Möjlighet till hembudsklausul vid samäganderätt av fastighet

2015-03-04 i Fastighet
FRÅGA |Två köpare, A och B, ska förvärva 1/2 av en skogs- och lantbruks-egendom, som ägs av en tredje person, D , till hälften. Den andre nuvarande delägaren, C, kvarstår som ägare till sin hälft. Inget släktskap föreligger mellan A, B och C så att de kan ärva varandra enligt lag. A, B och C är ogifta. A och B har bröstarvingar. C saknar bröstarvingar, och kan inte få någon. De tre nya delägarna (A med 1/4, B med 1/4 och C med 1/2) vill försäkra sig om att ingen av dem ska kunna avhända sig sin del av egendomen i framtiden, om inte alla tre samtidigt är överens om att avhända sig hela egendomen. C har bestämt sig för att testamentera sin hälft till A och B och till deras bröstarvingar om A eller B inte är i livet. A och B är överens om att deras andelar ska ärvas av deras respektive bröstarvingar och i andra hand av den andre delägaren (A eller B) och dennes bröstarvingar, och i tredje hand av C.Problemet är att testamenten kan ändras av vem som helst av A, B och D utan de andras vetskap. På vilket sätt kan man "garantera" att testamentena ska följas t.ex. genom komplettering med avtal om hembud eller möjligen aktiebolagsbildning (efter apport) med för ändamålet anpassad bolagsordning, eller på annat sätt, t.ex. genom förbud mot alla slag av överlåtelse till andra än de blivande delägarna eller deras bröstarvingar? Såvitt jag vet gäller inte ett förbud mot framtida försäljning för den här typen av egendom med tre delägare.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!När flera personer äger fast egendom ihop regleras förhållanden dessa emellan av samäganderättslagen, se här.Lagen är i stora delar dispositiv, vilket innebär att den i dessa delar kan avtalas bort.En hembudsklausul är en form av förköpserbjudande då den begränsar delägarens rätt att sälja fastigheten vidare till vem han eller hon vill. I svensk rättspraxis har utvecklats en princip som innebär att avtal om förköpsförbehåll av fast egendom (vilket fastighet är, se Jordabalken (här) 1:1), inte är bindande (annat än då fastigheten tilldelats säljaren genom gåva). Detta eftersom formkraven i Jordabalken 4:3 inte är uppfyllda, där det krävs att förköpsförbehåll och andra inskränkningar i ägarens överlåtelserätt ska tas med redan vid köpehandlingen. Sådana får inte avtalas om efter köpet.Du har alltså rätt i att avtal innehållande hembudsklausuler och överlåtelseförbud inte är juridiskt bindande.Precis som du också nämner är hembudsklausuler däremot tillåtna i aktiebolag, se Aktiebolagslagen (här) 4:27. Apportegendom i form av fastighet är tillåtet, om den är till nytta för bolagets verksamhet, 2:6 ABL. Bolagets verksamhet bestäms i bolagsordningen, ABL 3:1 p.3. Där kan ni ange att syftet med verksamheten är att behålla fastigheten inom delägarkretsen, och då är ju apportegendomen till nytta för verksamheten. Apportegendomen ska även värderas och tas upp i stiftelseurkunden samt tillföras bolaget. Hembudsklausulen ska tas upp i bolagsordningen och innehålla uppgifter bland annat om vilka som ska ha lösningsrätt och i vilken ordning aktierna ska hembjudas. Det som gör hembudsklausulen mest lämplig, istället för andra tillåtna överlåtelsebegränsningar, är att hembudsklausuler gäller inte bara vid köp, byte och gåva utan även vid bodelning och arv. Detta gör att en hembudsklausul är bindande även för delägarnas arvingar.Förutsatt att alla formella regler om upprättande av stiftelseurkund, tecknande av aktier, aktiebolagets registrering hos Bolagsverket osv. som är föreskrivna i ABL är uppfyllda, kan ni alltså genom aktiebolag skapa en bindande hembudsklausul och på så sätt säkerställa att aktierna (fastigheten) inte säljs vidare utan att övriga delägare får möjlighet att lösa in dem.Om du behöver ytterligare hjälp i ärendet vänligen hör av dig till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete.Med Vänliga Hälsningar

Upplysningsplikt vid köp av fritidsfastighet

2015-03-02 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej,Vi köpte för drygt ett halvår sedan en fridfull fritidsfastighet med underbar utsikt över en sjö. Nyligen fick vi reda på av en granne att det planeras ett 150m högt vindkraftverk mitt i vår idylliska vy en 600m från vår tomt. Varken säljare eller mäklare nämnde något om detta vid köpet och vi känner oss minst sagt snuvade på konfekten. Fridfullheten och den naturnära upplevelsen var direkt avgörande för vårt val att slå till på denna fastighet. Jag har förstått att köparens undersökningsplikt sträcker sig väldigt långt i fastighetsaffärer men har inte mäklaren eller säljaren något ansvar att upplysa om sådana saker? Säljaren hade enligt grannen mycket väl kännedom om projektet och högljutt närvarat vid ett informationsmöte. Både mäklaren och säljaren tillfrågades om de hade kännedom om några angränsande projekteringar som kunde ha påverkan för fastigheten vilket de båda nekade till. Mäklaren påstod sig till och med ha kontrollerat saken med kommunen. Tacksam för vägledning i hur och vad man kan göra i en situation som denna.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger har köpare till fast egendom en undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § Jordabalken vilket innebär att säljaren inte ansvarar för fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning. Säljaren har ingen generell upplysningsplikt när felet går att upptäcka men det finns undantag då bristande upplysning kan göra att säljaren inte kan åberopa att köparen brustit i sin undersökningsplikt. Dessa undantag är om säljarens brist på upplysning kan klassas som svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen men även om säljaren utnyttjat köparens okunskap när denne är i villfarelse och säljaren måste insett detta samt att säljaren måste ha insett att bristen kan vara avgörande för köparens beslut att köpa fastigheten.I ert fall kan NJA 2007 s. 86 vara till hjälp. I detta fall var en fritidsfastighet utsatt för buller från en närliggande motocrossbana. Säljaren kände till detta och var medveten om att köparen var i villfarelse om detta. Säljaren hade tidigare själv försökt förhindra felet(bullret) och tydde enligt domstolen på att säljaren måste varit medveten om hur avgörande felet var för köparens beslut att köpa fastigheten. Även om köparen i detta fall bort upptäcka felet så ansåg domstolen att undersökningsplikten föll bort då det rörde sig om ett fel av allvarligare karaktär som var avgörande för köparen samt att säljaren var medveten om detta och utnyttjade att köparen var i villfarelse. I detta fall fanns därmed en upplysningsplikt för säljaren. Skillnaden i ert fall är dock att vindkraftverken ska byggas och är inte något som pågick när ni köpte fastigheten. I NJA 1981 s.894 konstaterade dock domstolen att ett fel enligt 4 kap. 19§ Jordabalken ändå förelåg trots att ett stadsbeslut om att en rondell skulle flyttas närmare fastigheten inte var beslutat vid köpslutet utan fastställdes senare. Detta borde därmed tyda på att det ändå kan föreligga ett fel om det var planerat att bygga vindkraftverken eller eventuellt planerat vid köptillfället. Hade ni inte möjlighet att upptäcka felet dvs. få information om bygget av vindkraftverken rör det sig om ett dolt fel och ni har därmed ingen undersökningsplikt och mäklaren/säljaren är skyldig att upplysa er om felet(vindkraftverken). Hade ni möjlighet att upptäcka felet kan det vara så att mäklaren/säljaren ändå har en upplysningsplikt i och med att säljaren/mäklaren eventuellt utnyttjat att ni varit i villfarelse och visste att felet var avgörande för ert beslut att köpa fastigheten. Då säljaren varit i kontakt med kommunen samt varit med på möten känner borde säljaren/mäklaren vara medveten om att bygget är avgörande för en köpares beslut att köpa fastigheten. Troligtvis visste säljaren/mäklaren om att ni inte kände till detta och utnyttjade därmed att ni var i villfarelse. Eftersom köpet avser en fritidsfastighet måste en byggnation av vindkraftverk utgöra ett väsentligt fel med tanke på de negativa bullret och vyn de resulterar i och därmed förtar själva syftet med att få lugn och ro i fritidsfastigheten. Därmed tecken på att detta är ett väsentligt fel för er och avgörande i ert beslut att köpa fastigheten. Hoppas detta var till hjälp och lycka till!

Internt skuldebrev vid köp av bostadsrätt

2015-03-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vi funderar på att köpa en liten lägenhet så att vår styvson kan flytta hemifrån. Avsikten är inte att ge honom lägenheten (har inte råd!) men däremot kan vi tänka oss att han kan få del av eventuell värdetillväxt. Bostadsrättsföreningen kräver dock sannolikt att han står som delägare om han ska få bo där. Kan vi lösa detta med nån sorts skuldebrev emellan oss? Finns det formkrav på hur ett skuldebrev skrivs?
Amanda Wiggh |Hej. tack för din fråga.Det stämmer att bostadsrättsföreningens stadgar kan föreskriva att den som bor i lägenheten skall äga en viss andel av bostadsrätten.Ni kan absolut upprätta ett skuldebrev er sinsemellan som föreskriver särskilda villkor som skall gälla, till exempel att er styvson skall skänka er sina andelar vid en framtida försäljning. Detta avtal kommer dock endast vara giltigt mellan er, inte mot tredje part såsom banken eller bostadsrättsföreningen. Regler kring skuldebrev finns i skuldebrevslagen (https://lagen.nu/1936:81). Vad gäller utformande av skuldebrev så är det viktiga att det framgår att det rör sig om en skuld, villkoren kring denna samt vilka personer den berör. Namn, personnummer och underskrifter skall finnas med och av bevisskäl kan det även vara bra om undertecknandet bevittnas.Lycka till!

Fukt- och mögelskador i hyresrätt

2015-02-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Frågar å min dotters vägnar.Har sagt upp hyresavtal med omedelbar verkan då rummet har undermålig ventilation, fuktiga väggar och mina möbler har fått synliga mögelangrepp. Hälsan har blivit dålig. jag klarar ej att vara i rummet längre. Jag yrkar från hyresvärd att ersätta skadat material samt återbetalning av erlagd hyra under de fem månader jag bott där. Har jag rätt att göra så och är hyresvärden tvungen enligt jordabalken ersätta mig? Måste jag gå via Hyresnämnden? Är inte med i hyresgästföreningen.
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Reglerna om hyra finns i 12 kap. jordabalken (1970:994) som du finner https://lagen.nu/1970:994.Hyresvärden ska på tillträdesdagen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet, i detta fall som bostad, 9 § st. 1. Vidare har hyresvärden en skyldighet att under hyrestiden hålla lägenheten i samma skick, 15 § st. 1. Om fukt- och mögelskador kan konstateras bör det anses vara en brist i lägenheten. I sådant fall får du som hyresgäst säga upp hyreskontraktet om bristen inte kan åtgärdas utan dröjsmål eller om din hyresvärd efter tillsägelse inte avhjälper bristen så snart det kan ske. En uppsägning får dock bara ske om bristen är av väsentlig betydelse, 11 § p. 2 och 16 §§. Vid en uppsägning upphör hyreskontraktet omedelbart att gälla, 6 §. För den tid som lägenheten varit bristfällig har du rätt till skälig nedsättning av hyran, 11 § p. 3. Detta gäller dock inte för den tid som du betalat hyran utan protest och inte upplyst hyresvärden om bristen (se RH 1994:84). Du kan även ha rätt till skadestånd för skadorna på möblerna, om hyresvärden inte kan visa att skadan inte beror på dennes försummelse, 11 § p. 4. Du kan även få skadestånd för personskador som uppkommit på grund av fukt- och mögelskadorna (se NJA 2002 s. 213). Det finns en möjlighet att ansöka hos hyresnämnden om ett s.k. åtgärdsföreläggande. Det innebär att hyresvärden åläggs att åtgärda bristen inom viss tid, 11 § p. 5 och 16 § st. 2. Med vänliga hälsningar

Övertagande av andel i bostadsrätt - skattekonsekvenser

2015-03-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Min sambo äger i dagsläget 80 % av en lägenhet i en bostadsrättsförening. Hennes pappa äger övriga 20 %. Vi funderar nu på att jag ska ta över 50 % av lägenheten och hon gå ner till 50 %. Dvs. jag köper 20 % av hennes pappa och 30 % av min sambo. Låt oss säga att inköpspriset för lägenheten var 3,650,000 år 2014. Därefter har lägenheten renoverats för 200,000. Ponera att vi enas om ett lägenhetsvärde på 3,850,000 och därmed ett försäljningspris på 1,925,000 för 50 %. Nu till mina frågor:A) Behöver min sambo eller hennes pappa betala någon skatt vid den här transaktionen? Det blir väl ingen reavinstskatt då 3,850,000-3,650,000 = 200,000, som sedan dras av som renoveringskostnad?B) Behöver vi ta in en värderingsman för att ta fram ett marknadsvärde på lägenheten? Om marknadsvärdet på lägenheten visar sig vara 4,000,000 är då 150,000 (4,000,000-3,850,000) att betrakta som gåva? Blir det några skatteeffekter därav?C) Vilka juridiska dokument behöver vi upprätta för transaktionen?Till historien hör också att lägenheten är finansierad via lån, där jag planerar att ta över 50% av lånen. Tack på förhand,
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!A) Om din sambo och hennes pappa ska överlåta andelarna (30 % respektive 20 %) till dig till marknadsvärde gäller att de kommer att beskattas för den värdestegring som belöper på respektive andel. Eventuell vinst beräknas enligt följande:Försäljningspris - Utgifter för försäljningen (hit räknas eventuell utgift för värdering av bostaden) - Inköpspris - Förbättringsutgifter - Kapitaltillskott - Andel av inre reparationsfond vid försäljningen + Andel av inre reparationsfond vid köpet + Återföring av uppskovsbelopp = Vinst/FörlustB) Ni behöver inte ta in värderingsman, det kan dock vara lämpligt att göra en ny värdering av bostadsrätt efter renovering; det kan vara fördelaktigt om ni också, t.ex., i slutändan vill se över era lån och kanske omförhandla räntan. "Risken" som ni löper är att skillnaden mellan försäljningspris och egentligt värde (marknadsvärde) mycket riktigt blir att betrakta som gåva – hela överlåtelsen får blandad karaktär av till viss del köp och till viss del gåva – med följande konsekvenser: Överlåts andelen till pris som understiger marknadsvärdet – och kan det antas att det finns gåvoavsikt, vilket regelmässigt torde vara fallet mellan närstående – ska försäljningspris och marknadsvärde sättas i relation till varandra enligt en delningsprincip. Relationen mellan försäljningspris och marknadsvärde kommer att avgöra vilken procentuell andel av bostadsrätten som anses vara såld respektive utgör gåva. försäljningspriset = x % av bostadsrätten är såld, resterande andel i % utgör gåva.marknadsvärdetGåvan ska inte deklareras; givaren blir inte beskattad för gåvodelen. Med ett exempel: Johan har sålt en bostadsrätt till sin son Ludvig för 900 000 kronor [försäljningspriset]. Johan köpte den ursprungligen för 600 000 kronor [inköpspriset]. Två motsvarande lägenheter i huset har sålts för omkring 1 200 000 kronor under samma år [marknadsmässigt värde]. Det innebär att Johan har överlåtit bostadsrätten till ett pris under marknadsvärdet. Eftersom han har överlåtit den till sonen är det sannolikt att han har gåvoavsikt. 900 000 = 75 % av bostadsrätten anses vara såld. 25 % utgör gåva.1 200 000 Därför får Johan bara dra av 75 procent av inköpspriset mot inkomsten vid försäljningen, det vill säga 450 000 kronor (0,75 * 600 000). Hans vinst blir då 450 000 kronor (900 000 – 450 000). De 150 000 kronorna av inköpspriset som hör till gåvodelen övergår till Ludvig. Han får göra avdrag med detta belopp när han i sin tur säljer bostadsrätten. Hans anskaffningsavgift för hela bostadsrätten är alltså 1 050 000 kronor (900 000 + 150 000).Som vi ser blir vinsten mindre i det här fallet av blandad överlåtelse än vid renodlad överlåtelse enligt marknadsvärdet. Ytterligare exempel: Du äger en bostadsrätt som har ett marknadsvärde på 1 000 000 kr. Du säljer bostadsrätten till din son för 700 000 kr, det vill säga till en närstående för ett pris som understiger marknadsvärdet. Bostadsrättens inköpspris är 600 000 kr (du har inga förbättringsutgifter). När du redovisar försäljningen får du bara dra av så stor del av inköpspriset som försäljningspriset utgör i förhållande till marknadsvärdet, det vill säga: 600 000 kr (inköpspris) x 700 000 kr (försäljningspris): 1 000 000 kr (marknadsvärde) = 420 000 kr Din vinst, som du ska redovisa i deklarationen, blir då 280 000 kr (700 000 kr - 420 000 kr). Återstående del av inköpspriset 180 000 kr, (600 000 kr - 420 000 kr) som hör till gåvan, övergår till din son.C) För överlåtelse av bostadsrätt krävs enligt bostadsrättslagen (BRL) 6 kap. 4 § att ett skriftligt avtal upprättas. Överlåtelseavtalet ska vara skriftligt, underskrivet av både överlåtaren och förvärvaren och innehålla uppgift om den lägenhet som överlåtelsen avser samt om priset på bostadsrätten. Vidare ska det anges hur stor andel som ska överlåtas. Vänd er till er bostadsrättsförening med en förfrågan om de tillhandahåller blanketter som ni kan använda er av. För att en del av bostadsrättslägenheten ska kunna föras över behöver ni också lämna in överlåtelseavtalet till föreningen, som då gör en medlemsskapsprövning. Angående rätten till medlemskap vid övergång av bostadsrätt stadgar 2 kap. 3-6 § § BRL.Regleringen av lånen gör ni bäst i nära kontakt med er bank. Om den som övertar bostadsrätt också övertar lån räknas det övertagna lånebeloppet som en ersättning vid skatteberäkningen. Jag hoppas ni fått svar på era frågor! Ni kan återkomma till mig på martaahlen24@gmail.com om ni har följdfrågor eller vill ha hjälp med att upprätta avtal. Vänligen,

Undersökningsplikt och upplysningsplikt fast egendom

2015-03-02 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej vi köpte lägenhet i höstas och har nu under vintern kunna konstaterat att golvvärmen i ena badrummet inte fungerar. vid närmare koll så verkar det som att någon har missat att koppla in en kabel. Vilket gör att man måste riva hela golvet och göra om det om man vill ha värme.Vi såg kontrollpaneln på väggen vid visning men eftersom ingen sa nått om att den inte funkade tog vi förgivet att den funkade. (vem ställer sig och prövar den vid visning)säljaren säger att dom inte visste att det fanns golvvärme (hur man nu kan missa en stor vit kontroll panel på en 6kvm stor badrum.Jag känner inte att laga detta är nått jag ska behöva stå för. men mäklaren säger att dom inte gjort nått fel verken mäklare eller säljare. Behöver lite råd.
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som köpare till fast egendom har man en undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § Jordabalken vilket innebär att säljaren inte ansvarar för fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning. Undersökningsplikten är väldigt långtgående och ställer höga krav på köparen. Då termostaten var lätt att upptäcka och ni hade möjlighet att testa om den fungerade vid köpet skulle jag säga att detta ingår i er undersökningsplikt. Ni skulle även kunna ha frågat säljaren om termostaten/golvvärmen fungerade. Hade ni då fått information om att den var fullt fungerade skulle er undersökningsplikt mildrats eventuellt helt falla bort men så verkar inte fallet vara här. Säljaren har ingen generell upplysningsplikt men det finns undantag då bristande upplysning kan göra att säljaren inte kan åberopa att köparen brustit i sin undersökningsplikt. Dessa undantag är om säljarens brist på upplysning kan klassas som svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen men även om säljaren utnyttjat köparens okunskap när denne är i villfarelse och säljaren måste insett detta samt att säljaren måste ha insett att bristen kan vara avgörande för köparens beslut att köpa fastigheten. I ert fall verkar det inte som att ni haft något avtalat om termostaten/golvvärmen och därmed blir svek eller annat ohederligt förfarande enligt avtalslagen inte aktuellt. Frågan är då om säljaren visste att ni var i villfarelse om detta och utnyttjat detta samt visste att detta var avgörande för ert beslut att köpa lägenheten. Det är mycket möjligt att säljaren kände till felet men detta gör inte att er undersökningsplikt faller bort. Då detta inte över huvudtaget verkade vara vid diskussion vid köpet är det svårt att bevisa att säljaren/mäklaren kände till att ni var i villfarelse angående detta och att hen vidare utnyttjat detta. Främst faller det troligtvis dock på att detta inte var ett så stort och avgörande fel, i de fall domstolen gått med på att undersökningsplikten faller bort har det handlat om mer avgörande och större fel. Då ni hade möjlighet att fråga om termostaten/golvvärmen, möjlighet att undersöka om detta fungerade och detta inte var ett så stort och avgörande fel blir det nog svårt att lägga detta fel till last på mäklaren eller säljaren. Vänliga Hälsningar,

Hyra i andra hand - hyreshöjning

2015-02-28 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej!Jag hyr en lägenhet i andra hand sedan september 2010, varje september åren efter har fastighetsägaren höjt hyran. Först med 200:- 2011, sedan skulle han höja igen med 200:- 2012, men då frågade jag ifall han skulle göra så varje år, det blir ganska mycket höjning och jag skulle inte kunna ha möjlighet att bo kvar till slut. Då höjde han med 100:- och har gjort det varje september sedan dess. Uppe i 4900:- nu.MEN, nu ser jag på mitt hyreskontrakt att det inte står någonting om hyreshöjning någonstans. Har han ändå rätt att höja (eftersom han äger stället) trots att vi har kontrakt där det inte framkommer att höjning varje år kommer göras?
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Enligt 12 kap. 19 § jordbalken (hyreslagen) är huvudregeln att hyran är den som regleras i hyresavtalet. Vill hyresvärden omreglera villkoren i avtalet, exempelvis höja hyran, ska hyresvärden skriftligen meddela om detta. 12 kap. 54 § jordabalken. Hyresvärden har således rätt att höja hyran, men sådant meddelande måste vara skriftligt och en överenskommelse måste komma till stånd mellan hyresvärd och hyresgäst.Angående hyressättningen har uthyraren rätt att sätta en hyra som är skälig, vad som är skäligt får bedömas i det enskilda fallet och hjälp kan fås från hyresnämndens webbsida. (http://www.hyresnamnden.se/Amnesomraden/Skalig-hyra/). I den mån hyreshöjningen är tvistig kan detta hänföras till hyresnämnden som slutligen tar ställning till hyrans skälighet. 12 kap. 55 § jordabalken.Vänligen,

Köpa bostadsrätt gemensamt, trots olika ekonomisk situation.

2015-02-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min partner tittar på bostadsrätter tillsammans. Jag har en mycket liten inkomst medan min partner har en hög inkomst. Vi har fått lånelöfte tillsammans. Men vad händer om vi går isär? Jag är rädd att stå med skulder jag inte kan betala om bostaden inte skulle gå att sälja till samma pris som vi köpte den för. För min partner är detta inte samma problem, han har tillräckligt hög inkomst för att klara en eventuell förlust. Gör lagstiftningen att jag blir ansvarig för precis halva lånet? Eller kan kan ta olika stora andelar av ett lån? Hur brukar ni rekommendera att man gör om man vill köpa en bostad och har väldigt ojämna ekonomiska förhållanden? Hur kan jag skydda mig från orimlig risk utan att för den del vilja utnyttja min partner?
Amanda Wiggh |Hej, tack för din fråga.En bostadsrätt kan belånas upp till max 85 % av marknadsvärdet. Enligt 6 § konsumentkreditlagen (https://lagen.nu/2010:1846) är banken skyldig att iaktta god kreditgivningssed, och därvid ta tillvara dina intressen med tillbörlig omsorg. Enligt 12 § samma lag är banken skyldig att göra en kreditprövning baserad på låntagarens ekonomiska förhållanden. Förutsatt att det sker på ett riktigt och ansvarsfullt sätt så är det banken som avgör hur mycket ni får låna och till vilka villkor. Det går att ha olika stora andelar av ett lån, vilket är vanligt om man till exempel gjort upp om att ägarna skall äga olika stora andelar av bostadsrätten. I den situation som du beskriver kan det vara en god idé att göra just så - diskutera med banken och bostadsrättsföreningen att ni vill äga olika stora andelar av bostadsrätten och därmed också ansvara för olika stora delar av lånet. Observera dock att ni ändå förmodligen kommer anses som "solidariskt" betalningsskyldiga i det fall en av er inte kan betala lånet, vilket innebär att ni gentemot banken båda har har full skyldighet att betala ränta och amorteringar och att den part som betalat för mycket sedan får kräva den andre parten på ersättning. Hoppas detta var svar på din fråga. Lycka till!