Medborgarskap trots begågna brott?

2014-08-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en bror som är 26 år gammal. Han har nu sökt svensk medborgare, men han har två grejer i registret, en fortkörning och rattfylleri, räknas det som brott? Kommer det påverka medborgarskapet?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din bror kan få svenskt medborgarskap trots att han har begått dessa brott. Det måste dock ha gått en viss tid efter brotten innan han kan få medborgarskap. Detta kallas för karenstid. Hur lång tid han måste vänta beror på vilket straff han har fått. Karenstiden räknas vanligen från när brottet begicks, men om han har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat.Migrationsverket har en tabell på sin hemsida där det framgår hur lång tid karenstiden är för det straff din bror har fått. Tabellen hittar du här: http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare/Medborgarskap-for-vuxna/Skotsamhet.htmlJag hoppas att detta har besvarat din fråga!Vänligen,

Falsk anmälan till socialtjänsten - brott?

2014-08-31 i Övriga brott
FRÅGA |Kan jag polisanmäla en granne för falsk anmälan till sociala?. Vid hembesöket och samtal med min 14 åring och 15 åring kunde dom inte finna att dom hade det dårligt. Det läggs ner.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Anmälan till en myndighet såsom Socialtjänsten sker under straffansvar. Om din granne lämnat en lögnaktig uppgift till socialtjänsten kan det utgöra brottet falsk tillvitelse eller vårdslös tillvitelse, och medföra straffansvar enligt brottsbalken 15 kap 7 §, d.v.s. det kan polisanmälas.När det gäller brott räcker det inte att någon objektivt sett har begått handlingarna som beskrivs i lagen, det måste även finnas ett uppsåt eller, för vårdslös tillvitelse, i vart fall oaktsamhet.Om din granne t.ex. lögnaktigt har gjort en anmälan till Socialtjänsten om att dina barn far illa trots att grannen kände till att så inte var fallet är det mycket möjligt att ett brott har begåtts. Om du misstänker att så är fallet går det naturligtvis bra att göra en polisanmälan.Aktuell lag hittar du https://lagen.nu/1962:700#K15P7S1.Vänliga hälsningar,

Återkallelse av uppehållstillstånd p.g.a. skenförhållande

2014-08-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är möjligt att återkalla någons permanenta uppehållstillstånd om personen kommit hit på anknytning (skulle bli sambo) men 'förhållandet" aldrig varit äkta? Kan man dömas för något brott om man låtsas ha ett förhållande för att någon ska få komma hit? Var vänder jag mig för att anmäla detta?
Sina Amini |Hej Linda,Enligt 7 kap. 1 § utlänningslagen (UtlL) kan uppehållstillståndet återkallas om personen har medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet. Lagrummet är tillämpbar även på permanenta uppehållstillstånd trots att sådana uppehållstillstånd inte uttryckligen nämns i paragrafen, däremot krävs det mer för att återkalla ett permanent uppehållstillstånd än ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I regel krävs det att något "extremt allvarligt" har inträffat som motiverar ett beslut att återkalla ett permanent uppehållstillstånd. Bedömningspunkter som försvårar ett beslut till återkallelse finns i 7 kap. 4 § UtlL.Av Migrationsverket framgår det att ett permanent uppehållstillstånd kan vidare återkallas om:1) Personen flyttar från Sverige.2) Personen har uppgivit en falsk identitet.3) Personen har begått ett brottSe källa här. Personen kan riskera böter eller fängelse upp till sex månader enligt 20 kap. 6 § punkt 2 UtlL om samboförhållandet var avgörande för uppehållstillståndet och personen medvetet lämnat oriktiga uppgifter angående förhållandet eller underlåtit att tala om övriga omständigheter av betydelse.Migrationsverket är den lämpligaste myndigheten att ta emot en anmälan av detta slag.Med vänlig hälsning

Fråga om förtal

2014-08-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag undrar över ärekränkning och förtal, brottsbalken (1962:700) Kap 5 §1 och orsaken är att jag blivit förtalad av två kulturprofiler och komiker, Kristoffer "Kringlan" Svensson och Josefin "Josefinito" Johansson i deras podcast "Crazy Town" avsnitt 143, tidsintervall: 1h 4min 48sek - 1h 6min 43sek. Jag blir kallad "CP" och "psykiskt sjuk" av Johansson och "en dålig människa" "en jävel" och någon som "skiter i sina medmänniskor" av Svensson. Grunden till detta är att min personliga mail är "Kringlan@gmail.com" och av att Svenssons scennamn är just Kringlan så har jag under lång tid mottagit mail som varit adresserat till honom. Jag har vanligen svarat avsändaren och sagt att jag inte är Kristoffer Svensson och att de adresserat mailet fel. I podcasten pratar de om det här och målar fram en bild av mig som en dålig människa med psykologiska problem till följd av att jag inte vidarebefordrat dessa mail till Svensson när jag inte har något ansvar av att göra så och hur som haver har jag ändå inte hans kontaktuppgifter. Att de två komikerna ställer ett sådant krav på mig som är helt oförbunden med de båda är fullkomligt befängt när inte ens produktionsbolaget "Anagram" som de även nämner inte lyckas adressera mail till honom. Tack på förhand,Mvh, Stefan Karlsson
Sina Amini |Hej Stefan,Förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB) kan endast begås mot en viss levande människa. Personen mot vilket förtalet riktas mot måste kunna identifieras. Gränsdragningsproblem förekommer om endast din e-postadress nämndes i podcasten. Det är däremot inte sagt att förtal är helt uteslutet i det aktuella fallet. För ansvar krävs det att brottet har begåtts med uppsåt, se 1 kap. 2 § BrB. Uppgiften ska vidare vara "ägnat att" utsätta någon för andras missaktning. Uppgiften i sig behöver ha en viss bestämdhet så att dess sanningshalt kan bedömas. Ett exempel är att om någon anklagas för att vara en brottsling måste det framgå på vilket sätt personen i fråga har varit brottslig. Det kan vara svårt att veta vad som anses utgöra en nedsättande uppgift enligt lagens mening vid tillämpning av förtalsbrott, men i regel brukar man tala om att innehållet typiskt sätt kan skada personens goda namn eller rykte. Att beskyllas vara utvecklingsstörd eller psykiskt sjuk bör enligt min mening utgöra en nedsättande uppgift vid tillämpning av förtal. Det bör i detta sammanhang nämnas att förtal omfattar inte endast uppgifter om en bestämd gärning eller omständighet utan täcker även mera allmänna ärekränkande omdömen, det sistnämnda passar bäst in på det aktuella fallet. Att uppgiften har nått en viss större spridning krävs inte, men en sådan omständighet kan emellertid ha betydelse för svårighetsgraderingen och straffmätningen. Det bör påpekas att den nedsättande uppgiften måste lämnas till någon annan än den som anses ha blivit förtalad. Om en nedsättande uppgift har direkt lämnats till dig är förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB mer tillämplig. Eftersom dem eventuellt nedsättande uppgifterna lämnades via en podcast kan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bli tillämplig. I sådana fall prövas förtal som ett yttrandefrihetsbrott, se 5 kap. 1 § YGL som hänvisar till 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, se särskilt 8 st. p. 14 avseende förtal. Den största skillnaden blir ansvarighetsreglerna eftersom 6 kap. YGL tillämpas där utgivaren av podcasten är i första hand ansvarig, se 1 §. Uppsåtsbedömningen blir även annorlunda än om brottsbalkens regler om förtal tillämpades, se framförallt 6 kap. 4 § YGL. Sammanfattningsvis kan man säga att det största hindret för att förtal kan anses ha inträffat i det aktuella fallet, oavsett om brottet prövas genom brottsbalken eller yttrandefrihetsgrundlagen, är frågan om uttalandet i tillräcklig grad identifierar dig som person. Jag förutsätter självklart att endast din e-postadress har blivit nämnd i sammanhanget. Med vänlig hälsning,

Rattfylleri vid mopedkörning.

2014-08-31 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, jag är 16 år gammal och blev häromdagen stoppad på min klass 1 moped. Jag fick följa med in till polisstationen och blåste där 17 mg/ml. Jag har blivit stoppad av polisen en gång innan, då fick jag böter på 500kr för att jag skjutsade 2 personer på min moped som endast är giltilig för att skjutsa en person. Så min fråga är vilka/vilket straff kommer jag få för rattfyllan? Tack på förhand!
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga.I Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott så föreskrivs i 4§ att  ''Den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker [.....] döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.'' Straffskalan sträcker sig således från böter till fängelse i högst sex månader. Det absolut vanligaste i praxis (tidigare vägledande avgörande från högsta domstolen samt i viss mån hovrätterna) och i princip uteslutande är att det döms till böter, vars storlek varierar beroende på omständigheterna i fallet. Jag vågar således påstå att du med all säkerhet kommer att dömas till ett bötesstraff. Vill du själv läsa trafikbrottslagen kan du göra det https://lagen.nu/1951:649.Vänligen,

Grovt rattfylleri, påföljd, överklagan

2014-08-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Min son 23 år vart tagen av polisen när han körde bil det framkom att han hade 0,5 i utandning vid prov. Körkortet vart indraget. Jag undrar vad är straffet? Han är aldrig dömd tidigare, han tänkte sig inte för bilen var sönder så han tänkte flytta på den. Han blir arbetslös den 1 september. Nu mår han jättedåligt, vet att han gjort fel. Hans chanser att få jobb nu är svårt. Han hade klarat C-kortet för lastbil så han skulle få jobb som chaufför. Så vad gör han?
Sarah Saajakari |Hej!Du skriver att din son hade 0,5 i utandningluft, jag antar att du menar att alkoholkoncentrationen var 0,5 mg per liter i utandningsluften. Det här är att klassa som grovt rattfylleri, se 4a § 1 punkten lag om straff för vissa trafikbrott (https://lagen.nu/1951:649#P4aS1). Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst 2 år.Vad din son kommer att få för straff kan inte jag svara på, eftersom det är olika faktorer som vägs in i bedömningen. För grovt rattfylleri föreligger en presumtion för att straffet ska bli fängelse, 30 kap. 4 § brottsbalken. För att bryta presumtionen krävs särskilda skäl för att inte döma till ett fängelsestraff. Sådana skäl kan vara om din son till exempel samtycker till skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst och att det kan ses som lämpligt. Omständigheter att väga in om det kan ses som lämpligt är om nivån av alkohol i utandningsluften eller promillehalten i blodet var relativt låg eller att din sons körning har skett under sådana förhållanden att det har medfört ringa eller ingen trafikfara. Domstolen väger även in din sons enskilda förhållanden när de bestämmer påföljd. Det kommer alltså att ske en samlad bedömning vid bestämningen av påföljden för din son. Närmare än så kan jag inte uttala mig utan det är upp till domstol att bestämma.Angående att körkortet blev indraget har det gjorts i enlighet med 5 kap. 1 § 1 punkten körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1) där det är stadgat att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri, både normalgrad och grovt. Vidare ska vid ett återkallande av körkort en spärrtid bestämmas, alltså under hur lång tid körkortet ska vara återkallat, 5 kap. 6 § körkortslagen. Det stadgas att om körkortet är återkallat på grund av grovt brott i 3 § 1 punkten körkortslagen ska spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Beslut om körkortsåterkallelse görs av Transportstyrelsen. Din son kan överklaga beslutet till förvaltningsrätt och motivera att han behöver sitt körkort i sitt arbete, spärrtiden kan möjligtvis förkortas något om det anses motiverat. Det framgår dock att din son inte har någon anställning från och med den 1 september. En överklagan ska vara skriftlig och din son ska ange det beslut han överklagar, hur beslutet ska ändras och varför det ska ändras. Det krävs även en underskrift från din son. Överklagan ska ha kommit in till Transportstyrelsen senast tre veckor från att din son tog del av beslutet om återkallelse av körkortet.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Delgivning vid återkallelse av körkort

2014-08-25 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! 2003 tog jag körkort, inom en sju månaders period körde jag för fort två gånger. Straffet blev böter båda gångerna. Jag skulle nu 2014 förnya mitt körkort, när jag ringer transportstyrelsen säger dom att mitt körkort är återkallat sedan 2004 och att jag är tvungen att ta nytt körkort för jag hade återkallelse på mitt körkort under prövotiden. Jag har aldrig under 10 års tid blivit meddelad om någon återkallelse, jag har blivit Stoppad av polisen flera gånger utan anmärkning. Kan det verkligen stämma att jag 10 år efter ett trafikbrott kan straffas? Enligt dom ska jag bli av med körkortet i en månad men att ta om körkortet låter inte klokt!? Måste man inte delge en person om ett sådant beslut för att det ska vinna laga kraft? Mvh Martin
Sina Amini |Hej,Av körkortsportalen (huvudman: Transportstyrelsen) framgår följande:"Alla nyblivna körkortstagare i Sverige får en prövotid på två år. Prövotiden anges på körkortet med en sifferkod (100). Prövotid innebär att du måste göra ett nytt förarprov (både kunskapsprov och körprov) för att få ett nytt körkort, om du gör dig skyldig till någon förseelse som leder till att körkortet återkallas under prövotiden. Det gäller oavsett hur kort spärrtiden (återkallelsetiden) är." Se källa här.Enligt 7 kap. 8 § körkortslagen (1998:488) räknas spärrtiden från den dag när beslutet delges körkortsinnehavaren eller från den dag när körkortsinnehavaren överlämnar körkortet till Transportstyrelsen. Vid andra fall än dem som är uppräknade i stycke 1 löper spärrtiden från den dag som anges i beslutet, se stycke 2. Av det framförda måste Transportstyrelsen delge beslutet om återkallelse av körkort i enlighet med delgivningslagen (2010:1932) och därefter ta emot ett delgivningskvitto från dig (förutsatt att det har begärts i samband med delgivningen) för att spärrtiden ska börja löpa. Alternativt vid den tidpunkt då körkortsinnehavaren överlämnar körkortet.Två tänkbara situationer kan ha inträffat:1. Du har vid något tillfälle blivit delgiven av Transportstyrelsen angående beslutet att återkalla ditt körkort, troligen i samband med fortkörningarna under år 2003, men har inte uppfattat situationen som sådan och därmed inte lämnat något delgivningskvitto. Detta förutsätter självklart att ett sådant delgivningskvitto har begärts i samband med delgivningen. På grund av detta har din spärrtid oavsett om den var endast en månad eller längre inte påbörjats i enlighet med 7 kap. 8 § körkortslagen. 2. Du har aldrig mottagit något beslut från Transportstyrelsen och myndigheten har underlåtit att delge dig beslutet.Har det senare inträffat, är det rekommenderat att kontakta Transportstyrelsen och förklara din situation. Med vänlig hälsning,

Avsändare eller mottagare skyldig till narkotikasmuggling?

2014-08-25 i Narkotikabrott
FRÅGA |om någon vill att jag ska skicka ett läkemedel som är receptbelagt i sverige men inte i landet jag skickar varan ifrån vem är det då som begår ett brott och är straffbar avsändaren eller mottagaren?
Sina Amini |Hej,Otillåten användning av narkotika är straffbelagt under både smugglingslagen (SSL) och narkotikastrafflagen (NSL). Vid smuggling av narkotika har 6 § SSL företräde över narkotikastrafflagen. Vad som anses utgöra narkotika vid narkotikasmuggling enligt 6 § SSL definieras i 8 § NSL, se 2 § stycke 2, punkt 1 SSL. Av 8 § NSL framgår det att läkemedel kan under vissa fall anses utgöra narkotika enligt lagens mening. Som nämndes tidigare används samma definition av narkotika i smugglingslagen vid tillämpningen av regler rörande sådan medel.Vad som anses utgöra smuggling enligt SSL finns beskrivet i 3 § SSL. Av paragrafen kan man dra slutsatsen att det är i praktiken endast avsändaren av varan som kan bli skyldig för smuggling enligt 3 § SSL, eller i vissa fall för narkotikasmuggling enligt 6 § SSL. Det är mer sannolikt att mottagaren av t.ex. narkotika döms under 1 § punkt 6 NSL. Hoppas detta belyste rättsläget lite bättre. Med vänlig hälsning,