Laglottens omfattning & förskott på arvs giltighet

2014-04-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag är änka och har två bröstarvingar, E och M. Fråga 1. Om jag testamenterar hälften av mina tillgångar till E, har hon då rätt till ytterligare 1/4 av det hela, det vill säga sin laglott?Fråga 2. Jag har givit E en dyrbar gåva - min bostadsrätt värd 2,5 miljoner. I gåvobrevet står det att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, men hur många år måste gå för att detta ska ses som giltigt?Tacksam för svar.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Din första fråga rör din dotters rätt till sin laglott. Laglotten utgörs som bekant av halva arvslotten och är den ostridiga arvsrätt som bröstarvingarna har efter sina föräldrar, vilket framgår av 7:1 Ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). I ditt fall där du har två barn blir laglotten precis enligt din uträkning, en fjärdedel vardera. Däremot så är en bröstarvinge skyldig att från sin laglott avräkna det som erhålls genom ett testamentsförordnande. Laglotten är med andra ord inte en avskild summa som är oberoende av det övriga arvet, utan endast en viss kvot av pengar som bröstarvingen har rätt till. När du testamenterar hälften av dina tillgångar till din dotter så har hon i och med det redan fått tillräckligt mycket i arv för att det ska täcka hennes laglott, nämligen dubbelt så mycket. Hon kan alltså inte efter detta även kräva ut ytterligare en fjärdedel av arvet utan har då redan fått den summa av arvet som hon har rätt till, och mer därtill. Vad gäller din andra fråga om förskott på arv så regleras det i 6 kapitlet i ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1). Huvudregeln följer av 6:1 och innebär att det som en förälder under sin livstid ger till sina barn ska avräknas som förskott på arv om ingenting annat är föreskrivet. I ditt fall har ni upprättat ett gåvobrev där det framgår att gåvan inte ska räknas som förskott på arv och det är därmed ett giltigt undantag från huvudregeln. Det finns inga särskilda tidsangivelser i lagen för när en sådan föreskrift börjar gälla, utan en sådan föreskrift blir gällande så fort den har upprättats. Hoppas att detta gav dig svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar, 

Förskott på arv

2014-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Vi har två barn. Det ena behöver låna pengar av oss i samband med ett husköp. Vår tanke är att detta skulle vara ett förtida arv. Hur formulerar vi detta på papper så att vi täcker in allt och att det blir rätt om och när vi går bort gentemot det andra barnet?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken presumeras gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv om ingenting annat anges vid gåvotillfället. När pengar skall ges som förskott på arv rekommenderas det att denna avsikt klart och tydligt framgår. Vanligtvis skrivs ett gåvobrev i vilket det antecknas att gåvan skall utgöra förskott på arv. Vid skrivandet av ett sådant brev är det bättre att ta upp för mycket information än för lite. Det kan vara värt att nämna hur gåvan skall ges och vilka avsikterna är. Brevet tjänar till att undvika oenigheter I framtiden. Lagen ställer inga krav på hur gåvobrevet utformas men nedan följer en formulering som kan tjäna som inspiration. Viktigt är att tydligt ange att gåvan är avsedd just som förskott på arv. "Jag/Vi, [namn], överlåter härmed såsom gåva till, [namn], följande [...]. Gåvan skall utgöra förskott på arv."Normalt skriver de inblandade under och datum anges. Det finns som ovan nämnts dock inga krav på hur gåvobrevet skall utformas. Med vänlig hälsning,

