Nödvärn som anställd inom psykiatri

2017-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej.Jag undrar om en anställd inom psykvården som blir utsatt för att en patient drar i håret (luggar) har rätt att utdela ett slag för att patienten skall släppa taget?Arbetsgivaren hävdar att lagen om nödvärn inte gäller på den arbetsplatsen.Arbetsplatsen är en psykiatrisk avdelning på ett sjukhus.
Anna Dalevi |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Reglerna om nödvärn hittar man i 24 kap. 1 § Brottsbalken. Där anges bland annat att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande angrepp på person. Nödvärnsgärningen som i detta fall då är slaget får dock inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse eller omständigheterna i övrigt vara uppenbart oförsvarligt.Att vara anställd inom psykiatrin fråntar inte någon rätten från att försvara sig själv om det föreligger en nödvärnssituation. Däremot kan det eventuellt ställas högre krav på en vårdares agerande i en sådan situation eftersom hen medvetet och med relevant erfarenhet och utbildning jobbar med människor som ibland kanske är mer utåtagerande än många andra. I en bedömning om nödvärn förelegat ska bland annat beaktas angreppets karaktär och skaderisk, förhållanden på platsen, möjligheten att kalla på hjälp och möjligheten att använda mindre våld. Även den angripnas, i detta fall den anställdas, fysiska kapacitet i förhållande till patientens ska beaktas.Som du förstår är det alltså många faktorer som ska beaktas varför det är svårt för mig att bedöma om nödvärn förelegat i just det här fallet. Men för att besvara din fråga så gäller lagen om nödvärn även för anställda på en psykiatrisk avdelning. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Nödvärn och val av påföljd

2017-12-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej jag har en fråga det är nämligen så att jag slog en person efter att han försökt skalla mig men så fort han nudda min panna så slog jag han på käken, det började med att jag ville prata men han ville ej visades det. Så min fråga är om han polisanmäler mig kommer jag åka dit för misshandel?Blir det fängelse?Böter?Jag har tidigare varit dömd mer än 6år sedan men inte sen dess.Mvh
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte möjligt för mig att ge ett exakt svar på din fråga, utan jag kommer svara mer generellt med hänsyn till vad som framgår av frågan. Med hänsyn till vad som framgår av frågan så aktualiseras brotten misshandel (3 kap 5 § brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § brottsbalken). Vad som skiljer brotten åt är uppsåtet. För att dömas till misshandel måste den tilltalade ha uppsåt till misshandeln. För att uppsåt ska föreligga måste du ha insett risken för skada och varit likgiltig till riskens förverkligande. Vad gäller vållande till kroppsskada så räcker det med oaktsamhet. Uppsåtliga brott konsumerar oaktsamhetsbrott. Vad som framgår av frågan så slog du personen efter att han försökt skalla dig, det finns en chans till att domstolen bedömer ditt handlande som nödvärn 24 kap 1 § brottsbalken. Det innebär att ditt handlande inte kommer bedömas som ett brott och därmed går du fri. För att en nödvärnssituation ska föreligga så förutsätts det: Du bemöts med ett brottsligt angrepp av fysisk karaktärAngreppet är aktuellt (brottet får inte vara avslutat)Ditt våld du använder för att skydda dig själv får inte vara uppenbart oförsvarligt Domstolen kommer bedöva göra en helhetsbedömning av vad som framgår i rättegången. Här spelar alla omständigheter roll. Skulle det vara så att domstolen inte bedömer ditt handlande som nödvärn och istället anser att du ska dömas för misshandel eller vållande till kroppsskada. Så gäller det för domstolen att besluta om ett straff som är proportionerligt. Det innebär att gärningstypen tilldelas en viss straffskala med utgångspunkt i hur pass förkastlig gärningen anses vara. Lika allvarliga brott tilldelas likartade straffskalor. Tilldelning av straff ska ske efter förtjänst. Som generell utgångspunkt så ska domstolen inte döma till fängelse om det finns en annan passande påföljd med hänsyn till brottet. Varje brott tilldelas ett visst straffmätningsvärde med hänsyn till straffskalan för brottet. Faktorer domstolen bland annat ser till är de skador killen fick av slaget du tilldelade honom. Detta med hänsyn till att det avgör hur allvarligt domstolen kommer se på brottet. Att du tidigare varit dömd kan spela roll om det är ett likartat brott du dömts för. Sammanfattning, när val av påföljd görs så kommer brottets allvar avgöra om påföljden blir böter eller fängelse. Här ser domstolen till vilka skador som uppstod. Om skadorna inte är av allvarliga art så bör straffet bli böter.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp Med vänliga hälsningar

