Påföljd - Skadegörelse

2014-09-18 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Jag har blivit kallad till tingsrätt pga skadegörelsebrott. Slog sönder en glasruta när jag var extremt berusad, har inget minne av händelsen och var enligt polisens bedömning för berusad för att kunna lämna ett vittnesmål. Jag har nu ca 1 år senare fått komma till förhör där jag erkänt att jag krossat glasrutan. Reparationen av rutan kostade 3700 kr. Tingsrätten har bedömt att jag ej behöver en försvarare. Vad kommer följderna bli pga detta? Vad har jag att vänta mig i tingsrätten.
Henrik Holmén |Hej! Med den här informationen, som lämnar en del övriga att önska, är det svårt att fastställa en korrekt påföljd. Dock kan jag dra vissa generella slutsatser. Du står troligen åtalad för skadegörelse. I 12 kap. 1 § brottsbalken framkommer det att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Eftersom jag inte vet om du är tidigare dömd, din ålder eller andra relevanta omständigheter kan jag inte ge något specifikt besked. Om vi utgår från att du inte dömts tidigare för något brott och är över 21 år döms du troligen till böter samt skadestånd. Bötesbeloppet beror på din ekonomiska situation och skadeståndsbeloppet blir troligen kostnaden för fönsterreparationen om 3 700 kr. Om du döms får du mer än gärna meddela vilken påföljd det blev. Kommentera i sådana fall här nedanför, i kommentarsfältet. Lycka till! 

Åtalsplikt

2014-09-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Min son är deprimerad, isolerad och risk för självmord. Han mycket arg på mig och vi hade mycket bråk hemma och han hotade mig. Jag försökte få hjälp hos vem som helst socialtjänsten, psykiatri, under en period hade kontakt med ungdoms behandling sen slutade med dem. Hela den tiden mer än ett år han mådde inte bra och han blev sämre och sämre. Jag anmälde honom några gånger till polisen för att han få hjälp. han blev inlagd enl. tvångsvård lagen. Diagnosen var djup depression men han vill inte äta medicin och efter 3 veckor blev utskriven. Hemma det blir samma situation hela tiden och jag ringde igen till polisen och och blev inlagd och dagen efter blev utskriven. Samma dag innan han blir utskriven jag till personalen jag kan inte ta ansvar om han komma hem och började igen berättelse till slut han hotad med en kniv man för att vi ringa inte polisen men han gjorde ingen och skadade inte någon den gången han blev häktade från polisen. Jag och min man sa till polisen att vi vill inte att få straff vill att han få hjälp dagen efter socialtjänsten fixade bostad med stöd för honom. Men idag ett brev kom från tingsrätt. Jag undrar om det kan blir domstol och straff för honom. Han 18 år och han mår inte bra. Han pratar inte med oss.Vänliga hälsningar.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.I Sverige har åklagaren så kallad absolut åtalsplikt. Detta innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. Detta innebär i sin tur att inte heller den som har blivit utsatt för brott bestämmer vad som ska hända med utredningen. Det finns alltså inget som heter att man kan ”ta tillbaka en anmälan”. Åklagaren måste se till att brottet utreds, oavsett vad de inblandade tycker. I det fall som du beskriver verkar åklagaren ha bedömt att det finns förutsättningar för att bevisa att din son har begått en gärning som är straffbar enligt svensk rätt, troligtvis olaga hot, vilket är straffbelagt enligt brottsbalken 4 kap. 5 §, se https://lagen.nu/1962:700#K4P5 Det verkar som att denna händelse kommer att bli prövad av domstolen, som ska bedöma om åklagaren har lyckats bevisa att din son har begått ett brott och vilken påföljd han i så fall ska få. Din son har rätt till en offentlig försvarare i denna process. Jag kan inte svara på hur domstolen kommer att döma och vilket straff din son skulle kunna få. Jag kan dock säga att domstolen kommer att ta hänsyn till de psykiska problem som din son har haft, samt till det faktum att han är under 21 år.Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.

Ung lagöverträdares påföljd vid straff

2014-09-14 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag är 20 år tidigare dömd för misshandel, rån Osv. jag är misstänkt för misshandel på 3 personer, efter att ha slagit 2 personer och skallat en person under ett slagsmål. men även misstänkt för misshandel på 1 person där jag utdelade 1 slag. tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovlig körning.i dagsläget är min livssituation ordnad då jag bor på annan ort och pluggar. vad kan jag få för straff för dessa brott? finns det nån möjlighet att slippa fängelse? spelar det någon roll om min livssituation är väldigt bra just nu? vad tar man i beaktning när man mäter upp straffet?
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om påföljder vid brott finns i Brottsbalkens (BrB) 30 kap. Det är inte möjligt för någon annan än domarna att konstatera vilken påföljd du kommer att få, det beror i hög grad på hur brotten gick till och din personliga situation. På grund av detta kommer jag endast ge en översikt i hur påföljder bedöms vid flerfaldig brottslighet. Du skriver att du är misstänkt för två fall av misshandel. Vid bedömningen av misshandel finns tre grader; ringa misshandel, misshandel av normalgraden och grov misshandel. I praxis finns fall där endast ett utdelat slag har setts som ringa misshandel, men det beror på hur omständigheterna såg ut vid själva misshandeln. Vid bedömningen av om brottet är grovt ser man till om gärningen var livsfarlig, om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Brottens straffskalor:Ringa misshandel (Brb 3 kap 5 §): böter – fängelse 6 månMisshandel av normalgraden (BrB 3 kap 5§): böter – fängelse 2 år Grov misshandel (BrB 3 kap 6 §): fängelse 1 – 6 år Tillgrepp av fortskaffningsmedel (BrB 8 kap 7§): böter – fängelse 2 år Olovlig körning (lag om straff för vissa trafikbrott 3 § https://lagen.nu/1951:649#P3S1) : böter – fängelse 6 månDomstolen gör en straffmätning där de försöker sammanställa vad du kan få för gemensamt straff för brotten. Eftersom du var under 21 år när du begick handlingarna får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brotten, se BrB 29 kap 7 §. Något som tyvärr talar emot en sådan lindring är att du inte är en förstagångsförbrytare, se BrB 29 kap 4 §. I Sverige vill man undvika att sätta människor i fängelse. I BrB 30 kap 4 § framgår det därför att rätten ska döma till lindrigare straff än fängelse om det är möjligt. Om domstolen alltså först kommer fram till att påföljden för dina gärningar är fängelse, ska de försöka se om det finns omständigheter som ändå talar för att fängelse inte blir aktuellt. Sådana omständigheter är din låga ålder, om du försökt avhjälpa eller begränsa skadan, om du frivilligt anmält dig själv, eller om du blivit (eller om det finns skäl att anta att du kommer bli) avskedad eller uppsagd på grund av brottet. De omständigheter som nu berörts väger olika tungt från fall till fall.I andra stycket finns omständigheter som talar mot en strafflindring. Det kan exempelvis vara att brottet var grovt eller att du har dömts till brott tidigare. Även brottslighetens ”art” kan tala för ett fängelsestraff. Exempelvis misshandel tillhör de brott vilkas art ofta motiverar att fängelse väljs som påföljd, om det inte är fråga om ringa brott. De påföljder som finns är enligt BrB 1 kap 3 § böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.Som skäl för villkorlig dom ska rätten beakta om det saknas särskild anledning att tro att du kommer att fortsätta med kriminell verksamhet. Eftersom du har ett ordnat liv idag ökar det din trovärdighet (under förutsättningen att du inte begått någon mer kriminell handling). Om du samtycker till samhällstjänst och rätten anses att en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till din person och övriga omständigheter, 30 kap. 7 § BrB är också det en möjlig påföljd. Se även 30 kap. 9 § BrB angående skyddstillsyn.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Hoppas du fått svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen! Vänligen

Ej medverka vid personutredning?

2014-09-11 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det ett lagbrott att inte komma på personutredning? Som man blir kallad till innan rättegången? Och innan domen har laga kraft? Då är man ju en fri människa.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En person som åtalas för brott får ofta genomgå en personutredning hos frivården innan rättegången. Syftet med denna är att hjälpa domstolen att välja påföljd, om det blir en fällande dom.Den åtalade är skyldig att inställa sig för utredning på tid och plats som Kriminalvården bestämmer. Det är inte brottsligt att inte inställa sig vid personutredningen. Om den misstänkte uteblir, får dock polismyndigheten lämna handräckning för inställelsen. Detta innebär att polisen tvångsvis kan hämta den åtalade för att denne ska medverka vid personutredningen. Lagstöd för detta finns i lag om särskild personutredning i brottmål, m.m. 3 § som du hittar här, samt av polislagens 10 § - vilken reglerar polisens våldsbefogenheter - som du hittar https://lagen.nu/1984:387.Att själv använda våld för att hindra polisen i detta myndighetsarbete är straffbelagt enligt brottsbalken 17 kap. 4 § (se https://lagen.nu/1962:700#K17P4S1). Som våld räknas t.ex. att tränga undan en befattningshavare, att klänga sig fast vid något föremål eller att rycka sig bort vid bortförandet. Straff drabbar dock inte den som motsätter sig ett omhändertagande enbart genom att lägga sig på marken så att denne måste bli buren.Observera att du genom att inte medverka vid personutredningen drastiskt minskar dina chanser att få en icke frihetsberövande påföljd, om den efterföljande rättegången skulle resultera i en fällande dom.Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Grov vårdslöshet i trafik - risk för straff?