Bröstarvinges rätt att ta arv

2014-03-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, hoppas att få lite klarhet. Min mor hade en son innan hon träffade min far. Mor och far gifte sig och jag föddes några år senare. Jag har växt upp med min halvbror. Nu har pappa avlidit och mamma säger att hon sitter i orubbat bo. Jag skrev på bouppteckningen utan att kolla vad där stod. Det finns inget testamente eller äktenskapsförord. Min fråga är : Ärver jag inget efter min pappa? Den dagen då mamma dör, ska vi halvsyskon då dela lika på tillgångarna. ( Fastighet och pengar ) Min halvbror har ärvt en stor summa pengar efter SIN far. Har jag någon rätt att kräva min laglott nu medans mamma ännu lever? Tacksam för svar :-)
Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken ska om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen efter den först avlinda med fri förfoganderätt. Detta betyder att att den efterlevande fritt får förfoga över egendomen med begränsningen att han/hon inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen. Arvingen blir istället efterarvinge och arvsrätten förvandlas till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt 3 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 och har rätt att vid den efterlevande makens död (vid din mammas bortgång) få en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet "avstod" från vid först avlidna makens död. Reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB) anger hur en avlidens kvarlåtenskap ska fördelas i de fall den avlidne inte själv givit några besked om detta i ett testamente. Lagens fördelning av kvarlåtenskapen följer i stor utsträckning genetiska släktband. Den eller de som är närmst släkt med den avlidne ärver alltså före mer avlägsna släktingar. Släktingarna är indelade i olika arvsklasser där de i den första arvsklassen står först på tur att ta arv efter den avlidne. Principen innebär att de i första hand är arvlåtarens avkomlingar, så kallade bröstarvingar, som ärver, se 2 kap 1 § ÄB. Arvingarna tar lika lott ur kvarlåtenskapen. Du kommer således att få ut arvet efter din far vid din mors bortgång. När denna del räknats av från din mors kvarlåtenskap kommer den egendom som finns kvar att delas lika mellan din mors barn. Din halvbror har alltså ingen arvsrätt efter din far.Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Olika sätt för äganderättens övergång till bröstarvinge

2013-11-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Enskild egendom till gemensamma barn Hej! Jag och min man har två gemensamma vuxna barn och två särkullebarn från min mans tidigare äktenskap. Vi äger tillsamman en villa och en sommarstuga för liknande värde. Vi vill att sommarstugan ska ärvas endast av våra gemensamma barn. Är det möjligt att skriva över sommarstugan till våra gemensamma barn redan nu som enskild egendom? Tack för hjälpen Med vänlig hälsning
Lars Bålman |Hej! Det gäller här att hålla isär begreppen. Enskild egendom uppstår genom exempelvis äktenskapsförord och reglerar ägarförhållandena mellan makar vid bodelning, vilket oftast sker vid den ene makens bortgång eller vid äktenskapsskillnad, se 1:5, 7:2-3 samt 9:1-2 äktenskapsbalken (1987:230). Om ni inte skulle göra något alls, så fastslår ärvdabalken (1958:637), ÄB, i 2 kap. vem som ska ärva vad. Principen är då att varje barn ärver efter båda sina föräldrar, en del från modern och en del från fadern, dock att den make som överlever den andre erhåller den andres egendom med fri förfoganderätt, så att barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort.Mitt förslag, om ni inte tycker om ärvdabalkens principer, är att ni skriver ett testamente, antingen gemensamt eller var för sig. Där kan ni fritt reglera vem som ska bli ägare till vad. Reglerna för upprättande (och återkallelse) av testamente anges i 10 kap. ÄB, se särskilt 10:1 ÄB; en skriftlig handling samt två vittnen krävs.Vill ni att äganderätten ska övergå direkt så kan ni i stället skänka eller sälja egendomen till en eller flera av era barn. Gåvoskatten har tagits bort och behöver således inte erläggas. Det ni behöver ha i åtanke om ni säljer eller skänker bort egendomen till endast en eller några av era barn, är att det kan räknas som förskott på arv enligt 6:1 ÄB.

Ingen kontakt med pappa, rätt till arv?

2014-04-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,min dotter blev gravid med en gift man.Han vill inte ha med barnet att göra,däremot har han gjort ett faderskapstest och godkänt detta.Han betalar inte underhåll eftersom min dotter vid denna tidpunken bodde ihop med en annan man.Han står som vårdnadshavare förtillfället och betalar underhåll.Ingen av männen har kontakt med barnet.Har barnet rätt att ärva sin biologiska pappa.Mvh Anneli
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Det följer av 2 kap 1§ ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) att ett biologiskt barn har alltid rätt att ärva efter sina föräldrar. Barnet har alltså rätt till arv från sin biologiska pappa oavsett deras kontakt. Pappan kan däremot ha minskat barnets arv genom ett testamente, men barnet har alltid rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap 1§ ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Detta är vad som gäller om mannen i din fråga är den biologiska pappan och detta är fastställt genetiskt genom ett faderskapstest.Det är oklart i din fråga vad faderskapstestet visade. Om det skulle vara så att mannen inte är pappa till barnet kan faderskapet hävas av han själv, eller om han avlidit, av maka eller den som står näst på tur att ärva (ex. biologiskt barn), se 3 kap 1§ föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381#K3P1S1). I de fallen kan faderskapet hävas på den grunden att barnet och föräldern inte har bott tillsammans. Annars har det ingen betydelse för rätt till arv.Vänligen,

Avliden bröstarvinge

2014-03-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |hejsan min farfar har gåt bort och så även min o mina 6 syskons pappa , min pappa o hans syskon var 4 st , nu ska arvet delas , ärver jag o mina syskon 1/4 få eller delas arvet på 10 lika bitar ?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaArvet efter din farfar ska fördelas enligt reglerna i ärvdabalken 2 kap. 1§ (länk https://lagen.nu/1958:637#K2). Detta innebär att arvet delas lika mellan din farfars bröstarvingar (hans barn). Är däremot någon av bröstarvingarna avlidna träder dennes barn in i hans ställe och tar arvslotten. Således kommer din farfars arv delas i fyra lika stora delar delar där du och dina syskon får dela på er pappas arvslott (1/4 av din farfars arv) och din pappas syskon ta sina arvslotter, alltså ¼ var.Vänligen

Barns rätt till laglotten

2013-12-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vi är tre syskon. Mina föräldrar har testamenteterat lös egendom samt det mesta av pengavärdet till vår yngre bror ( som vid fars bortgång var 27 år). Jag och min syster får dela på 1/3 alltså ca 16% enligt testamentet. Vad gäller? Ska vi dela på 1/3 del samt laglott? Kan vi få testamentet ogiltigförklarat då vår bror inte hade utbildning eller arbete vilket oroade föräldrarna då testamentet skrevs?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om dina föräldrar var gifta och endast hade gemensamma barn, ärver barnen allt om det inte finns något testamente som anger annat. De gemensamma barnen får inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna har dött. Föräldrar kan begränsa sina barns arvsrätt genom att upprätta ett testamente till förmån för ena barnet. Det går dock inte att frånta dig och din syster hela er arvsrätt utan ni har alltid rätt att få ut er laglott. Laglotten motsvarar hälften av det som ni skulle ha haft rätt till enligt lag. Märk väl att laglotten inte utfaller automatiskt. För att du ska få ut din laglott förutsätts att du begär jämkning av testamentet inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet. Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt till din bror eller genom att du väcker talan mot denna. Om du inte begär jämkning inom jämkningsfristen förlorar du din rätt att få ut laglotten. Med vänlig hälsning,

Förskott på arv

2013-10-18 i Bröstarvinge
FRÅGA | Min far förvärvade en fritidsfastighet om ca 6.000 kvm år 1952. År 1978 avstyckades en tredjedel av fastigheten vilken köptes av min syster på villkor att hon inte skulle sälja sin fastighet förrän föräldrarna var borta. I slutet på 80-talet bad jag min far att få förvärva en bit mark på samma villkor som min syster, vilket jag blev lovad av båda föräldrarna. Min far dog 2001 och fritidsfastigheten tillskiftades min mor som ansökte om fastighetsreglering så att jag kunde få köpa den avstyckade fastigheten. Inför skiftet begärde min syster av modern 225.000 kronor för att hon haft fastighetsskatt för sin fastighet i 25 år, höga räntekostnader för sitt bostadsrättlån (i väntan på att kunna sälja sin tomt), samt att hennes sjöutsikt skulle ”förminskas eftersom mint tomt lades framför hennes”. Har med foton bevisat att båda tomterna har lika bra sjöutsikt. Min mor sade till mig att hon skulle ge systern ”av sina egna pengar” vilket också skedde. 15 okt hade vi bouppteckningsförrättning efter modern, jag tog upp frågan om de 225.000 kronor som systern fått och menar att det är en gåva som skall gottskrivas mig. Min syster hävdar att det inte är en gåva utan kompensation. Fråga: Finns det någon juridisk bäring att kräva dessa pengar över huvud taget? Att använda ordet kompensation, skulle det betyda jag inte har rätt att gottskrivas i moderns dödsbo?
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga. Nej, det finns ingen juridisk bäring för påståendet att  hon har rätt till att kräva kompensation för fastighetens kostander. Fastigheten har hon själv köpt och hon ska därför stå för de kostander som detta köp innefattar. Reglerna om förskott på arv regleras i 6 kap ärvabalken ( ÄB). Huvudregeln är att det en arvlåtare har gett en bröstarvinge ska räknas som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet i exempelvis ett gåvobrev. Undantaget är om det inte rör sig om sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens ekonomi. I ditt fall innebär det att summan om 225 000 kr ska ses som ett förskott på arv om det inte utifrån din mammas ekonomiska situation ses som ett ringa belopp som inte står i missförhållande till helheten.