Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt

2019-12-17 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag och min man är gifta. Vi skrev ett äktenskapsförord. Han har ett barn sen tidigare och vi har ett gemensamt barn.Vi ägde varsitt hus när vi träffades, som vi fortfarande står som ägare var för sig på. Vi är skrivna och bor i min mans hus. Jag undrar om min man går bort före mig, vem ärver vad? Och om särkullbarn tagit ut arvslott efter sin far, kan denne kräva något i arv den dagen jag går bort? Eller tillfaller allt vårt gemensamma barn?Tack på förhand!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenArvsrätt regleras i ärvdabalken.Efterlevande makes arvsrättFör det fall din make avlider, har du som efterlevande make rätt att ärva kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Ert gemensamma barn får en så kallad efterarvsrätt och kan få ut sin arvslott först vid den tidpunkt då du som efterlevande make avlider (2 kap. 1 § ÄB). Ett undantag gäller dock för barn som är arvlåtarens egna (så kallade särkullbarn), vilka har rätt att få ut sin arvslott direkt vid sin förälders död (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make och särkullbarnet kommer att dela lika på arvet efter din make (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom särkullbarnet redan har fått ut sin arvslott vid sin förälders död, kommer denne inte att ha rätt till arv vid din eventuella senare bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Din kvarlåtenskap kommer vid din död enbart att tillfalla ert gemensamma barn (2 kap. 1 § ÄB). Möjligheten för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för efterlevande makeSärkullbarn har en möjlighet att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Detta innebär att särkullbarnet får, liksom ert gemensamma barn, efterarvsrätt. Det blir alltså för särkullbarnet fråga om att "skjuta upp" sitt arv. För det fall särkullbarnet vill avstå sitt arv till förmån för dig, kommer särkullbarnet och ditt gemensamma barn att få ut sina arv först vid din bortgång (3 kap. 1 § och 2 kap. 1 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Inskränkningar i testationsrätten

2019-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hej!Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata (ej bröstarvinge) får allt och om Beata dör skall allt gå till till Beatas arvingar.Beata har skrivit ett testamente till Carl och David med viss skillnad i fördelningen.Om Beata är död när Arvid avlider, vad händer? Sker fördelning till Carl och David enligt Beatas testamente? Eller får Carl och David allt rakt av?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvabalkenArv och testamente regleras i ärvdabalken.Testamente och laglottFör det fall en testator testamenterar bort all sin kvarlåtenskap till någon som inte är dennes bröstarvinge, kan bröstarvingen ändå alltid kräva ut sin andel av kvarlåtenskapen, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Genom att påkalla jämkning antingen hos testamentstagaren eller i domstol, kan en bröstarvinge därmed få ut sin lagstadgade andel av det som testamenterats bort (7 kap. 3 § ÄB). Resterande del av kvarlåtenskapen går till testamentstagaren i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt Det faktum att Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata får ärva allt och om Beata dör ska kvarlåtenskapen gå till Beatas arvingar, medför att Beata ärver Arvids kvarlåtenskap med en så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att Beata kan fritt förfoga över egendomen, men Beata är emellertid förhindrad att testamentera bort den. Anledningen till detta är stadgandet i Arvids testamente, enligt vilket det ska föreligga en efterarvsrätt, en så kallad sekundosuccession, för Beatas arvingar. Denna sekundosuccession (efterarvsrätt) medför att det testamente som Beata har skrivit är ogiltigt, då hon genom testamentet förfogar över Arvids kvarlåtenskap på ett sätt som hon rättsligt inte har förmåga att göra med bindande verkan. SlutsatsOm Beata är död när Arvid avlider, fördelas kvarlåtenskapen mellan Beatas arvingar enligt lydelsen i Arvids testamente. Detta ersätter de tolkningsregler som annars finns i 11 kap. ÄB. Carl och David kommer alltså inte att få ta del av kvarlåtenskapen. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Förskott på arv

2019-12-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag är ett så kallat "särkullbarn". Hade tidigare två halvsyskon, de var helsyskon, vi har samma pappa.Min bror dog tyvärr för några månader sedan. Min fråga gäller nu hur man skall tänka med arvet.Efter min bror så är det såklart hans föräldrar som ärver allt, då han var ensamstående. Däremot så kommer de skriva över lägenheten på min syster, värd ca 800 000-900 000 svenska kronor. Medans jag inte får något. De har alltid gett saker till mina syskon men inte till mig. De tycker att jag klarar mig bra eftersom jag är gift och har en egen familj, medan mina syskon alltid varit ensam stående. De har till exempel bjudit dem på resor, hjälp till ekonomiskt också vidare. De talar ju såklart inte om hur mycket det rör sig om så det är svårt att bevisa. Nu med lägenheten blir det dock väldigt synligt. Som ni förstår är det en känslig fråga. Jag vet ju att det inte finns så mycket jag kan göra och att de gör vad de vill med sina pengar så länge de lever. Det jag funderar på är om det kan tas upp som ett förskott på arvet? Tack på förhand.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenÄrvdabalken reglerar arv och förskott på arv. Förskott på arv innebär en kompensation i form av en avräkning av förskott för de bröstarvingar som inte fått ta del av gåvor under arvlåtarens livstid.Förskott på arv Vad en arvlåtare har gett en bröstarvinge (sitt barn) ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, under förutsättning att inget annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ärvdabalken). Med detta menas att det råder en presumtion för att gåvor som ges från arvlåtaren till bröstarvingar då arvlåtaren fortfarande var i livet, är ett förskott på bröstarvingens arv från arvlåtaren. Ett undantag från detta är för det fall den verkliga avsikten hos arvlåtaren visat sig vara en annan. I ett sådant fall är den verkliga avsikten i stället avgörande. Om exempelvis arvlåtaren i samband med givandet av gåvan uttryckligen sagt eller stadgat att gåvan inte ska vara att anse som ett förskott på arvet, då bryts denna presumtion och följden blir att bröstarvingarna behandlas olika då ingen kompensation för övriga bröstarvingar kommer i fråga. Gåvor som betraktas som förskott på arvTillämpningsområdet av 6 kap. 1 § ÄB begränsas genom 6 kap. 2 § ÄB. Enbart gåvor som står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor kan betraktas som förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st ÄB). Sedvanliga gåvor som exempelvis födelsedagspresenter som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor betraktas därmed inte som förskott på arv i lagens mening. Dessa gåvor kan alltså inte övriga bröstarvingar kompenseras för. Även kostnader som en förälder lagt ned på ett barns uppehälle och utbildning räknas ej heller av som förskott på arv (6 kap. 2 § 1 st ÄB). Det kan konstateras att lägenheten värd 800 000-900 000 svenska kronor, sannolikt kan tas upp som ett förskott på arvet då detta utgör en extraordinär gåva, men detta avgörs även med beaktande av givarens ekonomiska villkor. Rättsverkan av förskott på arvGåvans värde vid givandet är utgångspunkten vid beräkningar av förskott på arv (6 kap. 3 § ÄB). Rättsverkningarna av förskott på arv innebär en avräkning av förskottet från arvslotten. Först beräknar man arvslotten vid arvlåtarens död som att förskottet ej hade givits, sedan dras förskottet av från dennes arvslott (6 kap. 5 § ÄB). Om förskottet utgör ett mindre värde än arvslotten, kommer denna bröstarvinge vid arvlåtarens död att utfå arvslotten minus förskottet (en avräkning sker för förskottet), det vill säga ett mindre värde än vad övriga bröstarvingar får ut vid tidpunkten för arvlåtarens död. Reglerna om förskott på arv utgår från tanken att föräldrar vill behandla sina barn lika och rättvist. För det fall en bröstarvinge har fått ett förskott på arv som är större än värdet av arvslotten, kommer denna bröstarvinge inte att få ut något mer arv från arvlåtaren vid dennes död då övriga bröstarvingar får ta del av deras arvslotter. Detta resulterar dock i att bröstarvingen som mottagit ett förskott som är större än arvslotten, därmed fått ett större arv från arvlåtaren än arvlåtarens övriga arvingar. Konsekvensen kan därmed bli att bröstarvingarna inte likabehandlas i detta fall. SlutsatsDu kan troligtvis (beroende på givarens ekonomiska villkor) ta upp dessa gåvor till dina halvsyskon som förskott på deras arv. Då sker en avräkning av förskottet vilket innebär att du kompenseras för detta vid arvlåtarens död. Som nämnts ovan, kan dock ingen kompensation ske för det fall då gåvans värde varit större än arvslotten. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Bröstarvingars rätt till laglott

2019-11-21 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min mormor äger ett landställe. Hon har ett barn. Min fråga är om hon kan dela upp det landstället på sitt barn samt ett av sina barnbarn. Tex. om de skulle äga 50 % vardera, barnbarnet och sonen. Vad är laglotten, vad har sonen rätt till?Hur går man tillväga för att göra detta lagligt så inga problem uppstår i framtiden.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenVad som gäller för arv och testamente regleras i ärvdabalken. För det fall arvlåtaren avlider, är dess barn (med undantag för efterlevande make) direkt arvsberättigade enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ärvdabalken). För det fall arvlåtaren testamenterat bort delar av eller hela sin kvarlåtenskap, har dess barn ändå alltid rätt till hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB). LaglottSonen har därmed alltid rätt till hälften av all kvarlåtenskap som arvlåtaren efterlämnar, det vill säga hälften av den egendom som kvarstår efter att eventuella skulder betalats (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt innehar sonen oberoende av hur mycket arvlåtaren har testamenterat bort. Laglotten utgör alltså inte ett anspråk på viss egendom, utan endast ett anspråk på viss kvotdel ur kvarlåtenskapen. Svaret på din fråga är därmed beroende på hur stor kvarlåtenskapen är, det vill säga arvlåtarens efterlämnade förmögenhet. För det fall att förmögenheten är begränsad till lantstället, har sonen enligt sin laglott alltid rätt till en andel om 50% av lantstället. Om det däremot finns annan egendom i kvarlåtenskapen som motsvarar sonens laglott, utgör ett testamente som stadgar att lantstället ska tillfalla sonen och dess barn med hälften var, inget hinder. För det fall att arvlåtaren testamenterat bort all sin kvarlåtenskap, måste sonen för att få ut sin laglott påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,