Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Jag delar upp frågan i dels hur regleringen ser ut vad det gäller innehav av låsdyrkar och dels vad det gäller försäljning av sådanna dyrkar. Vad gäller försäljning av dyrkverktyg får man vända sig till reglerna som finns i lagen om om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg, den hittar du  https://lagen.nu/1979:357Av 1 § framgår vad som i lagen anses vara ett dyrkverktyg. Av denna bestämmelse framgår att det avser bland annat låsdyrkar. Vidare famgår av 2 § att yrkesmässig försäljning av dessa verktyg endast får ske med tillstånd. För att kunna få ett sådant tillstånd ställs krav på att man är känd för ordentlighet och att det inte kan misstänkas att man kommer sälja verktygen till personer som inte har beaktansvärda behov av verktygen eller till personer som kan antas missbruka dessa. Det ställs även krav på hur försäljingen sker och hur dokumentation av den bedrivs. Det är med andra ord inte lagligt att yrkesmässigt sälja låsdyrkar om man inte ansöker och beviljas tillstånd. Detta gör man till polismyndigheten och ansökan man du läsa mer om här: http://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/FAP/FAP579_1_RPSFS2000_27.pdf   När det gäller innehav av låsdyrkar är rättsläget inte lika klart. Det är tekniskt sett inte olagligt att inneha en låsdyrk. Vad som dock bör nämnas är att det i vissa fall ändå kan vara olagligt att bära sådanna verktyg. Det är i Brottsbalkens (BrB) 23 kap som regler om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott finns. Förenklat kan man säga att den som med uppsåt att utföra eller främja brott anskaffar, tillverkar, lämnar, mottager, förvarar, fortskaffar bl. a. dyrk eller annat sådant hjälpmedel, kan dömas för förberedelse till brott. Brott där man kan kan dömas på förberedelsestadier är bland annat stöld enl. 8 kap 12 § BrB. Vad som är viktigt att påpeka är dock att det krävs uppsåt för att det ovan nämnda ska bli aktuellt. Du behöver alltså ha uppstå att begå brott eller ha kännedom om någon annans brott för att reglerna ska kunna tillämpas. Det är alltså, med andra ord, inte en olaglig handling att enbart inneha en låsdyrk som privatperson i Sverige. Reglerna i BrB hittar du https://lagen.nu/1962:700#K23   Jag hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning  

Daniel Bylock |Hej,Det du beskriver låter som att det kan rubriceras som förtal, vilket återfinns i 5 kapitlet 1 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700 . Det sker om någon har utpekat någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt.Enligt 5 kapitlet 5 § måste åtalet väckas av den som blivit utsatt för förtal, dvs. inte av en allmän åklagare. Det innebär att du får driva åtalet på egen hand.Om du vill anmäla den här personen skickar du in en stämningsansökan till tingsrätten mot den person du vill anmäla. Närmare beskrivning om vad den här ansökan skall innehålla finns i 47 kapitlet rättegångsbalken, https://lagen.nu/1942:740#K47P1S1 . Därefter sker en process och den som förlorar den här processen får stå för sina och den andra partens rättegångskostnader.Du bör, innan du anmäler, se över om du har en rättsskyddsförsäkring, då det annars kan bli stora kostnader vid eventuell förlust. Du kan även i vissa fall ha rätt till målsägarbiträde. Det sker genom en bedömning av tingsrätten om de anser att behov av detta föreligger.Vänliga hälsningar

Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga. Till att börja med tänker jag kommentera polisens agerande. Poliser får inte använda sig av otillbörliga metoder under ett polisförhör för att få den misstänkte att erkänna eller att göra uttalanden i en viss riktning. Sådana otillbörliga metoder kan vara att lämna ”medvetet oriktiga uppgifter”, löften eller förespeglingar av särskilda förmåner. I ditt fall verkar det som att polisen uttalade att du ”förmodligen skulle slippa rättegång” efter förhöret. Att du nog skulle slippa en rättegång om du betalade ditt skadestånd var ändå klumpigt formulerat av polisen. Skadestånd och straff är i praktiken två olika saker som hänförs till olika delar av rättssystemet och har olika syften. Skadeståndet ska reparera själva skadan medan straffet har en mer repressiv tanke bakom sig (att man ska straffas för vad man har gjort.) Möjligen tänkte sig polisen att en åtalsunderlåtelse skulle kunna bli aktuell då du inte är tidigare straffad och påföljden för brottet sällan blir annat än böter. Det brott du är anklagad för är skadegörelse. 12 kap 1§ BrB stadgas att. ”Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år.” Bara för att ett års fängelse finns med i brottets straffskala betyder det inte att fängelse behöver komma på frågan. När straffvärdet för brottet ska bestämmas tas utgångspunkten längst ner i den föreskrivna straffskalan (böter). Bedömningsgrunder som kan medföra en strängare påföljd för skadegörelse är t.ex. att skadegörelsen skett systematiskt, varit organiserad eller planerad samt om skadegörelsen utförts på ett hänsynslöst sätt. Påföljdsbestämningen (vilket straff någon kommer att få) är alltid svårt att sia om. Det kan dock konstateras att du inte är tidigare straffad och att det utifrån din fråga inte tycks föreligga några omständigheter som skulle försvåra gärningen (BrB 29 kap 2§). Böter känns därför som en rimlig påföljd om du finns skyldig till brottet. I rättsfallet NJA 2000 s.432 hade två personer krossat ett fönster på en dörr och ett skyltfönster. HD uttalade att straffet för skadegörelse i praxis vanligen bestäms till böter även vid skador för förhållandevis höga belopp, samt att de inte fann anledning att frångå denna praxis. Vill du själv titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700)Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga MVH/ Veronica Eriksson 

Louise Malmberg |Hej och tack för din fråga!Att lämna en sådan uppgift om personen framstås vara ägnat att utsätta honom för missaktning eftersom syftet är att uteserveringarna inte ska ta emot honom som gäst. Detta är enligt 5kap 1§ Brottsbalken att klassas som förtal. Typfallet för förtal är just att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt och därför skulle jag nog råda att vara försiktig med att lämna sådana uppgifter som du skriver om för att inte riskera att göra dig skyldig till förtal. Lycka till och hoppas allt löser sig på bästa sätt!

Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga!Ja, man kan dömas för brott begångna utomlands. Om en person åker utomlands och bryter mot ett lands lag ska personen som huvudregel dömas enligt det landets lagar. En svensk person som blir dömd utomlands har alltså ingen rättighet att få avtjäna sitt straff i Sverige.Däremot kan den som blivit dömd ansöka om att få avtjäna sitt straff i Sverige istället för utomlands. Det heter då att man ansöker om överföring av straffverkställighet. Om den som begått brott utomlands får sin straffverkställighet överförd till Sverige beror på vad Sverige och det andralandet kommer överens om. Och det i sin tur regleras av olika konventioner och avtal som länderna förbundit sig att följa, dessa kan du läsa mer om här: http://www.government.se/sb/d/16764.Vänliga Hälsningar

Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för din fråga,Som följer av 4 kap. 7 § st. 2 Polisdatalag (2010:361) - se (https://lagen.nu/2010:361) - ska uppgifter i utredningsregistret gallras senast när uppgifterna om den registrerade får föras in i DNA-registret eller när förundersökning eller åtal läggs ned, åtal ogillas, åtal bifalls men påföljden avgörs till enbart böter eller när den registrerade har godkänt ett strafföreläggande som avser enbart böter.Uppgifter som förekommer i DNA-registret ska gallras senast när uppgifterna  gallras ur belastningsregistret i enlighet med 4 kap. 7 § Polisdatalagen.Vänligen,

Emina Gaspar-Vrana |Hej och tack för Din fråga!Ja, Du kan bestrida något som Du tidigare erkänt, t ex på grundav nya omständigheter. Detta kan Du exempelvis göra i ett förhör. Om detta sker i en process, kommer rätten att använda sig utav den fria bevisvärderingen och kommer då att ta hänsyn till alla omständigheter som kommit fram. Du har dessutom alltid rätt att anlita ett ombud.Hoppas att detta klargjorde rättsläget för Dig. Lycka till!Med vänlig hälsning,Emina Gaspar-Vrana

Frida Karlsson | Otillbörligt gynnande av borgenär är ett brott, enligt BrB 11 kap 4 §, bland annat när någon på obestånd gynnar en borgenär genom att betala en skuld som ännu inte är förfallen, och detta i sin tur innebär en påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt förringas avsevärt. Det här betyder i ditt fall att det mycket väl kan vara brottsligt att betala fakturan till din vän om det i sin tur innebär att det t ex. saknas pengar i konkursboet att betala andra borgenärer. Straffpåföljden för otillbörligt gynnande av borgenär är fängelse i högst 2 år. Vad påföljden skulle bli i just ditt fall kan jag inte bedöma eftersom jag inte vet hur situationen ser ut i ditt företag eller mellan dina borgenärer. Vänligen,