Uppsägning av förhandsavtal

2017-11-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi har skrivit ett förhandsavtal och betalat handpenning för en nyproducerad bostadsrätt.I kontraktet står det att upplåtelsetidpunkten är beräknad till kvartal 2, 2018 och att inflyttningen är beräknad till kvartal 3, 2018.Byggbolaget/föreningen har nu meddelat att upplåtelsen är försenad till kvartal 1, 2019 och inflytt till kvartal 2, 2019 på grund av att kommunen har meddelat att arbete med gator, avlopp och vatten inte blir färdigt i tid.Efter att vi begärt uppsägning av avtalet på grund av förseningen, hävdar byggbolaget/föreningen att vi inte har rätt till hävning utan att bli ersättningsskyldiga för den skada som föreningen skulle lida av uppsägningen/hävningen eftersom förseningen inte är pga försummelse av föreningen. Skadan i detta fall är till exempel omkostnaderna för att sälja bostadsrätten vidare samt eventuell prisskillnad vid den försäljningen. Min fråga är, stämmer det att denna försening inte ses som en försummelse av föreningen? Jag har läst om ett liknande fall där man hänvisade till propositionen (förslaget/förarbetet till lagen, prop. 1990/91:92 s. 187, där allt som inte är den blivande hyresgästens fel är att se som försummelse från bostadsrättsföreningen.Kan vi hänvisa till denna proposition och därmed få rätt att frånträda avtalet utan att bli ersättningsskyldiga samt få tillbaka hela vår handpenning?
David Muera |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag att utgå från att du tecknat ett förhandsavtal med en bostadsrättsförening. Avtalet som du tecknat innebär att bostadsrättsföreningen i framtiden kommer att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till dig. Du har numera för avsikt att begära en uppsägning av förhandsavtalet och frånträda detsamma. Om det är så att jag missuppfattat något så kan du använda kommentarsfunktionen nedan eller ställa en ny fråga, så gör jag en ny bedömning av vad som skulle kunna vara den bästa lösningen för er. Jag kommer att dela upp svaret i två delar där jag inledningsvis redogör för bakgrunden till mitt ställningstagande för att därefter ge dig en rekommendation utifrån de förutsättningar du angett i din fråga. Min inrådan är att du läser svaret i sin helhet och inte enbart min rekommendation. Innebörden av begreppet "försummelse" i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen Bestämmelser beträffande uppsägning som grundar sig i en försenad upplåtelse regleras i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen. I samband med att lagen antogs gjordes vissa förändringar i bestämmelsen på inrådan av lagrådet, vilket anges i prop. 1990/91:92 s. 187-188. Bestämmelsen fick då tillägget "genom försummelse av föreningen". Detta tillägg innebär, enkelt uttryckt, att orsaken till fördröjningen av upplåtelsen kommer att spela mindre roll, så länge dröjsmålet inte beror på förhandstecknaren själv. Det förutsätts dock, alltjämt, att föreningen har varit försumlig. Det kan även förekomma situationer när orsaken till fördröjningen varken beror på förhandstecknaren eller på att föreningen varit försumlig. Begreppet "försummelse" kan därför enligt min mening ses från tre olika perspektiv: försening på grund av försummelse från förhandstecknaren (1), försening på grund av försummelse från föreningen (2) och försening som varken beror på förhandstecknaren eller på att föreningen varit försumlig (3). En försening som beror på förhandstecknarens försummelse kan enligt min mening endast uppstå om exempelvis förhandstecknaren inte undertecknar upplåtelseavtalet i tid, eller att förhandstecknaren inte erlägger den upplåtelseavgift som anges i det aktuella avtalet. I övrigt torde alla andra förseningar kunna läggas bostadsrättsföreningen till last. Frågan är dock om förseningen kan grunda sig i bostadsrättsföreningens försummelse. Detta beror självklart på vilken anledning bostadsrättsföreningen angett som skäl till förseningen. Huruvida det är försumligt att exempelvis inte ha klart med arbete för mark, gator och avlopp kan tyvärr inte bedömas utifrån de uppgifter de uppgifter du lämnat.Min rekommendationI din fråga anger du att beräknad tid för upplåtelse samt tidpunkt för tillträde finns angivet i avtalet. Detta anser jag är något som gagnar dig, då byggföretagen/ bostadsrättsföreningarna på senare tid inte anger dessa med all önskvärd tydlighet. Vad beträffar din fråga om försummelse menar jag att det finns få fall som innebär att förhandstecknaren varit försumlig. Vidare finns det även få fall då försumligheten inte beror på bostadsrättsföreningen. En majoritet av skälen till förseningar beror således enligt min mening på bostadsrättsföreningen. Som du säkert märkt, så kommer inte bostadsrättsföreningen godta din uppsägning lättvindigt. Jag råder dig därför att gå igenom de beslut som tagits hos den aktuella kommunen för att se hur processen fortlöpt under byggnationen. Därigenom kan du visa att förseningen beror på bostadsrättsföreningens försumlighet. Att kommunen inte har klart med arbete för mark, gator och avlopp är enligt min mening under bostadsrättsföreningens ansvar. Slutligen vill jag även tillägga att förhandsavtalet som sådant kan anses ogiltigt genom allmänna avtalsrättsliga principer såsom 36 § lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen), samt förutsättningsläran. Du bör därför undersöka om din uppsägning även kan grunda sig på någon utav dessa bestämmelser eller principer. Om du skulle behöva hjälp med att upprätta en uppsägning av förhandsavtalet eller med att föra talan mot bostadsrättsföreningen rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Med vänlig hälsning,