2014-09-16 i Trafikbrott
FRÅGA |Blev idag rapporterad för grov vårdslöshet i trafik. Polisen i fråga bevittnade händelsen. Kom runt en kurva på en 70-väg i någonstans runt 80 km/h. Runtom fanns det hus, och senare fick jag veta av polisen; dels att det ligger en ridskola där med en påbudsskylt någonstans i anknytning till kurvan, och dels att det fanns folk runtomkring. När jag kom runt kurvan såg jag en bil stå still på min sida av vägen. Tänkte att jag skulle köra om denne och rullade på utan att direkt sänka hastigheten. Då började bilen rulla långsamt och jag lade foten på bromsen och saktade in lite. Funderade på om jag skulle släppa den om hen började gasa. Då börjar bilen plötsligt svänga vänster utan att blinka, och jag börjar tvärnita. Då bromsar han till, och jag tror att hen sett mig och jag släpper efter på bromsen... Då släpper hen också bromsen och jag tvingas väja mot infarten bilen rullar mot. Jag kommer ned med delar av bilen i diket och vidare upp på vägen igen. Får fyra eftersladdar och får precis stopp på bilen i dikeskanten på höger sida. Jag har lite panik och gasar därifrån ganska hastigt iom. att ingen skada skett... Därefter stannade jag till på en parkering i hemorten för att andas lite, och åkte hem för att möta polisen, som stod och väntade utanför mitt hem.Frågan/-orna lyder då; Hur stor är risken att detta tas upp av domstol, och vad för straff är vanligt i liknande mål?Jag är tidigare ostraffad och har haft körkort prickfritt i åtta år.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Det är svårt att bedöma risken för att detta ska tas upp i domstol, men för att detta ska tas upp krävs det först att det finns möjligheter att utreda brottet och om det finns anledning att anta att ett brott begåtts startas en förundersökning. När brottsutredningen är klar har antingen brottet klarats upp och någon åtalas eller ingen åtalats alternativt så avslutas utredningen utan att brottet klarats upp. Ifall det i detta fall fanns poliser som bevittnade händelsen och menar att du har begått grov vårdslöshet i trafik så är min gissning att detta kommer leda till en domstolsförhandling om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning.Enligt förarbetena till vårdslöshet i trafik ska detta gälla sådana fall där gärningsmannen gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande, t ex allvarliga hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer. Grov vårdslöshet i trafik regleras i trafikbrottslagen. För grov vårdslöshet i trafik kan fängelse i högst två år utdömas. Grov vårdslöshet i trafik är ett så kallat artbrott vilket innebär att påföljden normalt ska dömas till fängelse. Det behöver dock inte innebära att det skulle bli så i detta fall utan även andra påföljder kan bli möjliga. Då du inte tidigare dömts för något brott samt har ett "prickfritt" körkort tror jag möjligen inte att du skulle dömas till fängelse, men då risken ändå finns tipsar jag dig om att kontakta en advokat för hjälp ifall förundersökning startas.Att påminna om är även att körkortet återkallas för den som döms för grov vårdslöshet i trafik (se 5:3 körkortslagen).Med vänliga hälsningar,

Olagligt med kroppsskydd?

2014-09-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Finns det någon/några lagar som förbjuder kroppsskydd? I mitt fall tänker jag på en replikering av ganska tung pansarrustning.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från skjutvapen, knivar och andra gatustridsvapen så finns det inte någon svensk lag som uttryckligen förbjuder användandet av kroppsskydd. Begreppet ”kroppsskydd” nämns visserligen i bilagan till Förordningen om krigsmateriel (se https://lagen.nu/1992:1303) och klassificeras som krigsmateriel om den är utformad enligt militär standard. Förordningen om krigsmateriel handlar dock huvudsakligen om import, export och tillverkning av sådana produkter, och innehåller därför inte heller några speciella förbud eller riktlinjer om kroppsskydd för privatpersoner.Det finns alltså ingenting inom svensk rätt som förbjuder införskaffandet eller ägandet av kroppsskydd. Däremot så skulle användandet av kroppsskydd vid grövre brottslighet kunna innebära att förverkandereglerna i Brottsbalkens 36 kapitel blir aktuella, där 2 och 3§ stadgar att egendom som använts som hjälpmedel vid brott eller som annars befaras kan komma till användning i brottslig verksamhet kan förverkas. Det förutsätter givetvis att kroppsskyddet först används i samband med brottslig verksamhet, och blir alltså inte aktuellt endast vid inköp eller normal användning. Med vänliga hälsningar, 