Rätt att försvara sig mot knuff?

2017-11-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejBerra är på krogen och är rejält berusad och söker att finna plats att sitta på ett ganska fullt ställe.Han får tillfälligt sitta på lite olika platser när folk är ute och röker,eller är på toaletten,och han flyttar sig fogligt för att söka sig en mer permanent sittplats när folk återkommer till sina platser.Allt går bra ända till han försöker sätta sig vid ett bord där Sven sitter med 7-8 tomma platser, Sven försöker att inte släppa in Berra på någon ledig plats varvid en dispyt börjar som uppmärksammas av Svens kompis Per,som hade observerat allting från ett par meters håll. Sen går allt väldigt snabbt,Per tar helt enkelt tag om Berra och föser/knuffar honom mot utgången och där börjar vittnesmålen spreta ordentligt.I omedelbar närhet befinner sig hela tiden Pers kompisar och situatonen är väldigt hotfull då ena sidan tycker att de har rätt att avhysa Berra,och Berra på andra sidan som tycker han blivit orättvist behandlad av ett kompisgäng som "ockuperar" borden.Min fråga blir därför om Berra har rätt att försvara sig mot avhysningen och i så fall hur?
Samuel Westerlund Rashidi |Hej!Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om Berra i sammanhanget har rätt att försvara sig mot det våld som han utsätts för.För att fråga om självförsvar (i detta fall ligger bestämmelsen om nödvärn närmast till hands) ska inträda, krävs att Berra blivit utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp enligt 24 kap. 1§ andra stycket brottsbalken (BrB). Frågan blir således om "fösningen/knuffen" som beskrivs i frågan kan anses vara ett brottsligt angrepp. Det skulle kunna vara fråga om en misshandel enligt 3 kap. 5§ BrB. För detta krävs att Per i sitt handlande uppsåtligen tillfogat Berra smärta eller skada. Uppgifterna i beskrivningen är för knapphändiga för att kunna göra en exakt bedömning huruvida knuffen eller "avhysningen" utgör en misshandel. Jag utgår härifrån från att det vart fall är fråga om en ringa misshandel och därmed även ett brottsligt angrepp.NödvärnDetta leder oss tillbaka till 24 kap. 1§ BrB. En gärning som någon begår i nödvärn är tillåten, så länge nödvärnsgärningen sett till omständigheterna inte är uppenbart oförsvarlig. Detta innebär att våldet som Berra använder för att försvara sig ska vara proportionerligt och nödvändigt för att avvärja det brottsliga angreppet. Det är svårt att exakt säga var gränsen går vid försvarligt våld i denna situation. Det är i vart fall inte tillåtet för Berra att utföra en gärning som innehåller grövre våld än det han utsätts för; slag och sparkar är troligtvis uppenbart oförsvarligt. ExcessOm man ponerar att Berra trots allt utför våld som anses vara uppenbart oförsvarligt, kan hans gärning ändå bli ursäktad för att han svårligen kunnat besinna sig, enligt 24 kap. 6§ BrB. Detta kallas för nödvärnsexcess.I rättsfallet NJA 2005 s. 237 togs ett urval av bedömningsgrunder upp, bland annat hur faran upplevdes av den angripne, tiden som stått till förfogande för övervägande, den angripnes individuella egenskaper m.fl. Även berusning där någon tappar besinningen kan verka i den angripnes favör. Med detta sagt görs en individuell bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Skulle Berra således använda mer våld än vad som är tillåtet enligt nödvärnsbestämmelsen skulle han även kunna gå fri med stöd av nödvärnsexcess. Vänligen,

Nödvärnsexcess?

2017-10-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En 18årig man hamnar i bråk på krogen och misstänks för misshandel efter att ha skallat en annan, något äldre man. Den äldre mannen, kallar honom Jöns, har varit bråkig och uppmuntrat till bråk och våld flertalet gånger under kvällen. När den yngre mannen, kallar honom Erik, konfronterar Jöns och ber honom att sluta bråka så blir Jöns åter aggressiv och säger hotfullt till Erik "Skalla mig då, kom igen då, skalla mig!". Var på Erik hävdar att han känner sig hotad och skallar Jöns då han känner sig underlägsen och hotad av situationen. Notera att Erik står med ryggen mot ett hörn och att han har Jöns, samt flertalet av hans vänner framför sig. Erik skallar då Jöns och skyndar sig till andra delen av krogen där han hittar sina vänner. Bara ett fåtal minuter senare grips han av vakter och slutligen polis. Erik hävdar först att han är oskyldig i både förhör med polis och utredare men förklarar i rättegång att han varit rädd för att bli dömd för misshandel när han kände sig tvingad in i situationen. Erik har dessutom vapen licenser och är väldigt rädd för att mista dem. Jag undrar om det är troligt att Eriks agerande blir dömt som nödvärn och om det finns någon möjlighet att han får behålla sina vapenlicenser eller hur länge han i sådant fall tvingas vara utan vapenlicens? Är det troligt att Erik döms för grov misshandel (Jöns blev tvungen att sy 7 stygn i ansiktet men fick inga andra skador)?Erik är sedan tidigare ostraffad.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till nödvärn förutsätter enligt 24 kap 1 p. 1 Brottsbalken "ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person [...]". Rätt till nödvärn föreligger såldes inte, då det måste vara fråga om ett konkret hot. Däremot finns vad som kallas "nödvärnsexcess" enligt 24 kap 6 § BrB innebärande att om Erik har gjort mer än vad som är nödvändigt, kan han ändå gå fri från ansvar utifall han "svårligen kunde besinna sig". Detta har tillämpats i en del fall (se bl.a. NJA 2009 s 234), och innebär kortfattat att en person kan gå fri från ansvar om denne kan visa att den var i en väldigt trängd situation och trodde att konkret hot förelåg, vilket medförde att personen inte kunde "besinna sig". Bestämmelsen har dock en restriktiv tillämpning. Brottsbalken finner du här: https://lagen.nu/1962:700Beträffande vapenlicensen finns risk att denna blir indragen ifall Erik fälls för misshandel. I Rikspolisstyrelsens riktlinjer stadgas att licens skall återkallas vid brott som innefattar våld eller hänsynslöst beteende mot annan person, samt vid grova brott. Mer om vapenlicenser finner du i vapenlag (1996:67) https://lagen.nu/1996:67.Beträffande huruvida det ska uppfylla kriterierna för grov misshandel (3 kap 6 § brottsbalken) krävs att gärningsmannen har "tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visad särskild hänsynslöshet eller råhet". Gränsdragningen för grov misshandel diskuteras u bland annat NJA 2013 s. 1155 "I samband med en lagändring år 1988, då ordet särskild framför hänsynslöshet eller råhet ersatte ordet synnerlig, uttalades i förarbetena att vissa typsituationer kan urskiljas då en misshandel framstår som utslag av en råhet eller hänsynslöshet som går vida utöver vad som kännetecknar våldshandlingar i allmänhet. Som exempel nämndes fallet då flera tillsammans misshandlar en annan person. Det angavs att det främst är offrets utsatta läge när han angrips av flera på en gång som utgör det försvårande momentet och som medför att brottet ofta ter sig särskilt allvarligt, oberoende av vilken skada som har uppkommit av misshandeln. Ytterligare nämndes det fallet att en misshandel fortsätts trots att offret saknar förmåga att värja sig, såsom då sparkar utdelas mot en person som redan ligger. (Prop. 1987/88:14 s. 5 f.; se även NJA 2003 s. 229.)"Detta bör med andra ord inte vara att anse som grov misshandel.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Rätt till nödvärn

