Vad som krävs för ett bedrägeri

2016-09-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag och en affärspartner har blivit utsatta för bedrägeri. Anmälan har inlämnats hos polisen. Bedrägeriet är väl dokumenterat i form av email där den misstänkte bekräftar sin skyldighet att återbetala det belopp som skickats till dennes företags konto i Gbr. Beloppet är 50 000 pund, ca 640 000 kr. Jag har nu fått tillbaka anmälan tillsammans med ett beslut av polisinspektör där hon beslutat om nedläggning med motiveringen att i nuläget bedöms ärendet vara av civilrättslig karaktär. Jag och min affärspartner anser att brottet är ett klockrent bedrägeri och har svårt förstå hur polisen (eller åklagare) kan finna skäl att undvika att driva ärendet vidare. Jag vore tacksam för er kommentar till vilka fall av misstänkt bedrägeri med en så stor summa som kan anses vara av civilrättslig karaktär.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Då det inte finns så mycket bakgrundsinformation till händelsen du beskriver, kommer jag mer allmänt att gå igenom vad som krävs för att det ska handla om ett bedrägeribrott.Brottet hittar du i brottsbalken (1962:700) 9 kap. 1 §, se här. Där föreskrivs att den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.Detta innebär att gärningsmannen ska vilseleda sitt offer, så att det leder till att offret genomför en disposition som leder till en förmögenhetsöverföring till gärningsmannen. Det måste finnas ett orsakssamband mellan dispositionen och vilseledandet för att det ska vara bedrägeri. Det vill säga, offret för till exempel över pengar till gärningsmannen på grund av vilseledandet från denne. Alltså, om offret hade fört över pengar till gärningsmannen oavsett vilseledandet, så är detta inte bedrägeri.Alltså, för att det ska vara bedrägeri i det fall du beskriver, så ska ni ha vilseletts av gärningsmannen vilket sedan har förmått er att betala så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för er. Om det i ert fall handlar om att det föreligger ett avtal mellan er (gällande exempelvis ett lån) och den andra parten inte uppfyller sin del av avtalet (dvs betala tillbaka pengar om jag förstått det rätt), så handlar det om en tvist av civilrättslig karaktär oavsett belopp, varför det i så fall inte är någonting som polisen kan utreda. Om det i stället är så att det går att bevisa att personen hade uppsåt att redan från början inte betala tillbaka pengarna när ni förde över pengar till denne, kan det möjligtvis börja närma sig bedrägeri, eftersom det då kan handla om ett vilseledande som ledde till att ni genomförde en förmögenhetsöverföring till personen i fråga som ledde till skada för er och vinning för denne. Hoppas detta svar gav er någon ledning i er fråga.Vänligen

Råkat ta emot något som kan vara stöldgods- har jag begått ett brott?

2016-08-13 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Gav pengar till tre tiggerskor idag och en av dem gav mig ett halsband och ett armband som gåva, och när jag tittade närmare på det när jag gått tyckte jag att det såg dyrt ut, så jag gick genast till polisen och lämnade in det, tillsammans med förklaring om vad som hänt, var det hände och uppgav mina personliga uppgifter och min adress och mitt telefonnummer. Jag köpte inget av tiggerskorna utan fick smyckena i gåva, men kände att jag var tvungen att lämna in det jag fått.Jag är orolig för att jag kan ha gjort mig skyldig till brott.Vad säger lagen?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan hända att du gjort dig skyldig till häleriförseelse enligt brottsbalken (BrB) 9 kap 7§ https://lagen.nu/1962:700#K9. De flesta brott kräver uppsåt hos gärningsmannen, men när det kommer till häleri har lagstiftaren även velat kriminalisera oaktsamhet. Enligt BrB 9 kap 7§ stycke 2 punkt 2 har därför den som på ett sätt som är ägnat att försvåra återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott och inte insåg men hade skälig anledning att anta att ett frånhändandebrott (t ex stöld) ägt rum, gjort sig skyldig till häleriförseelse.För ansvar krävs emellertid att det är utrett att ett frånhändandebrott av något slag har ägt rum. Det är ju ganska troligt att smyckena är stulna om det visar sig att de är äkta, men det kan ändå vara svårt för åklagaren att visa det. Enligt högsta domstolens avgöranden NJA 1966 s 594, NJA 1975 s 762 och NJA 1985 s 58 har enstaka köp för privat bruk av något som senare visat sig vara stöldgods inte ansetts medföra ansvar om det inte funnits "särskilda skäl" att misstänka att godset var stulet. Vid bedömningen av frågan om det finns anledning att misstänka brott bör det beaktas vad man känner till om den som man tar emot egendomen av, under vilka förhållanden handlingen företogs och vad för slags transaktion det är fråga om. Det är även av betydelse om det rör sig om ovanliga eller omfattande transaktioner eller om transaktionen saknar ett uppenbart, legitimt ekonomiskt syfte.Sammanfattningsvis så är det möjligt att du har råkat begå ett brott. Men det kan vara svårt för rättsväsendet att visa att smyckena har frånhänts någon genom brott och i så fall kan du inte dömas till häleriförseelse. Jag skulle inte oroa mig alltför mycket om jag vore du.Tyvärr kan jag inte säga mer än så.Med vänlig hälsning,

