämpligt om hon skulle bevittna det. Anledningen är att hon typiskt sett då har ett intresse i förordnandet att hon är jävig och därmed kan påverka testatorn på ett otillbörligt sätt. Testamentet blir i den delen ogiltigt och giltigt i övrigt, 13 kap. 1 § andra meningen ärvdabalken.Eftersom de varken var gifta eller sambor, finns i strikt juridisk mening inget hinder från att en särbo bevittnar ett testamente. Undantaget är om särbon ärver något enligt testamentet, varvid det blir ogiltigt i just den delen.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i mitt svar.Ärvdabalken.Vänligen,

Nödtestamente vid självmord

2015-06-25 i Testamente
FRÅGA |jag fick i dag ta del av ett "testamente" som min dotter upprättat samma dag som hon tog sitt eget liv. 1.5 2015. samtliga hennes tillgångar skulle fördelas mellan hennes mor(70%) samt hennes bror (30%) Det står att det är hennes önskan men det är inte bevittnat av några vittnen och enligt mitt sätt att se kan jag som fader inte godkänna detta. Jag har ju rätt till 50% av hennes tillgångar men jag tycker att det borde fördelas enligt följande: 33% till modern,33% till mig och 33% till hennes bror. Vad tycker ni? kommer jag att få rätt eller gäller verkligen detta testamente trots att det saknar vittnen och kan vara upprättat i affekt.?
Alfred Petersson |Hej, jag beklagar din förlust.För att ett testamente ska vara giltigt gäller som huvudregel att det måste bevittnas av två vittnen, se 10 kap. 1 § ärvdabalken(ÄB). Undantag från detta finns i 10 kap. 3 § ÄB. Undantaget tar sikte på den situation där testatorn befinner sig i en nödsituation eller haft sjukdom som förhindrat ett upprättande av ett riktigt testamente, s.k "nödtestamente".Frågan är om självmord räknas som en nödsituation eftersom den är framkallad av testatorn själv. Det som är avgörande är dock hur testatorn uppfattat situationen. Det finns två avgörande från Högsta domstolen som kan exemplifiera detta;NJA 1950 s. 498: Fallet rörde en person som hade haft vissa motgångar. Hen hade begått självmord och efterlämnat ett obevittnat testamente från dödsdagen. Här ansåg HD att det förelåg en nödsituation. Då testamentet hade förnuftigt innehåll som stöddes av uttalanden av den döde hade man inte heller anledning att med hänsyn till sinnesbeskaffenheten antaga testationsinhabilitet (ej möjlighet att författa). Dock avgjordes detta mål med tre justitieråd mot två (dvs två stycken höll inte med). Ett annat liknande fall är NJA 1938 s. 511. Fallet rörde en dräng som hade försummat sin deklarationsskyldighet och fått en skrivelse av landsfiskalen. Personen i fråga hängde sig och hade efterlämnat ett obevittnat testamente. HD ansåg att detta var en sådan nödsituation som jag beskrivit ovan, dock även här tre justitieråd mot två. Som du förstår är det inte helt enkelt att besvara din fråga, utan testamentets giltighet utgår från testatorns sinnesstämning och den för henne uppfattade situationen. Det är inte helt klart att testamentet behöver vara ogiltigt. Hoppas du fick ett vägledande svar på din fråga!Vänligen,

Några formkrav vid bouppteckningsförrättning

2015-06-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort och så vitt jag vet är vi fyra barn genom två olika mödrar som är dödsbodelägare (far var skild och ensamstående och mödrarna är fortfarande i livet) (släktskapsutredningen har ännu inte kommit). Jag tänkte samla ihop informationen och sammanställa bouppteckningen på skatteverkets blankett, dödsboets tillgångar är av enkelt slag, konto och fond av ringa värde. Som förrättningsmän tänkte jag ta två kollegor till hjälp.Nu till själva frågan. Hur gör vi förrättningen enklast och bäst rent praktiskt; vi är jämt fördelade mellan Kiruna och Skåne. Jag tänker att jag gör klart handlingen med bilagor och e-postar till syskon för påseende. Om de tycker att allt ser rätt ut lämnar jag vidare till mina kollegor så de kan granska. Men sedan?Jag kan ju ta fullmakter från syskonen men vill samtidigt vara säker på att de känner sig trygga, mina halvsyskon har jag just ingen relation med. Kan man göra förrättningen via telefon/Skype eller motsvarande? Finns det några formkrav på en förrättning?Tacksam för svar
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr bouppteckningen hittar du i ärvdabalken (ÄB). Den hittar du https://lagen.nu/1958:637 . Enligt ÄB 20:1 måste en bouppteckningsförrättning hållas tre månader efter dödsfallet. KallelseDet första som måste ske är att alla dödsbodelägare – dödsbodelägare är de som skall ärva din far; utifrån vad du skrivit så är det du och dina tre syskon ÄB 18:1 – kallas till bouppteckningen ÄB 20:2. Kallelse skall ske i god tid innan förrättningen. Vad detta innebär är inte tydligt fastslaget i lagen, dock bör kallelsen skickas två veckor innan förrättningen skall hållas. Förrättningen De som skall kallas till förrättningen skall även närvara vid förrättningen. Kan de inte närvara så kan bouppteckningen ändå registreras av Skatteverket om de blivit kallade – då krävs det kallelsebevis – eller om någon som närvarar har en fullmakt att företräda dem vid bouppteckningsförrättningen. Om dödsbodelägaren inte kunnat närvara så måste det styrkas att de blivit kallade ÄB 20:3 st 2. Detta kan göras på två sätt. Det första sättet är att kallelsen skickats per rekommenderat brev och att kvittot som givits på försändelsen sedan bifogas bouppteckningen. Det andra sättet är att man bifogar en av dödsbodelägaren undertecknad kallelsebekräftelse. Enligt ett ställningstagande från skatteverket så kan bouppgivaren – personen som bäst vet vad som finns i dödsboet och som skall berätta för de övriga vad som finns däri ÄB 20:6 – närvara via högtalartelefon eller liknande. Man bör kunna nyttja detta ställningstagandet för att argumentera för att registrera en bouppteckning där en dödsbodelägare närvarat via samma typ av tekniska hjälpmedel. Dina syskon bör alltså kunna närvara genom skype eller telefon. Jag vill dock höja ett varningens finger och påtala att jag inte kan garantera att detta är ett förfarande som Skatteverket skulle godkänna. Flera saker talar för att det är ett acceptabelt förfarande men jag kan inte hitta något absolut stöd i rättskällor. Ett annat sätt för dem att närvara är genom fullmakt. Du nämner att du har en – det är dock viktigt att det klart framgår att du har rätt att företräda dina syskon vid bouppteckningsförrättningen. Bouppgivaren och förrättningsmännen skall skriftligen intyga att det som står i bouppteckningen är sant ÄB 20:6. Tänk på att du som dödsbodelägare inte kan vara förrättningsman däremot kan du vara bouppgivare. Avslutningsvis måste åtminstone en av förrättningsmännen enligt praxis vara närvarande vid bouppteckningsförrättningen men den andre kan läsa igenom handlingarna i efterhand. Summering Det finns alltså vissa formkrav; huvudpunkterna är att åtminstone en förrättningsman är närvarande vid bouppteckningsförrättningen, att dödsbodelägarna är närvarande eller har kallats i god tid och att det finns en bouppgivare. Jag skulle råda dig att använda fullmakter från dina syskon. Efter detta finns det inget som hindrar dig från att låta dem vara med via skype eller högtalartelefon även om Skatteverket inte skulle komma att godkänna deras närvarande. Tänk på att det även finns vissa formkrav för vad som skall antecknas i bouppteckningen. Om du har fler funderingar rörande det eller rörande vad jag författat är du välkommen att höra av dig eller titta i Skatteverkets broschyr SKV 461. Bästa hälsningar

Gåva till barnbarn

2015-06-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Gåva eller förtida arv?Min bror, med barn, har inte haft någon kontakt med vår mamma sedan barnsben.Jag och mina barn har alltid umgåtts och hjälpt mamma på olika sätt. Vi har nog träffats ca 5 tim/vecka.Mina barn har alltid fått födelse- och julklappspengar, ca 1000:-/barn och år. Dessutom har hon "petat" till dem lite pengar då och då (inga stora summor). Jag tror inte att mina brorsbarn har fått några pengar av mamma.Nu har min mamma avlidit och det är dags för arvskifte. Räknas dessa pengar som förtida arv eller bara som gåva?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det finns olika bestämmelser om förskott på arv vad gäller bröstarvingar och andra arvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens barn. I ditt fall är din mor arvlåtare till dig, men inte till dina barn (hennes barnbarn). Förskott på arv kan inte endast komma i fråga vad gäller bröstarvingar, utan även gåvor till andra arvingar kan utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Beträffande bröstarvingar är presumtionen att en gåva till dem är ett förskott på arv, medan det motsatta gäller för andra arvingar. Det vill säga är utgångspunkten att en gåva till en annan arvinge endast betraktas som en gåva och inte som ett förskott på arv. Denna utgångspunkt kan brytas om gåvogivaren tydligt avgivit en avsikt att gåva ska ses som förskott på arv eller det av omständigheterna framgår att så är fallet.Gåvorna från din mor till dina barn ska sålunda inte ses som förskott på arv (om inte hon bestämt annat). I undantagsfall kan gåvorna avräknas på ditt arv, men då krävs det att gåvorna egentligen var till för dig. Det är inget i ditt fall som tyder på att så skulle vara fallet här. Slutligen så ska pengarna som huvudregel räknas som gåva.Vänliga hälsningar,

Vad kommer ingå i kvarlåtenskapen?

2015-06-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Min mormor gav bort sin lägenhet till sin son 1997.2003 dog min morbror och testamenterade allt till mig, inklusive lägenheten han fick 1997.I mars i år (2015) dog min mormor, hon testamenterade allt hon kunde till mig, dvs. 50%, resten kommer gå till dottern, dvs. min mor.Vad gäller för denna lägenhet? Den har varit "min" sedan 2003 då jag ärvde den av min morbror, är den nu helt plötsligt inblandad i arvet efter mormor eller inte?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!(Jag utgår i detta svar från att din morbror själv inte hade några bröstarvingar, alltså biologiska eller adopterade barn.) Eftersom din morbror fick lägenheten genom gåva är han helt fri att testamentera den till vem han vill. Lägenheten är inte längre en del av din mormors kvarlåtenskap och kommer därför inte att blandas in i arvsskiftet efter henne, 9:1 Ärvdabalk. Det kan hända att man kommer bedöma din mormors gåva till din morbror som ett förskott på arv. I ärvdabalken går man efter ett antagande om att föräldrar vill att sina barn skall få lika stor andel av sitt arv när de dör, därför presumeras gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv 6:1 ÄrvdB. Detta behöver dock inte påverka dig. Hade din bror levt när din mormor dog hade man räknat bort lägenheten från arvet som han och din mamma skulle ärva, 7:2 ÄrvdB. Vilket hade inneburit att din mamma vid själva arvskiftet fått lite mer så att det skall bli ”lika”. Men nu när din morbror redan gått bort kommer din mamma ärva allt från din mormor och någon avräkning behövs därför inte göras. Hoppas detta har gett dig svar på din fråga.Med vänlig hälsning