Tolkning av begreppet vanmakt i 3:5 BrB

2015-08-04 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |ANONYM! - Enligt BrB Kap 3 med tillägg utav en av de få justitieministrar vi genom åren haft med juristutbildning, jag avser LF. Hon lät via vad som benämns SFS 1988:393 införa ytterligare en paragraf, d.v.s § fem (5) v.g se nedan. Min explicita fråga är om jag som person drabbad av en oseriös "firma" som säger upp mig som kund, på en mig tillsänd handling som ICKE är undertecknad utav den simpla anledningen att namnet är ett "alias". Personen ifråga har ett helt annat namn, men, det finns såväl ett telefonnummer samt en mailadress till den som har ett aka/alias. Denne person har genom sitt uppsåtliga beteende/handlingar sagt; 1) jag får ej kontakta "firman" 2) de har invaggat såväl mig som de som tack och lov varit mig behjälpliga såväl i skrift som via samtal sagt att jag skall ersättas. - Vis, tyvärr av en liknande situation längre tillbaks i tiden hade jag på känn att "de" for med osanning och under hela förra året, d.v.s 2014 led jag alla "####vetes kval och tyvärr visade det sig att jag hade FULLKOMLIGT RÄTT(Sic!). Jag har under HELA förra året lidit kopiöst då jag känt på mig att precis ALLT de sagt varit lögner och inget och försatts vanmakt enl ---> 5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393). - Gäller detta ej???
Mikaela Nordh |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Inledningsvis ska konstateras att 3:5 Brottsbalken (BrB) behandlar brottet misshandel. För att en misshandel ska anses föreligga krävs det att rekvisiten för detta brott är uppfyllt. Rekvisiten för misshandel är tillfoga kroppsskada, sjukdom, smärta, försätta i vanmakt eller liknande tillstånd samt att det berör en annan person och att gärningen skett uppsåtligen. Din fråga handlar om hur begreppet vanmakt i 3:5 BrB ska tolkas. Med vanmakt avses praktiskt taget fullständig brist på kroppslig kontroll, exempelvis medvetslöshet, sömn, hypnotiskt tillstånd samt total berusning av alkohol eller narkotika (se NJA 2013 s. 397). 3:5 BrB torde därför inte vara tillämplig i ditt fall. Med Vänliga Hälsningar,

Skillnaden mellan "Ställas till ansvar" och "dömas till straff"

2015-08-03 i Påföljder
FRÅGA |Hej LawlineÄr det någon skillnad i juridisk mening att "ställas till ansvar" eller att "dömas till straff". Jag har hittat dess skillnader mellan Europa konventionen och svensk lag.Man har ju tex tvistat om en indragning av ett körkort eller en indragen vapenlicens är ett straff eller endast en myndighetsåtgärd som inte kräver lag som grund. Att gemene man uppfattar det som ett straff att bli av med sitt körkort eller sin vapenlicens är klart. Men hur ser juridiken på det. Är det skillnad på "ansvar" och "straff" rent juridiskt?I Europeiska unionens stadgar (Lissabonfördraget), Avd 6 - ”Principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff” artikel 49, punkt 1 står följande:Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde en lagöverträdelse enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks. Om efter lagöverträdelsens begående ny lag stiftas som föreskriver ett lindrigare straff ska detta tillämpas.I kapitel 2 ”Grundläggande fri- och rättigheter Opinionsfriheter”, §10 i Kungörelse (1974:152) om ny beslutad regeringsform står följande: Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då..... Tack på förhand!
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!SammanfattningBåde begreppet "ställas till ansvar" och begreppet "dömas till straff" handlar oftast om att en person som anses ha begått ett brott ska ställas till ansvar för brottet genom att få en viss så kallad rättsverkan, en påföljd. I ren juridisk mening är dock begreppet ”ställas till ansvar” bredare än begreppet ”dömas till straff”, då ”ansvar” kan innebära andra rättsverkningar än just ”straff”.Lagrummen du nämner handlar båda om rättsverkningar och använder uttrycket ”fällas” till ansvar. Lagrummen handlar båda om att en person inte får straffas för en handling som inte var straffbelagd när handlingen utfördes. Om det till exempel den 1 januari 2016 kommer ett förbud mot att plocka bär, så får inte jag straffas för att jag plockade bär den 20 december 2015. Skillnaden mellan Lissabonfördraget och 2:10 Regeringsformen är att i Lissabonfördraget stadgas även att om lagen ändras så att påföljden blir lindrigare efter att jag begått brottet men före jag dömts så ska den lindrigare påföljden tillämpas i mitt fall.UtredningStraffrätt regleras främst i Brottsbalken (BrB). Att ställas (eller dömas) till ansvar handlar rent generellt om att när ett brott har begåtts så ska gärningsmannen få någon typ av påföljd för brottet, vilket juridiskt kallas att gärningsmannen får en rättsverkan av brottet. Exempelvis kan en så kallad ansvarsfrihetsgrund (exempelvis nödvärn eller nöd) leda till att gärningsmannen inte ska ”ställas till ansvar”, alltså inte få någon rättsverkan för handlingen, se BrB 24 kap.Rent juridiskt finns fler rättsverkningar av brott än just straff. Rättsverkningar delas främst in i påföljd för brott och annan rättsverkan av brott.Påföljd för brottMed påföljd för brott menas enligt BrB 1:3 antingen straff eller annan påföljd. Begreppet straff innebär antingen böter eller fängelse, ingenting annat. Begreppet annan rättsverkan av brott är exempelvis skyddstillsyn eller villkorlig dom. Att ”dömas till straff” innebär alltså helt enkelt att gärningsmannen får just böter eller fängelse som påföljd.Annan rättsverkan av brottMed annan rättsverkan av brott menas enligt BrB 1:8 antingen skadestånd eller särskild rättsverkan. Skadestånd är att gärningsmannen får betala ersättning till personen som lidit skada av brottet. Med särskild rättsverkan menas bland annat vissa typer av myndighetsåtgärder. Myndighetsåtgärder som indragning av körkort eller vapenlicens är en förvaltningsrättslig sanktion, och anses alltså rent juridiskt inte att som straff, utan anses istället som särskild rättsverkan. De rent juridiska definitionerna hindrar ju dock inte människor i allmänhet att uppfatta ett exempelvis indraget körkort som ett ”straff”. Även att få en förvaltningsrättslig sanktion innebär alltså på sätt och vis att man ”ställs till ansvar”. Myndighetsåtgärder kräver alltid laglig grund.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Du skriver att du har hittat något i Europakonventionen, men jag hittar inget från denna konvention i din fråga. Har jag missat något eller om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Vad gör man om exet inte hämtar sina saker efter separationen?

2015-08-01 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Har varit sambo och ska separera - är det lagligt att man ställer ut exets tillhörigheter på gården om han inte hämtar de?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det är inte riktigt så enkelt att bli av med exets saker. Eftersom du inte äger sakerna, gör du dig i princip skyldig till egenmäktigt förfarande om du bara ställer ut sakerna; i och med att förflyttningen sker utan tillåtelse rubbas ägarens besittning (8 kap. 8 § Brottsbalken). Det är inte heller någon bra idé att slänga sakerna, eftersom detta utgör olovligt förfogande (10 kap. 4 § Brottsbalken, här). Kort sagt är det alltså en ganska svår situation om exet nu inte kommer och hämtar sakerna. Intressant nog kan dock se det som att din ex-sambo gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande om nu sakerna inte hämtas; man skulle kunna säga att din besittning till bostaden rubbas eftersom dess användbarhet begränsas.En lösning jag kan tänka mig är att du ansöker hos kronofogden om handräckning, vilket bland annat kan innebära att någon blir skyldig att ta bort egendom. Man kan även få hjälp med verkställighet av beslutet. Mer information om detta finns på Kronofogdemyndighetens hemsida, här: https://www.kronofogden.se/Handrackning.html).Innan detta blir aktuellt, är det naturligtvis allra bäst om ni inte behöver dra in myndigheterna. Om exet nu av någon anledning trots allt vägrar hämta sakerna, kan du tala om att du funderar på att göra en polisanmälan för egenmäktigt förfarande. Förmodligen vill exet gärna undvika ett sådant utfall. I sista hand finns dock den nämnda möjligheten med handräckning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Beräkning av dagsböter och "bötesfusk"

2015-07-31 i Påföljder
FRÅGA |I ett förhör gällande ringa narkotikabrott som nu leder till tingsrätt, frågades den misstänkta om dess inkomst och sysselsättning varpå denne svarade att han var student. Polisassistenten som höll i förhöret antog att den misstänktes inkomst bestod av studielån. Sanningen är att den misstänkte är student, men har en fast tjänst och inkomst på ca 32000 innan skatt. Frågan är, hur kommer den osanningen (lögnen) arta sig i rättegången? Är det olagligt att undanhålla sysselsättning och inkomst på detta viset? Vad för slags följder kan den misstänkta räkna med? Skadar det honom att i efterhand berätta sanningen? Hur blir det med uträkningen av dagsböter?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga.När det gäller beräkningen av storleken på en dagsbot beaktas olika faktorer. En av dessa faktorer är just den tilltalades månadsinkomst. Domstolen behöver således korrekta uppgifter om den tilltalades ekonomiska situation för att kunna göra en riktig bedömning av hur stora dagsböterna bör vara. För en mer ingående beskrivning av hur denna bedömning och beräkning görs hänvisar jag dig till ett tidigare svar här på Lawline här.Vad gäller frågan om vad som händer när man som tilltalad inte uppger korrekt inkomst/underlåter att rätta domstolens felaktiga noteringar, är det inte kriminaliserat i Sverige idag. Det finns således inget bötesfuskbrott såsom i exempelvis Finland. Däremot kan möjligen andra brott aktualiseras, såsom bedrägeri, men jag vågar inte riktigt svara på det. Hur som helst verkar det faktiskt vara ett oklart område som har diskuterats på olika håll. Möjliga följder av olika handlingsalternativ bör således bli:1. Lögnen/underlåtenheten korrigeras frivilligt av den tilltalade och högre bötessumma utdöms.2. Lögnen/underlåtenheten uppdagas och aktualiserar någon form av brottsbestämmelse.3. Lögnen/underlåtenheten uppdagas ej och leder till lägre uträknad dagsböter än vad som annars skulle bli aktuellt.Hoppas att svaret kan vara till hjälp.Vänligen

Psykisk sjukdom, förtal eller förolämpning?

2015-08-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det förtal eller förolämpning att i skriven text hävda, att en specifik person har en psykisk störning?
Daniel Scharff |Tack för att du vänder dig till Lawline.Skillnaden mellan de två brott du tar upp är vem de riktar sig mot. Förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700), BrB) innebär att någon utpekar en annan som klandervärd, d.v.s. vill såra en person genom att prata med tredje man. Förolämpning (5 kap. 3 § BrB) innebär att meddelandet går direkt till offret.FörtalDen som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för missaktning döms för förtal. Uppgiften ska innebära att andra typiskt sett ska kunna förlora aktningen för offret. Att utpeka någon som psykisk störd är enligt min mening en uppgift som typiskt sett innebär att människor förlorar aktningen för personen. Gärningsmannen döms inte för förtal om det är försvarligt att lämna en sådan uppgift och man visar att uppgiften var sann eller har skälig grund för den.FörolämpningDen som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot personen döms för förolämpning. Som nämnt så riktar sig uttalandet i det här fallet direkt till offret. Att smäda någon genom kränkande tillmälen, skällsord eller beskyller någon för något skymfligt innefattas. Typexempel från rättsfallet NJA 1989 s 374 är "jävla svartskalle". Innehåller texten en bestämd nedsättande uppgift, som i detta fall, gör man sig skyldig till förolämpning. Riktar sig texten inte bara till offret utan även till tredje part döms gärningsmannen istället endast för förtal. Förolämpning är alltså ett brott som bara aktualiseras om förutsättningarna för förtal inte uppfylls.SammanfattningDet beror på omständigheterna om gärningsmannen i det här fallet kan dömas för förtal eller förolämpning. Vänder sig texten bara till offret blir det förolämpning, vänder den sig även till tredje part blir det förtal. Avslutningsvis kan också sägas att förtal och förolämpning i skriven text i vissa kan vara ryckfrihetsbrott, se 7 kap. 4 § 14-15 p. Tryckfrihetsförordningen (1949:105).Med vänliga hälsningar

Sakförskingring samt ersättning i samband med brott

2015-08-03 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Lämnade in min båt för reparation på en Marina i Dalsland. När vi skall hämta den efter reparation har de lyckas att sälja vår nästan helt nya båtvagn som båten stod på. Vi har ännu ej fått ersättning för den men de hävdar att de beställt en ny men den har inte dykt upp trots flera påstötningar. De har även försökt erbjuda oss en enligt dem en nästan ny men använd och skadad och lätt rostig vagn i samma storlek som ersättning men det har vi sagt nej till. Har de begått ett brott om de sålt eller tappat bort vår vagn ? Vilken ersättsanspråk kan man ställa?
Daniel Scharff |Tack för din fråga.Det du beskriver innebär att den person som sålt båtvagnen kan ha gjort sig skyldig till sakförskingring, 10 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700), BrB. Villkoren för att man ska ha gjort sig skyldig till det här brottet är att personen ska ha fått egendomen i sin besittning på grund av avtal, tillägnar sig egendomen och att det skett en förmögenhetsöverföring. Vidare måste personen haft uppsåt, d.v.s. gjort det hela med vilja eller insikt.I det här fallet kan jag konstatera att besittningen uppstått genom det avtal ni haft med marinan, ett tillägnande har skett då vagnen sålts och personen har blivit rikare genom försäljningen, samtidigt som ni blivit fattigare. Personen som sålt er båtvagn är sannolikt skyldig till brottet sakförskingring. Är så inte fallet kan han istället åtalas för olovligt förfogande i 10 kap. 4 § BrB. Olovligt förfogande är ett sekundärbrott som blir aktuellt om det brister i något rekvisit för sakförskingring.Vad gäller ersättningen så kan du få skadestånd för själva brottet, se 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). Detta sker i samband med förfarandet angående brottet. Vid anmälan av brottet bör du nämna att du kommer att begära skadestånd. Du får då ersättning för den skada som uppstått genom agerandet. Du kan även föra talan om skadestånd utan att anmäla brottet. Då ska du istället yrka på skadestånd p.g.a. avtalsbrott. En ren skadeståndstalan kan ofta lösas genom förlikning eller genom särskild medlare, se 42 kap. 17 § Rättegångsbalken (1942:740).Med vänliga hälsningar

Preskriptionsavbrott i brottmål

2015-07-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående preskriptionstiden. Jag har till min arbetsgivare erkänt att jag vid några tillfällen "lånat" pengar. En del har jag betalat tillbaka innan detta uppdagades, resten betalade jag tillbaka innan polisanmälan gjordes. Vissa av dessa "lån" togs för mer än 5 år sedan. Sammanlagda summan ligger strax under 150 tkr och det som återstod vid erkännandet var 85 tkr som också är återbetalda. Nu till min fråga. När bryts preskriptionstiden? Är det vid polisanmälan eller då jag delges misstanke om brott eller åtal väcks av åklagaren? Hälsningar
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga.Ett så kallat preskriptionsavbrott sker i brottmål enligt 35:1 brottsbalken, om den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet inom den för brottet aktuella preskriptionstiden. Preskriptionstiden bryts alltså inte på något annat sätt. I 35:1 brottsbalken finner du även de olika preskriptionstiderna. Vänligen

Kan man åtala en tjänsteman på länsstyrelsen för tjänstefel?

2015-07-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan man åtala en tjänsteman på länstyrelsen för tjänstefel och vart sänder man i så fall detta.Vilka lagar kan jag använda.
Viktor Friberg |Hej och tack för din fråga!Reglerna om tjänstefel finner du i 20 kap. brottsbalken. Däri står det angivet att en person som vid myndighetsutövning, genom att agera uppsåtligen eller oaktsamt, åsidosätter vad han eller hon har till uppgift döms för tjänstefel. Av din fråga framgår inte vad tjänstemannen har gjort, och det är därför inte möjligt för mig att bedöma ifall det rör sig om tjänstefel.Om du vill göra en brottsanmälan avseende tjänstefel ska du vända dig till polisen.Skriv gärna en kommentar om du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,