Fråga om envarsgripande i kollektivtrafik

2016-06-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Enligt Lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv , kan den som driver kollektiv persontrafik ta ut en avgift om en resande inte kan uppvisa giltigt färdbevis. Dock förekommer det löpande beskrivningar på sociala medier om tillfällen då personer har kvarhållits på plats p g a detta. Man är inte skyldig att legitimera sig då brottet inte kan anses vara av allvarlig grad, och enligt 5:e paragrafen så får man avvisa en person som inte kan uppvisa giltigt färdbevis. Men hur kan man motivera att kvarhålla en person som lugnt och ordnat väljer att lämna fordonet vid nästa hållplats? Vilket lagrum lutar sig landets olika kollektivtrafiker på då?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller möjligheten att kvarhålla en person på det viset du beskriver kan det inledningsvis nämnas att det krävs lagstöd. Sådant stöd hittas i 24:7 st. 2 rättegångsbalken, s.k. envarsgripande. För att ett sådant ska vara möjligt krävs det att det rör sig om ett brott som kan leda till fängelse, samt att brottet i objektiv mening är klarlagt (vi återkommer till denna detalj). Envarsgripande får göras av alla människor om förutsättningarna är uppfyllda. Kontrollanterna på tågen har alltså inga ytterligare befogenheter. Det brott som kan begås i kollektivtrafiken, just ur biljettsynpunkt, som motiverar ett envarsgripande är bedrägligt beteende enligt 9:2 st. 2 brottsbalken. Detta brott aktualiseras t.ex. när någon går på en buss eller ett tåg, utan att ha betalat för sig; snyltning helt enkelt. För att ett envarsgripande ska vara möjligt krävs som ovan nämnt att de objektiva förutsättningarna för brottet är uppfyllda. Konduktören, eller kontrollanten, måste veta att personen t.ex. inte har någon biljett. (Om personen har en biljett, som exempelvis gäller för omyndiga, men vägrar legitimera sig och påstår sig vara omyndig, faller också de objektiva förutsättningar. Såvida det inte är uppenbart att personen över myndig ålder dvs. Vidare är inte brottets grad relevant för ifall en person är skyldig att legitimera sig eller ej, en enskild är aldrig skyldig att legitimera sig såvida det inte finns särskilt föreskrivet. Däremot kan polisen ha befogenhet att söka fastställa en persons identitet mot dennes vilja om vissa förutsättningar är uppfyllda, se 19 § polislagen.)Om de objektiva förutsättningarna för ett brott inte är uppfyllda innebär ett kvarhållande brottet olaga tvång (eller olaga frihetsberövande om det pågår väldigt länge), 4:2 & 4 brottsbalken. Den som blir kvarhållen har då nödvärnsrätt enligt 24:1 brottsbalken och får slita sig loss för att komma därifrån. Det är alltså möjligt att kvarhålla någon som begår bedrägligt beteende, men endast i de situationer brottet är objektivt klarlagt. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Bedrägeri - polisanmälan

2016-03-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |hej jag har råkat ut för ett bedrägeri totalt blev jag av med 23350kr kan man få tillbaka pengarna på något sättjag la ut en annons på Facebook att jag vill köpa en speedfight 2 moped i fint skick jag fick sms frånfrån en kille som sa att han har en moped i fint skick. vi skickade flera sms fram och tillbaka vi diskuterade pris hur vi ska få mopeden till skara där jag bor jag betalade moped och frakt i förskott på vägen hit fick han problem med sin lastbil punktering stoppad av polisen så jag fick lägga ut pengar för bränsle hotell med mera jag har kvitton på att jag fört över pengar till 2 konton jag har gjort en anmällan hos polisenkan polisen hjälpa mig att få till baka pengarna eller måste jag skaffa advokat jag har namn på killen sms kontonummer epost har försökt ringa honom men han svarar inte Med vänlig hälsning mattias
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Det som händer efter att du gjort din polisanmälan är att polisen gör en brottsutredning. I brottsutredningen undersöks all bevisning som du överlämnat till polisen. T.ex. kontonummer, sms och epost. Om det finns tillräckligt med bevisning och material för att kunna åtala en person kommer åklagaren att inleda en brottsutredning som i sin tur leder till en rättegång. Om åklagaren finner att utredningen ger stöd för att väcka åtal kommer åklagaren vara den som för din talan i domstolen. Det finns dock möjlighet att anlita ett målsägandebiträde som för en skadeståndstalan om man önskar föra skadeståndstalan i samband med bedrägeriåtalet. Om domstolen finner att den åtalade personen förfarit bedrägligt kan han/hon åläggas att betala tillbaka dina pengar. Det finns mer information på polisens hemsida gällande vad som händer efter en polisanmälan.

Bedrägeri - Få tillbaka pengarna?

2016-03-16 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |jag har råkat ut för bedrägeri blev av med 23350 kr finns det något sätt att få tillbaka pengarna
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Jag hade behövt veta mer ingående vad det rör sig om för typ av bedrägeri för att kunna ge dig ett uttömmande svar. Mitt råd är att du kontrollerar med din hemförsäkring, bank eller, om det rör sig om ett kreditkort, kreditkortsbolagets försäkringar gällande bedrägerier. En del hemförsäkringar samt kreditkortsbolag brukar ha någon form av skydd mot just bedrägerier. Det du definitivt bör göra är att polisanmäla händelsen!Det hjälper givetvis även om du kan identifiera gärningsmannen och på den vägen få tillbaks dina pengar. Jag hoppas att du har fått någorlunda klarhet gällande din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Straff för bedrägeri

2016-02-17 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vad kan en person få för straff som har gjort bedrägerier.Använt en annans persons namn som ledare för kurser i ett studieförbund med deltagare som bara är fejkade. Personen har skrivit sitt eget bankkontonr och tagit emot pengar från förbundet. Ledaren kom på det hela eftersom hon fick hem de på hittade deltagareförteckningar.
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet bedrägeri finns i brottsbalken (BrB).I 9 kap. 1 § BrB stadgas att den som genom vilseledande förmår någon till handling (eller underlåtenhet), som innebär vinning för gärningspersonen och skada för den vilseledde döms för bedrägeri till fängelse i högst 2 år. För att en gärning ska vara brottslig måste gärningspersonen ha uppsåt till alla rekvisit enligt 1 kap. 2 § BrB. Har personen inte det så är det inte ett brott.Rent objektivt har personen i detta fall begått den brottsliga gärningen. Personen som använde annans namn för att utge sig för att vara ledare och lämnade in falska deltagarlistor vilseledde i detta fall studieförbundet så att de betalade ut pengar. Detta innebar att personen som gjorde det fick ta emot pengar och studieförbundet led skada eftersom de betalade ut pengar felaktigt. Förmodligen har personen också gjort alla delar med uppsåt men det har jag inte omständigheter för att bedöma.I 9 kap. 2 § BrB stadgas att om det med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa så innebär gärningen istället brottet bedrägligt beteende vilket innebär böter eller fängelse i högst sex månader.Är gärningen istället grov så heter brottet grovt bedrägeri vilket kan leda till fängelse i sex månader och högst sex år enligt 9 kap. 3 § BrB. Om gärningen polisanmälas och detta leder till åtal så är det domstolen som gör en bedömning om brottet är av normalgraden, ringa eller grovt.PåföljderI Sverige finns två straff, fängelse och böter enligt 1 kap. 3 § BrB. Dessa tillsammans med villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård är de påföljder som finns. Anda påföljder än fängelse och böter får användas trots att de inte finns med i straffbestämmelsen vilket innebär att det är möjligt att få t ex villkorlig dom för bedrägeri trots att det inte uttryckligen står i straffbestämmelsen.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Straff för utebliven betalning av hotell

2016-05-31 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |HejKan man fåfängelse eller böter för att man blivit anklagad att inte betalat en hotellnatt?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först vill jag förtydliga att det krävs en dom från en domstol för att man ska kunna bli dömd för ett straff som man har begått. Det räcker alltså inte med en anklagelse av brott.När man inte betalar för en hotellnatt, utan tar en så kallad springnota gör man sig skyldig till bedrägligt beteende enligt 9:2 brottsbalken. Detta gäller dock inte om gärningsmannen endast har glömt att betala, alltså att gärningsmannen saknar uppsåt. Då blir gärningsmannen endast betalningsskyldig men kan inte dömas till ansvar. Om man blir dömd för bedrägligt beteende kan man få antingen böter eller fängelse i högst 6 månader. Hoppas att du fått svar på din fråga. Om något är oklart eller du har andra frågor är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Fråga om gränsdragning mot olaga tvång och utpressning

2016-03-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Jag har läst på vad utpressning innebär och det stog på lagkommentaren att det är straffri om gärningsmannen hotar att polisanmäla offret om den inte gör rätt för sig och betalar vad den är skyldig gärningsmannen för en tidigare såld. Men innebär det ändå utpressning även om det är straffri? Blir man då inte dömt enligt paragrafen till "utpressning till fängelse högst två år eller om brottet är ringa till böter"?Tack för hjälpen!!
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga! När det kommer till olaga tvång som grund för utpressning, är det situationen när en utpressare försöker att sko sig på vetskap om andra brott den utpressade har begått för att förmå denne att betala som är brottsligt. Att som motmedel förmå någon att göra rätt för sig för att annars anmälas till polis är däremot inte brottsligt och således inte heller en straffbelagd gärning. Ex 1: Det brottsliga förfarandet - En utpressare känner till att person A begått en stöld. Utpressaren vänder sig till person A och säger att han vill ha 100 tkr för att inte gå till polisen och anmäla stölden.Ex 2: Det icke-brottsliga straffria förfarandet - A och B har ingått ett avtal om köp av en vara. B har fått varan levererad och är nöjd med den, men vägrar ändå att betala till A. A kontaktar B och uppmanar denna att betala enligt avtalet eller istället att bli stämd inför domstol (eller anmäld till polis). Jag hoppas att mitt svar bringade någon klarhet! Med vänlig hälsning,

Bedrägeri? Att be om pengar mot att träffas och sedan ställa in träffen

2016-02-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej har en fråga min gamla tjej mjölkar pengar av mig är fortfarande kär i henne vilket hon utnyttjar säger att hon vill träffas och sedan frågar hon om jag kan hjälpa henne med tex räkningar eftersom hon lovar att träffas och dejta så får hon pengarna men när det är dax så ställer hon in detta måste väl vara någots slags bedrägeri? och sedan heter det försoningsgåva och allt möjligt kan man anmäla detta?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bedrägeri föreligger när någon medelst vilseledande förmår någon att göra någonting som innebär vinning för personen och skada för den som vilseleds, 9 kap. 1 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P1S1). Det här innebär i det här fallet att om din före detta ber dig betala hennes räkningar i utbyte mot att ni ses kan man möjligtvis påstå att hon vilseleder dig att ge henne pengar när hon sedan inte träffar dig, om det var hennes avsikt att ställa in. Om man skulle se det på det sättet har det ju lett till vinning för henne och skada för dig.Huruvida det här är ett bedrägeri eller inte beror alltså på om din före detta har avsett att vilseleda dig genom att låtsats att ni ska träffas, så att du skulle betala hennes räkningar. Det går att anmäla bedrägeri hos polisen.Angående försoningsgåva är det ett begrepp man kan använda när man vill ge någon en gåva för att till exempel gottgöra någon och upprätta ett gott förhållande igen, men det är ingen juridisk term.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Bedrägeri - uppge sig för att vara en känd person och få gratis produkter

2016-01-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Om jag är en stor bloggare och någon har låtsas vara jag i ett mejl och då fått någon gratis produkt av ett företag då de trott att det varit jag, är det olagligt eller är det företagets ansvar att se till att det kommer till rätt person? Det var aldrig något avtal som skrevs på eller liknande.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det du beskriver är ett slags bedrägeri. Personen har uppgett sig för att vara du, alltså vilselett företaget, för att få gratis produkter vilket innebär vinning för personen och skada för företaget, bedrägeri regleras i 9 kap. 1 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P1S1). Personen har fått gratis produkter och företaget har förlorat produkter utan att få någonting tillbaka. Troligtvis hade företaget inte skickat produkterna om de visste att det var någon som falskeligen uppgav sig för att vara en storbloggare, eftersom de genom bloggar till exempel kan få reklam om sina produkter.Var personen trovärdig och företaget faktiskt trodde att det var en bloggare som kontaktade dem är det inte upp till företaget att "skicka rätt". Det personen har gjort är som sagt ett brott. Vidare har företaget troligtvis lidit en ren förmögenhetsskada genom brottet, de har ju inte blivit betalda för produkterna som skickades, vilket gör att företaget kan rikta ett skadeståndsanspråk mot personen som begick bedrägeriet, se 2 kap. 2 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P2S1).Sammanfattningsvis är alltså handlingen ett brott och ansvaret ligger på personen som har utfört handlingen, inte företaget.Vänligen,