Bedrägeri och ersättning

2014-10-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej för exakt ett år sedan blev jag utsatt för bedrägeri. Jag skulle sälja guld till värde 50 000kr till en kvinna som skulle överföra pengar till mitt konto. Eftersom det var okej för mig att ta en bild på hennes id kort så trodde jag på henne att hon skulle överföra pengarna. Hon visade också ett utskriven kvitto på att hon hade överfört pengarna till mitt konto. Jag inte gå till banken med henne eftersom det var en söndag. Jag har anmält det och har lämnat in all bevismaterial till polisen. Eftersom polisen inte har tid med mitt ärende så undrar jag om jag kan hyra en advokat som kan sköta ärendet. Jag undrar också om det kan ge bedragaren fängelse samt att om jag kan få tillbaka pengarna på något sätt. Bedragaren har tidigare skulder och polisen sa att hon används som en måltavla.Hälsningar mardokh
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för din fråga!Jag utgår ifrån att du menar "förundersökning" när du skriver "sköta ärendet". Förundersökningen inleds och sköts av åklagare eller polisen, enligt 23 kap. 3 § rättegångsbalken (RB). Du har alltid möjligheten att anlita ett ombud som kan föra din talan i en eventuell rättegång. Se 23 kap. 3 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P3För att kunna fällas för bedrägeri krävs det att gärningsmannen har vilselett dig och på så sätt fått dig att ge henne guldet, det ska även lett till vinning för henne och skada för dig, enligt 9:1 brottsbalken. Det högsta straffet för bedrägeri av normalgraden är 2 år.Du kommer ev. kunna få ersättning för förmögenhetsskada i form av skadestånd som kan tas upp i samband med brottmålet på målsägandens (din) begäran, detta regleras i 22 kap. RB. Se 22 kap. RB, https://lagen.nu/1942:740#K22Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Bedrägeri - utbetalningar av bortgången anhörigs försörjningsstöd.

2014-10-17 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej min mor svensk medborgare åkte till Utomlands och dog där för 9 år sen.Hon hade försörjningsstöd. Jag brukar ta ut hennes pengar och ge till henne hela tiden. Mina syskon bad mig skickade pengar med de privata överföring kontor för betala hennes dyra sjukvården när hon blev sjuk där. Jag fick veta om dödsfallet efter 9 månader vilken betyder att pengarna som jag skickade gick till syskon.Syskon krävde också mig på begravning och sorgen och djuroffret kostnad på nästa 10 tusen dollar som jag skickat till dem. Jag vill min mor vila i fred och bad min syskon skicka dödsintyget och jag lämnade det till skatteverket. Jag visste inte om dödsdatumet för jag trodde på syskon blind och det var länge sen. Pensionmyndigheten skickade kravbrev 9 på nio månader fel utbetalning efter dödsfallet och brevet kom i maj 2014. skatteverket säger hon är inte registrerad som din mor och jag ansökt att bli hennes dotter men fick avslag och jag inte del av dödsboet.jag ringde till pensionmyndightet och sa att mor har ingen pengar och ni få vänta för jag ska kolla rätt datum för döden och dem har inte hört av sig ännu och jag kan inte kolla rätta datum nu och vet inte heller rätt datum..Jag vet att myndigheten hämtar nu alla kontoutdrag från hennes konto och ser alla uttag gjordes av mig i alla år.jag och mor delade på hyran 7000 kr vilken innebär hon måste betala mina hyror också 9 månader hon hade sina varor här kläder . Jag ska kontakt med pensionmyndighet och förklara det hela, och jag ska ber de hjälpa mig att dra av del eller hela begravningskostnaden och hyror av kravet som 63000 kr och jag vill säga också att jag blev lurat av syskon. Finns det någon risk mot mig på något sätt.att jag dragit ut dessa pengar? Har jag rätt till dessa avdrag för Begravning o hyran? . Vad tycker ni ska jag bäst göra nu?
Filip Redin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att du under flera år har tagit ut pengar från din mammas konto och skickat dem till henne är inte brottsligt, eftersom du haft hennes godkännande till detta.De utbetalningar på totalt 63 000 kr som har gjorts under 9 månader efter hennes bortgång har däremot skett felaktigt. Om du från början hade vetat om din mors bortgång men ändå fortsatt ta ut pengar från hennes konto hade du gjort dig skyldig till brottet bedrägeri. Bedrägeri innebär att man medvetet lurar någon att betala ut pengar till en själv på falska grunder. I det här fallet visste du ju däremot inte om att din mamma hade dött under de 9 månader du fortsatte ta ut hennes försörjningsstöd och skicka det till. Eftersom du inte gjorde detta medvetet har du därför inte gjort dig skyldig till något brott. Dina syskon har däremot gjort sig skyldiga till bedrägeri, eftersom de fortsatt ta emot din mammas försörjningsstöd även efter det att hon dött.Du bör kontakta pensionsmyndigheten och förklara för dem att du under de fortsatte skicka pengar under de nio månaderna eftersom du trodde att hon fortfarande levde. Eftersom du har skickat pengarna i "god tro" har du inte begått något brott och är därför inte heller skyldig att betala tillbaka några av pengarna. Om pensionsmyndigheten inte skulle tro på dig och göra en polisanmälan bör du absolut berätta för dem att det är dina syskon som har fortsatt ta emot pengarna och att det är de som är betalningsskyldiga för de 63 000 kronorna. Du bör då också ge dem dina syskons kontaktuppgifter, din mammas kontonummer och annat som kan hjälpa polisen att bevisa att det är dina syskon som har gjort fel och inte du.Om du har några frågor angående mitt svar som du vill få förtydligade går det bra att kontakta mig via e-post till filip.redin@gmail.com.Vänligen,

