Särskullsbarns rätt till laglott och dödsbodelägares rätt att kallas till bouppteckning
Hej, Min far avled nyligen, han är omgift sedan många år och de har ett testamente som säger att deras vilja är att den efterlevande ska ärva allt och när hon dör ska den först avlidnes arvtagare få del av sin arvslott. Jag vill ta del av mitt arv redan nu eftersom min far avled vid endast 56 års ålder. Hur gör jag detta? Hur och till vem begär jag ut min laglott eller arvslott beroende på hur testamentet är skrivet? Blir jag kontaktad automatiskt eller är det jag som ska kontakta den som sköter boupptäckningen? Vad gör jag om min fars fru inte tar kontakt med någon som kan sköta boupptäckningen och det hela drar ut på tiden? Mycket tacksam för svar! Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Frågor om arvsrätt regleras i huvudsak i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.
Som huvudregel gäller inom arvsrätten att den efterlevande maken ärver den först avlidne makens arvingar med försteg, det vill säga arvingarna till den som avlidit först måste vänta på att få ut sitt arv från denne tills också den andra maken dör, se ÄB 3:1 i meningen.
Eftersom du inte är ett gemensamt barn till din far och hans nya fru, utan ett i lagens mening kallat särkullsbarn, gäller dock ett undantag för din del. Du kan, med stöd av ÄB 3:1 1 stycket 2 meningen få ut ditt arv direkt, om du inte avstår från detta.
Eftersom din far testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till sin fru, kan du dock i det här läget endast få ut din laglott, det vill säga hälften av arvslotten, ÄB 7:1, genom att jämka testamentet, ÄB 7:3. Detta skall ske inom sex månader från att du blivit delgiven testamentet, 14:5 ÄB (ogiltighetsgrunden finns i 13:1 ÄB. Testatorn, det vill säga den avlidne, hade inte behörighet att förordna om hela sin kvarlåtenskap utan skulle ha tagit hänsyn till din laglott).
Av din text framstår det som att testamentet var skrivet med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt, till din far fru, eftersom det står att ”när hon dör ska den först avlidnes arvtagare få del av sin arvslott”. Om det är skrivet med fri förfoganderätt, som det alltså verkar här, har du även rätt till den andra halva av arvslotten när din fars fru dör. Annars har du bara rätt till din laglott, och får ej ut något mer när hon dör.
Först görs en boutredning för att kartlägga de båda makarnas tillgångar och skulder. Här kan en boutredningsman eller testamentsexekutor förordnas eller utses, annars blir det dödsbodelägarna som sköter boutredningen, se ÄB 18:1. Både din fars fru, i form av efterlevande make och du, i form av arvinge, är dödsbodelägare. (Eventuellt även flera, om det finns fler särkullsbarn etc.). Bouppteckningen som följer av en boutredning skall hållas inom tre månader från dödsfallet, 20:1 ÄB. Till denna skall samtliga dödsbodelägare kallas i god tid innan, 20:2 ÄB. Bouppteckning skall sedan inom en månad ges in till Skatteverket, ÄB 20:8. Enligt 20:9 3 stycket får Skatteverket, om det inte framgår av bouppteckningen att den gått till som den ska, t.ex. att inte alla dödsbodelägare blivit kallade, ej registrera den, utan kan ådöma vite och bestämma en ny tid inom vilken bristen måste avhjälpas.
Misstänker du att du inte kommer att bli kallad till bouppteckning är det alltså att rekommendera att du kontaktar eventuell boutredningsman eller testamentsexekutor, alternativt övriga dödsbodelägare, då dessa enligt ÄB 20:2 har ansvar för att samtliga dödsbodelägare faktiskt kallas till bouppteckningen. Annars kan ju denna inte gå igenom.
Lycka till framöver!
Med Vänliga Hälsningar
