Arv, efterarv och testamente

2010-03-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan, Jag ska få en summa pengar bundna i aktier, pengarna kommer i framtiden att fortsätta vara bundna i aktier och dessa ska EJ säljas. Vid det tillfälle jag dör vill jag inte att min mans barn ärver av dessa pengar (vi är gifta och har ett gemensamt barn samt har han ett sedan tidigare) utan det ska gå till min make och/eller vårt gemensamma barn. Hur kan jag säkerställa att det andra barnet heller ej vid min makes död ska få ärva av pengarna?
Bo Olsson |Hej, Enligt huvudregeln i ärvdabalken ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att han har rätt att använda egendomen på alla sätt utom genom testamente. Han skulle alltså kunna använda upp pengarna under sin livstid. Ert gemensamma barn har, vid din makes död, rätt till efterarv efter dig. Vid din makes död ärves således ert gemensamma barn pengarna och egendomen som du lämnat efter dig. Din makes andra barn kan dock få ta del av dessa under din makes livstid eftersom han har rätt att använda pengarna. Ifall du testamenterar egendomen till ert gemensamma barn så kommer din make inte att få del av dessa utan de tillkommer barnet direkt vid din död. Vänligen,

Vad är giftorättsgods och hur hanterar man löpande avtal?

2010-02-24 i Särkullbarn
FRÅGA |hej jag undrar lite om bankkonton, jag är särkullbarn och min pappa har nu tyvärr avlidit. jag vet att dom har ett sparande på hans efterlevande fru´s bank.där finns hennes lönekonto och ett sparande. min pappa har en annan bank med sina konton och också ett gemensamt där dom betalar räkningar för huset. nu undrar jag om alla konton kommer med på bodelningen eller om frun får allt på hennes bank fast pappa har sparat ihop hälften?? fråga 2 hur gör man med löpande el vatten sop m.m som står på min paps?? ska det till dödsboet fast frun bor kvar i huset?? eller ska hälften dit?? båda är ägare till huset och delar på bokostnaderna.
Elias Himsel |Hej Underlaget för det som ingår i bodelningen är vardera makas giftorättsgods, detta består av de tillgångar respektive make ägde när äktenskapet ingicks och de tillgångar som respektive make förvärvat under äktenskapet. Det innebär att om tex, mannen köper en bil för pengar som hustrun har intjänat så är bilen ändå hustruns egendom och därmed hennes giftorättsgods om inte bilen utgör en gåva. I ditt fall innebär det att de pengar som din pappa har sparat ihop är hans giftorättsgods oavsett om han valt att spara dem på sitt eller sin frus bankkonto. Ur ett rättsligt perspektiv är alltså din pappas pengar like mycket hans pengar oavsett om de är placerade på ett konto i hans eller fruns namn. Den efterlevande maken kan utnyttja sin rätt att begära att vardera maka behåller sitt eget giftorättsgods enligt 12 kapitlet 2 § äktenskapsbalken. Om sparpengarna på fruns bankkonto bara bestod av pengar hon intjänat skulle det medföra att din pappas dödsbo inte fick del av dessa medel. Nu är det ju inte så, eftersom din pappa tjänat in hälften av sparpengarna och dessa därmed utgör hans giftorättsgods. En risk är förstås att den efterlevande maken använder det faktum att pengarna är placerade på hennes konto för att hävda att alla pengar på kontot utgör hennes giftorättsgods. Vilka möjligheter din pappas dödsbo i ett sådant läge har att bevis motsatsen kan jag inte svara på. Angående din andra fråga hur man hanterar de löpande avtalen så är utgångspunkten den att dödsbosförvaltningen ska komma igång så snart som möjligt efter att den döde avlidit. Denna förvaltning syftar bla, till att ”konservera” den dödes tillgångar och i detta ligger att dödsboet kan ha vissa utgifter för exempelvis underhållet av huset fram till dess att arvskifte skett. En annan sak är givetvis att din pappas fru inte har rätt att efter hans död använda sig av el, sophämtning m,m… och låta kostnaden för detta falla på din pappas dödsbo. En praktisk lösning är därför att frun tar över de löpande avtalen. Med vänliga hälsningar,

