Hemlig inspelning av eget samtal

2017-01-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta om man får spela in ett samtal med kollegor/vänner utan att meddela dom? Får jag har hört att man får göra det så länge man själv deltar i samtalet.
Viktor Lennartsson |Hej,Det är korrekt som du säger. Av 4 kap 9a § Brottsbalk (1962:700) framgår det motsatsvis att det är tillåtet att spela in samtal som man själv deltar i. Om den som spelar in samtalet själv deltar i det är det förstås inte fråga om ett samtal mellan andra vilket innebär att hemlig avlyssning/inspelning är tillåtet. Detta gäller oavsett om samtalet sker i avskildhet eller på allmän plats.Med vänlig hälsning

Villkorlig frigivning

2017-01-18 i Påföljder
FRÅGA |Om man får 16 månaders fängelse.Får man sitta 16 månader då eller blir det någon nedsättning av straffet.Hur funkar det ?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring ett laga kraft vunnet fängelsestraffs faktiska och praktiska längd. Gällande tidsbestämda fängelsestraff (det vill säga fängelsestraff som inte löper på livstid), följer det av 26 kap. 6 § brottsbalken (BrB), att den dömde, efter att ha avtjänat 2/3-delar av det tidsbestämda fängelsestraffet, ska friges villkorligt. Exempel: Om personen i fråga har dömts till fängelse i 16 månader, kommer hen därför att avtjäna ca 10 månader och 3-4 veckor av fängelsestraffet innan hen villkorligt friges. När den dömde friges villkorligt, börjar en så kallad prövotid att löpa. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av straffet. Återstoden av ett fängelsestraff på 16 månader blir genom ovan nämnt exempel, ca 5 månader. Prövotiden är dock alltid minst ett år, detta följer av 26 kap. 10 § BrB. På så vis gäller alltså en prövotid på minst ett år om personen har dömts till ett fängelsestraff på 16 månader. Under prövotiden ska den frigivne vara skötsam, försöka försörja sig efter sin förmåga och rätta sig efter vad hen är skyldig att göra, se 26 kap. 14 § BrB. Om den frigivne begår ett brott under prövotiden, kan detta innebära att domstolen dömer till en ny påföljd. Den tidigare påföljden blir dock oförändrad och den dömde ska då verkställa båda påföljder parallellt, 34 kap. 1 § BrB. Sammanfattningsvis anses ett fängelsestraff pågå dels under anstaltsvistelsen och dels under den följande prövotiden om den dömde blivit villkorligt frigiven. En fängelsedom anses därför vara fullbordad vid prövotidens utgång. Det som du bör ha i åtanke är att det finns undantagsfall då villkorlig frigivning inte blir aktuellt. Villkorlig frigivning blir inte aktuellt om: * Det föreligger så kallade synnerliga skäl. Detta gör att den villkorliga frigivningen skjuts upp. Domstolen tar vid denna bedömning hänsyn till vad som har inträffat under anstaltsvistelsen. För att synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska föreligga krävs exempelvis att den dömde, vid ett flertal tillfällen, brutit mot ordningsregler som gäller för den som avtjänar ett fängelsestraff eller om den dömde har misskött villkor som gäller enligt den dömdes verkställighetsplan. Se närmare 26 kap. 6 § 2 stycke BrB. * Fängelsestraffet är kortare än en månad, 26 kap. 6 § 1 stycke BrB. * Personen har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § BrB. Det vill säga, om hen har dömts till fängelse i kombination med skyddstillsyn. * Fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du vidare funderingar är du välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Kan man få fängelse på grund av skulder?

2017-01-16 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan!Jag har under flera år varit spelberoende.Resultatet av detta är stora stora skulder till flertal banker och kreditgivare(säkert runt totalt 100krediter och lån om jag skulle gissa,bla ett flertal sms lån) Jag har även lös ut flertal mobiltelefoner mm och sålt dem för att ha råd med mat osv.allt detta hände efter att jag blev av med mitt jobb.De få lån jag hade då, ej pga av speladet) kontakta jag långe givarna för och försökte göra upp en avbetalningsplan men ingen var villig. Sen dess flöt allt på och livet fick utför.Nu har jag sökt hjälp för mitt spelberoende,börjat pluggat och har inga nya skulder sen minst 1år tillbaka.Jag tänkte ansöka om skuldsannering men jag börjar bli rädd att jag ska hammna i fängelse nu när jag kommit så långt i mitt nya liv och kämmpat! tänk om jag åker in och kommer ut och blir hemlös pga av att jag inte kan betala hyran när jag sitter i fängelse! Då finns det ingen mening med skola nu och skuldfrihet...jag är ostraffad men har endast kombinerad terapi från kommunen om mitt psykiska mående i allmänhet ej direkt enbart på spelmissbruket.Jag har aldrig velat hamna här men jag förstår idag varför jag gjort det och vill göra rätt för mig,Jag kämpar och alla kan göra fel, men om jag hamnar i fängelset och blir hemlös så vet jag inte v ad jag gör.Har ni förslag på vad jag kan göra? Och stora frågan, kan jag hamna i fängelset?Vad kan jag göra för att det ej ska bli så?
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vad bra att du inte fått nya skulder på ett år och sökt hjälp för ditt spelberoende. Som jag förstår det så undrar du över om du kan hamna i fängelse på grund av dina skulder och vad du kan göra för att inte hamna i fängelse. Du ber också om råd kring ditt spelberoende.Till att börja med kan jag säga att det som utgångspunkt inte är brottsligt att ha skulder och inte kunna betala dem. Du kan alltså inte hamna i fängelse på grunden att du har skulder som du inte kan betala. För fängelsestraff krävs att du har begått ett brott där påföljden är fängelse. Så länge du inte begått en sådan brottslig handling så behöver du alltså inte oroa dig.Du verkar motiverad och har kommit en bit på vägen från ditt missbruk och visst finns det mer hjälp att få, till exempel kan du gå med i en stödgrupp för missbrukare. Stödgrupper finns över hela landet, några av dem organiseras i Spelberoendes Riksförbund. Du kan också kontakta organisationen Anonyma Spelare. Kontaktuppgifter hittar du här: http://www.spelberoende.se/ och http://www.ga-sverige.se/hitta-en-stodgrupp/ Du kan också vända dig till stödlinjen som svarar på frågor och arbetar för att motivera dig till förändringar. Telefonnumret dit är 020 – 81 91 00. Du kan också gå in på stodlinjen.se Slutligen vill jag råda dig att kontakta kronofogden för att få hjälp med dina skulder och att du försöker ansöka om skuldsanering. Lycka till!Vänligen

Verkan av godkänt strafföreläggande

2017-01-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Min son blev stoppad av polis i sin A-traktor. Den beslagtogs och det visade sig att den var "möjlig" att göras olaglig med ett enkelt handgrepp. Han hade alltså framfört en "bil"på sitt mopedkörkort. Blev kallad till förhör. Där säger polisinspektörerna att: ni kommer troligen att få ett strafföreläggande på 1500:- så" slipper " ni åka till Karlstad tingsrätt.. Efter ett tag så får vi mycket riktigt ett strafföreläggande på 1500:-. Jag ringer åklagaren och frågar om det blir ytterligare straffpåföjder om vi betalar.? Det kan han inte svara på.. Hänvisar till transportstyrelsen.. Jag skickar mejl med samma fråga till transportstyrelsen.. Det kan inte de svara på eftersom de inte vet vilket brott han gjort.? Sista betalningsdatum går ut på de 1500:- .De betalar vi för att inte få påminnelse (det fick vi ändå).. Då kommer det från transportstyrelsen att: du har gjort dig skyldig till olovlig körning och mister körkort i sex månader..! Då skickar jag in dokument till transportstyrelsen på hur det hela gått till.. Men det tror jag ingen läste.. Hade jag fått reda på detta så hade jag naturligtvis överklagat.. Vi har väldigt olika uppfattningar om "uppsåtet i gärningen".. Ska det verkligen gå till såhär.? Han gavs verkligen ingen chans att överklaga.!
Cecilia Knutsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K48P1S1. Vid mindre allvarliga brott som t.ex. små trafikbrott har åklagaren en möjlighet att istället för att väcka åtal om brott utfärda ett strafföreläggande för den som misstänks ha begått brottet. Får man ett strafföreläggande har man alltså möjligheten att välja mellan att antingen låta åklagaren väcka åtal så att det blir en rättegång, eller att direkt erkänna brottet och betala ett bötesbelopp. Att betala hela bötesbeloppet är då samma sak som att man godtar sitt straff och erkänner gärningen, se 48 kap. 11 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K48P11S1). Vid ett godkännande av strafföreläggandet avsäger man sig möjligheten att få fallet prövat i domstol. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som vunnit laga kraft, den går alltså inte att överklaga, se 48 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K48P3S2). Endast om ett godkänt föreläggande innehåller allvarliga fel kan det tas upp till domstol. Om den misstänkte inte accepterar strafföreläggandet, alltså inte betalar bötesbeloppet, tar åklagaren beslut om åtal ska väckas eller inte, se 48 kap. 3 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K48P3S1). Vid en rättegång hade din son då haft chans att föra fram sina argument kring huruvida uppsåt förelåg osv. När ett strafföreläggande är godkänt förs detta in i belastningsregistret. Gäller brottet en trafikförseelse underrättas Transportstyrelsen som då i sin tur fattar beslut om eventuellt körkortsingripande. Att din son blev av med körkortet är då en följd av att han erkänt sig skyldig till ett trafikbrott. Det är självklart olyckligt att ni inte varit medvetna om konsekvenserna av ett godkänt strafföreläggande, men av de omständigheter du beskriver i din fråga bedömer jag tyvärr att chanserna för att få domen överklagad som ganska små. Självklart kan det alltid vara värt ett försök, men tänk på att en rättegång ofta kostar pengar. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?

2017-01-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |https://lagen.nu/1962:700#K24P6S1https://lagen.nu/1962:700#K24P2S1Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Regler om ansvarsfrihetsgrunder finner du i Brottsbalkens (BrB) 24 kap, se här. Ansvarsfrihetsgrunder Det finns två olika sorters ansvarsfrihetsgrunder, nämligen objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. De objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär att en person som utför en brottslig handling under vissa omständigheter inte medför något straffrättsligt ansvar. Det kan till exempel röra sig om att en person slår sönder ett fönster för att kunna rädda en person i ett brinnande hus. Trots att personen i samband med räddningen har orsakat skada är handlingen försvarlig då personen har handlat i nöd, se BrB 24:4. Handlingen är således tillåten. Andra objektiva ansvarsfrihetsgrunder är nödvärn (BrB 24:1), laga befogenhet (BrB 24:2) och samtycke (BrB 24:7).Till skillnad från de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna att handlingarna ses som otillåtna, men att de ursäktas på grund av särskilda omständigheter. Här ligger fokus på utövaren. Ett exempel är excess som finns stadgat i BrB 24:6 där man ursäktar en person som svårligen kunde besinna sig. Även putativt nödvärn räknas till de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna vilket är när man tror att det finns ett riktigt hot och man skadar en person i tron att personen är på väg att döda en t.ex. Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder? Anledningen till varför vi har ansvarsfrihetsgrunder i det svenska rättssystemet är många och beror på vem man talar med. I och med att de finns gör de åtgärder som annars skulle vara straffbara istället försvarliga. I nödfall kan det föreligga hot mot liv och hälsa vilket är ett skyddsvärt intresse enligt vårt rättssystem och som väger tyngre än intresset att skydda en persons egendom. Det ställs dock krav på att det ska finnas en viss grad av proportionalitet mellan de skadeverkningar som hotar och den skada som åsamkas genom själva handlingen för att personen inte ska ådra sig något straffrättsligt ansvar.I de fall det inte skulle finnas några ansvarsfrihetsgrunder finns en risk att personer inte skulle ingripa när andra befinner sig i nöd av ren rädsla att dömas för brott.Personer med tjänsteplikt som exempelvis poliser eller soldater ådrar sig inte heller straffrättsligt ansvar för alla sina handlingar utan deras handlingar medför många gånger ansvarsfrihet. Det hade varit problematiskt om poliser t.ex. inte fick använda något våld alls för att ta fast en gärningsperson.Vill du läsa mer om de olika ansvarsfrihetsgrunderna som finns kan du låna boken Kriminalrättens grunder som är skriven P. Asp, M Ulväng & N. Jareborg.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Grannes ryktesspridning - Förtal?

2017-01-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en granne som sprider hemska rykten om mig och hur jag lever. Hon tror att jag har en man här som hotar att bränna ner hennes lägenhet och döda henne. Vi pratar om henne och hennes liv nätterna igenom, samtidigt som vi har högljutt sex. Fick reda på idag att hon sagt att jag har sex med min hund också. Hon har också sagt att mannen har en speciell telefon där han kan se allt hon gör. Hon har larmat polis vid iaf ett tillfälle pga oväsen från min lägenhet. Detta är en bråkdel av vad hon sagt. Jag lever ensam med min hund och här är tyst dygnet runt. Det finns ingenting i mitt liv som kan vara störande för en normal människa.Jag mår jättedåligt av detta och kände i början (det började våren 16) att grannarna tittade snett på mig. Jag har nu talat med en del av dem och de insåg till slut att hon är sjuk. Jag vill få slut på allt detta och undrar vad jag kan göra ....
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De omständigheter du beskriver kan definitivt anses vara förtal. För att förtal ska vara för handen krävs enligt 5 kap 1 § 1 st brottsbalken (här) att följande förutsättningar är uppfyllda. Personen ifråga ska, inför andra, ha utpekat dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller alternativt ha lämnat en uppgift som i övrigt har varit ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Det handlar således framförallt om situationer där personen uttalar sig nedsättande eller på annat sätt ser till så att kränkande uppgifter och rykten sprids, på ett sätt som är ägnat att få andra att förakta brottsoffret.Påstående om att en annan person har hotat henne framställer snarare mannen som brottslig och inte dig. Det faktum att personen i fråga till dina grannar har uttalat att du har haft samlag med din hund är emellertid att ha utpekat dig som brottslig då detta enligt 9 a § djurskyddslagen är förbjudet (här). Även andra påståenden skulle kunna vara uppgifter om ett klandervärt levnadssätt.Min rekommendation är därför att du vänder dig till polisen och anmäler dessa händelser.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Överklaga kontaktförbud

2017-01-16 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur bestrider man ett kontaktförbud?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du har funderingar kring hur man går tillväga för att överklaga ett beslut om kontaktförbud. Ett kontaktförbud beslutas av åklagare. Åklagaren gör en så kallad proportionalitetsbedömning, det vill säga väger skälen för ett förbud, mot de konsekvenser som det innebär för personen som förbudet ska gälla. Om du inte är nöjd med åklagarbeslutet angående kontaktförbud, har du möjlighet att begära att frågan prövas av tingsrätten. En sådan begäran om prövning hos tingsrätten, ska enligt 14 § Lagen om kontaktförbud, göras muntligen eller skriftligen hos åklagaren som har fattat beslutet om kontaktförbud. Ett överklagande bör enligt 21 § Lagen om kontaktförbud och 7 § Lagen om domstolsärenden, innehålla uppgifter om:1. det beslut som överklagas 2. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet som yrkas, 3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende skälen för beslutet enligt klagandens mening är oriktiga och 4. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis. Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med överklagandet.Åklagaren ska sedan överlämna ärendet till tingsrätten. Tingsrätten får förordna att ett kontaktförbud tills vidare inte ska gälla, 17 § Lagen om kontaktförbud. Du bör också ha i åtanke, att du själv svarar för din rättegångskostnad, se 20 § Lagen om kontaktförbud. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du vidare funderingar är du välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Ingen skyldighet att ange förare som kört för fort

2017-01-15 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Min pojkvän körde min bil. Han körde för fort. Jag har fått brev hem där jag ska ange vem som körde min bil det aktuella datumet.Måste jag verkligen göra det?
Zinar Budak |Hej, enligt legalitetsprincipen så kan det som inte är föreskrivet i lag aldrig vara brottsligt. Legalitetsprincipen kan vi bland annat utläsa i 1 kap. 1 § brottsbalken. Det finns i dagsläget ingen lag som säger att man måste ange vem som kört en bil som har åkt för fort. Alltså, du är inte skyldig att ange vem som körde din bil. Du kan inte heller bli straffad om du inte talar om vem som körde, oavsett om du vet om vem som körde bilen. Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH