Varför finns jordabalken?

2018-01-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Varför finns jordabalken?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!Jordabalken (1970:994), här, finns för att avhandla rättsliga bestämmelser om fast egendom. Det kan till exempel röra sig om bestämmelser som definierar fast och lös egendom eller regler om hyra som återfinns i jordabalkens tolfte kapitel.Hoppas du fick svar på din fråga. Väl mött!

Fråga om att behålla betalad deposition

2018-01-06 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande återbetalning av deposition. Min hyresgäst betalade vid inflytt en deposition, som enl. kontraktet skulle återbetalas efter utflytt. Jag fick nycklarna först två veckor efter utflyttsdatumet enl. kontraktet samt väldigt ostädat och TV med tv-bord som tillhörde lägenheten tog hyresgästen med sig. Jag skrev i ett tidigare mail till hyresgästen att jag drar av halva summan av depositionen för att de lämnade nycklarna två veckor sent samt summan för tjänst av flyttstäd och återbetalar summan som återstår när de lämnar tillbaka TVn med dess tv-bord tillhörande lägenheten. Min fråga är om jag har rätt att behålla Hela depositionen som motsvarar en månadshyra för den sena nyckelutlämningen, städet och TVn? Hyresgästen har krävt "en faktura inklusive kvittot för allting som du vill vi ska betala för". Vad för faktura som privat person ska jag ge hyresgästen? Blir väldigt tacksam för svar!
Emelie Ström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under hyrestiden ska hyresgästen vårda lägenheten och denne är även skyldig att ersätta all eventuell skada som uppkommer genom dennes vållande eller vårdslöshet (se här). Uppkommer skada som hyresvärden måste ersätta, kan denne ha rätt att hålla inne depositionen. Jag ska redovisa nedan när det är möjligt. Bevisbörda Hyresvärden har bevisbördan gällande skador som uppkommit under tiden som hyresgästen vistats i lägenheten. Detta kan uppfyllas på många sätt, exempelvis genom att visa en bild på hur det såg ut innan hyresgästen flyttade in och jämföra det med en efterbild. Skrevs ett besiktningsprotokoll när hyresgästen flyttade in? Ett sådant blir isåfall användbart. Har du kvitto från städfirman? Det kan du isåfall också använda som bevis. Eftersom att du som hyresvärd har bevisbördan så måste du kunna visa att de "skador" som uppkommit orsakats av din hyresgäst och att dessa täcker hela depositionen för att få behålla den. I detta fall blir det fråga om städfirman som du kan få ersättning för, den sena nyckelutlämningen däremot faller nog inte in som skada.Kan du inte bevisa varför du anlitat städfirma och vad den kostade, får du inte behålla depositionen. Kom även ihåg att du bara får behålla så mycket av depositionen som skadan uppgår i. Om städfirman var billigare än den betalda depositionen, får du ge tillbaka mellanskillnaden till hyresgästen. TV:n och tv-bordetNär någon olovligen tagit annans egendom, vilket din hyresgäst gjort som tagit tv:n med tillhörande tv-bord, kan du ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden för att få tillbaka den. Mer om det kan du läsa här. De kostar 300 kronor att göra sådan ansökan, men det är sedan en kostnad du kan begära ersättning av från hyresgästen. Dock krävs här att du har skriftliga bevis på att TV:n samt tv-bordet är dina. Har du kvitto eller faktura kvar som kan bevisa detta? Polisanmälan Vidare kan du även polisanmäla händelsen med TV:n och tv-bordet eftersom det kan röra sig om en brottslig handling. Polisen finns tillgängliga på telefonnummer 114 14.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!För ytterligare juridisk hjälp råder jag dig att vända dig till någon av våra jurister på Lawlines kontor - här. Vänligen,

Ska jag betala avgift för fastighet jag inte äger?

