Maia Sadek |HejTack för att du skickar ditt svar till Lawline!Jag förstår situationen som att änkan som avlidit har två barn, varav ett har avlidit men som efterlämnat en maka och två barn. I och med att frågan handlar om arv är den relevanta lagen bl.a. ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter i min bedömning att ett testamente inte finns. Hur fungerar arv?Utgångspunkten är att arv bygger på släktskap och det finns tre kategorier för släktingars arvsrätt:Den första arvsklassen inkluderar arvlåtarens (den avlidnes) bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. (2 kap 1 § ÄB).Den andra arvsklassen inkluderar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB)Den tredje arvsklassen inkluderar arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn (alltså arvlåtarens eventuella faster/farbror och moster/morbror) (2 kap. 3 § ÄB)Alla grenar inom en arvsklass ska ha lika stor lott, alltså ärva lika stora delar av arvlåtarens tillgångar. Denna princip kallas stirpalgrundsatsen. En förutsättning för att kunna ärva något är att arvtagaren (den som ska få arv) ska vara vid liv vid arvlåtarens (den som ska ge arv) död. Vad händer om en arvinge har avlidit?I detta fall har en av arvlåtarens barn avlidit, och därför använder man sig av principen istadarätten. Denna säger att om en arvinge avlidit träder dennes arvingar i dennes ställe. Jag ska ge ett exempel på detta:Anna avled 2019 och efterlämnade ingen make. Anna hade två barn, Bertil och Camilla. Camilla avled 2017 och efterlämnade två barn, Dennis och Erik. När Anna dör ska hennes kvarlåtenskap (tillgångarna som är kvar efter hennes död) delas lika mellan Bertil och Camilla. Kvarlåtenskapen var 100 000 kr, vilket innebär att Bertil och Camilla ärver 50 000 kr var. Då Camilla avled innan Anna kan hon inte ärva och Dennis och Erik träder istället in i hennes plats. Dennis och Erik får då dela Camillas andel lika mellan sig. Annas kvarlåtenskap fördelas alltså genom att:- 50 000 kr (½ av kvarlåtenskapet) ärvs av Bertil- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av Dennis- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av ErikHur påverkar den efterlevande maken bedömningen?Om en gift person avlider ska det först ske en bodelning, då äktenskapet anses upplöst när en av makarna har avlidit (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen fördelas alltså makarnas tillgångar på samma sätt som man gör vid en skilsmässa. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med full äganderätt, vilket innebär att maken kan göra vad som helst med tillgångarna. Den avlidne makens andel av bodelningen ska också ges den efterlevande maken, men med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken kan göra vad som helst med tillgångarna förutom att testamentera bort dem. Makarnas gemensamma barn får alltså inte tillgångarna direkt, utan får en så kallad efterarvsrätt, vilket innebär att de får arvet när den efterlevande maken avlider. Ett undantag från detta finns för särkullbarn, alltså barn som endast en av makarna är förälder till. Särkullbarn får ut sitt arv direkt. (3 kap. 1-2 § ÄB)Principen att den efterlevande maken ärver innan barnen gäller även i detta sammanhang. Vem ärver änkans tillgångar?Sammanfattningsvis är det till en början änkans barn som ärver hennes tillgångar med ½ var. I och med att en av barnen har avlidit innan änkan ska dennes andel fördelas lika mellan dennes barn (alltså änkans barnbarn). Barnbarnen ska alltså få ¼ var av änkans kvarlåtenskap. Däremot är det den efterlevande maken som egentligen får tillgångarna med fri förfoganderätt och barnbarnen får sitt arv först då efterlevande maka avlider. Jag hoppas att svaret har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om vem som ärver finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver av vem?Den så kallade legala arvsordningen reglerar vem som ska ärva när någon går bort. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn (2 kap 1 § ÄB). Det är alltså i första hand barn (bröstarvingar) som ärver av sina föräldrar. Om arvlåtaren har flera barn ska arvet delas lika mellan dessa.Eftersom du och dina systrar har samma mor kommer ni att få dela på arvet efter henne när hon avlider (2 kap 1 § ÄB). När din far avlider blir bedömningen dock annorlunda. Du är din fars bröstarvinge och ärver därför av honom om han avlider (2 kap 1 § ÄB). Du skriver dock att dina systrar har en annan far än du har. Dina systrar är därför inte bröstarvingar till din far och har därmed ingen legal arvsrätt efter honom.Om din mor och far är giftaOm din mor och far är gifta och din far skulle gå bort innan din mor, så tillfaller hela arvet henne istället (3 kap 1 § ÄB). Arvet får hon i sådant fall med fri förfoganderätt och skulle därmed ha rätt att konsumera upp det, dock inte testamentera bort det. Du får sedan rätt till efterarv från din far när din mor går bort (3 kap 2 §). Det innebär att du kommer att få en större del av arvet än dina systrar när din mor går bort, eftersom en del av hennes kvarlåtenskap är förbehållet dig på grund av arv från din far. På så sätt kan alltså inte heller dina systrar ärva från din far.SammantagetFörutsatt att du är din fars enda barn är du den enda som har rätt att ärva av din far (2 kap 1 § ÄB). Dina systrar har alltså ingen rätt till arv från din far (förutsatt att det inte skulle finnas ett testamente som stipulerar att dina systrar skulle ärva efter din far).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan få ut arvet från din mor fastän hon numera har sambo och en till son och hur det blir med arvet från din far när din mor går bort. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Hur blir det med ditt fadersarv när din mor går bort?Idag har bröstarvingar (barn) rätt till efterarv när en efterlevande make har fått ärva den avlidne maken. Men innan lagändringen på 80-talet ärvde bröstarvingar före efterlevande make enligt den gamla lydelsen. Enligt dagens regler så har efterlevande make rätt att ärva före de gemensamma barnen, och sedan får de gemensamma barnen ut arvet från den först avlidna maken när den efterlevande maken går bort, 3 kap. 1 § ÄB. Eftersom din far gick bort på 50-talet borde du fråga din mor om det fanns något arv från din far och vad som hände med det, eftersom du borde ha ärvt honom redan då. Kan din mors sambo hindra dig från att få ut ditt arv från din mor?Bröstarvingar har alltid rätt att ta arv från sina föräldrar, 2 kap. 1 § ÄB. Sambor har dock ingen arvsrätt enligt ärvdabalken. Sambor kan bara testamentera sin egendom till varandra. Om föräldern har testamenterat bort sin egendom till sin sambo så har barnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av den summa som barnet skulle fått om något testamente inte fanns, 7 kap. 1 § ÄB. Det innebär att du och dina syskon har rätt till arv från er mor och hennes sambo kan inte hindra detta. Om det skulle vara så att er mor har testamenterat bort egendom sin egendom till hennes sambo så kommer du ändå ha rätt till laglotten från din mor. Sambor har rätt till bodelningEnligt sambolagen (SamL) har sambor rätt att dela på samboegendomen genom en bodelning om någon av dem avlider, 8 § SamL. Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, 3 § SamL. Eftersom din mors sambo redan äger hälften av fastigheterna så gör det ingen skillnad om han skulle begära en bodelning eftersom samboegendomen redan är uppdelad. Dock kan din mors sambo kräva hälften av bohaget i deras gemensamma bostad, men det borde inte påverka ditt arv. Svaret är alltså nej, din mors sambo kan inte hindra dig från att få ut ditt morsarv. Påverkar din halvbror ditt arv?Att du har en halvbror innebär att han också har rätt till arv från er mor. Alla bröstarvingar (dvs din mors alla barn) har rätt att ärva lika stora andelar, 2 kap. 1 § ÄB. Sammanfattning:Din mors sambo kan inte hindra dig från att få ut arv från din mor eftersom sambor inte har arvsrätt och barn alltid har det.Du och dina halvsyskon, dvs alla som är barn till er mor, har rätt till lika stor andel av arvet från er mor. Eftersom den äldre lydelsen i ÄB gällde vid din fars bortgång så borde du ha fått ut ditt arv. Prata med din mor för att ta reda på hur det ligger till.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara dina frågor kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Utifrån omständigheterna tolkar jag frågan som att du vill veta vad som händer med arv när det inte finns bröstarvingar och att föräldrarna är bortgångna. Kommer stegvist gå igenom arvsrätten för att det ska bli en tydligare bild av hur arv egentligen fungerar. När det finns bröstarvingar (barn) så aktualiseras 2 kap. 1 § ÄB. Finns det inga bröstarvingar går arvet vidare till föräldrarna (2 kap. 2 § ÄB). Har förekommer uttrycket "istadarätt" vilket innebär att om en eller båda föräldrarna är avlidna tar syskon över deras rätt till arv. Vilket är exakt samma slutsats som du kom fram till. Det som händer rent praktiskt är att arvet delas på alla arvsberättigade, för de som är avlidna kommer arvet fördelas till övriga inom samma arvsklass, i detta fall, övriga kvarlevande syskon. Allmänna arvsfonden tar enbart del av arv när det inte finns några arvingar alls (5 kap. 1 § ÄB). Hoppas detta svarar på din fråga, har du ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du har rätt att ärva din biologiska fader och om du i så fall måste betala tillbaka ditt arv från den man som antogs vara din far. Jag kommer använda mig av Föräldrabalken (FB) och Ärvdabalken (ÄB) för att besvara frågan. Rätt att ärva man som antogs vara din farHär anges svaret i föräldrabalken. i 1 kap 3 § FB anges definitionen av fader, där det anges att den person som fastställt som fader ska anses vara juridisk fader. Den man som antogs vara din far är fortfarande din far juridiskt tills han eller du (barnet) väcker talan om att häva faderskapet (kap. 2 i Föräldrabalken (FB)), och du ärver honom såsom han vore din biologiska far även om han inte är det. Du har alltså rätt att ärva din far. Skyldighet att betala tillbaka arvSvar på denna fråga återfinns inte direkt i lag utan vi får söka oss till praxis. Där har vi avgörandet NJA 1997 s. 645 som ger klarhet i frågan. I fallet efterlämnade en fader arv till sina 4 barn. Det visade sig sedan att fader endast var far till 3 av barnen. De 3 barnen väckte talan mot det 4:e barnet om att denna skulle betala tillbaka arvet som denna fått. Högsta domstolen kom fram till att arvet inte skulle återbetalas. Detta motiverades bl.a. med att systern vid tillfället för arvskiftet, genom faderskapspresumtion, ansågs vara mannens "riktiga" dotter och att det skulle leda till "besvärande rättsosäkerhet om arvskiften som skett med faderskapspresumtionen som grund skulle kunna förklaras ogiltiga på grund av ändrade förutsättningar". Detta innebär att du inte har en skyldighet att betala tillbaka arvet, då när arvet skiftades så antogs du vara barn till personen. Rätt att ärva biologisk faderOm du vill att den man som är din biologiska fader ska vara angiven som din far får du väcka talan om fastställande av faderskap, vilket du kan göra även om han är avliden - då väcks talan istället mot hans arvingar (hans barn, om sådana finns). Om det fastställs att det är han som är din biologiska far, så kan du under vissa förutsättningar även göra din rätt till arv efter honom gällande. Fastställs det att han är din biologiska far har du ju rätt att ärva honom såsom bröstarvinge (hans barn). Enligt 16 kap. 2-4 § ÄB kan du göra din rätt till arv gällande inom3 månader, 5 alternativt 10 år från dödsfallet. 5 år gäller om det fanns känd arvinge som befann sig på okänd ort, eller om det var osäkert om det fanns okända arvingar. I övriga fall är preskriptionen 10 år. Har preskriptionstiden inte gått ut har du alltså möjlighet att kräva din rätt till arv efter honom om det slås fast att han är din biologiska pappa.Sammanfattning Utgångspunkten är därav att du har rätt att ärva den person som man antog var din far. Du har även, enligt NJA 1997 s 645, ingen skyldighet att betala tillbaka arvet nu när man upptäckt att du har en annan biologisk far. Du har även rätt att att eventuellt ärva din biologiska far, där du måste väcka en talan om att ändra faderskap inom 10 år från dödsfallet. Om du ändrar faderskapet, så kan skyldighet att betala tillbaka arvet ske (frågan har aldrig prövats tidigare, så konsekvenserna av detta agerande är oklart). Hoppas att det var svar på din fråga!

Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, utöver det kommer jag även på ett generellt sätt förklara hur arvsordningen ser ut. Arvsordningen tas upp i 2 Kap ärvdabalken och ger en utförlig bild av hur arv fördelas.Första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB)Till den första arvsklassen räknas bröstarvingar, alltså arvlåtarens barn eller adoptivbarn. De ärver i första led, ifall en bröstarvinge är död så ärver arvingens barn i dennes ställe.Andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB)Till den andra arvsklassen hör föräldrarna. Ifall det inte finns några arvingar i första arvsklassen så går arvet vidare till arvlåtarens föräldrar i andra ledet. Ifall någon av föräldrarna är död går arvet vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskon och halvsyskon. Ifall ett syskon är dött går det vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskonbarn.Tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB)I den tredje och sista arvsklassen ärver Mor- och Farföräldrar. Arvsklassen aktualiseras när ingen av dem föregående arvsklasserna har berättigade arvingar. Ifall en av dessa dör ärver dennes barn deras andel (alltså arvlåtarens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar).Värt att nämna är att Ifall ingen av ovanstående arvsklasser har berättigade arvingar så går arvet till allmänna arvsfonden, kusiner ärver alltså inte (5 kap ÄB).SlutsatsI din fasters situation, förutsatt att hon inte har egna barn enligt första arvsklassen eller föräldrar vid liv, så ska hennes syskonbarn tilldelas arvet i och med att de träder i syskonens ställe.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga så som att du undrar vem som får ärva ditt barn i det fall denne dör, och om hans ex eventuellt har rätt till en del av arvet.För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Det är den eller de som är närmast släkt med den avlidna som ärver. Dessa har alltså företräde framför mera avlägsna släktningar. Släktingar är överlag indelade i olika arvsklasser där de i den första arvsklassen ärver först. Bröstarvingar, alltså en arvlåtares barn, är i första arvsklassen och föräldrar är i andra arvsklassen tillsammans med arvlåtarens syskon. Ett ex har alltså ingen legal arvsrätt.I ditt fallAv ärvdabalken framgår att den avlidnes bröstarvingar ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Utgångspunkten i det här fallet är alltså att ditt barns barn ärver allt. För att andra arvsklassen ska bli berättigade arv krävs det enligt en princip som kallas successio ordinum att hela första arvsklassen är tom. För att du som förälder ska erhålla arv krävs det alltså i det här fallet att ditt barnbarn ska ha avlidit före ditt barn utan att efterlämna egna barn. I ett sådant fall ärver du som förälder tillsammans med ditt barns andra förälder (2 kap 2 § ÄB).Ditt barns ex har ingen rätt till arv, förutsatt att denne inte har blivit förordnat ett testamente.Sammanfattningsvis ärver alltså ditt barnbarn i första hand och ditt barns ex har ingen legal arvsrätt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Izel I |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dig fråga.På Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Du kan dock givetvis använda vår sökfunktion för att söka svar på liknande frågor som vi besvarat.Med vänlig hälsning,