Försök till utpressning

2014-09-19 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om en person är utsatt för utpressning genom att bli hotad om polisanmälan mot att man ska skiva på ett avtal som ger motparten ekonomisk fördel. Måste man då fullfölja och skriva på för att det ska vara olagligt eller kan man anmäla trots att det undertecknats nåt avtal.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först tänkte jag klargöra vad som krävs för att det ska röra sig om utpressning. Rekvisiten, de punkter som räknas upp i paragrafen, för utpressning som behövs vara uppfyllda i fallet är att en person genom olaga tvång förmår någon till handling (här skriva på avtal) som innebär en förmögenhetsöverföring, det vill säga vinning för personen som utövar utpressningen och skada för den som tvingats skriva på avtalet, 9 kap. 4 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P4S1).Jag ska vidare förklara mer djupgående avseende rekvisitet olaga tvång. Om personen hotar med polisanmälan för att förmå någon att utföra en handling är det att ses som olaga tvång om handlingen är otillbörlig. Huruvida tvånget är tillbörligt eller otillbörligt är svårt att bedöma för mig, då jag inte vet detaljerna. Ett exempel på ett tillbörligt tvång är att någon har en skuld till en annan person och borgenären säger åt gäldenären att betala eller så kommer personen att polisanmäla. Det är alltså oklart om det faktiskt rör sig om utpressning. Detaljerna vet du nog själv, så jag hoppas att mitt svar har givit dig vägledning i hur man ska bedöma fallet.Vidare, om det är att se som utpressning, behöver inte personen skriva på avtalet för att det ska ha begåtts ett brott. I det fall personen inte skriver på avtalet är det att se som försök till utpressning, vilket är ett brott, 9 kap. 11 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P11S1).Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Bedrägeri 9 kap BrB

2014-07-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vad kan man vänta sig för straff om man tagit lån i bägge ens föräldrars namn och sin brors namn dvs använt dennes uppgifter, talat med dem för att bekräfta att man är personen. Detta har pågått i flera år. Vissa lån har gått in på deras bankkonto andra på mitt. När ett lån har inkommit på deras konto så har jag sagt att lånet är på mitt namn men att jag har problem med mitt konto och därför lånat deras och jag satt in pengar på deras konto när pengar ska dras (autogiro) från deras konto. Jag kan inte fortsätta så här och klara inte av att längre betala dessa lån och dessa kommer att hamna på inkasso/kronofogden och jag vill inte att mina föräldrar och bror får problem som jag skapat.Om jag går till polisen och erkänner allt kommer lånen fortfarande att stå på deras namn och dom dras med problemen eller rättas allting till och skulderna hamnar på mitt namn?
Abraham Zeito |Hej och tack för din fråga!Om du har tagit lån i någon annans namn för att ta ut pengar utan att vara berättigad till det genom vilseledande och det innebär vinning för din egen del och skada för den vilseledde, i det här fallet dina anhöriga eller långivarna, så gör du dig skyldig till bedrägeri. Straffet för bedrägeri är fängelse i högst två år, se 9 kap 1 § brottsbalken.Skulle brottet bedömas som ringa med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet så kan man dömas för bedrägligt beteende istället. Straffet för bedrägligt beteende utgör böter eller fängelse i högst sex månader, se 9 kap 2 § brottsbalken.Skulle brottet däremot komma att bedömas som grovt med särskilt beaktande om man som gärningsman missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada så kan man dömas för grovt bedrägeri. Straffet för grovt bedrägeri är fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år, se 9 kap 3 § brottsbalken.Beträffande situationen att du uppger för långivarna att du är någon annan är också brottsligt och utgör i det här fallet urkundsförfalskning om det rör sig om en handling eller uppgift som upprättats som innebär fara i bevishänseende. I det här fallet handlar det om att du utger dig för att vara någon annan vid undertecknande av lån samt bekräftar muntligt med långivarna vilket kan leda till att brottsrubriceringen blir grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning (medelst betyder med hjälp av). Brottet urkundsförfalskning kan leda upp till två års fängelse, se 14 kap 1 § brottsbalken.Gällande situationen om du går till polisen så faller ovanstående brott under allmänt åtal och det innebär att åklagaren kan väcka åtal. Väcks åtal så blir de som drabbats av dina handlingar målsägande, och det är upp till målsägandena att bestämma om man vill rikta ett enskilt anspråk mot dig för att få ekonomisk upprättelse för skadan som skett. Målsäganden kan bli företrädd av åklagaren eller bli tilldelad ett målsägandebiträde som för talan gällande det enskilda anspråket. Med vänliga hälsningar,Abraham Zeito

Bedrägeri, återlämnande av vara

2014-10-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har ingått ett avtal med ett företag ang dataabonnemang och där ingick hårdvara nu har jag hävt själva abonnemanget och företaget vill ha hårdvara tillbaka. Hårdvaran har en annan person och han vägar lämna tillbaka denna. Vad gör jag för att inte bli anklagad för bedrägeri
Mustafa Sheikh Abdi |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att dömas för bedrägeri (9:1 brottsbalken (1962:700)) krävs det att ett antal rekvisit har uppfyllts:Du måste ha vilselett företaget,Ditt vilseledande måste ha lett till att företaget lämnat hårdvaran till dig,Överlämnandet av hårdvaran måste ha inneburit vinning för dig och skada för företaget.Se 9:1 BrB, https://lagen.nu/1962:700#K9P1Vilseledande är ett brett begrepp som innebär att någon inger en annan person en felaktig uppfattning i något avseende och detta måste i sin tur förmå den vilseledde att begå en handling eller underlåta att vidta en viss handling, dvs. att det måste finnas ett orsakssamband mellan vilseledandet och handlingen/underlåtenheten. Det krävs även att vilseledandet föreligger vid tidpunkten för handlingen/underlåtenheten.Exempel: En köpare som saknar vilja att betala redan från början och som köper varor på kredit genom att vilseleda säljaren om sin betalningsförmåga kan dömas för bedrägeri.Jag tolkar det som att du har köpt en vara, ångrat dig och sedan hävt köpet, det föreligger alltså inget vilseledande vilket innebär att alla rekvisit för bedrägeri inte kan uppfyllas och jag har därför svårt att se att du skulle kunna dömas för bedrägeri.Angående hårdvaran kan det vara bra att ta kontakt med företaget, berätta vad som har hänt samt kontakta polisen.Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Bedrägeri vid byte av prislappar

2014-10-16 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga angående bedrägeri, vilket jag personligen tror ligger i just den kategorin. I en typ av secondhand butik som har rea pga flyttning. De har klisterlappar på deras varor, både skor och klädesplagg. Realapparna är röda, resterande är vita. Exempel; En tröja kostar 20:-. Hen byter lapp till en 10:- lapp.Exempel 2; Ett par skor kostar 90:- och hen byter ut lappen till en 25:- lapp. Är något av dessa två exempel på något brottsligt? Isåfall, hur ska man ta sig till väga för att rena sitt sinne ifrån det? Detta sker också utan att kassörskorna "misstänker" något, utan allt de säger är att "den här varan borde inte vara reamärkt", utan de litar på mig och tror att det bara har blivit klantigt gjort av någon. Med vänlig hälsning, Matilda
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga.För att bedrägeri ska anses föreligga krävs att ett vilseledande har skett som förmår någon till handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i dess ställe. 9 kap. 1§ brottsbalken. I de fall du återger har du således genom att byta lapparna vilselett butiksbiträdet om priset, vilket inneburit vinning för dig (betala mindre) och skada för affären (förlorad försäljningsinkomst), det utgör således bedrägeri. I detta fall rör det sig förmodligen om ringa brott då värdet inte är särskilt högt. 9 kap. 2§ brottsbalken. Mitt råd till dig är att du kontaktar butiken i fråga och uppger situationen och anger att du är villig att göra rätt för dig genom att betala det riktiga priset. Med tanke på det låga värdet är det inte troligt att butiken finner det ändamålsenligt att ange dig till åtal, förmodligen så kommer de uppskatta din nyvunna ärlighet. Vänligen,

