Fråga om att göra bröstarvinge arvlös

2020-11-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har en vuxen dotter sen ett tidigare förhållande som inte vill ha nåt med mig att göra. Jag lever nu i ett nytt förhållande och min nuvarande sambo och jag undrar ifall vi skaffar tillgångar tex hus, sommarstuga, bil eller har sparade pengar och jag skulle dö.Måste min sambo då dela tillgångarna med min dotter? Om vi vore gifta, är det nån skillnad? Om vi skriver allt vi köper i sambons namn? Finns det nåt sätt att göra så att min dotter inte ärver mig?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du göra din dotter arvlös?Till att börja med kan du inte göra din dotter arvlös om du har några tillgångar kvar vid din bortgång. Din dotter är din bröstarvinge vilket innebär att hon har en laglottsrätt. Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör därför hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Låt säga att du har 1,000,000 kr vid din bortgång av vilket du testamenterat bort alla tillgångar till din sambo. Om din dotter påkallar jämkning enligt (7 kap. 3 § ärvdabalken) har hon därför rätt till hälften, dvs. 500,000 kr. Rätten att påkalla jämkning innebär alltså att du inte kan kringgå denna bestämmelse. Du får i så fall hoppas på att din dotter inte påkallar någon jämkning, eventuellt se till att du inte har några tillgångar vid din bortgång. Att du skulle skriva över alla tillgångar på din sambo är däremot inget jag skulle rekommendera, det finns alltid en risk att han eller hon lämnar dig och då står du där utblottad. Dödsfall i samboförhållandeHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § sambolagen) vilket innebär att den egendom som införskaffats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § sambolagen och 14 § sambolagen).När ett samboförhållande upphör genom dödsfall har den efterlevande sambon ett visst skydd genom den s.k. "lilla basbeloppsregeln". Denna innebär att sambon har rätt till egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket sambolagen) – dvs. att om sambon efter bodelningen får ut mindre än detta så har denna rätt till att ur dödsboet få ut det som behövs för att komma upp till två prisbasbelopp som år 2020 är 94,600 kr.ÄktenskapsbalkenOm du och din partner ingår äktenskap med varandra blir ni makar (1 kap. 1 § äktenskapsbalken). Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.ÄrvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja att avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 1,000,000 kr när du går bort. Bodelningen kommer då ge din fru/man 500,000 kr med full äganderätt (innebär att hon/han kan göra vad hon/han vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din dotter 500,000 kr. Din dotter väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvförälder som då har 500,000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1,200,000 kr. Boet ska då delas mellan den efterlevande makens arvsberättigade och din dotter vilket resulterar i att din dotter får 600,000 (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisDin dotter har alltid rätt att påkalla jämkning av sin laglott. Det innebär att om du har tillgångar kvar vid din bortgång kan du inte göra henne arvlös. Om du är sambo är huvudregeln att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Alltså kommer samboegendomen delas mellan er och alla andra tillgångar såsom bil, aktier, osv. kommer endast tillfalla din dotter, såvida du inte testamenterat bort alla tillgångar vilket i så fall innebär att hon måste påkalla jämkning för att erhålla dessa. Om du är gift är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken Om du vill göra din dotter helt arvlös får du skriva över alla tillgångar på din sambo vilket jag inte skulle rekommendera. Det innebär att om han eller hon väljer att lämna dig står du där utan någonting. Om du vill minimera din dotters arv kan du välja att testamentera bort så mycket som möjligt vid din bortgång och hoppas på att din dotter inte påkallar jämkning.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arvsrätt för särkullbarn

2020-09-20 i Bodelning
FRÅGA |HejJag är gift med en man som har2barn ett tidigare äktenskap,själv har jag inga barn.Vi har köpt lägenhet tillsammanMin fråga är vad som gäller om min man skulle gå bort och hur mycket ska barn få? Vi säger så1 .jag ska få min del 50% av lägenten .och får dela med av 50%(min man del av lägenheten.??Jag ska få total 75%av lägenheten.?Och barn 1 ska få 12.5 % Barn 2ska få 12.5??förstår jag rätt???Eller ska jag få bara min del 50% av lägenheten?2.pengarna som min man har på banken vad som gäller?Vi säger såAtt han har 1,000.000 krHur delar man då??Tack på förhandSuphatta rattanaphet
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Om din man går bort kommer ert äktenskap därmed upplösas. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Bestämmelser i ärvdabalkenVid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du och din man inte har gemensamma barn är din mans särkullbarn inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din mans särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken). Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 100 kr när din man dör. Bodelningen kommer då ge dig 50 kr med full äganderätt (innebär att du kan göra vad den vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din mans barn 50 kr. Din mans barn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för dig som då har 50 kr med fri förfoganderätt (innebär att du kan fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När du går bort är egendomen värd låt säga 120 kr. Boet ska då delas mellan dina arvsberättigade och din mans särkullbarn vilket resulterar i att din mans särkullbarn får 60 kr och de eller den som är arvsberättigad efter dig kommer ärva 60 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). En annan möjlighet är att din man testamenterar bort hälften av sin kvarlåtenskap till förmån för dig (9 kap. 1 § ärvdabalken). Anledningen till att han bara kan testamentera bort halva kvarlåtenskapen har att göra med att man inte kan göra sin barn arvslösa genom testamente. Bröstarvingar har nämligen alltid en rätt att erhålla hälften av laglotten, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs däremot att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader annars blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken) SammanfattningsvisOm din man går bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och dig som efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. För att kringgå denna bestämmelse kan ni upprätta ett testamente enligt vilket du erhåller upp till 50 % av din mans kvarlåtenskap - alternativt att hans särkullbarn avstår från sin arvsrätt till förmån för dig som är deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om äktenskapsförord

2020-08-24 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min man och jag tog äktenskapsförord när vi gifte oss för våra barns skull. Hur fungerar det när någon av oss avlider. jag tänker på det vi förvärvat efter att äktenskapsförordet upprättades tex sparade pengar, fonder, bil mm
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i äktenskapsbalkenVarje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder vilket är en grundläggande princip. Den av makarna som förvärvat något är att betrakta som ägare till egendomen också i förhållande till den andra maken och egendomsskillnaden gäller så länge äktenskapet består (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Parterna i ett äktenskap eller registrerat partnerskap har äganderätt till det denne införskaffar eller hade med sig in i förhållandet. Har du och din man införskaffat egendom gemensamt kan ni däremot vara gemensamma ägare genom så kallad samäganderätt.När du eller din man avlider ska egendomen fördelas mellan er genom giftorättsgods och enskild egendom. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vad som är enskild egendom framgår av (7 kap. 2 § äktenskapsbalken) vilket innebär att all annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods. Av andra stycket framgår det att avkastning av enskild egendom är giftorättsgods om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket. Ett exempel på sådan avkastning av enskild egendom som blir giftorättsgods är utdelning på aktier och fonder.Äktenskapsförord är det enda sättet makar sinsemellan kan förorda vad som ska vara någons enskilda egendom vilket framgår av (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tre krav ska vara uppfyllda för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt.Det ska vara:1. Skriftligt2.Undertecknat av makarna3. Ingivet för registrering hos skatteverket (innebär att ett äktenskapsförord som finns hemma i exempelvis bostaden är verkningslöst)När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet är att fördela giftorättsgods mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). När bodelningen är avslutad ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Ett äktenskapsförord har betydelse för vilken egendom som ska ärvas men inte vem som ärver. Det har därmed betydelse för vilken egendom - och därmed värdet på arvet - som kommer ingå i kvarlåtenskapen.Bestämmelser i ärvdabalkenDet är i princip inte någon skillnad mellan en bodelning på grund av skilsmässa och en bodelning på grund av att någon av makarna avlider. Enligt huvudregeln ska en bodelning göras i bägge fallen om inte all makarnas egendom är enskild egendom eller om den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods. Äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen utan arvet tillfaller samma personer oavsett om makarna skrivit ett äktenskapsförord eller ej.Första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn enligt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne var gift innebär det däremot att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Ett undantag från detta är arvlåtarens eventuella särkullbarn som har rätt att få ut sin arvslott direkt. För makar med särkullbarn är det därmed viktigt att upprätta ett testamente om man vill skydda den efterlevande maken.Det finns en möjlighet att inskränka efterlevande makens arvsrätt genom testamente. Om du vill styra över vem som ska ärva dig måste du upprätta ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). Du kan inte genom ett äktenskapsförord skriva in vem eller vilka person som ska ärva dig. Före testamente och eventuella särkullbarn finns dock en rätt för efterlevande maken att om möjligt erhålla ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (189 200 kr), den så kallade basbeloppsregeln. I det här värdet inkluderas vad den efterlevande maken har erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom.När även den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen. Den här rätten går inte att testamentera bort av den efterlevande maken. Sekundosuccession innebär att den efterlevande maken inte har full äganderätt utan endast fri förfoganderätt till den del av egendomen som kommer från den avlidne maken vid bodelningen (3 kap. 2 § ärvdabalken).SammanfattningEtt äktenskapsförord gäller vid en bodelning och har betydelse för vad som ska eller inte ska dela lika vid en bodelning, dvs. vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom. En bodelning kan göras vid såväl separation som vid bortgång. Vid en bortgång görs först en bodelning där makarnas giftorättsgods delas på hälften sedan fördelas arvet ut enligt arvsordningen till era gemensamma barn (bröstarvingar) eller enligt upprättat testamente.Med tanke på att du och din man har gemensamma barn får ett äktenskapsförord inte så stor betydelse eftersom den efterlevande maken ärver den avlidna maken fullt ut, inkluderat den enskilda egendomen. När sedan den efterlevande maken går bort kommer era gemensamma barn ärva denne. För att den efterlevande maken inte ska ärva den enskilda egendomen krävs alltså att den avlidne har upprättat ett testamente där bröstarvingarna är skrivna som testamentstagare.Att egendomen utgör enskild egendom påverkar däremot andelarna av den avlidnes kvarlåtenskap som den efterlevande maken erhåller genom bodelning med "full äganderätt" (innebär att man kan testamentera bort egendom) respektive "fri förfoganderätt" (innebär att man inte kan testamentera egendomen).Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arv och särkullbarn

2020-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vår fråga:Min pappa har gått bort och lämnar efter sig fru och 3 döttrar.2 av döttrarna är särkullbarn.I dödsboet finns en lägenhet som ägs 50 % av min pappa och 50 % av hans fru.Hur fördelas arvet efter försäljning av lägenheten?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Eftersom din pappa tillika make gått bort innebär det att hans äktenskap därmed upplösts. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.Bestämmelser i ärvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom din pappa har två döttrar som är hans särkullbarn är de inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din pappas särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Låt oss för enkelhets skull säga att lägenheten är värd 900 000 kr. Giftorättsgodset delas då mellan din pappas dödsbo och hans efterlevande fru. Det innebär att din pappas kvarlåtenskap kommer uppgå till 450 000 kr vilket sedan ska delas upp mellan hans bröstarvingar i enlighet med (2 kap. 1 § ärvdabalken). Av de 450 000 kr ska dessa fördelas på hans tre döttrar vilket innebär 150 000 kr vardera. Eftersom endast två av döttrarna är särkullbarn kommer dessa kunna få ut sin del direkt eftersom särkullbarn ärver före efterlevande make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den tredje dotterns rätt till arv kommer därmed tillfalla henne när hennes mamma går bort. För hennes del innebär det att hon kommer få 150 000 kr från sin pappa och 450 000 kr från sin mamma.Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet var värt 900 000 kr när din pappa gick bort. Bodelningen kommer då ge hans fru 450 000 kr med full äganderätt (innebär att hon kan göra vad hon vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din pappas barn- och särkullbarn 450 000 kr. Din pappas särkullbarn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvmor som då har 450 000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1 200 000 kr. Boet ska då delas mellan hennes arvsberättigade och din pappas särkullbarn vilket resulterar i att din pappas särkullbarn får 200 000 kr vardera och den tredje dottern kommer ärva 200 000 kr + 600 000 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisNär din pappa gick bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. Särkullbarnen kan då välja att erhålla sin del av kvarlåtenskapen - alternativt avstå från sin arvsrätt till förmån för deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arvsrätt för särkullbarn

2020-09-20 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag har köpt lägenhet med min man och han har 2 barn innan vi gifta sig.om min man går bort nu.måste jah dela allting( lägenhet och pengar på banken ) med han barn??Jag ska alltid få min del 50%(lägenhet) och får dela med av 50%(min man del av lägenheten.??Jag ska få total 75%av lägenheten.?Och barn 1 ska få 12.5 Barn 2ska få 12.5??förstår jag rätt???Och pengar på banken då?Tack Suphatta rattanaphet
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Om din man går bort kommer ert äktenskap därmed upplösas. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Bestämmelser i ärvdabalkenVid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du och din man inte har gemensamma barn är din mans särkullbarn inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din mans särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken). Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 100 kr när din man dör. Bodelningen kommer då ge dig 50 kr med full äganderätt (innebär att du kan göra vad den vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din mans barn 50 kr. Din mans barn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för dig som då har 50 kr med fri förfoganderätt (innebär att du kan fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När du går bort är egendomen värd låt säga 120 kr. Boet ska då delas mellan dina arvsberättigade och din mans särkullbarn vilket resulterar i att din mans särkullbarn får 60 kr och de eller den som är arvsberättigad efter dig kommer ärva 60 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). En annan möjlighet är att din man testamenterar bort hälften av sin kvarlåtenskap till förmån för dig (9 kap. 1 § ärvdabalken). Anledningen till att han bara kan testamentera bort halva kvarlåtenskapen har att göra med att man inte kan göra sin barn arvslösa genom testamente. Bröstarvingar har nämligen alltid en rätt att erhålla hälften av laglotten, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs däremot att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader annars blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken) SammanfattningsvisOm din man går bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och dig som efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. För att kringgå denna bestämmelse kan ni upprätta ett testamente enligt vilket du erhåller upp till 50 % av din mans kvarlåtenskap - alternativt att hans särkullbarn avstår från sin arvsrätt till förmån för dig som är deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga!