Vräkning p.g.a. odling av cannabis

2014-10-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en son som odlar cannabis. Vad jag undrar nu kan han bli vräkt för en liten planta i köksfönstret? Han har förstahandskontrakt i ett större bostadsbolag och sköter sig i övrigt. Han säger nej men jag är inte så övertygad om det. Tacksam för svar.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att odla cannabis utgör en brottslig gärning enligt narkotikastrafflagen 1 §, se https://lagen.nu/1968:64Enligt jordabalken 12 kap. 42 § 9 p. är hyresrätten förverkad och hyresvärden har rätt att säga upp kontraktet om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del, se https://lagen.nu/1970:994#K12P42S1Exempel på brottslig verksamhet av antytt slag är otillåten spelverksamhet och illegal sprit- eller narkotikatillverkning med försäljningssyfte. Verksamheten behöver ej ha pågått någon längre tid för att förverkande skall inträda, men lägenheten ska under denna period "helt eller väsentligt" ha använts för denna verksamhet.Det krävs inte en lagakraftvunnen brottmålsdom för att hyresvärden ska kunna åberopa denna vräkningsgrund. En hyresvärd som får reda på att cannabis har odlats i lägenheten och snabbt vill bryta hyresförhållandet kan lägga fram bevisning på egen bekostnad och föra talan om förverkande i ett civilrättsligt mål innan det straffrättsliga förfarandet avslutats. Om hyresgästen slutligen inte döms för det aktuella brottet kan dock hyresrätten inte anses vara förverkad.Sammanfattningsvis: ja, din son kan bli vräkt om han döms för ett narkotikabrott som inte anses som ringa, och om det kan visas att han har haft ett - helt eller delvis - överlåtelsesyfte. Eftersom det "bara" är fråga om en planta så är dock min bedömning att lägenheten inte används "helt eller väsentligt" för detta syfte, men jag kan naturligtvis inte uttala mig om hur en domstol skulle bedöma detta fall.Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.

Straffbart att sprida falska rykten?

2014-10-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är straffbart att sprida rykten(Falska dock) om mig som person? Jag har blivit anklagad om att vara en kvinnomisshandlare, farlig människa som folk ska passa sig för och mycket annat! I fallet med att jag ska vara kvinnomisshandlare stämmer inte!!! fast den som sprider dessa rykten påstår att jag e dömd för detta OCH DET är jag inte. Vet ej vem denna människa e än. Och någon farlig människa som denne också säger stämmer ej heller! Ska jag vända mig till tingsrätten o få ut allt som finns på mig(Som ej finns i detta fall eller hur ska jag gå till väga med detta) Är så fruktansvärt trött på på "Skitsnack och falska rykten" Har jag rätt i att kommer det fram vem personen är i fråga ckan jag anmäla denne för förtal o driva igenom detta i Tingsrätten? Har jag rätt till ersättning för lidande etc.
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Närmast till hands är att tänka sig att detta har att göra om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Förtal innebär att någon sprider rykten om att du är brottslig eller/och har ett klandervärt levnadssätt. Dessa uttalanden ska vara ägnade att skada ditt anseende hos andra. En skada behöver de facto inte skett, utan det räcker att det funnits ett syfte att skada. Det är som huvudregel endast du som målsägande som kan väcka åtal om förtal. För att en åklagare ska väcka åtal krävs att det är påkallad ur allmän synpunkt och att åtalet avser grov förtal (5 kap. 5 § brottsbalken). Det är värt att säga att om du förlorar målet om förtal, riskerar du att får betala både dina egna och motståndarens rättegångskostnader. Därför är det av vikt att du har konkreta bevis. Du kan även kontakta en jurist om du är osäker. Gällande en eventuell ersättning så kan du få det om du utsatts för en allvarlig kränkning. Kränkningen måste ha föranletts av ett brott som innefattar ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Förtal är ett angrepp på den skadelidandes ära. Vad som utgör en allvarlig kränkning får bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (prop. 2000/01:68 s. 49 f.). Om jag gör en bedömning utifrån din beskrivning ovan, skulle jag säga att du fått utstå synnerligen allvarliga yttranden från personen i fråga. Huruvida detta räcker för skadestånd är inte okomplicerat att svara på. Mycket beror dels på bevisläget, men också på hur mycket du psykiskt påverkats och hur ditt anseende förändrats sedan dessa rykten började cirkulera. Vänliga hälsningar,

Påföljd för en 15 årig förstagångsförbrytare

2014-10-18 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej jag är 15 år gammal och blev fast för stöld i butiker min fråga är vad kommer hända nu och vad kommer min straff att bli kommer jag att gå till rättegång eller ska jag få böter de är min första brott och om det är böter hur mycket ska jag betala priser på de saker som jag har tagitt var nästan 3000 jag har verkligen ångrat mig för allt o jag vill inte gå till rättegång vad ska jag göra tack för svaretSVAR
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!I Sverige blir man straffmyndig när man fyller 15 år. Det betyder att Du kan dömas till ett straff för detta. Det finns två typer av straff- fängelse och böter. Stöld har ett straffminimum om fängelse i 14 dagar och straffmaximum är två år i fängelse. När Du begick brottet var Du 15 år och enligt 30 kap. 5 § brottsbalken, får Du dömas till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Med tanke på din ålder och det förhållandevis låga straffvärdet för ett brott av det slag Du begått, kan det knappas bli aktuellt med fängelse.Du är tidigare inte dömd för något brott och jag utgår även ifrån att Du inte har något form av vårdbehov, således kan ungdomsvård som påföljd uteslutas. Av 32 kap. 2 § st. 1 brottsbalken, framgår att den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker till det och påföljden är lämplig med hänsyn till hans eller hennes person och övriga omständigheter. Enligt samma bestämmelses tredje stycke ska i valet mellan ungdomstjänst och böter, ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande. Om alternativet är ett lindrigt bötesstraff ska dock böter väljas. Stöld är generellt sett inte att betrakta som ett brott av allvarligare slag och det torde ligga nära till hands att utdöma ett bötesstraff för detta brott. Jag har ovan anpassat mitt svar under förutsättning att en process i domstol kommer till stånd. Det är dock inte alldeles självklart att åklagaren väljer att väcka ett åtal mot dig. I så kallade ungdomsmål beslutar åklagare ofta om åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande vilket har som följd att någon rättegång aldrig blir aktuell. Jag skulle säga att en åtalsunderlåtelse ligger närmast till hands i ditt fall. Dels beroende på din unga ålder och att Du är en förstagångsförbrytare. Vidare tolkar jag det som att varorna återlämnades, vilket ger en indikation om att målsäganden inte lidit någon ekonomisk skada av stölden. Således finns inget enskilt intresse att väcka ett åtal mot dig. Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och denna stöld kommer att antecknas i belastningsregistret.Med vänlig hälsning, 

Olovligt brukande av annans cykel

2014-10-16 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilket eller alternativt vilka brott man kan dömas för om man tar en cykel som står helt öppet och olåst på en gata, och cyklar hem på den? Kan man straffas endast för stöld eller finns det andra brott man kan straffas för? Spelar det någon roll att cykeln inte är stulen från t.ex. någons tomt utan att den tagits medan den stått helt obevakad och olåst mitt på en gata?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Eftersom det för att brott alls skall komma ifråga måste röra sig om en olovlig besittningsrubbning bör dels klargöras i vilka situationer det är respektive inte är tillåtet att tillgripa egendom samt dels vilka brott som kan begås då egendom olovligen tillgrips.Vad först beträffar frågan om tillgreppet måste åtskillnad göras mellan övergivna och borttappade ting samt sådant som finns i någons besittning, varav vilka endast de förstnämnda (med vissa undantag) kan tillvaratas eller brukas av envar utan vidare åtgärd, medan de två sistnämnda typerna alltjämt anses tillhöra en viss person och sålunda inte får tillgripas utan vidare. Är cykeln övergiven (ex. dumpad av ägaren på en öde plats) står det dig sålunda fritt att ianspråktaga och bruka den, medan borttappad egendom (ex. en cykel ägaren under berusning råkat parkera på en allmän väg) förvisso får tas i besittning men måste inlämnas till närmaste polisstation och egendom som finns i annans bestående besittning (ex. på dennes fastighet) enligt huvudregeln aldrig får tillgripas utan lov (notera dock 24 kap. brottsbalken).Som framgår av det föregående är det endast i situationer då någon endera rubbar annans bestående besittning eller inte inlämnar upphittat (borttappat) föremål som brott kan begås vid ett tillgrepp av något annan tillhörigt (eftersom föremålet endast då anses ha en ägare).Vad gäller underlåtenhet att inlämna upphittat (borttappat) föremål samt efterföljande brukande av detta framgår av 10 kap. 8 § brottsbalken att brottet fyndförseelse begås om upphittaren inte har för avsikt att tillägna sig cykeln (göra den till en del av sin förmögenhetsmassa) men underlåter anmäla sitt fynd samt av 10 kap. 7 § samma lag att olovligt brukande ev. kan komma ifråga om skada eller olägenhet genom användandet vållas, medan det istället rör sig om olovligt förfogande i händelse av att tillägnelseuppsåt (en vilja ”göra saken sin”) befinns föreligga (se 10 kap. 4 § brottsbalken).Ifråga om det annan har i sin besittning, som ej ens får tillgripas för att anmälas upphittat, synes beroende på egendomens värde och brottslingens syfte med handlingen (ev. förekomst av tillägnelseuppsåt) främst stöld, snatteri eller egenmäktigt förfarande kunna komma ifråga (se 8 kap. 1, 2 och 8 §§ brottsbalken). I de båda förstnämnda fallen har den som tillgripit cykeln haft ett uppsåt att tillägna sig denna medan det i sistnämnda fall endast rört sig om en besittningsrubbning utan sådant uppsåt. Bestämmer sig den som tillgripit cykeln först efter själva tillgreppet för att tillägna sig denna (medan den finns i vederbörandes besittning) bör såväl egenmäktigt förfarande som olovligt förfogande kunna komma i fråga.Slutligen bör tilläggas att det i alla fall krävs att gärningsmannen agerat uppsåtligt (ung. ”med vett och vilja”) för att det alls skall bli tal om något brott, vilket följer av 1 kap. 2 § brottsbalken.Brottsbalken i dess helhet finner Du här.Vänligen,

Eventuell påföljd vid narkotikabrott

2014-10-20 i Påföljder
FRÅGA |hejsan jag undrar lite över vad jag kan vänta mig för påföljd om jag döms för följande. innehav av narkotika eget bruk kommer neka till anklagelsen men kan heller inte säga vilken som är den som lämnade sin väska hos mig med detta i. 12 gram ca amfetamin.. Själv e jag 100 % invalidiserad och svårt hjärtsjuk. Ligger periodvis på sjukhuset och har 25 hjärtoperationer bakom mig. jag kan tydligen inte få fotboja sa kriminalvården vid möte då jag inte kan arbeta och fängelse straff kan göra mig ännu sämre är jag rädd...vad kan hända om jag dömms och vad har andra fått för dom och påföljd med samma utgångspunkt..vore jättesnällt om jag fick ett svar o ett hum om vad det kan bli. jag har inte fått kontakt med min advokat ännu .
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Först och främst ska det påpekas att det generellt sett är väldigt svårt att ge ett klart svar vad gäller påföljder utan att ha tillgång till allt material som domstolen baserar sin dom på. Jag ska dock försöka ge dig en så utförlig bild som går utifrån den information du har angett.Narkotikabrott regleras i narkotikastrafflagen(NSL). I 1 § anges bl.a. att den som olovligen förvarar narkotika döms till fängelse i max tre år. I 2 § regleras ringa narkotikabrott. Ett innehav på ca 12 gram amfetamin har i praxis ansetts utgöra narkotikabrott av normalgraden. I NJA 2012 s. 650 görs hänvisningar till tidigare praxis, där bl.a. ett innehav av drogen Mefedron (som HD har jämställt med amfetamin när det gäller straffvärde) gav följande straffvärde: innehav av tio gram motsvarar fängelse en månad och innehav av 15 gram motsvarar fängelse två månader. Ditt innehav på 12g har alltså ett straffvärde på max 2 månader. Detta är emellertid endast riktlinjer vad gäller straffvärdet. Och att din gärning har ett straffvärde på någon månads fängelse innebär inte automatiskt att fängelsestraff kommer att utdömas. I Sverige har vi en presumtion mot fängelsestraff om straffvärdet understiger 12 månader, om den skyldige är tidigare ostraffad och om det inte rör sig om ett "artbrott". Narkotikabrott är dock en brottstyp som faller in under artbrott. Artbrott är helt enkelt brott som rättsväsendet anser är extra allvarliga och därför kan man tänka sig att utdöma fängelsestraff även när det rör sig om straffvärden under 12 månader.Då domstolen bestämmer påföljd tar man dock hänsyn till en mängd omständigheter, bl.a. dina personliga förhållanden, huruvida villkorlig dom/skyddstillsyn kan vara lämpligare än ett fängelsestraff etc. Jag kan därför inte svara mer exakt än vad jag angivit ovan. Fängelsestraff KAN utdömas i ett fall som detta. Dock blir fängelsestraffet inte längre än någon månad. Om du är tidigare ostraffad skulle jag dock gissa på att domstolen inte väljer att döma till fängelse utan istället väljer någon annan påföljd. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Bedrägeri, återlämnande av vara

2014-10-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har ingått ett avtal med ett företag ang dataabonnemang och där ingick hårdvara nu har jag hävt själva abonnemanget och företaget vill ha hårdvara tillbaka. Hårdvaran har en annan person och han vägar lämna tillbaka denna. Vad gör jag för att inte bli anklagad för bedrägeri
Mustafa Sheikh Abdi |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att dömas för bedrägeri (9:1 brottsbalken (1962:700)) krävs det att ett antal rekvisit har uppfyllts:Du måste ha vilselett företaget,Ditt vilseledande måste ha lett till att företaget lämnat hårdvaran till dig,Överlämnandet av hårdvaran måste ha inneburit vinning för dig och skada för företaget.Se 9:1 BrB, https://lagen.nu/1962:700#K9P1Vilseledande är ett brett begrepp som innebär att någon inger en annan person en felaktig uppfattning i något avseende och detta måste i sin tur förmå den vilseledde att begå en handling eller underlåta att vidta en viss handling, dvs. att det måste finnas ett orsakssamband mellan vilseledandet och handlingen/underlåtenheten. Det krävs även att vilseledandet föreligger vid tidpunkten för handlingen/underlåtenheten.Exempel: En köpare som saknar vilja att betala redan från början och som köper varor på kredit genom att vilseleda säljaren om sin betalningsförmåga kan dömas för bedrägeri.Jag tolkar det som att du har köpt en vara, ångrat dig och sedan hävt köpet, det föreligger alltså inget vilseledande vilket innebär att alla rekvisit för bedrägeri inte kan uppfyllas och jag har därför svårt att se att du skulle kunna dömas för bedrägeri.Angående hårdvaran kan det vara bra att ta kontakt med företaget, berätta vad som har hänt samt kontakta polisen.Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Bedrägeri - utbetalningar av bortgången anhörigs försörjningsstöd.

2014-10-17 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej min mor svensk medborgare åkte till Utomlands och dog där för 9 år sen.Hon hade försörjningsstöd. Jag brukar ta ut hennes pengar och ge till henne hela tiden. Mina syskon bad mig skickade pengar med de privata överföring kontor för betala hennes dyra sjukvården när hon blev sjuk där. Jag fick veta om dödsfallet efter 9 månader vilken betyder att pengarna som jag skickade gick till syskon.Syskon krävde också mig på begravning och sorgen och djuroffret kostnad på nästa 10 tusen dollar som jag skickat till dem. Jag vill min mor vila i fred och bad min syskon skicka dödsintyget och jag lämnade det till skatteverket. Jag visste inte om dödsdatumet för jag trodde på syskon blind och det var länge sen. Pensionmyndigheten skickade kravbrev 9 på nio månader fel utbetalning efter dödsfallet och brevet kom i maj 2014. skatteverket säger hon är inte registrerad som din mor och jag ansökt att bli hennes dotter men fick avslag och jag inte del av dödsboet.jag ringde till pensionmyndightet och sa att mor har ingen pengar och ni få vänta för jag ska kolla rätt datum för döden och dem har inte hört av sig ännu och jag kan inte kolla rätta datum nu och vet inte heller rätt datum..Jag vet att myndigheten hämtar nu alla kontoutdrag från hennes konto och ser alla uttag gjordes av mig i alla år.jag och mor delade på hyran 7000 kr vilken innebär hon måste betala mina hyror också 9 månader hon hade sina varor här kläder . Jag ska kontakt med pensionmyndighet och förklara det hela, och jag ska ber de hjälpa mig att dra av del eller hela begravningskostnaden och hyror av kravet som 63000 kr och jag vill säga också att jag blev lurat av syskon. Finns det någon risk mot mig på något sätt.att jag dragit ut dessa pengar? Har jag rätt till dessa avdrag för Begravning o hyran? . Vad tycker ni ska jag bäst göra nu?
Filip Redin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att du under flera år har tagit ut pengar från din mammas konto och skickat dem till henne är inte brottsligt, eftersom du haft hennes godkännande till detta.De utbetalningar på totalt 63 000 kr som har gjorts under 9 månader efter hennes bortgång har däremot skett felaktigt. Om du från början hade vetat om din mors bortgång men ändå fortsatt ta ut pengar från hennes konto hade du gjort dig skyldig till brottet bedrägeri. Bedrägeri innebär att man medvetet lurar någon att betala ut pengar till en själv på falska grunder. I det här fallet visste du ju däremot inte om att din mamma hade dött under de 9 månader du fortsatte ta ut hennes försörjningsstöd och skicka det till. Eftersom du inte gjorde detta medvetet har du därför inte gjort dig skyldig till något brott. Dina syskon har däremot gjort sig skyldiga till bedrägeri, eftersom de fortsatt ta emot din mammas försörjningsstöd även efter det att hon dött.Du bör kontakta pensionsmyndigheten och förklara för dem att du under de fortsatte skicka pengar under de nio månaderna eftersom du trodde att hon fortfarande levde. Eftersom du har skickat pengarna i "god tro" har du inte begått något brott och är därför inte heller skyldig att betala tillbaka några av pengarna. Om pensionsmyndigheten inte skulle tro på dig och göra en polisanmälan bör du absolut berätta för dem att det är dina syskon som har fortsatt ta emot pengarna och att det är de som är betalningsskyldiga för de 63 000 kronorna. Du bör då också ge dem dina syskons kontaktuppgifter, din mammas kontonummer och annat som kan hjälpa polisen att bevisa att det är dina syskon som har gjort fel och inte du.Om du har några frågor angående mitt svar som du vill få förtydligade går det bra att kontakta mig via e-post till filip.redin@gmail.com.Vänligen,

Rätt att avvisa person från offentlig plats

2014-10-16 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, På en offentlig plats, i detta fall receptionen i ett kommunhus, vad har personalen för rättigheter att avvisa någon om denna rätt finns? Det bör vara ordningslagen som är relevant här om jag är rätt på det. Tack så mycket.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!I detta fall är Brottsbalken, som du finner här, av störst intresse.Eftersom receptionen till ett kommunhus enligt praxis har bedömts som en offentlig plats dit allmänheten har tillträde (under dess öppettider) kan en person som går in på en sådan plats inte bedömas ha trängt in eller stannat kvar varken olovligen (finns inget förbud mot att vara där) eller obehörigen (alla medborgare är behöriga att vistas på allmänna platser).Med stöd av detta resonemang kan inte ett olaga intrång enligt Brottsbalken 4:6 andra stycket anses föreligga. För olaga intrång krävs nämligen att någon intränger eller kvarstannar obehörigen i kontor, fabrik eller annan byggnad. Eftersom receptionen i kommunhuset är en plats som är tillgänglig för allmänheten är personen inte obehörig.I Brottsbalken 16:16 däremot stadgas om förargelseväckande beteende. Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende. Här kan – beroende på personens agerande – argumenteras för att brott har begåtts.För att du som personal skall ha rätt att ingripa krävs att du har rätt till nödvärn. Förutsättningarna för detta finner du i 24:1 Brottsbalken. Den punkt som passar in på annan lokal än bostad är punkt 3. Där sägs dock att för att du ska ha rätt till nödvärn, krävs att någon olovligen trängt in i eller försöker tränga in i ett rum. Domstolar har även godtagit en rätt till nödvärn då någon obehörigen trängt in i eller försökt tränga in i ett rum eller liknande. Som konstaterats ovan har en person som gått in i ett kommunhus varken trängt in olovligen eller obehörigen och rätt till nödvärn föreligger då inte.Trots att ett brott (förargelseväckande beteende) kan föreligga, har du som personal alltså inte rätt att själv ingripa om du inte har rätt till nödvärn. Du måste då ringa på polisen, som tillexempel med stöd av 13 § Polislagen kan avvisa eller avlägsna en person som stör den allmänna ordningen.