Bedrägeri eller missbruk av urkund?

2017-04-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Okej min fråga är: Kan bedrägeri vara att man beställer saker i andras namn (Personnummer)?Eller är det (Missbruk av urkund) "urkundsförfalskning" för att jag har för mig att Missbruk av urkund är t.ex. när en person använder annans ID-handling för att exempelvis komma in på krogen.Så om man köper saker i andras namn vilken lag refererar man till då?Mvh.
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!Att beställa varor i någon annans namn/personnummer är ett bedrägeribrott enligt Brottsbalken 9 kap 1 §. MIssbruk av urkund, Brottsbalken 15 kap. 12 §, är mycket riktigt som du säger exempelvis när en person använder en annan persons ID-handling för att komma in på en restaurang med åldersgräns.Väl mött!

Lurad på konsertbiljetter - vad kan man göra?

2017-03-07 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, nu är det så att jag köpte konsert biljetter på blocket, mannen som jag köpte av verkade "trovärdig" jag fick kvittot på biljetterna som han köpt och jag har namn och telefon nummer till mannen, samt till personen som biljetterna är skrivna på. Mannen sa att han skulle kontakta biljett bolagets support alltså axs.se så att dom kunde skriva över biljetterna på mig, han sa även att det kunde ta upp till 24h innan jag skulle få dem. Så efter att det gått 24h så skrev jag att jag inte fått några biljetter och han svarade med att han skulle ringa dem, när jag senare frågade hur det gick så fick jag inget svar, har nu gått 3 dagar, har då skrivit flera sms till honom men har ändå inte fått något svar, antar att jag blivit lurad, vad kan jag göra? Kan jag anmäla honom?
Johanna Bergvall |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån det du skriver drar jag också slutsatsen att du tyvärr har blivit lurad och jag tolkar det som att du redan betalat biljetterna. Du har alltså drabbats av bedrägeri alternativt bedrägligt beteende, beroende på hur allvarligt brottet anses vara. Jag skulle därför rekommendera att du gör en polisanmälan, vilket du kan göra antingen genom att ringa 114 14 eller genom att besöka en polisstation. (se 9 kap 1 § och 2 § brottsbalken)För att du ska få tillbaka pengarna direkt från mannen krävs i princip att han fälls i domstol för att ha lurat dig på detta sätt. Jag tycker därför att du ska kontakta ditt försäkringsbolag och kolla om din försäkring täcker denna typ av bedrägeri. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Ta för mycket betalt från kund

2017-02-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, har en fråga som uppstod i en butik jag jobbar i. En kund kom fram till mig och sade att om han tar(stjäl) någonting från butiken så har vi rätt att gripa honom, men vad händer när vi(butiken) tar för mycket betalt för en vara eller slår in en vara två gånger. Alltså har vi tagit betalt för något som kunden inte vet om och heller inte fått med sig. Har han då rätt att gripa oss för stöld? Finns det nån lag som skyddar oss i arbetet eller finns det inget att göra då vi helt enkelt inte vet om att vi slagit in för mycket.Tack för svar.Mvh Magnus J
Zinar Budak |Hej, för att besvara din fråga så vänder vi oss till brottsbalken (BrB), se här.För att det någon gör ska anses som ett brott ska som huvudregel uppsåt föreligga. 1 kap. 1 § 1 st. BrB På ett förenklat sätt så ska man ha avsikt för det man gör. Alltså, för att man ska dömas för brott så ska som huvudregel uppsåt föreligga. Om du som jobbar i butik råkar ta för mycket betalt och alltså inte har avsikt till att göra det så kan du inte dömas för något brott. Om du dock har avsikt/uppsåt för att ta för mycket betalt så kan du dömas för ett brott, dock inte stöld. Den som genom vilseledande förmår någon annan till en handling som medför skada för denna person och vinning för gärningsmannen eller annan ska dömas för bedrägeri till fängelse i högst två år. Om brottet anses som ringa så kan man istället dömas för bedrägligt beteende till böter eller fängelse i högst sex månader. 9 kap. 1 § 1 st. BrB, 9 kap. 2 § 1 st. BrB och 23 kap. 7 § BrBOm man då jobbar i en butik och med avsikt tar för mycket betalt medan kunden inte vet om detta och alltså vilseför denna så medför det skada för kunden och vinning för dig eller butiken. Baserat på beloppet som det rör sig om så handlar det om bedrägligt beteende (mest troligt) eller bedrägeri.Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH

Sakhäleri?

2017-02-12 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om en person som stulit gods sedan säljer detta, är det då häleri?
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera typer av häleribrott, t.ex. vinnings-, fordrings och sakhäleri. Dessa återfinns i 9 kap. 6 § Brottsbalken (BrB) https://lagen.nu/1962:700#K9P5S3 . I lagrummets första punkt regleras sakhäleri. Där står det att den som på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott, döms för häleri till fängelse i högst två år. Vid denna typ av häleri kan objektet exempelvis vara ett föremål eller pengar. Sakhäleri är ett s.k. abstrakt farebrott, vilket innebär att istället för att en viss effekt ska inträda, krävs enbart att det finns risk för att en sådan effekt typiskt sett ska inträda. Om t.ex. en person köper ett föremål som denne vet är stulet spelar det således ingen roll om återställandet till den rättmätige ägaren rent faktiskt försvåras p.g.a. köpet. Det som ska bedömas är den typiska effekten av att köpa ett stulet föremål. Regelmässigt anses köp av stöldgods alltid vara ägnat att försvåra ett återställande. För att kunna bli ansvarig för sakhäleri krävs för det första att de objektiva rekvisiten är uppfyllda, dvs. att någon på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande har tagit befattning med något som är frånhänt annan genom brott. Om detta har skett krävs för ansvar dessutom att de objektiva rekvisiten är subjektivt täckta. För brottet sakhäleri krävs uppsåt, det räcker alltså inte med oaktsamhet. Uppsåtet ska omfatta att ett förbrott föreligger, dvs. att föremålet är frånhänd annan genom brott. Vid medvetet köp av stöldgods uppfylls t.ex. uppsåt till sakhäleri redan vid köpet. Detta eftersom sådan befattning alltid är ägnad att försvåra sakens återställande. Personen som köper föremålet behöver inte alls tycka att det blir svårare att återställa stöldgodset, utan det som krävs är uppsåt till verklighetsunderlaget. Om uppsåt till förbrottet brister kan istället ansvar för häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § BrB https://lagen.nu/1962:700#K9P7S1 bli aktuellt, då brottet endast kräver oaktsamhet. Svaret på din fråga blir alltså att en person som stulit gods och som därefter säljer detta, inte kan blir ansvarig för häleri. Det är istället den person som t.ex. köper detta stulna gods som kan bli straffad för detta brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Byta ut lås på gemensam lägenhet?

2017-04-25 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej,Kan min sambo byta ut låsen på vår hyres lägenhet utan mitt medgivande och låsa mig ute? Officiellt är vi fortfarande sambos då vi delar gemensamt hem sedan 2010 men vi har beslutat att inte vara ett par längre.Tack
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du hör av dig till Lawline med din fråga! Byta ut låsenOm ditt ex byter ut låsen på er gemensamma lägenhet så kan det vara så att hen gör sig skyldig till något som kallas olovligt förfogande, detta regleras i 9 kap. 4 § Brottsbalken, läs paragrafen här. Även om ni gjort slut som par så äger du fortfarande rätt till lägenheten tills det att ni bestämt vem som ensam ska få ta över kontraktet från den andre, för det andra så har du fortfarande äganderätt på dina saker som jag förutsätter fortfarande finns i lägenheten. Vad gör man? Eftersom att olovligt förfogande är ett brott så har du rätt att göra en polisanmälan. Jag skulle rekommendera att först prata med ditt ex om detta och förklara att du har rätt att göra en polisanmälan, förhoppningsvis släpper hon in dig då. Lycka till med allt!Vänligen,

Fråga om resning

2017-03-03 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!För 8 år sedan erkände jag mig skyldig till häleri för att min advokat sade att jag ändå skulle dömas på den punkten då det påträffats stöldgods i mitt hus.Jag var även åtalad för stöld av godset som jag erkänt med hjälp av två arga poliser utan advokat då jag inte hade info om min då nya kille som efterfrågades.Jag friades från stölden då de bevis sim fanns inte gick ihop med mitt första erkännande som anhållen.Nu har jag läst på lite och tror inte det fanns grund för häleribrott heller då jag under rättegången blev mycket förstådd när jag sade att jag inte visste om att det fanns något stöldgods och att jag med rädsla för min säkerhet inte vågade säga allt.Denna dom ställer ännu till det för mig i mitt yrkesliv, så min fråga är om jag har någon chans att få "bort"den?Överklagan eller hjälp då min advokat faktist ledde mig helt fel!!Hjälp!!
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom domen om häleri är åtta år gammal är en överklagan inte längre möjlig. Det medel som finns att tillgå för att komma åt en så pass gammal dom är resning (58:2 RB) alternativt domvilla (59:1 RB)Ingenting i din fråga tyder på att domvilla ska ha förekommit varför resning blir det kvarstående alternativet.För resning i ett sådant fall du beskriver krävs att den omständighet (ditt återkallade erkännande) skulle ha lett till en friande dom (se 58:2 st. 1 p. 4 RB). Saknades det helt grund för att döma för häleribrott kan det också vara en omständighet som kan göras gällande till grund för resning eftersom rättstillämpningen då uppenbarligen strider mot lag (se ovan lagrum p. 5). Denna senaste får dock anses innebär en viss uppförsbacke. Behöver du ytterligare stöd och råd är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Utpressning efter komprometterande film

2017-02-21 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har haft kontakt med en tjej. Skickade film på könsorgan som hon sa ja till. Nu använder hon det för att pressa mig på pengar. Annars ska hon visa filmen för anhöriga? Vad kan man göra?
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det är så att en person hotar att visa en komprometterande film på dig i syfte att få ekonomisk vinning kan det röra sig om utpressning, vilket regleras i 9 kap 4 § brottsbalken.Eftersom utpressning är ett straffsanktionerat brott med fängelse i straffskalan som faller under allmänt åtal bör du vända dig till polisen. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Kan felaktiga uppgifter om anställning och inkomst vid låneansökan utgöra brott?

2017-01-05 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Jag har precis (ca. 4 veckor sedan) blivit arbetslös och får A-kassa. Tänkte nu ansöka om billån och vissa banker kräver ”fast anställning”. Är det ett brott om jag anger min rätta årslön/månadslön för de månader som redan varit men istället för att kryssa i ”arbetslös” i dagens läge så kryssar jag i ”anställd”? Läste (här på Lawline) att enligt 9 kap. 1 § brottsbalken får man inte ljuga om siffror m.m. Skulle denna lögn ligga under samma lag? Dvs. att jag skulle begå ett brott? PS. Tack för en toppentjänst!
Marcus Bäckström |Hej!Först och främst tack för att du valt att ställa din fråga till oss på Lawline. Kul att du uppskattar tjänsten överlag! Om du önskar ett mer uttömmande svar än det jag lämnar nedan är du välkommen att efterfråga detta i kommentatorsfältet, så återkopplar jag så snart jag kan.Till att börja med är du rätt ute avseende den straffbestämmelse som eventuellt kan aktualiseras till följd av den beskrivna handlingen – nämligen bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken.För att det ska vara fråga om ett bedrägeri i lagens mening behöver följande krav (rekvisit) vara uppfyllda: En person ska ha vilselett (1) någon annan (2) att företa en handling eller avstå från en handling (3) som i sin tur medfört vinning för den vilseledande (4) och skada för den vilseledde (5).I denna situation är det du som vilseleder banken genom att, med stöd av falska uppgifter om din privatekonomi, förmår företaget att betala ut en summa pengar till dig. Att förfarandet medför vinning för dig står klart (du får ju pengar in på kontot). Mer tveksamt är om det även ger upphov till skada för banken – då det ju är möjligt att du kan återbetala lånet och täcka räntorna även med den mindre inkomst som du erhåller ifrån A-kassan. Kan skada, eller närmare bestämt beaktansvärd risk för skada, inte styrkas så är heller inget brott begånget.För att göra det hela mer lättbegripligt kan vi föreställa oss en person som precis blivit arbetslös men som dessförinnan hade en oerhört god inkomst, låt oss säga 500 000 kr i månaden. Vederbörande skulle säkerligen beviljas ett billån på 1 000 kr på basis av det tidigare kassaflödet. Däremot skulle personen med största sannolikhet inte få motsvarande lån om inkomsten, till följd av arbetslösheten, reducerats till 25 000 kr per månad. Om lånet ändå, p.g.a. felaktigt lämnade uppgifter om befintliga inkomstförhållanden, har betalats ut så föreligger det en stor risk att personen inte kan betala tillbaka pengarna och att banken därmed lider ekonomisk skada. Ett bedrägeri har därmed förövats.Mitt drastiska exempel ligger sannolikt långt ifrån din konkreta situation men jag vill ändå bestämt avråda från att du i låneansökan uppger att du har fast anställning och en månadsinkomst därav. Om felaktigheten uppdagas innebär det troligtvis ett avtalsbrott som ger banken rätt till omedelbar återbetalning av hela kapitalbeloppet (vilket ju i sig kan orsaka problem när medlen är bundna i en bil). Därutöver bedömer jag risken för polisanmälan och efterföljande bedrägeriåtal som överhängande.Med vänlig hälsning,