Hemfridsbrott

2014-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nora har föräldrafri fest hemma. Framåt 01:30 på natten urartar festen då ett tjugotal objudna gäster dyker upp. Nora, som förstår att detta inte kan sluta väl, ber alla gäster att gå hem. Ett par överförfriskade ungdomar vägrar dock att lyda Nora trots upprepade tillsägelser och slår sig ned i hennes föräldrars skinnsoffa med varsin öl i handen. Vilket brott kan ha begåtts ?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!I en situation som den du beskriver kan ungdomarna ha gjort sig skyldiga till hemfridsbrott, brottsbalken (1962:700) 4 kap. 6 § 1 st., om de efter tillsägelse om att lämna bostaden fortfarande uppehåller sig där. Bestämmelsen om hemfridsbrott stadgar att "den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter."MVH

Negativ rättskraft angående friad av brott

2014-10-28 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Undrar hur lång tid det tar innan ett inbrott i en butik blir preskriberat? personen i fråga jobbade då i butiken och gjorde ett sk insider-inbrott då han hade alla koder och nycklar. Han blev ju misstänkt men sedan friad då inga bevis kunde hittas.
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Svaret på din fråga hittar vi i brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700 . Preskriptionsfristerna för brott varierar och den är helt beroende av straffskalan för det aktuella brottet. Om vi antar att personen i fråga var med på inbrottet och att det således rör sig om brottet grov stöld så stadgas det i 8:4 BrB att straffskalan ligger på mellan 6 månader upp till 6 års fängelse.Detta innebär att preskription av brottet sker efter 10 år enligt 35:1 BrB.Sen beror svaret även på när under förfarandet den här personen blev friad. Om personen blev det i ett tidigt skede kan åtal troligtvis väckas igen men blev denne friad under rättegång kommer åtal inte kunna väckas igen.Hoppas svaret hjälpte.Med vänlig hälsning,

Olaga hot i digital form

2014-10-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar om jag får ett sms som innehåller kräkningar samt hot. Är det då näthat eller bara hot?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Om du får ett sms som innehåller hot så kan det röra sig om brottet olaga hot, som beskrivs i Brottsbalken 4:5. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. För att det ska vara ett olaga hot i lagens mening krävs att någon har hotat dig med brottslig gärning på ett sätt som kan framkalla allvarlig fruktan för din egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Ett sådant hot kan ske i verkliga livet, på internet, via sms eller på något annat sätt. Att hotet sker via sms gör alltså inte per automatik att det blir något annat brott än om hotet skulle ha skett ansikte mot ansikte. Det finns i dagsläget ingen straffrättslig bestämmelse om just näthat, utan brott som exempelvis hot som sker på nätet eller via telefon får sorteras in under de ”vanliga” reglerna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Uppsåt och oaktsamhet för brott

2014-10-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Inom straffrätten finns det olika former av uppsåt och oaktsamhet, där för många gärningar krävs uppsåt för att kunna straffas. Jag skulle vilja ha en övergripande förklaring till varför det är så, och vart gränsen går mellan uppsåt och oaktsamhet?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.1:2 BrB stadgar att en gärning skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen, om inte annat föreskrivs. Huvudregeln för brott är därmed att gärningsmannen ska ha haft uppsåt. Detta stadgande är ett utflöde ur den så kallade konformitetsprincipen. Principen innebär att en person endast är straffvärd om denne haft möjlighet att anpassa sig efter lagen, men inte gjort det. Kort sagt, man ska alltså haft en möjlighet att förstå vad lagen inneburit; haft en möjlighet att rätta sig efter den. Man ska ha haft viss insikt, ett uppsåt, till att gärningen företogs.En del handlingar, vilka föreskrivs i lag, anses så straffvärda att gärningsmannen ska straffas även om denne inte handlat uppsåtligt men oaktsamt.Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet inom straffrätten går mellan likgiltighetsuppsåt och medveten oaktsamhet; likgiltighetsuppsåt innebär att gärningsmannen insett att det fanns en risk för en viss följd men varit likgiltig inför att följden skulle inträffa och medveten oaktsamhet innebär att gärningsmannen inser risken för en följd, men denne är (till skillnad mot likgiltighetsuppsåtet) inte likgiltig inför att följden inträffar.Hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,

Snatteri - påföljd

2014-10-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej Jag har gjort nåt mycke dumt För 3 år sen mådde jag psykiska dåligt och blev tagen för 2 snatteri...erkände och fick böter Nu har jag gjort om det var fullproppad med medicin och vid 2 tillfällen åkte jag fast för stöld av matvaror för ett värde av 3000 kr Undrar nu om jag kan få fä fängelse? Är fruktansvärt ångerfull och idag fri från mediciner och nåt sådant kommer aldrig mer hända Mvh jane
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Mitt svar på din fråga utgår från brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700 .Om vi förutsätter att du blir fälld för brottet stöld, se 8:1 BrB. Jag använder exemplet stöld eftersom du nämner att du tagit saker till ett värde som överstiger 1000 kr. Enligt 8:1 BrB kan du, om du finnes skyldig, bli dömd till fängelse i högst två år.Som du ser finns det givetvis en risk att du får ett fängelsestraff. Om domstolen kommer ge dig ett fängelsestraff i den här situationen kan jag dock inte svara på. Det beror på en mängd olika faktorer såsom, tidigare brottslighet, ålder och andra sociala omständigheter.Har du fler frågor rekommenderar jag dig att vända dig till en jurist.Med vänlig hälsning,

Återkallelse av körkort + böter. Dubbelbestraffning?