Vilseledande vid kreditgivning

2014-08-13 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej,Jag undrar vad som gäller avseende lämnande av oriktiga uppgifter kring inkomst och/eller befintliga lån etc. vid tecknande av lån hos kreditgivare i Sverige, vilka konsekvenser kan detta få oavsett om man inte fullföljer återbetalningen? Jag antar att det bör klassas som bedrägeri. Om det är så, vilka omständigheter avgör klassifikationen på brottet? Bakgrunden är att jag tillsammans med en bekant haft en längre diskussion kring detta med anledning att en gemensam vän till oss hamnat i en knivig situation, och denne har bett oss båda om ekonomiskt stöd för att lösa situationen. Vår gemensamma vän har tagit flera lån, närmare bestämt tre stycken hos olika långivare på beloppen 75000, 200000 och 300000 kronor utspritt med cirka 3 månaders mellanrum vardera, och i samband med dessa låneansökningar angivet oriktiga uppgifter. Dels har uppgifter om inkomst överdrivits markant (vi talar det dubbla mot verkligheten), sedan har även tidigare lån angivits som lägre och att denne tänkt lösa ut dessa lån (lite över 200000 kronor) varefter de nya lånen tagits. Några lån har inte lösts ut utan den totala skulden har byggts på mer och mer och överstiger nu 750000 kronor. Förutom dessa lögner har uppgifter om ägande av villa (en fastighet) skrivits med i ett par av ansökningarna (vilket man lätt kan se är falskt i en vanlig upplysning, vilket är underligt att kreditgivarna inte reflekterat över). Nu har betalningssvårigheter uppstått, och vi undrar nu om eventuella rättsliga konsekvenser som detta kan få när/om allt skickas vidare till Kronofogden, vilket sannolikt kommer ske då alla pengar är slut, inga värden finns i ägodelar (alla pengar har konsumerats) och vår vän förlorade precis jobbet p.g.a. problem med alkohol och spelberoende (antar att detta inte har någon betydelse vid bedömningen av eventuellt brott, alltså att ansökningarna har fyllts i under påverkan av alkohol).Tacksam för svar.
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att någon ska göra sig skyldig till bedrägeri ska rekvisiten i Brottsbalken 9 kap 1 § vara uppfyllda, https://lagen.nu/1962:700#K9P1S1. Det innebär att det ska ske ett vilseledande, att vilseledandet ska förmå någon till en disposition, att en förmögenhetsöverföring ska ske samt att brottet omfattas av uppsåt. Att vilseleda någon avseende sin betalningsförmåga kan utgöra bedrägeri. Då krävs i regel att personen inte bara i allmänna ordalag överdrivit sin kreditvärdighet utan att personen lämnat felaktiga konkreta uppgifter om sin förmögenhet eller undanhållit skuldposter. Av din beskrivning låter det som att så är fallet. Vidare förutsätts för ansvar att kreditgivaren inte hade lämnat krediten på samma villkor om kreditgivaren känt till samtliga fakta. Vänligen

Bedrägeri?

2014-07-22 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Om en som jobbar hittar ett bankomatkort och koden står på en bit papper går och tar ut pengar med kortet och blir filmad, så polisen får reda på det. Vad kallas brottet och vad är straffet för det. Kan man få fängelse? Ärendet har hänt i Danmark!
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga!Om du hittar ett bankomatkort och använder dig av kortet för att ta ut pengar gör du dig skyldig till bedrägeri. Straffet för brottet är fängelse i högst två år, se 9 kap 1 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700).Med vänliga hälsningar,