Låna annans bankkort?

2016-07-11 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Får man låna ut sitt bankkort och göra uttag om båda parter är överens
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det är lagligt att låna ut sitt bankkort med kod om det föreligger ett giltigt samtycke när kortet lämnas till en annan person. Lagstöd finnes i 24:7 brottsbalken (BrB) vilken stadgar ansvarsfrihet på grund av samtycke. För att ett samtycke ska anses vara giltigt ska samtyckets form beaktas, om det ingicks muntligen eller skriftligen, när samtycket ingicks. Skriftliga samtycken är i bevishänseende att föredra men är inget uppställt krav. Vidare måste samtycket ha lämnats innan kortet används. Det är även betydelsefullt vad samtycket innefattar, (till exempel att bankkortet endast får lånas om det sker till ett visst ändamål. Exempel: kortet får lånas till att köpa mjölk, inte till att köpa en ny bil) samt att båda/alla parter förstått innebörden av samtycket. Samtycke ska lämnas på frivillig basis och kan således inte anses giltigt om det ingåtts genom tvång. Om ett samtycke uppfyller de ovanstående förutsättningarna ska samtycket anses giltigt. Såväl den som fått samtycke att använda kortet samt den som lånar ut kortet har därmed inte begått något brott. Om det däremot inte föreligger något giltigt samtycke och någon trots det använder betalkortet begår personen ifråga brottet bedrägeri i enlighet med 9:1 st. 2 BrB eller brottet bedrägligt beteende i enlighet med 9:2 BrB. Vilket brott som är aktuellt beror på skadans omfattning. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Straff för utebliven betalning av hotell

2016-05-31 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |HejKan man fåfängelse eller böter för att man blivit anklagad att inte betalat en hotellnatt?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först vill jag förtydliga att det krävs en dom från en domstol för att man ska kunna bli dömd för ett straff som man har begått. Det räcker alltså inte med en anklagelse av brott.När man inte betalar för en hotellnatt, utan tar en så kallad springnota gör man sig skyldig till bedrägligt beteende enligt 9:2 brottsbalken. Detta gäller dock inte om gärningsmannen endast har glömt att betala, alltså att gärningsmannen saknar uppsåt. Då blir gärningsmannen endast betalningsskyldig men kan inte dömas till ansvar. Om man blir dömd för bedrägligt beteende kan man få antingen böter eller fängelse i högst 6 månader. Hoppas att du fått svar på din fråga. Om något är oklart eller du har andra frågor är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Beställa saker i annans namn

2016-09-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om jag beställer en vara på internet och uppger min egna adress som leveransadress men uppger grannens uppgifter som faktureringsadress. Vad gör jag mig då skyldig till för brott?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Det brott som aktualiseras när man beställer saker i annans namn är bedrägeri. Brottet stadgas i 9 kap. 1 § i brottsbalken. Detta oredlighetsbrott är ett s.k. artbrott, vilket innebär att det föreligger en presumtion för att fängelse ska bli straffet om man blir dömd. För bedrägeri av normalgraden är straffskalan fängelse i högst två år. För grovt bedrägeri är straffskalan fängelse lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 §). Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Bedrägligt beteende

2016-07-23 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Lurat affären att jag betalt för fler varor än va jag fått.Handlar om ca 300 kr.Vad händer?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det du beskriver utgör ett brott, närmare bestämt bedrägligt beteende enligt Brottsbalken 9 kap 2 §. Detta är en form av bedrägeri, den relativt ringa summan det rör sig om resulterar i rubriceringen bedrägligt beteende istället för bedrägeri. Om du blir anmäld och döms i rättegång är den mest sannolika påföljden böter.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Fråga om envarsgripande i kollektivtrafik

2016-06-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Enligt Lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv , kan den som driver kollektiv persontrafik ta ut en avgift om en resande inte kan uppvisa giltigt färdbevis. Dock förekommer det löpande beskrivningar på sociala medier om tillfällen då personer har kvarhållits på plats p g a detta. Man är inte skyldig att legitimera sig då brottet inte kan anses vara av allvarlig grad, och enligt 5:e paragrafen så får man avvisa en person som inte kan uppvisa giltigt färdbevis. Men hur kan man motivera att kvarhålla en person som lugnt och ordnat väljer att lämna fordonet vid nästa hållplats? Vilket lagrum lutar sig landets olika kollektivtrafiker på då?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller möjligheten att kvarhålla en person på det viset du beskriver kan det inledningsvis nämnas att det krävs lagstöd. Sådant stöd hittas i 24:7 st. 2 rättegångsbalken, s.k. envarsgripande. För att ett sådant ska vara möjligt krävs det att det rör sig om ett brott som kan leda till fängelse, samt att brottet i objektiv mening är klarlagt (vi återkommer till denna detalj). Envarsgripande får göras av alla människor om förutsättningarna är uppfyllda. Kontrollanterna på tågen har alltså inga ytterligare befogenheter. Det brott som kan begås i kollektivtrafiken, just ur biljettsynpunkt, som motiverar ett envarsgripande är bedrägligt beteende enligt 9:2 st. 2 brottsbalken. Detta brott aktualiseras t.ex. när någon går på en buss eller ett tåg, utan att ha betalat för sig; snyltning helt enkelt. För att ett envarsgripande ska vara möjligt krävs som ovan nämnt att de objektiva förutsättningarna för brottet är uppfyllda. Konduktören, eller kontrollanten, måste veta att personen t.ex. inte har någon biljett. (Om personen har en biljett, som exempelvis gäller för omyndiga, men vägrar legitimera sig och påstår sig vara omyndig, faller också de objektiva förutsättningar. Såvida det inte är uppenbart att personen över myndig ålder dvs. Vidare är inte brottets grad relevant för ifall en person är skyldig att legitimera sig eller ej, en enskild är aldrig skyldig att legitimera sig såvida det inte finns särskilt föreskrivet. Däremot kan polisen ha befogenhet att söka fastställa en persons identitet mot dennes vilja om vissa förutsättningar är uppfyllda, se 19 § polislagen.)Om de objektiva förutsättningarna för ett brott inte är uppfyllda innebär ett kvarhållande brottet olaga tvång (eller olaga frihetsberövande om det pågår väldigt länge), 4:2 & 4 brottsbalken. Den som blir kvarhållen har då nödvärnsrätt enligt 24:1 brottsbalken och får slita sig loss för att komma därifrån. Det är alltså möjligt att kvarhålla någon som begår bedrägligt beteende, men endast i de situationer brottet är objektivt klarlagt. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Bedrägeri - polisanmälan

2016-03-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |hej jag har råkat ut för ett bedrägeri totalt blev jag av med 23350kr kan man få tillbaka pengarna på något sättjag la ut en annons på Facebook att jag vill köpa en speedfight 2 moped i fint skick jag fick sms frånfrån en kille som sa att han har en moped i fint skick. vi skickade flera sms fram och tillbaka vi diskuterade pris hur vi ska få mopeden till skara där jag bor jag betalade moped och frakt i förskott på vägen hit fick han problem med sin lastbil punktering stoppad av polisen så jag fick lägga ut pengar för bränsle hotell med mera jag har kvitton på att jag fört över pengar till 2 konton jag har gjort en anmällan hos polisenkan polisen hjälpa mig att få till baka pengarna eller måste jag skaffa advokat jag har namn på killen sms kontonummer epost har försökt ringa honom men han svarar inte Med vänlig hälsning mattias
Sedja Abed Ali |Hej och tack för din fråga!Det som händer efter att du gjort din polisanmälan är att polisen gör en brottsutredning. I brottsutredningen undersöks all bevisning som du överlämnat till polisen. T.ex. kontonummer, sms och epost. Om det finns tillräckligt med bevisning och material för att kunna åtala en person kommer åklagaren att inleda en brottsutredning som i sin tur leder till en rättegång. Om åklagaren finner att utredningen ger stöd för att väcka åtal kommer åklagaren vara den som för din talan i domstolen. Det finns dock möjlighet att anlita ett målsägandebiträde som för en skadeståndstalan om man önskar föra skadeståndstalan i samband med bedrägeriåtalet. Om domstolen finner att den åtalade personen förfarit bedrägligt kan han/hon åläggas att betala tillbaka dina pengar. Det finns mer information på polisens hemsida gällande vad som händer efter en polisanmälan.