2014-10-27 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! jag krockade i aug i rondell pch är vållande till krocken. jag såg inte bilen då han kom in fort och jag hann inte reagera. jag fick böter på 2000kr och nu vill dom dra in mitt körkort 2,5 mån senare? får dom göra så ? folk har ju pratat om att det blir dubbel bestraffning och det får dom inte göra? eller är det ändrat?
Mattias Vilhelmsson |Hej Ida! Vad kul att du hör av dig till oss på Lawline. Du har helt rätt i att man har diskuterat dubbelbestraffningens vara eller icke vara i den situation du beskriver. Som rättsläget ser ut idag är det helt ok att myndigheterna agerar på detta sätt. Frågan har inte prövats (direkt) av HD eller Europadomstolen ännu men man kan spekulera i att frågan kommer att tas upp. Rent juridisk ser det ut på följande sätt (detta är en ganska invecklad fråga, men jag ska försöka att förklara det kortfattat och begripligt):Den bot du fick anses vara ett straff för en brottslig gärning i brottsbalkens mening, 1:1 BrB (strafföreläggande). Själva frågan, alltså om det är dubbelbestraffning eller inte, handlar ytterst om att inte ska bli straffad två gånger för samma sak (nes bis in idem). Knäckfrågan blir således om återkallelsen av ditt körkort kan ses som ett straff (alltså ett annat straff än boten för samma sak). I Körkortslag (1998:488) regleras institutet körkort. I 5 kapitlet finns regler om körkortsingripanden. Enligt 5 kap 1 § 1 st. är ett körkortsingripande bland annat en återkallelse av körkort. Enligt 2 st. samma paragraf får ett körkortsingripande grunda sig på ett godkänt strafföreläggande (vilket fullbordades när du betalde boten). Så strikt juridiskt har myndigheterna "laglig" grund för deras beslut att återkalla ditt körkort. När man läser 5 kapitlet om körkortsingripande, se t.ex. 3 §, får man ganska snabbt klart för sig att det är obligatoriskt att dra in körkortet vid vissa typer av förseelser (rattfylleri, grov vårdslöshet osv.).  Slutsatsen är alltså att myndigheterna kan göra på detta sätt som det ser ut idag.  

Bedrägeri och ersättning

2014-10-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej för exakt ett år sedan blev jag utsatt för bedrägeri. Jag skulle sälja guld till värde 50 000kr till en kvinna som skulle överföra pengar till mitt konto. Eftersom det var okej för mig att ta en bild på hennes id kort så trodde jag på henne att hon skulle överföra pengarna. Hon visade också ett utskriven kvitto på att hon hade överfört pengarna till mitt konto. Jag inte gå till banken med henne eftersom det var en söndag. Jag har anmält det och har lämnat in all bevismaterial till polisen. Eftersom polisen inte har tid med mitt ärende så undrar jag om jag kan hyra en advokat som kan sköta ärendet. Jag undrar också om det kan ge bedragaren fängelse samt att om jag kan få tillbaka pengarna på något sätt. Bedragaren har tidigare skulder och polisen sa att hon används som en måltavla.Hälsningar mardokh
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för din fråga!Jag utgår ifrån att du menar "förundersökning" när du skriver "sköta ärendet". Förundersökningen inleds och sköts av åklagare eller polisen, enligt 23 kap. 3 § rättegångsbalken (RB). Du har alltid möjligheten att anlita ett ombud som kan föra din talan i en eventuell rättegång. Se 23 kap. 3 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P3För att kunna fällas för bedrägeri krävs det att gärningsmannen har vilselett dig och på så sätt fått dig att ge henne guldet, det ska även lett till vinning för henne och skada för dig, enligt 9:1 brottsbalken. Det högsta straffet för bedrägeri av normalgraden är 2 år.Du kommer ev. kunna få ersättning för förmögenhetsskada i form av skadestånd som kan tas upp i samband med brottmålet på målsägandens (din) begäran, detta regleras i 22 kap. RB. Se 22 kap. RB, https://lagen.nu/1942:740#K22Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Påstående om bristande medkänsla förtal? Blockerad dörr ofredande?

2014-10-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Fråga 1: Jag har hamnat i dispyt med min granne som säger att han ska anmäla mig för ärekränkning/förtal. Detta då han låst in min tvätt då jag av misstag tagit hans tvättid och jag skrev en lapp och satte på tvättstugedörren. På lappen stod det att han skulle visa lite "jävla medkänsla och den dag han var i knipa och behövde hjälp så skulle han tänka på sitt beteende i denna situationen". Han hävdar att detta är ärekränkning/förtal då hans tvättlås satt på dörren och att den, via hyresvärden, kan härledas till honom som person. Fråga 2: När han mötte upp mig i tvättstugan så var han väldigt hotfull i sin framtoning och blockerade dörren. Han gormade och skrek om hur folk minsann har tagit hans tid förr och jag kände mig hotad och rädd. Kan jag göra någon form av motanmälan?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fråga ett:Ärekränkningsbrotten återfinns i brottsbalken 5 kap. Förtal regleras i 1 § som stadgar att den som utpekar någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt gör sig skyldig till förtal. Likaså gör sig den som på annat sätt lämnar en uppgift som typiskt sett utsätter en person för andras missaktning skyldig till förtal, det behöver alltså inte visas att uppgiften faktiskt har utsatt personen för andras missaktning.För att det ska röra sig om en uppgift i lagens mening måste uppgiften bestå av ett så pass bestämt påstående att sanningshalten kan prövas. Ett allmänt värdeomdöme räknas alltså inte. Eftersom den uppgift du lämnat om din granne kan härledas till en inträffad händelse är det enligt min bedömning ändå möjligt att uppgiften är tillräckligt precis, åtminstone om du på annat sätt förmedlat den bakomliggande historien. Vidare krävs att uppgiften har lämnats till någon utomstående vilket den förmodligen har då den har satts upp på dörren till tvättstugan eftersom jag antar att fler i huset har tillgång till den.För att uppgiften ska anses som att den typiskt sett utsätter personen för andras missaktning ska den anses nedsättande i din grannes sociala krets. Utgångspunkten är alltså inte vad som av samhället i allmänhet anses som nedsättande. Den uppgift du lämnat är enligt min bedömning att din granne inte följer de sociala regler som gäller i tvättstugan. Normalt torde detta inte vara tillräckligt allvarligt för att utgöra ett förtalsbrott men bedömningen ska som sagt göras utifrån den norm som råder i din grannes sociala krets.Det bör i sammanhanget kanske påpekas att förtalsbrottet inte beror på huruvida uppgiften är sann eller ej. Det är alltså inte nödvändigtvis fråga om ett förtalsbrott bara för att en uppgift är osann och vice versa kan det mycket väl vara ett förtalsbrott även om en uppgift är sann. Däremot kan den som lämnar en sann uppgift undkomma straff om denne varit skyldig att uttala sig, det förefaller dock inte vara aktuellt i det här fallet.Sammantaget är min bedömning alltså att din granne inte har tillräckliga belägg för en förtalsbrottstalan. Detta beror dels på att uppgiften är aningen för allmänt hållen men framförallt för att den inte är av sådan karaktär att den typiskt sett utsätter personen för andras missaktning.I sammanhanget bör även förolämpning, brottsbalken 5 kap. 3 §, nämnas. För att göra sig skyldig till förolämpning krävs inte att någon uppgift lämnas utan det räcker att förolämpningen är riktad till personen vilket är uppfyllt genom din vetskap att budskapet kommer nå grannen. Vidare fordras att förolämpningen uteslutande är ägnad att såra grannens självkänsla vilket enligt min bedömning är föga troligt i det här fallet.Summering av fråga ett: Du behöver inte vara särskilt orolig för att din granne vinner någon framgång i en eventuell rättslig process enligt min bedömning.Fråga två:Din grannes agerande aktualiserar bestämmelserna om olaga hot och ofredande, brottsbalken 4 kap. 5 & 7 §§.Olaga hot är ett hot om brottslig gärning som typiskt sett framkallar allvarlig fruktan för personens säkerhet. Vad den som utsätts för hotet upplevt är alltså inte avgörande. Vid bedömningen av huruvida ett hot typiskt sett framkallar allvarlig fruktan tas hänsyn både till situationen hotet delats ut i och de personliga egenskaperna hos den som delat ut hotet. Med allvarlig fruktan för personens säkerhet menas att hotet ska avse våld mot personen som inte är helt lindrigt. Beroende på vad din granne sa, hans personliga egenskaper och hur det framfördes är det alltså möjligt att din granne gjort sig skyldig till olaga hot men rörde det sig bara om hur andra har tagit hans tid tidigare har jag svårt att se att olaga hot har begåtts.Uppfyller inte agerandet rekvisiten för olaga hot är det ändå möjligt att grannen har gjort sig skyldig till ofredande om grannens beteende anses hänsynslöst. Exempelvis skulle en knuff kunna utgöra ofredande. Att blockera din väg skulle även kunna vara nog för ofredande beroende på situationen även om det torde vara ovanligare. Utan att känna till de närmare omständigheterna vågar jag inte svara mer definitivt än så. Vänliga hälsningar,