Hur går domstolen tillväga när den bestämmer straff för ett brott?

2017-12-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Undrar hur straffen för ett brott bestäms, alltså hur mycket böter en person ska betala i böter vid te.x våldtäkt. Är det någonting som bestäms under rättegång eller finns det skrivet hur man ska gå till väga?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott och straffskalorNär en domstol ska döma ut ett straff för ett brott så måste de först kontrollera vilken straffskala det aktuella brottet har. Straffskalan framgår av att det i straffbestämmelsen anges det lindrigaste respektive strängaste straffet som domstolen får döma ut för brottet. I svensk rätt är det lägsta straffet vanliga böter á 100 kr och det strängaste straffet är livstids fängelse.Alla brott har egna straffskalor och dessa är satta av lagstiftaren med hänsyn till hur grovt brottet är ur olika aspekter. Exempelvis sexualbrott har höga straffskalor eftersom det är väldigt integritetskränkande och allvarliga brott(straffskalan för en våldtäkt av normalgraden är lägst två års fängelse och högst sex års fängelse. Exemplet du tar upp i din fråga kan alltså inte resultera i böter, med undantag för ungdomar under 21 år, se nedan).Ett lagtekniskt knep som inte alltför sällan används är att politikerna höjer straffskalor för vissa brott för att man vill att dessa brott ska minska i samhället. Man talar om den s.k brottspreventiva verkan. Ett klassiskt sådant exempel är när man i politiska debatter talar om att höja straffskalorna för sexualbrott för att kunna stävja förekomsten av exempelvis våldtäkter.Straffvärde och straffmätningNär brottet rubricerats och domstolen tagit reda på vilken straffskala som är tillämplig i det enskilda fallet så ska brottet straffvärde fastställas, dvs domstolen måste göra en bedömning kring var på straffskalan straffet ska sättas. Detta gör domstolen genom att beakta både försvårande och förmildrande omständigheter i den enskilda fallet, se brottsbalken (BrB) 29 kap. 1 § 2 st, 29 kap. 2 § samt 3 §.I BrB 29 kap. 2 § räknas upp en lista på omständigheter som "trissar upp" straffet på straffskalan och föranleder en strängare bedömning. Att räkna upp alla omständigheter som listats är poänglöst, men typiskt sett handlar det om att gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet vid brottet, om denne avsett att brottet skulle få grövre konsekvente än vad det egentligen fick, om gärningsmannen vid brottet utnyttjat sin förtroendeställning eller någon annans beroendeställning etc. Det är alltså tal om att gärningsmannen i sitt agerande har varit extra klandervärd. i BrB 29 kap. 3 § räknas motsatsvis upp en lista på omständigheter som typiskt sett föranleder en mildare bedömning av gärningsmannens agerande. Det handlar här om att gärningsmannen varit mindre klandervärd vid agerandet. Ett färskt exempel från vår direkta samtid är en dom som Högsta Domstolen meddelade 2017/11/20 som handlar om en man som odlade egen cannabis som smärtlindring på grund av kramper och svåra neurotiska kramper till följd av att han brutit nacken i en MC-olycka. HD kom alltjämt fram till att det handlade om brott mot narkotikastrafflagen, men omständigheterna i detta fall var väldigt förmildrande (gärningsmannen använde uteslutande narkotikan för eget bruk och detta egna bruk hade sin förklaring i de svåra smärtor han utstod. Han hade även strävat efter att den egenodlade cannabisen inte skulle ha beroedeframkallande egenskaper eller rusgivande effekt) och påföljden sänktes i slutändan. Domen heter än så länge B 2106-16 och går att hitta på Högsta Domstolens hemsida. Efter att brottets straffvärde bestämts så ska domstolen också göra en straffmätning. Här tar man bara fasta på vad för straffvärde man kommit fram till och gör en bedömning i det enskilda fallet. Vid återfall i brottslighet brukar straffet i detta skede kunna skärpas.Det finns också någonting som kallas "billighetsskäl" som återfinns i BrB 29 kap. 5 §. Med hjälp av dessa skäl kan domstolen sänka straffet i jämförelse med det tidigare framlagda straffvärdet. Billighetsskälen aktualiseras bl. a när gärningsmannen har uppnått hög ålder, när gärningsmannen själv angivit sig och medverkat vid utredningen av brottet, när gärningsmannen själv skadats vid gärningstillfället etc. Viktigt att också tänka på är att gärningsmän under 15 år inte kan dömas till straff eller påföljd, se BrB 1 kap. 6 § . Ungdomar under 21 års ålder kan också dömas till ett lindrigare straff än vad som föreskrivs i brottets straffskala, och för dessa personer får man som utgångspunkt heller inte döma ut strängare straff än tio år fängelse, BrB 29 kap. 7 §. Dessa regler är dock enbart undantagsregler med hänsyn till gärningsmännens unga ålder.Någon form av kort sammanfattningDet är alltså en större process än vad man tror när en domstol ska utdöma straff, men ganska förenklat kan man säga att domstolen dömer ut straff utefter brottets straffskala med beaktande av både förmildrande och försvårande omständigheter. Domstolen gör alltid en bedömning i det enskilda fallet vid bedömningen av brottets straffvärde och straffmätningen.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!