Hyreshöjning samt rätt att ha inneboende

2017-11-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Min syster hyr en lägenhet och ägaren som äger lägenheten bor i lägenheten ovanför. Det är ett stort hus med 4 separata lägenheter. Huset ligger ute på landet. Hyresvärden vill nu höja hyran med 29 % och det ska börja gälla om 3 månader. Det blir en höjning på över 2000kr och det är mycket på ett bräde. Min syster har bott där i 3 år och vill gärna bo kvar, men för att klara hyreshöjningen så behöver hon en inneboende. Hyresvärden säger att min syster har skrivit på ett hyreskontrakt där det även står att hyresvärden kan neka att hon får ha en inneboende. Hyresvärden säger att hon vill inte att någon mer ska bo där. Det är en lägenhet på 100 med 4 sovrum så man kan lätt bo en hel familj där.Syrran blir tvungen att flytta om hon inte kan dela hyran med någon. Får det det gå till så här?
Elias Olsson |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline! Beroende på huruvida din systers hyresvärd anses bedriva en näringsverksamhet eller inte, gäller antingen lagen om uthyrning av eget boende eller 12 kap. jordabalken, den senare är kanske i folkmun mer känd som hyreslagen. Om hyresvärden omfattas av hyresförhandlingslagen är han att betrakta som näringsidkare. Även om så inte är fallet, omfattas din syster av 12 kap. jordabalken om hyresvärden upplåtit flera hyresrätter och din systers hyresrätt inte är den först upplåtna. Hyreshöjningen12 kap. jordabalken / hyreslagenEftersom annat inte angetts, utgår jag ifrån att din systers kontrakt löper tillsvidare samt att den i lag föreskrivna uppsägningstiden om tre månader gäller, se 4 §.Enligt 54 §, måste den hyresvärd som önskar höja hyran tillsända den berörda hyresgästen en skriftlig begäran därom. Om hyresgästen motsätter sig detta och en överenskommelse inte kan träffas, har hyresvärden att anhängiggöra tvisten hos Hyresnämnden för en skälighetsprövning. Bedömningen görs enligt 55 § 1 st. och söker fastställa lägenhetens s.k. bruksvärde. Det bestäms mot bakgrund av dess beskaffenhet i förhållande till likvärdiga lägenheter på orten. Ort förstås här hyfsat snävt, exempelvis Stockholm och Solna respektive Lund och Malmö har ansetts vara olika orter. Man ska härvid bortse från lägenhetens byggnadsår, produktionskostnader och kostnader för drift. Istället ska man ta i beräkning lägenhetens storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard, ljudisolering och förmåner, såsom hyss, sopnedkast och tvättstuga, knutna till lägenheten. Vidare ska husets allmänna läge – miljö och avstånd till kommunikationer – tas i beaktande. Hyran får inte bestämmas till påtagligt högre än dess bruksvärde. Påtagligt förstås i sammanhanget som ett par procent. Det är således inte möjligt för mig att sia om utgången i din systers fall. Om den begärda