Vad ärver halvsyskon?

2021-11-20 i Arvsordning
FRÅGA |En person avlider. Han har två helsyskon och ett halvsyskon.Hur ska arvet fördelas?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I din fråga specificerar du inte om det finns andra aktuella arvtagare, t.ex. en make eller föräldrar; jag kommer därför utgå från att syskonen är de enda arvtagarna när jag svarar på din fråga. Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB).Den legala arvsordningenI svensk rätt har vi en turordning för vem som ska ärva en person som har gått bort om det inte finns ett testamente, denna turordning kallas för den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen kan delas in i tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av personens barn, den andra arvsklassen består av personens föräldrar och den tredje arvsklassen består av personens mor- och farföräldrar, 2 kap. 1-3 §§ ÄrvB.IstadarättenIstadarätten är rätten att ärva i sin avlidna förälders ställe, detta innebär att för att kunna gå vidare till nästa arvsklass måste det tidigare ledet uttömmas, d.v.s. om det inte finns några barn kollar man om det finns barnbarn, barnbarnsbarn osv. Istadarätten är obegränsad i första och andra arvsklassen, i tredje arvsklassen stannar man vid mostrar, morbröder, fastrar och farbröder, d.v.s. kusiner ärver inte enligt den legala arvsordningen.I ditt fall kommer personens syskon ärva en lika stor andel av den del som egentligen hade tillfallit föräldrarna om de hade varit vid liv. Ett halvsyskon till den person som dött har alltså samma rätt att vara med och dela på den gemensamma förälderns andel som ett helsyskon.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kan en förälder göra sitt barn arvlös?

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Jag är vuxen och har ingen kontakt med min pappa sedan ca 15 år. Jag har 2 vuxna bröder som har fortsatt kontakt med honom. Jag har fått veta att han för flera år sedan har skrivit över alla sina tillgångar på dem för att göra mig arvslös. Det är en sommarstuga, en bostadsrätt, bilar osv . Allt han äger med andra ord. Det handlar om ganska många miljoner kronor.Han är fortfarande vid liv och arv är inte aktuellt ännu, men jag undrar om han kan göra mig helt arvslös på detta sätt ? Har jag någon rätt /chans att bestrida det han gjort ? Med vänlig hälsning
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Den legala arvsordningenI svensk lag har vi en turordning för vem som ska ärva en person som har gått bort, denna turordning kallas för den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn eller barnbarn, i andra hand den avlidnes föräldrar eller syskon och syskonbarn och i tredje hand mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar och morbröder, 2 kap. 1-3 §§ ÄrvB. LaglottLaglott är den del som en bröstarvinge alltid kan kräva att få som arv, 7 kap. 1 § ÄrvB. Laglotten är hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till enligt den legala arvsordningen. Har ett testamente skrivits har en bröstarvingen alltid rätt att kräva att få sin laglott oavsett vad som skrivits i testamentet. I vissa fall kan du kräva din laglott ur gåvor som din förälder givit bort före sin bortgång. Det förstärkta laglottsskyddetI vissa fall kan skyddsregeln i 7 kap. 4 § ÄrvB aktualiseras, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. En förutsättning för att denna bestämmelse ska kunna tillämpas är att förälderns avsikt med gåvan kan antas ha varit att i förväg fördela sitt framtida arv, d.v.s. föräldern har givit bort gåvan därför att denne börjat tänka på sin död. Det förstärkta laglottsskyddet aktualiserar två typer av gåvor, dels gåvor som föräldern ger bort då denne vet/tror att döden är nära och dels gåvor som innebär att föräldern behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen, med andra ord gåvor som är att likställa med testamente; ett exempel på en sådan gåva är om en förälder ger bort en fastighet som gåva men förbehåller fri nyttjanderätt fram till sin död. Om föräldern har huvudsaklig nytta av egendomen efter gåvans fullbordats så aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet. Andra typer av gåvor faller inte under skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. Om det visar sig att det förstärkta laglottsskyddet går att tillämpas så ska laglottens storlek beräknas som om gåvan aldrig hade getts bort utan finns kvar bland förälderns övriga kvarlåtenskap. Det är gåvans värde vid arvet som ska beaktas, inte vid gåvotillfället. Ett förtydligande exempel: En förälder avlider och efterlämnar 3 barn, föräldern har en kvarlåtenskap på 60 000 kr. Några år innan sin bortgång gav föräldern ett av barnen en fastighet som vid gåvotillfället var värd 10 000 kr och vid förälderns bortgång var värd 30 000 kr. Gåvan skedde på så sätt att den aktualiserar skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. När laglotten ska beräknas ska kvarlåtenskapen och gåvans värde läggas samman vilket blir 90 000 kr. Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten är 90 000/3 = 30 000, laglotten blir då 15 000 kr. Hade det förstärkta laglottsskyddet inte varit tillämplig på gåvan hade laglotten istället varit 10 000 kr. Gåvomottagaren kan alltså bli återbäringsskyldig eller, om egendomen inte kan återbäras, ersättningsskyldig motsvarande gåvans värde. I ditt fall är gåvomottagaren dina syskon, detta innebär att reglerna om förskott på arv också blir aktuella. Förskott på arvEnligt 6 kap. 1 § ÄrvB anses större gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv och ska avräknas från gåvotagarens andel vid fördelning av den bortgångnes kvarlåtenskap, d.v.s. gåvan "läggs på" din fars kvarlåtenskap som sedan delas lika mellan barnen och gåvan avräknas sedan från gåvomottagarens arv. Tanken med detta är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder och därför ska det barn som mottagit gåvor under förälderns livstid få mindre vid fördelning av arvet. Att ge bort sommarstugan, bostadsrätten och bilarna kan anses utgöra förskott på arv om din pappa inte uttryckligen angivit i t.ex. ett gåvobrev eller testamente att det inte ska anses vara förskott på arv. Det kan även ske muntligen. Det är inte endast gåvor som ges bort helt gratis som omfattas av 6 kap. 1 § ÄrvB utan också t.ex. försäljning av fastighet till underpris. SammanfattningOm din pappa gett bort egendomen eller sålt dessa till underpris kan de anses utgöra förskott på arv om han inte uttryckligen angett annat. Om de anses utgöra förskott på arv ska de avräknas från dina syskons andel vid fördelningen av er fars kvarlåtenskap. I vissa fall kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras om er pappa gett gåvan då han tror att döden är nära eller om han efter att ha gett bort egendomen fortfarande har huvudsaklig nyttjanderätt av dessa, t.ex. att han bor kvar i bostadsrätten tills dess att han gått bort. I sådana fall måste talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutats. Detta är endast en sammanfattning av aktuella områden inom arvsrätten och att bevisa din pappas syfte med gåvorna kan bli jobbigt, det kan därför vara bra att kontakta en jurist som arbetar med arvsrätt för att klargöra din situation. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Vilket lands lag ska tillämpas på arv?