Skyldighet att ange vem som kört ens bil för fort

2017-12-15 i Trafikbrott
FRÅGA |HejMin bil har registrerats av en fartkamera. Polisen verkar dock inte kunna säkerställa vem det är på fotot då dom skickat ut en förfrågan om vem som körde bilden till mog som fordonets ägare. Måste jag fylla i lappen om vem som kan ha framfört fordonet?Skall man strunta i brevet eller bara skriva med stora bokstäver att man inte vet vem som kört?MVH
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har ingen skyldighet att hjälpa polisen att utreda vem det var som kört din bil för fort med hänsyn till legalitetsprincipen 1 kap 1 § brottsbalken. Vad principen innebär är att det endast är det som är föreskrivet i lag som är brottsligt. I nuläge finns det ingen bestämmelse som ålägger dig skyldighet att tala om för polisen vem det är som kört din bil för fort även om du vet det. Brevet som skickats hem till dig är en rutinåtgärd men det är upp till dig om du vill ange personen eller inte. Med vänliga hälsningar!

Straff för narkotikabrott

2017-12-15 i Narkotikabrott
FRÅGA |https://lagen.nu/2000:1225Hej jag är åtalad för smuggling av pepparspray, 5 tillfällen och totalt 110st behållare (50ml, små).jag har även erkänt ringa narkotiga brott, 0,5 cannabis, ringa dopingbrott ca 500enheter. Vad kan jag förväntas få för straff om jag blir fälld.
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Av narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL) 2 § framgår att den som döms för ringa narkotikabrott kan straffas till böter eller fängelse i högst sex månader. Av 3 § Lag (2000:1225) om straff för smuggling framgår att den som döms för smuggling kan straffas med böter eller fängelse i högst två år. Ringa dopingbrott regleras i 3 § i lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Detta brott straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Om man som i ditt fall dömts till flera brott får man ett gemensamt straff för alla tre brott. Vilket straff detta blir är svårt att avgöra utan fler omständigheter, men enligt 25 kap. 5 § och 26 kap. 2 § brottsbalken (1962:700) BrB kan såväl böter som fängelse bli aktuellt eftersom dessa straff följer på samtliga av de tre brott du begått. Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Anmäla rasistisk granne

2017-12-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har en vän som har problem med en granne. Vid upprepade tillfällen gör grannen starkt rastistsika kommentarer när de möts i trappuppgången, "råtta!", "Du passar bättre på Guantanamo" och liknade tillmälen, helt oprovocerat. Det händer både henne själv och hennes 9-åriga dotter. De upplever det som mycket kränkande.För en tid sedan gjorde hon en videoupptagning av en händelse och gjorde en polisanmälan. Hon fick svar häromdagen. Till sin förvåning ansåg inte polisen det hela som så allvarligt. Man valde att avskriva fallet.Vad gäller? Ska man behöva tåla en sådan här behandling? Hur bör hon gå vidare?
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din vän har blivit utsatt för förolämpning genom att ha blivit kallad dessa ord, vilket är staffbelagt med böter enligt 5 kap. 3 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Givetvis ska inte sådan behandling behöva tålas, och jag föreslår att ni gör en ny polisanmälan där ni återigen inkluderar videon som bevis. Jag hoppas att ni är nöjda med ert svar, om inte, eller om ni har andra funderingar är ni varmt välkomna att återkomma till oss på Lawline!

Skillnaden på subjektiva och objektiva rekvisit

2017-12-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Vad betyder det att det inte går att bevisa objektiva förutsättningar för att ett förfarande skall vara brottsligti frågan om vållande till kroppsskada mellan ett oregistrerat fordom och människa
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid ett brott måste både objektiva och subjektiva rekvisit/förutsättningar vara uppfyllda. Det subjektiva rekvisitet vid vållande av kroppsskada är att den misstänkte varit oaktsam. Alltså kan personen inte dömas för vållande av kroppsskada om man inte kan bevisa att personen varit oaktsam.De objektiva rekvisiten handlar istället om att det som skett passar in under en straffbestämmelse (i detta fall 3 kap. 8 § brottsbalken). Alltså måste den handlingen som den misstänkte sägs ha begått passa in under det som sägs i 3 kap. 8 § brottsbalken. Att de objektiva förutsättningarna inte går att bevisa innebär helt enkelt att det inte är helt klarlagt om gärningen skett på det sätt som krävs enligt 3 kap. 8 § brottsbalken.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Räknas den tid man suttit häktad av från fängelsestraffet?

2017-12-15 i Påföljder
FRÅGA |Min kille har suttit häktad 6 månader, han fick igår sin dom 3 år för försök till rån.. kommer han sitta exakt 3 år eller kan han komma ut tidigare om han sköter sig? Isåfall när? Och dras den tiden han suttit häktad av från fängelsetiden eller hur funkar det?Mvh förvirrad flickvän
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar om tiden i häkte avräknas från fängelsestraffet samt om man avtjänar hela strafftiden i fängelse. Regler om fängelsestraff och villkorlig frigivning finns i Brottsbalken. Regler om hur man beräknar strafftid finns i strafftidslagen. Den tid den dömde suttit häktad avräknas från fängelsestraffetNär en person döms till ett fängelsestraff avräknas den tid som han eller hon har varit frihetsberövad (tex. anhållen eller häktad). Detta gäller om man varit frihetsberövad i mer än 24 timmar. (19a § strafftidslagen) Den tid din pojkvän varit häktad räknas således av när han ska verkställa sitt fängelsestraff. Detta innebär i praktiken att det ses som att din pojkvän redan avtjänat sex månader av sitt fängelsestraff på tre år. Villkorlig frigivning sker i normalfallet när den dömde avtjänat 2/3 av sitt fängelsestraffHuvudregeln är att efter en dömd person avtjänat två tredjedelar (2/3) av ett tidsbestämt fängelsestraff så ska den dömde friges villkorligt. Detta gäller vid tidsbestämda fängelsestraff. (26:6 BrB). Villkorlig frigivning innebär att personen friges på prov före strafftidens slut. När man friges så börjar istället en prövotid att löpa. Prövotiden motsvarar sista tiden av fängelsestraffet och är minst ett år. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.I undantagsfall blir det inte villkorlig frigivning, exempelvis om det föreligger så kallade synnerliga skäl. Vid denna bedömning tas hänsyn till vad som har inträffat under fängelsevistelsen. För att synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska föreligga krävs exempelvis att den dömde vid ett flertal tillfällen brutit mot ordningsregler som gäller i fängelset. (26:6 BrB)I normalfallet kommer din pojkvän bli villkorligt frigiven när han avtjänat 2/3 av sitt fängelsestraff. Det innebär att han har 1 år och 4 månader kvar av sitt fängelsestraff innan han friges.Sammanfattningsvis avräknas den tid en person suttit häktad från fängelsestraffet. Därefter är huvudregeln att en person villkorligt friges efter att hon eller han avtjänat 2/3 av sitt fängelsestraff. Med vänlig hälsning

Olaga hot?

2017-12-15 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om en person säger "det här din sista varning", är det ett olaga hot?
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olaga hot enligt 4 kap. 5 § Brottsbalken (BrB) utgör ett fridskränkningsbrott. Om någon lyfter vapen mot annan eller annars hotar med brottslig gärning på så sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom döms personen enligt paragrafen för olaga hot.Grundrekvisitet är att det måste förelegat hot om brottslig gärning. Att exempelvis lyfta vapen mot någon utgör ett sådant hot. Hotet måste emellertid inte omfatta hot om våld mot person, utan även hot om skadegörelse kan omfattas. Ett förtäckt hot, dvs när det antyds om en brottslig gärning, kan också utgöra sådant hot om brottslig gärning som avses i bestämmelsen. Vidare ska hotet varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet. Det krävs inte att den hotade faktiskt känner fruktan, utan det räcker med att hotet är av sådan karaktär att man normalt skulle känna fruktan. Den omständigheten att den som utsatts för hotet faktiskt blivit rädd kan emellertid tyda på att hotet verkligen varit att ägna att framkalla en sådan fruktan. Vid bedömningen kan hänsyn tas till gärningsmannens farlighet och parternas relation till varandra. Sammanfattningsvis går det inte att med säkerhet säga att det du beskriver utgör ett olaga hot, då det krävs ytterligare och mer omfattande information för att kunna göra en sådan bedömning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Preskriptionstider för brott

2017-12-14 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har varit på samtal med polis för misstänkt ringa narkotika, grov olovlig körning och vållande till annans kroppsskada. Det har varit några förhör och polisen har skickat in förhören till åklagare. Det har fortfarande inte väckts något åtal och igår var det 2 år sedan detta skedde. Blir någon av punkterna då preskriberade då åtal inte väckts innan det gått två år, och slipper jag få vissa punkter i registret då?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är kopplad till preskriptionstider för brott. När ett brott preskriberas innebär det att den misstänkte inte längre kan åtalas för brottet. Preskriptionstiden för brott regleras i 35 kap. brottsbalken. Längden på preskriptionstiden varierar beroende på hur långt straffet för brottet är.Preskriptionstiden är:Två år för brott som kan ge max ett års fängelse,Fem år för brott som kan ge max två års fängelse,Tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse,Femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse,Tjugofem år för brott som kan ge livstid.Ringa narkotikabrott regleras i 2 § Narkotikastrafflagen. Den som döms för brottet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Grov olovlig körning regleras i 3 § Lag om straff för vissa trafikbrott. Den som döms för brottet döms till fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Vållande till kroppsskada regleras i 3 kap. 8 § brottsbalken. Den som döms för brottet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Utifrån dina uppgifter i frågan kan det konstateras att alla brotten preskriberas två år efter händelsen. Detta innebär att du inte kan bli åtalad för dessa brott. I och med att du då inte kan dömas för brotten kommer det inte heller synas i belastningsregistret. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!