Särkullbarns rätt till arv - jämkning av testamente

2011-06-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min far har varit sjuk i ca 3 år och gick bort för 2 månader sen. Ca 4 månader innan han gick bort gifte han sig med sin sambo som han bott ihop med i ungefär 6 år så huset m.m står på dom båda. Dom har även efter giftemålet skrivit ett testamente att hon ska ärva allt. Jag som är särkullbarn om jag tillkalla jämkning av testamentet? Har jag rätt att ärva något?
Louise Frick |Hej! Jag utgår från att din fars sjukdom inte påverkade hans förmåga att tänka klart. När en person som var gift avlider tillfaller hela arvet den efterlevande maken, se 3 kap. 1 § ÄB. Ett undantag från detta är särkullbarn. Dessa har rätt att få ut sin arvslott direkt efter sin förälder, se 3 kap 1 § ÄB. Du har således rätt att få ut din del av arvet efter din far nu när han avlidit, trots att hans fru är i livet. Ett testamente kan aldrig göra dig helt arvslös. Du har alltid rätt till din laglott oavsett vad som är skrivet i testamentet. Laglotten är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Eftersom testamentet kränker din laglott kan du påkalla jämkning av testamentet, se 7 kap. 3 § ÄB. Detta måste ske inom 6 månader från att du delgivits testamentet. Du behöver däremot inte väcka talan om jämkning utan det räcker att du tillkännager ditt anspråk till testamentstagaren (din fars fru). Förslagsvis sänder du din fars fru ett brev och sänder även en kopia till boutredningsmannen. Gör du inte detta inom 6 månadersfristen blir testamentet gällande trots att den kränker din laglott. Det skall dock påpekas att före särkullbarns rätt till arv finns en rätt för efterlevande maken att, om möjligt, få ut ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp, se 3 kap. 1 § st. 2 ÄB. I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande erhållit vid bodelningen och det som utgörs av den efterlevandes eventuella enskilda egendom. Är så inte fallet måste du som särkullbarn vänta med att få ut ditt arv/delar av det till dess att efterlevande make avlidit.Då jag inte vet hur stort arvet är är det svårt att avgöra om detta blir aktuellt. För att summera: Rätten till din laglott kan inte testamenteras bort. Men du måste påkalla jämkning av testamentet till din fars fru. Lycka till!

Särkullbarns rätt till arv och formulering av testamente

2011-05-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag undrar hur särkullbarn ärver om man i testamente skrivit att de ska vänta med arv tills båda gått bort. Ärver de då det som var vid den förstes frånfälle eller det som finns när båda gått bort? Hur påverkar det om man skriver fri förfoganderätt eller full äganderätt? Även gemensamma barn finns.Tack!
Fanny Olsson |Hej! Om man i ett testamente skriver att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills båda makarna (varav den ene, den som avlidit, då är särkullbarnets förälder) gått bort så är inte detta på något vis tvingande för särkullbarnen utan snarare ett önskemål från den dödes sida. Särkullebarn har alltid rätt att vid sin förälders död få ut sitt arv och måste alltså inte, som gemensamma barn, vänta tills båda makarna gått bort. Detta enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken. Särkullebarnet kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och då få ut sin andel när den efterlevande maken går bort i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken. Om man skriver så som ovan i ett testamente och särkullebarnet inte väljer att gå den dödes vilja till mötes och avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken utan vill ha ut sitt arv direkt kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet i enlighet med 7 kap. 3 § ärvdabalken. Särkullbarnet har då rätt att få ut sin laglott, vilket är halva arvslotten i enlighet med 7 kap. 1 § ärvdabalken, dvs. hälften av vad denne skulle ha ärvt om inget testamente funnits. Ett exempel: A dör och efterlämnar makan B. A har särkullebarnet C, paret har också ett gemensamt barn, D. A har vid sin död en kvarlåtenskap på 10 000 kr (efter att bodelning skett med efterlevande makan B) som han i testamente angivit att han vill att B ska ärva. D har här, varken testamente finns eller ej, någon rätt att få ut något arv förrän båda hans/hennes föräldrar är döda enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. C däremot begär jämkning av testamentet och har rätt att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. C:s arvslott hade här varit hälften av A:s kvarlåtenskap då han och D som bröstarvingar har rätt till hälften var i enlighet med 2 kap. 1 § ärvdabalken. C:s arvslott är alltså 5 000 kr. C:s laglott är då hälften av detta, dvs. 2 500 kr enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. C har alltså rätt att direkt vid A:s död få ut 2 500 kr. Väljer särkullbarnet dock att följa den döde förälderns vilja och avstår arvet i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken ärver denne sin andel när den efterlevande maken går bort, precis som de gemensamma barnen. Skillnaden i om du skriver i testamentet att din make/maka ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt är följande: Om du skriver att maken ska ärva med fri förfoganderätt kommer dina arvingar när din make dör ärva dig i efterhand och därmed få ut sin andel när din efterlevande make dör. Den efterlevande maken kan då exempelvis inte i sin tur testamentera bort dina arvingars arvsandelar efter din död utan dina arvingar har kvar sin rätt till arv efter dig, det kommer dock utfalla först efter även din make gått bort. Skriver du att maken ska ärva med full äganderätt blir arvet dennes egendom fullt ut och denne kan exempelvis testamentera bort egendomen. När den efterlevande maken dör ärver således dennes arvingar ”din kvarlåtenskap” och dina arvingar saknar således rätt till arv efter dig när din efterlevande make går bort. Hoppas detta klargjorde rättsläget för dig! Vänligen,