Särkullsbarns arvsrätt

2010-02-01 i Särkullbarn
FRÅGA |När min mamma dog efterlämnade hon make, särkullebarn och tre barn till. 50% räknas som mammas, 50% som pappas. Ärver min halvsyster hälften av mammas egendom eller hur mycket
Marcus Wågman |Hej! Jag tolkar er fråga som att du med ”50%” menar att all deras egendom var giftorättsgods. När äktenskap upplöses med anledning av en makes död skall bodelning ske enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. Vid en sådan bodelning skall enligt 11 kap. 3 § äktenskapsbalken makarnas sammanlagda giftorättsgods delas på hälften, och din pappa kommer alltså att få 50% av egendomen genom bodelningen. Resterande 50% utgör din mammas kvarlåtenskap och är det som skall fördelas via arv eller testamente. Om inget testamente finns kommer din mammas fyra barn få dela på kvarlåtenskapen. Enligt 3 kap. 1 § äktenskapsbalken kommer din halvsyster alltså att få ut sin del (en fjärdedel av 50%) av kvarlåtenskapen direkt vid din mors död. Samma paragraf säger att ni som är gemensamma barn kommer att få vänta på att få ut ert arv tills det att er pappa avlider. Ni kommer då ha rätt till en kvotdel av hans sammanlagda egendom. I ert fall kommer kvotdelen att bli cirka 43%, som ni får dela på tre. Vänligen,

Särkullbarns rätt till arv

2010-01-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Är det möjligt att lösa ut ett särkullebarn trots att basbeloppsregeln gäller? Hur skriver man i såfall så att han inte kan komma och kräva något när våran mamma avlider.
Hanna Rehn |Hej, Regler om arv och arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). I 3:1 § ÄB anges att kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken då arvlåtaren var gift. Om de finns särkullbarn har dessa dock rätt att få ut sin arvslott direkt men kan också välja att avstå till förmån för den efterlevande maken. I 3:1 § 2st ÄB anges att en efterlevande make alltid har rätt att, (så långt det räcker) ur arvlåtarens kvarlåtenskap, erhålla ett så stort belopp så att det tillsammans med den egendom den efterlevande makens erhöll vid bodelning eller dennes enskilda egendom motsvarar fyra basbelopp. Denna rätt är tvingande och gäller före särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt. Om arvlåtarens kvarlåtenskap behövs för att den efterlevande makens egendom skall uppgå till fyra basbelopp får alltså särkullbarnet vänta med att få ut hela eller delar av sitt arv tills dess att den efterlevande maken dör. Om särkullbarnet får ut sitt arv direkt har denne inte längre något arvsanspråk då den efterlevande maken dör. Om denne dock inte kan få ut sitt arv helt eller delvis pga basbeloppsregeln eller väljer att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, kvarstår arvsrätten tills dess den efterlevande maken dör. En skriftlig handling skall upprättas över arvsskiftet och skrivas under av dödsbodelägarna (dvs de som är omedelbart arvsberättigade, om arvlåtaren var gift är detta i regel den efterlevande maken och eventuella särkullbarn eller testamentstagare), denna behöver inte registrerats men fungerar som bevis på vem som fått vad. Hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Särkullsbarns rätt tills sin laglott

2010-02-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag undrar lite över arv till särkullbarn. Jag är gift och har två barn, min man har en dotter sedan tidigare. Detta skulle inte vara ett problem om det inte vore för att barnets mamma inte skulle tveka att ställa till så mycket problem för mig som möjligt om min man skulle gå bort. Hur kan man göra för att undvika detta i största möjliga mån? Vi har inga direkta tillgångar, utan bara vårt hus som vi har c:a två miljoner i lån på. Vi har också en försäkring som innebär att om en av oss avlider så försvinner dennes 50% av lånet. Huset är värt runt två miljoner men är då belånat till halva summan eller mindre. Jag har förstått det så här: Jag skulle ärva hälften, och de tre barnens arvslott innebär 1/6 per person - men om vi skriver testamente så blir deras laglott 1/12 per person, och särkullbarnet får ut resterande 1/12 när jag i min tur går bort. Stämmer detta eller har jag fattat fel? Syftet är ju inte att ta ifrån min styvdotter hennes eventuella arv, utan att hindra att hennes mamma gör sitt bästa att kasta ut hennes yngre syskon från sitt hem. Hur löser man hela situationen på bästa sätt? Tack på förhand!
Bo Olsson |Hej, Det finns lagreglerat i Ärvdabalken (ÄB) 3:1 (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ) att man ärver allt efter sin make vid dennes död. Detta gäller dock inte om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens, ett så kallat särkullsbarn. Ett särkullsbarn har alltid rätt att få ut sin laglott vid förälderns död. Laglotten är hälften av arvslotten. Laglotten är, när de är tre syskon, alltid 1/6 av arvslotten. Detta kan man inte göra någonting åt med hjälp av ett testamente. Skulle det finnas ett testamente som inkräktar på laglotten så kan barnet begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. 7:3 ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1 ) Enda sättet för att du ska ha rätt till hela arvet efter din make är att särkullbarnet skulle avstå sin rätt till arvet till förmån för dig. Då skulle särkullbarnet ärva sin far när du gått bort, precis som de andra syskonen. Vänligen,

Särkullbarn, vad ingår vid arv, hur hanteras skulder?

2010-02-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift och vi har inga gemensamma barn. Han har tre vuxna barn och jag ett. När en av oss dör förstår jag att särkullsbarnen har rätt till sin andel direkt. Men vad är det som ingår? Huset, bil, livförsäkringar och övriga ägodelar ? Kan verkligen ett testamente skydda den ena parten att slippa sälja allt, för att lösa ut barnen? Huslånet, kan man dra av det eller är det totala värdet på huset som räknas?
Josefin Backman |Hej, När en av er går bort görs först en bodelning enl. 9-13 kap ÄktB se https://lagen.nu/1987:230 . Bodelningen innebär att den egendom som inte är enskild, dvs. giftorättsgodset delas lika mellan er. Från giftorättsgodset räknas dock skulder av enl. 11 kap. 2§ ÄktB. Man avräknar så mycket att de skulder som fanns vid dödsfallet täcks. Det är alltså här huslånet dras av. Från bodelningen får efterlevande make i skälig omfattning ta undan kläder och annat som uteslutande innehas för personligt bruk, 10 kap. 2§ ÄktB. När det i övrigt gäller vem som får vad finns en regel om övertagande av bostad i 11 kap. 8§ ÄktB. Den innebär att den maken som bäst behöver bostaden har rätt att få den och då istället lämna annan egendom eller pengar motsvarande den andres andel i bodelningen, 11 kap. 10§ ÄktB. När äktenskapet upplöses genom dödsfall gäller den regeln endast till förmån för den efterlevande maken, dvs. t.ex. barnen kan inte med stöd av denna bestämmelse kräva att få överta bostaden. Det finns även en regel som säger att om den ene makens giftorättsgods i värde överstiger den andres så har denne maken rätt att lämna pengar istället för egendom, 11 kap. 9§ ÄktB. Det är sen det som den avlidne fått i bodelningen plus eventuell enskild egendom som ärvs. Man kan som mest testamentera bort halva arvslotten, dvs. hälften av det som särkullbarnen skulle ha fått utan testamente. Om det innebär tillräckligt skydd för efterlevande maken att slippa sälja allt varierar därför beroende på hur mycket och vad för typ av egendom som finns. Barnen kan dock alltid avstå sin rätt till arv vid sin förälders död. Barnen får då rätt till arv efter den efterlevande maken, 3 kap. 9§ Ärvdabalken se https://lagen.nu/1958:637 . Efterlevande make har dock alltid rätt att få minst 4 gånger basbeloppet ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, 3 kap. 1§ 2 st ÄB. Denna regel är tvingande och gäller även mot bröstarvingars laglott (hälften av arvslotten). Med vänliga hälsningar

Särkullebarns arvsrätt

2010-01-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag har inga gemensamma barn, däremot har jag en dotter sedan tidigare. Kommer hon att ärva honom eller bör vi skriva testamente?
Emma Bengthsson |Hej! Tack för din fråga! När man som du är gift tillämpas reglerna i ärvdabalkens (ÄB) 3 kap, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 här. I 3 kap 1 § framgår som huvudregel att arvet ska tillfalla efterlevande make/maka. I ditt fall kan två situationer uppstå: 1. Du avlider före din man. Då din dotter inte är barn till din man är hon ett så kallat särkullebarn. Detta medför att hon, om hon vill, har rätt att få ut sin arvslott direkt efter din död. Hon kan också välja att vänta tills din mans bortgång. Om hon väljer att ta ut arvet efter dig direkt så har hon rätt till hela din kvarlåtenskap, (arvslotten) med ett undantag. Det finns en basbeloppsregel i svensk arvsrätt som medför att din efterlevande make, tillsammans med den egendom som han fick genom bodelningen, har rätt att få ut motsvarande 4 basbelopp (ett basbelopp är för närvarande runt 42000 kr). Om detta gör att hon inte kan få ut hela sin arvslott direkt så har hon rätt att få ut resten av denna när din make går bort, hennes arvsanspråk kvarstår alltså. 2. Din man avlider före dig. Jag utgår ifrån att din man inte har några egna barn. Du får då ärva hela din mans kvarlåtenskap eftersom du är efterlevande maka och det inte finns några bröstarvingar till honom. Om han har föräldrar, syskon eller halvsyskon (eller avkomlingar till dessa) i livet - det vill säga arvsberättigade i andra arvsklassen - så ärver du hans egendom med fri förfoganderätt. När du sedan går bort ärver din dotter den delen av tillgångarna som är dina medan delen som härstammade från din make går till ovanstående personer. Om ingen i andra arvsklassen lever så ärver du din mans egendom med full äganderätt och vid din bortgång går då all egendom som finns kvar i arv till din dotter. Du behöver alltså inte skriva något testamente för att ovanstående ska aktualiseras! Om ni däremot vill att din mans tillgångar vid hans bortgång ska gå till din dotter istället för till hans släktingar (om dessa lever) så får han skriva ett testamente om detta. Med vänlig hälsning, Emma Bengthsson

Särkullebarns arvsrätt

2010-01-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Hur ska man egentligen tolka ÄB 3:1? Om en man X är gift med en kvinna Y, X avlider men har barn med sin första fru Z (som avled innan äktenskapet med Y). Vad gäller då? Läser man 3:1 st 2 ÄB så låter det ju som att den nya frun Y ALLTID ska få 4 pbb, även om detta inkräktar på särkullbarnens arvslott? Läser man endast 3:1 st 1 ÄB så låter det som att särkullbarnens arvslott prioriteras så länge som de ej avstår från denna? Om den avlidne maken X har tillgångar för mindre än de 4 ppb så skulle det (med 3:1 st 2 ÄB) innebära att särkullbarnen inte får någonting??! Och X har ju dessutom ärvt deras avlidne mor Z så en del av hans kvarlåtenskap anses väl vara hennes? Vad gäller egentligen??
Louise Albertson - Witting |Hej! Tack för din fråga. Vad gäller innebörden av 3:1 ÄB i en situation av konkurrerande anspråk till kvarlåtenskapen efter avliden make, rangordnas de såsom du angett. I första hand skall efterlevande makes rätt till egendom av ett värde av 4 basbelopp tillgodoses. Viktigt att notera är att den efterlevande maken har rätt till ett totalt egendomsvärde upp till 160 000, dvs den egendom den efterlevande maken erhåller skall tillsammans med denne makes övriga egendom motsvara ett värde av 4 basbelopp.Hur mycket den efterlevande maken är berättigad till beror således på hur mycket egen egendom han eller hon äger sedan tidigare. Angående särkullbarsn rättigheter stämmer det att de till viss del kan anses vara "förtursberättigade". Detta eftersom de enligt 3:1 ÄB har rätt att direkt erhålla sin del av den avlidne makens egendom. Den efterlevande maken ärver alltså inte särkullbarnens arvsandelar med fri förföganderätt, med mindre särkullbarnen enligt 3:1 och 3:9 ÄB har valt att avstå sin arvsrätt tills dess den efterlevande maken avlider, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Slutligen är det korrekt att då Z avled ärvde X deras gemensamma barns arvsandel med fri förfoganderätt. Då X avlider har barnet rätt att utfå dels sitt arv efter Z, dels sitt arv efter X. Hur stora arven är efter respektive förälder beräknas med kvoter.Om barnets arvsandel efter Z var 10.000 och X vid Z:s bortgång hade en total egendomsmassa av 40.000, är barnets arvskvot efter Z 1/4. Med vänlig hälsning, Louise Albertson - Witting