Straff för att köra med indraget körkort

2014-09-12 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag blev den 6e December tagen för rattfylla och fick indraget körkort i ett år.Jag körde idag 12/9 min bil och blev stoppad. Fick blåsa och hade ingen alkohol i utandning.Vad kan mitt straff bli för detta?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att köra med återkallat körkort är att se som grov olovlig körning, vilket kan ge högst 6 månaders fängelse, se 3 § lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

Drograttfylla och underlåtenhet att avslöja detta

2014-09-10 i Narkotikabrott
FRÅGA |Jag har en närstående som missbrukar narkotikaklassade läkemedel. Hen har inte recept på läkemedlen utan köper av en bekant. Hen har även körkort och kör bil när hen tagit tabletter. Vilka brott gör hen sig skyldig till? Är jag skyldig att anmäla till polisen?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din närstående gör sig skyldig till ett antal olika brott i och med sitt agerande. Genom att missbruka narkotikaklassade läkemedel så bryter hen mot bestämmelserna i Narkotikastrafflagen. I 1§ 6p (se https://lagen.nu/1968:64#P1S1) så framgår det att det inte är tillåtet att inneha, bruka eller ta annan befattning med narkotika. Detta innebär att all olovlig hantering av narkotika är straffbar, oavsett om den konsumeras eller bara innehas. Enda kravet är att brottet sker uppsåtligen, det vill säga med vilja, vilket det verkar göra i detta fall. Genom missbruket gör hen därför sig skyldig till narkotikabrott enligt denna paragraf. Värt att nämna är även att hens bekanta som säljer det narkotikaklassade läkemedlet till hen också gör sig skyldig till narkotikabrott enligt första punkten i samma paragraf, nämligen överlåtelse av narkotika, vilket normalt bestraffas hårdare än innehav eller brukande.Vidare så gör sig hen skyldig till brott då hen kör bil efter sitt missbruk av narkotikaklassade läkemedel. I 4§ i lagen om straff för vissa trafikbrott finns bestämmelsen om rattfylleri (se https://lagen.nu/1951:649#P4S1). Enligt 2st så gäller förbudet mot rattfylleri även vid intag av narkotika. Med narkotika avses då samma ämnen som är förbjudna enligt narkotikastrafflagens definition i 8§. Eftersom att det rör sig om narkotikaklassade läkemedel enligt din beskrivning så kan vi konstatera att paragrafen gäller i detta fall. Enda undantaget från detta är om personen som intagit läkemedlen har gjort det efter en läkares ordination, vilket här inte är fallet eftersom att hen inte ens är den som är receptbelagd för läkemedlet. Genom att köra bil i ett sådant tillstånd så gör hen sig då skyldig till rattfylleri (i talspråk drograttfylleri) och eventuellt grovt rattfylleri enligt 4a§ beroende på hur pass påverkad hen var och beroende på vilken förmåga som hen hade att framföra fordonet.Slutligen ska vi beröra om du är skyldig att anmäla detta till polisen eller ej. I 23:6 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K23P6S1) så finns en paragraf som handlar om underlåtenhet att avslöja brott. Bestämmelsen innebär att en person i vissa fall har en skyldighet att anmäla eller avslöja brott, förutsatt att det kan ske utan fara för denne eller någon av dennes närmaste. Gör personen inte detta så kan personen dömas för underlåtenhet att avslöja brott till fängelse i högst två år. Bestämmelsen gäller dock endast i vissa fall, då det nämligen måste vara föreskrivet för varje särskild typ av brott om det ska vara straffbart att underlåta avslöja brottet eller ej. Ett exempel på detta är brottet mord som finns i 3:1 BrB. I slutet av 3 kap finns då 3:11 (se https://lagen.nu/1962:700#K3P11S1) som stadgar att underlåtenhet att avslöja mord är straffbart enligt 23 kap. Det krävs alltså att det finns en sådan hänvisning för att det ska vara straffbart att inte anmäla eller avslöja brottet. Någon sådan hänvisning finns inte i lagen om straff för vissa trafikbrott, och inte heller i narkotikastrafflagen. Det innebär alltså att du inte kan straffas om du inte anmäler hens brottslighet till polisen. Min absoluta rekommendation är givetvis ändå att du gör detta, eftersom att rattfylleri är ett brott som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser, inte bara för din närstående utan även för helt oskyldiga medtrafikanter, samt att jag önskar att hen kan få professionell hjälp att ta sig ur sitt missbruk.Med vänliga hälsningar,