Bröstarvinges arvsrätt och förskott på arv

2015-07-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |hej min pappa dog i en trafik olycka 1986. Jag var då 17 år mina systrar var 18år resp 9mån. Jag undrar om vi hade rätt att få något av arvet eller om allt tillföll våran mamma. jag och min äldsta syster fick inget av avet me vi tror att våran yngsta syster då 9 mån fick en stor summa pengar. hur såg lagen ut 1986 ?
Mikaela Nordh |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Arvsrätt tas upp i Ärvdabalken (ÄB) vilket är en mycket gammal balk då den stiftades redan 1958, sedan dess har dock vissa lagrum ändrats, däribland ett lagrum so är aktuellt i din situation. Enligt nuvadande regler gäller följande: När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. I 7:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) anges vad som är enskild egendom och 7:1 ÄktB anger att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Efter detta subtraheras skulderna från tillgångarna. Kvarstående belopp av de båda makarnas giftorättsgods adderas och delas sedan upp i två lika stora delar. Den efterlevande maken kan dock välja att bodelning inte ska ske, se 12:2 ÄktB. Då din mor var vid livet vid din fars bortgång får hon alla tillgångar, din fars del av giftorättsgodset innehar hon dock endast med fri förfoganderätt. Om inget annat har angivits i ett testamente är utgångspunkten den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen återfinns i Ärvdabalken och anger att bröstarvingar ärver sina föräldrar, 2:1 ÄB. Detta betyder att du och dina systrar har rätt till lika stor del av arvet, vilket framgår av 2:1 2 st ÄB. Har din syster fått en gåva efter din fars bortgång räknas detta som förskott på arv, se 6 kap ÄB, och hon är således skyldig att inkludera denna i sin laglott, 7:2 ÄB. Har testamente skrivits gäller detta, bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, 7:1 ÄB. I laglotten räknas förskott på arv osv in, 7:2 ÄB. Enligt de gamla reglerna som alltså var tillämpliga vid din fars bortgång tillföll kvarlåtenskapen efrerlevande make endast om det inte fanns några bröstarvingar, lag (1987:231) om ändring i ärvdabalken samt 3:1 gamla Ärvdabalken.För att sammanfatta det hela så har du enligt nuvarande regler arvsrätt efter din far, du måste dock vänta tills din mor gått bort innan du får del av arvet. Om din syster fick en gåva efter din fars död räknas detta som förskott på arv och ska vid ett arvsskifte räknas till hennes del av laglotten. Enligt de gamla reglerna hade du arvsrätt och rätt till detta arv direkt dvs istället för din mor.Vänliga Hälsningar,

Avsäga sig moderskapet alternativt utesluta bröstarvinge från arv.

2015-06-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag på nått sätt bli av med mitt föräldraskap? Har en son på 24 år som inte vill veta av oss föräldrar,känner att jag inte vill vara hans mamma, det blir lättare i mitt hjärta om så var fallet. Han har bestämt sig och så har jag. Livet får gå vidare men utan han. Jag vill inte ha han som arvinge vid ett eventuellt dödsfall. Hur gör jag?
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Svaren på dina frågor kan vi huvudsakligen hitta i föräldrabalken, se här, och i ärvdabalken, se här.Föräldraskapet kan man inte avsäga sig om man inte är t.ex. fel pappa och man kan visa på att en annan man är rätt fader, lite förenklat. En moder kan inte avsäga sig sitt moderskap i andra fall än då barnet adopteras och de ursprungliga banden klipps, FB 4:8. Detta har att göra med att lagstiftaren ansett att alla barn har en rätt till föräldrar och föräldrarnas valfrihet inte ansetts väga lika tungt som barnets behov av föräldrar. Slutsatsen är att du inte kan avtala bort eller på annat sätt säga upp moderskapet.Hantera föräldraskapet kan du göra på flera sätt. Eftersom din son är 24 år har ni inte längre någon underhållsskyldighet mot sonen, han kan således inte kräva något ekonomiskt stöd av er, FB 7:1. Bröstarvingar som din son är, jag förutsätter att han är din biologiska son, har alltid rätt till sin laglott oavsett om du vill göra sonen arvlös, ÄB 7:1 se här. För en utförligare redogörelse om laglottens vikt och vilka regler samt ageranden som kan anses vara undantag till huvudregeln om laglott vill jag hänvisa dig till en kollegas svar, se här.Slutsatsen blir att du inte kan avtala bort ditt moderskap men för att sonen ska bli arvlös får du antingen välja att göra dig av med din egendom medan du är i livet, alternativt testamentera bort allt och hoppas att din son inte klandrar testamentet inom sex månader. Om din son klandrar testamentet har han rätt till sin laglott.Hoppas du har fått klarhet i din situation!Med vänlig hälsning

Begränsa bröstarvinges arvslott genom gåvor och testamente

2015-05-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min bror har tagit avstånd ifrån mina föräldrar och vår familj, och de vill nu skriva testamente så han ärver så lite som möjligt (eftersom det inte går att göra honom arvslös). De tillgångar som finns är bl a hus, sommarstuga, bil, aktier. Hur går de tillväga för att skriva testamente? Bör de vara så specifika att de även tar upp möbler, porslin etc? Kan de skänka bort delar av arvet medan de lever för att han ska få så lite som möjligt när det ska delas (mellan honom och mig)?Tack på förhand.
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då frågan handlar om arv och testamente blir bestämmelserna i Ärvdabalk (1958:637) (ÄB) tillämpliga.Enligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnes barn, dvs. bröstarvingar, som i först hand ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Arvet ska delas lika mellan dessa bröstarvingar. Det är möjligt att inskränka en bröstarvinges rätt till arv genom testamente. Dock har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB och denna går alltid före ett testamente. Laglotten är häften av den arvslott som bröstarvingen hade fått om inget testamente som begränsar bröstarvingens arv hade upprättats. Det man genom ett testamente begränsar är din brors rätt till att få ut hela sin arvslott men han har fortfarande rätt till hälften av vad han skulle ha fått om något testamente inte hade upprättats, alltså laglotten. Detta kan han få under förutsättning att han påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader enligt 7 kap. 3 § ÄB. Det går givetvis att skänka bort egendom för att minska sin kvarlåtenskap men de gåvor som givits till de övriga bröstarvingarna under arvlåtarens livstid kan bli föremål för avräkning på dessa mottagande arvingars arvslott och gåvorna ska i så fall återbäras enligt 7 kap. 4 § ÄB. Detta svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning och jag rekommenderar att du kontaktar vår samarbetspartner Familjens jurist för vidare rådgivning i frågan.

Rätt till arv för bröstarvinge

2015-05-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Min pappa har avlidit. Min mamma lever. Kan jag få ut mitt arv ? Hur gör jag då? Bouppteckning är inte klar. Vi är fyra helsyskon.
Anna Vernqvist |Hej!Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline! Vid frågor gällande arv tillämpas ärvdabalken (1958:637) (ÄB). I egenskap av bröstarvinge har Du rätt att ärva Din pappa, 2 kap 1 § ÄB. Var Din mamma och pappa gifta kommer dock Din mamma ärva Din pappa, 3 kap 1 § ÄB. Hon ärver då med s.k. fri förfoganderätt vilket innebär att hon fritt kan disponera egendomen. Av 3 kap 2 § ÄB framgår dock att hon inte kan testamentera bort den. När Din mamma sedan avlider har Du och Dina syskon rätt till efterarv, dvs. Ni får istället då ut arvet efter Er pappa. Var Din pappa och mamma inte gifta har Din mamma inte rätt till arvet efter Din pappa. Du och Dina syskon har då rätt till Er arvslott med en gång vilket innebär att Ni ska dela lika på kvarlåtenskapen, 2 kap 1 § ÄB. Finns ett testamente som testamenterar bort delar av arvet har Ni alltid rätt att få ut Er laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § ÄB. För att få ut laglotten behöver Du påkalla jämkning i testamentet inom sex månader, 7 kap 3 § ÄB. Du kan få ut Din laglott med en gång förutom i de fall testamentet är till förmån för den efterlevande maken, dvs. Din mamma (om de var gifta innan Din pappas bortgång), 7 kap 3 § ÄB.Den pågående bouppteckningen innebär att en sammanställning görs av Din pappas tillgångar och skulder. Denna används sedan som underlag för bodelning och arvskifte. Vid arvskiftet får Du sedan ut Ditt arv.Jag hoppas Du fått svar på Din fråga!Med vänliga hälsning,

Fördelning av arv

2015-06-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Två syskon, den ene död sedan många år men har 2 egna barn.Jag som är syskonet i livet är upptagen i min mors testamente som bröstarvinge.Vad gäller vid arvet? ärver jag och mitt syskons barn lika stor del av kvarlåtenskapen eller betyder det att jag står som bröstarvinge något annat?
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) är det arvlåtarens avkomlingar de s.k. bröstarvingarna som skall ärva i första hand. Om det finns två barn skall alltså dessa normalt ärva 50 % var av kvarlåtenskapen. Vidare stadgar 2 kap. 1 § ÄB att om ett barn har avlidit är det dess avkomlingar som träder i dess ställe och dessa skall ta lika lott. Dina syskonbarn skall därför dela på sin avlidne förälders del och räknas då också som bröstarvingar. Enligt lagtexten ärver alltså du 50 % av kvarlåtenskapen och dina två syskonbarn ärver 25 % var av kvarlåtenskapen. Din mor kan givetvis ha gjort en annan fördelning i testamentet, men bröstarvingar har alltid ett laglottsskydd. Vänligen

Gåva som inte ska räknas som förskott på arv

2015-06-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller arv och gåva.Min far som är skild har 4 bröstarvingar, han har inte skrivit testamente.Han äger 2 olika fastigheter med ungefär samma taxvärde (440 000 och 410 000).Han vill ge den ena fastigheten som gåva ( 410 000 ) till en av sina bröstarvingar och det ska inte vara förskott på arv.Kan han fördela sitt arv ojämnlikt? Håller det juridiskt vid hans bortgång, då den andra fastigheten ska fördelas.( på 4 bröstarvingar)Bör han isåfall även skriva testamente?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Om din far vill ge bort fastigheten till sin bröstarvinge och inte vill att det ska ses som förskott på arv är det viktigt att din far anger i gåvobrevet att det inte handlar om förskotts på arv. Annars kommer det som huvudregel ses som förskott på arv enligt Ärvdabalken 6 kap 1 §.Det är möjligt att fördela arvet ojämnlikt mellan sina bröstarvingar. Om inget testamente finns så ärver bröstarvingarna som huvudregel lika lott enligt Ärvdabalken 2 kap 1 §. Lika lott innebär helt enkelt att de delar på kvarlåtenskapen, och det är den sk arvslotten.. Finns det fyra bröstarvingar så ärver de alltså 1/4 av kvarlåtenskapen vardera. Det är dock möjligt att begränsa en eller flera bröstarvingars arv till förmån för endera annan bröstarvinge eller annan arvinge. En bröstarvinges arvslott kan minskas med hälften, ned till den sk laglotten (ärvdabalken 7 kap 1 §). Laglotten får dock inte kränkas, och din far kan inte fördela arvet så ojämnt att inte alla bröstarvingar får ut sin laglott, vilket om det är 4 bröstarvingar är 1/8 av kvarlåtenskapen. Om din far vill att arvet ska fördelas på annat vis än att kvarlåtenskapen vid hans bortgång delas på fyra, så måste han upprätta ett testamente. Om din far enbart vill att fastigheten inte ska ses som förskott på arv så räcker det med att det tydligt framgår av gåvobrevet.Det är svårt av din fråga att veta vad din fars mening med gåvan av fastigheten är, å ena sidan ska den inte räknas som förskott på arv och å andra sidan frågas om att fördela arv ojämnt. Om det din far vill är att ge en bröstarvinge, den som får fastigheten, större del av arvet än de övriga så skulle det kunna vara en bättre ide att upprätta ett testamente och således låta fastigheten ingå i kvarlåtenskapen/ses som ett förskott på arv. Mitt råd är att din far kontaktar en erfaren jurist för att gå igenom just hans situation och önskemål, och sedan är behjälplig med att upprätta gåvoavtal och ev testamente. Här kan ni hitta ett Familjens Jurist-kontor nära er, och boka tid.Vänligen,

Bröstarvingars arvsrätt

2015-05-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Tack för ert svar på en tidigare fråga från mig. Ni svarade snabbt och tydligt. Skulle vilja stämma av en detalj inom familjejuridiken. Min bror avled nyligen. Närmast anhöriga är två barn och den avlidnes tre syskon (varav jag alltså är en).Vid bodelningen efter dödsboet kommer ev överskott att tillfalla barnen till 100 procent som jag förstår saken. Om det dock finns testamente kan bilden bli en annan. Om ett sådant råkar finnas kan högst procent kan högst 50 procent föras till andra utöver barnen.Bekräfta gärna om detta stämmer. Eller ge annat besked. Tack.hälsningar
Mattias Karlsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer precis som du säger. Om det inte finns något testamente upprättat, och det inte heller finns någon efterlevande make kommer barnen, vilka är bröstarvingar, att få ta hela arvet enligt Ärvdabalken 2 kap 1 §. Genom ett testamente kan testator fritt fördela sin egendom. Dock så har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott, vilket precis som du säger är halva arvslotten dvs 50 %, enligt 7 kap 1 §. Med vänlig hälsning,

Ärver bröstarvinge förälders make?

2015-05-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa fick som särkullsbarn ut sin laglott när hans biologiska far avled. Nu har makan till den biologiska fadern avlidit och eftersom min pappa är avliden räknas jag som dödsbodelägare tillsammans med deras gemensamma barn. Har jag rätt till ytterligare arv - som en del av det änkan ärvde efter sin make - trots att min pappa redan fått ut sin laglott?
Gabriella Lundqvist |Hej!Jag är inte säker på vad du menar men vad jag fattar det som fick din pappa ut sin laglott från sin far. Din pappas far var vid dödsfallet gift med någon som inte var din pappas mor. Om så är fallet har din far rätt att ärva sin biologiska far men inte den han är gift med. Enda gången man har rätt att ärva den andra maken är om man efterger sin arvsrätt för att senare ta del av den, men så verkar inte vara fallet här. Detta innebär således att varken din far eller du då i andra hand har någon arvsrätt, såvida inget testamenterats till er. Se b.la. 3:1, 3:9 ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637.