Fråga om arv inom giftermål när ena maken avlider, och om en av makarna har särkullbarn. Vem ärver då, hur mycket och hur beräknas det? Dessutom fråga om vad som händer om ena maken dör precis innan dennes förälder, ärver då den makens dödsbo?

2020-03-25 i Make
FRÅGA |Jag är nyligen gift, jag har inga barn,min fru har barn från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) , vi har skrivit äktenskapsförord. Om vi antager:A. Min frus enskilda egendom.B. Min enskilda egendom.C. Våra gemensamma tillgångar, giftorättsgods.Om min fru avlider så ärver jag: A+B+C. Förutsatt att min frus barn inte kräver sin del: 50% av A + 25 % av C. ??Om jag senare avlider så ärver min frus barn resterande 50% av A och 25 % av C ?? Resten ärver mina syskon om jag ej skrivit testamente och förordat någon annan ??Om min frus mamma som fortfarande lever (ensam) avlider efter min fru så ärver jag ingen ting då det arvet går till min frus barn ??? eller går det till min frus dödsbo, om det fortfarande finns, så får del av arvet ?? Har dödsboet juridisk kapacitet och klan ärva ? eller bara en fiktiv konstruktion som upphör när ? Om min fru avlider 10 min efter hennes mamma så får jag del i arvet ??Många hypotetiska frågor.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att redogöra generellt för vad som gäller i din situation, eftersom det är hypotetiska frågor. Dina frågor aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Mitt svar är uppdelat i olika rubriker som var för sig behandlar olika delar av din fråga.Enskild egendom och giftorättsgodsFörst och främst bör vi klargöra vad som menas med giftorättsgods och enskild egendom. Detta har betydelse för en eventuell separation och vid ena makens bortgång.Som utgångspunkt är all makars egendom giftorättsgods (ÄktB 7:1). Men eftersom ni har ett äktenskapsförord verkar ni ha gjort all eller viss egendom till enskild egendom. Det som är viktigt att förstå och att komma ihåg är att ett äktenskapsförord och frågan om huruvida viss egendom är enskild eller giftorättsgods inte har någonting med äganderätt att göra. I ett äktenskap äger varje make sin egen egendom, oavsett om den är enskild egendom eller giftorättsgods (ÄktB 1:3).Man bör istället se frågan om enskild egendom och giftorättsgods som en typ av osynlig stämpel på egendomen som blir relevant endast vid äktenskaps upplösning (genom separation eller ena makens död). Det fungerar nämligen så att frågan om en viss egendom är enskild eller giftorättsgods är avgörande för om den egendomen ska ingå i en bodelning. Om en viss egendom är enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen, och tvärtom för giftorättsgods. Detta innebär att om all din egendom är enskild egendom och all din frus egendom likaså, på grund av att ni bestämt det i äktenskapsförord, ska ingenting ingå i en bodelning. Om du då hypotetiskt har 1.000.000 kr i egendom, och din fru 800.000, går ni vid en separation skilda vägar med exakt samma summor, med er egna enskilda egendom. Om all er egendom hade varit giftorättsgods hade ni istället slagit ihop det (= 1.800.000) och sedan delat med två (=900.000), för att få fram vad vardera make ska ha efter en separation. I ett sådant scenario där all egendom är giftorättsgods skulle du då behöva ge 100.000 till din fru, för att ni ska ha 900.000 var. Detta gäller också vid ena makens död, förutom att den avlidna makens egendom då hör till dennes dödsbo, som sedan ärvs.Vad händer då med saker ni äger gemensamt?Om ni äger saker tillsammans får ni samäganderätt till den egendomen. Detta innebär att om all er egendom är er enskilda egendom och ni t.ex. äger en bil med 50% var, kommer ni fortsätta göra det även vid separation eller ena makens död. Ni kan då såklart bestämma att ena maken ska få ha hela bilen i utbyte mot någonting annat. Men det är viktigt att veta att egendom ni äger gemensamt kan utgöra bådas enskilda egendom om ni bestämts det i äktenskapsförord, så att ni äger en andel var. Om ni äger egendom gemensamt och den är giftorättsgods innebär det bara att vardera av era andelar i den egendomen kommer att läggas till bodelningen och då delas mellan er.Vad händer om man har både enskild egendom och giftorättsgods?Det kan också vara så att ni har viss egendom som är enskild egendom och viss egendom som är giftorättsgods. Detta innebär att vid en separation eller ena makens död kommer ni att dela på giftorättsgodset i en bodelning, men hålla den enskilda egendomen för er själva. Det kan exempelvis se ut på följande sätt:Vi säger att du har 500.000 i enskild egendom och 300.000 i giftorättsgods, medan din fru har 200.000 i enskild egendom och 600.000 i giftorättsgods. Vid en bodelning ska man då ställa upp era tillgångar på följande sätt.Du har 500.000 i enskild egendom och din fru 200.000 i enskild egendom. Dessa värden håller ni för er själva. Ni har sammanlagt 900.000 i giftorättsgods (du 300.000 och din fru 600.000). Detta ska delas lika, så att ni får lika mycket av giftorättsgodset. Man bortser alltså från giftorättsgodset. Detta innebär att ni ska få 450.000 var (900.000 delat på två). Eftersom du endast hade 300.000 i eget giftorättsgods ska din fru då ge dig 150.000, så att ni får 450.000 var.På så sätt kommer du att gå ut äktenskapet med dina 500.000 i enskild egendom, samt ditt giftorättsgods om 300.000 plus de 150.000 du får av din frus giftorättsgods (du har då totalt 950.000). Din fru går då ur äktenskapet med sina 200.000 i enskilda egendom samt 450.000 av sitt giftorättsgods (hon har alltså givit 150.000 av sina 600.000) till dig. Hon har då totalt 650.000 som hon går ur äktenskapet med.Här hade vi alltså ett exempel på hur uppdelningen går till då det finns både giftorättsgods och enskild egendom i äktenskapet. Detta exempel gäller vid både separation och ena makens död.Viktigt undantag – då bodelning inte ska skeDet finns dock ett viktigt undantag som gäller då ett äktenskap upplösts på grund av den ena makens död. Det är nämligen så att den kvarlevande i så fall får bestämma att en bodelning inte ska äga rum (ÄktB 12:2). Detta kan den efterlevande maken göra om han eller hon skulle behöva lämna egendom till den andre då avlidna makens dödsbo. Om vi tar exemplet ovan, och säger att bodelningen skedde på grund av din död, hade din fru förmodligen bestämt att bodelning inte skulle ske. På så sätt hade hon inte behövt betala 150.000 av sitt giftorättsgods till ditt dödsbo, och ni hade istället behållit ert egna giftorättsgods (hon sina 600.000 och ditt dödsbo sina 300.000).Hur kommer ert arv se ut, hypotetiskt?I det följande går jag igenom de situationer du ställt upp, en efter en. I samtliga situationer ska du ha i åtanke det jag sagt ovan om hur det fungerar med giftorättsgods, enskild egendom och bodelning, eftersom det är så man vet hur mycket dödsboet ska ha, vilket sedan blir arvet.Du avlider förstOm du först avlider kommer din fru att ärva dig direkt, eftersom du inte har några egna barn eller särkullbarn. När din fru senare avlider kommer arvet efter dig att då gå till din eller dina arvingar (föräldrar, syskon eller syskons avkomling: i den ordningen) och om ingen sådan arvinge finns får din fru istället full äganderätt till egendomen, som om den vore hennes egen. Den ärvs då istället av hennes arvingar eller vad hon bestämt i testamente (ÄB 3:2).Du kan dock helt ändra detta genom eget testamente. Där kan du föreskriva att någon viss person ska ärva från dig direkt efter din död eller efter din och din frus död.Din fru avlider förstFör att inte överkomplicera frågan och för att inte behöva behandla för många olika hypotetiska situationer förutsätter vi att din fru inte har något särskilt testamente som helt eller delvis rubbar arvsordningen.Det som då händer är att du kommer att ärva allting efter din fru, såvida inte hennes särkullbarn väljer att ta ut hela eller del av sitt arv på en gång (ÄB 3:1). De kan dock alltså avstå från att direkt ta ut sitt arv, och istället vänta med det till dess att du också avlidit (ÄB 3:9). Om särkullbarnen väljer att ta ut hela sitt arv direkt omfattar det dock all din frus egendom, och du ärver då ingenting. Särkullbarnen kan också ta ut en del av arvet (exempelvis 50% 25% etc.).När du sedan avlider ärver då din frus barn alltså hela hennes arv. Ditt arv går då helt till dina syskon om det är dina arvingar, och annars deras barn om dina syskon avlidit innan dig.Din fru avlider först, du ärver från henne, och sedan ärver hennes barVi tar situationen att din fru avlider först och hennes särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv. De får då istället sitt arv efter att du också avlidit. Frågan är då hur man räknar ut det som de ska ärva.Man räknar då på följande sätt. Vid din frus död ska man dela upp er egendom, antingen med bodelning (om det finns något giftorättsgods att dela upp) eller utan bodelning (om det inte finns giftorättsgods eller om du som efterlevande make bestämmer att bodelning inte ska ske).Jag tar nu nya siffror som inte har något med ovanstående exempel att göra.Vi säger då att en bodelning skett och att allt är klart, och du då vid uppdelningen har 1.500.000 i egendom som du går ur äktenskapet med. Vi säger att din frus dödsbo har 600.000.Du kommer då att ärva dessa 600.00 och ha totalt 2.100.000. För att räkna ut hur mycket din frus barn sedan ska ärva räknar man på följande sätt. Man tar din frus förmögenhet i relation till den totala förmögenheten: 600.000 delat på 2.100.000 = cirka 0,29. Arvet efter henne utgör då alltså ungefär 29% av din total förmögenhet. Detta innebär att din frus barn senare kommer att ärva just 29% av din förmögenhet när du avlidit. Huvudregeln är då att det inte spelar någon roll huruvida din förmögenhet minskar eller ökar. Om du alltså 10 år senare har 5.000.000 i förmögenhet när du avlider, får din frus barn 29% av detta, medan samma sak händer om du endast har 400.000 kvar i förmögenhet (ÄB 3:2).Din fru avlider innan dig, men hennes mor avlider efter din fruOm din frus mor avlider innan din fru kommer såklart din fru att få arvet efter henne. Om din fru dock avlidit innan sin mor som sedan själv avlider, går din frus mors arv till nästa arvinge i ledet, vilket alltså blir din frus barn. Arvet hoppar dock över din fru eftersom hon redan avlidit. En avliden person kan inte ärva (ÄB 1:1). Om det är så att din fru avlider i princip samtidigt som sin mor, men man inte kan bevisa att din fru dött efter sin mor, kommer man att anta att din fru dog innan sin mor (ÄB 1:2). Detta innebär att arvet efter hennes mor kommer att hoppa över henne och gå direkt till din frus barn.Är ett dödsbo en juridisk person?Svaret är JA. Dödsboet är en juridisk person. Det kan dock ändå inte ärva på grund av nyss nämnda regel i ÄB 1:1 som säger att en avliden inte kan ärva. Ett dödsbo är alltså en juridisk person, men som bara saknar förmåga att ärva från personer som dött efter dödsboets person.Jag hoppas att mitt svar är klargörande. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Ärver jag min makes enskilda egendom?

2020-03-17 i Make
FRÅGA |Hej, Min man har ett sommarställe som enskild egendom efter sina föräldrar. Han har inga barn, men en syster med 2 st. Vi är särbo. Ärver jag sommarstället?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du inte nämner något om ett testamentet utgår jag ifrån att din man inte skrivit något. Eftersom din fråga handlar om arvsrätt blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vilken arvsrätt har du?Jag tolkar din fråga som att ni är gifta. Om ni är det och din man inte har några barn har du rätt att ärva allt som han lämnar efter sig, inklusive sommarstället, se 3 kap. 1 § ÄB. Det han lämnar efter sig som du får ärva ärver du med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att du får egendomen, men att du inte har rätt att testamentera bort den till någon annan. Svar: ja du ärver sommarstället med fri förfoganderätt, vilket innebär att du inte har rätt att själv testamentera bort det. Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du ha ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar

Laglott och efterarv

2020-02-29 i Make
FRÅGA |HejJag och min man är gifta vi har inga gemensamma barn . Han har 3 barn och jag har ett barn. Vi tänker nu köpa hus som vi båda ska stå skrivna på. Vad händer om min make avlider för min del. Och vad händer om jag avlider för min makes del. Har hört att det är barnen som ärver allt efter sin förälder och att maken/makan inte har arvsrätt. Vill gärna få ett enkelt förklarat svar.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det som huvudregel händer eftersom ni är gifta är att den efterlevande maken, oavsett vilken av er som går bort först, ärver den avlidne maken med fri förfoganderätt enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att alla tillgångar övergår till den efterlevande maken med förbehållet att man inte får testamentera bort tillgångarna men i övrigt disponera tillgångarna fritt. Det stämmer alltså inte att efterlevande make inte ärver något, tvärtom är huvudregeln att den efterlevande maken ärver allt! Det som kan försvåra en situation där det finns särkullbarn, som alltså är fallet med er, är att bröstarvingarna har rätt att efter sin förälders död få ut sin laglott direkt efter att ha begärt jämkning enligt ÄB 7 kap. 3 §. Laglotten är enligt ÄB 7 kap. 1 § hälften av arvslotten (alltså den del i helhet som arvingen har rätt till) och då räknar man även in gåvor som bröstarvingen fått av den avlidne (ÄB 7 kap. 2 §). Det innebär alltså för er del att det kan bli en större summa som du måste betala ut om alla din makes bröstarvingar begär ut sin laglott på en gång än om ditt barn skulle göra det om du gick bort först. Å andra sidan kan det finnas andra omständigheter t ex som gåvor till hans barn som inverkar på omständigheterna varför det egentligen är bäst att titta närmare på just era specifika ekonomiska omständigheter och historik för att ge ett så korrekt svar som möjligt. Det man kan göra för att säkerställa att den efterlevande får sitta i orubbat bo som man ibland benämner det är att i testamente förklara för de efterlevande att det är ens vilja att barnen väntar med att ta ut sitt arv till efter det att den efterlevande maken dör, det möjliggörs genom bestämmelsen om efterarv i ÄB 3 kap. 9 §. Detta är dock endast på frivillig basis! Man kan bara be barnen att följa sina föräldrars vilja att vänta med att ta ut sitt arv. Såklart kan man diskutera detta även under livets gång och få en uppfattning om hur barnen tänker om det hela. Det andra är att man i ett äktenskapsförord skriver tillgångar på den ena eller andra maken vilket utesluter den icke-nämnda makens arvingar från att dela tillgången. Dock använder man sig oftast av detta då det finns särkullbarn endast från den ena av makarna. Lagstiftaren har avsett att säkerställa arvsrätten för bröstarvingar och det kan förstås vara mer och mindre förmånligt för en bröstarvinge att ta ut sin laglott direkt eller vänta och dela på ett efterarv med andra bröstarvingar. Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!

Hur kan en make trygga sina besparingar från att hamna hos den avlidne makens barn sedan tidigare äktenskap?

2020-02-28 i Make
FRÅGA |Hej, Min pappa har avlidit. Han och mamma hade inte skrivit något äktenskapsförord eller testamente. Mamma är i livet. Saken är den att han har tre barn sedan tidigare. Min fråga till er är om det finns något sätt vi kan göra för att trygga mammas besparingar? Hon har inte mycket sparat men vill gärna behålla dom. Bouppteckningen kommer ske om ca en månad.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns en möjlighet att genom att avstå från en bodelning med sin avlidne make undvika att makens barn sedan tidigare äktenskap "ärver" hennes tillgångar genom bodelningen som ju ska ske innan arvet ska delas ut (1 kap. 5 § äktenskapsbalken och 3 kap. 1 § ärvdabalken). Möjligheten innebär att vardera part behåller sitt giftorättsgods, vilket kort och gott innebär att hon inte behöver dela med sig av tillgångar som hon äger (12 kap. 2 § äktenskapsbalken).Begäran om så kallad "12:2" ska framställas senast vid bodelningstillfället. Det är också möjligt att framföra detta redan vid bouppteckningen, vilket innebär att det i bouppteckningen antecknas alternativt kryssas i att makan begär att vardera part behåller sitt giftorättsgods enligt 12:2. Hon måste då även antingen skriva under en separat handling där detta framgår, eller skriva under bouppteckningen som så kallad bouppgivare. Vänligen,

Kan man göra sin make/maka arvslös?

2020-03-24 i Make
FRÅGA |Hej,Jag kommer att ha ett vigsel men manen är far till mina barn därför undrar jag hur jag kan upprätta äktenskapsförord så att mina barn kan ärva mina tillgångar efter min död. eller finns det annat sätt som ni kan tipsa mig hur jag ska göra. Tacksam för snabb återkopplingMed vänlig hälsningenD.K
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt till dig Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att du ska gifta dig med mannen som även är far till dina barn och att du genom testamente vill göra så att dina barn ärver dina tillgångar när du går bort.Relevanta arvsreglerOm den som dör är gift så är huvudregeln att dennes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken, se 3 kapitlet 1 § ärvdabalken. Om det finns särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) blir fördelningen annorlunda, men det verkar inte finnas några sådana i ditt fall. För att frångå huvudregeln om att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen behöver ett testamente skrivas där det framgår att du vill att din kvarlåtenskap ska gå direkt till dina barn och inte till din make. Det finns dock en begränsning som innebär att din make kommer ha rätt att ärva egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp, vilket i dagsläget är 189 200kr. I detta beloppet tillräknas även det som tillfaller din make genom bodelning. Ovanstående framgår av 3 kapitlet 1 § ärvdabalken.Mitt tips till digJag skulle tipsa dig om att skriva ett testamente där du reglerar hur du vill att din kvarlåtenskap vid en eventuell bortgång ska fördelas. Behöver du hjälp med det kan du boka tid med en av våra jurister på http://lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av arv

2020-03-12 i Make
FRÅGA |Vi är ett gift par i 75-årsåldern som vill fråga hur arvet fördelas när en av oss dör. Får den som blir ensam sin egen halva och hälften av den andra halvan eller tar våra barn hälften av förmögenheten? Har hört att det ska vara ett visst belopp innan de får något alls.
Sandra Rust |Hej!Jag utgår i mitt svar från att ni endast har gemensamma barn och att ingen av er har barn från tidigare förhållanden.Den lag som aktualiseras är Ärvdabalken som går att hitta här.Har den avlidne varit gift vid dödsfallet görs en bodelning innan man fördelar arvet. I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, vilket är all egendom som inte är enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Det betyder att det den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med full äganderätt. När det kommer till kvarlåtenskapen efter den först avlidne gäller som huvudregel att första arvsklassen (barn) ärver i första hand, och andra arvsklassen (föräldrar eller syskon till den avlidne) ärver om det inte finns någon i första arvsklassen och i tredje hand ärver de från tredje arvsklassen (far- och morföräldrar).Ett undantag till denna arvsordning är dock om den avlidne var gift vid dödsfallet.Enligt 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken om arvlåtaren var gift vid bortgången. Det innebär att den efterlevande maken ärver före de gemensamma barnen. Den efterlevande maken ärver då kvarlåtenskapen efter den avlidne maken med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att man får göra vad man vill med arvet förutom att testamentera bort det. Man får inte heller sänka bort för stora delar av arvet i gåva med avsikten att minska efterarvet för era barn.Det finns en regel i 3 kap 1 § andra stycket ärvdabalken finns en basbeloppsregel, som innebär ett skydd för den efterlevande maken. Bestämmelsen innebär att den efterlevande maken har rätt till fyra prisbasbelopp som efterlevnadsskydd. Vad den efterlevande maken har erhållit i bodelningen samt eventuell enskild egendom räknas in när det avgörs om den efterlevande maken har fått minst fyra prisbasbelopp. När det kommer till ert fall kommer den efterlevande maken ärva innan gemensamma barn, som får vänta till båda gått bort, så vida det inte finns i ett testamente där det framgår att barnen ska ärva en viss egendom. Därför kommer basbeloppsregeln kunna tillgodoses i ert fall utifrån den egendom som efterlevande maken får efter bodelningen samt egendomen som efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt efter den först avlidne maken.Jag hoppas ni fått svar på er fråga!Med vänlig hälsning

Kan en änka välja att inte dela egendom med avlidna makens arvingar?

2020-02-29 i Make
FRÅGA |Änka som vill behålla bankmedel istället för att dela med avlidne makens särkullbarn.Hej,Jag har en släkting som blivit änka. Båda makarna har särkullbarn och inga gemensamma barn. Nu undrar jag vad det finns för möjlighet för min släkting att få behålla sina bankmedel (som är större än den avlidne makens) utan att dela dessa med makens barn.Kan hon i detta fallet åberopa paragraf 12.2 inför en bodelning och på så sätt få behålla sina bankmedel och hälften av bostadsrätten (som de äger tillsammans)? Om så är fallet och min släkting löser ut särkullbarnen från bostadsrätten, är då alla åtaganden gentemot särkullsbarnen uppfyllda och inga krav från dem kan komma i efterhand?Tack på förhand för svar
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Möjligheten för efterlevande make att inte bodelaDet stämmer att en make vid bodelning på grund andra makens dödsfall kan välja att behålla sin egendom enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken som du syftar på i frågan. Används inte den regeln är annars huvudregeln i en bodelning att allt som makarna äger tillsammans, alltså giftorättsgodset ska delas lika (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Möjligheten till undantaget används därför ofta av en efterlevande mer förmögen make. Så, vad har särkullbarnen rätt till? Gifta personer har, till skillnad från sambos rätten att ärva varandra, förutom när det finns särkullbarn som har rätt till sin arvslott direkt. Den enda gången särkullbarn i ett sådant fall kan tvingas vänta med att få sitt arv tills även de andra maken avlidit är ifall den så kallade basbeloppsregeln blir aktuell (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den innebär att en efterlevande make har rätt att i sin egendom få kvar ett värde av minst fyra prisbasbelopp (år 2020 är fyra prisbasbelopp 189.200 kr). Räcker inte den egna egendomen för att täcka fyra prisbasbelopp får den efterlevande maken behålla så stor del av särkullbarnens arv som krävs, och särkullbarnen får den delen av arvet när den efterlevande maken också avlidit. Sammanfattningsvis har du helt rätt i din fråga, din släkting har rätt att behålla all sin egendom och inte bodela. Allt av makens egendom går i arv till särkullbarnen, såvida inte hon får behålla hela eller delar av den för att nå upp till värdet av fyra prisbasbelopp (189.200 kr) som de istället får i efterarv när även din släkting avlidit. Är det därmed enbart halva bostadsrätten särkullbarnen har rätt till kan din släkting lösa ut dem, och de kan inte komma med fler krav senare. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Efterlevande makes rätt att bestämma bodelningens omfattning

2020-02-15 i Make
FRÅGA |Min mamma avled i oktober, hon har tre barn sedan innan (särkullbarn). Hon var gift med min pappa vid dödsfallet (sedan 40 år tillbaka) och dom har mej och min bror som gemensamma barn. Dom äger ett hus tillsammans och har utöver det ungefär lika mycket övriga tillgångar och skulder var.Pappa överväger att begära jämkning enligt 12 kap 2§ äktenskapsbalken.Vad innebär det för honom och särkullbarnen i bouppteckningen/bodelningen? Blir jämkning mer fördelaktigt för pappa eller spelar det ingen roll när de äger ungefär lika mycket?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om makars egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB). En efterlevande make (i detta fall din pappa) kan ofta på grund av sin giftorätt och arvsrätt överta makarnas samlade tillgångar. Detta gäller dock inte om det finns särkullbarn eller testamentestagare till den avlidna, i sådana fall kan den efterlevande enligt principen om likadelning av giftorättsgodset om den efterlevande har haft mer giftorättsgods än den avlidna tvingas avstå egendom till särkullsbarnet eller testamentstagarna. För att komma till rätta med detta problem har det införts en jämkningsregel i 12 kap. 2 § 1 st ÄktB som gör det möjligt för den efterlevande maken att slippa lämna ifrån sig någon del av sitt giftorättsgods.Denna regel tillämpas alltså oftast när den efterlevande är den som haft mest giftorättsgods. Om det är så att din mamma och pappa hade ungefär lika mycket giftorättsgods i samband med din mammas bortgång innebär det att en jämkning skulle ge ungefär samma resultat som en likadelning av giftorättsgodset, en jämkning skulle alltså inte bli mer fördelaktig för din pappa. Mvh