Presumtion om förskott av arv

2021-04-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga jag undrar över. Jag vet inte om det är er jag kan fråga men jag kan försöka. Det handlar om min man, dennes bror och deras mor. Brodern har lånat flera miljoner av modern till ett husköp. Modern säger att det där får sönerna göra upp sinns emellan då detta är deras arv från henne men så länge hon lever så lånar brodern pengarna. Ska man inte skriva något formulär som tydliggör att detta är ett lån och om/när modern går bort så ska väl det delas på två?
Klara Zethraeus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För frågor om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig.När man som bröstarving (dvs barn till personen) så finns det en presumtion för att alla gåvor och liknande utgör ett förskott på arv. När mamman går bort kommer de pengar som brodern fått att räknas av från arvet. Presumtionen om förskott på arv kan bara brytas med ett gåvobrev där det tydligt framgår att transaktionen inte utgör ett förskott på arv. SSjälvklart är det alltid fördelaktigt för bevisning att liknande transaktioner dokumenteras i ett avtal. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Gåva eller förskott på arv?

2021-03-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, jag är en kvinna på 53 år, har bott i en bostadsrätt i 30 år, men min pappa äger den, tänkt mycke på att skriva över den på mig, men nu säger pappa att han måste ge hälften av värdet till min andra syster, eller hur funkar det igentligen, är det inte en gåva ?? Mvh
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till gåvor från en förälder till ett eget barn så räknas det generellt alltid som förskott på arv, vilket medför att värdet ska räknas av vid en senare arvsfördelning. För att en sån gåva inte ska vara ett förskott så krävs att det i gåvobrevet står att det inte är ett förskott på arv.I lagens ögon så sker som sagt avräkningen först vid arvsfördelningen efter att er pappa avlidit. Det finns inget krav på att din andra syster ska få ersättning direkt om bostadsrätten skulle anses vara ett förskott på arv.Sen är det upp till din pappa om han vill att bostadsrätten ska vara just en gåva eller ett förskott på arv, samt om han vill ersätta din syster för den minskning av hennes arvslott som detta kommer leda till.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Förskott på arv?

2021-01-24 i Förskott på arv
FRÅGA |HejJag har en väninna som är riktigt ledsen och som inte orkar ta tag i sitt dilemma. Hoppas att det är ok att jag frågar åt henne.De är tre syskon. Deras pappa gick bort för några år sedan och mamman har blivit sjuk. Det har nu kommit fram att mamman har överlåtit sin fastighet till en av syskonen. Ägarbyte har skett. Dock har ingen fått se avtalet dem emellan. Det betyder att mamman inte har något kvar den dagen hon går bort. Får man göra så här? Kan mamman ge bort (sälja billigt) till en av syskonen utan att det blir ett förskott på arvet? Kan man begära att få se avtalet dem emellan? Och hur gör man om man inte är överens om vad som har skett? Tack på förhand!Hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB).När det kommer till gåvor från en förälder till ett eget barn så räknas det generellt alltid som förskott på arv, vilket medför att värdet ska räknas av vid en senare arvsfördelning. För att en sån gåva inte ska vara ett förskott så krävs att det i gåvobrevet står att det inte är ett förskott på arv. Den här typen av avtal är inget man kan kräva att få se, om man inte går vidare i andra steg. Hur man går vidare beror lite på hur situationen ser ut.Vid ett framtida arvsskifte så ska förskottet på arvet avräknas från den arvslott som arvingen ska få, då kommer personen att behöva bevisa att detta rör sig eller inte rör sig om ett förskott.Man kan även som annan arvinge klandra den här gåvan under vissa förutsättningar. Detta måste göras inom 1 år från det att bouppteckningen har avslutats.En annan möjlighet består i om fastigheten också ägdes av pappan innan han gick bort. Detta medför att mamman ärver hans andel av fastigheten enligt arvet för efterlevande make. Om så är fallet ärver man inte den delen med ägandeskap utan endast med fri förfoganderätt, vilket betyder att man får använda egendomen men inte ge bort den eller testamentera den till någon annan. Om så är fallet blir gåvan ogiltig.Det finns alltså flera olika angreppsätt beroende på olika omständigheter.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Arvsfördelning med efterlevande make och särkullbarn

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor miste nyligen sin man. Hon är 72 år och han var 86 år. Hon har fyra barn sen ett tidigare äktenskap och han hade två barn sen ett tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Hon äger huset de har bott i. Hon ägde det sen långt innan de träffades och gifte sig. Hon står på lånen. Huset är värt ungefär 800 000 kr. Hon har lån på ungefär 400 000 kr kvar på huset. De hade inte skrivit något testamente. Mina frågor är: Ska hans barn ärva halva värdet på huset (alltså 200 000 kr var) fastän huset är hennes? Om det är så, är skulderna bara hennes eller "ärver" hans barn hälften av skulderna också? Kan hon på något sätt få igenom att huset endast är hennes fastän de inte hade något testamente?Hon kommer att behöva ta lån (med borgenär) för att lösa makens barns arv (ca 400 000 kr). Hon har ca 400 000 kr i skuld på huset. Huset är värt ca 800 000 kr. Det blir inget kvar för min svärmor att leva av.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om huset ska ärvas av den avlidne makens barn och hur skulderna ska fördelas. Samt om det går att säkerställa att huset tillfaller henne.För att besvara dina frågor kommer vi kika i både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När någon i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras. Detta innebär att bådas tillgångar och skulder sammanställs, nästan allt som makarna äger ska ingå. Man tar undan enskild egendom och egendom för personligt bruk. Egendom för personligt bruk är typiskt sånt som kläder, vissa smycken osv. (här finns en gräns för hur värdefulla saker man kan ta undan). Allt det som inte är enskild egendom eller personlig egendom kallas för giftorättsgods och det är detta som ska ingå i bodelningen. I ditt fall innebär det att huset ingår om det inte är enskild egendom.Vid bodelningen antecknas tillgångar och skulder, och sedan genomförs bodelningen. Det innebär att värdet av giftorättsgodset läggs samman efter att man dragit bort skulderna på respektive sida. Den kvarvarande summan delas sedan jämt mellan vardera parten (9 kap 1 § ÄktB). I ditt fall innebär det att summan delas mellan din svärmor och den avlidnes dödsbo.Lånet på huset kommer att dras av från din svärmors sida och husets värde (11 kap 2 § första stycket ÄktB). Vilket kommer innebära att potten från huset som ska delas på vardera parten kommer att bli: 800 000 – 400 000 (lånet) = 400 000.Av dessa 400 000 kommer din svärmor att ha 200 000 "som sittt" och 200 000 kommer att gå till dödsboet. Finns det andra tillgångar och andra lån så påverkar det den gemensamma potten som ska delas.En huvudregel inom svensk arvsrätt är att man inte kan ärva någons skulder. I detta fall räknas skulden av från värdet av huset, om det istället hade varit så att den avlidnes dödsbo har mer skulder än tillgångar kan man begära dödsboet i konkurs.Den egendom som finns i den avlidnes dödsbo kallas för kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Delen som barnen har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan sättas ur spel av ett testamente, i den situationen har barnen rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten.Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt går dock bara före de gemensamma barnens rätt, som då får vänta på sitt arv efter den först avlidne föräldern tills även den andre föräldern avlider. I den här frågan finns det däremot endast särkullbarn (barn från tidigare relationer). Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § andra meningen ÄB). Vilket också medför att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv. Här finns en säkerhetsreglering i lagen som säger att en kvarvarande make alltid har rätt att efter en bodelning ha kvar egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). 2020 är pris basbeloppet 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte kommer upp i detta krav så har denne rätt att erhålla skillnaden utifrån arvet efter den avlidne.Om det finns andra tillgångar i bodelningen kan dessa användas för att skifta huset så att det till sin helhet tillfaller din svärmor, ett annat alternativ kan vara att låta barnen efter maken ärva en del av huset.För att ändra utfallet i den här frågan krävs att man gör huset till enskild egendom antingen genom äktenskapsförord eller gåva eller att den avlidne skrivit ett testamente. Detta är det tyvärr försent att åtgärda när maken redan är avliden.Det finns en sista möjlighet att låta din svärmor få äga huset, och det är helt enkelt att de två särkullbarnen avstår sin rätt till direkt arv (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de avsäger sig rätten att ärva den avlidne nu, till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnen får då samma rätt som ett gemensamt barn och ärver den avlidne föräldern först när den efterlevande också har avlidit. Man ärver då en kvotdel av kvarlåtenskapen som motsvarar den del man skulle ärvt efter sin förälder. Den kvarvarande maken får då egendomen med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda den bäst man vill, men man får inte ge bort egendomen eller testamentera den till någon annan.Möjligheten att avstå arv som särkullbarn, ska tilläggas, är fullt frivilligt. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Thailändsk arvsrätt

2021-03-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa dog för ca år sedan. Han var sedan 20 år boende i Thailand, gift med en Thailändsk kvinna( ej registrerat i Sverige), inga gemensamma barn. Vad jag förstår gäller thailändsk lag för bodelning. Pappas fru säger att arvet enligt thailändsk lag fördelas med 50% till henne och andra 50 % delas mellan henne och oss bröder (pappas 4 söner).Hur ser arvsföreningen ut enligt thailändsk lag?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi kan tyvärr inte besvara några frågor om thailändsk lag, men ett tips kan vara att kontakta Thailands ambassad i Stockholm för hjälp med hur deras lag ser ut.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Arvsskatt i Schweiz

