Olaga hot via sms?

2015-07-04 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag och min ex-sambo har två barn och gemensam vårdnad om dessa. Han är arg och bitter för att jag tog beslutet att lämna honom. Han vill inte låta våra barn träffa min nya pojkvän eller mina vänner.Mitt ex skrev i ett sms så här: " Du kan ta med dem (barnen alltså), du kan ta dem och träffa dina vänner och så men allt du rör vid kommer jag att hata och inte dra mig för att skada hårt så snälla håll dem borta"När jag sen ifrågasätter om detta är ett hot från hans sida skriver han så här i ett sms:" det är inget hot det är ett löfte."Min fråga är då, är detta juridiskt sett ett hot eller inte?Om detta räknas som ett hot vad ska jag då göra? Mvh/ Förvirrad
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett hot kan kan bland annat till uttryck skriftligen eller muntligen. Det meddelandet du fick är ett slags hot, men huruvida det är ett olaga hot är desto mer tveksamt. En person gör sig skyldig till olaga hot om han eller hon hotar med brottslig gärning som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade, annan eller egendom (4 kap. 5 § brottsbalken). Det krävs att hotet är allvarligt menat för att vara brottsligt. Vidare räcker det att hotet typiskt sett framkallar allvarlig fruktan, vilket innebär att den hotade, i det konkreta fallet, inte måste ha känt en sådan rädsla. Emellertid kan din inställning och uppfattning i det enskilda fallet ändå ha betydelse. Om du exempelvis inte blir rädd därför att du vet att hotet inte är allvarligt menat eller därför att du ställer dig likgiltig till hotet eller därför att du enkelt kan avstyra hotets förverkligande, är kraven för olaga hot inte uppfyllda. Meddelandet i ditt fall kan uppfattas som olustigt. Att hota med att "skada hårt" kan tolkas som att ett hot om allvarlig kroppsskada. Om tiden innan meddelandet varit hotfull och detta gett upphov till att du känner ett starkt obehag, kan detta betraktas som ett olaga hot. Det är dock inte uppenbart att så är fallet. Det är endast domstolen som kan avgöra om meddelandet är ett olaga hot. Det du kan göra är att polisanmäla händelsen och lämna ett bevis av meddelandet.Vänliga hälsningar,

Lagligt att sprida mail- och chattkonversationer?

2015-06-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Är det lagligt att printa ut sina egna mail och chattkonversationer och sedan skicka dessa till tredje part, i detta fall till mig. Chatten och mailen är mellan mitt x och hennes älskare under flera år och det är han som printat ut och skickat deras konversationer till mig av någon anledning. Dessa mail och chatter innehåller både deras sexprat, lite småkänsliga ämnen och vanligt prat. Även jag är omnämnd i deras konversationer. Är detta lagligt, får man verkligen göra så ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att sprida känslig information om annat kan vara lagstridigt. Ett träffande exempel på brott som skulle kunna vara aktuellt är förtal. En framställning eller vidarespridning kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att gärningsmannen yppar sig, visar ett dokument, ett foto eller en film. Det saknar betydelse om informationen är sann eller inte. För att förtal ska vara för handen krävs att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att någon lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta annan för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken). Det krävs inte att uppgiften i ett enskilt fall de facto har framkallat andras missaktning, utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om dig. Föga klandervärda eller vanliga uppgifter faller inte under straffbestämmelsen. Uppgiften måste vara av allvarligare beskaffenhet. Förtal är fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna.Förtal är ett uppsåtsbrott, vilket medför att uppgiftslämnaren måste haft uppsåt i förhållande till att lämna uppgift om annan och de omständigheter som föranledde att uppgiften ansågs ägnad att utsätta den utsatte för andras missaktning. Här har en chattkonversation förevisats för bland annat dig. Beroende på vad för information som funnits, kan det utgöra förtal. Emellertid finns ett krav på att gärningsmannen har haft för avsikt att du (och andra) skulle bilda dig en negativ uppfattning om den förtalade (offret). Det går inte enbart utifrån dina förutsättningar fastslå om mannen handlat lagstridigt, men det är möjligt att det rör sig om förtal. Vänliga hälsningar,

Skillnad mellan stöld och snatteri

2015-06-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad den konkreta skillnaden mellan stöld och snatteri är?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! Föreskrifter om stöld och snatteri regleras i 8 kap. 1-2 §§ brottsbalken. Av förevarande lagrum framgår det att snatteri är en ringa form av stöld. Vid bedömning om huruvida en gärning ska betraktas som snatteri behöver hänsyn tas till det tillgripnas värde och omständigheter i övrigt. Huvudregeln är att det tillgripnas värde behöver understiga 1 000 kr för att det ska bli på tal om snatteri, jfr NJA 2009 s. 586. Dock finns det omständigheter som kan balansera det lägre värdet. Om det vid gärningen föreligger förslagenhet eller svek kan det föranleda till att brottet bedöms som stöld trots att värdet på det tillgripna understiger 1 000 kr, jfr NJA 1995 s. 561 och RH 1988:86. En annan omständighet som balanserar det lägre värdet är inbrott vilket också betraktas som stöld oavsett det tillgripnas värde, jfr NJA 1982 s. 102. Vänligen,

Nödvärn vid knivhot

2015-06-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om man är på fest och någon drar kniv är det då försvarligt att slå honom så han blir medvetslös (1 slag utdelas endast ) samt att han som har kniven är påverkad på droger samt alkohol och väldigt aggressiv och utdelat slag och hot med kniven innan Detta pga en sak som hände på en fest
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Regler om nödvärn finns i 24:1 Brottsbalken (se här). Genom nödvärnsbestämmelserna kan en annars otillåten gärning (slå någon medvetslös) betraktas som tillåten på grund av den situation inom vilken gärningen förekom. För att det ska röra sig om en nödvärnssituation ska den som brukar våldet mötas av ett ”påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom”. Att hota någon med kniv är i sig en brottslig gärning och det kan genom knivhotet anses föreligga ett överhängande kroppsligt angrepp på person.Vidare får gärningen inte vara uppenbart oförsvarlig. Vad som avses med uppenbart oförsvarligt är situationsbaserat och bedömningen utgår ifrån den person som brukat nödvärnet. Även om det i realiteten inte förelåg någon faktisk risk för skada, men den som brukade nödvärnet uppfattade situationen som sådan, kan nödvärnet betraktas som försvarligt (s.k. putativt nödvärn). Det finns också bestämmelser som tar hänsyn till att en person i denna typ av situationer inte reagerar på ett rationellt sätt utan på grund av stress och andra emotionella känslor brukar mer våld än vad som egentligen varit nödvändigt (nödvärnsexcess).Utan att veta mer om omständigheterna i just ditt fall är det omöjligt att svara på om gärningen varit försvarlig eller inte, men möjligheten finns definitivt. Inom straffrätten spelar också andra omständigheter in, exempelvis din och den andres ålder, storlek, antal personer på platsen, berusningsnivå m.m. Vänligen

Kan vi stämma för förtal?

2015-07-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejDet hela börjar med min frus syster har en affär för nio år sedan långt innan att hennes vän var gift med mannen. Efter veniden fick reda på att hennes syster har en affär med hennes nuvarande make innan hon gifte sig med problemen börjar.Min fru erfarenhet nur att före detta flickvän sprida falsk information att min fru har varit med alla sina vänners pojkvänner och män. Liksom min fru har haft lösenord för alla Facebook kontier! Detta är en direkt lögn! Och min fru anser att alla vänner är arg på henne! Hennes vän säger till alla våra gemensamma vänner, etc. att min fru är en hora. Vilket är helt fel och har populariserade att min fru nu har blivit rädd för vilka problem det kan medföra.Vi har hört från flera vänner hur man sin vän, som bor i Danmark, kommer till Malmö och sprider alla dessa lögner. Både personligen och via meddelanden på Facebook!Mig och min fru tycker att det är mycket kränkande och är mycket lyhörda för våra barn och deras vänner behöver inte ta reda på dessa lögner.Är det något du kan göra, gå till polisen eller få en advokat? När vi känner mycket förbittrade och vill stoppa hennes vän och medger att det är en lögn! Kan vi stämma för förtal?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som jag uppfattar det är det så att både du och din fru får utstå kränkande uttalanden från en annan person. Som du kommer se nedan, är det inte avgörande att uttalandena varit lögner, utan det är uppgifternas kränkande art som ska värderas. Jag kommer att redogöra för när förtal kan föreligga och hur utsikterna skulle se ut för er att stämma vännen. När föreligger förtal? Förtal betyder att någon utpekar dig (eller din fru) som brottslig eller klandervärd i ert levnadssätt eller att någon lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta er för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken). Det krävs inte att uppgiften i ett enskilt fall de facto har framkallat andras missaktning, utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om er. Föga klandervärda eller vanliga uppgifter faller inte under straffbestämmelsen. Uppgiften måste vara av allvarligare beskaffenhet. Förtal är fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Enligt min tolkning av dina uppgifter, hade vännens kommentarer och lögner spridits till mer än dig (eller din fru). Om det skulle vara så att uttalandena endast riktats mot dig (eller din fru), hade det varit frågan om förolämpning. Att vännen sprider information om bland annat att din fru varit med alla sina vänners pojkvänner och män skulle kunna uppfattas som vännen vill att andra ska bilda sig en negativ uppfattning om henne och dig. Detta kan sålunda vara allvarligt nog, men en samlad bedömning måste göras. Vidare räcker det inte med att kränkande uppgifter lämnats, det måste även finnas en avsikt att kränka. Förtal är ett uppsåtsbrott, vilket medför att vännen måste haft uppsåt i förhållande till att lämna uppgift om dig (eller din fru) och de omständigheter som föranledde att uppgiften ansågs ägnad att utsätta er för andras missaktning. Det är svårt att, utifrån din information, bedöma om något uppsåt finns, men förmodligen finns det. Vännen förefaller varit medveten om att dessa yppande varit skadliga för ert anseende. Dessutom tycks vännen mer eller mindre varit ute efter att sprida de vanärande uppgifterna om dig och din frus levnadssätt. Huruvida uppgifterna som lämnats är sanna eller inte, spelar som huvudregel ingen roll. Emellertid fritas gärningsmannen, under vissa omständigheter, när denne lämnat sanna uppgifter (eller hade skälig grund att hålla den för sann). Det gäller när uppgiftslämnaren varit skyldig att uttala sig eller när det var försvarligt att lämna uppgifterna (5 kap. 1 § 2 st.). En typsituation där någon har skyldighet att uttala dig är vid fullgörande av vittnesplikten. I ditt fall tycks ingen skyldighet funnits för uppgiftslämnaren att uttala sig. Det finns inget som talar för att det var försvarligt att yppa sig kränkande om dig eller din fru. En uppgift kan vara försvarlig om den har högt allmänintresse eller på annat sätt kan stödja sig på den demokratiska yttrandefriheten. En avvägning görs mellan ditt enskilda intresse mot kränkande yttranden och intresset av yttrandefrihet. Detta leder till att sanningshalten av vännens uttalanden inte ska bedömas.Hur ser utsikterna ut för att driva en process om förtal?Förtal är ett brott som inte under alla omständigheter drivs av en åklagare till rättegång, det vill säga så faller inte förtal alltid under allmänt åtal. Om inte förtal drivs som allmänt åtal, måste målsäganden (du eller din fru) själv föra processen och stå för kostnadsrisken. Förtal kan falla under allmänt åtal om målsäganden anger brottet och åklagaren anser att det är påkallat ur allmän synpunkt att väcka åtalet mot gärningsmannen. Det är bara inom ett relativt snävt område som allmänt åtal kan väckas för förtal. Allmänt åtal väcks således enbart i undantagsfall. Det kan vara påkallat ur allmänt synpunkt att beivra brottet om det är särskilt grovt, fått en stor utbredning i samhället eller om det annars har ett klart samhällsintresse (5 kap. 5 §). Som du säkert noterar, är det svårt att få ett förtal att falla under allmänt åtal. Men det är en god början att polisanmäla händelserna, så får ni senare se om åklagaren bedömer att ert fall bör tas upp. Ni kan dock alltid driva målet själva, men då finns det en risk att ni får betala stora delarna av rättegångskostnaderna om ni förlorar målet. Väljer ni att driva en process är det av vikt att ni har stark bevisning, till exempel flera vittnen och bildbevis på de skriftliga kommentarerna, eftersom det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att vännen begått förtal. Sammanfattningsvis skulle det kunna utgöra förtal i ert fall. En samlad bedömning måste göras av omständigheterna runt uppgiftslämnandet. En bedömning görs av om uttalanden hade som syfte att få andra i omgivningen att tycka illa om er. Det räcker inte med att kommentarerna varit allmänt negativa, utan det krävs mer. Enligt mig finns det en del som talar för att vännen faktiskt gjort sig skyldig till förtal. Förtal drivs dock inte ofta som allmänt åtal, men kan göra det om förtalet exempelvis fått stor spridning eller varit särskilt allvarlig. Hoppas svaret var till din hjälp. Har du följdfrågor, är det åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,

Frågor om snatteri

2015-06-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej. Jag har blivit tagen för snatteri första gången på hela mitt liv och aldrig varit inblandad med polisen heller. Jag har tagit en ansiktskräm för 199 kr och gick utan att betala. Vad bli straff för det ? Polisanmälan var gjord av 2 poliser med vakter. Kommer jag att hamna i polisregistret ? Vad kommer att hända ? Kan åklagaren informera mitt jobb att jag har snattat ? Vad har de för rätt? Som tidigare så var jag helt rent och aldrig gjort nåt sånt förut. Ångra mig bittert för den här. Tack för hjälp.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Snatteri innebär att någon med tillägnelseuppsåt olovligen tager något som tillhör annan och detta innebär skada för den bestulne. Stöld förutsätter ett liknande handlingsmönster. Skillnaden är att gärningsmannen gör sig skyldig till snatteri om värdet av det tillgripna och andra omständigheter anses som ringa (8 kap. 2 § brottsbalken). Enligt praxis anses som ringa värde om värdet av varan inte överstiger 1 000 kr (se NJA 2009 s. 586). Dock så kan försvårande omständigheter leda till att det, trots varans ringa värde, bedöms som stöld. Exempel på försvårande omständigheter är att gärningsmannen svikit ett visat förtroende, är särskilt förslagen vid brottets genomförande (se NJA 1984 s. 889), att brottet är en i serien av liknande tillgrepp, att varan varit svåråtkomlig, att det stulna är lätt att omsätta, att brottet skett genom inbrott, om gärningsmannen hade för avsikt att tillgripa något av större värde eller avsett något som man inte kunnat utöva tillsyn över. I ditt fall verkar inga tydliga försvårande omständigheter finnas, varför tillgreppet av ansiktskrämen bör ses som snatteri. Påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader. Du beskriver att detta var en engångsföreteelse och med tanke på omständigheterna är det rimligt att du döms till böter.Om du döms kommer detta att synas i belastningsregistret, men dessa uppgifter är inget som en arbetsgivare hursomhelst kan ta del av, även om domen blir offentlig. Uppgifter i belastningsregistret gallras efter ett antal år (fem år för påföljden böter). Åklagaren har inte som uppgift att rapportera till arbetsgivare om förseelser som arbetstagare begått. Vänliga hälsningar,

Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess

2015-06-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag har precis gjort en handlingsplan mot hot och våld för en skola.Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess är tre juridiska begrepp. Har läst lite om dem, men det går inte att vaska varm tydligt vad skolpersonal får och inte får göra. Vad ska man lära ut till skolpersonal, så de inte gör fel, men ändå skyddar elever, varandra och skolan?Arbetsmiljöverket och Skolverket har ingen resp otydlig information att ge för dessa situationer.Bästa hälsningar // Per
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! Nöd, nödvärn och nödvärnsexcess är tre centrala begrepp inom straffrätten. Nöd och nödvärn bedöms hamna under kategorin rättfärdigande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för sakförhållanden som gör en gärning tillåten. Nödvärnsexcess hamnar å andra sidan under kategorin ursäktande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för otillåtna gärningar som innefattar omständigheter som ursäktar dådet. Dessa framställda begrepp har trots olikheterna samma verkan vilket är att den misstänkte undgår ansvar om någon av förevarande omständigheter aktualiseras.Av 24 kap. 4 § brottsbalken framgår föreskrifter om nöd. Förevarande lagrum indikerar på att nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat i rättsordningens skyddade intresse. Det framgår även att nöd utgör brott om den endast till farans beskaffenhet, den skada som har åsamkats annan och omständigheter i övrigt är oförsvarligt. Mot bakgrund av det som finns föreskrivet i lagtext behöver man vid fastställande om huruvida nöd förelegat ta hänsyn till om nödsituation föreligger och om personen som befinner sig i nöd agerat försvarligt. Försvarlighetsbedömningen kan i vissa tillfällen vara kontroversiell. Enligt Straffrättskommittén är en nödhandling i regel försvarlig om den skada som hotar är väsentligt allvarligare än den som kunde beräknas följa av gärningen. Ett par praktiska exempel är en individs rätt att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna. För att få en bättre uppfattning om ifrågavarande begrepp råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 1992 s. 621 och NJA 2004 s. 786. Av 24 kap. 1 § brottsbalken framgår föreskrifter om nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger mot: 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendomen återtas på bar och gärning, 3. den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, 4. den som vägrar lämna bostad efter tillsägelse. Någon av förevarande omständigheter torde vara uppfylld för att nödvärnsrätt ska föreligga. Utöver vad som har framförts ska det även beaktas huruvida gärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheter i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Det kan vara uppenbart oförsvarligt av en kraftig man att försvara sig med ett tillhygge som en mindre kraftig hade bort få straffritt tillgripa. Det kan även vara uppenbart oförsvarligt av en person att åberopa försvarshandling när fara kunnat avvärjas genom en så enkel åtgärd som att ropa på hjälp eller fly från brottsplatsen. Dessa rättsfall behandlar nödvärnsrätten väldigt genomgående: NJA 1990 s. 210 och NJA 1990 s. 370. Slutligen regleras bestämmelser om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 brottsbalken. Av förevarande lagrum framgår det att nödvärnsexcess enbart bli tillämplig om en person i en situation som innefattar nödvärn, nöd eller laga befogenhet att använda våld gjort mer än vad som är tillåtet på grund av att omständigheterna var sådana att denne svårligen kunde besinna sig. Om det exempelvis inträffar att någon utövar större våld eller svårare skada än som är medgivet genom bestämmelserna om nödvärn, laga befogenhet och nöd så har man gjort mer än vad som är tillåtet och således finns det fog att åberopa nödvärnsexcess. Utöver detta ska ställning även tas till huruvida en person svårligen kunde besinna sig. Vid en sådan bedömning ska farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande beaktas. Om en person exempelvis varit tvungen att snabbt fatta beslut om hur han skulle bete sig på grund av yttre omständigheter, kan man inte begära lika mycket av honom som om han hade tid till övervägande. Vid bedömningen av frågan huruvida gärningsmannen svårligen kunnat besinna sig är vidare hänsyn att taga till hans individuella egenskaper. Om det är på tal om en person med nervös eller ängslig läggning, kan man inte begära lika mycket av honom som av en mera stabil person. För ytterligare information om nödvärnsexcess råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 2005 s. 237 och NJA 2004 s. 786. Det som jag har framfört i denna långa utläggning kan vara av värde att lära ut till skolpersonal. Det ska dock tilläggas att min redogörelse är långt ifrån fullständig utan jag har enbart framfört det som är mest elementärt. Jag råder er att anlita en jurist om ni vill få en mer fördjupande uppfattning beträffande de framställda begreppen. Vänligen,

Vilka uppgifter syns i belastningsregistret?

2015-06-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har blivit polisanmäld för förskingring. Jag har ännu inte åtalats och vet inte exakt hur det kommer att se ut. Min fråga är om jag måste begära utdrag ur belastningsregister kommer det att synas? Jag planerar att utbilda mig till undersköterska och vid en praktiktilldelning eller anställning kan det bli aktuellt med utdrag ur belastningsregister, Tack på förhand.
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt vad som framgår av frågan så du har blivit polisanmäld för misstänkt förskingringsbrott. Något åtal om detta har ännu inte väckts. Av 3 § lag (1998:620) om belastningsregister framgår vilka uppgifter som belastningsregistret ska innehålla. Däribland upptas uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts en påföljd för brott. Även uppgift om beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § Rättegångsbalk (1942:740) ska tas upp i belastningsregistret.Mot bakgrund av omständigheterna i frågan kan det således konstateras att ett utdrag ur belastningsregistret inte skulle innehålla någon uppgift om det eventuella brott som du anklagas för i dagsläget.