Ofredande från granne

2017-06-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vi flyttade för ca 1 år sedan in i en villa. Ganska direkt efter inflytt gick vår granne till aggressiv attack, det första var att vi hade en katt och hade inte informerat henne om detta innan inflytt. Hon skrek att vi var lögnaktiga människor som förstört hennes liv, vår katt skulle klösa ögonen och mörda hennes hund. Kan tillägga att vår katt inte ens gått över till hennes tomt då ett högt staket skiljer tomterna åt. Veckorna efter första utbrottet fortsatte hon att skrika från sin balkong samt framförallt när vi hade gäster att sätta på en stol nära tomtgränsen och stirra på oss under alltifrån minuter till timmar. Hon flyttade även sina sopkärl till staketgränsen för att det skulle lukta sopor in på vår altan. Det gick så långt att vi valde att omplacera katten. Men då tog hon istället strid för att vår altan står för nära hennes tomtgräns och att hon skulle se till att vi var tvugna att riva den. Det är ca 1 meter mellan vår altan och tomtgräns men vi har fått bekräftat av mäklare att altanen är ett "svartbygge" men då den stått där i över 10 år har pres.tiden gått ut och att grannen inte kan hävda något.Vi fick henne tillslut att flytta tillbaka sopkärlen men hon flyttade sedan tillbaka dem när vi hade grillat en kväll då hon ansåg att vi spred cancerogena ämnen som var dödliga. Vi har flera av hennes utbrott inspelade där man hör vad hon säger. Vi har försökt samtala med henne men inget hjälper. Är detta tillräckligt för en polisanmälan om ofredande? Behövs mer bevis?
Stefan Blomqvist |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Enligt det jag läste så bör det vara tillräckligt för att anmäla. Din grannes listade uppträdande och handlingar (ofredande) behandlas i 4 kap. 4b § 7 pkt. i Brottsbalken. Det vill säga vidare i 4 kap. 7 § Brottsbalken. Enligt det du uppgett så uppnår hennes handlingar kriterierna i lagrummet. När det kommer till era inspelade bevis kan dem eventuellt vara giltiga, gällande telefonsamtal är det okej att spela in om en av de deltagande i samtalet spelar in eller om man fått godkännande av den andra parten att spela in. Detta står i 4 kap. 9a § i Brottsbalken. Gällande filmande är lagens ställning lite mer oklar, men bör vara okej om det är gjort på egen egendom.För att besvara din fråga sammanfattningsvis så låter det inte som att det behövs mer bevis, speciellt då det pågått under en längre tid och haft en påtaglig påverkan på ert leverne. Bevisen bör vara tillräckliga för en anmälan.Jag hoppas att jag lyckats besvara din fråga och önskar er lycka till!Mvh,

Bedrägligt beteende vid fastighetsaffär

2017-06-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej.Vi skakade nyligen hand på att köpa vår grannfastighet och det var grannen som räckte fram handen och frågade om vi skulle skaka hand på det, efter att vi gett honom ett bud för hela fastigheten och han tackat ja till det priset. För oss var det tydligt att vi därmed hade ett avtal om att köpa fastigheten till det pris vi kommit överens om. Vi diskuterade även villkor för köpet bl.a. tid för tillträde för att ge honom tid att städa upp och flytta sina saker. Även detta var vi överens om.Baserat på detta har jag och min fru haft kontakt med banken, ordnat med handpenning och ordnat med upprättande av ett skriftligt kontakt för 5000 kr hos en fastighetsmäklare.När vi ringer till grannen för att bestämma tid för kontraktsskrivandet så har han ändrat sig och vill inte sälja fastigheten så som vi var överens om. Jag påpekar att även ett muntligt avtal är bindande men han svarar snabbt att det inte gäller för fastighetsaffärer - vilket vi nu förstått stämmer. Grannen är mycket van att göra affärer och har, vad vi förstått, gjort många fastighetsaffärer under sitt liv. Uppenbarligen var han mycket väl medveten om att den handskakning han tog initiativ till inte hade något som helst juridiskt värde.Skulle man kunna hävda att han därmed gjort sig skyldig till bedrägligt beteende (alltså ett brott) när han, vetandes att handskakningen saknade värde, räckte fram handen för att göra sken av att det var klart att vi skulle få köpa fastigheten?Med vänlig hälsningFredrik
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Bedrägligt beteende skulle möjligtvis kunna aktualiseras i den situation som du beskriver. Bestämmelsen innehåller dock ett rekvisit som kräver vinning för förövaren, och skada för dig. I den situation som du beskriver ovan har inte grannen gjort någon vinning och därför utesluts bedrägeri och bedrägligt beteende. Däremot skulle brottet oredligt förfarande enligt 9 kap. 8 § Brottsbalken kunna aktualiseras. Det krävs dock att din granne genom sitt förfarande har haft uppsåt att vålla dig skada. Om du misstänker att grannen haft uppsåt att vålla dig skada, krävs vidare att grannen genom sitt agerande har vilselett dig och även att vilseledandet förmått dig att vidtaga åtgärder som du inte hade vidtagit om grannen inte hade förfarit på det sätt som han gjort. Om du misstänker att du utsatts för ett brott bör du i första hand kontakta Polisen och förklara situationen. Jag hoppas det ordnar sig!Vänliga hälsningar,

Köp av sexuella tjänster

2017-06-28 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Prostutitionsbrott
Jakob Melander |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline.Du får gärna utveckla din fråga så att vi vet vad du önskar få besvarat. Det är enligt 6 kap. 11 § BrB kriminaliserat att köpa sexuella tjänster. Förbudet riktar enbart in sig på köpare och alltså inte gentemot den prostituerade. Med vänliga hälsningar,

Användning av övre delen av straffskalor

2017-06-28 i Påföljder
FRÅGA |Varför yrkar åklagaren " i trakterna kring 2,5 år" i rättegången mot en åtalad i Uddevalla som av tingsrätten 15/2 dömdes till ynka 2år 6mån? (Mål nr: B 967-16)? Där det var: Grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri (1,9 promille), vållande till annans död, grovt brott.Till skillnad mot den HD-dom (NJA 2012 s. 79) man i tingsrätten pekar på körde den rattfulle i Uddevalla med HELA bilen på cykel och gångbanan, inte på vägen som personen i HD-domen gjorde, visserligen med 2,5 promille och haschpåverkad men höll sig i alla fall på vägen.Vad jag och många med mig funderat på är:Hur vårdslöst, livsfarligt måste bilen framföras för att man som vållande till annans död, grovt brott skulle hamna högre den högre delen av straffskalan som ju är upp till 6 år, vad kräver en åklagare för att yrka på t.ex. 5-6år? Skall man meja ner en hel folksamling???
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis vill jag påpeka att det kan vara svårt att jämföra påföljd i olika fall eftersom det kan finnas omständigheter som motiverar en strängare eller lindrigare påföljd i specifika fall. Jag kommer därför att svara ur en allmän synvinkel på din fråga om varför toppen av straffskalorna sällan används och om domstolens bundenhet av åklagarens yrkande i brottmål. När ett brott ska placeras på en straffskala inleder domstolen i den nedre änden av straffskalan. Sedan beaktas de försvårande omständigheter i fallet som motiverar ett högre straffvärde. Exempel på försvårande omständigheter är att gärningspersonen avsåg att gärningen skulle få allvarligare konsekvenser än vad som blev fallet, eller att gärningspersonen visat särskilt stor hänsynslöshet. En annan anledning till att straffet skärps kan också vara återfall i brottslighet. Tanken är därför att de övre delarna av straffskalorna inte ska användas utom i fall där det finns många försvårande omständigheter eller där upprepad brottslighet förekommit. Man kan då fråga sig varför straffskalorna har en övre del som sällan används. En anledning är givetvis att det ska finnas möjlighet att döma ut hårda straff i fall som motiverar ett högt straffvärde. Men straffskalor kan också vara motiverade av utredningsskäl. Möjligheter till häktning och telefonavlyssning är beroende av det misstänkta brottets straffskala och en höjd straffskala kan därför ge polisen befogenheter som de annars inte skulle haft.I brottmål är domstolen inte bunden av åklagarens yrkande, se 30:3 rättegångsbalken. Det innebär att domstolen inom ramen för den gärningsbeskrivning som åklagaren presenterar är fri att döma ut ett hårdare straff än det åklagaren yrkar på. Åklagarens uppskattning om straffvärdet binder därför inte domstolen i någon mån. Även om åklagare skulle yrka på 5-6 års fängelse för de brott som du tar upp hade det sannolikt inte gjort någon skillnad, eftersom straffvärdet ändå bedöms av domstolen själv, oavsett åklagarens uppfattning. Hoppas att svaret kan vara till någon hjälp.

Avtal över internet - bedrägeri

2017-06-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej. Usch ja är skeptiskt efter att ja gjort en dum affär. Ja såg en drönare på tradera som kostade 8300:-. Ja frågar köparen om ja lägger bud nu så kan ja betala i slutet av månaden när ja får löning?? Då säger han att han kan sänka priset till 7500kr. Och ja hade 7000kr inne på kontot nu. Då säger han att han ska skicka drönaren på måndag juni 19 å sedan kan ja betala 7000kr å resten när ja får lön?? Och på måndag skickade han. Då frågar ja kan jag få ett spårnings nummer, kolli id. Då svarar han: ja köpte ett blått paket och skickade det och betalde bara?? Han skickade ett värde paket på 7500kr som brev, betalde 99kr. I och med det kostade 99kr så trodde ja det var spårbart. Ja frågade först honom om kvittot så ja fick en bild på det, visst ett kvitto var det men inget spårningsnummer, dum som ja va så betalade jag med swish 7000kr. Hur fan gör jag om jag inte får detta paket. Han säget om det uppstår något så får ja pengarna tillbaka, vilket ja starkt tvivlar på, ja fattar inte varför ja gjorde det, han verkade vänlig å så men, ja tvivlar stark på att ja gjorde rätt här. Vad kan man göra i detta fallet?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Vid avtal mellan två privatpersoner är det vanliga civilrättsliga regler som gäller, dvs. avtalslagen i första hand. Om det är så att säljarens avsikt redan från början var att inte leverera saken kan det betraktas som bedrägeri enligt 9 kap 1 § Brottsbalken. Det du kan göra i det här läget är främst att polisanmäla händelsen och eventuellt kan dem spåra säljaren. Om det är möjligt kan du även anmäla säljaren till hemsidan som förmedlar kontakten.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Straff vid synnerligt grovt narkotikabrott

2017-06-28 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Min vän blev indragen i ett stort narkotikabrott (synnerligen grovt) Satt häktad 5 månader. Efter sista rättegången i måndags blev hon släppt i väntan på dom. Min fråga-Kan hon ändå få tex 6 års fängesle eller får man då max 1-2 år? Finns några riktlinjer kring dom om man blir släppt? Mvh
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om hon kan dömas enligt straffskalan för synnerligt grovt narkotikabrott trots att hon blev släppt i väntan på dom. Svaret är ja.Bara för att hon suttit häktad men nu har släppts innebär det inte i teorin att hon inte kan finnas skyldig till narkotikabrottet och ifall hon döms lär det ske inom den aktuella straffskalan (6-10 år, enligt 3 § narkotikastrafflagen). Det finns alltså inte några regler om att straffet ska bli lägre än den aktuella straffskalan bara för att personen släpps från häktet i väntan på dom.Det faktum att hon redan varit häktad i 5 månader gör dock att denna tid dras av från det straff som domstolen bestämmer. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Våldsamt motstånd, nödvärn, polismans våldsbefogenheter

2017-06-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag blev falskt anklagad för misshandel av en familjehemsplacerad 17-åring. 00:30 på natten bankade 2 poliser på dörren, de var mycket aggressiva o sa bara att jag skulle följa med dem. Jag frågade varför men de svarade inte. Jag ville stänga dörren för att klä på mig men då bröt poliserna upp dörren o slog mig i bröstet så jag vacklade baklänges. Jag är 68 år o svårt hjärtsjuk o blev mycket orolig. Jag sa att jag ville gå o klä på mig o det fick jag. När jag kom ut fr sovrummet skrek poliserna åt mig o återigen knuffade de mig hårt i bröstet o då valde jag att gå mot ytterdörren ut mot deras bil o nu är jag anklagad för våldsamt motstånd. De påstår att jag var vaken o inte öppnade men det är totalt fel, jag o min fru sov. Poliserna hade inget husrannsakningsbeslut, beslut om gripande tog de utanför min ytterdörr var o en för sig (efterkostruktion?) men utan att tala om det för mig. Nu har åtal väckts o grabben o båda poliserna kommer att vittna o jag vill kalla vittnen men min advokat tycker det är onödigt eftersom poliserna lämnat en beskrivning på vad som hände. Till saken hör att det fanns ytterligare 2 personer i huset som bevittnade ingripandet men deras vittnesmål är onödiga enl min advokat. Hur ska jag agera? Ska jag byta advokat? Jag har aldrig gjort något brottsligt i hela mitt liv mer än felparkering o fortkörning o vill inte bli prickad när jag inte gjort något fel! Den falska anklagelsen för misshandel är borta, det är en annan händelse som åtalet gäller.
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår dig var du misstänkt (p.g.a. en enligt dig falsk anklagelse) för misshandel. På grund av denna misstanke dök två poliser upp hos dig en natt varpå tumult verkar ha uppstått. Som jag förstår det är den falska anklagelsen om misshandel nedlagd och ej längre av intresse. Istället avser det åtal du nu står inför våldsamt motstånd avseende den tumult som uppstod den natt poliserna var på besök. Eventuellt avser åtalet även något ytterligare (eftersom även 17-åringen som falskt anklagade dig ska vittna). Jag kan dock ej ta ställning till något annat än det du beskrivit. Jag ska därför ge dig några råd i hur du kan tänka kring det tumult som uppstod natten du blev besökt av poliserna samt det åtal avseende våldsamt motstånd du står inför. Jag ska besvara följande frågor:(1) Vilken betydelse för åtalet avseende våldsamt motstånd har polisernas agerande?(2) Allmänna råd kring advokat, vittnen m.m1) Vilken betydelse för åtalet avseende våldsamt motstånd har polisernas agerande?Om poliserna har agerat fel, d.v.s. agerat brottsligt, kan det vara så att du kan slippa ansvar för brottet våldsamt motstånd (jfr 17 kap 4 § brottsbalken, hädanefter förkortat BrB). Detta beror på bestämmelsen om nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger bl.a. mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person (24 kap 1 § andra stycket BrB). Först måste vi således avgöra om du var utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp från poliserna. Du beskriver att poliserna knuffat dig och slagit dig i bröstet. Detta agerande kan utgöra misshandel (se 3 kap 5 § BrB) men bör i vart fall anses utgöra ofredande (se 4 kap 7 § BrB). Genom att knuffa och slå dig har således poliserna uppfyllt de krav som ställs i en brottsbestämmelse för att begå ett brott. Detta betyder dock inte att poliserna har begått brott. Detta beror på att poliser har rätt att i vissa situationer och under vissa omständigheter använda vålds- och tvångsmedel. Bestämmelser om detta finns bl.a. i polislagen, hädanefter förkortad PL (jfr 24 kap 2 § andra stycket BrB). Polismans rätt att använda våld regleras i 10 § PL. Inledningsvis krävs att en viss situation är för handen. T.ex. krävs att polismannen möts av våld eller att någon som ska gripas med laga stöd gör motstånd. Du beskriver att polismännen knuffar och slår dig i bröstet. Det framgår inte om detta sker innan du gör motstånd, eller om det du gör ens utgör motstånd. Det följande jag skriver blir därför lite beroende av vad som skett. Om du gjorde motstånd innan poliserna knuffade/slog dig, gäller att poliserna hade rätt att göra det de gjorde om andra medel varit otillräckliga och åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit försvarliga. Vad poliserna gjorde ska således ha behövts och varit proportionerligt (jfr 8 § PL). Eftersom jag inte vet något om det eventuella motstånd du gjorde kan jag ej göra denna bedömning. Om du inte gjorde något motstånd innan poliserna slog/knuffade dig, förelåg ingen rätt för poliserna att slå/knuffa dig. Du var då utsatt för ett brottsligt angrepp mot din person. Du ska då dömas för vad du gjorde mot poliserna endast om gärningen med hänsyn till till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt (24 kap 1 § första stycket BrB). Inte heller denna bedömning kan jag göra eftersom den beror helt på vilket sorts motstånd du gjorde samt vilka slags slag och knuffar poliserna utdelat.Slutsats fråga 1:Jag har således kommit fram till att du eventuellt har möjlighet att åberopa nödvärn för att slippa undan straff för våldsamt motstånd. För att du ska slippa straff krävs att poliserna inte haft rätt att slå/knuffa dig. Om du inte gjorde motstånd innan de slog/knuffade dig hade poliserna ej rätt att slå/knuffa dig. Om så är fallet slipper du straff om det motstånd du utsatte poliserna för ej var oförsvarligt. Om det brister i någon av dessa förutsättningar, kommer du dömas för våldsamt motstånd. 2). Allmänna råd kring advokat, vittnen m.mJag har ovan under 1 kommit fram till att det kan finnas viss möjlighet att du slipper straff för våldsamt motstånd, om det går att visa att du handlade i nödvärn. För att visa detta behöver i princip poliserna förhöras. Så ska ske under rättegången varför advokaten då kommer att kunna ställa frågor för att utreda händelseförloppet för att på så sätt avgöra om du hade rätt till nödvärn. Du beskriver även att det fanns 2 ytterligare personen som bevittnat händelsen. Om dessa personer kan styrka att du ej gjort något motstånd innan poliserna angrep dig är det i min mening av vikt att dessa personer förhörs som vittnen i rättegången. Du har således ett intresse av att såväl poliserna som de ytterligare två personerna vittnar under rättegången.Advokaten ska agera i ditt intresse och på dina uppdrag. Om du begär att personer ska vittna bör advokaten ej hindra dig. Observera dock att detta säger jag endast som allmänna riktlinjer. Det kan nämligen mycket väl vara så att den bedömning jag gjort ej är komplett eftersom jag blir tvungen att göra vissa antaganden p.g.a. den begränsade informationen jag mottagit. Din advokat är således i en bättre situation att bedöma behovet av vittnen. Men om du begär det, bör advokaten agera för att kalla in de vittnen du anser behövs. Vägrar advokaten detta, bör du kunna ansöka hos tingsrätten om att få en ny advokat utsedd. SammanfattningJag har således redogjort för att det kan vara så att du har möjlighet att slippa straff för våldsamt motstånd. Huruvida så är fallet beror på de variabler jag beskrivit ovan under 1. Jag har vidare beskrivit att det antagligen - utifrån den information jag fått - ligger i ditt intresse att de personer du beskriver hörs som vittnen i rättegången. Detta kan du begära av din advokat. Jag kommer att ringa dig fredag d 30 juni cirka klockan 16.00 för din telefonuppföljning. Passar denna tid ej är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.

Fråga om narkotikaklassade preparat

2017-06-28 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej är "Pregabalin" även kallat Lyrica är Narkotikaklassat i Sverige.
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga. "Pregabalin" eller "Lyrica" är inte ett narkotikaklassat ämne. Du kan läsa mer om narkotikaklassade perparat här. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen