Förskott på arv, lån till bröstarvinge, bouppteckning

2015-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor o far lånade ut ca 400000 kr till min bror när han skulle öppna eget företag för ett år sedan. Min mamma har bara en liten papperslapp med det på sitt skrivbord, inga juridiska underskrifter eller så. Min far dog för några veckor sedan. om min mor skulle gå bort nu, räknas hans skuld av på arvet? vi är fem helsyskon. Måste hans lån bevittnas av någon annan för att det ska gälla? Kan tillägga att han har företaget ihop med en ganska skum person som inte hade något att lägga in.Min mamma ska nu göra en boupptäckning som denna bror säger att hans revisor ska göra för att det blir billigare för henne. Jag tycker det känns lurt och konstigt alltihop. Mvh
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Vad gäller lånet så finns inga särskilda formkrav för utformandet, så det krävs inget bevittnande eller något särskilt rent juridiskt för att det ska vara giltigt. Däremot kan det givetvis vara lättare att bevisa att det finns en fordran och en skuld om det finns ett ordentligt skuldebrev eller liknande. Men så länge det inte finns någon tvist så räcker en papperslapp eller till och med muntligt löfte om återbetalning bra. När det gäller vad som händer med din brors skuld om din mamma dör så ja den räknas av på arvet, alternativt får din bror betala in skulden till dödsboet och sen ärva "sin del" av pengarna. Om din brors del av arvet skulle överstiga skulden blir det dock enklare att räkna av den. Enligt Ärvdabalken 6 kap. 1 § så är huvudregeln att allt en förälder ger till sitt/sina barn (bröstarvingar) räknas som förskott på arv om det inte uttryckligen framgår att det inte ska ses som förskott. Enligt samma paragraf så ska förskott på arv räknas av. Så t ex penninggåvor till barn räknas som huvudregel som förskott på arv. Vill man inte att det ska ses som det måste det anges i gåvobrev eller liknande. Så även om det inte skulle vara så att det går att bevisa att det var ett lån, så innebär det ändå att det ska räknas av som förskott på arv.Vad gäller bouppteckningen och revisorn så om du eller din mamma känner sig tveksam tycker jag att ni ska ta hjälp av en jurist. Via Lawlines sponsorer och samarbetspartners kan du hitta en jurist nära dig som passar det du söker, t ex Familjens Jurist. Här kan du se Lawlines partners. Vänligen,

Tolkning av testamente

2015-04-29 i Testamente
FRÅGA |Hej! JÄTTETACK om ni försöker tolka ett citat ur ett inbördes testamente: "... skall efter bådas vår död vår egendom delas lika mellan våra syskon och våra syskonbarn, således 1/2 till M:s efterarvingar och 1/2 till R:s efterarvingar ..." . M o R gifta, inga barn, inga andra efterarvingar än syskon o syskonbarn i båda grenar. R avled först . R kände väl till den s.k. legala arvsordningen. Är den mest sannolika tolkningen att arvet INOM SAMMA GREN ska delas i lika delar mellan syskon och syskonbarn? Yngsta syskonbarn var då 27 år. Muntligt hade R klart uttryckt vilja för 'likadelning' inom samma gren.
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Enligt den legala arvsordningen ärver först och främst den efterlevande maken vilket innebär, såvida inte särkullbarn finns, att gemensamma bröstarvingar får vänta på sitt arv tills bägge föräldrarna avlidit. De får då en rätt till s k efterarv efter den först avlidne maken. Enligt lag innebär det att bröstarvingar får dela lika på arvet efter sina föräldrar (se 2 kap 1 § ärvdabalken, ÄB). Finns inte barn tar föräldrarna hälften var. Är inte heller dessa i livet ärver syskonen. I avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar (dvs. syskonbarn), och där tar var gren lika lott (se 2 kap. 2 § ÄB). Det innebär således att lever samtliga syskon kommer också hela arvet att delas mellan dessa; syskonbarn kommer då inte ärva alls. I det här fallet avled R först varför hela arvet tillkommer M i första hand och resterande arvingar får vänta tills även M avlidit. Därefter kommer hälftendelning ske mellan M:s syskon och R:s syskon.Enligt testamentet framgår att egendomen ska "delas lika mellan våra syskon och syskonbarn". En möjlig tolkning vore att varje gren tar lika lott. Det framgår inte av frågan att något syskon skulle ha avlidit. I praktiken skulle en likadelning mellan grenarna innebära att varje syskon och dennes barn får lika stor del av det totala arvet (under förutsättning av M:s syskon får 1/2 arvet och R:s syskon den andra halvan). Säg att det finns två syskon varav det ena har två barn och det andra ett. Då kommer 1/2 arvet gå till det ena syskonet och dennes två barn (som får dela på den halvan) och den andra halvan att gå till det andra syskonet och dennes barn. Då har en likadelning inom samma gren uppnåtts. Tittar man däremot enbart på testamentets ordalydelse verkar det gå att utläsa att en likadelning önskas ske mellan syskon och syskonbarn, dvs. att syskon och syskonbarnen var och en får lika stor del av arvet, oberoende av antal barn som respektive syskon har. När det gäller tolkning av testamente ska först och främst den avlidnes vilja tillmätas betydelse (viljeprincipen), såvitt inte syftet/övriga omständigheter tyder på att annat får anses följa av testamentet (se 11 kap. 1 § ÄB). I övrigt har vissa regler utarbetats i praxis kring hur tolkning får göras om viljan inte går att utröna. En sådan regel är t ex att luckor normalt fylls ut med den legala arvsordningen. Av frågan framgår dels att R mycket väl kände till den legala arvsordningen (se ovan) samt att R muntligen framhävt att han velat åstadkomma likadelning inom samma gren. Att R kände till den legala arvsordningen har ingen direkt betydelse i valet mellan de två tolkningarna ovan - ingen av dem stämmer ju överens med lagens arvsfördelning. Testators vilja är det som först och främst ska ges företräde vilket innebär att om R muntligen framhävt att likadelning inom samma gren varit avsikten med testamentet ska också den tolkningen göras. En annan sak är att ett sådant uttalande kan vara svårt att bevisa. Tolkningsreglerna är inte klara i fallet och det är svårt att säga exakt vilken tolkning som bör ges företräde. Ett tips kan därför vara att ni tar kontakt med en jurist (vilket enkelt kan göras här). I första hand ska dock den avlidnes vilja utrönas och ges betydelse varför mer talar för en likadelning inom samma gren i det här fallet då R uttryckt en sådan önskan. Det är dock viktigt att komma ihåg att även M står bakom testamentet varför dennes vilja även bör tillmätas betydelse.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, tveka annars inte att höra av dig med ytterligare en fråga!Vänliga hälsningar,

Arvsavstående betydelsen av fri förfoganderätt

2015-04-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma har precis gått bort och nu står vi inför att skriva på bouppteckningen som hennes make har upprättat (inte vår pappa alltså).I den ingår ett testamente som innebär att maken sitter kvar i "orubbat bo". Jag och min syster är införstådda med att gå med på detta. Detta innebär att vi väntar med vår laglott tills maken gått bort. Nu till frågan: Vad kan vi göra för att han, tex om vi skulle bli ovänner med maken, inte skänker bort alla pengar, alternativt överlåter dem till någon annan? Kan vi lägga till något i texten som reglerar detta iom att vi skriver under arvsavståendet?
Eric Brinck |Hej!Tack för din fråga, jag ska föröka besvara den så gott jag kan!Den del din mamma lämnar efter sig ärver hennes make med fri förfoganderätt när ni går med på detta. Det är viktigt att ni påpekar att ni endast avstår från att ta ut er laglott nu och att ni inte avsäger er arvet. Avsäger ni arvet så ärver istället den efterlevande maken med full äganderätt. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att vid full äganderätt kan den efterlevande maken testamentera bort hela förmögenheten och ni har inte heller något företräde framför den efterlevandes makes (eventuella) bröstarvingar. Fri förfoganderätt stadgas i 3:2 Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. Tyvärr finns inga begränsningar i den fria förfoganderätten förutom att efterlevande make ej får testamentera bort egendomen, 3:2 ÄB. Ni kan därför inte skriva in att denne inte får ge bort pengarna etc. Däremot finns en skyddande regel i 3:3 ÄB som anger att om efterlevande make väsentligen har minskat boets behållning och genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. 3:3 2 stycket ÄB anger att om vederlag inte kan utgå ska gåvan gå åter om tredje man insåg eller bode insett att gåvan var arvingarnas pengar.3:3 ÄB tar dock inte sikte på om efterlevande make har levt för en oskäligt hög kostnad eller av ren försumlighet minskat boets värde, tex genom att göra en dålig affär på aktier eller liknande täcks alltså inte av 3:3 och ni förlorar då pengar. Det är endast gåvor eller liknande handlingar som kan gå åter, och praxis har även visat att det endast är gåvor i livets slutskede som omfattas.Jag hoppas det var svar nog på din fråga!Vänliga hälsningar

Endast dödsbodelägare ska delta vid bouppteckning

2015-04-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, en släkting har gått bort och jag undrar vilka som måste komma på bouppteckningen?? Mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Vid dödsfall upprättas ett dödsbo som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet förvaltas av de som är dödsbodelägare. Dödsbodelägare är den avlidnas arvingar och universella testamentstagare samt i vissa fall efterlevande make eller sambo. Vid bouppteckningen ska de som är dödsbodelägare delta. Utan att veta närmare vilken släkting det rör sig om kan jag inte svara på om just du måste delta vid bouppteckningen.

Särkullbarns arvsrätt

2015-04-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag och min man funderar på att köpa hus (min mormors hus) Vi har ett gemensamt barn och han har ett barn ifrån tidigare förhållande. Vi är gifta. Hur fungerar det med huset ifall om min man går bort. Kan hans tidigare barn kräva mig på pengar (sitt arv) och hur räknar man det? På vad huset är värt eller vad vi köpte det för? Vill ju kunna bo kvar i mitt släkhus. Vad är bästa lösningen? Hur gör man? Hur delar barnen? Och jag då?
Eric Brinck |HejTack för din fråga jag ska försöka besvara den så gott jag kan!Då en person avlider ärver dennes bröstarvingar hela kvarlåtenskapen. Arvlåtarens barn ärver lika stor del (arvslotten), se 2 kap 1 § Ärvdabalken som du hittar här. Om arvlåtaren var gift vid sin död, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Om den först avlidna maken har särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnen kan dock välja att avstå denna rätt till förmån för efterlevande make. Särkullbarnen har sedan rätt till efterarv, 3 kap 1,2 och 9 §§ ÄB.Om din make dör ärver alltså hans två barn (ert gemensamma och hans särkullbarn) hela hans kvarlåtenskap med 50% vardera, förutsatt att inget testamente finns. Den del som tillfaller ert gemensamma barn tillfaller automatiskt dig, men den del som tillfaller din makes särkullbarn kan alltså komma att tillfalla särkullbarnet om denne kräver ut sin arvslott. Denna del behöver däremot inte vara ert gemensamma hus, utan du kan köpa ut särkullbarnet med annan egendom. Kvarlåtenskapen räknas på marknadsvärdet, dvs din makes del i huset är marknadsvärdet på huset den dagen han dör. Hans särkullbarn har alltså rätt till 25% av husets värde och du har rätt till 50+25 % av husets marknadsvärde. Om marknadsvärdet är 1 000 000 för huset och din make har ytterligare 1 000 000 i tex kontanta medel på ett bankkonto så är särkullbarnets del av kvarlåtenskapen 750 000 (250' för huset och 500' kontanta medel). Om särkullbarnet sedan får summan i kontanta medel, fastigheter eller lösa saker spelar ingen roll. Hoppas det var svar nog på din fråga!Vänliga hälsningar

Arvsordning

2015-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Min mamma fick en son på 50-talet med en man som sedan försvann ur bilden. Sonen dog 2002 och då ärvde både min mamma och sonens biologiska pappa honom. Nu har vi precis fått höra av min mammas banktjänsteman att om min mamma går bort, kommer den biologiska pappan ha rätt att ärva henne. Stämmer det verkligen? Min mamma är gift sedan 50 år med min pappa och de har två gemensamma barn tillsammans. Den biologiska pappan har aldrig bidragit med någonting, varken finansiellt eller emotionellt. Detta kan väl inte stämma? De var aldrig gifta eller sambos.
Eric Brinck |Hej!Tack för din fråga jag ska försöka besvara den så gott jag kan!Huvudregeln när det kommer till arv är att bröstarvingarna ärver, detta stadgas i 1:2 Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. När er halvbror dog antar jag att den inte hade några bröstarvingar därför ärvde er mamma halva hans kvarlåtenskap, detta i överensstämmelse med 2:2 ÄB. Om inte er mamma hade varit i livet när er halvbror dog hade ni ärvt den delen av kvarlåtenskapen som nu tillföll er mamma, 2:2 2 st ÄB. Redan då skulle alltså ni ha ärvt halva kvarlåtenskapen (som tillföll er mamma) och er halvbrors pappa skulle ärvt den andra halvan, han skulle därefter ha varit helt borta ur bilden. Nu har er mamma ärvt den delen istället eftersom hon var i livet. När er mamma dör är ni hennes bröstarvingar och ärver hela kvarlåtenskapen från henne (om inget testamente eller andra särkullbarn finns) detta stadgas i 1:2 ÄB. Din bankman har alltså helt fel när han säger så, er halvbrors pappa är helt ute ur bilden och ni kommer ärva allt, inklusive den delen från er halvbror när er mamma dör. Vänliga hälsningar

Efterarv till syskon och syskonbarn

2015-04-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Kort fråga:Då det gäller efterarvingar i ena grenen (av 2 grenar) i form av 3 syskon o ett antal syskonbarn, så gäller sannolikt att 3 syskon först får var sid del,dvs. ( 1/3). Syskonen kallas A, B och C . Om A har 5 barn så får väl varje barn sedan 1/5 av A :s andel osv. Är det så i samtliga liknande fall,oavsett ålder på syskonbarn? Om syskonbarnen är i åldrar 46 --72 år, dvs. ej minderåriga, tillämpas ovan nämnda fördelning ändå MED HUNDRA PROCENT STRINGENS, dvs. blir arvsfördelningen ALLTID som ovan beskrivit,trots att alla syskonbarnen i båda grenar är 46 år eller äldre? STORT TACK för SNABBT svar. Ett arvskifte är nära förestående.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga, Enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken har vid den efterlevande makens död, bröstarvingar till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling rätt till efterarv. Finns inte bröstarvingar blir föräldrar efterarvingar. Skulle inte föräldrarna vara i livet kommer istället syskon bli aktuella som efterarvingar och skulle något syskon avlidit träder dennes barn in som efterarvingar. Om man exempelvis kommer fram till att efterarvet till den först avlidne makens arvingar utgör 1 500 000 kr skall, då föräldrar ej finns, syskonen dela på denna summa. Om det då finns tre syskon kommer varje syskon ta lika stor del, alltså 500 000 kr var. Om nu ett av syskonen har avlidit, men denne i sin tur har fem barn, kommer dessa barn ta lika lott oavsett ålder. De fem barnen till det avlidna syskonet skulle då i exemplet få 100 000 kr var. Vänligen

Gåva av efterlevande make

2015-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |min pappa vill ge mig 1/3 av sitt aktiekapital som kompensation för att min systers barn ska få ta över hans fastighet när han dör, (min syster är död) så att arvet efter honom ska bli mer rättvist.Vi är bara två syskon och mamma lever inte. Kan pappa ge mig detta utan att han behöver skriva nånting om gåvan i sitt testamente. Det finns ett testamente som gäller endast övertagande av fastigheten. Jag och min syster var helt överens om allt detta, men nu finns en oro att min systers barn inte kommer att acceptera detta. Visst har pappa rätt att ge bort hälften av sitt kapital till vem han vill utan att nån kan motsätta sig detta.
Mattias Karlsson |Hej, och tack för din fråga!Det kan tyvärr uppstå en del problem vid gåva som det gäller att ta i beaktning. Din pappa kan inneha egendom med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte får förfoga över egendomen precis hur han vill. Dels kan det tänkas att din systers barn ska ha rätt till efterarv efter din mor, varför en gåva till dig av din far kan innebära att Du blir återbetalningsskyldig för gåvan enligt 3 kap 3 § Ärvdabalken. Där anges att om den efterlevande maken orsakat väsentlig minskning av sin egendom, vilket anses vara en minskning om ungefär 1/4, kan de efterarvsberättigade ha rätt att ta del av egendom från din lott. För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs dock att gåvan skett under gåvogivarens senaste fem levnadsår. Vidare kommer, ifall inget anges vid gåvogivandet, gåvan att ses som ett förskott av arv enligt 6 kap 1 § Ärvdabalken. Det är därför mycket viktigt att det anges i testamentet, gåvobrevet eller på annat sätt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv eftersom det annars skulle innebära att din lott vid fördelningen kommer minska. Med vänlig hälsning,