2021-07-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag hoppas ni kan hjälpa oss. Jag och min man planerar att flytta till Frankrike inom några år och skriva oss där. Vad händer när våra föräldrar går bort (boende i Sverige)? Eftersom Sverige inte har arvsskatt medan Frankrike har det, kommer det då bli att vi slipper arvsskatt eftersom den avlidne är boende i Sverige och svensk medborgare? Eller kan det ändå bli så att vi som arvtagare och boende i Frankrike måste betala arvsskatt?Jag förstår att situationen blir annorlunda den dag vi själva går bort och våra barn ska ärva om vi fortfarande bor kvar i Frankrike. Men den biten har vi rätt så bra koll på.Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den 17 augusti 2015 antog EU arvsförordningen. Arvsförordningen reglerar vilket lands lag som ska tillämpas vid arv. Huvudregeln är att lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist ska tillämpas på arvet, d.v.s. om den avlidne hade hemvist i Sverige så ska svensk lag tillämpas.I arvsförordningen finns en möjlighet att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. En person kan genom ett särskilt lagvalsförordnande i ett testamente ange att lagen i det land där han eller hon är medborgare i vid tidpunkten vid sin död ska tillämpas på arvet; du kan inte välja vilket land som helst utan endast ett land du är medborgare i.Då dina föräldrar är boende i Sverige kommer de högst sannolikt anses ha sin hemvist i Sverige vilket innebär att svensk lag kommer att tillämpas på arvet vid deras bortgång, du kommer alltså inte behöva betala arvsskatt. Om dina föräldrar är medborgare i något annat land finns möjlighet att genom testamente ange att medborgarskapslandets regler ska gälla vid deras bortgång om så önskas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur ser särkullbarnets arvsrätt ut?

2021-09-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi har fyra gemensamma barn. Min man har även ett särkullbarn. Vi är gifta. Om han skulle gå bort före mig, hur stor andel ärver särkullbarnet? Och hur stor andel har hen rätt att få ut på en gång?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). I svensk lag har vi en turordning för vem som ska ärva en person som har gått bort, denna turordning kallas för den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn (s.k. bröstarvingar) eller barnbarn, i andra hand den avlidnes föräldrar eller syskon och syskonbarn och i tredje hand mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar och morbröder, 2 kap. 1-3 §§ ÄrvB. Av 2 kap. 1 § andra stycket ÄrvB framgår det att barnen ärver lika mycket. LaglottLaglott är den del som en bröstarvinge alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till enligt den legala arvsordningen. Har ett testamente skrivits har en bröstarvingen alltid rätt att kräva att få sin laglott oavsett vad som skrivits i testamentet. SlutsatsEftersom din man har fem barn kommer hans kvarlåtenskap att fördelas lika mellan de fem barnen. Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt, de gemensamma barnens arvslott kommer du att erhålla med fri förfoganderätt och de får istället ta del av ett efterarv vid din bortgång. Särkullbarnet kan även välja att avstå från sin arvslott och istället ta del av efterarvet enligt 3 kap. 9 § ÄrvB. Ett testamenten kan påverka arvsordningen; dock har ett barn alltid rätt att kräva sin laglott oavsett vad som står i testamentet. Laglotten är hälften av arvslotten. Om arvet efter din mans bortgång exempelvis är 1 000 000 kr så ärver vardera barn 200 000 kr. Särkullbarnet har, om det inte finns något testamente, rätt till hela sin arvslott på 200 000 kr direkt. Om det finns ett testamente har särkullbarnet alltid rätt till sin laglott, som i detta exempel blir 100 000 kr. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

När anses en gåva vara förskott på arv?

2021-08-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag undrar om vi föräldrar kan skriva ett testamente/dokument, på att ett av våra barn emottar en större summa pengar som förskott på sitt arv.Måste det skrivas enligt en förutbestämd mall eller kan vi formulera det själva? Och ha 4 personer som är vittnen och också bekräftar/skriver under dokumentet?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Förskott på arv innebär att ert barn mottagit egendom eller pengar från er innan ni har avlidit, 6 kap. 1 § ÄrvB. I bestämmelsen finns det dessutom ingen tidsgräns och allt barnet mottagit under er livstid kan räknas som förskott på arv om inget annat angivits. Om ni väljer att ge ett av era barn en större summa pengar kommer detta automatiskt anses vara förskott på arv, det är först då man inte vill att det ska anses vara förskott på arv som man uttryckligen anger detta i t.ex. ett gåvobrev eller testamente. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Hur fördelas efterarvet?

2021-07-29 i Efterarv
FRÅGA |Vår mor gick nyligen bort och vi skall göra bodelning. Vi är fyra helsyskon. Men vi har även en halvbror som är min fars barn sen tidigare.Vår far ärver vad jag förstår vår mor, hans fru med fri förfogande rätt.Men hur fördelas arv senare när Vår far går bort.Blir det lika fördelning till alla 5 barn eller påverkar det att att vår mor gick bort först, som vi hennes barn hade ärvt.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Jag kommer i mitt svar förklara hur arvsrätten allmänt ser ut men kom ihåg att eventuella testamenten kan påverka arvsordningen; dock har ett barn alltid rätt att kräva sin laglott oavsett vad som står i testamentet. Arvet vid första makens dödDå dina föräldrar var gifta ska moderns kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄrvB. Ett undantag är om er mor har eventuella särkullbarn som har en rätt att få ut sin arvslott direkt, men de kan även avstå från denna och istället ta del av efterarvet enligt 3 kap. 9 § ÄrvB. I ditt fall finns det dock inga särkullbarn på moderns sida. Som du nämnde ärver er far kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och ni får istället rätt till ett efterarv när er far avlider, 3 kap. 2 § ÄrvB. Arvet vid andra makens dödDen först avlidne makens arvingar, i detta fall de fyra gemensamma barnen, har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, 1 kap. 1 § ÄrvB och 3 kap. 2 § ÄrvB. Det är endast arvingar i arvsklass I och II som har rätt till efterarv; det är alltså er mors bröstarvingar, far, mor, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarvet. Efterarvet fördelas innan den efterlevande makens egna arvingar kan få ta del av sitt arv. När efterarvet fördelats mellan de fyra gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen från er far fördelas mellan alla hans barn, d.v.s. alla fem barnen. SammanfattningDen del som er far ärver med fri förfoganderätt kommer, när han går bort, att fördelas mellan de gemensamma barnen i form av ett efterarv. De gemensamma barnen kommer få ta del av efterarvet, detta kommer inte särkullbarnet på faderns sida att ta del av. När efterarvet fördelats mellan de gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen fördelas mellan faderns alla fem barn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,