2021-02-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min syster både schweizisk o svensk medborgare boende i schweiz ärver mig i sverige.Vad betalar hon i skatt.Ps. Vet redan att arvsskatten är fri i sverige.Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi kan tyvärr inte svara på frågor angående utlandsrätt, men jag kan rekommendera dig att höra av dig till den Schweiziska ambassaden i Stockholm så kommer de att kunna hjälpa dig med information om arvsskatt i Schweiz.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Rätten till efterarv och dess risker

2020-12-13 i Efterarv
FRÅGA |HejMin mamma gick bort 2016. Hon var gift med en man som var min styvpappa. Min mamma hade mig och styvfar hade sin son med sig in i giftemålet. Ingen av oss barn är adopterade av den andra parten. När mamma dog skrev jag på ett dokument som gjorde att jag efterskänkte mammas arv till min styvfar. Ett testamente skrevs i avsikt att när min styvfar går bort ärver jag och min styvbror 50-50 av allt som är kvar.Kommer detta att fungera och om inte vad skulle gjort fel?Är lite rädd att när styvfar går bort så blir mitt arv noll eller som en gåva från honom med det som kommer av detta.Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka risker det finns med att avstå sitt arv till förmån av den överlevande maken för att sen ta del av detta arv när den kvarvarande maken avlider. Svaret på denna fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). När man som särkullbarn avstår sin rätt till arv så får den efterlevande maken inneha arvet med fri förfoganderätt. Vilket kort innebär att den efterlevande maken får göra vad hen vill med egendomen, men inte testamentera bort den (3 kap 2 § första stycket ÄB). Risken i att avstå sitt arv är helt enkelt att arvet kan komma att minska och att man då får ut mindre när den kvarvarande maken överlever. Du får alltid ut din kvot av det kvarvarande arvet, men hur stor denna blir kommer att bero på hur ekonomin ser ut för en kvarvarande maken helt enkelt.Den kvarvarande maken får spendera och skänka bort tillgångar, däremot finns ett undantag som gäller om den efterlevande genom en gåva orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, där brukar man säga att en minskning på 25 % uppfyller kraven som väsentlig. Då kan man vara berättigad till vederlag vilket man får först efter den kvarvarande makens bortgång och vederlaget tas då från dennes arvingar och deras arvslott (3 kap 3 § första stycket ÄB). Finns det ingen möjlighet till vederlag så kan gåvan eller värdet krävas tillbaka. Detta förutsätter dock att den som mottog gåva insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Här finns dock en tidsgräns på 5 år, efter det kan man inte åberopa den här rätten.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Arvsfördelning när man är gifta men inte har några gemensamma barn

2020-11-02 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster är gift med en man sedan 2 år. De har inget äktenskapsförord.De bor tillsammans sedan 25 år i ett hus som han var bosatt i innan de träffades.De har 2 barn var sedan tidigare. Inga tillsammans. Han är 78 år och hon är 74 år.Hur blir arvsfördelningen när han avlider eller vice versaTack för svar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvsfördelningen ser ut mellan ett gift par som vardera har två barn som inte är gemensamma.För att besvara frågan får man kika i ärvdabalken (ÄB).Det finns specialregler som säger att en efterlevande make har rätt till hela kvarlåtenskapen efter den andre maken (3 kap 1 § första stycket ÄB). Om det skulle finnas några gemensamma barn ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap 2 § första stycket ÄB). Vilket innebär att maken får disponera egendomen, men inte testamentera bort den till någon annan osv.De eventuella gemensamma barnen får då efterarvsrätt, vilket innebär att de får vänta tills den kvarvarande maken avlider innan de ärver både den först avlidna och den andre avlidna.Om man har barn från tidigare relationer kallas dem inom arvsrätten för särkullbarn. Här skiljer sig arvsfördelningen från om man är gift med gemensamma barn.Ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt när dennes förälder avlider (3 kap 1 § första stycket ÄB). Ett särkullbarn har också rätt att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). Barnet får då vänta tills den efterlevande maken avlidit och ärver den första maken först då.För att summera:Om din syster avlider först kommer hennes kvarlåtenskap att ärvas av hennes barn direkt. Om inte de avstår sitt arv för att istället få efterarv när den kvarvarande maken gått bort. Detsamma gäller tvärt om ifall hennes make avlider först.För att makarna ska ärva varandra krävs ett testamente, dock måste man ta hänsyn till bröstarvingarnas rätt till laglott vilket motsvarar ½ arvslott. Testamenterar man allt till den andre maken har alltså de egna barnen rätt att klandra testamentet för att få ut, i det här fallet 25% av arvet per barn.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning