Överlåtelse av skuld

2016-11-12 i Skuldebrev
FRÅGA |Lag (1936:81) om skuldebrev.Vad gäller överlåtelse av skuld? Läser på bl a Wikipedia att gäldenär inte får överlåta ekonomisk skuld på annan utan borgenärens medgivande. Är det lagen om sluldbrev som reglerar detta eller finns det skivet någonannanstans?
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det stämmer att en gäldenär inte utan vidare kan överföra sin skuld på annan. Denna regel syftar till att skydda borgenären. Borgenären ska kunna vara säker på att fordran inte överflyttas till en mindre betalningskraftig gäldenär och att fordran på så sätt urholkas.Det kan utläsas ur skuldebrevslagen 1§ även om det är något otydligt uttryckt."Utfärdar någon skuldebrev, svare han för sin förskrivning"För att ett gäldenärsbyte ska bli giltigt måste det först godkännas av borgenären. Detta är inget som framgår i skuldebrevslagen utan utgår från avtalsrättsliga principer om avtalsfrihet. Det är fritt fram för borgenären och gäldenären att sluta ett avtal om gäldenärsbyte.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kopior av skuldebrev

2016-10-19 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Ska skriva en skuldbrev med en fd. Kompis som varit skyldig mig pengar sen 2008. Skall låntagaren ha en kopia av skuldbrevet ? Och hur skriver man månads ränta ? Mvh
Anonym Anonym |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga är baserat på hur du väljer att formulera skuldebrevet. Om brevet formuleras som ett enkelt skuldebrev, dvs. att din fd. vän helt enkelt har en skuld till dig, är själva brevet inte väsentligt. Det är endast att se som ett bevis på att din fd. vän medgivit att det finns en skuld emellan er. Eftersom själva ”orginalbrevet” inte är mer värt än kopiorna, kan kopior bara användas i bevissyfte. Har din vän betalat sin skuld via ett enkelt skuldebrev, kan kopior av detta inte leda till att hen behöver betala igen. Så nej, i sådana fall finns inget krav att hen ska ha kopia, men är heller inte förbjudet om hen vill ha det. Om brevet formuleras som ett löpande skuldebrev, dvs. att din fd. vän har en skuld till innehavaren av skuldebrevet, är ”originalbrevet” av all väsentlighet. Det är i detta skulden ligger och alla kopior av det är helt utan verkan. När betalning, eller en del av betalningen, skett, måste detta antecknas på skuldebrevet. Det finns därför ingen anledning för hen att ha en kopia.Angående vad du skriver om ränta, finns regleringar om detta i Räntelagen. Du har självklart rätt att kräva ränta vilket måste stå med på skuldebrevet oavsett vilken art det är, men det finns vissa parametrar att förhålla sig till. Enklast för dig vore nog att använda dig av en färdigtjänst där detta görs åt dig. Du kan förslagsvis fylla i informationen här, http://lawline.se/avtal/skuldebrev, så blir det med säkerhet korrekt. En avslutande kommentar jag vill lämna, om den än må anses vara lite i förtid, är att skulden till din fd. vän kommer preskriberas 2018, om inget görs av dig. Vad jag förstår har ni inget skriftligt på det här, utan det är bara en muntlig överenskommelse, eller vad juristerna kallar en muntlig enkel fordran, än så länge. Dessa preskriberas enligt 2 § Preskriptionslag (1981:130) tio år efter uppkomsten, om inte ett så kallat preskriptionsavbrott görs. Preskriptionslagens 5 § går igenom möjligheten till dessa och säger bland annat att ett preskriptionsavbrott uppstår om gäldenären (dvs. din fd. vän) får en skriftlig erinran om fordringen från borgenären (dig) eller att gäldenären erkänner fordringen mot borgenären. Delger du honom skuldebrevet och ser till att detta dateras på skuldebrevet, kommer du därför ha gjort ett preskriptionsavbrott och en ny tioårig frist kommer börja löpa. Jag hoppas du fick lite klarhet i din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,

Vad gäller för lån mellan privatpersoner?

2016-08-10 i Skuldebrev
FRÅGA |Min son är tillsammans med en tjej som har lånat pengar av honom för att lösa hennes sms lån. Om det tar slut mellan dem är han då blåst på sina pengar?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inte några uttryckliga regler för lån mellan privatpersoner. Istället utgår rättsväsendet från allmänna principer. Utgångspunkten är att avtalsfrihet alltid gäller och ett ingånget avtal ska hållas. En avgörande fråga i din sons fall är därför om han och flickvännen har ingått ett låneavtal, eller om han har givit henne pengar som en gåva. Om din son uttryckligen lånade ut pengar till flickvännen med en önskan om att hon betalar tillbaka i framtiden, så gäller detta som låneavtal. Ett låneavtal som ingås mellan två privatpersoner på detta sätt kvarstår även om personernas relation förändras genom att de exempelvis separerar. Om din son och hans flickvän avslutar sin relation, så kvarstår alltså hennes skyldighet att betala tillbaka den lånade summan inom den tid och på de sätt som de kommit överens om.En bra sak att tänka på inför framtiden oavsett vad som sker med din son och flickvännens relation är att upprätta skriftliga avtal med din sons och flickvännens personuppgifter, den utlånade summan, detaljer om hur och/eller när de ska återbetalas med mera. Även muntliga avtal gäller, men för att undvika eller lösa eventuella konflikter i framtiden kan ett tydligt, skriftlig avtal underlätta. Ett sådant avtal får också ett större bevisvärde och är mer användbart om pengarna skulle behöva krävas tillbaka på rättslig väg. Ett skriftlig dokument för detta ändamål kallas för skuldebrev.Avslutningsvisger kan alltså sägas att så länge det är tydligt att din sin lånat ut pengarna och inte gett bort dem, så finns ett låeavtal mellan honom och flickvännen. Det kvarstår och hon förblir återbetalningsskyldig även om deras relation tar slut. För att undvika konflikter angående lånen och göra det enklare att lösa eventuella tvister, så är det bra att skriva ett skukdebrev. Detta kan ni få hjälp med hos oss på Lawline via vår avtalstjänst. Jag hoppas att du med detta har fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Kräva sina pengar då tid för betalning inte är reglerat i skuldebrevet

2016-05-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Om man har ett skuldebrev (handskrivet )och det inte står sista betalningsdagen på, när kan man då tidigast kräva att få sina pengar?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om skuldebrev regleras i skuldebrevslagen (SkrbL)(se här). I denna lags allmänna delar finns det en bestämmelse om när innehavaren av ett skuldebrev har rätt att få betalt om någon tid inte har avtalats med motparten. Enligt 5 § 1 st SkrbL (se https://lagen.nu/1936:81#P5S1) har innehavaren rätt att få betalt när hon eller han framställer sitt krav. Hur lång tid den som är skyldig pengar har på sig att ”skaffa fram pengarna” från dess att innehavaren har framställts sitt anspråk har diskuterats i den juridiska litteraturen. Vissa hävdar att denne har en viss tid medan vissa hävdar motsatsen. En vägledning kan vara rättsfallet NJA 1991 s 217 där en bank blev skadeståndsskyldig för att de väntade 2 timmar med att betala ut pengar från ett konto. Från detta rättsfall kan en viss slutsats dras; att det inte handlar om någon lång tid. Dock måste man alltid se till omständigheterna i det enskilda fallet vilket gör att det i ett annat fall kan handla om längre tid.Svaret på din fråga enligt ovanstående information är att du har rätt att kräva pengarna när du själv behagar om ni inte avtalat om någon tid skulden ska vara betalad. Dock kan den som är skyldig dig pengar få en viss tid på sig att ”skaffa fram” pengarna.Med vänlig hälsning

Icke-betalande sambos rätt till bostadsrätt

2016-11-03 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag och min sambo äger en bostadsrätt ihop. Vi separerade i slutet av april och sambon flyttade ut från den gemensamma bostaden. Bostaden gick ut till försäljning i början av maj men vi fick bara in ett bud som dessutom var lågt (1.300.000kr och vi gav 1.350.000kr 2014). Min sambo ville sälja men det ville inte jag.Då slutade min sambo att betala på gemensamma lån. Jag har försökt meddela sambon om att antingen fortsätta med gemensamt betalningsansvar för lån eller bli utköpt, men sambon har givit mig totalt kommunikationsförbud (hennes eget eftersom det inte finns något officiellt kontaktförbud) vilket gjort det helt omöjligt att komma någonvart.Bostaden gick ut till försäljning igen i början av september och blev nu såld för 1.550.000krHar sambon rätt till något av överskjutande del av det slutgiltiga försäljningspriset 250.000kr (1.550.000kr-1.300.000kr) i och med att sambon slutade att betala på gemensamma bostadslån när bostaden inte såldes för 1.300.000kr?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom ni båda äger bostadsrätten äger ni den med samäganderätt, vilket regleras i samäganderättslagen (se https://lagen.nu/1904:48_s.1). Det innebär att ni som utgångspunkt har rätt till hälften var, d v s hälften av de 1 550 000 som bostadsrätten sålts för. Att din sambo inte har betalat någon del av ert gemensamma bostadslån sen i maj förändrar inte denna utgångspunkt. Hon har fortfarande rätt till hälften av vad bostadsrätten såldes för, även den överskjutande delen. Men din sambo har också en skyldighet att betala sin del av ert gemensamma bostadslån. Jag utgår från att du har betalat för er båda till banken sen maj månad. Hälften av den summan kan du kräva att din sambo ska stå för (vilket något otydligt framgår av skuldebrevslagen 2 § 2 st). Om du råder över pengarna från bostadsrättsförsäljningen kan du alltså dra av din sambos halva av bostadslånet innan dessa förs över till henne. SammanfattningDin sambo har alltså rätt till hälften av den överskjutande delen eftersom ni ägde bostadsrätten gemensamt. Däremot har du rätt att kräva henne på hälften av det du har betalt för ert gemensamma bostadslån sen maj.Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du undrar något ytterligare får du gärna kommentera i kommentarsfältet nedan. Med vänlig hälsning,

Solidariskt ansvar på låneavtal med olika ägarandelar

2016-09-24 i Skuldebrev
FRÅGA |HejJag är gift med en man från Norge. Själv är jag svensk och bor i Sverige med vår gemensamma dotter. Vi gifte oss i Norge och jag har begärt separation i Norge inför en skilsmässa. Skilsmässan går igenom i mitten av okt.Efter 2 års förhalande, av honom, så är nu vårt gemensamma hus sålt. Ligger i Norge. Detta köptes under äktenskapet. Han använde sin vinst från sin bostadsrätt och la in i lånet. Vi fick förmånlig ränta; jag som förstagångslåntagare och han som under 34. Han fick 57% ägarandel i huset, pga vinsten han la in. Nu vill han ha ut de %:en, samt bara betala 50% på lånet. Vilket gör att jag förlorar ca 140.000 kr på det. Banken säger att vi har solidariskt ansvar och att jag därför ska betala 50% på lånet och inte de 43% som jag trodde.Han är huvudlåntagaren.Då jag var tvungen att fly från honom, så fick jag inte med mig allt jag ägde.Är jag verkligen skyldig banken att betala 50% av lånet?MvhSara
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det som är avgörande i det här fallet är huruvida ägarandelen framgår av låneavtalet. Om det framgår av lånet att han har en ägarandel på 57%, så innebär detta att han ska stå för 57% av lånet. Om han vill ha ut sin ägarandel, så har han rätt till 57%, men han måste fortfarande stå för 57% av lånet. Om det dock är så att han endast har en ägarandel av huset på 57% pga. den kontantinsatsen han gick in med men ni båda står som låntagare på låneavtalet för 50/50, så måste du betala 50% av lånet, trots att du endast har en ägarandel på 43%. För att din man då ska få ta ut sin ägarandel på 57%, krävs det att ni har skrivit ett skuldebrev om olika ägarandelar pga. olika kontantinsatser. Som du märker är det inte lätt att avgöra vad som gäller utan att veta exakt vad som står i låneavtalet. Så som jag uppfattar din fråga så står det i låneavtalet att ni har olika ägarandelar, nämligen 57% och 43%. Ett bolån i form av låneavtal är en form av skuldebrev som således omfattas av lagen (1936:81) om skuldebrev. Utgångspunkten är då solidariskt ansvar enligt 1 § Skuldebrevslagen. Det finns dock gällande konsumentkrediter en speciallag, konsumentkreditlagen (2010:1846). Det är nämligen fråga om ett kreditavtal i form av ett avtal om lån. Konsumentkreditlagen reglerar dock inte betalningsansvar vid flera kredittagare, vilket innebär att man faller tillbaka på Skuldebrevslagen. Eftersom att ni äger huset tillsammans och står för lånen tillsammans, är ni solidariskt ansvariga för att lånen återbetalas. Detta innebär att kreditgivaren kommer kunna kräva vem som helst av er på amortering och ränta av lånet. Dock har du i ett sådant fall regressrätt mot honom, då ni i slutändan endast ska svara för den delen av lånet som framgår av avtalet, alltså du för 43%. Detta innebär att du kommer kunna kräva honom(rättsligt) på de pengar du lagt ut för hans del av räntan och eventuell amortering. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka tid med en av de specialiserade juristerna som Lawline samarbetar med genom att klicka på knappen till höger. Med vänliga hälsningar,

Revers VS. skuldebrev

2016-07-23 i Skuldebrev
FRÅGA |Vad är skillnaden på revers och skuldebrev?Är det fördelaktigare mellan sambos att använda revers?Tack på förhand.hls Åsa
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skuldebrev och revers är endast olika beteckningar. Rent rättsligt gör det inte någon skillnad att använda sig utav den ena eller den andra beteckningen - det är således samma regler som gäller, så vilken beteckning du väljer spelar ingen roll. Det vanligaste är dock att man använder sig utav skuldebrev, vilket även överensstämmer med laxtexten.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kontantinsats vid lägenhetsköp och skuldebrev

2016-05-09 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag och min kille har precis köpt lägenhet tillsammans, vi båda äger lägenheten 50/50 men han ligger inne med hela kontantinsatsen på 250 000 kr. Ett skuldebrev ska upprättas gällande skulden. Är det så att skuldebrevet blir på 125 000kr dvs hälften av kontantinsatsen? Mvh
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att det råder avtalsfrihet i svensk rätt. När ni upprättar skuldebrev står det er alltså fritt att bestämma hur mycket gäldenären ska låna och vad beloppet på skuldebrevet ska uppgå till. Det avgörande är alltså vilket belopp som utfärdas på skuldebrevet (såvida ni inte muntligt kommer överens om annat belopp och att det på skuldebrevet angivna beloppet inte ska gälla, vilket torde vara osannolikt). Kommer ni överens om att skulden ska vara halva kontantinsatsen, dvs 125 000 kronor, är det fritt fram att skriva detta på skuldebrevet och således komma överens om detta genom avtal. I teorin är det förstås möjligt att inte ange exakt belopp utan att enbart skriva något i stil med ''hälften av kontantinsatsen'' eller enbart att skuldebrevet avser en skuld i samband med lägenhetsköpet. I sådant fall vill borde dock avtalet inte betecknas som skuldebrev eftersom det enligt definitionen av skuldebrev som du hittar här krävs att det ska anges ett penningbelopp. Avtalet blir i sådant läge enbart ett skriftligt avtal men likväl gällande. Den reella skillnaden blir att fordringsrättsliga regler som anges i skuldebrevslagen inte blir tillämpliga. Det är möjligt att en domstol vid avtalstolkning skulle komma fram till att det var underförstått och er gemensamma vilja att skulden skulle uppgå till hälften av kontantinsatsen, men det är på intet sätt självklart. Jag rekommenderar således att ange exakt belopp på den skuld ni önskar avtala om för att hålla allt klart och tydligt inför framtiden. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,