2017-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En person tar en annan persons egendom och springer iväg med den. Om personen som äger egendomen sen försöker ta tillbaka den genom att ta tag i förövarens och med det råkar dra sönder hans tröja, vem är det då som bär ansvaret för den förstörda tröjan?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Även om det inte framgår så av din fråga har jag, av pedagogiska skäl, valt jag att utgå från att du är personen som drar sönder den andra personens tröja.Som du beskriver den förstnämnda handlingen så täcker detta brottsbegreppet stöld som återfinns i 8 kap. 1§ brottsbalken. När man utsatts för en brottslig handling så har man möjlighet till vissa åtgärder som kan företas mot gärningsmannen eller gärningsmannens intresse. Vad jag syftar på är möjligheten till nödvärn som regleras i 24 kap, 1§ Brb. En gärning i enlighet med nödvärnrätten får tas då man själv blir utsatt för en brottslig gärning. Enkelt förklarat så får en person som är utsatt för en brottslig gärning, själv använda sig av en brottslig handling för att skydda sig själv eller egendom. Nödvärnsrätten balanserar således intressekollisioner.I ditt fall föreligger det en brottslig handling mot dig när en person tar din egendom ifrån dig. Jag tolkar det som att personen blir tagen på bar gärning och att du där efter tar tag i gärningspersonens tröja. Det är normalt inte okej att ta tag i en persons tröja och slita sönder den. I detta fall gjorde du det för att hindra ett brottsligt angrepp, vilket gör att din brottsliga handling borde falla under nödvärnsrätten och är isåfall ansvarsfri. Viktigt att tänka på är att det föreligger som huvudregel bara nödvärn om man inte avviker från vad som krävs i det enskilda fallet. Man får med andra ord inte handla i större grad än vad som behövs. Om nödvärn föreligger så får personen vars tröja förstördes därmed "stå sitt kast" när det gäller tröjan.Hoppas att du fick svar på sin fråga. Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan.Med vänlig hälsning,

Tillåtna handlingar vid nödvärn

2017-12-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag undrar vad lagen säger om att använda ett lagligt skjutvapen för att avvärja ett pågående bilinbrott. Får man använda det och hota/kvarhålla boven tills polis kommer till platsen? Förstår givetvis att man absolut inte kan eller vill skjuta någon för ett så ringa brott.Fråga 2 blir om personen går till angrepp, skulle man kunna skjuta ett varningsskott i luften?
Simon Gille-Johnson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den situation du beskriver är en så kallad nödvärnssituation. Rätt att bruka nödvärn föreligger till exempel mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på egendom. Denna situation är ju väldigt lik den du beskriver ovan, då ett bilinbrott utgör ett brottsligt angrepp på egendom. Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund. Av 24 kap. 1 § Brottsbalken, BrB, framgår att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. För att du ska ha laglig rätt att hota någon med ett skjutvapen för att avvärja ett bilinbrott krävs alltså att gärningen inte är uppenbart oförsvarlig. I dagligt tal brukar sägas att inte mer våld än nöden kräver får användas. En försvarshandling kan t.ex. vara uppenbart oförsvarlig, därför att angreppet kunnat avvärjas genom en så enkel åtgärd som att ropa på hjälp. Nödvärnsrätten beror till stor del på situationen ifråga, hänsyn måste tas till den angripnes egenskaper, framför allt till hans kroppskrafter. Man måste även beakta brottslingens egenskaper t.ex. att han är berusad och därför kan förmodas agera våldsamt och oberäkneligt.Angående kvarhållande av brottsling så framgår enligt 24 kap. 7§ 2:a stycket Rättegångsbalken att om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar, alltså vem som helst. Den gripne ska sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Alltså för att en vanlig person ska få gripa en brottsling krävs att brottslingen påträffas på bar gärning eller flyende fot samt att brottet i fråga kan leda till fängelse.Vidare till din andra fråga så berör även detta en nödvärnssituation. Denna situation utgörs av ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person vilket också rättfärdigar en nödvärnshandling. Återigen gäller att nödvärnshandlingen inte är uppenbart oförsvarlig för att den ska vara tillåten. Det är givet att större våld kan vara befogat för att avvärja ett angrepp med kniv än för att avvärja ett angrepp med knytnävarna och likaså att ett livsfarligt angrepp berättigar till större våld än ett angrepp på egendom som kan ersättas. Nödvärnshandlingen bedöms utifrån hur du har uppfattat situationen, om du känner dig hotad och rädd att bli utsatt för våld är min bedömning att det bör vara tillåtet att skjuta en varningsskott i luften så länge det inte finns någon risk att det skadar eller träffar angriparen.Jag hoppas att jag upplyst dig om rättsläget. Tveka inte att höra av dig till oss på info@lawline.se ifall du har ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

Rätt till nöd vid rattfylleri

2017-11-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur kan en lärare förhindra en förälder att hämta (köra) sitt barn när föräldern är onykter?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!NödNöd regleras i 24 kap. 4 § brottsbalken (1962:700), och innebär egentligen att en vanligtvis otillåten handling (ex. att ta till våld mot någon) inte ska vara brottslig under vissa situationer. En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. En nödsituation föreligger då någon riskerar att bl.a. dö eller skadas, vilket helt klart skulle vara fallet om ett barn riskerar att åka i samma bil som en onykter förare.Sammanfattningsvis får vem som helst, inte bara lärare, vid misstanke om att barnets liv eller hälsa hotas, vidta viss handling för att hindra föräldern från att köra bil. Observera att handlingen inte får vara oförsvarlig. Våld utöver vad som är nödvändigt är alltså inte tillåtet, men fasthållning i allmänhet bör vara accepterat.EnvarsgripandeOm ni finner det nödvändigt kan ni även gripa föräldern, om ni är helt säkra på att föräldern har kört sin bil till skolan onykter. Att framföra ett fordon över en viss alkoholhalt (0,2 promille) i blodet är brottsligt enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detta kallas för ett envarsgripande, och används efter att ett brott redan begåtts (dvs. rattfylleri på vägen till skolan). Envarsgripande regleras i 24 kap. 7 § rättegångsbalken, och innebär att vem som helst får använda nödvändigt våld för att hindra personen från att komma undan. Den gripne måste sedan "skyndsamt" överlämnas till närmaste polisman, dvs. så snabbt som möjligt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Nödvärnsrätt mot person som inte lämnar tomt

2017-10-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda nödvärnsrätten för att mota bort en person från min trådgård. Har personer alltså rätt att vistas i min enskilda trädgård trots att jag uppmanat personen att lämna, gäller samma lagar som inne i huset som i min trådgård. Har vem som helst rätt att gå in på ens tomt?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till nödvärn föreligger mot den som vägra lämna bostad (detta gäller även om de befinner sig på tomten) efter att det skett en tillsägelse (24 kap. 1 § 2 stycket p. 4 brottsbalken). Det är av vikt att komma ihåg att även i de fall det har skett en händelse som kan medföra rätt till nödvärn, är det inte säkert att man har rätt att bruka våld enligt nödvärnsrätten. Hänsyn måste tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Har ett nödvärn har varit uppenbart oförsvarligt med hänsyn till dessa faktorer, har man som försvarare gjort sig skyldig till ett brott. Man får alltså inte använda för mycket våld, vilket beror på situation till situation.Du har rätt att avlägsna personer från din tomt på lämpligt vis utan att bli dömd för brott.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen