Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar det som att dina föräldrar var gifta och levde tillsammans tills din far avled. Mycket riktigt så får du som bröstarvinge ut arvet efter dinfar först efter din mors bortgång. Detta eftersom den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken, dvs. din mor (se 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637). Din mor hade fri förfoganderätt över arvet efter din far, dvs. hon kunde sälja, byta bort eller ge bort egendomen som gåva (3 kap. 2 § ÄB). Din mor har friheten att testamentera bort kvarlåtenskapen till vem hon vill, men du som bröstarvinge har alltid rätt att få ut din laglott, 7 kap. 3 § 2 st. ÄB. Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen, 7 kap. 1 § ÄB. Sammanfattningsvis har din mor rätt att testamentera bort hälften av hela kvarlåtenskapen till någon annan, alltså finns det inget som hindrar att din mamma testementerar bort 1/5 av hela villan.Vänligen,

Charlotte Schåltz | Hej och tack för din fråga. En persons kvarlåtenskap fördelas enligt regler i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne inte har efterlämnat något testamente ska kvarlåtenskapen i första hand tillfalla dennes bröstarvingar enligt ÄB 2 kap. 1 §, där varje bröstarvinge får lika stor lott (arvslotten). Med ”bröstarvingar” avses biologiska barn (oavsett om de är födda inom eller utom äktenskapet) samt adoptivbarn. Även om arvlåtaren har upprättat ett testamente kvarstår bröstarvingarnas rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, se ÄB 7 kap. 1 §. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter arvlåtarens (d.v.s. förälderns) död, till skillnad från de arvingar som är barn till arvlåtaren och dennes maka. Dessa barn får ut sitt arv efter båda föräldrarna först efter att den efterlevande föräldern har avlidit. ÄB innehöll tidigare ett fjärde kapitel, med särskilda regler för arvsrätt vid adoptivförhållanden. Sedan 1971 jämställs dock adoptivbarn med biologiska barn, vilket kommer till uttryck i föräldrabalken 4 kap. 8 §. Därmed upphävdes ÄB:s 4 kap. och kan i praktiken bara aktualiseras om arvlåtaren har avlidit före 1971. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381 Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Vänliga hälsningar, Charlotte

Lisa Sennerby |Hej och tack för din fråga! Till att börja med skall sambons tillgångar inte beräknas vid delning av arvet utan endast din mors tillgångar. Om bostaden är köpts för deras gemensamma bruk skall värdet av den delas på hälften vid din mors bortgång enligt 3 § Sambolagen (https://lagen.nu/2003:376). Detta innebär att halva värdet fördelas till sambon och halva värdet till kvarlåtenskapen. Ni skall dela 50/50 på hela kvarlåtenskapen. I kvarlåtenskapen ingår både bostaden och övriga tillgångar. Din mor har 5 miljoner kr i tillgångar som nu är hennes kvarlåtenskap. Eftersom din mor har testamenterat bort bostadsträtten skall vi räkna bort halva värdet av denna för att få ut kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen är i detta fall 3 miljoner kronor, som du och din mors sambo skall dela på. Lycka till,

Amanda Harrysson |Hej! Tack för din fråga. Barn under 18 år saknar rättshandlingsförmåga, vilket innebär att de inte själv får råda över sin egen egendom eller ingå rättsliga förbindelser i vidare mån än vad som följer av lagen. Detta framgår av Föräldrabalken (FB) 9 kap 1 §. Dessa beslut tas i stället av barnets förmyndare, vilket normalt är föräldrarna, se FB 10 kap 2 §. Förmyndaren ska tillgodose barnens intressen i arvsskiftet enligt FB 15 kap 1 §. Om mamman till barnen finns kvar i livet och har vårdnad om barnen, är det alltså normalt sett hon som är förmyndare. Annars utses en annan person till förmyndare, enligt FB 10 kap 5 §. Om mamman är förmyndare och samtidigt har del i pappans dödsbo (t.ex. på grund av att det var gifta eller sambos) så kommer en god man att utses till barnen enligt FB 11 kap 2 §. Detta eftersom man anser att mamman och barnen kan ha motstridiga intressen i arvsskiftet. De tre barnen är pappans närmsta arvingar enligt Ärvdabalken (ÄB) 2 kap 1 §. Barnen får lika stor del av arvet. Detta innebär att sonen som vill ta över pappans hus i vissa fall kan behöva köpa ut sina syskon, så att alla får lika mycket. Om sonen tar över huset, är det sonens förmyndare eller goda man som kommer att råda över fastigheten tills dess att sonen blir myndig, enligt FB 12 kap 1-2 §§. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen Amanda Harrysson

Frida Lindberg |Hej, Tack för din fråga! Om du avlider så kommer barnens far att förvalta arvet tills de blir myndiga. Eftersom du inte vill att detta ska ske så bör du skriva ett testamente där du namnger någon du litar på och skriver att denne ska vara särskild förvaltare för barnens arv. Detta kan ske tills barnen är myndiga men du kan även skriva in att det ska gälla för en längre tid. Den särskilda förvaltaren ska vara någon du litar på och som du tryggt kan lämna över ansvaret på. Det behöver inte vara en person utan t.ex. vissa banker kan ta på sig detta ansvar. Det är dock viktigt att du frågar den som du vill utnämna innan testamentet skrivs. När särskild förvaltare finns kommer inte barnens far att ha tillgång till arvet. Den som är särskild förvaltare ska dock årligen redovisa förvaltningen för förmyndaren, dvs. barnens far. Det är viktigt att det tydligt framgår vem som ska utses till särskild förvaltare, att det rör sig om särskild förvaltning och att du inte vill att det ska finnas någon medbestämmanderätt för barnens far. Vänligen,

Lisa Sennerby |Hej och tack för din fråga!Det kan ha varit så att den som hade hand om dödsboet inte visste var din mamma hade sin postadress. Det kan också varit så att den som hade hand om dödsboet inte visste vem din mamma var. 16 kap. 1 § Ärvdabalken säger att "vistas, då bouppteckning förrättas, till namnet känd arvinge efter den döde på okänd ort, ska det hos Skatteverket anmälas av den som har boet i sin vård. När sådan anmälan sker eller förhållandet annars blir känt, ska Skatteverket utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar, att arv efter den döde tillfallit den bortovarande, med uppmaning till honom eller henne att göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från den dag då kungörelsen var införd i tidningen. I kungörelsen ska den bortovarandes namn anges."Detsamma gäller enligt 16 kap. 2 § om den som hade boet i sin vård inte visste vem din mamma var. Din mamma hade efter kungörelsen 5 år på sig att göra sin rätt gällande. Om din mamma inte iakttog den relevanta tidsfristen i 16:1 § och 16:2 §, förlorade hon sin rätt till arv efter denna tid (16:7 § Ärvdabalken). Din mamma gick alltså redan någon gång under 1990-talet miste om rätten till arvet, beroende på när kungörelsen skedde. Därav har inte heller du rätt till arv.Med vänlig hälsning,

Patrik Kragh Myllenberg |Hej och tack för din fråga här på Lawline! Huvudregeln vad gäller gåvor är att det är fritt fram för individ att förfoga över sin egen egendom. Inskränkning i denna frihet står dock att finna i efterlevandes makes rätt till egendom om den getts bort i nära anslutning till skilsmässa. Någon direkt rätt för bröstarvinge, vilket du är, att få gåvohandlingar att gå tillbaks enbart på grund av arvsrätten som sådan finns däremot inte. Det skall dock sägas att utgivandet av en gåva är att anses som ett vanligt avtal och kan som sådant påverkas av Avtalslagens reglering (SFS 1915:218). I denna finns det möjlighet att göra ett avtal ogiltigt om det skapats under vissa förutsättningar. I Avtalslagen § 28-38 hittar du dessa olika grunder. I 36 §, vilken är en generalklausul, så finns möjlighet att åberopa alla variabler som på något sätt påverkat avtalets genomförande eller utformning. Även om avtalet är ingått och generellt alltså står sig finns här en möjlighet att väcka talan om ogiltighet och möjligen få gåvoavtalet ogiltigförklarat och utan verkan. Det är svårt att ge något definitivt svar i denna del utifrån det du nämner men mitt förslag är att du diskuterar det närmre med ett juridiskt ombud som även kan hjälpa dig med en framtida stämningsansökan. Jag hoppas att denna information ger dig stöd i ditt agerande framöver Lycka till! Mvh Patrik

Isabelle Jansson |Hej! Tack för din fråga. Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1 Enligt 2:1 ÄB är din morfars dotter att anse som bröstarvinge. Då en person avlider har dennes bröstarvingar alltid rätt till sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är den del av arvet (hälften av tillgångarna) som aldrig kan testamenteras bort. Den del av kvarlåtenskapen som en arvlåtare kan förfoga över genom testamente kallas för den disponibla kvoten. Denna kvot består av hälften av de totala tillgångarna, den andra halvan utgörs av den så kallade laglotten. Skyddet för laglotten upprätthålls dock inte automatiskt. Om din morfar genom testamentet kränkt hans dotters laglott måste dottern begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta måste ske inom sex månader från det att bröstarvinge erhöll testamentet, enligt 7 kap. 3 § ÄB. Alltså, så om din morfars dotter begär jämkning av testamentet har hon rätt till hälften av arvet. Om hon inte kan få ut så mycket som laglotten berättigar henne utan att få ta del av din morfars lägenhet har dottern rätt att få ut så mycket av lägenhetens värde som laglotten ger henne rätt till. Så vad du bör göra är att kolla upp det totala värdet på arvet och på så sätt se om du kan få behålla lägenheten eller om din morfars dotter har rätt till en del av lägenhetens värde. Sammanfattningsvis, ett testamente går aldrig före en bröstarvinges laglott. Med vänliga hälsningar,