2017-12-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag ägde en tomt för 12 år sedan tillsammans med min dåvarande man. Tomten skrevs över på mitt ex och jag har nu fått en faktura på VA -anslutningsavgift då de nya ägarna ska börja bygga på tomten. I köpekontraktet som jag skrev under står det att avgiften ska betalas den dag då det börjar byggas på tomten vilket nu har skett. Jag har inte ägt tomten på över 10 år och min fråga är om jag är skyldig att betala denna avgift? Tacksam för svar! Mvh Malin Ekström
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du själv säger så ska du inte betala den här anslutningsavgiften, då du inte äger fastigheten! Därför skulle jag rekommendera dig att du bestrider fakturan du har fått. Kontakta bolaget som fakturerat!Om du har fler frågor får du gärna kontakta oss igen!

Betala lagfartskatt efter bodelning?

2017-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har gjort slut. Vi hade en villa som vi ägde till 50% vardera. Nu har vi gjort en bodelning och jag har köpt ut henne ifrån huset och övertagit banklånen. Nu undrar jag om jag kommer att åka på att betala lagfartskatt igen?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort sagt så behöver inte lagfartskatt betalas igen vid bodelning. Dock behöver en expeditionsavgift betalas som motsvarar kostnaden för handläggning vid ägarbytet. Hur stor denna kostnad blir kan vara varierande. På Lantmäteriets hemsida framgår mer information och tabeller för vad som blir ditt specifika ärende. Eftersom du köpt ut din föredetta sambo ur bostaden och inte fått den genom gåva och på så sätt övertagit banklånen utgör inte det i sig att du behöver betala lagfart igen. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Vad gäller vid ändring av gemensamhetsanläggning?

2018-01-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har en samfällighetsförening för två gemensamhetsanläggningar. Ga:1 (gator till alla) omfattar 18 delägare varav 7 dessutom ingår i ga:2 (parkering till 7 delägare). Pga olika intressen disskuteras en omförrättning av gemensamhetsanläggningarnas omfattning samt en förening till respektive ga. Behöver alla ge sitt samtycke till detta förslag eller räcker det med att 2/3 röstar för?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp din fråga i omförrättningen och frågan om samfällighetsföreningen.Ändring av en gemensamhetsanläggningEn gemensamhetsanläggning går att ändra förutsatt att:1. ändrade förhållandet som väsentligen inverkar på användandet av anläggningen har inträtt2. det i den tidigare förrättningen har föreskrivits att frågan får tas upp efter viss tid och denna tid har utgått.3. att i annat fall ett klart behov av omprövning har framkommit.Vid ändringen får inte avsevärd olägenhet uppkomma från allmän eller enskild synpunkt. (35 § anläggningslagen)Bildandet av samfällighetsföreningJag uppfattar din fråga som om ni vill bilda två separat föreningar, en för varje gemensamhetsanläggning. Beslutas det om ändring av gemensamhetsanläggningen till vilken samfällighetsföreningen är anknuten ska det prövas om föreningen ska upplösas. Upplösning kan ske om medlemmarna är ense om det och länsstyrelsen medger det (61 § lag om förvaltning av samfälligheter).Efter upplösningen skulle ni kunna bilda två nya samfällighetsföreningar. Bildande sker genom ett sammanträde mellan fastighetsägarna som har andelar i samfälligheten (20 § lag om förvaltning av samfälligheter).Om gemensamhetsanläggningen sköts av en samfällighetsförening och det är enbart fråga om ändring av andelstalen i gemensamhetsanläggningen kan det göras på två olika sätt utan att omförrättning sker.För det första kan samfällighetsföreningens styrelse fått befogenhet att ändra andelstal genom anläggningsbeslutet (24 a anläggninslagen). För det andra kan styrelsen komma överens med fastighetsägarna om nytt andelstal. Det ska godkännas av lantmäterimyndigheten (43 § anläggningslagen).SammfattningFör upplösande av förening krävs att medlemmarna är ense och länsystyrelsen medger det och för bildandet av en ny förening krävs att de berörda fastighetsägarna närvarar. Gällande ändringen av gemensamhetsanläggningarna kan ni komma överens med fastighetsägarna om nytt andelstal om ni ej vill göra ny förrättning. Detta under förutsättning att saken gäller ändring av andelstalen.Om du vill ha mer rådgivning eller boka tid med en jurist så kan du ringa oss på 08-533 300 04.Med vänlig hälsning,

Estnisk rätt om godtrosförvärv

2017-12-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min farfar är från Estland och han och hans familj blev av med sin gård strax utanför Tallinn under andra världskriget. Finns det nu någon möjlighet att återfå denna gård nu och var kan man i sådana fall vända sig?
Maria Makdesi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle nog säga att chanserna för att få tillbaka gården nu är minimala, men kommer att uttala mig allmänt om rättsläget. Först och främst kommer inhemsk estnisk lag att reglera vad som gäller, vilket gör det svårt för oss på Lawline att uttala oss om vad som faktiskt är rätt. Vad som också kommer att komplicera saker och ting är att det är fråga om en tvist där ni måste väcka talan i estnisk tingsrätt. Bäst vore om du tror att du har en möjlighet att återfå gården, att kontakta en estnisk jurist för att hjälpa dig i detta ärende. Det behöver bevisas att din farfar ägde gården, och att den olovligen togs av någon annan. Därefter finns ett annat problem, som jag är osäker på hur estnisk lag reglerar. I Sverige kan man köpa något i god tro, dvs. att om någon olovligen tagit något och sedan säljer det vidare, och köparen inte har någon anledning att misstänka att säljaren inte är den faktiske ägaren, kommer köparen ha köpt egendomen i god tro. I vissa fall släcker detta godtrosförvärv ut den tidigare ägarens (dvs. din farfars) bättre rätt till egendomen. Detta betyder att om gården har sålts eller ärvts av någon annan än den som tidigare olovligen tog gården, betyder det att din farfar inte längre har någon rätt till gården, beroende om Estlands lagar liknar de som vi har i Sverige. Jag har nu redogjort lite kring problematiken i frågan och hoppas att jag kan ha klargjort frågan lite för dig.

Överklagande av bygglov

2017-12-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |https://lagen.nu/2010:900Hej. Vår granne ville göra en nybyggnation - det blev vilda protester från alla berörda grannar och den första detaljplanen skrotades. Nu har en ny detaljplan dessvärre fått bygglov men vi anser fortfarande att huset är olämpligt - på tok för högt, passar ej in i miljön, ligger på tok för nära en av våra fastigheter (brandskydd?) (och det finns mycket frågetecken kring hur utförandet ska ske då huset inprincip är lika stort som tomten - vilket innebär att de måste använda vår tomt vid byggnationen). Dessutom befinner vi oss på en Ö i Göteborgs skärgård där inget kommunalt vatten existerar. Senaste vatten- rapporten beskrev höga salt-halter vilket innebär att vattnet håller på att ta slut på ön. Fler hus och fler boende belastar denna vattentillgång ännu mer. - Som ni ser är frågetecknen allt för många, Jag kan inte förstå hur detta kan ha gått igenom av kommunen. Det gör mig oerhört besviken - man ska inte kunna bygga vad som helst i en sådan utsatt miljö. Det gör dessutom inte saken bättre att kommunikation från byggherrens sida har varit oerhört dålig och nonchalant. Det enda rätta känns att överklaga en andra gång? Men det känns som att vi behöver en sakkunnig till hjälp. Hur ska man gå tillväga? Eller ska man bara släppa det?MVH Ö:bo
Louise Bergstrand |Hej och tack för din fråga! Som jag förstår det är det främst två frågor du vill ha svar på. Om ni har möjlighet att överklaga beslut om bygglov samt hur utsikterna ser ut vid ett sådant överklagande. Jag kommer nedan gå igenom vad det är byggnämnden i kommunen ska ta hänsyn till enligt Plan- och bygglagen (PBL) när de bedömer om bygglov ska ges och förhoppningsvis kan detta ge dig en fingervisning på vilka möjligheter ni har vid ett överklagande. Bygglov krävs Eftersom du anger att personen som ska göra en "nybyggnation" redan är din granne så antar jag att det alltså rör sig om en utbyggnad, vilket i så fall är en åtgärd som ökar byggnadens volym. Vid en tillbyggnad krävs bygglov enligt PBL 9 kap 2 § 2p. Eftersom jag inte vet hur detaljplanen ser ut för området så kan jag tyvärr inte uttala mig om huruvida tillbyggnaden står i strid med denna eller ej. I det fall du själva vill titta i lagen så finns bestämmelserna om förutsättningarna för bygglov i PBL 9 kap 30 – 32 a §§. Hänsynsregler vid bedömningen När beslut ska tas om bygglov ska byggnadsnämnden ta hänsyn till bestämmelserna i PBL 2 kap. Hänsyn ska tas till allmänna och enskilda intressen, PBL 2 kap 1 §. En avvägning måste alltid göras mellan nyttan av bygglovet och de konsekvenser det får för den enskilde. Vid användning av mark ska företräde ges till sådan som från allmän synpunkt medför god hushållning, PBL 2 kap 2 §. Enligt PBL 2 kap 5 § p 3 ska hänsyn också tas till om marken är lämplig för bebyggelse med hänsyn till vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering med mera. I frågan anger du att det finns tecken på att grundvattnet börjar ta slut, detta skulle i så fall skulle kunna tala för att platsen inte är bäst lämpad för en byggnation. Eftersom din granne redan har ett hus och hen nu vill utför en tillbyggnad så är det dock möjligt att man gör bedömningen att detta inte kommer påverka vattensituation märkbart. Du verkar oroliga för brandrisken eftersom byggnaden kommer att ligga nära ert hus. Byggnadsnämnden ska här bedöma om människors säkerhet kan tillgodoses om bygglov ges enligt PBL 2 kap 5 § p 1. Vid ett ärende om bygglov har byggnadsnämnden alltså flera faktorer att ta hänsyn till och göra en avvägning av de för- och nackdelar som ett beslut om bygglov kan innebära för den enskilde och allmänheten. I din fråga finns det faktorer som talar för att Länsstyrelsen skulle kunna komma till ett annat beslut än kommunen vid ett överklagande. Jag saknar dock information för att kunna uttala mig ytterligare om ditt ärende. Jag kan alltså inte säga om vad ett överklagande skulle kunna leda till. Överklagande Beslut om bygglov tagna av kommunen får enligt PBL 13 kap 3 § överklagas till Länsstyrelsen. Den som beslutet angår har rätt att överklaga, PBL 13 kap 8 §. Enligt praxis har ägare av de fastigheter som gränsar till den granne som bygglovet gäller talerätt. Detta innebär att ni av allt att döma har rätt att överklaga beslutet om bygglov till Länsstyrelsen. Eftersom grannens bygglov påverkar er så antar jag att ni också har lämnat synpunkter (som dock inte blivit tillgodosedda), ni ska därmed också ha delgivits beslutet om bygglov, PBL 9 kap 25 och 41 §§. Information om hur du överklagar ska finnas bifogat till beslutet. Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att du har delgivits beslutet, PBL 13 kap 16 §. Om du känner att du vill ha mer information om hur dina möjligheter ser ut eller om du vill ha hjälp av en jurist för att skriva ett överklagande så rekommenderar jag att du kontaktar en sakkunnig jurist. Vill du boka tid med en av Lawlines jurister kan du göra det här. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Får man låna ut sin jordbruksmark?

2017-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Får man låna ut sin jordbruksmark till vem som helst utan att anmäla detta? Om vi är två lantbrukare, får vi då låna ut varandras mark eller finns det några restriktioner kring detta?
Stina Jansson |Hej, Tack för din fråga!Det vanligaste är att man arrenderar marken till någon annan, och då kan det vara bra att skriva ett avtal över vad som gäller. Detta är emellertid är inget som Jordbruksverket lägger sig i, utan det är då mellan er två. Det är heller inget som behöver anmälas på något sätt. Det är bara en person som kan söka stöd på marken och det är den som är ansvarig för att den sköts enligt tvärvillkoren. Detta gäller oavsett vem som äger marken.Om stödrätter är inblandade så går det även att hyra ut dessa, och den överföringen görs på Jordbruksverkets hemsida via Mina sidor eller på blankett i samband med att SAM-internet öppnar för ansökningar.Med vänlig hälsning