Otillbörlig marknadsföring

2013-05-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Reklamfilmer/kampanjer som Samsung lanserade 2011 då de släppte sin Samsung Galaxy sII innehåller klart och tydligt "förlöjligande" av iPhonen. Vad säger egentligen lagen om huruvida man får jämföra, "förlöjliga" eller rent av smutskasta sina konkurrenter? Det verkar vara en fin gräns men vart går den? 
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!När näringsidkare marknadsför produkter är marknadsföringslagen (MFL) (se https://lagen.nu/2008:486 ) tillämplig.Om en näringsidkare i sin marknadsföring framställer en annan näringsidkares verksamhet eller produkter på ett nedvärderande sätt, t.ex. genom att förlöjliga, kallas det misskreditering. Detta är en s.k. otillbörlig marknadsföring som faller in under generalklausulen i 5 § MFL. En generalklausul är en mycket allmänt formulerad bestämmelse som gör att den går att tillämpa i många olika situationer och på många olika fall.  Även s.k. renommésnyltning faller in under generalklausulen. Renommésnyltning innebär att en näringsidkare utan samtycke anknyter in marknadsföring till en annan näringsidkares verksamhet, produkter eller kännetecken som är kända. Den ”snyltande” drar fördel av den andres insatser för att den egna varan ska framstå som positiv.I den allmänna generalklausulen, 5 § MFL, står att marknadsföringen ska överensstämma med god marknadsföringssed. Den marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är enligt det s.k. transaktionstestet i 6 § MFL otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens (kundens) förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Begreppet god marknadsföring definieras i 3 § MFLsom god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. God marknadsföringssed är inget statiskt begrepp, utan det förändras i takt med exempelvis ny eller ändrad domstolspraxis eller nya uppförandekoder inom näringslivet såsom normer och föreskrifter.Alltså krävs det att misskrediteringen eller renommésnyltningen märkbart påverkar eller sannolikt påverkar kundens förmåga att fatta ett välgrundat affärbeslut, för att det ska anses vara otillbörlig marknadsföring.Huvudregeln är att jämförande reklam är tillåtet, såsom t.ex. jämförelse med andra varor, varumärken och priser, se 18 § MFL. Dock får jämförelsen bl.a. inte vara vilseledande (p. 1), medföra förväxlingsrisk (p. 4), misskreditera (p. 5) eller innebära renommésnyltning (p. 7).Om marknadsföringsåtgärden faller in under 18 § MFL (jämförande reklam) kan det bli aktuellt med marknadsstörningsavgift (se 29 § MFL), medan det enligt 5 § MFL  endast kan bli fråga om förbud eller åläggande (se 23 § MFL).Hoppas mitt svar var till hjälp.Vänligen,

Marknadsföring genom obeställd reklam tillsammans med varuprover

2012-10-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej Om man ska skicka ut provprodukter med reklam till kunder. Behöver man något speciellt godkännande från kunden i fråga för att göra detta eller kan man skicka det utan vidare? Vad säger lagen om allergiprodukter som nötter och liknande? MVH
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. Av uppgifterna i din fråga verkar det som att de planerade utskicken kommer ske i form av obeställd reklam. Bestämmelser om denna typ av marknadsföring finns i 19 § marknadsföringslagen (MFL). Sådan reklam skickas hem till en mottagare oavsett om denne genom tidigare handlande visat intresse för att få ta del av just denna typ av marknadsföring. Obeställd reklam kräver medgivande för att få skickas ut till mottagaren. Denna typ av medgivande regleras i 10 § personuppgiftslagen (PUL). 10 f § PUL stadgar att det är tillåtet att skicka obeställd reklam till en mottagare om denne inte skriftligen anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling enligt 11 § PUL. Som skriftlig anmälan anses tillräckligt att sätta upp en text om att reklam inte är önskvärt på sin brevlåda. Gällande din fråga om allergiprodukter och allergiska konsumenters säkerhet kan produktsäkerhetslagen ge vägledning. Enligt 9 § produktsäkerhetslagen ska vid bedömning av om den risk hos en viss vara skall anses som godtagbar och förenlig med hög skyddsnivå ska ges särskilt hänsyn följade egenskaper: 1. Varans inneboende egenskaper, 2. information som lämnas på förpackningen, 3. varans inverkan på andra varor och 4. risker som varan kan medföra för vissa konsumentgrupper. Enligt 14 § produktsäkerhetslagen ska en tillverkare som har tillhandahållit en farlig vara utan dröjsmål informera om skaderisken och om hur den kan undanröjas, om detta behövs för att förebygga skadefall. Informationen ska lämnas på ett sådant sätt att den kan antas komma till de berördas kännedom. Antigen genom direkta meddelanden, annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder i sin marknadsföring. Informationen ska lämnas i den omfattning som är skälig. Sammanfattningsvis är det tillåtet att göra utskick av obeställd reklam till kunder. Dessa utskick kan vara både adresserade eller oadresserade. Detta under förutsättning att eventuella icke medgivanden till att ta del av reklam respekteras. Sådana produkter vilka kan framkalla allergi innebär en risk för kunden. Det kan därför vara en bra idé att inkludera tydlig information om att varuproverna kan innehålla allergiframkallande ämnen exv. på eventuell förpackning. På så sätt kan en allergisk kund skydda sig mot eventuella allerigframkallande ämnen som ett varuprov kan tänkas innehålla. Hoppas jag kunnat bringa klarhet i din frågeställning. Med Vänlig Hälsning Länkar: Marknadsföringslag: https://lagen.nu/2008:486 Personuppgiftslag: https://lagen.nu/1998:204 Produktsäkerhetslag: https://lagen.nu/2004:451

Filma personer i marknadsföringssyfte

2012-09-25 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Imorgon ska jag filma en fortbildning på ett hotell med syfte att marknadsföra den. Jag har fått tillåtelse från både konferenshotellet och kursledarna att filma, men jag undrar hur jag ska gå tillväga med de övriga kursdeltagarna? Behöver jag tillåtelse från dem också? Och hur ser ett sådant formulär ut och vad måste man ta med? Tack på förhand!
Olle Lindberg |Hej! I detta fall är lag (1978:800) om namn och bild i reklam tillämplig. Denna lag kan du läsa här: https://lagen.nu/1978:800 . Av 1 § följer att en näringsidkare (eller den som näringsidkaren anställer) inte får använda annans namn eller bild i sin marknadsföring utan dennes samtycke. Om man bryter mot bestämmelsen i 1 § kan man dessutom dömas att betala böter. För att det ska vara aktuellt krävs dock att personen som används i marknadsföringen anger brottet till åtal eller om åklagaren anser att det är påkallat ur allmän synpunkt att åtal ska väckas. Av 3 § följer att "skäligt vederlag" ska utges till den personen som används i marknadsföringen. Du behöver alltså ett samtycke från de kursdeltagare som syns med namn eller bild i filmen. Av lagtexten följer inget särskilt krav på hur samtycket ska se ut. Detta betyder alltså att det inte krävs ett särskilt formulär. För att säkerställa bevisning vid en eventuell tvist i framtiden rekommenderar jag ändå att upprätta ett skriftligt avtal där ni skriver i klartext vad avtalet syftar till. Ju tydligare desto bättre. Hälsningar Olle

Misskreditering av konkurrerande företag.

2012-01-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Företag A pratar med kunder osanning osv om konkurrerande företag B. Kan företag A anmälas för förtal?
Thomas Hefner |Den regel som träffar den här situationen bäst finns i marknadsföringslagen (MFL). Enligt MFL 18 § får man endast peka ut sina konkurrenter i sin marknadsföring om det "inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken" Med "marknadsföring" avses i lagen åtgärder i näringsverksamheten som är ämnade att främja avsättningen av produkter. Någon som bryter mot 18 § kan enligt 29 § åläggas att betala en marknadsstörningsavgift. Enligt 31 § skall avgiften vara mellan fem tusen kronor och fem miljoner kronor, och aldrig mer än tio procent av näringsidkarens intäkter. Enligt 37 § kan också den som brutit mot förbudet i 18 § åläggas att betala skadestånd. Skadestånd kräver dock att man kan visa en faktiskt skada som har orsakats av uttalandet, t.ex. att man kan visa att man förlorat en kund. För att få hjälp med att föra talan om marknadsstörning enligt 29 § så bör du vända dig till konsumentombudsmannen som i sin tur skall besluta om han skall vända sig till tingsrätten, enligt 40 § MFL. Om du vill kräva skadestånd så måste du själv väcka talan vid tingsrätten. Om du vänder dig till konsumentombudsmannen behöver du inte själv driva målet och slipper antagligen att betala eventuella rättegångskostnader. Bevisbördan för marknadssörningsavgift är dessutom mindre eftersom du inte heller behöver visa att någon verkligen skada har inträffat för dig som resultat av det här. Marknadsförinslagen hittar du här: https://lagen.nu/2008:486

Användning av namn och bild vid marknadsföring

2012-11-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har varit anställd på ett företag som har publicerat namn och bild på mig i marknadsföringssyfte. Men nu har jag blivit uppsagd den 13/10-2012. Men de använder mitt namn och bild fortfarande. Får dom det utan mitt tycke? Kan jag kräva skadestånd för detta?
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. I 1 § Lag (1978:800) om namn och bild i reklam framgår att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet i vilken annans namn eller bild utnyttjas inte får göra detta utan samtycke. Med namn jämställs även någon annan beteckning som klart utpekar en viss person. Begreppet ”bild” innefattar varje bildåtergivning som innehåller en identifierbar individ. Av förarbetena framgår att det klandervärda handlandet ligger i att näringsidkaren åberopar den andra som argument för den nyttighet hen marknadsför och genom detta försöker dra vinning av dennes utseende eller anseende. För att lagen ska vara tillämplig krävs alltså att en näringsidkare för kommersiellt bruk tydligt använder din bild och ditt namn. För att användningen av materialet ska kunna klandras krävs att detta sker olovligen. Alltså utan samtycke från den person som förekommer i bilderna. Om marknadsföringen i sig inte har förändrats, kan det vara möjligt att din tidigare arbetsgivare kan argumentera för att du initialt samtyckt till att medverka i marknadsföringen. Samtycket kan dock begränsas. Det kan gälla enbart i ett specifikt sammanhang eller inte gälla alls när anställningen upphört. Detta är något som du själv får argumentera om. Skulle bilderna förekomma i ny marknadsföring är det inte sannolikt att ditt samtycke kommer gälla även för detta. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 1 § i ovan nämnda lag kan åläggas böter eller skadestånd. Vid en överträdelse kan domstolen på yrkande av utnyttjad part även besluta att det marknadsförda materialet ska ändras eller förstöras för att förhindra ytterligare missbruk. Vid eventuellt åtal kategoriseras detta som ett målsägandebrott. Detta betyder att denna typ av brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden själv anger brottet till åtal. Hoppas jag kunnat bringa klarhet i din frågeställning. Med Vänlig Hälsning

Regler kring reklam i brevinkast

2012-10-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |1. Var regleras brevinkast och hur de får användas? 2. Vem får stoppa in saker i mitt brevinkast? 3. Finns det en begränsning på vad som är tillåtet att stoppa in i ett brevinkast. 4. Är det olika regler för brevinkast, som går direkt in i lägenheten, och brevlådor? 5. Om jag skriver på min dörr att jag inte vill ha reklam, påverkar det på något sätt vad som är tillåtit att stoppa i mitt brevinkast? 6. Om jag sätter upp ett avtal där jag skriver att brevinkastet får endast användas om man accepterar avtalet. I avtalet specificerar jag begränsningar på vad brevinkastet får användas till samt vite för överträdelse av begränsningarna. Är ett sådant avtal att betrakta som giltigt och bindande?
Weronica Nordin |Hej, tack för dina frågor! Det finns ingen särskild lag som reglerar just användandet av brevinkast eller vem som får stoppa saker i det. Däremot finns regler för marknadsföring i form av direktreklam. Enligt marknadsföringslagen (2008:486) 21 § får en näringsidkare använda sig av direktreklam genom ditt brevinkast om du inte tydligt motsätter dig detta. Det är tillräckligt att du sätter upp en skylt med texten ”Nej tack – ingen reklam” på dörren eller brevlådan för att uppfylla tydlighetskravet. För att slippa även gratistidningar i posten ska du sätta upp en skylt med texten ”Nej tack till gratistidningar” eller liknande. Detta gäller oavsett om du har ett brevinkast på dörren eller en brevlåda. Angående ett avtal av den typen du funderar på skulle det inte anses vara giltigt och bindande för alla som vill lämna något i ditt brevinkast. Dels kräver ett bindande avtal att det sluts mellan parterna, det är inte möjligt att skriva ett ensidigt avtal som binder vem som helst som råkar läsa det. Enligt postlagen (2010:1045) och postförordningen (2010:1049) är dessutom företag som bedriver postverksamhet skyldiga att leverera postförsändelser, och ett sådant avtal skulle kunna stå i strid med dessa regler. Däremot är det fullt möjligt att du sluter ett liknande avtal med ett visst företag.

Otillbörlig marknadsföring

2012-04-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej. Vad gäller om ett konkurrerande bolag felaktigt går ut med utskick till kunder om att bolaget har ensamrätt för försäljning av en viss produkt? Mvh
Johan Wahlbom |Hej! Tack för din fråga gällande marknadsföring. Marknadsföring är väl reglerat i Sverige. Enligt marknadsföringslagen (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080486.htm) 8 § är så kallad vilseledande marknadsföring att anse som otillbörlig. Ett exempel på vilseledande marknadsföring är, enligt 10 §, när en näringsidkare använder sig av felaktiga påståenden gällande produktens förekomst. Ett sådant påstående har onekligen skett enligt din fråga eftersom det konkurrerande bolaget gått ut med ett felaktigt meddelande om ensamrätt gällande en viss produkt. Det är även möjligt att detta felaktiga meddelande strider mot god marknadsföringssed i enlighet med 5 §. Effekten av marknadsföring som strider mot god sed är att marknadsföringen ska anses som otillbörlig. Otillbörlig marknadsföring är uttryckligen förbjudet enligt 23 §. Detta förbud kan förenas med ett vite i enlighet med 26 §. Bolaget bakom den otillbörliga marknadsföringen kan även åläggas att betala en så kallad marknadsstörningsavgift enligt 29 §. Denna avgift tillfaller dock staten och inte parten som drabbats av den vilseledande marknadsföringen. Dock kan denna part kräva skadestånd enligt 37 §. Om uteslutande talan om förbud eller åläggande av vite väcks ska så ske vid Marknadsdomstolen (http://www.marknadsdomstolen.se/). Om däremot samma part samtidigt väcker talan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd ska den samlade talan väckas vid Stockholms tingsrätt (http://www.stockholmstingsratt.se/). Detta framgår i lagens 47 §. Enligt samma paragraf är bland annat en näringsidkare som drabbats av marknadsföringen berättigad att väcka talan. Bästa hälsningar //Johan Wahlbom

Namn och bild på avliden människa

2011-12-27 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga ang. att använda personer i reklam. Jag ska göra en reklamaffisch för en känd restaurangkedja. Affischen ska endast användas på en restaurang. På den här affischen skulle jag vilja ha med ett antal svenska kända män. Alla personer har varit döda i 70 år eller mer. Eftersom att jag använder fotografier har jag kollat upp att även fotograferna har varit döda i 70 år eller mer. Finns det något annat som kan göra att jag inte får använda deras bilder i reklamen? Hur kan man ta reda på vad som gäller i dessa fall?
Emil Görrel |Hej! Lag (1978:800) om namn och bild i reklam (https://lagen.nu/1978:800) gäller endast levande personer. I lagens förarbeten ges motiveringar och stöd för hur lagen ska tillämpas och man kan i proposition 1978/79:2 under departementschefens yttrande på sidan 57 och 58 utläsa att användande av namn och bild på avliden person typiskt sett inte är sårande för de efterlevande eller på annat sätt kränker den frid som bör tillkomma den döde. Inte heller tycks det vara så pass förekommande att det krävs ett skydd för denna situation. Sammanfattningsvis kan konstateras att lagen inte omfattar personer som avlidit när publicering sker. Däremot måste ni kontrollera så namnet eller bilden inte är ett registrerat eller inarbetat varumärke samt iaktta försiktighet så namnet eller bilden inte används på ett kränkande sätt eller i ett kränkande sammanhang då detta kan leda till ett brott som heter “förtal av avliden”. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp och önskar dig lycka till. Med vänlig hälsning, Emil Görrel