hyran befinns skälig, kommer den att börja gälla tre månader efter att tvisten anhängiggjordes hos Hyresnämnden, se 55 d § 1 stycket. Detta såvida inte din syster kvalificerar för s.k. infasning av den nya hyran. Det finns i 55 § 5 stycket en möjlighet för den hyresgäst som åläggs betala en väsentligt högre hyra än tidigare att begära att den höjs successivt. Väsentligt högre förstås som 10 %, se RH 2013:9. Infasningsperioden bör endast i undantagsfall bestämmas till mer än fem år, se prop. 2009/10:185 s. 92. Däremot, om din syster under en längre period betalat en jämförelsevis låg hyra, kan den bestämmas till kortare än så. Lagen om uthyrning av eget boendeOm hyreskontraktet regleras av lagen om uthyrning av egen bostad, gäller vad som sagts innan om att hyresvärden skriftligen måste meddela hyresgästen om den begärda höjningen samt att han kan anhängiggöra frågan hos Hyresnämnden, se 4 §. Här ska dock Hyresnämnden fastställa hyran till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapital- och driftskostnaderna för bostaden. Utgången vid en sådan bedömning blir avsevärt annorlunda. Om exempelvis en bostadsrättslägenhet värd 3 mkr hyrs ut i andrahand, tillhörande bostadsrättsavgift uppgår till 1 900 kr, och skälig avkastningsränta bestäms till 4 %, görs beräkningen enligt följande. (3 000 000 * 0,04) + (1 900*12) / 12 = 11 900 kr per månad. Som utgångspunkt gäller dessutom det nya villkoret från dagen ansökan till hyresnämnden gjordes, se 5 §. Rätten att ha inneboende12 kap. jordabalken / hyreslagenHyresvärden har rätt i det att hans samtycke fordras för att din syster ska kunna hyra ut lägenheten i andra hand. Däremot kan hon i princip efter eget tycke, utan att ens underrätta hyresvärden, inhysa inneboende i lägenheten, se 41 §. Detta såvida det inte kan medföra men för hyresvärden. Begreppet har inte behandlats närmare i rättspraxis men i lagmotiven anfördes att men ska förstås som obehag eller faktiska men. Paragrafen är tvingande, vilket innebär att den gäller framför klausulen i hyreskontraktet. Din syster kan alltså vila tryggt i att hon har rätt att bekosta en eventuell hyreshöjning genom att ta in inneboende. Hyresvärden är dessutom förhindrad att säga upp hennes hyresavtal på grund av det eller andra godtyckliga anledningar. Lagen om uthyrning av eget boendeVad som sagts ovan gäller även här, se 1 § 2 stycket. Skillnaden är emellertid att din syster enligt lagen om uthyrning av eget boende inte har något besittningsskydd. Det innebär att hyresvärden kan säga upp henne utan att bevilja en förlängning av hyreskontraktet. Din syster gör alltså klokt i att inte förarga honom. Jag önskar er båda ett stort lycka till! Ni är välkomna att återkomma om ni har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Är avtalets giltighet beroende av köparens användning av köpeobjektet?

2017-11-18 i Köpavtal
FRÅGA |Vi sålde vår fastighet med tillträde den 23/5. På tillträdesdagen gjordes dessutom köpet upp och köpeskillingen betalades till oss. Den nya fastighetsägaren (köparen) hade redan den 20/5 (3 dagar innan tillträdet) skrivit hyreskontrakt med kommunen för upplåtelse av HVB-boende. Hyresavtalet är daterat och signerat av båda parter den 20/5. Den nya ägaren hade inte informerat oss om att fastigheten skulle hyras ut. Kan man hävda att avtalet inte gäller?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så länge formkraven för fastighetsköp är uppfyllda är avtalet giltigt. Formkraven följer enligt nedan: 1) Avtalet ska upprättas i en skriftlig köpehandling.2) Köpehandlingen ska undertecknas av både säljaren och köparen.3) Handlingen ska innehålla uppgift om (i) köpeobjektet och (ii) köpeskillingen.4) Det ska finnas en s.k. överlåtelseförklaring i köpehandlingen.I jordabalken finns också krav på att särskilt viktiga avtalsklausuler skriftligen ska tas med i köpehandlingen för att de ska bli giltiga (om dessa klausuler avtalats muntligen är de alltså inte giltiga). Dessa klausuler är av följande slag:1) Återgångsklausuler, dvs. klausuler med villkor som gör köpets fullbordan eller bestånd beroende av en framtida händelse.2) Klausuler som innebär att säljaren friskriver sig från ansvar för att han är rätt ägare (hemulansvaret).3) Klausuler som innebär att köparens rätt att förfoga över fastigheten begränsas.I ditt fall verkar det som att formkraven är uppfyllda och att avtalet därför är giltigt. Som köpare har man ingen skyldighet att tala om vad man ska använda köpeobjektet till, varför man inte kan hävda att avtalet är ogiltigt på den grunden. Om du hade velat begränsa köparens rätt att förfoga över fastigheten (enligt punkt tre) hade du behövt skriva in den klausulen redan i köpehandlingen. Om du vill göra några ändringar eller avtala om några klausuler nu i efterhand måste du och köparen dessvärre vara ense. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Annars är du välkommen att höra av dig till mig på ni.dekeiser@lawline.se!Vänliga hälsningar,

Kan man ha ett inneboende eller hyra ut fast man har ett andrahandskontrakt?

2017-11-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, Kan man ha ett inneboende eller hyra ut fast man har ett andrahandskontrakt?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller frågor angående hyresrätter använder man sig av jordabalkens (JB) 12:te kapitel, även kallad "Hyreslagen". För att ha ett godkänt andrahandskontrakt krävs det att man har hyresvärdens samtycke, 12 kap 39 § JB. Då du skriver att du har ett andrahandskontrakt förutsätter jag att det är ett godkänt sådant. Det är tillåtet att ha en inneboende i lägenheten utan tillstånd. Det är dock viktigt att denne inneboende inte bor i lägenheten självständigt, det viss säga, ensam. Då räknas det som att du skulle hyra ut i andra hand (tredje hand) utan tillåtelse av hyresvärden. Att hyra ut i tredje hand är inget din hyresvärd måste acceptera och om du skulle göra det utan tillstånd är det en grund för att kunna säga upp ditt hyreskontrakt om du inte efter tillsägelse rättar dig, 12 kap 42 § 3p JB. Dessutom bär du som andrahandshyresgäst ansvaret för om denne inneboende gör något, som att exempelvis störa grannarna. Se mer på Hyresnämndens hemsida HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Bilda gemensam bostadsrättsförening för två avskiljda hus

2017-11-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej !Vi är ett företag som köper mark runt omkring i Stockholm, och på den marken bygger vi sedan bostäder som tillsammans bildar en bostadsrättsförening.Nu har vi fått ett erbjudande ifrån en markägare i Huddinge om att köpa 2st markområden, på vilka vi kan bygga bostäder som tillsammans bildar en bostadsrättsförening med 42st lägenheter.Dom två markområden vi fått erbjudande om att köpa ligger på samma gata i Huddinge, men dom ligger inte bredvid varandra, utan det är ett avstånd på 475 meter i mellan dom två markområdena.Min frågor till er är följande:1. Går det att bilda en bostadsrättsförening av dessa fastigheter, eller blir man tvungen att bilda två stycken bostadsrättsföreningar pga av att markområdena inte ligger bredvid varandra? 2. Finns det någon eller några aktuella domar gällande detta? I bostadsrättslagen står följande:Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna. Lag (1993:314).Tacksam för snabb återkoppling.Ha en fortsatt trevlig dag!
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag ser att du ombad snabb återkoppling och ber om ursäkt för dröjsmålet.Mig veterligen finns ingen prejudikatbildning kring din fråga utan vägledning får istället sökas i lagens förarbeten. Kommentaren till paragrafen ifråga, 1 kap. 5 §, ger viss hjälp men inget absolut svar. Samtidigt som lagstiftaren anför att bestämmelsen är avsedd att motverka föreningsbildningar där husen inte har något naturligt geografiskt samband, t.ex. att de är förlagda till olika stadsdelar eller åtskiljs markant av andra hus, sägs också att huvudregeln är husen ska ligga "i omedelbar anslutning" till varandra. Vidare sägs att avsteg från huvudregeln kan göras om det mellan husen placerats områden för allmänt ändamål, samt att hänsyn kan tas till markens belägenhet och möjligheterna att bebygga den annorlunda. Man får nog tolka paragrafen mot bakgrund av dess syfte -- att underlätta för förvaltningen av husen och det gemensamma ansvaret i övrigt. Om det undermineras på grund av avståndet, lär det inte gå att bilda en gemensam bostadsrättsförening. Se prop. 1990/91:92 s. 156. I och med att rättsläget är något osäkert, är det tillrådligt att kontakta en jurist för en mer rigorös rättsutredning.Stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Förlängning av jordbruksarrende

2017-11-18 i Arrende
FRÅGA |Är det sant att arrendetiden är maximalt 25 år för jordbruksarrende och i så fall vad innebär det? Måste det ha varit avtalat 25 år i en följd enligt kontrakt eller räknas det även om arrendet löpt på 5 års kontrakt under 25 års tid? Om så är fallet, vad händer om 25 år passerat? Är det då en ny 25 års period som gäller? Det känns som om att det är helt vansinnigt att arrendera ut sin mark då det är näst intill omöjligt att få tillgång till den i ett senare skede i livet!
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är sant att du endast kan skriva arrendeavtal på max 25 år när det gäller jordbruksarrende. Detta kan du hitta i 7 kap 5 § Jordabalken. Denna maxgräns gäller däremot bara för varje enstaka arrendeavtal, du kan alltså skriva ett nytt arrendeavtal efter 25 år där du förnyar arrendet ytterligare 25 år. För att säga upp arrende som avtalats på 5 år eller mer måste jordägaren eller arrendatorn meddela om uppsägning senast 1 år innan arrendeavtalet går ut. Sägs avtalet inte upp inom denna tid förlängs det med samma tid, dock högst en förlängning på 5 år. Uppsägningen måste vara skriftlig, 8 kap 8§ Jordabalken. Om vi för enkelhetens skull säger att två personer avtalat om ett jordbruksarrende på 25 år. För att det automatiskt inte ska förlängas måste någon av parterna informera den andre om uppsägning efter högst 24 år. Skulle ingen av dem säga upp avtalet förlängs arrendet med 5 år åt gången. Det förlängs alltså inte med ytterligare 25 år om man missar uppsägningstiden. Notera även att arrendatorn har rätt till förlängning om jordägaren säger upp arrendeavtalet. För att jordägaren ska kunna avbryta arrendet helt måste antingen arrendatorn misskött marken eller kan det avbrytas genom att jordägaren gör sannolikt att marken ska användas för egen del. Dessa undantag finns uppräknade i 9 kap 8 § Jordabalken och jag rekommenderar dig starkt att läsa dessa om du vill säga upp arrendeavtalet. Vill du veta mer om jordbruksarrende rekommenderar att du läser 9 kap i Jordabalken. Kapitel 7 och 8 berör arrende i allmänhet. Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Kan parterna avtala bort 4 kap 19 § jordabalken?

2017-11-18 i Köpavtal
FRÅGA |När vi bildade bostadsrättsförening för sju år sedan, skrev vi på köpehandlingen att inte göra anspråk på bl a dolda fel, så att inte Jordabalken 4, 19 skulle gälla. Nu har flera fel upptäckts. Kan man avsäga sig denna lag?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!4 kap 19 § jordabalken kan avtalas bortFelreglerna i jordabalken är dispositiva, vilket innebär att parterna kan avtala bort dem. Detta gäller även när reglerna ersatts av ett villkor som är till nackdel för köparen, såsom att denne avstår från att göra anspråk mot säljaren på grund av ett dolt fel. Observera att det inte går att avtala bort reglerna på detta sätt när säljaren är en näringsidkare och köparen en konsument. Två typer av friskrivningDet är alltså möjligt att frångå jordabalkens felregler. Att ni inte får göra dolda fel gällande innebär att säljaren har gjort en friskrivning. Det finns två typer av friskrivningar: - egenskapsfriskrivningar- påföljdsfriskrivningarEgenskapsfriskrivningGenom en egenskapsfriskrivning avsäger sig säljaren ansvaret för något som rör fastighetens skick. Köparen kan då inte förvänta sig att fastigheten ska ha den egenskap som säljaren friskrivit sig från. PåföljdsfriskrivningEn påföljdsfriskrivning utesluter istället köparens möjlighet att göra en viss påföljd gällande mot säljaren med anledning av et dolt fel. Säljaren kan exempelvis se till att köparen inte kan begära prisavdrag. Det är möjligt att friskriva sig från alla påföljder som felet egentligen kan leda till, så länge villkoret är formulerat klart och tydligt. Att skriva "köparen avstår från alla anspråk mot säljaren på grund av fel och brister i fastigheten" har ansetts vara tillräckligt klart och tydligt. Däremot har "överlåts sådan den av köparen besiktigats" inte ansetts uppfylla kravet på klarhet och tydlighet. Viktigt att komma ihåg är att en sådan s.k. generell påföljdsfriskrivning bara gäller vid fel som säljaren inte har känt till. Fel som säljaren haft kännedom om omfattas alltså inte av friskrivningen. För sådana fel har säljaren istället en upplysningsplikt gentemot köparen, vilken ska uppfyllas i samband med köpet. (se NJA 1976 s. 217 och NJA 1983 s. 808)Det är möjligt att göra påföljder gällande mot säljaren trots en friskrivning, förutsatt att villkoret anses oskäligt och därmed ogiltigt. Detta blir dock bara aktuellt i undantagsfall. SammanfattningDet är alltså möjligt att avtala bort den aktuella felregeln i jordabalken, även fast avtalsvillkoret är till nackdel för köparen. Genom detta sätts jordabalkens regel ur spel. Om villkoret att ni inte får göra anspråk mot säljaren är godtagbart beror främst på om det är formulerat tillräckligt klart och tydligt. Uppfyller villkoret kraven har ni rätt att göra felen gällande, men annars har ni avtalat bort rätten att åberopa dem. Hoppas ni känner att ni fått svar på er fråga! Känner ni att ni behöver mer kvalificerad hjälp, är ni varmt välkomna att ta kontakt med Lawline Juristbyrå, här kan ni boka tid. Med vänliga hälsningar,

Får man äga flera bostadsrätter hos olika bostadsföreningar ?

2017-11-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |HejFår man äga flera bostadsrätter hos olika bostadsföreningar ?
Simon Rydberg |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Det finns inte någon lag som reglerar hur många bostadsrätter som en person får äga. Däremot finns det regleringar kring vem som kan bli medlem i en bostadsrättsförening och därmed äga en bostadsrätt. För att få äga en bostadsrätt måste föreningen godta dig som medlem, 2 kap 1 § Bostadsrättslagen. Avgörande för om du kan bli medlem och bostadsrättsinnehavare hos föreningen blir om du uppfyller de medlemsvillkor som uppställs i föreningens stadgar och att du i övrig kan anses vara en godtagbar medlem, 2 kap 1 och 3 §§ Bostadsrättslagen. Det kan exempelvis ställas ett krav på att du ska vara folkbokförd på den adress där du vill köpa bostadsrätten vilket skulle kunna hindra dig från att äga bostadsrätter hos olika föreningar. Slutsatsen blir att det inte finns några lagregler som rent objektivt hindrar dig att äga bostadsrätter hos olika föreningar, men bostadsrättsföreningarna där du vill köpa bostadsrätter kan ställa upp medlemsvillkor som kan hindra dig från att äga bostadsrätt hos dem. Därför rekommenderar jag dig att ta kontakt med de föreningar där du vill köpa bostadsrätter och be att få se deras stadgar för att ta reda på om de har några medlemsvillkor som kan hindra dig från att äga en bostadsrätt hos dem. Vänligen,