Påföljdsval för unga lagöverträdare

2015-04-17 i Påföljder
FRÅGA |fråga 1Min kompis som är 17 år hamnade i bråk med en annan kille på en fest. De började slåss men min kompis slog ett väldigt hårt knytnäv slag i ansiktet som orsakde någon slags fraktur. Han är ostraffad sen innan. Vad skulle han få för straff om det blir rättegång?fråga 2 vad kan en person som är 20 år få för straff om de hotar en annan person som är under 18, eftersom att hen ska vittna? har det betydelse för vad det handlar om för brott som hen ska vittna för?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga.Din första fråga rör en minderårig person som kan ha begått brott, och regler om brott finns i brottsbalken. Av din beskrivning låter det som om din kompis kan ha gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, men även den mindre allvarliga formen ringa misshandel samt den allvarligare formen grov misshandel i 3 kap. 6 § kan vara aktuella. Straffskalan för misshandel av normalgraden är 14 dagars fängelse till 2 år.När en person som är under 18 år begår brott tar domstolen dock hänsyn till åldern i mildrande riktning vid valet av påföljd (straff). För att exempelvis döma en person under 18 år till fängelse krävs synnerliga skäl, vilket är ett högt ställt krav. Även det faktum att man inte har straffats tidigare beaktas i mildrande riktning. Lagregler kring detta hittar du här och här.Tyvärr går det inte att ge något säkert svar på din fråga här, då flera faktorer såsom din kompis livssituation har betydelse vid bedömningen. Om det finns ett vårdbehov är ungdomsvård en möjlig påföljd. Finns inget vårdbehov ses ungdomstjänst ofta som lämpligt, och antalet timmar beror bland annat på vilket brott som har begåtts. I de ovanliga fall då fängelse döms ut innebär detta för en 17-åring i stället sluten ungdomsvård. Bestämmelser kring dessa påföljder hittar du här.Vad gäller din andra fråga kan man göra sig skyldig till brottet övergrepp i rättssak om man hotar ett vittne, se 17 kap. 10 § brottsbalken. För brottets normalgrad gäller straffskalan 14 dagar till 4 år.Om en 20-åring begår brott ses inte åldern som lika ursäktande som för exempelvis en 17-åring, eftersom en 20-åring är myndig. För personer under 21 år gäller dock att fängelse inte får utdömas om inte särskilda skäl finns, vilket är ett lägre krav än synnerliga skäl men ändå relativt högt. De straff som aktualiseras för 17-åringar aktualiseras ofta även för 20-åringar, men för en 20-åring kan straffet bli strängare på grund av den högre åldern.Tyvärr är det svårt att bedöma vad ett eventuellt straff skulle kunna bli även i detta fall. Personliga omständigheter och situationen då det eventuella brottet begicks är av avgörande betydelse för bedömningen.Hoppas att svaret ändå kan vara till någon hjälp.Vänligen,

Bevisfrågan gällande rättmätig ägare till egendom

2015-04-15 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag har tidigare varit anställd på ett företag där jag nyligen slutat pga att chefen inte behandlade mig bra. Jag fick efter ca: 1år (var anställd 2,5år) en produkt. Nu kräver min fd. chef tillbaka denna produkt. Varken jag eller min tidigare chef har något ägandebevis för denna produkt. Kan jag få rättsliga konsekvenser om jag bestämmer mig för att behålla denna produkt? Värdet på denna är ca: 4000kr och var/är en begagnad produkt.Tack på förhand!
Martin Persson |Tack för din fråga!I ditt fall kommer det hela att handla om bevisfrågan, vem som kan bevisas vara den rättmätige ägaren. Om det, som du beskriver, inte finns något som tyder på att den tillhör någon utav er är det rimligt att anta att den rättmätige ägaren är den som har produkten i sin besittning - tills motsatsen bevisats.Skulle det således kunna bevisas att du inte innehar ett lovligt ägande av denna produkt, trots din besittning, kan du göra dig skyldig till en form av tillgreppsbrott beroende på omständigheterna, som regleras i 8 kap. brottsbalken.Vänligen,

Köparen betalar inte - brott?

2015-04-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Har levererat får/lamm till ett slakteri i november 2014. då jag inte fick betalt skickade jag en faktura i februari 2015. Inte betald, lämnade då över till kronofogden. Slakteriägaren har bestridit fakturan, jag går nu vidare till tingsrätten. Summan det handlar om är ca 30000 kronor. Kan jag anmäla slakteriägaren för häleri, då de sålt mitt kött utan betalat? Stöld?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Stöld innebär att någon med tillägnelseuppsåt olovligen tager något som tillhör annan och att detta innebär skada för den bestulne (8 kap. 1 § brottsbalken). Det måste sålunda handla om ett olovligt tagande. I ditt fall har du frivilligt, enligt er överenskommelse, levererat får/lamm. Slakteriägaren har inte utan din tillåtelse tagit dessa. Det kan därför inte röra sig om en stöld. Det är heller inte frågan om häleri, eftersom fåren/lammen inte frånhänts olagligen eller varit del i ett brottsligt förvärv. Såvida inte slakteriägaren redan i förstone hade för avsikt att lura dig (i sådant fall skulle det kunna röra sig om ett bedrägeri), är det svårt att säga att det rör sig om ett straffrättsligt brott, enbart på den grunden att slakteriet trilskas med att betala. Däremot borde det vara ett avtalsrättsligt brott, det vill säga att slakteriet brutit mot ert avtal om ersättningen. Du bör låta tingsrätten avgöra er tvist, så att du vid en eventuell vunnen dom, lättare kan få din begärda ersättning genom att slakteriet följer domen eller genom att låta Kronofogden verkställa domen. Vänliga hälsningar,

Gallringstider i belastningsregistret.

2015-04-15 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag ertappades förra året med amfetamin i blodet min inget innehav. Jag har nekat uppsåt till handlingen i samtliga polisförhör. I det senaste förhöret sa utredaren att han skulle skicka vidare uppgifterna i förhöret till en åklagare som skulle skicka ut ett strafföreläggande. Finns det nu någon skillnad i hur länge uppgifterna om brottet ligger kvar i belastningsregistret om jag nekar strafföreläggandet och tar det vidare till en rättegång? Vi förutsätter här att jag blir dömd i domstolen. Jag har hört att det ska vara skillnad dvs att det är 10 år för domar i tingsrätten och 5 år för ett strafföreläggande, därav min förvirring.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör hur länge en dom eller ett strafföreläggande finns kvar i ditt belastningsregister finner vi lagstöd i lagen om belastningsregister, se här.Jag utgår här ifrån att du skulle bli dömd i en ev. rättegång samt att du är över arton år, det gäller nämligen en del särskilda regler för de under arton år.Gallringstid.Enligt lagen om belastningsregister är det inte avgörande för gallringstiden, den tid en dom eller ett strafföreläggande finns kvar i ditt belastningsregister, om du döms i domstol eller om du godkänner strafföreläggandet. Det avgörande för gallringstiden är själva påföljden, se lagen om belastningsregister 17 §. Huvudreglerna är att fängelse gallras efter tio år, skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras efter tio år och böter gallras efter fem år. Som du förstår är det då den påföljd som åklagaren angivit i strafföreläggandet som du har att ta ställning till. Anges det i strafföreläggandet böter så är det förmodligen så lindrigt du kan komma undan, om du inte skulle frikännas helt i domstol.Hoppas du nu fått lite klarhet i vad du har att ta ställning till.Med vänlig hälsning

Straffbart att färdas för många i EPA-traktor?

2015-04-16 i Trafikbrott
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar vilka påföljder man som passagerare kan få om man åker för många i en a-traktor eller EPA? Tack på förhand!
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att uppträda på ett oansvarigt sätt i trafiken kan kan leda till ansvar för brottet vårdslöshet i trafik som regleras i 1§ i lagen om straff för vissa trafikbrott (se https://lagen.nu/1951:649). Paragrafen stadgar att en trafikant som för ett motordrivet fordon och som brister i den omsorg och varsamhet som betingas av omständigheterna till förekommande av en trafikolycka kan dömas till dagsböter för detta - och i fall av grov vårdslöshet i trafik till fängelse i upp till två år. Grov vårdslöshet kräver dock att föraren gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom. Bestämmelsen om vårdslöshet i trafik ställer alltså inte upp något krav på att en trafikolycka måste inträffa, utan snarare att en förare uppträder på ett sådant sätt som innebär att en trafikolycka riskerar att inträffa, där ett för stort antal passagerare i fordonet kan tänkas bidra till en sådan situation. Dessutom finns en bestämmelse i 3 kap 79§ i Trafikförordningen (se https://lagen.nu/1998:1276#K3P79S1), som stadgar att på eller i ett fordon får inte passagerare tas med i ett sådant antal eller placeras på sådant sätt att fara kan uppstå. Bestämmelsen gäller för alla typer av fordon och omfattar därför även både A-traktorer och EPA. Det följer sedan av 14 kap 3§ 1st 1p (b) i samma förordning att brott mot detta leder till penningböter för föraren av det motordrivna fordonet. Som kan utläsas ovan, så kan det alltså leda till straffansvar att färdas för många passagerare i en A-traktor eller EPA. I lagen är det dock vanligen föraren av fordonet som blir ansvarig för lagbrottet, vilket framgår tydligt av lagtexten i trafikförordningen. Bestämmelsen om vårdslöshet i trafik är däremot inte riktigt lika tydlig, eftersom att den använder begreppet "vägtrafikant". Vilka som är tänkta att avses med begreppet framgår i 2§ i förordningen om vägtrafikdefinitioner (se https://lagen.nu/2001:651#P2S1), där ordet "trafikant" definieras som den som färdas eller annars uppehåller sig på en väg eller i ett fordon på en väg. Jag skulle därför säga att det inte är helt uteslutet att även en passagerare skulle kunna dömas för detta, trots att bestämmelsen huvudsakligen riktar in sig på föraren av fordonet. Oavsett om passageraren kan dömas för vårdslöshet i trafik eller ej så avråder jag givetvis från att färdas fler i fordonet än vad det är avsett för, dels eftersom att föraren fortfarande kan ställas till svars för handlingen och dels ur en säkerhetssynpunkt. Med vänliga hälsningar,

Lånat ut bil till vän utan körkort

2015-04-15 i Trafikbrott
FRÅGA |Hejsan! Mitt namn är Fredrik och för en dag sedan hände det en tråkig sak.. Jag och tre andra var och körde runt lite med min bil. Jag svängde in på en lång lång raksträcka där det knappt finns trafik osv. En allmän väg fast nästan aldrig trafik. Men iallafall den enda som hade körkort var jag men inte de andra tre. Jag och min flickvän är 18 och de andra två är 17år. Min kompis som var 17 år frågade då om hen kan köra en liten bit ner på raksträckan med min bil och snäll som jag är så sa jag okej. Jag har haft körkort i ungefär 1 månad och har då provtid i 2 år. Så med andra ord har jag inte haft körkort så länge. Jag har alltid haft problem med att säga nej när någon frågar snällt osv gällande andra saker, (inte bilen) Men iallafall så fick hen då hoppa in och köra som hen sa de 200-500 meterna. Han accelerera kanske till 90km/h. Kan tyvärr inte berätta exakta hastigheten då jag satt där bak och såg inte in på mätaren. Han körde av vägen eftersom han bromsa hårt och vi flög ner i diket. Vi fyra i bilen klara oss utan skador och alla kunde gå. Polis kom och jag berätta allt till polisen och sa sanningen att jag tillät hen köra osv osv.. Polisen körde hem oss och bilen blev hemkörd. Min fråga är då vilket straff jag kommer få av detta? Vill så gärna ha mitt körkort kvar och ångrar detta verkligen hur dum jag var och sa ja till hen. Mvh Fredrik.
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du kan råka ut för två stycken påföljder till följd av denna händelse, varav den ena rör böter för att du lånade ut bilen till din kompis och den andra en eventuell återkallelse av ditt körkort.Eftersom du lånade ut bilen till din kompis som du visste inte har körkort har du gjort dig skyldig till brottet ”tillåtande av olovlig körning”, se Lagen om straff för vissa trafikbrott 3 § 3 st. Enligt lagtexten är straffet böter men det är inte säkert att det kommer bli den påföljd du döms till om det blir rättegång av den här saken. Domstolen tar hänsyn till din ålder när straffet bestäms (se brottsbalken 29 kap 7 §), att du erkänt direkt mm och det kan lika gärna bli att du får en villkorlig dom och ett gäng timmars samhällstjänst (se brottsbalken 27 kap).Vad gäller ditt körkort finns reglerna om återkallelse av detta i körkortslagens 5 kap. Körkortet ska återkallas om något av villkoren i 5 kap 3 § föreligger. I ditt fall skulle möjligen p 6 kunna anses vara uppfylld. I ett fall från 2006 (se här) återkallades en persons körkort pga att han låtit sin 11-årige son köra bilen, just enligt 5 kap 3 § p 6. I ditt fall rör det sig dock om en 17-åring och dessutom på en raksträcka utan trafik, så omständigheterna är annorlunda. Det är därför svårt att sia om du kommer att få ditt körkort återkallat eller inte.Slutligen ska sägas att det faktum att detta skett under din prövotid inte spelar någon direkt roll för om ditt körkort återkallas eller inte, även om det kan påverka bedömningen av p 6. Prövotidens funktion är främst att om körkortet återkallas måste ett nytt teori- och förarprov göras för att återfå körkortet. Med vänlig hälsning,

Spridning av meddelande vid hets mot folkgrupp

2015-04-15 i Övriga brott
FRÅGA |I lagen om hets mot folkgrupp så står det att budskapet måste få en spridning till fler än ett fåtal personer för att man ska kunna fällas för detta brott. Hur många är ett fåtal?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I lagen uttrycks att hets mot folkgrupp innebär att någon i ett uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (16 kap. 8 § brottsbalken). Beträffande spridningen, måste meddelandet ha spritts utanför den privata sfären. Det krävs i princip endast att meddelandet nått ut till ett fåtal personer. Det finns ingen fast nivå för hur många personer som måste fått del av meddelandet, men enligt ett rättsfall från Högsta Domstolen ansågs tre-fyra personer inte vara en tillräckligt stor krets av människor. Det är inte ett villkor att en större grupp de facto tagit del av meddelandet, utan det är tillräckligt att meddelandet har gjorts tillgänglig för en sådan större grupp (se NJA 1999 s. 702). Sålunda går det inte att säga hur många personer som meddelandet måste tillgängliggjorts för att det ens ska bli tal om hets mot folkgrupp. Klart är dock att det bör röra sig om mer än fyra personer samt att meddelandet nått längre än den privata kretsen. Vänliga hälsningar,

Förtal mm vid publicering av uttalande om en person på internet

2015-04-12 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag separerade från mitt ex för snart ett år sedan. Under denna tid har det sporadiskt kommit in både hot och kränkningar via sms och via samtal. Dessa har jag ignorerat. Tills nu. Jag var och hämtade mina sista saker i vår föredetta gemensamma lägenheten och min nuvarande pojkvän körde då bilen dit. Mitt ex blir arg och irriterad och beter sig illa. Hursomhaver har det under den gångna veckan (vi var dit på en tisdag) kommit hot om att "jag ska förstöra ditt liv" via sms samt via mobilsvar. Han har hotat med att göra så att jag varken har jobb, familj, vänner, gym eller pojkvän klar. Han har även hotat med att posta privata filmer och bilder på nätet. Droppen var när han på fb skrev hur dum och falsk jag var och att man skulle akta sig för jag var elak, Kan jag anmäla honom för något? Jag har inte givit honom någon respons på sms eller övrigt utan han har skickat och jag har inte svarat.
Felicia Idbrant |Hej! Det låter som ditt ex eventuellt kan ha gjort sig skyldig till framförallt två brott. Självklart skulle det behövas ytterligare detaljer för att kunna avgöra vilka brott som eventuellt har begåtts. Men utifrån de omständigheter du nämnt i din fråga tänkte jag nämna de brottsbestämmelse som framförallt skulle vara relevanta i ditt fall. Det ena är förtal se BrB 5 kap 1 §. Denna kan aktualiseras då uttalanden riktar sig emot tredje man, det vill säga inte direkt till dig själv. Uppgiften skall vara ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Missaktning innebär att den utpekade ses som i något avseende som ”sämre” människa. Detta skulle kunna aktualiseras eftersom ditt ex på facebook publicerat uttalande om dig där det kan få dig att framstå som ”sämre” människa. Vad gäller hoten om att publicera bilder eller videos skulle det kunna bli förtal om han publicerar de samband med exempelvis ditt namn och nummer. Bara en bild i sig kan inte utsätta annan för missaktning. Det andra är förolämpning se BrB 5 kap 3 §. Denna kan aktualiseras då någon har gjort kränkande uttalanden som riktar sig direkt mot den berörda personen ifråga. Krav ställs på att handlingen är ägnad att såra annans självkänsla exempelvis genom påtaglig nedvärdering i personliga förhållande eller kränkande beskyllningar. Detta skulle kunna aktualiseras om ditt ex skrivit eller uttalat saker till dig som är ägnat att såra din självkänsla.Lycka till och hoppas att detta gjort det något klarare för dig över rättsläget!Med vänliga hälsningar