Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Den som tagit emot underhållet kan inte bli skyldig att betala tillbaka det. Att stämma modern skulle därför inte ge framgång. Däremot finns det möjligheter att få ersättning av staten för utbetalt underhåll när det visar sig att man inte är fader till barnet. Det regleras i Lag (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag (https://lagen.nu/1969:620). Ansökan om ersättning görs hos Länsstyrelsen. Det finns också en liten möjlighet att få ersättning av den "riktiga" pappan, under förutsättning att denne nu är fastställd fader till barnet. Det krävs dock särskilda skäl, exempelvis om det är så att den riktiga pappan misstänkt att han är far, men undvikit att få det prövat. Om jag vore din bror skulle jag ta kontakt med Länsstyrelsen i länet som faderskapstalan väcktes i och tala om att han vill ansöka om ersättning för de utbetalda underhållsbidragen. Tänk även på att preskriptionstiden är tio år, alltså tio år efter utbetalat underhållsbidrag går det inte längre att söka ersättning. Vänligen,

Lina Radovic |Föräldrarna svarar för barnens underhåll tills den dag barnen fyller 18 år. Går barnet fortfarande i gymnasiet när hon eller han fyller 18 år har föräldrarna en fortsatt underhållskyldighet under skoltiden, dock längst tills barnet fyller 21 år. Se 7 kap. 1 § föräldrabalken. https://lagen.nu/1949:381 Enligt 7 kap. 2 § föräldrabalken ska en förälder fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra. Det verkar utifrån din beskrivning som om det ena barnet bor i stort sett hela tiden hos dig och att det andra barnet har ett s.k. växelvis boende. Växelvis boende behöver inte innebära att barnet bor 50% hos varje förälder, utan andra faktorer kan ha betydelse t.ex. att barnet verkligen har ett "hem" hos båda föräldrarna och att barnet vistas i båda hemmen så mycket att barnet kan anses varaktigt bo hos båda föräldrarna. Huvudreglen vid växelvis boende är att ingen av föräldrarna ska betala underhåll. Eftersom ditt ena barn bor hos dig hela tiden är det snarare din exfru som ska betala underhåll till dig eftersom det ena barnet inte bor med henne. Då det andra barnet bor något mindre hos dig kanske det tar ut sig i längden. Om något av barnen skulle besluta sig för att bo mindre hos dig skulle du kunna bli underhållsskyldig. Beloppet du eventuellt skulle betala bestäms utifrån era respektive inkomster med avdrag för era egna levnadskostnader och barnens behov. Med vänlig hälsning

Carina Persson |Hej! Information om underhållsbidrag och underhållsstöd finns på Försäkringskassans hemsida. Där kan du även beräkna underhållsbidraget. Se här: http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/separerar/underhallsbidrag Om du vill ha ytterligare hjälp kan du ta kontakt med Försäkringskassan, kontaktuppgifter finns också på hemsidan. Vänliga hälsningar

|Tillämplig lag är föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381. Om det skulle visa sig att du är fader till barnet gäller följande. Ett barn är i princip berättigat till underhållsbidrag från födseln, se reglerna i 7:1 samt 7:2 FB. Storleken på underhållsbidraget är beroende av barnets behov samt den underhållsskyldiges betalningsförmåga, 7:3 FB. Möjligheten att få underhållsbidrag för förfluten tid är dock begränsad. Enligt 7:8 FB får talan om underhållsbidrag inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes. HD har i rättsfallet NJA 1991 s 503 sagt att utgångspunkten bör vara att ett yrkande om bidrag för förfluten tid skall bifallas i den mån det svarar mot barnets behov och inte skulle bli oskäligt betungande för den underhållsskyldige. Huvudregeln är alltså att talan ska bifallas, men hänsyn kan tas till den underhållsskyldiges betalningsförmåga när tvisten förs. I rättsfallet hade fadern låg betalningsförmåga vid tidpunkten för tvisten och någon skyldighet att betala underhållsbidrag för förfluten tid fastställdes därför inte. Sammanfattningsvis kan du alltså endast bli betalningsskyldig för underhållsbidrag 3 år tillbaks i tiden.

Jimmy Mikaelsson |Hej! Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn regleras i Föräldrabalken (FB) ( https://lagen.nu/1949:381 ). Av 7 kap. 2 § FB, går att utläsa att föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sitt barn så länge barnet studerar på gymnasieskola, dock inte om barnet har fyllt 21 år. D.v.s. i.o.m. att du fortfarande studerar på gymnasiet och inte har fyllt 21 år, är din mamma underhållsskyldig gentemot dig. Den närmre lagregleringen angående underhållsskyldighet tar inte sikte på situationen att barnet lever tillsammans med sina föräldrar. Lever barnet tillsammans med sina föräldrar är dock föräldrarna skyldiga att fullgöra sin underhållsskyldighet inom ramen för familjelivet. I underhållsskyldigheten ingår att föräldrarna ska svara för kostnader för barnets utbildning och uppehälle ( kostnader för; mat, kläder, bostad, förströelse, utbildning etc.). Omfattningen av underhållsskyldigheten bestäms utifrån vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Omständigheter som minskar barnets behov av ekonomiskt stöd från sina föräldrar är sociala förmåner som barnet erhåller ( t ex studiebidrag) och om barnet har egna inkomster. Mindre inkomster som t ex inkomster från ett sommarjobb påverkar dock inte föräldrarnas underhållsskyldighet, utan för att dina inkomster ska påverka din mammas underhållsskyldighet, ska du förvärvsarbeta i större omfattning, än enbart under ferier. Eftersom boende, på samma sätt som mat är ett väldigt grundläggande behov, torde din mamma oavsett hennes ekonomiska situation vara skyldig att bekosta ditt boende, fram till dess att du tar studenten. Har du inte egna inkomster i någon större omfattning kan hon alltså inte kräva att du ska betala hyra för ditt boende, så länge du studerar på gymnasiet. Med vänliga hälsningar

Jimmy Mikaelsson |Hej! Det stämmer att en förälders underhållsskyldighet upphör om föräldern dör. Det går däremot inte att peka ut en enskild bestämmelse, som visar att det är så. Snarare går det nog att säga att det är avsaknaden av vissa bestämmelser, som leder till detta, vilket jag ska förklara närmre nedan. Regler om en förälders underhållsskyldighet för sina barn, finner du i 7 kap. föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381). Av naturliga skäl kan inte föräldern fullgöra denna skyldighet själv, när den har avlidit. Förvaltningen av den avlidnes tillgångar sköts då istället av dödsboet efter föräldern. Efter att bouppteckning har skett och den dödes skulder och dödsboets skulder har avvecklats, så fördelas arvet efter den döde. Regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Tidigare fanns det i 8 kap. ÄB en rätt för efterlevande barn, att ur kvarlåtenskapen efter den döde få ut ett engångsbidrag för sitt underhåll, om detta inte kunde tryggas genom arvet eller på annat sätt. 8 kap. upphävdes dock genom lag 1978:855. Numera finns alltså inte någon rätt för efterlevande barn, till underhållsbidrag ur den avlidnes kvarlåtenskap, läs mer om detta i prop. 1978/79:12 (http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=G20312). Idag har barn, förutom att de ur den avlidnes kvarlåtenskap har rätt till sin laglott (Se 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § ÄB (observera dock makes arvsrätt 3 kap. 1 § ÄB)), rätt till barnpension och i vissa fall även efterlevandestöd. Minderåriga barn, vars ena förälder eller båda föräldrar avlider får alltså idag sitt underhåll tryggat genom deras rätt till barnpension och i vissa fall även efterlevandestöd. Detta reglerades fram till årsskiftet i Lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (https://lagen.nu/2000:461), från och med årsskiftet har dock regler om detta istället införts i 78 och 79 kap. Socialförsäkringsbalken (https://lagen.nu/2010:110#K78). Med vänliga hälsningar

Louise Modin |Hej! I 7 kapitlet 1 paragrafen familjebalken (https://lagen.nu/1949:381) står det att föräldrar har underhållsskyldighet tills det att barnet fyller 18 år, eller om barnet går i skolan (som gymnasiet) har föräldrarna underhållsskyldighet tills barnet fyller 21 år. Vill din dotter inte längre gå kvar i skolan så har du ingen skyldighet att försörja henne efter att hon fyller 18 år. Underhållsskyldigheten omfattar att barnets grundläggande försörjning tillgodoses, alltså mat och hyra och anpassas efter vårdnadshavarnas ekonomiska ställning. Har barnet egna tillgångar ska bara avkastningen på dessa tillgångar beaktas när underhållsskyldigheten fastställs. Med vänlig hälsning

|Hej, Tillämplig lag är framförallt föräldrabalken (1949:381), vilken återfinns på https://lagen.nu/1949:381. Svaret på frågan är beroende av om föräldrarna är gifta eller ej vid barnets födelse. Om de inte är gifta vid barnets födelse kommer modern att ha ensam vårdnad om barnet, 6:3 FB. Detta innebär att modern har ensamt ansvar för barnets personliga förhållanden såsom omvårdnad, trygghet och en god fostran, enligt 6:2 samt 6:1 FB. Ensam vårdnad medför också ensamt förmynderskap, 10:2 2 st FB, vilket innebär att endast modern kommer att ha ansvar för barnets rättshandlingar såsom att ingå avtal, sätta sig i skuld eller förvalta egendom. Är föräldraskapet fastställt är fadern skyldig att bidra ekonomiskt genom så kallat underhållsbidrag, 7:2 FB. Storleken på detta är beroende av barnets behov samt faderns betalningsförmåga, 7:3 FB. Socialnämnden har en skyldighet att fastställa vem som är far till ett barn, 2:1 FB. De, liksom modern, kan föra talan i domstol om saken och det är då möjligt att förordna om blodprov på fadern för att se om det finns någon överensstämmelse mellan hans och barnets DNA, se bl a 3:5 FB och lagen om blodundersökning. Modern bör medverka till fastställande av faderskapet då vägran till detta kan medföra att hon inte får något underhållsstöd för barnet. Underhållsstöd betalas ut av staten och är för närvarande 1273 kr i månaden. Detta ska ses som ett grundbelopp som betalas endast ut endast i den mån fadern inte betalar underhållsbidrag, eller till den del underhållsbidraget inte uppnår 1273 kr i månaden. Sammanfattningsvis blir faderns skyldighet i detta fall endast att betala underhållsbidrag. Om de är gifta vid barnets födelse kommer mannen att antas vara fader, 1:1 FB, och de kommer att ha gemensam vårdnad om barnet, 6:3 FB och därmed också gemensamt ansvar för barnet enligt ovan. Det finns möjlighet att få till stånd ändring i vårdnaden enligt 6:5 FB. Det är dock inte säkert att rätten kommer att förordna om ensam vårdnad, såvida inte båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad (6:5 2 st FB), då det är barnets bästa som kommer i första hand när bedömningar om vårdnad görs, se 6:2a FB.