Internationell arvsrätt

2011-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min far avled i höstas och lämnade efter sig ett arv som skall fördelas. Kvar fanns hans fru, samt jag och min bror som är särkullbarn med olika mödrar. Enligt registerutdraget har båda tidigare äktenskapen upplösts genom skilsmässa. Min bror är född och uppvuxen i Chile och har endast chilenskt medborgarskap. Vår far bodde endast i Chile under en kort period varpå han hann gifta sig och få barn. Min bror i Chile hävdar att vår far och hans mamma aldrig skilde sig enligt de register som finns i Chile. Vad är det som gäller här? Svenska myndigheters register eller Chilenska? Mvh Marcus
Elin Karlsson |Hej! Eftersom du skriver att båda tidigare äktenskapen har upplösts genom skilsmässa och att du även har bevis för det så måste den anses vara giltig i Sverige. Att skilsmässan inte är giltig i Chile förändrar inte giltigheten i Sverige. Du nämner inte om din far var chilensk medborgare men eftersom du skrev att han enbart bodde där en kort period så utgår jag från att han endast var svensk medborgare. Huvudregeln enligt 1 kap 1 § IDL är att rätt till arv efter svensk medborgare bedöms enligt svensk lag, se: https://lagen.nu/1937:81. Det betyder alltså att när man beräknar arvet så sker det efter svenska regler och inte chilenska. Hoppas svaret var till hjälp. Med vänlig hälsning

Särkullbarns rätt att utfå arv

2011-04-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag är sedan ca 10 år gift med en man som har 2 särkullsbarn, vi har tillsammans tre barn. Huset står skrivet på mig, och är väl egentligen vår enda större tillgång. Stämmer det att jag kan motsätta mig bodelning i det fall han avlider, för att kunna ha möjlighet att bo kvar med våra gemensamma barn?
Andreas Vinqvist |Hej, Om din man dör har särkullbarnen rätt att utfå sitt arv efter sin far direkt och mot detta kan du inte invända något. För att motverka detta är det vanligt att man testamenterar sin kvarlåtenskap till sin make/maka. Testationsfriheten begränsas dock av särkullbarnens rätt till sin laglott. Vänligen,

Förhindra makes särkullbarns rätt till arv

2011-05-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min man är gifta, han har 2 barn sedan tidigare och så har vi 2 barn gemensamt. Jag har ett eget sparande. Hur ska jag göra för att min mans särkullebarn inte ska kunna få del av dom pengarna om min man skulle gå bort?
Oscar Sundholm |Hej! Om din make skulle avlida så ska det ske en bodelning innan arvskiftet. Vid bodelningen ska ert sammanlagda giftorättsgods läggas ihop och delas lika mellan er. Om ni inte har skrivit några papper så är i princip all er egendom giftorättsgods och ska således delas lika. Dina sparade pengar är med andra ord giftorättsgods. Det ni kan göra för att din mans särkullbarn inte ska ärva dina sparpengar är att du och din man upprättar ett äktenskapsförord om att dina besparingar ska vara enskild egendom, se 7 kap. 3 § ÄktB. Ett sådant äktenskapsförord medför att dina sparade pengar inte ingår i den summa som delas vid en ev. bodelning. Du får med andra ord behålla dem om din man skulle gå bort. Ett äktenskapsförord ska enligt 7 kap. 3 § ÄktB 1. Vara skriftligt 2. Undertecknat av makarna 3. Ingivet för registrering hos tingsrätten. Du finner Äktenskapsbalken (ÄktB) här https://lagen.nu/1987:230 Hoppas att mitt svar löste dina funderingar! Vänligen,

Arv efter den först avlidne maken

2011-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor har fem barn. Den förstfödde är särkullbarn, vi andra fyra är helsyskon. Vår far gick bort 1990. Min mor och far hade bodelat, bodde var för sig men var fortfarande gifta när min far dog. Min mor behöll halva arvet och lät oss fyra helsyskon dela på andra halvan. Vid bouppteckningen uppgav vår mor att hon inte hade några tillgångar alls. Hon ärvde 100 000:-. Dessa pengar finns fortfarande kvar. Om de även finns kvar när vår mor dör, hur fördelas de då mellan oss alla fem?
Elin Karlsson |Hej! Pengarna er mamma ärvde efter er pappa ärvde hon med fri förfoganderätt enligt 3:1 Ärvdabalken, se: https://lagen.nu/1958:637. Det betyder i princip att hon får göra vad hon vill med dem förutom att testamentera bort dem. Finns pengarna kvar vid hennes död så ska de gå tillbaka till den först avlidne makens bröstarvingar enligt 3:2 Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637 De ska alltså fördelas mellan mannens barn. Särkullbarnet som enbart är barn till mamman har inte någon laglig rätt till dessa pengar då de från början inte kommer från dennes förälder utan från mannen. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Avstå arv till förmån för förälders make

2011-04-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Har godkänt ett testamente där jag avstått min laglott tills efterlevande makan dött. Detta skedde efter att min pappa gått bort ca 2 dgr.Kan man ångra det (ärvdabalken 17:2)trots att det gått flera år?
Mathias Gunnervald |Hej, Då du, med stöd av 3 kap. 9 § ärvdabalken (ÄB), avstår ditt arv innebär det inte att du helt och håller avstår ditt arv utan att du skjuter på din arvsrätt tills efterlevande make avlider. Det beslut du tagit att inte kräva ut din laglott i samband med din förälders död är inte ett beslut som du i efterhand kan ångra. Paragrafen du nämner är inte tillämplig då man valt att avstå sin arvsrätt tills dess den efterlevande maken avlider, som i det här fallet. Vänligen,

Beräkning av särkullsbarns arvsandel

2011-03-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och har inga gemensamma barn. Jag har två barn sen tidigare och hon har tre barn. Vi äger en lägenhet utan lån som är värd 3,5 milj på marknaden och vi har gemensamma besparingar på 150 000 kr. Om Jag dör hur mycket ärver mina barn i reda pengar(som då blir särkullebarn)?
Maja Karlsson |Hej, Reglerna om arv finns främst i ärvdabalken (ÄB), som du kan hitta här: https://lagen.nu/1958:637. När en make dör skall en bodelning genomföras före arvet fördelas mellan arvtagarna, 23 kap 1§ ÄB. I äktenskapsbalken (ÄktB) 10 kap kan man läsa att vid en bodelning skall makarnas egendom läggas samman efter det att makarna har fått räkna av de skulder som de haft. Därefter ska värdet på makarnas egendom läggas samman och sedan delas lika (det finns även undantagsregler för när man inte gör en likadelning, t.ex. när ett äktenskapsförord finns eller i vissa fall när makarna varit gifta en kort tid, men dessa regler bortser jag från här). Denna andel erhåller alltså maken vid bodelningen. Sedan skall arvet, eller kvarlåtenskapen som det kallas i ÄB, som huvudregel fördelas till den efterlevande maken. Denna regel gäller dock bara när man har gemensamma barn. När man som i ert fall har s.k särkullsbarn har dessa rätt att få ut sin andel av arvet direkt. Dina barn skulle alltså var och en ha rätt till hälften av din andel (alltså hela din kvarlåtenskap), detta enligt 3 kap 1§ ÄB. Om du vill förstärka din make/makas arvsrätt kan ni inskränka barnens arvsrätt genom exempelvis ett inbördes testamente mellan er. Kom dock ihåg att barnen har rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av det dom skulle fått om inget testamente fanns (alltså halva deras arvslott). Om vi utgår från att inget testamente finns i nuläget skulle ni alltså efter en likadelning vid bodelning få 1 825 000 var (då förutsätter jag alltså att inga skulder finns). Därefter ska dina 1 825 000 delas mellan dina två barn, vilket leder till att de skulle få 912 500 kr var. Arvsskatten är sedan 2005 borttagen. Hoppas detta har besvarat din fråga! Vänligen Maja Karlsson