Vad händer vid en makes död när det finns enskild egendom och särkullbarn?

2017-06-20 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, Jag har ett par frågor om vad som gäller vid arvsskifte och äktenskapsförord. Jag och min fru har ett äktenskapsförord där en fastighet och ett par fonder inklusive avkasning från dessa står som min enskilda egendom vid en ev. skiljsmässa. Min fru har en son från ett tidigare förhållande men vi har inga barn ihop. Jag har ett halvsyskon på min fars sida. Mina frågor är följande:1.Om min fru skulle avlida före mig, gäller äktenskapsförordet fortfarande då? Har läst att hennes son har rätt till att få ut sitt arv direkt så jag undrar om man tar hänsyn till eskild egendom genom äktenskapsförord innan det. 2. Vem ärver sedan från mig om jag inte har något testamente, min styvson eller min halvsyster?3. Om jag avlider före min fru ärver hon allt från mig då inklusive den enskilda egendom som äktenskapsförorder tar upp eller har min halvsyster någon rätt till detta?4. Vad händer om vi säljer den fastighet som innefattas av äktenskapsförordet och till det lägger gemensamma medel för att köpa en ny dyrare fastighet? Innefattar äktenskapsförordet fortfarande den del av den nya fastigheten som betalades av försäljningen av den gamla?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag kommer hänvisa till äktenskapsbalken och ärvdabalken i mitt svar, du hittar dem här och här. 1. Vid din frus död kommer hänsyn tas till ert äktenskapsförord vid bodelningenSkulle din fru avlida ska det först ske en bodelning mellan er. Här kommer hänsyn tas till ert äktenskapsförord. Det som är din enskilda egendom kommer inte att ingå i bodelningen. Allt giftorättsgods fördelas lika mellan er och din frus hälft tillsammans med hennes eventuella enskilda egendom blir hennes kvarlåtenskap. Din enskilda egendom kommer alltså inte att hamna i kvarlåtenskapen. (9 kap 1 §, 10 kap 1 § och 7 kap 2 § p. 1 äktenskapsbalken)Precis som du skriver har hennes son rätt att få ut sitt arv direkt eftersom det inte är ert gemensamma barn. För att du ska få ta del av arvet krävs att sonen avstår från hela eller en del av sitt arv och låter dig få det istället. Viktigt att påpeka här är att sonen får en så kallas efterarvsrätt på det han avstår till förmån för dig. Detta innebär att han har rätt till en viss del av din kvarlåtenskap när du sedan avlider. Sonen måste avstå en del av sitt arv om det skulle vara så att du efter bodelningen totalt sett inte har mer än 4 prisbasbelopp, dvs 179 200 kr (2017). Med tanke på att du har en fastighet som enskild egendom samt får en del av giftorättsgodset, kommer sonen inte behöva avstå en del av sitt arv för att du ska få 179 200 kr. (3 kap 1 och 9 §§ ärvdabalken)2. Ditt halvsyskon ärver digNär du sedan avlider kommer din kvarlåtenskap i första hand ärver dina egna barn, i andra hand dina föräldrar och i tredje hand dina syskon samt halvsyskon. Det verkar som att båda dina föräldrar är avlidna och att du inte har några helsyskon. Hela din kvarlåtenskap kommer därför att tillfalla ditt halvsyskon, så länge du inte har ett testamente som säger något annat. (2 kap 1, 2 och 3 §§ ärvdabalken)3. Din fru ärver hela din kvarlåtenskap, ditt halvsyskon får efterarvsrättSkulle du avlida först kommer din fru att ärva hela din kvarlåtenskap, dvs även din enskilda egendom. När din fru sedan avlider ska en viss del av hennes kvarlåtenskap tillfalla ditt halvsyskon (eller dennes barn om ditt också ditt halvsyskon avlidit). Detta kallas för efterarvsrätt. Din fru kan inte testamentera bort den egendom som ditt halvsyskon har rätt till. För att ditt halvsyskon ska kunna ärva dig direkt krävs ett testamente. (3 kap 1 och 2 §§ ärvdabalken)4. En del av den nya fastigheten blir enskild egendomEgendom som ersätter egendom som var enskild ska också anses vara enskild. Den del av nya fastigheten som betalades med pengarna från den gamla fastigheten kommer alltså att vara enskild. Resterande del är giftorättsgods som ska delas lika vid en bodelning på grund av skilsmässa eller dödsfall. (7 kap 2 § p. 6 äktenskapsbalken) Hoppas du har fått svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att återkomma! Vill du ha hjälp med att exempelvis skriva ett testamente rekommenderar jag att du kontaktar Lawline Juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Efterarv när all egendom är enskild egendom

2017-06-11 i Enskild egendom
FRÅGA |Min mamma dog och jag är ett ensambarn särkullebarn. Tillägg är också att jag och hennes man inte tycker om varandra. Dom var gifta i 20 år. Hennes man har mycket tillgångar men allt är skrivet som enskild egendom. Äktenskapsförord finns där han bor kvar i orubbatbo och huset som dom bor/bodde i är också hans enskild egendom. Alltså så på papper hade min mor ingenting. Nu har jag hört att lösöre kan räknas med i bouppteckning. Hur värderar man det? Det är ett radhus på ca 150 kvm med 3 sovrum. Bil finns också. Det är ett vanligt hem med både gammalt o nytt. Vill gärna ha lite på fötterna innan bouppteckning då hennes man har anlitat en advokat som han dessutom känner. Och en boupptäckningsman som är hans granne. Vill inte bli lurad på något jag har rätt till. Själv har jag inte råd med en advokat om det inte visar sig att jag kan få loss pengar av arvet. Tacksam för svar
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Utifrån det du skriver uppfattar jag det som att din mor och hennes man upprättat ett äktenskapsförord. Är äktenskapsförordet upprättat enligt formkraven i äktenskapsbalken 7 kap. 3 §, är det giltigt. Vid ett dödsfall inom ett äktenskap sker en bodelning innan arvsskifte sker. Är all egendom inom äktenskapet enskild egendom kommer ingen likadelning av makarnas gemensamma egendom ske vid bodelningen. Istället kommer all egendom som går att härröra till mannen disponeras honom medan den egendom som anses härröra från din mor disponeras moderns dödsbo. Egendomen i dödsboet är den egendom som ska fördelas mellan arvingarna vid arvsskiftet. Som barn till den avlidne har du bäst rätt till egendomen i dödsboet. Även om äktenskapsförordet inte skulle vara giltigt har det efterlevande maken rätt att begära att bodelningen sker efter principen att var och en äger sitt dvs. som om all egendom som ingått i parets hem varit enskild egendom, se äktenskapsbalken 12 kap. 2 §. Lösöre värderas efter gällande marknadsvärde med avdrag för ålder och bruk. Om t.ex. värdet på en bil ska beräknas utgår man från bilens inköpspris och gör avdrag för slitage. Sammanfattningsvis ska värdet på lösöret korrespondera med vad det kostar att köpa en likvärdig vara i samma skick ute på marknaden. Om du är det enda barnet till din mor och arvsskiftet ska ske utifrån att all egendom i boet varit makarnas enskilda egendom, kommer du ärva all egendom som efter bodelningen tilldelats din moders dödsbo. Denna egendom utgör din moders kvarlåtenskap. Som särkullsbarn kan du välja att antingen ärva denna egendom direkt eller vänta till din mors mans bortgång. Väntar du, kommer kvarlåtenskapen tilldelas din mors man med fri förfoganderätt. Det innebär att mannen kommer förvalta egendomen under sin livstid för din räkning. En sådan förvaltning kan både vara till din fördel och nackdel. Vid mannens död har du ur dennes kvarlåtenskap rätt att ärva den kvotdel av mannens förmögenhet som anses härstamma ur det arvsskifte som skedde vid din moders död. Hur ett sådant efterarv går till redovisas bäst med ett exempel (se även ärvdabalken 3 kap. 2 §): Anta att kvarlåtenskapen efter din mor uppgår till en förmögenhet på 100 000 kr. Mannens förmögenhet efter bodelningen uppgår till 1000 000 kr. Mannen ärver 100 000 kr med fri förfoganderätt. 1000 000 kr + 100 000 kr = 1100 000 kr, denna summa är mannens totala förmögenhet efter arvsskiftet. 100 000 kr utgör ca 9 % av mannens totala förmögenhet efter arvsskiftet. När mannen dör har dennes förmögenhet ökat från 1100 000 kr till 2000 000 kr. Som särkullsbarn till din mor har du nu rätt att ärva 9 % av 2000 000 kr i efterarv från din mor. När mannen dör skulle dock hans förmögenhet likväl ha kunnat minskat till 500 000 kr. Oaktat att mannens förmögenhet minskat har du fortfarande inte rätt till mer än 9 % av mannens totala förmögenhet dvs. 9 % av 500 000 kr. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Bygga hus med enskild egendom

2017-05-31 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag har fått en summa som enskild gåva från min mor. Dessa pengar har jag investerat så att de idag är värda mycket mer än den ursprungliga summan. Jag är gift och vi ska nu tillammans bygga ett bostadshus och jag undrar vad som gäller om jag använder dessa pengar dvs gåvan från min mor. Är det den ursprungliga summan eller räknas även värdeökningen (som idag är tillgängliga kontanter) på gåvan som min enskilda egendom och är det i så fall något som måste dokumenteras i ett testamente? Det är viktigt för mig att om jag avlider så ska min enskilda gåva gå till våra biologiska barn, vad händer om jag investerat detta i huset?
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Gåvor med förbehåll om att egendomen som överlåts ska vara enskild blir enskild egendom enligt 7:2 p 1 äktenskapsbalken (ÄktB). Om egendomen används blir även det som träder i stället för den enskilda egendomen att se som enskild egendom, 7:2 p 6 ÄktB. Dina aktier är alltså enskild egendom och värdeökningen ändrar inte det förhållandet.Utgångspunkten när ni bygger ett hus tillsammans och ditt tillskott görs med enskild egendom är således att din del av fastigheten blir enskild egendom. Det bekräftas också av rättsfallet NJA 1995 s 577. Det ska dock uppmärksammas att viss särskiljning av pengarna kan krävas. Om din enskilda egendom sammanblandas med din makes egendom kan den tappa sin karaktär av att vara enskild. Det följer av rättsfallet NJA 1992 s 773. Det är normalt tillräckligt att du håller dina pengar på ett särskilt konto för att medlen ska vara erforderligt särskiljda. Om inget testamente skrivs ärver den efterlevande maken normalt allting efter den först avlidne, 3:1 ärvdabalken (ÄB). Särkullbarn kan dock få ut sin del av arvet direkt. Efterlevande makes arvsrätt gäller även enskild egendom. Den efterlevande maken ärver dock enskild egendom med fri förfoganderätt, vilket tex innebär att den efterlevande inte kan testamentera bort sådan egendom själv. När den andra maken maken dör får arvingarna efter den första maken efterarv, dvs det som är kvar av det som den efterlevande maken ärvde vid det första dödsfallet. Vill du att dina barn ska ärva din andel av fastigheten och inte din make krävs det därför att du skriver ett testamente.

Enskild egendom

2017-05-31 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej ! Min mor är dement och sjuk. Min syster har också drabbats av demenssjukdom och lever med sin äkta man under kaotiska förhållanden. År efter år går trots att de inte Är lyckligs och inte har några gemensamma intressen. De har knaper ekonomi och jag misstänker att min svåger helt enkelt väntar ut arvet efter vår mor som är god för flera miljoner . Min fråga är således, om arvet faller ut, har han rätt till hälften av min systers egendom med tanke på att hon dels är dement och att vår mors önskan i testamentet, som skrevs när hon var frisk, är att hon ska ärva som enskild egendom . Tacksam för svar
Christina Bengtsdotter |Hej Eva!När någon avlider sker den administrativa processen i två steg. Det första steget kallas bodelning och där blir enskild egendom avgörande. Det som händer är att alla tillgångar och skulder som finns radas upp och värderas, även den efterlevande makens. Därefter läggs enskild egendom "på sidan" av det som ska delas mellan makarna, det som är kvar och ska delas mellan dem kallas giftorättsgods. Detta delas på hälften och var maka/make får var sin hälft. Din syster kommer sedan i sin "påse" ha hälften av giftorättsgodset (tillgångar minus skulder), samt sin enskilda egendom. Om till exempel din syster då har skrivit testamente själv att hennes kvarlåtenskap ska fördelas till någon annan än maken är det detta som då testamentet kommer aktualiseras på (vid arvskiftet). Eftersom din syster är gift ärver maken detta ändå om det inte finns något testamente som säger att din systers tillgångar och skulder ska gå till någon annan. Om de har gemensamma barn har dessa vad som kallas efterarvsrätt i din systers egendom, men är det gemensamma barn och inget testamente finns måste de vänta tills även din svåger är avliden. Finns barn men dessa inte också är barn till efterlevande maken, är de vad som kallas särkullbarn. De har då rätt att få ut sitt arv direkt och det arvet är vad som hamnat i din systers "påse". Finns inget testamente går hela din systers påse till hennes barn om de är särkullbarn (både giftorättsgodset och enskild egendom). För att sammanfatta så hamnar arvet hos maken om inte din syster skrivit ett testamente eller om hon har särkullsbarn. Med vänliga hälsningar

Make ger bort egendom till maka under livstiden, kan arvinge på något sätt hindra det?

2017-06-19 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej och tack för en underbar sida.Fråga: kan en far skänka sin egendom och ekonomisk kapital till sin hustru som gåva för att undgå att betala för mig? Jag är ett sk särkullsbarn, jag har sökt information om detta.Min far skrev över allt sitt på sin hustru för 50 år sedan, nu har han gått vidare till änglarna.Hans tillgångar enl skattemyndigheten 2017 = 0 kronor, hans fru 5 miljoner.Han har 2 barn med henne, jag är särkullsbarn född 9 månader före hennes äldste son.Hur ska jag kunna kräva min laglott????
Jonas P. Lind |Hej och tack själv för att du väljer att använda dig av Lawline när du har funderingar gällande juridiska frågor! Tråkigt att höra att du hamnat i en så tråkig situation. Och jag beklagar att jag tyvärr inte har en bra lösning för dig som kan hjälpa dig särskilt mycket. Sammanfattat svar: Ja, en far kan skänka bort alla sina tillgångar till sin hustru om det sker på rätt sätt genom att gåvorna registreras hos skatteverket. Så verkar ha skett. Att försöka ogiltigförklara gåvan genom att hävda att registrering inte skett och liknande är ju möjligt om det är så att registrering saknas. Men det är ju inget jag riktigt kan ta ställning till. Det finns tyvärr väldigt små möjligheter för dig att kräva din laglott enligt ärvdabalken 7:4. Mycket eftersom gåvan gavs för så länge sedan, det krävs egentligen att gåvan ges relativt nära inpå döden för att paragrafen ska vara tillämplig och därigenom ge dig rätt till laglott. Din bästa chans är tyvärr att du genom diplomati försöker kräva kvinnan på ett rimligt belopp och hävda att du ska väcka talan enligt 7:4 om hon inte frivilligt ger dig en del av det arv du egentligen ska ha rätt till. Det är tyvärr större chans att hon frivilligt ger dig pengar på det sättet än att domstolen senare faktiskt beslutar till din fördel eftersom hon kanske tolkar paragrafen som att du faktiskt har juridiken på din sida även om så inte riktigt är fallet. Det är ju även möjligt att försöka väcka talan mot henne enligt ärvdabalken 7:4. Det skulle dock förmodligen mest kosta dig rättegångskostnader och inte ge något arv tyvärr. Utredning: Svaret på din fråga finner vi i äktenskapsbalken som reglerar bland annat makars möjlighet att ge varandra gåvor, samt deras ekonomiska förehavanden dem emellan. Därutöver så regleras laglott och arvsrätt i Ärvdabalken. Det som din fråga kokar ner till är egentligen om det finns någon möjlighet att jämka gåvan som din far verkar ha gett till hustrun. Samt om det finns någon möjlighet i ärvdabalken att få rätt till laglott trots gåvan. Kan en make ge all egendom till sin maka och därefter inte ha någon egendom alls? I Äktenskapsbalken 7:1 konstateras det kort att huvudregeln är att egendom som make och maka äger är ”giftorättsgods”. Det finns egentligen ingen delad ekonomi för makar, men giftorättsgods är sådant som en make äger och när äktenskapet upphör (antingen genom äktenskapsskillnad eller att någon make dör) så ska giftorättsgodset delas lika. Det finns även enskild egendom. Det är egendom som inte är giftorättsgods och denna ska alltså inte delas. För att egendom i ett äktenskap ska vara enskild egendom så krävs det att man på något sätt offentliggjort att egendomen är enskild. Äktenskapsbalken 7:2. Kort sagt så innebär det äktenskapsförord eller att maken fått en gåva eller egendom testamenterad med villkor. Villkor innebär exempelvis att det i testamentet står att egendomen skall vara mottagarens enskilda. Avkastning av enskild egendom kan också vara enskild. Men då krävs det att det framgår i villkoren, annars är avkastning giftorättsgods. Ett exempel kan vara att din far gav hustrun alla sina aktier. Aktierna är då enskild egendom hos henne om det framgår av äktenskapsförordet. Däremot kommer utdelning från aktierna att bli giftorättsgods. Det framgår av äktenskapsbalken 7:2 stycke 2. Om det däremot är så att det står i äktenskapsförordet att även avkastning skall vara enskild egendom så skulle utdelning på aktierna även den bli enskild egendom hos hustrun. Som jag förstår det så verkar det finnas ett äktenskapsförord eftersom han skrev över allt på henne? Eventuellt kan ”avkastning” som nämns ovan bli giftorättsgods och då något som du ska ha rätt att ärva. Det kan också vara så att egendom som tillkommit efter äktenskapsförordet är giftorättsgods som du egentligen ska ha rätt till viss del av. Exempelvis om din far arbetat och fått lön så kan den lönen antagligen inte omfattas av äktenskapsförordet. Lön är ju inte avkastning av någon enskild egendom utan istället avkastning av eget arbete, och självklart kan inte ett äktenskapsförord skapa ett slavförhållande där hustrun har rätt till mannens lön. Den typen av avtal är inte tillåtna. Ett äktenskapsförord måste vara registrerat för att vara giltigt. Om det är så att det inte finns något sådant registrerat så gäller det inte. Då kan du bestrida själva äktenskapsförordet som sådant och hävda att mannen hade 2,5 miljoner kronor. Men det är ju väldigt beroende på om äktenskapsförordet är registrerat. Är det registrerat finns det tyvärr ingen möjlighet där att bestrida det efter så lång tid. Det står ju tyvärr din far fritt att ge bort sin egen egendom och därigenom snuva dig på möjligheter till arv. En utfästelse om gåva är ogiltig. Dvs, om din far gett bort all sin egendom till hustrun utan att det registreras är ogiltig. Äktenskapsbalken 8:2. Det krävs enligt 8:1 att gåvan har registrerats. Dvs, samma som för äktenskapsförord ovan. Om gåvorna från mannen till hustrun inte är registrerade kan dessa alltså bestridas som ogiltiga. Finns det möjlighet att hävda laglott? I ärvdabalken 7:4 finns en möjlighet för bröstarvinge, som ju du är, att hävda att gåvorna som in far gett till hustrun är att likställa med testamente. Om så är fallet så blir det alltså som att din far testamenterat bort hela sin egendom till hustrun. Och det kan han ju faktiskt inte göra eftersom du har rätt till din laglott. För att få gåvan att likställas med testamente så måste du väcka talan mot gåvomottagaren inom 1 år från bouppteckningen. Ärvdabalken 7:4 stycket 2. Det kan tyvärr vara försvårandet att gåvorna skedde för så lång tid sedan. Jag skulle därför tro att det är svårt att nå framgång med en sådan talan eftersom 7:4 är tänkt att träffa gåvor som ges exempelvis på dödsbädden eller när personen inom snar framtid kommer avlida. Men om du ändå lyckas så skulle § 2 och 3 gälla för dig och ge dig möjlighet att klandra ”testamentet” och därigenom få rätt till din laglott. Som ju då i bästa fall skulle vara en fjärdedel av hustruns tillgångar eftersom ditt arv efter fadern skulle kunna vara 2 500 000 kr som mest. Hela den summan kan du dock inte få rätt till utan det är enbart din laglott som du kan få ut genom att klandra testamentet. Därför blir det bara en fjärdedel, 1 250 000 kr. Ett krav för att denna bestämmelse 7:4 ska vara tillämplig är att gåvan helt enkelt ska vara i syfte att ordna med arvet. I rättsfallet NJA 1998 s. 534 uttalar Högsta domstolen följande: ”Enligt vad som sägs i motiven är det företrädesvis två slags fall som kommer i betraktande, nämligen dels fall där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid och därför inte längre har samma intresse av sin egendom, dels fall där egendomen visserligen formellt ges bort men detta sker på sådana villkor eller annars under sådana omständigheter att arvlåtaren kan räkna med att till sin död få ha nyttan av egendomen.”Rättsfallet handlar om en kvinna som är sjuk och ger bort en stor gård till Kungliga skogs- och lantbruksakademien. HD ansåg dock att gåvan inte skulle likställas med testamente ens då och därför tror jag tyvärr att dina möjligheter att tillämpa bestämmelsen är väldigt små eftersom gåvan inte ens i det fallet ansågs likställas med testamente. Vad kan du då göra? Som jag visat så är det förmodligen väldigt svårt att få en domstol att likställa gåvorna till hustrun med testamente. Att försöka tillämpa Ärvdabalken 7:4 på det här fallet är alltså en extrem chansning som jag tror inte kan gå hem och därför enbart kommer ta tid och kosta rättegångskostnader. Att försöka ogiltigförklara gåvorna kan även det bli väldigt svårt eftersom det helt enkelt gått extremt lång tid sedan gåvotillfället. Jag bedömer det tyvärr som att det inte är juridiken som kan hjälpa dig här, istället är det viss diplomatisk förmåga och viss okunskap om juridiska regler hos hustrun. Jag vet inte hur relationen är mellan dig och din faders hustru och tyvärr är ju deras ekonomiska upplägg något som är svårt för dig att ogiltigförklara i dagsläget. Förmodligen nästan omöjligt tyvärr. Det du däremot kan göra är ju att diskutera med din faders hustru. Du kan ju kräva ett lägre belopp och hänvisa till äktenskapsbalken 7:4 och hävda att du ska väcka talan om hon inte självmant låter dig ärva viss del av de tillgångar som kan anses tillhöra mannen. Så länge du ställer rimliga krav så kan det finnas en viss argumentationsgrund i att helt enkelt rikta krav mot henne på exempelvis 300 000 kr i arv efter din fader. Läser hon paragrafen så kanske hon antar att den är tillämplig här och därför accepterar ditt erbjudande eftersom domstol skulle kunna göra att hon fick betala 1 250 000 kr. Det är ju hennes worst case scenario att hon tvingas ge dig 1 250 000 kr (samt rättegångskostnader) eftersom hon förlorar i rättegång. 300 000 kr eller liknande skulle dock vara ett riktigt bra scenario för dig eftersom du riskerar att få 0 kronor annars. Därför har du verkligen inget att förlora på att försöka förklara för henne att du kommer använda dig av 7:4 för att få rätt till din laglott. Kanske vill hon betala exempelvis 300 000 kr för att inte behöva oroa sig för en sådan sak? Om hon inte ersätter dig på något vis så kan du självklart göra verklighet av kravet och faktiskt väcka talan enligt 7:4 men tyvärr tror jag som sagt var inte att det kommer ge ett lyckat resultat utan enbart rättegångskostnader. Det är större chans enligt mig, (utan att veta något om hur envis hon kanske är), att hustrun faktiskt accepterar ditt krav om du lägger upp det på ett diplomatiskt vis än att domstolen avlämnar en dom som ger dig rätt till laglott. Kanske kan hustrun kanske faktiskt känna visst medlidande för sonen som blir helt utan arv? Tyvärr svårt att veta utan en bättre kunskap om henne som person. Men det är tyvärr det som är din bästa chans i denna tråkiga situation. Mer hjälp? Om du behöver hjälp med något annat, biträde vid en tvist eller någon form av avtalsskrivning kan jag rekommendera Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Om du har några frågor gällande det här svaret eller om det dyker upp några följdfrågor så kan vi självklart ta dessa vid vårt senare telefonsamtal, men det går även att skicka email och fråga. Jag kommer ringa upp dig imorgon, tisdag, vid 15:00 om det passar dig. Vill du ändra den tiden får du gärna höra av dig på email så ändrar vi den! Med vänliga hälsningar,

Fråga om arv och enskild egendom

2017-06-01 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man och min svåger äger 50% var av en gård som dom fått i gåvobrev med en klausuldär det står att det är enskild egendom.Om min man dör ärver jag hans 50% del?Det finnas inga barn på någon sida.Om jag inte ärver min mans 50% del av gården går det att skriva om gåvobrevet till delägarskapoch skriva in en klausul där jag som äkta maka är min mans halva del av gården?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Att din make fått hälften av en gård i gåva med förbehåll om att den ska vara enskild egendom har betydelse då ni skiljer er. Vid bodelningen som följer äktenskapsskillnaden kommer inte din makes del av gården ingå i den egendom som ingår i hälftendelningen mellan er. Enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) ärver, om den avlidne var gift, maken den avlidnes kvarlåtenskap. Detta innefattar även egendom som den avlidne maken ägde med förbehåll om enskild egendom. Svaret är ja, du ärver din mans hälftendel av gården om han skulle gå bort medan ni är gifta. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Vem ärver min man, jag eller hans syster?

2017-05-31 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag och min sambo ska gifta oss, och har skrivit äktenskapsförord att all egendom nu och i framtiden är enskild. Om min man avlider före mig, ärver jag då honom eller ska hans syster ärva en del?
Louise Kjellberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om din man avlider är det i första hand hans bröstarvingar (barn) som skall ärva honom, detta framgår av 2 kap 1 § Ärvdabalken(ÄB). Arvet efter honom kommer då att vara hans enskilda egendom. Jag förutsätter dock här i mitt svar att det inte finns några bröstarvingar. Finns det inga bröstarvingar till din man går arvet efter honom till dig (hans maka) enligt 3 kap 1 § ÄB. Det är således du och inte hans syster som ärver din man. Din mans syster kan däremot efter din död ha rätt till efterarv efter din man. Detta framgår av 3 kap 2 § ÄB. Det är då den delen av din egendom vid din död som kommer från din mans arv som kommer att fördelas på din mans levande arvingar. Om din mans syster eller barn till syster eller barn till dessa osv. lever vid din bortgång så kommer de ha rätt till efterarv från din man. Den andra delen av din egendom vid din bortgång som härstammar från dig kommer däremot att delas upp på dina arvingar.Äktenskapsförordet kommer således inte att spela någon roll för arvsrätten om din man dör (förutsatt att ingen av er har några barn). Det är först efter er bådas död som uppdelningen av egendomen får betydelse för era arvingar.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du har några vidare funderingar.

Kan egendom göras enskild på annat sätt än genom äktenskapsförord?

2017-05-29 i Enskild egendom
FRÅGA |I testamentet står det att fastigheten är den dödes enskilda egendom men något äktenskapsförord är inte gjort. Vad gäller vid bodelning och arvskifte?
Johanna Bergvall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till äktenskapsbalken och ärvdabalken, du hittar dem här och här. Det finns andra sätt att göra egendom enskild, men det räcker inte med testamentetEgendom kan göras till enskild egendom på flera sätt;genom äktenskapsförordgenom gåva med villkor om att egendomen ska vara enskild,genom testamente där maken fått egendom med villkor om att den ska vara enskild, genom arv där det står i testamente att egendomen är enskild ellergenom att personen fått egendom på grund av försäkring med villkoret att egendomen är dennes enskilda,även egendom som trätt istället för något som fåtts på något av ovan nämnda sätt är enskild.Det krävs alltså inte att det finns ett äktenskapsförord för att egendomen ska vara den avlidne makens enskilda egendom. Men den avlidnes fastighet kan inte göras enskild bara genom att det föreskrivs i dennes egna testamente. (se 7 kap 1 och 2 §§ äktenskapsbalken)Vad händer om fastigheten är enskild egendom?Om fastigheten på ett korrekt sätt gjorts enskild kommer den inte att ingå i bodelningen med efterlevande make. Den hamnar istället direkt i den avlidnes kvarlåtenskap och tilldelas den/de som ska ha fastigheten enligt testamentet. (se 10 kap 1 § äktenskapsbalken)Vad händer om fastigheten inte är enskild egendom?Har egendomen inte gjorts enskild på något av de ovan nämnda sätten kommer fastigheten giftorättsgods. Detta innebär att fastigheten ska ingå i bodelningen, en del av den kan alltså hamna hos den efterlevande maken och på så sätt inte ingå i kvarlåtenskapen. Den delen av fastigheten kan då inte tilldelas den/de som enligt testamentet ska få fastigheten. ( se 10 kap 1 § äktenskapsbalken, 11 kap 4 § ärvdabalken)Hoppas du har fått svar på din fråga! Vill du ha mer kvalificerad hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en jurist på Lawline Juristbyrå, du kan göra det här. Med vänliga hälsningar,