Egenmäktighet med barn och olaga frihetsberövande

2015-05-26 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |Jag och min man har gemensam vårdnad om vår son. Min man och son är utomlands på en kort semester, men vi har blivit osams under tiden de varit borta och nu hotar min man med att inte komma hem igen. Om han inte kommer hem som planerat, är det en olaglig handling? Eftersom jag inte har gett mitt medgivande till att sonen får vara utomlands längre än den tid vi redan kommit överrens om.
Homan Gerami |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon annan som har vårdnaden döms för egenmäktighet med barn. Man kan även dömas för förevarande brott om det föreligger gemensam vårdnad och beaktansvärda skäl icke föreligger för dennes egenmäktiga skiljande.Mot bakgrund av det som har framförts behöver er son vara under femton år för att förevarande lagrum ska bli tillämplig. Det krävs även att din man skiljer din son från dig genom att vägra återlämna barnet vilket han uppenbarligen har till avsikt att göra om han realiserar hotet. Om ni har gemensam vårdnad kan din man egenmäktigt skilja barnet om beaktansvärda skäl föreligger. Med beaktansvärda skäl avses situationer där den ena vårdnadshavaren egenmäktigt skiljer barnet för att tillvarata barnets berättigande och omedelbara krav på skydd och omsorg. Om barnet exempelvis utsätts för övergrepp finns det legitima skäl för den ena vårdnadshavaren att skilja barnet från den andra. Om din son fyllt femton år kan man pröva huruvida olaga frihetsberövande blir möjlig att tillämpa. Av förevarande lagöverträdelse framgår det att den som för bort, spärrar in eller på något annat sätt berövar någon friheten döms för olaga frihetsberövande. Olaga frihetsberövande innefattar ingen åldersrestriktion vilket innebär att man kan dömas för förevarande överträdelse oavsett vilken ålder den berövade har. Ifrågavarande brott har dessutom företräde över brottet egenmäktighet med barn även om denne är under femton år. Olaga frihetsberövande är dock ett mycket allvarligare brott eftersom att denna gärning innefattar frihetsberövande som innebär att barnet mot sin vilja tas ur sin miljö för att på ett onaturligt sätt hållas kvar på avlägsen ort. Om frihetsberövandet dessutom sker i utpressningssyfte föranleder i regel ansvar enligt brottet olaga frihetsberövande.Vänligen,

Hets mot folkgrupp att bära nazistsymboler på fest?

2015-05-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hur ser lagen om hets mot folkgrupp på bärandet av nazistsymboler i ett slutet sällskap på en maskeradfest? Får man exempelvis bära SS-uniform med synliga swastikor, förutsatt att man inte har som syfte att sprida hat?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.I brottsbalkens 16 kapitel 8 § finns bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Den bestämmelsen har i rättsfallet NJA 1996 s. 577 använts för att döma en person som på allmän plats burit märken på sin klädsel med anknytning till nazismen. Då resonerade högsta domstolen att den som bär dessa symboler delar den ideologin och således visar att de har vissa värderingar om judar. Med meddelande menas även att bära symboler som sprider visst budskap. I NJA 1999 s. 702 fälls den åtalade inte eftersom att hen fäller uttalandena till bara två personer, där har ansetts att det krävts att viss grupp faktiskt tar del av uttalanden. Numera har man tagit bort kravet på att uttalandet ska spridas bland allmänheten eller göras offentligt. Nu räcker det att meddelandet har spridits. Så fort som ett fåtal människor nås av meddelandet så anses det har spridits. Om du bär symbolerna på en fest kommer nog detta kravet anses uppfyllt. Även att lägga upp bilder på internet (t.ex. att lägga upp bilder på facebook kan blir aktuellt vid en fest) borde innebär att ett meddelande sprids som avses i regeln. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Är det olagligt att ställa ut nakenfoton?

2015-05-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nakenfotoni offentliga miljöer.Visa fotografi på bröst i en offentlig lokal.Inför en fotouppgift på universitetet har jag tagit två bilder. Tanken är att de ska ställas ut på Universitetet. En av bilderna är på ett par tuttar.Min lärare har skrivit ett mail till mig där han tycker det är problematiskt att hänga ut bilden i en offentlig miljö. Först så gick jag med på hans resonemang, men nu känner jag att jag nästan måste ta upp diskussionen om huruvida bröst är provocerande eller ej.Finns det någon lag som säger att man inte får hänga denna typen av bilder i en offentlig lokal? Kan man bli anmäld eller på annat sätt råka ut för någon typ av reprisallier?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Jag vet inte om det finns några särskilda ordningsföreskrifter på universitet. Utifall några sådana finns kan möjligtvis dessa hindra att du ställer ut fotot. Å andra sidan har jag svårt att tänka mig att några sådana föreskrifter skulle vara så långtgående att de förbjuder visning av ett foto på ett par bröst.Därmed återstår frågan om det är olagligt. Ett tänkbart brott är förtal (5 kap. 1 § brottsbalken), men detta brott förutsätter att det lämnas en uppgift om någon som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Det räcker alltså inte med att vissa besökare tycker att fotot är obehagligt. Två andra tänkbara brott är ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken) och förargelseväckande beteende (16 kap. 16 § samma lag). Att en person t.ex. springer naken offentligt är en situation som typiskt sett faller inom ramen för något av dessa brott. Frågan är om ditt foto är s.a.s. tillräckligt stötande för att en visning av foto ska anses utgöra ofredande eller förargelseväckande beteende. Svaret är att jag inte kan se hur så skulle kunna vara fallet. Trots allt finns i Sverige en mycket långtgående yttrandefrihet, som är särskilt påtaglig i konstnärliga sammanhang. Dessutom måste beaktas att i dagens västerländska samhälle är i allmänhet ett foto av ett par bröst knappast särskilt chockerande.Alltså är slutsatsen det är lagligt att visa fotot i universitets lokaler.Hoppas du fick svar på dina frågor.Vänligen,

Anställd som i rätten skriftligen ljugit

2015-05-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En tjänsteman på ett företag har skriftligt inför Tingsrätten uttalat osanningar om mig.Personen har fått möjlighet att skriftligt ta tillbaka sina påståenden men avstått.Tjänstemannen har gjort sina uttalanden i tjänsten.Jag har tänkt polisanmäla tjänstemannen, som privatperson för brott mot brottsbalkens 5 kapitel 1§.Om vi tänker oss att det som sagts är brottsligt kan jag då med framgång få tjänstemannen fälld eller är det i så fall tjänstemannens arbetsgivare som är skyldig.
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Frågan är inte helt lätt att besvara eftersom att jag inte har hela bakgrunden till händelsen, därför kan jag inte ge ett säkert svar på om ett åtal verkligen skulle ha någon framgång.Med bakgrunden du gett verkar det möjligt att tjänstemannen har gjort sig skyldig till förtal (brottsbalken 5 kapitlet 1 §). Brottet förtal kräver att tjänstemannen har utpekat dig som klandervärd eller brottslig eller att hen har lämnat uppgift som var menat att utsätta dig för annans missaktning. Tjänstemannen kan dessutom undkomma ansvar om hen hade skälig grund för uppgiften eller var skyldig att lämna uppgiften, t.ex. vid tjänsteplikt (2 stycket i förtalsparagrafen). Det är inte möjligt att med bara den information som jag har nu ange om hen lämnat uppgift enligt 1 stycket eller om hen kanske är fri från ansvar enligt 2 stycket. Om du anser dig ha fog för att anmäla tjänstemannen för förtal är det du som ska väcka åtal (rättegångsbalken 47 kapitlet 1 §). Förtal är ett såkallat målsägandebrott och det är målsägande själv (alltså du) som driver målet (brottsbalken 5 kapitlet 5 §). Vad din skriftliga stämningsansökan ska innehålla finner du i rättegångsbalken 47 kapitlet främst 2 §. Straffet för förtal är som du säkert sett böter men det finns även möjlighet att få skadestånd om man yrkar på det. Tjänstemannens arbetsgivare kan bli skyldiga att betala det eventuella skadeståndet. Detta kallas principalansvar och finns i skadeståndslagen 3 kapitlet 1 §. Då krävs att brottet har skett i tjänsten, som du här anger att är fallet. Jag vill här även varna för att rättegångskostnaderna kan bli ganska stora och du behöver överväga om du kan ta den risken innan du ger dig in i processen. Det beror självklart på hur övervägande bevis du har för att utsagan var felaktig. Jag anser vidare att det även kan vara fråga om osant intygande, brottsbalken 15 kapitlet 11 §. Då krävs dock att tjänstemannen till tingsrätten har intygat att ett avtal har ingåtts, att examen har erhållits eller liknande som innebär att i en urkund lämna osann uppgift om andra än sin egna angelägenheter (mer om detta finns att läsa i boken Brotten mot allmänheten och staten av M. Ulväng m.fl. sid. 169-174). Det finns dessutom ett krav på att det funnits en fara för att intyget kommer till användning (vilket verkar har skett här). De två brotten, förtal och osant intygande, skyddar olika intressen så det borde vara möjligt att tjänstemannen döms för dem båda. Hoppas att det gav svar på din fundering. Om det är något som fortfarande är oklart är du välkommen att återkomma.

Påföljd vid snatteri som minderårig

2015-05-26 i Påföljder
FRÅGA |Vad blir påföljden av snatteri på 17 kr av en 17-åring?Förhöret är gjort, nekade till brottet, var ej planerat utan ett misstag. godkänt strafföreläggande. Hur kommer man förbi att man ska hamna i straffregistret för detta ringa brott med tanke på jobbsökeri osv.? Han är 18 år idag.
Martin Persson |Tack för din fråga.Påföljden för snatteri innefattar böter eller fängelse i högst sex månader, vilket kan ses i 8 kapitlet 2 § brottsbalken. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik är den vanligast förekommande påföljden böter genom strafföreläggande, se BRÅ. Som minderårig krävs det dessutom synnerliga skäl för att kunna dömas till fängelse, se 30 kapitlet 5 § brottsbalken, det vill säga något extraordinärt som kräver att fängelsestraff utdöms. Att han idag är myndig är irrelevant då påföljden alltid bestäms i förhållande till tidpunkten för brottet.Oavsett att man fått sin dom genom godkännande av ett strafföreläggande, istället för att genomgå en rättegång, kommer det att antecknas i belastningsregistret. Belastningsregistret gallras efter en viss tid beroende på påföljden, gällande just böter är det en period om fem år innan det försvinner. Vid fängelse är det tio år efter man avtjänat sitt straff. Bestämmelser om detta hittar du i lagen om belastningsregister, mer specifikt i dess 17 §.Vänligen,

Gallringstid för ungdomstjänst

2015-05-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående mitt register.När jag var 16 år gammal dömdes jag för våldtäkt mot barn då tjejen jag hade haft sex med var 14 år vid tillfället och skyllde på att hon var full. Nu är detta fem år sedan. Min dom blev skadestånd och ungdomstjänst i 40 timmar. Min fråga är: gallras mitt register nu efter fem år, då jag aldrig har varit i kontakt med polis efter det. Eller gallras det efter 10 år?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör hur länge en dom finns kvar i ditt belastningsregister är det Lag (1998:620) om belastningsregister som tillämpas. BelastningsregisterHur länge en dom eller ett strafföreläggande finns kvar i belastningsregistret avgörs av vilken påföljd som dömts ut för brottet. När det gäller påföljden ungdomstjänst är gallringstiden vanligtvis 10 år. Om gärningsmannen är under 18 år när brottet begås ändras istället gallringstiden för ungdomstjänst till fem år, 17 § p. 8 b), så länge man inte ålagts en ny påföljd för brott innan tiden för gallring har gått ut.Ditt register bör alltså vara gallrat efter fem år.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med Vänlig Hälsning

Ofredande och förtal

2015-05-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |grannar hjälper en förening att förfölja oss. detta sker genom att störa oss med ljud och tala illa om oss till andra grannar att vi är knarklangare. är detta ett brott,
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att ge ett fullständigt svar utan att känna till alla detaljer, dock kan man generellt sett säga följande om situationen du beskriver.Att störa någon med oljud och liknande skulle kunna betraktas som ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Brottet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år.Att sprida lögner om att någon är en ”knarklangare” är att utpeka någon som brottslig på ett sätt som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det kan alltså vara fråga om brottet förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken. Brottet kan leda till böter. För att en åklagare ska kunna väcka åtal beträffande förtal krävs dock enligt 5 kap. 3 § brottsbalken att det anses ”påkallat ur allmän synpunkt”.Du kan anmäla dessa händelser till Polisen genom att ringa 114 14 eller besöka din närmaste polisstation.Jag hoppas att det var svar på din fråga och att din situation löser sig! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Om man blir drogad kan det anses vara misshandel?

