Hur ser arvsreglerna ut?

2014-10-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej !!. Jag är en kvinna som är gift med en man som hade Redan ett barn. Min man och jag har ett barn. Frågan är hur mycket ska mitt barn ärva och hur mycket min mans barn ska få ?? Jag vill skriva ett avtal där står att mitt barn ska få 75% av arvet eftersom halv är min och halv är min mans. Min halv är hela till mitt enda barn och den andra halften (min mans del )vill jag att han ska dela med sina två barn. Eftersom han har ett barn som inte är mitt. Är det lagligt ???? Kan man skriva ett avtal såhär ??? Vad säger lagen ??? Tack i för hand Mvh Breisy
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!När det gäller arv och man skriver ett avtal kallas det för testamente. Jag förklarar först vad som händer om ni inte skriver något testamente alls, för då gäller lagens regler. Det är ärvdabalken (ÄB) som är den aktuella lagen här. Ens barn är den närmsta arvingen och den som har rätt att ärva egendom från sin förälder, se 2 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Däremot är du gift och då är huvudregeln att den efterlevande maken ska ärva allt. Som jag förstår din fråga har du ett barn tillsammans med din man och din man har ett barn sedan tidigare. Om du avlider först kommer ditt barn kommer få ut arvet när den pappan också avlider, se 3 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). När man har gifta föräldrar kommer barnet alltså att få ut arvet av båda sina föräldrar när båda har avlidit. När pappan dör har barnet rätt till hälften av egendomen (för att göra det enkelt kan vi säga att din makes halva egendom var arvet ifrån dig och den andra halvan var hans egendom) samt arvet efter pappan, som då måste delas mellan hans två barn.Om du vill ändra så att det blir på något annat sätt måste du skriva ett testamente. Det du kan ändra är att barnet inte ärver all din egendom. Ett barn har alltid rätt till något som kallas laglott, vilket är en halv arvslott. Alltså kan du, i ett testamente, skriva att ditt barn endast ska ärva 50% av din egendom och göra vad du vill med resten. Se 7 kap 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Hoppas detta var till någon hjälp!

Förskott på arv

2014-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi genomför en studiecirkel "tryggare ekonomi på äldre dar". I avsnittet juridik har vi en frågeställning som jag inte hittar svar på. Får ett barn en "större" gåva från föräldern blir den automatiskt förskott på arv om inget annat sägs i gåvobrev eller testamente. Vad är större gåva? 1000, 5000, 10000, 50000 i värde? Finns någon praxis? Mycket tacksam för svar
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Du undrar om det finns någon praxis som berör gåvans storlek, och att storleken skulle vara en förutsättning för om gåvan kan klassas som förskott på arv eller ej. Gåvor som föräldrar ger sina barn presumeras alltid vara förskott på arv, om inte omständigheterna tyder på annat. Om det däremot är mor- eller farföräldrar som ger sina barnbarn gåvor förutsätts dessa inte vara förskott på arv, så länge barnbarnens föräldrar är i livet. Detta regleras i  6 kap. 1 § ÄB.Sedvanliga gåvor, vars värde inte står i missförhållande till givarens villkor, räknas dock inte som ett förskott på arv, 6 kap. 2 § st 2. Vad som utgör sedvanliga gåvor är sådana gåvor som kan sägas stå i överensstämmelse med allmän sed, exempelvis julklappar. Jag har sökt och inte funnit någon klargörande praxis på området. Att säga någon exakt summa är därför omöjligt. Bedömningen sker i varje enskilt fall och baseras på en bedömning utifrån om gåvan varit särskild generös eller ej. Så länge det kan ses som att gåvan är "normal" bör därför denna gåva inte avräknas på arvet.Hoppas mitt svar var klargörande.Mvh,

Arvsrätt när angiven far visar sig inte vara biologisk far.

2014-09-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag har fått reda på att min pappa inte är min biologiska pappa utan min pappa är hans bror (avliden sedan flera år tillbaka)! Detta har varit/är en hemlighet som bara min mor vetat om. Vad innebär detta när det gäller arv? Min biologiske far (avliden) har 2 st barn (som jag tidigare då trott var mina kusiner). Vem ärver jag nu, är det min pappa eller min biologiska pappa?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Jag förstår att beskedet du fått väcker många frågor, men förhoppningsvis kan du få svar på några av dem här. Du skriver att din mamma är den enda som vetat om hur det ligger till, och du skriver även att den du sett som din fars bror men som är din biologiska pappa är avliden sedan flera år tillbaka. Av det drar jag slutsatsen att det är den du trott vara din pappa som är angiven som far till dig. Annars hade hur det låg till sannolikt avslöjats när din biologiska pappa dog, eftersom du då i egenskap av bröstarvinge hade kallats till bouppteckningen. Så mitt svar utgår från att det är mannen som du alltid sett som din pappa som är angiven som din far. (Är du själv osäker på vem som är angiven som far kan du enkelt ringa folkbokföringen och ta reda på det)Han är då fortfarande din far juridiskt tills han eller du (barnet) väcker talan om att häva faderskapet (kap. 2 i Föräldrabalken (FB)), och du ärver honom såsom han vore din biologiska far även om han inte är det. I ett sådant fall ärver du inte hans bror även om han skulle vara din biologiska pappa.Den legala arvsordningen i Ärvdabalken baseras på blodsband. Men med blodsband är varianter av juridiskt föräldraskap jämställt. Adopterade barn ärver såsom biologiska, och som jag redan nämnt så den som är angiven som far till ett barn anses vara det barnets biologiska far. Så du ärver helt enkelt den som är angiven som far. Om du och den du alltid sett som din pappa är nöjda med hur det är, och vill att han ska fortsätta ses som din pappa behöver ni inte göra någonting. Din mammas avslöjande påverkar ingenting rent juridiskt. Om du eller den du alltid sett som din pappa däremot inte längre vill att han ska vara angiven som och anses som din far, så kan han eller du väcka talan om hävande av faderskap (enligt 3 kap FB).Om du vill att den man du trott var din farbror ska vara angiven som din far får du väcka talan om fastställande av faderskap, vilket du kan göra även om han är avliden - då väcks talan istället mot hans arvingar (hans barn, de du sett som dina kusiner). Om det fastställs att det är han som är din biologiska far, så kan du under vissa förutsättningar även göra din rätt till arv efter honom gällande. Fastställs det att han är din biologiska far har du ju rätt att ärva honom såsom bröstarvinge (hans barn). Enligt Ärvdabalkens 16 kap. 10 § kan du göra din rätt till arv gällande inom 5 alternativt 10 år från dödsfallet. 5 år gäller om det fanns känd arvinge som befann sig på okänd ort, eller om det var osäkert om det fanns okända arvingar. I övriga fall är preskriptionen 10 år. Har preskriptionstiden inte gått ut har du alltså möjlighet att kräva din rätt till arv efter honom om det slås fast att han är din biologiska pappa.Som du ser är det väldigt svårt att ge ett enkelt och kort svar utan att veta hur du och din pappa vill ha det. Om du och han känner att oavsett hur det ligger till med blodsband så är det han som är din pappa, så behöver ni inte göra någonting och du ärver honom som om han vore din biologiska pappa. Juridiskt kommer det inte ifrågasättas om han är det eller ej. Däremot om du vill att den som är din biologiska far ska stå som fader, då behöver du väcka talan om faderskap, och kan då även beroende på hur länge sedan det var han dog göra gällande din rätt till arv. Du förlorar då din rätt till arv från den du trott var din pappa, och ska du ärva honom krävs det då att han skriver ett testamente. Hoppas att du fått svar på dina frågor.

Arvsrätt för fosterbarn

2014-09-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Blev placerade på barnhem när jag var 5år kort efter kom jag till mina fosterföräldrar som jag ser som mina föräldrar, är idag 46 år och min fråga är har jag någon arvsrätt efter dom?
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Regleringen kring arv och testamenten finns i Ärvdabalken, den hittar du https://lagen.nu/1958:637.Jag förutsätter att du inte är adopterad eftersom du inte nämner något om det i din fråga. Fosterbarn har ingen legal arvsrätt, det betyder att du inte ärver något vid dina fosterföräldrars död om inte de testamenterat till förmån för dig. Arvsordningen finns uppräknad i ärvdabalkens andra kapitel och det är i första hand den avlidnes avkomma(bröstarvingar)som har arvsrätt. Bröstarvingarna har också en lagstadgad rätt till hälften av den avlidne förälderns egendom(laglott)och den delen kan inte testamenteras till någon annan(7 kap 1 §). För att sammanfatta mitt svar så har du ingen legal arvsrätt utifrån släktskap men dina fosterföräldrar kan testamentera till förmån för dig. Om de har bröstarvingar(barn eller barnbarn osv)så kan dina fosterföräldrar endast testamentera hälften av arvet till dig eftersom den andra halvan är bröstarvingarnas laglott. Om det inte finns några bröstarvingar så är dina fosterföräldrar fria att testamentera allt till dig om de så önskar.Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte att återkomma om du har fler frågor!Med vänlig hälsning

Begränsa bröstarvinges arvslott

2014-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag önskar göra ett barn ( bröstarvinge) arvslös eller åtminstone begränsa arvet. Är det rätt uppfattat att jag genom att skriva ett testamente där jag stipulerar att hen ska bli utan arv och om hen då bestrider testamentet endast får hälften av vad hen skulle fått om jag inte skrivit ngt testamente.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. I ÄB kap. 2 § 1 föreskriver att det är den avlidnes barn, alltså bröstarvingar, som i första hand ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap, se här. Om det finns flera barn så ska arvet delas lika mellan dessa.Det går att förfoga över sin kvarlåtenskap och hur denna ska fördelas genom att upprätta ett testamente, enligt ÄB kap. 9 § 1, här. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, ÄB kap. 10 § 1, här. Trots att ett testamente upprättas som utesluter att en bröstarvinge ska få ut något arv, så har bröstarvingen ändå alltid rätt till sin laglott enligt ÄB kap. 7 § 1, här. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen hade fått om inget testamente som begränsar bröstarvingens arv hade upprättats. Vad du genom ett testamente alltså inte får förfoga över genom testamente när det gäller en bröstarvinges arv är alltså laglotten. Bröstarvingens rätt till laglott går alltid före ett testamente.För att bröstarvingen ska få ut sin laglott krävs att han/hon jämkar testamentet inom 6 månader enligt ÄB kap. 7 § 3, här. Om någon jämkning av testamentet inte begärs av bröstarvingen inom 6 månader så förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.Sammanfattningsvis har du alltså uppfattat det rätt att du kan begränsa ditt barns rätt till att få ut hela sin arvslott, men att han/hon alltid har rätt till hälften av vad han/hon hade ärvt om något testamente inte hade upprättats, det vill säga laglotten. Detta gäller under förutsättning att barnet påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar 

Bröstarvingar som ej är efterlevande makens bröstarvingar

2014-09-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vår mamma dog 2008 hon var omgift med en man som inte har några egna barn. Vi tog inte ut laglotten utan kom överens för han ville bo kvar i huset så länge han orkade. Vi ska ta ut arvet efter mamma nu då han säljer huset och vi är överens om detta. Men styvpappan säger att han ärver hälften+ 1/5 av mammas vinst i huset. Jag håller inte med utan han ärver väl 50% och jag och mina 3 syskon ärver 50% som vi ska dela på 4.Snälla hjälp mig med ett svar. Tack på förhand.
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. När en gift person dör gäller enligt 3:1 ärvdabalken (ÄB) att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Om arvlåtaren efterlämnar bröstarvingar (du och dina syskon är bröstarvingar enligt 2:1 ÄB) som inte är den efterlevande makens bröstarvingar blir dock situationen annorlunda. I ett sådant fall kan den efterlevande maken endast få rätt till del av kvarlåtenskapen om någon av bröstarvingarna avstår från sin rätt till förmån för denne. Av din fråga framgår att ni inte har gjort det i det här fallet. Den efterlevande maken har då som huvudregel inte rätt till någon del av er mors kvarlåtenskap.Ett undantag från detta kan dock göras enligt 3:1 2st ÄB, den s.k. basbeloppsregeln. Enligt denna regel har den efterlevande maken alltid rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra gånger det gällande prisbasbeloppet (tillsammans med den egendom som denne erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom). Prisbasbeloppet för 2014 beräknas till 44 400 kronor. Är inte denna regel tillämplig och finns inte något testamente har den efterlevande maken alltså inte rätt till något arv efter er mor om inte någon av bröstarvingarna avstår från sin rätt.Hoppas att detta var svar på din fråga.Vänligen,

Ärva sin pappa, oavsett relationen?

2014-09-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej ! Jag har kollat upp min riktiga pappa men hans fyra sista siffror var gråa ( Är det så om han inte hade vårdnaden om mig ? Jag står som hans enda barn med också 0000 som mina sista siffror i personnummer, Jag tror han betalade underhåll till mamma ( hon har gått bort) Nu är min fråga kan jag ärva honom eller måste han i så fall ha skrivit ett testamente ? Tack och ha en bra dag MVH Yvonne Lundin
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad du menar med gråa siffror i personnumret har jag tyvärr svårt att förstå vad du menar. Men antagligen har du tittat i något register? Min gissning är att de fyra sista siffrorna inte syns eftersom de är personliga och inget som vemsomhelst ska kunna se.Lagregler gällande arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). I 2 kap 1 § ÄB står det att en avlidens barn är närmast arvinge. Det betyder att du kommer ärva allt efter din pappa när han dör, förutsatt att han inte har några andra barn. Har du några syskon kommer ni att få dela lika på arvet. Detta gäller alltså oavsett kontakten mellan dig och din pappa, och förutsatt att han inte har skrivit något testamente. Har han däremot skrivit ett testamente kan du ärva mindre, han kan däremot aldrig göra dig arvslös. Det betyder att om din pappa har skrivit ett testamente där han skriver att all hans egendom ska tillfalla en annan person eller förening, måste du jämka för att få del av arvet. Enligt 7 kap 3 § ÄB måste du jämka testamentet inom 6 månader efter du fått ta del av det. När du har jämkat har du rätt att få din laglott, enligt 7 kap 1 § ÄB. Det betyder att du har rätt till hälften av din arvslott (arvslotten är vad du skulle ha ärvt om inget testamente fanns). Är din arvslott på 100 000 kr, är din laglott 50 000 kr.Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,

Bröstarvinges arvsrätt i förhållande till annan avliden bröstarvinges änka

2014-08-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min väninnas mor har precis avlidit. Hon var änka sedan flera år tillbaka och hade två barn från början, min väninna och sedan en son som numera är död.Sonen var gift och hade en dotter. Först dog sonen, i en trafikolycka. Ett år senare dog hans dotter som var 2 år, (barnets mor misstänktes för vållande men friades) sedan dog väninnan och hennes brors pappa.Min väninna undrar om hennes brors änka har arvsrätt efter hennes mamma genom den avlidna sonen (hennes bror) och hans avlidna dotter.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Arvsrätten är uppbyggd så att det i första hand är bröstarvingarna, det vill säga arvlåtarens avkomlingar, som har rätt att ta arv. I detta fall tillfaller den rätten din väninna och hennes bror. Bröstarvingarna ska dela lika på kvarlåtenskapen. Har någon av bröstarvingarna avlidit träder dennes avkomling in istället, i detta fall är det broderns barn. Då även avkomlingen till arvlåtarens barn i detta fall har avlidit finns ingen möjlighet att gå längre i det arvsledet. Första arvsledet regleras i 2 kap. 1 § ärvdabalken.För att kunna aktualisera det andra arvsledet gäller enligt 2 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken att några bröstarvingar ej får finnas. Detta medför att om endast en bröstarvinge finns sedan de övriga bröstarvingarna avlidit och deras led har utsläckts ska hela arvet tillfalla den kvarvarande bröstarvingen. I din väninnas fall innebär det att hon kommer till att erhålla hela kvarlåtenskapen (under förutsättning att viss del inte har testamenterats bort). Några andra skyldemän än de som har nämnts har ej rätt att ta arv, se 2 kap. 4 § ärvdabalken. Någon rätt för din väninnas brors änka att ta del av arvet efter din väninna och hennes brors mor förekommer således inte.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,