Upphovsrätt till översättning/bearbetning

2006-08-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Upphovsrätten till gamla grekiska dramer borde ju rimligtvis vara fria att använda som man vill men hur är det med översättningar och andra bearbetningar?a/ en översättning gjord av en person som varit död mer än sjuttio år?b/ en översättning från tex förra året?
Lorraine Sauvy |Hej!Upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) http://www.lagen.nu/1960:729 . Upphovsrätten gäller, som du verkar veta, till och med det sjuttionde året efter det år då upphovsmannen dog, enligt 43 § URL. Efter det är verket fritt och kan därmed användas utan tillstånd.I 51 § URL finns dock en möjlighet till obegränsat skydd, det så kallade klassikerskyddet. Detta skydd är till för att verk som anses speciellt skyddsvärda inte skall kunna återges på ett kränkande sätt och kan bli aktuellt först efter de sjuttio år som skyddet gäller efter upphovsmannens död. Ett sådant skydd meddelas av domstol och talan om detta förs exempelvis, om det gäller konstverk, av Konstakademien.Angående översättningar och bearbetningar så innehar den som har översätt eller bearbetat ett verk också upphovsrätten till verket i denna form, enligt 4 § URL.En översättning gjord av en person som varit död i mer än sjuttio år är alltså ett fritt verk som därmed också är fritt att använda, såvida det inte rör sig om ett verk som anses speciellt skyddsvärt och omfattas av klassikerskydd. Däremot kan en översättning från förra året inte vara fri att använda eftersom den även om upphovsmannen skulle vara död skulle vara inom ramen för det sjuttioårig efterskyddet. Skulle du vilja använda dig att en sådan översättning får du vända dig till upphovsmannen för att inhämta dennes tillstånd.Hoppas du fått svar på dina frågor och skicka gärna frågor om upphovsrätt för det tycker i varje fall jag är kul!Mvh

Upphovsrätt till fotografi

2006-06-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |En musikstudioägare använder en bild på XX-musikstudio på sin egen hemsida, där den framställs som en bild från hans egen studio. Har han rätt att göra så? Vi vill att han ska ta bort bilden, men han vägrar ta bort bilden.
Andreas Heed |Enligt 49a § upphovsrättlagen (URL) har en fotograf uteslutande rätt att framställa exemplar av sina bilder samt göra de tillgängliga för allmänheten. Detta gäller oavsett vilken teknik som används (ex. Internet), denna rätt gäller i 50 år. Alltså har studioägaren inte rätt att använda dessa bilder då han genom att ha de på sin hemsida gör de tillgängliga för allmänheten och därmed begår intrång i fotografens upphovsrätt (se 2 § URL). Mvh

Publicering av brev utan samtycke i reklamsyfte

2006-05-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Sommaren 2004 besökte jag en alternativ terapeut. Efter besöket skickade jag ett tackbrev till henne via e-mail. Nu har jag upptäckt att hon lagt in mitt brev inkl. mitt namn på sin hemsida. Hon har även gjort så att om man söker på mitt namn kommer hennes sida upp. Min fråga är om man får göra så?
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga!Svaret på din fråga beror på. Lagen om namn och bild i reklam innehåller ett förbud för näringsidkare att företa reklamåtgärd vid marknadsföring som innebär utnyttjande av annans bild eller namn utan dennes samtycke. Överträdelse av förbudet medför straffansvar. Men för att det ska framgå vem som åsyftas i reklamen måste det vara fråga om ett särskiljande namn. Vad som lagen skyddar är alltså namn varigenom viss person utpekas, företrädesvis ovanliga släktnamn och vanliga släktnamn i förening med ovanliga namn. Om ditt namn skulle vara exempelvis Anna Lindh skyddas det eller om du har ett annat särskiljande namn, eller om du själv är en känd person vars namn man känner igen.Om inte ovan hjälper dig på vägen kan ditt brev vidare skyddas genom upphovsrättslagen. Men då måste ditt brev vara att anse som ett litterärt eller konstnärligt verk. Enligt praxis ställs inte så höga krav på bedömningen om det är ett verk eller inte. Däremot räcker det inte om du endast framfört ett tack, utan du måste istället ha framfört det genom din text på ett sätt som gör att det får så kallad verkshöjd. Med detta innebär att brevet ska uppfylla krav på självständighet, originalitet och individualitet. Det måste även vara fråga om något nytt dvs. du ska vara den första som frambringar detta verk. Du kan i så fall kräva skadestånd av näringsidkaren som olovligen använt ditt verk.Som nämndes inledningsvis beror det på hur utgången i ditt fall kan komma att manifesteras. Jag har nämnt de möjligheter som lagstiftaren erbjuder och skulle du ha några följdfrågor får du gärna återkomma.För mer info om lagen om namn och bild i reklam se http://lagen.nu/1978:800 , eller för mer info om upphovsrättslagen se http://www.lagen.nu/1960:729.Vänligen

Får jag spela in en föreläsning?

2006-03-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag studerar på universitet och har börjat spela in föreläsningar på en diktafon. Vid ett tillfälle var det en lärare som, efter att ha fått syn på min diktafon, påstod att hans föreläsning minsann var copyrightskyddad och därefter tog han helt sonika upp min diktafon som jag placerat på ett bord längst fram i föreläsningssalen i inspelningsläge. Innan jag hann protestera hade läraren raderat det jag spelat in av den aktuella föreläsningen och i samma veva försvann även två tidigare ljudupptagningar med andra lärare som jag hade sparat på samma flashminne. Nu undrar jag om det är tillåtet att spela in föreläsningar och huruvida lärarens agerande är korrekt? Jag hade fått tillstånd att spela in de två tidigare föreläsningarna av respektive lärare. Vore hemskt tacksam för ett utförligt svar.
Andreas Heed |Föreläsningarna du går på är skyddade av upphovsrätt. Det innebär bland annat en ensamrätt för föreläsaren (upphovsmannen) att framställa exemplar av föreläsningen, t.ex. genom att spela in den på en diktafon. Det finns dock en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt. Framställning av exemplar för privat burk är tillåtet om verket är ”offentliggjort”, vilket det blir när det lovligen tillgängliggjorts för allmänheten. Ett verk anses tillgängliggjort för allmänheten exempelvis då det framförs offentligt där vem som helst äger tillträde. Även framföranden som sker där vissa villkor gäller för tillträde omfattas av detta, förutsatt att vem som helst kan uppfylla dessa villkor. En föreläsning är inte uteslutande öppen för allmänheten. Alla kan inte bli antagna till en kurs med hänsyn till betyg och platstillgång etc. Detta innebär, enligt min bedömning, att ett samtycke från föreläsarna krävs för att du ska få spela in föreläsningar på diktafon. Anledningen är att verket inte är offentliggjort och något undantag från ensamrätten inte är tillämpligt. Trots att samtycke krävs var det inte korrekt av din lärare att handla som han gjorde. Han hade inte rätt att egenmäktigt radera innehållet på din diktafon, inklusive upptagningen av honom själv. Hans handlande kan möjligtvis bedömas som brottsligt, men detta är svårt att uttala sig om.

Skydd för datorprogram

2006-07-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag och en vän skall strax starta ett företag i avsikt att sälja en datorprogramvara för bilar vi utvecklat. Under utvecklingsprocessen lät vi 2 personer testa programvaran under en muntlig överenskommelse, som en av personerna missförstått. Han har nu sålt sin bil innehållande denna programvara fastän vi meddelat honom skriftligen via e-brev och fått bekräftat att han läst, vårt förbjudande mot detta dagarna innan försäljningen ägde rum. Han svarade dock inte på detta. Har vi någon möjlighet att åtala honom för ett muntligt avtalsbrott eller brott mot upphovsrättslagen?
Lorraine Sauvy |Hej!Datorprogram kan enligt svensk rätt skyddas på ett flertal sätt,- patent, patentlagen http://lagen.nu/1967:837 - kretsmönsterskydd, lag om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter http://lagen.nu/1992:1685 - skydd för företagshemligheter, lag om skydd för företagshemligheter http://lagen.nu/1990:409- upphovsrätt, lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk http://lagen.nu/1960:792Patent är ett skydd som ges för uppfinningar av teknisk karaktär, som är nya och som skiljer sig väsentligt från tidigare kända uppfinningar. Datorprogram är inte patenterbara i sig, men däremot kan man patentera ett datorprograms koppling till en teknisk lösning. Eftersom er testperson i och med försäljningen avslöjat er uppfinning uppfyller den inte längre nyhetskravet. Att erhålla patent är en svår process och det är ju inte säkert att er uppfinning, om ni haft för avsikt att patentera den, uppfyller de krav som ställs för patent. Det är därmed väldigt osäkert om er testpersons avslöjande skadat er på det sättet att ni inte längre kan erhålla patent och därmed inte kommer kunna licenciera er uppfinning.Kretsmönsterskydd är ett skydd för kretsmönster i halvledarprodukter som erhålls utan registrering om det uppnår vissa kriterier som finns uppställda i lagen. Detta skydd är tillämpligt på datorprogram då halvledarprodukter med hjälp av ett datorprogram kombineras på olika vis. Intrång och dess påföljder är uppbyggt på samma sätt som för upphovsrätten, se nedan. För att avgöra om detta skydd och dess påföljder är aktuellt i ert fall behövs nog en mer utförlig beskrivning av er uppfinning.Vad gäller företagshemligheter så måste det röra sig om information som ingår i en näringsidkares verksamhet som röjs till näringsidkarens nackdel. Eftersom ni inte ännu har startat något företag och datorprogrammet därmed inte utgör information i någon verksamhet blir inte påföljder för röjande av företagshemligheter aktuella.Slutligen kommer då upphovsrätten till er räddning! Datorprogram omfattas nämligen av upphovsrätt och rätten uppkommer i och med skapandet av verket, det behöver alltså inte ske någon registering eller liknande. I era rättigheter som upphovsmän ingår bland annat ensamrätterna att framställa exemplar av verket och att göra det tillgängligt för allmänheten. Testpersonen har alltså gjort intrång i er upphovsrätt genom att utan er tillåtelse, och till och med ert förbjudande, gjort ert verk tillgängligt för allmänheten genom att sälja det. Om testpersonen kan anses ha gjort detta med uppsåt eller av grov oaktsamhet kan han dömas till böter eller fängelse upp till två år. Intrångsmakaren skall också enligt lagen betala ersättning, utgörande skäligt vederlag för utnyttjandet, till upphovsmannen.Den avtalsrättsliga vägen är också en väg att gå eftersom ett muntligt avtal i princip är lika giltigt som ett skriftligt och att ni dessutom kan bevisa avtalets existens med hjälp av den andra testpersonen och era e-post. Det upphovsrättsliga skyddet är dock ett starkt skydd och förmodligen ett säkert sätt för er att gå vidare i denna sitation.Lycka till! Mvh

"Kopiering" av lånad CD-skiva på bibliotek

2006-05-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Om man lånar musik CD på biblioteket, är det då tillåtet att "rippa" dem till mp3 filer och eller bränna en kopia av dem för enskilt bruk?
Christina Weilander |Hej!Den aktuella frågan regleras av upphovsrättslagen. CD-skivan Du lånar på biblioteket är skyddad enligt denna lag. Det finns dock undantag i upphovsmannens rättigheter i lagens 2 kap, och 12 § reglerar undantaget för privat bruk. Genom en nyligen genomförd lagändring är det enl 12 § 4 st förbjudet att framställa exemplar när förlagan har framställts elller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med 2 §. Detta stycke har införts för att stoppa den nedladdning av piratkopierad musik på intenet.När man lånar en CD-skiva på ett bibliotek är den ju "laglig" dvs inte framställd eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med 2 §. Detta innebär att det borde vara lagligt att "kopiera" CD-skivan för privat bruk.

Hur uppkommer upphovsrätt för fotografier?

2006-05-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Måste ett foto på internet ha synligt copyrightskydd på bilden eller räcker det med en text under bilden där det står Copyright Photographs © och fotografens namn för att den ska räknas som copyrightskyddad?(Synligt copyrightskydd är antingen en så kallad vattenstämpel som syns på fotot i form av en iconsom ligger över bildens viktigaste delar eller en digital stämpel och koppla upp den mot en datacentral för kontinuerlig övervakning.)
Daniel Svensson |Hej!Upphovsrätt enligt svensk rätt kräver inte viss form (till exempel ©-tecknet) för att det skall uppkomma. Kriteriet är istället att verket skall ha uppnått "verkshöjd", det vill säga ett visst mått av självständighet och originalitet. Även om ©-symbolen är angiven betyder alltså inte det att upphovsrätt föreligger. Å andra sidan kan upphovsrätt föreligga även om inte symbolen anges förutsatt att kravet på verkshöjd är uppfyllt. För det fall att verkshöjd inte anses föreligga (bedömningen är ganska restriktiv) är fotografier ändå skyddade som en närstående rättighet till upphovsrätten enligt 49a§URL, se http://lagen.nu/1960:729. Det är inte ett lika starkt skydd som upphovsrätten men ger ändå en viss rätt till skälig ersättning om någon annan använder bilden.Återkom gärna om något är oklart. Med vänliga hälsningar

Covers och upphovsrätt

2006-03-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är medlem i ett band och vi kommer att uppträda på Stockholm Jazz Festival i sommar. Jag har frågor rörande upphovsrätt. Vi har för avsikt att spela ett antal covers främst från Aretha Franklin och Mozart. Krävs det tillstånd? Vårt skivbolag kommer att göra en ljudupptagning av vårt framträdande för ett kommande skivutsläpp där coverlåtarna kommer att ingå .Går det för sig eller krävs det något tillstånd? Vidare undrar jag om det är okej att sampla, alltså att använda t.e.x tre takter från någon annans låt och infoga det i någon av våra nya låtar. Och slutligen är det tillåtet för någon i publiken att utan vårt tillstånd spela in vår konsert under Jazz festivalen på video eller göra en ljudupptagning och sedan lägga upp det på en privat hemsida eller på någon fildelningssida som t.ex Limewire eller Kazaa?
Michael Witting |Av 2 § upphovsrättslagen, se http://lagen.nu/1960:729, följer att den som har upphovsrätt till ett musikaliskt verk har ensamrätt att förfoga över det. Med detta följer också rätt till oförändrad återgivning av verket. Upphovsmannen/upphovskvinnan har således ensam rätt att t.ex. framföra sitt verk på scen och det är förbjudet för andra att utnyttja det om det inte sker med upphovsmannen/upphovskvinnan eller dennes rättighetshavares medgivande.Ensamrätten är dock enligt 43 § tidsbegränsad. Denna varar vanligtvis från ögonblicket för skapandet av verket till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens/upphovskvinnan dödsår. Att skyddstiden upphör innebär att vem som helst, utan tillstånd och utan att behöva betala något, får utnyttja verket som om ingen upphovsrätt funnits. Vissa verk kan emellertid ha ett s.k. klassikerskydd. Av 51 § följer att en domstol kan bestämma att upphovsmannen/upphovskvinnan ska ha ett obegränsat skydd mot att dennes verk återges offentligt. Om något av Aretha Franklin och Mozarts verk har klassikerskydd kan jag tyvärr inte svara på, men enligt de uppgifter jag har så har aldrig klassikerskyddet tillämpats. Som jag nämnde ovan har upphovsmannen/upphovskvinnan ensamrätt till oförändrad återgivningen av dennes verk till sjuttionde året efter dennes död. Av 4 § följer dock att om någon bearbetat ett upphovsrättsligt verk har denne upphovsrätt till det bearbetade verket. Att sampla kan troligtvis ses som en form av bearbetning. För att det ska ses som bearbetning måste det ha gjorts på ett sådant övergripande sätt att i praktiken ett nytt verk ha uppstått. Om er sampling uppfyller detta krav kan jag omöjligen svara på utan att lyssna på den. Uppfyller samplingen inte kravet kvarstår upphovsrätten till verket hos den ursprungliga upphovsmannen/upphovskvinnan. Den som gjort en bearbetning kan dock inte förfoga över verket i dess bearbetade form utan den ursprungliga upphovsmannens/upphovskvinnans medgivande. Det är inte tillåtet för någon i publiken att spela in er konsert och sedan lägga upp det på någon fildelningssida eller privat sida ditt allmänheten har tillträde. Det krävs dock att ni har upphovsrätt till de låtar som spelas på konserten. Som jag hoppas har framgått ovan uppkommer upphovsrätten genom eget skapande eller bearbetning. Som upphovsrättsinnehavare har ni sedan ensamrätt att förfoga över verket. Av den rätt följer att ni har ensamrätt att sprida verket.