2015-05-20 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |En kväll på krogen för 4 veckor seda: Jag hade druckit måttligt, var inte direkt berusad. Dansade mycket, stående på dansgolvet blev jag tillfrågad av en person om jag ville ha lite av hans alkoholfria drink. Jag sa nej, varpå hans frågade om jag inte vill smaka vad jag tyckte. Det gick så fort, tog en slurk med sugröret, sedan försvinner jag bort i ett mörker. Minnesbilder kommer upp nu 3- 4 veckor efter händelsen. Släpar mig upp till ett bord och slänger mig ned på en soffa. Den som bjöd mig på drinken och hans kompis sätter mig mitt emot mig (detta kommer jag ihåg 3 veckor efter händelsen) Näst minnesbild, en vakt klappar mig på axeln och säger att de stänger. Nästa minnesbild, står utanför klubben med två män. Jag är helt borta, vill bara hem, den ene personer följer mig gående hem. Hemkomna till min lägenhet, har jag inga nycklar (jag hade gått ifrån min jacka med nycklar på krogen) Mannen ringer en kompis som kommer och hämtar oss med bil. Ska få följa med min följeslagare och sova över där. Nästa minnes bild; blåljus överallt och poliser som stormar bilen. Jag får följa med till polisstationen eftersom polisen upplever mig för berusad för att ta hand om mig. När jag släpps ut på morgonen och förhörd av polisen talar de om att mannen stulit min mobil + en annan som hade spårning i sin mobil. Ärendet är nu grov stöld. Inga prov tas på mig gällande drogning. Kan man driva ärendet för drogning=misshandel? Polisen säger att det inte går. Utredningen är inte klar hos dem.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör misshandel är det brottsbalken 3 kap. 5 § som är lagstödet, se https://lagen.nu/1962:700.Misshandel omfattar flera typer av handlingar. De effekter som måste uppstå för att det ska anses vara en misshandel är att man tillfogar någon en kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter personen i vanmakt eller annat sådant tillstånd, BrB 3:5. De effekter som verkar stämma närmast in på det tillstånd du beskrivit att du försattes i är "försätta henne i vanmakt" alt. "något annat sådant tillstånd". Det avgörande för vilken av dessa två effekter det är tal om är vad du har blivit drogad med. För vanmakt krävs att det rör sig om ett bedövande medel eller ett preparat med liknande effekt. Det krävs också att du förlorat medvetandet p.g.a. drogen, utifrån din berättelse bedömer jag att detta kan ha hänt? Eftersom du verkar ha fått i dig preparatet genom att smaka på drinken så talar detta för att det skulle kunna röra sig om ett bedövande medel som blandats i drinken och att du därigenom försatts i vanmakt. Annat sådant tillstånd brukar användas vid tillfällen då någon luras att dricka något som den tror är alkoholfritt men som faktiskt innehåller alkohol. Andra exempel är att personen blir drogad med bedövande medel. Det som skiljer annat sådant tillstånd från vanmakt är att för annat sådant tillstånd krävs inte att personen förlorar medvetandet. Effekten beskrivs som att du ska förlora kontrollen över din kropp eller annars försättas i ett hjälplöst tillstånd.Utifrån dessa två effekter skulle jag bedöma "annat sådant tillstånd" som den närmast vad du råkade ut för. Händelsen utgör grund för ett åtal för misshandel. En helt avgörande fråga är dock i vilken mån du kan bevisa att du blev drogad.Bevisning kan vara svårt att få fram eftersom det var lite över en månad sedan du blev drogad. Det är osäkert om ett blodprov skulle visa rester av preparatet du drogades med. Beroende på vilket preparat, dosen och din egen kropp så utsöndras resterna inom en period om några timmar till och med en månad (grov generalisering). Det är dock inte troligt att drogen är kvar i ditt blod längre än några veckor.Kan du inte visa att du blev drogad genom ett blodprov är det svårt att bevisa detta i domstol. Polismännens vittnesmål skulle kunna styrka ditt påstående men likväl peka på att du endast var för full om inget blodprov som visar spår av drogen i ditt blod finns.Slutsatsen är att ett åtal skulle kunna föras av åklagare, men för det krävs tillräcklig bevisning vilket det inte verkar finnas i din situation. Troligtvis är detta även vad polisen avsåg när de angav att ärendet inte kan tas till domstol.Hoppas du har fått klarhet i din situation!Med vänlig hälsning